<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3098552</hangar_id>
 <dok_id>G7021086</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>1086</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:1086 Björn Molin m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1086</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-01-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:33:32</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fri konkurrens m. m.</titel>
 <subtitel>Björn Molin m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7021086/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7021086</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7021086</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1086-1093&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84: 1086&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Molin m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri konkurrens m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en marknadsekonomi skall konkurrens och mångfald stimuleras och&lt;br /&gt; 
monopol och konkurrensinskränkningar motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt 1982 på förslag av mittenregeringen om en ny konkurrenslag,&lt;br /&gt;
som innebar en effektivisering av samhällets insatser mot skadliga&lt;br /&gt; 
konkurrensbegränsningar. Samtidigt infördes en fusionskontroll som ger&lt;br /&gt; 
samhället möjlighet att ingripa mot företagsförvärv som leder till marknadsdominans&lt;br /&gt;
och begränsning av konkurrensen. I samband härmed erhöll NO&lt;br /&gt; 
och marknadsdomstolen vissa resursförstärkningar med tanke på de vidgade&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifter som den nya konkurrenslagen lade på dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition föreslår regeringen - mot bakgrund av svårigheterna&lt;br /&gt;
att bedöma resursbehovet till följd av den nya lagstiftningen - att&lt;br /&gt; 
anslagen för NO räknas upp med 205 000 kr. enligt ett modifierat huvudförslag.&lt;br /&gt;
Vi kan t. v. acceptera denna anslagsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de offentliga organen lever upp till de allmänt accepterade&lt;br /&gt;
principerna om fri konkurrens och fri upphandling. Stat och kommun&lt;br /&gt; 
måste motstå frestelsen att gynna ”egna” företag vid köp och upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte riskera protektionistiska åtgärder mot svensk export och svenska&lt;br /&gt; 
offerter vid offentlig upphandling i andra länder måste vi själva tillämpa&lt;br /&gt; 
frihandelns och den fria konkurrensens principer och följa GATT-koden om&lt;br /&gt; 
offentlig upphandling. Ett öppet anbudsförfarande bör vara en självklarhet&lt;br /&gt; 
också inom den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera exempel på konkurrensbegränsningar i offentlig verksamhet framkom&lt;br /&gt;
vid den s. k. konkurrensriksdagen i oktober 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket är ett statligt affärsdrivande verk med monopol på telenätet&lt;br /&gt; 
och flertalet teletjänster i Sverige. Riksdagen har 1980 beslutat om en uppluckring&lt;br /&gt;
av monopolet i takt med att den tekniska utvecklingen möjliggjorde&lt;br /&gt; 
det. Televerket föreslås nu få sin externa finansiering förlagd utanför statsbudgeten,&lt;br /&gt;
vilket ur statsfinansiell synpunkt kan vara befogat, men samtidigt&lt;br /&gt; 
finns risken att statsmakterna förlorar möjligheten till insyn och inflytande&lt;br /&gt; 
över televerkets utveckling och investeringar, vilket vore särskilt olyckligt&lt;br /&gt; 
med tanke på verkets monopolkaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta dilemma kan enklast lösas genom att televerkets monopol i vissa&lt;br /&gt; 
avseenden upphävs. Vi vill påminna om att monopolföretaget på teleområdet&lt;br /&gt;
i USA från årsskiftet 1983-1984 genom federala beslut delats upp i flera&lt;br /&gt; 
fristående regionala teleföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 1086-1093&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:1086&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har lett till att tidigare skäl för monopol i&lt;br /&gt; 
flertalet fall bortfallit. På ett område som delvis berör yttrandefriheten är&lt;br /&gt; 
monopol dessutom speciellt olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket har under de två senaste åren släppt monopolet på flera områden.&lt;br /&gt;
Det är positivt. Samtidigt stärks snarast skälen för att riksdagen nu bör&lt;br /&gt; 
ta den principiella ståndpunkten att fri konkurrens bör råda för allt telematerial&lt;br /&gt;
som pluggas in på telenätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att televerket släpper monopolet på allt fler områden förvandlas&lt;br /&gt; 
en allt större del av verket från en myndighet med myndighetsfunktioner till&lt;br /&gt; 
ett företag som verkar i konkurrens på en marknad. Det blir allt svårare att&lt;br /&gt; 
konstatera om konkurrensdelen drar nytta av monopoldelen eller inte. När&lt;br /&gt; 
konkurrensen ökat, ökar ockå behovet av att televerkets myndighetsfunktioner&lt;br /&gt;
klart avskiljs från det konkurrerande teleföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enklast skulle detta kunna lösas genom att ansvaret för nätet, övervakningen&lt;br /&gt;
av telefonins kvalitet och det internationella samarbetet - dvs. myndighetsfunktionen&lt;br /&gt;
- ligger kvar på det nuvarande televerket. Ansvaret för&lt;br /&gt; 
provning av telematerial kan antingen ligga kvar på televerket eller överföras&lt;br /&gt; 
till ett nytt fristående organ. Ansvaret för nätet skulle kunna ske antingen&lt;br /&gt; 
genom att televerksmyndigheten själv sköter nätet eller genom att sådana&lt;br /&gt; 
tjänster upphandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör ett från televerksmyndigheten helt självständigt telematerialföretag&lt;br /&gt;
inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket har 1983 för första gången importerat knapptelefoner för att&lt;br /&gt; 
konkurrera på den fria marknad som i strid mot monopolet växt fram för att&lt;br /&gt; 
tillgodose konsumentbehovet. I och med denna import bortfaller merparten&lt;br /&gt; 
av televerksledningens argument om att ett upphävande av monopolet skulle&lt;br /&gt; 
få allvarliga sysselsättningseffekter. Självfallet är det främsta hotet mot&lt;br /&gt; 
sysselsättningen att verket på grund av monopolet blir så skyddat att man inte&lt;br /&gt; 
förmår att tillgodose konsumenternas krav. Televerket i Sverige håller internationellt&lt;br /&gt;
sett låga priser och säger sig arbeta med stor effektivitet. Det bör&lt;br /&gt; 
då inte vara några svårigheter för ett på televerket byggt företag att klara sig i&lt;br /&gt; 
fri konkurrens och att hävda sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket är landets största dataföretag. Dess nät får en allt större betydelse&lt;br /&gt;
för verksamhet inom både privat och offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket bör ha ansvar för att ett övergripande bredbandsnät verkligen&lt;br /&gt; 
fungerar, men måste därmed ingalunda ha ensamrätt vare sig på byggandet&lt;br /&gt; 
av nätet eller på bredbandstjänsterna. Ett svenskt bredbandsnät blir till störst&lt;br /&gt; 
gagn om det produceras av svensk industri — av små och större företag — i&lt;br /&gt; 
samverkan med televerket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket släppte 1983 monopolet på låghastighetsmodemerna. Dock är&lt;br /&gt; 
monopolet kvar på höghastighetsmodem. Detta är det allvarligaste inslaget i&lt;br /&gt; 
monopolet. Modemerna används för överföring av information mellan datorer&lt;br /&gt;
och spelar en stor roll i framtidens informationsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets monopolställning har inte medfört en anpassning till markna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:1086&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;dens behov av teletjänster. Telenätet klarar i vissa fall inte belastningen och&lt;br /&gt; 
abonnenterna kan då helt enkelt inte nå varandra — det gäller bl. a. teletrafiken&lt;br /&gt;
mellan Stockholm och Göteborg vid vissa tider på dagen. Det gäller även&lt;br /&gt; 
viss ny teleteknik där introduktionen i Sverige fördröjts av televerkets monopolställning.&lt;br /&gt;
Telefonautomater är ofta trasiga, det är i vissa fall långa väntetider&lt;br /&gt;
för reparationer. Priserna på vissa teleledningar och teletjänster har varit&lt;br /&gt; 
snabbt stigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABAB är ett statsägt bevakningsföretag, som har monopol på bevakning&lt;br /&gt; 
av statliga myndigheters byggnader. Av flera skäl borde här introduceras ett&lt;br /&gt; 
moment av konkurrens, bl. a. för att minska statens kostnader för bevakning.&lt;br /&gt; 
NO har vid flera tillfällen haft anledning att granska ABAB:s prispolitik i&lt;br /&gt; 
relation till privata bevakningsbolag. I budgetpropositionen föreslås att&lt;br /&gt; 
ABAB:s särställning skall bekräftas beträffande s. k. högviktiga skyddsföremål&lt;br /&gt;
trots att monopolutredningens förslag gick i motsatt riktning. Vi avvisar&lt;br /&gt; 
regeringens förslag på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt i juni 1983 om en ändring i förordningen om miljöfarligt&lt;br /&gt; 
avfall som ger SARAB ett reellt monopol på hanteringen av miljöfarligt&lt;br /&gt; 
avfall. Dessförinnan hade betydande mängder avfall exporterats till Norge&lt;br /&gt; 
för att destrueras där, vilket varit ur såväl miljövårds- som kostnadssynpunkt&lt;br /&gt; 
en fördel. Efter det att förordningen ändrats har naturvårdsverket icke&lt;br /&gt; 
medgivit tillstånd för utförsel av miljöfarligt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta av den svenska regeringen introducerade handelshinder har tagits&lt;br /&gt; 
upp i den svensk-norska blandade kommissionen och även föranlett en fråga i&lt;br /&gt; 
det norska stortinget, varvid — helt riktigt — påpekats att den svenska&lt;br /&gt; 
åtgärden vidtagits för att begränsa konkurrensen för svenska SARAB. Det&lt;br /&gt; 
finns enligt vår mening ingen anledning försvåra export av avfall för destruktion&lt;br /&gt;
i annat land, när detta bedöms ekonomiskt fördelaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PR-banken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har i dag skyldighet att i PR-banken placera de inlåningsmedél&lt;br /&gt; 
som finns på icke räntebärande postgirokonton. Detta innebär att en väsentlig&lt;br /&gt;
del av bankens verksamhet är skyddad från konkurrens. Inte minst med&lt;br /&gt; 
tanke på en kommande börsintroducering av PR-banken är detta förhållande&lt;br /&gt; 
orimligt och strider mot banklagstiftningens principer om konkurrensneutralitet&lt;br /&gt;
mellan de olika bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar att monopolskydd alltid innebär risker för fördyringar&lt;br /&gt;
för kunderna och ineffektivitet. Om alla banker tilläts tävla också om&lt;br /&gt; 
postgiromedlens förvaltning skulle det med all säkerhet leda till ett bättre&lt;br /&gt; 
resultat.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:1086&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Teko&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tekoområdet finns flera exempel på protektionistiska åtgärder från&lt;br /&gt; 
svensk sida riktade mot tekoimporten. Vi anser, att Sverige på lång sikt bör&lt;br /&gt; 
avskaffa de särskilda restriktioner som finns på tekoområdet och som i&lt;br /&gt; 
huvudsak är riktade mot tekoproducerande u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också för handeln med tekoprodukter inom landet finns faktiska konkurrensinskränkningar.&lt;br /&gt;
LIC har medverkat till konkurrensinskränkningar vad&lt;br /&gt; 
gäller tillförseln av patientskjortor till sjukvården. Detta framgår av ett&lt;br /&gt; 
uttalande från NO i november 1983, där det påpekas, att prissättningen inom&lt;br /&gt; 
LIC och dess underleverantörer haft sin grund i möjligheten att få vissa&lt;br /&gt; 
förluster täckta genom koncernbidrag från ägaren/staten. Detta har bidragit&lt;br /&gt; 
till svårigheter för den ende betydelsefulle konkurrenten och syftet har varit&lt;br /&gt; 
att därigenom vinna en konkurrensfördel och i längden en monopolställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO skriver: I det nu aktuella ärendet har det funnits risk för att en av de två&lt;br /&gt; 
större med varandra konkurrerande leverantörerna av patientskjortor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; skulle bli utkonkurrerad inte på grund av högre kostnader och sämre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektivitet utan därför att den andra stora leverantören, LIC, i sin prissättning&lt;br /&gt;
kunnat dra fördel av ett mindre effektivt statligt företags, Trivabs&lt;br /&gt; 
möjligheter att täcka uppkomna förluster genom koncernbidrag inom Statsföretagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och kartellnämnd har ett antal uppgifter i samband med&lt;br /&gt; 
prisutvecklingen inom landet. Bland dessa ligger både prisövervakning och&lt;br /&gt; 
tillämpning av prisregleringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som allmän princip anser vi att prisregleringen och långvariga prisstopp får&lt;br /&gt; 
negativa effekter inom samhällsekonomin och därför icke bör förekomma.&lt;br /&gt; 
Priserna spelar i en marknadsekonomi en fundamental roll som informationssignaler&lt;br /&gt;
och förmedlare av konkurrensens effekter. SPK:s resurser för&lt;br /&gt; 
priskontroll bör anpassas till denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen föreslås emellertid att ett antal tillfälliga tjänster för&lt;br /&gt; 
priskontroll blir permanenta. Vi anser det inte befogat att vi i nuvarande&lt;br /&gt; 
läge, då prisstopp inte råder och inte bör införas, avdela så stora resurser till&lt;br /&gt; 
SPK:s priskontrollerande verksamhet. Anslaget till SPK bör därför minskas&lt;br /&gt; 
med i första hand 0,5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad ovan anförts hemställer vi*&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om export av miljöfarligt avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om konkurrensbegränsningar i den inhemska handeln&lt;br /&gt; 
med tekoprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Se även motionerna 1983/84:1087-1088.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:1086&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;3. att riksdagen beslutar anvisa ett i förhållande till budgetpropositionen&lt;br /&gt;
med 500000 kr. minskat anslag till SPK, förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 januari 1984&lt;br /&gt; 
BJÖRN MOLIN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUGO BERGDAHL (fp) CHRISTER EIREFELT (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KENTH SKÅRVIK (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJÖRN MOLIN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HUGO BERGDAHL</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CHRISTER EIREFELT</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KENTH SKÅRVIK</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7021086</dok_id>
<subtitel>Björn Molin m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__1086.pdf</filnamn>
<filstorlek>118600</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Fri konkurrens m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5A3DB8AC-FD5B-4311-AFBB-25A5948838EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>