3108951G7021231983/84123motmotMotion 1983/84:123 Lena Öhrsvik m. fl.MotionMotion12301983-11-15 00:00:002014-11-04 17:24:192014-11-04 00:00:00Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)Lena Öhrsvik m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G702123/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G702123https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702123
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:14px;">Motion</p>
<p style="margin-left:14px;">1983/84:123</p>
<p style="margin-left:14px;">Lena Öhrsvik m. fl.</p>
<p style="margin-left:14px;">Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</p>
<p>Regeringen har i proposition 1983/84:40 föreslagit att studiemedlen i sin<br />
helhet blir återbetalningspliktiga fr. o. m. den 1 juli 1984. Borttagandet av<br />
den s. k. bidragsdelen skulle enligt förslaget bidra till att finansiera ett höjt<br />
totalbelopp.</p>
<p>Att studiemedlens totalbelopp höjs är motiverat. Flera undersökningar<br />
under en följd av år har visat på ett sådant behov.</p>
<p>Enligt vår uppfattning borde dock studiebidragets effekter noga analyseras<br />
innan man diskuterar ett eventuellt borttagande. Vi kommer därför i det<br />
följande att föreslå att denna del av förslaget avslås, att en analys av<br />
studiebidragets effekter sker och att de merutgifter i förhållande till<br />
regeringens förslag som då uppkommer finansieras genom en snabbare<br />
reduktionstakt av studiemedlen vid prövning mot egen inkomst.</p>
<p>Målen för studiemedelssystemet som de formulerades 1964 är bl. a.<br />
att studiemedlen skall vara en stimulans för studier,</p>
<p style="margin-left:14px;">att avvägningen mellan bidrag och lån är en rättvisefråga och en statsfinansiell<br />
fråga,</p>
<p style="margin-left:14px;">att studiemedlen skall ge full kostnadstäckning för studier i nio månader per</p>
<p style="margin-left:14px;">år,</p>
<p style="margin-left:14px;">att återbetalningsbördan blir rimlig.</p>
<p>Skuldsättningen är i dag ett stort problem. Lånebeloppen har på grund av<br />
inflationen ökat dramatiskt de senaste åren. En låntagare, som läst i fyra år,<br />
har nu en skuld på 83 000 kr. men skall efter uppräkning betala tillbaka totalt<br />
150 000 kr. Detta innebär en återbetalning första året på 5 000 kr. och det<br />
20:e året på ca 11 000 kr. Samma låntagare skulle, om två barntillägg<br />
beviljats, ha haft en skuld på 115 000 kr. som efter uppräkning blir 210 000<br />
kr. Återbetalningen blir då första året 7 000 kr. och det 20:e året 15 000 kr.</p>
<p>Centrala studiestödsnämnden (CSN) har i sin anslagsframställning framhållit<br />
att det är angeläget att man snarast vidtar åtgärder för att minska<br />
studieskulden. Det finns enligt CSN starka skäl för en höjning av bidragsdelen.<br />
Detta borde inte bli särskilt kostsamt för samhället eftersom det ju också<br />
kostar pengar att tillhandahålla kredit under lång tid. Man hänvisar också till<br />
diskussionen om den sociala snedrekryteringen till högskolan.</p>
<p>Även om möjligheterna att påverka utbildningsvalen är beroende av<br />
insatser redan inför och i gymnasieskolan, är det inte uteslutet, menar CSN,<br />
att ett ökat studiebidrag och därmed ett minskat kreditbehov för de</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:123</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>studerande skulle medverka till en utjämning av de nuvarande klyftorna.</p>
<p>Den SIFO-undersökning som gjordes i våras (Vuxenstuderandes ekonomi,<br />
studier och arbete) pekar på att många studerande inte utnyttjar<br />
studiemedel under hela studietiden. Tendensen är alltså att man försöker<br />
finansiera viss del av studietiden på annat sätt. CSN utgår ifrån att orsaken är<br />
en önskan att undvika hög skuldsättning.</p>
<p>I den senaste rapporten från den studiesociala forskningen vid pedagogiska<br />
institutionen i Göteborg (1983:02 Studiemedlens relativa betydelse för<br />
framgång i högskolan) framhåller man att studiemedlen i minskad omfattning<br />
kommit att gynna rekryteringen från de ekonomiskt svaga grupperna i<br />
samhället. Man borde därför återgå till en stödform där lån spelar en mindre<br />
framträdande roll.</p>
<p>Studiebidraget utgör i dag 7,8 % av de totala studiemedlen. Från början<br />
var bidraget 25 %. I våra grannländer i Norden är bidragsandelen betydligt<br />
högre. Den verkliga subventionsgraden är emellertid också beroende av<br />
återbetalningssystemets uppbyggnad.</p>
<p>Många tycker kanske att vår lilla bidragsdel inte har någon speciell<br />
rekryteringseffekt. Enligt vår mening bör man dock inte utan ingående<br />
analyser avhända sig ett instrument som skulle kunna bli rekryteringsfrämjande<br />
och dessutom skulle kunna användas i arbetet på att minska<br />
skuldsättningen.</p>
<p>Ett bibehållande av bidragsdelen medför nästa budgetår ett ökat medelsbehov<br />
av ca 15 milj. kr. Det kan finansieras genom en skärpt reduktionstakt<br />
av studiemedlen vid prövning mot egen inkomst. Ett sådant förslag finns i<br />
CSN:s anslagsframställan från föregående år. Det medför ett minskat utflöde<br />
av studiemedel med ca 25 milj. kr.</p>
<p>Det är alltså först på lång sikt som ett borttagande av bidragsdelen ger<br />
några större besparingseffekter för staten. Det finns därför enligt vår mening<br />
skäl att avvakta en analys av bidragets effekter och konsekvenserna av en<br />
indragning. Åtgärder för att minska skuldsättningen måste under alla<br />
förhållanden övervägas.</p>
<p>Det finns då flera vägar att gå. Man kan exempelvis göra förändringar i<br />
reglerna för återbetalning, ge möjlighet till viss avskrivning efter avslutade<br />
studier eller höja bidragsdelen. Kombinationer av olika instrument är också<br />
möjliga.</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs</p>
<p style="margin-left:42px;text-align:right;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om behovet av en analys av studiebidragets</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:123</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:58px;">effekter samt behovet av åtgärder för att minska skuldsättningen<br />
innan bidragsdelen avskaffas ur studiemedelssystemet.</p>
<p>Stockholm den 15 november 1983<br />
LENA ÖHRSVIK (s)</p>
<p>ANNA LINDH (s) GRETHE LUNDBLAD (s)</p>
<p>HANS GÖRAN FRANCK (s) BENGT KRONBLAD (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0LENA ÖHRSVIKs1undertecknare0ANNA LINDHs2undertecknare0GRETHE LUNDBLADs3undertecknare0HANS GÖRAN FRANCKs4undertecknare0BENGT KRONBLADs5undertecknareG702123Lena Öhrsvik m. fl.mot_198384__123.pdf89780pdfVissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)https://data.riksdagen.se/fil/95E32891-4D1D-4C8A-9283-2C1BCD6FF495