<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3108996</hangar_id>
 <dok_id>G702164</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>164</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:164 Allan Ekström</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>164</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:24:53</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)</titel>
 <subtitel>Allan Ekström</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G702164/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G702164</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702164</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;164-169&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1983/84:164&lt;br /&gt; 
Allan Ekström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär, i korthet, att medel tvångsvis överförs från våra svenska&lt;br /&gt; 
företag till löntagarfondstyrelser, medel som dessa fondstyrelser därefter&lt;br /&gt; 
skall använda för inköp av aktier i samma företag. Företagen tvingas alltså att&lt;br /&gt; 
finansiera sin egen socialisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att penningströmmen skall gå från företagen till&lt;br /&gt; 
fondstyrelserna via AP-fonden saknar egentlig betydelse. (Det är sannolikt&lt;br /&gt; 
en av strategiska skäl gjord reträtt av juridisk-teknisk natur.) Det är&lt;br /&gt; 
visserligen så att de uttaxerade medlen skall anses juridiskt sett ägas av&lt;br /&gt; 
AP-fonden - det är lagrådet som gjort denna sena upptäckt rörande vem som&lt;br /&gt; 
har äganderätten till medlen (s. 148). Alla funktionerna av aktieägandet - de&lt;br /&gt; 
tvångsvis överförda medlen skall ju omsättas i aktier - skall dock tillkomma&lt;br /&gt; 
fondstyrelserna. (Lagrådet har f. ö. överraskande förklarat (s. 147) att det&lt;br /&gt; 
formellt sett icke finns några löntagarfonder, propositionens beteckning till&lt;br /&gt; 
trots, utan endast löntagarfondstyrelser, dvs. styrelser utan löntagarfonder!)&lt;br /&gt; 
Det är därför hos de löntagardominerande fondstyrelserna och hos de lokala&lt;br /&gt; 
fackliga organisationerna som makten kommer att ligga. ”Fonderna” propositionen&lt;br /&gt;
använder konsekvent denna beteckning i den allmänna&lt;br /&gt; 
motiveringen (s. 32-83) - ställs således under facklig hegemoni och kan med&lt;br /&gt; 
sina företagsförvärv föra en egen regionalpolitik, industripolitik eller&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitik helt vid sidan av regering och riksdag. Fonderna blir&lt;br /&gt; 
på så sätt en stat i staten därigenom att de icke blir beroende av särskilda&lt;br /&gt; 
budgetbeslut från riksdagens sida. Offentlig makt kommer därmed att kunna&lt;br /&gt; 
utövas korporativt i Sverige i strid med grundsatsen om en effektiv&lt;br /&gt; 
parlamentarisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförandet av den reella äganderätten över produktionsmedlen till de&lt;br /&gt; 
fackliga organisationerna föreslås ske med stöd av beskattning. Det ligger&lt;br /&gt; 
nära till hands att påstå att den föreslagna rättsliga konstruktionen ej är&lt;br /&gt; 
förenlig med regeringsformen. Att märka är då att regeringsformen skall&lt;br /&gt; 
tolkas och utfyllas med ledning av Europakonventionen om de mänskliga&lt;br /&gt; 
rättigheterna; konventionen har karaktär av rättskälla, Sverige har förbundit&lt;br /&gt; 
sig att följa den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angrepp på den enskilda äganderätten är rättsenligt jämlikt artikel 1 i&lt;br /&gt; 
första protokollet av konventionen, om följande villkor är uppfyllda.&lt;br /&gt; 
Åtgärderna måste 1) vara i det allmännas intresse (public interest och general&lt;br /&gt; 
interest), 2) följa föreskrifter i lag samt 3) överensstämma med folkrättsliga&lt;br /&gt; 
grundsatser (general principles of international law).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 164-169&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:164&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Det kan icke vara ett allmänt intresse att bruka beskattningsrätten för de&lt;br /&gt; 
ändamål som ovan angetts. ”Demokrati innebär icke att majoriteten alltid&lt;br /&gt; 
vinner: det måste skapas en balans som tillförsäkrar minoriteten en rättvis&lt;br /&gt; 
behandling och som undviker missbruk av den dominerande positionen” ord&lt;br /&gt;
från Europadomstolen som är värda att tas på allvar (Worrel, Report on&lt;br /&gt; 
the right to be or not to be a member of trade union). Det måste föreligga en&lt;br /&gt; 
rimlig avvägning mellan samhällets intressen och kravet på skydd av den&lt;br /&gt; 
enskildes grundläggande rättigheter (”The court must determine whether a&lt;br /&gt; 
fair balance was struck between the demands of the general interest of the&lt;br /&gt; 
community and the requirements of the protection of the individual’s&lt;br /&gt; 
fundamental rights”) - så uttalade sig domstolen i det uppmärksammade&lt;br /&gt; 
målet mellan den svenska staten, å ena sidan, och Sporrong och Lönnroth, å&lt;br /&gt; 
den andra sidan, om expropriation m. m. (punkt 69). Rekvisitet ”det&lt;br /&gt; 
allmännas intresse” skall med andra ord ges en objektiv tolkning. Vore det&lt;br /&gt; 
staten själv som hade behörighet att avgöra när rekvisitet uppfyllts, vore&lt;br /&gt; 
konventionstexten helt meningslös på ifrågavarande punkt. Opinionsläget i&lt;br /&gt; 
vårt land är entydigt emot den socialisering och den systemförändring som&lt;br /&gt; 
förslaget om löntagarfonder innebär. Skatteinstrumentet bör ej få användas&lt;br /&gt; 
för ett sådant artfrämmande syfte. Det är därför osannolikt att förslaget är&lt;br /&gt; 
förenligt med nyssnämnda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är knappast ens tänkbart att förslaget till löntagarfonder står i&lt;br /&gt; 
överensstämmelse med folkrättsliga grundsatser. Tidigare har emellertid&lt;br /&gt; 
hävdats att den folkrättsliga regeln gäller enbart till förmån för utlänning. I så&lt;br /&gt; 
fall kunde svenska medborgare ej åberopa regeln till sitt skydd. Utlänning&lt;br /&gt; 
bleve föremål för en mera gynnad behandling än landets egna medborgare.&lt;br /&gt; 
Konventionen innehåller dock icke något sådant försvar för en dylik olikhet i&lt;br /&gt; 
behandlingen - texten talar om ”envar” och ”ingen” (”every natural or legal&lt;br /&gt; 
person” samt ”no one”). Kommissionen har också den 1 februari 1983&lt;br /&gt; 
förklarat en serie av mål rörande nationalisering av de brittiska varvs- och&lt;br /&gt; 
flygindustrierna i början av 1970-talet ”admissible” (SvJT 1983 s. 401:&lt;br /&gt; 
Sverige fällt av Europadomstolen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nu anförda skäl är det i varje fall icke visat att propositionen står i&lt;br /&gt; 
överensstämmelse med vår konstitution, tolkad och utfylld med ledning av&lt;br /&gt; 
Europakonventionen. Någon bedömning av förslagets förenlighet med&lt;br /&gt; 
folkrättens grundsatser har f. ö. icke företagits av lagrådet. Redan av denna&lt;br /&gt; 
anledning bör förslaget avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget må påpekas att en liknande fråga varit föremål för&lt;br /&gt; 
grundlig behandling i Norge för några år sedan. Det gällde då frågan om s. k.&lt;br /&gt; 
demokratisering av affärsbankerna, innebärande en maktförskjutning i&lt;br /&gt; 
företagens styrelser till förmån för en offentlig styrelserepresentation.&lt;br /&gt; 
Spörsmålet kom att kretsa kring frågan om huruvida berörda aktieägare&lt;br /&gt; 
kunde fordra kompensation såsom vid expropriation och om kompensationsplikten&lt;br /&gt;
i sådant fall kunde fullgöras ur bankernas fonderade tillgångar eller&lt;br /&gt; 
ej. Den norska bedömningen blev att åtgärderna från rättslig synpunkt var&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:164&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;att jämställa med expropriation och att kompensationen måste lämnas av&lt;br /&gt; 
statskassan och icke av bankerna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den slutligen valda rättsliga konstruktionen - att det icke finns några&lt;br /&gt; 
särskilda fonder för vilka styrelserna är styrelse - lyder löntagarfondstyrelserna&lt;br /&gt;
formellt under AP-fonden. Styrelserna ingår därmed liksom övriga&lt;br /&gt; 
fondstyrelser i den statliga förvaltningsorganisationen. Behörighetsreglerna i&lt;br /&gt; 
11 kap. 9 § regeringsformen gäller i och med detta, innebärande att endast&lt;br /&gt; 
svensk medborgare får inneha uppdrag såsom styrelseledamot. Något&lt;br /&gt; 
undantag för ifrågakomna uppdrag görs ej i grundlagsstadgandet. Propositionen&lt;br /&gt;
upptar emellertid icke någon motsvarande inskränkning för utlänning&lt;br /&gt; 
(31 § i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden). Propositionen&lt;br /&gt; 
är därmed icke heller här förenlig med regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis har förslaget till löntagarfonder som redan framgått icke&lt;br /&gt; 
tillnärmelsevis ägnats den grundliga genomlysning från rättslig synpunkt som&lt;br /&gt; 
denna för vårt land centrala fråga förtjänat. Betecknande är att Skånska&lt;br /&gt; 
hovrätten i sitt den 4 oktober 1983 avgivna remissyttrande funnit AP-fondens&lt;br /&gt; 
rättsliga status ingalunda vara klar, något som hovrätten under hänvisning till&lt;br /&gt; 
den stora samhällsreform som det är frågan om inte fann godtagbart.&lt;br /&gt; 
Hovrätten påpekade avslutningsvis att detsamma gällde frågan om löntagarfondernas&lt;br /&gt;
författningsenlighet som ”över huvud taget inte berörts i&lt;br /&gt; 
promemorian”. De av lagrådet ovan berörda uttalandena talar med&lt;br /&gt; 
eftertryck i samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen avslår proposition 1983/84:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ALLAN EKSTRÖM (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN EKSTRÖM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G702164</dok_id>
<subtitel>Allan Ekström</subtitel>
<filnamn>mot_198384__164.pdf</filnamn>
<filstorlek>98517</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/960C3042-1544-42E4-B167-BB5C6326DD18</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>