<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3108928</hangar_id>
 <dok_id>G702102</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>102</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:102 Margit Gennser</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>102</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:24:00</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
 <subtitel>Margit Gennser</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G702102/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G702102</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702102</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:102&lt;br /&gt; 
Margit Gennser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås kostnadsbegränsande åtgärder i fråga om folkresp.&lt;br /&gt;
ATP-pensionerna. Prishöjande effekter av den på hösten 1982 genomförda&lt;br /&gt;
devalveringen av den svenska kronan skall avräknas vid fastställandet&lt;br /&gt;
av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Basbeloppet&lt;br /&gt; 
fastställs numera enligt lag för ett år i sänder av regeringen på grundval av&lt;br /&gt; 
följande formel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisindex, nov. 2 Basbelopp 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisindex, nov. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att basbeloppet för 1984 framräknas med hjälp av november&lt;br /&gt;
månads konsumentprisindex för 1983 och 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för beräkning av basbeloppet finns i 1 kap. 6 § lagen om&lt;br /&gt; 
allmän försäkring. Fram till 1981 fastställdes basbeloppet för varje månad&lt;br /&gt; 
på grundval av konsumentprisindex, två månader före den månad basbeloppet&lt;br /&gt;
avsåg att gälla. Basbeloppet ändrades inte när prisindex förändrats&lt;br /&gt; 
mindre än 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1980 ändrades beräkningsgrunderna vid fastställandet av basbeloppet.&lt;br /&gt;
Vid beräkning av allmänna prisläget togs inte hänsyn till ändringar&lt;br /&gt;
i energipriser samt förändringar av indirekta skatter, tullar, avgifter&lt;br /&gt; 
och subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr. o. m. den 1 januari 1982 fastställs basbeloppet en gång per år i stället&lt;br /&gt; 
för varje månad. Basbeloppet skulle enligt proposition 1981/82:50 fram&lt;br /&gt; 
genom en jämförelse mellan det tal som anger förhållandet mellan det&lt;br /&gt; 
allmänna prisläget i november året före det belopp som basbeloppet avser&lt;br /&gt; 
och prisläget i juni 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för basbeloppsberäkningen ändrades ånyo hösten 1982&lt;br /&gt; 
(prop. 1982/83:55). Basbeloppet för 1984 skulle bestämmas med ledning&lt;br /&gt; 
av förändringar i konsumentprisindex under 1983, dock skulle särskilda&lt;br /&gt; 
regler gälla för avräkning av priseffekter av 1982 års devalvering. Basbelopp&lt;br /&gt;
skulle även i fortsättningen fastställas på årsbasis. I proposition&lt;br /&gt; 
1982/83:55 stadgades också om ett särskilt basbeloppstillägg på 300 kr.&lt;br /&gt; 
som förskottskompensation för prisökningar under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu föreliggande proposition föreslås att basbeloppet fr. o. m. 1984&lt;br /&gt; 
beräknas genom en jämförelse mellan å ena sidan det allmänna prisläget&lt;br /&gt; 
i november 1982 och å andra sidan prisläget i november året före det som&lt;br /&gt; 
basbeloppet avser med avräkning för en del av prisstegringar som är&lt;br /&gt; 
föranledda av devalveringen. Det särskilda basbeloppstillägget föreslås&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:102&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;justeras till 200 kr. Dessutom föreslås i propositionen att det särskilda&lt;br /&gt; 
tilläggsbeloppet till basbeloppet fr. o. m. 1984 omfördelas för att förstärka&lt;br /&gt; 
folkpensionens grundnivå, pensionstillskotten och handikappersättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna förändringarna i basbeloppsberäkningarna uppges&lt;br /&gt; 
innebära besparingseffekter inom socialförsäkringen med drygt 2 900 milj.&lt;br /&gt; 
kr. under budgetåret. Sistnämnda betydande belopp utgör alltså vad pensionärerna&lt;br /&gt;
totalt skulle gå miste om i utebliven kompensation för prisstegringar.&lt;br /&gt;
Huruvida i det angivna beloppet 2 900 milj. kr. ingår en motsvarande&lt;br /&gt;
avräkning av de offentliganställda stats- och kommunpensionärernas&lt;br /&gt; 
avtalspensioner framgår inte med önskvärd tydlighet av propositionen.&lt;br /&gt; 
Dessa avtalsparter förutsätts skola vidkännas minst samma uteblivna kompensation&lt;br /&gt;
som föreslås för ATP-pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När i 1962 års lag om allmän försäkring basbeloppet fastställdes som&lt;br /&gt; 
norm för pensionernas uppräkning var syftet att åstadkomma en försäkringsmässig&lt;br /&gt;
trygghet för pensionärerna gentemot penningvärdeförsämringen.&lt;br /&gt;
Medan folkpensionen skulle följa standardhöjningar inskränktes&lt;br /&gt; 
utfästelserna till ATP-pensionärerna till värdebeständighet, dvs. pensionerna&lt;br /&gt;
skulle inte urholkas genom inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-pensionerna var i motsats till folkpensionen lönedifferentierad,&lt;br /&gt; 
och detta förklarades officiellt med att ATP-pensionerna var tidigare&lt;br /&gt; 
”intjänad lön”. För pensionernas finansiering upplades AP-fonder, som&lt;br /&gt; 
också sades utgöra ”ATP-pensionärernas pengar”. Basbeloppet, beräknat&lt;br /&gt; 
enligt lagen om allmän försäkring 1962, utgjorde den rättsliga grunden för&lt;br /&gt; 
pensionerna. Försäkringsförmånerna säkerställdes genom premier i form&lt;br /&gt; 
av arbetsgivaravgifter samt av avkastningen från AP-fonderna. Genom&lt;br /&gt; 
ATP-beslutet 1962 utlovades de då yrkesverksamma en lönerelaterad pension.&lt;br /&gt;
Försäkringssystemet fick en kollektiv utformning. ATP-pensionerna&lt;br /&gt; 
är inte förhandlingsbara vare sig för enskilda eller organisationer. Riksdagen&lt;br /&gt;
kan formellt besluta om vilka förändringar som helst i systemet&lt;br /&gt; 
genom ändringar i lagen om allmän försäkring. Detta kommer givetvis nu&lt;br /&gt; 
att skapa misstro mot ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ändra reglerna för basbeloppet i stort sett varje år måste göra både&lt;br /&gt; 
dem som uppbär ATP-pensioner och dem som är yrkesarbetande och&lt;br /&gt; 
tjänar in pensionspoäng ytterligt osäkra om den framtida pensionsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska statsfinanserna befinner sig i dag i ett kritiskt läge. Betydande&lt;br /&gt;
neddragningar måste göras i statsbudgetens utgiftssida och inom socialförsäkringssektorn.&lt;br /&gt;
Pensionärerna måste såsom det sägs i propositionen i&lt;br /&gt; 
allmänna ordalag ta på sig samma uppoffringar som andra grupper i&lt;br /&gt; 
samhället. Varje bedömning av innebörden av denna uppoffring saknas&lt;br /&gt; 
dock i propositionen och likaså av utvecklingen för pensioner resp. löner.&lt;br /&gt; 
Att vid basbeloppets fastställande bortse från en sådan statistisk svårgripbar&lt;br /&gt;
faktor som devalveringseffekter är över huvud taget svårt att försvara.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:102&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Med större fog skulle man kunna göra gällande att devalveringseffekten&lt;br /&gt; 
skapar rättmätiga kompensationskrav från pensionärerna. Devalveringen&lt;br /&gt; 
grundar sig nämligen på ett internt svenskt regeringsbeslut, inte på prisinfluenser&lt;br /&gt;
utifrån. Dessutom slår effekterna av en devalvering ytterst ojämnt.&lt;br /&gt; 
Somliga får direkt nytta av den. Andra påverkas endast i mindre utsträckning,&lt;br /&gt;
medan del rent av skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppoffring som pensionärerna måste vidkännas får i vart fall inte&lt;br /&gt; 
ske genom manipulationer med basbeloppet utan bör redovisas öppet i&lt;br /&gt; 
form av ett avdrag från pensionen. På pensionsavin bör anges hur stor&lt;br /&gt; 
andel pensionen belöper sig till i förhållande till ursprungligen utlovad&lt;br /&gt; 
pensionsutfästelse. En öppen redovisning som klart visar pensionsutbetalningarnas&lt;br /&gt;
utveckling skulle underlätta för pensionärer och framtida pensionärer&lt;br /&gt;
att göra en bedömning av de framtida pensionsinkomsterna. Två&lt;br /&gt; 
krav bör vara grundläggande för de politiska beslutsfattarna. Det första är&lt;br /&gt; 
att verkningar av en förändring — en reform — bör vara överblickbara.&lt;br /&gt; 
Detta krav kan inte förenas med manipulationer med basbeloppen, allra&lt;br /&gt; 
helst som framräknat basbelopp i stor utsträckning reglerar civilrättsliga&lt;br /&gt; 
avtal. Genom växlande regler för basbeloppsberäkningar kan avtalsparter&lt;br /&gt; 
lida betydande rättsförluster. Därför bör pensionerna uttryckas i en obruten&lt;br /&gt;
serie av basbelopp. För det andra bör statsmakterna sträva efter att&lt;br /&gt; 
hålla på fasta spelregler. Folk skall veta vilka villkor som gäller, och dessa&lt;br /&gt; 
villkor får inte ändras hur som helst om förtroendet för samhället skall&lt;br /&gt; 
upprätthållas. En konsekvens av detta krav är att de styrande när de&lt;br /&gt; 
befinner sig i en ekonomisk tvångssituation skall redovisa sina åtgärder&lt;br /&gt; 
öppet och ärligt. Medborgarna får då en viss garanti för att inte t. ex. olika&lt;br /&gt; 
pensionärsgrupper behandlas olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på fasta spelregler tillåter inte att nerdragningar av pensionsnivåer&lt;br /&gt;
kombineras med omfördelning av kostnaderna inom den allmänna&lt;br /&gt; 
försäkringens ram från tilläggspensionering till folkpensionering. Detta&lt;br /&gt; 
innebär att man nivellerar ATP till förmån för pensionärer utan ATP. När&lt;br /&gt; 
man talar om att ATP-pensionärerna gynnas av marginalskattereformen&lt;br /&gt; 
hör detta inte hit. Den nu hårt urholkade marginalskattereformen motiverades&lt;br /&gt;
av att marginalskatterna automatiskt skärps under många år och till&lt;br /&gt; 
slut nått en skadlig höjd. Att manipulera med basbelopp och särskilda&lt;br /&gt; 
tillägg till basbeloppet för att uppnå ytterligare s. k. fördelningspolitiska&lt;br /&gt; 
effekter minskar möjligheterna att klarlägga effekterna av alla fördelningspolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder som vidtas i skatte-, pensions- och bidragssystemen.&lt;br /&gt; 
Fördelningspolitiken snedvrids, och när de samlade effekterna av fördelningspolitiken&lt;br /&gt;
uppfattas som uppenbart orimliga har de beslut som lett till&lt;br /&gt; 
orimliga resultat skapat så ologiska regler att själva förekomsten av dessa&lt;br /&gt; 
ytterligare försvårar ett återställande av ett från början logiskt uppbyggt&lt;br /&gt; 
skatte-, pensions- och bidragssystem. Basbeloppsförändringar som kombineras&lt;br /&gt;
med omfördelningar från ATP till folkpensioneringen är inte&lt;br /&gt; 
enkelt reversibla.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:102&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Åberopande det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:33px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;att pensionsbeloppen inom den allmänna försäkringen skall&lt;br /&gt; 
fastställas med hjälp av en kedja likvärdigt beräknade basbelopp,&lt;br /&gt;
varvid pensionsnivån skall redovisas som en andel av&lt;br /&gt; 
såväl det sålunda giltiga som det ursprungliga basbeloppet på de&lt;br /&gt; 
försäkrades pensionsavier,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:33px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;att fördelningspolitiskt eller på annat sätt motiverade transfereringar&lt;br /&gt;
ej får ske mellan å ena sidan dem som uppbär ATP och å&lt;br /&gt; 
andra sidan de ATP-lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;MARGIT GENNSER (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGIT GENNSER</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G702102</dok_id>
<subtitel>Margit Gennser</subtitel>
<filnamn>mot_198384__102.pdf</filnamn>
<filstorlek>100022</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2E317E7E-8495-4E02-8362-AE3B8E56047D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>