<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3108973</hangar_id>
 <dok_id>G702143</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>143</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:143 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>143</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:24:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G702143/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G702143</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702143</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;143-148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga förslag till besparingar inom det militära området i&lt;br /&gt; 
regeringens förslag. Det hänvisas till den neddragning av ramen för det&lt;br /&gt; 
militära försvaret som genomfördes i våras och om det starka rationaliseringstryck&lt;br /&gt;
militärsektorn är utsatt för. Då bör man ju ha i minnet att den&lt;br /&gt; 
slapp mycket lindrigt undan de borgerliga regeringarnas sparpaket och&lt;br /&gt; 
även att den under tidigare år varit garanterad mycket stora priskompensationer&lt;br /&gt;
genom NPI och senare MPI (nettoprisindex och militärprisindex).&lt;br /&gt;
Utgångsläget för besparingar är således mycket gynnsammare för&lt;br /&gt; 
den militära sektorn än andra delar av samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rationaliseringar strider påståendet i regeringens proposition&lt;br /&gt;
direkt mot de uppgifter som nyligen offentliggjordes av Försvarets&lt;br /&gt; 
rationaliseringsinstitut (FRI), genom dess generaldirektör Gunnar Petri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt honom beror hälften av den brist som försvarsledningen påstår&lt;br /&gt; 
föreligga inom den militära sektorn på överplanering, underskattning av&lt;br /&gt; 
kostnader och för lite reserver. Det gäller inte minst flygvapnet där framför&lt;br /&gt; 
allt överplaneringen spelat en stor roll när det gäller dagens ”dåliga”&lt;br /&gt; 
ekonomi. Överplanering innebär att man beställer mer än vad man behöver&lt;br /&gt;
och kan betala för. Flygvapnet har dessutom lagt in den höjda dollarkursen&lt;br /&gt;
i överplaneringen i förhoppning om att dollarkursen skulle sjunka&lt;br /&gt; 
och på det sättet debet och kredit gå ihop. Det är inte något nytt fenomen&lt;br /&gt; 
att de militära myndigheterna räknat med att de skulle få fram pengar till&lt;br /&gt; 
de utgifter som de redan i förtid bundit sig till. Både socialdemokratiska&lt;br /&gt; 
och borgerliga regeringar har tidigare villigt ställt upp och betalat notan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När motsatsen inträffat, vissa anslag har inte förbrukats så snabbt som&lt;br /&gt; 
man räknat med, har det alltid gjorts stora ansträngningar från den militära&lt;br /&gt;
sidan att till varje pris göra sig av med dessa pengar för att bevisa att&lt;br /&gt; 
anslagen inte varit för höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har inte längre råd med sådant slöseri. I det skärpta internationella&lt;br /&gt;
läge som nu råder görs det emellertid stora ansträngningar från&lt;br /&gt; 
militärt håll för att höja de militära anslagen. Det förtjänar då att påpekas&lt;br /&gt; 
än en gång att lösningen av Sveriges nationella säkerhetsproblem inte&lt;br /&gt; 
ligger i ökade militärutgifter. Det gäller att stärka alliansfriheten och&lt;br /&gt; 
respekten för den svenska neutralitetsdoktrinen. Höjda militärkostnader,&lt;br /&gt; 
som används till ett allt intimare samarbete med NATO inom olika områden,&lt;br /&gt;
t. ex. JAS-projektet, får motsatt effekt. Vpk är motståndare till anskaffningen&lt;br /&gt;
av JAS och alla de bindningar till NATO och USA som det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 143-148&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:143&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;medför. Projektet bör avbrytas med det snaraste och de skadestånd som&lt;br /&gt; 
kontraktsbrotten för med sig erläggas. Det blir en engångsutgift som, i&lt;br /&gt; 
jämförelse med de kostnader och skadeverkningar för Sveriges alliansfria&lt;br /&gt; 
politik som ett fullföljande av projektet medför, torde vara ganska blygsam.&lt;br /&gt;
På grund av sekretessbeläggning vet inte svenska folket vilka åtaganden&lt;br /&gt;
Sverige som stat iklätt sig när det gäller JAS. Vad som är känt är&lt;br /&gt; 
emellertid de bemyndiganden för igångsättning av projektet som genom&lt;br /&gt; 
riksdagsbeslut givits de militära myndigheterna. I proposition 1981/&lt;br /&gt; 
82:102 bil. 2 föreslogs följande betalningsplan för JAS-projektet fram till&lt;br /&gt; 
1992 (prisläge februari 1981, milj. kr.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåren 1983/83-1986/87 3 700&lt;br /&gt; 
 ” 1987/88-1991/92 8 000&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:108px;"&gt;Summa 11 700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa nära 12 miljarder kronor för tioårsperioden beviljades av den&lt;br /&gt; 
borgerliga riksdagsmajoriteten den 4 juni 1982. Beloppen har därefter inte&lt;br /&gt; 
ändrats, vare sig i den socialdemokratiska regeringens första budget i&lt;br /&gt; 
januari 1983 eller i den särskilda JAS-proposition som efter regeringens&lt;br /&gt; 
ekonomiska analys av projektet lades fram våren 1983. Förslagen har&lt;br /&gt; 
godtagits av riksdagen, och socialdemokraterna har därmed övertagit och&lt;br /&gt; 
fortsatt den borgerliga politiska linjen när det gäller JAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bemyndigade medlen portioneras nu ut efter hand som de militära&lt;br /&gt; 
myndigheterna kan redovisa upparbetade kostnader. För budgetåret&lt;br /&gt; 
1982/83 var den s. k. betalningslinjalen 420 milj. kr., vilket inte helt togs&lt;br /&gt; 
i anspråk. För 1983/84 finns avsatt 650 milj. kr., och det är givetvis ännu&lt;br /&gt; 
oklart hur stort utfallet blir. Summan för 1984/85 kommer att redovisas i&lt;br /&gt; 
budgeten i januari, och det hör till sakens natur att den kommer att vara&lt;br /&gt; 
högre än föregående år. Det är en tendens som kommer att gälla under hela&lt;br /&gt; 
tioårsperioden, för att därefter eventuellt plana ut. Vi kan på goda grunder&lt;br /&gt; 
anta att summan för 1984/85 kommer att ligga någonstans mellan 700 och&lt;br /&gt; 
1 000 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett snabbt avbrytande av JAS-projektet skulle således medföra en väsentlig&lt;br /&gt;
förbättring på statens utgiftssida. Med all reservation för skadeståndskrav&lt;br /&gt;
och andra åtaganden som inte är kända borde det vara möjligt&lt;br /&gt; 
för regeringen att i den nu föreliggande sparpropositionen minska utgifterna&lt;br /&gt;
för JAS inom det militära försvaret under 1984 med 750 milj. kr. Det är&lt;br /&gt; 
ungefär hälften av de bemyndigade summor som enligt redovisningen&lt;br /&gt; 
ovan finns tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nedskärningarna inom totalförsvaret i övrigt är de emot&lt;br /&gt; 
de principer om en förstärkning av de civila delarna som är vpk:s linje i&lt;br /&gt; 
försvarsfrågan. De kan ändå motiveras i det ekonomiska läge som Sverige&lt;br /&gt; 
befinner sig i. Men det kan än en gång noteras som ett illavarslande tecken,&lt;br /&gt; 
att när det skall sparas inom totalförsvaret ger sig både socialdemokrater&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:143&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;och borgare på de små, svaga grenarna och låter den stora militära sektorn&lt;br /&gt; 
sitta i orubbat bo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vpk tidigare givit uttryck åt, innebär förslaget i propositionen om&lt;br /&gt; 
en avindexering av MPI ett positivt inslag. Ett inflationstak på 4 % kommer&lt;br /&gt;
att ha en välgörande inverkan på all slags överplanering och onödiga&lt;br /&gt; 
utgifter inom den militära sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:40 uttalar att del&lt;br /&gt; 
av kostnaderna för JAS-projektet för 1984, 750 milj. kr., ej bör&lt;br /&gt; 
utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 november 1983&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRN SVENSSON (vpk) OSWALD SÖDERQVIST (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OSWALD SÖDERQVIST</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G702143</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__143.pdf</filnamn>
<filstorlek>87653</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F571B370-28D7-48E0-83C8-0C126B0E7384</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>