3108926G7021001983/84100motmotMotion 1983/84:100 Thorbjörn Fälldin m. fl.MotionMotion10001983-11-15 00:00:002014-11-04 17:23:592014-11-04 00:00:00Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)Thorbjörn Fälldin m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G702100/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G702100https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702100
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1983/84:100</p>
<p style="margin-left:11px;">Thorbjörn Fälldin m. fl.</p>
<p style="margin-left:11px;">Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)</p>
<p style="margin-left:11px;">I Den internationella utvecklingen</p>
<p>Produktionsutvecklingen i världen har efter den andra oljechocken 1979<br />
varit utomordentligt svag åren 1980-1982. Arbetslösheten har stigit kraftigt<br />
(se fig. 1). Arbetslösheten i OECD-länderna (västvärlden + Japan) är<br />
sammantaget ca 10 % eller drygt 30 miljoner arbetslösa.</p>
<p style="margin-left:11px;">Fig. 1<br />
ARBETSLÖSHET</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Procent av arbetsstyrkan</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_37"><p>Storbritannien</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Västtyskland</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Sverige</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>1974</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>75</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>76</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>77</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>78</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p>80</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>79</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>81</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>82</p>
</div>
<div class="block ml_48"><p>83</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Källa: Handelsbanken</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Den långa och djupa nedgången har orsakats inte bara av oljeprishöjningarna<br />
utan också av att vissa dominerande länder i industrivärlden konsekvent<br />
satsat på att bryta den mycket höga inflation som rått under hela 1970-talet.<br />
Dessa länder har därför fört en mycket restriktiv politik inriktad på en låg<br />
ökningstakt i penningmängden</p>
<p>Sedan slutet av 1982 har dock en klar upgång skett i den internationella<br />
konjunkturen. Bakgrunden är dels vissa oljeprissänkningar hösten 1982, dels<br />
att främst USA men även Västtyskland och Storbritannien lättat på<br />
penningpolitiken när nu inflationen i dessa länder kommit ned till 1960talsnivåer<br />
(se fig. 2).</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 100</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_42" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Fig. 2</p>
<p>KONSUMENTPRISER</p>
<p>Förändring i % fr föregående år</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_18"><p>Storbritannien</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p>USA</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p>Japan</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>Västtyskland</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>1974</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Källa: Handelsbanken</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Uppgången i världskonjunkturen följer hittills det traditionella mönstret.<br />
Den starkaste tillväxtimpulsen i de stora OECD-länderna har kommit från<br />
ökad privat konsumtion.</p>
<p>Däremot har den internationella konjunkturuppgången inte åtföljts, av en<br />
allmän och stark ökning av det internationella handelsutbytet. Dels är<br />
uppgången i de västeuropeiska industriländerna sammantagna relativt<br />
långsam, dels lägger den internationella skuldkrisen en kraftig hämsko på<br />
handelsutbytet mellan å ena sidan OECD-länderna och å andra sidan de<br />
berörda utvecklings- och statshandelsländerna, t. ex. Argentina, Mexico,<br />
Brasilien och Polen. De sänkta oljepriserna leder vidare till att OECDländernas<br />
import minskat kraftigt. Som en jämförelse kan nämnas att<br />
världshandelsökningen 1975-1976, då efterfrågan ökade i både industriländer<br />
och utvecklingsländer, var nästan dubbelt så stor som den beräknas bli i<br />
den nuvarande konjunkturuppgången.</p>
<p>Konjunkturförbättringen har startat i USA. Den privata konsumtionen<br />
har där ökat med 5-10 % i volym. Den amerikanska industrins investeringar<br />
har dessutom börjat öka ovanligt tidigt i konjunkturuppgången. Den kraftiga<br />
tillväxten i den amerikanska ekonomin kombinerad med den höga dollarkursen<br />
har inneburit en kraftfull draghjälp till andra industriländer, t. ex. Japan.</p>
<p>Den starka amerikanska importökningen ger också draghjälp för de<br />
västeuropeiska industriländerna, men uppgången är här betydligt mer<br />
dämpad. Medan det skett en viss återhämtning i Storbritannien och<br />
Västtyskland fortsätter lågkonjunkturen i Frankrike och Italien. Därför är<br />
utvecklingen för Västeuropa som helhet betydligt svagare än för USA och<br />
Japan (se fig. 3).</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Fig. 3</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_34"><p>Västtyskland</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p>Storbritannien</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">INDUSTRIPRODUKTION</p>
<p style="margin-left:6px;">Index dec 1973=100</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Källa: Handelsbanken</p>
<p>Den mer expansiva penningpolitiken ledde till att den internationella<br />
räntenivån sjönk rätt kraftigt från halvårsskiftet 1982 fram till våren 1983. Då<br />
skedde emellertid en uppbromsning och t. o. m. vissa smärre räntehöjningar.</p>
<p>.Om inflationen nu åter börjar öka, vilket ju är vanligt i konjunkturuppgångar,<br />
finns en påtaglig risk att bl. a. den amerikanska centralbanken<br />
stramar åt penningpolitiken och därmed dämpar konjunkturuppgången och<br />
driver upp den internationella räntan igen.</p>
<p>En trolig framtidsbedömning pekar dock mot att världskonjunkturen<br />
kommer att försätta att vara god under 1984 för att sedan sannolikt börja vika<br />
under loppet av 1985.</p>
<p>Vilka implikationer ger då den internationella utvecklingen för den<br />
ekonomiska politiken i Sverige under det närmaste året? Med hänsyn till att<br />
förbättringen i handelsbalansen väntas fortsätta och en viss uppgång ske i<br />
industriproduktionen, finns det all anledning att ta tillfället i akt under<br />
konjunkturuppgången och strama åt de offentliga utgifterna.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>II Den ekonomiska politiken i Sverige efter regeringsskiftet</p>
<p>Fyra ekonomisk-politiska vallöften - tre sprack</p>
<p>I sitt valmanifest i 1982 års valrörelse lovade socialdemokraterna att<br />
minska arbetslösheten, inflationen, budgetunderskottet och bytesbalansunderskottet.<br />
Endast på den sista punkten har man lyckats. De två devalveringarna<br />
1981 (10%) och 1982 (16%) har tillsammans med den uppåtgående<br />
internationella konjunkturen lett till en ökning av exporten i år (ca + 8 %).<br />
Eftersom den inhemska efterfrågan under 1983 sjunkit (- 1,4%) har</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_46" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>importen i stort sett legat kvar på oförändrad nivå. Detta har sammantaget<br />
medfört en förbättring av handelsbalansen (beräknas bli ca + 10 miljarder<br />
kronor) och därmed av bytesbalansen (beräknas bli ca -10 miljarder kronor<br />
1983). Den ökade exporten har också lett till en viss ökning av industriproduktionen<br />
(ca + 4%).</p>
<p>Tjugotusen fler arbetslösa än för ett år sedan</p>
<p>Den fråga där socialdemokraterna hårdare än i någon annan fråga<br />
framställde sig som garanter för en förbättring var sysselsättningen. Man gick<br />
t. o. m så pass långt att man beskyllde mittenregeringen för att medvetet öka<br />
arbetslösheten och att 30-40000 människor gick arbetslösa i onödan. Detta<br />
trots att när den långa och djupa lågkonjunkturen 1980-1982 dramatiskt<br />
ökade arbetslösheten i andra länder (10-12 % blev vanliga arbetslöshetstal se<br />
fig. 1 s. 1) lyckades Sverige hålla nere arbetslösheten på ca 3%.</p>
<p>Efter regeringsskiftet har arbetslösheten månad för månad (utom januari)<br />
legat högre än under mittenregeringens tid (se tabell 1).</p>
<p>Tabell 1 Arbetslöshet 1982 och 1983 (tusental)</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p>Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>1982</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">153</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">135</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">124</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">112</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">116</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">131</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">133</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">166</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">176</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">127 134 140</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1983</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">147</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">155</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">149</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">122</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">135</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">158</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">154</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">179</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">177</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">149</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Okad</p>
<p>arbets</p>
<p>löshet</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">.1.6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">20</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">25</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">19</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">27</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">21</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">13</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">22</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p>I genomsnitt har i år ca 20 000 fler människor gått arbetslösa i Sverige än<br />
förra året. Detta trots att regeringen satsat ca 20 miljarder kronor på<br />
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket bl. a. inneburit en kraftig ökning av<br />
antalet människor i beredskapsarbete (58900 okt. 1983 mot 43800 i okt.<br />
1982).</p>
<p>Trots den klart förbättrade konjunkturen har industriinvesteringarna<br />
sjunkit med ca 5 % jämfört med den redan låga investeringstakt som gällde<br />
1982, då mot bakgrund av den långa och djupa lågkonjunkturen. Den<br />
förbättrade industrikonjunkturen har hittills inte ökat arbetskraftsefterfrågan<br />
i industrin totalt sett. Snarare tvärtom så fortsätter sysselsättningen att<br />
sjunka. Inför fjärde kvartalet 1983 förväntas ytterligare personalminskningar.<br />
Enligt företagens bedömningar blir neddragningarna genomgående<br />
större än under det tredje kvartalet i år. Även för första kvartalet 1984<br />
förebådas en fortsatt reducering av både arbetare och tjänstemän.</p>
<p>Utsikterna för byggnadsindustrin har klart försämrats de senaste månaderna.<br />
I våras låg bedömningarna (bl. a. i den reviderade nationalbudgeten) på<br />
endast en smärre nedgång i bygginvesteringarna (ca -2 %), medan de allra</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>senaste bedömningarna pekar mot-7 %. Detta var ju ett av de områden där<br />
socialdemokraterna i valrörelsen var särskilt vältaliga med att ställa ut löften<br />
om snara ökningar. Vem minns inte talet om Ludvig Svenssons gardinfabrik?</p>
<p style="margin-left:3px;">Inflationen ökar månad för månad sedan ett halvår tillbaka</p>
<p style="margin-left:3px;">I socialdemokraternas före valet så upphaussade krisprogram ”Framtid för<br />
Sverige” kan man i kap. 3 - En plan för återhämtning - läsa följande:</p>
<p style="margin-left:3px;">”Denna politik bör ha följande innehåll:</p>
<p style="margin-left:3px;">1. Den ekonomiska politiken måste inriktas på att snabbt och påtagligt ta<br />
ner kostnads- och prisstegringen i Sverige. Målet måste vara att inte bara<br />
bryta med de senaste årens inflationsutveckling utan också nå en lägre ökning<br />
av kostnader och priser än i vår omvärld.”</p>
<p style="margin-left:3px;">Hur har det då i verkligheten gått med de två föresatserna i punkt 1 i<br />
krisprogrammet? Jo, den ”snabba och påtagliga” minskningen av inflationen<br />
har i stället blivit en klar ökning. Och den lägre inflationstakten än i våra<br />
konkurrentländer har från att vid regeringsskiftet nästan varit ett faktum nu i<br />
stället blivit ett stort gap (se fig. 4).</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Fig. 4</p>
<p style="margin-left:3px;">KONSUMENTPRISINDEX</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_5"><p>Förändring i % fr föregående å</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p>Sverige</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p>OECD Y</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>83</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>81</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>1978</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>79</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>80</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>82</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Källa: Handelsbanken</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Av figuren framgår att Sverige från en notering på ca 14 % sommaren 1981<br />
minskade sin inflationstakt till under 8 % vid regeringsskiftet i oktober 1982.<br />
Den svenska inflationstakten var ungefär densamma som för OECD i sin<br />
helhet från årsskiftet 1981/82 fram till regeringsskiftet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Internationella bedömare (OECD-sekretariatet) ansåg sommaren 1982</p>
<p style="margin-left:3px;">1 * Riksdagen 1983184.3 sami. Nr 100</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_30" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:3px;">att, om mittenregeringens politik fullföljts, så pekade den svenska inflationen<br />
1983 mot en nivå på 5-6%. Med de oljeprissänkningar och räntesänkningar,<br />
som skedde sista halvåret 1982 och som OECD-sekretariatet<br />
naturligt nog inte beaktade vid sin bedömning, hade sannolikt den svenska<br />
inflationen redan i år varit nere på den nivå, 4 %, som regeringen uppsatt som<br />
mål för nästa år och som nu härskar i många av våra konkurrentländer.</p>
<p>I stället skedde en dramatisk höjning av den svenska inflationen (devalvering,<br />
momshöjning m. m.) samtidigt som inflationen i resten av västvärlden<br />
fortsatte att sjunka. Visserligen skedde en viss minskning av inflationen i<br />
våras, när de omedelbara effekterna av devalveringen klingat av, men under<br />
det senaste halvåret har inflationen under flera månader envist stigit. Först i<br />
oktober skedde en smärre sänkning, men trots det ligger inflationstakten<br />
(8,6 %) över den nivå som gällde vid regeringsskiftet.</p>
<p>Regeringen har en lovvärd ambition att inflationen 1984 skall komma ner<br />
till 4%, men de underliggande inflationstendenserna i svensk ekonomi är<br />
oroväckande, antingen man analyserar problemet med utgångspunkt i löner<br />
och kostnader eller ur monetär synvinkel.</p>
<p>Löneöverhänget från 1983 till 1984 beräknas till ca 1 %. Därutöver lär<br />
löneglidningen i den uppgående konjunkturen lätt kunna bli minst 3%.<br />
Regeringens kalkylmässiga lönekostnadsökning på 6 % verkar därför mer än<br />
lovligt optimistisk, i all synnerhet om man betraktar den mot bakgrund av<br />
dels LO:s lönekrav på 7 %, dels upprördheten inom PTK, TCO-S, KTK och<br />
SACO över de upprepade urholkningarna av marginalskattereformen.</p>
<p>Monetära kalkyler tyder på att de långsiktiga förändringarna i inflationstakten<br />
rätt väl följer förändringarna i penningmängden med ca sju kvartals<br />
eftersläpning. På grundval av en sådan teori har beräkningar gjorts som<br />
pekar mot en inflationstakt under 1984 på ca 9 %.</p>
<p>I centerns partimotion i anledning av kompletteringspropositionen gjordes<br />
en inflationsbedömning för 1984 på 6-7 %. Det finns ingen anledning att nu<br />
revidera den bedömningen, men risken är påtaglig att den var för optimistisk.</p>
<p>Budgetunderskottet har ökat kraftigt trots stora skattehöjningar<br />
Tabell2 Statens utgifter och budgetunderskott (miljarder kronor)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Budgetår Utgifter Budgetunderskott</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>1981/82 (utfall) 235 68</p>
<p>1982/83 (budget) 256 76</p>
<p>1982/83 (utfall) 278 86</p>
<p>1983/84 (prognos) 300 86</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Tabellen visar att budgetunderskottet under mittenregeringens år blev 68<br />
miljarder kronor. Den budget som den icke-socialistiska riksdagsmajoriteten<br />
antog våren 1982 angav budgetunderskottet för 1982/83 till 76 miljarder</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kronor och de statliga utgifterna till 256 miljarder kronor. Så snart den<br />
socialdemokratiska regeringen tillträtt ökades utgifterna för budgetåret<br />
1982/83 från 256 miljarder till 278 miljarder kronor, dvs. en ökning med 22<br />
miljarder kronor för samma budgetår. Det innebar en ökning av statens<br />
utgifter med 43 miljarder kronor (278-235) på ett enda år. Ökningen är<br />
större än hela den statliga inkomstskatten (40 miljarder kronor).</p>
<p>Samtidigt ökade budgetunderskottet med 18 miljarder kronor jämfört<br />
med året innan och med 10 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen<br />
fastställda budgeten. Att inte ökningen av budgetunderskottet blev ändå<br />
större berodde på att man samtidigt höjde skatterna kraftigt.</p>
<p>För budgetåret 1983/84 pekar prognoserna f. n. på ett budgetunderskott på<br />
ungefär samma nivå som för 1982/83. Detta innebär tyvärr inte något positivt<br />
trendbrott för budgetunderskottets ökning. Den skenbara förbättringen<br />
realt sett beror helt på att budgetunderskottet tilläts öka så dramatiskt förra<br />
budgetåret.</p>
<p>Det finns helt tydligt en väsentlig skillnad i de icke-socialistiska regeringarnas<br />
och (s)-regeringens sätt att försöka begränsa budgetunderskottet. De<br />
icke-socialistiska regeringarna presenterade 1980-1982 under hårt motstånd<br />
från den dåvarande socialdemokratiska oppositionen ett antal utgiftsbegränsande<br />
paket, (s-)regeringen har i stället hittills helt förlitat sig till skattehöjningar.<br />
Nu först presenterar man vissa utgiftsbegränsningar. Det är självfallet<br />
bra att (s)-regeringen äntligen kommit till insikt att sådana behövs, men<br />
de föreslagna begränsningarna är betydligt mindre än vad situationen kräver.<br />
I stället tycks man även nu till stor del förlita sig på skattehöjningar.<br />
Anmärkningsvärt är att medan de flesta skattehöjningarna träder i kraft<br />
redan innevarande budgetår gäller de flesta besparingarna nästa budgetår<br />
och är därför av den karaktären att de lika väl skulle ha kunnat presenteras i<br />
den ordinarie statsbudgeten i januari 1984.</p>
<p>III Centerns ekonomisk-politiska inriktning</p>
<p>En ideologisk helhetssyn</p>
<p>En ekonomisk politik, som skall ha möjlighet att bli framgångsrik i den<br />
besvärliga situation som Sverige befinner sig i, måste bygga på en ideologisk<br />
helhetssyn.</p>
<p>Enligt vår mening bör en sådan helhetssyn bottna i en tro på den enskilda<br />
människans initiativförmåga, vilja att ta ansvar och frihet att göra egna val.</p>
<p>En sådan grundsyn låter sig bara förenas med marknadsekonomi inom<br />
sociala och miljömässiga ramar. En väl fungerande marknadsekonomi kan<br />
till sin karaktär endast vara decentralistisk. De positiva effekter på produktion<br />
och sysselsättning som Sverige kan få av den internationella konjunkturuppgången<br />
motverkas av diverse näringsfientliga inslag i den socialdemokratiska<br />
politiken. Främst gäller detta hotet om löntagarfonder. Kollektiva</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>löntagarfonder innebär något av en motpol till en decentralistisk näringspolitik.<br />
Löntagarfondstanken emanerar från en tilltro till centralplanering och<br />
socialism.</p>
<p>Inom samhällssektorn måste genomgripande systemförändringar ske så att<br />
den offentliga servicen blir effektivare och billigare samt präglas av en<br />
rationell hushållning med tillgängliga resurser.</p>
<p style="margin-left:12px;">Sysselsättning</p>
<p>Att skapa förutsättningar för arbete åt alla människor är den mest centrala<br />
uppgiften för den ekonomiska politiken. Det gäller att se till att människors<br />
kunnande och engagemang liksom kapital och andra materiella resurser<br />
utnyttjas. Det gäller att utifrån en socialt och miljömässigt reglerad<br />
marknadsekonomi bedriva en aktiv näringspolitik. En sådan politisk inriktning<br />
bör förenas med en minskning av de direkta företagssubventionerna.</p>
<p>Särskilt viktigt är att de små och medelstora företagen arbetar under goda<br />
förutsättningar. Det finns klara belägg också från andra länder att ökad<br />
sysselsättning inom den privata sektorn främst uppkommer i små och<br />
medelstora företag. Detta kräver emellertid en medvetet inriktad politik för<br />
att stimulera och främja den mindre företagsamheten.</p>
<p>Centerns politik för fler jobb innebär:</p>
<p>o En förstärkt näringspolitik med satsning på småföretagsamhet.<br />
o Satsning på jobb för bättre miljö- och resurshushållning, t. ex. åtgärder för<br />
ökad energihushållning, utveckling av alternativa, inhemska energikällor<br />
och åtgärder mot försurning,<br />
o En utbyggd regionalpolitik för att effektivt möta arbetslösheten där den är<br />
svårast. Genom differentierade arbetsgivaravgifter, länsanslagen inom<br />
regionalpolitiken, det utvecklade glesbygdsstödet och regionala utvecklingsfonder<br />
har viktiga instrument tillkommit som gör det möjligt att skapa<br />
jobb i utsatta regioner och bygder.</p>
<p>Enligt centerns mening måste ungdomen ges en säkrare väg in på<br />
arbetsmarknaden än f. n. En viktig förutsättning härvidlag är naturligtvis att<br />
det finns fler jobb men härutöver krävs också:</p>
<p style="margin-left:12px;">- att yrkesutbildningen förbättras. Lärlingsutbildning är därvid en viktig väg<br />
som nära nog hundraprocentigt visat sig leda till en fast anställning,</p>
<p style="margin-left:12px;">- att villkoren på arbetsmarknaden är sådana att även en oerfaren arbetskraft<br />
kan beredas arbetsuppgifter och möjlighet att visa sin förmåga. Den<br />
redan öppnade möjligheten för provanställning är en viktig del i detta.<br />
Men självfallet måste också lönesättning och introduktionsvillkor i övrigt<br />
ha en central betydelse,</p>
<p style="margin-left:12px;">- att ungdomen är beredd att acceptera erbjudna arbeten. Detta måste gälla<br />
också i avvaktan på att man söker vidare,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">- att ungdomen inte bara kräver jobb utan också bereds tillfälle att själva<br />
skapa dem. För många ungdomar framstår möjligheten att tillsammans<br />
med kamrater (i kooperativ form) starta ett företag som den mest<br />
attraktiva möjligheten. Förutsättningar för sådan företagsamhet måste<br />
finnas.</p>
<p>Centern har nyligen i en partimotion (1983/84:28) närmare utvecklat ett<br />
antal konkreta förslag på sysselsättningspolitikens område.</p>
<p style="margin-left:13px;">Fördelningspolitik</p>
<p>Politiken under 1960-talet gick i hög grad ut på att fördela existerande<br />
tillväxt. I början av 1970-talet präglades många beslut av att man fördelade<br />
en förväntad kommande tillväxt. Besluten togs innan tillväxten var konstaterad.<br />
Vad som sedan hände i statens affärer var att tillväxten uteblev.<br />
Beslutade reformer var fortfarande angelägna men ekonomiska förutsättningar<br />
för dem fanns inte längre. Därtill kom att nya behov inte kunde<br />
betalas, hur angelägna de än var.</p>
<p>Under åren 1980-1982 utvecklades en filosofi för hur den här situationen<br />
skulle mötas. Det gäller att förena fullt samhällsekonomiskt ansvar med en<br />
intensiv omsorg om de grupper som svårast kan värja sig mot nya<br />
påfrestningar.</p>
<p>I det omfattande, betydelsefulla och nödvändiga spararbetet kunde varje<br />
sparåtgärd, riktad mot mera generellt utgående bidrag, kombineras med<br />
särskilda insatser för de sämst ställda.</p>
<p>Som exempel kan nämnas:</p>
<p style="margin-left:13px;">o När momsen tillfälligt höjdes, skyddades barnfamiljerna med höjda<br />
barnbidrag.</p>
<p style="margin-left:13px;">o När patientavgifterna inom sjukvården höjdes, infördes samtidigt ett<br />
högriskskydd.</p>
<p style="margin-left:13px;">o När indexberäkningarna för pensionen ändrades, ökades samtidigt pensionstillskottet<br />
till förmån för de sämst ställda pensionärerna och för de<br />
handikappade.</p>
<p>o När riksdagen beslöt om två karensdagar i sjukförsäkringen, infördes dels<br />
ett tak för hur många karensdagar per år man kan ha (tio st.), dels en s. k.<br />
fridagsregel, innebärande att även dagar man inte arbetar kan vara<br />
karensdagar, vilket är särskilt betydelsefullt för dem som deltidsarbetar,<br />
o När statsbidragen till den kommunala barnomsorgen begränsades, gav<br />
man samtidigt kommunerna ökade möjligheter att genom lokala anpassningar<br />
undgå att drabba barnfamiljerna med beslutet,<br />
o När skatteunderlaget för kommunerna begränsades, byggdes samtidigt<br />
den kommunala skatteutjämningen ut kraftigt till gagn för de fattigaste<br />
kommunerna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>En sådan här lista rymmer en grundläggande filosofi om att ett övergripande<br />
ansvar för vår ekonomi kan och måste förenas med omsorg om de<br />
människor i vårt land som har det ekonomiskt svårast.</p>
<p>Det är samma filosofi som präglat arbetet med denna motion.</p>
<p>Enligt vår mening bör riksdagen i anledning av socialdemokraternas nu<br />
redovisade sparförslag fatta beslut om en ytterligare förstärkning av statsbudgeten<br />
- men med förbättrad fördelningspolitisk profil i enlighet med<br />
följande:</p>
<p>o En ökad självrisk i sjukförsäkringen med två dagars karenstid. maximalt<br />
tio karensdagar/år och rätt att räkna in fridagar i karenstiden bör införas<br />
från årsskiftet (besparing ca 1,6 miljarder kronor),<br />
o Vi accepterar inte minskade livsmedelssubventioner (850 milj. kr. i<br />
huvudsak till barnfamiljerna),<br />
o Det av oss förordade statsbidragssystemet till barnomsorgen ger ekonomiskt<br />
utrymme att införa en beskattad vårdnadsersättning till den som helt<br />
eller delvis förkortar sin arbetstid för vård av barn upp till 18 månader i<br />
hemmet. Ersättningen skall vara 40 kr./dag. Reformen träder i kraft vid<br />
årsskiftet. På sikt bör ersättningen utsträckas till dess barnet fyllt tre år.</p>
<p>Budgetunderskottet</p>
<p>Det gigantiska budgetunderskottet utgör f. n. det allvarligaste hotet mot<br />
den svenska ekonomin. Budgetunderskottet ökar inflationsrisken, driver<br />
upp räntenivån (se t. ex. de nyligen emitterade statsskuldväxlarna med<br />
räntor på drygt 13 %) och minskar utrymmet på kapitalmarknaden för<br />
industrins investeringar. Det senaste kan bli ett direkt akut problem om den<br />
nuvarande högkonjunkturen leder till att industriinvesteringarna börjar öka.</p>
<p>För varje år som underskottet i statens budget består ökar ränteutgifterna.<br />
Detta innebär att det för varje år blir allt svårare att få kontroll över de<br />
offentliga finanserna. Inom några få år hotar statens ränteutgifter att ta i<br />
anspråk ungefär hälften av statens samlade inkomster. Redan innevarande<br />
budgetår överstiger räntekostnaderna (55 miljarder kronor) klart inkomsterna<br />
från den statliga inkomstskatten (40 miljarder kronor) och även momsen<br />
(48 miljarder kronor).</p>
<p>Mot den här bakgrunden är det ett nödvändigt inslag i en realistisk<br />
ekonomisk politik att kraftigt minska de offentliga utgifterna. Att använda<br />
skattehöjningar för att fylla igen budgetunderskottet är däremot ingen<br />
realistisk väg. En sådan politik skulle bara ge negativa resultat för den<br />
allmänna ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>En rejäl begränsning av statsutgifterna kan inte ske utan att statens<br />
transfereringar berörs. Dessa utgör i dag 70 % av statsutgifterna eller drygt<br />
200 miljarder kronor. Besparingarna måste gälla såväl transfereringar till<br />
hushållen som till kommunerna och företagen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>På längre sikt måste de offentliga utgifterna anpassas så att det offentliga<br />
finansnettot elimineras.</p>
<p>För innevarande budgetår har centern presenterat sitt budgetalternativ i<br />
sin ekonomiska partimotion i januari. Regeringens proposition nu föranleder<br />
ingen ändring i vårt budgetförslag på någon väsentlig punkt.</p>
<p>Centerns förslag för budgetåret 1984/85 kommer i vanlig ordning att<br />
presenteras i vår ekonomiska partimotion i januari 1984.</p>
<p>Skattepolitiken</p>
<p>Utgångspunkten för centerns skattepolitik är att skatt skall betalas efter<br />
bärkraft. Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att den som har stora<br />
förutsättningar att bidra till den offentliga servicens finansiering också får<br />
göra det i större utsträckning än den som har små ekonomiska resurser.<br />
Denna utgångspunkt kan dock komma i konflikt med kravet på tillväxt.<br />
Aven andra för samhällsekonomin negativa effekter kan bli följden. Det<br />
fordras därför en väl genomtänkt och balanserad strategi för att klara både<br />
fördelningspolitik och tillväxt.</p>
<p>Målsättningen om skatt efter bärkraft uppnås inte i önskvärd omfattning i<br />
dag. De som har de allra största inkomsterna och förmögenheterna har också<br />
de största möjligheterna att genom skatteplanering kraftigt minska sin<br />
skattebelastning.</p>
<p>Det hårda skattetryck som vi har i Sverige gör att de snedvridningseffekter<br />
som alla skatteformer i sig själva medför blir oacceptabelt stora. För att<br />
någorlunda klara dessa följder måste vi ha många olika skatteformer och<br />
därigenom undgå att skattesatserna inom var och en blir för höga.</p>
<p>Vi kan konstatera att vårt nuvarande inkomstskattesystem inte är tillfredsställande<br />
från fördelningspolitiska utgångspunkter. Den fråga man här kan<br />
ställa är om det över huvud taget är möjligt att inom ramen för det nuvarande<br />
systemet uppnå ökad jämlikhet. Enligt vår uppfattning bör ett större ansvar<br />
för fördelningspolitiken än vad som f. n. är fallet tas av arbetsmarknadens<br />
parter. Vidare bör det sociala trygghetssystemet i ökad omfattning formas<br />
efter fördelningspolitiska målsättningar.</p>
<p>Att försöka höja det totala skattetrycket kommer inte att lösa några<br />
problem utan endast att skapa nya. Därför säger centern nej till samtliga<br />
regeringens förslag i den mån de innebär en höjning av det totala skattetrycket.<br />
I fallet med förändringen av reavinsten på aktier som centern bifaller<br />
anser vi att det nuvarande förslaget inte innebär någon skattehöjning jämfört<br />
med hur det ursprungligen var tänkt att schablonregeln skulle fungera.</p>
<p>Det är tveksamt om de föreslagna höjningarna annat än kortsiktigt<br />
kommer att ge några inkomstförstärkningar till statskassan. Det är väl känt<br />
att skattehöjningar krymper skattebasen och därigenom inte ger de inkomster<br />
som rent teoretiskt kan förväntas. Det fungerar dessutom så att en<br />
höjning av en skatt kan krympa skattebasen för en annan skatt. Därigenom</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>är ingenting vunnet statsfinansiellt sett.</p>
<p>De föreslagna höjningarna är också skadliga för tillväxten. De riskerar att<br />
ytterligare förstärka de snedvridande effekter som vårt nuvarande skattesystem<br />
är behäftat med. Höjningarna riktar sig mot det produktiva sparandet<br />
genom att i stort sett endast produktivt sparkapital är belagt med exempelvis<br />
förmögenhetsskatt. Även den i prop. 1983/84:48 föreslagna omsättningsskatten<br />
på börsaktier har denna inriktning.</p>
<p>Skattehöjningar kan ej accepteras, annat än möjligen för att omfördela<br />
skattetrycket genom att sänka andra skatter, främst inkomstskatten.</p>
<p>Kommunernas ekonomi</p>
<p>Den kommunala sektorn är den samhällssektor som vuxit klart mest under<br />
1970-talet (se tabell 3). Trots en gradvis neddragning av den kommunala<br />
konsumtionsökningen har den tagit i anspråk mer än hälften av resurstillväxten<br />
den senaste tioårsperioden.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Tabell 3</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Period</p>
</td>
<td><p style="margin-left:38px;">Årlig real ökningstakt<br />
kommunal konsumtion</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">BNP</p>
</td>
<td><p style="margin-left:27px;">Kommunala<br />
konsumtionsökningen<br />
som<br />
andel av BNPökningen</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1970-1974 </p>
</td>
<td><p> 3,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">16,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1974-1976 </p>
</td>
<td><p> 4,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">61,4</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1980-1982 </p>
</td>
<td><p style="margin-left:38px;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">ca 60,0</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p>Denna kraftiga kommunala expansion har självfallet också avsatt sig i en<br />
snabb ökning av kommunalskatten, som under 1970-talet ökade med 8 kr.<br />
Under de första åren av 1980-talet har dock ökningstakten klart avtagit.</p>
<p>Likaså har statens bidrag till den kommunala sektorn ökat i snabb takt från<br />
knappt 10 miljarder kronor 1970 till drygt 50 miljarder kronor 1982.</p>
<p>I den nuvarande ekonomiska situationen måste självfallet också kommuner<br />
och landsting vara beredda att spara. Detta bör ske genom omprioriteringar,<br />
effektiviseringar och bättre hushållning med tillgängliga resurser.<br />
Med hänsyn till den kraftiga expansionen under 1970-talet bör det rimligen<br />
finnas ett gott utrymme för sådana åtgärder. Utan en sådan kommunal<br />
omprövning sprängs de samhällsekonomiska ramarna. Ytterligare kommunalskattehöjningar<br />
är ingen framkomlig väg. Inte minst skulle låginkomsttagare<br />
drabbas hårt.</p>
<p>Den kommunala sektorn har generellt sett en god likviditet. Landstingen<br />
har ett rörelsekapital som motsvarar ca 20 % av de externa utgifterna och<br />
kommunerna ca 13%.</p>
<p>Enligt vår uppfattning är det mot denna bakgrund möjligt med en minskad</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_10" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>finansiell överföring från staten till kommunsektorn. Ett sätt är ett borttagande<br />
av den kommunala beskattningen av juridiska personer. Ett annat sätt<br />
som centern tidigare fört fram är en sammanföring av vissa specialdestinerade<br />
statsbidrag till kommuner och landsting till ett allmänt statsbidrag med<br />
förstärkt skatteutjämningseffekt. Ett sådant system bör då konstrueras så att<br />
det medför en nettospareffekt för statsbudgeten.</p>
<p>IV: 1 Utrikesfrågor</p>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete</p>
<p>Aven om den industrialiserade världen upplever vad som kan betecknas<br />
som en kris, uppträder de verkligt allvarliga kriserna i tredje världens länder i<br />
Afrika, Asien och Latinamerika.</p>
<p>Vi har fått uppleva hur skillnaderna mellan rika och fattiga länder har ökat<br />
och också skillnaderna inom länderna. Eftersom världens resurser är<br />
begränsade och krympande måste biståndet från varje enskilt land ses mot<br />
bakgrund av världens samlade behov. Sverige måste i ökad grad stödja och<br />
stimulera FN-organen till de gemensamma insatser som är nödvändiga.</p>
<p>Sverige har spelat en pådrivande roll när det gäller biståndsinsatserna. Det<br />
kanske allvarligaste med regeringens förslag är att de biståndspolitiska<br />
ambitionerna minskas och att det i sin tur kommer att ge utrymme för<br />
minskade ambitioner hos andra länder. Det gäller inte minst stödet till de<br />
multilaterala organen. Det är genom samverkande åtgärder som vi kan<br />
komma till rätta med de svåraste problemen.</p>
<p>Det svenska biståndets användning är till största delen uppbundet till vissa<br />
länder. Det gör att en nedskärning av biståndet drabbar det multilaterala<br />
biståndet och den akuta hjälpen. Mot bakgrund av den djupnande nöd, som<br />
en stor del av mänskligheten befinner sig i, är detta en orimlig utveckling.<br />
Sveriges ansträngningar att komma till rätta med sin ekonomi får inte gå ut<br />
över de allra svagaste i världen.</p>
<p>Med bibehållande av denna målsättning bör det ändå finnas möjligheter<br />
att minska biståndets belastning på vår betalningsbalans, samtidigt som man<br />
förstärker dess inriktning på världens fattigaste och mest behövande.<br />
Sveriges jordbruk och industri kan i samverkan med svensk forskning delvis<br />
inriktas särskilt på en teknik och en produktion som direkt kan bidra till att<br />
möta den akuta världsnöden och till att långsiktigt lösa dess orsaker.<br />
Centerpartiet avser att ytterligare utveckla detta vid behandlingen av 1984<br />
års budgetproposition.</p>
<p>Centerpartiet avvisar mot denna bakgrund förslaget till urholkning av<br />
biståndet.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 * * Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 100</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>IV:2 Sociala frågor</p>
<p>Pensioner</p>
<p>S-politiken har hittills inneburit att man, med bortseende från ekonomiska<br />
realiteter, slagit vakt om de privilegierade pensionärsgruppernas situation.<br />
Centerns politik innebär däremot ett särskilt skydd och värn för de sämst<br />
ställda pensionärerna. Vi har, för att skapa förutsättningar för ökad<br />
grundtrygghet, accepterat att basbeloppet beräknas utifrån ett prisindex som<br />
inte tar hänsyn till effekter av indirekta skatter och energiprishöjningar.<br />
Centern har föreslagit att alla pensionärer med låg eller ingen ATP skall ha<br />
rätt till pensionstillskott och att dessa räknas upp ytterligare. Härvid<br />
förbättras situationen för dem som har låg eller ingen ATP.</p>
<p>Socialdemokratin frångår nu de besked man gav i valrörelsen. Pensionen<br />
kommer inte att vara värdesäkrad enligt de regler som gällde före 1982.</p>
<p>Det pensionssystem socialdemokratin nu föreslår saknar rätlinjighet och<br />
logik. Det kan främst ses som ett sätt att med krångliga beräkningsturer<br />
närma sig det faktiska utfall som det system vi förordar skulle ge. Den<br />
socialdemokratiska dimbildningen innebär att man beräknar basbeloppet<br />
enligt ursprunglig metod, drar 4% från detta, dock ej 1,6% som är<br />
devalveringseffekt nästa år. Man räknar ned det i fjol särskilt införda<br />
tilläggsbeloppet från 300 till 200 kr., varefter man slopar dessa 200 kr.<br />
Därefter används dessa pengar til! att höja grundpensionen från 95 till 96 %<br />
av basbeloppet och pensionstillskottet från 47 till 48 %. För förtidspensionärer<br />
höjs det från 92 till 96%.</p>
<p>Såvitt vi nu kan finna innebär av regeringen tillämpat pensionsindex i stort<br />
sett samma utfall som det av oss förordade. De principiella synpunkterna för<br />
ett rensat index äger alltjämt tillämplighet. Vi anser härtill att pensionstillskotten<br />
bör räknas upp med två procentenheter till 49 % av basbeloppet. För<br />
förtidspensionärer bör, i enlighet med regeringens förslag, 96 % utgå. Vi är<br />
härtill beredda pröva förutsättningarna att återgå till en situation där<br />
förtidspensionärerna erhåller dubbla pensionstillskott men avstår i avvaktan<br />
på basbeloppets utveckling att nu lämna förslag i denna del. Riksdagen bör<br />
nu fatta beslut om att samtliga pensionärer med låg eller ingen ATP fr. o. m. 1<br />
januari 1984 skall ha rätt till pensionstillskott.</p>
<p>I förhållande till regeringens förslag innebär vårt förslag en förstärkning<br />
för de sämst ställda pensionärerna. Påfrestningarna på pensionssystemet kan<br />
inte exakt anges förrän basbeloppet fastställts. Effekterna torde emellertid<br />
bli i huvudsak desamma för pensionärskollektivet som helhet, men vårt<br />
förslag innebär en förstärkt ställning för de sämst ställda pensionärsgrupperna.<br />
Detta visar också att av oss förordat system för pensionsberäkningar är<br />
ett automatiskt och väl verkande system, till skillnad från regeringens<br />
förslag, vilket förutsätter manipulerande förhandlingar och justeringar för<br />
att ge ett någorlunda rimligt resultat.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sjukvårds- och läkemedelskostnader</p>
<p>Avgörande i ett grundtrygghetssystem är att sjuka människor skall ha råd<br />
att utnyttja och ha tillgång till läkare och läkemedel. Särskilt viktigt är att<br />
skydda dem som ofta måste gå till läkare, t. ex. barnfamiljer, handikappade,<br />
äldre m. fl. grupper. Det är också av rättviseskäl för orter utan läkare<br />
angeläget att möjligheten till telefonrecept kan finnas utan merkostnad, även<br />
om problemen i sammanhanget gör det nödvändigt med åtgärder. Enligt vår<br />
mening finns förutsättningar att höja avgifterna för dem som sällan är sjuka<br />
eller behöver medicin. Det är inte orimligt att göra jämförelser med<br />
kostnaderna för andra servicetjänster.</p>
<p>En fortsatt höjning kan ske om ett förbättrat högkostnadsskydd samtidigt<br />
införs. Enligt vår mening kan en sådan utveckling förordas redan under nästa<br />
budgetår. En minskad belastning på den offentliga sektorn med 200 milj. kr.<br />
är därvid inte orimlig. I sammanhanget vill vi också påpeka behovet av en<br />
ökad information till allmänheten om högkostnadsskyddet så att enskilda i<br />
samband med t. ex. telefonrecept inte mister sitt berättigade skydd.</p>
<p>Studiemedel</p>
<p>I propositionen föreslås att äktamakeprövningen återinförs, bidragsdelen i<br />
studiemedlet slopas och att studiemedlet räknas upp till 148 % av basbeloppet.<br />
Enligt vår mening innebär dessa förslag en studiesocial tillbakagång utan<br />
faktisk hänsyn till de studerandes situation eller till framtida reformbehov.<br />
Sociala och ekonomiska bakgrundsfaktorer eller familjesituation skall inte<br />
tillåtas påverka en persons utbildningsmöjligheter. Den hittillsvarande<br />
utvecklingen av det studiesociala stödsystemet aktualiserar enligt vår mening<br />
en genomgripande översyn för att övergripande målsättningar och krav om<br />
rationalitet skall tillgodoses.</p>
<p>Centerpartiet anser att studiemedlen bör beräknas efter det tidigare, av oss<br />
förordade, basbeloppsindexet. Studiemedlet bör utgå med 145 % av basbeloppet,<br />
dvs. en höjning med 3 % från 1 januari 1984. Om man utgår från att<br />
av regeringen förordat index ger samma utfall som vårt, innebär vårt förslag<br />
en besparing på ca 90 milj. kr. räknat på helår. Detta gör det möjligt att<br />
bibehålla bidragsdelen enligt nuvarande regler (25 milj. kr.). Ett återinförande<br />
av äktamakeprövningen måste avvisas inte minst av jämställdhetsskäl (40<br />
milj. kr.).</p>
<p>I den fortsatta reformeringen av det studiesociala systemet bör den<br />
enskildes skuld och återbetalningsreglerna ägnas särskild uppmärksamhet.<br />
En höjning av minimiavgiften med 200 kr./år skulle minska den enskildes<br />
långsiktiga skuldbörda men också skapa ett reformutrymme i storleksordningen<br />
10 milj. kr.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>IV:3 Kommunikationsfrågor</p>
<p>Under första hälften av 1970-talet utsatte den dåvarande socialdemokratiska<br />
regeringen SJ i det närmaste för investeringsstopp. Så levererades t. ex.<br />
under åren 1970-1975 knappt en enda ny personvagn. En sådan järnvägspolitik<br />
satte oundvikligen sina spår i form av nedslitning av SJ:s materiel. 1981<br />
fastlade riksdagen ett ambitiöst investeringsprogram för att rycka upp SJ.<br />
Under en femårsperiod skulle investeringarna varje år öka med realt 5 %.<br />
Detta program gav bl. a. till resultat att under 1982 levererades en ny<br />
personvagn i veckan till SJ. Denna satsning kombinerad med en flexibel<br />
prispolitik och modern marknadsföring måste fortsätta. Att nu avbryta<br />
investeringsprogrammet, som regeringen föreslår, vore att riskera att SJ:s<br />
trend än en gång viker neråt. Centern säger därför nej till besparingsförslaget<br />
vad gäller SJ.</p>
<p>Däremot biträder vi regeringens förslag vad gäller förstärkning av<br />
statskassan från televerket utan att för den del nu ta ställning till televerkets<br />
treårsplan för perioden 1984/85-1986/87.</p>
<p>Vi anser vidare att man under budgetåret 1984/85 kan dra in 300 milj. kr. ur<br />
postverkets konsolideringsfond på samma sätt som skett såväl det förra som<br />
innevarande budgetår.</p>
<p>IV:4 Skattefrågor</p>
<p>Skattepolitikens inriktning har redovisats ovan i avsnitt III.</p>
<p>Centern avvisar således förslagen om höjning av bilaccisen och förmögenhetsskatten.</p>
<p>När det gäller förslaget om höjning av förmögenhetsskatten finns det även<br />
skäl att ifrågasätta om inte ett brott mot grundlagens förbud mot retroaktiv<br />
skattelagstiftning föreligger. Förmögenhetsskatten tas ut på de skattepliktiga<br />
tillgångar som föreligger per den 31 december året före taxeringsåret. Men i<br />
praktiken måste skatten anses som en belastning på hela inkomstårets<br />
förmögenhet och därigenom strida mot det uppställda förbudet. Vi vill även<br />
erinra om att den höjning av förmögenhetsskatten som riksdagen fattade<br />
beslut om förra hösten, inte gäller förrän vid 1984 års taxering, dvs. för<br />
förmögenhetsställningen 31 december i år.</p>
<p>Eftersom förslaget inte granskats av lagrådet saknas sakkunnigt utlåtande<br />
om denna fråga.</p>
<p>I likhet med vad vi anfört i motioner under föregående riksdagsår<br />
(1982/83:112 och 1982/83:2431) accepterar vi inte reglerna om obligatoriska<br />
avsättningar till särskilda investeringskonton samt att förändringar görs av<br />
bolagsbeskattningen. Vi återkommer till den sistnämnda frågan när proposition<br />
förelagts riksdagen.</p>
<p>I propositionen aviseras att även övriga förslag i promemorian (Ds Fi<br />
1983:21) om bolagsskatten skall genomföras, vilket torde syfta på förslaget</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>om breddat underlag för produktionsfaktorsskatten. Enligt detta förslag<br />
skall fysisk person som redovisar inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse<br />
betala en grundavgift om 20 % till socialförsäkringen i de fall egenavgifter<br />
f. n. inte utgår. Sålunda kommer bl. a. grundavgift att tas ut för sådan<br />
arrendeinkomst och skogsinkomst som i dag är avgiftsbefriad. Vidare<br />
kommer inkomst av annan fastighet som redovisas enligt konventionell<br />
metod (jordbruks- och hyresfastigheter) att beläggas med grundavgift när<br />
inkomsten avser fysisk person.</p>
<p>Det föreliggande utredningsförslaget anser vi vara behäftat med så<br />
allvarliga brister att det inte kan läggas till grund för någon lagstiftning i<br />
frågan. Någon analys av de samhällsekonomiska effekterna av förslaget finns<br />
inte utförd. Det finns redan på denna grund starka skäl för ett avvisande.</p>
<p>Förslaget innehåller också möjligheter till kringgåendeförfaranden som<br />
synes vara svårt att förhindra. Åtgärder i syfte att minska dessa brister<br />
kommer i så fall att ytterligare komplicera vårt redan alltför krångliga<br />
skattesystem. De regler som promemorian innehåller innebär också att<br />
inkomsttagarna inte skall behandlas lika. Man gör åtskillnad mellan fysiska<br />
och juridiska personers beskattning. Detta är ett förhållande som vi inte kan<br />
acceptera. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att förslaget inte bör<br />
genomföras.</p>
<p>Finansministern aviserar även att det särskilda forskningsavdraget (FoUavdraget)<br />
skall avskaffas fr. o. m. år 1984. Det anförs att detta avdrag inte har<br />
någon egentlig effekt på företagens FoU-verksamhet eller på deras benägenhet<br />
att förvärva forskningsresultat utifrån. Vi kan inte dela denna bedömning.</p>
<p>När det gäller näringslivets möjligheter att på sikt hävda sig har forskningsoch<br />
utvecklingsinsatserna avgörande betydelse. FoU-insatserna i svensk<br />
industri är höga sedda i ett internationellt perspektiv. Gjorda undersökningar<br />
tyder på att det svenska näringslivet lägger ner större FoU-kostnader per<br />
krona förädlingsvärde än något annat OECD-land. Detta förhållande borde<br />
inte vara utan samband med det under mittenregeringens tid förstärkta<br />
FoU-avdraget.</p>
<p>Även fortsättningsvis är stora insatser på detta område nödvändiga. Det är<br />
därför enligt vår uppfattning inte rimligt att sänka de statliga stimulanserna<br />
till denna verksamhet. Regeringen bör således inte förelägga riksdagen något<br />
förslag med denna inriktning.</p>
<p>Att skattebelägga endast det produktiva sparandet är särskilt skadligt för<br />
vårt lands ekonomi och vårt folks fortsatta välstånd. Under de ickesocialistiska<br />
regeringarnas tid vidtogs en rad åtgärder för att stimulera det<br />
produktiva sparandet. Införandet av ytterligare en skatt på produktionssparande<br />
anser vi helt orimligt. Våra ekonomiska problem består inte i att vi<br />
sparar för mycket. Det är tvärtom så att vår gemensamma konsumtion är för<br />
hög, både den offentliga och den privata. Detta framgår med önskvärd<br />
tydlighet av obalansen i statsbudget och bytesbalans.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vi yrkar med anledning härav således avslag på förslaget om införande av<br />
en omsättningsskatt på börsaktier.</p>
<p>IV:5 Utbildningsfrågor</p>
<p>I propositionen föreslås en lång rad åtgärder i syfte att begränsa statens<br />
utgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Sålunda föreslås<br />
besparingar inom Sveriges Radio som kommer att få effekter på<br />
utbildningsradions verksamhet, samtidigt som utbildningsprogramverksamheten<br />
övergår till att vara avgiftsfinansierad i stället för anslagsfinansierad.<br />
Vidare föreslås besparingar inom grundskolan med minskade statsbidrag för<br />
vikarier och för viss icke undervisningsbunden verksamhet. Inom gymnasieskolan<br />
reduceras timantalet vid vissa gruppstorlekar, samtidigt som vissa<br />
resurser återförs för att ge möjlighet till en reducerad självstudietid. Inom<br />
högskolan föreslås nedläggning av utbildningslinjer på flera orter.</p>
<p>Utbildningsradion</p>
<p>Enligt propositionen föreslås en besparing inom Sveriges Radio AB om 50<br />
milj. kr. inför budgetåret 1985/86. Besparingen föreslås få den inriktningen<br />
att den skattefinansierade utbildningsradioverksamheten sammanförs med<br />
den avgiftsfinansierade delen av koncernen och att man därigenom uppnår<br />
vissa rationaliseringar och besparingar. Aven den totala ambitionsnivån bör<br />
kunna omprövas. Vidare görs begränsningar i utbildningsradions investeringsprogram<br />
motsvarande 24,2 milj. kr.</p>
<p>I nuvarande statsfinansiella läge vill vi inte motsätta oss att Sveriges<br />
Radio-koncernen får vidkännas en viss begränsning. Det nu framlagda<br />
förslaget, som i första hand inriktar sig på utbildningsradion, är emellertid så<br />
illa underbyggt att det inte bör ligga till grund för riksdagsbeslut. Det går<br />
exempelvis inte att utläsa om regeringen syftar till en nedläggning av UR.<br />
Detta är i så fall inte en fråga för SR:s koncernledning. UR har inrättats<br />
genom riksdagsbeslut. Skall en statusförändring ske bör detta av regeringen<br />
klart och entydigt redovisas för riksdagen.</p>
<p>Det nu framlagda förslaget bygger inte på någon teknisk eller ekonomisk<br />
bedömning av fördelar resp. nackdelar med eterburna distributionsformer i<br />
förhållande till kassettdistribution. Det kan möjligen vara rationellt att<br />
distribuera de inspelade banden direkt till kommunernas AV-centraler, men<br />
det är en felsyn att tro att utbildningsradion skall kunna svara för distributionen<br />
till varje enskild skola vid varje särskilt tillfälle då banden skall användas.<br />
Sålunda bortfaller inte behovet av särskild personal vid kommunernas<br />
AV-centraler.</p>
<p>Enligt vår uppfattning finns här också betydande risker för en kostnadsövervältring<br />
på kommunerna. För många mindre skolor spelar fortfarande<br />
den direkta etersändningen en betydande roll. Förslaget skulle kunna</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>innebära att de små skolorna får skaffa dyrbar utrustning.</p>
<p>Vi konstaterar därutöver att de upphovsrättsliga problem som kan uppstå<br />
om UR försvinner över huvud taget ej har belysts.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör riksdagen återförvisa ärendet till regeringen för<br />
en allsidig beredning med sikte på att beslut skall kunna tas i anslutning till<br />
avtalsrevisionen 1986. Besparingskravet bör i avvaktan härpå läggas ut över<br />
hela SR-koncernen.</p>
<p>Grundskolan</p>
<p>Här föreslås en besparing på den icke undervisningsbundna delen av<br />
förstärkningsresursen som i huvudsak används till fria aktiviteter, syo,<br />
frivillig musik, hemkunskap på lågstadiet, maskinskrivning samt skolpersonalens<br />
besök hos eleverna på arbetsplatsen under den praktiska arbetslivsorienteringen.</p>
<p>Inte minst den senare delen förtjänar speciell uppmärksamhet med tanke<br />
på de besparingar som gjordes under våren och som drabbade praon.</p>
<p>I propositionen föreslås att besparingen, 106 milj. kr., uppnås genom att<br />
veckotimpriset reduceras med 15%. Eftersom kommunerna i dag har<br />
anpassat verksamhetens omfattning till den totala resursens volym i kronor i<br />
stället för veckotimmar, innebär förslaget endera en sänkning av ambitionsnivån<br />
eller en stor kostnadsövervältring från staten till kommunerna.<br />
Ingetdera av dessa två alternativ är enligt vår mening acceptabelt.</p>
<p>Samtidigt som man minskar resurserna för att anlita andra än lärare, vilket<br />
redan med nuvarande förutsättningar är allvarligt, minskar man tilläggsbidraget<br />
för vikarieinsatser. Därigenom ökar behovet av medel för att sätta in<br />
andra än lärare - men den resursen minskar regeringen. Detta resonemang är<br />
helt ologiskt.</p>
<p>Därutöver föreslås en reduktion av tilläggsbidraget till kommunerna med<br />
161 milj. kr. Detta innebär en minskning av statsbidraget till korttidsvikarier.<br />
Under de frånvarodagar som det härigenom inte blir möjligt att anställa<br />
lärare får verksamheten ordnas på annat sätt.</p>
<p>Här är det således inte fråga om lärarlösa lektioner utan om lärarlösa<br />
dagar!</p>
<p>Förslaget är inte heller bra därför att det ökar den felaktiga tron att det<br />
finns särskilda medel för vikarier och när dessa är slut blir det inga vikarier<br />
(eftersom statsbidraget för annat än undervisning minskas blir det heller<br />
ingen annan verksamhet). Detta minskar i stället för ökar det kommunala<br />
inflytandet över hur resurserna skall användas.</p>
<p>Vi vill också anmäla tveksamhet till den aviserade förändringen vad avser<br />
ansvarsfördelningen mellan rektor och skolstyrelse. I dag är det rektor som<br />
beslutar i vad mån vikarier skall anställas, eftersom det är en pedagogisk<br />
fråga i första hand och där det gäller att från dag till dag göra lämpliga<br />
avvägningar. Sådana beslut torde inte kunna fattas av skolstyrelsen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Med hänvisning till vårt tidigare resonemang om det statsfinansiella läget<br />
och det stora behovet av besparingar vill vi inte motsätta oss den sammanlagda<br />
besparingen på grundskolan men väl sättet på vilket den genomförs. De av<br />
regeringen föreslagna besparingarna innebär ett ökat krångel och en ökad<br />
detaljstyrning av skolans verksamhet, som vi inte kan acceptera.</p>
<p>Som vi tidigare redovisat i vår partimotion (1982/83:948 om utbildning och<br />
forskning) bör strävan vara att uppnå ett enkelt, elevrelaterat statsbidragssystem<br />
med en mycket låg grad av detaljreglering. Med ett sådant system kan<br />
eventuella besparingar ges en mer generell karaktär, och kommunernas<br />
möjligheter att möta sådana besparingar genom egna besparings- och<br />
effektivitetsåtgärder ökar i motsvarande grad.</p>
<p>I avvaktan på ett sådant statsbidragssystem bör riksdagen nu uppdra åt<br />
regeringen att återkomma med ett nytt besparingsförslag för grundskolan,<br />
vilket lämnar en hög grad av frihet för den enskilda kommunen att själv ta<br />
ställning till var och i vilken omfattning besparingar inom grundskolan skall<br />
göras.</p>
<p>Vad som här anförts om besparingarnas inriktning bör riksdagen ge<br />
regeringen till känna.</p>
<p>Gymnasieskolan</p>
<p>Här förslås en betydande besparing i form av timreduktion i förhållande till<br />
gruppstorlek. Förslaget är acceptabelt så till vida att det innebär en<br />
utveckling mot ett mer elevrelaterat statsbidragssystem för gymnasieskolan.<br />
Vi ställer oss dock tveksamma till förslaget om återföringsresurs, inte därför<br />
att den inte skulle komma att behövas, utan för de effekter den får för övrigt.<br />
Av propositionens knapphändiga beskrivning kan man anta att den kommer<br />
att dirigeras över SÅS-medlen (Särskilda Åtgärder inom Skolområdet).</p>
<p>SÅS-resursen är numera mycket svårhanterlig eftersom den innehåller<br />
flera specialdestineringar men skall fördelas efter generella behovskriterier.<br />
Den nu föreslagna återföringsresursen försvårar hanteringen ytterligare.</p>
<p>Vidare förslås att ca 40 milj. kr. tas i anspråk i samband med en<br />
omprövning av ordningen med självstudietid på de teoretiska linjerna.</p>
<p>Eftersom propositionen inte på något sätt beskriver hur den aviserade<br />
omprövningen skall gå till, avstår vi här från argumentation och hänvisar till<br />
vår principiella ståndpunkt såsom den senast kom till uttryck vid vårens<br />
riksdagsbehandling av samma fråga.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan vi således acceptera besparingen på 150 milj. kr.<br />
för gymnasieskolan och med en viss tvekan också återföringsresursen på 15<br />
milj. kr. Däremot motsätter vi oss återföringen av de 40 milj. kr. som avses<br />
för omprövning av självstudietiden, dels därför att regeringen inte presenterar<br />
något konkret förslag, dels därför att det endast innebär en omfördelning<br />
inom gymnasieskolan.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Kommunal vuxenutbildning</p>
<p>Här föreslås dels en förenkling av schablontillägget som utgår för<br />
stödundervisning, studiehandledning, syo samt kostnader för annan studieoch<br />
yrkesorientering för vuxna, dels en besparing om ca 10 milj, kr.</p>
<p>Vi accepterar förenklingen i systemet med schablontillägg men avvisar<br />
besparingen. Merparten av resurserna används för syoinsatser, som i dagens<br />
arbetsmarknadssituation behövs mer än någonsin. Behovet av syo för vuxna<br />
ökar ständigt, och i skolan bör i det läget inte göras några besparingar inom<br />
detta område.</p>
<p>Schablontillägget bör således beräknas till en gemensam procentsats men<br />
med nuvarande kostnadsnivå (i förhållande till regeringens förslag + 10 milj.<br />
kr.).</p>
<p>Högskolan</p>
<p>I propositionen förslås neddragningar av högskoleutbildning på tre<br />
områden, nämligen tandläkarlinjen, läkarlinjen samt fritidspedagog- och<br />
förskollärarlinjerna. Regeringsförslaget inebär att utbildningarna helt läggs<br />
ned på fem orter. När en besparing av denna art skall göras är det enligt vår<br />
mening viktigt att fler faktorer noga beaktas vid prövningen.</p>
<p>Arbetsmarknadshänsyn måste vara vägledande. En nedskärning som<br />
avser att anpassa utbildningsutbudet till den existerande eller förväntade<br />
sysselsättningssituationen inom området är särskilt angelägen när det är<br />
fråga om utbildningar som drar stora kostnader. Vi konstaterar att i samtliga<br />
nu aktuella fall är detta kriterium uppfyllt, och vi är därför beredda att<br />
acceptera neddragningar av ungefär den omfattning som regeringen föreslår.</p>
<p>Samtidigt måste vissa andra hänsyn tas när det gäller att välja formen för<br />
neddragningarna. Att lägga ner hela utbildningsenheter, som regeringen<br />
förslår, har givetvis fördelar ur ekonomisk synpunkt. Mot dessa måste dock<br />
ställas det enligt vår uppfattning angelägna i att ha en decentraliserad<br />
utbildning med god regional spridning. Erfarenheterna visar att såväl<br />
rekryteringen av studenter som tillgången till färdigutbildad personal<br />
påverkas av närheten till utbildningsorten. I många fall har också mindre<br />
utbildningsenheter kvalitativa fördelar som bör beaktas. Detta talar emot<br />
den av regeringen valda lösningen. Till detta kommer att nedläggning av<br />
fungerande enheter riskerar att leda till att pågående forskning inte kan<br />
fullföljas på avsett sätt och att uppbyggd vetenskaplig kompetens inte kan tas<br />
till vara fullt ut. Nedläggning av hela undervisningsenheter innebär också en<br />
minskad flexibilitet och betydande problem om undervisningen i en framtid<br />
åter skulle behöva utökas. De ekonomiska fördelarna med en sådan lösning<br />
kan också motverkas av ökade svårigheter att realisera friställda lokaler och<br />
utrustning och att omplacera övertalig personal.</p>
<p>Mot denna bakgrund motsätter vi oss förslagen att helt lägga ned<br />
tandläkarutbildningen i Göteborg och läkarutbildningen i Malmö.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I fråga om tandläkarutbildningem bör planeringsramen för 1984/85<br />
inriktas på att erbjuda 240 platser som fördelas lika mellan de fyra<br />
utbildningsorterna Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. En sådan<br />
dimensionering kan föväntas täcka det framtida behovet samtidigt som varje<br />
landsdel får del av utbildningen. Att helt beröva Västsverige denna typ av<br />
utbildning kan på sikt innebära att rekryteringsmöjligheterna där bli sämre<br />
än annorstädes. De av oss föreslagna åtgärderna bör ge en besparing av<br />
ungefär samma omfattning som regeringsförslaget.</p>
<p>I fråga om läkarutbildningen konstaterar vi att regeringen föreslår<br />
neddragning på annan ort än vad fackmyndigheten UHÄ redovisar i sin<br />
anslagsframställning för 1984/85. En bättre lösning är att neddragningen<br />
fördelas jämnt mellan Stockholm och Malmö. I detta sammanhang vill vi<br />
också understryka vikten av att vid dimensioneringen av läkarlinjen noga<br />
beakta behovet av läkare i glesbygden där fortfarande svårigheter föreligger i<br />
fråga om rekryteringen.</p>
<p>Beträffande förskollärar- och fritidspedagoglinjerna finner vi de arbetsmarknadspolitiska<br />
skälen särskilt tungt vägande. Självfallet måste en neddragning<br />
göras av en så pass dyrbar utbildning när redan en betydande<br />
arbetslöshet i yrkeskåren kan påvisas. När det gäller lokaliseringen av<br />
neddragningarna finner vi det emellertid rimligt att dessa företas på ett annat<br />
sätt än vad regeringen föreslagit. Det är angeläget att förskollärarutbildningen<br />
kan behållas i Borås. Där utgör den en av grundvalarna för högskoleutbildningen<br />
på orten. Vi finner det rimligare att en motsvarande neddragning<br />
görs i Göteborg i stället.</p>
<p>Regeringens förslag om nedläggning av förskollärarutbildningen i Visby<br />
innebär att Gotlands enda permanenta högskoleutbildning försvinner.<br />
Självfallet har detta allvarligt oroat skilda organ på Gotland. Man hade där<br />
under senare tid snarare inriktat sina ambitioner på att komplettera och<br />
vidareutveckla högskoleutbildningen. För vår del kan vi acceptera att<br />
förskollärarutbildningen nu avvecklas på grund av överutbildning med<br />
åtföljande sysselsättningsproblem. Vi finner det dock ytterst angeläget att<br />
UHÄ och regionstyrelsen i Stockholm anstränger sig till det yttersta för att<br />
utnyttja de ledigblivna utbildningsresurserna. I diskussionerna har lokal<br />
turistlinje, friskvårdslinje, YTH-linje för cementindustri m. m. nämnts som<br />
möjligt alternativ. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad här anförts<br />
rörande högskoleutbildning på Gotland.</p>
<p>Enligt uppgift förbereder rektorsämbetet vid Uppsala universitet ett<br />
alternativt besparingsförslag. Förslaget innebär bl. a. en neddragning av<br />
hushållslärarlinjen (12 platser) och praktisk pedagogisk utbildning för<br />
studerande enligt äldre studieordning (61 platser). Vi finner det angeläget att<br />
utskottet i sin beredning av ärendet tar hänsyn till de alternativa besparingar<br />
som rektorsämbetet kan komma att presentera. Det torde vara av stort<br />
allmänt värde om en forskningsanknuten förskollärar- och fritidspedagogutbildning<br />
kan behållas i Uppsala om än i reducerad omfattning (60 platser</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>behålls på vardera utbildningen). Den arbetsmarknadsmotiverade neddragningen<br />
kan ske genom viss reducering av den mycket omfattande<br />
utbildningen i Stockholm. Den samlade besparingseffekten av vårt förslag<br />
bör bli väl så stor som den regeringen föreslår.</p>
<p>Vi finner det därutöver rimligt att det samlade utbildningsutbudet i<br />
Stockholm-Uppsala-regionen snarast blir föremål för en översyn i syfte att<br />
tillvarata de samordningsvinster som kan stå till buds. Det gäller universiteten<br />
i Stockholm och Uppsala samt Sveriges lantbruksuniversitet. UHÄ bör<br />
ges i uppdrag att i samverkan med de berörda snarast göra en sådan översyn.</p>
<p>I fråga om de fyra stora gamla universiteten måste det anses rimligt att<br />
betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster står att finna. Ett rationaliseringskrav<br />
motsvarande ca 0,5 % av grundutbildningslagen bör därför<br />
ställas på dessa utbildningsenheter. Detta kan beräknas ge 7 milj. kr. för<br />
budgetåret 1984/85.</p>
<p>IV:6 Jordbruksfrågor</p>
<p>Markförvärv</p>
<p>Den rörliga kredit som lantbruksstyrelsen under senare år har haft att<br />
disponera har varit ett värdefullt medel i ansträngningarna att förstärka de<br />
aktiva jord- och skogsbrukarnas brukningsenheter och deras utkomstmöjligheter.<br />
Genom komplettering med skog till lantbruksfastigheter förbättras<br />
lantbrukarnas möjligheter till sysselsättning och säkrare försörjningsunderlag.<br />
Det är därför angeläget att den inköpta marken försäljs till de enskilda<br />
brukarna och att den rörliga krediten hålls på nuvarande nivå.</p>
<p>Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område</p>
<p>Livsmedelssubventionerna har visat sig vara ett bra fördelningspolitiskt<br />
instrument. Utredningen om differentierad moms konstaterade så sent som i<br />
oktober 1983 att livsmedelssubventionerna har verkat utjämnande mellan<br />
familjer med olika inkomster och har haft störst betydelse för familjer med<br />
flera barn. Samtidigt som vi vet hur angeläget det är att i dag stödja<br />
barnfamiljerna lägger regeringen ökade pålagor på dessa grupper utan någon<br />
kompensation. Utöver minskad subvention tillkommer påslag i handeln och<br />
ökade momskostnader med totalt 200 milj. kr. Höjningen av matpriserna<br />
kommer en månad före den normala höjningen som en följd av jordbruksprisregleringen.<br />
Neddragningen av livsmedelssubventionerna träder i kraft<br />
så att pensionärer inte får kompensation förrän i november nästa år.</p>
<p>Om minskningen av livsmedelssubventionerna genomförs kommer det att<br />
få allvarliga effekter också för livsmedelsindustrin och jordbruket. Som ett<br />
exempel bör pekas på effekten för får- och lammkött. Totalt utgår 22 milj.<br />
kr., varav 0,5 milj. kr. i livsmedelssubventioner, 11,5 milj. bl. a. till</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>pristillägg och med 10 miljoner utgörande ersättning för införselavgiftsmedel.<br />
Borttagande av medlen skulle innebära höjt partipris med 4 kr./kg. Det<br />
är en höjning som drastiskt skulle påverka konsumtionen av får- och<br />
lammkött och inom vissa områden rycka undan grunden för produktionen.</p>
<p>Neddragningen av livsmedelssubventionerna kommer i en tid då utrymme<br />
för detta varken finns i inkomster hos barnfamiljer eller hos jordbrukare och<br />
livsmedelsindustri. Centerpartiet avvisar neddragningen.</p>
<p>Skogsvårdsavgiften</p>
<p>Skogsvårdsavgiften skall användas för sådana ändamål som är till nytta för<br />
skogsbruket som sådant eller på sådant sätt att alla skogsbrukare kan få del av<br />
dem.</p>
<p>Med detta synsätt täcker den nuvarande skogsvårdsavgiften mer än väl<br />
anslagsbehovet för de ändamål skogsvårdsavgiften enligt fastlagda principer<br />
skall finansiera. Vissa anslag som nu täcks av skogsvårdsavgiftsmedel måste<br />
anses tveksamma enligt ovan redovisade principer. Vissa bidrag av utpräglad<br />
regionalpolitisk karaktär för Norrlands inland finansieras med budgetmedel.<br />
Regionalpolitisk! stöd till skogsbruket bör jämställas med regionalpolitisk!<br />
stöd till andra näringar där näringen som sådan inte betalar detta stöd och<br />
detta bör då inte heller gälla för skogsbruket.</p>
<p>Mot denna bakgrund avvisar centerpartiet en höjning av skogsvårdsavgiften.</p>
<p>Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar</p>
<p>Sverige har betydligt färre sjukdomsfall i salmonella hos människan än i<br />
andra länder där befolkningen lever under liknande förhållanden som hos<br />
oss. Orsaken är den effektiva salmonellakontrollen i animalieproduktionen i<br />
Sverige. Riskerna med sjukdomens snabba smittspridning via livsmedel<br />
motiverar statens möjligheter att beordra utslaktning av smittade besättningar.<br />
Av humanitära och ekonomiska skäl gäller det att stoppa smittan så tidigt<br />
som möjligt. I följd av detta svarar också staten för huvuddelen av<br />
kostnaderna vid åtgärder i besättningarna. Genom vidtagande av en rad<br />
åtgärder sedan 1979 har statens kostnader kunnat begränsas. Ytterligare<br />
kostnadsminskningar beräknas uppstå i takt med att de tidigare beslutade<br />
förebyggande åtgärderna får full verkan. Detta återspeglas bl. a. i att<br />
lantbruksstyrelsen minskat sitt äskande för salmonellaersättningar till 13<br />
milj. kr. för 1984/85. Det är fullt möjligt att statens kostnader kan bli ännu<br />
lägre genom de förebyggande åtgärder lantbruksstyrelsen och näringen själv<br />
vidtagit. Lantbruksstyrelsen har gjort en prognos för kalenderåret 1983 som<br />
pekar på 7,6-7,7 milj. kr. - främst på grund av åtgärder inom kycklingproduktionen.<br />
En övervältring av kostnaderna på djurägarna enligt propositionen<br />
skulle äventyra salmonellakontrollen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Risk finns då att enskilda drabbade djurägare inför stora risker underlåter<br />
att anmäla sjukdomsfallen.</p>
<p>Den av regeringen förutsatta organiserade hälsokontrollen för slaktnötbesättningar,<br />
som är en förutsättning för en försäkring, finns inte och är inte<br />
tekniskt möjlig att införa till den 1 juli 1984. Centerpartiet anser att med<br />
försämrade ersättningsregler finns risk för att bekämpningen av salmonella<br />
inte skall bli framgångsrik. Denna oro har också livsmedelsverket och<br />
lantbruksstyrelsen gett uttryck åt. Centerpartiet anser dock att det finns<br />
möjligheter att minska statens utgifter med 8 milj. kr., eftersom man genom<br />
den effektiva kontroll man hittills haft lyckats minska behovet av ersättning.<br />
Det är angeläget att djurägare med mindre besättningar hålls skadeslösa och<br />
att minskningen av ersättningen blir mindre än den som regeringen<br />
föreslagit. Centerpartiets förslag är, till skillnad från regeringens, ett sätt att<br />
spara utan att rasera systemet.</p>
<p>Avgifter för prövning och tillstånd enligt miljöskyddslagen</p>
<p>Miljöstörande verksamhet bör i princip bära de kostnader som åsamkas<br />
samhället och enskilda personer. Det gäller naturligtvis också prövning och<br />
tillsyn. En sådan avgiftsfinansiering av tillsynen skulle ge möjlighet till en<br />
önskvärd decentralisering av tillsynsverksamheten till miljö- och<br />
hälsoskyddsnämnderna. Reden i dag finns denna möjlighet men bristande<br />
resurser gör att få kommuner har tagit över ansvaret.</p>
<p>Regeringen har i propositionen frångått naturvårdsverkets förslag om ett<br />
förenklat administrativt system för uttag av avgiften. Vi anser att det är<br />
angeläget att kostnaderna för tillsyn hålls nere, inte minst på grund av att det<br />
inte finns någon konkurrenssituation. Det finns mycket oklart i regeringens<br />
förslag till avgiftsuttag för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Mot<br />
denna bakgrund anser vi att regeringen bör få riksdagens uppdrag att<br />
återkomma med ett mer genomarbetat förslag.</p>
<p>Täktavgifter</p>
<p>Regeringen föreslår att en täktavgift uttas i samband med tillståndsprövningen.<br />
Avgiftens storlek skall beräknas per tillståndsgivet material, dvs.<br />
öre/ton. Det är ett avgiftssystem som stimulerar till större uttag. Mot<br />
bakgrund dels av att prövnings- och tillsynskostnaderna är olika stora för<br />
olika materialslag, dels att avgiften också avses finansiera inventeringar av<br />
vissa material anser centerpartiet att en differentiering av avgiften är lämplig.<br />
Det är angeläget att avgiftssystemet får en obyråkratisk utformning.<br />
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag i<br />
enlighet med motionens syfte.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>26</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel</p>
<p>Regeringen föreslår en generell avgift på handelsgödsel. Det finns många<br />
invändningar som kan riktas mot förslaget. I första hand måste det betraktas<br />
som en ny skatt eftersom det inte finansierar några kostnader som samhället<br />
har i dag, ej heller kommer att användas för riktade åtgärder. Trots att<br />
avgifterna kommer att höja prdouktionskostnaden för de som använder<br />
handelsgödsel föreslår regeringen att detta inte får kompenseras genom<br />
höjda konsumentpriser. Priserna på handelsgödsel har fördubblats på tre år.<br />
Det vore orimligt om någon kompensation ej skall få uttas och saknar<br />
motsvarighet inom andra näringar. Ökade kostnader, som den föreslagna<br />
handelsgödselavgiften och den ökade rationaliseringspress som kommer från<br />
regeringshåll, kan leda till att jordbruk och trädgårdsnäring tvingas använda<br />
kemikalier i ökad utsträckning för att kunna täcka de ökade utgifterna.</p>
<p>När det gäller handelsgödsel handlar miljöeffekterna i själva verket om<br />
växtnäringsproblem med urlakning vid såväl handelsgödsel som stallgödsel.<br />
Detta kan åtgärdas med bi. a. ökad rådgivning i enlighet med bl. a.<br />
naturvårdsverkets rekommendationer.</p>
<p>Centerpartiet anser det vara motiverat med en avgift på bekämpningsmedel<br />
i enlighet med propositionen, om medlen från avgiften används till<br />
forskning om alternativa bekämpningsmetoder. Vi anser också att avgiften<br />
måste ge utrymme för kompensation.</p>
<p>När det gäller kemikaliehanteringen i samhället anser centern att man<br />
måste få fram en minskad kemikalieanvändning i synnerhet av de farligaste<br />
substanserna och få fram en varsam hantering av medlen. Mot denna<br />
bakgrund anser vi att en obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier bör<br />
införas i enlighet med motion 1982/83:1094.</p>
<p>1V:7 Bostadsfrågor</p>
<p>Regeringens förslag</p>
<p>I propositionen föreslås ett program för förbättring och förnyelse av<br />
bostadsbeståndet. Förslagen bygger i stort sett på betänkandet Ds Bo 1983:2<br />
Bättre bostäder - ett 10-årigt förnyelse- och underhållsprogram. Lagen om<br />
kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. ändras så<br />
att planeringsarbetet mer än nu inriktas på reparation och underhåll av<br />
fastigheter och miljöer. Kommunerna skall upprätta program för detta och<br />
får större möjligheter att genom lånesystemet styra underhålls- och förnyelseverksamheten.</p>
<p>Bostadsbidragen föreslås höjas dels med 300 kr. per barn och år, dels<br />
genom att hyres- och inkomstgränserna räknas upp.</p>
<p>Principerna för en framtida fastighetsskatt anmäls och återkommer i<br />
särskild proposition.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>27</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:11px;">Slutligen anmäls vissa ändringar i systemet med tidskoefficienter, bl. a. att</p>
<p style="margin-left:11px;">uppräkning maximeras till 4 %.</p>
<p style="margin-left:11px;">Centerns förslag</p>
<p style="margin-left:11px;">Centerpartiet anser att den nödvändiga reformeringen av bostadspolitiken</p>
<p style="margin-left:11px;">skall ske enligt följande principer:</p>
<p style="margin-left:11px;">- Generella subventioner för ny- och ombyggnadsverksamheten avvecklas<br />
genom ett nytt lånesystem</p>
<p style="margin-left:11px;">- Lånesystemet skall omfördela räntekostnaderna över tiden så att räntan<br />
det första året är samma som nu, dvs. 3,0 resp. 5,5 % för hyres- och<br />
bostadsrätt resp. äganderätt</p>
<p style="margin-left:11px;">- Likartade kostnader oavsett besittningsform uppnås genom låne- eller<br />
skattesystemet</p>
<p style="margin-left:11px;">- Upplåningen för bostadsinvesteringar skall ske helt på kapitalmarknaden<br />
och således inte belasta statens budget</p>
<p style="margin-left:11px;">- Statens låneförvaltning bör rationaliseras bl. a. genom att erbjuda ”rabatt”<br />
vid förtida inlösen av mindre lån, vilket minskar såväl statens<br />
upplåningsbehov som statens och den enskildes förvaltningskostnader</p>
<p style="margin-left:11px;">- Stöd till speciella ändamål, som staten vill främja - typ energibesparingar bör<br />
ges genom speciella lån eller bidrag</p>
<p style="margin-left:11px;">- Lån för underhåll och reparation kan ingå i systemet. Lånen bör däremot<br />
inte vara förbundna med bidrag men kan vara i behov av statlig garanti och<br />
kommunal borgen</p>
<p style="margin-left:11px;">- Människor skall stimuleras till sparande, som kan användas i bostadsfinansieringen.<br />
Detta kan ske genom de ”privata investeringskonton” som vi i<br />
annan motion föreslagit. Utformningen bör ges sådan form att alla kan<br />
delta och att det kommer samtliga besittningsformer till godo</p>
<p style="margin-left:11px;">- Ett starkare personligt inflytande och ansvar - i kooperativ form genom<br />
bostadsrättsföreningar - bör stimuleras, dels så att nyproduktionen i stort<br />
blir i bostads- eller äganderättsform, dels att sådana lagändringar och<br />
stimulansåtgärder vidtas att övergång från hyresrätt till bostadsrätt ökar</p>
<p style="margin-left:11px;">- Myndigheternas styrning och reglering av byggandet bör minska</p>
<p style="margin-left:11px;">- Bostadslåneärenden bör i större utsträckning handläggas och beslutas på<br />
kommunal nivå</p>
<p style="margin-left:11px;">- Bostadsbidraget till barnfamiljerna kan behöva ökas vid ändrad finansiering</p>
<p style="margin-left:11px;">- Sparande i egen bostad skall inte motarbetas genom avgifter avsedda för<br />
omfördelning inom bostadsbeståndet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>28</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Bostadsförbättringsprogrammet</p>
<p>Vi har i Sverige ett mycket stort bostadsbestånd. Därför är det självklart<br />
att den stora uppgiften och de stora investeringarna under kommande år är<br />
att vårda detta bostadsbestånd. Så långt är vi överens med regeringen.<br />
Däremot är vi inte överens om att det nu måste upprättas speciella<br />
kommunala program för förnyelsen och underhållet. Vi menar att detta är en<br />
löpande planeringsuppgift som kan läggas upp olika i olika kommuner och<br />
som inte bör pressas in i en speciell planeringsform eller till speciella<br />
redovisningstillfällen. Kommunernas personal bör inte sysselsättas med<br />
dessa speciella program och redovisningar utan i stället tjänstgöra som det<br />
upplysnings- och serviceorgan till fastighetsägarna och hyresgästerna som<br />
kommunerna bör vara.</p>
<p>Det är också viktigt att understryka att ansvaret för fastigheternas<br />
underhåll i första hand faktiskt är fastighetsägarnas. Hyresgästerna har också<br />
en mycket viktig roll och många bra synpunkter på hur underhåll och<br />
ombyggnad skall ske. Inte minst viktigt är att ta hänsyn till att många<br />
hyresgäster vill ha en fortlöpande och varsam upprustning av bostaden,<br />
medan nuvarande lånesystem tyvärr har stimulerat till onödigt omfattande<br />
ombyggnader - ibland i direkt strid mot de boendes önskemål. Centern anser<br />
det viktigt att vi får låne- och stödformer som tillgodoser önskemålet om<br />
varsam upprustning och därmed mindre hyreshöjningar.</p>
<p>Vi accepterar den lagändring som föreslås i lagen om kommunala åtgärder<br />
till bostadsförsörjningens främjande och att de nuvarande årliga redovisningarna<br />
slopas. Men i motiven för lagändringen bör ingå att behovet av,<br />
formerna för och innehållet i planeringen är en kommunal angelägenhet.<br />
Regeringen bör inte starta särskilda redovisningsomgångar. Det viktigaste är<br />
att den kommunala servicen till fastighetsägare och hyresgäster resulterar i<br />
förnyelse- och underhållsåtgärder där det är mest angeläget.</p>
<p>Vi vill i detta sammanhang påminna om det värde som lagen om<br />
exploateringssamverkan kan ha, och vi anser det angeläget att denna del av<br />
PBL-reformen kan träda i kraft tidigare än reformen i sin helhet.</p>
<p>Vi avstyrker att man nu gör speciella program för att uppnå viss angiven<br />
underhållsverksamhet. Den föreslagna formen med lån till underhåll bör inte<br />
genomföras nu. Det måste vara felaktigt att införa nya former när samtidigt<br />
regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift att bl. a. lägga<br />
fram förslag till framtida finansieringssystem och att redovisa förslag på hur<br />
samhällets kostnader för boendet skall kunna minska. Propositionens<br />
redovisning för underhållslånen visar att det blir ett omfattande regelverk<br />
med en omfattande byråkrati och krav på ytterligare tjänster inom bostadsadministrationen.<br />
Även kommunerna kan komma att få ökade kostnader för<br />
att genomföra planeringen och de kontrollåtgärder som lånen medför.</p>
<p>Vi är också tveksamma till vilka effekter som regeringens förslag innebär<br />
för energisparandet. Enligt vår uppfattning är energisparandet en så viktig</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>29</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>sak att den måste ha specialbehandling. Om man reformerar bostadslånegivningen<br />
så att man får så få former som möjligt, måste energisparandet och<br />
utvecklingen av ny energiteknik m. m. specialbehandlas, genom direkta lån<br />
eller bidrag. Vårt nej till regeringens nya underhållslån innebär att nuvarande<br />
regler för energisparandet bibehålls.</p>
<p>Propositionen innehåller förslag till stöd för att öka bostäders tillgänglighet<br />
genom ett statligt bidrag på 30 % av hissinstallationer. Bidraget<br />
förutsätter ett kommunalt bidrag på 20 %. Även om det kan vara tveksamt<br />
att föreskriva ett kommunalt bidrag anser vi ändå att behovet är så viktigt att<br />
vi tillstyrker regeringens förslag. Bidraget borde medverka till att skärpningen<br />
i skälighetsbedömningen kan utgå. I sammanhanget vill vi understryka<br />
vikten av att de forskningsmedel som redan står till olika instansers<br />
förfogande används till praktiskt utvecklingsarbete för att nå fram till nya,<br />
enklare och billigare lösningar.</p>
<p>Vår ståndpunkt att avstyrka regeringens förslag om speciella program och<br />
nya låneformer medför att vi också yrkar avslag på begäran om anslag till<br />
informations- och utbildningsinsatser.</p>
<p>Regeringen föreslår att vissa arbeten som inte kan finansieras i sin helhet<br />
skall kunna få tillgång till s. k. tilläggslån. Vi tillstyrker att denna låneform<br />
som nu används vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, för<br />
nya och förnybara lokala energikällor samt för åtgärder mot radon också får<br />
användas till åtgärder för att avhjälpa byggfel och byggskador samt för att<br />
förstärka grunden på kulturhistoriskt värdefulla bostadshus. Däremot anser<br />
vi att ändrad lägenhetssammansättning inte skall motivera tilläggslån. Vi<br />
reducerar därför ramen med 10 milj. kr.</p>
<p>Borttagande av retroaktiva räntebidrag</p>
<p>Regeringen föreslår att det retroaktiva räntebidraget borttas och ersätts<br />
med lånemöjligheter. Besparingseffekten anges till 200 milj. kr. 1983/84 och<br />
1 700 miljoner 1984/85. Det bör dock observeras att statens utlåning<br />
beräknas bli ca 500 miljoner större resp. budgetår.</p>
<p>Ändringen står i linje med centerns principiella syn att de generella<br />
subventionerna skall minska. Följer riksdagen våra förslag och lägger<br />
finansieringen utanför statsbudgeten uppstår en budgeteffekt som är 500<br />
milj. kr. större än regeringens förslag.</p>
<p>Lånemöjligheterna skall endast avse hyreshus och småhus som upplåts<br />
med hyres- eller bostadsrätt. Bostadsministern anser att effekterna för<br />
styckebyggda hus inte är så stora att de behöver kompenseras. Vi delar inte<br />
denna uppfattning. För många egnahemsbyggare utgör den höga kreditivräntan<br />
- i avvaktan på placering av bottenlånet - ett stort problem. Därför<br />
bör lånemöjligheten utökas även för denna kategori.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>30</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Nej till statlig fastighetsskatt</p>
<p>Bostadsministern aviserar i propositionen att en statlig fastighetsskatt skall<br />
införas fr. o. m. år 1985. Föredragande räknar med att skatteuttaget bör vara<br />
1,4 % på taxeringsvärdet med den modifieringen att för småhus avgiften<br />
begränsas till att utgå på en tredjedel av taxeringsvärdet.</p>
<p>Motivet för skatten är att, eftersom räntebidragen minskas, skall en<br />
mosvarande fördyring drabba fastigheter utan räntebidrag. Vi anser inte<br />
detta motiv särskilt hållbart. Det är enligt vår uppfattning inte rimligt att<br />
ålägga ett stort antal människor en ny skatt därför att vi av statsfinansiella<br />
skäl tvingas dra ned på utgående subventioner. Det är människor som i de<br />
flesta fall själva har fått betala hela kostnaden för sitt boende.</p>
<p>Konsekvenserna av en statlig fastighetsskatt kommer att bli förödande för<br />
hushåll med en redan hårt ansträngd ekonomi. Detta gäller framför allt<br />
barnfamiljer och äldre pensionärshushåll. Vi har under avsnittet om<br />
skattepolitiken framfört vår principiella syn på regeringens skattepolitik.</p>
<p>Mot denna bakgrund och av vad som anförts ovan anser vi att riksdagen<br />
bör ge regeringen till känna att en proposition om fastighetsskatt inte bör<br />
framläggas.</p>
<p>Socialdemokraternas förslag innebär förhållandevis små budgeteffekter<br />
för budgetåret 1983/84 - sammanlagt 212, 5 milj. kr. i utbetalningar och ca<br />
200 milj. kr. i minskade retroaktiva räntebidrag. För hela budgetåret 1984/85<br />
uppgår kostnaderna till ca 490 milj. kr., medan de minskade retroaktiva<br />
räntebidragen betyder 1 740 milj. kr. Från detta sistnämnda belopp skall<br />
dock avgå beräknad ytterligare utlåning med ca 500 milj. kr.</p>
<p>Centern anser det nödvändigt att minska statens budgetunderskott. Vi<br />
yrkar därför avslag på de kostnadsökningar som räntestödet till ROTprogrammet<br />
innebär med 440 milj. kr. för helt år.</p>
<p>I vår budgetmotion (1982/83:2140) har vi föreslagit att statens utlåning av<br />
kapital till bostadsbyggande och energiåtgärder skall föras över till kapitalmarknaden.<br />
Riksdagen har bifallit detta yrkande, dock med en annan<br />
organisation än den centern föreslog. Statens upplåningsbehov skulle enligt<br />
vårt förslag minska med 10 000 milj. kr. Vidare har riksdagen bifallit vårt<br />
förslag om att vidta åtgärder för avveckling av mindre statliga bostadslån. Vi<br />
beräknade att detta skulle kunna innebära ett med 5 000 milj. kr. minskat<br />
upplåningsbehov. Tyvärr har regeringen inte vidtagit åtgärder i enlighet med<br />
riksdagens beslut.</p>
<p>Våra förslag innebär också en omläggning av finansieringssystemet från<br />
generella räntebidrag till räntelån. Budgetårets kostnad för räntebidragen<br />
uppgår till 10 300 milj. kr. och varje ny årgång betyder första året ca 2 400<br />
milj. kr. För staten uppkommer vid en omläggning till räntelån kostnader för<br />
ökade bostadsbidrag, räntekostnad för räntelånen och utjämningar mellan<br />
hyreslägenheter och egnahem - om denna utjämning skall ske i finansieringssystemet.<br />
Men även med hänsyn till dessa faktorer innebär våra förslag<br />
avsevärda besparingsmöjligheter.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>31</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>IV:8 Arbetsmarknadsfrågor</p>
<p>Offensivt är regeringspolitiken undermålig när det gäller småföretagsamhet<br />
och regionalpolitik. Däremot har sparniten på ett otillfredsställande sätt<br />
drabbat dessa områden utan att detta ger några väsentliga budgettillskott.<br />
Enligt centerns mening bör det vara möjligt att på industridepartementets<br />
område spara 200 milj. kr. utöver regeringens förslag utan att för den skull<br />
acceptera slopandet med statlig förlusttäckning för de regionala utvecklingsfondernas<br />
garantigivning och minskade resurser till Norrlandsfonden.</p>
<p>I propositionen påstås att slopande av enskilda beredskapsarbeten vid<br />
oförändrad volym rekryteringsstöd innebär en besparing av 100 milj. kr. I<br />
proposition 1983/84:26 förutsågs dock en ökad volym från 15 000 till ca<br />
40 000 platser, varför den angivna siffran är helt vilseledande. Vi beräknar<br />
att av oss förordad förlängning av enskilda beredskapsarbeten kan rymmas<br />
inom anvisade medel.</p>
<p>Sänkt sjukförsäkringsavgift för små företag</p>
<p>Den höga sjukfrånvaron på många större svenska arbetsplatser är alltfort<br />
ett stort problem och medför att anställda i och ägare till de många<br />
småföretag, som enligt tillgänglig statistik har väsentligt lägre sjukfrånvaro,<br />
tvingas subventionera de större företagen.</p>
<p>Tabell. Sjukfrånvaro i små resp. stora privata företag</p>
<p>Företagsstorlek Antal sjukpenningdag/år Långtidsfall Antal anställda<br />
antal anställda Totalt Korttidsfall antal dagar utan sjukpen.dag.</p>
<p style="margin-left:71px;">antal antal dagar 7-89 mer än 89 under året. Summa</p>
<p style="margin-left:71px;">dagar 1-6 1-3</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>1- 24</p>
</td>
<td><p>9,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">5,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">46,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">25-199</p>
</td>
<td><p>10,1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">4,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">3,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">43,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1 000 el fler</p>
</td>
<td><p>15,2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">7,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">4,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">34,9</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Källa: ”Levandsförhållanden”. Rapport 15 Statistiska Centralbyrån (1079).</p>
<p>Detta faktum kan myndigheterna inte längre blunda för. Åtgärder måste<br />
nu vidtas för att komma till rätta med detta problem, genom en anpassning av<br />
sjukförsäkringsdelen av arbetsgivaravgifterna till sjukfrånvaron på olika<br />
arbetsplatser. Med tanke på att sjukfrånvaron är väsentligt lägre i småföretag<br />
anser vi att sänkning bör ske av sjukförsäkringsavgiften med 5 procentenheter<br />
för högst 15 anställda i varje företag. Med tanke på den kraftigt minskade<br />
sjukfrekvensen kan sjukförsäkringsfonden bära detta utan annan åtgärd.<br />
Möjligheterna att genom detta expandera och anställa fler kommer härtill att<br />
kunna ge betydande positiva effekter.</p>
<p>De regionala utvecklingsfondernas roll som kreditgivare inom småföretagssektorn<br />
får inte äventyras. Om regeringens förslag att slopa systemet<br />
med statlig del i förlusttäckningen för bankgarantierna verkställs kommer<br />
antingen fondernas intresse att ta risker att minska eller så kommer</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>32</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>fondernas utlåningskapital att urholkas. I ett läge då fonderna inte tillförs<br />
några resurser skulle slopandet av förlusttäckning innebära en kraftig<br />
urholkning av fondernas lånekapital, vilket skulle inverka negativt, inte<br />
minst i skogslänen. Avsikten med fonderna är att de skall ta risker utöver<br />
kreditinstituten. Verkställs indragningen ökar risken för att fonderna<br />
kommer att bedriva en närmast traditionell bankverksamhet och inte vara ett<br />
komplement till denna, vilket var avsikten. Det bör också observeras att<br />
propositionens beskrivning att fondkapitalets utveckling ej äger allmän<br />
giltighet. Det finns fonder som redovisar en klart negativ utveckling av<br />
fondkapitalet. Propositionen bör således avslås i denna del.</p>
<p>Centern kan heller inte acceptera att resursramen för Norrlandsfonden<br />
dras ned. Det tyder på en sänkt ambitionsnivå i fondens verksamhet, vilket<br />
kan få negativa regionalpolitiska effekter. Riksdagen bör därför stå fast vid<br />
sitt beslut om ram för Norrlandsfonden.</p>
<p>Enligt vår mening finns goda förutsättningar och rationella skäl för<br />
börsintroduktion och utförsäljning av vissa statliga företag. Regeringen bör<br />
ta initiativ till en sådan utveckling, vilket också kan ge betydande positiva<br />
effekter på statsbudgeten.</p>
<p>När det gäller mineralprospektering går regeringen nu ifrån ett av sina<br />
klart uttalade vallöften. Centerpartiet kritiserade vid förra riksmötet den<br />
gjorda satsningen som oöverlagd och dåligt underbyggd. Nu anpassar sig<br />
regeringen i någon mån efter vår kritik. Enligt vår mening bör det dock vara<br />
möjligt att i samband med nästa års budgetproposition också minska den<br />
totala ramen för prospekteringsprogrammet med 50 milj. kr. utöver det<br />
förslag som nu presenterats.</p>
<p>Det är riktigt att reducera uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja<br />
när förbrukningen minskar. Av oss förordad energipolitik innebär ett<br />
ytterligare minskat oljeberoende. Det bör vara lämpligt att begränsa<br />
råoljeinköpen för beredskapsändamål till 300 000 m3 med vår politik, vilket<br />
innebär en besparing för statsbudgeten med ytterligare ca 150 milj. kr.<br />
budgetåret 1984/85.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska<br />
politiken som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om utgiftsbegränsande åtgärder rörande<br />
internationellt utvecklingssamarbete,</p>
<p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar anta i<br />
motionen redovisat förslag på pensioneringens område innebärande</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>33</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p style="margin-left:16px;">a) återgång till beräkning av pension med utgångspunkt i<br />
basbeloppsindex som gällde 1982,</p>
<p style="margin-left:16px;">b) en uppräkning av pensionstillskotten med 2 procentenheter<br />
till 49 % av basbeloppet och till 96 % för förtidspensionärer,</p>
<p style="margin-left:16px;">c) att alla pensionärer med låg eller ingen ATP skall ha rätt till<br />
pensionstillskott,</p>
<p style="margin-left:16px;">4. att riksdagen beslutar införa i motionen redovisat förslag om<br />
ökad självrisk i sjukförsäkringssystemet,</p>
<p style="margin-left:16px;">5. att riksdagen beslutar sänka sjukförsäkringsavgiften med 5<br />
procentenheter till 4,5 % för medellönen för 15 anställda i alla<br />
företag som nu självständigt är avgiftsskyldiga,</p>
<p style="margin-left:16px;">6. att riksdagen beslutar införa vårdnadsersättning för små barn<br />
upp till 18 månader i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:16px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts beträffande sjukvårds- och läkemedelsavgifterna,</p>
<p style="margin-left:16px;">8. att riksdagen beträffande studiemedlen beslutar anta i motionen<br />
redovisat förslag innebärande</p>
<p style="margin-left:16px;">a) att studiemedlen beräknas utifrån basbeloppsindex och<br />
räknas upp till 145 % av detta basbelopp,</p>
<p style="margin-left:16px;">b) att bidragsdelen bibehålls enligt nuvarande regler,</p>
<p style="margin-left:16px;">c) att regeringens förslag om införande av äktamakeprövning<br />
avslås,</p>
<p style="margin-left:16px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts om fortsatt reformering av det studiesociala systemet,</p>
<p style="margin-left:16px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ovan<br />
anförts om SJ:s investeringar,</p>
<p style="margin-left:16px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ovan<br />
anförts på televerkets område,</p>
<p style="margin-left:16px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ovan<br />
anförts om indragning av medel från postverkets konsolideringsfond,</p>
<p style="margin-left:16px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om skattepolitikens inriktning,</p>
<p style="margin-left:16px;">14. att riksdagen avslår förslaget om höjning av förmögenhetsskatten,</p>
<p style="margin-left:16px;">15. att riksdagen avslår förslaget om höjning av försäljningsskatten<br />
(accisen) på motorfordon,</p>
<p style="margin-left:16px;">16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om obligatoriska avsättningar till särskilda<br />
investeringskonton,</p>
<p style="margin-left:16px;">17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om ändringar i företagsbeskattningen,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>34</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:17px;">18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om införandet av ett breddat underlag för<br />
produktionsfaktorsskatten,</p>
<p style="margin-left:17px;">19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om avskaffande av det särskilda forskningsavdraget,</p>
<p style="margin-left:17px;">20. att riksdagen beslutar avslå förslaget om omsättningsskatt på<br />
vissa värdepapper,</p>
<p style="margin-left:17px;">21. att riksdagen hos regeringen hemställer om nytt förslag rörande<br />
utbildningsradions utformning i enlighet med vad som<br />
anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:17px;">22. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett besparingskrav<br />
motsvarande 50 milj kr. läggs på hela Sveriges Radio-koncernen<br />
för budgetåret 1985/86,</p>
<p style="margin-left:17px;">23. att riksdagen avslår regeringens förslag om reduktion av<br />
veckotimpriset,</p>
<p style="margin-left:17px;">24. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om tilläggsbidraget<br />
för vikarieinsatser,</p>
<p style="margin-left:17px;">25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om ett enkelt elevrelaterat statsbidragssystem<br />
i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:17px;">26. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till besparingar<br />
inom grundskolan i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:17px;">27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om inriktningen av besparingarna inom<br />
grundskolan,</p>
<p style="margin-left:17px;">28. att riksdagen avslår förslaget om 40 milj. kr. till omprövning av<br />
självstudietiden,</p>
<p style="margin-left:17px;">29. att riksdagen avslår regeringens förslag rörande besparing på<br />
kommunal vuxenutbildning,</p>
<p style="margin-left:17px;">30. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om nedläggning<br />
av tandläkarutbildningen i Göteborg godkänner vad i<br />
motionen anförs om fördelningen av platser på nämnda linje,</p>
<p style="margin-left:17px;">31. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om nedläggning<br />
av läkarutbildningen i Malmö godkänner vad i motionen<br />
anförs om fördelningen av platser på nämnda linje,</p>
<p style="margin-left:17px;">32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs om högskoleutbildning på Gotland,</p>
<p style="margin-left:17px;">33. att riksdagen godkänner vad i motionen anförs rörande<br />
förskollärarlinjen i Borås,</p>
<p style="margin-left:17px;">34. att riksdagen godkänner de åtgärder som föreslås i motionen<br />
för att behålla en forskningsanknuten förskollärar- och fritidspedagogutbildning<br />
i Uppsala,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>35</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:19px;">35. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförs rörande samlad översyn av utbildningsutbudet<br />
i Uppsala-Stockholms-regionen,</p>
<p style="margin-left:19px;">36. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs rörande ett<br />
rationaliseringskrav motsvarande 0,5 % av grundutbildningsanslagen<br />
för universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och<br />
Göteborg,</p>
<p style="margin-left:19px;">37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om markförvärv för jordbrukets rationalisering,</p>
<p style="margin-left:19px;">38. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om minskning<br />
av livsmedelssubventionerna,</p>
<p style="margin-left:19px;">39. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ändring i<br />
lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,</p>
<p style="margin-left:19px;">40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,</p>
<p style="margin-left:19px;">41. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen återkommer<br />
med förslag om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen,</p>
<p style="margin-left:19px;">42. att riksdagen bergär att regeringen till riksdagen återkommer<br />
med förslag om täktavgift,</p>
<p style="margin-left:19px;">43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om miljöavgifter på bekämpningsmedel,</p>
<p style="margin-left:19px;">44. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag om handelsgödselavgift,</p>
<p style="margin-left:19px;">45. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:40 vad avser<br />
ett program för underhåll och reparation och därmed förknippade<br />
ändringar i nuvarande låne- och bidragssystem samt<br />
införande av ett nytt lånesystem med räntestöd (punkterna 1-5<br />
i propositionens hemställan),</p>
<p style="margin-left:19px;">46. att riksdagen beslutar bifalla regeringens förslag vad avser<br />
tilläggslån och bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder med<br />
den ändring vad avser tilläggslån som framgår av motionen och<br />
som medför att ramen kan fastställas till 50 milj. kr. (punkterna<br />
6-10 i propositionens hemställan),</p>
<p style="margin-left:19px;">47. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om ändrade<br />
regler för boendemiljöbidrag,</p>
<p style="margin-left:19px;">48. att riksdagen beslutar avslå förslaget om anslag med 12,5 milj.<br />
kr. till Särskild information och utbildning,</p>
<p style="margin-left:19px;">49. att riksdagen beslutar bifalla ändringen i lagen om kommunala<br />
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande med de motiv<br />
som anförts i motionen,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>36</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:17px;">50. att riksdagen beslutar avslå förslagen om ändring i kommunalskattelagen<br />
samt lagen med vissa bestämmelser om bokföring<br />
av bostadslån,</p>
<p style="margin-left:17px;">51. att riksdagen beslutar godkänna förändringen i fråga om<br />
retroaktiva räntebidrag med den ändringen att lånemöjligheter<br />
ges även för styckebyggda småhus,</p>
<p style="margin-left:17px;">52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om statlig fastighetsskatt,</p>
<p style="margin-left:17px;">53. att riksdagen beslutar uttala att reformeringen av bostadspolitiken<br />
bör ske i enlighet med de riktlinjer vi anfört,</p>
<p style="margin-left:17px;">54. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om slopad<br />
garantigivning till de regionala utvecklingsfonderna,</p>
<p style="margin-left:17px;">55. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om minskad<br />
medelsram till Norrlandsfonden,</p>
<p style="margin-left:17px;">56. att riksdagen beträffande mineralprospektering med godkänande<br />
av propositionens förslag som sin mening ger regeringen<br />
till känna vad som anförts om minskad totalram,</p>
<p style="margin-left:17px;">57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts om möjligheterna till ytterligare neddragning av beredskapslagringen<br />
av olja,</p>
<p style="margin-left:17px;">58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts om möjligheterna till börsnotering och utförsäljning av<br />
vissa statliga företag.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 15 november 1983</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>THORBJÖRN FÄLLDIN (c)<br />
KARIN SÖDER (c)</p>
<p>BERTIL JONASSON (c)<br />
KARL BOO (c)</p>
<p>EINAR LARSSON (c)<br />
CLAES ELMSTEDT (c)<br />
NILS G. ÅSLING (c)</p>
<p>ARNE FRANSSON (c)<br />
GUNNAR BJÖRK (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>KJELL A. MATTSSON (c)<br />
GUNILLA ANDRÉ (c)</p>
<p>BRITTA HAMMARBACKEN (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>TAGE SUNDKVIST (c)<br />
GUNNEL JONÄNG (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>ANDERS DAHLGREN (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>OLOF JOHANSSON (c)<br />
RUNE GUSTAVSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>i Gävle</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:100</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>37</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Innehåll</p>
<p>I Den internationella utvecklingen 1</p>
<p>II Den ekonomiska politiken i Sverige efter regeringsskiftet 3</p>
<p>III Centerns ekonomisk-politiska inriktning 7</p>
<p>IV: 1. Utrikesfrågor 13</p>
<p style="margin-left:22px;">2. Sociala frågor 14</p>
<p style="margin-left:22px;">3. Kommunikationsfrågor 16</p>
<p style="margin-left:22px;">4. Skattefrågor 16</p>
<p style="margin-left:22px;">5. Utbildningsfrågor 18</p>
<p style="margin-left:22px;">6. Jordbruksfrågor 23</p>
<p style="margin-left:22px;">7. Bostadsfrågor 26</p>
<p style="margin-left:22px;">8. Arbetsmarknadsfrågor 31</p>
<p>V Hemställan 32</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_13" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_11" />
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_0"><p>.</p>
</div>
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_0"><p>1</p>
<p style="margin-left:144px;"> </p>
</div>
<div class="block ml_0"><p>I</p>
</div>
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>minab/gotab Stockholm 1983 77182</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0THORBJÖRN FÄLLDINc1undertecknare0KARIN SÖDERc2undertecknare0BERTIL JONASSONc3undertecknare0KARL BOOc4undertecknare0EINAR LARSSONc5undertecknare0CLAES ELMSTEDTc6undertecknare0NILS G. ÅSLINGc7undertecknare0ARNE FRANSSONc8undertecknare0GUNNAR BJÖRKc9undertecknare0KJELL A. MATTSSONc10undertecknare0GUNILLA ANDRÉc11undertecknare0BRITTA HAMMARBACKENc12undertecknare0TAGE SUNDKVISTc13undertecknare0GUNNEL JONÄNGc14undertecknare0ANDERS DAHLGRENc15undertecknare0OLOF JOHANSSONc16undertecknare0RUNE GUSTAVSSONc17undertecknareG702100Thorbjörn Fälldin m. fl.mot_198384__100.pdf1599335pdfVissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)https://data.riksdagen.se/fil/74995363-0D6D-4DA0-9957-A59C623F0BCD