3098643G70215151983/841515motmotMotion 1983/84:1515 Björn Körlof m. fl.MotionMotion151501984-01-25 00:00:002014-11-04 09:34:332014-11-04 00:00:00Polisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)Björn Körlof m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7021515/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7021515https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7021515
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1983/84:1515<br />
Björn Körlof m. fl.</p>
<p>Polisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)</p>
<p>Inledningsvis bör understrykas att det hade varit av stort värde om<br />
riksdagen i ett sammanhang hade kunnat bereda och ta ställning till hela den<br />
omfattande reformeringen av polisväsendet. Det är skadligt för polisväsendets<br />
arbetsförhållanden att statsmakterna inte fattar ett samlat beslut om<br />
polismyndighetens grundläggande principiella uppbyggnad och befogenheter.</p>
<p>De lokala polisstyrelserna</p>
<p>I propositionen föreslås, i överensstämmelse med riksdagens principbeslut<br />
1981, att de lokala polisstyrelserna får ett ökat ansvar att utforma verksamhet<br />
och organisation. Vi har i princip anslutit oss till regeringens förslag i denna<br />
del, men anser att den gränsdragning mellan polisledning i särskilda fall, som<br />
entydigt och exklusivt hör till polischefens kompetensområde, och den<br />
kompetens som bör tillkomma polisstyrelsen, alltjämt inrymmer vissa<br />
oklarheter. Så anförs t. ex. i propositionen (s. 1) att polisstyrelsen bör kunna<br />
besluta i operativa frågor. Detta begrepp får emellertid ingen definition.<br />
Tvärtom skapar propositionen oklarhet om begreppet genom att på s. 17<br />
återge beredningens uppfattning att ”den i egentlig mening operativa<br />
polisledningen även i fortsättningen skall utövas av polischefen”.<br />
Departementschefen tar i detta sammanhang inte särskilt ställning till<br />
beredningens ordval.</p>
<p>Det är av utomordentligt stor betydelse att denna principiella<br />
gränsdragning framstår klart och entydigt för alla berörda. Ett problem kan<br />
t. ex. vara inriktningen av viss polisverksamhet för att få bort<br />
ordningsstörande beteenden i en tätort. Handlar det om vissa resursförstärkningar<br />
under viss tid, t. ex. någon vecka och en speciell inriktning av polisens<br />
arbetsmetoder, kan fråga uppstå om detta är sådan polistaktisk ledning att<br />
styrelsen inte bör befatta sig därmed.</p>
<p>Det finns vidare risk för att styrelsen i, låt vara övergripande och<br />
principiella beslut rörande verksamhetens inriktning, likväl kan komma att<br />
binda polisledningen i särskilda fall på ett för verksamhetens effektivitet<br />
hämmande sätt. Ansvarsfördelningen kommer då att bli oklar.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör särskild omsorg läggas ned på att så långt möjligt<br />
entydigt klargöra denna ansvars- och kompetensfördelning. Det bör<br />
ankomma på vederbörande riksdagsutskott att tydligt uttala att politisk<br />
styrning av polisens verksamhet i operativt avseende inte kan godtas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:1515</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Länspolischeferna</p>
<p>Riksdagens principbeslut 1982 innebar att den regionala polisorganisationen<br />
i princip skulle behållas oförändrad. Särskilda organisationslösningar<br />
tedde sig dock nödvändiga i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län och i<br />
Jämtlands län.</p>
<p>När departementschefen nu närmare redovisar utformningen av<br />
organisationen för dessa tre län, kan konstateras att arbetet som regional<br />
chef i Stockholms län blivit en så omfattande uppgift för denna<br />
befattningshavare, att det motiverar en tjänst som biträdande chef med<br />
huvudsakligt ansvar för distriktet. Frågan om en motsvarande ordning i<br />
Göteborg berörs också, men avvisas av regeringen.</p>
<p>De motiv som bär upp förslaget om dubblering av chefstjänsterna i<br />
Stockholm torde med motsvarande tyngd kunna hävdas också vad gäller<br />
organisationen i Göteborgsområdet.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör en tjänst som biträdande länspolismästare<br />
inrättas även i Göteborgs och Bohus län.</p>
<p>Allvarligt är att regeringen - utan riksdagens medverkan - fortsättningsvis<br />
anser sig kunna ta slutlig ställning till de förslag som polisberedningen lämnar<br />
i frågan om den regionala polisorganisationen i övriga län.</p>
<p>Detta är från många utgångspunkter inte godtagbart. En viktig aspekt är<br />
att länspolischeferna, deras ansvar och organisation varit föremål för delade<br />
meningar i riksdagen.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör riksdagen beredas möjlighet att ta ställning till<br />
den regionala polisverksamheten och polisorganisationen i de övriga länen,<br />
när polisberedningen är färdig med sina överväganden i dessa delar.</p>
<p>Detta bör riksdagen i uttalandena ge regeringen till känna.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen</p>
<p>Propositionen resonerar ingående om styrelsens hittillsvarande roll som<br />
central myndighet och föreslår en långtgående decentralisering av ett flertal<br />
uppgifter som f. n. handläggs av styrelsen. Vi delar i huvudsak föredragande<br />
statsrådets motivering i propositionen. I tidigare kommittémotioner har<br />
moderata samlingspartiet pekat på nödvändigheten av att minska en stelbent<br />
byråkrati omkring polisen och medge en flexiblare användning av befintliga<br />
resurser.</p>
<p>Rikspolisstyrelsens omfattande reglering av polisverksamheten har<br />
sannolikt inte befrämjat ett flexiblare och bättre resursutnyttjande.</p>
<p>Rikspolisstyrelsens fortsatta roll som central myndighet är viktig. För att<br />
effektivisera och förbättra polisens metoder och arbete krävs dels<br />
metodutveckling och forskning, dels att stora och tunga centrala register i<br />
fortsättningen handhas av styrelsen. På metodutvecklingsområdet och<br />
forskningsområdet föreslår vi liksom i motion 1982/83:2158 att en professur<br />
inrättas vid polishögskolan.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:1515</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Ett genomförande av propositionens intentioner vad gäller rikspolisstyrelsen<br />
borde leda till minskat personalbehov. De tjänster som frigörs genom de<br />
minskade uppgifterna förutsätter vi kommer att tillföras polisdistrikten.</p>
<p>Ett bättre resursutnyttjande och en mindre central myndighet leder till<br />
besparingar inom justitiehuvudtiteln.</p>
<p>Utbildningsorganisationen</p>
<p>Polisens utbildningsorganisation är mycket splittrad. Detta beror till viss<br />
del på de många speciella utbildningar som erfordras inom polisen. Få försök<br />
har dock gjorts för att förbättra den situation som råder.</p>
<p>En central polishögskola bör enligt vår mening förläggas till<br />
Ulriksdalsskolan. Därmed kan efter en övergångsperiod Solnaskolan<br />
avvecklas. Genom en sammanläggning av de två skolorna erhålls betydande<br />
rationaliseringsvinster och även pedagogiska fördelar. Ett viktigt inslag blir<br />
den nya polisforskningen som kommer att kunna medverka i metodutveckling<br />
och ge impulser i den reguljära utbildningen.</p>
<p>Övrig specialutbildning</p>
<p>När det gäller polisens utbildning inom olika specialområden är det viktigt<br />
att en översyn görs av vilken redan nu existerande utbildning som bedrivs av<br />
andra myndigheter som kan erbjudas till polishögskolan.</p>
<p>Ett viktigt inslag i polisens arbete är kontakten med de sociala problemen.<br />
En god utbildning om sociala frågor är därför viktig. Utbytesutbildning kan<br />
därför vara av stort värde för blivande polismän och socionomer. Polisen bör<br />
därför kunna erbjudas kurser vid socialhögskolan, liksom blivande<br />
socionomer erbjuds viss utbildning vid polishögskolan.</p>
<p>Den ekonomiska brottsligheten ianspråktar betydande resurser, och en<br />
fortlöpande utbildning för polismän inom detta område är nödvändig. Såväl<br />
handelshögskolan som riksskatteverket borde kunna erbjuda kurser till<br />
polismän. Detta förslag bör studeras närmare för att åstadkomma bredare<br />
och mer varierad fortbildning av polismän till lägre kostnader för samhället.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:44px;">1.att riksdagen beslutar inrätta en tjänst som biträdande<br />
länspolismästare i Göteborgs och Bohus län,</p>
<p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen<br />
skall beredas tillfälle att ta ställning till polisberedningens förslag<br />
beträffande polisorganisationen i de län som ej behandlas i<br />
föreliggande proposition,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:1515</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:11px;">3. att riksdagen beslutar inrätta en tjänst som professor vid<br />
polishögskolan,</p>
<p style="margin-left:11px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts beträffande fortbildning om ekonomisk<br />
brottslighet.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 25 januari 1984<br />
BJÖRN KÖRLOF (m)</p>
<p>PER-OLOF STRINDBERG (m) MONA SAINT CYR (m)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ARNE SVENSSON (m)<br />
SVEN MUNKE (m)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>ALLAN EKSTROM (m)</p>
<p>NIC GRÖNVALL (m)<br />
MARGIT GENNSER (m)<br />
GUNNEL LILJEGREN (m)<br />
ANITA BRÅKENHIELM (m)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>INGER WICKZÉN (m)<br />
GÖRAN ERICSSON (m)<br />
STEN ANDERSSON (m)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>i Malmö</p>
</div>
</div>
</div>
0BJÖRN KÖRLOFm1undertecknare0PER-OLOF STRINDBERGm2undertecknare0MONA SAINT CYRm3undertecknare0ARNE SVENSSONm4undertecknare0SVEN MUNKEm5undertecknare0ALLAN EKSTROMm6undertecknare0NIC GRÖNVALLm7undertecknare0MARGIT GENNSERm8undertecknare0GUNNEL LILJEGRENm9undertecknare0ANITA BRÅKENHIELMm10undertecknare0INGER WICKZÉNm11undertecknare0GÖRAN ERICSSONm12undertecknare0STEN ANDERSSONm13undertecknareG7021515Björn Körlof m. fl.mot_198384__1515.pdf112854pdfPolisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)https://data.riksdagen.se/fil/1EF568E5-2598-48D5-B6D2-FE367B18A50B