2437641G6091001982/83100protprotprotRiksdagens protokoll 1982/83:100ProtokollProtokoll"10001983-03-17 00:00:002024-06-25 16:21:012009-12-01 13:41:35Riksdagens protokoll 1982/83:100 Torsdagen den 17 marsimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G609100/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G609100https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G609100
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1982/83:100</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars fm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kl. 12.00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
tillsättningen av professuren i energihushållning vid Lunds universitet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Justerades protokollet för den 9 innevarande månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
Upplästes följande inkomna skrivelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undertecknad
anhåller om tjänstledighet från riksdagsuppdraget under tiden den 6 april-den 5
maj för arbete med kommittéuppdrag i finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Stockholm den 15 mars
1983 Bo Södersten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
anhållan bifölls av kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Bo Krogvig (s) skulle
tjänstgöra som ersättare för Bo Södersten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
§ Svar på fråga 1982/83:303 om tillsättningen av professuren i
energihushållning vid Lunds universitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
1 Utbildningsminister LENA HJELM-WALLÉN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Margit Gennser har frågat mig vilken hänsyn jag avser att tillmäta
informell information utanför den i högskoleförordningen fastlagda formella
ordningen vid tillsättning av tjänst som professor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behörighets-
och befordringsgrunder för bl. a. professorstjänster liksom proceduren för
tillsättning av sådana tjänster finns relafivt detaljerat angivna i
högskoleförordningen. Det är regeringens uppgift att med utgångspunkt i dessa
regler bedöma de handlingar som föreligger i varje ärende och sedan på grundval
av en sådan bedömning fatta beslut om tillsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
medborgare har både frihet och rätt att till regeringen framföra sin
uppfattning om ett ärende som denna skall avgöra. Detta sker normalt i form av
skrivelser fill regeringen. Alla sådana handlingar, även sådana som är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillsättningen av professuren i energihushållning vid
Lunds universitet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>adresserade
till ett visst statsråd eller en viss tjänsteman, är allmänna och diarieförs.
De kan således inte betecknas som informella. Detta är en grundläggande del av
offentlighetsprincipen. Huruvida en sådan skrivelse innehåller uppgifter som
bör påverka utgången av ett ärende är en annan sak. Självfallet kan jag inte
här föregripa min egen och regeringens prövning av ett enskilt
tillsättningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 MARGIT GENNSER (m);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar för utbildningsministerns svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är positivt med ett klart uttalande om vikten av att
man håller på den formella gången vid tillsättningsärenden. Det är ett
nödvändigt uttalande. Tillsättning av professurer skall bygga på vetenskapliga
meriter samt pedagogiska och, i vissa fall, andra särskilt väsentliga meriter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vetenskapliga meriter kan inte politiker bedöma.
Vetenskapliga meriter skall bedömas av de sakkunniga. De är utnämnda för att
göra just detta. Tjänstefillsättningsnämnden, och i det här fallet styrelsen
eftersom det rörde ett överklagande, prövar sammanvägningen av de sakkunnigas
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att politiker i sin ställning som företrädare för ett
eller annat offentligt organ - som Nils Yngvesson i egenskap av ordförande i
SSK - försöker påverka eller uttala sig för en viss sökande bör inte förekomma.
I detta ärende agerar han inte som enskild medborgare, utan som officiell
person. Sådant bör inte förekomma, om vi eftersträvar objektivitet vid
tillsättningen av vetenskapliga tjänster. Jag hade önskat att
utbildningsministern i detta hänseende hade varit fastare i sitt uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PoUtiserade vetenskapliga utnämningar är av ondo.
"Lysenkovetenskap" måste vara ett memento i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att politiker utanför det här huset drar lärdom
av det skedda och att vi shpper se brev liknande det Nils Yngvesson skrev som
SSK-ordförande. Jag hoppas också att utbildningsministern icke tar hänsyn till
dessa handlingar - Caesars hustru får som bekant inte ens misstänkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 3 Utbildningsminister LENA HJELM-WALLEN: Herr talman!
Det uttalande som här har gjorts om begränsning av vissa individers möjlighet
att påverka regeringen, nämligen de som har ett politiskt förtroendeuppdrag, är
något förvånande. Demokrafin bjuder att regeringen är öppen för och tar
kontakter, tar emot brev och synpunkter från alla personer som vill påverka.
Att man har ett politiskt förtroendeuppdrag kan inte vara diskvalificerande för
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 4 MARGIT GENNSER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nils Yngvesson gjorde inte uttalandet som
enskild person. Han skrev på SSK:s papper, och han gjorde sina bedömningar som
SSK:s ordförande. Han hade alltså mycket väl kunnat skriva "bästa
hälsningar till Lena Hjelm-Wallén" som enskild person, men då skulle han
ha använt sitt eget brevpapper. Här är han alltså officiell person.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
Utbildningsminister LENA HJELM-WALLEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är en mycket underlig tolkning av
offentlighetsprincipen som Margit Gennser gör. Självfallet har också officiella
personer rätt att uttala sin åsikt till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 6 MARGIT GENNSER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag anser icke att officiella personer skall
lägga sig i professorsutnämningar. Allra helst skall de inte göra det om de
från början inte lagt fram ärendet inför sin styrelse utan gjort det efteråt.
Som privatperson kan man göra sådana här saker, men officiella personer har
mycket mera makt bakom sina ord. Politiserade fillsättningar av professorstjänster
skall vi akta oss för - man har sett i andra länder vad det kan leda till.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om folkhögskolornas kurser för arbetslös ungdom</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 7 Utbildningsminister LENA HJELM-WALLÉN: Herr talman!
Man måste mycket noggrant understryka alla människors rätt att ta kontakt med
regeringen, brevledes eller på annat sätt, och framföra sin åsikt. Officiella
personer som företräder något organ kan inte vara diskvalificerade att göra
detta. En annan sak är vilken hänsyn regeringen i sitt beslut tar till dessa åsikter,
men den frågan diskuterar vi inte i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Svar på fråga 1982/83:305 om folkhögskolornas kurser
för arbetslös ungdom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 8 Utbildningsminister LENA HJELM-WALLÉN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sören Häggroth har frågat mig om regeringen
har för avsikt att öka antalet elevveckor för kurser för arbetslös ungdom vid
folkhögskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har bemyndigat regeringen att i den mån
arbetsmarknadsläget så påkallar anordna vissa kurser för arbetslös ungdom under
budgetåret 1982/83. Regeringen medgav i förordning den 3 juni 1982 att
särskilda kurser för arbetslös ungdom får anordnas vid folkhögskolorna under
läsåret 1982/83 och omfatta sammanlagt högst 4 000 eleweckor. Detta antal
elevveckor har under tidigare läsår ungefärligen motsvarat det fakfiska behovet
av sådana kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den rådande arbetsmarknadssituationen har flera skolor
än tidigare funnit det vara angeläget att anordna kurser för denna utsatta
grupp ungdomar. Skolöverstyrelsen har mot den bakgrunden hemställt att regeringen
medger en utökning av antalet elevveckor för kurser för arbetslös ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har genom beslut i dag medgivit att ytterhgare
elevveckor får disponeras för kurser för arbetslös ungdom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förslaget till ny tjänsteorganisation inom högskolan</span></i></p>
<span lang=EN-GB style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
9 SÖREN HÄGGROTH (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-GB style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Hert talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret på
min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är nöjd med svaret. Jag är övertygad om att också
skolöverstyrelsen är nöjd med svaret liksom folkhögskolorna, men framför allt
de arbetslösa ungdomar som nu ges möjligheter att via folkhögskolorna få ta del
av den här typen av kursverksamhet. Jag har själv erfarenhet av sådan
verksamhet. Det har visat sig vara av stor betydelse för ungdomar att ha
genomgått en sådan kurs. Det framgår också av de erfarenheter som SÖ har gjort
av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja fråga: Finns det, när det gäller det
medgivande som regeringen gjort i dag, någon specifikation vad gäller antalet
elevveckor?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 10 Utbildningsminister LENA HJELM-WALLEN: Herr
talman! Vi kommer naturligtvis att närmare precisera beslutet, men i stort sett
går vi med på vad SÖ har föreslagit. Det innebär alltså att de folkhögskolor
som har begärt kurser - det är en sammanräkning av deras önskemål - kommer att
bli fillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Svar på fråga 1982/83:307 om förslaget till ny
tjänsteorganisation inom högskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 11 Utbildningsminister LENA HJELM-WALLEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jörgen Ullenhag har frågat mig om regeringen
avser att vidta några åtgärder för att förverkliga lärartjänstutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lärartjänstutredningens betänkande (SOU 1980:3) Lärare i
högskolan lades fram i mars 1980. Remissfiden gick ut i oktober samma år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När den nuvarande regeringen tillträdde i oktober 1982
hoppades vi att det tvååriga beredningsarbetet i de borgerliga regeringarnas
regi skulle ha lagt en grund för ett förslag, kring vilket det skulle vara
möjligt att snabbt nå enighet. Dess värre visade sig detta inte vara fallet.
Under budgetarbetet i höstas var det inte möjligt att avsätta tid för det
komplicerade arbetet med de tjänsteorganisatoriska frågorna. Jag avser
emellertid att nu fortsätta övervägandena och diskussionerna kring
lärartjänstutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill gärna utnyttja detta tillfälle att klargöra att
jag anser att en reformering av tjänsteorganisationen för lärarna inom
högskolan är synnerligen angelägen, inte minst i perspektivet av att de
närmaste årens ekonomiska läge kommer att ställa stora krav på ett smidigt och
effektivt utnyttjande av högskolans samlade personalresurser. Det är min
förhoppning att en proposition i dessa frågor skall kunna presenteras för
riksdagen vid nästa riksmöte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 12
JÖRGEN ULLENHAG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret på min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för lärartjänstutredningens arbete är en
internationell jämförelse, som gjordes med hjälp av några forskare med erfarenhet
av universitetstjänstgöring utomlands. Särskilt studerades förhållandena i
Danmark, Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Föreh-ta
staterna. I de länderna har man inte som i Sverige någon kategoriuppdelning av
lärartjänsterna, med tjänster avsedda för forskning och utbildning och tjänster
avsedda företrädesvis eller helt för utbildning. Där har man också, jämfört med
svenska förhållanden, genomgående större frihet att på institufionsnivå
bestämma tjänstgöringens omfattning och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den internationella jämförelsen föreslog
lärartjänstutredningen - med stor poHtisk enighet, vill jag gärna understryka
- ett internationellt anpassat system kännetecknat av en stor lokal frihet och
ökad trygghet för enskilda tjänsteinnehavare. Det föreslagna
befordringssystemet utformades så att goda insatser inom forskning och
utbildning skulle premieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag fick i sina huvuddrag ett brett stöd
i remissomgången. Det var nu inte så konstigt. Behovet av en tjänsteorganisatorisk
reform inom högskolan har varit stort ända sedan högskolereformen genomfördes i
slutet av 1970-talet. Den förra regeringen kom också långt i arbetet på en
proposition avseende högskolans lärartjänster. Utbildningsministern vet att det
förelåg ett förhandlingsunderlag färdigt under den förra regeringens tid. Den
nya socialdemokratiska regeringen sade att den skulle lägga fram en proposition
i december förra året - det anmäldes också för riksdagen. Men sedan ändrade man
sig av någon anledning under hösten och uppsköt det hela. Det har skapat en
betydande osäkerhet ute på universiteten och högskolorna om vad som egenthgen
gäller. Nu säger utbildningsministern -och det tycker jag är bra - att det är
hennes förhoppning att vid nästa riksmöte, alltså då ett år senare, kunna
presentera ett förslag. Jag vill bara uttrycka den förhoppningen att regeringen
den här gången står fast vid vad den sagt och inte liksom tidigare ändrar sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lägre begynnelselöner för ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Svar på frågorna 1982/83:292 och 297 om lägre
begynnelselöner för ungdomar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 13 Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bengt Wittbom har frågat mig om regeringen
och den socialdemokratiska riksdagsgruppen står bakom mitt uttalande om lägre
ingångslöner för ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Christer Eirefelt har frågat mig på vilket sätt jag är
beredd att medverka till att ett försök med lägre ingångslöner för ungdomar
kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
besvarar frågorna i ett sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lägre begynnelselöner för ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till de två frågorna är en intervju i tidningen
Köpmannen. Jag har där framfört en tanke om att arbetsmarknadens parter borde
kunna diskutera frågan om ungdomslönerna och medverka till ett försök i ett par
län' för att se vilka effekterna blir. Skälet till att jag anser att ett sådant
försök vore av värde är att jag som industriminister ofta möter påståendet att
om bara ingångslönerna vore lägre skulle fler ungdomar få jobb. Detta påstående
framförs ofta, främst från företagarhåll. Jag har också vid ett flertal
tillfällen mött frågan vid samtal med arbetslösa ungdomar och föräldrar till
arbetslösa ungdomar. De sammankopplar ungdomsarbetslösheten med
ungdomslönerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här liksom i intervjun emellertid understryka att
det är arbetsmarknadsparternas sak att fundera över om de vill ta upp frågan
eller ej. Men jag kommer som industriminister att ta upp de frågor jag vid
skilda tillfällen möter i överläggningar och kontakter med såväl industrins
organisationer som fackliga organisationer och som rör förhållanden i
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har således inte uttalat mig om önskvärdheten av lägre
ungdomslöner. Jag har framfört uppfattningen att det vore av värde om frågan
ytterligare belyses. Det ankommer, som jag nyss nämnde, på arbetsmarknadens
parter att själva avgöra om de vill undersöka om det ligger något i påståendena
att tusentals nya jobb skulle kunna skapas för arbetslös ungdom om ingångslönerna
vore lägre.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
BENGT WITTBOM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får tacka industriministern för svaret på
min fråga och samtidigt konstatera att industriministern nu tyvärr backar en
aning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi trodde ett tag i moderata samlingspartiet att vi hade
fått en ny om än något ovanlig bundsförvant i vårt jobb med att försöka komma
till rätta med de grundläggande orsakerna till den trendmässigt växande ungdomsarbetslösheten.
Vi hoppades att industriministerns nyvunna insikt om ingångslönernas stora
betydelse i sammanhanget skulle bli bestående och inte, som tydligen är fallet,
bara vara ett tillfälligt inhopp för att lugna opinionen i det egna partiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill peka på en del i tidningsintervjun med
industriministern som inte berörs i svaret men som jag tycker är väsentlig i
sammanhanget. Industriministern sade följande: Varför inte diskutera sig fram
till en rimlig lösning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi inser också från moderata samlingspartiets sida - något
annat har vi aldrig hävdat - att det naturligtvis inte bara är nivån på
ingångslönerna för ungdomar som är avgörande för om vi skall kunna bryta den
nuvarande utvecklingen utan att det också är flera andra grundläggande faktorer
som måste angripas. Just därför har vi i riksdagen lagt fram förslag om en
rimlig lösning, nämligen förslag om ett lärlingsutbildningssystem, som tar sig
an dels ingångslönerna, dels de andra grundläggande orsaker till problemen som
finns.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
fråga om industriministern från den utgångspunkten för det första</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är beredd
att revidera sin uppfattning om riksdagens och politikernas möjligheter att
vara med och diskutera fram rimliga lösningar på det här området, för det andra
är beredd att i princip ge sitt stöd till lärlingsutbildningssystemets
möjligheter att lösa problemet med den stora ungdomsarbetslösheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns naturligtvis opinion för detta i landet. Det vet
industriministern och jag lika väl båda två. Det har vi märkt i moderata
samlingspartiet i samband med att vi lade fram vårt förslag till
lärlingsutbildning. Många är de socialdemokrater som har dels kontaktat oss
direkt, dels i pressen gett uttryck för att man tycker att det här verkar vara
en rimlig lösning. Många är också de arbetsförmedlare, kommunalpohtiker och
andra som inser betydelsen av att vi gör någonting åt ungdomslönerna. Vi måste
försöka hitta nya vägar för att ungdomarna skall komma in på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min fråga till industriministern blir således: Är
industriministern beredd att ge sitt stöd till det förslag till
läriingsutbildningssystem som moderata samlingspartiet lagt i riksdagen och som
kommer att behandlas av kammaren inom kort?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lägre begynnelselöner för ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15
CHRISTER EIREFELT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar industriministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är överens på en punkt, nämligen att ungdomslönernas
storlek inte är något som regeringen avgör utan skall skötas av
arbetsmarknadens parter. Men det hindrar ju inte att vi som politiker har både
ansvar och möjligheter att påverka också i frågor där vi inte har att fatta de
direkta besluten. Man kan väl förmoda att det var just förhoppningar om
industriministerns möjligheter att påverka som gjorde att den här delen av
intervjun väckte så stor uppmärksamhet och föranledde både applåder och bu-rop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men därutöver finns det ju faktiskt också politiska vägar
att nå det här målet. Vi har från folkpartiets sida verkat för en rad sådana
åtgärder: bättre lärlingssystem och ungdomsgarantin - för att nämna ett par
exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kännetecknande är att de här olika förslagen tyvärr har
motarbetats från såväl LO som socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från näringslivets organisationer har det ofta påtalats
att fler ungdomar skulle få arbete om man hade lägre ingångslöner. Man har inte
utlovat några underverk, och det tror jag är realistiskt. Det finns nämligen
flera samverkande orsaker till ungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden i
dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När den totala efterfrågan på arbetskraft är svag, är det
de som står i begrepp att gå ut i arbetslivet som drabbas först. Och det gäller
i hög grad våra ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan faktor som gör det allt svårare att få foten
innanför fabriksporten eller kontorsdörren är den snäva intressepolitik som
tyvärr präglar vårt samhälle. Organisationerna värnar helt enkelt om dem som
redan finns i medlemsregistret - andra må klara sig bäst de kan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över huvud taget är det svårt för våra ungdomar att få en
chans att visa vad de duger till. När de väl fått den chansen, klarar de sig i
regel alldeles utmärkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lägre begynnelselöner för ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar alltså att våra höga ingångslöner är ett reellt
hinder för nyanställning av ungdomar, och jag tror att bl. a.
arbetsmarknadsministern och SSU har fel när de så kategoriskt hävdar motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst för det lilla företaget är det oftast säkrare
att välja en person med arbetslivserfarenhet än att ta en 18-19-åring, som
kommer direkt från skolan och som man måste vara beredd att själv utbilda för
det aktuella arbetet. Valet blir med andra ord lätt, eftersom lönen praktiskt
taget är densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man kopplar det till något som jag tror att
industriministern och jag också är överens om, nämligen att en stor del av
näringslivets expansion kommer att ske i små och medelstora företag, blir det
här problemet speciellt viktigt att komma till rätta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är därför min förhoppning att
industriministern inte backar utan vidhåller sin uppfattning att det här bör
prövas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 16
Industriminister THAGE PETERSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har inte backat från min uppfattning,
utan jag har här upprepat det jag sade i intervjun. Jag har också betonat här
såväl som i intervjuuttalandet att denna fråga är en fråga för arbetsmarknadens
parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har fört fram en tanke om att man kunde göra ett
försök i ett par län med lägre ingångslöner för ungdomar. Syftet har jag klart
angivit i intervjun och här, nämligen att försöken skulle testa påståendena att
lägre ungdomslöner innebär att mängder av ungdomar skulle få jobb. Men det är
arbetsmarknadens parter som får ta upp denna fråga och avgöra om sådana försök
skall komma till stånd. Men jag anser att det för både debattens och den
allvarliga frågans skull - det gäller ju ungdomsarbetslösheten - vore av värde
om arbetsmarknadens parter ville göra ett försök på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för mitt sätt att resonera har varit att
problemen i Sverige på sysselsättningsområdet är så stora och
ungdomsarbetslösheten så allvarlig. I detta för nationen allvarliga läge måste
alla möjligheter att komma till rätta med problemen prövas. Därför menar jag
att man måste samverka för att hitta lösningar. Då är det inte alltid säkert
att gamla beprövade metoder hjälper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund tycker jag att det vore värdefullt om
parterna satte sig ner och diskuterade om man skulle kunna pröva lägre ingångslöner
på försök i ett par län för att testa de påståenden som jag ofta har mött,
nämligen att lägre ingångslöner skulle möjliggöra att tusentals ungdomar skulle
få arbete, men framför allt få ett fotfäste på arbetsmarknaden, och sedan få
möjligheter att stanna kvar i arbete inom industrin eller inom andra företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har nu från olika håll visats intresse för detta. Inte
minst innebär det avtal som Metall nyUgen träffade med Verkstadsföreningen att
man under 1983 skall pröva ett system med lärlingslöner. Jag vill även
undersöka om detta försök stämmer in på verkligheten - att jobben för ungdomar
skulle komma till stånd lättare med dessa lärlingslöner som Verkstadsföreningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och Metall
har kommit överens om. Det var precis den typen av försök jag avsåg med mitt
uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 17 BENGT WITTBOM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är alldeles utomordentligt
tillfredsställande att få industriministerns försäkringar om att han inte
backar och att han kommer att fortsätta arbetet med att skapa opinion för t.
ex. sänkta ingångslöner för ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja rekommendera industriministern att ta ett
samtal med sina partikolleger i utbildningsutskottet i riksdagen, som
häromdagen förvägrade arbetsmarknadsutskottet möjligheter att realbehandla och
yttra sig över moderata samlingspartiets förslag till lärlingssystem. Vårt
förslag innebär just en sådan ytterligare belysning av grundorsakerna - och
förslag till möjliga lösningar vad gäller ungdomsarbetslösheten - som industriministern
tar upp i sitt svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker att det är märkligt att den öppna attityd som
industriministern visar inte på något sätt har visat sig bland hans
partikamrater i riksdagen. Från moderata samlingspartiets sida är vi också
beredda att samverka så långt som möjligt för att få bukt med
ungdomsarbetslösheten. Jag hoppas att industriministern lyckas övertyga sina
partikamrater om att de borde skaffa sig samma inställning som
industriministern har.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lägre begynnelselöner för ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 18 CHRISTER EIREFELT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den utgångspunkt som industriministern nu
redovisar tycker även jag är alldeles utmärkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller ungdomslönernas betydelse för
sysselsättningen kan det inte vara på annat sätt än att det finns ett direkt
samband. Jag tycker knappast att det behövs något försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som företagare tvingas man vara ytterst försiktig med nya
anställningar just eftersom lönekostnaderna är så höga. Speciellt i det lilla
företaget anställer man för att få ett preciserat arbete utfört, och kostnaden
får inte bli högre än att den går att ta ut. Det finns inga marginaler för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är självklart att om man får i stort sett samma
lönekostnad för ungdomar som inte har någon arbetslivserfarenhet alls som för
den som kanske har arbetat flera år i yrket och har ett dokumenterat kunnande,
då blir inte valet svårt för arbetsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men en kanske allvarligare spärr är
att man drar sig för att göra de nyanställningar som kanske i och för sig inte
är nödvändiga, men som man skulle kunnat göra som en framtidsinvestering eller
för utbildning om inte kostnaden hade varit för hög. Jag tycker att detta är så
självklart att det egentligen inte skulle behöva diskuteras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag menar att det behövs försök och vill
poängtera att mina uttalanden i den här frågan skall knytas samman med en
försöksverksamhet i ett par geografiskt avgränsade områden, t. ex. län. Vi vet
inte om lägre</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lägre begynnelselöner för ungdomar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ungdomslöner
skulle innebära att fler ungdomar anställdes. Erfarenheterna från andra frågor
där det gjorts uttalanden med innebörden att fler människor skulle anställas om
lagstiftningen ändrades, är inte särskilt positiva. Men jag anser likväl att en
försöksverksamhet skulle ha det goda med sig att vi då får de påståenden
testade som ofta förs fram om att lägre ingångslöner under en begränsad
tidsperiod skulle innebära att fler ungdomar anställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min uppfattning är alltså att i första hand en
försöksverksamhet bör komma till stånd, och naturligtvis skulle den
förhoppningsvis leda till att ungdomar fick jobb och fotfäste på
arbetsmarknaden. Men vi skulle också få prövat om det ligger något i de
påståenden som ofta förs fram t. ex. från småföretagarhåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 20 BENGT WITTBOM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är bra att industriministern vidhåller
uppfattningen att det åtminstone borde komma till stånd en försöksverksamhet.
Men industriministern vägrar tydligen att ta upp en diskussion utifrån
lärlingsutbildningsförslagets utgångspunkter, och då får jag precisera mig: År
industriministern beredd att medverka till att försök med lärlingsutbildning
-som också innebär lägre ungdomslöner och dessutom har en mängd andra fördelar
- kommer till stånd i ett antal län? Min andra fråga är: Anser inte
industriministern att - oavsett om vi fattar beslut om lönerna i riksdagen -
det har någon betydelse för opinionsbildningen och den vidare utvecklingen av
den här frågan vad riksdagen samt riksdagens partier och polifiker säger? Om
svaret blir jakande, måste en väsentlig del av industriministerns fortsatta
ansträngningar för att åstadkomma någonting på detta område bU att missionera
också i hans eget parti om det rimliga i sänkta ingångslöner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 21 CHRISTER EIREFELT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har självfallet ingenting emot att man
börjar med att göra ett försök. Och jag tror att det vore mycket värdefullt om
industriministern kan medverka till att få till stånd ett sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom Bengt Wittbom tror jag att den kanske vikfigaste
åtgärden är att komma fram till en bra lärlingsutbildning - det har vi inte i
dag. En av de främsta orsakerna till det är att de mindre företagen - som'
säkert är bäst lämpade att ta hand om lärlingar - inte har råd att göra det. De
statliga bidragen är för låga för att täcka arbetsgivarnas merkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tycker alltså att en effektiv
lärlingsutbildning är det bästa sättet att uppnå det resultat som vi gemensamt
eftersträvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill upprepa än en gång att jag i
intervjun och här i svaret klart har understrukit att om sådana försök skall
göras, så bestämmer arbetsmarknadens parter formerna. Det är de parterna som
avgör om det skall bli något försök och hur det i så fall skall utformas. Om
inte arbetsmarknadens parter finner något intresse för detta, faller ju hela
frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Och då är
det inte mer att diskutera när det gäller den frågan, eftersom detta är ett
område som tillhör arbetsmarknadens parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 23 BENGT WITTBOM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag måste återkomma igen - jag tror nämligen
att det vore bra om vi fick ett svar från industriministern på den fråga som
jag har upprepat ett antal gånger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriministern talar ändå om en rimlig lösning. Då
frågar jag: Anser industriministern att ett försök med lärlingsutbildning i några
län skulle kunna betecknas som en rimlig lösning för att se om t. ex. lägre
ingångslöner för ungdomar får de effekter som inte bara företagare utan väldigt
många människor tror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också säga: Det är klart att det är
arbetsmarknadens parter som har att träffa avtal om lönerna. Men riksdagen och
regeringen skulle faktiskt kunna ta initiativ som också berör detta, t. ex.
genom att man kallar till sig parterna för att diskutera formerna för ett
lärlingssystem, som självfallet också måste innehålla samtal om lönenivåerna i
ett sådant system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vore tacksam om jag fick ett svar från
industriministern vad gäller lärhngssystemet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lägre begynnelselöner för ungdomar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 24
Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag upprepar igen, och sedan får herr Wittbom
notera ytterligare en gång, att mitt uttalande har gällt lägre ingångslöner för
ungdomar, om de därmed skulle kunna få fotfäste på arbetsmarknaden, och en försöksverksamhet
som arbetsmarknadens parter har att avgöra. Något ytterligare uttalande har jag
inte gjort i frågan och kommer inte heller att göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min avsikt är icke heller att i den utomordentligt
allvarliga fråga som ungdomsarbetslösheten är för många ungdomar och deras
föräldrar och anhöriga söka en politisk träta om denna definitionsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 BENGT WITTBOM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, jag vill inte ha någon politisk träta
med industriministern. Tvärtom vill vi försöka åstadkomma här i riksdagen precis
den samverkan som industriministern talar om för att komma till rätta med
grundorsakerna till den trendmässigt växande ungdomsarbetslösheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för protokollet konstatera att socialdemokraterna
i riksdagen, t. ex. genom att inte vilja remittera vårt förslag till
lärlingssystem till arbetsmarknadsutskottet för yttrande, inte har ställt upp
på samverkanslinjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag säga, herr talman, att jag förstår att
industriministern till varje pris vill undvika att tala om det lärlingssystem som
socialdemokraterna avvisar och som är utformat av moderata samlingspartiet. Vi
vet ju att det finns en stark opinion också inom det socialdemokratiska partiet
för förslaget, och industriministern vill naturligtvis inte oroa denna opinion.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om upphandlingen av datateknik för skolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill lugna herr Wittbom - det är inte
alls fråga om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men när jag lyssnar på ytterligare ett inlägg från herr
Wittbom, börjar jag undra om han verkligen är intresserad av sakfrågan,
ungdomsarbetslösheten. Hans fortsatta argumentering på den här punkten ger mig
alltmer intrycket att han nu fortsätter debatten i förhoppningen att hitta
sprickor inom arbetarrörelsen som han kan gotta sig åt. Det måste väl ändå vara
så att sakfrågan, nämligen ungdomsarbetslösheten, är det väsentliga för oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har framfört mitt förslag. Jag står för det förslaget.
Jag har upprepat det här i kammaren i dag. Det vore värdefullt om
arbetsmarknadens parter ville pröva frågan om lägre ingångslöner för ungdomar
på försök, för att få testa den uppfattning som finns på företagarhåll, att här
väntar tusentals jobb åt ungdomar, bara vi får ett lämpligt system för inträde
på arbetsmarknaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 27 BENGT WITTBOM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är just sakfrågan vi är intresserade av.
Och det är just därför som vi söker redovisa att det finns en bred opinion ute
i landet för ett lärlingsutbildningssystem som innebär att vi tar itu med
problemet med de alltför höga ungdomslönerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som industriministern vet, befinner sig moderata
samlingspartiet i opposition. Det är alldeles självklart att vi då på alla sätt
försöker påverka majoriteten och dem som har regeringsansvaret att åtminstone
diskutera lärlingsutbildningsförslaget - vilket man ju inte har velat göra -
därför att vi tror att detta är ett förslag som vi i samverkan gemensamt skulle
kunna sätta i sjön. Vi tror att det påtagligt skulle kunna bidra till lägre
ungdomsarbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7
§ Svar på fråga 1982/83:306 om upphandlingen av datateknik för skolan</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 28
Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Christer Eirefelt har frågat
utbildningsministern vad hon ämnar vidta för åtgärder så att bestämmelserna för
statlig upphandling följs och normala konkurrensregler inte sätts ur spel i
samband med upphandlingen av datorer fill gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som
skall svara på frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har fått
regeringens uppdrag att i samverkan med Svenska kommunförbundet och
skolöverstyrelsen upphandla en prototypomgång datorer - inkl. mjukvara och
läromedel - att prövas i några skolor i landet. Upphandlingen avser 75
datorenheter, som kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att placeras ut i 15
skolor. Leverans kommer att ske i september 1983 och omfatta prototypläromedel
och prototyputrustning för sammanlagt 2,4 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Llpphandlingen
är ett första led i Teknikupphandlingsprojektet Datorn i Skolan - TUDIS - som
syftar till att ta fram en ny dator speciellt anpassad för skolans behov och
med ny programvara och nya läromedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphandlingen
är upplagd som en förhandlingsupphandling, vilket ofta är en lämplig
upphandlingsform vid teknikupphandling. Efter en första utvärdering av
prototyperna har kommunerna option på beställning av en förserie på ytterligare
350 enheter till samma styckepris. TUDIS-projektet skulle därmed vara avslutat
vid halvårsskiftet 1984, då vanlig serieupphandling kan ta vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de uppgifter jag inhämtat har de bestämmelser som gäller för statlig
upphandling till fullo följts. Några konkurrensregler har inte satts ur spel.
Tvärtom har det varit fråga om en extrem konkurrensupphandling med många
anbudsgivare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
upphandlingen av datateknik för skolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 29 CHRISTER EIREFELT
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar industriministern också för det här frågesvaret. Det är
sannerligen stor spännvidd mellan ämnesområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns egentligen två orsaker till att jag velat fästa uppmärksamheten på den
här teknikupphandlingen för gymnasieskolans datorundervisning, som alltså STU
har gjort på uppdrag av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dels
tycker jag att det generellt finns anledning att peka på de risker för godtycke
och avsteg från normala konkurrensregler som den här typen av upphandling
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dels
tycker jag att just det här projektet har en del minst sagt tveksamma inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den generella delen av min fråga, vill jag först ha sagt att jag
inte tar avstånd från den här formen av teknikupphandling som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror,tvärtom att det är ett bra sätt att stimulera den tekniska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
vi måste göra är alltså att hitta former för upphandlingen som inte ger utrymme
för att gå vid sidan av de regler vi har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
exempel jag har tagit upp, TUDIS-projektet, visar, såvitt jag kan förstå, att
den risken är uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag har försökt sätta mig in i hur upphandlingen har gått till, har jag fått
anledning att notera åtminstone fyra frågetecken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första har STU konstruerat det vinnande anbudet genom att ta skilda delar
från tre olika anbudsgivare. Och det har man gjort utan att de andra företagen
fått motsvarande chans att diskutera. Enligt uppgift hörde de över huvud taget
inte ett ord från STU sedan de lämnat sin offert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphandlingsbestämmelserna
säger uttryckligen att anbud och anbudsgivare skall behandlas objektivt och
hkvärdigt. Kan man verkligen säga att det har skett i det här fallet? Jag
tycker alltså inte det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det andra
hemligstämplades den kravspecifikation som ingick i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagens protokoll 1982/83:100-101</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om upphandlingen av datateknik för skolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anbudshandlingarna
ända till dess man hade tecknat avtalet. Det motsvarar inte heller den öppenhet
som upphandlingsbestämmelserna anger. Det är faktiskt anmärkningsvärt att
kravspecifikationen i en offentlig upphandling är hemligstämplad. Det kan
knappast motsvara vad industriministern anser vara "en extrem
konkurrensupphandling".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje har STU föreskrivit att skoldatorn TUDIS
skall arbeta med ett praktiskt taget okänt programspråk, och därmed utestänger
man automatiskt flera tänkbara leverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fjärde och sista, men inte minst vikfiga punkten, är
vad det här innebär för kommunernas inköp i framtiden. Riskerar man inte med
det här förfaringssättet att låsa fast hela skoldatorutvecklingen fill denna
enda STU-dator? Och hur går det då med den fria konkurrensen? Det skulle
förvåna mig, industriministern, om inte också Kommunförbundets handläggare har
en del frågetecken i sina anteckningsblock.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag borde möjligen ha haft med följande i
mitt svar. Jag ber att få ta med det i min replik i stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av misstag hemligstämplades kravspecifikationen på STU
under en enda dag. I den frågan måste herr Eirefelt ha fått en felaktig
uppgift. Att det var ett misstag bekräftas av att samliga intresserade
anbudsgivare och skolor då redan fått tillgång till kravspecifikationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är det viktigt att påpeka att i anbudsfrågan var
det klart uttalat att anbud kunde lämnas på såväl hela projektet som på delar
av det. I det valda alternafivet är Esselte Studium huvudleverantör med två
svenska innova-fionsföretag som underleverantörer. Dessa båda företag svarar
för datorutrustning och programvara och Esselte Studium för de nya läromedlen
i anslutning till huvudprojektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De båda innovafionsföretagen offererade
endast datorutrustning och programvara men refererade i anbudet till Esselte
Studium vad gäller läromedel. De båda förstnämnda företagen, de två svenska
innovationsföretagen, var enligt de uppgifter jag har klart överlägsna sina
konkurrenter både tekniskt och prismässigt vad gäller datorutrustningen och
programvaran. Att i nedsättande ordalag tolka förfaringssättet som att STU
konstruerat det vinnande anbudet förefaller helt orimligt. Jag tycker dessutom
att detta projekt, TUDIS-projektet, hittills är ett utmärkt exempel på hur man
genom teknikupphandling kan ta fram en bättre och mer anpassad produkt. Det
finns således ingen orsak att vidta några åtgärder med anledning av det skedda,
utan vi kan lära av detta för framtiden i stället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
CHRISTER EIREFELT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Problemet, industriministern, är ju att
konkurrenterna inte fick samma chans att förhandla. När det gäller
kravspecifikationen är det faktiskt så att den hemligstämplades den 10 maj och att
hemligstämpeln inte hävdes förrän den 22 december 1982. Det rör sig alltså
ingalunda om några enstaka dagar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriministern berörde inte frågan om vad detta kommer
att betyda för kommunerna i framtiden. Förutom risken för avsteg från
konkurrensreglerna - vilket jag alltså menar att vi måste vara synnerligen
observanta på, eftersom de riskerna på sätt och vis finns inbyggda i detta
förfaringssätt -tycker jag att den här kopplingen till statsbidraget är den
viktigaste delfrågan. Det kan ju inte vara riktigt att statsbidraget nu knyts
fill just detta system. Inte minst viktigt är att vi har kommuner som redan har
köpt ett annat märke. När de skall komplettera sina system måste de kunna göra
detta utan att styras av statsbidraget. På denna punkt finns det en oro ute i
kommunerna, vilken jag tycker är förståelig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore värdefullt om industriministern redan nu kunde
säga, att någon sådan styrning och begränsning av konkurrensen inte kommer att
ske.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om upphandlingen av datateknik för skolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 32
Industriminister THAGE PETERSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag lovar att undersöka uppgiften om
kravspecifikationen, eftersom herr Eirefelt nu upprepar sin uppgift och jag har
tillgång till en annan uppgift. Den uppgift jag har tillgång fill, och som jag
nämnde här för en stund sedan, är att kravspecifikationen av misstag
hemligstämplades på STU under en enda dag. Att det var ett misstag, menade jag,
bekräftas av att samtliga intresserade anbudsgivare och skolor då redan fått
tillgång till hela kravspecifikationen. Men eftersom dessa uppgifter
föreligger, lovar jag ändå att göra en noggrann undersökning rörande vad som har
förevarit på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag upprepar att man för att tillgodose läromedelsbehovet
tog kontakt med såväl Esselte Studium som Liber, vilka är de främsta
alternativen på läromedelssidan. Men Liber avböjde dock enhgt uppgift att
medverka i ett projekt tillsammans med de båda svenska innovationsföretagen. Då
blev Esselte Studium det enda återstående alternativet. Att i nedsättande
ordalag, vilket jag upplevde att herr Eirefelt gjorde, tolka detta som att STU
har konstruerat det vinnande anbudet, förefaller helt orimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 33 CHRISTER EIREFELT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker att det, inte minst för statusen
på den framtida teknikupphandlingen, vore värdefullt om vi kunde få till stånd
en sådan undersökning när det gäller t. ex. kravspecifikationen; En sådan
undersökning borde kanske omfatta den här TUDIS-upphandlingen i dess helhet;
Jag har redan sagt att jag tycker att teknikupphandling är bra och därför bör
sfimuleras. Detta hindrar inte att vi måste vara mycket observanta när det
gäller risken för konkurrenssnedvridning. TUDIS-projektet visar med all
önskvärd tydlighet att det finns sådana risker. Dessutom kan man faktiskt, herr
industriminister, ifrågasätta om detta är en teknikupphandling i vanlig
bemärkelse. En så detaljerad specifikafion som är aktuell här verkar ju tvärtom
styrande för utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om interpellationssvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
utformningen av journaler inom barnhälsovården</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
§ Meddelande om svar på interpellation 1982/83:73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
34 Statsrådet GERTRUD SIGURDSEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill anmäla att Karin Ahrlands interpellation 1982/83:73 om
beredskapslagringen av engångsmateriel för sjukvårdens behov på grund av min
arbetsbelastning inte kommer att besvaras inom stipulerad tid. Jag har kommit
överens med Karin Ahrland om att interpellationen skall besvaras den 25 mars
1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
§ Svar på fråga 1982/83:309 om utformningen av journaler inom barnhälsovården</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
35 Statsrådet GERTRUD SIGURDSEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Margareta Palmqvist har frågat om jag är beredd att vidta åtgärder så
att onödiga uppgifter inte följer med barnens journaler till skolhälsovården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande blanketterna för mödra- och barnhälsovårdsjournalerna fastställdes av
socialstyrelsen 1981. Mödrahälsovårdsjournalen omfattar fyra olika blanketter.
En kopia av blankett 1, som innehåller uppgifter om tidigare sjukdomar,
graviditeter m. m., följer med barnet till barnavårdscentralen. Från medicinsk
synpunkt är det naturligtvis angeläget för barnhälsovården att få vetskap om
eventuella sjukdomar hos modern, förlossningskomplikationer m.m. som kan ha
betydelse för barnets hälsa. Ju tidigare man kan upptäcka sjukdomssymtom hos
barnet, desto tidigare kan man sätta in en adekvat behandling och därmed
förebygga senare komplikationer eller handikapp. Exempel på detta är vissa
ärftliga ämnesomsättningsrubbningar, där det är mycket viktigt att börja
behandlingen så tidigt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
barnhälsovårdsjournalen lämnas över till skolhälsovården sker en gallring.
Endast sådana uppgifter som det är av betydelse för skolhälsovården att känna
till lämnas vidare. Uppgifter som kan vara till nackdel för barnet lämnas inte
ut. I tvivelaktiga fall skall enligt socialstyrelsens anvisningar föräldrarna
tillfrågas. I sådana fall skall alltid omsorgen om barnet vara vägledande.
Personalen inom skolhälsovården tillhör medicinal-personalen och står under
särskild tillsyn av socialstyrelsen. Verksamheten inom skolhälsovården är på
samma sätt som annan hälso- och sjukvård underkastad sekretesslagens
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av vad jag har sagt framgår att det finns
föreskrifter som skall skydda barnens och föräldrarnas integritet. Jag utgår
från att dessa tillämpas på ett riktigt sätt. Några åtgärder från min sida
anser jag inte vara påkallade f. n.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 36 MARGARETA
PALMQVIST (s);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Först ber jag
att få tacka för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det var naturligtvis med
en viss besvikelse som jag lyssnade till det här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svaret. Innan jag bestämde
mig för att ställa min fråga till statsrådet, hade jag kontakt med flera
personer som på olika sätt arbetar med det blankettsystem som frågan gäller. Samtliga
tyckte att det är mycket angeläget att systemet blir föremål för en översyn nu.
Det dröjer några år, innan de första nya journalerna kommer till
skolhälsovården. Med varje årskull barn tillkommer 70 000-90 000 nya journaler,
och bland barnen finns det många vilkas föräldrar har svårt att bevaka sina
rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan tycka att de restriktioner som finns borde räcka. Men just dessa barn
kanske har föräldrar, som inte kan begära uppgifter och inte har klart för sig
vilka rättigheter de har. Det förutsätter att man vet dels att information förs
över från mödravården via barnavården till skolhälsovården, dels att man har
rätt att begära att vissa uppgifter inte får lämnas ut. Den som saknar dessa
kunskaper är helt beroende av personalens omdömesförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempelvis
invandrare som inte kan vårt språk torde ha mycket svårt att bevaka sina
rättigheter. Därför borde all onödig information rensas ut.
Informationssystemet skall tillgodose barnets behov. Underordnat detta mål
skall systemet sedan vara lätfillgängligt, vara lätt att tyda och enhetligt m.
m. för att fillgodose personalens behov av underlag i sitt arbete med att
stödja barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening borde det ske en automatisk utgallring av vissa uppgifter, t. ex.
vid övergången från barnavårdscentralen fill skolans hälsovård. Men enligt
socialstyrelsens anvisningar skall, såvitt jag kan tolka dem, det omvända
förfarandet tillämpas. Om det inte finns något som av personalen kan
bedömasvara till men för barnet, kan t. ex. första delen av mödravårdscentralens
journal följa med fill skolan. Jag skulle önska att man gjorde precis tvärtom,
att man plockade bort den delen och endast i de fall där det finns särskild
anledning med hjälp av föräldrarna begär att få ut mödravårdsjournalen till
skolan. Jag hoppas att statsrådet är beredd att på nytt ta upp dessa frågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
utformningen av journaler inom barnhälsovården</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 37 Statsrådet GERTRUD
SIGURDSEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Som jag sade i mitt svar till Margareta Palmqvist är dessa blanketter
fastställda av socialstyrelsen så sent som 1981. Jag sade i svaret också att
omsorgen om barnet skall vara vägledande, när barnhälsovårdens personal går
igenom journalen för att se om det finns någon uppgift, som kan skada barnet om
skolhälsovården får kännedom om den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
till att barnhälsovårdens journaler lämnas ut till skolhälsovården är
naturligtvis att man vill upprätthålla en kontinuitet när det gäller vården av
barnet. Om personalen bedömer att en viss uppgift kan vara känslig, skall, som
jag sade förut, föräldrarna lämna sitt medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Margareta
Palmqvist har pekat på olika svårigheter för föräldrarna. Jag vill framhålla
att förfarandet hela tiden sker under sekretess. Personalen har fått utbildning
om sekretesslagstiftningen. Jag har inte fått in några rapporter om att det
skulle vara några problem eller att personalen inom skolhälsovården inte
iakttar sin tystnadsplikt. Det har inte framkommit vid de kontakter som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala </span></i><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi har
haft med skolöverstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till Margareta Palmqvist säga att jag, om
det.skulle uppstå några problem, naturhgtvis är beredd att överväga vilka
initiativ till åtgärder som jag kan ta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 MARGARETA PALMQVIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar för denna försäkran. Det är klart
att jag inte har några klagomål på personalen. Jag utgår från att den personal
som är inblandad i denna verksamhet följer de.bestämmelser som gäller. Men dét
kan ändå vara svårt att följa dem. Jag tycker därför att det är angeläget aft
man underlättar personalens arbete så mycket som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill man ha en fortlöpande information - och det behöver
man - från det barnet är ett litet foster och fram till dess att det slutar
skolan, hinner det bli väldigt många som har med barnet att göra. Det är alltså
många personer för varje barn som vi har att ställa krav på att de följer
gällande bestämmelser. Om vi kan på något sätt kan underlätta för den
personalen, tycker jag att vi skall ta de möjligheterna. Men jag är tacksam för
att statsrådet är beredd att följa de här frågorna även i fortsättningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Föredrogs och hänvisades<br>
Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83:128
till justitieutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Föredrogs och hänvisades<br>
Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83:2225-2227
till jordbruksutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83:2228
yrkandena 1 och 3 såvitt avsåg propositionens hemställan punkt 11 till
arbetsmarknadsutskottet i övrigt till näringsutskottet 1982/83:2229 yrkande 1
såvitt avsåg propositionens hemställan punkt 11 till arbetsmarknadsutskottet i
övrigt till näringsutskottet 1982/83:2230 yrkande 1 såvitt avsåg propositionens
hemställan punkt 11 och yrkande 2 till arbetsmarknadsutskottet i övrigt till
näringsutskottet 1982/83:2231 yrkande 1 såvitt avsåg propositionens hemställan
punkt 11 till arbetsmarknadsutskottet i övrigt till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Kommunala frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs konstitutionsutskottets
betänkande 1982/83:21 om kommunala frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39
HANS NYHAGE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I föreliggande betänkande från
konstitutionsutskottet behandlas ett antal motioner, som i huvudsak berör den
kommunala kompetensen, kommunalrätten i övrigt samt den kommunala demokratin.
Till betänkandet har fogats inte mindre än 14 reservationer och ett par'
särskilda yttranden, vilket vittnar om betydande skillnader i synsättet på
ifrågavarande kommunalpolitiska frågor. Min avsikt är att något beröra fyra av
de sex reservationer som utskottets moderata ledamöter ställt sig bakom. Andra
företrädare för vårt parti kommer senare att ta upp de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 1 har de borgerliga partierna samfällt
anslutit sig till motionskrav om rätt för kommunerna att införa
vårdnadsersättning. Det är förvånansvärt att de socialistiska partierna intar
en så trångsynt ställning i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi torde alla vara överens om behovet av en god barnomsorg
och det berättigade i att det görs särskilda insatser för barnfamiljerna. Men
härifrån till den ensidiga satsningen på daghemmen är steget förvisso långt.
Alldeles uppenbart har denna fört med sig betydande orättvisor barnfamiljerna
emellan och på ett effektivt sätt stoppat allt vad valfrihet heter. Vissa
barnfamiljer gynnas av omfattande subventioner på skattebetalarnas bekostnad
medan andra inte får något i det avseendet utan enbart får vara med och betala.
De familjer som önskar ordna sin barnomsorg på annat sätt än genom de
kollektiva daghemmen göre sig inget besvär att söka stöd från samhället.
Alternativa vårdformer tolereras inte från de sociahstiska partiernas sida.
Ordet valfrihet tycks för dem vara ett okänt begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med bästa vilja i världen kan man inte påstå att den
ensidiga satsningen på daghemmen varit lyckosam. Trots ambitiösa kommunala
insatser till enorma kostnader har problemen hopat sig och svårigheterna ökat.
Inser man verkligen inte från socialdemokratiskt och kommunistiskt håll att det
är hög tid att tänka i andra banor, att skapa alternativen och åstadkomma en
reell valfrihet? Verkligheten har ju visat, att daghemmen ingalunda är allena
saliggörande för att klara behoven på det här området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är min fasta övertygelse att man inom ramen av
oförändrade kostnader skulle kunna vidga omfattningen av barnomsorgen genom att
införa alternativa vårdformer. Man skulle skapa rättvisa och valfrihet för
barnfamiljerna att ordna vården av sina barn på det sätt som de själva - och
inte samhället - finner vara lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunal vårdnadsersättning är en sådan vårdform som
enligt vår mening bör prövas och ges möjlighet till. Utskottsmajoriteten har
ingen förståelse för detta. Man hänvisar till att regeringsrätten genom dom
fastslagit att lagstiftningen måste ändras för att det skall bli möjligt att
införa en dylik vårdnadsersättning. Någon sådan lagändring vill majoriteten
inte medverka till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är detta jag tycker är så trångsynt. Så låst är man i
sina daghemspositioner att man inte vill medverka till att ge kommuninnevånarna
möjlighet att i vanlig demokratisk ordning själva avgöra om de vill införa
vårdnadsersättning eller inte.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
2 gäller den kommunala kompetensen i näringspolitiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av utskottsbetänkandet har så sent som föregående år framlagts ett
betänkande "Kommunerna och näringslivet" av vilket det framgår hur
det förhåller sig med den kommunala kompetensen på området. Av redogörelsen
framgår att huvudregeln är att kommunen inte skall stödja enskilda företag.
Däremot finns goda möjligheter för kommunerna att genom förberedande åtgärder
främja näringslivet och företagens insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
har också möjhgheter att ingripa när det gäller nödsituationer, t. ex. om det
inträffar en allvarlig kris inom näringslivet. Detsamma gäller om någon
serviceinrättning av betydelse för kommunen skulle försvinna genom någon
särskild åtgärd. Då har också kommunerna rätt att ingripa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt ger alltså kommunerna omfattande möjligheter att verka på här
ifrågavarande område. Något behov av att ytterligare utvidga dessa befogenheter
föreligger inte. Så sent som föregående år framlades det av mig åberopade
utredningsbetänkandet Kommunerna och näringslivet angående den kommunala
kompetensen på näringslivets område. Det måste därför vara en överloppsgärning
att nu åter göra en dylik översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservafion
3 behandlar det kommunala serviceansvaret. Från moderata samlingsparfiet har
vid upprepade tillfällen föreslagits att kommunallagen skall ändras så att
kommunerna ges möjlighet att begränsa sitt serviceansvar inom områden för
fritidsbebyggelse och därmed också få rätt att tillämpa en annan
avgiftsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har det blivit allt vanligare att fritidshus i närheten av tätorter
omvandlats till permanentbostäder. Detta har för vissa kommuner medfört
betydande svårigheter med anledning av likställighetsprincipen i den kommunala
kompetensen, vilken föreskriver att kommunens medlemmar skall behandlas lika
så att ingen gynnas eller missgynnas i förhållande till någon annan. Samma krav
på service ställs därmed i de områden där fritidshusen övergått till
permanentbostäder som i för permanentbebyggelse planerade områdena när det
gäller t. ex. skolskjutsar, vatten och avlopp, elförsörjning och bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komma till rätta med de problem som här uppstår har många kommuner valt att
begränsa byggrätten. Detta inskränker allvarligt den enskildes rätt och frihet
att ordna sina bostadsförhållanden på det sätt han själv finner vara
ändamålsenligt. Vi moderater anser därför kommunernas tillvägagångssätt vara
mindre lämpligt och förordar i stället att man söker lösa problemen genom att
begränsa det kommunala serviceansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i kommunallagen om lika behandling av kommuninvånarna bör därför i det här
hänseendet ändras så att det skapas möjlighet att i den översiktliga
planeringen avgränsa områden för fritidsbebyggelse med ett begränsat kommunalt
serviceansvar. Den enskilde får därmed möjlighet att själv avgöra om han vill
ordna sina bostadsförhållanden på dylika villkor, i full vetskap om att han ej
äger rätt att senare ställa krav på en med andra kommuninnevånare fullt
jämförbar service.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så
slutligen några ord om reservation 13 om kommunalt partistöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De gällande reglerna för såväl det stadiga som det
kommunala partistödet beslutades av riksdagen 1972 och bygger på den
överenskommelse som träffades av partierna i 1971 års partistödsutredning. De
har således existerat i mer än tio år, och redan av det skälet finns det nu
anledning att göra en översyn av dem. Denna bör främst gälla stödets
konstruktion. Uppenbart är att de nuvarande beräkningsgrunderna är mindre
tillfredsställande. Det innebär att bidrag utgår fill varje parti som är
representerat i fullmäktige med samma belopp för varje plats som partiet har.
Ett stort parti med talrik fullmäktigerepresentation gynnas alltså på ett
påtagligt sätt i jämförelse med ett litet parti med få representanter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofrånkomligt är emellertid att utgifterna för partierna
till betydande delar är lika stora. Försändelser till hushållen blir t. ex.
inte billigare därför ätt partiet är litet, ej heller annonseringen i
dagspressen, för att ta ett annat exempel. Rättvisan kräver därför att det bör
utgå ett för alla partier lika stort grundbidrag, kompletterat med ett
mandatbidrag. Så är förhållandet när det gäller det statliga partistödet, och
så bör det också vara när det gäller det primär- och landstingskommunala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater hemställer därför om en översyn av
partistödet. Den bör bygga på den kartläggning av det offentliga stödet till
partierna som riksdagen begärde förra året. Särskild uppmärksarnhet bör ägnas
frågan om ett för alla partier lika stort grundstöd som komplement till stödet
per mandat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här sammanhanget vill jag också uttala att jag inte
finner skäl föreligga att nu även införa ett kyrkokommunalt partistöd. Förhållandena
i de kyrkokommunala kommunerna är avsevärt mer komplicerade när det gäller
partigrupperingarna än i de borgerliga kommunerna. Därtill kan ifrågasättas det
lämpliga i att i dessa tider ytterligare belasta de kommunala kostnaderna med
nya åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservationerna 1,2, 3 och 13.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
BERTIL FISKESJÖ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kommunerna är de grundläggande delarna i vårt
demokratiska styrelsesystem, och de har ju undan för undan fått allt större
uppgifter. Den stora betydelse som kommunerna har och det intresse som visats
för den kommunala verksamheten manifesteras på sitt sätt av det stora antalmotioner
som tas upp i det betänkande som kammaren nu behandlar. Från centerns sida
fäster vi mycket stor vikt vid den kommunala självstyrelsen, vilket bl. a.
kommer till uttryck i en omfattande partimotion till årets riksdag med förslag
till en rad reformer. Delar av denna partimotion behandlas i det nu
föreliggande betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör dock understrykas att de viktiga och övergripande
aspekter på den kommunala demokratin som innesluts i våra krav på skilda
valdagar och förlängd mandatperiod inte är med i det nu aktuella paketet. Dessa
krav, som vi motiverat utförligt dels i partimotionen, dels i en särskild och
omfångsrik</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motion
från centern, kommer att behandlas till hösten i samband med andra frågor som
rör vår författning. Jag vill dock redan nii särskilt poängtera att vi anser
att skilda valdagar och längre mandatperioder är rnycket viktiga inslag i vår
strävan att vitalisera, förstärka och bygga ut den kommunala demokratin. Och
jag hoppas att dessa frågor skall kunna lösas på det sätt som vi angett från
centerns sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det betänkande spm vi nu behandlar gäller den första
delen krav på förändringar av den kommunala kompetensen. Den senare delen av
betänkandet tar upp frågor som rör formerna för och tillämpningen av den
kommunala demokratin. Jag skall här för min del, herr talman, hålla mig till
den förra delen. De kommunaldemokratiska frågorna i den senare delen kommer att
tas upp av Sven-Erik Nordin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den kommunala kompetensen - dvs. vad man i kommunerna
har rätt att göra och inte göra - förhåller det sig så, att den på vissa
områden är mycket vid, på andra ganska snäv. Det är dels en lång historisk
tradition, dels konkreta lämplighetsavvägningar som kommit att bestämma dessa
gränser. Gränserna kan förändras genom ändringar i kommunallagen eller genom
direkta föreskrifter i speciallagstiftning. Om var dessa gränser skall sättas
kan det råda delade meningar, vilket märks på det betänkande som nu föreligger.
Reservationerna är ganska många. Men det är också så att det finns ett slags
skymningsland, där det ibland är svårt att konkret avgöra vad som faller in
under den allmänna kommunala kompetensen i särskilda fall. Detta är åtminstone
till dels en följd av den mångfasetterade verksamhet som kan bedrivas i
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För denna skymningszon har man som rättesnöre att lita
till de utslag som kommer genom att särskilda kompetenstvister förs upp till
regeringsrätten och avgörs där. Dessa utslag blir i hög grad prejudicerande.
Jag skall inte här närmare diskutera om detta kan anses vara en
tillfredsställande ordning eller ej. Det finns skäl som talar såväl för som
mot. Om man är missbelåten med regeringsrättens tolkning finns dock alltid
möjligheten för riksdagen att lagstiftningsvägen precisera vad som skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt har, som redovisas i utskottsbetänkandet,
rättspraxis i stort kommit att följa vissa allmänna principer, vilket ger
kompetensdragningen en viss stadga och en betydande grad av förutsebarhet. En
av dessa principer är likställighetsprincipen, enligt vilken kommunens
medlemmar skall behandlas lika, så att inte vissa medlemmar obehörigen gynnas
eller missgynnas i förhållande fill andra. Ibland stämmer dock utslag i
konkreta ärenden rätt illa med de angivna allmänna principerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det jag här sagt har betydelse för den fråga som behandlas
i början av betänkandet och som gäller barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgen är sedan länge en viktig kommunal
angelägenhet. Det utgår statsbidrag till verksamheten, men trots detta är
kostnaderna för barnomsorgen en mycket tung post i den kommunala budgeten.
Finansieringen sker till mycket stor del genom kommunalskatten, som alla får
vara med och betala. Men den förmån som den kommunala barnomsorgen utgör kommer
långtifrån alla barnfamiljer till del. Det gäller alla dem som av nöd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tvång eller fri vilja ordnar sin barnomsorg på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en del kommuner har man ansett att detta stämmer dåligt
med UkstäUighetsprincipen - en grupp barnfamiljer gynnas ju på en annan grupps
bekostnad. Och man har menat att viss vårdnadsersättning borde utgå även fill
dem som ordnar vårdnaden av sina egna barn på annat sätt. En kommun,
Robertsfors, beslöt för några år sedan att en sådan vårdnadsersättning skulle
utgå. Detta beslut undanröjdes dock av länsstyrelsen, och regeringsrätten
fastställde länsstyrelsens beslut. Man kan naturligtvis diskutera om detta
utslag överensstämmer med den likställighetsprincip som skall vara en av
grunderna för rättspraxis. Men nu finns detta utslag, och det gör att den enda
möjligheten att generellt ge kommunerna rätt att bestämma om någon typ av
vårdnadsersättning till föräldrar som själva ordnar barnomsorgen är att
föreskriva detta i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna fråga har tagits upp i bl. a. två centermotioner.
Man vänder sig mot den begränsning i den kommunala kompetensen som uppkommit
genom regeringsrättens utslag, och man anser att starka rättviseskäl talar för
att kommunernas befogenheter uttryckligen vidgas härvidlag. Detta anser vi från
centerns sida är ett rimligt krav, som dessutom stämmer väl med den
likställighetsprincip som jag tidigare nämnt. Företrädarna för socialdemokraterna
och kommunisterna i utskottet vill dock, av någon anledning, inte gå med på
detta, och för den skull finns det en reservation. Jag ber att få yrka bifall
till reservation nr 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det gäller är således att i hkhet med vad som är
fallet på andra områden av den kommunala verksamheten ge kommunerna möjlighet
att på bästa vis tillgodose att de gemensamma resurserna på ett rättvist sätt
kommer alla berörda till godo. Det är således en fråga om kommunala angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill understryka att det här förslaget om den
kommunala kompetensen på barnomsorgens område givetvis inte påverkar vår
inställning i fråga om den statliga vårdnadsersättningen. Vårt krav på det
området kommer vi att med kraft driva vidare. Det nu aktuella förslaget om en
vidgning av den kommunala kompetensen ligger helt i linje med vår allmänna,
principiella syn på barnomsorg och vårdnadsersättning, där vi menar att
rättvisa och valfrihet skall vara de grundläggande utgångspunkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den andra reservationen som centerpartisterna och de
övriga borgerliga företrädarna har avgett skall jag fatta mig kort. Socialdemokrater
och kommunister i utskottet vill att kommunerna på olika sätt skall få ökade
befogenheter inom näringsverksamheten. Den genomgående motiveringen är att man
därm.ed skulle kunna göra kraftfullare insatser för sysselsättningen. Detta är
naturligtvis i sig ett mycket behjärtansvärt motiv. Det är dock ganska oklart
varthän den socialistiska majoriteten syftar. Argumentationen i motionerna går
rätt mycket fram och tillbaka. Som utskottets genomgång visar har kommunerna
redan möjlighet att på olika sätt driva sysselsättningspolitik och också att
med mera generella medel främja näringsverksamhet. Däremot har det. inte
ansetts lämpligt att kommunerna direkt går in i varuproduktion, utöver vissa
avgränsade servicefunktioner. Men det bör väl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdageri den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- om det skall vara något syfte med motionerna på den
socialistiska kanten -vara just detta som majoriteten avser. Detta vänder vi
reservanter oss emot. Vi tycker att den avgränsning som nu finns är lämplig
just på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ber med detta, herr talman, att få yrka bifall också
till reservation nr 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 LARS ERNESTAM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Konstitutionsutskottets betänkande behandlar
en rad motioner i kommunala frågor, och jag vill kommentera några av de frågor
där folkpartiet har en annan uppfattning än majoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först gäller det den kommunala kompetensen i frågor om
vårdnadsbidrag. Det är angeläget att kommunerna har en så långtgående kompetens
som möjligt inom de områden där kommunerna har ansvaret för samhällets
insatser. Ett sådant område är barnomsorgen. Kommunerna arbetar under olika föriitsättningar,
och speciellt i glesbygdsområden kan förtroendevalda uppleva att rättvisan
mellan olika befolkningsgrupper bäst gagnas av, förutom den tradifionella
barnomsorgen, att också kommunalt vårdnadsbidrag kan utbetalas. Den
rättigheten har inte kommunerna nu. Det är så att de lokalt förtroendevalda har
den bästa möjligheten att bedöma behoven inom den egna kommunen. Vi diskuterar
inte i detta betänkande barnomsorgen som sådan utan kommunernas kompetens inom
området. Från folkpartiets sida anser vi det angeläget att frågan om
kommunernas rättigheter på området utreds i positiv anda, och jag yrkar sålunda
bifall till reservation 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motionerna om kommunernas hantering av de näringspolitiska
frågorna gäller också den kommunala kompetensen. Näringslivet är till skillnad
från barnomsorgen ett område där det enligt liberal uppfattning inom marknadsekonomins
ram är felakfigt att ge kommunerna för stor kompetens. Kommunerna har frihet
att vidta generella åtgärder, men de får med vissa begränsningar inte stödja
enskilda personer eller enskilda företag. Enligt folkpartiets uppfattning är
det självklart att kommunerna inte skall bedriva direkt näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en rad socialdemokratiska motioner och vpk-motioner
föreslås en utredning om att den kommunala kompetensen bör vidgas så att kommunerna
aktivt kan påverka sysselsättningen inom det egna området. Det måste då
konstateras, som tidigare har sagts här i debatten, att kommunerna redan nu har
stora befogenheter att aktivt arbeta för sysselsättningen. Kommunerna kan
bygga ut företagsbyar, hyra ut lokaler och vidta en lång rad åtgärder som kan
främja näringslivet. Många kommuner har utanför gällande lagstiftning i ärenden
som inte överklagats stött enskilda företag. Det finns visserligen exempel på
sådana satsningar som lokalt kan bedömas vara lyckade och som skapat varaktig
sysselsättning i svårt utsatta kommuner. Det finns dock kanske ännu fler
exempel på misslyckanden och satsningar på företag som redan från början haft
bristfälliga förutsättningar. Många kommuner har förorsakats stora förluster.
När det nu också från regeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sägs att de direkta stödåtgärderna till enskilda företag
skall minska, att den s. k. akutmottagningen skall stängas, innebär beslut om
ökad kornpetens för kommunerna att de kommunalt valda förtroendemännen får ett
mycket starkt lokalt tryck på sig att gå in med kommunalt stöd i stället för de
statliga myndigheterna. De regler som finns i dag är, som jag tidigare har
sagt, fillräckliga. Näringslivet måste så långt som möjligt arbeta på
marknadsekonomins grund. Jag yrkar bifall till reservation 2, som innebär
avslag på de motioner som föreslår en utredning om ökad kommunal kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förändring av den kommunala verksamhetens organisation
som införandet av kommundelsnämnder och lokala organ innebär är en reform som
faktiskt kan hänföras till de största förändringar som genomförts sedan den
kommunala självstyrelsen infördes i vårt land. I vissa fall innebär den
faktiskt större förändringar i kommunernas struktur än de stora kommunsammanläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tänker då på att man sammanför tidigare skilda
förvaltningar, exempelvis skolstyrelse, socialnämnd och fakultativa nämnder som
fritidsnämnd och kulturnämnd, till en enda nämnd. Detta innebär att det blir
samma grupp förtroendevalda som inom sitt område har ansvaret för exempelvis
skolfrågor och ärenden som hör till socialtjänsten. Vi har ibland diskuterat
huvudmannaskapet för förskolan. Ja, där ligger nu vissa kommuner före och
lägger ansvaret under samma nämnd. Detta innebär givetvis problem inom de
områden söm har speciallagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller också principiella frågor som kommuninvånarnas
rätt fill likformig behandling. Även om nämnderna f. n. majoritetsmässigt
tillsätts enligt de grupperingar som gäller i resp. fullmäktige kan och måste
tolkningarna av de kommunala riktlinjerna bli något olika inom skilda delar av
samma kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling går snabbt i landet. Vissa kommuner har
kommit ganska långt, och andra står i startgroparna för att genomföra en ny
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta läge är det viktigt att det forskningsarbete som
bedrivs omedelbart följs upp så att kommunerna undviker att göra dyrköpta
erfarenheter. Det räcker inte med en referensgrupp inom civildepartementet,
utan det begränsade forskningsarbete som bedrivs bör följas upp av en
arbetsgrupp med företrädare för de politiska partierna. Det är viktigt att
forskningsresultaten snabbt kommer ut och kan nyttiggöras i den låt mig säga
rent av lavinartade utveckling som kan förutses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommundelningar har förekommit under senare år när
kommuninvånarna så önskat och praktiska förutsättningar förelegat. Enligt
folkpartiets uppfattning är det viktigt att denna utveckling får
fort";ätta. Signalerna om större restriktivitet är oroväckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Direktval av kommundelsnämnder är en komplicerad fråga.
Den bör utredas. Jag är medveten om att det finns problem exempelvis med olika
majoriteter inom delar av samma kommun. Det viktigaste med
kommun-delsnämndsreformen är emellertid att öka det lokala inflytandet och minska
människornas avstånd från de politiska organen. Då kan direktval innebära</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en vitalisering av demokratin. Reservationen innebär att
förslag läggs fram för att komma under bred diskussion. Enligt folkpartiets
synsätt är detta angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall fill reservation nr 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motionen om kooperafiv verksamhet är intressant ur flera aspekter.
Den är enligt folkpartiets uppfattning för snäv. Ideella insatser kan
kanaliseras också på annat sätt än genom kooperativ verksamhet. Exempel på
detta är sociala stiftelser och direkta föreningsengagemang. Det viktiga, som
också motionen tar upp, är att den enskilda människans idealitet tas till vara
pä ett bättre sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande kyrkokommunalt partistöd är folkpartiets
principiella inställning i frågan stat-kyrka väl känd. Vi anser att det
kyrkliga arbetet främjas bäst om kyrkan blir fri och sambandet med staten
upphör. Under nuvarande förhållanden är det emellertid angeläget att de
grupperingar som är verksamma i de kyrkliga organen får möjlighet att föra ut
sina synpunkter om det kyrkliga arbetet. Jag yrkar sålunda bifall till
reservation 12 om kyrkokommunalt partistöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen, herr talman, yrkar jag bifall till
reservationerna 5 och 13. Beträffande reservation 13 vill jag säga att det är
angeläget att utredning görs om en utformning av det kommunala partistödet som
i högre grad tar hänsyn till de grundkostnader som varje parti har. Som vanligt
i sådana sammanhang bör en sådan utredning arbeta under breda parlamentariska
förhållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 42 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag får
meddela att anslag om kvällsplenum nu uppsatts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
NILS BERNDTSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Att begreppet kommunala frågor är vidsträckt
vittnar konstitutionsutskottets betänkande i någon mån om. Det är skiftande
frågor som där behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala kompetensen berörs i några avsnitt. De
borgerliga driver sin linje om vårdnadsersättning. Det vore viktigare att slå
vakt om den kommunala barnomsorgen, vars utbyggnad nu är i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala kompetensen i näringspolitiska frågor har
fått ökad aktualitet av flera skäl. Mot kraven från borgerligt håll om ökad
privatisering växer det fram uppfattningar om att kommuner och landsting bör
vidga sin verksamhet, bl. a. för att klara sysselsättningsfrågorna. Vi har i en
vpk-motion förordat en ändring av kommunallagen, så att insatser på detta
område blir lagliga. Även i några socialdemokratiska motioner aktualiseras
liknande spörsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet instämmer med motionärerna i att det är önskvärt
med en översyn av den kommunala kompetensen på det näringspolitiska området och
noterar att frågan nu skall bli föremål för en utredning. Därmed besvaras
motionerna. Den ståndpunkten kan godtas, men det finns anledning att betona att
frågan inte får fördröjas onödigt utan bli behandlad så snart som möjligt. De
borgerliga har dock, som vi hört här, reserverat sig och anser inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det är befogat med en utvidgning av den kommunala kompetensen i fråga om
sysselsättningspolitiska åtgärder. Det kan vara betecknande för deras syn på
dessa vitala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
har också motionerat om en särskild lagstiftning för kommunala bolag. En
betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform.
Akfiebolagslagen är dock utformad på ett sätt som inte svarar mot demokratiska
krav. Vi menar därför att det behövs en särskild lagstiftning för denna
verksamhet. Utskottet vill dock inte biträda mofions-yrkandet utan hänvisar
till utredningsbetänkandet om kommunalföretaget. Denna utredning har inte,
såvitt jag förstår, angett någon lösning på de problem som tagits upp i
mofionen. Viss ökad insyn föreslås, men de genomgripande förändringar som
behövs saknas. Vi har i motionen exemplifierat problemen med händelserna i
Växjö häromåret i samband med oljeskandalen. Det skulle säkert gå att ge
åtskilliga exempel på behovet av ändrad lagstiftning på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterhgare
ett par frågor rörande den kommunala kompetensen behandlas i betänkandet. Den
ena gäller frågor med utrikespolitisk anknytning. Engagemang i kommuner för en
kärnvapenfri zon har uppkallat en mofionär som vill snäva in möjligheterna
härvidlag. Till detta vill jag säga att det inte är begränsade utan ökade
möjligheter till ställningstaganden i freds- och soUdaritetsfrågor som kan vara
motiverade. Detta har jag markerat i ett särskilt yttrande, samtidigt som jag
biträtt utskottets ställningstagande till mofionen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra frågan gäller ersättning av komfhunala medel för barns
rättegångskostnader i mål av allmänt intresse. Denna fråga kommer att tas upp i
ett särskilt inlägg senare av Eva Hjelmström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utskottets behandling av lokala organ i kommunerna kan sägas att
frågan om direktvalda kommundelsorgan länge stått fill debatt utan att problem
om dessa organs kompetens osv. blivit helt klarlagda. Det är möjligt att den
försöksverksamhet med kommundelsnämnder som pågår i några kommuner kan ge
bidrag fill den fortsatta debatten. Det finns dock en viss skillnad mellan en
decentralisering av nämndorganisationen och direktvalda kommundelsorgan. Det är
tydhgt att debatten måste gå vidare, innan tiden är mogen att förverkliga
tanken på direktvalda kommundelsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig slutligen ta upp frågan om det kommunala partistödets utformning. Det
finns säkert skäl för en översyn av gällande regler. Vissa grundkostnader är
lika för alla partier oavsett storlek. Detta talar för en konstruktion med
visst grundbelopp och mindre mandatbaserat stöd. Förra året uttalade
konstitutionsutskottet och riksdagen att det tillkommer regeringen att ta
initativ till överläggningar med de politiska partierna rörande partistödsfrågorna.
I dagens betänkande står utskottet fast vid meningen att översynen av det
kommunala partistödet inte bör ske isolerad från andra partistödsfrågor, men
utskottet markerar att det ankommer på regeringen att i samråd med de politiska
partierna ta initativ till en sådan utredning, som utskottet finner angelägen.
Detta är vikfigt. Man kan också</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säga att
frågan tar små steg framåt från år till år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utskottsbetänkandet har jag fogat två reservationer,
nämligen nr 4 om ersättning av kommunala medel för barns rättegångskostnader
och nr 7 om särskild lagstiftning för kommunala bolag. Jag yrkar, herr talman,
bifall till reservationerna 4 och 7 och i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 YNGVE NYQUIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det utskottsbetänkande som vi nu behandlar
rör egentligen tre olika avsnitt: den kommunala kompetensen, ett antal
kommunalrättsliga frågor i övrigt samt, som det har påpekats,
kommunaldemokratiska frågor. Betänkandet innehåller ju ganska många
reservationer, och jag skall göra ett försök att ge en socialdemokratisk
kommentar till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller först den kommunala kompetensen i fråga om
vårdnadsersättning. Här vill man alltså ha en utvidgning av kompetensen.
Samtliga borgerliga ledamöter har enat sig om en reservation där man kräver att
riksdagen skall presenteras ett förslag som öppnar möjlighet för kommunerna
att besluta om ersättning till föräldrar för vård av egna barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten är inte beredd att förorda en sådan
lagändring. Vi har redan fått en kommentar om detta av Hans Nyhage. Han säger
att det är en trångsynt inställning. Då vill jag bara påpeka att två
utredningskommittéer har aviserat att de kommer att redovisa material under
detta år. Socialministern kommer att tillsätta en arbetsgrupp för att bearbeta
det materialet. Vi vill, herr Nyhage, först se resultatet av det arbetet, innan
det kan vara dags att på nytt ta ställning till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så gäller det näringspolitiska åtgärder. Det finns en
gemensam borgerlig reservation som motsätter sig en utvidgning av kompetensen i
fråga om näringspolitiska åtgärder. I ett antal s- och vpk-motioner har
nämligen föreslagits en sådan utvidgning av kompetensen att kommunerna mer
aktivt kan påverka närings- och sysselsättningspolitik inom sina områden. Från
socialdemokraterna anser vi att de förutsättningar som nu gäller är alltför
begränsade. Det skall vara en uttalad sysselsättningskris eller bortfall av
enskild service, som betraktas som särskilt viktig, innan kommunen kan ingripa.
Vi vet att många kommuner i dag har uppenbara svårigheter, kommuner med
enföretagsorter som själva måste söka finna någonting konstruktivt. Deras
problem är inte lika andra kommuners. Vi anser att en översyn av kompetensen på
detta område är mycket viktig. Eftersom Hans Nyhage gjorde en så hård
betygssättning av oss i ett tidigare avsnitt, ber jag att få återgälda det i
det här avsnittet. Jag tycker att hans inställning är mycket trångsynt. Vi har
noterat regeringens löfte om en utredning i detta avsnitt, och denna anser vi
vara betydelsefull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna ensamma har en reservation när det gäller
begränsat serviceansvar, i vilken man pläderar för kommunernas möjligheter att
i den översiktliga kommunala planeringen avsätta områden för frifidsbebyggelse,
där serviceansvaret skall kunna begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser en rad kommunala bekymmer förenade med den lösning
som reservanterna önskar. Socialdemokraterna är dess bättre inte ensamma om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den åsikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avsnitt i betänkandet rör kommunallagens särbestämmelser för Stockholm. I den
nu gällande kommunallagen finns det vissa särbestämmelser för Stockholms
kommun. Utskottets majoritet har den uppfattningen att det inte är önskvärt att
kommunallagen i så stor omfattning som f. n. innehåller sådana särbestämmelser.
Det bör vara möjhgt att öka enhetligheten och överskådligheten i
kommunallagen. Moderaterna och folkpartiet har en gemensam reservation och
talar bl. a. om att särregleringen har lång hävd. Det kan ju ändå inte vara ett
vägande skäl för att särregleringen skall bestå oförändrad även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
skall pröva olika möjligheter till ökad enhetlighet, lika väl som den skall
pröva Stockholms kommuns särskilda önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det då är aktuellt med en prövning av den särreglering som gäller Stockholm,
avstyrks också centermotionen om proportionella val av nämnder där. Det får bU
föremål för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den kommunala demokrafin sägs det i en centermotion, 1982/83:1127,
beträffande verksamheten med lokala organ i kommunerna att den måste fortsätta
med kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten
ser i och för sig positivt på den omfattande försöksverksamheten. Det
socialdemokrafiskt styrda Örebro är ju ett bra exempel. Men utskottsmajoriteten
menar att man måste avvakta ytterligare erfarenheter innan man går längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kooperativ verksamhet vill utskottet avvakta det översynsarbete som
pågår i civildepartementet och anser inte att det är någon mening med att på
nytt gå till regeringen med en uppmaning i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det kyrkokommunala partistödet finns det från centern och folkpartiet en
gemensam reservation om ett kyrkokommunalt partistöd. Utskottet pekar på det
faktum att de kyrkhga kommunerna inte är enhetliga på samma sätt som de
borgerliga kommunerna. Partiförhållandena kan vara ganska annorlunda. I många
församlingar finns inte ens kyrkofullmäktige inrättat. De här redovisade skälen
gör att vi avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller det kommunala partistödet anser moderaterna och folkpartiet att det
är otillfredsställande med det nuvarande sättet för beräkning. Man vill, som
det har angivits, ha ett grundstöd och därutöver ett stöd per mandat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
socialdemokratiskt håll har vi - hksom tidigare - pekat på just
sammankopplingen mellan partistödet på statlig och kommunal nivå som gjordes i
1972 års partistödsbeslut. Vi anser att en allmän översyn bör föregås av
överläggningar mellan de politiska partierna. Vi vet att civildepartementet
ägnar uppmärksamhet åt den frågan och att en kartläggning pågår. Detta var,
kort sammanfattat, våra synpunkter på reservationerna. Alla borgerliga motioner
har inte lett till reservation, utan några är enhälligt avstyrkta av utskottet,
t. ex. förslaget om generalklausul till skydd för medborgarna och förslaget som
rör kommunal budgetering och revision innefattande valbarhetsvillkor. Dessa
enhälliga avstyrkanden noterar jag med tillfredsställelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1982/83:100-101</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det anförda, herr talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan
i betänkandet 1982/83:21.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
45 HANS NYHAGE (m) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill gärna vidhålla att jag tycker det är trångsynt att inte kunna
låta kommunerna och deras invånare i vanlig demokratisk ordning själva besluta
om vårdform för de egna barnen. Den kommunala barnomsorgen finns ju där. Men
vad det gäller här är att skapa alternativ inom barnomsorgen. Jag är övertygad
om att denna skulle få mycket vidare omfattning om vi fick fram det alternativ
som ligger i en kommunal vårdnadsersättning. En sådan skulle vara till nytta
och glädje för kommunens invånare och enkannerhgen för barnfamiljerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den kommunala kompetensen i näringspolifiska frågor föreligger det
en redogörelse för kommunernas befogenheter på området. Av den framgår att det
är statens och inte kommunernas uppgift att tillgodose näringslivets behov av
direkt stöd från samhällets sida. Kommunerna har andra möjligheter att
medverka, på sådant sätt som jag nyss redovisat i mitt anförande. Möjligheterna
för kommunerna att verka på detta område är alltså stora redan nu, och eftersom
det gjordes en översyn så sent som föregående år kan det väl nu knappast föreligga
skäl för att göra en ny översyn, som socialdemokraterna begär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
en begränsning av det kommunala serviceansvaret visar verkligheten att det
finns betydande bekymmer på detta område. Åtskilliga fritidshus omvandlas till
permanenta bostäder, och så kommer motsvarande krav på service som beträffande
permanentbebyggelsen. Att detta har skapat problem för kommunerna är uppenbart,
och det har inte gått att komma fram till en tillfredsställande lösning. Kravet
beträffande en begränsad bebyggelse fungerar inte bra utan skapar orättvisa och
ger inte den enskilde invånaren möjlighet att ordna sina bostadsförhållanden
som han själv vill - och det är vad vi är ute efter. Vi tycker ändå att man
borde kunna pröva det här för att se om inte bättre förhållanden kan skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller parfistödet är det väl ändå uppenbart att partierna har gemensamma
grundkostnader som är lika för alla. Då förstår jag inte varför man inte skulle
kunna utforma parfistödet på det sättet att det utgick med ett grundbidrag och
därutöver ett mandatbidrag. Då åstadkommer man ju rättvisa partierna emellan -
så är det inte nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 46 BERTIL FISKESJÖ
(c) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill göra några kommentarer i fråga om den kommunala vårdnadsersättningen.
Ganska uppenbart är detta något som naturligt faller inom den kommunala
verksamheten, eftersom kommunerna redan är så hårt engagerade i barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag ser det innebar det utslag som kom från de rättsliga instanserna -om jag nu
skall våga kritisera dem - en insnävning i vad som borde kunna betraktas som en
rätt självklar kompetens. Men nu finns detta ställningstagande, och för att
bryta upp det krävs det lagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
lade märke till att Nils Berndtson, som annars brukar tala sig varm för likhet
och rättvisa, mycket snabbt gick förbi frågan om vårdnadsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
lade också märke till att Yngve Nyquist var mycket mjuk och undvikande i sina
formuleringar. Jag tänker inte trappa upp själva ordvalet -det finns ingen
anledning. Men när han hänvisar till att dessa frågor är under utredning, är
det väl inte korrekt. Den familjeekonomiska kommittén kommer, så som den nu ser
ut och med de direktiv som den har, inte att ta upp den här frågan. Om det hade
varit så, kunde vi självfallet ha nöjt oss med en hänvisning till den
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skulle vilja avsluta med att ställa en principiell fråga fill både Nils
Berndtson och Yngve Nyquist. Tycker ni verkligen att den nuvarande fördelningen
av förmåner och kostnader på barnomsorgens område inom kommunerna är rättvis
och väl förenlig med likställighetsprincipen? Det tycker inte jag, och det
tycker inte alla de barnfamiljer runt om i landet som så gravt missgynnas med
den nuvarande ordningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
47 LARS ERNESTAM (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skulle vilja fråga Yngve Nyquist, i anslutning till vad som sades
om den kommunala kompetensen på näringslivsområdet: Är det verkligen rimligt
att öka den kommunala kompetensen på näringslivsområdet, när staten skall
minska sina insatser i så betydande utsträckning på detta område? Är det inte
så att detta kommer att innebära en övervältring av ansvar från stat till
kommun - i frågor där de kommunalt förtroendevalda måste få mycket, mycket
svårare att stå emot lokala opinioner?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
48 YNGVE NYQUIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tror inte att det är fråga omen övervältring av kostnader, och än
mindre av något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ju på det sättet att våra kommuner har mycket skiftande problem i dagens
läge när det gäller den ungdomsarbetslöshet som vi tyvärr har. Om kommunerna
själva får möjhghet att ta initiativ och pröva nya vägar, tror jag att det vore
välbetänkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag tror inte att de ungdomar som är arbetslösa i
dag är nöjda med resonemanget att det är staten som skall svara för detta och
att kommunerna inte skall göra någonting. De kan ju själva se uppslagsändar som
borde tas till vara i kommunerna. Att låta kommunerna ge dem denna vidgade
möjlighet tror jag därför bara är bra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 49 BIRGER HAGÅRD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! 1969 var ett olyckligt år för de svenska kommunerna, för självstyrelsen
och för den kommunala demokratin. Det var det år då beslut fattades om den
tvångsvisa sammanläggning av våra kommuner som sedan ägde rum 1971 och 1974.
Dessförinnan hade nödvändiga sammanläggningar ägt rum, främst på
frivillighetens väg och under medverkan från medborgarna i de flesta fall. Den
våldsamma urbaniseringsprocessen hade tvingat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala </span></i><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fram en
förändring, vars nödvändighet insågs av flertalet medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Just den tvångsvisa sammanläggningen på 1970-talet, som
både moderaterna och centerpartiet motsatte sig, anförs av Gunnar Myrdal som
exempel på den olycksaliga "tidsanda" som kommit att sätta sin prägel
på de närmast föregående decennierna. Det är särskilt intressant att ta del av
Gunnar Myrdals synpunkter i hans nyligen publicerade arbete Hur styrs landet,
eftersom det väl inte torde vara oriktigt att betrakta honom både som en
socialdemokratins "grand old man" och som en av dess ideologer.
Därtill kommer hans anseende som vetenskapsman och det perspektiv som han
anlägger, såväl tidsmässigt som internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myrdal är kritisk mot mycket som drivits fram av
socialdemokraterna under senare tid. Han är kritisk mot den tidsanda som enligt
hans korrekta bedömning karakteriseras av storskalighet och centralisering på
område efter område. Särskilt under 1960-talet var det nästan som om man här i
landet angripits av någon sorts elefantiasis. Ju större, desto bättre, - jag
höll på att säga desto vackrare - var en tyvärr alltför ofta omfattad bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tvångsvisa kommunsammanläggningen på 1970-talet
motiverades, som Myrdal riktigt anmärker, i allt större utsträckning av s. k.
effektivitetsskäl, allt medan de mänskliga värdena mer och mer sköts åt sidan.
"Men", konstaterar Myrdal, "när lagstiftarna så löpt linan ut,
har de tydligen fått kalla fötter. Flera nya utredningskommittéer har börjat ge
utrymme åt en obestämd oro för vad man kommit att sammanfattande, fastän
oklart, kalla 'den kommunala demokratin'".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myrdal fortsätter: "Det trängande behovet av en
utvärdering vittnar om hur slarvigt förberedda sammanslagningsbesluten och en
hel del efterföljande beslut varit."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur skulle då 1930- och 1940-talens socialdemokrater
ha handlat i samma situation? Myrdal svarar: "En sak är jag säker på: att
vi inte som sista gången skulle ha gått till väga tvångsvis utan att fråga
befolkningen. Vi hade den tiden ett annat demokratibegrepp än 'beslutsfattarna'
i vårt nu korporativt styrda samhälle."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den här bakgrunden var det inte förvånande, att
människorna på många håll runt om i landet hälsade den första borgerliga
trepartiregeringens deklaration 1976 med stor tillfredsställelse. I
regeringsförklaringen slogs det fast, att regeringen var beredd att seriöst
pröva ansökningar om kommundelningar för att rätta till hafsverket från 1969.
Jag hade själv förmånen att i en av dessa pionjärkommuner, Vadstena, få vara
med om både att leda rebellrörelsen och att sedan bygga upp den nya kommunen.
Sällan har jag i poUtiska sammanhang mött en sådan entusiasm från människorna
som under dessa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I årets budgetproposition hävdar
civilministern, i bil. 15, att önskemål om ändringar i den gällande
kommunindelningen bara framförts från ett fåtal kommuner. Och endast sju
kommuner har delats under de borgerliga regeringarnas tid. Detta är i och för
sig riktigt. Nästan aningslöst ger civilministern förklaringen i nästa mening;
"I flertalet fall fattades</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutet
mot kommunfullmäktiges, länsstyrelsens och kammarkollegiets uppfattning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är förvisso inte hedrande, varken för
kommunfullmäktige, länsstyrelser eller kammarkollegium. I samtUga faU har det
funnits en klar folkmajoritet för en delning, men de beslutande instanserna har
så dåligt stått i samklang med folkopinionen att de gått emot det av flertalet
i de berörda kommundelarna omfattade kravet på frihet och självständighet.
Detta är ett vittnesbörd så gott som något om hur svårt det är för en
folkopinion i en del av en kommun att göra sig gällande. För att lyckas driva
igenom en kommundelning fordrås såväl kunskap om hur man bör gå fill väga, hur
olika instanser skall matchas som mycket av energi och andra resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårt storebrorssamhälle - det korporativa och
storskaliga samhälle som Myrdal talar om - är det inte så lätt för medborgarna
att komma till tals, och särskilt inte om de inte har erfarna
kommunalpolitiker, som är beredda att stå upp för dem, utan i stället i all sin
ensamhet tvingas att kämpa mot bristande förståelse i såväl kommunfullmäktige som
länsstyrelse och kammarkollegium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är helt övertygad om att det runt om i landet, i många
kommundelar, finns en opinion för en förändring av den kommunala indelningen -
inte bara i de fyra kommuner där ansökningar om delning konkretiserats och
inlämnats. Men människorna vet inte hur de skall gå tUl väga i vårt
genombyråkratiserade samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Centermotionerna beträffande den kommunala
demokratin är av stort intresse. Särskilt gäller detta partimotionen 1127. Det
är lätt för oss moderater att instämma i flertalet av de synpunkter som anförs.
Det finns inte minst anledning att fästa avseende vid tanken på en vidgad
användning av kommunala folkomröstningar som en lämplig form för att utröna
medborgarnas intresse i vad gäller större kommunala investeringar och de
skattemässiga konsekvenserna av dessa. Kanske är detta en bättre form än
omröstningar om kommunalskattens höjd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt gäller det dock naturligtvis att se till att
inte folkomröstningsinstitutet missbrukas, så att kommunerna tvingas genomföra
folkomröstningar i ärenden som i ekonomiska eller andra avseenden är
bagatellar-tade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en vikfig punkt tar centermofionen upp fortsatt
kommunaldemokra-tisk forskning. Ja, självfallet måste vi fortsätta forska. Av
budgetpropositionen framgår dock att även regeringen är inne på denna linje.
Nya utredningsdirektiv aviseras för kommunaldemokratiska kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Ukhet med centermotionen anser vi att det är
illavarslande, då det i budgetpropositionen av föredraganden talas om största
restriktivitet i vad gäller indelningsändringar mot en berörd kommuns vilja.
Det är på nytt storskalighetens och centraliseringens företrädare som talar. Vi
vill klart deklarera, så som också sker i vår reservation, att
kommunaldemokratiska skäl mycket väl kan motivera att en kommun delas. Vi vill
alltså inte nöja oss med att som center- och folkpartireservanterna bara säga,
att kommundelning i sådana fall inte bör uteslutas som en möjlig metod. Men
det är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nyansskillnader
oss emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motionen, Uksom i center- och folkpartireservationen, efterlyses förslag till
lagstiftning om direkta val till lokala organ. Det är möjligt att detta är en
utväg i framtiden. Men frågan är ytterligt komplicerad, och vi är inte beredda
att i dagsläget gå så långt. Först bör en utvärdering ske av den försöksverksamhet
som nu pågår, och där Örebro, Eskilstuna och Umeå är av särskilt intresse.
Erfarenheterna är dock ännu ganska små. Örebro startade sitt försök med
kommundelsnämnder i hela kommunen, alltså i full skala, så sent som den 1
januari i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunaldemokratiska frågorna, herr talman, är av största betydelse. Vi vill
slå vakt om möjhgheterna för människorna i olika kommundelar att återvinna sin
frihet och självständighet, om de så önskar. Vi kommer också att med största
intresse följa den försöksverksamhet med lokala organ som nu pågår på olika
håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till reservation 8 av Anders
Björck m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande hade ledningen av kammarens förhandlingar för en stund
övertagits av andre vice talmannen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 50 SVEN-ERIK NORDIN
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det har nu gått ganska exakt sex år sedan riksdagen fattade beslut om
en ny kommunallag och riktiinjer för kommunal demokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1977
års kommunallag hade som motiv att stärka medborgarnas inflytande. Ett exempel
på detta är kommunallagens bestämmelser att alla kommunala styrelser och
nämnder skall kunna väljas proportionellt. Det minoritetsskydd som därmed
infördes skulle vara den yttersta garantin för att majoriteten inte skulle
missbruka sin makt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunal
demokrati skaU ju inte vara ett vackert slagord blott - den skall vara en
levande realitet. Men den nya kommunallagen rymde redan vid tillkomsten en
betydande skönhetsfläck - ja, inte bara det utan också en betydande demokratisk
orättvisa. Genom att behålla särbestämmelserna för Stockholms kommun, särskilt
då med avseende på borgarrädsinstitutionen, stoppade man möjligheterna att
begära proportionella val av ledamöter i alla styrelser och nämnder i Stockholm
utom de specialreglerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan man inskjuta frågan varför inte konstitutionsutskottet under den långa
behandlingen vintern 1976-1977 av prop. 1975/76:187 inte gjorde rent hus med
undantaget för Stockholm. Intresset fanns förvisso, i all synnerhet som
grundtanken i lagförslaget var att uppnå en enhetiig kommunallag för både
landsting och primärkommuner utan några undantag. Men som bekant hade
kommunaldemokratiutredningen inte berett denna detalj, och utskottet fick nöja
sig med att begära en särskild utredning av problemen i Stockholm.
Utredningsarbetet är nu avslutat, och enligt min mening är tiden inne att
stifta en kommunallag gällande för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minoriteten
i Stockholms fullmäktigeförsamling måste få samma rättigheter som
minoriteterna i Sveriges övriga kommuner har. Varför då uppskjuta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågan
ytterligare? Kan jag få ett svar från utskottsmajoriteten, t. ex. från Yngve
Nyquist, på frågan varför demokratin är mindre viktig i Stockholm?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterar vidare att moderaterna och folkpartiet i sin
reservation anser att drätselnämnden och borgarrådsberedningen har haft en
särskild betydelse för en kraftfull politisk ledning i Stockholms kommun. Det
är möjligt, men det har skett på bekostnad av minoritetens rätt. Så ser den
kommunala demokratin ut i konservativ tappning. Herr talman! Att kunna begära
proportionella val är en grundläggande demokratisk rättighet. Jag yrkar därför
bifall till reservation nr 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan gäUer frågan om kommundelningar kan man notera
att det tydligen går en ideologisk skiljeUnje meUan de socialistiska partierna
och de icke-socialistiska partierna. Enligt de socialistiska partierna var den
tvångs-mässigt genomförda storkommunreformen bra för den kommunala demokratin.
På annat sätt kan man inte tolka den nonchalans som under åren har visats de
lokala opinionerna. Vi har under årens lopp fått åtskilliga bevis på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fjol ville ju de socialistiska partierna t. o. m. rikta
dechargeanmärkning mot Fälldinregeringen för att den tillgodosett lokala krav
på delning av storkommuner. Regeringen Palme fullföljer nu den socialistiska
restriktivi-teten beträffande kommunal demokrati genom att avisera en skärpning
av praxisen när det gäller att tillmötesgå lokala krav på kommundelning. Enligt
centerns mening måste man vara öppen för att hitta de bästa lösningarna i det
enskilda fallet. Delningar av kommuner är en metod. I de flesta fallen blir det
naturligtvis tal om andra metoder för främjandet av kommunal demokrati,
exempelvis inrättande av lokala organ i kommunerna. Här noterar jag att det
finns en ljumhet hos moderaterna. De talar varmt för de här tankarna, men de
yrkar på de här punkterna avslag på vår motion om den kommunala demokratin och
om den försöksverksamhet som vi anser bör vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokala organ med beslutsbefogenheter har kunnat inrättats
sedan 1980. Denna försöksverksamhet bör, enligt vår mening, drivas vidare fram
till ett slutsteg. Detta slutsteg bör omfatta möjligheter till direkta val av
de lokala organen. Svårigheter med dessa direkta val finns, men de skall inte
överdrivas. Enligt min mening kan man inte lägga in dessa val på den nuvarande
gemensamma valdagen. Det finns gränser för vad valförrättare hinner klara av!
Men om vi i framtiden får skilda valdagar för riksdags- och kommunalval kan
frågan lösas. Det finns också andra lösningar. Man kan förlägga valet av lokala
organ till samma dag som kyrkofullmäktigevalen, särskilt om denna valdag
förläggs till ett annat år än då de allmänna valen hålls.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman!
Jag ber att få yrka bifall till reservation nr 9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag viU också passa på att yrka bifall till
reservationerna nr 10 och nr 11, som jag inte skall gå närmare in på. Låt mig
dock få understryka betydelsen av att man också i den kommunala verksamheten utnyttjar
möjhgheterna att låta den enskilda människan få uppleva ett personligt
engagemang. Det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklar
både människorna och kommungemenskapen. Pensionärskooperativ, som vi har
skrivit om i vår motion, är ett bra exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller frågan om partistöd möter vi här ett årligt återkommande
debattämne. Det tog som bekant rundlig tid, innan vi över huvud taget fick ett
partistöd. Sedan kom debatten om konstruktionen. Partiöverenskommelsen år 1971
om konstruktionen av partistödet var en kompromiss, men även om den kan
kritiseras, som alla andra kompromisser, har den i stort sett fungerat bra. I
vissa fall ger den förstås besynnerliga utslag. Med tio års erfarenheter som
grund är det därför på tiden att en översyn kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centern
hävdar för sin del bestämt att frågan måste bringas till en snar lösning. Vi är
öppna för en diskussion om konstruktionen. Proportionerna mellan grundbidrag
och mandatbidrag kan självfallet diskuteras. Samtidigt är det ofrånkomligt att
det finns ett samband mellan statligt partistöd och kommunalt partistöd. Ett samband
i så måtto att den svenska demokratin och vårt parlamentariska system sedan
lång tid är grundade på förekomsten av rikspartier, som täcker hela landet och
som svarar för betydelsefulla informationsinsatser ända ned till den kommunala
nivån. En ny konstruktion av det kommunala partistödet får inte heller leda
till att partier genom fraktionsuppdelningar tillskansar sig orättmätigt höga
kommunala bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problem
finns alltså, men de är ju till för att lösas. Låt oss få en lösning så snabbt
som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centern
har till detta riksmöte återkommit med förslag om att möjligheter öppnas för de
kyrkliga kommuner som så vill att utge stöd till de partier som är
representerade i kyrkofuUmäktige. Motiven är parallella med motiven för det
kommunala partistödet. Det behövs information också om kyrkliga frågor. Det
behövs stimulans till valdeltagande också när det gäller kyrkofullmäktigevalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
avstyrker vår motion, men vi har folkpartiets stöd. På vilka argument stöder då
utskottet sitt avslagsyrkande? Jo, man säger att de kyrkUga kommunerna är långt
mindre enhetliga än borgerliga kommuner. Det är inget starkt argument. Just på
grund av den mindre enhetliga partistrukturen kan det vara befogat med ett
särskilt kyrkokommunalt partistöd. TiUhör det kyrkokommunala partiet inte ett
riksparti, får det ju ingen hjälp från riksorganisation och distrikt i samma
utsträckning som andra partier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett stort antal församlingar har man inte kykrofullmäktige, säger utskottet.
Men det kan väl inte vara utskottet obekant att det i fortsättningen blir ett
tvång att införa kyrkofullmäktige i fler församlingar än nu. Det beslutet
fattade vi i fjol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen:
Vi föreslår ju inte något tvång att införa kyrkokommunalt partistöd. Vi vill
bara att man överväger att öppna möjligheten att ge denna rätt. I den nya lagen
om kyrkliga kommuner är grundtanken den att man så långt det går skall göra
kyrkliga kommuner jämställda med borgerliga kommuner, dvs. ge dem ökad
självständighet och ökat svängrum.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar
bifall till reservationerna 12 och 14.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 51 YNGVE NYQUIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I raden av frågor kring det kommunala arbetet
har vi våra positioner. Det är inte så lätt att övertyga varandra. Att jag tar
till orda nu beror på att Sven-Erik Nordin stäUde en fråga direkt till mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både Sven-Erik Nordin och jag fanns med i
konstitutionsutskottet, när den nya kommunallagen antogs. Karl Boo var då
ordförande, och utskottet hade borgerlig majoritet. Vi är väl helt på det klara
med de svårigheter som fanns beträffande den särreglering som man fick
fastställa för Stockholms kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man är nu beredd att försöka lösa en del av problemen och
nå en bättre enhetlighet. Därom är vi nog överens, Sven-Erik Nordin och jag.
Men då är det väl lämpligt att man även ser på de proportionella valen utan att
bryta ut den frågan i förväg. Jag tror att Sven-Erik Nordin är så praktisk att
han inser detta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 52 SVEN-ERIK NORDIN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skulle mycket väl kunna ta Yngve Nyquists
ord till mitt hjärta och säga att det här är en direkt fortsättning på det
resonemang som vi förde i konstitutionsutskottet vintern 1976-1977. Jag vill
minnas att både Yngve Nyquist och jag då var anhängare av tanken på att man
inte skulle ha några särbestämmelser för Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det som gör mig orolig och det som bekymrar mig djupt
är att när socialdemokraterna avstyrker vår motion, som vill slå vakt om
minoritetens rätt, ger man inte ett enda ord på vägen i sitt yttrande. Man
säger ingenting om betydelsen av minoritetens rätt i den kommunala demokratin i
Stockholm. Man talar bara om att det naturligtvis vore på tiden att avskaffa
vissa särbestämmelser, men om minoritetens rätt säger man ingenting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är en brist i den
socialdemokratiska skrivningen i utskottet. Det är å andra sidan ett bevis för
att vi tydligen här står ensamma i fråga om att hävda minoritetens rätt i
Stockholms kommunfullmäktige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
ELISABETH FLEETWOOD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I Statens offentliga utredningar 1981/82:53
behandlas förslagen beträffande Stockholms kommunala styrelse som avgivits av
kommunalrättsutredningen. Utredningens förslag har fått en olycklig utformning
vad beträffar två institutioner i Stockholm som har och länge har haft stor
betydelse för en effektiv politisk ledning i Stockholms stad. Det gäller som ni
förstår borgarrådsberedningen och drätselnämnden. Förslagen behandlas också i
en motion av Margareta Andrén och Hädar Cars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utskottsbehandlingen har moderaternas och folkpartiets
representanter framhållit att särregleringen i Stockholm av den kommunala
styrelsen har lång hävd. Yngve Nyquist sade alldeles nyss att detta var ett
inte särskilt tungt vägande skäl. Det var bara ett av skälen. Det viktigaste
skälet, Yngve Nyquist, är att det är en effektiv arbetsform till båtnad för
politiken i Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
remissyttrande har Stockholm under bred enighet avvisat förslaget om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avskaffande
av nämnda institutioner. Bara vpk har sagt nej, alla andra partier har sagt ja
och viU behålla den rådande ordningen. Därför, Sven-Erik Nordin, är det tydhgen
jag som talar även för centerns företrädare i Stockholm från den här
talarstolen i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets majoritet anser det inte önskvärt med
särbestämmelser i så stor utsträckning som nu gäller, säger man och utgår från
att regeringen under den fortsatta beredningen prövar olika möjligheter för att
förena särbestämmelser för Stockholm med större enhetlighet i kommunallagen.
Därmed avstyrker majoriteten motionen. Risk för att Stockholm förlorar
borgarrådsberedningen resp. drätselnämnden, två väl fungerande institutioner,
föreligger alltså klart, herr talman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi reservanter har svårt att förstå att ett avskaffande av
Stockholms särbestämmelser på något sätt skulle kunna ligga i andra kommuners
intresse. Kan verkligen det politiska arbetet i kommunerna landet runt främjas
av att Stockholm inte får behålla borgarrådsberedningen och drätselnämnden även
i fortsättningen? Eller skall enhetligheten drivas för sin egen skull?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi hoppas verkligen att riksdagen skall
undvika en så olycklig utveckling, och jag yrkar bifall till reservation 5- i
konstitutionsutskottets betänkande 1982/83:21.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 54
SVEN-ERIK NORDIN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Elisabeth Fleetwood utnämnde sig till
talesman för centerpartiet i Stockholm. Hon har deltagit i utskottets
behandling och borde faktiskt ha läst de motioner som utskottet har behandlat.
Den motion som ligger till grund för centerns reservation i utskottet är
avgiven av Olof Johansson och Karin Andersson, ganska kända centerpartister
från Stockholms kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan kan man inte dra någon annan slutsats av Elisabeth
Fleetwoods anförande än att det för hennes del, för moderaternas del och
tydligen även för fler personers del är viktigare att man får behålla glansen
och skimret av borgarrådsinstitutionen än att man ger minoriteten dess
demokratiska rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 55 ELISABETH FLEETWOOD (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror att det klart framgick att det var
de effektiva arbetsformerna som var anledningen till att Stockholms kommun i
sitt remissvar talade för ett bibehållande av den ordning som i dag gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De två centerpartisternas namn är väl kända för mig. Men
Sven-Erik Nordin sade i sitt anförande att han inte förstod varför inte
konstitutionsutskottet gjort rent hus med särbestämmelserna för Stockholm. Dét
var på den punkten jag yttrade mig. Jag tycker det är märkligt att
centerpartisterna i Stockholm har så litet stöd av Sven-Erik Nordin i
konstitutionsutskottet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
56 SVEN-ERIK NORDIN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Till det sista kan jag säga att det kanske beror på att jag i över 30
år har umgåtts med kommunalpohtiker från Sveriges alla län och praktiskt taget
alla kommuner och att jag därför hört vittnas om att man kan bedriva ett
effektivt kommunalt arbete utan att ha en borgarrådsinstitution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
57 ELISABETH FLEETWOOD (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har inte påstått att man inte kan bedriva effektivt politiskt
arbete utan borgarrådsberedning. Men eftersom det nu är så att man i Stockholms
kommun anser sig göra det med denna existerande borgarrådsberedning kan jag
inte finna någon anledning att i enhetlighetens namn avskaffa densamma.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommunala
frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 58 EVA HJELMSTRÖM
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Kommunala frågor är vidsträckta. Det upplever vi inte minst under
dagens debatt. Det har diskuterats mycket om kommunal kompetens och
demokratifrågor, och det är vad jag tänkte ta upp här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
har lagt fram en motion om en lex Birka. Vi frågar oss där om barnens rätt
skall heta pengar. Om medborgarrätt skall heta pengar. Vi tvingas konstatera
att detta tyvärr fortfarande är ett faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
borde inte vara så i ett rättssamhälle. Det borde inte vara så i ett samhälle
som kallar sig demokratiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag vågar många människor inte hävda sina demokratiska rättigheter av risk för
att det kommer att kosta dem skjortan eller kjolen. Det tycker vi är
upprörande. Vi tycker att i ett rättssamhälle måste medborgarna, de enskilda
individerna, kunna göra sina röster hörda. Man måste få möjlighet att driva ett
mål i domstol utan att behöva riskera att bli skyldig tusentals eller
hundratusentals kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar att vår motion om en lex Birka har ett allmängiltigt intresse. Den utgår
visserligen ifrån en trafikpolitisk fråga, men den har vidare dimensioner. Den
har helt enkelt en prejudicerande karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tycker nu uppenbarligen inte kommunpolitikerna i Stockholm. Man säger att
barnen tog en kalkylerad risk. "Där ser ni hur det går om man springer i
väg och stämmer kommunen" - ett citat frän stadsjuristen i Stockholm och
dåvarande socialborgarrådet Mats Hulth, socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är som Claes Borgström, barnens jurist, sagt - en häpnadsväckande
barnfientlighet. Men det är också en häpnadsväckande rättsfientlighet, och det
är ovärdigt en rättsstat och ovärdigt Sveriges riksdag om man låter detta
passera opåtalt och inte bifaller vpk:s motion i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
är det vi har krävt? Först och främst har vi krävt att riksdagen skall uttala
sig för en lex Birka, innebärande att barn och andra svaga grupper, däribland
t. ex. pensionärer, skall kunna driva mål utan att riskera att förlora stora
summor. Det har t. ex. i vissa fall skett att barn har berövats sina första
arbetsinkomster, som de hade jobbat ihop till under sommarlovet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan har nu delats upp
på två utskott, nämligen konstitutionsutskottet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
justitieutskottet. Vi återkommer därför till ärendet om en stund här i
kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad säger då utskotten? Ja, denna fråga har tydligen
berörts tidigare, och man är uppenbarligen också oroad över den. Den bereds
inom regeringskansliet, säger jusfitieutskottet, men samtidigt har det gått
direktiv till den utredning som har att behandla den att man skall se till att
samhället inte belastas med ytterligare pengar. Det gäller i det här fallet 5
milj. kr. Jag tycker, herr talman, att 5 milj. kr. för att ge de svaga
grupperna i samhället rätt att kunna driva den här typen av prejudicerande mål
är en försvinnande liten summa, mot bakgrund av att vi vet att ekonomiska
brottslingar samfidigt har alla möjligheter att fiffla och kostar samhället
inte bara 5 milj. kr. utan hundratals miljoner om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra krav som vi ställt i vår motion är att en
ersättning av statsmedel skall kunna utgå till Birkagårdsbarnen, eftersom
ärendet är av principiell natur. Det kravet skall, såvitt jag förstått, tas upp
i justitieutskottet på tisdag, och jag hoppas att det där kommer att behandlas
positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi nu har att ta ställning till i
konstitutionsutskottet är den del som föranleddes av vad stadsjuristen i
Stockholm Inger Ridderstrand-Linderoth skrev i en artikel i Dagens Nyheter. Hon
framhåller där att enligt kommunalrättsliga principer och stadgad praxis får
kommunen inte lämna ekonomiskt stöd åt enskild eller obehörigen gynna några
kommunmedlemmar framför andra. - Underförstått kan alltså enligt stadsjuristen
en kommun inte medge eftergifter ens i fall av prejudikatintresse. Vid en
granskning av Stockholm kommuns agerande i det här fallet tycker jag att detta
uttalande framstår som helt absurt, och som stockholmsbo och skattebetalare
blir jag förgrymmad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall alltså med skattemedel betala en kommuns
kostnader för att driva ett mål mot de barn som verkligen kämpar för en bra
miljö. Jag skall pröjsa för att kommunen skall kunna fortsätta en politik som
innebär att barn tvingas gå i strypkoppel längs väggarna och inte kunna
utforska sin närmiljö. Jag skall tvingas betala för att de skall bo mer eller
mindre i en gaskammare och därtill bli drabbade av bullerskador. Detta är inte
bara en rättsskandal, utan det är, som Dagens Nyheter framhåller, också en
motsvarighet till BT Kemi-skandalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rent rättsligt lät kommunen barnen under två års tid tro
att tingsrätten skulle få pröva både frågan om en begränsning av trafiken och
begäran om skadestånd. Barnen och deras föräldrar lade ner inte bara
hundratusentals kronor utan också oerhört mycket arbete på att få fram ett helt
unikt material om bl. a. luftmätningar, ett material som sedan använts
vetenskapligt i skilda sammanhang. Men sedan börjar, efter dessa två år, manipulationerna
från kommunen. Det manifesteras i stadsjuristens uttalande i Dagens Nyheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu kan man fråga sig vad det egentligen står i
kommunallagen. Om jag har förstått konstitutionsutskottet och de jurister som
jag har talat med rätt, finns det absolut ingenting som hindrar en kommun från
att medge eftergift för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=91 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars
1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ifostnaderna i ett fall
som detta. Tvärtom borde det-vara önskvärt att så Nr 100 sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är, herr talman, inte bara stockholmare som väljer barnen framför bilarna och
som önskar få se att medborgarrätt inte heter pengar. Det är inte bara
människor som kämpar för miljöfrågor och rättsfrågor utan också många andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
rättsläget, som vi framhåller i vår reservation 4, tydligen är oklart - jag
tycker dock att det är solklart - skulle jag vilja ha ett klart besked från
utskottets ordförande. Finns det något hinder för en kommun att medge
eftergifter för kostnaderna i denna typ av mål? Med detta vill jag, herr
talman, yrka bifall till reservation nr 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
skall jag helt kort ta upp det litet märkliga att Bertil Fiskesjö i en replik
får angripa och dessutom ställa frågor till en riksdagsledamot som inte har
rätt att gå upp i replik. Bertil Fiskesjö talade om vårdnadsersättningen och
var kritisk mot vad bl. a. Nils Berndtson sade här tidigare i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill upprepa vad Nils Berndtson sade, nämligen att de borgerliga driver sin
linje om vårdnadsersättning. Vi från vpk;s sida tycker att det är viktigare att
man slår vakt om den kommunala barnomsorgen, som vi vet i dag rustas ned. I
stället för att införa vårdnadsersättning borde enligt vår mening staten gå in
och ta över kostnaderna, i första hand personalkostnaderna, och på längre sikt
se till att barnomsorgen byggs ut. Vi vet att det är många barn som i dag står
utan dagisplats. Att i detta fall tala om valfrihet är rent nonsens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
59 BERTIL FISKESJÖ (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det var bra att jag får tillfälle att ställa samma fråga till Eva
Hjelmström. Anser Eva Hjelmström att den nuvarande fördelningen av kostnader
och förmåner i vad gäller barnomsorgen i kommunerna är väl förenlig med
rättvise- och likställighetsprinciperna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
60 EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har själv stått fyra år i kö för en daghemsplats. Då börjar man
inte diskutera huruvida det finns någon valfrihet eller huruvida det skall vara
likställighet eller inte. Vi vet att de flesta barnen här i landet inte har
någon möjlighet att få den kollektiva barnomsorg som vi eftersträvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
61 BERTIL FISKESJÖ (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr talman! Eva Hjelmström illustrerar utifrån sin
egen erfarenhet de orättvisor som vi vill bidra fill att avskaffa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 62 EVA HJELMSTRÖM
(vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Dessa orättvisor bidrar man bäst fill att avskaffa genom att se fill
att staten går in och tar över ansvaret för, som jag sade tidigare, i första
hand personalkostnaderna för barnomsorgen. Men på längre sikt skall man se till
att barnomsorgen också byggs ut, så att den verkligen kan omfatta alla
förskolebarn här i landet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 63 GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Konsfitutionsutskottet har i sitt betänkande
1982/83:21 avstyrkt en motion av Göte Jonsson och Rolf Dahlberg om
"stad" som benämning på vissa tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 1976/77 års riksmöte tillät jag mig att motionera om
att riksdagen skulle lagfästa en rätt för sådana städer som före 1971
författningsenligt benämndes städer att fortfarande få använda beteckningen
"stad". Det dåvarande konstitutionsutskottet ville inte vara med på
detta men framhöll -liksom dagens konstitutionsutskott har gjort - att det inte
finns något hinder för kommun, som så önskar, att även fortsättningsvis använda
beteckningen "stad" i sädana fall då detta icke har någon
kommunalrättslig betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eftersom utskottsuttalanden i ärenden, som
inte är uppenbart kontroversiella och föranleder voteringar, sällan tilldrar
sig massmedias och därmed allmänhetens och de kommunala beslutsfattarnas
uppmärksamhet, har jag bara velat påpeka - till den verkan det hava kan - att
det faktiskt är fritt fram för städer att kalla sig "stad". Detta kan
vara trösterikt att veta, särskilt för dem som med begreppet "kommun"
i första hand förbinder de revolutionära styrelseformer som härskade i Paris
åren 1789 och 1871.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 64
MARTIN SEGERSTEDT (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I konstitutionsutskottets betänkande om
kommunala frågor behandlas en motion, där vi motionärer kräver en lagändring i
syfte att göra det möjligt att anordna telefonsammanträden med kommunala
styrelser och nämnder. Utskottet har på några rader avfärdat motionen och säger
bara att ur såväl principiella som praktiska utgångspunkter bör sådana
sammanträden inte godkännas som underlag för kommunala beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sakläget i den här frågan är det, som utskottet också
mycket riktigt redovisar, att kommunallagen inte innehåller något uttryckligt
förbud mot telefonsammanträden. I rättspraxis har emellertid fastslagits att
dessa sammanträden inte är lagUga, och beslut har undanröjts när överklagningar
har skett. Utskottet har också letat fram ett tio år gammalt frågesvar av
civilministern, där även han intog samma ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan att mera i detalj gå in på sakfrågan kan man påvisa
att en hel del har inträffat på detta område under de senaste tio åren.
Tekniken har utvecklats, och det finns nu helt andra möjligheter att
kommunicera via telefon, både muhtiigt och genom utbyte av dokument. Såväl inom
näringslivet som inom organisationer används nu telefonsammanträden
rutinmässigt. På den statliga sidan används redan nu telefonsammanträden även
för styrelsebeslut. Det är fullt lagligt att i en statiig styrelse hålla
styrelsesammanträden, där en eller flera ledamöter deltar per telefon. Även på
rättsväsendets område har en lagändring skett som möjliggör användning av
telefonen i rättegångsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi motionärer anser att det är otillfredsställande att det
inte finns enhetliga regler på detta område när det gäller olika sektorer av
samhället. Det kan uppstå förvirring om vad som är lagligt och vad som inte är
lagligt. Vi hade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från
motionärernas sida hoppats på en mera noggrann genomgång av denna fråga än vad
utskottsbetänkandet ger uttryck för. Frågan är faktiskt inte så marginell som
den vid ett första påseende kan förefalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte något yrkande, men vi kommer att göra
förnyade försök att få upp denna fråga till riksdagsbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 65 PÄR GRANSTEDT (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det här betänkandet behandlar bland mycket
annat motion 2080 med Britta Hammarbacken som första namn. Det är en motion
från förra året. Motionen har behandlats i flera utskott under det gångna
riksdagsåret. Anledningen till det är att motionen tar upp en ganska bred
problemställning. Det gäller frågan om ett utvidgat välfärdsbegrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tanke som vi för fram i motionen är att vår strävan
efter en bättre välfärd inte bara skall gälla det ökade materiella välståndet
utan att vi på ett bättre sätt än tidigare skall lyfta fram vad man kan kalla
för livskvalitetsfrågor; Det gäller sådant som möjligheter till gemenskap
mellan människor, samarbetsmöjligheter, möjligheter för människor att ta ansvar
för och också påverka sin egen livsmiljö, rätten till en positiv och
stimulerande miljö, ren och frisk luft osv. Det är värden som kan vara svåra
att mäta, svåra att uttrycka i siffror, vilket vi gärna gör. Men icke desto
mindre är det av oerhört stor betydelse för vårt' välbefinnande, och jag kanske
bör tillägga därmed också för vår ekonomi, att vi lyckas skapa ett samhälle som
fungerar väl ur de här synpunkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande förutsättning, som vi ser det, för ett
samhälle med en bättre livskvalitet är att besluten förs närmare människorna,
att människor får större möjligheter att ta ansvar lokalt för sig själva, sina
närmaste och sin närmiljö, att människorna får större möjligheter att påverka
och forma den miljö som de lever i. Under den tid som centern var i
regeringsställning uträttades åtskilligt i den riktningen. Vi fick bort en
mängd specialregler som styrde kommuner. De statliga ämbetsverken bantades
åtskilligt. Det blev möjligt att dela alltför stora kommuner, möjligheten fill
kommunala folkomröstningar infördes, och det blev lagligt möjligt att införa
kommunala lokala organ med beslutanderätt. Inte minst det senaste innebär att
det nu är möjligt i stora kommuner att ha lokala styrelser, kommundelsnämnder,
som kan sköta de lokala angelägenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att vi slår vakt om de stora framsteg som
gjorts på detta område och att vi går vidare med arbetet att decentralisera
beslutsfattandet, att skapa en fungerande lokal demokrati. Ett sätt att gå
vidare kan vara att göra de lokala organen direktvalda, som har nämnts tidigare
i den här debatten. Man kan utveckla den lokala självstyrelsen, inte bara i
kommundelar utan också i bostadsområdena. Man kan uppmuntra kooperativ
verksamhet för att behovet av olika typer av service skall tillgodoses osv. Det
är detta fortsatta utvecklingsarbete när det gäller att förbättra den lokala
demokratin och människornas möjligheter att påverka sin egen livsmiljö och ta
ansvaret för den som vi har tagit upp som en punkt i den här motionen. Det är
den som behandlats här.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten hanterar dessa
frågor med visst ointresse, vill jag påstå, men det finns reservationer som för
upp de här tankarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall til! de
reservationer i betänkandet som centerpartiet står bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1 (den kommunala kompetensen i fråga om
vårdnadsersättning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 161 röster mot 121 för
reservation 1 av Anders Björck m. fl. 12 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (den kommunala kompetensen i näringspolitiska
frågor)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 159 röster mot 133 för
reservation 2 av Anders Björck m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3 (begränsning av det kommunala serviceansvaret)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 221 röster mot 72 för
reservation 3 av Anders Björck m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (ersättning av kommunala medel för barns
rättegångskostnader)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 272 röster mot 19 för
reservation 4 av Nils Berndtson. 3 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 8 (kommunallagens särbestämmelser för Stockholms
kommun)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan, som ställdes mot reservation 5 av
Anders Björck m. fl., bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (proportionella val av nämnder i Stockholms kommun)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 245 röster mot 47 för
reservation 6 av Bertil Fiskesjö och Sven-Erik Nordin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 11 (särskild lagstiftning för kommunala bolag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 277 röster mot 17 för
reservation 7 av Nils Berndtson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 14 (den kommunala demokratin) Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 232 röster mot 61 för
hemställan i reservation 9 av Bertil Fiskesjö m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets motivering, som ställdes mot den i reservation
8 av Anders Björck m. fl. anförda motiveringen, godkändes genom votering med uppresning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 15 (kooperativ
verksamhet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 247 röster mot 44 för reservation 10 av Bertil Fiskesjö
och Sven-Erik Nordin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
16 (åtgärder för att främja livskvalitet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 249 röster mot 45 för reservation 11 av Bertil Fiskesjö
och Sven-Erik Nordin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
17 (kyrkokommunalt partistöd)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 234 röster mot 59 för reservafion 12 av Bertil Fiskesjö
m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid vissa regionala alarmeringscentraler</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
18 (det kommunala partistödet) Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan, som ställdes mot hemställan i reservation 13 av Anders Björck m.
fl., bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
motivering, som ställdes mot den i reservation 14 av Bertil Fiskesjö och
Sven-Erik Nordin anförda motiveringen, godkändes med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
§ Verksamheten vid vissa regionala alarmeringscentraler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredrogs
konstitutionsutskottets betänkande 1982/83:20 om verksamheten vid vissa
regionala alarmeringscentraler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 66 EVA HJELMSTRÖM (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall fatta mig kort, men det är ändå angeläget att göra ett
konstaterande eftersom verksamheten vid regionala alarmeringscentraler -eller
SOS AB, helt enkelt - berör väldigt många människor. Det gäller larmnumret 90
000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
handlar om den enskildes integritet, som vi också hade uppe i den tidigare
diskussionen om demokratifrågor och integritetsfrågor. Vi har från vpk:s sida -
och det har man även från folkpartiets sida - ifrågasatt verksamheten vid dessa
regionala alarmeringscentraler vid flera tillfällen. Jag har själv i
fullmäktig- och landstingsgrupper gjort studiebesök och sett hur verksamheten
fungerar. Men ursprunget till de aktuella motionerna, som behandlas i
konstitutionsutskottets betänkande nr 20, kommer från jourhavande präst,
jourhavande kurator och dem som är närmast berörda. De tyckte att just
integritetsaspekten inte var tillräckligt tillgodosedd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi har i vår motion krävt
att reglerna som gäller för dessa alarmerings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagens protokoll 1982/83:100-101</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>centraler kompletteras och
förtydligas på en rad punkter. Det gäller en så enkel sak som att personer som avlyssnas
bör få veta att samtalet spelas in. Det var ett krav. Vi har också framfört att
sekretessbestämmelserna för personalen vid alarmeringscentralerna bör skärpas.
Dessa bestämmelser är i dag annorlunda än för personal som arbetar inom
socialvården, där tystnadsplikt gäller. Vi har vidare sagt att man borde se
över SOSAB;s verksamhet över huvud taget, t. ex. beträffande hur band och
liknande förvaras. Och vi har tidigare aktualiserat frågan om utbildning för
personalen vid alarmeringscentralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har konstitutionsutskottet enligt vår uppfattning delvis tillgodosett våra
krav, inte minst i vad gäller den första punkten, om integritetsskydd för den
enskilde, dvs. att den avlyssnade alltid skall få veta att samtalet spelas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
skriver utskottet att justitiekanslern skall se över verksamheten. Jag
förväntar mig då att justitiekanslern verkligen kommer att företa en utredning
och se till att det blir ytterligare lagregleringar på det här området -det
tror jag är nödvändigt på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har, herr talman,
inget särskilt yrkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 67 KARIN AHRLAND
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den folkpartimotion som är aktuell i det här ärendet gäller en
väsentlig integritetsfråga. Genom utskottsbetänkandet har frågan, anser jag,
förts ett steg framåt - och det är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt utgår jag från att kammarens ledamöter läser det särskilda yttrande som
är fogat till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konstitutionsutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1982/83:22 Anslag till
Stöd till politiska partier (prop. 1982/83:100 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1982/83:23 Anslag till
Allmänna val (prop. 1982/83:100 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1982/83:24 Anslag till
Datainspektionen (prop. 1982/83:100 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
§ Studie- och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föredrogs utbildningsutskottets betänkande
1982/83:16 om tjänstekonstruktionen m. m. för studie- och yrkesorientering i
grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1982/83:69).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 68 RUNE RYDÉN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! När den nya läroplanen för grundskolan trädde i kraft höstterminen 1980
ersattes den praktiska yrkesorienteringen med praktisk arbetshvsorientering,
som skall läggas ut under grundskoletiden och omfatta minst sex veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
praktiska arbetslivsorienteringen syftar till att ge eleverna ökade kunskaper
om samhälle och arbetsliv och är ett led i studie- och yrkesorienteringen. Det
finns anledning att särskilt betona att praon skall syfta till att eleverna får
erfarenhet av arbetslivet på olika områden och att den alltså inte skall vara
inriktad mot ett visst yrke eller ett enstaka verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anknytningen
till skolans undervisning skall vara den övergripande målsättningen. Eleverna
skall i undervisningen och genom vägledning hjälpas att sätta in sina
erfarenheter i ett större sammanhang. Det är i detta sammanhang
syo-funktionärens uppgift att fungera som resurs och inspiratör och att bedriva
personlig vägledning. En utbildning för syo-funktionärer bör därför inriktas på
att de skall kunna ge en objektiv och saklig orientering om förutsättningarna
inom olika yrkesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
reservanter har den uppfattningen att det är väsentligt att syo-funktionärerna
i sin tjänst har en kombinafion av syo-verksamhet och undervisning, detta med
tanke på den förtrogenhet med skolans övriga arbete och den kännedom om
eleverna som syo-funktionärerna bör kunna få genom att jämte sin syo-verksamhet
också undervisa i ett läroämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat därmed sammanhängande huvudsyfte med den av riksdagen 1981 beslutade
tjänstekonstrukfionen var att motverka den ofrivilliga delfidstjänstgöring som
många syo-konsulenter tvingats fill. Genom att syo-tjänsterna kompletteras med
undervisningsuppgifter är möjligheterna mycket större än f. n. att få full
tjänstgöring, varvid deltidsarbete kan undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
förslaget om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola
behandlades i riksdagen för 15 månader sedan beslöts också att de nya
tjänsterna skulle vara statligt reglerade och att läroämne borde ingå i
tjänsten. Vidare fick UHÄ i uppdrag av den borgerliga regeringen att lägga fram
ett förslag till ny utbildning av syo-konsulenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut hann inte, bli ett år gammalt innan den socialdemokratiska regeringen
föreslog att beslutet i dessa delar skall upphävas, bl. a. med hänvisning till
att det i dagens ekonomiska läge inte är försvarbart att förlänga utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
reservanter anser visserligen att frågan om utbildningens innehåll behöver
beredas ytterligare, men vi anser det fullt möjligt att klara de uppställda
kraven inom givna ramar, både i vad gäller utbildningens längd och i fråga om
dess ekonomi. I vår reservation ifrågasätter vi om det behövs 90 poäng för
syo-delen i denna utbildning. Om man har så höga krav, bhr det naturligtvis
omöjligt att få ämneskunskap i mer än ämnet samhällskunskap inom ramen för en
utbildning på 120 poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När en ny utbildning
inrättas, kommer ju många önskemål fram, och sätts</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inga fasta ramar från
början tenderar utbildningen att bli alltför omfattande när alla önskemål har
tillgodosetts. Det är enligt min mening helt klart och möjligt att man kan få
en fullgod syo-utbildning och dessutom en ämnesutbildning i exempelvis engelska
eller matematik för både grundskola och gymnasieskola samt i ämnet
samhällskunskap för grundskolan inom ramen för 120 poäng. Vill man sedan skaffa
sig en kompetens för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap kan det lösas genom
en påbyggnadsutbildning på exempelvis 20 poäng. En sådan här utbildning kan
klaras för i varje fall samma kostnad som för den fullbordade syo-linjen med
120 poäng. Utbildningen skulle då exempelvis kunna omfatta 70 poäng
syo-utbildning plus 10 poäng praktisk-pedagogisk utbildning plus 40 poäng
ämnesutbildning i något av de nämnda läroämnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har tagit detta exempel för att visa att den socialdemokratiska
argumentationen på den här punkten inte har varit särskilt stark utan att det
är andra faktorer som har avgjort regeringens ställningstagande när det gäller
att upphäva det tidigare beslutet om sy o-tjänster från december 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
kommer andra reservanter att ta upp de övriga frågorna, och jag nöjer mig med
att konstatera att det är mycket olyckligt att frågan om syo-utbildningen och
syo-tjänsternas konstruktion fortfarande skall långha-las, till men för
syo-lärare och andra berörda. Den socialdemokratiska handlingskraften har inte
här firat några triumfer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ännu
märkligare är vpk:s agerande i den här frågan. Man springer på varje punkt
ifrån sin motion för att göra upp med socialdemokraterna om något som kan bli
tvärtemot vad vpk har strävat efter i sin motionstext. Någon ordning får det
finnas i ett parti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med det anförda yrkar jag bifall till reservafionen vid
utbildningsutskottets betänkande 1982/83:16.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 69 LARZ JOHANSSON
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I går kväll hörde jag skolministern i ett TV-program efterlysa en
bredare skoldebatt. I dag skall vi diskutera en regeringens proposifion som
berör en av skolans viktigaste målformuleringar. Det hade varit ett bra
tillfälle för skolministern att här och nu bredda sina kunskaper om skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är säkert viktigt att få erfarenhet ifrån ungdomsgården hos Älvsjö AIK eller
från IOGT:s lokalavdelning i Älvsjö, men den sortens erfarenheter skulle nog må
bra av att kompletteras med debatter här i huset. Respekten för riksdagens och utbildningsutskottets
arbete kräver att något av statsråden i utbildningsdepartementet är närvarande
när vi behandlar deras propositioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nog om detta, herr talman,
och över fill sakfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För ungefär ett år
sedan beslutade riksdagen att ge studie- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>yrke.sorienteringen en
fast organisation och en erkänd ställning i skolan. Beslutet var noga övervägt
och hade föregåtts av en lång försöksverksamhet, som i sin tur avslutades med
en utvärdering av skolöverstyrelsen. Utvärderingsrapporten var sedan föremål
för en bred remissomgång och på grundval av resultatet av denna skrev den
dåvarande mittenregeringen en proposifion om studie- och yrkesorientering i
grundskolan och gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den propositionen slogs fast att ett av skolans viktigaste mål är att förbereda
eleverna för arbetslivet. Likaså sade man klart ifrån att denna
arbetslivsförberedelse är en uppgift för all undervisning och att den är en
angelägenhet för alla som är verksamma i skolan. Den nya läroplanen, Lgr 80,
med sitt ökade inslag av praktisk arbetshvsorientering och skolans vidgade
ansvar för de ungdomar som lämnar grundskolan utan att gå vidare till
gymnasieutbildning, är ytterligare motiv för att stärka syo:ns ställning. Stor
vikt lades vid den del av verksamheten som är riktad till elever med särskilda
behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagsbeslutet
innebar också att statligt reglerade tjänster skulle inrättas för
syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan. Syo-tjänsten skulle också
kompletteras med undervisningsuppgifter, så att full tjänstgöring skulle kunna
erbjudas syo-funktionärerna och ofrivilligt deltidsarbete därigenom skulle
kunna undvikas. Avsikten var att den nya organisationen skulle börja tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
här är viktiga utgångspunkter. Ett huvudsyfte med den av riksdagen beslutade
tjänstekonstruktionen för syo var just att motverka den ofrivilliga
deltidstjänstgöringen, som många syo-konsulenter tvingats till. Detta skulle
lösas med den föreslagna tjänstekonstruktionen och med möjligheten att jämte
syo-uppgifter undervisa i ämne. Detta beslut hälsades med stor
tillfredsställelse, inte bara av syo-funktionärerna utan av hela skolväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har den socialdemokratiska regeringen kommit tillbaka till riksdagen i samma
ärende med en proposition som river upp den redan beslutade reformen och
skjuter det hela på en oviss framtid. Man frågar sig varför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av de skäl som åberopas är att utbildningsfrågan inte är löst. Det är i sig ett
svagt argument, och Rune Rydén har redan redovisat varför. Låt mig bara göra en
liten jämförelse med den aktuella AU-reformen, som gäller ekonomutbildningens
organisation och längd. Där har ett långvarigt utredningsarbete lett fram till
slutsatsen att utbildningen bör omfatta minst 140 poäng. Detta är också UHÄ:s
förslag, och all planering har inriktats på detta. Men då säger regeringen helt
frankt i årets budgetproposition att det statsfinansiella läget inte tillåter
mer än 120 poäng, och så får det bli, även om sakskäl talar för något annat.
När det gäller utbildningen av syo-funkfionärer, där det finns en beställning
från regeringen på en 120-poängsutbildning kryper regeringen däremot bakom
UHÄ;s förslag om en längre utbildning och säger sedan att vi inte har råd med
den av samma statsfinansiella skäl. Tala om att vända kappan efter vinden!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig, herr talman, helt stillsamt påminna om att socialdemokraterna förra året
vid behandlingen av propositionen i ett särskilt yttrande krävde</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utökade
personella och ekonomiska resurser till syo-verksamheten! Då var det inte
mycken omsorg om statsfinanserna! Detta är alltså ett mycket svagt argument,
som är till för att dölja att regeringen inte vill genomföra reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men låt oss ändå, för att åstadkomma ett resultat i en för
skolan viktig fråga, acceptera regeringens resonemang att det kan behövas mer
tid för överväganden om utbildningens utformning. Detta har vi reservanter nu
gjort, och vi ansluter oss därmed till vpk:s ståndpunkt att ikraftträdandet bör
framflyttas ett år, fill den 1 juli 1984. Därmed borde saken vara klar, tycker
man! Men ingalunda. Regeringen och utskottsmajoriteten reser nya invändningar,
och därför måste jag ställa några konkreta frågor till utskottsmajoritetens
företrädare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill ni eller vill ni inte ha statligt reglerade tjänster?
Vill ni eller vill ni inte att syo skall kombineras med undervisning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är enkla frågor som det går att svara ja eller nej
på. Det behövs ingen tid för ytteriigare överväganden i det här avseendet. Ni
har haft ca fio år på er att komma fram till en ståndpunkt. Krångla gärna om
utbildningstidens längd, men kom inte och säg en gång till att frågan om för-
och nackdelar med kommunalt resp. statiigt reglerade tjänster behöver belysas
ytterligare. Anständigheten kräver att ni ger dem som är verksamma i skolan ett
besked. Svara ja eller nej på de två frågor jag ställde!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har i det här anförandet inte berört den
ömkliga roll som vpk har iklätt sig i det här spelet. Jag tror att Jörgen
Ullenhag i sitt kommande anförande kommer att lyfta fram den i det dagsljus den
förmodligen inte tål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag bara konstatera att regeringen gör
sitt bästa för att sabotera den arbetslivsförberedelse som vi tidigare i alla
sammanhang kunnat vara överens om. Syo:n är dess värre bara ett exempel -
prao-besparingen är ett annat, som vi får tillfälle att återkomma till senare.
Oron är stor i skolan, och man frågar sig med rätta: Anser inte den nuvarande
regeringen att en bra arbetslivsförberedelse nu längre är ett av skolans
viktigaste mål?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka avslag på propositionen
1982/83:69 och bifall till den reservation som är fogad till
utbildningsutskottets betänkande nr 16.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 70
JÖRGEN ULLENHAG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som Rune Rydén och Larz Johansson redan har
sagt beslutade riksdagen för två år sedan att för syo-funktionen i grundskolan
och gymnasieskolan samt för uppföljande syo skulle inrättas statligt reglerade
tjänster och att undervisning i ämnet skulle införas soin en reguljär del av
syo-tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande regeringen vill upphäva detta riksdagsbeslut
och behålla nuvarande syo-konsulent och yrkesvalslärartjänster t. v.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var, herr talman, något förvånande att regeringen tog
det här initiativet, eftersom socialdemokraterna var ensamma om sitt motstånd
mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mittenregeringens förslag
förra gången. Det verkade faktiskt som om regeringen hade glömt bort att den är
en minoritetsregering. Under motionstiden väcktes också helt följdriktigt från
de fyra övriga riksdagspartierna motioner som gick emot regeringsförslaget.
Riksdagsbeslutet från år 1981 borde ligga fast. Det var moderaterna,
centerpartiet, folkpartiet och kommunisterna överens om, om man får tro de
motioner som väcktes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
reservationen slås också detta fast. Däri sägs det att det är angeläget att
syo-tjänsterna kompletteras med undervisningsuppgifter för att full tjänstgöring
skall kunna erbjudas syo-funktionärerna och deltidsarbete undvikas. Vidare sägs
det att i och med att undervisning i ämnet införs som en reguljär del av
syo-tjänsten skall statligt reglerade tjänster inrättas för syo-funktionen i
grundskolan och gymnasieskolan. Det finns inte anledning att ändra det tidigare
ställningstagandet såvitt avser statligt reglerade tjänster för syo i
grundskolan och i gymnasieskolan och dessa tjänsters konstruktion, säger man
vidare i klartext i reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
här innebär att vpk i reservationen får sin motion utomordentligt välvilligt
behandlad. Det är inte så ofta som de icke-socialistiska partierna och vpk
hamnar på samma linje. I motionerna i den här frågan hände det faktiskt, och
det beror naturligtvis på att det här inte rör sig om någon ideologisk
skiljelinje utan mera om en praktisk bedömning av hur man bäst skall ordna
utbildningen, i och för sig nog så viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vpk-motionen förslås "att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att riksdagens beslut om rikthnjer för tjänster för studie- och
yrkesorientering m. m. i övrigt skall ligga till grund för det fortsatta
arbetet med hithörande frågor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
reservationen från folkpartiet, moderaterna och centerpartiet föreslås
uttryckligen att vpk-motionen på denna punkt skall bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vpk-motionen föreslås vidare "att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att riksdagen ej anser att syo-konsulenterna bör engageras i
kommunal ungdomsuppföljning eller annan rent kommunal verksamhet i den mån
sådan verksamhet faller utanför skolans område".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
på denna punkt tillmötesgås vpk-motionen i reservationen. Med anledning av bl.
a. vpk-motionen på denna punkt föreslås att riksdagen skall ge regeringen till
känna att beslutet från 1981 skall ligga fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Hade vpk fullföljt sin motion, hade reservationen blivit<br>
majoritetstext och vpk hade fått igenom sina yrkanden här i kammaren. I<br>
stället har man nu retirerat från sin motion. Nu talar man inte längre om att<br>
riksdagsbeslutet skall gälla. Nu säger man tillsammans med socialdemokra<br>
terna i majoritetstexten: "Frågan om syo-funktionärers utbildning </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kräver ytteriigare
analys." Också när det gäller huvudmannaskapsfrågan har vpk lämnat sin
motion. Där, i motionen, ville man mycket bestämt ha stathgt huvudmannaskap. I
utskottstexten säger man att ärendet skall beredas vidare och att för- och
nackdelar med kommunalt resp. statligt reglerad syo-konsulenttjänst skall
belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1981 var vpk med om ett beslut om syo-konsulentutbildningen, som hade ett starkt
stöd bland syo-konsulenterna själva. Trots sin egen motion</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slår man nu sönder det
beslutet. Det är beklagligt. Det enda man kan hoppas är att enskilda vpk-are
vid omröstningen skall vidhålla sina yrkanden i vpk-motionen och därmed
möjliggöra att det gamla beslutet ligger kvar. Ett sådant handlingssätt skulle
hälsas med tillfredsställelse av en stor majoritet av landets syo-konsulenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist. Vpk har två talare anmäla i denna debatt - Björn Samuelson har anmält sig
för tio minuter och Nils Berndtson likaså för tio minuter. Herr talman! Jag
tror inte att det räcker ens med tjugo minuter för att förklara vpk:s underliga
turer i denna fråga. Jag yrkar, herr talman, bifall till reservationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 71 LARS SVENSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Riksdagen har nu att åter diskutera och besluta om en del av skolans
viktigaste uppgifter, nämligen studie- och yrkesorienteringen. Detta är en
betydelsefull fråga, eftersom det gäller att hjälpa våra ungdomar vid val av
utbildning resp. arbete. Detta har av riksdagen tidigare framhållits vara en
fråga för alla anställda i skolan. I den läroplan som nu gäller betonas att
arbetslivsorientering skall ingå i all undervisning. Riksdagen var vid behandlingen
i december 1981 överens om de mål och riktlinjer som skulle gälla för studie-
och yrkesorienteringen i grundskolan och gymnasiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
1971 års beslut om syo i grundskolan och gymnasieskolan infördes på försök en
gemensam organisation. Detta innebar att man anställde kommunala
syo-funktionärer, som skulle ägna sig åt studie- och yrkesorienteringen för
eleverna. Deras uppgifter har efter hand utökats genom kommunernas ansvar för
uppföljningen av åtgärder för ungdomar, som ej sökt eller kommit in på utbildning
efter grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandhngen i december 1981 av proposition nr 15 föreslog dåvarande regeringen
att det för syo-verksamheten skulle inrättas statligt reglerade tjänster. I
dessa skulle utöver syo-funktionen även ingå undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ställde oss bakom kraven på att man skulle förhindra att syo-funktionärerna
tvingades till deltidstjänstgöring och till att tjänstgöra vid flera
skolenheter med många gånger långa resavstånd. Vi ansåg att det borde finnas en
tjänst på varje skolenhet och att det var viktigt att syo-verksamheten knöts
fastare till skolans undervisande verksamhet. En väg att klara detta är att
kombinera syo med undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
propositionen behandlades framförde vi att frågan inte var tillräckligt utredd
om hur denna kombination skulle kunna ske, vilka ämnen som skulle kunna
kombineras med syo, hur utbildningen skulle läggas upp för dessa och hur
fortbildningen för verksamma syo-funkfionärer skulle ordnas. Vi ansåg då att
propositionen i denna del var dålig, och det har också visat sig att vi hade
rätt. Vi ansåg även att riksdagen borde veta de ekonomiska konsekvenserna av
sitt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
har under 1982 på uppdrag av regeringen utarbetat förslag fill ny utbildning
för syo-funkfionärer inom ramen för 120 poäng. UHÄ konstaterar att det enda
ämne som går att kombinera med syo är samhällskunskap. Detta enda ämne
underlättar dock inte syo-funktionärernas möjligheter till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>heltidstjänster, om man
tar i beaktande de risker som i dag föreligger för ett överskott av lärare inom
detta område. Dessutom blir man inte behörig att undervisa i mer än ett av de
ämnen som finns inom ett block i grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
denna utredning gjordes av UHÄ, har inga åtgärder vidtagits för att förverkliga
riksdagens beslut. Eftersom riksdagen fattade sitt beslut i december 1981 och
eftersom den dåvarande majoriteten och den dåvarande regeringen var så
angelägen om att beslutet skulle genomföras den 1 juh 1983, är det med
förvåning jag konstaterar att man bara lät ärendet stanna upp. Man begärde ett
förslag från UHÄ. Men i debatten i kammaren framförde dåvarande talesmannen för
centerpartiet att man, eftersom man hade ett år på sig, hann påbörja
fortbildningen av syo-funkfionärer. Jag vet inte en enda syo-funktionär som har
blivit erbjuden fortbildning eller ämnesutbildning för att kunna fungera från
den 1 juli 1983. Ändå hade den dåvarande regeringen ansvaret fram till
september 1982. Det var kanske inte så lätt att genomföra beslutet så snabbt
som man då ville göra gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
partier är nu överens om att det inte går att genomföra riksdagens beslut om
ikraftträdande den 1 juli 1983. Detta framhöll vi i en reservation, när
propositionen behandlades 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
var alltså dåligt förberett, och jag kan nämna att efteråt har
syo-funktionärerna själva i sitt medlemsblad skrivit att de förstår mer än väl
att ärendet behöver beredas ytterligare, på grund av den dåliga proposifionen
i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
måste nu upphävas, eftersom det inte går att genomföra den 1 juli 1983. På den
punkten är vi alla överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att det bör ske en prövning av frågan om tjänstekonstruktionen för
syo-funktionärerna. Beredningen börke snabbt, så att beslut kan fattas om
genomförande den 1 juli 1984, samma som reservanterna föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beredningen bör ingå - utöver frågan om tjänstekonstrukfionen
-syo-funktionärernas utbildning och de nuvarande funktionärernas fortbildning.
Det sistnämnda tror jag är inte minst viktigt, för kan vi inte ge dessa
funktionärer denna möjlighet, så tvingar vi dem även i framtiden att bli
deltidsanställda. Vidare måste de ekonomiska konsekvenserna klarläggas både vad
gäller utbildningen av de nya syo-funktionärerna och fortbildningen av de
nuvarande anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utbildningen kan jag inte underlåta att säga att det kanske finns en
möjhghet att kombinera beredningen med den s. k. Lut-utredningen som legat nere
under hela det borgerliga regeringsinnehavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser det alltså naturligt att riksdagen när den fattar beslut i frågor av den
här arten också skall veta vad det innebär för ekonomiska konsekvenser. Jag
tror att vi därmed har fått underlag för att vpk och vi kunde komma fram till
en gemensam uppfattning. Det förvånar mig att inte reservanterna - när de i
övrigt säger sig vilja spara och veta vad man beslutar - har velat se fill att
det finns ett ekonomiskt underlag för de beslut som fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed,
herr talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan och avslag
på den reservafion som förehgger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i , grundskolan och
gymnasieskolan </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall så svara på några av de frågor som tagits upp av
de tidigare talarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rune Rydén säger att man mycket väl kan ordna en
syo-utbildning inom ramen för 120 poäng. Det är möjligt, men därom vet vi
ingenting säkert. Det är möjligt att Rune Rydén har bättre kunskaper och förutsättningar
att bedöma detta än vad UHÄ har. UHÄ har sagt att om man skall kunna klara
kombinationen med annan undervisning än enbart i samhällskunskap, är man uppe i
150 poäng. En motion som Rune Rydén själv står under med sitt namn pekar mot
att det skulle bli en utbildning på 140 poäng. Nu har man krupit ner till 120
poäng för att man skall enas inom de borgerliga blocket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror alltså att man måste ha sakligt underlag för de
påståenden man gör, och vi bör väl då hellre lita på UHÄ än på ett enskilt inlägg
i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Larz Johansson säger att det finns anledning att
skolministern är närvarande i kammaren. Om jag inte minns alldeles fel, fanns
inte dåvarande skolministern här när vi diskuterade syo-propositionen 1981. Hon
var med när vi diskuterade gymnasieskolan, men jag har inget minne av att hon
befann sig i kammaren när vi diskuterade propositionen. I varje fall deltog hon
inte i debatten. Jag tror också att det här i första hand är en fråga som bör
diskuteras av parlamentarikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Larz Johansson säger vidare att det var ett noga övertänkt
förslag som lades fram. Det verkar inte så, när det inte är möjligt att
genomföra det till den 1 juli 1983 som ni hade tänkt. I denna del var
propositionen dålig, och det har erkänts av de verksamma syo-funktionärerna.
Man sade också att man skulle påbörja fortbildningen när vissa delar var klara,
och man har ännu inte kunnat göra det. Vi är - och där vill jag svara på de
andra två frågorna -positiva till att kombinera undervisning och annan
uppföljningsverksamhet som sker inom skolans ram, men vi måste veta vad det får
för ekonomiska konsekvenser, och vi måste veta att vi ger syo-funktionärerna
möjlighet att fungera under vettiga former. Där tror jag att vi har
syo-funktionärerna med oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att arbetslivsförberedelserna är så viktiga att
vi föreslår och accepterar en utökning av dessa kontakter. Det kommer vi säkert
tillbaka till när vi skall diskutera prao.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att syo-funktionärerna spelar en viktig roll när
det gäller att förmedla kontakterna mellan skolan och arbetslivet. Det har vi
också påtalat i tidigare debatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror alltså att om vi skall kunna lösa denna fråga på
sikt så att lösningen verkligen håller i framtiden, får vi inte tillämpa den
gamla mittenregeringens system. Den lade inför riksdagen ett dåligt förslag.
Riksdagen följde regeringen och kände inte till de ekonomiska konsekvenserna,
och de berörda befattningsbehavarna visste heller inte vilka konsekvenser det
blir för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, herr talman, ber jag att än en gång få yrka
bifall till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 72
RUNE RYDÉN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När man hör Lars Svensson kan man tro att
enbart tidsfaktorn har någon betydelse här. Men i så fall hade vi kunnat komma
överens, eftersom vi reservanter har accepterat att beslutet skjuts upp ett år.
Men anledningen är att man inte behandlat detta ärende på ett tillfredsställande
sätt i regeringen och departementet. Det UHÄ-förslag som framlades om en
utbildning på 150-160 poäng borde man ha återremitterat med uppdrag att ta fram
ett nytt förslag på 120 poäng. Lars Svensson sade att det är möjHgt, och det
instämmer jag i - det är fullt möjligt att klara av en sådan utbildning på 120
poäng. I den utbildningsplan som UHÄ tagit fram fanns många moment som man kan
sätta frågetecken i kanten för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När olika institutioner träffar samman för att få en bit
av kakan i en syo-utbildning är det fullt förståeligt att man önskar en stor
bit av kakan. Så gör vi alla i en sådan situation. Därför, som jag sade i mitt
anförande, måste det sättas en klar och fast ram som talar om hur långt man får
gå. Därefter får vederbörande försöka kompromissa sig fram inom den ramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i mitt anförande visat att det går alldeles utmärkt
att klara en syo-utbildning plus ämneslärarutbildning i engelska, i matematik,
i samhällskunskap för grundskola och gymnasium för de båda första ämnena inom
ramen på 120 poäng. Man kan göra det till en kostnad som icke överstiger den
nuvarande kostnaden för 120-poängsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför tycker jag, Lars Svensson, att det hade varit
mycket bättre om man hade kunnat gå fram på dessa vägar i stället för att på
nytt dra i gång ett elände för syo-funktionärerna, som inte vet vad de kommer
att få för situation i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den socialdemokratiska majoritetsskrivningen står en
mening som oroar mig. "Det bör därvid enligt utskottets mening vara en
strävan att anställningsförhållandena för syo-funktionärer och lärarpersonal i
skolan bhr så likartade som möjligt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man har två punkter, A och B, och skall försöka närma
dem till varandra, kan man först närma A till B, eller B till A. Man kan också
röra båda två. Jag fruktar, Lars Svensson, att socialdemokraterna inte riktigt
vet vad man vill göra, och då kan det bli en förändring av både lärarens roll
och syo-funktionärens roll. I så fall är hela fältet upprivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore bra om Lars Svensson i dag kunde säga att man
inte har någon tanke på att förändra lärarfunktionens roll, utan tanken är att
syo-funktionen skall anpassas till lärarrollen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983 .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 73
LARZ JOHANSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag beklagar Lars Svensson som måste stå här
och försvara en dålig proposition. Det är uppseendeväckande att varken Lena
Hjelm-Wallén eller Bengt Göransson har tid eller lust eller mod att vara här
och försvara sitt förslag. Man förlitar sig tydhgen helt på kommunisterna. När
det vidare gäller hanteringen av frågan förra gången minns Lars Svensson fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar hur detta förslag har hanterats efter
riksdagsbeslutet vill jag peka på att den dåvarande regeringen gav UHÄ i
uppdrag att lägga fram ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag
till hur utbildningen skulle utformas, och det har UHÄ också gjort. Om man är
så angelägen att genomföra utbildningsreformen som Lars Svensson säger sig
egentligen vara, kunde man ha hanterat denna fråga lika lättvindigt som man
behandlar AU-reformen. Om man inte accepterar UHÄ;s förslag, kan regeringen ju
bestämma att en kortare utbildning skall anordnas, om den tycker att detta är
bra. Dessutom har det visats både i utskottsbehandlingen och i denna debatt att
det mycket väl går att utforma utbildningen så att inga merkostnader uppstår,
även om den blir något längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Svensson säger då att dessa inte går att genomföra i
denna del. Därom kan vi uppenbarligen tvista, men för att slippa tvisten om
tidsutdräkten har reservanterna gått med på att genomförandet av reformen
skjuts upp med ett år. Då hinner man klara ut de frågor det gäller. Det finns
därför inga skäl till att, som Lars Svensson säger, beslutet måste upphävas i
dess helhet. Varför skulle det vara så? Beslutet behöver inte alls upphävas i
dess helhet bara därför att man tar litet längre tid på sig för att genomföra
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Svensson säger som svar på en av mina frågor: Vi är
positiva till att kombinera syo med undervisning. Vad betyder det? Betyder det
att det skall bli en kombinafion, eller gör det inte det? Han säger vidare att
syon kan kombineras med annan verksamhet inom uppföljningsansvaret. Har han då
frågat kommunisterna, som han här har som sina stödtrupper och som i sin motion
mycket klart har sagt ifrån att så inte får bli fallet? Lars Svenssons
resonemang låter litet underligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Svensson säger fill sist att man visst är posifiv
till utökade arbetslivskontakter och att den prao-besparing som så småningom
skall diskuteras är ett uttryck för dessa utökade arbetslivskontakter. Jag
måste säga att detta var ett uppseendeväckande uttalande och att vi lär få
anledning att återkomma till det i debatter framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig avslutningsvis bara påminna om att jag har ställt
ytterligare en fråga: Vill ni eller vill ni inte ha statligt reglerade
tjänster?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 74
LARS SVENSSON (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vad jag sade till Rune Rydén var att den
beredning som UHÄ hade gjort inom ramen för de direktiv som den dåvarande
mittenregeringen meddelade ledde till att man konstaterade att utbildning och
undervisning inom ramen för 120 poäng enbart kunde ges inom ämnet
samhällskunskap. Jag tycker att det är intressant, när man diskuterar
kvaliteten på syo-verksamheten - och det är tydligen det som Rune Rydén vill
göra - att han vill att vi skall sänka utbildningskvaliteten inom den rena syo-verksamheten
men att han i det avseendet inte har stöd av några andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte det som skrevs av yrkesvägledaren vid Lunds
universitet till hands, men han framhöll att man i stället borde utöka
undervisningen inom syo-verksamheten eftersom det just inom den delen ställs så
stora krav att man måste ha en fullgod utbildning. Vill man ha kvalitet, hamnar
man någonstans i närheten av UHÄ:s förslag. Jag säger därför att jag måste lita</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mer på UHÄ än vad jag kan
lita på Rune Rydén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rune
Rydén anför här att det inom UHÄ skulle förekomma en strid i frågan hur stort
inslaget av undervisning skall vara. Det kan jag inte yttra mig om, eftersom
jag inte vet hur UHÄ fungerar på den punkten. Det är dock kanske värt att
notera för UHÄ vad som här sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har vidare skrivit att det för syo-funkfionärerna bör vara med lärarnas
arbetsförhållanden så hkartade förhållanden som möjligt, och det är
utgångspunkten för den beredning som skall ske. Vi har icke för avsikt att
förändra lärarnas förhållanden. Vi har inte vid något tillfälle sagt att det
skall ske någon sådan förändring. Vi skall pröva och se hur man kan klara
syo-funktionärernas roll i skolan med hänsyn till deras viktiga uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är, Larz Johansson, bara till att läsa i protokollet från onsdagen den 16
december för att man skall kunna konstatera att dåvarande skolministern icke
deltog i debatten angående syo. Hon finns inte antecknad bland talarna, och jag
vet att hon gick innan vi behandlade det ärendet. Hon var med vid behandhngen av
propositionen om gymnasieskolan, men inte i debatten om syo-proposifionen. Den
överlät hon åt Larz Johansson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill alltså ha klart sagt ifrån att man måste se de ekonomiska konsekvenserna
av ett förslag. Även en ansvarig opposition bör veta vad som bhr följderna av
det beslut som man fattar. Vad betyder detta ekonomiskt, och hur skall vi se
till att vi får en bra kvaHtet på de människor som inom skolan jobbar med detta
mycket viktiga arbete, så att de kan hjälpa ungdomarna? En av de viktigaste
uppgifterna är nämligen att se till att ungdomarna är förberedda för utbildning
eller jobb. De människor som har denna uppgift måste känna att de har
betydelse. Det är det som vi vill komma fram till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
beslut som vi skall fatta i denna fråga hinner vi fatta i så god tid att
förslaget kan genomföras den 1 juli 1984.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 75 RUNE RYDÉN (m)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Lars Svensson säger att det inom ramen för den utredning som UHÄ har
tagit fram bara fanns möjlighet att ha ämnet samhällskunskap som lärarämne inom
syo-tjänsten. Det är i och för sig riktigt, men det har ingalunda varit någon
strid inom UHÄ för att få fram detta underlag till den här utbildningen. Vad
jag sade var bara att när man tillsätter en arbetsgrupp med företrädare för
olika ämnen som skall utforma en syo-utbildning, dela på en kaka poäng, kommer
givetvis de att önska att deras ämnen får så stor bit som möjligt av denna
kaka. Då vill de kanske göra kakan större än den i verkhgheten är. Det är vad
som har inträffat i detta fall, och det är ingenting märkligt i detta. Men
myndigheterna borde ha satt upp en klar och bestämd ram. Det borde den
socialdemokratiska regeringen ha gjort när den fick beskedet från UHÄ om att
önskemålen från universiteten vad det gäller undervisningen inom syo-delen var
så många.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär inte, vilket Lars Svensson vill försöka hävda här, att själva syo-biten
skulle få sämre kvalitet. Jag vill erinra kammaren om att vi i dag har en
syo-utbildning på 60 poäng. I det exempel som jag nämnde som ett av de</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den , 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tänkbara
alternativen vill jag alltså utöka den med ytterligare 10 poäng upp fill 70
poäng. I det alternativ som Lars Svensson tidigare efterfrågade och som har
utformats av människor från bl. a. Lunds universitet finns det 86 poäng i
syo-förslaget. Men många av dessa poäng är inte alls hänförliga till någon syo,
utan det rör sig t. ex. om vetenskapsteoretisk orientering. Det är i och för
sig bra och intressant, men frågan är vad det har med syo att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns således, Lars Svensson, alldeles utmärkta
möjligheter att klara av reformen inom de givna ramarna. Hade regeringen velat
visa kraft, hade den kunnat genomföra reformen, kanske med den tidsutdräkt på
ett år som ju alla tycks vara överens om - fastän socialdemokraterna ville
skjuta på den ytterligare. Om den socialdemokratiska regeringen hade agerat på
ett mycket tidigt stadium, hade inte ens detta behövt ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 76 LARZ JOHANSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars Svensson säger: Vi litar på UHÄ. Sedan
talar han om kvaliteten på syo. Självfallet är kvaliteten på syo lika viktig
som kvaliteten inom ekonomutbildningen, men där prutar regeringen utan att
blinka och utan att lita på UHÄ, som har en annan mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag fick inte något svar på min
fråga om socialdemokraterna vill ha statligt reglerade tjänster. Jag förstår
att Lars Svensson inte kan svara på den frågan, för både i propositionen och i
utskottsmajoritetens betänkande skrivs det att för- och nackdelarna med
kommunalt resp. statligt reglerade tjänster behöver belysas ytterligare. Som
jag sade i mitt anförande har ni haft nästan tio år på er. Vi har haft en
försöksverksamhet spm har spänt över fem år och som efter denna tid har
utvärderats. Denna utvärdering har varit ute på en lång och omsorgsfull
remissbehandling. Därefter har ärendet beretts i regeringskansliet inte en utan
två gånger inför två olika propositioner. Det har dessutom behandlats två
gånger i utbildningsutskottet och riksdagen med anledning av dessa olika proposifioner.
Fortfarande säger socialdemokraterna: Vi har inte bestämt oss. Det är då
sannerligen inte förtroendeingivande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 77
LARS SVENSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till Larz Johansson vill jag bara säga att vi
inte har suttit i kanshhuset under de sex åren. Det fanns möjligheter att komma
fram med ärendet betydligt tidigare, om det hade funnits intresse från den
dåvarande skolministerns sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill notera att vi i dag diskuterar syo, Larz
Johansson. Vi diskuterar inte ekonomutbildningen - den debatten kommer senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill svara på en fråga som jag inte tog upp i mitt
förra inlägg, och den gällde uppföljningen. Med det ökade ansvar som åläggs
kommunerna kommer kraven på uppföljning inom skolans ram att bli betydligt större.
Det råder alltså inga delade meningar mellan vpk och oss när det gäller
uppföljningsinsatser. Vi har sagt att uppföljningen inom skolans ram mycket väl
kan göras av syo-funktionärer och att det kanske är lämpligt att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kombinera det med en
tjänst som SSA-sekreterare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
säger att stathgt reglerade tjänster bör belysas ytterligare. Jag har sagt det
i december 1981 och i dag, och vi har skrivit det i reservationen i betänkandet
1981 och i detta betänkande, att vi är positiva till en kombination av
undervisning för syo-funktionärer. Men vi måste se till att syo-funktionärerna
verkligen kan fungera. Risken är, enligt det förslag som nu ligger, att
syo-funktionärerna kommer att få en så pass smal undervisningsmöjlighet att
man tvingar fram deltidstjänster för dem och inte ger dem möjligheter att
undervisa i något annat ämne än samhällskunskap, där det redan nu finns risk
för överskott av lärare. Därför måste man se över dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
måste man också veta vilka ekonomiska konsekvenser detta för med sig. Det är
det vi tycker är det allra vikfigaste. Det är ansvarslöst att fatta ett beslut,
som man gjorde 1981, i en fråga där man inte känner till de ekonomiska
konsekvenserna. I riksdagen, som är beslutsfattare, måste vi veta vad detta
betyder ekonomiskt när vi beslutar om det. Därför måste denna beredning ske.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andre
vice talmannen anmälde att Larz Johansson anhållit att till protokollet få
antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 78 BJÖRN SAMUELSON
(vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Först bjuder väl arfigheten att jag tackar Larz Johansson för att han i
denna debatt har utnämnt mig till tillförordnad utbildningsminister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förstår inte denna oro som de borgerliga representanterna ger till känna i
debatten. Jag kunde ha förstått deras oro, om den hade berört rent ideologiska
spörsmål om syo-funkfionen i skolan och om vilken inriktning
arbetslivsorientering skall ha. Syo-tjänsterna skulle regleras 1976, enligt det
löfte som gavs när de inrättades 1974. En borgerlig regering tillträdde 1976,
men det dröjde ända till 1981, som har sagts här tidigare i debatten, innan den
borgerliga regeringen tog itu med denna sak och lade fram en proposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande brist i denna proposifion var att den inte tillgodosåg
utbildningsbehoven, att det inte går att uppnå en rimlig kombination av syo-och
undervisningstjänstgöring inom ramen för en 120-poängsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
brister som fanns i den borgerliga propositionen gjorde alltså att det var
omöjligt att genomföra reformen den 1 juli 1983. Det är ett anständighetskrav,
Larz Johansson, att man, när man går ut i pressen, redovisar varför reformen
måste uppskjutas ett år. Att barasäga att vi nu närmar oss den 1 juli 1983 med
stormsteg är ingen argumentation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
har drivit denna linje när det gäller syo-tjänsterna. När det gäller
utbildningens längd måste 160 poängs utbildning övervägas. Anställningsförhållandena
skall vara likvärdiga med övrig lärarpersonals. Propositionens skrivning om att
engagera syo-konsulenterna i "den kommunala ungdomsuppföljningen eller
annan rent kommunal verksamhet" avvisar vi i den mån</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgifterna
faller utanför skolan. Syo-funktionen måste vara det centrala i
syo-konsulentemas uppgifter. Hela deras tjänstgöring bör läggas inom skolans
ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I arbetslivsorienteringen får man inte heller bortse från
de bestående antagonistiska förhållandena inom arbetslivet. Man måste inviga
eleverna i de intressemotsättningar och styrkeförhållanden mellan kapital och
arbete som existerar. Se där, Jörgen Ullenhag, kom den ideologiska motsättningen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslivsorienteringen måste innehålla kunskap om de
arbetandes möjligheter att genom organisering ta upp kampen för sina villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoritetens skrivning i det aktuella betänkandet,
herr talman, tillgodoser i väsentliga delar vpk:s krav. Målet för den aktuella
propositionen har varit att motverka syo-konsulenternas ofrivilliga
deltidstjänstgöring. I utskottets skrivning finns ingenting som hindrar de
lösningar som vpk syftar på i sin motion, dvs. statligt reglerade tjänster och
ett nej till verksamhet utanför skolans område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till sist deklarera att stöd till de borgerliga
halmstråreservationerna inte har något egenvärde för vpk. Den borgerliga
proposifionen om syo:n visar sig ha praktiska brister. Den borgerliga synen på
innehållet i arbetslivsorienteringen skiljer sig på avgörande punkter från
arbetarrörelsens värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa enkla ord vill jag, herr talman, yrka bifall
till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 79
JÖRGEN ULLENHAG (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vet inte, Björn Samuelson, om de där
orden var så enkla. Björn Samuelson började med att tala förklenande om den
proposition som mittenregeringen lade fram och hade en hel rad krifiska
synpunkter på den. Men, Björn Samuelson, vpk röstade faktiskt för den
propositionen här i kammaren. Då var Björn Samuelson inte ledamot av riksdagen,
men Nils Berndtson var det och kan väl tala om för sin yngre partibroder att
den proposition som vpk i dag talar så förklenande om hade vpk;s stöd för inte
så särskilt länge sedan. Och inte nog med det. När vpk motionerar uttalar man
också i allt väsentligt sitt stöd för just det beslut som togs med anledning av
mittenregeringens proposition. Någon ordning måste det väl ändå vara!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som sitter som syo-konsulent ute i landet och ser hur
de olika partierna agerar, märker att vpk motionerar klart och bestämt om att
de riktlinjer som riksdagen antog skall ligga fast - det skall bl. a. vara
statligt reglerade tjänster. När sedan syo-konsulenten upptäcker att vpk inte
alls har, när det kommer till kritan här i riksdagen, tagit ställning för
statligt reglerade tjänster, då tar han eller hon sig säkert för pannan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många syo-konsulenter har ställt frågan: Hur kan vpk agera
på detta mycket egendomliga sätt? Först säger man en sak när man fattar beslut.
Man säger samma sak när man motionerar. Men sedan, när det kommer till kritan
och ett beslut på nytt skall fattas, gör man något helt annat. Varför har ni
ändrat er? Vill ni ha statligt reglerade tjänster, som ni föreslår i motionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller vill
ni inte ha det? I utskottets skrivning finns inte något klart förord för
statliga tjänster, utan den frågan skall utredas vidare. Detta går ju inte alls
ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill sluta med att fråga om hela vpk-gruppen kommer
att överge sin motion och rösta med majoriteten, eller om det möjligen finns en
och annan vpk-are som håller en rak linje. Det anser jag nämligen inte att
vpk:s företrädare i utbildningsutskottet har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 80 BJÖRN SAMUELSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag försökte i mitt inlägg att ge min syn på
utskottets skrivning i detta ärende. Jag pekade då bl. a. på vikten av
arbetslivsorientering och av att utveckla kontakterna mellan skola och
arbetsliv. Jag anser att vi har flyttat fram våra positioner i det avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om sedan Jörgen Ullenhag tar sig för pannan, så kan han
nog ha många olika anledningar till det. Men i det här fallet behöver han inte
göra det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 81 JÖRGEN ULLENHAG (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag måste säga att vpk har utomordentiigt
blygsamma anspråk när det gäller att flytta fram sina positioner. Man
motionerar om statligt reglerade tjänster - liksom folkpartiet, moderaterna och
centerpartiet. Man har möjlighet att här i riksdagen få majoritet för sitt
eget krav genom att helt enkelt fullfölja vad man anser vara riktigt. I stället
skriver man ihop sig med socialdemokraterna och stannar för någon diffus
formulering om att man skall utreda vidare hur det egentligen skall gå till och
hur man skall ha det med huvudmannaskapet. Jag kallar inte det, herr talman,
för att flytta fram sina positioner. Vi har tydligen olika uppfattningar om vad
det innebär att flytta fram positionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 82 BJÖRN SAMUELSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Självfallet har jag och Jörgen Ullenhag olika
åsikter om vad det innebär att flytta fram positionerna. Det kan vi ju se bl.
a. av valresultatet 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller statligt reglerade tjänster sägs det ju i
betänkandet att tjänsterna skall överensstämma med övrig lärarpersonals. Var
och en, herr talman, som är kunnig, som kan klockan och som kan läsa almanackan
vet att det beslut som nu skall fattas kommer att träda i kraft senast den 1
juli 1984. Jag bedömer det inte så, herr talman, att vi innan dess kommer att
ha ett nyval i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att Jörgen Ullenhag anhållit
att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare
replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf, 83
LARS HEDFORS (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror att de flesta som deltar i den här
debatten är ganska överens om att syo-funktionärerna är en viktig yrkesgrupp
med många viktiga arbetsuppgifter av de mest skiftande slag i det svenska
skolväsendet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1982/83:100-101</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De har
informativa, kurativa, administrativa och pedagogiska arbetsuppgifter.
Dessutom har dessa arbetsuppgifter i väsentlig grad utökats under senare tid,
bl. a. genom beslut i denna kammare. Det är fråga om en utvidgad prao. Det är
fråga om uppföljningsansvaret för ungdomar som är under 18 år, ett ansvar som
har blivit särskilt betungande under senare tid med den stora
ungdomsarbetslöshet som vi nu har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är faktiskt på det viset att för många unga människor
är syo-funktionären en fast punkt i tillvaron. Vi som varit med om att besluta
allt det här begär naturligtvis att syo-funktionärerna skall göra ett bra jobb.
Men skall vi kunna ställa det kravet med riktigt eftertryck måste vi också ge
dem så bra tjänstgöringsförhållanden som det över huvud taget är möjligt. Det
har de inte nu. För många syo-konsulenter är nämligen alternativen deltidstjänstgöring
eller en uppsplittring av tjänsten på flera skolenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till yttermera visso är den här gruppen bildligt talat en
av de mest misshandlade grupperna i svenskt yrkeshv. Syo-konsulenterna har
tvingats leva i ovisshet om tjänstekonstruktion och tjänstgöringsförhållanden i
tolv år. Det började 1971 genom ett beslut om en försöksverksamhet med en annan
syo-organisation i det svenska skolväsendet, en försöksverksamhet som skulle ta
fem år. Det är inte mycket att säga om det, eftersom syo var en ny företeelse i
det svenska skolväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981 - tio år senare - blev den borgerliga regeringen
färdig nied ett förslag till hur syo:n skulle organiseras. Tio år tog det
alltså att få fram det här förslaget. Tala om långbänk!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu - i mars 1983 - tvingas vi fatta ett beslut som innebär
en ytterligare försening till den 1 juli 1984. Tretton år kommer det att ta
innan den här gruppen får klarhet i sina egna tjänstgöringsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är litet av en ödets ironi att vi nu faktiskt är
tillbaka vid 1971 års tjänstekonstruktion. Åtminstone tolkar jag
utskottsbetänkandet på det viset. Utskottets talesman kan ju rätta mig, om han
tycker att jag har fel. Vi är tillbaka till en statligt reglerad lärartjänst,
någonting som bra mycket påminner om gamla tiders yrkesvalslärartjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen sägs det i utskottsbetänkandet att man skall
belysa för- och nackdelar med kommunalt resp. statligt reglerade
syo-funktionärstjänster. Men samtidigt sägs det att anställningsförhållandena
för syo-funktionärer och lärare skall vara "så likartade som
möjligt", dvs. statligt reglerade tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen sägs det också att man skall göra en
ytterligare analys av syo-funktionärens utbildning, men samtidigt hävdas det
att syo-delen "skall kunna kombineras med undervisningsämnen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är för mig personligen angeläget att få påpeka att jag
faktiskt utgår från att de analyser som skall göras resulterar i en statligt
reglerad tjänst med undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till allra sist, herr talman! Utskottet diskuterar också
de nuvarande syo-konsulenternas vidareutbildning. De ekonomiska ramarna, säger
man, kan sätta en gräns för vidareutbildning av nu verksamma, behöriga
syo-funktionärer. Det vore verkligen synd om det skulle vara på det viset.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det skulle
innebära att vi under ganska lång tid framöver skulle få tre olika typer av
befattningshavare på den viktiga syo-funktionen i grundskolan, och det är
definitivt inte bra. Därför menar jag att det fortsatta arbetet också bör
inriktas på att skapa de organisatoriska förutsättningarna för en sådan
vidareutbildning. Jag anser också att det bör kunna ske inom nuvarande
lärarutbildnings ram eller inom ramen för den lärarutbildning som man kommer
fram till senare, utan att det skall behöva innebära alltför stora kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till
utbildningsutskottets hemställan i detta ärende.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 84 LARZ JOHANSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Helt kort! Lars Hedfors redovisar en mängd
tunga argument för att det tidigare riksdagsbeslutet skall ligga fast. Han
säger att syo-funktionärerna har misshandlats under många år. Avsikten med det
förslag som regeringen nu har lagt fram är tydligen att man skall fortsätta att
misshandla dem ytterligare under några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Hedfors utgår i slutet av sitt anförande ifrån att
det skall bli statligt reglerade tjänster för syo-funktionärerna. Ett gott råd,
Lars Hedfors: Det bästa sättet att se till att det blir på det viset är att
rösta med reservafionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 85 LARS HEDFORS (s) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har i mitt anförande talat om hur jag
tolkar utskottsbetänkandet. Såvitt jag kan förstå finns det ingenting i utskottsbetänkandet
som hindrar att man skall kunna ha statligt reglerade tjänster i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är definifivt ingenting som hindrar att dessa tjänster
skall kunna kombineras med ett undervisningsämne. Det är fullständigt
tillräckligt för att jag skall kunna stödja utbildningsutskottets hemställan.
Det kommer inte heller att innebära att man blir färdig med det här arbetet vid
någon annan tidpunkt än den som föreslås i den borgerliga reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Larz Johansson säger att det kommer
att ta ytterligare några år om man stödjer utskottets hemställan. Men då är han
väl ändå litet ovarsam med sanningen, därför att meningen är ju att det här
skall träda i kraft den 1 juli 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 86
LARZ JOHANSSON (c) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars Hedfors säger att han tolkar betänkandet
så att det skall bh enligt hans önskemål. Han säger att det inte finns något i
betänkandet som talar emot. Men det finns inte heller något som talar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är signifikativt för hela den här debatten som vi
tvingas föra här i dag att man måste stå och tolka betänkandet och gissa sig
till vad det ungefär kan leda till. Därför försökte jag - för
syo-funktionärernas skull och förhoppningsvis också för Lars Hedfors skull -
att få ett klart besked av utskottets talesman om han ville ha statligt
reglerade tjänster, om han ville ha kombinationen med undervisning. Men jag
fick inte de klara beskeden, utan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det är
ungefär som Lars Hefors sade att man möjligen välvilligt kan säga att det inte
finns något som talar emot. Men det finns då sannerligen inte något som talar
för. Jag upprepar min uppmaning till Lars Hedfors: Rösta för reservationen i
stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 87 LARS HEDFORS (s) repHk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är väl helt uppenbart att det finns
oklarheter i den här frågan, men de oklarheterna har ju inte den borgerliga
dåvarande regeringen - som hade ansvaret för de här frågorna i sex år - gjort
någonting för att belysa. Vi får väl ge oss till tåls ytterligare ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller att utskottsbetänkandet kan tolkas på det
viset som jag pekade på i mitt inledningsanförande. Därför kommer jag att rösta
för hemställan i utskottets betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andre vice talmannen anmälde att Larz Johansson anhållit
att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt fill ytterligare
replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 88
NILS BERNDTSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Studie- och yrkesorienteringen - syo - är
inte någon ny fråga. Skall man skriva historia bör man nog gå längre tillbaka
än till 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jörgen Ullenhag bad mig att berätta för min partikamrat om
vad som hände 1981. Ställningstagandet till den propositionen har han återgett
rikfigt, men som Björn Samuelson har sagt har vi också vidgat våra
frågeställningar på det här området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag också vidga undervisningsuppgiften till att
omfatta Jörgen Ullenhag och vad som hände när syo-funktionerna infördes i
början på 1970-talet. Det var en stor stridsfråga när man skulle övergå från
förutvarande yrkesvalslärarsystem till syo-funktionärerna. Jag vill också påstå
att det finns en likhet mellan debatten då och debatten i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då Hksom i dag söker man från borgerligt håll att
misstänkliggöra den lösning som har uppnåtts. Då hksom i dag spelade vpk:s
ställningstagande en vikfig roll vid utformningen av beslutsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den försöksverksamhet som skulle bedrivas med
syo-funktionärer misstänkliggjordes från borgerligt håll. Detsamma gällde i
hög grad vpk;s ställningstagande - så till vida är likheten slående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så helt förkastligt var tydligen ändå inte det system som
infördes i början av 1970-talet. Trots att försöksperioden ungefärligen var
till ända när de borgerliga fick regeringsmakten, dröjde det ända till 1981
innan någon som helst förändring aktualiserades. I skoltidskrifter finns det
också dokumenterat för- och nackdelar rhed det system som infördes, och där
finns också en betydligt mer sansad värdering och analys än vad den borgerliga
debatten gav uttryck för vid denna tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar som beslutades 1981, liksom den
proposifion som regeringen nu har lagt fram, skall jag inte gå närmare in på. I
bägge fallen gäller att vissa förändringar av organisationen är befogade, men
det system som infördes i början av 1970-talet utgör ändå grunden. Detta kan
väl ingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förneka-
vare sig det gäller förslaget från 1981 eller förslaget i dag. Det gäller
däremot att tillvarata erfarenheterna och förbättra organisationen på en rad
punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänsterpartiet kommunisterna kunde godta en del av vad
regeringen föreslog i proposition 69, men på flera punkter hade vi andra
förslag. I utskottsmajoritetens skrivning har vikfiga delar av vpk:s förslag tillgodosetts,
bl. a. i fråga om fidpunkten för ikraftträdandet, utbildningens innehåll och
relationerna skola-arbetsliv. Jag skall inte i detalj gå in på dessa frågor,
eftersom Björn Samuelson har gått igenom de olika punkter som vpk finner
väsentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot måste jag reagera mot de borgerligas försök att
vanställa de faktiska förhållandena. På samma sätt som förra gången har
vilseledande uppgifter getts spridning. Nu som då har man sökt ge människor,
som i sin verksamhet är uppriktigt och intensivt engagerade i frågan, en falsk
bild av utskottsmajoritetens ståndpunkter. Jag kan försäkra att det är
åtskilliga som har blivit förvånade när de ringt oss och vi läst upp den exakta
utskottstexten för dem. Från någon källa har de fått helt andra informationer än
vad som står i utskottsbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker det är bra att de faktiska texterna nu Ugger på
vårt bord - nu är det inte längre möjligt att sprida falska framställningar om
vad det hela handlar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ytterligare understryka - utöver vad Björn Samuelson
har sagt -några viktiga punkter i utskottsmajoritetens skrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen skall arbeta så att organisationen skall kunna
träda i kraft den 1 juli 1984. Det var just vad vpk yrkade, och det är vad alla
partier nu yrkar bifall till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudsyftet med tjänstekonstruktionen är att motverka den
ofrivilliga deltidstjänstgöringen, och man säger att en väg att nå detta kan
vara att kombinera syo-tjänstgöringen med undervisning. Det är väl inte
särskilt långt ifrån vad vpk har sagt i sitt motionskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av utbildning skall analyseras. Detta yrkade vpk
också i sin motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man skall analysera för- och nackdelar med kommunalt resp.
statligt reglerade tjänster. Det har tagits upp som något anmärkningsvärt. Ja,
visst skall man göra det, men om man skall se över systemet kan det väl inte
vara så märkligt att också ta upp detta, särskilt mot bakgrund av vad utskottet
anför, nämligen att det bör vara en strävan att anställningsförhållandena för
syo-funktionärer och lärarpersonal skall vara så likartade som möjligt. Jag
tror att detta kan lugna de oroliga på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, herr talman, helt enkelt nonsens att påstå annat
än att vpk:s ståndpunkter är väl tillgodosedda i utskottets skrivning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 89
JÖRGEN ULLENHAG (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Om Nils Berndtson anser att vpk;s ståndpunkter är väl tillgodosedda har
Nils Berndtson inte stora anspråk. Om man uttalar sig klart och tydligt för
statligt reglerade tjänster men</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studie- och yrkesorientering i grundskolan och
gymnasieskolan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utskottet
säger att den frågan skall utredas, då är man inte tillmötesgådd på den
punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man mycket klart anger att undervisningsämnet skall
ingå i tjänsten men utskottet frångår den ståndpunkten och säger att det skall
göras en översyn, då har man inte heller särskilt stora anspråk om man menar
att det är att bli tillmötesgådd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, herr talman, sanningen är nog den att vpk i den här
situationen hellre gjorde upp med socialdemokraterna - trots att vpk och de
icke-socialistiska partierna på ett par punkter hade identiska yrkanden. Det är
nog sanningen det, Nils Berndtson. Vi röstade på samma sätt förra gången detta
var uppe i riksdagen. Tyvärr kommer vi inte att göra det nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nils Berndtson sade att vpk spelar en viktig roll. Ja, det
gör man i kraft av att man säger en sak i motioner och en annan sak när det
kommer till avgörande i kammaren. I det parlamentariska läge som vi har, kan
vpk i vissa situationer inta en vågmästarställning. Så visst spelar vpk en
viktig roll, men särskilt heroisk är den inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman! Jag sade i mitt första anförande
att jag inte trodde att det skulle räcka med 20 minuters vpk-anföranden för att
reda ut den krokiga vpk-vägen. Tyvärr måste jag konstatera att jag hade rätt på
den punkten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 90
NILS BERNDTSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jörgen Ullenhag glömmer en viktig sak i
sammanhanget, nämligen att frågan går tillbaka till beredning och att man
prövar olika saker. Vpk:s ståndpunkter är mycket väl kända, både för de
borgerliga partierna och för regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag hör Jörgen Ullenhag, vill jag dra ytterligare en
parallell mellan 1971 och 1983. Det är tydligen folkpartiet som gnäller mest
högljutt i dag hksom då. Jag har protokollet från den debatten, den 1 juni.
1971. Den folkpartistiske talaren talar där om vpk:s vankelmod i frågan, som
han menade gjorde att det blev en halvmesyr. Han försökte måla alla möjliga
fasor på väggen. Man skulle få arbetslöshet efter fem år, om försöket inte slog
väl ut. Och så sade han: Alla kan väl ändå inte bli arbetsvårdare eller
utbildningsadministratörer inom näringslivet. Har det gått så, herr Ullenhag,
som folkpartiet försökte skrämmas med vid den tidpunkten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan göra den ytterligare parallellen att även den
gången kunde jag notera - jag hade tillfälle att vara med också i den debatten
- det säregna i att både socialdemokrater och borgerliga var synnerligen ivriga
att yrka bifall till vpk-motioner. Vi är inte helt bortskämda med det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom nu försökte man då påstå att saker skulle inträffa
som det inte fanns någon täckning för i de dokument som förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Egentligen borde protokollet från debatten
den 1 juni 1971 fogas som bilaga till de här handlingarna för att visa hur de
borgerliga agerar i sådana här frågor. Det visar i så fall också att vpk har
drivit frågor som har stor betydelse för just dem som är beroende av
syo-verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 91 JÖRGEN ULLENHAG
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Att vpk har särskilt svårt med argumenten i denna fråga tycker jag Nils
Berndtsons inlägg visar på ett mycket klargörande sätt. Han flyr till debatten
år 1971. Tidigare hänvisade vpk:s företrädare till valresultatet när vi
diskuterade det förslag som riksdagen nu skall behandla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla för Nils Berndtson - det kan han säkert hålla mig räkning för-
att jag i mitt första inlägg var utomordentligt noga med att läsa upp valda
citat ur vpk-motionen. Jag talade också om vad reservanterna tycker på samma
punkter. Det finns intalat till kammarens protokoll. Jämför man då, ord för
ord, exakt vad vpk sade i motionen och vad man säger i utskottsbetänkandet,
finner man att det är väldigt mycket som inte alls , stämmer. Och det är väl
detta som har gjort att många har ställt sig frågande fill vpk;s agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Inte ens Nils Berndtsons som vanligt sympatiska framträdande i denna
kammare kan dölja att vpk i denna fråga har följt en mycket, mycket krokig väg.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studie-
och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 92 NILS BERNDTSON
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nej, jag flyr inte frågan, Jörgen Ullenhag. Jag ger en bakgrund som är
viktig för att få den rätta belysningen av hur denna fråga har diskuterats
under mer än ett årtionde och hur olika partier har agerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
en punkt är jag helt överens med Jörgen Ullenhag: jämför gärna vpk-motionen och
utskottets skrivning - då får vi den riktiga bedömningen av vad som gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill göra ytterhgare ett påpekande i sakfrågan. I vår motion sade vi att vi
delar regeringens uppfattning att reformeringen av syo-verksamheten inte kan
genomföras den 1 juli 1983 under de förutsättningar som har givits. I fråga om
det var de borgerliga tämligen nakna till dess de hade vpk-motionens krav om 1
juli 1984 att yrka bifall till. Det var ändå viktigt att, vid genomförandet av
en förändring, ta hänsyn till de omständigheter som gällde. Vi har.alltså fått
gehör även för den ståndpunkten. Regeringen ville vänta till 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämför
gärna propositionen, vpk-motionen och utskottets skrivning, så att vi får en
balanserad debatt i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Får
jag till slut fråga; Vilket är bäst för skolan och eleverna - inte för de
borgerliga partierna - att regeringen får tillbaka frågan med bestämda
uppfattningar om vad beredningen skall gälla eller att ni får en voteringsseger
här? Det är väl ändå detta som för skolan och eleverna är helt avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad vpk vill står klart
för både regeringen och de borgerliga partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 158 röster mot
129 för reservationen av Per Unckel m. fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enligt rättshjälpslagen för motparts rättegångskostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 §
Ersättning enligt rättshjälpslagen för motparts rättegångskostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs justitieutskottets
betänkande 1982/83:19 om ändringar i rättshjälpslagen m.m. (prop. 1982/83:61).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 93 JÖRN SVENSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det s. k. Birkagårdsmålet är i sanning ett
intressant och lärorikt mål. Det aktuahserar både viktiga procedurfrågor inom
rättssystemet och hela grundfrågan om förhållandet mellan myndigheter och
medborgare. Härav får målet sin speciella dignitet, som gör det till en viktig
politisk fråga. Det är två huvudaspekter härav jag här vill beröra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första illustrerar målet konflikten mellan två
skilda juridiska ideologier och kollisioner mellan två olika rätts- och
procedursystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En myndighet eller kommun kan rättsligt sett uppträda i
två helt olika roller, två olika funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om t. ex. en kommun gör en affär med en
byggnadsleverantör, uppstår mellan kommunen och den private affärsmannen en
speciell relation. Denna relation baserar sig på kontrakt eller annan
överenskommelse och berör alltså bara de områden som omfattas av den nämnda
affärsförbindelsen. Om en tvist uppstår mellan kommunen och leverantören, berör
denna tvist uteslutande den begränsade speciella relationen. Tvisten skiljer
sig inte i princip från en tvist mellan två privata parter. Den naturliga
proceduren är då ett tvistemålsförfarande inför allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men en kommun uppträder i sin verksamhet också i en helt
annan roll. En kommun är då inte bara en part vilken som helst. En kommun skall
representera det samfällda medborgarintresset, inte bara sitt eget intresse som
instans. En kommun har skyldigheter som en privat person och en privat instans
inte har. En kommun har ett ansvar för sina medborgares allmänna välfärd, och
detta ansvar är reglerat i lag. I förarbeten och grunder i t. ex.
byggnadslagstiftningen framgår denna allmänna skyldighet mycket klart: En
kommun skall i sin planering tillse att planeringen skapar goda levnadsbetingelser
för medborgarna. Lagstiftarna har f. ö. lagt ut texten ovanligt utförligt kring
just den aspekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad betyder detta? Det betyder givetvis att ett visst
fall, där denna kommunens skyldighet är berörd och dess uppfyllande ifrågasatt
- direkt eller indirekt -, inte kan likställas med en vanhg tvist av det slag
som jag tidigare givit exempel på. Kommunen är inte en part i vanlig
bemärkelse, som utifrån ett förutsättningslöst läge skall hävda sina intressen
gentemot sin motpart. Kommunen är i första hand ansvarig för att dess
skyldigheter uppfylls. Först på den grundvalen skall man bedöma övriga aspekter
i frågan, dvs.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunen kan inte bara uppträda som en part, som enbart
ser till egetintrésset och söker skydda sig själv när det gäller ekonomiska
krav och konsekvenser. Kommunen skall också se till medborgarintresset, dvs.
det intresse som motparten i tvisten är delaktig i. Kommunen har i det s. k.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Birkagårdsmålet
över huvud inte frågat sig om den situation som den försatt barnen i är
förenlig med dess skyldigheter enligt gällande byggnadslagstiftning. Den enda
rimliga tolkningen i detta avseende är att kommunen grovt eftersatt syftet med
den kommunala byggnadsplaneringen. Man har inte låtsats om denna sin
skyldighet, eller också har man tolkat den som om den kunde se ut precis hur
som helst. Därmed har man fått det därhän, att den i målet enda skyldigheten
för kommunen är att ersätta bevisad skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkningarna av ett sådant kringgående av en kommuns
allmänna ansvar för sina medborgare hade emellertid inte fått lika allvarliga
konsekvenser, om fallet hade handlagts som ett administrativrättsligt ärende.
Vid administrativt förfarande skall ju just skyldigheten och efterlevnaden av
kommunens ansvar prövas. Den prövningen är kostnadsfri. Men när det gäller
prövningen i Birkagårdsfallet, vilken ägde rum i tingsrätten, bedömdes aldrig
frågan om huruvida kommunen uppfyllt sina skyldigheter gentemot medborgarna. I
Birkagårdsfallet ställdes barnen inför vida svårare beviskrav i samband med
denna procedur. Vidare utsattes barnen för stora ekonomiska risker. Den
praktiska följden i stort av vad som hänt blir givetvis att kommuner kan
erbjuda medborgarna nästan hur dåliga miljöer som helst. Sedan lägger man hela
bevisskyldigheten på dem som redan förfördelats. Med hänvisning till risken att
förlora stora summor avskräcker man dessutom dessa från att söka rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till den andra sidan av problemkomplexet. Hela den
problematik som aktualiserats i Birkagårdsfallet har ett samband med vissa för
medborgarna negativa tendenser, vilka alltmer gjort sig gällande i den
offentiiga myndighetsutövningen i landet på senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I allt högre grad uppfattar myndigheter sig som
företrädare för det egna intresset gentemot medborgarna och de klagande.
Tjänstemän och politiskt beslutsansvariga förvandlas med ett sådant synsätt
till blott och bart ett slags advokater för ett partsintresse. Men tanken vid
all rättsstatlig och demokratisk myndighetsutövning ger egentligen prioritet
åt en annan roll, nämligen myndighetens grundläggande skyldighet att tillse att
medborgaren får sin rätt. Det förstnämnda synsättet medför en strävan från
myndigheten att mer eller mindre bekämpa medborgaren till varje pris. Enligt
det senare synsättet skall myndigheten se till att medborgaren först och främst
får sin rätt, även om detta leder till att myndigheten måste vidgå ett fel
eller åsamkas en viss materiell nackdel. Den himmelsvida skillnaden mellan de
båda synsätten är uppenbar för var och en..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi möter denna problematik på en mängd myndighetsområden.
På t. ex. skatteområdet har det blivit allt vanligare att taxeringsnämnder, i
stället för att se till att medborgaren får erlägga korrekt skatt enligt
gällande praxis och regler, förvandlar förfarandet till en sorts tvist med
medborgaren, där taxeraren uppträder som det allmännas advokat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följden av detta blir en summarisk skattebedömning, ofta
grundad i okunnighet och oförståelse. Skälighetsfrågor avgörs på en höft, och
man överlåter åt den enskilde att överklaga, om han är missnöjd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Birkagårdsfallet
är ett exempel på sanima sorts tänkande. Kommunen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enligt rättshjälpslagen för motparts rättegångskostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enligt rättshjälpslagen för motparts rättegångskostnader</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågar sig
inte: Har vi uppfyllt våra skyldigheter enligt lagstiftningens intentioner
gentemot den grupp medborgare som vi har ansvaret för? Kommunen frågar sig
bara: Hur skall vi, i egenskap av förvaltning, bäst främja vårt egenintresse?
Kommunen driver detta sitt egenintresse med hjälp av juridiska och
administrativa specialister, för vilka medborgarna bestritt kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur möter vi då bäst dessa problem, denna allt uppenbarare
upplösning av myndigheters ansvar inför medborgarna, denna myndigheters
gradvisa förvandling till korporationer, styrda av förvaltningstjänstemäns och
politikers egenintresse? Ja, till en del kan vi möta dessa tendenser genom att
medge stöd åt medborgare, som vill driva viktiga fall såsom pilotfall. På detta
sätt kan man för rättslig prövning få upp konflikter som annars aldrig skulle
prövas, utan där myndigheters godtycke måste sväljas, därför att maktfördelningen
i fallet är för ojämn. Främst bör vi dock möta dem genom att på ett
grundläggande sätt diskutera och upprätthålla myndighetsansvaret, inte bara som
ett egenansvar utan som ett ansvar för att medborgarna hålls vid sin rätt och
att myndigheter uppfyller sin grundläggande skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland finner man en rätt beklämmande oförståelse för
problem av detta slag. En stor tidning i Stockholm försöker i dag på ledarplats
hävda att det inte kostar något att få rätt. Det enda som kostar något är att
få orätt. Jag drar mig inte för - och säger inte att det är ogrannlaga - att ta
upp detta häpnadsväckande påstående till polemik här i riksdagen, eftersom
tidningen i fråga kan polemisera mot mig i tusenfaldiga upplagor om den vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tidning som skriver så har inte förstått någonting av
medborgarrättsproblemens kärna. Det kostar både arbete och pengar att få rätt.
Och de som har dåligt med pengar har alltjämt svårt att få rätt i det svenska
samhället. Det händer t. o. m. att det kostarlikamycket att fårätt som att få
fel. Och det är inte heller ovanligt att man får rätt i alla formella
prövningar och i alla instanser men att det fel som myndigheter har begått inte
materiellt rättas till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birkagårdsrättegången har ställt på sin spets en elementär
sida av rättsstaten. Myndigheter är inte till för sig själva eller för dem som
leder myndigheterna. De är till för de medborgare som omfattas av deras
ansvarsområde. Utifrån det synsättet är kraven i vpk:s motion berättigade. Jag
yrkar bifall till motionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 94
ULLA-BRITT ÅBARK (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Frågan om rättshjälp har efter tillkomsten av
1972 års rättshjälpslag varit uppe till riksdagsbehandling flera gånger. Det
förslag som riksdagen i dag skall ta ställning till innebär några förändringar,
som dock inte försämrar rättshjälpsförmånerna för dem som har svårast att bevaka
sin rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med propositionen har några motioner väckts, bl.
a. om motpartskostnaderna. Även denna fråga har diskuterats här i riksdagen ett
antal gånger. Jörn Svensson har i sitt anförande påpekat de svårigheter som är
förenade med motpartskostnaderna. Jag tror inte att det är så enkelt som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jörn
Svensson gör gällande, att man kan fatta ett beslut på grundval av en motion.
Man borde göra en lång och bra' utredning innan man tar ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon ändring av rättshjälpslagen i detta avseende har
alltså inte skett. Den omfattar inte de motpartskostnader som en domstol kan
döma ut. Men motionärerna anser att rättshjälpslagen bör ändras så att staten
går in och betalar dessa kostnader i samband med mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen har avlämnat sitt betänkande. Den
har diskuterat denna fråga mycket ingående. I betänkandet har man även
behandlat olika lösningar, framför allt konsekvenserna av dessa lösningar. Man
har redovisat de kostnader som skulle uppstå, om staten övertog
motpartskostnaderna. Utredningen har kommit fram till att kostnaderna skulle
uppgå till ungefär 5 milj. kr. om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Betänkandet har remissbehandlats och ligger
f. n. i regeringskansliet. Med hänsyn härtill yrkar jag avslag på motionen
1077.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman, anser jag att det är ytterst
viktigt att man belyser denna fråga mycket ingående och att riksdagen får ta
ställning till ett förslag, som är väl underbyggt och framför allt följer
rättshjälpslagens grundläggande principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta anförande yrkar jag bifall till
justitieutskottets hemställan i betänkande 1982/83:19 och avslag på de motioner
som har väckts i samband med propositionen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enligt rättshjälpslagen för motparts rättegångskostnader</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 95
JÖRN SVENSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall be att få komma med både negativa
och positiva synpunkter på utskottstalesmannens yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först och främst vill jag påpeka att det ingalunda är
något plötsligt påkommet okynne som har fått oss att ta upp de här frågorna. De
befinner sig ingalunda i något oförberett stadium. De har diskuterats länge i
rättsliga kretsar och i administrationen. Det finns underlagsmaterial, och man
kan vända kritiken mot dem som inte har använt detta material för att göra
någonting åt saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att det kan sägas att vi är för tidigt ute,
utan snarare talar tendenserna på det rättsliga området för att man borde ha
gjort någonting åt det här betydligt tidigare. Det har inte heller saknats
fillfällen här i kammaren, i varje fall under de nästan 13 år som jag har
sutfit i riksdagen. Gång på gång kommer dessa ting upp, och i ljuset av det må
man ju säga att det har tagit bra lång tid innan man har kommit så pass långt
att man ändå har insett sakens vikt i ett utskottsbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var de små kritiska anmärkningarna. Sedan vill jag
gärna säga, när jag kommer till det positiva, att vårt intryck som mofionärer
är att justitieutskottet har tagit mycket seriöst på denna sak. Vi har alltså
därmed förhoppningen att den diskussion som inletts också skall vara
inledningen till ett stadium som skall präglas mer av handling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning enligt rättshjälpslagen för motparts rättegångskostnader</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 96
ULLA-BRITT ÅBARK (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har aldrig påstått att vpk tagit upp
frågan på grund av okynne. Jag är fullständigt medveten om att man arbetar lika
seriöst inom vpk som man gör inom andra partier med att föra fram sina frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jäg tror också att Jörn Svensson är införstådd med att det
finns vissa problem i sammanhanget och att man inte kan bifalla motionen utan
att vänta på vad regeringskansliet kommer till för resultat och att vi senare
får ta ställning här i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 97 JÖRN SVENSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar för det erkännandet, Ulla-Britt
Åbark. Om det hade varit så att vi kommit med en motion i en fråga som aldrig
diskuterats i rättsliga kretsar, som aldrig hade blivit föremål för någon
officiell penetration, då hade man kanske med rätta kunnat säga att vi väckt
den i okynne. Men nu gäller det en fråga som legat och grott länge och som
varit föremål för ohka meningar, en mycket intressant och viktig fråga som har
relevans långt, långt utanför de fall som har föranlett mofionen. Därför tyckte
jag att det fanns anledning att påpeka det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 98 EVA HJELMSTRÖM (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall fatta mig mycket kort och då först
hänvisa till vad jag sade tidigare i anslutning till konstitutionsutskottets
betänkande, när vi också behandlade Birkagårdsrättegången och vår motion om en
lex Birka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan har Jörn Svensson sagt i stort sett vad som behöver
sägas. Det är ett faktum att två barn har fått rätt i en domstol men att de
inte har ekonomiska möjligheter att fullfölja rättegången, trots att
föräldrarna och andra krafter på allt sätt söker stödja dem. Men jag vill också
tolka vad utskottets företrädare sade som positivt. Det här är inledningen till
någonting som kan innebära att inte bara barn utan också andra svaga grupper i
samhället kan driva mål av pilotmodell, av prejudicerande karaktär. Men detta
hjälper ju inte de här barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är medveten om att ärendet och en del av vår motion
skall tas upp i justitieutskottet på tisdag. Min förhoppning är att
behandlingen kommer att bh positiv och att man efterskänker en del eller hela
rättegångskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som det sagts flera gånger; man driver inte den här typen
av mål av okynne. Man lägger inte ner pengar, tiotusentals kronor, och all sin
fritid på att rädda Stockholm åt barnen och åt Stockholms innvånare av okynne.
Man gör det därför att man värnar om barnen. Det gäller inte bara bilarna eller
barnen. Det gäller en miljöfråga - en BT Kemi-fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 6
(ersättning enligt rättshjälpslagen för motparts rättegångskostnader)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 268 röster mot 15 för motion 1077 av Eva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hjelmström och Jörn Svensson i motsvarande del. 2
ledamöter avstod från Nr 100</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna för godtrosförvärv</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Reglerna om godtrosförvärv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs lagutskottets betänkande 1982/83:20 om översyn
av reglerna om godtrosförvärv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 99
LARS AHLMARK (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig först beklaga att Allan Ekström,
särskild utredare beträffande godtrosförvärv och tillika ledamot av
lagutskottet, på grund av sjukdom inte kan vara närvarande i kammaren. Det hade
varit av stort intresse att få del av hans synpunkter i det föreliggande
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande rättspraxis i fråga om godtrosförvärv av stulna
saker kom att formas av ett utslag i Göta hovrätt år 1853. Dessförinnan hade
även i svensk rätt gällt vad som är fallet i övriga nordiska länder, nämligen
att ägaren har rätt till sin stulna egendom även om den senare förvärvats av
någon som varit i god tro. Det nya blev att godtrosförvärvaren fick behålla
egendomen medan ägaren endast fick möjlighet att lösa den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kan synas vara en marginell juridisk fråga, men så
är ingalunda fallet. Om det går att stjäla föremål och sedan raskt sälja dem
vidare till personer som formellt är i god tro, främjas en typ av brottslighet
som blivit allt vanligare och som ofta är nära kopplad fill narkofikamissbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om däremot den som förvärvat sådan egendom riskerar att
förlora föremålen när det uppdagas att de är stulna, då införs ett nytt moment,
som i bästa fall kan bryta kedjan narkotikamissbruk-stöld-häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet motiverar sitt yrkande om avslag på min motion
1982/83:1218 med att inget nytt har anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag har väckt min motion därför att jag känner oro
inför tanken att de åtgärder som måste komma inte blir tillräckligt
långtgående. Därför hade jag önskat en mer pådrivande skrivning från utskottets
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
Expressen den 10 mars i år kunde man i en artikel läsa följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I köpcentret Gallerian ligger Stockholms
auktionsverk. På de offentliga auktionerna där säljs bland annat guld och
silver till professionella handlare och till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ett htet kafé, bara 50 meter därifrån, pågår samtidigt
en annan auktion. Varorna är av samma slag som dem på auktionsverket. Men här
kallas de 'varma'. Det är stöldgods - som är allt för riskabelt att sälja på
den offentliga auktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de ledande uppköparna på hälarnas auktion är en
poliskommissarie.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommissarie
Stig Algotsson på polisens inbrottsrotel är upprörd:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
för godtrosförvärv</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Dessa halare tar hand om stöldgods för
miljonbelopp. De är oljan i det maskineri som driver bland annat
lägenhetsinbrotten och knarkhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utan dessa halare skulle inbrottstjuvarna - som
till minst 90 procent består av knarkare som snabbt måste ha pengar - inte
kunna bli av med sitt gods."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Artikeln
slutar: Kommissarie Stig Algotsson "vill också att det gods som stulits
ska återgå till den rätte ägaren om polisen hittar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Då
skulle dessa uppköpare bli försiktigare, säger han. De skulle<br>
verkligen bry sig om att fråga varifrån den vackra silverkandelabern eller<br>
diamantringen kommer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nuvarande praxis bygger inte på skriven lag utan på den lagtolkning som
utbildade sig för 130 år sedan. Tendenser till detta synsätt hade funnits
tidigare men tillbakavisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Juridiskt Arkif, VII, 1836-37, s. 41, framhåller en artikelförfattare att det i
svensk rätt alltid varit så att ägaren återfått stulet gods, även av en
godtrosförvärvare. Men, som han säger:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Många
finnas, som anse Lagen såsom en vaxnäsa, hvilken kan efter behag vridas åt
hvilket håll man behagar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Han
blev dess värre inom två decennier sannspådd, och vi lever med detta än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill uttrycka den förhoppningen att det pågående utredningsarbetet leder fill
en snar och genomgripande förändring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
100 LENNART ANDERSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill bara fill Lars Ahlmark lämna ett par faktaupplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn fill att utredningsmannen kommer med sitt betänkande redan under
sommaren eller tidigt i höst har vi från utskottet ansett att det inte är
riktigt att nu framföra någon viljeyttring i sakfrågan, utan vi avvaktar de
förslag som kommer från utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en nyligen hållen debatt på Stockholms universitet har utredningsmannen
redovisat att det i utredningsmaterialet bl. a. kommer att ges en fullödig
redovisning av vilken lagstiftning som förekommer i ett stort antal länder i
världen. Därigenom kommer vi både i lagutskottet och i riksdagen att få ett
bättre underlag för att bedöma vilken lagsfiftning som vi bör ha här i
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill i det här skedet inte alls gå in på
sakfrågan och spekulera i vilka förändringar som utredningsmannen kan komma att
föreslå, med hänsyn till att det bara är ca ett halvår kvar innan han kommer
med utredningen, utan vi avvaktar. Det är motiveringen till att utskottet nu
föreslår avslag på motionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed
avslutad. Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83:21
Viss ändring av bestämmelserna om hittegods</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagreglering av ideella föreningar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Lagreglering av ideella föreningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs lagutskottets betänkande 1982/83:22 om
lagreglering av ideella föreningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 101
MARGIT GENNSER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utredning om lagreglering av ideella
föreningar har varit ett återkommande krav i moderata motioner. Orsaken till
detta är att många ideella föreningar i dag är så stora, starka och dominerande
att en bristande balans har uppkommit mellan föreningars och enskildas rätt.
Därför har förslag lagts fram om utredning av lagstiftning som stärker den
enskildes rätt i förhållande till föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att stå utanför en förening eller att utträda ur en
förening, dvs. den negafiva föreningsrätten, har diskuterats länge. 1950
konstaterade exempelvis Schmidt-Åberg i sitt standardverk
Arbetsgivare-Arbetstagare att "fack-hg sohdaritet kan kränka personlig
frihet" och "att friheten är demokratins bärande idé". Hur
avvägningen skulle göras i konflikten häremellan tog emellertid inte
Schmidt-Åberg ställning till i sin bok. Eftersom riksdagen tidigare avvisat
utredningar om lagstiftning för ideella föreningar måste den ha prioriterat
föreningarnas rätt framför den enskildes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konkretisering är alltid bra. Därför ger jag två exempel
på missförhållanden beroende på bristande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högsta domstolen träffade ett prejudicerande beslut den 29
december 1982. Tre medlemmar av Svenska kommunalarbetareförbundet, SKAF, hade
begärt skriftligt utträde ur förbundet. Detta beviljades inte. Arbetsgivaren
fortsatte att göra avdrag för fackföreningsavgiften. De förutvarande medlemmarna
förde fram sina besvär vid tingsrätten, som avvisade dem och konstaterade att
tvisten skulle avgöras av en stadgeenlig skiljenämnd. Skiljemännens antal
enligt stadgarna skulle vara fem. Vardera parten skulle utse två. Om enighet
inte kunde uppnås om den femte skiljemannen, skulle denne enligt stadgarna
utses av landssekretariatet. Högsta domstolen konstaterade i sina domskäl
"att stadgarna ej förutsätter verklig rätt för medlemmen att efter ensidig
uppsägning lämna förbundet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytteriigare belägg för denna åsikt fann HD i kommentarerna
till LO:s normalstadga av 1977, där det sägs att "fackföreningsrörelsens
principiella inställning till utträdesrätt för medlem ur ett fackförbund är
den, att sådan rätt saknas".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SKAF är
som bekant LO;s största förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller
utseendet av skiljemän enhgt SKAF:s stadgar säger HD att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagreglering av ideella föreningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stadgarna
är ägnade att inge "allvarliga betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motion 1982/83:718 av Allan Åkerlind och Gullan Lindblad
om ideella föreningar behandlas bl. a. Elektrikerförbundets införande av för
medlemmarna "obligatoriska hemförsäkringar". Ulf Berlitz, professor
i civilrätt, har framlagt vägande synpunkter på denna typ av beslut. Han frågar
var gränsen går för fackets möjligheter att besluta över enskilda medlemmars
personliga förhållanden. Han säger att denna fråga är central för vår
demokrati. Trots detta - påpekar han - är den fortfarande anmärkningsvärt
oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna oklarhet utgör förklaringen till att riksdagen så
många gånger måste behandla förslag om lagstiftning för ideella föreningar.
Krav på utredning om lagstiftning har framförts vid åtskilliga tillfällen och
kommer att framföras till dess att det finns majoritet för våra krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elektrikerförbundets innovation på försäkringsområdet ger
ytterligare belägg för våra krav. Berlitz konstaterar att fackliga beslut av
den här arten skapar konsumenträttshga problem och att man kan hamna "i
ett läge med mycket omfattande konkurrensbegränsningar och därav
skadeverkningar både på sak- och livförsäkringsområdet''.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis kan den enskilde inleda en process mot
föreningar som tar beslut av typ "obligatoriska hemförsäkringar". Men
det är både psykiskt och pekuniärt betungande att driva en process för en
enskild medlem i en förening mot sin förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsinspektionen har också gjort vissa uttalanden i
denna fråga och sagt att inget försäkringsbolag får tvinga människor att vara
med i en kollektiv försäkring. Men den bestämmelsen klarar Folksam. Det är
nämhgen inte Folksam utan Elektrikerförbundet som har beslutat att försäkringar
skall vara obligatoriska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att dessa exempel visar att det behövs lagskydd
för enskild person mot vissa föreningsbeslut, oavsett om besluten är
stadgeenliga eller bryter mot stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu angivna exemplen får räcka - jag skulle kunna ge
fler. Vid fidigare debatter i kammaren har andra exempel åberopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu övergår jag till att bemöta utskottsmajoritetens
arjgument för avslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Det
finns inte behov av lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De av mig
anförda exemplen tyder på något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Avsaknad av lagsfiftning innebär inte att de ideella
föreningarna står<br>
utanför det rättsliga regelområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är korrekt. Men bristen på lagreglering försvårar
för den enskilde att tillgodose sin rätt. Avsaknaden av lag försämrar också
informationen för den enskilde om hans eller hennes rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Stiftelseutredningen och nya arbetsrättskommittén
kommer att<br>
behandla frågor om ideella föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den senare utredningen har avslutat sitt arbete. I
betänkandet presenteras inga förslag om den negativa föreningsrätten.
Stiftelseutredningen kommer knappast att överväga frågor om den enskilde
medlemmens ställning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förhållande till
organisationen, grundregler om inträde eller utträde ur en -förening, medlems
bundenhet av beslut som fattas utan medlemmens medverkan, skadeståndsskyldighet
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4. Ideella föreningar är
så olika - till storlek, till verksamhet osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
gäller aktiebolag, men ingen i denna kammare skulle väl åberopa detta som
argument för att vilja avskaffa aktiebolagslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns dock ett tungt vägande skäl - åtminstone anser vissa människor att det är
det - till utskottsmajoritetens avstyrkande, nämligen många folkrörelsers
motvilja mot lagreglering. Att t. ex. fackföreningarna själva vill ha största
möjhga rörelsefrihet ligger i sakens natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning
är dock inte till för att skydda den redan starke utan för att ge den svagare
parten skydd - ett skydd som uppenbarligen behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Därför yrkar jag bifall
till den moderata reservationen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagreglering
av ideella föreningar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 102 STIG GUSTAFSSON
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Frågan om lagreglering av ideella föreningar diskuterades här i
kammaren så sent som i november förra året - även den gången med anledning av
en moderat motion. Riksdagen avslog då motionsyrkandet, som hade samma innebörd
som yrkandena i de motioner som vi i dag behandlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
motioner som behandlas i dag innehåller ingenting nytt i sak. Det är i själva
verket samma argumentering som i den motion riksdagen avslog så sent som i
höstas. Man påstår helt enkelt att det finns behov av grundläggande regler
beträffande de ideella föreningarnas status och verksamhet. Det finns
emellertid inga missförhållanden att peka på som skulle motivera en sådan
lagstiftning. Tvärtom förhåller det sig på det sättet att den mångfald av
ideella organisationer som verkar i vårt land gör det bäst utan en
lagstiftning, som bara skulle krångla till deras verksamhet. En lagstiftning på
området är också förenad med åtskilliga svårigheter, och eftersom det inte
heller har framkommit några omständigheter som tyder på att avsaknaden av
lagregler skulle ha medfört några väsentiiga olägenheter, har utskottets
majoritet även denna gång stannat för att yrka avslag på motionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhållandet att det inte finns någon lagstiftning som reglerar ideella
föreningars verksamhet betyder dock inte att sådana föreningar på något sätt
skulle stå "ovanför lagen". Som framhållits i utskottsbetänkandet har
det </span><span style='font-family:Arial'>■</span><span
style='font-family:Verdana'> sedan länge ansetts i rättspraxis att en ideell
förenings beslut kan prövas av domstol. Det har också verifierats från denna
talarstol av Margit Gennser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
bara medlems uteslutning ur en förening utan också, medlems rätt fill inträde i
en förening har prövats av högsta domstolen. Också frågor som rör medlems
bundenhet av förenings beslut har prövats av domstol. De första rättsfallen i
sådana frågor som rör fackliga organisationer kom redan på 1930-talet. Och, som
sagt, även de exempel som Margit Gennser anförde visar att medlem kan få sin
rätt prövad utan lagstiftning. Medlemmens rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1982/83:100-101</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagreglering av ideella föreningar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försvåras med andra ord inte på grund av om det finns
lagstiftning eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har denna gång inte ansett det vara nödvändigt
att remittera motionerna till myndigheter, domstolar eller ideella
organisationer. Det gjordes med den mofion som behandlades i november månad.
Remissutfallet blev också entydigt. Man ansåg att lagstiftning var överflödig.
Det var bara en av remissinstanserna som klart tillstyrkte en utredning. Sådana
i det här sammanhanget tunga remissinstanser som LO, TCO, SACO/SR, Svenska
arbetsgivareföreningen och hovrätten över Skåne och Blekinge ansåg att det inte
framkommit något som kunde aktualisera behovet av en lagstiftning. Trots detta
återkommer moderaterna även i år med en motion i ämnet. Man kan naturligtvis
fråga sig vilken orsaken är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande Elektrikerförbundets kollektiva hemförsäkring
är först och främst att säga att den grundar sig på ett enhälligt
kongressbeslut. Försäkringen har beslutats i demokratisk ordning, och gången
har varit den vanliga i en facklig organisation och, skulle jag vilja påstå,
även i andra ideella föreningar. Frågan väcktes helt enkelt genom en motion
från en medlem. Mofionen behandlades i klubben, sedan i avdelningen och till
sist på 1981 års kongress. Kongressbeslutet var, som jag sade, enhälligt.
Beslutet står också i överensstämmelse med ändamålsparagrafen i förbundets
stadgar. Eftersom försäkringsinspekfionen åberopades här kan det nämnas att
försäkringsinspekfionen i sitt yttrande sade att man inte hade något emot den
här kollektiva hemförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig till sist, herr talman, peka på att
stiftelseutredningens kommande förslag och koöperationsutredningens översyn av
lagen om ekonomiska föreningar kan få betydelse för den här frågan. Det är
riktigt att nya arbetsrättskommitténs förslag har lagts fram sedan frågan
senast behandlades i riksdagen. Men något beslut med anledning av det
betänkandet har ännu inte fattats av regeringen. Det finns även anledning att
avvakta dessa utredningar och beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 103
MARGIT GENNSER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Att den här motionen kommer igen och kommer
igen beror på att den gäller en utomordentligt viktig princip i ett
rättssamhälle - att skydda den enskilda människan. HD ansåg också i sina
domsskäl att stadgarna i SKAF "ej förutsätter verklig rätt för medlem att
ensidigt säga upp sig ur förbundet". Detsamma gäller LO:s normalstadgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste säga att det är förvånande att man vill hålla
kvar medlemmar som vill lämna ett förbund - jag trodde sådant hörde till en
förgången fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller Elektrikerförbundets obligatoriska
hemförsäkring har alltså Ulf Berlitz och även försäkringsinspektionen
konstaterat att detta beslut i hög grad kommer att påverka hela
försäkringsbranschen. I andra sammanhang har man inte tillåtit sådana villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Majoritetsbeslut
har alltid en väsentlig nackdel - avtalsrätt är ofta att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föredra.
Det är faktiskt så att en liten grupp genom majoritetsbeslut kan binda en
mycket stor grupp vid beslut som rör vars och ens enskilda liv och som han
eller hon inte vill bli bundna till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det är litet grand av de obotfärdigas
förhinder, att inte tillåta en utredning om de ideella föreningarnas ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandena i dag är helt andra än de var i början av
1900-talet. Många organisationer i vårt land har blivit utomordentligt starka -
de små människorna har däremot blivit ganska svaga. Det gäller att rätta till
balansen så att den bhr htet mer rättvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I helt andra sammanhang brukar vi vara mycket angelägna om
att lämna information till konsumenterna, att lämna information till
medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag upprepar här att avsaknad av lagstiftning inte innebär
att de ideella föreningarna står utanför det rättsliga regelområdet. Men
bristen på lagreglering försvårar för den enskilde. Bristen på lag försämrar
nämligen den enskildes information om hur han kan tillgodose sin rätt. Detta är
viktigt att notera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att handla dagligvaror osv. försöker vi att
förbättra konsumentinformationen. Samma borde gälla här. Jag ber därför att få
tillstyrka reservationen som är fogad till detta betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagreglering av ideella föreningar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 104
STIG GUSTAFSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Margit Gennser försöker få den här debatten
att handla om konsumentinformation och andra saker. Men det handlar inte om
detta. Den plädering som Margit Gennser nu har gjort för de här motionerna har
inte på minsta sätt övertygat mig om nödvändigheten av att införa en
lagstiftning i Sverige om ideella föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan anfört, och som Margit Gennser också själv
har visat med de exempel hon har anfört, kan ideella föreningars beslut prövas
av domstol i de fall då en medlem tar upp en sak. Jag har därför litet svårt
att förstå varför man skall ha en lagstiftning just på det här området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet brukar annars inte vara det parti
som står här i kammaren och pläderar för lagstiftning i frågor där det inte
nödvändigt. Men i dag gör man det. Varför? Ja, inte handlar det orfi skyddet
för den enskilde, som moderaterna säger sig värna om. Det kan man göra bättre i
andra former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I själva verket vänder sig de här motionerna mot
folkrörelserna och främst mot den fackhga rörelsen. Det visar också den
exemplifiering som har förekommit här. Det är i och för sig ingenting nytt.
Moderaterna är bara inne på gamla högertraditioner från 1930-talet när de
fullföljer sådana tankegångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill bara upprepa att det finns ett skydd
för den enskilde medlemmen enligt gällande rätt. Ideella föreningars beslut kan
prövas, inte bara huruvida de är formellt riktigt fattade utan också om de är
fattade på ett materiellt riktigt sätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagreglering av ideella föreningar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 105 MARGIT GENNSER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag anser inte att det är särskilt enkelt för
enskilda människor att föra rättsprocesser genom tingsrätten, upp till hovrätten
och upp till högsta domstolen. Det gör människor inte dagligdags. Människor
vill helst slippa en sådan hantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller motiv tycker jag inte att man skall
ifrågasätta en annan människas motiv. Jag tycker att man skall ta upp
sakfrågor. Mitt motiv är att jag tycker att man skall värna om den enskilde mot
organisationer, vilka jag anser-det har jag blivit övertygad om-har blivit för
stora och för mäktiga. Jag kan förstå att vi har olika värderingar och ser på
saker på olika sätt. Jag tror inte alls att Stig Gustafsson har några dåliga
motiv, men jag tycker att vi skall lämna motiven åt sidan och diskutera
sakfrågan, och i den har jag en annan uppfattning, nämligen att
organisationerna har blivit för starka och att de enskilda har blivit för svaga.
Vi har alltså fått en bristande balans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 106 STIG GUSTAFSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om Margit Gennser vill värna om den enskilde
individen tror jag att det finns andra områden där det är mera befogat att gå
in med åtgärder. Det är inte så enkelt att föra en process i tingsrätten,
hovrätten och i högsta domstolen, säger Margit Gennser. Ja, men det blir väl
inte någon skillnad om vi får en lagstiftning. Man får väl även i det fallet -
om en ideell förening skulle bryta mot lagen - lov att föra en process. Det gör
ju ingen skillnad om man bryter mot lag eller mot stadgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis, herr talman, vill jag med anledning av
vad Margit Gennser nu senast anförde bara konstatera två saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Margit Gennser
har inte kunnat anföra något bärande skäl för en lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
moderaternas sida är det inte så mycket fråga om en lagstiftning om ideella
föreningar utan om en lagstiftning riktad mot fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 107 MARGIT GENNSER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lagstiftningen brukar faktiskt påverka folks
beteende utan att man behöver gå till domstol. Folk brukar rätta sig efter
lagar och ändra sitt beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såvitt jag förstår och enligt vad
HD har sagt behövs det en viss översyn av vissa folkrörelsers stadgar, så att
enskilda faktiskt får rätt att utträda utan att behöva straffa sig ut - det är
just vad det är fråga om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 108
STIG GUSTAFSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den översyn av stadgarna som kan vara
nödvändig sköter nog de ideella föreningarna om själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis: Jag har inte fått något argument som
visar att det skulle bli någon skillnad om vi införde en lagstiftning om
ideella föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stadgar är
precis som en lagstiftning bindande för dem som är medlemmar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>i organisationen. Och stadgar kan prövas av domstol - det är vad det
handlar Nr 100</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 213 röster mot 72 för reservationen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Per-Olof
Strindberg m. fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslag
till socialstyrelsen, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1982/83:23 Ändring av
namns stavning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>21
§ Anslag till socialstyrelsen, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föredrogs socialutskottets betänkande 1982/83:18 om
anslag inom socialdepartementets verksamhetsområde, såvitt avser vissa
myndigheter m.m. (prop. 1982/83:100 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
109 ANDRE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om detta betänkande hålls gemensam
överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får
yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 110 GÖTE JONSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall ta upp och litet kommentera de moderata reservationer som är
fogade till socialutskottets betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall först nämna reservation 1, som gäller yrkesbenämning för viss
vårdutbildning. Som grund för denna reservation föreligger två moderata
motioner. De moderata ledamöterna i socialutskottet anser att det är högst
otillfredsställande att de elever som påbörjat nuvarande sjukvårdsutbildning
inom den kommunala högskolan inte skall kunna veta att deras utbildning kan
leda fram till legitimation som sjuksköterska. Många elever upplever detta som
osäkert, och det har kommit uppgifter om att det finns elever som hoppat av
utbildningen med anledning av detta. Det är ännu mer otillfredsställande om man
beaktar att ungdomar vid sitt utbildningsval fått information av syo-konsulenter,
arbetsförmedlare och antagningsnämnd om att utbildningen skulle leda fram till
legitimation som sjuksköterska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt vår uppfattning viktigt att unga människor kan känna trygghet i sin
utbildning och i sitt yrkesval. Vi moderater anser att riksdagen redan nu skall
uttala att fullgjord och godkänd utbildning på hälso- och sjukvårdslinjen skall
leda till legitimation som sjuksköterska och att detta skall ges regeringen
till känna som riksdagens mening. Ett sådant klart uttalande kan enligt vår
uppfattning göras utan att vi avvaktar behörighets-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslag
till socialstyrelsen, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommitténs
betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
reservation 4 berörs inriktningen av Spris fortsatta verksamhet. Vi vill
hårdare trycka på att Spri skall inrikta verksamheten mot uppdrag som man skall
fullgöra mot ersättning. Inför nästa finansieringsöverenskommelse bör
regeringen överväga detta och därmed också frågan om en minskning av anslaget
fill Spri. Vi anser att detta skall ges regeringen till känna som riksdagens
mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också ett särskilt yttrande fogat till utskottsbetänkandet. Detta gäller
Gunnar Biörcks i Värmdö motion angående kommenterande årsberättelser.
Utskottet har tidigare instämt i synpunkten att det är värdefuUt att lokalt
analysera data av den sjukvårdande verksamheten. Man har också tidigare påpekat
att kommenterande årsberättelser bör ge anledning till att närmare analysera
den verksamhet som bedrivs och att av detta kan följa uppslag och idéer om
förbättringar av verksamheten. Utskottet har nu sagt att det här i första hand
åvilar sjukvårdshuvudmännen och hänvisar också till erfarenheter av den nya
hälso- och sjukvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
moderata ledamöterna har i ett särskilt yttrande velat understryka att
kommenterande årsberättelser från sjukhus, khniker, vårdenheter etc. skulle
vara värdefulla för det uppföljningsarbete som förutsatts för att hälso-och
sjukvården skall motsvara de förväntningar i fråga om förebyggande insatser som
numera ställs. Vi utgår därför från att man både hos socialstyrelsen och hos
sjukvårdshuvudmännen kommer att bli alltmer medveten om behovet av sådana
årsberättelser vid sidan av de nuvarande databaserade uppgifterna. Datarutinerna
fyller inte behovet av lokalt bearbetade och kommenterade uppgifter i direkt
anslutning till verksamhetsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall till de moderata
reservationerna 1 och 4. Jag kommer att begära votering beträffande reservation
1 men däremot inte beträffande reservation 4. Det innebär inte någon gradering
av innehållet, utan skälet är att jag inte vill ta kammarens tid i anspråk mer
än nödvändigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 111 PÄR GRANSTEDT
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det här betänkandet behandlar bl. a. motion 1828 med Blenda Littmarck,
Kerstin Anér och mig som undertecknare. Den handlar om forskning och utveckling
i vad gäller naturläkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturläkemedlen
tilldrar sig ett betydande intresse. Många människor i vårt land förlitar sig
på de läkemedlen i sin strävan att förbättra sin hälsa. Också många läkare i
vårt land ser naturläkemedlen som ett värdefullt bidrag till de övriga
terapimöjligheter som står till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
hade myndigheterna här i landet en utpräglat negativ inställning till
naturläkemedel. Det var i många fall förbjudet att införa, saluföra och
beskriva sådana läkemedel. Nu har den inställningen ändrats genom den
lagstiftning som gäller sedan några år - naturläkemedelslagstiftningen. Detta
har bl. a. lett till att en lång rad naturläkemedel nu är tillg.-ngliga. Även
injektionspreparat som länge var särskilt svåråtkomliga har åtminstone i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
fall släppts fria. Iscador släpptes fritt helt nyligen, men tyvärr har vi ännu
inte fått möjlighet att få THX frisläppt, vilket är mycket beklagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
mer betydelsefulla roll som naturläkemedlen har fått i terapiverksamheten här
i landet gör också att ett systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete i vad
gäller dessa frågor blir alltmer angeläget. Tyvärr saknas det i betydande
utsträckning. Det görs en hel del utredningar och forskningsinsatser, men
bilden är ganska splittrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skrivning som majoriteten har gjort i utskottsbetänkandet illustrerar
splittringen mycket tydligt. En lång rad olika organ har litet delansvar för
just forsknings- och utvecklingsdelen, och någon samlad verksamhet går knappast
att få, såvitt jag förstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför angeläget att vi, som vi föreslår i motionen, får ett särskilt organ
som skall kunna få ett samlat ansvar för forskning och utveckling kring
naturläkemedel. Det skulle vara möjligt att skapa ett sådant organ med
utnyttjande av befintliga resurser och kompetens inom bl. a. socialstyrelsen
och de organisationer som på ideell basis arbetar med de här frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beklagar den litet njugga inställning som majoriteten har visat i den här
frågan - att man inte vill föra den framåt på det sätt som motionen föreslår.
Däremot ser jag med tillfredsställelse att det finns en reservation, nr 3, med
Rune Gustavsson som första namn och med reservanter från centern, folkparfiet
och moderaterna. Jag vill, herr talman, yrka bifall fill den reservationen och
i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anslag
till socialstyrelsen, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
112 EVERT SVENSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag funderade fakfiskt, om jag skulle gå upp i talarstolen eller ta det
från bänken. Jag tror att jag kan ta det enkelt från diskussionssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad motioner har behandlats i socialutskottets betänkande nr 18, och jag
hänvisar där fill vad som sägs i betänkandet. Jag yrkar bifall fill
majoritetsförslagen och avslag på samtliga reservationer som det har yrkats
bifall till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kanske ändå skall säga några ord om vårdutbildningen. På det området pågår
beredning, och biträdande socialministern Sigurdsen har nyligen här i kammaren
sagt att ärendet skall beredas skyndsamt, dvs. att behörighetskommitténs
arbete skall bedrivas skyndsamt. För dem som har kommit in på skolorna kommer
problemen att lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså ingen anledning att göra någonting ytterligare. Om man skulle
bifalla reservafionen når man, såvitt vi i majoriteten kan se, inte ett dugg
längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med dessa få ord yrkar jag bifall till utskottets
hemställan i socialutskottets betänkande nr 18 och avslag på de reservationer
som det har yrkats bifall till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 113 JOHN ANDERSSON
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag kommer inte att bli lika kortfattad som Evert Svensson.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till socialstyrelsen, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det här betänkandet behandlas en
motion om åtgärder för en bättre styrning, både utbildningsmässigt och
fördelningsmässigt, av läkarresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet framhåller att den fortgående ökningen av
läkarkåren gör att problemen med snedfördelning av läkarresurserna är av
övergående natur. Med hänsyn till den lämnade redovisningen över åtgärder som
man vidtar och är beredd att vidta för att få till stånd en bättre fördelning
av läkarresurserna i landet är, säger utskottet också, något inifiafiv.med
anledning av motionen inte erforderhgt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en mycket märklig slutsats som utskottet drar. Man
kan nästan få det intrycket att problemet med läkarfördelningen nyligen
uppstått och snabbt kommer att avhjälpas. Låt mig erinra om att dåvarande
statsrådet Elisabeth Holm både 1979 och 1980 besvarade frågor om den sneda läkarfördelningen.
Statsrådets svar var att det inte då fanns någon anledning för regeringen att
vidta några ytterligare åtgärder. Hon gjorde alltså då samma bedömning som
utskottet nu gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur länge skall människorna i de berörda regionerna
vänta innan det här problemet är löst? Tag t. ex. Skellefteå sjukvårdsdistrikt,
där 19 av 31 läkartjänster i februari i år var vakanta. Hur uppfattar människor
som bor i dessa områden Läkareförbundets krav att utbildningen av läkare
kraftigt måste skäras ned? Hur uppfattar dessa människor utskottets avvisande
atfityd när man säger att problemet med den sneda fördelningen av
läkarresurserna är av övergående natur?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte bättre ställt i Storstockholmsområdet.
Stockholms läns landsfings hälso- och sjukvårdsnämnd konstaterade i samband med
sitt senaste sammanträde vid månadsskiftet februari-mars att det är
oacceptabelt att befolkningen i de södra länsdelarna skall få sämre medicinsk
service på grund av att det är svårt att rekrytera och behålla distriktsläkare.
Vidare konstaterar man att landsfinget för ett år sedan beslutade om ett stopp
för rekrytering av distriktsläkare till de norra delarna av länet. Syftet var
att nå en bättre balans mellan norra och södra delen. När det gäller den senare
har det varit svårt att rekrytera läkare. Men det syftet har inte kunnat
uppnås. I sjukvårdsområdena i norr har man begärt dispens, och man har också i
ett stort antal fall fått sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden framhåller att åtgärder nu
måste vidtas för att garantera en god läkarförsörjning i den södra länsdelen.
Inte ens i storstadsområdena har man alltså lyckats lösa läkarfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Landstingens Tidskrift nr 4/83 tar en primärvårdschef
till orda: "Hälften av landets 800 läkarvakanser finns inom de tre på
70-talet i förtur ställda områdena. Säg mig då, beslutsfattare, vad menar ni,
när ni talar om politiska prioriteringar?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Primärvårdschefen frågar också hur utvecklingen stämmer
överens med de sjukvårdspolitiska prioriteringarna. Han skriver;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Som representant för en politiskt prioriterad och
vakansbelastad verksamhet utan fillgång till en enda vikarie blir man minst
sagt fundersam. Men 'utvecklingen' av primärvården fortsätter enligt
traditionellt 70-tals</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mönster i form av en aldrig sinande ström av planer,
förslag, promemorier och visioner om vad primärvården skall åta sig. Det finns
anledning att upprepa det jag skrev i Landstingens Tidskrift nr 12/79. Det
gäller att utveckla något annat än hårt pumpade pratbubblor."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare framgår av artikeln att antalet vikarier inom
flertalet sjukvårdsområden nu har ökat jämfört med 1981. Framför allt gäller
det län med läkarutbildning. Till detta kan läggas att antalet
privatpraktiserande kolleger företrädesvis är verksamma i de redan i dag läkartäta
storstadsregionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Skellefteå sjukvårdsdistrikt i Västerbotten gick vad som
i det närmaste kan betraktas som katastroflarm i februari i år. Av 31
läkartjänster på vårdcentralerna är 19 tjänster vakanta i dag. Personalchefen
vid lasarettet i Skellefteå konstaterar i en tidningsintervju "att någon
plötsligt påkommen kris handlar det inte om. Men en redan tidigare brydsam
situation har successivt försämrats och nu är det nödvändigt att ta till
krafttag för att reda upp den." Det är egentligen inte fråga om brist på
läkare, säger personalchefen vidare. "På lasarettet har vi gott om
sökande. Men tydligen finns det en motvilja mot att arbeta på
landsbygden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Skellefteå har åtta läkare nyligen bildat ett
aktiebolag. Förutom att man botar sjuka människor, köper man och säljer aktier.
Också på andra håll i landet öppnar läkare privatmottagningar i de
befolkningstäta områdena. Samtidigt hotas vårdcentraler ute i glesbygdsområdena
av stängning på grund av läkarbrist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tydligen på det sättet att arbetsuppgifterna på de
stora lasaretten inte räcker till. I stället fyller man ut sin arbetstid genom
att öppna privatpraktik, medan det för människorna i stora områden av vårt land
innebär avsevärda problem att få besöka en läkare. Såvitt jag kan förstå är rådande
förhållanden ett bevis på brott mot vår hälso- och sjukvårdslag, eftersom de
olika landstingen i enlighet med denna åläggs att erbjuda medborgarna en jämlik
hälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har ute i kommunerna försökt med olika medel. Man har
t. ex. byggt villor med subventionerade hyror och försökt hjälpa till att lösa
de här problemen. Man kan också förstå att läkarna inte är så pigga på att söka
dessa tjänster, när t. ex. den situationen kan uppstå att två läkare på en
femläkarstation även får ta hand om en annan läkarstation och därutöver skall
ha jourtjänstgöring varannan natt. Den här situationen iippstod bl. a. i
Västerbottens inland förra året. Man förstår att läkarna flyr fältet vid första
bästa tillfälle, när sådana arbetsförhållanden erbjuds dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bara det senaste året har otaliga
tidningsrubriker berättat om de stora problem som den sneda fördelningen av
läkarresurser utgör, där även läkare har tagit till orda och kräver ändringar.
Så sent som den 7 mars i år tar en distriktsläkare i Västerbottens inland till
orda i en tidningsartikel och ställer frågan; "Hälsa åt alla - fri marknad
eller planering?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men utskottet har tydligen skygglapparna påsatta och kan
inte se att några initiativ bör tas, trots att det ständigt påpekas vilket
problem den sneda fördelningen av läkare utgör. Och den fortgående ökningen av
läkarkåren</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till socialstyrelsen, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till socialstyrelsen, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gör inte problemet med denna snedfördelning av
läkarresurserna till ett' problem av övergående natur. Tillgången på läkare har
nämligen ökat. År 1970 fanns det 10 000 läkare. År 1980 fanns det drygt 19 000.
Men detta har ju inte nämnvärt förbättrat situationen. Tvärtom tyder de många
exemplen som beskrivs i olika sammnahang på att situationen på många håll har
förvärrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Enligt vår mening måste nu snabba åtgärder
vidtas för att alla människor, oavsett var de bor, skall få en bra sjukvård.
Det handlar också om att alla läkare - och detta gäller i främsta hand
distriktläkare - skall få drägliga arbetsförhållanden. Jag vill därför yrka
bifall till reservation 2, som fogats till detta betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 114
GUNNAR BJÖRCK i Värmdö (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Redan vid 1976/77 års riksmöte tillät jag mig
att motionera om att våra sjukhus borde återgå till den gamla goda seden att
upprätta aktuella, analyserande och kommenterande årsberättelser, och vid detta
riksmöte har jag återkommit i saken. Med den konstitutionella konservatism som
präglar den svenska riksdagens verksamhet har socialutskottet i år liksom
tidigare avstyrkt motionen. De moderata ledamöterna i socialutskottet har dock
- icke oväntat - visat sig mest bildbara och har i ett särskilt yttrande
uttalat sig mera positivt till min begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allra mest progressiv har dock utbildningsminister Lena
Hjelm-Wallén varit, ty av hennes svar på en interpellation för någon tid sedan
framgick att i varje fall klinikerna vid undervisningssjukhusen i vårt land nu
beräknas återta den nyttiga verksamhet som består i att ta reda på vad man har
gjort under året, vad det har resulterat i och till vilka slutsatser för den
fortsatta verksamheten en sådan återblick han föranleda. Detta bör f. ö.
utbildningsr ministern i klartext ge dem till känna, för hur och när skall de
annars få reda på det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Övertygad om nyttan av att med jämna
mellanrum se efter vad man har haft för sig och dra slutsatser av detta
överväger jag efter socialutskottets ställningstagande att vid nästa riksmöte
motionera om att icke blott - som nu - justitieombudsmännen, riksdagens
revisorer, förvaltningsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret utan även
riksdagens utskott bör utarbeta årliga begrundande och eftertänksamma
berättelser över sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 8
(yrkesbenämning efter viss vårdutbildning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 201 röster mot 67 för
reservation 1 av Göte Jonsson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 12
(fördelningen av läkare)</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 14 för
reservation 2 av Torsdaeen den<br>
Inga Lantz. 1 ledamot avstod från att rösta.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>yj </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rnars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1 (FoU om s. k. naturmedel m. m.)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. , „ ,.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>interpellation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 203 röster mot 61 för
reservation 3 av Rune Gustavsson m. fl. 5 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1
(uppdragsverksamhet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan, som ställdes mot reservation 4 av
Göte Jonsson m. fl., bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga punkter och moment</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Föredrogs<br>
Socialutskottets betänkande<br>
1982/83:19 Tilläggsbudget </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83, såvitt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avser
socialdepartementets verksamhetsområde (prop. 1982/83:101 delvis)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Kammaren beslöt att
förhandlingarna skulle fortsätias kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Anmäldes och bordlades
Proposition 1982/83:126 Underrätternas sammansättning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Anmäldes och bordlades
Redogörelse 1982/83:16 Riksdagens besvärsnämnds verksamhetsberättelse för
åren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1971-1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26 §
Meddelande om interpellation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelades att följande interpellation framställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 17 mars</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:94 av Rune Ångström (fp) till utrikesministern om
behandlingen i Iran av Bahai-religiösa:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grymheterna i ayatollan Khomeinis
Iran fortsätter med oförminskad intensitet. Detta gäller inte minst
förföljelsen av religiöst oliktänkande. Nyligen dömdes t. ex. 22 medlemmar av
den religiösa Bahairörelsen till döden i staden Shiraz.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bahaisekten har kraftigt förföljts av de iranska
makthavarna. De nu aktuella dödsdomarna är bara ytterligare ett tragiskt
exempel på de trakasserier som den blodiga förföljelsen av Bahai gett upphov
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förföljelserna av bahaierna har även tagit sig andra
drastiska uttryck. Hem har plundrats, religiösa register har beslagtagits,
heliga platser har förstörts och begravningsplatser har vandaliserats.
Fängslade bahaier har regelmässigt utsatts för vanhedrande behandling och
tortyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Khomeiniregimens behandhng av Irans största religiösa
minoritet bahaierna är ett klart brott mot FN-stadgan angående de mänskliga
rättigheterna, och med anledning av det här anförda ställer jag följande fråga
till utrikesministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer den svenska regeringen att i FN och andra
internationella organ agera för ett fördömande av Khomeiniregimens brott mot de
mänskliga rättigheterna?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 § Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 17
mars</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:350 av Håkan Stjernlöf (m) till
arbetsmarknadsministern om förslaget om skyldighet för statliga myndigheter att
underrätta Samhällsföretag om förestående upphandlingar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen
för Samhällsföretagsgruppen ställer sig bakom översynsutredningens förslag att
införa skyldighet för statliga myndigheter att genom _ förfrågan underrätta
Samhällsföretag om förestående upphandling. I samma syfte har man för avsikt
att uppta överiäggningar med Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Ämnar
statsrådet ge Samhällsföretag denna särställning?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83:351
av Mona Saint Cyr (m) till statsrådet Anita Gradin om våld bland iranska
studerande vid Linköpings universitet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den 2 februari utbröt ett
slagsmål mellan två iranska grupper i C-huset på Linköpings universitet.
Grupperna består å ena sidan av Khomeiniregimens motståndare och å andra sidan
av dess anhängare. Bråket resulterade i ren misshandel med knogjärn, påkar,
knivar, karatepinnar och andra tillbyggen. Universitetets studenter har uttalat
sin avsky inför det inträffade. Universitetsledning, polis, invandrarbyrå,
studentkår och invandrarverk står uppenbarligen hjälplösa inför dessa
våldsinslag i svenskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>universitetsliv. Brev har sänts till regeringen med vädjan
om hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Känner invandrarministern till detta? Vad ämnar
invandrarministern vidtaga för åtgärder för att förebygga ett upprepande av
dylika händelser?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:352 av Per Unckel (m) till utrikesministern om den
svenska FN-delegationens genomgång av utrikesministerns anförande i generalförsamlingen
den 15 oktober 1982;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I riksdagens utrikesdebatt den 16
mars hävdade statsministern följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I sitt FN-tal i oktober sade utrikesminister
Bodström att 'det är uppenbart att en utländsk makt. Förenta staterna, spelar
en avgörande roll när det gäller att hålla vacklande diktaturer under armarna i
Centralamerika'. Detta var ett enkelt och sant konstaterande. Anförandet fick
först ett relativt positivt mottagande bl. a. i svenska pressen. När en
amerikansk FN-tjänsteman i utomordentligt överdrivna ordalag senare
protesterade mot denna del av talet, anslöt sig några yngre moderater ivrigt
till den amerikanska kritiken."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En av de
"yngre moderater" som statsministern avsåg var uppenbarligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsministerns uttalande innebär i klartext en anklagelse
för att jag såsom delegat i FN skulle ha valt att i efterhand ansluta mig till
en av USA framförd kritik av den svenske utrikesministerns anförande i
generalförsamlingen den 15 oktober.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anklagelsen är grav och, som utrikesministern vet,
ogrundad. Den kritik jag fann berättigad framförde jag i utrikesministerns
närvaro mer än 24 respektive 12 timmar/ö/-e den biträdande amerikanske
FN-ambassadörens replik i generalförsamlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakgrund vill jag till utrikesministern ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan utrikesministern bekräfta att jag vid genomgången av
FN-talet den 14 oktober på förmiddagen framförde kritik i just de delar
statsministern hänvisade till i riksdagsdebatten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:353 av Sven Henricsson (vpk) till
kommunikationsministern om inhemsk telefontillverkning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Våren 1982 gick televerket ut för
att upphandla två specialtelefoner. Den ena telefonmodellen skall levereras av
televerkets dotterbolag Teli, men den andra telefonmodellen skall levereras av
ITT:s dotterbolag Standard Radio och Telefon AB. Det innebär att 20 000 s. k.
minitelefoner kommer att tillverkas utomlands samtidigt som Teli har ett
betydande antal övertalig personal, bl. a. 144 vid fabriken i Sundsvall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer regeringen att hindra en upprepning av det
inträffade och i stället slå vakt om den svenska sysselsättningen?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om-frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 17 mars 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:354 av Bertil Jonasson (c) till finansministern om
indelningen i kronofogdedistrikt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En effekfivt organiserad
kronofogdemyndighet är av central betydelse för det ekonomiska livet och
betalningsmoralen i samhället. Det finns förslag om en kraftig koncentration av
kronofogdarna i Värmland till ett distrikt. Förslaget skulle innebära att
kronofogdetjänsterna i Arvika, Sunne och Kristinehamn dras in och att ca 45
tjänster försvinner. Enligt min mening finns inga rationella motiv för denna
åtgärd sett utifrån verksamhetens effektivitet. Tvärtom skulle med stor
sannolikhet en indragning av de mindre distrikten innebära såväl minskad
effektivitet som minskad service till allmänheten. Det finns därför skäl att
fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilken principiell uppfattning har finansministern när det
gäller kronofogdemyndighetens framtida organisation, och vad innebär detta
konkret för Värmland?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83:355
av Elver Jonsson (fp) till statsrådet Bengt Göransson om svensk text på
finskspråkiga TV-program;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Sveriges Radio finns en finsk redaktion som sänder
nyhets- och aktualitetsprogram på finska. I TV sänds sådana program varje
vecka. Dessa är emellertid inte regelmässigt textade på svenska, vilket
utestänger de många invandrare från Finland som inte talar finska. Med
anledning av det anförda vill jag fråga kulturministern: Är statsrådet beredd
att ta initiativ till en överläggning med Sveriges Radio i syfte att få de
finskspråkiga programmen i TV textade på svenska?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 § Kammaren åtskildes kl. 18.07.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOM T:SON THYBLAD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Solveig Gemert</span></i></p>
</div>
G609100prot_198283__100.pdf4258360pdfRiksdagens protokoll 1982/83:100 Torsdagen den 17 marshttps://data.riksdagen.se/fil/FB3BE1F0-B405-4BCC-8807-C03142A90A06