3098612G70211461983/841146motmotMotion 1983/84:1146 Gunilla André m. fl.MotionMotion114601984-01-24 00:00:002014-11-04 09:34:112014-11-04 00:00:00Polisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)Gunilla André m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7021146/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7021146https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7021146
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion<br />
1983/84:1146<br />
Gunilla André m. fl.</p>
<p>Polisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)</p>
<p>Allmänt</p>
<p>Riksdagen beslutade 1981 på förslag av den dåvarande icke-socialistiska<br />
regeringen om riktlinjer för en reformering av polisväsendet. Inom ramen för<br />
en helhetssyn på polisens huvuduppgifter att upprätthålla allmän ordning och<br />
säkerhet skall en starkare betoning av de egentliga polisuppgiftema eftersträvas.</p>
<p>För att möjliggöra en snabb och smidig anpassning av polisens lokala<br />
verksamhetsinriktning och organisation till regionala och lokala förhållanden<br />
beslöts om decentralisering av olika funktioner inom polisväsendet. De<br />
regionala och lokala styrelserna skall få ett ökat ansvar när det gäller att<br />
genomföra statsmakternas beslut och i övrigt utforma verksamheten och<br />
organisationen efter uppkommande behov.</p>
<p>Detta var ett beslut i sann decentralistisk anda som vi från centerns sida<br />
drivit sedan lång tid. Rikspolisstyrelsens roll gentemot den lokala organisationen<br />
förändras nu kraftigt och det blir utrymme för en ökad självständighet<br />
på lokal nivå. Samtidigt ökar också det demokratiska inflytandet via polisstyrelserna<br />
på polisarbetet. Detta är också mycket positivt för att förstärka<br />
polisens roll som ”samhällets tjänare”.</p>
<p>För att reformen, vad avser det förstärkta medborgarinflytandet, skall få<br />
önskvärt resultat, är det angeläget att de förtroendevalda ledamöterna i<br />
polisstyrelserna ges möjlighet till fördjupade kunskaper om polisverksamheten<br />
och det nya ansvarsområdet. Särskilda utbildningsinsatser bör därför<br />
göras för att ledamöterna skall ges möjlighet att fullgöra sina uppgifter på<br />
avsett sätt.</p>
<p>Riksdagens principbeslut fullföljs nu i proposition 1983/84:89 om polisens<br />
organisation m. m. Förslaget grundas på de förslag som 1981 års polisberedning<br />
har lämnat i fråga om genomförandet av riktlinjerna från riksdagsbeslutet.<br />
Enligt vår uppfattning är det dock olyckligt att besluten om polisorganisationen<br />
kommit att splittras upp på flera delar. Det är också beklagligt att<br />
genomförandet av beredningens förslag om basorganisation, fria resurser<br />
och medelsramar kommer att prövas först i ett senare sammanhang och<br />
därigenom kommer att fördröjas.</p>
<p>Regeringens agerande i detta avseende försvårar riksdagens arbete med<br />
polisorganisationen. Det blir svårare att pröva det föreslagna budgetsystemet<br />
eftersom inte principerna för medelsfördelningen berörs i detta sammanhang.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:1146</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Polisens regionala organisation</p>
<p>I samband med att riksdagen år 1981 beslutade om riktlinjer för en reform i<br />
fråga om polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. behandlades<br />
också utförligt principerna för organisationen av den regionala polisverksamheten.<br />
Riksdagen beslutade då att en ny regional organisation skall gälla för<br />
Stockholms län och Göteborgs och Bohus län, innebärande att befattningarna<br />
som länspolischef och polismästare förenas till en tjänst. När det gäller<br />
Jämtlands län förutsattes att polisberedningen förutsättningslöst skulle pröva<br />
frågan.</p>
<p>I förra årets budgetproposition uttalade departementschefen att det skulle<br />
vara en klar fördel om man så snart som möjligt kunde komma fram till en i<br />
hela landet likartad organisation för den regionala polisverksamheten. Han<br />
tillkännagav också sin avsikt att ge polisberedningen i uppdrag att län för län<br />
pröva förutsättningarna för att genomföra en sådan ordning. I nu föreliggande<br />
proposition uttalar justitieministern att regeringen utan riksdagens medverkan<br />
fortsättningsvis bör kunna ta slutlig ställning till de förslag som<br />
beredningen lämnar i fråga om den regionala polisorganisationen i resp. län.</p>
<p>Vi anförde i en motion vid föregående års riksmöte att polisberedningen<br />
inte borde ges i uppdrag att överväga frågan om den regionala polisverksamheten<br />
för övriga län med utgångspunkt i vad som föreslagits för storstadslänen.</p>
<p>Det är angeläget att en icke önskvärd centralisering undviks, man bör inte<br />
alls utgå från att de skäl som talar för att befattningen som länspolischef skall<br />
förenas med tjänsten som polismästare i resp. residensstad i Stockholms,<br />
Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län föreligger beträffande övriga<br />
län. Det kan t. o. m. visa sig vara direkt olämpligt i många län med en sådan<br />
ordning. Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen till känna att någon<br />
omorganisation av övriga regioner inte bör komma till stånd.</p>
<p>Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte är beredd att ställa<br />
frågan under riksdagens prövning. Det har från tid till annan stått strid om<br />
polisväsendets regionala organisation sedan kanske mer än 50 år tillbaka och<br />
meningarna kan fortfarande förmodas vara delade, både inom och utom<br />
polisväsendet. Dessa frågors vikt och kontroversiella natur talar enligt vår<br />
uppfattning otvetydigt för att beslut om ändrad länsorganisation bör behandlas<br />
av riksdagen. Vi vill särskilt erinra om det stora intresse som frågan om<br />
förändringarna av länsåklagarorganisationen väckte. Det finns grundad anledning<br />
att tro att också denna fråga skulle väcka ett stort intresse och därför<br />
bör få en fullständig behandling.</p>
<p>Utbildningsorganisationen</p>
<p>Polisberedningen har beträffande polisutbildningen föreslagit att all central<br />
utbildning skall samlas i en gemensam organisation, polishögskolan.<br />
Denna skall ges organisatorisk ställning som en byrå och tillsammans med<br />
ekonomi- och personalbyråerna ingå i avdelning C vid rikspolisstyrelsen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:1146</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>(RPS). Propositionen ansluter till detta förslag.</p>
<p>Förslaget strider dock mot ett tidigare förslag från en arbetsgrupp inom<br />
RPS, den s.k. RPS/UHÄ-gruppen. Denna föreslog att skolan skulle vara<br />
direkt underställd verksledningen. Man menade att polishögskolan ledningsmässigt<br />
borde befinna sig i nivå med den operativa och administrativa verksamheten<br />
inom styrelsen.</p>
<p>Från fackligt håll har kritik framförts mot förslaget i propositionen av<br />
innebörd att detsamma inte är framtidsinriktat och att det förstärker intrycket<br />
av en B-högskola på undantag.</p>
<p>RPS/UHÄ-gruppen arbetade bl. a. efter direktiv från regeringen. Gruppen<br />
skulle bl. a. utreda möjligheterna till samverkan och samordning med<br />
annan högskoleutbildning. Därvid framkom, att samverkan med andra högskolor,<br />
brottsförebyggande rådet, andra myndigheter osv. tillsammans med<br />
den samverkan som är nödvändig med olika enheter inom rikspolisstyrelsen<br />
och inte minst i direkta kontakter med polisdistrikten skulle underlättas<br />
betydligt om polishögskolan bildade en egen organisatorisk enhet direkt<br />
under rikspolisledningen. Det bör nämnas, att gruppen hade ett brett underlag.<br />
Där ingick representanter för rikspolisstyrelsen, fackliga organisationer,<br />
UHÄ och Stockholms universitet.</p>
<p>Rikspolisstyrelsens interna organisationsutredning (RPSÖ-gruppen) ansåg<br />
också att polishögskolan organisatoriskt skulle vara fristående från avdelnings-<br />
och byråindelningen vid styrelsen.</p>
<p>I likhet med vad som framförts från bl. a. polisförbundet och av olika<br />
utredningar på området, anser vi att polishögskolan bör ges en fristående<br />
ställning inom rikspolisstyrelsen.</p>
<p>Rekryteringsorganisationen</p>
<p>Rekryteringsorganisationen har också behandlats av polisberedningen.<br />
Rekryteringsarbetet på regional och lokal nivå bör enligt polisberedningens<br />
förslag förändras på avgörande punkter. Beredningen pekar på att rekryteringssituationen<br />
inom polisväsendet har förbättrats avsevärt under senare år.<br />
Vidare räknar beredningen med att det goda rekryteringsläget kommer att<br />
bestå under överskådlig tid. Mot den bakgrunden, och med hänsyn till att det<br />
från olika håll ställs krav på ökade polisiära insatser för att bekämpa brott,<br />
föreslår polisberedningen att elva tjänster som rekryteringskonsulenter skall<br />
dras in och ersättas av ökade lokala insatser i rekryteringsarbetet. Beredningen<br />
menar att polisinspektören vid kansliet i regel bör vara den tjänsteman i<br />
polisdistriktet som handlägger rekryteringsfrågorna. Det nuvarande systemet<br />
med särskilda rekryteringsmän inom polisdistrikten anser man bör upphöra.</p>
<p>Propositionen följer dock inte dessa förslag. I stället vill man bibehålla den<br />
regionala rekryteringsverksamheten och helt avveckla den lokala.</p>
<p>För vår del anser vi att beredningens förslag bättre tillgodoser behovet av<br />
en ändamålsenlig rekryteringsverksamhet. Detta bör därför genomföras.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:1146</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som anförts i motionen om utbildning av de förtroendevalda<br />
ledamöterna i polisstyrelserna,</p>
<p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
att någon omorganisation av polisens regionala organisation utöver<br />
Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län, inte bör<br />
komma till stånd,</p>
<p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
att polishögskolan bör bilda en egen organisatorisk enhet direkt<br />
under rikspolisledningen,</p>
<p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
att rekryteringsorganisationen bör utformas i enlighet med polisberedningens<br />
förslag, bl. a. innebärande att det bör finnas en tjänsteman<br />
vid polisdistrikten som är ansvarig för rekryteringsfrågorna.</p>
<p>Stockholm den 24 januari 1984<br />
GUNILLA ANDRÉ (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>KARIN SÖDER (c)</p>
<p>ELVING ANDERSSON (c)<br />
BERTIL FISKESJÖ (c)</p>
<p>BENGT KINDBOM (c)</p>
<p>BRITTA HAMMARBACKEN (c)<br />
MARIANNE KARLSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>MARTIN OLSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>KERSTI JOHANSSON (c)<br />
SIGVARD PERSSON (c)<br />
SVEN-ERIK NORDIN (c)<br />
KARL BOO (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0GUNILLA ANDRÉc1undertecknare0KARIN SÖDERc2undertecknare0ELVING ANDERSSONc3undertecknare0BERTIL FISKESJÖc4undertecknare0BENGT KINDBOMc5undertecknare0BRITTA HAMMARBACKENc6undertecknare0MARIANNE KARLSSONc7undertecknare0MARTIN OLSSONc8undertecknare0KERSTI JOHANSSONc9undertecknare0SIGVARD PERSSONc10undertecknare0SVEN-ERIK NORDINc11undertecknare0KARL BOOc12undertecknareG7021146Gunilla André m. fl.mot_198384__1146.pdf98343pdfPolisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)https://data.riksdagen.se/fil/2EE101FB-B6CC-44F4-94B7-A55F4C3BE129