3108927 G702101 1983/84 101 mot mot Motion 1983/84:101 Arne Gadd m. fl. Motion Motion 101 0 1983-11-15 00:00:00 2014-11-04 17:24:00 2014-11-04 00:00:00 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40) Arne Gadd m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G702101/text https://data.riksdagen.se/dokument/G702101 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702101 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Mot. 1983/84</p> <p style="text-align:right;">101-106</p> <p>Motion<br /> 1983/84:101<br /> Arne Gadd m. fl.</p> <p>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</p> <p>Regeringen har i proposition 1983/84:40 lagt fram förslag till besparingar<br /> bl. a. inom högskolan. Som utgångspunkt för förslaget anges att det inte<br /> är ändamålsenligt att göra besparingar inom högskolan genom generella<br /> neddragningar av resurserna. Detta skulle enbart leda till kvalitativa förändringar<br /> av utbildning och forskning. I stället bör man i likhet med vad<br /> UHÄ anger i sin analysframställning för budgetåret 1984/85 lägga ned en<br /> hel verksamhet vid en högskoleenhet, t. ex. en fakultet, en utbildningslinje<br /> etc. Därmed vinns inte endast besparing av en marginell kostnad per<br /> utbildningsplats utan kostnaden för hela organisationen. Det blir då också<br /> möjligt att bibehålla kvaliteten på övrig verksamhet.</p> <p>Vid val av verksamhet som från denna utgångspunkt bör läggas ned<br /> förordar regeringen sådana utbildningar där arbetsmarknadsläget entydigt<br /> visar en överkapacitet i högskoleutbildade. Det gäller läkarutbildning,<br /> tandläkarutbildning, utbildning av förskollärare och fritidspedagoger. Således<br /> föreslås nedläggning av läkarutbildning och forskningsorganisation<br /> vid Malmö allmänna sjukhus, odontologisk utbildning och forskning vid<br /> universitetet i Göteborg, förskollärar- och fritidspedagogutbildning vid<br /> universitetet i Uppsala samt förskollärarutbildning vid högskolan i Borås<br /> och den på Gotland som är andel av lärarhögskolans i Stockholm verksamhet.<br /> Den sammanlagda besparingen anges till ca 70 milj. kr. när avvecklingen<br /> av nämnda verksamheter är slutförd.</p> <p>Vi vill först konstatera att de besparingar som föreslås för högskolan<br /> jämfört med motsvarande förslag på andra områden är förhållandevis<br /> måttliga. Grundläggande högskoleutbildning och forskning inom utbildningsdepartementets<br /> område anges i statsbudgeten för år 1983/84 till ca<br /> 6,3 miljarder kronor. Besparingsförslaget begränsas således till något drygt<br /> 1 %. Vi ser detta som ett uttryck för att regeringen ger högskolan en hög<br /> prioritet inom statsverksamheten.</p> <p>En sådan värdering av högre utbildning och forskning instämmer vi i.</p> <p>Vi delar också uppfattningen att högskolan inte kan undantas från besparingar<br /> och krav på effektivisering. Det borde enligt vår uppfattning finnas<br /> möjligheter att till en något lägre kostnad behålla kvaliteten i utbildningen<br /> och forskningen.</p> <p>Genom en noggrannare prövning inom högskolan av olika verksamheter<br /> och en vägning av dem mot varandra borde det t. o. m. vara möjligt att<br /> höja kapaciteten och kvaliteten inom vissa högt prioriterade utbildningar<br /> och forskningsområden. Självfallet då till priset av att mindre angelägna</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 101-106</p> </div> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:101</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>verksamheter får stå tillbaka eller i vissa fall läggas ned på en ort för att<br /> koncentreras till en annan där förutsättningarna är bättre.</p> <p>För att nå detta mål i en så mångförgrenad och komplicerad verksamhet<br /> som högskolan utgör är det nödvändigt att utforma en planering som är<br /> tillräckligt långsiktig och stabil för att kunna engagera forskarna, lärarna<br /> och andra personalgrupper i ett seriöst prioriteringsarbete. Den hittillsvarande<br /> planeringen har inte gett dessa förutsättningar.</p> <p>Vi instämmer så till vida i regeringens förslag att de besparingar som nu<br /> är aktuella bör göras inom de sektorer regeringen har anvisat. Vi anser<br /> också att de bör uppgå till ca 70 milj. kr. Däremot delar vi inte regeringens<br /> uppfattning att de i alla sina delar bör genomföras enligt det framlagda<br /> förslaget.</p> <p>Innan vi går in på de förändringar vi förordar bör göras i regeringens<br /> förslag, vill vi först något kommentera det slags planering som bör tillämpas<br /> för högskolan för att även inom denna åstadkomma nödvändiga<br /> besparingar och effektiviseringar under de följande åren av ekonomisk<br /> knapphet.</p> <p>Högskolan är en av de mest decentraliserade statsverksamheterna. De<br /> olika enheterna har betydande frihet att själva besluta om hur de skall<br /> använda anvisade resurser för att fullgöra de uppgifter som regering och<br /> riksdag uppdragit åt dem; att genomföra utbildning på olika utbildningslinjer<br /> och forskning inom angivna ämnesområden.</p> <p>Det ligger enligt vår mening ett betydande värde i denna lokala beslutanderätt.<br /> Dels ger den stora möjligheter att engagera forskare, lärare och<br /> övrig personal i att utveckla utbildningens innehåll, ta initiativ till nya<br /> utbildningar för att tillgodose förändrade samhällsbehov, rikta in forskningen<br /> mot nya områden, bl. a. genom samverkan mellan skilda discipliner.<br /> Dels undviks med den decentraliserade beslutsmodellen en rad ställningstaganden<br /> från regering och riksdag i detaljfrågor, i vilka det med<br /> nödvändighet är svårt — för att inte säga omöjligt — att inom regeringsoch<br /> utskottskanslier ha tillräckliga kunskaper på hela det mångskiftande<br /> område högskolan utgör.</p> <p>Samtidigt måste också konstateras att en förutsättning för att en decentraliserad<br /> beslutsordning skall fungera är att regering och riksdag förmår<br /> ange tydliga mål för och övergripande prioriteringar inom verksamheten<br /> samt också följer upp de resultat den avkastar.</p> <p>En annan grundläggande förutsättning är att de ekonomiska ramarna<br /> för verksamheten anges över en följd av år och inte endast årsvis. Inte<br /> minst viktigt är detta i ett läge där resurserna för området kan förutses<br /> minska under t. ex. en femårsperiod.</p> <p>En ständig osäkerhet om resurserna kommer att öka eller minska nästa<br /> budgetår skapar inte den grund på lokal nivå för planering och utveckling<br /> av högskolan som fordras för att motivera engagemang av personalen i<br /> detta arbete. I stället ödas energin på att om möjligt söka behålla det som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:101</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>redan finns i oförändrat skick, och om möjligt få något litet tillskott av<br /> resurser för en eventuellt ny verksamhet. Detta leder enligt vår mening till<br /> ett mindre tillfredsställande utnyttjande av de samlade resurserna.</p> <p>När den ekonomiska situationen nu kräver att besparingar och effektiviseringar<br /> görs inom högskolan, måste detta således ske i sådana former att<br /> den decentraliserade beslutsordningen stärks och framför allt inte försvagas.<br /> Vi anser att detta är möjligt genom att regering och riksdag anger hur<br /> mycket som bör sparas inom högskolan under t. ex. en femårsperiod.<br /> Denna summa kan fördelas per högskoleenhet med begäran att enheterna<br /> redovisas i sin anslagsframställning för det första budgetåret hur besparingen<br /> skall genomföras under perioden.</p> <p>Tillsammans med ett sådant direktiv bör också anges vilka krav på<br /> verksamheten som regeringen och riksdagen har, t. ex. att utbildningskapaciteten<br /> för vissa utbildningar bör förändras på visst sätt, att de av<br /> regering och riksdag gjorda övergripande forskningsprioriteringarna skall<br /> följas, att besparingarna inte skall tas ut i generella sänkningar av kostnaden<br /> per utbildningsplats etc.</p> <p>Om utöver en sådan ram skulle fordras mera drastiska åtgärder såsom<br /> nedläggning av en hel fakultet eller en högskoleenhet, något som man<br /> rimligen inte kan förutsätta att högskoleenheterna själva förmår föreslå,<br /> bör dessa anges samtidigt med att budgetramarna för perioden fastställs.</p> <p>Genom att lägga fast en planering av detta slag och att också sedan följa<br /> den skapas förutsättningar för att engagera högskolans personal i ett arbete<br /> med att göra interna prioriteringar, något som i alltför ringa omfattning<br /> skett hittills. Den nuvarande osäkerheten om och när en större besparing<br /> drabbar en viss högskoleenhet, om huvudförslaget kommer att tillämpas<br /> nästa år på både grundläggande utbildning och forskning etc., leder till<br /> defaitism och inaktivitet.</p> <p>Vi går nu över till att behandla regeringens förslag om nedläggning av<br /> förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna vid universitetet i Uppsala.<br /> Vi kan instämma i regeringens förslag så till vida, att vi anser att det bör<br /> vara möjligt att göra en besparing inom sektorn för undervisningsyrken<br /> vid universitetet i Uppsala av den omfattning som föreslås, ca 12 milj. kr.,<br /> och att förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna har en sådan omfattning<br /> totalt i landet att de på grund av arbetsmarknadsskäl bör ges lägre<br /> planeringstal. Det innebär att dessa utbildningar bör skäras ned även i<br /> Uppsala, men vi anser inte att de bör läggas ned helt. Skälen härtill är<br /> följande.</p> <p>En förbättrad barnomsorg är en central del i det program socialdemokraterna<br /> gick till val på. Ett viktigt medel är härvid att engagera bl. a.<br /> beteendevetenskaplig, humanistisk och medicinsk forskning för att i samverkan<br /> med barnomsorgsutbildningarna förbättra våra kunskaper om<br /> barns beteenden och behov i olika miljöer och situationer. På sikt bör en<br /> sådan samverkan kunna leda fram till att barnomsorgsutbildningarna får</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:101</p> </div> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_3"><p>en forskningsöverbyggnad och därmed en mera bestående garanti för ett<br /> fortlöpande flöde av kunskaper och idéer mellan utbildningen och forskningen<br /> inom området.</p> <p>Vi vill här erinra om vad chefen för socialdepartementet anfört om<br /> behovet av forskning inom området i den proposition om social forskning<br /> som regeringen nyligen lagt fram för riksdagen. Inom universitetet i Uppsala<br /> pågår ett arbete med att integrera förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna<br /> med syfte att åstadkomma en mera sammanhållen kunskapssyn<br /> rörande barnomsorgen hos de blivande förskollärarna och fritidspedagogerna.<br /> Detta bör kunna leda till en bättre och smidigare samverkan<br /> mellan dessa yrkesgrupper i den dagliga verksamheten inom barnomsorgen.</p> <p>Arbetet med integrationen av de båda utbildningarna är långt framskridet.<br /> Samtidigt pågår utformningen av ett forskningsprogram om barnkunskap,<br /> i vilket samverkar barnomsorgsutbildningarna vid samtliga högskoleenheter<br /> i regionen, regionstyrelsen samt humanistiska, samhällsvetenskapliga<br /> och medicinska fakulteterna vid universitetet. Programmet syftar<br /> till att ”verka för och samordna tvärvetenskaplig forskning om barn och<br /> deras villkor och att verka för forskningsanknytning av lärår- och barnomsorgsutbildningarna”.</p> <p>Det är här mot den här angivna bakgrunden som vi anser det synnerligen<br /> angeläget att barnomsorgsutbildningarna får leva kvar vid universitetet<br /> om än med minskad omfattning. Universitetet i Uppsala är den enda<br /> enheten i regionen med omfattande forskningsverksamhet av relevans för<br /> vidgade kunskaper om barnomsorgen. Om förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna<br /> helt läggs ned vid universitetet leder detta ofelbart till<br /> ett allvarligt avbräck för den forskning inom området som nu håller på att<br /> ta form. Det kommer också att försvåra forskningsanknytningen av de<br /> berörda utbildningarna.</p> <p>De negativa effekterna drabbar således inte endast universitetet utan<br /> också de övriga samverkande högskoleenheterna inom regionen. Det torde<br /> ostridigt vara så att det är betydligt svårare och dyrbarare att åstadkomma<br /> forskningsanknytning av utbildning om inte utbildningen i fråga finns till<br /> någon del inom den enhet som också har den relevanta forskningen.</p> <p>I propositionen anger föredraganden som ett skäl till nedläggning av<br /> utbildningarna i Uppsala att klasslärarutbildning saknas vid universitetet.<br /> För att motverka de problem som uppstår vid barns övergång från förskola<br /> till skola fordras bl. a. en samverkan mellan klasslärarutbildning och nu<br /> ifrågavarande utbildningar.</p> <p>Vi kan inte annat än beklaga att klasslärarutbildningen i Uppsala lades<br /> ned för några år sedan. Samtidigt kan vi konstatera att förskollärar- och<br /> fritidspedagogutbildning bedrivs på ett antal andra orter som också saknar<br /> klasslärarutbildning.</p> <p>Vi ifrågasätter inte dessa orters behov av utbildningen men anser med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:101</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_5"><p>hänvisning till vad vi nyss anfört att det skäl föredraganden förebär för sitt<br /> förslag inte är tillräckligt. Det förhållandet att universitetet saknar klasslärarutbildning<br /> kan ju knappast vara ett argument för att också försvåra<br /> regionens och universitetets arbete med att driva fram forskning kring<br /> barnkunskap och att åstadkomma forskningsanknytning av barnomsorgsutbildningarna.</p> <p>Vi har erfarit att det inom universitetet i Uppsala har utarbetats ett<br /> alternativ till besparingen inom dess del av sektorn för undervisningsyrken<br /> som ger en lika stor besparing som den regeringen föreslår. Det innebär i<br /> huvudsak att förskollärarutbildningen dras ned från 174 antagningsplatser<br /> till 60 och fritidspedagogutbildningen från 90 till 60, dvs. en minskning av<br /> kapaciteten med sammanlagt 144 antagningsplatser.</p> <p>Vidare föreslås att det praktiskt pedagogiska året för de studerande som<br /> följt 1969 års studieordning läggs ned redan 1984/85 i stället för 1985/86<br /> samt att hushållslärarlinjen på grund av arbetsmarknadsskäl minskas med<br /> 12 antagningsplatser, dvs. från 48 till 36.</p> <p>Slutligen föreslås också att den linjeanknutna påbyggnadskursen i anatomi<br /> och fysiologi för vårdlärare vilken haft en dålig efterfrågan de senaste<br /> åren läggs ned.</p> <p>Vi anser att de av universitetet föreslagna åtgärderna, som också leder<br /> till en rationalisering av verksamheten inom sektorn, bör väljas framför<br /> regeringens förslag. Därav följer också att färre av de anställda riskerar att<br /> bli friställda. Vi är medvetna om att en del av förslaget — en tidigare<br /> nedläggning av den praktisk-pedagogiska kursen är förutsatt — endast är<br /> en ettårig besparing. Universitetet bör därför få i uppdrag att i sin anslagsframställning<br /> för budgetåret 1985/86 redovisa motsvarande besparing för<br /> följande år.</p> <p>Vi är också medvetna om att universitetets förslag leder till en mindre<br /> neddragning av kapaciteten inom barnomsorgsutbildningarna än regeringen<br /> anser nu bör göras. Enligt vår uppfattning bör regeringens bedömning<br /> kunna tillgodoses genom en motsvarande neddragning vid lärarhögskolan<br /> i Stockholm, vars samlade antagningskapacitet inom området är<br /> 1 054 platser exkl. utbildningen på Gotland. Genom ett sådant förfarande<br /> skulle den samlade besparingen för högskolan dessutom bli större än vad<br /> regeringen föreslagit.</p> <p>Under hänvisning till det som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:48px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om behovet av fritids- och förskollärarutbildningen<br /> i Uppsala,</p> <p style="margin-left:48px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts beträffande alternativa besparingar vid Uppsala<br /> universitet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:101</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 15 november 1983</p> <p>ARNE GADD (s)</p> <p>GUSTAV PERSSON (s)</p> <p>ANNA LINDH (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>INGRID ANDERSSON (s)<br /> GUNNAR THOLLANDER (s)</p> </div> </div> </div> 0 ARNE GADD s 1 undertecknare 0 GUSTAV PERSSON s 2 undertecknare 0 ANNA LINDH s 3 undertecknare 0 INGRID ANDERSSON s 4 undertecknare 0 GUNNAR THOLLANDER s 5 undertecknare G702101 Arne Gadd m. fl. mot_198384__101.pdf 130394 pdf Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40) https://data.riksdagen.se/fil/8B5119DD-FC74-416F-8DBC-C805D567F9D4