3108947G702121983/8412motmotMotion 1983/84:12 Rune Gustavsson m. fl.MotionMotion1201983-10-19 00:00:002014-11-04 17:24:152014-11-04 00:00:00Statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)Rune Gustavsson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G70212/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G70212https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70212
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:12</p>
<p>Rune Gustavsson m. fl.</p>
<p>Statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)</p>
<p>I proposition 1983/84:9 tar regeringen upp sina tidigare aviserade förslag<br />
om ändrad statsbidragsgivning till barnomsorg och social hemhjälp.</p>
<p>Centerns principiella grundsyn</p>
<p>En stor del av den kommunala verksamheten styrs av statliga regler och<br />
ambitioner. Staten ger för dessa ändamål ut statsbidrag, som en form av<br />
stimulans. Genom att statsbidragen utgår för en del, ofta en mindre del, av<br />
kostnaderna hamnar en oproportionerligt stor andel av statsbidragen i de<br />
reda ekonomiskt starka kommunerna. I särskilt hög grad gäller det de<br />
statsbidrag som nu är i fråga. Nuvarande system ger mycket olika utfall i olika<br />
kommuner.</p>
<p>Det är viktigt att regelsystemen tar fasta på skilda förutsättningar och<br />
möjligheter i olika kommuner. I särskilt hög utsträckning har statsbidragen<br />
till barnomsorgen varit så detaljstyrande att lokala lösningar och anpassningar<br />
inte varit möjliga.</p>
<p>Såväl från principiellt, ideologiska utgångspunkter som från strikt ekonomiska<br />
är det nödvändigt att statsbidragsgivningen ger goda utrymmen för<br />
personliga initiativ och personligt engagemang. Människor skall ha möjlighet<br />
att själva eller tillsammans, genom bl. a. föräldraledda (kooperativa)<br />
daghem, familjedaghem m. fl. verksamhetsformer, påverka sin service och<br />
ta ansvar för sina anhöriga. I det ekonomiska läge vi befinner oss i är det<br />
genom en minskad administration och ett ökat ideellt inslag i omsorgen, som<br />
en bra service kan rymmas inom samhällsekonomins ram.</p>
<p>Statsbidragssystemet skall således enligt centerpartiet vara regionalt<br />
rättvist och lättöverskådligt, det skall ge möjlighet till flexibilitet och lokala<br />
anpassningar, det skall ge utrymme för personliga initiativ och föräldraledda<br />
verksamhetsformer. Skilda former av barnomsorg, i hemmen och i kommunala<br />
eller enskilda omsorgsformer, skall jämställas. Detta förutsätter en<br />
utbyggd vårdnadsersättning enligt centerns förslag.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:12</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>Statsbidragen till omsorgen</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>I propositionen sammanfattas de nya förslagen till statsbidrag enligt<br />
nedanstående tabell.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">Bidrag per</p>
<p style="margin-left:17px;">årsarbete</p>
<p style="margin-left:17px;">kronor</p>
</td>
<td><p style="margin-left:22px;">Bidrag per</p>
<p style="margin-left:22px;">barn</p>
<p style="text-align:right;">kronor</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Daghem</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">7 tim</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">30 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">22 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>4-7 tim</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:22px;">11 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Fritidshem</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">30 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Familjedaghem</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">7 tim</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:22px;">15 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>- 7 tim</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
<td><p style="text-align:right;">7 500</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Öppen förskola</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:22px;">50 000/enhet</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Barn med behov av särskilt stöd</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:22px;">6 000 var för<br />
varje tiotal<br />
barn inskrivna<br />
i daghem och<br />
fritidshem</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:27px;">Anm. Statsbidrag för enskilda daghem och fritidshem bör utgå som bidrag per<br />
inskrivet barn och efter samma regler som för kommunala verksamheter vad<br />
beträffar vistelsetider, bidragsbeloppens storlek m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>I förhållande till de principer centerpartiet vill hävda för barnomsorg och<br />
statsbidragsgivning brister dessa regler i flertalet avseenden.</p>
<p>För det första innebär dessa regler en styrning i det kommunala beslutsfattandet,<br />
eftersom samma prestation grundar statsbidrag från olika förutsättningar.<br />
(Prestation = barn i en positiv och trygg omsorgsform.)</p>
<p>För det andra är socialdemokratin inte heller nu beredd att ge ett<br />
erkännande till deltidsförskolan, vilken i stora delar av landet är den helt<br />
dominerande formen för pedagogiskt stöd till barn i 5-6-årsåldern, utöver<br />
hemmens insatser. Med detta vidmakthålls således regionala snedeffekter i<br />
statsbidragsgivningen. Därtill bortser man från att förutsättningen för en bra<br />
barnomsorg i hög utsträckning är beroende av de olika kommunernas sociala<br />
struktur. Det är inte minst i detta perspektiv som centerns, i andra<br />
sammanhang framförda, förslag om vårdnadsersättning skall ses.</p>
<p>Särskilt tydligt är att regeringen med sitt förslag om statsbidragssystem<br />
missgynnar deltidsomsorg. Man ger inte det utrymme för flexibilitet som i<br />
särskilt hög utsträckning är familjedaghemmens styrka; i förhållande till av<br />
oss, nedan, förordat statsbidragssystem är det först genom att avstå från<br />
flexibilitet och lokal anpassning som man med regeringens förslag når upp till<br />
den nivå som är rättvis och som vårt förslag innebär. Öppna förskolor i<br />
glesbygd drabbas särskilt hårt av regeringens förslag, vilket under inga</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:12</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>omständigheter bör accepteras. För det tredje innebär förslaget att de<br />
familjedrivna omsorgsformerna ställs i |frykklass. Dessa får nämligen enbart<br />
bidrag per inskrivet barn. För många kooperativa daghem innebär det nu<br />
presenterade förslaget att verksamheten måste läggas ned, vilket är helt tvärt<br />
emot vad som är en önskad utveckling. Detta innebär att samhället med sina<br />
statsbidrag ger stark prioritet åt en djupare barnomsorgsverksamhet med<br />
mindre föräldramedverkan i driften.</p>
<p>Centerns syn på statsbidragen till barnomsorg presenterades i proposition<br />
1980/81:205. På grundval av denna proposition beslöt riksdagen införa ett<br />
statsbidrag enligt bruttokostnadsmodellen. Det innebar att kommunen fick<br />
40 % av alla sina bruttokostnader för barnomsorg täckta. I detta inräknades<br />
daghem, fritidshem, deltidförskolor, öppna förskolor och familjedaghem. I<br />
bidragsunderlaget fick också inräknas en schablonmässigt beräknad kostnad<br />
för pedagogisk ledning. För icke-kommunala institutioner gäller att statsbidrag<br />
utgår under förutsättning att de finns intagna i kommunens barnomsorgsplan.</p>
<p>Ett statsbidrag med denna uppläggning tillgodoser enligt vår mening bättre<br />
behovet av en flexibel, obyråkratisk och utvecklingsbar barnomsorgsverksamhet<br />
än den i propositionen föreslagna. Enligt vår mening måste också ett<br />
sådant statsbidragssystem utvärderas beträffande sina effekter och successivt<br />
kunna omprövas.</p>
<p>Det finns skäl att framhålla att kommunerna med vårt förslag har bättre<br />
förutsättningar att omvandla barnomsorgsverksamhet i kooperativ riktning,<br />
vilket innebär betydande samhällsekonomiska besparingar. Riksdagen bör<br />
understryka sin strävan i detta avseende genom att göra ett särskilt uttalande<br />
om betydelsen av föräldraledda daghem och andra omsorgsformer.</p>
<p>De regionala fördelningsaspekterna, möjligheterna att ta vara på lokalt<br />
existerande förutsättningar för verksamheten och avbyråkratiseringen talar<br />
enligt vår mening för ett statsbidragssystem enligt bruttokostnadsmodellen.<br />
Fördelarna i ett sådant system är så stora att betydande resurser frigörs för<br />
andra verksamheter utan att den kommunala barnomsorgen begränsas eller<br />
försämras. Sådana resurser bör användas till vårdnadsersättning till den som<br />
helt eller delvis vårdar egna små barn i hemmet.</p>
<p>Kostnader</p>
<p>Regeringens förslag är i ett avseende otillbörligt ofullständigt. Man avstår<br />
helt ifrån att redovisa någon kostnad för sina förslag. Riksdagen har en<br />
odiskutabel rätt att kräva av regeringen en redovisning av de ekonomiska<br />
konsekvenserna inför en så omfattande regelförändring som här är i fråga.<br />
Enligt vår mening bör riksdagen avstå från att fatta beslut till dess regeringen<br />
presenterat sina kostnader. Effekterna av våra förslag innebär i förhållande<br />
till nuvarande situation en besparing för statskassan på 600 milj. kr. På lång<br />
sikt är sannolikt besparingseffekten större.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:12</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Social hemtyälp</p>
<p>Statsbidraget för den sociala hemhjälpen är i dag 35 c/a>av kommunernas<br />
bruttokostnader för hemhjälpen. Regeringen föreslår nu ”en prestationsrelaterad”<br />
statsbidragskonstruktion i form av statsbidrag, dels per årsarbetare<br />
inom den sociala hemhjälpen, dels ett schablonbidrag per person i gruppen<br />
ålders- och förtidspensionärer. Statsbidraget per årsarbetare föreslås för<br />
1984 till 30 000 kr. När det gäller schablonbidraget anges det till storleksordningen<br />
250-350 kr. för varje pensionär.</p>
<p>Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen inbjuder riksdagen till att<br />
fatta beslut om ungefärliga värden. Enligt vår mening finns också en<br />
uppenbar risk för att regeringens förslag i ökad utsträckning kommer att<br />
fresta kommunerna att tänja reglerna så att så många tjänster som möjligt<br />
kommer in i bidragsunderlaget. En sådan utveckling skulle ge ökad<br />
byråkrati.</p>
<p>Enligt vår mening finns brister i statsbidraget till social hemhjälp. Det<br />
nuvarande systemet främjar inte rationalitet och individuellt engagemang i<br />
den utsträckning som vore önskvärt. Även på detta område finns skäl för att<br />
söka utveckla alternativa verksamhetsformer. Det kan gälla att anhöriga<br />
eller hjälpbehövande själva tar initiativ till och ansvar för en social<br />
hemhjälpsinsats. Även detta är ett exempel på en service på kooperativ<br />
grund. Det är angeläget att statsbidragsgivningen kan tillgodose sådana<br />
utvecklingsmö j ligheter.</p>
<p>I avvaktan på ett sådant statsbidrag är det fullt möjligt att fortsätta<br />
statsbidragsgivningen enligt nuvarande regler. Riksdagen bör således avvisa<br />
propositionen i denna del och begära nytt förslag.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:41px;">1. att riksdagen avslår i proposition 1983/84:9 föreslagna nya regler</p>
<p style="margin-left:58px;">för statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp,</p>
<p style="margin-left:41px;">2. att riksdagen beslutar att statsbidrag till barnomsorgen skall</p>
<p style="margin-left:58px;">utgå med 40 % av bruttokostnaderna för daghem, fritidshem,<br />
kommunala familjedaghem, deltidsförskolor och öppna förskolor<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:41px;">3. att riksdagen för sin del uttalar att den kommunala barnom</p>
<p style="margin-left:58px;">sorgsverksamheten i ökad utsträckning bör drivas i föräldraledda<br />
daghem och att olika omsorgsförmer genom bl. a.<br />
vårdnadsersättning från samhällets utgångspunkt ges lika<br />
värde.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 19 oktober 1983</p>
<p>RUNE GUSTAVSSON (c)</p>
<p>ULLA TILLANDER (c)</p>
<p>KARIN ISRAELSSON (c)</p>
<p>KERSTI JOHANSSON (c)</p>
<p>ROSA ÖSTH (c)</p>
<p>INGVAR KARLSSON (c)<br />
i Bengtsfors</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>GUNHILD BOLANDER (c)<br />
MARTIN OLSSON (c)<br />
GÖSTA ANDERSSON (c)<br />
ELIS ANDERSSON (c)<br />
RUNE BACKLUND (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0RUNE GUSTAVSSONc1undertecknare0ULLA TILLANDERc2undertecknare0KARIN ISRAELSSONc3undertecknare0KERSTI JOHANSSONc4undertecknare0ROSA ÖSTHc5undertecknare0INGVAR KARLSSONc6undertecknare0GUNHILD BOLANDERc7undertecknare0MARTIN OLSSONc8undertecknare0GÖSTA ANDERSSONc9undertecknare0ELIS ANDERSSONc10undertecknare0RUNE BACKLUNDc11undertecknareG70212Rune Gustavsson m. fl.mot_198384__12.pdf167364pdfStatsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)https://data.riksdagen.se/fil/76130BA7-B00A-45D7-BD27-6B4556F24E18