<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3108933</hangar_id>
 <dok_id>G702107</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>107</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:107 Erik Hovhammar m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>107</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:24:04</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
 <subtitel>Erik Hovhammar m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G702107/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G702107</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702107</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Erik Hovhammar m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med åberopande av vad moderata samlingspartiet anför i den ekonomiskpolitiska&lt;br /&gt;
motionen med anledning av proposition 1983/84:40 avser vi i denna&lt;br /&gt; 
motion att aktualisera besparingar inom näringsutskottets ämnesområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingarnas omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen erkänner regeringen att besparingar är nödvändiga för att&lt;br /&gt; 
få balans i den svenska ekonomin. Med hänsyn till det försämrade&lt;br /&gt; 
statsfinansiella läget vore det följdriktigt att regeringens besparingsförslag&lt;br /&gt; 
innebar betydelsefulla steg för att minska den offentliga sektorns lönebehov.&lt;br /&gt; 
Dessvärre är de redovisade förslagen vad beträffar verkliga besparingar&lt;br /&gt; 
mycket blygsamma. Samtidigt noterar vi att regeringen i propositionen med&lt;br /&gt; 
förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 begär att&lt;br /&gt; 
riksdagen skall anslå ytterligare ca 1 070 milj. kr. till olika ändamål, bl. a. till&lt;br /&gt; 
statlig företagsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till budgetunderskottets storlek, den stigande utlandsupplåningen&lt;br /&gt;
och den sammanlagda räntebörda som den betydande statsskulden&lt;br /&gt; 
medfört, är det nödvändigt att genomföra besparingar av sådan omfattning&lt;br /&gt; 
att den nuvarande utvecklingen kan vändas. Vi vill därför erinra om de&lt;br /&gt; 
besparingsförslag som framlagts från vår sida tidigare under året. I det&lt;br /&gt; 
följande redovisas en sammanställning av dylika förslag inom näringsutskottets&lt;br /&gt;
beredningsområde, vilka fogats som reservationer till utskottets betänkanden&lt;br /&gt;
under riksmötet 1982/83.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkande nr Besparing för&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;br /&gt; 
107-110&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34"&gt;&lt;p style="margin-left:256px;"&gt;budgetåret 1983/84&lt;br /&gt; 
milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;NU 18, mineralpolitik och energipolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder&lt;br /&gt; 
Anslag till prospektering&lt;br /&gt; 
Distribution av fjärrvärme&lt;br /&gt; 
Statlig upphandling inom energiområdet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;NU21, bidrag till Lesjöfors AB&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;NU 25, rekonstruktion av Statsföretagsgruppen&lt;br /&gt; 
Statsföretag&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2 400&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;700&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 107-109&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Regioninvest Norr AB 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASSI 2 275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 26, statens energiverk 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 32, mineralpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prospektering 0,03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens gruvegendom 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 34, anslag inom industridepartementets&lt;br /&gt; 
verksamhetsom råde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéer 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingsfonder, administration 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfonderna, krav på återbetalning av lånemedel 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jndustrigarantilån 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschfrämjande åtgärder 17,74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditstöd till u-länder, belastning av biståndsramen 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk utveckling, anslag 11,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens provningsanstalt, anslag till administration 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marintekniska institutet, anslag till verksamheten 0,248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 38, utveckling i Norrbotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LKAB 431,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 38, statens industriverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till nedläggningshotade företag 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIND, anslag 23,413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 42, tekoindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschstöd 36.189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån till tekoföretag 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturgarantier, anslagsram 259,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D:o, räntebefrielse 1,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemtagningssystemet 0,172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslån, anslagsram 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 45, konsumentpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till konsumentverket 1,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 52, tilläggsbudget III&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltnings AB,&lt;br /&gt; 
aktieförvärv 337,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;United Stirling AB, Stirlingmotorprojektet 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NU 55, varvsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Varv AB 350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zenit Shipping AB, förvärv av Svenska Varvs aktier 23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Zenit Shipping AB, finansiellt stöd&lt;br /&gt; 
Fartygskreditgarantier&lt;br /&gt; 
Statsstödd exportkreditgivning&lt;br /&gt; 
Avskrivningslån&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;text-align:right;"&gt;2 390&lt;br /&gt; 
5&lt;br /&gt; 
100&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår: anslagsökning till AB Svensk&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;10 898,482&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Exportkredit (NU 34)&lt;br /&gt; 
TOTALT&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34"&gt;&lt;p&gt;10 888,482&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vår avsikt med denna redovisning är att åter understryka hur nödvändiga&lt;br /&gt; 
besparingsåtgärder är i dagens statsfinansiella läge. Vi står självfallet kvar vid&lt;br /&gt; 
den uppfattning som den nyssnämnda sammanställningen ger vid handen.&lt;br /&gt; 
Samtidigt nödgas vi dock konstatera att vi inte vunnit gehör för dessa förslag,&lt;br /&gt; 
vilket innebär att dessa inte utan vidare kan upprepas emedan de av&lt;br /&gt; 
riksdagen anslagna medlen till stor del redan förbrukats. Vidare finns det&lt;br /&gt; 
bl. a. juridiska orsaker till att yrkandena i en del fall icke kan resas på nytt. På&lt;br /&gt; 
dessa punkter återkommer vi i samband med budgetförslaget för kommande&lt;br /&gt; 
budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På andra punkter ser vi däremot möjligheter att återupprepa våra förslag i&lt;br /&gt; 
samband med behandlingen av den nu aktuella propositionen. Vi tillstyrker&lt;br /&gt; 
besparingsförslagen i proposition 1983/84:40, bil. 10, och tar därutöver upp&lt;br /&gt; 
förslag som framgår av det följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 4 Statens gruvegendom, prospektering m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad vi anfört i motion 1982/83:103 samt reservation&lt;br /&gt; 
nr 1 som fogats till betänkandet NU 1982/83:18 föreslår vi att stödformen&lt;br /&gt; 
bidrag för prospektering av vissa mineral skall upphöra fr. o. m. den 1&lt;br /&gt; 
januari 1984. Beräknad besparing 150 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 2 Utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med samma hänvisning som p. D 4 föreslår vi att stödet till utbyggnad av&lt;br /&gt; 
distributionsanläggningar för fjärrvärme skall upphöra fr. o. m. den 1&lt;br /&gt; 
januari 1984. Beräknad besparing 150 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 4 Upphandling inom energiområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till reservation nr 13 i betänkandet NU 1982/83:18 föreslår&lt;br /&gt; 
vi att stödet till upphandling inom energiområdet upphör fr. o. m. den 1&lt;br /&gt; 
januari 1984. Beräknad besparing minst 400 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Branschråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till reservation nr 1 i betänkandet NU 1982/83:34 föreslår&lt;br /&gt; 
vi en omedelbar avveckling av branschråd och liknande organ inom&lt;br /&gt; 
industridepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittéer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av kommittéanslaget som skall stå till buds för ERU:s verksamhet&lt;br /&gt; 
måste betraktas som klart överdimensionerad. Genom samarbete med&lt;br /&gt; 
kommittén om det regionalpolitiska stödet till näringslivet och genom en&lt;br /&gt; 
rimlig anpassning av sin ambitionsnivå bör ERU kunna minska sin andel av&lt;br /&gt; 
utgifterna under detta anslag med 2 milj. kr. Totalt bör kommittéanslaget&lt;br /&gt; 
sålunda kunna begränsas till ett belopp som är 3 milj. kr. lägre än det&lt;br /&gt; 
riksdagen har anvisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad inriktning av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det rådande statsfinansiella läget måsta alla möjligheter att begränsa den&lt;br /&gt; 
samhälleliga resursförbrukningen tas till vara. Det finns inte skäl för staten&lt;br /&gt; 
att genom de regionala utvecklingsfonderna vara engagerad i en kostnadskrävande&lt;br /&gt;
kreditgivning till företagen som till väsentlig del blir en dubblering&lt;br /&gt; 
av de reguljära kreditinstitutens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivningen till näringslivet bör i första hand handhas av banker och&lt;br /&gt; 
liknande kreditinstitut, vilka har större kompetens när det gäller kreditbedömningsfrågor&lt;br /&gt;
och har ett mer vittförgrenat kontorsnät. Det är dessutom&lt;br /&gt; 
från principiella utgångspunkter otillfredsställande att samhället genom&lt;br /&gt; 
utvecklingsfonderna engagerar sig ekonomiskt till förmån för vissa företag,&lt;br /&gt; 
när motsvarande stöd inte kommer även företagets konkurrenter till del.&lt;br /&gt; 
Bankerna bör genom ändringar i banklagstiftningen ges möjligheter att ta&lt;br /&gt; 
över den något mer riskbetonade kreditgivning som utvecklingsfonderna nu&lt;br /&gt; 
förutsätts vara engagerade i. Utvecklingsfonderna bör koncentrera sig på&lt;br /&gt; 
rådgivnings- och konsultinsatser med inriktning på de mindre företagen,&lt;br /&gt; 
vilkas kompetens när det gäller t. ex. ekonomisk planering, marknadsföring&lt;br /&gt; 
och tillämpning av ny teknik därigenom skulle förbättras. Utvecklingsfondernas&lt;br /&gt;
tjänster i princip bör avgiftsfinansieras. En effekt härav skulle&lt;br /&gt; 
antagligen bli att kvaliteten på fondernas tjänster förbättrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på utvecklingsfonderna att själva bestämma vilken&lt;br /&gt; 
ersättning de vill betinga sig för sina tjänster. Det ligger i sakens natur att&lt;br /&gt; 
fonderna inte kommer att sätta sådana priser för sina tjänster att företagen&lt;br /&gt; 
avskräcks från att utnyttja den erbjudna servicen. I fondernas styrelser bör&lt;br /&gt; 
ingå personer med praktisk erfarenhet från olika delar av näringslivet. Det&lt;br /&gt; 
nu rådande systemet, med styrelseledamöter som utses väsentligen på&lt;br /&gt; 
politiska grunder, synes motverka en önskvärd rekrytering av styrelseledamöter&lt;br /&gt;
med företagsekonomisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Riksdagen bör begära förslag till sådana ändringar i bestämmelserna&lt;br /&gt; 
rörande utvecklingsfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband härmed bör anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder&lt;br /&gt; 
minskas med 10 milj. kr. till 87 850 000 kr. Detta förutsätter att staten&lt;br /&gt; 
omedelbart tar upp förhandlingar med övriga parter i avtalen om utvecklingsfonderna&lt;br /&gt;
för att ändra villkoren i dessa. Som redan nämnts bör därvid&lt;br /&gt; 
även frågan om ändrade förutsättningar för fondernas kreditverksamhet&lt;br /&gt; 
behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I synnerhet när det gäller rörelselånen, som utgör den dominerande&lt;br /&gt; 
grenen av utvecklingsfondernas kreditgivning, måste det vara utomordentligt&lt;br /&gt;
svårt att ge verksamheten en sådan inriktning som statsmakterna har&lt;br /&gt; 
föreskrivit, nämligen å ena sidan att lån skall ges endast för lönsamma&lt;br /&gt; 
projekt, å andra sidan att den allmänna kreditmarknaden skall utnyttjas i&lt;br /&gt; 
första hand. I verklig mening lönsamma projekt bör alltid kunna påräkna&lt;br /&gt; 
intresse från kreditinstitutens sida. En successiv avveckling av rörelselånen&lt;br /&gt; 
ter sig därför naturlig. Utvecklingsfondernas behov av finansieringsmedel&lt;br /&gt; 
minskar därigenom. En viss del av amorteringsmedlen bör årligen kunna&lt;br /&gt; 
återföras till statskassan. Riktpunkten bör vara att 50 milj. kr. under det&lt;br /&gt; 
innevarande budgetåret skall komma staten till godo på här angivet sätt.&lt;br /&gt; 
Detta kräver att de nu löpande avtalen mellan staten och de regionala&lt;br /&gt; 
huvudmännen omförhandlas. Riksdagen bör kunna utgå från att de senare i&lt;br /&gt; 
rådande läge kommer att visa beredvillighet att tillmötesgå statens önskemål&lt;br /&gt; 
och sålunda lämna ett bidrag till den nödvändiga saneringen av statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör med det snaraste föranstalta om förhandlingar i det nu&lt;br /&gt; 
angivna syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster i anledning av industrigarantilån m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiramen bör minskas. Regeringen bör därför anmodas att komma&lt;br /&gt; 
med ett förslag om betydande besparingar. Eftersom ett riksdagsbeslut på&lt;br /&gt; 
grundval av en ny proposition inte kan föreligga förrän i början av nästa år&lt;br /&gt; 
och vissa lånegarantier redan lämnats, föreslår vi att riksdagen nu fastställer&lt;br /&gt; 
en provisorisk garantiram av 50 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till branschfrämjande åtgärder m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom de stödformer som omfattas av anslaget bör trappas&lt;br /&gt; 
ned med början den 1 januari 1984. Anslaget för budgetåret 1983/84 bör&lt;br /&gt; 
beräknas till 10 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den del av kostnaderna för de blandade krediterna som inte är av&lt;br /&gt; 
gåvokaraktär utan utgör reguljära kostnader inom SEK-systemet bör snarast&lt;br /&gt; 
hänföras till biståndsramen. Tekniskt skulle detta t. v. lösas så, att inom&lt;br /&gt; 
biståndsramen ett belopp motsvarande utgifterna under det nu aktuella&lt;br /&gt; 
anslaget skulle lämnas outnyttjat under budgetåret 1983/84 för att vid dess&lt;br /&gt; 
slut finnas tillgängligt som reservation. Den reella budgetbelastningen under&lt;br /&gt; 
budgetåret skulle härigenom minska med ett belopp som skulle bli av&lt;br /&gt; 
storleksordningen 20 milj. kr. Det möjliggör en reell besparing på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den angivna lösningen skall kunna förverkligas på ett formellt&lt;br /&gt; 
oantastligt sätt bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag i&lt;br /&gt; 
saken, vilket i vederbörlig ordning kan beredas av utrikesutskottet. Ukreditberedningens&lt;br /&gt;
betänkande kan då utgöra grund för en fyllig framställning&lt;br /&gt;
i ämnet, varvid även andra i sammanhanget väsentliga problem kan tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppståtens&lt;br /&gt;
industriverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare bl. a. i motion 1982/83:2228 framfört kravet att SIND skall&lt;br /&gt; 
avvecklas som fristående ämbetsverk. Betydande besparingar skulle härigenom&lt;br /&gt;
kunna åstadkommas. Vi ämnar inför budgetarbetet återkomma vad&lt;br /&gt; 
avser SIND.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekostödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till tekoindustrin måste inriktas på generella stödåtgärder&lt;br /&gt;
och utformas på sådant sätt att en konkurrens på lika villkor kan&lt;br /&gt; 
upprätthållas i branschen. Vi upprepar sålunda vår kritik mot den kraftiga&lt;br /&gt; 
ökningen av det selektiva branschstödet till tekoindustrin som riksdagen&lt;br /&gt; 
tidigare fattat beslut om. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen&lt;br /&gt; 
med innebörd att den industripolitiska verksamheten på tekoområdet bör&lt;br /&gt; 
inriktas på generella, konkurrensneutrala åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de allmänna principer som har redovisats i motion&lt;br /&gt; 
1982/83:2285 bör den långivning som avser rationaliseringar inom konfektionsindustrin&lt;br /&gt;
redan nu begränsas kraftigt. Vi föreslår att anslaget bestäms&lt;br /&gt; 
till hälften av det belopp som riksdagen anslagit, dvs. till 10 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av de särskilda strukturgarantierna är också en närliggande&lt;br /&gt; 
besparingsåtgärd som tycks godtas tämligen allmänt. Mot denna bakgrund&lt;br /&gt; 
bör stödformen särskilda strukturgarantier avskaffas. Likaså bör det särskilda&lt;br /&gt;
anslaget för täckande av kostnader för räntebefrielse i samband med&lt;br /&gt; 
redan lämnade strukturgarantier utgå. De kostnader av detta slag som visar&lt;br /&gt; 
sig ofrånkomliga torde i stället få täckas med medel från anslaget till&lt;br /&gt; 
branschfrämjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Riksdagens beslut om ett vidgat bemyndigande för regeringen att medge&lt;br /&gt; 
avtal om nya beredskapslån samt ytterligare anslagsmedel till beredskapslagring&lt;br /&gt;
och industriella åtgärder i regi av ÖEF bör upphävas. Vi föreslår därför&lt;br /&gt; 
att riksdagen beslutar uttala att regeringen i första hand söker tillgodose det&lt;br /&gt; 
aktuella syftet genom omdisposition av det utrymme som står till buds inom&lt;br /&gt; 
den tidigare beslutade kostnadsramen. Detta bör innebära en besparing på&lt;br /&gt; 
upp till 120 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av propositionen om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen&lt;br /&gt;
(prop. 1982/83:68, NU 1982/83:25) framhölls från vår sida att&lt;br /&gt; 
rekonstruktionsarbetet främst bör baseras på en försäljning av företag inom&lt;br /&gt; 
gruppen till icke statliga intressenter. Vi vill ånyo understryka att denna&lt;br /&gt; 
princip även måste gälla Eiser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsäljning av statliga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet och enskilda moderata ledamöter har vid flera&lt;br /&gt; 
tillfällen framfört, att regeringen borde föreslå åtgärder för utförsäljning av&lt;br /&gt; 
statliga företag, för att därigenom stärka det statsfinansiella läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkreta förslag har framlagts om börsintroduktion av PKbanken, AB&lt;br /&gt; 
Pripps Bryggerier och Kabi Vitrum AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till den redovisning för de statliga företagen som lämnats&lt;br /&gt; 
med regeringens skrivelse 1983/84:20 kan det vara skäl att i denna motion&lt;br /&gt; 
åter hänvisa till moderata samlingspartiets förslag om försäljning av statliga&lt;br /&gt; 
företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett exempel kan nämnas att PKbankens aktiekapital om nominellt&lt;br /&gt; 
633,6 milj. kr., av vilket staten äger 99,96 %, torde representera ett&lt;br /&gt; 
börsvärde av omkring 3,5 miljarder kronor. Något industripolitiskt skäl för&lt;br /&gt; 
staten att behålla något av de under Statsföretagsgruppen redovisade&lt;br /&gt; 
dotterbolagen finns ej. En utförsäljning av dessa skulle kunna stärka det&lt;br /&gt; 
statsfinansiella läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande besparingar bör kunna göras genom en samordning mellan&lt;br /&gt; 
SPK och konsumentverket. Denna bör inledas omgående. Riksdagen bör&lt;br /&gt; 
anhålla att regeringen lägger fram förslag till sammanslagning av de båda&lt;br /&gt; 
myndigheterna. Ytterligare besparingar bör vara möjliga genom ökad&lt;br /&gt; 
avgiftsfinansiering. Införandet av en särskild budgetpost för forskning etc.&lt;br /&gt; 
markerar en verksamhetsutvidgning, som vi motsatt oss i motion 1982/&lt;br /&gt; 
83:1014. Vi föreslår därför att konsumentverkets anslag i enlighet med&lt;br /&gt; 
tidigare motionsyrkande beräknas till 37 840 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att stödformen bidrag för prospektering&lt;br /&gt; 
av vissa mineral skall upphöra fr. o. m. den 1 januari 1984,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att stödformen utbyggnad av distributionsanläggningar&lt;br /&gt;
för fjärrvärme skall upphöra fr. o. m. den 1&lt;br /&gt; 
januari 1984,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att stödet till upphandling inom energiområdet&lt;br /&gt;
upphör fr. o. m. den 1 januari 1984,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;4. att riksdagen med ändring av tidigare beslut till Kommittéer&lt;br /&gt; 
m. m. för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av&lt;br /&gt; 
16 800 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;5. att riksdagen beträffande avveckling av branschråd m. m. som&lt;br /&gt; 
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i denna&lt;br /&gt; 
motion;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;beträffande anslaget till branschfrämjande åtgärder m. m.:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om branschprogram för övriga industrisektorer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;7. att riksdagen med ändring av tidigare beslut till Branschfrämjande&lt;br /&gt;
åtgärder för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag&lt;br /&gt;
av 10 000 000 kr.;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;beträffande ändrad inriktning av de regionala utvecklingsfondernas&lt;br /&gt; 
verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;9. att riksdagen med ändring av riksdagens tidigare beslut till&lt;br /&gt; 
Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. för budgetåret&lt;br /&gt; 
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 87 850 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;10. att riksdagen med ändring av tidigare beslut medger att för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1983/84 statlig garanti för lån enligt förordningen&lt;br /&gt; 
(1978:507) om industrigarantilån m. m. beviljas med sammanlagt&lt;br /&gt;
högst 50 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;11. att riksdagen med ändring av tidigare beslut till Ersättning för&lt;br /&gt; 
extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.&lt;br /&gt; 
och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;12. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till neddragning&lt;br /&gt;
av det statliga selektiva tekostödet i enlighet med de&lt;br /&gt; 
förslag som angetts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:56px;"&gt;13. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för försäljning&lt;br /&gt; 
genom börsintroduktion av hela statens aktieinnehav i dotter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:107&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;företag inom Statsföretagsgruppen i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;14. att riksdagen beträffande sammanslagning av stålens pris- och&lt;br /&gt; 
kartellnämnd och konsumentverket som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt;
till känna vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;15. att riksdagen beträffande anslag till konsumentverket med&lt;br /&gt; 
ändring av tidigare beslut till konsumentverket för budgetåret&lt;br /&gt; 
1983/84 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av&lt;br /&gt; 
37 840 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i övrigt i motionen anförts beträffande besparingsförslag inom&lt;br /&gt; 
industridepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;MARGARETA af UGGLAS (m) OVE ERIKSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 15 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ERIK HOVHAMMAR (m)&lt;br /&gt; 
SONJA REMBO (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STEN SVENSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;LARS AHLSTRÖM (m)&lt;br /&gt; 
KARL BJÖRZÉN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;PER UNCKEL (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PER WESTERBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;NIC GRÖNVALL (m)&lt;br /&gt; 
PER-RICHARD MOLÉN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA af UGGLAS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OVE ERIKSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIK HOVHAMMAR</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SONJA REMBO</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STEN SVENSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS AHLSTRÖM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BJÖRZÉN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER UNCKEL</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER WESTERBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NIC GRÖNVALL</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER-RICHARD MOLÉN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G702107</dok_id>
<subtitel>Erik Hovhammar m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__107.pdf</filnamn>
<filstorlek>353136</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/388378A4-FBA0-4997-BD69-DEE66054D1D2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>