2449258G603971982/8397propproppropProposition 1982/83:97PropositionProposition9701983-03-10 00:00:002024-12-27 15:02:222008-06-13 08:30:20om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och landstingskommuner, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G60397/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G60397https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G60397
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1982/83:97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i
kommuner och landstingskommuner, m, m,;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 10 mars 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslär riksdagen alt anla de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:222.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BO HOLMBERG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås ändringar i kommunallagen
(1977:179) som syftar till att förslärka den kommunala demokratin. Förslagen
innebär alt kommunerna och landstingskommunerna får möjlighet att besluta om ersätlning
till förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst vid fullgörande av kommunala
och landstingskommunala förtroendeuppdrag. Vidare föreslås atl ämnesområdet för
interpellationer och frågor vidgas. Enligt förslaget skall rätten all
framställa interpellationer och frågor inle längre vara begränsad lill ämnen
som tillhör fullmäktiges handläggning utan också med visst undantag kunna avse
ämnen som tillhör styrelsens, annan nämnds eller berednings handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar föreslås också i lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter. Det föreslås alt även de kyrkliga
kommunerna får möjlighet atl besluta om ersätlning till kyrkokommunalt
förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 2 kap. 24 och 29 §§, 3 kap. 16 § och 5 kap. 1 § kommunallagen
(1977:179) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=86>
<tr>
<td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledamot
i fullmäktige får framställa interpellation lill ordföranden i styrelsen,
annan nämnd eller beredning. I Stockholms kommun får dock interpellation
framställas endast lill borgarråd.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:139.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap 24 § Ledamot i fullmäktige får till ordföranden i
styrelsen, annan nämnd eller beredning framställa interpellation / ämne som
tillhör fullmäktiges handläggning. I Stockholms kommun får dock interpellation
framställas endast till borgarråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Interpellation får framställas i ämnen som tillhör
fullmäktiges, styrelsens, annan nämnds eUer berednings handläggning. InterpeUation
får dock inle framställas i ärenden som rör utövning av befogenheten att för
enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart
förhållande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om interpellation
får framställas. Interpellation skall vara tillgänglig för varje ledamot, innan
fullmäktige fattar sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
kan föreskriva att ordföranden i styrelsen får överlämna till honom framställd interpellation
att besvaras av annan ledamot av styrelsen som på grund av sitt uppdrag har
särskilda förutsättningar alt besvara interpellationen eller av sådan ledamot i
styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse som avses i 23 § andra
stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
fullmäktige föreskriver det, fär ledamot lill ordföranden i styrelsen, annan
nämnd eller beredning framställa fråga i ämne som tillhör fullmäktiges
handläggning. I Stockholms kommun får dock sådan fråga framställas endast till
borgarråd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
fullmäktige föreskriver del, får ledamot / fuUmäktige framställa fråga till
ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning. I Stockholms kommun får
dock sådan fråga framställas endasi lill borgarråd. Vid fråga skall tillämpas
vad som föreskrivs i andra stycket om interpellation.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 29 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta alt till ledamot och suppleant i fullmäkfige eller beredning skall
i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranledes
av uppdraget saml arvode.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta alt till ledamot och suppleant i fullmäktige eller beredning skall
i skälig omfattning ulgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som
föranleds av uppdraget, förlorad arbetsför-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pension och andra ekonomiska förmåner.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förestagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tjänst samt arvode, pension och andra ekonomiska
förmåner. Om fullmäktige beslutar att arvode skall ulgå, skall arvodet
bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=157>
<tr>
<td valign=top align=left height=157 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta alt fill ledamot och suppleant i styrelsen eller annan nämnd
skall i skälig omfattning ulgå ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad arbetsförtjänst samt arvode,
pension och andra ekonomiska förmåner. O/n fullmäktige beslutar att arvode
skall utgå, skall arvodel bestämmas lill tika belopp för lika uppdrag.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap 16 § Fullmäktige får besluta att till ledamot och
suppleant i styrelsen eller annan nämnd skall i skälig omfattning utgå
ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranledes av uppdraget saml
arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:135.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. 1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av
fullmäktige har ägl rum tre eller flera revisorer samt minst lika många
revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet.
Fullmäktige får därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss
eller vissa nämnders verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter,
för varje nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande valbarhet till revisor eller
revisorssuppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse
skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige tillämpas på
motsvarande sätt. Den som har uppnätt adertons ärs ålder senast pä dagen för
valet till revisor eller suppleant är dock valbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår
under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av
denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Revisor
och revisorssuppleant har rätt till den ledighet från anställning som behövs
för uppdraget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta att till revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning
utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranledes av
uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta att till revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning
utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget, förlorad arbetsförtjänst samt arvode, pension och andra ekonomiska
förmåner. Om fullmäktige beslutar att arvode skall ulgå, skall arvodet
bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kyrkliga
samfälligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 2 kap. 29 §, 5 kap. 21 § och 7-kap. 1 § lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheler skall ha nedan angivna lydelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=143>
<tr>
<td valign=top align=left height=143 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kyrkofullmäktige
får besluta atl del till ledamöter och suppleanter i fullmäktige eller
beredning skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och
andra utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad arbetsförtjänst saml
arvode. Om kyrkofullmäktige beslutar att arvode skall ulgå, skatt arvodet
bestämmas till lika belopp för Uka uppdrag.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 kap 29 § Kyrkofullmäktige
får besluta alt det till ledamöter och suppleanter i fullmäktige eller
beredning skall i skälig omfattning ulgå arvode samt ersätlning för
resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kyrkofullmäktige
eller kyrkostämman får besluta att det till valda ledamöter och suppleanter i
kyrkorådet samt till ledamöter och suppleanter i annan nämnd skall i skälig
omfattning utgå arvode samt ersättning för resekostnader och andra utgifter
som föranleds av uppdraget. Detsamma gäller annan ledamot i kyrkorådet, om han
eller hon har utsetts till ordförande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kyrkofullmäktige
eller kyrkostämman får besluta att det fill valda ledamöter och suppleanter i
kyrkorådet samt lill ledamöter och suppleanter i annan nämnd skall i skälig
omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds
av uppdraget, förlorad arbetsförtjänst saml arvode. Detsamma gäller annan
ledamot i kyrkorådet, om han eller hon har utsetts till ordförande. Om
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar att arvode skall utgå, skall
arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 1§ Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
väljer under år då val i hela riket av kyrkofullmäkfige har ägt mm tre eller
flera revisorer samt minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de
tre följande årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja
revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders
verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd
eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre. Om val till kyrkofullmäktige
har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom
förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan parfierna därvid har
ändrats, upphör uppdragen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för revisorerna och suppleanterna två månader efter det
att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade
sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av
revisorer och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om valbarhet lill revisor och revisorssuppleant,
verkan av atl valbarheten upphör och räll till avsägelse skall bestämmelserna i
2 kap. 4 § om ledamot i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är kyrkobokförd
i församlingen är dock valbar. Detsamma gäller den som har uppnått arton års
ålder senast på dagen för valet till revisor eller suppleant.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för
återstoden av denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Revisorer
och revisorssuppleanter har rätt lill den ledighet från anställning som behövs
för uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige eller stämman får</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige eller stämman får</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta
atl det till revisorer och besluta alt det till revisorer och<br>
revisorssuppleanter skall i skälig revisorssuppleanter skall i skälig<br>
omfattning utgå arvode saml ersätt- omfattning utgå ersätlning för rese-<br>
ning för resekostnader och andra kostnader och andra utgifter som<br>
utgifter som föranleds av uppdra- föranleds av uppdraget, förlorad<br>
get.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsförtjänst samt arvode.
Om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fullmäktige eller stämman beslutar att arvode skall utgå,
skall arvodel bestämmas lill lika belopp för Uka uppdrag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
CIVILDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1983-03-10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern-Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i
</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>kommuner och
landstingskommuner, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>I
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1977 tillkallade regeringen en kommitté (Kn 1977:07),
kommunaldemokratiska kommittén', för atl utreda vissa kommunaldemokratiska
frågor (Dir 1977:96). Kommittén fick är 1979 filläggsdirektiv (Dir 1979:68). Enligl
dessa bar en av kommitténs huvuduppgifter varit att föreslå åtgärder som kan
förbättra förutsättningarna för en allsidig rekrytering lill kommunala
förtroendeuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska
kommittén avlämnade år 1982 betänkandet (SOU 1982:5) Förtroendevalda i kommuner
och landstingskommuner. I betänkandet tecknas översiktligt utvecklingen av den
kommunala demokratin. En redovisning av nuläget lämnas också. I detta
sammanhang behandlas bl. a. förlroendemannakårens struktur saml de politiska
partiernas organisation och resurser. I betänkandet behandlas vidare de
förtroendevaldas faktiska möjligheter all utöva uppdragen samt deras ekonomiska
villkor. Instituten motion, interpellation och fråga behandlas också i
betänkandet. En sammanfattning av belänkandet bör fogas lill protokollet i
delta ärende som bilaga 1 och det förfallningsförslag som läggs fram i
betänkandet som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Direktören Fredrik Lindencrona. ordförande,
överförmyndaren Leif Andersson, kommunalrådet Lars Eric Ericsson, f. d.
partisekreteraren Gustaf Jonnergård, kommunalrådet Anita Jonsson, kommunalrådet
Rune Zachrisson och kommunalkonsulenten Göran Åstrand.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanser och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Propositionens omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner och landstingskommuner har genomgått avsevärda
förändringar under efterkrigstiden både beträffande organisationen och verksamheten.
Kommunernas struktur har genom indelningsreformerna förändrats. Den verksamhet
som kommuner och landstingskommuner bedriver har expanderat kraftigt. Detta har
ställt ökade anspråk på resurser. Samlidigt har de materiella grunderna för den
kommunala och landstingskommunala verksamheten väsentligt förändrats genom den försämrade
samhällsekonomiska situationen under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den politiska demokratin förutsätter all det finns
medborgare som kan och vill ta på sig rollen som förtroendevalda i riksdag,
landstingskommuner och kommuner. Frågan om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar
har alllid diskuterats. Under de senasie åren har dock debatten intensifierats.
Det främsta skälet fill detta är de växande problemen för de politiska
partierna att rekrytera nya förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska
kommittén har genom sitt betänkande (SOU 1982:5) De förtroendvalda i kommuner
och landstingskommuner lämnat elt värdefullt bidrag till beskrivningen av de
nuvarande förhållandena. Därigenom har kommunaldemokratiska utredningens
betänkande (SOU 1975:41) Kommunal demokrafi och de åtgärder som har genomförts
på grund av dess förslag fått sin naluriiga uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I kommunaldemokrafiska
kommitténs betänkande tecknas översiktligt bakgrunden till och utvecklingen av
den kommunala demokraliil. I detta sammanhang behandlas bl. a. frågan om vilken
inverkan de strukturella förändringarna av kommunerna har haft för den
kommunala demokratin. Även verkningarna av den successiva förändringen av den
kommunala verksamheten belyses. I betänkandet behandlas vidare förlroendemannakårens
struktur samt de politiska partiernas organisation och resurser. De
förtroendevaldas faktiska möjligheter atl utöva uppdragen samt deras ekonomiska
villkor behandlas också i belänkandet. I sistnämnda hänseende lämnar kommittén
förslag lill lagändringar som gör del möjligt för kommuner och
landstingskommuner all utge ersätlning till de förtroendevalda för förlorad
arbetsförtjänst. Kommittén föreslår också ändringar av reglerna om interpellation
och fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I del
följande lar jag inte upp alla de frågor som har behandlats av kommittén. Jag
inriktar mig på de frågor som har atl göra med de förtroendevaldas
arbetsförutsättningar. En del av dessa frågor år av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arten att det måste ankomma på kommunerna och
landstingskommunerna och i vissa fall partiorganisationerna själva att avgöra
på vilket sätt de bör lösas. I någol fall bör regeringen vidta åtgärder för atl
stimulera utvecklingen i demokratisk riktning. För att sätta de förslag som jag
lägger fram in i sitt sammanhang har jag ansett det angeläget att diskutera
dessa frågor och för riksdagen redovisa min syn på hur en del av frågorna kan
lösas. Del gäller bl. a. de förtroendevaldas representativitet med utgångspunkt
från väljarkårens sammansättning saml förtroendeuppdragens antal och
spridning. Jag redovisar också min syn på de förtroendevaldas faktiska
möjligheter alt utöva sina förtroendeuppdrag och på frågan om pensioner och
andra sociala förmåner till de förtroendevalda. Frågor av detta slag som alltså
inte utmynnar i förslag som riksdagen behöver ta slällning till tar jag upp i
ett första avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därefter övergår jag till all behandla vissa av kommittén
aktualiserade frågor som är ägnade att underlätta rekryteringen till kommunala
förtroendeuppdrag och fördjupa den kommunala demokratin. Jag tar upp frågan om
att i kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1981:1107) föra in bestämmelser
som innebär att kommunerna och landstingskommunerna får möjlighet att besluta
om ersätlning lill förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst vid deras
utövande av förtroendeuppdragen (2.3). Vidare behandlar jag kommitténs förslag
alt utvidga ämnesområdet för interpellation och fråga (2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nyss nämnda frågan om att i kommunallagen ta in beslämmelser
som gör det möjligl att betala ersättning för förlorad arbetsförtjänst fill
förtroendevalda i kommuner ocb landstingskommuner aktualiserar frägan om en
motsvarande författningsändring bör göras på det kyrkokommunala området. Också
denna fråga tas upp i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Den kommunala demokratin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 De förtroendevaldas avspegling av väljarkåren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av central betydelse för det kommunaldemokratiska
systemets möjligheter att fungera pä etl tillfredsställande sätt är atl de
förtroendevalda i olika avseenden avspeglar väljarkåren, atl med andra ord de
valda är representativa för dem som har vall dem. Man brukar tala om två slags
representativitet. Med grupprepresenlaliviiel menas hur de förtroendevalda
förhåller sig till väljarna med avseende på personliga och sociala egenskaper. Asiklsre-presentaiivileten
anger överensstämmelsen i åsikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa grupper av medborgare har för få representanter i
förhållande till deras andel av befolkningen i stort. Lägutbildade och yngre
personer är exempel på sådana grupper. Även kvinnorna är underrepresenterade.De
har emellertid blivit bättre representerade under den gångna tioårsperioden.
Även om hänsyn tas till dessa förbättringar är förhållandena inte tillfreds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställande när det gäller grupprepresentativiteten. En
snedrekrytering föreligger också mellan de personer som är anställda i det
privata näringslivet och dem som är anställda i offentlig förvaltning. De privatanställda
är underrepresenterade i de kommunala församlingarna. I fråga om åsiktsre-presenlativileten
är förhållandena betydligt bättre. Detta bidrar till alt lindra verkningarna av
bristande grupprepresentativitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska
kommittén framhåller atl del finns många orsaker fill den relativt dåliga
grupprepresentativiteten. En orsak är all medborgarnas benägenhet att ta på sig
politiska förtroendeuppdrag i allmänhet är liten. Delta beror framför allt på
att man anser sig ha bristande kunskaper och alt man har otillräckligt
intresse. Kvinnor, ungdomar och arbetare är i allmänhet svårare alt engagera än
män inom tjänstemannakåren. Enligt kommittén är det vanligt att de
förtroendevalda upplever olika slag av konflikter mellan rollen som politiker
och andra roller, t. ex. rollen som privatperson eller förvärvsarbetande. Det
är, framhåller kommittén, mot denna bakgrund inte överraskande alt en relativt
stor del av de förtroendevalda lämnar sina uppdrag, i många fall redan efter en
mandatperiod. De mest framträdande skälen lill avhoppen är enligl kommittén
förhållanden i förvärvsarbetet och familjen. Sammanträdenas förläggning i
tiden, möjligheten att ordna barnpassning, möjligheten alt lämna arbetet för
att gå på sammanträde, den ekonomiska ersättningen i förhållande till
eventuellt inkomstbortfall, den service med sammanträdesmaterial m. m. som
erbjuds de förtroendevalda spelar en stor roll för möjligheterna all praktiskt
utöva uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller frågan om vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra grupprepresentalivitelen
menar kommittén alt de politiska partierna har både vilja och förmåga atl i
samband med rekryterings- och nomineringsarbetet medverka lill att
förtroendeuppdragen fördelas någorlunda jämnt på olika grupper. 1 många
sammanhang har frågan om att lagstiftningsvägen styra förtroendeuppdragens
fördelning genom kvotering eller dylikt förts fram. En sådan lösning avvisas av
kommittén. 1 stället anser kommittén atl det lokalt och regionall bör vidtas en
kombination av åtgärder som syftar lill att underlätta det politiska arbetet
och därmed göra det mera attraktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar i allt väsentligt kommitténs synpunkter i fråga om olägenheterna med och
orsakerna till den dåliga grupprepresentativileten. Hälften av de
remissinstanser som har yttrat sig i frägan instämmer i kommitténs avvisande
hållning till kvotering av uppdragen. Denna uppfattning är i de flesta fall
kombinerad med instämmande i alt en allsidig rekrytering är viktig och att det
är partiernas uppgift atl påverka rekryteringen och rätta till obalansen i
representativiteten. Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på
representativiteten och därvid krävt förbättringar, främst för kvinnor och privatanställda.
småbarnsföräldrar, glesbygdsbefolkning, arbetare och handikappade. Ett flertal
remissinstanser anser atl del är önskvärt att åstadkomma en jämnare fördelning
av uppdragen mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>privatanställda å ena sidan.samt offentlig- och organisationsanslällda
å den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om vilka personer som får förtroendet atl i
fullmäktige och nämnder företräda övriga medborgare har många aspekter. Det är
självklart en fråga om demokratisk rättvisa att olika grupper och intressen
blir rimligl representerade i de politiska församlingarna i förhållande till
sin storlek. Det är av stor betydelse att det i de beslutande församlingarna
finns företrädare med erfarenheter av skilda slag och med förankring i olika
grenar av samhällslivet. Del är också etl oavvisligt krav i ett demokratiskt
system alt ingen skall uteslängas från politiskt arbete av ekonomiska eller
praktiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några avgörande hinder för den enskilde atl la på sig
kommunala förtroendeuppdrag är atl han inte anser sig tillräckligt kunnig, inle
är lillråckligl intresserad av kommunalpolitik, inte kan för sitt arbete eller inle
kan av familjeskäl. Vad särskilt gäller situafionen i förvärvslivet vill jag
erinra om att kommunallagen formellt ger rätt till den ledighet frän
anställningen som behövs för förtroendeuppdrag. Reellt kan emellertid
situationen i mänga fall vara en annan. Arbetsgivares och arbetskamraters
inställning lill bortovaro från arbetet för att utöva kommunala förtroendeuppdrag
kan många gånger ha ett avgörande inflytande på en persons villighet atl ta på
sig ell förtroendeuppdrag. Jag anser alt både arbetsgivare och de fackliga
organisationerna har elt stort ansvar när det gäller att skapa förståelse för
de betydelsefulla insatser för samhället som alla våra förtroendevalda utför.
Det är av vikt att alla ansvariga organ medverkar till en attitydpäverkan så
att inte en negaliv inställning från arbetsgivare och arbetskamrater hindrar
rekryteringen av välkvalificerade kvinnor och män till kommunala förtroendeuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en faktor som redan i dag och säkert än mer i
framtiden kominer atl påverka människornas vilja alt ta på sig politiska
uppdrag är de ökande kraven på de förtroendevalda. I en tid med minskande
resurser ställs de förtroendevalda inför krav på allt hårdare prioriteringar.
Förbättringar i verksamheten uteblir eller går i långsammare takt. Del är
naturligt och nödvändigt att medborgarnas granskning av den politiska
verksamheten skärps i sädana situationer. Della kärvare klimat i den politiska
verksamheten kan av en del förtroendevalda uppfattas som pressande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svårigheter som redan i dag finns när det gäller
rekryteringen till förtroendeuppdrag och den utveckling av förtroendemannarollen
som jag här har skisserat leder mig till uppfattningen att samhället måste
underlätta bäde rekrytering och arbetsförutsättningar för de förtroendevalda.
Jag anser atl betingelserna för den politiska verksamheten är så skiftande
mellan olika grupper och individer att det vore fåfängt att söka efter en
patentlösning för att råda bot på skevhelerna i rekryteringen. I stället
framstår det som rimligt att man, som kommillén har förordat, går fram med en
kombination av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder som syftar lill alt underlätta det politiska
arbetet och därmed göra det mer attraktivt. Uppdrag som ter sig mera lockande
bör kunna leda till förbättrade förutsättningar för en mer allsidig rekrytering
till de politiska förtroendeuppdragen. Jag delar kommitténs tilltro fill de
politiska partiernas vilja och förmåga att i rekryterings- och nomineringsarbelet
angripa problemen med obalansen i de politiska församlingarnas sammansättning.
Jag anser att centralt fastlagda regler inte på någol avgörande säll förbättrar
situationen. Liksom kommittén och remissinstanserna avvisar jag alltså tanken
att lagstiftningsvägen påverka förtroendeuppdragens fördelning på olika
grupper. Åtgärderna måste vidtas inom partiorganisafionerna, lokalt och
regionall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser atf det är väsentligt för den politiska
demokratin atl de politiska partiernas ställning i samhället stärks under de
kommande åren. Betydelsen av det politiska arbete som bedrivs av de
förtroendevalda måste också enligt min mening lyftas fram i debatten på ett
helt annat sätt än vad som sker i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kraftfull satsning på arbetet med att skapa
jämställdhet mellan könen är väsentlig från kommunaldemokratiska
utgångspunkter. Likaså måste invandrarnas behov av utbildning i svenska språket
och i svensk samhällskunskap beaktas. Handikapporganisationernas önskemål
angående sammanträdeslokaler som är anpassade och utrustade efter
handikappades behov är enligl min mening rimliga och bör beaktas av kommuner och
landstingskommuner. Handikappråden bör ta upp frågan om formerna för den
kommunala servicen lill handikappade som är politiskt aktiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller förtroendeuppdragens fördelning på privat-,
offentlig- och organisationsanslällda vill jag instämma i vad remissinstanserna
har anfört om det önskvärda i alt fler privatanställda lar plats i de politiska
församlingarna. Syftet med den förändring av e_rsättningssystemet som jag ämnar
föreslå är att i ekonomiskt hänseende underlätta för t. ex. privatanställda atl
åla sig kommunala förtroendeuppdrag. Jag återkommer till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Förtroendeuppdragens anlal och spridning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åren 1964-1974 minskade antalet ordinarie uppdrag i
fullmäktige och nämnder med totalt ca 72 000. Sedan indelningsreformen
fullbordades år 1974 har antalet uppdrag ökat med elt par tusen. År 1980 fanns
del nära 46 000 uppdrag i kommunerna. I landsfingskommunerna har uppdragen till
följd av den allmänna expansionen i verksamheten ökat stadigt sedan 1960-talet.
År 1980 fanns det ca 4 600 ordinarie uppdrag i landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mätningar år 1980 visar atl del i genomsnitt går 1,4
uppdrag per förtroendevald i kommunerna. Tre fjärdedelar av kommunernas
förtroendevalda har etl eller två uppdrag. I landstingskommunerna är uppdragskon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eentrationen obetydligt högre än i kommunerna, nämligen
1,7 uppdrag per. förtroendevald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén anser att det är väsentligt
att så många människor som möjligt bereds tillfälle atl della i kommunernas och
landstingskommunernas verksamhet. Detta kan ske genom att man ökar antalet
uppdrag. Kommittén har därvid pekat pä de möjligheter som står lill buds atl
inrätta lokala organ i kommunerna. Vad gäller fördelningen av uppdragen på de
förtroendevalda menar kommittén att det inte finns skäl att vidta åtgärder för
alt ytterligare sprida dem. Det utpräglade mångsyssleriet är enligt kommitténs
mening på tillbakagång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser, som har kommenterat kommitténs
synpunkter på förtroendeuppdragens antal och spridning, fördelar sig ungefär
jämnt mellan en positiv och en skeptisk eller negativ inställning lill
kommitténs synpunkter. Några instanser har uttalat sig för en ökad spridning
av uppdragen. De remissinstanser som är skeptiska eller negativa lill en ökning
av uppdragen anför i flera fall alt en ökning av antalet uppdrag inte får bli
ett självändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs uppfattning att det är viktigt från
demokratisk synpunkt att så många medborgare som möjligt får tillfälle att
medverka i kommunernas och landstingskommunernas verksamhet. De många människornas
medverkan i gemensamma, lokala angelägenheter har urgamla traditioner i det
svenska samhället. Ett omfattande folkligt engagemang i den kommunala
demokratin har elt värde som inte kan överskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskningen av förtroendeuppdragen till följd av
indelningsreformerna medförde atl många tidigare politiskt aktiva ställdes
utanför kommunalpolitiken. I det material som kommittén har presenterat finns
det emeHertid ett par positiva tendenser. Den ena är atl uppdragen i kommunerna
sedan år J974 åter har börjat öka, om än i blygsam omfattning. På den
landstingskommunala sidan har uppdragen ökat med en fjärdedel under 1970-talet.
Den andra tendensen är att den s. k. uppdragskoncentrationen numera förefaller atl
ligga pä en måttlig nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under loppet av 1970-talet blev behovet av
decentralisering av den kommunala verksamheten inom de nya, större kommunernas
ram alltmer uppenbar. På hösten 1978 krävdes i socialdemokratiska motioner i
riksdagen alt kommunallagen skulle ändras så att kommundelsorgan med
"beslutande uppgifter" skulle kunna inrättas. Som en följd härav
antog en enig riksdag år 1979 regeringens förslag (prop. 1978/79:181. KU 36, rskr
361 och prop. 1979/80:54. KU 27. rskr 96) om lagstiftning om lokala organ i
kommunerna. Genom lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna (ändrad
senast 1981:46) kan kommunerna numera inrätta institutionsstyrelser saml distrikts-
och kommundelsnämnder med förvaltande och verkställande uppgifter för i princip
hela det kominunala området. Därigenom öppnas, som kommittén har framhållit,
möjlighet för fler människor alt medverka i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>politiken. Ett utbyggt system med lokala organ medför ett väsentUgt
tillskott av nya uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening bör kommunerna inom ramen för sina resurser sträva efter att öka antalet
uppdrag, bl. a. genom att inrätta lokala organ. Det är därvid naturligt att de
lokala förhållandena och önskemålen om hur man vill ordna den kommunala
förvaltningen får bestämma såväl inriktning som omfattning av sådana
organisatoriska reformer. Det är också naturligt alt ekonomiska faktorer vägs
in i bedömningen av möjUgheterna all skapa fler förtroendeuppdrag. Eventuella
kostnader uppvägs emellertid av den fördjupning av demokratin som elt ökat
medborgerligt engagemang medför. Ett införande av t. ex. kommundelsnämnder ger
dessutom möjlighet till ett naturligt samarbete mellan olika kommunala
verksamhetsgrenar, något som enligt min mening måste bedömas som positivt. Ett
sådant samarbete är alltså ägnat att överbrygga seklorsindelningen inom den
kommunala förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
lokala organ är aktuell i många kommuner. Partierna har i många fall i sina
lokala handlingsprogram tagit upp frågan om lokala organ. Det är för mig
självklart alt kommunal organisation skall beslutas lokalt. Jag är också klar
över atl organisationsförändringar inle i sig kan vitalisera den kommunala
demokratin. En vitalisering måste ha djup förankring i medborgarna, partierna
och organisationerna. Men jag tror all en organisationsförändring kan
underlätta och stimulera den kommunala självstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt införa
lokala organ i en kommun är en långsiktig uppgift. En sådan förändring kräver
tålamod och tid. Den måste ske i samförstånd med partier, personal och brukare
av kommunal service. För egen del är jag övertygad om all en strävan mol en
reell decentralisering i beslutsfattandet är en riklig framlidsinriktning. Det
är angeläget att man stimulerar, underlättar och ger service åt kommuner som
har försöksverksamhet, som utreder eller som står i begrepp alt påbörja en
utveckling mot atl införa någon typ av lokala organ. För detta ändamål anser
jag att del inom regeringskansliet bör tillsättas en arbetsgrupp.
Försöksverksamheten med lokala organ har nämligen visat alt vissa bestämmelser
i kommunallagen och den s. k. speciallagstiftningen (skollagen,
socialtjänstlagen, byggnadslagen m. fl.) motverkar möjlighelerna att fullt ut
ta lill vara de effektivitetsvinster som ligger i systemet. Arbetsgruppen bör
därför ha lill uppgift atl sammanställa erfarenheterna från försöksverksamheten
och lämna förslag till vilka åtgärder som bör vidtas för atl underlätta för
kommunerna alt gå över lill en organisation med lokala organ. Del är naturligt
alt representanter från berörda fackdepartement ingår i gruppen. Till
arbetsgruppen bör dessutom knytas en referensgrupp med representanter för
kommuner, landstingskommuner, de båda kommunförbunden samt de fackliga
organisationerna. Jag avser all återkomma til! regeringen i denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Specialiseringen bland de förtroendevalda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i Sverige en tradition av bred medborgarmedverkan
i den kommunala förvaltningen. Förr var del vanligt i de mindre kommunerna att
de förtroendevalda själva både beredde och verkställde de ärenden i vilka de
fattade beslul. Med de slörre kommunerna följde alt anställda tjänstemän
övertog en allt större del av arbetet med beredning och verkställighet. Till
följd av den ökade professionaliseringen uppstod etl behov av ökat inflytande
för de förtroendevalda i syfte att bl. a. motverka vad som ibland kallades "tjänstemannaväldet"
i kommunerna. Därigenom växte elt syslem med hellids- och deltidsengagerade
förtroendevalda fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syslemel med hellids- och deltidsengagerade
förtroendevalda har vuxit till kraftigt under framför allt 1970-talet. År 1980
fanns det i kommunerna nära 500 kommunalråd. Vid samma tidpunkt fanns del elt
hundratal heltidsengagerade i landsfingskommunerna. Härtill kommer sammanlagt
ca 200 förtroendevalda med minst halvtidsengagemang i kommuner och landstingskommuner.
Ökningen av hellids- och deltidsengagerade förtroendevalda rubbar inte det
grundläggande förhållandel alt kommunal- och landstingspolitiken bärs upp av
den grupp som brukar kallas fritidspolitiker, dvs. de som ägnar förhållandevis
ringa tid åt sina fåtaliga uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har bedömt utvecklingen på
delta område som naturlig och rimlig med hänsyn till den allmänna tillväxten av
kommunernas och landstingskommunernas verksamhet. UtveckUngen har enligl kommillén
i huvudsak varit positiv från demokrati- och effektivitetssynpunkt. Den framfida
utvecklingen av antalet heltids- och delfidspolitiker bör bestämmas av behoven
och önskemålen i de enskilda kommunerna och landstingskommunerna, menar
kommittén, och hänvisar till den frihet att bestämma om sin egen organisation
som kommuner och landstingskommuner har enligt kommunallagen. Kommittén anser äVen
att behovet av återhållsamhet med kommunala och landslingskommunala medel inle
i sig får utgöra ett hinder för inrättande av nya uppdrag på hel- eller deltid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En klar majoritet av de remissinstanser som har gett någon
åsikt till känna delar kommilténs synpunkter om specialiseringen bland de
förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggande för min egen bedömning av arbetsfördelningen
mellan de förtroendevalda och graden av specialisering är den frihet som
kommunallagen ger åt kommuner och landstingskommuner alt själva bestämma om
sin organisation. Jag finner i likhet med kommittén all ökningen av de heltids-och
deltidsengagerade är både naturlig och rimlig med hänsyn lill den allmänna
ökningen av den kommunala verksamheten. Utvecklingen har enligt min mening
varit positiv från demokrati- och effektivitetssynpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 De förtroendevaldas arbetsförutsättningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av stor betydelse för den kommunala demokratin att
de förtroendevalda har goda förutsättningar för sitt arbete. Dessa
förutsättningar är viktiga på två sätt. Om arbetsförhållandena är goda,
underlättas rekryteringen till förtroendeuppdragen. Då ökar också utsikterna
att de som har valts lill uppdragen behåller dessa mer än en mandatperiod, någol
som i sin tur bidrar lill den nödvändiga kontinuiteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraven på de förtroendevalda har ökat på ell sådant sätt atl
många upplever förtroendeuppdragen som betungande. Sammanlrädestiden har ökat
till följd av fler och mer komplicerade ärenden. Ökad lid ägnas också ål
beredningar i partigrupperna. Dessa förhållanden har framkallat en ökad
specialisering bland de förtroendevalda så att allt fler har engagerats på hel-eller
deltid. Huvuddelen av de förtroendevalda utövar dock sina uppdrag väsentligen
vid sidan av sill förvärvsarbete. Dessa s. k. fritidspolitiker har nu ofta
svårt alt få tiden all räcka lill för de olika rollerna i privatlivet,
yrkeslivet och politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallellt med den utveckling som här har skisserats har
olika åtgärder vidtagits för alt förbättra de förtroendevaldas villkor. Som
exempel kan nämnas den lagstadgade rätlen all vara ledig från förvärvsarbete
för atl utöva kommunala förtroendeuppdrag, bällre ekonomisk ersättning i form
av bl. a. arvoden och olika slag av kostnadsersättningar. Vidare kan nämnas
förbättrad service och ökade utbildningsinsatser. Dessa åtgärder har givetvis
varit betydelsefulla och haft positiva verkningar. Kvar står emellertid att de
förtroendevalda i många fall arbetar under pressande förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén framhåller all de
förtroendevalda är relativi nöjda med t. ex. sammanlrädesliderna, barnlillsynsfrågan
och del material förvaltningarna förser dem med, men all de upplever spänningsförhållanden
mellan det politiska uppdraget och t. ex. förvärvsarbetet eller hem och familj.
Kommittén uppger att sammanträden pä dagtid är regel i landstingskommunerna och
lika vanliga som kvällssammanträden i kommunerna. Det konstateras alt de allra
flesta med behov av barntillsyn vid sammanträden anser att de har ordnat
tillsynen på elt tillfredsställande sätt. Enligt kommitténs uppfattning är det
viktigt att sammanlrädesliderna i görligaste mån anpassas till de
förtroendevaldas önskemål och att de behov av barntillsyn som kan finnas i
samband med kvällssammanträden beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén betonar all utbildningsverksamheten är etl
viktigt led i ansträngningarna att underlätta arbetet för de förtroendevalda
och att skapa och vidmakthålla den kompelens som krävs i den politiska
verksamheten. Kommillén noterar med tillfredsställelse den breda satsning som
numera sker på utbildning i kommuner och landstingskommuner. Del är, framhåller
kommittén, ett väsentligt intresse all resurserna för utbildning bibehålls även
i ekonomiskt svåra tider. Enligt kommitténs mening finns del skäl för de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommuner som f. n. inte tillhandahåller egen utbildning
eller bidrar till partiernas utbildning att överväga sådana åtgärder för
kommande mandatperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommilténs mening är en fullgod service åt de
förtroendevalda av betydelse när det gäller möjligheterna för dem att fullgöra
förtroendeuppdraget på elt tillfredsställande sätt. Det gäller främst
beslutsunderlagels kvalitet och omfattning. En inte obetydlig del av de
förtroendevalda har enligt vad kommittén uppger svårl all sätta sig in i
materialet, trots förvaltningarnas ansträngningar att göra del mer
tillgängligt. Enligl kommitténs uppfattning bör förvaltningarna sträva efter
att bättre anpassa mängden av sammanträdeshandlingar till de olika organens
skiftande behov samt att fullfölja och intensifiera arbetet med att göra
beslutsunderlaget mera lättillgängligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén uppger alt det under senare år har blivit allt
vanligare att fullmäktige och landstinget saml vissa styrelser och nämnder
genomför sammanträden i andra former än det traditionella plenarsammanträdet.
De viktigaste bland dessa alternativa sammanträdesformer är temasammanträde,
informationssammanträde eller informationskonferens saml studiebesök.
Kommittén anser alt de beskrivna typerna av sammanträden är vikliga som
instrument för att tillgodose de förtroendevaldas behov av att kunna överblicka
verksamheten, alt temporärt koncentrera sig på visst problemområde eller för atl
komma i kontakt med personal och brukare vid de kommunala och
landstingskommunala institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna instämmer i kommitténs uppfattning att
sammanträdestiderna i görligaste mån bör anpassas-till de förtroendevaldas
önskemål samt att det behov av barntillsyn som kan finnas i samband med
kvällssammanträden bör beaktas. Av de remissinslanser som har tagit upp
utbildningsfrågan instämmer den övervägande delen i kommitténs uppfattning att
utbildningen av de förtroendevalda är ett viktigt led i ansträngningarna atl
underlätta deras arbete samt vidmakthålla den kompelens som krävs i den politiska
verksamheten. Vikten av att utbildningen inriktas på faktakunskaper inom det specialreglerade
området betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller frågan om beslutsunderlaget delar flertalet av remissinslanserna
kommitténs uppfattning att detta bör göras språkligt mera lältillgäng-, ligt
och att mängden handlingar bör bättre anpassas till de skiftande behoven. Några
remissinstanser instämmer i kommitténs bedömning alt användningen av
alternativa sammanträdesformer kan ha en viktig funktion att fylla när del gäller
alt ge en överblick av verksamheten eller atl skapa kontakter med olika
intressegrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp frågan om systemet med
politiska sekreterare. En del framför därvid uppfattningen all frågan borde ha
lösts inom ramen för betänkandet om de förtroendevalda i kommuner och
landstingskommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
instämmer i kommilténs och remissinstansernas uppfattning att
sammanträdestiderna i görligaste mån bör anpassas till de förtroendevaldas
skilda önskemål. Jag instämmer också i vad kommillén och remissinstanserna har
anfört om utbildningsverksamheten. Utbildningen av de förtroendevalda är etl
viktigt led i strävandena att underlätta det politiska arbetet. Det är enligt
min mening väsentligt alt utbildningsverksamheten får tillräckliga resurser.
Inte minst i en situation med kärv ekonomi är utbildningsverksamheten av slort
värde. De synpunkter på utbildningens innehåll som har framförts av fiera remissinslanser
är väl värd alt beakta vid planeringen av utbildningsinsatserna i kommuner och
landstingskommuner. Jag delar alltså uppfattningen att utbildningen bl. a. bör
inriktas mol faktakunskaper om den specialreglerade förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har nämnt anser många remissinstanser att
beslutsunderlaget bör göras språkligt mera lättillgängligt och atl mängden
handlingar bör bättre anpassas till de skiftande behoven. Jag har skäl alt anta
atl åtgärder kommer all vidtas av berörda kommunala organ i detta hänseende. I
fråga om de alternativa sammanträdesformerna delar jag kommilténs uppfattning
alt dessa kan fylla en funktion när det t. ex. gäller atl informera de förtroendevalda
eller att skapa kontakt mellan förtroendevalda och intressegrupper i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar systemet med politiska sekreterare, som
kommenteras av en del remissinstanser, har kommunaldemokratiska kommittén lämnal
elt särskilt delbetänkande (Ds Kn 1982:7) i denna fråga. Kommittén föreslår i
belänkandet en särskild lag enligt vilken kommuner och landstingskommuner får
rätt atl anställa biträden ål de förtroendevalda i deras arbete. Förslaget har remissbehandlats.
Jag avser att återkomma till regeringen med förslag lill en särskild
proposition om de politiska sekreterarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.5 Pension och andra sociala förmåner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av betydelse från kommunaldemokratisk synpunkt är den
ersättning som utgår till de förtroendevalda under den tid som uppdraget varar
och vilka sociala förmåner som gäller under denna tid. Av betydelse är också
vilken ekonomisk trygghet som gäller när uppdraget upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 2 kap. 29 §, 3 kap. 16 § och 5 kap. 1§
kommunallagen får fullmäktige besluta om skälig ersätlning till de
förtroendevalda för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget saml om arvode, pension och andra ekonomiska förmåner. I detta
avsnitt behandlar jag frågan om de förtroendevaldas pensioner och andra sociala
förmåner. I ett följande avsnitt lar jag upp frågan om ersättningen till de
förtroendevalda under den lid som deras förtroendeuppdrag varar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag regleras pensionsfrågorna i reglementen som har
antagits av kommunernas beslutande församlingar. I allmänhet bygger dessa reglemen-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten på ett av Svenska kommunförbundet utarbetat s. k. normalreglemenle.
I den allmänna debatten har del uppmärksammats atl en förtroendevald som har
lämnat sitt uppdrag som heltidsengagerad förtroendeman kan uppbära visslidspension
samfidigt som han uppbär förvärvsinkomst. Denna ordning har kritiserats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska
kommittén framhåller att både visstidspension och avgångsersättning kan vara
smidiga instrument för att ge de förtroendevalda som har haft uppdrag under en
följd av år antingen erforderligt rådrum för atl återgå till förvärvsarbete
eller tryggad försörjning fram lill den tidpunkt då rätt till ålderspension
inträder. Den avsaknad av "anställningstrygghet" som hör till det
politiska livet måste enligl kommittén på olika sätt kompenseras.
Ersättningssystemet skall enligt kommillén uppfylla villkoret all vara
"neutralt", dvs. garantera alt en förtroendevald som lämnar etl
heltidsengagemang inte är i väsenlligl bättre eller sämre ekonomisk ställning
än när han åtog sig uppdraget. Kommittén anser att ett pensionssystem, som
medger att en förtroendevald, som har lämnat sitt kommunala eller landslingskommunala
uppdrag, kan uppbära oreducerad pension jämsides med ersättning i annat uppdrag
eller förvärvsarbete, inte kan försvaras. Enligt kommitténs uppfattning skall
visstidspension enbart ses som ett ekonomiskt skydd. Gäller det förtroendevald
i arbetsför ålder bör det enligl kommittén förutsättas att visstidspension inle
annat än i undanlagsfall skall ulgå med oredueerat belopp för längre tid.
Normall bör vederbörande kunna återinträda i förvärvsarbete. Endast när det
gäller personer, som lämnar sina uppdrag några år före pensionsåldern och inle
har förutsättningar eller möjlighet att återgå i yrkesarbete, bör enligt
kommitténs uppfattning visstidspension ses som en mera varaktig
försörjningsform. Kommittén anser alt de samordningsprinciper som tillämpas av
Göteborgs och Stockholms kommuner är lämpligt avvägda. De innebär att viss
mindre del av förvärvsinkomsten undantas från samordning. Genomförs en
samordning mellan visslidspension och samtidiga förvärvsinkomster medför detta
enligt kommitténs uppfattning att motivet för en åldersgräns för rätt till
visstidspension inte längre är så framträdande. Elt slopande av åldersgränsen
medför i sin tur att det inte längre finns något behov av särskilda regler om
avgångsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har övervägt vilka konsekvenser ell system med visslidspension
har för dem som inle har ägnat hela men en stor del av sin lid åt kommunala
uppdrag. En sådan person kan i realiteten inte uppehålla sitt yrke. Han kommer
därför i en lika prekär situation när han lämnar förtroendeuppdragen, som den
som har innehaft etl hellidsuppdrag. Enligt kommitténs mening bör del därför inle
hindra alt det finns ett pensionsskydd av denna typ också för andra än heltidsengagerade.
Kommittén förutsätter alt visstidspension bör ifrågakomma endasi för
förtroendevalda med etl relativi omfattande engagemang. En lämplig gräns för
rätt lill visslidspension</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anser kommittén vara elt engagemang som uppgår till minst
40 % av elt hellidsengagemang. Inom förvärvslivet ger en tjänstgöring av sådan
omfattning rätt till fulla sociala avtalsförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svårigheter som f. n. föreligger för kommuner och
landstingskommuner all på förhand ulfästa pension lill deltidsengagerade
förtroendevalda har sin grund i del krav som har uppställts i kommunallagens
tidigare förarbeten alt uppdraget skall innehas under en viss tidsperiod samt
vara av betydande omfattning. Kommittén anser det olyckligt all sådana kray
skall utgöra hinder för en förhandsutfästelse. I stället bör en utfästelse
kunna ske helt utifrån en allmän skälighetsbedömning, där uppdragstidens längd
och omfattning bör utgöra faktorer. Etl engagemang, som motsvarar minst 40 % av
etl heltidsuppdrag, är enligt kommitténs mening atl betrakta som etl engagemang
av betydande omfattning. Vid bedömande av en förtroendevalds totala
sysselsättning hör det enligl kommittén inte finnas hinder för kommunen alt
beakta alla uppdrag som den förtroendevalde kan ha för kommunen. Likaså bör
eventuella uppdrag i kommunalt bolag eller sammanslutning som kommunen är
medlem av kunna beaktas som pensionsgrundande uppdragslid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
sårskilt problem utgör enligt kommittén risken för att en förtroendevald
drabbas av försämrade tjänstepensions- och semesterförmåner till följd av den
bortovaro från det ordinarie arbetet som etl förtroendeuppdrag kan medföra.
Kommittén anser alt dessa konsekvenser är oacceptabla, men framhåller
samtidigt, atl det kan vara svårl att på förhand bedöma om och i vilken
omfattning sådana försämringar kan uppkomma. Kommunerna och
landstingskommunerna bör dock ges möjligheter att i lämplig form upp lill en
viss nivå kompensera den förtroendevalde för en konstaterbar försämring av
tjänstepensions- och semeslerförmånerna. Kompensation för försämrade semesterförmäner
kan enligt kommittén t. ex. generellt beaktas när nivån pä sammanträdesarvodena
fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett stort
antal av de remissinstanser som tar upp pensionsfrågan betonar betydelsen för
den kommunala demokratin av att kommunerna och landstingskommunerna har
möjlighet all ulfästa pensioner till de förtroendevalda så att den bristande
anställningstryggheten i de kommunala förtroendeuppdragen kan kompenseras.
Samtidigt instämmer remissinstanserna i kommilténs uppfattning atl visslidspension
enbart skall ses som ell ekonomiskt skydd och därför bör samordnas med inkomst
av förvärvsarbete eller offentligt uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna instämmer i huvudsak i kommitténs
förslag atl pensionsrätten bör avse dem vars uppdrag omfattar minst 40 % av ett
hellidsengagemang, även om någon instans anser alt gränsen inte behöver låsas
fast. En del remissinstanser framhåller också behovet av atl olika kommunala
uppdrag får räknas samman. Möjligheten att på förhand ulfästa pension för denna
kategori förtroendevalda bedöms också positivt av remissinstanserna. Några remissinslanser
tar även upp frågan om all de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtroendevalda genom bortovaron från den ordinarie
anställningen kan drabbas av minskning i sin tjänstepension eller få sina
semesterförmåner i anställningen försämrade. Remissinstanserna anser i likhet
med kommillén att dessa förhållanden är otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ställs särskilda anspråk på de personer som av sina
partier får förtroendet alt la på sig betungande politiska uppdrag. Ofta
innebär dessa uppdrag alt den förtroendevalde helt eller delvis måste ta ledigt
från sill ordinarie arbete under långa perioder. Möjlighelerna alt hålla kontakt
med del arbetet försvåras eller kanske omöjliggörs av dessa ofta långa Ijänstle-dighetsperioder.
Befordringsmöjligheterna påverkas också ofta i negativ riktning. Efter några
mandatperioder kan detta innebära atl den förtroendevalde har svårl att gå
tillbaka lill sitt ordinarie arbete. Det är mol denna bakgrund som man skall se
den möjlighet som i dag finns atl utge pension eller avgångsvederlag till de
förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det av betydelse för den kommunala
demokratin atl kommunerna har möjligheter alt ulfästa pensioner till de
förtroendevalda av sådan kvalitet och omfattning att den bristande tryggheten i
de kommunala förtroendeuppdragen på rimligl sätt kompenseras. I likhet med vad
som har framförts av kommillén och remissinstanserna anser jag emellertid atl
man inle kan godta etl system som gör del möjligt för den som avgår från sitt
förtroendeuppdrag all lill sin förvärvsinkomst lägga en i många fall betydande
pension. Elt sådant system måste upplevas som orättvist. Jag delar därför
kommitténs och remissinstansernas uppfattning att det är önskvärt att en
samordning av pension och inkomst från förvärvsarbete eller offentligt uppdrag
kan åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit har Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet rekommenderat kommunerna och landstingskommunerna att i
gällande pensionsreglementen föra in bestämmelser om samordning av
visstidspension och samtidig förvärvsinkomst. Enligt min mening finns det
anledning all anta att rekommendationerna kommer alt leda till att
samordningsfrågan i framliden inle kommer all utgöra någol problem. Samordnas
visstidspension med förvärvsinkomst minskar kravet på alt den förtroendevalde
skall ha uppnått 50 års ålder för atl få visstidspension. Förbunden har också
tagit bort denna åldersgräns i sina senasie rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som har uppmärksammats från tid lill annan och
som inte berörts av kommittén är möjlighelerna alt avslå från intjänad pension
under viss lid. Med de nya samordningsreglerna får också denna fråga sin
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om visstidspension lill deltidsengagerade
förtroendevalda delar jag kommitténs och remissinstansernas uppfattning att visslidspension
bör kunna utgå om engagemanget motsvarar minst 40 % av elt hellidsengagemang.
Olika förtroendeuppdrag inom en kommun bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därvid få räknas samman. Motsvarande principer bör
givelvis gälla för landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som uppkommer i delta sammanhang är om kommunala
och landslingskommunala uppdrag skall få räknas samman när del gäller att
fastställa dellidsengagemangels omfattning. Kommittén har för sin del inle särskill
berört denna fråga. Min allmänna inställning är att man inle skall kunna räkna
samman uppdrag i kommuner och landstingskommuner. Det är emellertid kommunernas
och landstingskommunernas sak atl själva avgöra om det i det enskilda fallet
föreligger särskilda skäl all i pensionshänseende beakta uppdrag hos de olika
huvudmännen. De eventuella tekniska problem som härvid kan uppkomma bör enligt
min mening kunna lösas mellan huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller de av kommittén aktualiserade frågorna all de
förtroendevalda kan drabbas av minskning i tjänstepension och all de kan få
sina semesterförmäner i anställningen försämrade anser jag i likhet med
remissinstanserna att en sådan försämring av de sociala förmånerna är
otillfredsställande. Jag delar därför kommitténs uppfattning atl kommuner och
landstingskommuner bör på lämpligt sätt kunna ersätta en förtroendevald för en
minskning av hans tjänslepensionsförmåner i anställningen, om minskningen har
uppkommit på grund av förtroendeuppdraget. Sådan ersättning bör dock inte komma
i fråga om minskningen av tjänstepensionsförmånen endast är av ringa omfattning.
Jag förutsätter atl de avtalsslutande parterna på de olika arbelsmarknadssektorerna
kommer fram till en sådan tillämpning av reglerna i resp. Ijänslepensionsanordningar
alt den här avsedda ersätiningen ger avsett ekonomiskt resultat för de förtroendevalda.
När det gäller minskade semesterförmåner ålerkommer jag till denna fråga i
samband med att jag behandlar frägan om ersätlning för förlorad arbetsförtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag redan har sagt ser jag frägan om de
förtroendevaldas pensioner och andra sociala förmåner som en del av det större
problemkomplexet om den kommunala demokratin. Den kan därför inte förbigås i
detta sammanhang. Som grund för en fortsatt debatt har jag ansett att jag bör
redovisa min allmänna syn på saken. Diskussioner i frågan kommer säkert att
fortgå i kommuner och landstingskommuner. Det är där man skall göra de lämpliga
avvägningarna. Några åtgärder från statens sida behövs inle enligt min mening.
Jag övergår nu till ett par förslag för vilka del däremot krävs lagändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Den principiella frågan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelser om ersättning till förtroendevalda finns i
dag i 2 kap. 29 § och 3 kap. 16 § kommunallagen. Enligt de båda lagrummen får
fullmäktige besluta att det till ledamot och suppleant i fullmäktige eller
beredning och till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledamot och suppleant i styrelsen eller annan nämnd skall
i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som
föranleds av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.
Motsvarande regler gäller enligt 5 kap. 1 § kommunallagen för revisor och
revisorssuppleant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen (prop. 1975/76:187) Kommunal demokrati, ny
kommunallag m. m. diskuterade föredraganden frågan om ersättningen lill de
förtroendevalda borde omfatta ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Enligt
föredraganden skulle det vara betänkligt om ersättningsprinciperna försätter
vissa kategorier, t. ex. de skiftarbetande, i en sämre situation ån andra och
därmed leder till atl dessa grupper blir underrepresenterade bland de
förtroendevalda. Enligl föredragandens mening kunde del alltså finnas skäl för
en ordning som innebar atl hänsyn får tas lill förlorad arbetsförtjänst, när ersätiningen
bestäms. En enhetlig bedömning skulle emeUertid bli svår om hänsyn får tas till
förlorad arbetsförtjänst. En fråga blir t.ex., säger föredraganden, hur den
förlorade arbetsförtjänsten skall beräknas för yrkesgrupper som egna företagare
och fria yrkesutövare. Åven från administraliv synpunkt skulle svårigheter
kunna uppslå. Föredraganden var därför inle beredd atl tillstyrka en ordning
som innebär atl ersättningen till de förtroendevalda bestäms på grundval av
deras förlorade arbetsförtjänst. Samtidigl underströk han betydelsen av att ersätiningen
sätts på en sådan nivå atl ingen skall vara förhindrad atl åla sig kommunala
förtroendeuppdrag av ekonomiska skäl. Vid riksdagsbehandlingen godtog konslitutionsutskot-let
(KU 1976/77:25, rskr 148) vad föredraganden hade anfört i denna del saml
betonade nödvändigheten av atl de särskilda svårigheter som t. ex.
kvällssammanträden skapar för personer med kvälls- eller skiftarbete beaktas
när arvodena beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan sägas atl den nuvarande
utformningen av ersättningsreglerna ger kommunerna och landstingskommunerna en
långtgående frihet atl ersätta sina förtroendevalda med hänsyn till uppdragens
omfattning och art. I kommunallagen finns formellt begränsningar i endast två
avseenden. Ersätiningen skall utgå för någon av de i lagen uppräknade
ändamålen. Den skall också vara skälig. Förarbetena till lagen ger närmare
anvisning om de begränsningar som gäller. Ersättningen får inte baseras på den förlroendevaldes
uteblivna inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén framhåller att det
ekonomiska ersättningssystemet på ett rimligl säll måste ge människor möjlighel
atl delta i kommunalpolitisk verksamhel utan ekonomiska uppoffringar. De
förtroendevaldas arbetssituation skiftar och utvecklas med hänsyn lill nya och
ändrade uppgifter. Uppdragen har varierande omfattning och ställer olika krav
på sina utövare. Enligt kommitténs mening är formerna för ekonomisk ersättning
av stor betydelse om de förtroendevalda skall kunna rekryteras ur olika medborgargmpper,
förena uppdrag med yrkesarbete och i vissa fall salsa hela sin lid på
uppdraget. Syslemel måste, säger kommittén, vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anpassat både efter uppdragens aktuella krav och de
ekonomiska villkor som människor i dag lever under. Kommillén hänvisar till alt
närmare en fjärdedel av de förtroendevalda i en enkät som gjordes år 1980 har uppgetl
all deras uppdrag förorsakar dem inkomstbortfall. Eftersom ersättning för
förlorad arbetsinkomst inte får lämnas med nuvarande system hamnar en del
förtroendevalda i en sämre ekonomisk situation än andra. När uppdraget fullgörs
på arbetstid får vissa grupper vidkännas ell direkt inkomstbortfall medan andra
grupper - i första hand de offentliganställda - inle drabbas av inkomstbortfall
på samma sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
har diskuterat alternativet all med hjälp av en allmän höjning av arvodesnivån
komma lill rätta med den bristande jämlikheten men har avvisat detta
alternativ. Kommittén föreslår i stället en sådan ändring av kommunallagen all
det blir möjligl att utbetala ersättning med hänsyn lill individuellt
inkomstbortfall. En sådan ordning bör enligt kommittén gälla alla
förvärvsarbetande, oavsett om de är anställda, egna företagare eller fria
yrkesutövare. Del nuvarande kravet på atl beloppen skall vara skäliga bör
behållas. Någon begränsning i lagen om rälien lill ersättning för förlorad
arbetsförtjänst i förhållande lill om uppdraget omfattar enstaka sammanträden,
dellids- eller heltidsengagemang bör inte göras, anser kommillén.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De flesta remissinslanser
som lar upp frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ställer sig
positiva till kommitténs förslag. De hänvisar härvid lill betydelsen av att
ingen av ekonomiska skäl skall vara förhindrad att ta politiska uppdrag. Många
remissinstanser betonar alt den utgående ersättningen måste vara skälig med
hänsyn till uppdragets art. Samtidigt betonar de att det är kommunerna och
landstingskommunerna själva som skall bestämma hur ersättningssystemet skall
utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser, som är positiva till att en möjlighel
öppnas att ge ersätlning för förlorad arbetsförtjänst, är tveksamma till
innebörden och räckvidden av kommitténs förslag. Man släller sig avvisande till
en lösning som skulle innebära atl t. ex. två deltidsantällda kommunalråd med
samma omfattning av uppdraget men med olika inkomstförhållanden vid vallillfällel
uppbär ersättning med olika belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinslanser som är negativa lill tanken om
ersättning för förlorad arbetsförtjänst hänvisar främst till den nuvarande
principen atl del skall utgå lika arvode för samma arbete. Åven en del
remissinstanser som är positiva till förslaget betonar vikten av att denna
princip upprätthålls. Några av dessa, bl. a. Svenska kommunförbundet, anser all
grundsatsen om att lika ersättning skall utgå för lika uppdrag bör skrivas in i
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser rekommenderar en allmän höjning av
arvodesnivån för ätt komma till rätta med problemet all vissa förtroendevalda
gör en ekonomisk förlust genom att la på sig kommunala uppdrag. Man säger också
all en ersättning för förlorad arbetsförtjänst skulle kunna missgynna vissa
grupper av förtroendevalda såsom hemarbetande, studerande och lågavlönade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag nu tar upp frågan om en komplettering av nuvarande
ersättningsregler gör jag det utifrån främst två utgångspunkter. Ersättning
för förlorad arbetsförtjänst kommer atl bidra lill all olika grupper i
samhället i ekonomiskt hänseende bättre jämställs när det gäller möjlighelerna
att ta på sig kommunala förtroendeuppdrag. Rekryleringsmöjligheterna av nya
förtroendevalda från främst den privata arbetsmarknaden kommer därigenom atl
förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av kommitténs material framgår att nuvarande former för ersätlning
särskill missgynnar anställda inom den privata sektorn. Jag anser att detta är
en av flera orsaker lill att de offentliganställda är kraftigt
överrepresenterade bland de förtroendevalda. Personer med skiftarbete o. d.
drabbas ofta särskill hårt av det nuvarande ersättningssystemet. Mol denna
bakgrund är det naturligt atl Landsorganisationen i Sverige är positiv till atl
förlorad arbetsförtjänst skall kunna ersättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser jag det på dessa grunder vara angeläget
alt nuvarande ersättningsregler i kommunallagen kompletteras så all det blir möjligl
atl ge ersätlning för förlorad arbetsförtjänst. Jag anser också att frågan om
minskade semesterförmåner bör beaktas i detta sammanhang. Enligt min mening bör
semeslerersättning som går förlorad få medräknas när ersättningen för förlorad
arbetsförtjänst beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
tidigare har nämnt är många remissinstanser negativa eller tveksamma lill
kommitténs förslag alt ersätiningen för förlorad arbetsförtjänst inle knyts lill
om uppdraget omfattar enstaka sammanträden eller avser hel- eller dellidsengagemang.
Följden av förslaget skulle, säger instanserna, kunna bli att två hel- eller
deltidsanställda kommunalråd med samma omfattning av uppdraget får olika
ersättning på grund av att deras inkomstförhållanden var olika vid vallillfällel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar
remissinstansernas tvekan lill kommitténs förslag i detta avseende.
Heltidsuppdrag och de mera omfattande deltidsuppdragen bör ur ersättningssynpunkl
jämföras med elt vanligt arbete. Att acceptera etl sådant arbete kan
visserligen leda till ändrade inkomstförhållanden men knappast i vedertagen
mening till förlorad arbetsförtjänst. Enligl min mening skall därför alltjämt
gälla den nuvarande principen om lika stora arvoden för denna typ av uppdrag
oavsett lönesättningen i ell tidigare arbete som den förtroendevalde har lämnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna grundprincip skall sedan kompletteras med en rätt
att utge ersättning för faktiskt förlorad arbetsförtjänst i särskilt angivna
fall. Dessa bör avse fall där sammanträdesarvoden utgär för visst uppdrag men
inte mera betydande helårsarvoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell viktigt gränsdragningsproblem uppstår därvid för de deltidsarvode-rade.
En bestämd gräns bör dras som motsvarar dellidsuppdragels omfattning jämfört
med hellidsuppdrag. En naturlig gräns kan därvid vara vid uppdrag som omfattar minsl
40 % av heltid. Variationer kring en sådan gräns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan emellertid motiveras av lokala förhållanden eller av
det särskilda fallet. Delta gäller särskilt för den svåra bedömning som måste
göras för de fall där en enskild förtroendevald har flera deltidsuppdrag inom
kommunen eller landstingskommunen och där vart och elt av uppdragen understiger
den ovan angivna gränsen, men där de sammantagna medför ett högre uttag av
arbetstid än exempelvis 40 %. Enligl min mening bör ersättning för förlorad
arbetsförtjänst inle utgå i sådana fall ulan ersättning ske med fasta arvoden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En del
gränsdragningsfrågor kan alltså uppkomma när del införs möjligheter atl betala
ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Enligt min mening bör
gränsdragningsfrågorna få avgöras av kommunerna och landstingskommunerna
själva. Under de första årens tillämpning av de nya reglerna bör frågan följas
noga. Jag är beredd att ta initiativ till kompletterande lagsiiftning om
tillämpningen visar sig medföra svåraccepterade resullal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De grupper
av förtroendevalda som därmed omfattas av ersättning för förlorad
arbetsförtjänst bör dessutom kunna ersättas med ell särskill arvode per
sammanträde som då utgör en för alla lika ersättning för den prestation som
engagemanget i ett kommunalt uppdrag måste anses utgöra. Som en del
remissinstanser har framhållit bör den allmänt vedertagna principen all lika
arvode skall utgå för lika uppdrag skrivas in i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser som är negativa till förslaget om ersättning för förlorad
arbetsförtjänst föreslår i stället att arvodena höjs till en sådan nivå att
ingen av ekonomiska skäl skall behöva avstå från att ta på sig kommunala
uppdrag. Del finns enligt min mening åtminstone två skäl mot ett sådant
förslag. Först och främst kommer de olikheter som i dag gäller mellan personer
som får löneavdrag och dem som inle fär det att bestå. Dessutom finner jag del
sannolikt att arvodena i många fall skulle behöva höjas lill en sådan nivå all
lagstiftningens skäligheisregel skulle trädas för när. En så hög
ersättningsnivå skulle också kunna uppfattas som stötande av allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
invändning som har rests mot förslaget om ersättning för förlorad
arbetsförtjänst är att särskilt hemarbetande, studerande och lågavlönade, som
beslår framför allt av kvinnor, -skulle drabbas på ett speciellt sätt. Med det
system som jag har föreslagit, där både en fast arvodesdel per sammanträde och
ersättning för förlorad arbetsförtjänst ingår, kan man enligt min mening
rimligen inle hävda att angivna grupper skulle bli särskilt missgynnade.
Ersättningen för förlorad arbetsförtjänst skall enbart omfatta styrkta
förluster. Jag vill också erinra om all man redan nu kan ersätta t. ex.
barnomsorgskostnader i samband med atl förtroendeuppdrag fullgörs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Modell för ersäitnings.syslem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har diskuterat frågan om
hur ersättningen för förlorad arbetsförtjänst bör beräknas. Därvid konstaterar
kommittén att det är lätt atl kompensera en anställd som har regelbunden och
jämn inkomst. Så snart del gäller helårsarbetande med ojämna
inkomstförhållanden samt delårs- och deltidsarbetande, blir förhållandena
däremot komplicerade. Det gäller oavsett om vederbörande är anställd eller egen
företagare. Mol bakgrund härav anvisar kommittén en modell för
ersättningssystem för förlorad arbetsförtjänst som knyter an lill sjukförsäkringen.
Kommittén anser atl denna lösning ger både rättvisa, enkelhet och skydd för den
personliga integriteten. Förslaget har den begränsningen alt schabloniserad
ersättning ges alla och att vissa av de brister som vidlåder
sjukförsäkringssystemet accepteras, t. ex. att systemet inte ger full inkomsttäckning,
att personer med oregelbundna arbetstider i vissa fall får en relativi låg inkomslläckning
genom sjukförsäkringssystemet samt att ersättningen kan bli för låg genom viss
eftersläpning med inkomstjuslering. Förslaget innebär enligt kommittén atl den
kommunala kontrollen inte blir omfattande eftersom systemet bygger på alt
försäkringskassornas beslut och deras granskning av den förlroendevaldes
inkomst alltid godtas. Både kraven på ell enkelt förfarande och skydd för den
personliga integriteten är därmed tillgodosedda. Kommittén betonar att
anknytningen till sjukpenningsyste-met enligt förslaget är av teknisk art. Det
är inget som hindrar, anser kommittén, att kommunen eller landstingskommunen
fastställer andra minimi- resp. maximibelopp än inom sjukförsäkringssystemet
när det gäller de förtroendevaldas ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Det
materiella innehållet bör enligt kommittén kunna anpassas efter de behov som
krävs för rekrytering av personer i alla inkomstlägen och som fullmäktige anser
vara skälig ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av del 35-tal remissinslanser som särskilt berör den
tekniska lösningen är ett tiotal positiva medan övriga är negativa eller
tveksamma. Flera av de positiva remissinstanserna framhåller att en anknytning
till sjukförsäkringen bör förenkla systemet. Man påpekar samtidigt att en
generös tillämpning bör ske för hemarbetande och att en övre gräns kan te sig
rimlig. De negativa eller tveksamma remissinstanserna vänder sig bl. a. mot alt
en anknytning till sjukförsäkringen kan innebära problem både i de lägsta och
de högsta inkomslskiklen. Dessutom önskar man att kommunerna själva skall ha
möjlighet att ta fram andra konstruktioner. Framtida förändringar av
sjukförsäkringen talar också enligt några remissinstanser mot en anknytning av ersättningen
till denna försäkring. En del instanser framhåller också alt modellen inte ger
full kostnadstäckning vilket enligl deras uppfattning inte är acceptabelt.
Särskilt hårt kan detta slå för vissa grupper t. ex. de som har skift- eller
säsongarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har framhållit i det föregående bör det genom
ändringar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunallagen nu öppnas en möjlighel för kommuner och
landstingskommuner att till förtroendevalda utge ersättning för förlorad
arbetsförtjänst vid fullgörande av kominunala och landstingskommunala
förtroendeuppdrag. Denna möjlighet innebär alt det blir kommunerna och
landstingskommunerna själva som får besluta om ersättning för förlorad
arbetsförtjänst skall införas och i så fall också vilken form den skall ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av kommittén föreslagna modellen har den fördelen atl
den besparar kommuner och landstingskommuner en omfattande kontrollapparat
eftersom man kan utnyttja försäkringskassornas uppgifter. En anknytning till
sjukförsäkringen ger också automatiskt en övre gräns för ersättningen. En sådan
övre gräns anser jag vara nödvändig även om den inte direkt behöver vara
kopplad till sjukförsäkringen. Samtidigt har, såsom en del remissinstan ser
har påpekat, den av kommillén förordade modellen vissa nackdelar. Den
kompenserar inte lill fullo den uteblivna arbetsförtjänsten. Della kan bli
särskilt märkbart för vissa grupper av anställda, t. ex. personer med skift-
och säsongarbete. Enligt min mening tillgodoser därför sjukförsäkringsmodellen inle
kravet på ersätlning för faktiskt förlorad arbetsförtjänst. Jag är därför för
egen del inte beredd atl förorda den av kommillén föreslagna modellen för
ersättning av förlorad arbetsförtjänst. Det bör enligt min mening ankomma på
kommunerna och landstingskommunerna själva atl med hänsyn till de lokala
förhållandena utforma lämpliga ersättningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag framhålla att det nu framlagda förslagel,
som innebär att de förtroendevalda i fortsättningen skall ha möjlighet att få
dels ett arvode enligt tidigare principer, dels ersättning för faktiskt
förlorad arbetsförtjänst som inkluderar förlorad semeslerersättning, enligt min
mening bör få lill följd att antalet personer som kan ta på sig kommunala
förtroendeuppdrag ökar väsentiigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Kostnadsansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har diskuterat tvä olika
lösningar när det gäller vem som skall bära kostnaderna för ersättning för
förlorad arbetsförtjänst. Enligt den ena svarar den kommun eller den
landstingskommun där uppdraget fullgörs för den förtroendevaldas
inkomstförlust. Enligt den andra lagfästs en skyldighet för alla arbetsgivare,
offentliga och privata, att bevilja anställda ledighel med lön vid deltagande i
kommunala sammanträden. Kommillén förordar den förstnämnda lösningen. Enligt
kommittén är det nämligen naturligt om kostnaden bärs av den som orsakar
kostnaderna och därmed kan styra dem. Dessutom ersätter uppdragsgivarna i dag
det sammanträdesarvode som också i framtiden får förutsättas utgå vid sidan av
ersättning för förlorad arbetsförtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som berör.frågan delar kommitténs
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag anser all del är kommuner och landstingskommuner
som skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bära de kostnader som uppkommer. I min bedömning har jag
då tagit hänsyn till att det är kommuner och landstingskommuner som har atl
besluta om ersättningarnas omfattning. Dessutom anser jag alt reformen är så
angelägen att man inte rimligen kan avvakta de ytterligare utredningar och
överläggningar som enligt min mening måste komma lill stånd om
kostnadsansvaret skall läggas över på arbetsgivarna. Därmed har jag inte sagt atl
jag inle i en framtid kan länka mig en annan kostnadsfördelning. Jag avser
därför alt noga följa utvecklingen på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga
som bör granskas med särskilt intresse vid den kommande uppföljningen gäller en
eventuell kostnadsövervältring mot kommuner och landstingskommuner. Flera arbelstagargrupper
har i dag en sådan situation att de med bibehållen lön kan fullgöra kommunala
förtroendeuppdrag. Andra grupper har inte arbetstiden reglerad på ett sådant
sätt, alt tjänstledigheter behöver utnyttjas för fullgörande av
förtroendeuppdrag. Skulle den ändrade lagstiftningen medföra alt dessa grupper
börjar kräva ersättning från kommunerna och landstingskommunerna för förlorad
arbetsförtjänst har i själva verket en kostnadsövervältring inträffat. Etl
sådant förhållande kan enligt min mening aktualisera en förnyad prövning av
frågan om kostnadsansvaret skall läggas hos de förtroendevaldas arbetsgivare
eller hos kommunerna och landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinslanser
framhåller atl kommuner och landstingskommuner i det nuvarande ekonomiska lägel
kan ha svårt atl ta på sig nya ekonomiska åtaganden. I det kärva ekonomiska
läge som gäller för den offentliga sektorn har jag förståelse för denna
synpunkt. De ökade kostnaderna torde dock bli relativt blygsamma för de flesta
kommuner och landstingskommuner. Jag utgår därvid också från alt arvodesdelen
minskas när ersättning för förlorad arbetsförtjänst införs. I sammanhanget bör
dessutom understrykas att lagen ger möjlighet till att införa ell sådant system
men inte skyldighet. Det ankommer sålunda på kommuner och landstingskommuner atl
själva bedöma förutsättningarna att utnyttja denna möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Del kyrkokommunala området</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter
träder i kraft den 1 juli 1983. Den nya lagen innebär en modernisering i både
sakligt och formellt hänseende av lagstiftningen om de kyrkliga kommunerna och
en anpassning till 1977 års kommunallag. Genom den nya lagstiftningen
förbättras bl. a. de kvrkokommunalt förtroendevaldas arbetsförutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om ersättning till de kyrkokommunalt förtroendevalda
finns i den nya lagen i 2 kap. 29 §. 5 kap. 21 § och 7 kap. 1 §.
Ersättningsbestämmelserna motsvarar i sak kommunallagens regler om ersättning
endast med den avvikelsen att pension inte kan beviljas för de kyrkokommunala
förtroendeuppdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan kommunallagstiftningen och församlingsstyrelselagstiflningen
har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltid rått stor överensstämmelse både lill form och lill
innehåll. Ändringar i den förra har ofta följts av motsvarande ändringar i den
senare. Detta är naturligt med hänsyn lill de borgerliga och de kyrkliga
kommunernas gemensamma ursprung och till att båda är enheter för kommunal
självstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har inle haft till uppgift
att undersöka de kyrkokommunalt förtroendevaldas arbetsvillkor. Kommittén
lämnar följaktligen inga förslag till förbättringar för förtroendevalda när del
gäller del kyrkokommunala området. Jag anser emellertid att principen om
ekonomisk trygghet för dem som fullgör kommunala förtroendeuppdrag bör få
genomslag också på det kyrkokommunala området. Arbetsförhållandena inom de
stora kyrkliga kommunerna liknar nämligen i allt väsentligt dem som i dag
gäller i kommuner och landstingskommuner. Skälen för att komplettera ersättningsreglerna
i den nya lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler med ersättning för
förlorad arbetsförtjänst är därför i stort sett desamma som på det kommunala
och landstingskommunala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså att man också för de kyrkliga
kommunerna öppnar möjligheten alt besluta om ersättning till förtroendevalda
för förlorad .arbetsförtjänst. Det fär sedan ankomma på de kyrkliga kommunerna
själva med hänsyn lill de lokala förhållandena atl utforma lämpliga
ersättningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Interpellation och fråga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom motion, interpellation och fråga kan enskilda
ledamöter eller grupper av ledamöter i kommunfullmäktige och landstinget la
egna initiativ. Syftet med motioner är att få till stånd beslut. Genom en interpellation
eller en fråga kan den förtroendevalde informera sig om och få insyn i den
kommunala verksamheten. Interpellationsinstitutet gör det möjligt att starta en
politisk debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har genom sina
undersökningar funnit att institutet motion används alltmer som elt effektivt
instrument i den kommunaldemokratiska debatten. Kommittén har inte funnit några
skäl att ändra bestämmelserna om motion i kommunallagen. Denna uppfattning
stöds av det fåtal remissinstanser som har kommenterat motionsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med kommittén atl det f. n. inte finns
skäl atl ändra de regler som styr molionsförfarandet. I det följande tar jag
därför bara upp interpellations- och frågeinstituten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Nuvarande ordning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ledamot i fullmäktige får enligt 2 kap. 24 §
kommunallagen framställa interpellation till ordföranden i styrelsen eller i
annan nämnd eller beredning. Enligt samma lagrum kan fullmäktige föreskriva att
ordföranden i kommunstyrelsen får överlämna en interpellation som har
framställts till honom alt besvaras av annan ledamot av kommunstyrelsen. Denna
möjlighet infördes genom 1977 års kommunallag. På förslag av konslitu-tionsulskottet
infördes också en möjlighet för kommunfullmäktige att föreskriva att
ordföranden i kommunstyrelsen fär överlämna en interpellation som har
framställts lill honom all besvaras av en ledamot i styrelsen för ett kommunall
företag. Utskottet framhöll i sitt belänkande (KU 1976/77:24 s. 20) atl del
från kommunaldemokratisk synpunkt är värdefullt om ökade möjligheter skapas för
att i kommunfullmäktige diskutera frågor som rör verksamheten i de kommunala
bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyssnämnda bestämmelse i kommunallagen innehåller också
föreskrifter om fråga. Om fullmäktige föreskriver det, får ledamot i
fullmäktige framställa fråga till ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller
beredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt skall en interpellation eller fråga
avse ett ämne som tillhör kommunfullmäktiges eller landstingets handläggning. Della
innebär att interpellationsämnet skall falla inom den allmänna kommunala kompetensen
och inom ramen för de ämnen som kan behandlas av kommunfullmäktige eller
landstinget. En interpellation fär inte avse allmänpolitiska frågor eller
frågor som nämnderna enligt särskilda författningar har atl pröva utan att vara
ansvariga för sina åtgärder inför fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Förstag till ändringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har funnit att det
nuvarande ämnesområdet för interpellationer och frågor är alltför snävt. En
förstärkning av interpellationsinstitutel och frågeinstitutet är enligt
kommitténs mening befogad från såväl kontrollsynpunkt som informationssynpunkt.
Del föreslås därför att ämnesområdet vidgas. Kommittén föreslår att en interpellation
och en fråga skall kunna framställas inte bara i ämnen som tillhör fullmäktiges
handläggning utan även omfalla ämnen som tillhör styrelsens, annan nämnds eller
berednings handläggning. Otillåtna blir enligl kommilténs förslag i princip
enbart ämnen som rör enskilt ärende eller är av sådan allmänpolitisk karaktär atl
de saknar kommunal anknytning. Adressalkret-sen, dvs. den krets av personer lill
vilka en interpellation eller fråga kan ställas, har kommunaldemokraliska kommittén
funnit väl avvägd. Kommittén föreslär därför inte någon ändring på denna
punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En klar majorilet av remissinstanserna stöder kommitténs
förslag atl utvidga ämnesområdet för interpellationer och frågor. Bland dem som
är i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudsak positiva lill förslagel finns dock en del
remissinstanser som anser alt lagtexten bör förtydligas. Framför allt har detta
gällt interpellation och fråga i ämnen som rör myndighetsutövning gentemot enskild
samt ämnen som kan omfattas av sekretess. I sistnämnda hänseende framhåller
Svenska kommunförbundet alt sekretessbestämmelserna begränsar det interpeller-bara
området. Enligt förbundels uppfattning är det otillfredsställande all
fullmäktigeledamöterna härigenom kan undanhållas viktig information. Några
remissinstanser menar vidare atl det är motiverat atl kommunfullmäktige och
landstinget får en mera generell räll alt bestämma adressalen vid interpellation
och fråga i stället för atl kommunallagen lyngs med ytterligare regler om
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag till att börja med framhålla atl
möjligheten för ledamöterna i kommunfullmäktige och landstinget atl framställa interpellationer
och frågor är av stor betydelse från kommunaldemokratisk synpunkt. Del är
därför väsentligt atl del tillåtna ämnesområdet är så omfattande som möjligt.
Härigenom främjas den offentliga debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven när del gäller sådan verksamhel som en
specialreglerad nämnd utövar med stöd av en författning ger fullmäktiges
finans- och instruktions-makt redan i dag etl visst utrymme för interpellalionsdebatter
i frågor som rör den fortlöpande förvaltningen på området. Å andra sidan medför
föreskrifterna i 1 kap. 5 § kommunallagen om kompetensfördelningen mellan fullmäktige
och nämnderna atl utrymmet för inlerpellationsdebatler som rör enskilda nämndbeslul
är begränsat. Sådana enskilda beslut som specialreglerade nämnder fattar med
stöd av olika författningar får, när författningen ger nämnden en självständig
beslutanderätt, i princip inte behandlas i interpellalionsdebatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har en rad åtgärder vidtagits för att
begränsa den statliga normgivningen gentemot kommuner och landstingskommuner i
syfte att stärka den kommunala självstyrelsen. Detta ställer samtidigt större
krav på kommunerna och landstingskommunerna alt själva bevaka sin verksamhet.
Jag anser att interpellationsinstitutet och frägesinstitutel i det sammanhanget
är viktiga instrument för fullmäktiges och medborgarnas insyn och kontroll över
den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:286.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om jag sålunda menar att den av kommittén föreslagna
utvidgningen av ämnesområdet för interpellafioner och frågor i stort sett är en
lämplig avvägning, anser jag liksom vissa remissinstanser att det finns
anledning att precisera detta område klarare än vad kommittén har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot det kommunaldemokraliska intresset av ett vidsträckt interpellations-område
står nämligen intresset av att upprätthålla den i kommunaltagen och specialförfatlningarna
föreskrivna avgränsningen mellan fullmäktiges och nämndernas ansvarsområden. Av
vikt är också - särskilt när det gäller avgöranden som innebär
myndighetsutövning mot enskild - att enskilda personers privata förhållanden
inte på etl otillbörligt sätt blottas genom att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämndernas avgöranden diskuteras i fullmäktige. Det år
enligt min mening självklart atl den typen av begränsningar i inlerpellationsrälten
måste finnas kvar. Enligt min mening bör del därför framgå av lagtexten alt ell
ärende som innebär myndighetsutövning mol enskild är undantagen från interpellation
och fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har väckt frågan om förhållandet
mellan inlerpel-. lalionsrätlen och sekretesslagstiftningen. Som jag nyss har
framhållit måste en avvägning ske mellan å ena sidan intresset av ett
vidsträckt inlerpella-tionsomräde och å andra sidan intresset av atl sekretessbelagda
uppgifter i ärenden hos de specialreglerade nämnderna inte röjs. Med den
begränsning av inlerpellationsrätlen som jag nu föreslår, nämligen att interpellation
och fråga inte får framställas i ärenden som innebär myndighetsutövning mot
enskild, torde någon större risk för konflikter gentemot sekretesslagstiftningen
inle uppkomma. Om en interpellation eller fråga rör uppgifter som är sekretessbelagda
måste interpellationen eller frågan besvaras på sådant sätt att sekretessen
ändå bevaras. Enligt min mening får den utökade inlerpellationsrälten
självfallet inle medföra att ett i lag fastlagt sekretesskydd åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller adressatkretsen anser jag i likhet med
kommittén alt den nuvarande regleringen är väl avvägd. Jag föreslår därför
ingen ändring på denna punkt. Atl en bestämd krets av adressater finns angiven
direkt i lagen är enligl min mening en garanti för att interpellationsinstitutet
inte sätts ur spel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår jag således alt ämnesområdet
för interpellation och fräga utvidgas så att detta - med den begränsning som
jag nyss har nämnt - omfattar även ämnen som tillhör styrelsens, annan nämnds
eller berednings handläggning. Jag återkommer i specialmotiveringen till den
närmare utformningen av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartemenlel
upprättats förslag till»</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunallagen (1977:179)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget om ändring i kommunallagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna ändringarna i kommunallagen avser dels
reglerna om interpellation och fråga, dels reglerna om ersättning till de
förtroendevalda i kommunerna. Skälen till ändringarna har behandlats i den
allmänna mofiveringen (2.4.2 och 2.3.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifterna om interpellation och fråga finns i 2 kap.
24 § kommunallagen. Ersätlning lill de förtroendevalda regleras, beträffande
ledamot och suppleant i fullmäktige och beredning i 2 kap. 29 § och beträffande
ledamot och suppleant i styrelsen och övriga nämnder i 3 kap. 16 §
kommunallagen. I fräga om revisor och revisorssuppleant finns
ersättningsbestämmelserna i 5 kap. 1 § kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 24 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den nuvarande lydelsen av paragrafens första stycke
får ledamot i fullmäktige lill ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller
beredning framställa interpellafion i ett ämne som fillhör fullmäkfiges
handläggning. I första stycket anges vidare beträffande Stockholms kommun att interpellation
får framställas endast lill borgarråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En redigering av paragrafen har gjorts så att bestämmelsen
om ämnesområdet för interpellation har flyttals från första stycket till ett
nytt andra stycke. Därmed återstår i första stycket enbart de beslämmelser som
anger den personkrets som får interpelleras. Någon ändring i sak av de
nuvarande reglerna i fråga om personkretsen har inte vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett nytt andra stycke har bestämmelser lagils in om
ämnesområdet för interpellation. I stycket anges att fullmäktigeledamot får
framställa interpellation i ämne som tillhör fullmäktiges, styrelsens eller
annan nämnds eller berednings handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den föreslagna ändringen öppnas möjlighet att
interpellera i ämnen som tillhör bl. a. de specialreglerade nämndernas verksamhetsområden.
I dessa nämnder handläggs bl. a. ärenden som innebär myndighetsutövning mot
enskild. Del kan vara fråga om alt bestämma om en förmån (t. ex. socialt stöd),
en rätfighet (t. ex. byggnadslov) eller en skyldighet (t. ex. att undanröja en
sanitär olägenhet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De myndighetsutövande befogenheterna utövas med stöd av
den lagsfiftning som reglerar resp. område. Enligl 11 kap. 7 § regeringsformen
får en kommuns beslutande organ inte bestämma hur en förvaltningsmyndighet
skall i särskill fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild.
Det beslutande organet får inte heller bestämma hur förvaltningsmyndighet skall
besluta i ärende som rör tillämpning av lag. Kommunfullmäktige och landstinget
saknar således befogenhet alt ingripa i de enskilda ärendenas handläggning för
vilka de specialreglerade nämnderna har etl särskilt längre-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gående juridiskt ansvar än för andra ärenden. Mot denna
bakgrund måste étt ärende som innebär myndighetsutövning mot enskild undantas
från det interpellerbara området. Härigenom undviker man risken att enskilda
personers privata förhållanden på ett otiUbörUgt sätt diskuteras i fullmäktige-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä grund av det anförda har i paragrafens andra stycke
tagits in én regel, som innebär atl interpellation inle får framställas i ett
ärende som rör utövning av befogenhet all för enskild bestämma om förmån,
rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande. Regeln motsvarar med
vissa undantag förvaltningslagens (1971:290) beskrivning av vad som kan
hänföras lill myndighetsutövning. Undantagen avser befogenhet atl bestämma om
disciplinpåföljd och avskedande. Inom den kommunala sektorn regleras sådana
befogenheter mot personal som har kommunall reglerade tjänster i kollekfivavtal
och kan därför inte anses utgöra myndighetsutövning. När det gäller personal
med statligt reglerade tjänster är det visserligen fråga om myndighetsutövning,
men befogenheterna utövas av statlig myndighet. Beträffande den närmare
innebörden av begreppet myndighetsutövning får jag hänvisa lill prop. 1971:30
(del 2 s.330ff) om förvaltningsrätlsrefor-men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den begränsning av inlerpellafionsrätten som jag nu
har angett kommer vidgningen av inlerpellalionsområdet inom den specialreglerade
sektorn att omfatta åtgärder av generell karaktär, som del enUgt lag åligger
nämnderna atl fullgöra. Del kan gälla t. ex. frågor om den närmare inriktningen
och det praktiska genomförandel av verksamheten, dess kvalitet och omfattning.
Jag vill dessutom påpeka att det inom den kommunala förvaltningen handläggs
många ärenden som gäller förhållandet mellan kommunen och enskilda personer
utan alt det i dessa ärenden är fråga om myndighetsutövning mot enskild. Det
kan t. ex. röra sig om en avtalsfråga där en enskild person är part. Denna typ
av enskilda ärenden är i dag interpellerbara och bör vara det också i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens sista stycke regleras frågeinstitulet. De regler
som gäller för interpellation skall också gälla för fråga, om fullmäktige
föreskriver alt fråga skall få framställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 29 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen innebär alt fullmäktige får möjlighet att
besluta alt det lill ledamot och suppleant i fullmäktige eller beredning skall
i skäUg omfattning utgå ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Delta kommer i
lagförslaget fill uttryck genom att orden "förlorad arbetsförtjänst"
har tillförts den uppräkning som nu finns i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln innebär atl fullmäktige själv avgör om ersättning
för förlorad arbetsförtjänst skall utgå eller ej. Fullmäktige bestämmer också
hur ersättningen skall beräknas. Ersätiningen skall enligl bestämmelsen avse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlorad arbelsförtjänsl och ulgå i skälig omfattning.
Detta innebär atl ersättningen inte behöver bestämmas till ell belopp som exakt
motsvarar den förlorade arbetsförtjänsten. Den kan bestämmas till ett lägre
belopp som fullmäktige anser skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen bör den
hittillsvarande principen om atl arvodena skall bestämmas lill lika belopp för
lika uppdrag skrivas in i kommunallagen. En bestämmelse om detta har tagits in
i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 16 § och 5 kap. 1 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 3 kap. 16 § och 5 kap. 1 § kommunallagen finns
bestämmelser om ersättning till ledamöter och suppleanter i styrelsen och
nämnderna resp. till revisorer och revisorssuppleanter. Ersättning för förlorad
arbetsförtjänst skall enligt förslagel också kunna beslutas när del gäller
dessa grupper av förtroendevalda. De nu angivna lagrummen har därför
kompletterats med motsvarande beslämmelser som har tagits in i 2 kap. 29 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget om ändring i lagen om församlingar och
kyrkliga samfälligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den av riksdagen nyligen antagna lagen (1982:1052)
om försam-lingaroch kyrkliga samfälligheler, som träder i kraft den 1 juli
1983, har den kyrkokommunala regleringen anpassats lill kommunallagen.
Bestämmelserna om ersättning till de kyrkokommunalt förtroendevalda finns i
den nya lagen i 2 kap. 29 §, 5 kap. 21 § och 7 kap. 1 §.
Ersättningsbestämmelserna motsvarar i sak kommunallagens regler om ersättning
endast med den avvikelsen att pension inte kan beviljas för de kyrkokommunala
förtroendeuppdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (2.3.4) bör
man också för de kyrkliga kommunerna öppna möjligheten alt besluta om
ersättning till kyrkokommunall förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst. De
ändringar som föreslås i kommunallagens ersättningsbestämmelser görs därför
också i de bestämmelser om ersätlning som finns i den nya lagen om församlingar
och kyrkliga samfälligheter. Ändringarna i denna motsvarar i sak ändringarna i
kommunallagen. Jag får därför hänyisa till vad som har sagts i det föregående i
fråga om motsvarande bestämmelser i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen att anla förslagen fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposifion
föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagl fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av kommitténs betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreliggande betänkande är baserat på den del av filläggsdirektiven
(Dir 1979:68) som gäller de förtroendevaldas arbetsvillkor. Den ena huvuduppgiften
har Varit alt dels följa och kartlägga verkningarna av de nya reglerna i 1977
års kommunallag och kommunaldemokratiutredningens rekommendationer om bl. a.
rätt till ledighet från förvärvsarbete för atl della i sammanträden och vissa
ersättningsfrågor, dels atl undersöka om ytterligare åtgärder behövs. Den andra
huvuduppgiften har varit att föreslå åtgärder som kan underlätta för
kommuninvånarna att ta på sig förtroendeuppdrag och som därmed kan förbättra
förutsättningarna för en allsidig rekrytering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets disposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 1 redovisas direktiv, riksdagsmotioner och andra
initiafiv på det aktuella området samt betänkandets faktaunderlag och disposifion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 2 tecknas översiktligt bakgrund, utveckling och
nuläge för den kommunala demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de därpå följande tre kapitlen beskrivs dagens
förtroendevalda och deras aktuella roll ur olika aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel3 behandlas inledningsvis hur de polifiska förtroendeuppdragen
är fördelade och koncentrerade och hur antalet uppdrag har förändrats under
1970-talet. Även omsättningen av förtroendevalda mellan de två senasie
mandatperioderna redovisas. Därefter beskrivs de förtroendevaldas överensstämmelse
med väljarna med hänsyn till kön, ålder, yrke etc. samt betr. åsikter. De heltidsengagerade
och deltidsengagerade med minst halvlids-engagemang uppmärksammas med avseende
på ställning, uppgifter och antal. Dessutom redovisas de förtroendevaldas syn
på komunalråds- och landstingsrådsinstitulionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 4 behandlas översiktligt de politiska partierna
på lokal och regional nivå betr. organisation, resurser - partistödet
uppmärksammas särskilt - och verksamhel. Dessutom ges en beskrivning av arbetet
i fullmäktige- och landstingsgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 5 behandlas inledningsvis olika aspekter av polifikerrollen
med utgångspunkt från kraven på de förtroendevalda i rollen av beslutsfattare.
I kapitlet i övrigt har samlats allt som direkt eller indirekt berör förutsättningarna
för och fullgörandet av del offentliga uppdraget, såsom utbildning, olika slag
av service, bl. a. sammanträdesmaterialet, vidare sammanträdesformer-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na och arbetsformerna samt olika mått på de
förtroendevaldas aktivitet vid sammanträdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 6 behandlas de ekonomiska förmåner som år knutna
till förtroendeuppdraget: arvoden, övriga ersättningar, sociala förmåner, pensioner
samt avgångsersättning. Vidare jämförs ersättningar, arvoden o. d. med de
förmåner som ulgår vid andra typer av uppdrag, t. ex. som riksdagsledamot och
ledamot av organ inom den fackliga rörelsen. Privat-och offentliganställdas
skilda ekonomiska villkor vid uppdragets fullgörande redovisas, och i
anslutning härtill diskuteras rekryleringseffekterna på olika grupper med
hänsyn till skillnaderna i ekonomiskt utfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 7 behandlas problemställningar som aktualiserats
i kapitlen 3-6. Därvid behandlas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de förtroendevaldas
avspegling av väljarkåren (7.2)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtroendeuppdragens antal och
spridning (7.3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>graden av specialisering bland de
förtroendevalda (7.4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de förtroendevaldas arbetssituation
(7.5)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de politiska partiernas resurser
(7.6)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Q de förtroendevaldas ekonomiska villkor (7.7)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till förbättringar lämnas problemområdesvis.
Avslutningsvis diskuteras, i avsnitt 7.8, de framlagda förslagen från
kostnadssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förtroendevaldas avspegling av väljarkåren</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förtroendevalda i kommunerna avspeglar väljarkårens
åsikter avsevärt bättre än de avspeglar dess sociala struktur. De valda
återspeglar väljarnas åsikter med partiskillnaderna uppförstorade. Någon allmän
försämring av åsiktsrepresentativiteten sedan 1960-talet finns det inga tecken
på. Det finns dock betydande skillnader mellan väljarnas och de valdas åsikter
i vissa enskilda sakfrågor, då frågeställningen gäller valet av lösning på ett
visst problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvinnor, ungdomar, småbarnsföräldrar, äldre personer,
arbetare, lägutbildade, socialgrupp III och icke-offenlligl anställda har en
mindre andel av representationen i de politiska församlingarna än vad deras
andelar av väljarkåren motiverar. Dock har representafionen för kvinnor, lägutbildade
och yngre personer förbättrats under 1970-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från allmändemokralisk synpunkt är det väsentligt att
sammansättningen av de kommunala och landstingskommunala organen inte bara åsiktsmässigt
utan även i socialt och ekonomiskt hänseende någorlunda motsvarar befolkningens
sammansättning. En allsidig rekrytering lill förtroendeuppdragen har ett värde
i sig. Enligt kommitténs mening är det dock inte rimligt att kravet på
grupprepresentativitet blir liktydigt med krav på millimeter-rättvisa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser det möjligt atl påverka förutsättningarna
för en allsidig rekrytering lill förtroendeuppdragen genom en kombination av
åtgärder, som syftar till all underlätta och därmed göra del polifiska arbetet
mera attraktivt. I förhoppning om all åtgärderna på sikt kan förbättra
förutsättningarna för en allsidig rekrytering lämnar kommittén synpunkter och
förslag på bl. a. sammanträdeslid och barntillsyn, utbildning och service till
de förtroendevalda saml ekonomiska förmåner knuina till uppdragen. Kommittén
avvisar tanken på kvotering eller dylika åtgärder som ett medel atl påverka
förtroendeuppdragens fördelning på olika grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förtroendeuppdragens antal och spridning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet förtroendeuppdrag har minskat på den kommunala sidan
under 1970-talel som helhet. Perioden 1974-80 har dock antalet uppdrag ökat med
etl par tusen. I landsfingskommunerna har uppdragen ökat kontinuerligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening är del väsentiigl atl så många
människor som möjligt bereds fillfälle atl delta i kommunernas och landsfingens
förvaltning. Elt sätt att göra detta möjligt är atl öka antalet uppdrag. En
annan möjlighel är att sprida nu existerande uppdrag pä fler händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har funnit atl den rådande uppdragskoncenlralionen
inte i sig motiverar åtgärder för en ytterligare spridning av uppdragen. Det
utpräglade mångsyssleriet inom kommunal- och landsfingspolifiken förefaller
vara på reträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening är det väsenfiigl atl kommuner
och landstingskommuner strävar efter alt utöka antalet förtroendeuppdrag. På
den kommunala sidan kan detta, med fördel ske genom inrätiande av lokala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Graden av specialisering bland de förtroendevalda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnaderna i intensiteten i det politiska engagemanget
är betydande inom kommunal- och landstingspolitiken. Den helt dominerande delen
av de förtroendevalda sköter sina uppdrag väsentligen på fritiden. Ett fåtal i
kommuner och landstingskommuner är engagerade på hel- eller deltid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kraftiga ökning under 1970-lalel av antalet helfidsengagerade
och deltidsengagerade på halvtid och däröver ter sig, med hänsyn tiU den
kommunala och landslingskommunala verksamhetens allmänna expansion, både
naturlig och rimlig. Från demokrati- och effektivitetssynpunkt har utvecklingen
i huvudsak varit positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i framfiden får man räkna med att den nu rådande
arbetsfördelningen, med det stora flertalet engagerade i relativi liten
utsträckning och etl fåtal engagerade i stor utsträckning kommer att stå sig.
Enligt kommitténs mening skall antalet hel- och deltidsengagerade bestämmas av
behov och önskemål i den enskilda kommunen eller landstingskommunen i enlighet
med den frihet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att bestämma om sin egen organisation som kommuner och
landstingskommuner har. Behovet av återhållsamhet med kommunala och
landstingskommunala utgifter i en svär ekonomisk situation är enligt kommittén
inget skäl i sig att vare sig avstå från att inrätta nya hel- eUer
deltidsuppdrag eller atl minska antalet förtroendevalda i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förtroendevaldas arbetssituation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De undersökningar och analyser som gjorts av de
förtroendevaldas förhållanden avser dem som f. n. är engagerade i kommunal- och
landstingspolitiken. De förslag lill förbättringar som ges syftar lill att
göra del politiska arbetet lättare och mer attraktivt, varigenom
förutsättningarna för en allsidig rekrytering förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidsåtgång</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förtroendevalda i kommunerna ägnar i genomsnitt 32
timmar i månaden åt alla sina samhällsuppdrag, varav 16 timmar ägnas åt de
kommunala uppdragen. Landstingsledamöterna ägnar i genomsnitt ca 30 timmar åt
förberedelser och själva sammanträdet under månad då landstinget sammanträder.
Ledamöter i landstingskommunala nämnder lägger i genomsnitt ner 13 timmar i
månaden på sammanträden och förberedelser. Kombinationen av uppdrag som
landstingsledamot och ledamot av nämnd är förhållandevis vanlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som är verksamma i kommunerna har en genomsnittlig
restid till och från sammanträdena på en dryg halvtimme, medan landsfingspoUtikernas
restid är 3 gånger längre. Restiderna varierar mellan till ytan små och stora
kommuner/landstingskommuner. Såväl kommun- som landstingspolitikerna är i hög
grad beroende av bilen för sina sammanträdesresor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En liten grupp av personer är engagerad i
kommunalpolitiken -i stor utsträckning. I en medelstor kommun är del elt tiotal
personer, bestående av kommunalråd, nämndordförande och presidieledamöleri
"tunga" nämnder samt komunstyrelseledamölerna, som bildar denna
höggradigt aktiva grupp. De avsätter ungefär en arbetsdag per vecka åt
kommunala angelägenheter. Den helt dominerande delen av de förtroendevalda, 84 %,
ägnar högst 23 timmar per månad ål sina kommunala uppdrag. Den grupp inom
landstingskommunerna som är engagerad i störst utsträckning är de
landstingsledamöter som även är ledamöter i förvaltningsutskott eller har
uppdrag som ordförande i nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanträdestider</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Praktiskt taget alla sammanträden äger rum på dagtid inom landsfings-världen.
I kommunerna har andelen dagsammanträden ökat under senare år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dag- och kvällssammanträden är numera ungefär lika vanligt
förekommande i kommunerna. Bland s. k. tunga organ som företrädesvis har
dagsammanträden kan nämnas kommunstyrelse, byggnadsnämnd och social centralnämnd.
Fullmäktige sammanträder oftast på kvällstid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kommunallagsreglerade
rätten till ledighet från förvärvsarbete för att fullgöra politiska
förtroendeuppdrag har påskyndat utvecklingen mot en slörre andel
dagsammanträden i kommunerna. Denna utveckling är dock inte helt problemfri. En
fördel med dagsammanträden är att de minskar konflikten mellan del politiska
uppdragets krav och kraven från hem och fritid. En nackdel är atl konflikten
mellan det politiska uppdraget och förvärvsarbetet tenderar atl öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80-90 % av de förtroendevalda är nöjda med
sammanträdestiderna. Bland de kommunalt förtroendevalda finns en minoritet på
15 % som vill ha fier dagsammanlräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barntillsyn i anslutning tiU sammanträden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nära 90 % bland kommunernas och två tredjedelar lill tre
fjärdedelar bland landstingskommunernas förtroendevalda anser atl de löst barnlillsynsfrågan
på etl tillfredsställande sätt. Endast ca var tjugonde förtroendevald anser att
barntillsynen är dåligt ordnad. Detta utesluter inle att problem med
barntillsyn kan utgöra ett hinder för rekrytering av bl. a. småbarnsföräldrar
till förtroendeuppdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt selt
är kvinnorna sämre ställda än männen i detta avseende. De tvingas i något högre
grad än männen atl anlita tillsynsformer som de anser dåliga. Det är sålunda
bland de kvinnliga förtroendevalda behovet är störst av förbättringar av barnlillsynsmöjligheterna
i anslutning till sammanträden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konflikiupptevdser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två tredjedelar av de förtroendevalda i kommunerna och tre
fjärdedelar av de förtroendevalda i landstingskommunerna upplever något slags konfiikt
mellan olika sysselsättningsalternativ. På den kommunala sidan är konflikten
mellan å ena sidan det eller de politiska uppdragen i kommunen och å andra
sidan önskan att ägna mer tid åt hem och fritid den mest framträdande. På den
landstingskommunala sidan kommer konflikten mellan uppdraget och
förvärvsarbetet främst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheter tiU förbättring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanvägning av de problem som är knutna lill sammanlrädesliderna
och barntillsynsbehovet hos de förtroendevalda leder enligt kommitténs mening
till slutsatsen atl sakliga skäl inte entydigt talar för en allmän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergång till dagsammanlräden i kommunerna. Delta
utesluter inte atl det finns skäl som talar för övergång till fler
dagsammanträden. Del kanske viktigaste skälet är alt 15 % av de förtroendevalda
i kommunerna vill ha ytterligare fler dagsammanträden. En möjlighet till en
förbättring av de förtroendevaldas situation i della hänseende är, som
kommittén ser det, alt sammanlrädesliderna i görligaste mån anpassas till
önskemålen hos ledamöterna i de enskilda organen. Del är viktigt atl de
kvinnliga förtroendevaldas behov av hjälp med barntillsyn i anslutning till
kvällssammanträden beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PoUlikerrotlen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har undersökt den s. k. politikerrollen, dvs.
den roll de förtroendevalda spelar i kommunal- och landstingspolitiken. Många
förtroendevalda skulle föredra mer direkt kontakt med personal och klienter i
verksamheterna framför bundenheten till sammanträdena.
Studiebesöks-verksamheten, systemet med kontaktpersoner samt inrättande av
rådgivande organ underlättar i viss mån dessa strävanden. Genom bl. a. temasammanträden,
kommunstyrelsens ändrade roll, inrätiande av arbetsutskott i nämnderna och decentraUsering
genom lokala organ har de förtroendevaldas möjligheter alt överblicka och styra
verksamheten förbättrats. En minskning av sammanlrädestiden kräver delegering
av rutinärenden lill förvaltningen. En långtgående delegering och styrning med
ramar och direktiv kan dock komma i konflikt med de förtroendevaldas behov av
detaljkännedom om enskilda ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågeställningarna kring politikerrollen bör enligt kommilténs
mening ägnas ökad uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning av de förtroendevalda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningen av de förtroendevalda sker dels i form av
grundutbildning av nyvalda vid varje mandatperiods början, dels i form av
fortbildning. Utbildningsverksamheten har flera huvudmän och skilda
inriktningar. Kommuner och landstingskommuner svarar själva för en stor del av
utbildningen. De politiska partierna svarar självständigt eller i samarbete med
dem närstående studieförbund för en annan stor del av
förtroende-mannautbildningen. Flera kommuner och landstingskommuner kombinerar
egen utbildning med ersätlning lill annan kursanordnare. Grundutbildning och
fortbildning sker även i kommunförbundens regi. Vissa landsting samverkar
regionalt i sin utbildningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsverksamheten är ett viktigt led i
ansträngningarna atl underlätta arbetet för de förtroendevalda och att skapa
och vidmakthålla den kompetens som krävs i den nutida politiska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén noterar med tillfredsställelse den breda
satsning på utbild-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsverksamhet som numera sker i kommuner och
landstingskommuner. Det är etl väsentligt intresse atl resurserna för
utbildning bibehålles även i ekonomiskt svåra lider. Enligl kommitténs mening
finns skäl för de kommuner som f. n. inte tillhandahåller egen utbildning eller
bidrar till partiernas utbildning av de förtroendevalda alt överväga sådana
åtgärder för kommande mandatperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Service ål de förtroendevalda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både partiorganisationerna och förvaltningarna lämnar
service ål de förtroendevalda. Lokala och regionala partiorganisationer
tillhandahåller bl. a. viss kontorsservice och olika slag avparlimalerial.
Politiska sekreterare arbetar både ål enskilda förtroendevalda och
partigrupperna med utredningar, ärendeberedning, information och samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
kommunala och landstingskommunala informationsmaterialet bidrar lill att öka de
förtroendevaldas kunskaper om den kommun resp. landstingskommun där de är
verksamma. Dessa kunskaper är värdefulla för de förtroendevalda både i deras
egenskap av vidareinformatörer och beslutsfattare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
servicesynpunkt spelar beslutsundertaget/sammanträdesmaterialei en vikfig roll.
Etl kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande beslutsunderlag är en
förutsättning för ett rationellt beslutsfattande i de kommunala och
landstingskommunala organen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En majorilet
av de förtroendevalda är i stort setl nöjda med beslutsunderlaget med avseende
på mängden av material och dess tillgänglighet. De förtroendevalda i kommunerna
anser att del slörsla problemet är materialels otillräcklighet. Nära hälften av
nämndledamöterna vill ha mer material. För de förtroendevalda i
landstingskommunerna är det främsta problemet alt man får för mycket material.
Var tredje landstingsledamot är av denna uppfattning. En icke obetydlig
minoritet, mellan 20 och 30%, av de förtroendevalda anser alt materialet är för
svårl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
omfattande arbete med att förbättra beslutsunderlaget har ägt rum i de
kommunala och landstingskommunala förvaltningarna under senare år. Del gäller
både materialets dimensionering och innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommuner
och landstingskommuner bör enligl kommitténs mening ta ökad hänsyn lill de
förtroendevaldas skiftande behov vad gäller sammanlrä-desmaterialels
omfattning. Det är önskvärt atl del utvecklingsarbete som skelt under 1970-lalet
med att göra beslutsunderlaget lättare tillgängligt för de förtroendevalda
fullföljs och intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativa sammanträdesformer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det beslutande organet och styrelsen i kommuner och landsfingskommuner
har möjlighet all variera sina sammanträden en del. Temasammanträ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den, informationskonferenser och studiebesök är exempel på
alternativa sammanträdesformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 genomfördes etl eller flera sådana temasammanlräden
i var tolfte kommun och i nära vart femte landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationskonferenser i utbildningssyfte med fullmäktige
resp. landstinget ägde 1979/80 rum i var tionde kommun och i ca vart femte
landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studiebesök vid enskild anläggning/institution eller
rundresa till flera objekt genomfördes 1979/80 i varannan kommun och i två
tredjedelar av landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs mening är de beskrivna typerna av sammanträden viktiga som
instrument för anpassningen av sammanträdesformerna fill de förtroendevaldas
behov av alt överblicka verksamheten, all temporärt koncentrera sig på visst
problemområde samt att komma i kontakt med personal och brukare/klienter vid de
kommunala och landstingskommunala institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motion, interpellation och fråga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom instituten motion, interpellation och fråga har
enskilda eller grupper av ledamöter möjlighet att i reglerade former få insyn i
förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har inte funnit skäl föreslå någon ändring av de
beslämmelser i 2 kap. 15, 17 och 30 §§ i kommunallagen som reglerar institutet
motion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Interpellationsinstitutet
begränsas enligl gällande rätt i två vikliga avseenden. Den ena begränsningen
avser de ämnen som får beröras genom interpellation. Den andra restriktionen
gäller kretsen av personer som får interpelleras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit gällande begränsning beträffande interpellationsämnet vara alltför
snäv om kommunfullmäktige och landstinget skall kunna spela den centrala och
samlande roll som lagstiftaren avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
förstärkning av inlerpellafionsinstilulet är enligt kommitténs mening befogad
från såväl kontroll- som informationssynpunkt. Med minskad stafiig kontroll och
tillsyn blir den interna kontrollen av atl förvaltningen håller måttet i olika
avseenden viktig. Direktinformation mellan beslutande församling och nämnder
bör ej begränsas av alt området l. ex. är föremål för statlig tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ämnesområdet
bör enligt kommitténs mening därför vidgas i 2 kap. 24 § KL att avse inte bara
ämne som tillhör fullmäktiges handläggning utan även omfalla ämne som tillhör
styrelsens, annan nämnds eller berednings handläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Otillåtna
för interpellation blir enligt kommitténs förslag i princip enbart ämnen som
rör enskilt ärende eller är av sådan allmänpolitisk karaktär atl del saknar
kommunal anknytning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den personkrets som enligl KL kan interpelleras är
ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning med rätt för
fullmäktige att föreskriva att ordföranden i styrelsen får överlämna till
honom ställd interpellafion att besvaras av annan ledamot av styrelsen eller
ledamot av. styrelse för kommunalt förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalrällsutredningen för Stockholm föreslår i sitt
betänkande (SOU 1981:53) att fullmäktige skall fritt kunna bestämma adressat
bland de förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I debatten har någon gång framkommit önskemål att interpellation
och frågor skulle kunna framställas inte bara till förtroendevalda som sitter i
kommunala organ ulan också till dem som är valda av kommunen eller
landstingskommunen men utför sill uppdrag i t. ex. statligt länsorgan eller
organisation där kommunen/landstingskommunen är medinlressent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om adressatkrelsen kan regering och riksdag
förväntas ta ställning lill i anledning av komrnunalrätlsutredningens för
Stockholm förslag. Förslag i denna fråga kan också komma atl läggas av kommunalföretagskommitlén
(Dir 1978:41) vad gäller interpellation till ledamöter i kommunala förelag och
av länsdemokratikommittén (Dir 1979:80) vad gäller kommunall valda ledamöter i
statliga länsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser att nuvarande reglering av adressatkretsen
är ganska väl avvägd och föreslår ingen ändring. Alt en bestämd krets av
adressater finns direkt angiven i lagen är enligt kommilténs mening en garanti
för atl institutet ej sätts ur spel. Utanför kommitténs uppdrag ligger enligt
direktiven att behandla frågan om interpellation till andra än de
förtroendevalda som tillhör kommunens egen förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller frågeinstiitttei föreslår kommittén all liksom f.
n. skall kommunfullmäktige resp. landstinget föreskriva om det skall användas.
Då det används skall ämnesområdet och adressatkretsen regleras på samma sätt
som föreslagits ovan rörande interpellation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De poUtiska partiernas resurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partiernas resurser är i huvudsak av tre slag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>administrativa resurser i form av
partikanslier eller expeditioner med fillhörande personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga personella resurser i form
av medlemmars och sympatisörers frivilliga arbete; mobilisering av valarbetare
spelar här en framträdande roll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>□<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomiska resurser i form av
intäkter genom partistödet, övriga bidrag från kommuner och landstingskommuner
samt medlemsavgifter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Knappt hälften av partiernas kommunorganisalioner har egel
kansli etter expedition i kommunen eller tillgång till sådan resurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mer än hälften av kommunorganisalionerna har anställd kanstipersonal.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vanligtvis en person. Samtliga av de fem stora partierna
förfogar över något slag av administrativ resurs på del regionala planet, med i
genomsnitt 1-2 ombudsmän och upp fill 3 kontorister per distriktsexpedition.
Inom de lokala partiorganisationerna medverkar genomsnittligt en tiondel av
partimedlemmarna i valrörelsearbelfet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det totala partistödet i kommunerna har ökat från 28
miljoner kronor lill 102 miljoner kronor mellan 1970 och 1980. I
landstingskommunerna ökade det från 9 miljoner kronor till 48 miljoner kronor
under samma period. Ökningslakten har varit avsevärt högre under andra delen av
1970-lalel än den var under första delen av årtiondet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partistödet spelar en mycket viktig roll för
finansieringen av verksamheten i partiorganisationerna. För ca 40 % av de
lokala parfiorganisationerna svarade i slutet av 1970-lalel partistödet för den
helt dominerande delen av inkomsten. Uppgifter från de regionala
partiorganisationerna tyder på alt partistödet i många fall svarar för
åtminstone hälften av inkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mer än hälften av kommunerna och nästan alla
landstingskommuner betalade 1980 ut ersättning för utbUdning av
förtroendevalda, anordnad av partierna och/eller sludieförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan resurs som finansieras med kommunala och landslingskommunala
medel är poUtiska sekreterare. Regeringsrätten har i två fall uttalat atl
tillsättande av tjänster av della slag är otillåtet i den mån det inte sker i
enlighet med lagen om kommunall partistöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots avsaknad av lagstöd lämnar vissa kommuner förutom
partistödet särskill bidrag tiU partiernas allmänna verksamhet. Kommuner och
landstingskommuner ger dessutom i viss utsträckning administrativ hjälp till
visst eller vissa partier i form av tjänsterum, telefon och/eller skrivhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näst partistöd och andra kommunala och landslingskommunala
bidrag är medlemsavgifter den viktigaste inkomstkällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening har fillkomslen och den
successiva utbyggnaden av det kommunala och landstingskommunala partistödet
haft positiva effekter från kommunaldemokratisk synpunkt. En studie av
partistödets konsekvenser för de lokala partiorganisationerna bär vittne om
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till den centrala roll för partiverksamhelen
på det lokala och regionala planet som parlislödet spelar anser kommittén del
viktigt atl partierna i kommuner och landstingskommuner får stöd även i
ekonomiskt svåra tider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förtroendevaldas ekonomiska förmåner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl den kommunala demokratin skall kunna bestå och
utvecklas behöver det ekonomiska ersättningssystemet på ett rimligt sätt ge
människor möjlighet alt della i kommunal förvaltning utan ekonomiska
uppoffringar. De förtroendevaldas arbetsformer skiftar och utvecklas med hänsyn
till nya och ändrade uppgifter. Uppdragen har varierande omfattning och ställer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olika krav på sina utövare. Skall de förtroendevalda i
kommuner och landstingskommuner kunna rekryteras ur olika medborgargmpper,
förena uppdrag med yrkesarbete och i vissa fall satsa hela sin tid på uppdraget
är formerna för ekonomisk ersättning av stor betydelse. Systemet måste vara
anpassat både efter uppdragens aktuella krav och de ekonomiska villkor som
människor i dag lever under.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs uppdrag enligt direktiven omfattar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
undersöka hur KL:s ersättningsprinciper lillämpas och lämna förslag om
förbättringar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
överväga om ersättning skall kunna ulgå dels med etl sammanträdesarvode, dels
som ersättning för förlorad arbetsförtjänst varvid i sistnämnda avseende
ersättning bör utgå endasi intill ett visst högsta belopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att överväga någon form av ersättning för hemarbetande m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att överväga
frågor som rör de förtroendevaldas sociala trygghet vid fullgörande av sina
uppdrag, saml</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att belysa
effekterna av de pensionsregler som gäller för de heltidsengagerade
förtroendevalda och undersöka om det finns skäl all förändra dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUlämpning av nuvarande ersättningsprinciper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifter rörande tillämpningen 1980 av KL:s ersällningsprinciper
har kommillén fått genom enkäter till de kommunala och landstingskommunala
förvaltningarna och till de förtroendevalda själva. Dessa uppgifter har visat
all den frihet som lagen ger fullmäktige alt besluta om ekonomiska förmåner
utifrån lokala förutsättningar utnyttjas i slor utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genomsnittligt
har arvodesnivån höjts sedan föregående undersökningstillfälle (1977) men en
fjärdedel av de förtroendevalda har uppgivit att deras uppdrag förorsakar dem
inkomstbortfall. De högsta ersättningar som förekommer ligger på en nivå som om
de värderas enligt arbetsrätlsliga grunder måste betraktas som måttfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
står främmande för tanken all föreslå några föreskrifter om minimiersättningar
men menar alt kommuner och landstingskommuner bör vara medvetna om de risker
som på sikt kan finnas från rekryleringssynpunkl om man inle beaktar
skäligheten av att den förtroendevalde i görligaste mån både hålls ekonomiskt
skadeslös och erhåller ekonomisk erkänsla för nedlagt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
finner del positivt all arvoden i allt slörre utsträckning relateras fill den
kommunala löneplanen så att eftersläpningar i arvodesnivån undviks. Kommittén
varnar däremot för de risker för ökad byråkrati och inskränkning i det fria
valet av arbetsformer för de förtroendevalda som kan följa av att
ersättningssystemet görs alltför detaljerat. Kommittén understryker vikten av
att gränsen mellan ersättningar till förtroendevalda och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avlöningar till arbetstagare alltid markeras, bl. a. genom
särskilda beslut om förtroendemannaersältningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom 1977 års lagsiiftning vidgades möjligheterna att
lämna ersätlning för de "kostnader som föranleds av uppdraget". 1980
års enkäter har visat alt hitintills har långtifrån alla kommuner och
landstingskommuner utnyttjat möjligheten alt ersätta kostnader för barntillsyn,
kostnader på grund av handikapp eller kostnader för ersättningar. 105 kommuner
har beslutat om ersätlning lill de förtroendevalda för kostnader som gäller
barntillsyn. Under första halvåret 1980 hade endast 45 kommuner betalat ut
någon ersätlning för tillsyn av barn. 89 kommuner hade fattal beslut om alt
ersätta sina förtroendevaldas utgifter på grund av handikapp. I två kommuner
hade ersättning utbetalats. Tolkhjälp hade beslutats av 47 kommuner men någon ersätlning
hade inle betalats ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland landstingskommunerna var del den 1 juli 1980 tre som
antagit bestämmelser om särskilda kostnader. Inga utbetalningar hade skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom den vidgade rätten alt betala ul ersätlning för
kostnader som föranleds av uppdraget infördes först i och med 1977 års KL anser
kommittén det vara för tidigt att bedöma effekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning till hemarbetande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det gällt all överväga någon form av ersättning för hemarbetande
m, fl., har kommittén funnit att det inte finns någon enhetlig värderingsgrund
för hemarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att möjligheter öppnas för kommuner och
landstingskommuner alt ersätta hemarbetande förtroendevalda med skäligt
belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har också uppmärksammat att om hemarbetande, som
får ersättning för direkta utgifter i anledning av uppdraget, skall kunna
garanteras full kostnadsläckning krävs en ändring av skattelagstiftningen.
Ersättningarna är i dag skattepliktiga, men avdrag för kostnaden får ej göras i
deklarationen. Kommittén förordar ändring av skattelagstiftningen härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för förlorad arbetsförtjänst</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller ersättning för förlorad arbelsförtjänsl
föreslår kommittén alt i kommunallagen öppnas möjlighet för fullmäktige att
besluta om sådan. Motiven för reformen är flera. Det går t. ex. inte alt på
annat sätt komma till rätta med inkomstklyftor som finns mellan dem som mister arbetsinkomsl
och dem som ej drabbas av sådan när de fullgör sitt kommunala uppdrag. Eftersom
många människor arbetar på obekväma eller oregelbundna tider inkräktar
kommunala uppdrag på arbetet därför för många oavsett om de kommunala
sammanträdena förläggs till dag- eller kvällstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs undersökningar har visat atl del finns andra förvallningsom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>råden där ersättning för förlorad arbetsförtjänst
utbetalas. Vid sammanträden inom bl. a. statliga förvaltningar och intresseorgansiationerges
vid sidan av arvoden ersättning för förlorad arbetsförtjänst med styrkt belopp.
Ersättningsbeloppet är som regel maximerat och förlusten måste styrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I våra
nordiska grannländer finns ersättningsformen också på det kommunala området
efter ändringar som genomförts i resp. lands kommunallagar under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att ersättning för förlorad arbetsförtjänst bör kunna utgå för alla
typer av kommunala uppdrag oavsett om det gäller heltidsuppdrag, dellidsuppdrag
eller enstaka uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den lid
för vilken ersätlning för förlorad arbetsförtjänst skall utgå bör kunna mätas
enkelt och objektivt. Detta anser kommittén kan ske genom kommunens egna föreskrifter.
Ersätiningen för förlorad arbetsförtjänst bör knytas till sammanträdes- och förrältningstid
när det gäller ledamöter och suppleanter och till i förväg beräknat anlal
timmar när det gäller ordförandeskap m. fl. uppdrag som arvoderas med årsarvoden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
tidigare förslag om atl de förtroendevalda skall kunna ersättas för förlorad
arbetsförtjänst avvisats har detta motiverats med att det skulle vara förenat
med svårigheter atl beräkna inkomstbortfallet för vissa yrkesgrupper och att
lösa administrativa frågor. Kommittén tror sig dock ha funnit en lösning som
kan gälla för alla kategorier och ger både rättvisa, enkelhet och skydd för den
personUga integriteten. Förslaget som kommittén anvisar som en modell för
kommunerna, innebär atl ersättning lämnas med belopp som knyter an till
sjukpenningsförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Modellen innebär alt aktuell inkomst styrks med
försäkringsbesked. Försäkringskassornas beslut och deras granskning av den förlroendevaldes
inkomstförhällanden godtas. Därmed har kraven både på ett enkelt förfarande och
skydd för den personliga integriteten tillgodosetts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Full
rättvisa mellan den förtroendevalde som erhåller oavkortad lön från
arbetsgivaren och den som har fullt löneavdrag ger inle anknytningen till
sjukpenningsystemet. Det beror dels på att sjukpenningen endast utgör 90 % av
försäkringsgrundande inkomst, dels på ofullständigheter i sjukpenningsy-stemel
som gör alt en försäkringsgrundad inkomst inte alltid är lika med aktuell
dagsförtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkomst
under visst belopp, f. n. 6 000 kr., ger inte rätt till sjukpenning från den
allmänna försäkringen och högsta belopp som försäkringen medger är baserat på
en inkomst om 7,5 gånger basbeloppet. Eftersom anknytningen till
sjukpenningsystemet främst är av teknisk art bör dock inget hindra all kommun,
som ansluter sig fill kommitténs modell, fastställer andra minimi-resp.
maximibelopp, när del gäller de förtroendevaldas ersättning för förlorad
arbetsförtjänst. Det materiella innehållet bör kunna anpassas efter de behov
som krävs för rekrytering av personer i olika inkomstlägen och vad som resp.
kommun och landstingskommun anser vara skälig ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag är atl lagsfiftaren varken i lagen
eller i mofiven fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1982/83. 1 saml Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna bör fixera något högsta belopp. En föreskrift om
skälighet bör vara tillräckUg för att kommunerna och landstingskommunerna
själva skall sätta det "tak" som dock måste finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att kostnaden för ersättning för
förlorad arbetsförtjänst ersätts av uppdragsgivarna dvs. kommunerna och landsfingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om ersättning för förlorad arbetsförtjänst har ledmoten
Göran Åstrand avgivit reservafion och sakkunnige Olof Jonsson särskilt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvode - ersätlning för nedlagt arbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De arvoden som förtroendevalda uppbär enligt KL utgör
erkänsla för tid och arbete som de lägger ned på sill uppdrag. Om ersättning
för förlorad arbetsförtjänst införs som en ny ersättningsform i KL ändrar delta
ej arvodets karaktär. Liksom f. n. skall sådant kunna utgå i förhållande lill
den tid och det arbete som den förtroendevalde lägger ned på uppdraget.
Likvärdiga uppdrag skall arvoderas med samma belopp utan hänsyn tagen till
uppdragstagarens personliga förhållanden. Däremot kan givetvis frågan om
arvodesnivån komma i ett nytt läge om alla ersätts för förlorad arbetsförtjänst
och för kostnader förenade med uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pension och avgångsersättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna debatten har det väckt uppmärksamhet att f.
d. heltids-engagerad kommunalt och landstingskommunalt förtroendevald kan uppbära
s. k. visstidspension jämsides med annan förvärvsinkomst från anställning,
uppdrag eller som egen företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén ser hela det kommunala ersättningssystemet som elt
led i strävandena att åstadkomma garantier för att förtroendeposter tillsätts
efter kommunaldemokratiska värderingar. Kommittén anser att både visstidspension
och avgångsersättning kan vara smidiga instrument för att ge förtroendevald
som haft uppdrag under en följd av år antingen erforderligt rådrum för atl
återgå lill förvärvsarbete eller tryggad försörjning fram tills rätt till
ålderspension inträder. Den avsaknad av anställningstrygghet som hör till det
politiska livet måste på olika sätt kompenseras om ersättningssystemet skall
uppfylla villkoret atl vara "neutralt" dvs. garantera att den
enskilde inte kommer i väsentligt sämre eller bällre ekonomisk ställning än när
han eller hon accepterade heltidsengagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser dock att visstidspension enbart skall ses
som ett ekonomiskt skydd. Därför bör pensionen samordnas med inkomst i
förvärvsarbete eller offentligt uppdrag. Samordningen kan ske anfingen med hela
beloppet eller del av detta. De samordningsprinciper som numera antagits i t.
ex. Göteborgs och Stockholms kommuner där mindre del av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inkomsten - 25 % resp. etl basbelopp - undantas från samordnig
finner kommittén vara skäliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
anser atl åldersgränsen för visslidspension kan slopas om samordning sker och någol
behov föreligger då inte heller om särskilda regler för avgångsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har
ibland hävdals alt kostnaderna för visstidspension skulle bli höga om en ung
förtroendevald som tillerkänts visstidspension på grund av samordningsreglerna
skulle avstå från atl återinträda i förvärvslivet. Kommittén anser att en sådan
risk kan finnas endasi i extrema undantagsfall inle minsl mot bakgrund av att
pensionerna för unga förtroendevalda blir relativt låga på grund av kortare
uppdragstid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit atl pensionsreglerna för de heltidsengagerade också bör kunna gälla
för pension lill deltidsengagerade under förutsättning att engagemanget har
viss omfattning. En lämplig nedre gräns kan vara 40 % engagemang, dvs. samma
gräns som f. n. inom förvärvslivet ger räll fill fulla sociala avtalsförmäner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömning av den förlroendevaldes totala
sysselsättning bör kunna beaktas alla uppdrag som denne haft för kommunen resp.
landsfingskommunen. Eventuella uppdrag i kommunalt bolag, sammanslutning där
kommunen är medlem etc. bör kunna medräknas när pensionsgrundande uppdragsfid
räknas samman.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I och med
att flertalet anställda i dag har pensionsförmåner som överstiger ATP riskerar
mänga att drabbas av minskning av sin tjänstepension i samband med kommunala
uppdrag. KDK anser del orimligt att en förtroendevald skall behöva acceptera en
sådan minskning, som dessutom kan få konsekvenser för familjepensionsskyddet till
efterlevande. Alla förtroendevalda, oavsett sysselsättningsgrad, bör kunna
garanteras skydd för urholkning av pensionsrätt som de förvärvat i
förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga, som gäller urholkning av semesterrätt, har KDK
funnit bör lämnas fill 1978 års semesterkommitté att lösa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52 Bilaga
2</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om kommunallagen (1977:179) att 2 kap. 24 och 29 §§, 3 kap.
16 § och 5 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamot i fullmäktige får lill ordföranden i styrelsen,
annan nämnd eller beredning framställa interpellation i ämne som tillhör
fullmäktiges handläggning. I Stockholms kommun får dock interpellation framställas
endasi till borgarråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige beslutar ulan föregående överläggning om interpellation
får framställas. Interpellation skall vara tillgänglig för varje ledamot, innan
fullmäktige fattar sådant beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige kan föreskriva alt ordföranden i styrelsen får
överlämna till honom framställd interpellation alt besvaras av annan ledamot
av styrelsen som på grund av sitt uppdrag har särskilda förulsättningar att
besvara interpellationen eller av sådan ledamot i styrelse för aktiebolag,
ekonomisk förening eller stiftelse som avses i 23 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fullmäktige föreskriver det, får ledamot till
ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämne
som tillhör fullmäktiges handläggning. I Stockholms kommun får dock sådan
fråga framställas endast till borgarråd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamot i fullmäkfige får fill ordföranden i styrelsen,
annan nämnd eller beredning framställa interpellation i ämne som tillhör
fullmäktiges, styrelsens, annan nämnds eller berednings handläggning. I
Stockholms kommun får dock interpellation framställas endast till borgarråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige beslutar utan föregående överläggnig om interpellation
får framställas. Interpellation skall vara tillgänglig för varje ledamot, innan
fullmäktige fattar sådant beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige kan föreskriva atl ordföranden i styrelsen får
överlämna lill honom framställd interpellation all besvaras av annan ledamot
av styrelsen som på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att
besvara interpellationen eller av sådan ledam.ol i styrelse för aktiebolag,
ekonomisk förening eller stiftelse som avses i 23 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fullmäktige föreskriver det, får ledamot till
ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämne
som tillhör fullmäktiges, styrelsens, annan nämnds eller berednings handläggning.
I Stockholms kommun fär dock sädan fräga framställas endast lill borgarråd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:121.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 29 §</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta att till ledamot och suppleant i fullmäktige eller beredning
skall utgå skåUg ersättning för uppdraget.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får besluta alt fill ledamot och suppleant i
fullmäktige eller beredning skall ( skälig omfattning utgå ersätlning för
resekostnader och andra utgifter som föranledes av uppdraget saml arvode,
pension och andra ekonomiska förmåner.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:121.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 16 §</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta atl lill ledamot och suppleant i styrelsen eller annan nämnd
skall ittgå skälig ersätlning för uppdraget.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får besluta att till ledamot och suppleant i styrelsen eller annan nämnd skall
i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranledes
av uppdraget saml arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av
fullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer saml minsl lika många
revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhel. Fullmäktige
får därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa
nämnders verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje
nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande valbarhet till revisor eller
revisorssuppleant, verkan av alt valbarheten upphör och rätt till avsägelse
skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige lillämpas på
motsvarande sätt. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för
valet till revisor eller suppleant är dock valbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om revisor som ej har utsetts till proportionellt val
avgår under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för
återstoden av denna tid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:121.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. 1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av
fullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer samt minst lika många
revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet. Fullmäktige
får därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa
nämnders verksamhel. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje
nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande valbarhet till revisor eller
revisorssuppleant, verkan av atl valbarheten upphör och rätt till avsägelse
skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige lillämpas på
motsvarande säll. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för
valet lill revisor eller suppleant är dock valbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om revisor som ej har utsetts till proportionellt val
avgår under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för
återstoden av denna tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Revisor och revisorssuppleant har rätt till den ledighet
från anställning som behövs för uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får besluta all till revisor och
revisorssuppleant skall / skälig omfattning utgå ersätlning för resekostnader
och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode, pension och andra
ekonomiska förmåner.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Revisor och revisorssuppleant har rätt till den ledighet
från anställning som behövs för uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får besluta atl lill revisor och
revisorssuppleant skall ulgå skälig ersättning för uppdraget</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över remissinstanser och sammanställning av
remissyttranden över betänkandet (SOU 1982:5) De förtroendevalda i kommuner och
landstingskommuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetls av
kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk,
statens invandrarverk, jämställdhetsombudsmannen, sju länsstyrelser, jämslälldhetskommittén
(Ju 1976:08), 58 kommuner, 11 landstingskommuner. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Centralorganisationen
SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen, SHIO-Familjeföretagen, Kristen
demokratisk samling. Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet,
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Centerns kvinnoförbund.
Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata kvinnoförbundet, Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund, Fredrika-Bremer-Förbundet, Sveriges
kommunaljuridiska förening. De handikappades riksförbund, Handikappförbundens
centralkommitté, totalt 101 instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några länsstyrelser har i sitt remissarbete inhämtat
synpunkter från länels partiorganisationer resp. kommuner. Två kommuner
åberopar Svenska kommunförbundets yttrande. Karlstads kommun har överlämnat de
i fullmäktige representerade partiernas enskilda yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Femton remissinstanser, varav tretton kommuner, har
skriftligen meddelat atl de avslår från att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>I Remissinstansernas ställningstagande i stort till
betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tjugotal remissinslanser anför att de instämmer i
kommitténs synpunkter och förslag i slort dier i princip. I de allra flesta
fall är della allmänna omdöme förenat med detaljsynpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den del av betänkandet som berör de förtroendevaldas
arbetssituation m. m. har kommittén inte lämnat några förslag som kräver
författningsändringar. Kommittén har i stället framfört
"synpunkter", som är avsedda all tjäna som vägledning för kommuner
och landstingskommuner. Remissinstansernas inställning till kommilténs
synpunkter i denna del är övervägande positiva. Klart positiva är instanserna
vad gäller bl. a. avvisande av kvotering som ett medel atl motverka skevheter i
rekryteringen till uppdragen, antalet hel- och deltidsengagerade,
barntillsynsfrågan samt de politiska partiernas resurser. Meningarna går mer i
sär beträffande frågan om ökning av antalet uppdrag/spridning av uppdragen samt
beträffande sammanträdestiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inställningen lill förslaget om en vidgning av inlerpellationsrälten
är klart .positiv. Etl femtiotal av de ca 60 remissinstanser som berört förslagel
är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>positiva, fyra är tveksamma och endast tre motsätter sig
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett nittiotal remissinstanser har berört förslagel alt i
kommunallagen införa en möjlighel att ge ersättning för förlorad
arbetsförtjänst. Ca 55 remissinstanser är positiva till principen medan ca 25
är negativa. Elt tiotal instanser är tveksamma eller lar inte direkt ställning
i principfrågan. Etl trettiotal remissinstanser har behandlat förslagel atl
knyta ersätiningen lill sjukpenningförsäkringen. Av dem som berört den tekniska
lösningen är etl tiotal positiva medan övriga är negativa eller tveksamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett femtiotal remissinstanser har behandlat frågan om
pensioner .och avgångsersättning. Etl stort antal instämmer i kommilténs
uppfattning att visslidspension enbart skall ses som etl ekonomiskt skydd och
därför bör samordnas med inkomst av förvärvsarbete eller offentligt uppdrag.
Enligt kommitténs mening bör lagstiftningen inte hindra att visslidspension
också lillämpas för andra än heltidsengagerade; deltidsengagerade med
åtminstone 40 % engagemang bör enligl kommillén kunna komma i fråga för
visstidspension. De remissinstanser som tar upp denna fråga instämmer i
huvudsak i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som tar upp frågan om urholkning av de
förtroendevaldas tjänstepensions- eller semesterförmåner vid utövande av
förtroendeuppdragen instämmer i kommitténs bedömning atl dessa förhållanden är
otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>Remissinstansernas ställningstagande i detaljfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I, De förtroendevaldas arbetssituation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har i denna del behandlat följande
problemområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
förtroendevaldas avspegling av väljarkåren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtroendeuppdragens
antal och spridning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>graden av
specialisering bland de förtroendevalda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
förtroendevaldas arbetssituation med avseende på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidsåtgången</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sammanlrädesliderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barntillsyn i
anslutning till sammanträdena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konfliktupplevelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>polifikerrollen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildningen av
de förtroendevalda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>servicen åt de
förtroendevalda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utnyttjande av
alternativa sammanträdesformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. de politiska partiernas resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har därvid beskrivit de nuvarande förhållandena,
analyserat dessa och dragit vissa slutsatser. Kommitténs synpunkter är avsedda
att tjäna som vägledning ål kommuner och landstingskommuner i deras arbete med atl
förslärka den kommunala demokratin och förbättra förhållandena för de
förtroendevalda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/././ Instämmanden i kommiuéns synpunk ler i slorl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 remissinstanser har anfört att de instämmer i
kommitténs synpunkter och förslag i stort. De allra flesta av dessa har
dessutom lämnat synpunkter på enskilda detaljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinslanser har gett allmänt positiva omdömen
av delta slag: Kammarkollegiet, länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands och Västmanlands
län; sladssekreieraren och föredragande borgarrådet i Stockholms kommun;
Järfälla, Sigtuna, Motala, Oskarshamns, Strömstads, Uddevalla, Köpings. Rättviks
och Asele kommuner: Stockholms, Kalmar. Skaraborgs. Värmtands. Kopparbergs och
Västerbottens läns landstingskommuner samt Svenska kommunförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.2 Den praktiska innebörden av kommitténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser diskuterar i anslutning till dessa
allmänna omdömen hur de synpunkter och förslag, som väsentligen har karaktären
av rekommendationer, skall uppfattas av kommuner och landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anför t. ex. alt de förslag
kommittén redovisat i syfte att underlätta för kommuninvånarna att ta på sig
förtroendeuppdrag och för att förbättra förutsättningarna för en allsidig
rekrytering har huvudsakligen karaktär av rekommendationer. Allmänt sett finner
förbundet att förslagen till åtgärder inom denna ram är väl avvägda. Förbundet
vill dock betona att frågan om rekommendationerna bör följas eller ej beror på
de lokala förutsättningarna i varje kommun. Det är därför viktigt att
kommunerna får klart för sig att rekommendationerna inte är bindande utan att
andra lösningar kan diskuteras utifrån kommunens egna förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. länsstyrelsen i Västmanlands län och Kristianstads
och Torsby kommuner samt Skaraborgs läns landstingskommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.3 Frågor som direkt eller indirekl berör aktuella
problemområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av remissinstanserna tar upp vissa frågor av allmän
karaklär som direkt eller indirekt berör de problemområden som kommittén
aktualiserat. Det gäller t. ex. delegationsinstilutel. Svenska kommunförbundet
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Styrelsen anser att befintliga möjligheter lill
delegation givetvis bör utnyttjas men hävdar dessutom att bestämmelserna om
delegation i 1 kap. 5 § kommunallagen och 3 kap. 12 § kommunallagen inte är tillräckliga
för att klara de praktiska problemen. Styrelsen har i skilda sammanhang- senast
i samband med yttrande 1981-12-18 över betänkandet Stockholms kommunala
styrelse, en partiell översyn av kommunallagen - uttalat sig för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>översyn av kommunallagens delegationsregler. Styrelsen
vidhåller nu sin tidigare redovisade uppfattning i denna fråga. Problemet, med
hur de förtroendevalda i elt sådant system skall fä information om de beslul de
anställda fattar får därvid ägnas särskild uppmärksamhet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län, Göteborgs kommun,
SACO/SR och Skaraborgs läns landsting anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län framhåller atl även
statliga organ under det senaste decenniet fåll betydligt ökade inslag av förtroendevalda
och att det därför är angeläget att arbetsvillkoren så långt möjligl blir lika
i stat som kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eksjö kommun tar i sitt yttrande upp det minskande
förtroendet för politiker och politiska partier, som kommittén redovisat.
Återställandet av förtroendet måste vara den angelägnaste kommunaldemokratiska
reformen f. n., även inom rikspolitiken, enligt kommunens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristen demokratisk samling lar bl. a. upp ett förslag som
presenterades i början av 70-talel och som innebär att elt syslem med
tilläggsmandat införs i primärkommunerna liksom i landstingen. Kds anser att
valkretsindelningar, som inte sällan kan vara konstlade, motverkar en naturlig
breddning av den kommunala demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata ungdomsförbundet framhåller vikten av att förtroendemännens
integritet upprätthålls. Under senare år har en stadig maktförskjutning ägt rum
från de förtroendevalda lill förvaltningar och personalorganisationer. Det är
därför viktigt att den företagsdemokratiska utvecklingen sker på etl säll som inle
kommer i konflikt med den politiska demokratin. Tendenser i korporaliv riktning
måste med kraft motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundei anser att informationen om de
förtroendevaldas arbetsvillkor bör utökas kraftigt inte minst till
journalisthögskolorna och till folkrörelser, varifrån många förtroendevalda i
kommuner och landsting rekryteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skara kommun framför i sill yttrande att det nu aktuella
belänkandet inle har den idémässiga framförhållning man skulle kunna begära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhelskommitlén och Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund anför kritik mot sammansättningen av kommittén vad gäller den
svaga representationen för kvinnorna. Jämställdhelskommitlén ser detta som en
förklaring till att så få konkreta åtgärder föreslås när det gäller alt
förbättra de kvinnliga förtroendevaldas villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 De förtroendevaldas avspegling av väljarkåren</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommittén är det frän allmändemokralisk synpunkt
väsentligt all sammansättningen av de kommunala och landstingskommunala organen
inte bara åsiktsmässigt utan även i socialt och ekonomiskt hänseende någorlunda
motsvarar befolkningens sammansättning. En allsidig rekrytering till förtro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endeuppdragen har ett värde i sig. Enligt kommitténs
mening är det dock inte rimligl att kravet på grupprepresentativitet blir
liktydigt med krav på millimeterrältvisa. Kommittén avvisar tanken på kvotering
eller dylika åtgärder som elt medel atl påverka förtroendeuppdragens fördelning
på olika grupper. Kommittén anser det möjligt att påverka förutsättningarna för
</span><span style='font-family:Verdana'>en allsidig rekrytering till förtjoendeuppdragen
genom en kombination av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder, som syftar till att underlätta och därmed göra
det politiska arbetet mera attraktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.1 Instämmanden i kommilténs allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlänge kommun. Landstingsförbundet, Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund och Centerns kvinnoförbund instämmer i
kommitténs allmänna synpunkter på rekryteringen av de förtroendevalda och deras
representativitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.2 Andra allmänna synpunkter på rekryteringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver dessa har ett tiotal instanser framfört andra,
allmänna synpunkter på rekryteringen fill förtroendeuppdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret anför bl. a. att förslagen till ökad
uppmärksamhet ål politikerrollen samt intensifierade insatser för alt öka
utbildning och service åt förtroendevalda framstår som särskilt angelägna bl.
a. mot bakgrund av kommitténs enkätdala rörande uppdragsattityd hos väljare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All kvinnor och män finns rättvist representerade bland
politiker och andra beslutsfattare är enhgt jämsiättdheisombudsmannen en
förutsättning för en verklig demokrati. En ökad rekrytering av bl. a. kvinnor,
ungdomar och småbarnsföräldrar bör därför självklart eftersträvas. Utökad
direktinformation till kommunernas medlemmar, diskussion i viktigare frågor
innan beslut fattas. Hearings och offentliga nämndsammanträden är metoder som
kan användas för att vitalisera kommunalpolitiken och göra kommunmedlemmarna
mera benägna atl aktivt engagera sig i den. Etl system med "faddrar"
för nyvalda politiker skulle troligen leda till att dessa snabbare blev
hemmastadda med det politiska arbetet. Med detta skulle troligen följa en ökad
benägenhet att fortsätta detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda kommun anser alt åtgärder såsom anpassade
sammanträdeslider, ordnad barntillsyn, ökad utbildning och bättre ekonomiska
förmåner etc. är i sig väsentliga men knappast av avgörande betydelse för
verkligt intresse av att della i och påverka samhällsutvecklingen. Inom alla socio-ekonomiska
grupper finns skillnader i intresset av engagemang i det allmänna
samhällsarbetet, ringa påverkal av andra faktorer än just tillfredsställelsen
av att delin i samhällsarbetet. För den framtida rekryteringen av politiker
bär skolan ett tungt ansvar. Det är anmärkningsvärt, med tanke på den stora
andel av BNP som kommunerna svarar för. atl skolans</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läroplan ger sä litet utrymme för kunskapsförmedling om
hur kommunerna är organiserade och yilka uppgifter kommunerna har att utföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höörs kommun anser att allt fler har blivit medvetna om de
ökade svårigheterna och vänder därför politiken ryggen. Detta har lett till
vissa rekryteringsbesvär som hotar att förstärkas därest de allmänna
förutsättningarna inte förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Köpings kommun finner det angeläget att ytterligare
möjligheter skapas för bredast möjliga rekrytering till kommunala uppdrag. Det
är tyvärr i vissa fall ännu så att det civila arbetet av olika skäl lägger olika
hinder i vägen för kommunala förtroendeengagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsby kommun anför bl. a. att del är önskvärt alt
skillnader mellan olika yrkesgrupper beträffande möjligheterna atl ta pä sig
uppdrag så långt det är möjligl undanröjes. Som exempel nämns skogsarbetare och
andra yrkesgrupper samt pendlarna som kanske behöver disponera ett helt
arbetspass för att komma lill sammanträden och således längre lid än som
inrymmes i själva sammanträdestiden, för vilken arvode utgår. Regler för
ersättning, som tillgodoser dessa olika gruppers intresse, är alltså väl
motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommun anser all den fundamentala orsaken lill
representativitets-förhållandena skall ses ur de olika partiernas ideologiska
perspektiv, vilken rekryteringsbas de svenska partierna har och därmed vilken
social, ekonomisk och geografisk medlemsstruktur partierna har. Åsiklsrepresen-talivitet
resp. medlemsrepresenlativitet i de politiska församlingarna beskriver två
skilda demokratiska problem, varav kommillén inte närmare behandlar det senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"■ Malmöhus läns tandsting anför bl. a. att det
är samspelet mellan väljare och valda - medborgare och förtroendevalda - som är
styrelseskickets tyngdpunkt. Det viktiga blir då att skapa förutsättningar för
en avspegling mellan väljare och valda i meningen att del skall vara en äsiktsspegling
i första hand. Om väljarna inte är nöjda med sina förtroendevaldas sätt att
representera måste de alltså inom systemets ram äncira på representationens
sammansättning. Mot den redovisade bakgrunden instämmer landstinget i
kommitténs åsikter om förslag rörande förbättringar av förutsättningarna för en
allsidig rekrytering. Särskilt stor blir risken för förtroendekriser under
tider då de beslutande tvingas till hårda prioriteringar och även nedskärningar.
Det är därför viktigt att lägga särskild tyngd vid att söka finna botemedel mot
den bristande representativiteten i dessa avseenden. En kvotering skulle sälta
del representativa systemet delvis ur funktion. Landstinget avvisar därför
liksom kommittén tanken på en kvotering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anför bl. a. att
det finns en konflikt inbyggd i den representativa demokratins princip som
ständigt riskerar att leda till besvärliga arbetsförhållanden för de
förtroendevalda. Kraven på deras kompelens, kunskap och tid för inläsning och
förberedelser till de sammanträden där de fungerar som beslutsfattare,
konkurrerar med den tid som krävs för förvärvsarbete, familjeliv osv.
I takt med att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunernas och landstingens ansvarstagande på viktiga
områden ökar, tenderar denna konflikt att skärpas. Den nya kommunallagen och de
förändringar av arbetsvillkor m. m. som följt av denna representerar enligt
förbundet etl stort och betydelsefulll steg i riktning mot bättre och
mänskligare arbetsförhållanden för kommunalpolitikerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.3 Instämmanden i kommilténs synpunkter på kvotering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälften av de remissinslanser, som yttrat sig i fråga om
de förtroendevaldas avspegling av väljarkåren, har instämt i kommitténs
avvisande av kvotering som etl medel att påverka förtroendeuppdragens
fördelning på olika grupper. I de flesta fall är ståndpunkten kombinerad med
instämmande i viklen av en allsidig rekrytering till uppdragen och att det är
partiernas uppgift atl påverka rekryteringen. Följande remissinstanser har
instämt i denna del: Jönköpings, Nässjö, Lessebo. Oskarshamns, Göleborgs, Grums,
Borlänge, Sundsvalts, Storutnans och Umeå kommuner samt Socialdemokraterna och
Moderata samlingspartiet i Karlstad, Östergötlands läns landsting,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Moderata ungdomsförbundet. Centerns
kvinnoförbund och Moderata kvinnoförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umeå
kommun, vars yttrande kan tjänstgöra som ett representativt exempel, anför för
sin del atl kommunen avvisar tanken på kvotering. Det är de politiska
partiernas frihet och ansvar att vid nomineringarna beakta förtroendeuppdragens
fördelning på olika grupper. En allsidig rekrytering har ett värde i sig
eftersom det är av yttersta vikt att de förtroendevalda är väl förtrogna med de
olika villkor människor lever under i dag. Därför måste ansträngningar göras
för att underlätta rekrytering av småbarnsföräldrar, pensionärer, arbetare,
studerande osv. så all dessa grupper rekryteras i större utsträckning än vad
som sker f. n. Men då måste även de förtroendevaldas arbetsvillkor anpassas
till allmänna krav på rimliga arbetstider, möjlighet till fritidsaktiviteter
och kompensation för eventuellt inkomstbortfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.4 Synpunkter på särskUda gruppers representation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 remissinstanser har anfört synpunkter på särskilda
gruppers representation i kommunala och landstingskommunala förlroendemannaorgan.
De grupper som därvid nämns är kvinnor (fem fall), privatanställda (tre fall),
invandrare, småbarnsföräldrar, glesbygdens befolkning, arbetare och handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämsiältdhetsombudsmannen
(JämO) anför för sin del att kommittén har utgält ifrån all om förhållandena
för de nu verksamma politikerna förbättras så kommer det på sikt att medföra
ökade möjligheter att rekrytera ocksä dem Som nu avböjer politiska uppdrag.
Enligt JämO:s uppfattning är delta inte tillräckligt. För t. ex. kvinnorna
torde del härutöver behövas särskilda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riktade åtgärder för att undanröja de hinder som
uppenbarligen föreligger för dem att delta j det politiska arbetet. JämO
framhåller även atl kategorin kvinnor inte kan jämställas med andra svårrekrylerade
grupper. Kvinnorna -utgör hälften av befolkningen i landet och ingår med minst
hälften i grupperna ungdomar, småbarnsföräldrar, arbetare m. fl. I analys och
statistik borde därför andelen kvinnor och män genomgående ha jämförts inom de olika
grupperna. JämO påpekar vidare alt kvinnornas möjlighet att delta i kommunal-
och landstingspolitiken begränsas av den bristande jämställdheten inom
familjerna och i arbetslivet och genom ell traditionsbundet synsätt inom de
politiska partierna. Att kvinnor som vill ställa upp också blir nominerade till
politiska uppdrag är partiernas ansvar. Del är också partiernas sak all se lill
att kvinnorna inle alltid kommer på suppleanlplals i sociala nämnder och
liknande organ utan också blir placerade på ordinarie plats och t. ex. i
kommunstyrelser och fastighets- och byggnadsnämnd, där deras speciella
kunskaper och erfarenhet bör bli av särskill intresse. Jämställdhetskommiltén
anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund anser att de politiska
partierna bör sälla upp klara mål för hur en jämnare könsfördelning skall nås
och målmedvetet verka för detta. Det faktum att bl. a. kvinnor, lägutbildade
och ungdomar är underrepresenterade i del kommunala arbetet är allvarligt av
två skäl. För del första kan det ses som ett demokratiskt rättviseskäl atl alla
kategorier av människor skall kunna delta i samhällsarbetet. Ingen skall i ett
demokratiskt samhälle utestängas från politiskt arbete av ekonomiska,
administrativa eller andra skäl. För del andra är det en viktig förutsättning
för alt den representativa demokratin skall fungera att erfarenheter av olika
slag finns företrädda i de beslutande församlingarna och atl olika intressen är
rättvist representerade. I delta avseende är förhållandena fortfarande
otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-förbundet beklagar att utredningen ej
reellt behandlat "det andra könets" speciella svårigheter som
förtroendevalda. Kvinnor får inte fortsätta att behandlas som en grupp bland
andra grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet i Karlstad, Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och Moderata kvinnoförbundet lar i sina yttranden
upp de privatan-ställdas underrepresentation. SAF anför att under hela
efterkrigstiden har inom näringslivet diskuterats önskvärdheten av fler privatanställda
i de politiskt valda församlingarna. Samtidigl som denna diskussion pågått har
de privatanställdas och förelagarnas andel bland förtroendeposterna blivit allt
färre. Mot den bakgrunden är del så myckel mer glädjande som kommittén
uppmärksammar dagens snedfördelning samt föreslår åtgärder för atl underrepresenterade
befolknings- och yrkesgrupper skall kunna åtaga sig förtroendeuppdrag i
kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV) anser alt en ökad andel invandrare
i det politiska arbetet skulle tillföra detta nya kunskaper och erfarenheter,
samtidigt som invandraraspekter i olika frågor finge ökad bevakning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarna får en möjlighet att bidra till atl förankra
invandrarfrågorna där de hör hemma - i det lokala arbetet med skola,
socialtjänst, sjukvård, fritid och kultur. SIV konstaterar atl även om
invandrarnas representation ökade vid 1979 års val ligger den fortfarande dock
klart i underkant i förhållande lill dess andel av valmanskåren. Nomineringarna
i vissa kommuner och landsting inför 1982 års val tyder pä en förändring i
negativ riktning. Invandrarna besätter sällan platser i "tunga"
nämnder. De återfinns ofta i invandrarnämnder eller på suppleanlplals i mindre
inflytelserika styrelser. SIV nämner flera orsaker till att invandrarna i
mindre antal återfinns i politiska församlingar; bl. a. vislelsetiden i Sverige
och spridningen på många etniska grupper med starkt varierande erfarenheter av
politiskt arbete; att invandrarna ofta tillhör socialgrupp III och har den typ
av arbete som är svårast atl förena med politiska uppdrag: skiftgång,
tempoarbeten, servicearbeten på oregelbundna fider; atl invandrarna är underrepresenterade
i de politiska partierna och inte har hunnit bli så aktiva att de kan komma i
fråga för nominering; att invandrarna har mindre kännedom om det politiska
arbetet i Sverige och många avslår från att engagera sig därför alt de tänker
återvända. En av orsakerna till etl minskande intresse för politisk verksamhet
är enligt SIV atl invandraren får bära flera bördor: täcka invandrarfrågor och elt
fackområde, representera både ett politiskt parti och samtidigl verka för alt
invandrarfrågor blir lösta enligt olika invandrargruppers önskemål och behov.
Ansvaret för att invandrarna får goda förutsättningar att åla sig uppdrag i
kommun och landsting åvilar de politiska partierna. Avgörande för om
invandrarna kan komma i fråga för politiska uppdrag är utan tvekan kunskaperna
i svenska språket och om svenska samhällsförhållanden. "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig åtgärd är enligt SIV:s mening atl få
rätlen till ledighet för politiskt arbete fullständigt accepterad. Fler
förtroendevalda genom inrättande av lokala organ kan också ge fler invandrare
i politiskt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hedemora kommun anför att det är troligt att gemensamma
faktorer ligger bakom grupperna yngre personers och småbarnsföräldrars
underrepresentation. Småbarnsföräldrar är ofta yngre personer. Uppgiften som
förtroendevald i kommunala organ är ofta kombinerad med uppdrag inom
partiorganisationen eller i varje fall aktivitet där. Om kommunen underlättar
deltagandet i kommunala sammanträden och småbarnsföräldrarna inte deltager i
partiarbetet, blir representationen i alla fall för låg. Kommiftén borde enligt
kommunens mening utreda olika kategoriers förulsättningar för nominering. En
del av slutsatserna synes bygga på statiska synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Are kommim kan kraven på sammansättning av de
kommunala organen vara svåra att uppfylla i en glesbygdskommun. Här gäller ofta
länga restider från ytterområden till centralorten, där övervägande delen av
sammanträden hålls. I avsaknad av ett heltäckande kommunikationsnät erfordras
till stor del privat bil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO) anför att man inle
genomgående kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göra skillnad på t. ex. arbetare och ombudsmän. Många av
de arbetare som engagerar sig fackligt och politiskt och gör elt gott jobb,
kommer naturligen av, sina medlemmar och kamrater alt uppfattas som så goda
företrädare att man ber dem ta på sig jobbet som ombudsman i en folkrörelse.
Det får inle ses som negativt. Självfallet är inånga av dessa, t. ex. i den
fackliga ombudsmannakåren, fortfarande all betrakta som arbetare och
representanter för dessa. Ibland ger siffrorna som visar arbetarnas andel av
de förtroendevalda en felaktig bild av verkligheten, anser LO. LO menar atl del
ändå är en oroande tendens all sämre ställda grupper i samhället, just de
grupper som har störst anledning att kräva samhällsförbättringar, är svagast
representerade bland de förtroendevalda i kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
handikappades riksförbund (DHR) anför att orsaken till att rörelsehindrade
deltar i förenings- eller det politiska livet i ringa omfattning får sökas i
bl. a. brister i den fysiska miljön. Byggnader och kommunikationsmedel är inte
tillgängliga för dessa grupper. Men även den praktiska hjälp som kommunerna tillhandahåller
är inle disponibel i former och lider som krävs för atl handikappade skall
kunna vara politiskt aktiva. Det gäller bl. a. tillgången till färdtjänst,
hemhjälp, ledsagarhjälp och inläsning på band av handlingar. Orsakerna till all
de politiska partierna i så liten utsträckning för fram kandidater med
handikapp är av likartat slag. Enligt DHR är del inte tillräckligt med ett beslul
om ersättning vid deltagande i kommunernas sammanträden och kurser. Servicen
måste också organiseras så att den står till förfogande för förtroendevalda med
handikapp under de förutsättningar som kommunala församlingar och politiska
organisationer arbetar. DHR föreslår därför att kommunerna åläggs att lägga
sammanträden i lokaler, tillgängliga för rörelsehindrade och utrustade för
hörselskadade samt- att formerna för landstingens och kommunernas service till
handikappade som är aktiva inom intresseorganisationer och kommunala
församlingar blir föremål för överväganden inom handikappråden.
Handikappförbundens centralkommitté anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.5 Kritiska synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har framfört kritiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl riksrevisionsverkets mening bör man inle så
kategoriskt ulgå från att förbättrade förmåner av olika slag med någon form av
automatik leder lill den önskade mer allsidiga rekryteringen av
förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämslätldhetsombudsmannen och jämstålldhetskommUtén menar,
som framgått av redovisningen ovan. att i de redovisningar som kommillén gjort
borde en uppdelning på kvinnor och män ha skett i slörre utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser att
uppgifterna om kvinnorepresentation i kommuner och landsting borde ha
kompletterats med en studie omkring orsakerna till alt kvinnorepresentationen
ser ul som den gör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikappförbundens centralkommitté (HCK) har noterat att
handikappade över huvud taget inte nämns i utredningen. Detta trots alt handikappade
är starkt underrepresenterade i kommunala församlingar. HCK framhåller att de
problem som redovisades i remissvaret lill kommunalde-mokratiutredningen inle
är lösta och har helt förbiselts i det aktuella betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,3 Förtroendeuppdragens antal och spridning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening är del väsentiigl att så många
människor som möjligl bereds tillfälle att delta i kommunernas och
landstingskommunernas förvaltning. Ett sätt alt göra detta möjligt är atl öka
antalet uppdrag. En annan möjlighet är att sprida nu existerande uppdrag på
flera händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har funnit att den rådande uppdragskoneenirafionen
inte i sig mofiverar åtgärder för en ytterligare spridning av uppdragen. Det
utpräglade mångsyssleriet inom kommunal- och landstingspolitiken förefaller
vara pä reträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommilténs mening är det väsenlligl alt kommuner
och landstingskommuner strävar efter alt utöka antalet förtroendeuppdrag. På
den kommunala sidan kan detta med fördel ske genom inrättande av lokala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.1 Instämmanden i kommilténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 remissinstanser har i sina svar ställt sig positiva
till synpunkten att del är väsentiigl alt antalet förtroendeuppdrag utökas och
alt detta med fördel kan ske genom inrätiande av lokala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Haltands län. Socialdemokraterna i
Karlstad och Borlänge kommun instämmer allmänt i kommilténs synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarkollegiet instämmer i kommitténs synpunkter och
anser att inrättandet av lokala organ kan skapa goda möjligheter att vidga den
kommunala demokratin. I ett flertal ärenden om delning av kommuner under senare
år har kollegiet varit negafivt till förslagen att dela kommuner. I stället har
kollegiet pekat på de lagstadgade möjligheterna att inrätta kommundelsråd o. dyl.
för atl lösa det kommunaldemokraliska problem som på många håll uppstått i och
med kommunsammanläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret understryker vikten av att kommuner prövar
möjligheten att enligl nu gällande lagstiftning inrätta lokala organ i syfte
att-verka för en utökning av antalet kommunala uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhetsombudsmannen (JämO) instämmer i kommitténs
förslag om en utökning av antalet lokala organ och av antalet ledamöter i
nämnder och styrelser. Detta bör också enligt JämO medföra att uppdragen i
allmänhet blir mindre betungande och verkligen kan utföras på deltid/fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner det
tillfredsställande att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun beslutat alt på försök inrätta dels tre
distriktsnämnder, dels tre kommundelsnämnder under perioden 1982-1985. Enligt
styrelsen är det intressant att notera atl uppgifter som ofta sprids i
massmedia om mångsyssleriet hos förtroendemännen som slötande från
demokratisynpunkt saknar väsentlig grund. Länsstyrelsen understryker att
behovet av återhållsamhet med kommunala och landstingskommunala utgifter i en
svår ekonomisk situation inte är något skäl i sig atl vare sig avstå från eller
atl inrätta nya hel- eller deltidsuppdrag eller att minska antalet
förtroendevalda i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lessebo kommun anför bl. a. alt en organisation med lokala
organ i framför allt större och medelstora kommuner kan få betydelse för att
fördjupa demokratin genom att fler människor då får möjligheter att påverka den
kommunala verksamheten och då den verksamhet,/som de närmast är berörda av, I
en kommun av Lessebos storlek är dock behovel av lokala organ ytterst
begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ale kommun delar kommitténs uppfattning om att det är
väsentligt atl kommuner och landstingskommuner strävar efter alt utöka antalet
förtroendeuppdrag. Denna princip har i Ale kommun omsatts i praktisk handling
genom att beslut tagits om atl i kommunen inrätta fem stycken kommundelsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre kommun anför alt förslaget om en utökning av antalet
uppdrag alternativt inrättande av lokala nämnder är i sig mycket positivt. Dock
har många kommuner, däribland Åre, ej ekonomiska möjligheter att ytterligare
utöka verksamheten. Kommunen anser att en utvärdering av systemet med lokala
nämnder, med redovisning av för- och nackdelar, bör ske innan flera kommuner
går in i den verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser atl det för alt så många som möjligt
skall beredas tillfälle alt della i den kommunala verksamheten är viktigt att
öka antalet uppdrag även i en svår ekonomisk situation. Kommunen har också
startat kommuntäckande försöksverksamhet med lokala organ. Att öka antalet
förtroendemän genom att sprida nu existerande uppdrag på flera händer anser
kommunen vara rnindre verkningsfullt. Kommunen instämmer i kommilténs
synpunkter på mångsyssleriet. Atl heltidsengagerade förtroendevalda fyller sin
arbetstid är inte liktydigt med mångsyssleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landsting anför atl en utökning av
antalet uppdrag kan vara en åtgärd för atl vidga kretsen av förtroendevalda.
Framför allt kan detta komma att gälla nya verksamheter inom landstinget. Det
finns emellertid en fara i att sprida uppdragen för dess egen skull. En sådan
utveckling kan leda till alt överblicken förloras, någol som vore till stor
nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorrlands tåns landsting instämmer i kommitténs
förslag men poängterar att en ökning av antalet uppdrag samt en spridning av
dessa inte kan ske i sådan omfattning att beslutsprocessen blir alltför
omständlig och kravet på effektivitet eftersatts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet delar kommitténs uppfattning all del
är viktigt atl så många som möjligt aktivt deltar i det politiska arbetet.
Utgångspunkten för bedömningen av antalet förtroendeuppdrag måste dock enligt
förbundet liksom hittills vara det enskilda landstingets behov av en smidig och
väl fungerande organisation där de förtroendevalda har rimliga möjligheter all
fullgöra sina uppdrag som beslutsfattare och representanter för väljarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO) och Fredrika-Bremer-Förbundei
anför allmänt positiva synpunkter på lokala organ som metod för vidgat förtroendemannainflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.2 Negativa eller skeptiska synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 remissinslanser har anfört negativa eller skeptiska
synpunkter på vad kommittén anfört om en utökning av antalet förtroendeuppdrag m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser atl KDK i det aktuella avsnittet
möjligen också borde haft med en reservation om att verksamhetens omfattning
och karaklär sätter en naturlig gräns för hur många förtroendevalda som
lämpligen kan utses alt styra och förvalla densamma. Om önskemålen om fler
förtroendeuppdrag drivs för långt kan del få negativa effekter på
effektiviteten i de aktuella verksamheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eksjö kommun anser alt en tänkbar väg till alt ge
medborgarna större förståelse för kommunalpolitiken är att engagera flera i den
kommunala besluts- och förvaltningsprocessen. Härigenom torde rnan dock bara
kunna vinna marginella förbättringar. Man bör hellre på olika sätt försöka öka
medborgarnas engagemang i fiera kommunala frågor. Eksjö kommun har goda
erfarenheter av alt utnyttja samhällsföreningar och andra intresseorganisationer
som remissinstanser i frågor som berör deras verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings kommun instämmer inle i kommitténs generella
rekommendationer och uttalanden i denna del. Enligt kommunen får inte en
ökning av antalet förtroendeuppdrag bli ett självändamål. Kommunaldemokratiska
aspekter måste noggrant vägas mot administrativa, ekonomiska, arbelsmäs-siga m.
fl. faktorer. Kommunen har funnit sig föranlåten alt avstå från
försöksverksamhet med lokala organ trots de starka kommunaldemokratiska
motiveringarna för reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emmaboda
kommun hävdar att fler politiker inte garanterar ökad kontaktyta med
medborgarna och därmed ökad demokrati. Om delta påstående skulle visas vara
felaktigt tror inle kommunen på alt inrättande av lokala organ är den generella
rätta lösningen. I varje fall inle i små och i de flesta fall medelstora
kommuner. Mångsyssleriet bör enligt kommunen i sig inte nödvändigtvis fördömas
ur demokratisk synpunkt. Del avgörande är mångsysslarens egenskaper och därmed
förmåga att hos väljarkåren och representantskapet vara lyhörd, förankra och
förmedla åtgärder och ställningstaganden etc.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun anser atl i en så pressad ekonomiska
situation, som många kommuner i dag befinner sig, måste det vara mofiverat att
försöka hålla tillbaka ökningen av de administrativa kostnaderna även för de
förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenljunga kommun delar kommitténs uppfattning men anser atl
inrättande av lokala organ i de mindre kommunerna ej har någon större
funktion. Kontakterna mellan de förtroendevalda och invånarna i de mindre kommunerna
är välulbyggd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskoga kommim anser att en ökning av antalet
förtroendevalda aldrig får vara ett mål i sig. Den som innehar elt kommunalt
förtroendeuppdrag måste känna på sig att han eller hon har ell meningsfullt
uppdrag. Därför kan man heller inte godkänna kommilténs resonemang i detta
avsnitt som tycks bygga på att lokala organ skall kunna vara "bas för
rekrytering av sådana grupper som f. n. är underrepresenterade". Den
tanken leder i sin konsekvens till att man har kommunalpolitiska "B-lag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommim anser mot bakgrund av lokala förhållanden atl
frågan om den kommunala demokratin har ett långt mer seriöst djup och innehåll
än antalet förtroendeuppdrag. Spridningen av uppdrag, den förlroendevaldes
sociala kontakter och möjligheter atl fullgöra sitt uppdrag har sannolikt
större betydelse för förhållandet mellan väljare och valda. Vid bedömningen av
antalet förtroendeuppdrag bör f. ö. vägas in den totala tid, del totala anlal
uppdrag den förtroendevalde disponerar i folkrörelser, föreningsliv och samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Grums
kommun bör kommitténs förslag om utökat antal ledamöter absolut inte
genomföras. Nya organ bör man lokalt instifta bara där man själva finner det
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsby
kommun delar i princip uppfattningen atl det är angeläget att kommunerna
strävar efter att utöka antalet förtroendeuppdrag. Kommunen påpekar dock atl
det inte enbart är antalet förtroendeuppdrag som borgar för att den kommunala
politiska demokratin fungerar bättre och att medborgarna får större inflytande
på besluten. Del är ocksä den duglighet, det intresse och det förtroende
respektive förtroendevald åtnjuter hos dem, som man representerar, som kanske i
större utsträckning tillgodoser dessa krav. Mol denna bakgrund är det angeläget
att eventuella hinder för de, som vill ägna sig åt allmänna uppgifter och som
har dessa kvalifikationer, undanröjes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Bräcke kommun är del inle självklart all inrättande
av lokala organ medför ökat antal förtroendeuppdrag. Inrättande av lokala organ
påverkar givetvis den centrala organisationen. Eftersom det inte enbart är
antalet ledamöter som avgör hur demokratin fungerar kan lokala organ ändock
leda till förbättrad demokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata kvinnoförbundet instämmer i kommitténs mening atl
det är väsentiigl att sprida antalet förtroendeuppdrag för all motverka mångsyssleri
och åstadkomma bredare demokratisk förankring. En utökning av antalet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtroendevalda medför i sig ingen ekonomisk belastning
utan den ökning av tjänstemän som det medför när antalet organ och
förtroendemän ökar. Antalet förtroendevalda bör öka i den takt som möjliggör
omfördelningar av tjänster. Moderata samlingspartiet I Karlstad anför liknande
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristen demokratisk samting finner det. diskutabelt att
det är antalet förtroendevalda som försäkrar valmanskåren den kontakt och
öppenhet som är en av förutsättningarna för att värt demokratiska system skall
fungera bättre. Partiet hävdar alt partiorganisationerna på lokal nivå skulle,
om bättre administrativa och ekonomiska förutsättningar förelåg, kunna upprätthålla
kontakten och sprida information öm de kommunala verksamheterna och samlidigt
fånga upp och kanalisera de synpunkter och åsikter som existerar ute i
kommunernas olika delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.3 Remissinslanser som är för ökad spridning av
uppdragen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Fem remissinstanser har sagt sig vara för en ökad
spridning av förtroendeuppdragen, bl. a. Moderata samlingspartiet i Golland
och Svenljunga kommun, som uttalar sig positivt utan närmare kommentarer, samt
Moderata kvinnoförbundet (se ovan). Folkpartiets kvinnoförbund anser att
mångsyssleriet måste angripas så alt fler personer får uppdrag. Fredrika-Bremer-Förbundei
tror på uppdragsspridning genom inrättande av lokala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3.4 Andra synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dem som tagit upp andra frågeställningar kan nämnas
Malmöhus läns landsting som anför alt det i praktiken ofta ställer sig svårt
att åstadkomma en alltför slor uppdragsspridning. Dels kan del vara svårt alt
rekrytera så många som skulle fordras och dels leder del lill en ineffektivare
beslutsapparat. Man har därför i realiteten nästan alltid att göra med en
kompromiss mellan slor uppdragsspridning och effektivitet. Landstinget anför
vidare att det är tillfredsställande alt antalet uppdrag ökat konfinuerligl i
landstingskommunerna under 1970-talet. Det är nödvändigt att det hos enskilda
förtroendemän ocksä finns uppdragskoncenlrationer som har till syfte att ge
breda kunskaper inför övergripande beslul. "Mångsyssleri" hos en enskild
förtroendeman får aldrig vara självändamål ulan skall ha ett allmändemokratiskt
syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sigtuna kommun anför alt de möjligheter som Jinns lill
ökad cirkulation av de förtroendevalda också måste uppmärksammas. Partierna bör
i sitt nomineringsarbele betänka både behovet av erfarenhet och förnyelse. En
attitydförändring lill rollen som förtroendevald är också nödvändig för att den
enskilde förtroendevalde skall acceptera atl behöva träda tillbaka för någon
annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns kvinnoförbund anför att kommitténs förslag atl
kommuner bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/ " 70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pröva inrättande av lokala organ torde inte i avgörande
grad utgöra en fast grund för förbättringar av arbetsvillkoren för politiker.
Lokala organ är främst ett medel att öka medborgarnas inflytande, men kommer
inte alt på något avgörande säll förbättra situationen för de förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundei argumenterar i sitt yttrande för
att fler "tidsbestämda uppdrag" borde inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhelskommittén lämnar en del kritiska synpunkter
på framställningen och anför att det varit önskvärt atl få belyst huruvida det
är organens sakområden eller deras egenskap atl ligga närmare människorna i
kommundelen som lockar kvinnor alt medverka i lokala organ. Även om del skulle
finnas belägg för påslåendet atl mångsyssleriet är på reträtt kan situafionen
som den är i dag inte anses tillfredsställande. Det hade varit av intresse alt
få belyst om kvinnor har färre uppdrag än män. Här kan ju också ålder vara
avgörande. Jämställdhelskommitlén tycker sig ha setl en tendens atl vissa
kvinnor som är politiskt aktiva blir så efterfrågade för olika uppdrag alt de
riskerar atl bli mångsysslare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Specialiseringen bland de förtroendevalda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kraftiga ökningen under 1970-talet av antalet heltidsengagerade
och deltidsengagerade på halvtid och däröver ter sig, med hänsyn till den
kommunala och landstingskommunala verksamhetens allmänna expansion, både
naturlig och rimlig, anser kommittén. Från demokrati- och effektivitetssynpunkt
har utvecklingen i huvudsak varit positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i framtiden får man räkna med att den nu rådande
arbetsfördelningen, med det stora flertalet engagerade i relativi liten
utsträckning och ett fåtal engagerade i stor utsträckning kommer att stå sig. Enligl
kommilténs mening skall antalet hel- och deltidsengagerade bestämmas av behov
och önskemål i den enskilda kommunen eller landstingskommunen i enlighet med
den frihet att bestämma om sin egen organisation som kommuner och landstingskommuner
har. Behovet av återhållsamhet med kommunala och landstingskommunala utgifter
i en svår ekonomisk situation är enligt kommittén inget skäl i sig atl vare sig
avstå från atl inrätta nya hel- eller deltidsuppdrag eller all minska antalet
förtroendevalda i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.1 Instämmanden i kommUténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtta remissinstanser ställer sig positiva till kommitténs
synpunkter alt behov och önskemål i den enskilda kommunen eller
landstingskommunen skall vara bestämmande för antalet hel- och deltidsuppdrag saml
i förekommande fall till atl behovet av återhållsamhet med utgifter inte i sig
är skäl att avslå från alt inrätta nya uppdrag eller alt minska antalet
förtroendevalda i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lessebo, Grums och Borlänge kommuner saml Uppsala läns
tandsting</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>instämmer allmänt i kommitténs synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höörs kommun anför alt avgörande för frågan om antalet
hel- och deltidsengagerade är, vilka krav demokratin ställer på
beslutsfattarna. Varje kommun/landstingskommun måste därför utifrån sina
speciella krav avgöra denna fråga. Samhällsekonomiska problem av olika slag fär
ej leda till en nedrustning av den demokratiska beredskapen. Tvärtom måste en
sådan situation mötas av beslutsfattare med ännu slörre kunskaper. Att risker
finns för kunskapsklyftor mellan de hel- och deltidsengagerade och övriga
förtroendemän får inte heller leda lill att kommuner och landstingskommuner
avstår från att engagera förtroendevalda på hel- och delfid. Uppkomsten av
kunskapsklyftor måste förebyggas med informations- och utbildningsinsatser av
olika slag. Malmöhus läns landsting anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anför att det kan finnas en risk för atl
en viss kunskapsklyfta uppslår mellan de hel- och deltidsarvoderade och de s.
k. fritidspolitikerna. Förbundet erinrar om att elt av motiven bakom tillkons-ten
av hel- och deltidsarvodering var, atl politikerna skulle ges sådana arbetsförhållanden
att de bl. a. skulle få mera tid för att kunna hålla kontakt med
partiorganisationer och invånarna i landsfingsområdet. Utvecklingen i det
avseendet har från demokratisk synpunkt varit positiv. Förbundet instämmer i
kommitténs syn att den rådande samhällsekonomiska situafionen inle får vara
ett skäl till all avstå från alt öka antalet förtroendevalda och inrätta nya
hel- eller deltidsposler om syftet är alt stärka den kommunala demokratin. Västernorriands
läns landsting anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommun delar kommitténs bedömning av utvecklingen av
antalet hel- och deltidsengagerade i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.2 Kritiska eller skeptiska synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fyra remissinstanser är kritiska eller skeptiska till
kommitténs synpunkter i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings kommun anför atl kommitténs inställning till
inrättandet av nya hel- eller deltidsuppdrag kan synas alltför generös. Det är
kommunens uppfattning att de ekonomiska faktorerna tillmäts mycket slor
betydelse i sådant avseende av kommunmedlemmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun är inte beredd atl oreserverat biträda
kommitténs uppfattning. I en pressad ekonomisk situation måste det enligl
kommunens uppfattning vara motiverat atl söka hålla tillbaka ökningen av de adminislrativa
kostnaderna även för de förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. Åre kommun anser den nuvarande ordningen med lekmän i
nämnder och styrelser vara en bra lösning. En utökad specialisering i form av
ytterligare hellids- elle rdeltidssysselsalla förtroendemän kan ej vara befogad
i dagslägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristen demokratisk samling finner det något förvånande,
att kommittén påstår atl behovet av äteihållsamhet med kommunala och landstingskom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>munala utgifter i en svår ekonomisk situation inte skulle
utgöra skäl för atl ifrågasätta inrättandet av nya hel- och deltidsuppdrag. Kds
är av den uppfattningen att trovärdigheten kräver åsyftande återhållsamhet för
att respekten för besparingsåtgärder inte skall ödeläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.3 Andra synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda kommun noterar med tacksamhet den fakliska frihet
den enskilda kommunen har att själv bestämma om sin egen organisation i vad
avser antalet hel- och deltidsengagerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Ale kommuns uppfattning syftar utökningen av
antalet förtroendeuppdrag bl. a. till atl motverka en alltför långtgående
specialisering bland de förtroendevalda. Just denna strävan all motverka en
sådan specialisering har varit etl av motiven till att Ale kommun genomför kommundelsnämnds-reformen
i full skala fr. o. m. 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Östergötlands läns landsting blir heltidsengagerade
förtroendevalda mer insatta i de övergripande frågorna. Detta är mer eller
mindre självklart och önskvärt och är en av anledningarna till att man har
inrättat heltidstjänster. Farhågorna för all klyftorna skall öka mellan hel-
och deltidsengagerade och s. k. fritidspolitiker av den anledningen att de
förra blir mer och bättre informerade skall inte överdrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundei föreslår atl fier 25-50-procentiga
kommunall betalda förtroendeuppdrag införs. Sådana förtroendeuppdrag skulle
enligt förbundet väl låta sig kombineras med förvärvsarbete méd nedsatt
arbetstid eller med elt deltidsarbete. De skulle kunna gynna många
förvärvsarbetande kvinnor, av vilka i dag 53 % arbetar deltid, och också
underlätta för män alt arbeta politiskt utan atl förlora kontakten med hem och
fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Synpunkter på de förtroendevaldas arbetssituation
allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin beskrivning av arbetssituationen har kommittén
redovisat uppgifter om sammanträdestider, behovet av barntillsyn i anslutning lill
sammanträden, politikerrollen, utbildningen och servicen ål de förtroendevalda
samt alternativa sammanträdesformer. Rernissinslansernas reaktioner på kommitténs
synpunkter på arbetssituationen redovisas i avsnitt 1.6-1.12 nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl knappt tiotal remissinstanser har lämnat synpunkter pä
de förtroendevaldas arbetssituation i allmänhet. JämsläUdhelsombudsmannen,
Sigtuna kommun och Jönköpings kommun anger i sina yttranden alt de i huvudsak
instämmer i de föreslagna åtgärderna för att förbättra arbetssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att mycket lyder på
atl arbetssituationen snarare försämrats än förbättrats under senare år. Enligl
länsstyrelsens mening är det inte självklart atl bland annat införande av
arbetsutskott, lemasammanträden samt delegering av rutinärenden förbätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rat de förtroendevaldas möjligheter att utöva insikt i de
principiellt viktiga ärendena. Särskilt vikten av politiska insatser i ett fidigt
skede samt kontinuerlig "bred" uppföljning av viktigare ärendens
handläggning bör underlättas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län finner det angeläget att sådana åtgärder vidtas som kan
underlätta för samhällsmedlemmarna all aktivt delta i det kommunala arbetet.
Olika lokala förutsättningar spelar in när det gäller vilka åtgärder som kan
bli aktuella att genomföra i en kommun. Även ekonomiska aspekter kommer med vid
denna bedömning. Fortsalt satsning på utbildning och information till de
förtroendevalda och en fullgod service är viktiga åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östergötiands
läns landsting anför all det inte kan uteslutas all de främst privata skälen
till avhopp från politiken är ett uttryck för del i flera sammanhang framförda "poUiikerföraktet".
Om det är så, är del en lång process som fordras innan utvecklingen kan vändas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns
ungdomsförbund anför: "De förtroendevaldas situafion i framför allt
primärkommunerna har kraftigt försämrats under de senaste decennierna. Den
uppkomna situationen är etl allvarligt hot mot demokratins överlevnad. Åtgärder
som är ägnade atl förbättra och fördjupa demokratin är alltså nödvändiga.
Delning av kommuner lill mera ändamålsenliga och överblickbara storlekar är
kanske den bästa vägen atl nå en bällre kommunal demokrati och förbättra de
förtroendevaldas situation. Även inrättandet av lokala organ i kommunerna gör
att demokratin förbättras. Centerns ungdomsförbund hälsar med lillfredsslällelse,
atl en enig kommitté släller sig positiv till införandel av lokala organ i
kommunerna."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) anför att del är myckel angeläget för
vår demokrati alt de förtroendevaldas arbetsvillkor ses över. Det är hos de förtroendevalda
lekmännen de reella besluten skall tas. inte hos anonyma (och oavsättbara)
tjänstemän. För att detta skall kunna förverkligas krävs att besluten fattas
närmare dem som berörs. En fördjupning av den kommunala demokratin är
nödvändig. Det pågår redan försöksverksamhet med olika former av lokal
demokrati i kommuner landet över. Till de viktigaste hör distriklsnämnder, kommundelsnämnder
och institutionsstyrelser. Här bör det enligt SSU:s mening finnas en frihet att
välja den form som bäst passar de förhållanden som råder i respektive kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
politiska arbetet blir för betungande så utestänger del i praktiken stora
grupper frän atl ställa upp. Det kan gälla sådana till synes enkla saker som
all ha tillgång till telefon pä arbetstid. Det är i dag nästan en nödvändighet
för en förtroendevald, men det är inte många i de stora arbetsgrupperna som har
det. För många täcker inte heller arvodena deras avdrag för förlorad
arbetsförtjänst. Barnfamiljerna är en annan stor grupp som har svårt att
kombinera hem, arbete och förtroendeuppdrag. Della går främst ut över
kvinnorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundei anför att de förtroendevaldas
arbetsvillkor måste kraftigt förändras och utvecklas. En stark demokrati är
viktig att bevaka och utveckla. Rådande arbetsvillkor är en fara för det
demokratiska systemet. Den medborgerliga rättigheten att della i
beslutsfattandet måste underlättas ocb förståelsen för förtroendevaldas arbetsvillkor
bland massmedia, arbetsgivare och arbetskamrater öka. Kraven på de
förtroendevalda niåste förbli rimliga med tanke på att de allra flesta uppdrag
bärs upp av fritidspolitiker. Hur skall annars tiden kunna räcka till för
familj, förvärvsarbete, förtroendeuppdrag, fritid och framtid? Förbundet
föreslår i anslutning härtill all informationen om förtroendevaldas
arbetsvillkor kraftigt utökas inte minsl till journalisthögskolorna och till
folkrörelser, varifrån många förtroendevalda i kommuner och landsting
rekryteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Sammanträdestiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har i denna del framhållit dels atl sakliga skål
inte entydigt talar för en allmän övergång till dagsammanträden i kommunerna,
dels atl sammanträdestiden i görligaste mån bör anpassas lill önskemålen hos
ledamöterna i de enskilda organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6.1 Instämmanden i kommUténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl femtonial remissinstanser är positiva lill kommitténs
förslag atl sammanträdestiderna i görligaste mån bör anpassas till önskemålen
hos ledamöterna i de enskilda organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
Borlänge kommun, Moderata samlingspartiet i Gotlands län och
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet i Karlstad samt Centerns
kvinnoförbund och Folkpartiets kvinnoförbund instämmer i allmänna ordalag. Det
gör även Uppsala läns landsting med tillägget att ledamöternas restid kan
fördelas jämnare genom att sammanträdena förlägges till olika orter. Åven
Lessebo, Göteborgs, Ale, Karlskoga och Gävle kommuner är positiva,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6.2 Remissinslanser som är för dagsammanträden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sex remissinstanser föredrar dagsammanträden.
Vänsterpartiet kommunisterna i Karlstad anser atl dagsammanträden för nämnder
är lämpligast. Fredrika-Bremer-Förbundei markerar en allmänt positiv
inställning till dagsammanträden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nässjö kommun anför att förläggning av sammanträden till
dagtid bör vara en given utgångspunkt mot bakgrund av de konfliktsituationer
som politikerrollen medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenljunga kommun anser att nämnder och styrelser i
görligaste mån bör förlägga sina sammnanlräden på dagtid. Argumentet om inkomstbortfaliet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>elimineras genom all en ändring av KL medgiver rätten till
att utge ersättning<br>
för förlorad arbetsförtjänst.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre kommun anför att erfarenheten visar att
dagsammanträden är att föredra före nämnder och styrelser även med risk för
kollision med det privata arbetet. Kommunen stöder tanken att genom utökad
delegation minska sammanlrädesliderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO) instämmer i kommitténs
konstaterande att det finns skäl för övergång fill fier sammanträden på dagtid
endast under förutsättning att frågan om ersätlning för förlorad
arbetsförtjänst verkligen löses. Om inte, kommer fler sammanträden på dagtid
snarast atl förstärka den sociala snedrekryteringen. På sikt vore del också
önskvärt att få en lösning på problemet med ersättare i produktionen för
personal som går ifrån sitt jobb för att fullgöra ett politiskt uppdrag. För många
år ju problemet att lämna sitt jobb under arbetstid inte bara en ekonomisk
fråga, utan också en fråga om svårigheter att organisera arbetet i produktionen
när någon tvingas gå ifrån, särskilt i mindre förelag. Delta är elt av de
viktigaste hindren för industriarbetare, särskilt i mindre förelag, atl kunna
åtaga sig kommunala förtroendeuppdrag. Därför menar landsorganisationen all det
vore av stor vikt alt snarast utreda den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6.3 Remissinslanser som är för kvällssammanträden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fem remissvar ställer man sig positiv till
kvällssammanträden alternativt förordar ej fler dagsammanträden. Del gäller bl.
a. Moderata samlingspartiet och Västerpartiet kommunisterna i Karlstad
(avseende fullmäktigesamman-iräden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata ungdomsförbundet framhåller de svårigheter som
följer av att allt fler kommunala sammanträden i kommunala sammanhang förläggs fill
dagtid. Strävan bör vara att sammanträden i kommunala sammanhang förläggs till
kvällstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata kvinnoförbundet vill inle förorda en generell ökning
av dagsammanträden. Det måste vara upp till det lokala organet atl själv
bestämma när sammanträdena skall vara förlagda. För många kan del vara lättare
att få barnomsorg om kvällen än om dagen. Förbundet vill påpeka att även män
har barn. Det ser också med oro på den kraftiga underrepresentation för
anställda inom den privata sektorn. Förläggning av sammanträden på dagtid
försvårar ytterligare för den gruppen att medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6.4 Andra synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fyra remissinstanser diskuterar möjligheten all minska sammanlrädestiden
genom ökad delegation eller större inslag av ramar eller direktiv lill
förvaltningen. Svenska kommunförbundet anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Kommittén rekommenderar också att
sammanträdestiderna minskas och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påpekar att della kräver koncentration pä principiellt
viktiga ärenden och delegering av rutinärenden till förvaltningen. Styrelsen
kan dela kommitténs förslag men delta förutsäller, att de förtroendevalda med
hjälp av ramar och allmänna direktiv mera engagerar sig i förvallningensarbete."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Jönköpings
län, Åre kommun och Skaraborgs läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JämsläUdhelsombudsmannen släller sig tveksam till
kommitténs slutsats angående sammanträdesfiden mol bakgrund av redovisade
uppgifter om barntillsyn. JämO föreslår att försök med i förväg bestämda
begränsningar av sammanlrädestiden bör göras för att underlätta planeringen av
arbets- och fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämställdhelskommitlén anför att kvinnors arbetsuppgifter
till stor del består av omsorg, vård och undervisning vilket innebär direkt
kontakt med andra människor. Personer med sådana uppgifter kan länkas känna
stora svårigheter all lämna sina arbeten för politiska uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sladssekreieraren
i Stockholms kommun anför i frågan om en ökad andel dagsammanlräden alt i
Stockholms kommunfullmäktige lillämpas fr. o. m. arbetsåret 1977/78 ett blandat
kvälls- och dagtidssyslem. Vartannat sammanträde påbörjas kl. 10.00, vartannat
kl. 18.00. Sammanträdena pågår regelmässigt till kl. 23.00 på kvällen - någon
gräns vid exempelvis kl. 17.00 lillämpas alltså inte. Del totala antalet sammanträdestimmar
per år i Stockholms kommunfullmäktige har ökat mycket kraftigt de senaste åren.
Detta har lett till ett mycket ansträngt arbetsläge såväl för de
förtroendevalda som för den administrativa personal, som år knuten till fullmäktigearbelet
i Stockholm. Vid en eventuell övergång till fler dagsammanträden bör man ocksä
diskutera möjligheterna att sammanträdena får sluta exempelvis kl. 17.00. Det
finns annars risk för att det totala antalet sammanträdeslimmar per är ökar
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun anför att det ligger i tiden att utvecklingen går mot fler
dagsammanträden. Kommunen anser emellertid, liksom kommittén, att sakliga skäl
som entydigt talar för en allmän övergäng till dagsammanlräden för närvarande
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
socialdemokratiska u/igrfoMis/ö/öund anför i sitt yttrande bl. a. att del är
viktigt att skapa en förståelse hos arbetsgivare och arbetskamrater för vikten
av att delta i etl samhällsarbete som förtroendeuppdraget utgör. Krav måste
också ställas på kommunerna och landstingen att dagsammanträden läggs på sådana
tider att de inte skapar så stora problem. Störst problem blir del i de fall
man har sammanträden en timme då och då i veckan. En väg att lösa det problemet
är alt koncentrera dagsammanträden lill vissa veckodagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anför
beträffande sammanträden på sen eftermiddagstid dels att intrånget minskar i
den normala arbetstiden för de förtroendevalda som har förvärvsarbete, dels att
sen eftermiddagstid normalt är mycket svår att frigöra för ensamstående med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barn. För unga barnfamiljer eller ensamstående med barn
pekar del mesta enligt förbundet på alt dagsammanträden är atl föredra. Förslagel
all lägga sammanträden på sen eftermiddagstid motiveras av önskemålet atl
samhällsuppdraget inte mer än nödvändigt bör tillåtas inkräkta på
förvärvsarbetet. Mot denna grundsyn kan enligt förbundet invändas atl det inte
utan vidare är självklart atl samhällsarbetet skall värderas lägre i en
konfliktsituation än förvärvsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer tvärtom i framliden alt bli nödvändigt alt
tillmäta del arbete som fullgörs av förtroendevalda inom kommuner och landsting
en högre prioritet. Man mäste vara beredd alt i större utsträckning än vad som
gällt hittills acceptera atl uppdrag av denna karaklär kompenseras med en
kortare arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Barntillsyn under sammanträden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser att del förhållandel att endasi cirka var tjugonde
förtroendevald med barn anser alt deras barntillsyn i anslutning lill
sammanträden är dåligt ordnad inte utesluter att problem med barntillsyn kan
utgöra ett hinder för rekrytering av bl. a. småbarnsföräldrar till
förtroendeuppdragen. Enligl kommittén är del bland de kvinnliga förtroendevalda
behovet är störst av förbättringar av barnlillsynsmöjligheterna i anslutning,lill
sammanträden. Detta behov bör enligt kommittén beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7.1 Instämmanden i kommUténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de 16 remissinslanser som kommenterat kommitténs
synpunkter på behovet av barntillsyn för de förtroendevalda instämmer alla utom
en i vad kommittén anfört. I några fall är den positiva inställningen dock
förenad med viss krifik av kommitténs tolkning av det statistiska materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Statskontoret, JämsläUdhelsombudsmannen, länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohuslän, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet
kommunisterna i Karlstad, Fagersta och Borlänge kommuner. Centerns
kvinnoförbund, Fredrika-Bremer-förbiindet och Landsorganisationen i Sverige
(LO) instämmer i allmänna ordalag i vikten av att behovet av barntillsyn i
anslutning till sammanträdena tillgodoses och att de kvinnliga förtroendevaldas
särskilda behov skall beaktas, Åven jämsiältdhetskommUlén, Nässjö, Are och Umeå
kommuner saml Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund instämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7.2 Andra synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grums kommun anser att barntillsynen bör vara en så vikfig
fråga i familjen att man där i första hand bör sörja för sina barn om man samfidigt
är engagerad i samhällsarbete. Endast i extrema fall torde båda makarna vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>engagerade samtidigt. För ensamstående med barn borde dock
prioriterad barntillsyn med bidrag kunna anordnas genom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Polifikerrollen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med politikerrollen avses den roll de förtroendevalda
spelar i kommunal-och landstingspolitiken. I sin analys har kommittén berört
bl. a. de förtroendevaldas önskemål om mera direkt kontakt med personal och
klienter i verksamheterna, sammanlrädeslidens längd, delegering och styrning.
Kommittén finner att frågeställningarna kring politikerrollen är betydelsefulla
för den kommunala demokratins vitalitet nu och i framliden. Dessa
frågeställningar bör enligl kommillén ägnas ökad uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8.1 Instämmanden i kommitténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 remissinstanser har tagit upp politikerrollen i sina yltranden.
Av dessa har cirka hälften instämt i kommitténs synpunkter, bl. a. atl frågan
om polifikerrollen bör ägnas ökad uppmärksamhet. Sigtuna, Lessebo och Emmaboda
kommuner samt Folkpartiet i Karlstad instämmer i allmänna ordalag.
Statskontoret menar bl. a. att det finns anledning att göra jämförande studier
av polifikerrollen i statlig och kommunal förvaltning mot bakgrund av
utbyggnaden av den statliga förvaltningens förtroendemanna-organisation under
senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings kommun som bl. a. tar upp det s. k. poUiikerföraktet,
anför i sitt yttrande bl. a. att det alltmer spridda påståendet om
"politikerförakt"' torde ha mycket skadliga effekter för de syften
som kommunaldemokraliska kommittén arbetar för. En attitydförändring därvidlag
utifrån objektiv information om förtroendemannarollen torde ha betydande
effekter för rekryleringsmöjligheter och förståelsen för behovet av förbättrade
arbetsvillkor för de förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8.2. Andra synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser anför synpunkter med annat innehåll.
Fagersta kommun stöder uppfattningen att bl. a. delegering av beslutanderätten
åtminstone i rutinärenden i större utsträckning kan vara ett säll att skapa
utrymme för mer direkta kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommun anser att politikerrollen bör utredas
ytterligare. En sådan utredning borde ta hänsyn dels till de förtroendevaldas förväntingar
på uppdraget och på sin roll, dels också väljarnas förväntningar på sina
förtroendevalda. Inte minst den senare rollkonflikten belyses dagligen i den förlroendevaldes
umgänge med massmedia, anställda och vänner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser att inrättandet av gående delegering och
styrning med ramar och direktiv kan leda till sammanträdestiden
i plenum</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunaljuridiska förening delar kommitténs
principiella ståndpunkt beträffande förhållandet mellan politiker och
tjänstemannaförvaltningen. Politikern skall således koncentrera sig på
principiellt viktigare ärenden. Förvaltningarna skall därvid styras genom ramar
och allmänna direkfiv. Beslutanderätten i dessa ärenden förutsattes delegeras
till ijänsle-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8.3. Invändningar mol kommUténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två remissinstanser framför vissa invändningar mot
kommitténs sätt alt resonera angående polifikerrollen. Nässjö kommun betonar
betydelsen av beslutsfatlarrollen och anför alt om denna roll försvinner så
försvinner likaledes hela grunden för del politiska system som byggts upp i
vårt land. Mol denna bakgrund förefaller kommitténs förslag om studiebesöksverksamheten
och inrättandet av rådgivande organ något förvånande. Studiebesök,
lemakonferenser eller informationskonferenser är medel för att nå ett mål;
målet i detta sammanhang atl fatta genomtänkta beslut grundade på en gedigen
och allsidig kunskap. Nässjö kommun släller sig i princip bakom förslaget om delegering
av rutinärenden till förmån för koncentration på principiellt viktiga ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grums kommun anför att politikerrollens utveckling med
förslag om alt ev. vidga möjligheten (på betald lid) att gå in i de
verksamheter man satts alt sköta bör även i framtiden vara en förtroendefråga
för de enskilda mäniskorna. De som har intresse för sin verksamhel ser också lill
alt skaffa sig kännedom och kontakt med sill "revir".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Utbildningen av de förtroendevalda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsverksamheten är enligt kommittén ett viktigt
led i ansträngningarna att underlätta arbetet för de förtroendevalda och att
skapa och vidmakthålla den kompetens som krävs i den nutida politiska
verksamheten. Kommittén noterar med tillfredsställelse den breda satsning på
utbildningsverksamhet som numera sker i kommuner och landstingskommuner. Det
är etl väsentiigl intresse att resurserna för utbildning bibehålles även i
ekonomiskt svåra tider. Enligt kommitténs mening finns skäl för de kommuner som
f. n. inte tillhandahåller egen utbildning eller bidrar till partiernas
utbildning av de förtroendevalda atl överväga sådana åtgärder för kommande
mandatperioder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.9.1 Instämmanden i kommitténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 av de 27 remissinstanser som tar upp utbildningsfrågan
instämmer i kommitténs synpunkter, som bl. a. går ut på att utbildningsverksamheten
är viktig och atl resurserna för utbildning bibehålles även i ekonomiskt svåra
tider. Statskontoret, länsstyrelsen i Jämtlands tån, jämstätldhetskommittén, Flens,
Stenungsunds, Gävle och Umeå kommuner. Landstingsförbundet, Folkpartiets kvinnoförbund
och Fredrika-Bremer-förbundet instämmer i allmänna ordalag. Även Höörs och Storumans
kommuner och Malmöhus läns landsting ställer sig positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga remissinstanser, som instämt i kommitténs
synpunkter i stort, har anfört särskilda synpunkter. I de flesta fall gäller
det utbildningens innehåll. Länsstyrelsens i Jönköpings län betonar i sitt
yttrande atl det inle bara är utbudet av utbildning som är viktigt utan även
utbildningens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anför: "Liksom kommittén anser
styrelsen att utbildningen är av stor betydelse för de förtroendevalda.
Styrelsen vill dock framhålla att det inte enbart är utbudet av utbildning som
är intressant utan också dess innehåll. Förvaltningsrätlsutredningen har i sill
delbetänkande uttalat alt tonvikten i förvaltningsärendena bör ligga i första
instans i förvaltningsärenden av olika slag. Detta kräver att också de
förtroendevalda har kunskaper om sakfrågorna inom sitt uppgiftsområde. De
största kraven i dessa sammanhang torde göra sig gällande inom den specialreglerade
delen av förvaltningen, t. ex. inom hälsovårdsnämnder, byggnadsnämnder och
socialnämnder. Det är därför angeläget atl kursutbudet inriktas mol
faktakunskaper mot bakgrunden av de krav som ställs och kommer att ställas på
de förtroendevalda. Detta är viktigt ocksä för all uppnå balans mellan de
förtroendevaldas och de anställdas fakliska inflytande på de kommunala
besluten." Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Västmanlands län
samt Kristianstads, Torsby och Åre kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund anför atl det
för de nyvalda förtroendemännen är mycket viktigt med en ordentlig introduktion
där man får lära sig hur kommunen respektive landstinget är organiserat.
Utbildning för de förtroendevalda behövs också för dem som inte är nyvalda med
tanke på den snabba utvecklingen inom många områden, t. ex. data.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eksjö kommun anser att utbildningen bör ske på hemorten
och i partiernas regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenljunga kommun anser all det är väsentligt alt de förtroendevalda
beredes möjlighet till en så bred utbildning som möjligt. En del av denna
utbildning kan med fördel bedrivas inom den egna kommunen och även i samarbete
med angränsande kommuner. Fördelarna med denna form av utbildning är, alt
kostnaderna kan nedbringas, flera förtoendevalda kan dellaga samt möjlighet
till erfarenhetsutbyte med förtroendevalda från angränsande kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR framhåller att förtroendemannautbildning bör
samordnas med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan för de anställda - särskilt chefer. Dessa senare har
i slor utsträckning myckel att ge de förtroendevalda i sakligt innehåll
samtidigt som ett ömsesidigt beroendeförhållande finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.9.2 Andra synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan direkt instämmande i kommitténs synpunkter lämnar
fyra remissinstanser synpunkter på utbildningsfrågan. JåmslåUdhetsombudsmannen
anser alt del kan vara värdefullt för nyvalda kommunal- och landstingspoUliker
med särskild träning i informations- och debatleknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun anför att partierna själva bör kunna stå
för den allmänna förtroendemannaulbildningen och resurser erhållas genom partistödet.
Specialutbildning för att förstå den ökade komplexiteten i den kommunala
förvaltningsorganisationen och den politiska beslutsprocessen bör resp.
förvaltning själva klara av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grums kommun anför alt utbildningen av de förtroendevalda
i huvudsak bör ske på hemmaplan, på fritiden och i viss mån även i samband med
det ordinarie arbetet. De mera erfarnas kunnande bör ge ett stöd till dem som
är mera osäkra. Informationsarbetet bör självklart stödjas hos de förtroendevaldas
egna organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötiands läns landsting anför all delvis nya
arbetssätt, som förutsätter etl samspel mellan kanslierna och de
förtroendevalda, kräver utbildning. Temadagar där längre lid kan avsättas för
någon eller några frågor verkar vara en bra metod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Servicen åt de förtroendevalda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén tar i denna del upp dels den service som
partiorganisationerna tillhandahåller, dels den service som de kommunala
förvaltningarna lämnar till de förtroendevalda. Kommittén konstaterar bl. a. atl
kommunernas och landstingskommunernas informationsmaterial bidrar till att öka
de förtroendevaldas kunskaper och att dessa kunskaper är värdefulla. Kommuner
och landstingskommuner bör enligt kommitténs mening la ökad hänsyn till de
förtroendevaldas skiftande behov vad gäller sammanträdesmaterialets omfattning.
Det är önskvärt atl del utvecklingsarbete som skelt under 1970-talet med att
göra beslutsunderlaget lättare tillgängligt för de förtroendevalda fullföljs
och intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10.1 Instämmanden i kommUténs aUmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tre instanser lämnar allmänt positiva synpunkter på behovel
av service och administraliv hjälp. Statskontoret anser att del mot bakgrund av
kommitténs redovisning av enkätdata om uppdragsattityden är angeläget atl öka
utbildning och service åt de förtroendevalda. Länsstyrelsen i Jämtiands</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>län och Gävle kommun instämmer i allmänna ordalag i vad
kommittén<br>
anfört.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10.2 Synpunkter på beslutsunderlaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tiotal remissinstanser lämnar synpunkter på behovet av
bättre beslutsunderiag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län anser del viktigt alt
beslutsunderlaget fillrätlaläggs så atl det är tillgängligt för samtliga
beslutsfattare, t. ex. genom en utökad service från lokala och/eller regionala pariiorganisafioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stadssekreteraren i Stockholms kommun redovisar praktiska
svårigheter atl förbättra beslutsunderlaget och anför bl. a. att man i
Stockholms kommun på olika sätt försökt komma lill rätta med problemen med
beslutsunderlaget. Sålunda har i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen vid
flera tillfällen ärenden behandlats som rör utformning, disposition,
språkformer m. m. i kommunala handlingar avsedda att tjäna som underlag för
beslut i kommunfullmäktige och nämnder. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen
har därvid utfärdat rekommendationer till förvaltningarna att göra de kommunala
ärendena mer lättillgängliga för förtroendemän och allmänhet.
Rekommendationerna kan sägas ge uttryck för två huvudprinciper:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningarnas
tjänsleutlåtanden, kommunstyrelsens utlåtanden och promemorior m. fl. skall
vara kortfattade och koncentrerade och enhetligt uppställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Språket i dessa
handlingar skall vara enkelt och lättläst, dvs. en ledig normalprosa bör vara
huvudregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmänna rekommendationer, som utfärdals i Slockholm
synes inte gett önskat resultat. Problemen med det alltför vidlyftiga
sammanträdes-materialet och det onödigt tillkrånglade språket kvarstår i
betydande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nässjö kommun tar i sitt yttrande upp språket i de
kommunala handlingarna och anför att byråkratispråk ej får förväxlas med ett
korrekt välavvägt språkbruk som beskriver en komplicerad fråga. Emellertid
måste man vara medveten om de problem sorn under alla förhållanden kan uppstå
och medvetet inom kommunerna eftersträva ett så klart och enkelt språkbruk som möjligl,
samtidigt som strävan måste vara all få förtroendemän och tjänstemän att tala
samma språk. Del kan och bör ske genom utbildning av alla berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala läns landsting instämmer i kommitténs mening att
man måste ta ökad hänsyn till de förtroendevaldas skiftande behov vad gäller sammanträ-desmaterialels
omfattning och tillgänglighet. Det bör vara en lämplig avvägning mellan
skriftlig och muntlig föredragning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väslernorrlands läns landsting tillmäter
beslutsunderlagets utformning en slor betydelse. Det är viktigt alt kommunerna
fortsätter att förbättra della.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kanske oftare i kombination med populärversioner, stordia
etc. i samarbete med informationsfunktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundei anser att det politiska språket
måste förenklas. Förtroendevalda måste ges möjligheter - och lid - alt sätta
sig in i publicerat utredningsmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunatjuridiska förening anser det vara en
nödvändig förutsättning för de förtroendevaldas arbetssituation atl de får ett
fullgott beslutsunderlag som grund för sina ställningstaganden. Krav på utökat
beslutsunderlag från de förtroendevalda måste dock ses mot bakgrund av de resurser
som ställs fill förvaltningarnas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet understryker viklen av att arbetet med
all förenkla och förtydliga beslutsunderlaget fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10.3 Synpunkter på systemet med poUtiska sekreterare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 remissinstanser lämnar synpunkter på systemet med
politiska sekreterare. Botkyrka, Köpings och Gävle kommuner anser för sin del
att systemet bör legaliseras. Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län anser det
tillfredsställande ätt kommittén förklarar att problematiken skall tas upp i
ett kommande belänkande. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser alt det finns
behov av en särskild utredning inte minst av de juridiska konsekvenserna.
Landstingsförbundet menar all del är viktigt atl frågan påskyndas. Centerns
ungdomsförbund anser alt förslag om en reglering av de politiska sekreterarnas
ställning borde framlagts inom ramen för betänkandet om de förtroendevalda.
Svenska kommunförbundet framhåller atl en sådan reglering aktualiserar behovet
av regler om kommunalråden i kommunallagen. Moderata samlingspartiet i Karlstad
anser alt systemet med politiska sekreterare bör avvecklas. Södermanlands läns
landsting efterlyser en tydligare gränsdragning mellan olika slags service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Alternativa sammanträdesformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening är lemasammanträden,
informationskonferenser och studiebesök viktiga som instrument för
anpassningen av sammanträdesformerna lill de förtroendevaldas behov av atl
överblicka verksamheten, alt temporärt koncentrera sig på visst problemområde
samt att konima i kontakt med personal och brukare/klienter vid de kommunala
och landslingskommunala institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11.1 Instämmanden i kommitténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 av de 17 remissinslanser som kommenterat frågan
instämmer i kommitténs synpunkter. Följande instämmer i allmänna ordalag: Stenungsunds
och Gävle kommuner. Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlstad, Västernorrlands läns landsting.
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Folkpartiets
kvinnoförbund. Moderata kvinnoförbundet och Fredrika-Bremer-Förbundei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ale kommun
anser alt dessa alternativ kan vara vikliga i kommunens strävan atl försöka
anpassa sammanträdesformerna till de förtroendevaldas behov av att få en bättre
överblick över den kommunala verksamheten. Kommunen anser dock att formerna
måste anpassas lill den enskilda kommunens förutsättningar, inle minst med
tanke på kommunstorlek, tradition m. ni.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åre kommun
anför atl man i detta sammahang även kan tänka sig att en politiskt sammansatt
grupp inom en nämnd/styrelse mera ingående diskuterar något eller några
ärenden inom vederbörandes intresse-/ämnesområde som en del av
sammanträdestiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
läns landsting anför alt metoden med studiebesök praktiseras av ett flertal
nämnder och styrelser inom Uppsala läns landsting. Åven de andra angivna
formerna har prövats. Landstinget har också för egen del sammanträtt på olika
orter och medverkat med studiebesök. Verksamheten bör utvecklas ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenljunga
kommun och i främsta hand kommunstyrelsens arbetsutskott har under den senaste
mandatperioden utökat antalet studiebesök. Dessa har i första hand ägt rum på
vissa av i kommunen verksamma företag. Denna form av sammanträden har från båda
parter upplevts som positivt och kommer framgent att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11.2 Invändingar mol kommilténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två remisinstanser riktar vissa invändningar mot
kommitténs synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emmaboda
kommun anför atl om inte förslagen är avsedda atl utgöra ograverat tidspåslag
på de traditionella sammanträdena måste dess genomförande innebära långtgående
delegering av ärenden till förvaltningen, med den antydan KDK gör att konflikt
därmed kan uppstå med de förtroendevaldas behov av detaljkännedom om enskilda
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nässjö
kommun betonar vikten av beslutsfattandet i politikerrollen och anför atl
kommitténs förslag vad avser studiebesök och rådgivande organ mot denna
bakgrund förefaller förvånande. Kommunen framhåller att studiebesök, lemakonferenser
eller informationskonferenser är medel för att nå etl mål; målet är i delta
sammanhang att fatta genomtänkta beslut grundade på en gedigen och allsidig
kunskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.12 De politiska partiernas resurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening har tillkomsten och den
successiva utbyggnaden av del kommunala och landslingskommunala partistödet
haft positiva effekter från kommunaldemokratisk synpunkt. En studie av
partistödels konsekvenser för de lokala partiorganisationerna bär vittne om
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till den centrala roll för
partiverksamheten på det lokala och regionala planet som partistödet spelar
anser kommittén det vikfigl alt partierna i kommuner och landstingskommuner får
stöd även i ekonomiskt svåra tider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.12.1 Instämmanden i kommitténs synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 instanser instämmer i kommitténs synpunkter beträffande
partistödets betydelse från kommunaldemokratisk synpunkt saml viklen av att
partierna får stöd även i ekonomiskt svåra tider. Flens, Emmaboda och Gävle
kommuner, Socialdemokraterna och Centerpartiet i Karlstad samt Folkpartiets
kvinnoförbund och Landsorganisationen i Sverige (LO) instämmer i allmänna ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Köpings kommun anför bl. a. alt partistödet är en absolut
förutsättning för den grundutbildning som de politiska partierna skall svara
för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Are kommun anför atl det kommunala partistödet har visat
sig vara av stor ekonomisk betydelse för det politiska arbetet. Här bör enligt
kommunens mening diskuteras en utökning av detta slöd eller ersättning i annan
form lill förtroendevalda för deltagande vid de politiska gruppsammanträdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storumans kommun anför atl partistödet är en förutsättning
för att partiernas arbete skall kunna bibehållas och utvecklas. Inte minst ur derhokralisk
synpunkt är del nödvändigt atl partistöden alllid har en nivå så att partiernas
eget arbete kan tryggas. Partistöden bör utvecklas i samma utsträckning som den
allmänna kostnadsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väslernorrlands läns tandsting anser det väsentligt att
partierna förutom partistödet i viss utsträckning får administrativ hjälp genom
kommunkanslierna. Ett angeläget intresse måste till exempel vara att säryrkanden,
reservationer och särskilda yttranden ges en sådan utformning så att de ur
pedagogisk synpunkt är anpassade lill de förslag som föreligger från
majoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anför att del ur kommunaldemokratisk
synvinkel är angeläget att partistödet kan fortsätta atl utvecklas även om del
ekonomiska utrymmet minskar. Att landstingen bidrar med en viss administrativ
service, t. ex. tjänsterum och skrivhjälp, kan också vara rimligl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.12.2 Andra synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fyra remissinstanser anser atl partislödsreglerna bör
ändras. Lycksele kommun anser atl det för partier med liten representation i
fullmäktige uppslår vissa problem som medför atl grunderna för partistödet bör
ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jönköpings
kommun finner det mot bakgrunden av partiernas roll i den kommunala
självstyrelsen förvånande att kommunaldemokratiutredningens belänkande (SOU
1975:41) inte följts upp med en grundlig översyn av stödet fill partierna.
Kommunen anför vidare: "Det enda formellt erkända parlislödet utgörs av
det mandatrelalerade bidraget enligt lagstiftning 1969. De politiska partiernas
arbetsförutsättningar har förändrats väsentiigl härefter, inle minsl på grund
av den struklurförvandling som kommunerna undergått genom kommunreformen samt
den kommunala expansionen. Partistödets konstruktion motsvarar inle dagens krav
på partierna. Deras kostnader står inle i sådan relation fill antalet ullmåktigemandal
som lagen förutsätter. Koslnadskurvan torde vara brantast i initialskedet,
flackas ut i den etablerade verksamheten samt stiga vid nya aktiviteter. Enbart
antalet fullmäkfigemandal är en felakfig måttstock på partiernas behov av ekonomiska
resurser. Detta är särskilt kännbart för de mindre partierna. En etablering i
fullmäktige kräver en viss administraliv basorganisation. Även i begränsad
omfattning innebär detta sä höga kostnader all de inte kan kompenseras skäligt
ulan en orimlig höjning av de större partiernas bidrag. Väletablerade partier
kan mötas av det omvända problemet, nämligen atl vid större mandatförluster
tvingas lill orimlig nedskärning av sin verksamhet, vilket i sin lur
accentuerar den negativa utvecklingen. Den nuvarande partistödskonstruktionen
är således felakfig och motverkar direkt de kommunaldemokratiska värden som
skall tillgodoses och utvecklas i alla olika former. Stöd till politiska
partier år mycket strikt övervakat i rättspraxis. Bidrag, arrangemang och
åtgärder som eljest är accepterade är kompetensöverskridande om de avser politiska
partier. Rättstillämpningen sneglar härvidlag inle vid de politiska partiernas
betydelsefulla samhällsroll eller folkviljan som den kommer till uttryck i fullmäkligeförsamlingar.
Sammanlaget sett föreligger ett objektivt behov av ett kostnadsriktigt partislödssystem
innefattande ökade och vidgade handlingsmöjligheter för kommunfullmäktige.
Jönköpings kommun vill påkalla att utredning tillsätts för revidering av 1969
års lag om kommunalt partistöd i sådant syfte."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eksjö kommun anför i sitt yllrande liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristen demokratisk samUng anför att nuvarande partistöd,
som grundas helt på antalet mandat, skapar odiskutabelt fördel för de allra slörsla
partierna. Eftersom de politiska partierna har lika många väljare inom resp,
valkretsaratt informera och söka kontakt med, borde partistödet utformas så alt
ell lika stort grundbidrag ulgår till samtliga partier med varaktig inriktning
och allsidig politisk verksamhet och aft ell tilläggsbidrag utbetalas beroende
av partiets antal röster.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lessebo kommun anser att nu gällande regler för
partistödet, beräknat efter partiernas representation i fullmäktige, är väl
avvägda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grums kommun, som bl. a. anser all partistödet bör vara indexreglerat,
anför bl. a. att endast i mycket stora kommuner bör man ha behov av stöd lill
partikanslier. Detta stöd bör kunna inrymmas inom det normala partistödet. De
enskilda partiorganisationerna bör enligl kommunen i övrigt inle blanda in sin
kommun i sitt arbete annat än eventuellt genom att med vanliga hyresvillkor
förhyra lokaler och torg, som är att betrakta som normala mötesplatser etc.
Partistödet bör för undvikande av ständigt "käbbel" vara indexreglerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>U/neå kornmun far upp en skatteteknisk fråga och anför:
"För att täcka kostnader för administrativ service till bl. a. medlemmar
som sitter i kommunfullmäktige uttaxerar vissa partier bidrag från medlemmar
som uppbär kommunala arvoden. Tyvärr behandlas dessa utgifter för de förtroendevalda
inte på samma sätt av de lokala skattemyndigheterna. Kommunen anser alt rikslikande
villkor ur skatlesynpunkl bör utarbetas snarast möjligt." Liknande
synpunkter framför Borås kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata ungdomsförbundet ifrågasätter det kloka i att öka
partiernas beroende av offentligt slöd och anför bl. a.: "Vi anser det
styrkt atl partierna med ungdomsförbund i dag utgör en klart gynnad del av
organisationsvärlden. Demokratin förutsätter att partierna fungerar. Vi
ifrågasätter dock det kloka i att öka partiernas beroende av offentligt stöd
för sin verksamhet pä det sätt som skett under senare år. Det föreligger
därtill ett behov av "resning" i bidragsfloran så alt det totala
offentliga slödel till partierna verkligen går alt utläsa."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2, Interpellation, motion och enkel fråga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom instituten motion, interpellation och enkel fråga
har enskilda eller grupper av ledamöter i kommunfullmäktige och i landsfinget
möjlighet att få insyn i förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har inte funnit skäl föreslå
någon ändring av de bestämmelser som reglerar institutet motion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller institutet enkel fråga föreslår kommittén atl
liksom f. n. skall kommunfullmäktige resp. landstinget föreskriva om och hur
del skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Interpellationsinstitutet begränsas enligt gällande rätt i
två vikliga avseenden. Den ena begränsningen avser de ämnen som får beröras.
Den andra restriktionen gäller kretsen av personer som får interpelleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokraliska kommittén har funnit gällande
begränsning beträffande interpellationsämnet vara alltför snäv om
kommunfullmäktige och landstinget skall kunna spela den centrala och samlande
roll som lagstiftaren avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förstärkning av interpellationsinslitulet är enligt
kommitténs mening</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befogad från såväl kontroll- som informationssynpunkt. Med
minskad statlig kontroll och tillsyn blir den interna kontrollen av alt
förvaltningen håller måttet i olika avseenden viktig. Direkfinformation mellan
beslutande församling och nämnder bör ej begränsas av all området t. ex. är
föremål för statlig insyn, anser kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ämnesområdet föreslås därför vidgas i 2 kap. 24 § KL att
avse inle bara ämne som tillhör fullmäktiges handläggning utan även omfatta
ämne som tillhör styrelsens, annan nämnds eller berednings handläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Otillåtna för interpellation blir enligl kommitténs
förslag i princip enbart ämnen som rör enskilt ärende eller är av sådan
allmänpolitisk karaktär att det saknar kommunal anknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den personkrets som enligt kommunallagen kan interpelleras
är ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning med rätt för
fullmäktige att före'skriva all ordföranden i styrelsen får överlämna lill
honom ställd interpellation all besvaras av annan ledamot av styrelsen eller
ledamot av styrelse för kommunalt förelag. Kommittén anser atl nuvarande
reglering av adressatkrelsen är ganska väl avvägd och föreslår ingen ändring.
Alt en bestämd krets av adressater finns direkt angiven i lagen är enligl kommitténs
mening en garanti för all institutet ej sätts ur spel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissinstansernas inställning till förslaget om
vidgad interpellations-rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas inställning till kommilténs förslag om
en vidgning av interpellationsrätten är helt klar. Av de ungefär 60
remissinstanser som berört förslaget är etl drygt 50-lal positiva, 4 är
tveksamma och endast 3 motsätter sig förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Remissinstanser med positiv instäUning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de som är i huvudsak positiva till förslagel finns
en hel del som har förslag lill förändringar av själva lagtexten.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de länsstyrelser som yttrat sig konstateras t. ex.
all erfarenheterna visar att de nuvarande gränserna för interpellation
uppfattas som för snäva. Därför anser t. ex. länsstyrelsen i Jönköpings län
allmänt sett att en vidgning av interpellationsområdel kan tillstyrkas.
Liknande uppfattningar redovisas av t. ex. länsstyrelserna i Hatlands län, i Göleborgs
och Bohus län och / Jämtlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de kommuner som kommenterat förslagel framhåller t.
ex. Uppsala kommun att interpellations- och frågeinstituten fyller en viktig
funktion i den kommunala demokratin. De gör det möjligt alt i kommunfullmäktige
debattera de kommunala frågorna. Både interpellationer och frågor är viktiga
kontrollinstrument i den kommunala demokratin - ej minst för en minoritet.
Nuvarande reglering innebär bl. a. den begränsningen att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>interpellationer och frågor inom det specialreglerade
området enbart får framställas i ämnen som skulle kunna komma under
fullmäktiges handläggning på grund av att de omfattas av den ekonomiska
revisionen. Denna begränsning försvårar en allmän kommunalpolitisk debatt inom
det specialreglerade området. Det år f. ö. förenat med betydande svårigheter
att tillämpa de nuvarande reglerna. Därför välkomnar Uppsala kommun den av
kommunaldemokratiska kommittén föreslagna utvidgningen av de ämnen som kan bli
föremål för interpellationer och frågor. Härigenom skulle den kommunala
debatten i fullmäktige kunna breddas. En effekt av reformen borde också, anser
Uppsala kommun, kunna bli att fullmäktiges slällning i den kommunala demokratin
stärks, vilket är helt i linje med de intentioner som präglar 1977 års
kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland andra kommuner som ställer sig positiva lill delta
förslag kan följande nämnas: Flens, Eksjö, Jönköpings, Växjö, Gotlands,
Sölvesborgs, Helsingborgs, Höörs, Malmö, Ale, Grums, Forsby, Fagersta, Köpings,
Västerås, Borlänge, Gävle, Ovanåkers och Storumans kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av de landsting som yttrat sig konstaterar liksom
Malmöhus läns tandsting att del redan i nuvarande rättsläge finns tämligen
generös praxis i det oklara gränsområdet mellan tillåtna och otillåtna inlerpellationsäm-nen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget tillstyrker därför förslaget. Det ligger väl i
linje med den utveckling som de faclo skelt inom Malmöhus läns landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de övriga landstingen som är positiva till
huvudförslaget kan följande nämnas Uppsala. Södermanlands. Östergötlands.
Kalmar. Malmöhus. Skaraborgs, Kopparbergs och Väslernorrlands tåns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
tillstyrker i huvudsak den föreslagna ändringen av det interpellerbara området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de övriga som stöder förslaget kan Krislen
demokratisk samling samt Sveriges kommunaljuridiska förening nämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt många av de remissinstanser som är positiva till
förslaget anser att det i det fortsatta utredningsarbetet är nödvändigt med vissa
förändringar eller förlydliganden av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län finner att en utvidgning
av möjligheterna att interpellera är viktig. I lagförslaget nämns att alla
ämnen som tillhör styrelsens, nämndens eller beredningens handläggning är interpellerbara.
I det praktiska arbetet kan detta naturligtvis stöta på hinder. Främst gäller
delta röjande av uppgifter som kan skada den enskilde. Trots detta anser
länsstyrelsen det principiellt viktigt att möjligheten finns att skaffa information
om övriga styrelsers och nämnders arbete. Däremot finner länsstyrelsen atl det
bör finnas en begränsning i möjligheterna atl interpellera i ärenden som kan
kränka den enskilde. Oftast finns inom dessa områden en speciallagstiftning som
reglerar handläggningen, om inte annan lagstiftning inom ramen för exempelvis
sekretesslagen eller förvaltningslagen lägger några hinder i vågen. Enligt
länsstyrelsens mening bör möjligheterna till att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>interpellera utökas i enlighet med förslaget, dock med den
begränsningen att om annan specialreglerad lagstiftning lägger hinder i vägen
eller enskildas integritet kan skadas, dessa frågor undandras från interpellation.
Principen måste alltså vara att så långt som möjligt söka säkerställa
ledamöternas rätt att skaffa sig kontroll och insikt i olika
handläggningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter redovisas av länsstyrelsen i Gotlands
län samt Botkyrka, Göteborgs, Borås och Umeå kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även de båda kommunförbunden uppmärksammar problemen kring
ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Svenska kommunförbundet
konstaterar i sitt yttrande all sådana enskilda ärenden som avser
myndighetsutövning mot enskild rimligen måste uteslutas från interpellation.
Fullmäktige saknar hår varje befogenhet att ingripa i de enskilda ärendenas
handläggning, för vilka de specialreglerade nämnderna har ett särskill, längre
gående juridiskt ansvar än för andra ärenden. Gränsen för interpellationsområdel
bör därför i lagen uttryckas så att ärende som innebär myndighetsutövning mot
enskild är undantaget från interpellation. Gränsen härför bör kunna bestämmas
med ledning av förvaltningslagen. Vidgningen av interpellationsområdel inom den
specialreglerade sektorn skulle dä avse åtgärder av generell karaktär, som det
enligt lag åligger nämnderna atl fullgöra. Interpellationsområdel kommer
därigenom att vidgas betydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet, Skaraborgs läns landsting,
stadsjuristen i Stockholms kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra förändringar som kommenteras är sambandet mellan den
kommunala revisionen och del interpellerbara området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och med den föreslagna förändringen skulle sambandet
mellan området för kommunal revision och interpellation brytas framhåller Skaraborgs
läns -landsting i sitt yttrande. Numera kan interpellation mera ses som etl
medel atl få till stånd politisk debatt i aktuella frågor än som ett
kontrollmedel och elt komplement till revisionen. Landstinget ser därför inget
hinder mot att detta samband bryts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Svenska kommunförbundet behandlar detta problem. I
yttrandet konstateras atl man bör ha klart för sig att en vidgning av det interpellerbara
området inom den specialreglerade delen av kommunalförvaltningen medför att
sambandet mellan interpellation och kommunal revision kominer att brytas.
Gränserna för den kommunala revisionens granskningsområde kommer ju inte atl
vidgas samtidigt. Kommunförbundet anser ändå att en vidgning av interpellationsområdel
bör tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter redovisas i yttranden från
länsstyrelsen i Jönköpings län och Borås kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stadsjuristen i Stockholms kommun framhåller i sitt
yttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förslaget innebar att det nuvarande sambandet mellan
ämnesområdena för interpellation och den kommunala revisionen bryts. Genom den
föreslagna utvidgningen av ämnesområdet för interpellation kommer debatten i
fullmäktige att kunna röra sädana frågor som t. ex. socialnämn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dens riktlinjer för behovsprövning vid olika former av
social service, skolstyrelsens och skolledningarnas urval av
föreningsaktiviteter inom den samlade skoldagen, byggnadsnämndens praxis när
det gäller dispens frän stadsplaner och byggnadsbestämmelser, trafiknämndens (gatunämndens)
principer beträffande lokala trafikföreskrifter och dispenser från dessa, m. m.
Onekligen är det anmärkningsvärt att sådana frågor, som i väsentliga delar inte
ligger inom fullmäktiges kompetensområde och som nämnderna inle ansvarar för
inför fullmäktige, skall kunna bli föremål för granskning och meningsyttringar
i en inlerpellalionsdebatt. Delta.kan medföra risk för oklarhet rörande de specialreglerade
nämndernas ansvar inom sina uppgifts-områden. Enligt juridiska avdelningens
mening bör man därför, om förslaget leder till lagstiftning, åtminstone i
motiven klargöra all interpellationsinstitutet inle får användas så alt
fullmäktige därigenom överskrider sin kompetens. Anser man å andra sidan att
fullmäktiges inflytande på ifrågavarande områden av den specialreglerade
verksamheten bör utökas, bör man ta steget fullt ut, och alltså tillerkänna
fullmäktige beslutsbefogenhet och direktivrält samt räll alt utkräva
revisionsansvar ocksä inom de områden av del specialreglerade fältet där
nämnderna f. n. har en exklusiv kompetens."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etl annat
område som också måste förtydligas enligt vissa remissinstanser är förhållandet
mellan sekretesslagen om interpellätionsreglerna. Enligt Svenska
kommunförbundets mening är det värdefullt om läget här kan klarläggas, särskilt
med hänsyn tiii alt sekretesslagen innehåller två olika grunder för
skadebedömning. Enligt styrelsens mening vore det ej tillfredsställande om interpellation
skulle kunna bli obesvarad på den grund att sekretess kan åberopas t. ex. i ett
upphandlingsärende. Förbundet anser atl elt klargörande från lagstiftarens sida
på denna punkt emellertid är önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter lämnas av Oskarshamns kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Remissinslanser som är tveksamma eller inte tar slällning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett mindre antal remissinslanser är tveksamma eller vill
inte ta slällning till förslaget om en vidgning av det interpellerbara området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun är villig acceptera kommitténs förslag atl
vidga inlerpellafionsinstilulet. I likhet med kommittén vill dock kommunen
varna för risken att interpellationsdebatten kan inkräkta på fullmäkligedebatten
om interpellationsinstitutet vidgas på et* okonlrollerbarl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
offentligt forum där alla frågor som handhas av kommunen kan diskuteras kan
vara en tilltalande tanke. Risken för att bygga in företeelser som spolierar
den demokratiska beslutsprocessen måste dock övervägas. Som Umeå kommun ser det
bör vid ett utökat interpellationsinstitut komniunen ges frihet att i lokal
arbetsordning reglera t. ex. möjliga interpellationsämnen. tidsåtgång för
inlägg, tid för inlämning och förbere-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delse osv. Genom generellt verkande tidsbegränsningar
erhålls de sirikta regler i tillämpningen som behövs för att garantera ett väl
fungerande fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nä.ssjö
kommun anför vissa betänkligheter mot förslaget. Risken måste bedömas som
uppenbar att den specialreglerade nämnden ej endast får staten som
tillsynsmyndighet, fastmer även sin egen fullmäktigeförsamling. En utökning av interpellationsämnet
får emellertid ej medföra alt faeknämn-derna. specialreglerade såväl som faktullativa,
ställs till svars i fullmäktige-Till den föreslagna utvidgningen av området
för interpellationer och enkla frågor anmäler Sundsvalls' kommun en viss
tveksamhet som består i att ärenden som för de flesta är ointressanta kan komma
upp till behandling. Enskilda problem kan möjligen också tas upp genom att interpellanlen
eller frågeställaren framställer problemen i mera generella formuleringar. Interpellations-
och frågeinstitulet har för övrigt behandlats pä sådant sått inom kommunens
fullmäktige, atl några anmärkningar som talat för en utvidgning, av dessa
institut inle blivit framställda. Från den socialdemokratiska
kommunfullmäktigegruppen har framförts tanken på en offentlig frågestund före
början av sammanträdena. Från folkpartiels fullmäktigegrupp är man också inne
på att ""bryta ut", interpellationer och frågor för särskild
handläggning. Andra former för att få ut mera av kommunfullmäktigesam-manlrädena
än genom alt vidga området för interpellationer och enkla frågor kan alltså
sökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget kommer enligt det föredragande borgarrådet i
Stockholms kommun dels att medföra att det blir lättare för kommunfullmäktige
att avgöra om en interpellation och enkel fråga får ställas eller inte. Å andra
sidan får förslaget med stor sannolikhet till följd att kommunfullmäktige
kominer att ha långa och ingående debatter om frågor och principer som de
enskilda facknämnderna inte ansvarar för inför kommunfullmäktige och som därför
inte ligger inom fullmäktiges kompetensområde. Mot denna bakgrund ställer sig
borgarrådet tveksam till om ett förtydligande av kommunfullmäktiges centrala
och samordnande roll skall ske- på bekostnad av specialreglerade och andra
nämnders ansvarsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkel vill inte motsätta sig den föreslagna
utvidgningen av interpellationsinstitutet även om verket bedömer att
förändringen möjligen endast blir av marginellt värde när det gäller att
tillförsäkra fullmäktige den ökade insyn och kontroll över den kommunala
verksamheten som eftersträvas. Fler fraingängsvägar bör sökas. En av dessa kan
vara att vidareutveckla den kommunala revisionen med utgångspunkt i de försök
som vissa kommuner gjort med förvaltningsrevision. I ett längre perspektiv
skulle man då också behöva överväga formerna för hur en effektiv kommunal
förvaltningsrevision lämpligen bör organiseras och drivas för att uppnå sitt
syfte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Remissinstanser som är negativa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett mindre antal remissinstanser är direkt negativa till
kommitténs förslag till förändringar av bestämmelserna om interpellationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre, Norrköpings och Lessebo kommuner anser att det
nuvarande systemet är fullt tillräckligt för att fillgodose enskildas
förtroendevaldas krav på information. Man menar alt det är tillräckligt att interpellationsinslitutet
enbart avser ämne som tillhör fullmäktiges handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Remissinstansernas inställning till frågan om
adressatkretsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om adressatkretsen, dvs. till vilka en interpellation
skall kunna ställas har kommittén funnit väl avvägd och alltså inte föreslagit
någon förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett mindre antal av remissinstanserna har kommenterat della
förslag. Några bl. a. Norrköpings och Lessebo kommuner samt Västerbottens läns
landsting instämmer i atl denna del av interpellalionsbestämmelserna inte bör
förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några andra instanser har annan åsikt. Skaraborgs läns landsting
anser att landsting och kommunfullmäktige bör ha rätt att föreskriva att interpellation
också får riktas lill annan förtroendevald än ordförandena i styrelsen, annan
nämnd eller beredning. Den år 1977 införda möjligheten att tillåta att ordföranden
i styrelsen överlämnar lill honom ställd interpellation att besvaras av annan
ledamot i styrelsen är enligt förvaltningsutskottets mening inte tillfyllest i
alla lägen. Det förekommer numera bestämd ansvarsfördelning mellan ledamöter i
styrelsen, främst heltidssysselsatta, i form av rotelindelning eller på annat
sätt. Dessa förtroendevalda har som regel ett övergripande ansvar för var sin
del av förvaltningen, även qin de inte är ordförande i de nämnder som ligger
inom ansvarsområdet. Enligt förvaltningsutskottets mening bör sådana
förtroendevalda kunna interpelleras direkt. Landsfinget anser därför att
landsting och kommunfullmäktige bör ges vidgade möjligheter att bestämma
kretsen av adressater vid interpellation. Som framgår av kommunalföretagskommitténs
nyligen utgivna delbetänkande (SOU 1982:15) finns också av andra skäl behov av
en utvidgning av adressatkretsen. Enligl Skaraborgs läns landsting uppfattning
är det motiverat att ge landsting och kommunfullmäktige en mer generell rätt atl
bestämma om adressat vid interpellation i stället för atl tynga kommunallagen
med ytterligare regler härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter redovisas i yttranden från Skara,
Jönköpings och Malmö kommuner.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Principfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén föreslår sådana ändringar i
kommunallagen att möjlighet öppnas för kommuner och landstingskommuner att
utbetala ersätlning med hänsyn lill individuellt inkomstbortfall. Införs sysle.met
skall det enligt kommittén gälla förvärvsarbetande oavsett om han eller hon är
anställd, egen företagare eller fri yrkesutövare. Samma legala krav på att
beloppen skall vara skäliga som gäller nuvarande förmåner bör gälla. Någon
begränsning i lagen av rätlen till ersättning för förlorad arbetsförtjänst i
förhållande lill om uppdraget omfattar enstaka sammanträ-desdellagande,
dellids- eller hellidsengagemang bör enligl kommittén ej göras. Införs ersättningsformen
skall den också tillämpas generellt för uppdrag av samma art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén ser det som positivt att
arvoden i allt större utsträckning automatiskt kan följa den allmänna
löneutvecklingen. Anknytningen till viss löneklass på den kommunala löneplanen
gör detta möjligt. Däremot ser kommittén det som en utveckling i fel riktning
om de förtroendevaldas ersättningsregler låses fast vid Ijänsiemannabestämmelser
i andra avseenden, t. ex. uppflyttningar i löneklass och reglerad arbetstid.
Särskilda beslut i alla ersättningsfrågor som gäller förtroendevalda bör
fattas. Om ersättning för förlorad arbetsförtjänst införs som en ny
ersättningsform i kommunallagen ändrar detta ej arvodels karaktär. Liksom f. n.
skall sådant utgå i förhållande till den lid och det arbete som den förtroendevalde
lägger ned på uppdraget. Likvärdiga uppdrag skall arvoderas med samma belopp
ulan hänsyn lagen till uppdragstagarens personliga förhålländen. Däremot kommer
frågan om arvodesnivån i ett nytt läge om flertalet förtroendevalda erhåller
ersättning för förlorad arbetsförtjänst och täckning för kostnader förenade med
uppdraget. I kommuner och landstingskommuner med höga arvoden kan enligt
kommittén förmodligen en återhållsamhet med uppräkningen av beloppen väntas
eller kanske t. o. m. en sänkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett 90-tal remissinslanser tari sina yltranden upp
principen om ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Av dessa ställer sig ett
60-tal instanser positiva till förslaget medan ett 25-tal intar en negativ attityd.
Några instanser diskuterar frågan utan att direkt la ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinslanser som släller sig positiva lill principen
anför främst alt det är rimligt att man nu i kommunallagen öppnar denna
möjlighet. Man hänvisar härvid till betydelsen av att ingen av ekonomiska skäl
skall vara förhindrad atl ta politiska uppdrag. Många remissinstanser betonar samlidigt
att skälighetskravet måste betonas. Remissinstanserna betonar samtidigt att
även om en möjlighet öppnas i kommunallagen det är kommunerna själva som skall
bestämma hur ersättningssystemet skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som är negativa till tanken om
ersättning för förlorad arbetsförtjänst hänvisar främst till nuvarande princip
att del skall utgå lika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arvode för samina arbete. Man hänvisar också i rnånga fall
till de skäl som angivits i det särskilda yttrandet av Olof Jonsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser framhåller oavsett vad de tar för
ställning i principfrågan att det föreslagna ersättningssystemet kan innebära
administrativt krångel och merarbete. Detta måste beaktas i det fortsatta
arbetet med ett eventuellt nytt ersättningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.1 Remissinstanser med en positiv inställning tiU förslagel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 remissinstanser instämmer i aUmänna ordalag i
kommitténs synpunkter och förslag i själva principfrågan om ersättning för
förlorad arbetsförljnäst. ' Dessa är kammarkollegiet, statens arbetsgivarverk,
länsstyrelserna i Gotlands och Jämtlands län. Botkyrka, Motala, Jönköpings,
Gotlands, Landskrona, Strömstads, Ale, Svenljunga, Trollhättans, Hallsbergs,
Köpings, Västerås, Rättviks, Bräcke, Are, Lycksele och Storumans kommuner,
landstingen i Stockholms, Uppsala och Kopparbergs län, Kristen demokratisk
samling och Fredrika-Bremer-Förbundet saml Landstingsförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell drygt trettiotal instanser är positiva i principfrågan
och har dessutom lämnat vissa kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser tar upp ersättningsfrågornas
betydelse för,rekryteringen till förtroendeuppdragen. I sammanhanget betonas
även del inkomstbortfall som vissa grupper av förtroendevalda får vidkännas
vid utövandet av uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun framhåller all det ekonomiska
ersättningssystemet måste ge människor möjlighet alt delta i kommunal
verksamhet utan ekonomiska uppoffringar. För atl den kommunala demokratin skall
kunna bestå och utvecklas krävs sådana åtgärder som kan underlätta för kommuninvånare
att åta sig förtroendeuppdrag. Kommunen anser det otillfredsställande att
vissa grupper av människor förorsakas stort inkomstbortfall på grund av sitt förtroendemannaskap.
Kommunen vill förorda atl ersättningssystemet utvidgas atl även gälla
ersättning för förlorad arbetsinkomst och att detta inskrives i kommunallagen.
Utvecklingen går mot fler och mer komplicerade ärenden och längre sammanlrädestider.
Då stora grupper får vidkännas inkomstbortfall för sammanträden blir
ersättningsfrågan etl allmänintresse även ur rekryteringssynpunkt. Kommunen
anser, att ersättning för förtroendeuppdrag skall utgå dels med
sammanträdesarvode, dels som ersättning för förlorad arbetsförtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. Sigtuna. Stockholms, Lessebo. Oskarshamns, Malmö, G
rums och Asele kommuner. Västerbottens läns landsting. Moderata
ungdomsförbundet och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund framför liknande
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser lar upp vissa orättvisor i nuvarande
ersättningssystem, innebärande bl. a. att vissa grupper får behålla sina
löneförmåner då de är lediga för att fullgöra sitt uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting anser att ett system för
ersättning till de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtroendevalda bör utformas så att del inte annat än i
undantagsfall skall innebära en ekonomisk uppoffring att åta sig ett politiskt
uppdrag. Ersättningssystemet mäste också möjliggöra rekrytering av
förtroendevalda ur olika medborgargrupper på lika villkor. Nuvarande system år
enligt landstinget otillfredsställande ur den synpunkten atl vissa grupper
-företrädesvis statsanställda - får behälla löneförmåner vid tjänstledighet för
förtroendeuppdrag. Detta är alltså fråga om en förmån som vissa grupper
förhandlat sig till i avtal samtidigl som man kanske avstått andra förmåner.
Trots delta anser landsfinget att denna relativa fördel för exempelvis
statsanställda måste bort. Del grundläggande demokratiska kravet att alla medborgargrupper
skall ha samma möjligheter till och villkor för politiskt arbete måste fä ta
över. Kommittén föreslår ett ersättningssystem som består av dels arvode, dels
ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Den senare typen av ersättning kräver
en ändring i kommunallagen. Landstinget finner förslagel positivt i så motto
att ingen grupp i praktiken längre får fördel gentemot andra grupper av
bibehållna löneförmåner i samband med förtroendeuppdrag. Alla blir i princip
likställda innan den politiska förrättningen börjar och själva uppdraget kan
sedan ersättas med etl arvode som är lika för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av bl. a. Karlskoga kommun,
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund samt Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller att/jwiripeu om lika
ersättning för samma uppdrag bör gälla även framgent och att ersättning för
förlorad arbetsförtjänst bör betraktas som en komplettering till det
grundläggande arvodessystemet. Vissa instanser som resonerar pä della sätt
menar alt den nya ersättningsformen bör tillämpas med viss restriktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i VåslmatUands län utgår från att den
vedertagna principen om lika ersätlning för lika arbete även fortsällningsvis
skall gälla, exempelvis vid arvodering av heltidsengagerade förtroendevalda.
Länsstyrelsen har i övrigt inte tolkat förslaget om ersättning för förlorad
arbetsförtjänst på det sättet atl detta skall gälla generellt, ulan att
möjligheten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst skall tillämpas med slor
restriktivitet och endasi gälla för att trygga olika medborgargruppers
möjligheter att della i olika förtroendeuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skara
kommun ställer sig tveksarh lill förslaget om förlorad arbetsförtjänst som
innebär att personer i visst fall genom atl få både arvode och ersätlning för
förlorad arbetsförtjänst kan erhålla dubbel ersätlning för ett uppdrag. ,Detta
strider mot grundläggande idéer om ersättningsbestämmelser. Kommunen finner
att ersättning till kommunalt förtroendevalda även fortsättningsvis bör bygga
på principen om lika ersättning för samma uppdrag. Ersättning bör för förlorad
arbetsförtjänst således enligt kommunen endast utgå för sådan tid som ej
ersätts med sammanträdesersättning, exempelvis när helt arbetspass går förioral
som följd av deltagande i sammanträde som endasi pågår under någon eller nägra timmar.
Offentligt uppdrag bör enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunen ej kunna fullgöras med bibehållen lön, i stället
bör man verka för en bättre arvodessättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlänge kommun anser att likvärdiga uppdrag bör arvoderas
med sanima belopp oavsett hur uppdragstagarens personliga ekonomiska
förhållanden ser ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO) understryker
nödvändigheten av att ett system med ersättning för förlorad arbetsförtjänst
införs. Utöver detta föreslår kommittén att man ocksä bör ha någon form av
arvode, lika för alla, som ersättning för den frilid man lägger ned och det
ansvar man lar på sig genoni att åta sig ett uppdrag. Den åsikten delar LO, med
den självklara reservationen att ersättningen måste vara skälig, så att inte
väljarna upplever politikerna som otillbörligt ekonomiskt gynnade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anför atl genom
den kombination av ersättning för uppdraget och ersättning för förlorad
arbetsförtjänst som kommitténs lagförslag gör möjlig kompletteras rätlen till
ledighet med sådana ersättningsregler att ingen av ekonomiska skäl enligt
förbundet bör vara förhindrad alt åta sig uppdraget. Den konstruktion kommittén
vall ger kommunerna stor frihet att själva utforma ersättningsreglerna i
detaljer. Detta är bra. anser förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sigtuna kommun tillstyrker det förslag om ersättning för
förlorad arbetsförtjänst som kommittén redovisar i sitt betänkande.
Ersättningen vid sammanträden kommer då att bestå av två delar - arvode samt
ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Det kan då enligt kommunen vara
naturligt att sänka arvodesdelen, vilken utgår med samma belopp föi" alla.
Kommunens frihet att själv få besluta om ersättningsnivån måste, liksom
kommittén föreslår, fortsätta att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser, som är positiva i principfrågan,
uttrycker viss tvekan beträffande innebörden och räckvidden av kommilténs
förslag. I nägra fall anförs att det vore rimligt att begränsa den grupp av
förtroendevalda som erhåller ersättning för förlorad arbetsförtjänst, bl. a. de
heltidsengagerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet konstaterar att kommitténs förslag
i fråga om de förtroendevaldas ekonomiska fömåner innehåller åtskilliga nyheter
och innebär att kommunallagens ersättningsregler ges delvis annat innehåll än
de nuvarande. Allmänt sett anser förbundet att en uppmjukning av olika nu
gällande begränsningar i ersältningsrätlen bör ske. Däremot finns anledning att
diskutera hur detta skall gå till. När det gäller ersättning för förlorad
arbetsförtjänst anser förbundet att lagen bör ge möjlighet till sådan ersätlning.
Däremot är förbundet tveksam till innebörden och räckvidden av kommitténs
förslag. Förbundet utgär från att avsikten inle varit att ersätta den nuvarande
principen om lika ersättning för samma uppdrag med en helt ny princip som
skulle innebära att ersättning för förlorad arbetsförtjänst skulle kunna
tillämpas fullt ut i alla lägen, om kommunerna önskade det. Förbundet ställer
sig av principiella skäl avvisande till en lösning söm skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göra det möjligt att t. ex. arvodera två deltidsanställda
kommunalråd med samma omfattning av uppdraget olika på grund av att deras inkomstförhållanden
vid valtillfället är olika. Förbundet utgår från atl tanken varit att behålla
principen om lika ersätlning för samma uppdrag som huvudregel, men alt denna
skulle få kompletteras med en rätt atl utge ersättning för förlorad arbetsförtjänst
när detta är motiverat för atl motverka olikslällighet mellan olika medborgargrupper
i fråga om möjligheten all åla sig kommunala uppdrag. Förbundet åsyftar sådana
fall som inkomstförluster för skiftarbetande eller förlust av semesterförmåner lill
följd av uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro och Luleå kommuner instämmer i kommunförbundels
yttrande. Uppsala kommun anför för sin del liknande synpunkter. Karlskoga
kommun anser att kommunerna måste ha möjligheten att begränsa gruppen som får
ersättning för förlorad arbetsförtjänst genom, all uppdragstagare med årsarvode
undantas. Östergötlands läns landsting anser atl heltidsuppdrag skall ersättas
enbart med arvode. Svenska arbetsgivareföreningen anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommuns principiella inställning är atl de
förtroendevaldas ersättningsfrågor skall behandlas generöst, att det är bra med
en uppmjukning av nu gällande begränsningar av ersältningsrätten samt att de
avarter som kan förekomma skall angripas. Vidare skall principen vara lika
ersättning för samma uppdrag. Kommillén föreslår i sitt betänkande att
ersättning för förlorad arbetsförtjänst skall kunna tillämpas fullt ut, om
kommunerna så vill. Etl sådant förslag kan komma atl innebära att samma uppdrag
ges olika ersättning beroende på vilken inkomst den förtroendevalde har. Denna
konsekvens är helt oacceptabel och stär i strid med huvudprincipen. Kommunen
vill därför bestämt motsätta sig detta förslag. I stället bör kommunerna ges
stor frihet att utifrån lokala förutsättningar utforma ersättningsregler.
Kommunallagen bör därvid klart uttala att lika ersättning skall utgå för samma
uppdrag. Därutöver skall den enligt kommunen kompletteras med en rätt att utge
ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller annan förmän till följd av
uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Kalmar läns landstings uppfattning bör ersättning
för förlorad arbetsförtjänst ulgå endast i den mån gällande sammanträdesarvoden
-baserade på principen om lika ersättning för samma uppdrag- ej ger täckning
för förlorad arbetsförtjänst i det enskilda fallet. Landstinget förordar
sålunda en form av "samordning" av sammanträdesarvode och ersättning
för förlorad arbetsförtjänst upp till högst ett belopp som på objektiva grunder
kan fastställas som aktuell förlorad arbetsförtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några kommuner menar atl frågan om hur reglerna för
ersättningen skall utformas i detalj är en fräga för den enskilda kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borås kommun konstaterar att genom de föreslagna
ändringarna i kommunallagen som innebär att fullmäktige får besluta atl lill förtroendevalda
utge skälig ersättning för upprag, ges kommunerna vidgade möjligheter atl
ekonomiskt kompensera sina förtroendevalda. Kommunen utgår från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att kommitténs förslag till ett förändrat
ersättningssystem och anvisade metoder för genomförande kan betraktas som
enbart rekommendationer med möjlighet för kommunerna att själva på lokalplanet
få avgöra på vilket sätt ersättningsfrågorna skall lösas. Enligt kommunens
mening finns del emellertid anledning att under rådande ekonomiska läge
särskilt uppmärksamma konsekvenserna av ett genomförande av kommitténs
rekommendationer. Med beaktande av vad ovan anförts tillstyrker kommunen
kommitténs förslag lill lagändring. Bl. a. Helsingborgs, Hedemora och Åsele
kommuner anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I några fall lämnar remissinslanserna synpunkter på den
lagtekniska delen av förslaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet säger i sitt yttrande bl. a. att
den föreslagna skälighetsregeln i kommunallagen inte ger någon upplysning om de
grunder varpå kommunallagens ersättningssystem vilar. Den som vill ta reda på
dessa grunder hänvisas till lagens förarbeten. Detta är otillfredsställande.
Förbundet föreslår därför att lagbestämmelsen ges en annan utformning än
kommittén föreslagit. Grundsatsen om att lika ersätlning skall ulgå för samma
uppdrag bör direkt skrivas in i lagbestämmelsen som huvudregel. Därtill bör
knytas en uttrycklig möjlighel att härutöver utge ersättning för inkomstförlust
eller för förlust av annan förmån till följd av uppdraget, om det finns skäl
härtill. Kommunerna bör därvid ges relativt fria händer atl bedöma när en sådan
individuell kompensation bör utgå inom ramen för en allmän skälighetsbedömning.
Örebro och Luleå kommuner instämmer i Svenska kommunförbundets synpunkter vad
gäller ersättningsfrågan. Utan direkt hänvisning lill förbundet anför Malmö
kommun liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anser att det av lagtexten bör framgå alt
den nu gällande principen om lika ersättning för samma uppdrag gäller. Därjämte
bör det enligt kommunen skapas etl uttryckligt lagstöd för möjligheten för
kommunen att ersätta förlorad arbetsförtjänst och annat inkomstbortfall som
direkt föranleds av uppdraget liksom andra kostnader som är förenade med
förtroendeuppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamns kommun anser att i lagstiftningen bör endasi
fastläggas rätten för kommunerna att utge ersättning för inkomstbortfall. Det
bör få ankomma på kommunerna att närmare utforma erforderliga regler för
fastställande av grunder och beräkning och storlek på belopp. Etl krav som dock
enligt kommunen kan bibehållas i lagen år atl de ekonomiska förmånerna skall
vara skäliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett par
remissinstanser anser atl del förestagna syslemel är svårl att administrera.
Länsstyrelsen i Västmanlands län efterlyser därför enkla regler.
Västernorrlands läns landsting menar all det kommer att uppstå många
gränsdragningsproblem och att del för många yrkesgrupper blir svårt alt beräkna
inkomstbortfallet. Det är därför enligt landstingels mening angelägel att
gemensamma riktlinjer utfärdas. De båda kommunförbunden bör få i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pldp.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift att mera i detalj utforma ersättningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda kommun anser att förslagels införande förutsätter
att sjuk-penningkommiuéns förstag realiseras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.2 Remissinstanser med en negativ Insiåtlning tUt förslagel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två remissinstanser avslyrker i utlmännu ordalag kommilténs
förslag, nämligeil länsstyrelsen i Hallands län och Växjö kommun. Det är
vanligt bland derh som är motståndare till ersättning för förlorad
arbetsförtjänst att hänvisa till principen om tika ersättning föf samma
uppdrag. I flera fall refererar man till sakkunnige Olof Jonssons särskUda
yttrande, som bl. a. går ut på atl en uppräkning av arvodena vore en bättre
metod än att direkt ersätta everitiiellt inkomstbortfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det inte bör
förekomma både sammanttädesarvoden och ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Nuvarande princip om lika ersätlning för lika arbete bör bibehållas. Flens och
Nässjö kommuner anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplands-Väsby kommun anser att kompensation till skift-
och kvällsar-betande för oundvikliga förluster av arbetsinkomst på grund av
förtroendeuppdrag åt kommunen kan på enkelt sätt åstadkommas genom komplettering
av kommunens ersättningsreglemente så att dagarvode utgär till skift-och kvällsarbetande
även för kvällssammanträde under förutsättning att inkomstförlusten styrks pä
nöjaktigt sätt. Kommitténs förslag om ersättning för förlorad inkomst och
ersättning till hemarbetande avvisas. Uppdrag som förtroendevald bör arvoderas
på skälig nivä varmed skall förstås ett belopp soifi täcker normalt
inkomstbortfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eksjö kommun anser att ekonomiska skäl inle torde vara ett
avgörande hinder för huvuddelen av befolkningen att åta sig kommunala uppdrag.
Kommunen anser inte att det i dagens ekonomiska läge är möjligt att införa nya
ersättningsformer eller väsentligt höja nu utgående ersättningar för
förtroendemän. Av de skäl som sakkunnige Olof Jonsson anför i sitt särskilda
yttrande avstyrker kommunen att man i dagens läge inför etl syslem med
ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Som ett ytterligare skäl mot delta må
åberopas att det medför ökad administration för kommunen. Man bör i dagens
ekonomiska läge enligt kommunen vara försiktig med atl ytterligare utöka den
kommunala administrationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höörs kommun finner icke tillräckliga skäl att tillstyrka
förslaget att etsättrling för förlorad arbetsförtjänst skall kunna utgå i
kombination med ersättliing för nedlagt arbete. Kommunen finner att övervägande
rättviseskäl talar för att huvarande grundmodell bibehålles. nämligen att lika upprag
skall ersättas med samma belopp. Att sedan ersättningens nivå kan diskuteras år
en annan sak och kommunen anser att det är rimligt att nivån liogerså högt att
ingen av ekonomiska skäl avstår från politiska uppdrag. Den nuvarande modellen
har enligt kommunens mening fungerat väl och fyller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kravet på administrativ enkelhet. Kommunen anser ätt ersättningssystemel
bör vara sådant att ingen av ekonomiska skäl avstår från politiska uppdrag.
Systemet bör emellertid inte heller stimulera till rekrytering av förtroendemän
genom att locka med överbud vad gäller arvoden, ersättningar och pensioner. Det
måste finnas, säger kommunen, en strävan att ersättningarna i olika former till
förtroendemännen skall vara privatekonomiskl neutrala. Malmöhus läns landsting
anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mölndals kommun anser att del är svårt - för att inte säga
omöjligt - att finna elt helt rättvist ekonomiskt ersättningssystem till de
förtroendevalda. Kommunen anser dock, att man bör avvisa utredningens förslag
om ändringar i kommunallagen att ersättning generellt skall utgå för förlorad
arbetsförtjänst för alla typer av uppdrag. Nuvarande ersättningssystem fär
enligt kommunen anses ge tillräckliga möjligheter till ekonomisk gottgörelse
för förtroendeupprag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stenungsunds kommun är starkt kritisk till föreslaget
ersättningssystem och vill i stället framhålla att kommuner och landsting bör
ersätta förtroendevalda med arvoden relaterade till uppdragens tyngd och
betydelse, samt i relafion till tidsåtgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fagersta kommim avstyrker förslagel om ersättning för
förlorad arbetsförtjänst. Däremot anser kommunen atl förtroendeman som för att
fullgöra nägon enstaka sammanträdestimme måste avstå inkomsten från etl helt
arbetspass skall få sammanträdesersättning såsom för heldagssammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ovanåkers kommun ifrågasätter starkt rättvisan i
kommitténs förslag om ersättning för förlorad arbetsinkomst kombinerat med
arvode vid sammanträde. Kommunens synpunkter sammanfaller i stället med
sakkunnige Olof Jonssons särskilda yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sundsvalls kommun anser att man bör uppehålla principen om
lika lön för lika arbete, dvs. atl själva deltagandet i sammanträdena bör
ersättas likartat. Denna princip ställs i vissa avseenden ur spel genom det
förslag som redovisas i betänkandet. I stället kan man enligl kommunen försöka
anpassa ersättningarna för sammanträden eller förrättningstimmar på ett väl
avvägt sätt. Om man finner en lämplig ersättningsnivå behöver frågan om ersätlning
för förlorad arbetsförtjänst ej aktualiseras. Av vikt är att man från
kommunernas sida har en kontinuerlig bevakning av ersättningarna så att man inle
får eftersläpningar eller oformligheter i ersättningsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser att förslaget om ett renodlat
arvodessystem har så många fördelar med hänsyn till det allmänna rältsmedvetandet
och svensk arbetsmarknad atl detta förslag seriöst bör prövas innan det
förkastas till förmån för kommilténs eller annat förslag om ersättning för
förlorad arbetsförtjänst i kombination med elt nivåsänkt arvode.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landsting uttalar att kommitténs förslag
beträffande ekonomiska förmåner lill förtroendevalda medför relativt stora
förändringar om de genomförs. Landstinget anser det i och för sig lämpligt att
reglerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>härom ändras så att en smidigare tillämpning blir möjlig.
Förslaget om införande av möjlighel att utge ersättning för förlorad
arbetsförtjänst kan landstinget inte tillstyrka. Delta innefattar elt avsteg
från den grundläggande principen om lika arvode för samma uppdrag. Enligl
landstingets mening har kommittén inte redovisat tillräckliga skäl för atl
denna princip skulle överges. Ersättning till förtroendevalda bör liksom
hittills grundas på de arbetsinsatser och den tid som de lägger ned på sina
uppdrag och inte på den enskildes ekonomiska förhållanden. Den bör bestämmas så
att normalt setl ingen medborgare skall av ekonomiska skäl behöva avstå från all
åla sig uppdrag i landstingskommun eller kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
Västmanlands läns tandstings uppfattning har landstingen som regel fastställt
rimliga arvoden för de förtroendevalda. Det är angeläget att arvoderingen sker
på sådant sätt att normalinkomsttagaren inte gör någon förlust genom att åta
sig kommunalt uppdrag. Ersättningsfrågorna måste enligt landstinget ägnas
fortlöpande uppmärksamhet och vid prövningen av ersättningens storlek etc.
måste utöver den egentliga sammanträdesersättningen beaktas bl. a. tid som
åtgår för inläsning av handlingar, resor till och från sammanträdet samt
tidsförluster genom atl kanske ett helt arbetspass går förlorat genom en eller
någon fimmes sammanträde. I det sistnämnda fallet bör ersättning utgå såsom för
heldagssammanträde. Enligl landstingets mening bör ersättningen till de
kommunall förtroendevalda även fortsättningsvis bygga på principen om lika
ersättning för samma uppdrag. Kommunallagen bör alltså inte ändras på sådant
sätt att ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SHIO-Familjeföretagens uppfattning har det varit en
styrka att ersättningar till förtroendevalda har utgått enligt likformiga och
rättvisa regler i så måtto att arvoden eller sammanträdesersättningar varit lika
oavsett vem som varit mottagare. Skulle det av kommittén rekommenderade
systemet med ersättning för förlorad arbetsförtjänst införas, torde enligt
organisationen effekten bli att ersättningarna kommer att skifta på grund av
faktorer, som inte tillhör det specifika förtroendeuppdraget. Man kan inte
blunda för att elt dylikt system skulle komma atl framstå som orättvist och atl
del därför inle skulle bli allmänt accepterat. Organisationen är därför tveksam
om det är lämpligl att bygga ut de hittills tillämpade ersättningsformerna med
en ny form. Organisationen instämmer därför i den sakkunnige Olof Jonssons
särskilda yttrande av innebörd att ersättningen även fortsättningsvis bör bygga
på principen lika ersättning för samma uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns ungdomsförbund intar den principiella
ståndpunkten alt lika ersättning bör utgå för lika arbete. Förbundet biträder
på denna punkt sakkunnige Olof Jonssons ståndpunkt som kommer till uttryck i
hans särskilda yttrande. Nivån på den ekonomiska ersättningen bör generellt
sett höjas för atl därigenom minska det bortfall ur rekryteringsunderlaget som
sker av ekonomiska skäl. Målsättningen måste enligt förbundet vara att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheten atl åla sig elt förtroendeuppdrag skall stå öppen
för alla. Hinder av sociala, ekonomiska skäl eller på grund av handikapp eller
bostadsort måste undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns
kvinnoförbund anser atl den ekonomiska ersättningen tiU de kommunalt
förtroendevalda, även fortsättningsvis bör bygga på principen om lika ersätlning
för samma updrag. För alt undanröja eventuella ekonomiska hinder bör arvodet i
stället höjas. Förbundet ansluter sig helt lill förslagen i det särskilda
yttrandet av Olof Jonsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund framhåller all även om förbundet
anser atl det inle skall vara ekonomiskt betungande atl deltaga i politiskt
arbete, kan förbundet inte instämma i kommitténs förslag atl ersätlning för
förlorad arbetsförtjänst skall utgå. Förtroendevalda som är hemarbetande,
studerande och lågavlönade skulle enligt denna modell bli en eftersatt grupp i
ersättningssammanhang. Förbundet vill i stället ur jämslälldhetssynpunkl
förorda elt arvode, lika för dag- och kvällssammanträde, som är så väl
tilltaget att del täcker löneförluster för de flesta. Förbundet ansluter sig
alltså lill det synsätt som sakkunnige Olof Jonsson har i ett särskilt
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunaljuridiska förening delar - från de
synpunkter den har att beakta - de principiella ståndpunkter Olof Jonsson
framför i sitt särskilda yttrande. En inte oväsentlig ökning av del adminislrativa
arbetet i kommunen bedöms uppkomma om etl system med ersättning för förlorad
arbetsförtjänst införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser kritiserar förslaget från
rättvisesynpunkt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sölvesborgs kommun noterar med tillfredsställelse -att
fullmäktige även fortsättningsvis skall vara den instans som avgör frågan om
till vilka belopp ersättningarna till kommunalt förtroendevalda skall uppgå.
Förslaget om ersätlning för förlorad arbetsförtjänst finner kommunen ej
tillfredsställande. Kommittén synes enligt kommunen ej i tillräckligt hög grad
beaktat konsekvenserna av att överge den nu gällande principen om lika ersätlning
för samma uppdrag. Två hel- eller deltidsengagerade förtroendevalda som
tillträder två likvärdiga kommunalrådsposter, skulle t. ex. med utgångspunkt
från aktuell inkomst vid tillträdet få helt skilda ersättningar. Med tanke på
att de som förtroendevalda kommer atl få lika betungande uppgifter synes en
sådan ersättningsgrund enligt kpmmunen klart otillfredsställande.
Ersättningarna till ledamöterna i kommunstyrelsen eller annat lokalt organ
skulle med denna ersättningsgrund kunna fä en spännvidd som ur rättvisesynpunkt
skulle te sig stötande. I denna del kan kommunen ej förorda kommitténs förslag.
Liknande synpunkter anförs av Kristianstads kommun och Skaraborgs läns
landsting, som för sin del ifrågasätter det lämpliga i att ersättning för
förlorad arbetsförtjänst över huvud laget lillämpas på heltidssysselsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns
kvinnoförbund anför att etl system med ersättning för förlorad arbetsförtjänst
enligt förbundet bl. a. skulle leda till att en minoritetsgrupp av
förtroendevalda, främst kvinnor, bl. a. hemarbetande, studerande och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lågavlönade, i ersättningssammanhang skulle bli
eftersatta. Dessa grupper är dessutom redan nu underrepresenterade. Nässjö
kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser att det är förbehållet arbetsmarknadens
parter att förhandla bort de förmåner vissa offentligt anställda erhållit vad
gäller bibehållandet av lön vid fullgörande av förtroendeuppdrag. Berörda
parter bör därför enligt kommunen ges tid för en förhandlingsuppgörelse. Går
problemet ej atl lösa den vägen kan det ske genom lagsiiftning. Liknande
synpunkter anförs av Västmanlands läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två remissinslanser anser att del förestagna systemet är
administrativt krångligt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplands-Väsby kommun anser all det av kommittén förordade
ersättningssystemet blir ohanterligt och administrativt lungarbetat genom all
tvä ersättningsformer skall samordnas vid varje utbetalning. Del är också okjart
om sekretessbestämmelserna medger ett enkelt inhämtande av inkomst- och
sjukpenninguppgifter från försäkringskassan. Föreslagen ändring i kommunallagen
tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kommunaljuridiska förening anför atl en mängd
tillämpningsproblem torde uppslå t. ex. vad gäller ersättning till hemarbetande,
företagare och studerande. Ett enkelt och enhetligt syslem - vilket i dag i
princip finns -är att föredra. Föreningen föreslår atl eventuella orättvisor
utjämnas av partierna med hjälp av kommunalt partistöd. Det är enligt
föreningens uppfattning otillfredsställande om förvaltningspersonalen skall
behöva kontrollera de förtroendevaldas uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landsting kritiserar förslaget från
lagteknisk synpunkt. Landstinget anser alt lagbestämmelsen i kommunallagen bör
utformas så atl principerna för utgivande av ersättning anges i kommunallagen. Kommilténs
förslag med endast en skäligheisregel i lagen medför att dessa principer skulle
framgå enbart av förarbetena. Landstinget anser detta otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.3 Remissinstanser som lar upp principfrågan utan att
direkt ta stäUiting</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksrevisionsverkels uppfattning är den största
nackdelen med nuvarande system att ersättningsreglerna för förlorad
arbetsförtjänst är så skilda beroende på den enskilde förtroendemannens
anställningsförhållanden. Vid etl och samma nämndsammanträde uppbär t. ex. den
kommunall anställde oftast oavkortad lön från sin arbetsgivare samt
sammanträdesarvode och eventuellt årsarvode. Den statligt anställde får
normalt vidkännas s. k. A-avdrag. Den enskilt anställde slutligen har ingen
ersättning från sin arbetsgivare enligt avtal. Det är inte omöjligt, anser verkel,
alt denna ersåttningsbild gynnat utvecklingen mot atl offentligt anställda
besätter en oproportionerligt stor andel av förtroendemannaposierna och den kan
också från olika synpunkter upplevas som orättvis. Det är enligt verkets mening
angeläget att etl större mått av likställdhet i kompensationshänseende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eftersträvas. Detta borde enligt verket kunna ske på
följande två principiellt olika sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättning till
de kommunalt förtroendevalda bör åven fortsättningsvis bygga på principen om
lika ersättning för samma uppdrag, s. k. objektiva grunder. Det förhållande att
de offentliga, och kanske ocksä vissa andra arbetsgivare, i varierande grad
ersätter sina anställda för förlorad arbetsförtjänst vid fullgörande av
kommunala uppdrag måste då avtalas bort eller lagstiftas mot. Komplikationerna
är betydande eftersom avtalsfrågor är inblandade. Möjligen kan en sådan
nivåhöjning av arvodena all eventuella inkomstbortfall i de allra flesta fall
tacks bidra till att en lösning blir möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheter
öppnas för kommunerna att med lagligt stöd ersätta de förtroendevalda för
förlorad arbetsförtjänst enligt kommitténs förslag. Komplikationerna med ett
sådant system kan emellertid också vara betydande och de viktigaste saininanfattus
i det särskilda yttrande som avgetts av sakkunnige Olof Jonsson. Enligt verkets
meningar det svårt att på nuvarande underlag la slällning lill de olika
alternativen. Alternativ 1 har inte behandlats av kommittén. Om det vore
möjligt atl genomföra vore det från många synpunkter fördelaktigt. Dels kunde
principen om lika ersättning för samma uppdrag bibehållas, dels vore det
administrativt enklast. Enligt verkels mening borde förutsättningarna för detta
alternativ närmare utredas och diskuteras med berörda parter. Visar det sig
ogenomförbart, bör dock kommitténs förslag genomföras, hellre än att nuvarande
system med olika kompensation för förlorad arbetsförtjänst beroende på vem som
är förtroendemannens arbetsgivare, bibehållas. Även om ersättningsformen
"ersättning för förlorad arbetsförtjänst" införs är det enligt
verkets mening tveksamt om den bör kunna tillämpas för att ersätta heltidsengagerade
kommunalråd. Kanske bör detta inte explicit förbjudas i KL, men i kommilténs
skrivning framställs det som en möjlig och lämplig metod för ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämsiältdiietsombudsniannen anser att om möjlighet till
ersättning för förlorad arbetsförtjänst införs bör detta leda lill alt arvode
endast betalas till ej yrkesverksamma och för rimlig inläsningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JämstäUdshetskommittén är från jäniställdhetssynpunkt
tveksam till utredningens förslag om ersättning för förlorad arbetsförtjänst
vid kommunala sammanträden. Kommittén delar uppfattningen att människor med
normala inkomster inte bör förlora på sitt kommunala engagemang. Med den
utformning utredningens förslag har fått, har det dock enligt kommittén två
nackdelar från jåmställdhetssynpunkt. Kvinnor har generellt lägre löner än män.
En ersättning för förlorad arbetsförtjänst skulle medföra att lika arbete
betalades mycket olika. Detta skulle missgynna kvinnorna. Ersättningen för
kvinnor som arbetar i hemmet blir svår att beräkna. Kommittén föreslår i
stället alt arvoden för alla förtroendevaldas uppdrag sålts till ett belopp som
motsvarar den högsta sjukpenningen, dvs. 330 kr. per sammanträde. Det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle ge "lika lön för lika arbete" samtidigt
som det löser problemet med ersättning åt hemarbetande kvinnor. Därmed skulle
också minst samma skydd mot inkomstbortfall införas som vid sjukdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Laholms kommun anser att ändringarna i fråga om
ersättningar för kommunala updprag kan ifrågasättas. Det torde enligl kommunens
mening inte finnas möjlighel att konstruera ersättningssystem som
tillfredsställer alla förtroendemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uddevalla kommun ställer sig av principiella skäl tveksam
till förslagel om ersättning för förlorad arbetsförtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Södermantands
läns tandsting ställer sig tveksamt till kommitténs förslag att
sammanträdesarvode skall relateras till förlorad arbetsförtjänst. Vid arbete
inom nämnder, styrelser osv. ligger ett stort värde i att alla arbetar under
samma ersättningsbetingelser. Avgörande för om en fastställd ersättning skall
vara avhållande från att åta sig förlroendemannauppdrag är i stället enligt
landstinget ersättningens storlek resp. de kollektivavtalsbestämmelser som
gäller för lön under ledighet vid utövning av förtroendeuppdrag. Här skulle det
kommunala avtalet kunna stå som modell för arbetsmarknaden i övrigt. Utifrån
detta synsätt finns det enligt landstinget ingen anledning alt göra en
uppdelning i ersättning för förlorad arbetsförtjänst och arvode.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata kvinnoförbundet anser att den som tar elt uppdrag
skall arvoderas. Arvodet bör vara så stort att det täcker förväntade kostnader
i samband med uppdraget. Storleken bör enligt förbundet vara baserad på uppdragets
tyngd och tidsåtgång. Arvodets storlek bör vara förbehållet bedömning i varje
kommun. Arvodet bör enligt förbundet även täcka in resor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Modell för ersättningsmetod</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en utväg att komma till råtta med svårigheter vad
gäller beräkningsgrund och administrativt förfarande anvisar
kommunaldemokratiska kommittén en modell för ersättningssystem för förlorad
arbetsförtjänst som knyter an till sjukpenningförsäkringen. Kommittén tror att
denna lösning ger både rättvisa, enkelhet och skydd för den personliga
integriteten. Förslaget har den generella begränsningen att schabloniserad
ersättning ges alla och all vissa av de brister som vidlåder
sjukförsäkringssystemet, t. ex. viss eftersläpning med inkomstjustering,
accepteras. Förslaget innebär att den förtroendevalde som vill göra anspråk på
ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt kommittén skall lämna två slags
uppgifter: a) aktuell inkomst, b) yrke. eventuell arbetsgivare, arbetstider,
avlöningsform samt de eventuella löneavdrag som sker vid ledighet för
förtroendeuppdrag. Den första uppgiften styrks med försäkringsbesked, den andra
avges, på heder och samvete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av del 35-tal remissinslanser som särskilt berört den
tekniska lösninsen är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett tio-tal positiva men övriga är negativa eller
tveksamma. Bland de positiva remissinstanserna framhålls att en anknytning till
sjukpenningförsäkringen bör förenkla systemet. Man framhåller samtidigt att en
generös tillämpning bör ske för hemarbetande samt att en övre gräns kan te sig
rimlig. De negativa eller tveksamma remissinstanserna vänder sig bl. a. mot att
en anknytning till sjukpenningförsäkringen kan innebära problem både i de
lägsta och högsta inkomstskikten. Dessutom önskar man att kommunerna själva
skall ha möjlighel alt la fram andra konstruktioner. En del instanser
framhåller också att modellen inte ger full kostnadstäckning, vilket inte är
acceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Remissinstanser med en positiv instäUning till
föreslagen modell</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarkollegiet, Jönköpings, Lessebo och Köpings kommuner
samt Uppsala läns landsting instämmer i allmänna ordalag i kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret
har inget all erinra mot den förordade tekniska lösningen alt knyta
ersättningen för förlorad arbetsförtjänst till sjukpenninggrundande inkomst.
Däremot förordar kontoret atl ett maximibelopp fastställs motsvarande det
belopp som utgår vid maximal sjukpenninggrundande inkomst. Vidare bör övervägas
om inte kommunerna bör rekommenderas all fastställa en relativt generös
miniminivå för ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Det skulle nämligen
enligt kontoret innebära all man slapp särskilda och administrativt krångliga
ersättningsregler för t. ex. hemarbetande, studerande och pensionärer.
Kommittén föreslår alt arvodering enligt principen samma belopp till likvärdiga
uppdrag utan hänsyn till uppdragstagarens personliga förhållanden bibehålls,
även om ersättning för förlorad arbetsförtjänst införs. Enligl kontorets
mening bör kommunerna rekommenderas all inskränka sammanträdesarvodena fill all
gälla enbart fullmäktigesammanträden om ersättning för förlorad
arbetsförtjänst införs. Dessa sammanträden är öppna för allmänheten och därför
mestadels förlagda till kvällstid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
arbetsgivarverk konstaterar atl det inom den statliga sektorn gäller enligt 19
§ i allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän att vid
"offentligt uppdrag, i vilket ersättning inte utgår eller utgår endast med
visst belopp för sammanträdes- eller förrältningsdag och'i vilket ersättning
för minskad avlöning inte utgår", får tjänstemannen lön med A-avdrag.
Genomförs ovan angivna förslag och inkomstbortfallet beräknas efter den modell
som kommittén föreslår, vilken innebär all ersättningen knyter an till sjukpenningförsäkringen,
bör enligl verkets uppfattning de statliga bestämmelserna anpassas till det
nya lägel. Ovan nämnda avtalsbestämmelser får då omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun tillstyrker kommitténs förslag att
ersättningssystemet för förlorad arbetsinkomst knyts an till
sjukpenningförsäkringen. Vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergång lill detta system är det angelägel, säger
kommunen, att hänsyn tas till nattarbetande och personer med orgelbunden
arbetstid, så att de blir rätt kompenserade. Det förslag som
sjukpenningkommittén lagt i betänkandet (SOU 1981:22) Sjukersätlningsfrågor kan
därmed vara vägledande. Ersättningen bör enligl kommunen i sin helhet belasta
den kommun där uppdraget fullgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lycksele
kommun anser att den ersältningsmetod som föreslagils, sjukpenningnivån, kan
utgöra en lämplig grund. Detta förutsätter dock ur rättvisesynpunkt alt sjukpenningkommitléns
förslag (SOU 1981:22) först genomförs. Om kommunallagen ändras pä ovan
föreslaget sätt torde också ersättning lill vissa hemarbetande kunna lösas
genom t. ex. den s. k. garanfinivån vid föräldraledighet. Kommunen är medveten
om de problem som uppstår när det gäller en ekonomisk värdering av ett arbete
som utförs i hemmet. Motsvarande problem torde återfinnas bland gruppen fria
företagare m. fl. Maximibeloppet per dag kan enligt kommunen med fördel
anknytas till det högsta belopp som försäkringen medger, dvs. en inkomst om 7,5
</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>basbeloppet. Kommunen ser dock med
oro på den administrativa apparat som kan utvecklas på grund av att ett system
med ersättning för förlorad arbetsförtjänst införes. Egna företagare,
uppdragstagare och hemarbetande måste otvivelaktigt komma att erhålla
ersättning som beräknas schablonmässigt, varvid möjligheten till kompensation
genom merarbete uppstår som inte ges andra grupper med mer bundna arbetstider.
Arvodet innehåller i dag, säger kommunen, sannolikt en kompensation för
förlorad arbetsförtjänst, varför en sänkning av nuvarande arvoden i vissa
kommuner torde utgöra en förutsättning för elt beslut om ersättning för
förlorad arbetsförtjänst. I och med föreslagna förändringar rekommenderas en
sanering av arvodesfloran till atl alltmer utgöra fasta årsarvoden. Della
förenkling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötiands läns landsting tillstyrker att
sjukförsäkringsersättningen väljs som grund för ersättning. Ett tak bör finnas
för ersättningen men landstingen bör själva kunna avgöra om man vill ha elt
annat maximibelopp än de 7,5 x basbeloppet som sjukförsäkringen nu har. Likaså
bör minimibeloppet kunna få bestämmas lokall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundet anser atl en ersätlning knuten lill
sjukförsäkringen med räll för kommunerna atl sätta minimi- och maximibelopp
kan accepteras. Frågan måste dock enligt förbundet utredas ytterligare vad
gäller de hemarbetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.2 Remissinslanser med en negativ inställning tiU
föreslagen modeU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järfälla kommun avvisar i allmänna ordalag kommitténs
förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser med negativ inställning föredrar
ersättningsformer som är anpassade till lokala förhåltanden eller betonar
friheten för den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enskilda kommunen atl välja modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län konstaterar all
majoriteten i kommittén fastnat för att knyta ersättningsbeloppen för förlorad
arbetsförtjänst till gällande sjukpenningsystem. Länsstyrelsen ifrågasätter om
en sådan schabloniserad ersättningsform inte mäste anses stötande för rättsmedvetandet
och av många måste upplevas som djupt orättvis. Länsstyrelsen förordar atl
ersättning för kommunall förlroendemannauppdrag bör ske efter lokala beslut
anpassade lill lokala förhållanden och med hänsyn lagen lill uppdragets art och
tidsåtgång. Länsstyrelsen i Jämtlands län anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ale kommun ansluler sig inle till förslaget om att knyta
an ersättningsbeloppet till sjukförsäkringen utan anser i stället alt den
enskilda kommunen bör ges frihet atl välja modell för fastställande av "skäligt"
ersättningsbelopp. Valet av modell kan, enligt kommunens uppfattning, få en
avgörande betydelse i en strävan att komma till rätta med den
"snedvridning" som ligger i kvinnors, ungdomars, småbarnsföräldrars,
äldre personers, arbetares, lågutbildades, socialgrupp III:s, icke offentligt
anställdas och liknande gruppers mindre respresenlalion i de politiska
församlingarna än vad deras andel av väljarkåren motiverar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenljunga kommun är ej beredd atl ta slällning lill alt
just den föreslagna principen skall tillämpas ulan förordar alt varje kommun
själv får ta ställning till och beslut om grunder och beloppens storlek. Torsby
kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR menar att ett system med
anknytning till sjukpenningsystemet är mindre lämpligt. Sjukpenning är starkt
varierande och dessutom kompenseras inte för mer än ca 87 % genom del syslemel.
För vissa grupper kan kompensalionsnivån vara lägre. SACO/SR anser i stället
att andra metoder bör gälla, vilka kan bestämmas lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven andra synpunkter anförs av remissinstanser som
ogillar kommitténs förslag till modell för beräkning av ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skara kommun anser alt en koppling till
sjukförsäkringssystemet är mindre lyckad när det gäller egenföretagarnas
sjukförsäkringsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gävle kommun avvisar förslaget om en anknytning till
sjukpenningsystemet. Såvitt kommunen kan bedöma står en sådan anknytning i ett
direkt motsatsförhållande till andra åtgärder kommittén föreslår för alt
rekrytera kvinnor, ungdomar, lägutbildade, arbetstagare osv. till kommunala
förtroendeuppdrag. På vilka grunder skulle dessa grupper antas acceptera en
lägre ersättning än höginkomsltagaren, frågar kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting konstaterar att det system
som kommittén rekommenderar i huvudsak är administrativt enkeh, rimligt och
rättvist. Dock innebär förslaget enligt landstinget trots allt problem att för
vissa grupper bedöma skälig ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Detta
gäller t. ex. studerande, hemarbetande, pensionärer och fria yrkesutövare.
Detta är en allvarlig nackdel. Landstinget vill därför ifrågasätta om det ersättnings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 97</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>system som kommittéui förordar bör genomföras. Andra
möjligheter bör under alla förhållanden prövas. Exempelvis borde elt system med
samordning av gängse arvode och resp. förtroendevalds lön kunna vara genomförbart.
Systemet skulle innebära all det fastställda arvodet minskas med den eventuella
lön som utgår under tjänstledighet för det aktuella förtroendeuppdraget.
Problem kan dock tänkas uppstå då det gäller atl beräkna t. ex. den
statsanställdes lön för den fid förtroendeuppdraget löper. Liksom kommitténs
förslag skulle detta system innebära att ingen grupp fär någon fördel framför
andra grupper på grund av löneförmåner i samband med förtroendeuppdrag.
Svårigheterna att praktiskt klara samordningen med utgående löner bör kunna
lösas på ett bättre sätt än de problem som är förknippade med kommitténs
förslag (bedömning av förlorad arbetsförtjänst för hemarbetande, studerande
etc). Landsfinget föreslår alt effekterna av ett system enligt ovan studeras
närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen avstyrker den föreslagna
anknytningen till sjukförsäkringssystemet, dels på grund av begränsningen till
7,5 x basbeloppet, dels pä grund av de förändringar som framgent kan komma alt
beröra sjukförsäkringssystemet. Om önskemålet är atl rekrytera hittills underrepresenterade
grupper lill politiken, bör steget tas fullt ut och den förlorade
arbetsförtjänsten i konsekvens med della också ersättas. Däremot kan man enligl
föreningen ställa sig frågande till en konstruktion med ersättning för förlorad
arbetsförtjänst i kombination med sammanträdesarvode. Del väsentligaste är att
den förlorade arbetsförtjänsten och därmed knutna pensionen ersätts och all
detta kan ske på ett enkelt och praktiskt sätt utan större tidsspillan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med den av Göran Åstrand avgivna reservafionen
avvisar Moderata ungdomsförbundet den föreslagna kopplingen till sjukförsäkringen.
Om likformighet verkligen skall kunna uppnås bör ersättning ges för faktiska,
styrkta löneavdrag. Därutöver bör enligt förbundet förtroendeuppdragen på
sedvanligt sätt arvoderas med hänsyn till tyngd, fidsåtgång etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lösningen att koppla ersätiningen till
sjukförsäkringssystemet anser Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund vara
mindre ändamålsenlig, eftersom den kompensation som då ges inte blir
fullständig. Det är enligt förbundels mening bättre all ta steget fullt ul och
ge de förtroendevalda den ersätlning som svarar mot deras ekonomiska förlust.
Redan i dag tillämpar en del kommuner en sådan ordning. De administrativa
problemen bör inte vara oöverstigliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.3 Remissinstanser som inte lar ställning eller är
tveksamma till förestagen modell</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län ställer sig tveksam lill förslagel
alt knyta ersättningen för förlorad arbetsförtjänst till
sjukpenningförsäkringen. Om kommunerna ges vidgad rätt att besluta om de
förtroendevaldas ekonomiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmåner bör de också enligt länsstyrelsen ges rätt alt
själva besluta om hur ersättningen skall beräknas. I botten finns hela tiden
kravet att ersätiningen skall vara skälig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helsingborgs kommun framhåller alt förslaget att låta
sjukpenningförsäkringen utgöra grund för beräkning av förlorad arbetsförtjänst
endast bör ses som en rekommendation av en av flera länkbara metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun anser alt metoderna för kompensation av
inkomstbortfall inle bör anges i lagtexten ulan får bestämmas av kommunerna
själva så som de kan finna lämpligt. Kommitténs resonemang lill fördel för
anknytning till sjukpenningsystemet kan enligt kommunen låta bestickande, men
man kan inte bortse från att även andra system kan övervägas. Då denna fråga
emellertid inte avses bli reglerad i lagen utan förslaget har karaktären av
rekommendation, som det slår kommunerna fritt alt följa eller ej, saknar
kommunen anledning atl i delta sammanhang närmare beröra denna del av
problematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Torsby kommunkan man säkert knyta systemet med
ersättning för intäktsborlfallet till sjukpenningsystemet. Kommunen anser dock
att kommunerna bör kunna välja mellan olika system att bestämma ersätlning för
inläktsbortfall. Systemet bör inte göras mer administrativt tungrott än vad som
nöden kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt/(re kommun kan skisserad modell för
ersättningssystem knuten lill sjukpenningförsäkringen vara ett alternativ men
det måste då även kompletteras med maxi- och minimibelopp, delta senare för atl
även hemarbetande och studerande skall stimuleras alt engagera sig politiskt.
Ett annat ersältningsalternativ lill förtroendevalda är att arbetsgivaren
betalar den som utövar uppdraget lön som för ordinarie arbete och kommunen ersäller
arbetsgivaren inkl. sociala avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storumans kommun anser att den modell som utredningen
redovisat måste bli föremål för ytterligare överväganden så att så stor
rättvisa som möjligt tillskapas mellan landets kommuner och landsting. Delta är
naturligtvis enligt kommunen en uppgift för de båda kommunförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns tandsting, som är negativ till förslaget
om ersättning för förlorad arbetsförtjänst, säger att om kommitténs förslag
likväl kunde läggas till grund för lagstiftning vill landstinget framhålla
följande. Systemet för sjukpenningsförsäkring ser landstinget som en möjlig ersätlningsmodell.
En tilllämpning av detta är inle problemfritt. Sjukpenningsystemet kan komma
att förändras i framtiden och en anknytning lill detta skulle därigenom medföra
automatiska förändringar i de kommunala ersättningssystemen ulan att dessa beslutas
av landsting resp. kommunfullmäktige. Del bör enligt landstinget i ett fortsatt
lagstiftningsarbete klargöras att också andra lösningar är tillåtna och ätt
landstingskommuner och kommuner själva kan välja mellan metoder all bestämma
ersättning för inkomstförlust eller andra förmåner samt att kommilténs förslag
således enbart är att uppfatta som en rekommendation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet är tveksam till om anknytning till
sjukpenningsystemet är den enda metod som bör komma i fråga. Man kan inte
bortse från att sjukpenningsyslemet kan komma att undergå förändringar i
framtiden. Som framgår av kommitténs redovisning finns inte enbart fördelar med
en anknytning lill sjukpenningsyslemet. Förbundet anser atl kommunerna själva
bör kunna välja mellan olika metoder all bestämma ersätlning för inkomstförlust
eller andra förmåner. Därvid får sjukpenningsystemet ses enbart som en tänkbar
modell vid sidan av andra lösningar. Förbundet föreslår därför all det i det
fortsatta lagsliflningsarbetet klargörs att också andra lösningar bör vara
möjliga. Uppsala kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO) anser alt tekniken med
sjukpenningmodellen kan vara tveksam, särskilt i tider då sjukpenningens
ersättningsnivå urholkas. Hundraprocentig ersättning, möjligen begränsad av
ett rimligt maximibelopp, bör vara målet. All ell sådant system i dag inle
finns är säkert en viktig orsak till den bristfälliga rekryteringen, särskilt
av privatanställda arbetare, till politiska uppdrag. I LO 80-ulredningen
underströks, vilket också beslutades av LO-kongressen, att ersättningssystemet
måste ge full ersättning för den förtjänst man förlorar, inkl. res- och omklädningstid
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Kostnadsansvar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunaldemokratiska kommittén har diskuterat två
lösningar när det gäller vem som skall bära kostnaderna för ersättning för
förlorad arbetsförtjänst. Endera svarar den förvaltning där uppdraget fullgörs
för den förlroendevaldes inkomstförlust eller lagfästs en skyldighet för alla
arbetsgivare, offentliga och privata, att bevilja anställda inte bara ledighet
utan ledighet med 90 % av lönen vid deltagande i kommunala sammanträden.
Kommittén föreslår den förstnämnda lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett 10-tal remissinstanser lar upp kostnadsfrågorna ur
olika synpunkter. De remissinstanser som berör kommitténs förslag är positiva
till detta. Några remissinstanser lämnar synpunkter på kostnadseffekterna och
framhåller atl kommittén borde ha gjort elt försök till beräkning av de
kostnader som förslaget innebär. En del instanser framhåller svårigheterna för
kommunerna alt i dag ta på sig nya kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fem instanser instämmer i kommitténs förslag att kostnadema
skall bäras av kommunerna. Statens arbetsgivarverk, Lycksele kommun och
Östergötlands läns landsting instämmer i allmänna ordalag. Länsstyrelsen i Göleborgs
och Bohus län samt SHIO-Familjeföretagen betonar också nackdelen med
alternativet att arbetsgivarna skulle stå för kostnaderna. Särskill de mindre
företagen skulle räka illa ut, menar de sistnämnda instanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser diskuterar de förväntade
kostnadseffekterna av förslaget. Statskontoret och länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konstaterar att kommittén inte gjort några beräkningar av
förslagets effekter från kostnadssynpunkt. Självfallet måste, säger
länsstyrelsen, del slutliga ställningstagandet till de enskilda förslagen tas
av dem som skall bära kostnaderna, dvs. kommuner och landsting. En
kostnadsanalys i de fall där en sådan låter sig göras eller i varje fall ett
resonemang kring kostnaderna hade varit värdefullt, eftersom varje bedömning av
ett förslags värde rimligen måste grundas på en kalkyl där nyttan vägs mot
kostnader eller andra uppoffringar. Detta måste gälla för utveckling av
demokrati i lika hög grad som det gäller för sjukvård, rättssäkerhet, miljövård
och annat som vi värnar om.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Storumans
kommun anser alt modellen i sin helhet innebär en kraftig utgiftsökning för
kommunerna och kan dessutom bli svåradministrerad.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
självklart, anser Jönköpings kommun, atl de åtgärder som kommittén föreslår
kommer att medföra ökade kostnader och ej kan genomföras inom ramen för
oförändrade resurser. Del gäller bland annat ekonomisk ersättning i form av ersätlning
för förlorad arbetsinkomst, ökad utbildning, ökat anlal förtroendeuppdrag för
de kommuner som inför lokala organ etc. Det är därför rimligt att kommunerna
ges möjlighel alt själva utforma administration och organisation av de
förtroendevaldas arbete saml att reglera deras ekonomiska förmåner. Varje
kommun bör enligt kommunen kunna välja lösningar som är anpassade efter lokala
förhållanden och själv prioritera användningsområdet. I huvudsak liknande
synpunkter framförs av Lessebo kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lycksele
kommun anser all del är uppenbart alt en förändring i riktning mot kommitténs
förslag innebär ökade kostnader för kommunen och att det därför är angeläget atl
även dessa kostnader vägs gentemot andra kostnader i den kommunala budgeten.
Här skall givetvis skälig hänsyn tas lill möjligheten till nyrekrytering och
att deltaga i det kommunalpolitiska arbetet m. m. Ytterst är detta en fråga om
den kommunala demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emtnaboda
kommun belraktar kommitténs överväganden och förslag sammantaget som en katalog
med uppslag, att omsättas i prakfiken mot bakgrund av lokala förutsättningar
och behov i den takt den kommunala ekonomin kan medge. För närvarande saknas
utrymme för kostnadskrävande nya åtaganden i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grums
kommun anser att kostnadsaspekten på föreliggande förslag förmodligen är
överblickbara. Den enda justeringen som skulle bli aktuell är ersättningen för
förlorad arbetsförtjänst, som skulle utgå sedan arvoden för deltagande i
sammanträde och dylikt frånräknats. Dessa kostnader bör vara marginella. I
övrigt föreslås inga utökningar utan kommunen anser all kommunerna bör
rationalisera sin verksamhet och se över sina arbetsformer för att därigenom
nedbringa sina kostnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Ersättning till vissa hemarbetande m. fl. samt ändring
av skattelagstiftningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén finner att kommuner och landstingskommuner bör
ges möjlighet alt ersätta hemarbetande, när uppdraget inkräktar på deras
arbete. Ersättningen bör i avsaknad av enhetlig värderingsnorm fastställas av
resp. kommun och landstingskommun efter skälighetsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom de uttalanden som gjordes i förarbetena till 1977
års KL gavs laglig möjlighet atl ersätta hemarbetande för de kostnader som de
åsamkas för t. ex. barnfillsyn i samband med kommunall uppdrag. Kommunaldemokratiska
kommittén har uppmärksammat att om de extra kostnader som hemarbetande bör
kompenseras för genom denna ersättningsform skall täckas helt, krävs en ändring
av skattelagstiftningen. Åndringen kan avse endera all ersättningen görs
skattefri eller atl de kostnader som svarar mol ersättningen blir avdragsgilla
vid beskattning. Kommittén förordar att lagstiftningen ändras så att full
kostnadstäckning erhålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sju remissinstanser tar upp frågan om ersätlning till
vissa hemarbetande tn. fl. Av dessa är alla utom en positiva lill kommitténs
förslag. Oskarshamns, Västerås och Grums kommuner samt Uppsala läns landsting
instämmer i allmänna ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emmaboda kommun tillstyrker att möjlighel ges att ersätta hemarbetande
efter skälighetsprövning nr uppdraget inkräktar på deras arbete. Den stora
slötestenen för den enskilda kommunen är dock att finna en enhetlig
värderingsnorm på hemarbete och vilka hemuppgifter som får räknas in i normen.
Svårigheten skall ses i ljuset av att nationen saknar enhetlig värdering av
hemarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns landsting anser att om man förutsätter
att arvoden skall utgå även om man inför ersättning för förlorad arbetsinkomst
skall hemarbete inte ersättas på annat sätt än genom arvode. Det torde vara
svårt att schablonisera en sådan ersättning så länge inte något egentligt
inkomstbortfall uppstår. Denna fråga bör lösas i etl större sammanhang, i
första hand genom riksdagsbeslut om sjukersättning och pensioner till hemarbetande.
Då får kommuner och landsfingskommuner enligl landstinget ett riktmärke för sin
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 remissinstanser tar i sina yttranden upp kommitténs
förslag om behovet av en ändring i skattelngstiftningen för att möjliggöra full
täckning för kostnader för barntillsyn och vård av anhörig. 10 av dem som
yttrat sig i denna del är positiva, två är negativa och en tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet tillstyrker förslagel att ändra
skattelagstiftningen i syfte atl kompensera de hemarbetandes extra kostnader
till följd av kommunalt uppdrag. Härvid bör också skatteplikten i fråga om
ersättning för barnlillsynskoslnader beaktas. Upplands-Väsby, Norrköpings,
Emmaboda. Kristianstads och Borås kommuner, landstingen i Uppsala och
Skaraborgs län samt Moderata kvinnoförbundet och Fredrika-Bremer-Förbimdet
anför liknande synpunkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lycksele kommun konstaterar att kompensation för en del
kostnader för hemarbetande som exempelvis barntillsyn kan beslutas av
fullmäktige i dag, men kommunen ser ej tillräckliga motiv för skattebefrielse
för denna form av ersättning då alltför svåra gränsdragningsproblem gentemot
andra uppdrag, t. ex. fackföreningsuppdrag, uppstår. Samma ståndpunkt intar
kommunen beträffande ersätlning för utgifter pä grund av handikapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret ställer sig tveksamt till särbestämmelser i
skattelagstiftningen för den aktuella gruppen av uppdragstagare och avstyrker
kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksrevisionsverkets mening fär den föreslagna
ändringen en skatlerällsligt principiell betydelse med verkningar utöver de här
aktuella fallen. Verket kan därför inle utan närmare utredning tillstyrka en
sådan förändring i skattelagstiftningen. Dessutom torde skatteeffekten enligl verkel
i de allra flesta fall vara ganska marginell eftersom ersätiningen utbetalas
till hemarbetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Pension och avgångsersättning m, m,</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna debatten har det väckt uppmärksamhet alt f.
d. hellids-engagerad kommunalt och landstingskommunalt förtroendevald kan uppbära
s. k. visslidspension jämsides med annan förvärvsinkomst från anställning,
uppdrag eller som egen företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
ser hela det kommunala ersättningssystemet som ett led i strävandena att
åstadkomma garantier för att förtoendeposter tillsätts efter
kommunaldemokratiska värderingar. Kommittén anser all både visslidspension och
avgångsersättning kan vara smidiga instrument för att ge förtroendevald som
haft uppdrag under en följd av år antingen erforderligt rådrum för att återgå
till förvärvsarbete eller tryggad försörjning fram tills rätt till ålderspension
inträder. Den avsaknad av anställningstrygghet som hör till det politiska livet
måste på olika sätt kompenseras om ersättningssystemet skall uppfylla villkoret
atl vara "neutralt", dvs. garantera att den enskilde inte kommer i väsentiigl
sämre eller båttre ekonomisk ställning än när han eller hon accepterar hellidsengagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
anser dock att visstidspension enbart skall ses som ett ekonomiskt skydd.
Därför bör pensionen samordnas med inkomst i förvärvsarbete eller offentligt
uppdrag. Samordningen kan ske antingen med hela beloppet eller del av delta. De
samordningsprinciper som numera antagits i t. ex. Göteborgs och Stockholms
kommuner där mindre del av inkomsten - 25 % resp. ett basbelopp - undantas från
samordning finner kommittén vara skäliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
anser att åldersgränsen för visslidspension kan slopas om samordning sker och någol
behov föreligger då inte heller om särskilda regler för avgångsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del har ibland hävdats att kostnaderna för visstidspension
skulle bli höga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om en ung förtroendevald som tillerkänts visstidspension
på grund av samordningsreglerna skulle avstå från att återinträda i
förvärvslivet. Kommittén anser att en sådan risk kan finnas endasi i extrema
undantagsfall inte minsl mol bakgrund av. atl pensionerna för unga
förtroendevalda blir relativt låga pä grund av kortare uppdragstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har funnit att pensionsreglerna för de heltidsengagerade
också bör kunna gälla för pension till deltidsengagerade under förutsättning
att engagemanget har viss omfattning. En lämplig nedre gräns kan vara 40 %
engagemang, dvs. samma gräns som för närvarande inom förvärvslivet ger rätt
till fulla sociala avtalsförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömning av den förlroendevaldes totala
sysselsättning bör kunna beaktas alla uppdrag som denne haft för kommunen resp.
landstingskommunen. Eventuella uppdrag i kommunalt bolag, sammanslutning där
kommunen är medlem etc. bör kunna medräknas när pensionsgrundande uppdragslid
räknas samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med att flertalet anställda i dag har
pensionsförmåner som överstiger ATP riskerar många att drabbas av minskning av
sin tjänstepension i samband med kommunala uppdrag. Kommittén anser del
orimligt att en förtroendevald skall behöva acceptera en sådan minskning, som
dessutom kan få konsekvenser för familjepensionsskyddet till efterlevande. Alla
förtroendevalda, oavsett sysselsättningsgrad, bör kunna garanteras skydd för
urholkning av pensionsrätt som de förvärvat i förvärvsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga,
som gäller urholkning av semesterrätt, har kommittén funnit bör lämnas till
1978 års semesterkommitté att lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett femtiotal remissinstanser har tagit upp frågan om
pensioner och avgångsersättningar. Ett stort antal av dessa instanser betonar
betydelsen för den kommunala demokratin av att kommunerna har möjlighel att utfäsla
pensioner lill de förtroendevalda så alt den bristande anställningstryggheten i
de kommunala förtroendeuppdragen kan kompenseras. Samtidigt instämmer remissinslanserna
i kommitténs uppfattning att visstidspension enbart skall ses som etl
ekonomiskt skydd och därför samordnas med inkomst av förvärvsarbete eller
offentligt arbete. Vissa remissinstanser omtalar härvid att man redan infört
denna samordning i en eller annan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som tar upp frågan om de deltidsengagerades
pensioner instämmer i huvudsak i kommitténs förslag, även om någon instans
anser alt gränsen 40 % inle behöver låsas fast. En del instanser framhåller
också behovet av att olika kommunala uppdrag får räknas samman. Möjligheten alt
i förhand utfäsla pension för denna kategori förtroendevalda bedöms också
positivt av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar även upp alt de förtroendevalda
kan drabbas av minskning i sin tjänstepension eller få sina semesterförmåner i
anställningen försämrade genom sina förtroendeuppdrag. Remissinstanserna anser
i likhet med kommittén att dessa förhållanden är otillfredsställande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Regler för samordning av visstidspension och andra
inkomster</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46 remissinstanser tar i sina yttranden upp kommitténs
förslag om införande av regler om samordning av visstidspension och eventuella
samtidiga inkomster av annat slag. Samtliga som yttrat sig instämmer i vad
kommittén anfört. I fem fall hänvisas till att regler med den föreslagna
innebörden införts i kommunen eller landstingskommunen i fråga, nämligen Siglima,
Norrköpings, Mölndals och Gävle kommuner samt Uppsala läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinslanser instämmer i aUmänna ordalag i kommilténs
uppfattning: Uppsala, Flens, Lessebo, Höörs. Helsingborgs, Emmaboda. Stenungsunds,
Grums, Torsby, Köpings, Rättviks, Sundsvalls, Lycksele, Storumans, Umeå och Asele
kommuner. Malmöhus läns, Kalmar läns, Värmlands läns, Skaraborgs läns, Väslernorrlands
läns och Västerbottens läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åskilliga yltranden innehåller förutom instämmanden i
principfrågan även andra synpunkter med varierande innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl riksrevisionsverkets mening är det en fördel om de
regler beträffande pension och avgångsersättning som gäller på det statliga
planet i fråga om riksdagsmän och statsråd i tillämpliga delar också får gälla
för kommunala förtroendemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JämstäUdhetsombudsmannen anser att samordningsregler bör
införas för visstidspensioner och all avgångsvederlag bör utgä endast till
äldre personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län har instämt i de synpunkter
som lämnats i ett yttrande av Svenska kommunförbundets länsavdelning i
Jönköping. I yttrandet sägs bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I fråga om pension vill styrelsen starkt betona
betydelsen för den kommunala demokratin av att kommunerna har möjlighet att utfäsla
pensioner lill de förtroendevalda av sådan kvalitet och utformning att den
bristande anställningstryggheten i de kommunala förtroendeuppdragen kan
kompenseras. I första hand gäller detta i frågan om de förtroendevalda som på
heltid avses ägna sig åt kommunala uppdrag. .Nuvarande regler torde i allmänhet
väl tillgodose detta krav."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län anser det viktigt att
lagstiftningen ges en sådan utformning alt pension och förvärvsarbete
samordnas. Totalbeloppet bör dock inle enligt länsstyrelsen överstiga vad den förtroendevalde
erhållit i lön från sitt tidigare arbete. Liksom vid frågan om ersättning till
förtroendevald för förlorad arbetsförtjänst, finner länsstyrelsen att det
synes vara meningsfullt att sträva efter en minskad detaljreglering inom delta
område. Lämpligt utformade rekommendationer torde, säger länsstyrelsen, vara en
enkel lösning för att erhålla ett enkelt och rättvist system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun anser att visstidspension måste
garanteras heltids-engagerad förtroendevald, då han/hon lämnar sina kommunala
uppdrag. Visstidspensionen, som enligt kommunen skall ses som ett ekonomiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skydd, skall syfta till att den enskildes ekonomiska
ställning varken försämras eller förbättras än när han eller hon accepterade hellidsengagemang.
Inom Norrköpings kommun har redan införts samordningsregler som omöjliggör dubbelinkömst.
Kommunen finner del således fillräckligt att fill KPRF/ LKPRF införa möjlighet
till samordningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Nässjö kommun bör pensionsbestämmelser för heltids-
och deltidsengagerade utformas så att samordning med annan lön eller pension
sker, men atl därvid hänsyn också tas till ålder innebärande att vid lägre
ålder än t. ex. 50 år inte berätfigar till pension. Avgångsvederlag bör då i
stället, säger kommunen, komma i fråga för att möjliggöra eventuell
fortbildning eller liknande för ett återinträde på arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl Oskarshamns kommun är det av största vikt att
kommunerna kan utfäsla garantier i form av pension till heltidsengagerade
förtroendevalda. Detta motiveras av den avsaknad av
"anställningstrygghet" som råder för förtroendevalda. Ur samhällets
synpunkt är det också av mycket stor betydelse enligt kommunen att
förtroendeposter kan tillsättas efter kommunaldemokratiska värderingar varför
ekonomiska garantier i form av pensionsskydd är en faktor som måste beaktas.
Kommunen instämmer i kommitténs uttalanden om vikten av att samordning kommer fill
stånd mellan pension och andra inkomster för pensionsberättigad förtroendevald.
Kristianstads och Borlänge kommuner anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åre kommun anser att pensionsförmånerna för heltidsengagerade
förtroendevalda bör utredas ytterligare. Visstidspension med oreducerat belopp
bör endast ulgå till den som lämnar sitt uppdrag i anslutning lill eller strax
före uppnådd pensionsålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns landsting delar kommitténs uppfattning
att avsaknaden av anställningstrygghet för hel- och deltidsengagerade
förtroendevalda måste kompenseras genom nu befintliga möjligheter till
visstidspension och avgångsvederlag, men att visstidspensionen enbart skall ses
som ett ekonomiskt skydd varför samordning bör ske med annan inkomst. I de fall
ifrågavarande situafion aktualiserats inom landsfinget har det lösts genom
särskilt avtal mellan landstinget, berörd förtroendevald och den kommun hos
vilken visstidspensionen intjänats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötiands läns landsting framhåller att de kommunala
pensionerna för förtroendevalda infördes för att ge en viss trygghet i ett
uppdrag som f. ö. i stort sett saknar anställningstrygghet. 1 takt med ATP-systemets
genomförande minskar behoven av särskilda pensioner. Alt kunna få reducerad
pension jämsides med ersättning från arbete eller uppdrag kan inte enligt
kommittén försvaras. Landstinget instämmer i detta. Bestämmelser om slopad
pension bör emellertid enligt landstinget inte verka retroaktivt. För
förtroendevalda som tjänstgör och har åtagit sig uppdragen under gällande
premisser bör det därför inte ske några förändringar. Under de förutsättningarna
tillstyrks förslaget om att åldersgränsen 50 år slopas för visstidspension.
Åldern i sig skall inte ha någon betydelse. Om den förtroendevalde får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97 ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nytt arbete sedan uppdraget lämnals bör enligt landstinget
all pension och lön samordnas. Får han inte arbete bör han garanteras trygghet
genom pension oavsett ålder. Utskottet anser därför alt 50-årsgränsen bör
slopas av fiera skäl. Visstidspensionen kan säkert utan större olägenheter
bytas ut mot avgångsvederlag under skälig tid. Risken att någon inte vill börja
arbeta p. g. a. atl pensionen då upphör är nog ganska liten. Ett arbete har etl
alltför stort egenvärde för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns tandsting hår den bestämda uppfattningen
att någon retroaklivilel inle får tillämpas, utan att genomförande måste ske
endera fr. o. m. 1983-01-01 eller den tidpunkt när den nya lagändringen träder
i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet vill starkt betona betydelsen för
den kommunala demokratin av att kommunerna har möjligheter alt utfäsla
pensioner till de förtroendevalda av sädan kvalitet och utformning att den
bristande "anställningstryggheten" i de kommunala förtroendeuppdragen
kompenseras. I första hand gäller detta i fråga om de förtroendevalda som på
heltid avses ägna sig åt kommunala uppdrag. Nuvarande utformning av pensionsreglerna
för sådana förtroendevalda torde i allmänhet, anser förbundet, väl tillgodose
detta krav. Förbundet är dock medvetet om de invändningar som kan göras mot de
nuvarande reglerna om s. k. visstidspension. Förbundet avser därför att
rekommendera kommunerna en omarbetning av dessa regler syftande främst till att
åstadkomma viss samordning mellan visstidspension och samtidig förvärvsinkomst.
Örebro och Luleå kommuner instämmer i kommunförbundets yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet ansluter sig till kommitténs
uppfattning i fråga om visstidspensionerna. Förbudet har beslutat att
rekommendera landstingen en omarbetning av nuvarande regler så att en
samordning mellan visslidspension och samtidig förvärvsinkomst kan
åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i.Sverige (LO) delar helt kommitténs
mening. Visstidspensionen skall vara trygghetsskapande, så att ingen som
lämnar ett kommunalt uppdrag skall behöva ställas på bar backe, och så att
ingen av oro för sin ekonomiska framtid skall behöva tveka att ta på sig elt heltidsarvo-derat
politikeruppdrag. Men det är också bara den rollen systemet enligt LO skall ha
- det skall inte kunna ge f. d. politiker avsevärda extrainkomster ovanpå en
annan heltidsinkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR anser att fullständig
samordning alllid bör ske mellan visstidspension och samtidig förvärvsinkomst.
Detta mot bakgrund av det allmänt setl oskäliga i att göra ekonomisk
"vinst" men också enligt kommitténs förslag genom att ersättning för
förlorad arbetsförtjänst utgår. Bl. a. härigenom finns inget behov av någon
överkompensation. Behovet av full samordning bör enligt SACO/SR tydligare klargöi"as.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund anser att det
är otillständigt att unga kommunalråd och borgarråd kan få ut pensioner och
samtidigt uppbära lön när de lämnar sina poster. Pensionssystemet har kommit
till som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en grundtrygghet för den som inte kan komma tillbaka till
sitt gamla jobb om han eller hon avgår eller blir avsatt. Det skall användas
för det syftet. Möjligheten att lyfta både pension och heltidslön måste enligt
förbundet avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiels kvinnoförbund anser att ett rättvist
pensionssystem bör utformas för dem som är heltids- eller deltidsengagerade.
Hänsyn måste i detta sammanhang tas till att det finns förtroendevalda, som
genom all ägna sig ål politiska uppdrag på hel- eller deltid, avstår från en
civil karriär. Förbundet instämmer i kommitténs beaktande av den avsaknad av
anställningstrygghet som hör lill det politiska livet och anser att de
skisserade riktlinjerna för alt den enskilde skall kunna erhålla rättvis
ersättning är väl avvägda. Förbundet ser utformningen av pensionssystemet för
heltids- och deltidsengagerade politiker som en viktig faktor för en allsidig
rekrytering av förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Pension för deltidsengagerade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett trettiotal remissinstanser tar upp den föreslagna
rättigheten för kommuner och landsting att till förtroendevalda med etl
engagemang pä minst 40 % men mindre än heltid utge pension i likhet med vad som
gäller för heltidsengagerade. Samtliga som yttrat sig har en positiv
inställning till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län finner det tillfredsställande att frågan om pension och
avgångsersättning uppmärksammas. I enlighet med kommitténs förslag delar
länsstyrelsen uppfattningen att både visstidspension och avgångsersättning kan
vara smidiga instrument för att ge en förtroendevald som haft heltidsuppdrag
under en följd av år, antingen erforderligt rådrum för atl återgå till
förvärvsarbete eller tryggad försörjning fram fills rätt till ålderspension
inträder. Denna princip bör gälla då principen om anställningstrygghet i övrigt
gäller på arbetsmarknaden. Med samma utgångspunkt bör enligl länsstyrelsen
förtroendevald som inte är heltidsengagerad, men som ägnar mer omfattande tid
åt kommunala förtroendeuppdrag, ges samma möjlighet till förmåner. Liknande
synpunkter anförs av länsstyrelsen i Jönköpings län. sjutton kommuner och fyra
landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta instanser som yttrat sig anser att gränsen 40 %
är lämplig. Kopparbergs län landsting anser för sin del. med hänvisning till
alt det i landstinget finns flera förtroendevalda med 30-procentigt engagemang,
att den nedre gränsen inte bör fixeras vid någon viss procentsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser att för alt deltidsengagerade
förtroendemän skall kunna uppnå föreskriven gräns för pensionsrätt bör primär-
och landstingskoinmunalt förtroendeuppdrag få sammanräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet hälsar med tillfredsställelse
kommitténs förslag om att göra det möjligl för kommunerna atl förhandsutfästa
och utge visstidspension även till förtroendevalda som inte är heltidsengagerade,
men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som ägnar mera omfattande tid åt kommunala
förtroendeuppdrag. Förbundet finner den av kommillén föreslagna gränsen för
när ett engagemang kan uppfattas som mera omfattande - 40 % - som väl avvägd.
Förbundet delar kommitténs uppfattning om att det - även i fråga om
visstidspension till en deltidsengagerad - bör ske viss samordning mellan
visstidspensionen och samtidig förvärvsinkomst. Örebro och Luleå kommuner instämmer
i kommunförbundets synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
delar de synpunkter som kommittén redovisat i fråga om de deltidsengagerade
förtroendevaldas ekonomiska förmåner. Gränsdragningen mellan heltids- och deltidsengagerade
förtroendevalda vad beträffar möjligheterna att erhålla ekonomiska och sociala
förmåner bör ändras enligt de riktlinjer kommittén anvisat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) betonar viklen av alt kommitténs intentioner vad beträffar den
sociala tryggheten för icke heltidsengagerade förtroendevalda fullföljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Skydd mot minskad tjänstepension m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tjugotal remissinstanser tar upp frågan om den risk
för minskning av tjänstepensionen och urholkning av semesterrätten som kan
följa av politiska förtroendeuppdrag, når dessa är relativt omfattande och
kräver ledighel från ordinarie arbete i viss omfattning. Nästan alla instanser
som uttalat sig i denna fråga instämmer i kommitténs förslag att alla
förtroendevalda oavsett sysselsättningsgrad bör garanteras skydd mot urholkning
av här nämnda förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande
remissinstanser instämmer i allmänna ordalag: länsstyrelsen i Jönköpings län,
Emmaboda, Skara, Torsby, Köpings, Fagersta och Umeå kommuner. Värmtands läns
landsting. Landstingsförbundet och Landsorganisationen i Sverige (LO).</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län anför att i de fall ett förtroendeuppdrag medför förluster
av löne- eller semesterförmäner bör naturligtvis möjligheter finnas till
kompensation. Ett klarläggande av kommunallagens ersättningsregler på denna
punkt bör göras. Enligt länsstyrelsens mening finns anledning atl överväga om inle
enskilda kommuner kan ges en fri prövningsrätt i dessa frågor. Länsstyrelsen
anser atl del finns fog för atl diskutera om inte elt lämpligt sätt vore atl
koppla ersättningsanspråken i samband med förlorade förmåner till det kommunala
lönesystemet. Eventuellt kan ett system med fast månadsersättning för
inläsning och viss sammanlrädestid samt i förekommande fall, kompensation för
förlorade förmåner m. m. vara en framkomlig väg i den fortsatta diskussionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skaraborgs
läns landsting anser det angeläget att kompensation kan lämnas förtroendevald
för den minskning i tjänstepensionsnivån som uppstår som en direkt följd av
kommunall uppdrag. Detsamma gäller möjligheten att skydda förtroendevald mot
risken att få semesterförmåner i anställning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1982/83:97 </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>urholk-dde. Landstinget anser att kommitténs förslag i
denna del har stor betydelse för rekryteringen av förtroendevalda och att de
därmed också är väsentliga för den kommunala demokratin. Landstinget anser -
liksom beträffande ersättning i övrigt till förtroendevalda - att grunderna för
rätten att ulfästa och utge pension till förtroendevalda skall framgå direkt av
kommunallagen. Ersättningsbestämmelsen bör också med hänsyn härtill ges en
annan utformning än den kommittén föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet tillslyrker kommitténs förslag om att kommunerna skall ges
möjligheter all kompensera en förtroendevald för en , sådan minskning av
tjänstepensionsförmån som uppkommit som en direkt följd av det kommunala
uppdraget. Det är inte rimligt att en förtroendevald skall behöva tåla en dylik
minskning för egen eller sina eflerlevandes del eller nödgas avstå från all
åtaga sig uppdrag för atl undgå minskningen. Ett genomförande av kommitténs
förslag på denna punkt är därför enligt förbundets mening en nödvändighet för
en på rätt sätt fungerande kommunal demokrati. Av samma skäl vill förbundet
framhålla nödvändigheten av att de förtroendevalda på lämpligt sätt kan skyddas
åven mot risken att få sina semesterförmäner i anställning urholkade. Även här
bör grunderna i korthet anges i lagen. Förbundet avser inte härmed en återgång
till detaljregleringen av ersättningsfrågorna före tillkomsten av 1977 års
kommunallag, utan enbart att principerna anges klarare i lagen än vad som
framgår av kommitténs förslag. Även om så sker kan reglerna vara tillräckligt
flexibla för en anpassning till lokala förhållanden och till utvecklingen. I
yttrandet instämmer Örebro och Luleå kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser har en avvikande syn pä dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun ställer sig tveksam till om kommunen
skall erlägga andra pensionsavgifter än de som eriäggs i form av ATP-avgifter
eller utge andra pensionsförmåner än de som utgår enligt kommunens
pensionsreglemente.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nässjö kommun anser att som huvudprincip måste gälla att
arvode endast skall utgöra ersättning för visst, under speciell tidsperiod,
nedlagt arbete innebärande atl i arvoderingen semesterersättning finns medtagen
men ej schabloniserad ersättning för eventuellt framtida bortfall av
pensionsförmåner. I de fall någon genoni förtroendeuppdrag för närvarande går förlustig
ATP-poäng bör enligt kommunen i stället en översyn göras av dessa bestämmelser
med inriktning mot att pensionspoäng erhålls såsom för pensionspoängsgrundande
arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1982/83:97</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens
proposition................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i kommunallagen................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i lagen om församlingar och kyrkliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samfälligheter................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1983. .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
omfattning............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kommunala
demokratin............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
förtroendevaldas avspegling av väljarkåren .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förtroendeuppdragens
anlal och spridning ....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialiseringen
bland de förtroendevalda </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
förtroendevaldas arbetsförutsättningar </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pension och
andra sociala förmåner..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
principiella frågan........................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Modell för
ersättningssystem................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadsansvar.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
kyrkokommunala området.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Interpellation och fräga .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill ändringar
............................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget om
ändring i kommunallagen ........... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget om
ändring i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1
Sammanfattning av kommitténs betänkande.... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2
Kommitténs författningsförslag......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3
Förteckning över remissinstanser och sammanställning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissyttranden över betänkandet (SOU 1982:5) Förtroen<br>
devalda i kommuner och landstingskommuner... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>minali/gotab
Stockholm 1983 73658</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G60397prop_198283__97.pdf5262786pdfom de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och landstingskommuner, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/13AD2BD3-6C71-4646-BB5A-B14C557E02C2