2449244G603841982/8384propproppropProposition 1982/83:84PropositionProposition8401983-01-05 00:00:002024-12-27 15:02:222008-06-13 08:30:00med förslag till lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G60384/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G60384https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G60384
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag till lag om ändring i lagen (1980:865) mot
skatteflykt, m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 5 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:204.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KJELL-OLOF FELDT</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås till atl börja med en utvidgning
av skalleflykts-klausulens tillämpningsområde. Den nuvarande klausulen tar
sikte på en begränsad del av skatleflyktsområdel, nämligen fall där en skaltskyldig
vid genomförandet av ekonomiska affärer skaffar sig av lagstiftaren inte
avsedda skatteförmåner genom att använda ett förfarande som från kommersiella
och liknande synpunkter är en omväg. Enligt förslaget skall det bli möjligt atl
tillämpa klausulen också i andra fall av skatteflykt, t. ex. när den
skattskyldige genomför transaktioner uteslutande för atl erhålla inte avsedda
skatteförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattsedel för preliminär A-skatt kan f. n. i princip bara
utfärdas för den som har arbetsanställning. Propositionen innehåller elt
förslag som gör det möjligt att utfärda A-skattesedel också för s. k. enmansföretagare,
som driver verksamhet av det slag som avses i den nyligen antagna lagen om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Genom
anknytningen lill denna lag kommer varje enmansföretagare som tilldelas
A-skattesedel atl få betala sin preliminära skatt genom skatteavdrag på i
huvudsak samma sätt som en arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås att preskriptionstiden vid belalningsbrott
enligl uppbörds<br>
lagen förlängs till fem år! Slutligen föreslås en ändring i reglerna om<br>
återbetalning av mervärdeskatt. F. n. får endasi obetald mervärdeskatt och<br>
restavgift som belöper på denna räknas av vid återbetalning av överskjutande<br>
ingående mervärdeskatt. Enligt förslaget skall också vissa andra skatter och<br>
avgifter räknas av innan återbetalning sker.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 84</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägen (1980:865) mol skatteflykt skall</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 och 3 ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid taxeringen skall hänsyn ej tas till rättshandling som
har företagils av den skattskyldige eller av juridisk person, vars inkomst helt
eller delvis beskattas hos den skattskyldige, om rättshandlingen är led i etl
förfarande som innebär all skattebestämmelse kringgås.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett förfarande skaU anses innebära att skaltebestämmdse
kringgås om</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. förfarandet,
med hänsyn tiU del<br>
ekonomiska resultat som - bortsett<br>
från beskattningen - har uppnåtts<br>
genom förfarandet, framstår som en<br>
omväg i förhållande tiU del närmast<br>
till hands liggande förfarandet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/ör/arander
medför en ;c/ce oväsentlig skatteförmån som med hänsyn till omständigheterna
kan antas ha utgjort det avgörande skälet för förfarandet och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
taxering på grundval av förfarandet klart skulle strida mol grunderna för
bestämmelsen i fråga eller för de bestämmelser som skulle tUlämpas om
förfarandet lades till grimd för taxeringen.</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid laxeringen skall hänsyn ej las till rättshandling som
har förelagils av den skallskyldige eller av juridisk person, vars inkomst helt
eller delvis beskattas hos den skattskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättshandlingen,
ensam eller tillsammans med annan rättshandling i vilken den skattskyldige
etter den juridiska personen direkt eller indirekt medverkat, ingår i ett förfarande
som medför en inte oväsentlig skatteförmån för den skatlskyldige,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatteförmånen
med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort del huvudsakliga skälet
för förfarandet och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens grunder.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om 2 § tiUämpas skall taxeringen ske som om den
skattskyldige hade valt det närmast till hands liggande förfarande som avses i
2 § andra stycket 1. Om en sådan grund för taxeringen skulle leda lill oskäligt
resultat, skall taxeringen bestämmas tiU skäligt belopp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om 2 § tillämpas skall taxeringen bestämmas som om
rättshandlingen inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till del
ekonomiska resultatet - bortsett från skatteförmånen - som en omväg- i förhållande
till det närmast till hands liggande förfarandet, skall taxeringen i stället
ske som om den skattskyldige hade valt det förfarandet. Om de nu angivna
grunderna för taxeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat, skall taxeringen'
bestämmas till skäligt be|opp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1983 och tillämpas på ränshandlingar som företagits
under tiden den 1 mars 1983 - den 31 december 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 3 § 2 mom. och 81 § uppbördslagen
(1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 mom. Preliminär skatt ulgår såsom preliminär A-skall
eller preliminär B-skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i detta
moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt. eller
delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skatlskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av
tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person
eller dödsbo, som är avsedd atl vara kortare lid än en vecka, skall dock
preliminär A-skall erläggas endasi om vad som utbetalats utgör utgift i en av
arbetsgivaren bedriven rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension,
livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller
annorledes än på grund av försäkring, ersättning, som i annan form än livränta
utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med
tjänst, samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan
därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 §
kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preliminär A-skatt skall ulgå</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Preliminär A-skalt skall utgå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt skattetabell, som avses i 4 §, enligt skattetabell,
som avses i 4 §,<br>
eller enligt de grunder som angivas i eller enligt de grunder som angivas i<br>
7,12 eller 40 §. Beträffande prelimi- 7 eller 40 §. Beträffande preliminär<br>
när A-skatt för inkomst som avses A-skatt för inkomst som avses under<br>
under 1 andra stycket eller punkt 12 I andra stycket eller punkt 12 av<br>
av anvisningarna lill 32 § kommunal- anvisningarna lill 32 § kommunal<br>
skattelagen må regeringen föreskri- skattelagen må regeringen föreskri<br>
va särskild beräkningsgrund. För va särskild beräkningsgrund. För<br>
enskilda fall må lokal skatlemyndig- enskilda fall må lokal skattemyndig<br>
het föreskriva särskild beräknings- het föreskriva särskild beräknings<br>
grund, exempelvis att skatten skall grund, exempelvis att skatten skall<br>
beräknas å viss del av inkomsten beräknas å viss del av inkomsten<br>
eller å inkomsten minskad med visst eller å inkomsten minskad med visst<br>
belopp eller atl skatten skall ulgå belopp eller alt skatten skall utgå<br>
med särskilt angiven procent av med särskilt angiven procent av<br>
inkomsten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst,
skattskyldig jämväl för annan inkomst, för garantibelopp för faslighet eller
för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda,
föreskriva alt preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst
eller för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:771. -Senaste lydelse 1974:771.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=158>
<tr>
<td valign=top align=left height=158 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>garanlibeloppel
eller förmögenheten. Därvid skall den skatlskyldiges preliminära skatt
beräknas antingen lill viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst
eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock
utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den
huvudsakliga inkomsten av tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid
sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande lill
denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skaltemyndighet
föreskriva, atl preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär
A-skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örelal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall
jämnas lill närmast högre hela krontal.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.
Preliminär B-skait skall för inkomståret utgöras av skaltskyldig, som icke har
att erlägga preliminär A-skatt enligt 1, samt utgå för inkomster från den
skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för garantibelopp för fastighet
ävensom för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall ulgå enligt särskild debitering.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. Preliminär
B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, som inte skatt betala
preliminär A-skatt enligl I. PreUminär B-skatt skall betalas för inkomster från
den skallskyldiges samtliga förvärskällor saml för garanlibelopp för fastighet och
för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av
sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiflsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersätlningar, skall betala preliminär A-skatt i
stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslul får meddelas om den för
inkomståret beräknade sluUiga skatten kan antas till huvudsaklig del bli
betald genom avdrag för skatt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81 § Arbetsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
åsidosätter skyldighet all inbetala skatt som innehållils för annan dömes till
böter eller, om gärningen rör betydande belopp eller annan försvårande
omständighet föreligger, till fängelse i högsl ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall dömes ej lill ansvar enligt första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för
brott enligt denna paragraf ådömas, om den misstänkte häktats eller erhåUit del
av ålal för brottet inom fem år från brottet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>såvitt gäller 3 § 2 mom. två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>såvitt
gäller 81 § den 1 aprU 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 81 § tredje
stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjUgheten
att ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 49 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 § Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt
deklaration den utgående skatten, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande
beloppet i den mån kvittning icke skett enligt 17 § sjunde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss
redovisningsperiod skatt som fastställts eller anses fastställd, återbetalar
länsstyrelsen det överskjutande beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse
från skatt som avkrävts honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för
mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid återbetalning av överskjutande</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stär den skattskyldige i skuld för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ingående skatt som den skattskyldige mervärdeskatt, har
han vid återbetal<br>
ar berättigad att återfå enligt första ning enligt första, andra eller tredje<br>
stycket får endast restförd mervärde- stycket rätt att återfå bara vad som<br>
skatt och därå belöpande restavgift överstiger skulden och avgifter som<br>
avräknas.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belöper på denna. Vad som har sagts</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nu gäller också när den skatlskyldige befinns ha till
betalning förfallen skuld som avser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatt enligt uppbördslagen
(1953:272),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsgivaravgift enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift enligl lagen (1982:423) om
allmän löneavgift.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas
eller utmätas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt gäller uppbördslagens</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt gäller uppbördslagens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(1953:272)
bestämmelser om resti-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestämmelser om restitution av
skatt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tution av
skatt i tillämpUga delar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i tillämpUga delar beträffande åter-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande återbetalning av mer-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>betalning av mervärdeskatt,<br>
värdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då
lagen enUgt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamUng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1979:304. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:885.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-11-25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: stalsininistern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Rainer, Boström, B. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl,
Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Feldl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i lagen
(1980:865) mot skatteflykt, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1982/83:53 om vissa åtgärder för atl förbättra skatleuppbörden
aviserade jag en rad åtgärder för att bekämpa skattefusk dcHekonomisk
brottslighet. Bl. a. förutskickade jag en lagrädsremiss med förslag till en skärpning
av lagen (1980:865) mol skalleflykt och förslag om utvidgning av området för preliminärskaltebelalning
genom A-skatt. Jag angav också alt förslag om förlängning av preskriptionstiden
för betalningsbrott enligt uppbördslagen (1953:272) var att vänta. Jag ålerkommer
nu med förslag i dessa avseenden och tar i detta sammanhang upp ytterligare en
fråga, nämligen möjligheten att förbättra uppbörden och indrivningen av skaller
och allmänna avgifter genom en utvidgning av rätten till avräkning vid återbetalning
av mervärdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Skärpning av skatteflyktsklausulen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den form av skatteundandragande som brukar kallas
skatteflykt kännetecknas av alt de skattskyldiga med hjälp av civilrättsligt
giltiga transaktioner utnyttjar skattereglerna för att uppnå av lagstiftaren
inte avsedda skatteförmåner. Den särskilda lagstiftningen mot skatteflykt har
sin grund i att det inte är möjligl att förutse och reglera alla situationer
som kan uppkomma i det ekonomiska livet. Men den avgörande faktorn har varit atl
skattedomslo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lama vid den skattemässiga bedömningen av olika
transaktioner har sett mycket formellt på de civilrättsliga rättshandlingar som
ligger lill grund för beskattningen. Man har således inte ansett sig kunna till
den skattskyldiges nackdel analogt tillämpa de bestämmelser som med hänsyn
till. den ekonomiska innebörden av transaktionerna och skattelagstiftningens
grunder ger en riktig beskattning. Denna rättstillämpning har skapat ett
utrymme för skatteflyktstransaktioner och'har gjort det nödvändigt med en
allmän skatleflyktsklausul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hösten 1980 föreslog den dåvarande regeringen'en lag mot
skatteflykt som antogs av riksdagens borgeriiga majoritet (prop. 1980/81:17, SkU
1980/81:8, rskr 1980/81:27. SFS 1980:865-868). Skatleflyktsklausulen har
emellertid fått en för snäv utformning för att kunna uppfylla rimliga
effektivitetskrav. Den har sålunda inriktats endast mot en viss typ av
skatteflyktsförfaranden, nämligen sådana som innebär att den skatlskyldige
kringgår en skattebestämmelse genom atl begagna sig av ett förfarande som från
kommersiella och liknande synpunkter framstår som en omväg med hänsyn till det
ekonomiska resultat som har uppnåtts. Genom denna inriktning av klausulen och
de snävt utformade rekvisilen blir möjligheterna att bekämpa skatteflykt med
tillämpning av klausulen mycket begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna reserverade sig mol utformningen av
klausulen vid lagstiftningens tillkomst och har därefter vid flera tillfällen
krävt att klausulen skall få en mer generell utformning så atl domstolarna får
större möjlighel alt ingripa mot klara fall av skatteflykt utan atl för den
skull göra avkall på rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser alt här ta upp frågan om en sådan skärpning av skatleflyktsklausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag kommer in på hur skatleflyktsklausulen bör vara uiformad
för framtiden skall jag först i korthet beröra de olika former av skatteundandragande
som kan urskiljas och därefter närmare beskriva den nuvarande klausulens
tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Olika former av skatteundandragande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteundandragande kan ske på många olika sätt. I det
följande anges de som har anknytning lill skatteflyklsproblematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skenavtal innebär att parterna inför tredje man låtsas att
etl visst avtal har träffats, medan de sinsemellan är överens om att det inle
skall finnas några sådana förpliktelser som de hävdar utåt. Skenavtal är civilrättsligt
ogiltiga och underkänns av skattedomstolarna utan att lagstiftaren har behövt
föreskriva della. De vållar således i princip inle några problem på den
lagtekniska sidan. Svårigheterna ligger i att upptäcka och bevisa det rätta
förhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oriktigt betecknade avtal - t. ex. att ett köp betecknas
gåva eller en arbetsersättning sägs utgöra traktamente eller hyresersättning -
vållar inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heller några slörre problem på lagstiftningssidan. Här
ankommer del på domstolarna an bortse från den oriktiga beteckningen och bedöma
avtalet efter dess verkliga innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skatteflykt i vid bemärkelse förstås vanligen alla
förfaranden, där den skattskyldige genom civilrättsligt giltiga rättshandlingar
åstadkommer tilllämpning av skatteregler som.ger skatteförmåner som
lagstiftaren inle har avsett och inte heller underförstått accepterat. Just den
omständigheten alt skatteförmånen inle är avsedd skiljer skatleflykisförfaranden
från den normala skatteplaneringen som bör förekomma i ekonomisk verksamhet.
Den rena skatteplaneringen kännetecknas alltså av alt den skallskyldige för att
minska skatten väljer ett förfarande som är uttryckligen eller underförstått
accepterat aV lagstiftaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteflykt kan förekomma i många olika former men man kan
bl. a. urskilja två principiellt skilda typer av skatteflykt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Deii ena typen kännetecknas av att den skattskyldige
utnyttjar skattestimulanser, avdragsfegler eller schablonregler på ett inte
avsett sätt. Det typiska för denna form äv skatteflykt är ätt själva handlandet
som sådant motiveras uteslutände eller så gott söfn uteslutande av skatteskäl.
Om det ime hade varit föf skatteförmånen skulle den skatlskyldige normall ha
gjort något helt annat eller vall alt inte göra någonting alls. Handlandet söm
sådant framstår således i regel som meningslöst eller omotiverat om man bortser
ftån skatteförmånen. Däremot är dét förfaringssätt som används för alt
genomföra transaktionen i pch för sig ofta av enkel och naturlig beskaffenhet.
Som exempel på skatteflykt av detta slag, där man på senare tid har ingripit
med lagstiftning, kan nämnas köp av pensionsförsäkringar i utländska
försäkringsbolag, förvärv av rörelsefrämmande varulager vid räkenskapsåret slut
och förskottsbetalningar av räntor. Men det finns också exempel på invecklade bolagslransaktiöner
som genomförs enbart i skatteflyktssyfte och som alltså hör till den ilu
beskrivna skatteflyktstypen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Den andra typen av skatteflykt kännetecknas av an det
ekonomiska resultat, bortsett ftån beskattningen, som den skatlskyldige vill
uppnå är naturligt medan däremot del valda handlingssättet framstår som
onormalt eller konstlat. Den skattskyldige vill i dessa fall - de s. k.
egentliga kringgåendefallen - uppnå ett visst ekonomiskt resultat som i och för
sig inte har med beskattningen att göra, t. ex. Uttag av vinstmedel från ett
bolag eller överföring äv medel till barnen. Väljer han det "normala"
eller närmast till hands liggande förfarandet, inträder en bestämd beskaltningseffekt,
t. ex. alt de uttagna vinstmedlen beskattas som utdelning eller atl avdrag inte
medges för överföringen till barnen. För att uppnå det avsedda resultatet och
samtidigt minska skatten väljer han i stället för det normala förfarandet elt
förfarande, som från kommersiella eller andra inle skattemässiga synpunkter
utgör en omväg och som - om det godtas vid beskattningen - medför att utdelningsbeskallningen
uteblir eller att avdrag medges. Som exempel på skatteflykt av detta slag -
numera stoppad genom särskild lagstiftning - kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnas, beträffande överföring av medel lill barn,
insättande av bamen som förmånstagare till pensionsförsäkringar och,
beträffande bolagsfallen, vissa av de s. k. interna aktieöverlåtelserna och vinstbolagstransaktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör
påpekas att skatleflyktstrahsaktionernä ofta är kompUcerade och därför inte
alllid faller helt inom ramen för den ena eller andra av de nyss beskrivna
renodlade skatteflykislyperna. Många fall har således drag av båda typerna
eller karakteriseras av delvis andra faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Den nuvarande lagstiftningens tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande lag mol skatteflykt har som jag inledningsvis
nämnde ett begränsat tillämpningsområde. Klausulen är sålunda inriktad mot den
typ av skatteflykt som representeras av de egentUga kringgåendefallen, dvs.
fall där en skaltskyldig som vill uppnå etl visst ekonomiskt resultat av
skatteskål väljer etl förfarande som från kommersiella och andra liknande
synpunkter framstår som en onödig omväg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagtekniskt
kommer del sagda lill uttryck dels genom en föreskrift om alt hänsyn inte skall
tas till en rättshandling söm är led i ett förfarande som innebär att en
skattebestämmelse kringgås, dels genom ett av de rekvisit som skall vara
uppfyllt för att elt sådant kringgående skall föreligga, nämligen del s. k. omvägsrekvisitel.
Enligt detta förutsätts det all förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultaFsom
- bortsett från beskattningen - har uppnåtts genom förfarandet framstår som en
omväg i förhållande till det närmast lill hands liggande förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör
påpekas att det inte uppställs något krav på att det skall vara exakt samma
ekonomiska resultat som uppnås för alt man skall kunna tala om att ett annat
förfarande ligger närmast till hands. Man får bortse från sådana ekonomiska
sidoeffekter som har ringa betydelse och i stället se till den väsentliga
ekonomiska innebörden av transaktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att etl kringgående skall föreligga enligl klausulen
krävs - förutom att det är fråga om ett omvägsförfarande - att förfarandet
medfört en inte oväsentlig skatteförmån som kan antas ha utgjort del avgörande
skälet för förfarandet och atl en taxering på grundval av detta klart skulle
strida mot grunderna för skattebestämmelserna i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klausulen
har sålunda byggts upp med sikte främst på sådana mer eller mindre invecklade
konstruktioner som under de senaste decennierna har använts för att kringgå t.
ex. dubbelbeskattningen aV aktiebolagens vinster eller förbudet mot avdrag för
periodiskt understöd till hemmavarande barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utanför tillämpningsområdet faller däremot den andra typen
av skatteflykt som har nämnts i det föregående. Det gäller således i princip
fall där hela handlandet framstår som meningslöst om det inle vore för
skatteförmånen. Den skattskyldige genomför med andra ord transaktioner uleslutan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84 '</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de i syfte att uppnå eller' undvika viss beskattningseffekt.
I de nu ifrågavarande fallen är det som jag tidigare har nämnt ofta så att den
skattskyldige använder sig av det normala handlingssättet med hänsyn till det
ekonomiska resultatet i fråga men ändå uppnår inte avsedda skatteförmåner.
Detta kan bero på t. ex. alt lagstiftaren inte räknat med alt handlingssättet
skulle utnyttjas av den personkrets som den skatlskyldige tillhör eller i den
situation som den skattskyldige befinner sig i. Del kan också vara så att det
är utvecklingen i samhället eller av andra skatteregler som öppnat möjlighelerna
till skatteflykt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller lagstiftningens tillämpning på olika
skatter så är denna begränsad till inkomst- och förmögenhetsbeskattningen saml
ett par skaller som utgör komplement till inkomstbeskattningen, nämligen utskiftningsskalten
och ersättningsskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Utvidgning av klausulens tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande skatteflyktsklausulen har som framgått av
del föregående elt begränsat tillämpningsområde även inom ramen för skatleflyktsområdel.
Del beror i huvudsak på all man genom del s. k. omvägsrekvisitel inriktat
klausulen på de egentliga kringgåendetransaktionerna. Som jag tidigare har
antytt anser jag att klausulen bör få en mer generell utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag behandlar den saken närmare vill jag påpeka alt
en klausul med en vidare inriktning än den nuvarande på sin tid utarbetades av
en arbetsgrupp inom företagsskatteberedningen och presenterades i betänkan-del (SOU
1975:77) Allmän skatleflyktsklausul. Denna klausul var uppbyggd på i huvudsak
samma rekvisit som den nuvarande klausulen, dock med det betydelsefulla
undantaget att den inte innehöll någon motsvarighet till det s. k. omvägsrekvisitel.
Det finns därför anledning alt i det följande återkomma till arbetsgruppens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall emellertid redan i delta sammanhang ta upp två
särskilda frågor om tillämpningsområdet som har anknytning lill arbetsgruppens
förslag. Delta innehöll nämligen regler också angående skenavtal och sådana
avtal sorn har fåll en felaktig rubricering eller annars utformats så att den
verkliga innebörden dolts. Enligt de av arbetsgruppen föreslagna bestämmelserna
skulle det uttryckligen anges att rättshandlingar skall bedömas efter sin
verkliga innebörd. Av motiven framgår att del föreslagna stadgandet var tänkt
att tillämpas också på det egentliga skatleflyktsområdel, bl. a. som en
tolkningsanvisning till själva skatteflyktsklausulen. Vidare föreslog arbetsgruppen
att lagstiftningen skulle tillämpas i fråga om så gott som samtliga direkta och
indirekta skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad först beträffar skenavtal o. d. kan det konstateras
att det inte finns något behov av en reglering, eftersom dessa är civilrättsligt
ogiltiga och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skattedomstolarna redan i dag utan stöd i särskild
skattelagstiftning bedömer sådana avtal efter sin verkliga innebörd. Enligt min
mening saknas det därför anledning att i delta avseende frångå den bedömning
som gjordes i samband med tillkomsten av nuvarande skatleflyktsklausul,
nämligen att de ifrågavarande avtalen bör lämnas utanför lagstiftningen. Jag
anser inte heller atl man i detta sammanhang bör införa någon allmän lolkningsanvisning
av angivet slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
sedan gäller frågan om att vidga tillämpningsområdet till all omfatta i stort setl
hela skatteområdet delar jag i princip arbetsgruppens mening atl en sådan
utvidgning bör komma till stånd. Detta förutsätter emellertid vissa
överväganden rörande bl. a. behovet av att utöka förhands-beskedsinslitutet som
av tidsskäl inte har varit möjliga atl göra i delta lagstiftningsärende. Jag
återkommer därför till frågan i ett senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klausulens tillämpning på olika skatleflykisförfaranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle i och för sig kunna hävdas att en
skatteflyktsklausul borde träffa alla fall där den skattskyldige genom sitt
handlande uppnår en skatteförmån som lagstiftaren inte har avsett. Jag anser
det inte lämpligt att gå så långt. Däremot bör det enligt min mening vara ett
absolut krav att klausulen utformas så att den omfaltar förfaranden som
tillkommit enbart för att få inte avsedda skatteförmåner, oavsett om dessa
utgör omvägsförfaranden eller ej. En sådan ordning ligger helt i linje med
arbetsgruppens förslag. Enligt arbetsgruppens motiv är klausulen sålunda avsedd
att träffa, förutom egentliga kringgåendehandlingar, även vissa fall där en skatlskyldig
genomför transaktioner uteslutande i syfte att uppnå eller undvika viss
beskattningseffekt, t. ex. tillskapar konstlade förluster för att få en avdragsrält.
Det bör påpekas att en majoritet av remissinstanserna i huvudsak biträdde
arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
främsta skälet lill att man har begränsat den nuvarande klausulens
tillämpningsområde till de egentliga kringgåendetransaktionerna har varit att
man från rättssäkerhetssynpunkt har velat få en fast grund att stå på när det
gäller atl avgöra om ett förfarande faller under klausulen eller inte. Genom
denna begränsning är det meningen att klausulen i princip skall träffa bara sådana
fall där den skatlskyldige bereder sig en skatteförmån i strid med
lagstiftningens grunder genom ell i sammanhanget onormalt handlingssätt, medan
den som företar helt vanliga och normala transaktioner inte skall behöva
riskera alt beröras av den.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
begränsning som sålunda har genomförts går enligt min mening längre än vad som
behövs för att tillgodose de nu angivna syftena. För alt tillgodose dessa
räcker det med att klausulens tillämpning görs beroende av att syftet med
förfarandet har varit att uppnå en skatteförmån. Man undantar då liksom f. n.
frän tillämpningsområdet förfaranden som motiverats främst av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommersiella eller liknande skäl. Jag menar all man inte
tappar något från<br>
rättssäkerhetssynpunkt med en sådan ändrad uppbyggnad av klausulen.<br>
Dess tillämpning kan fortfarande begränsas till fall där den skattskyldiges<br>
förfarande framstår som mer eller mindre meningslöst om man bortser från<br>
skatteförmånen och där den skattskyldige bör vara väl medveten om att<br>
skattemyndigheterna kan komma alt ifrågasätta giltigheten av förfarandet.<br>
Jag kommer således fram till att man från rättssäkerhetssynpunkt kan<br>
undvara det s. k. omvägsrekvisitel.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt annat
skäl för den nuvarande begränsningen av generalklausulen har varit att man
velat markera en gräns mellan de fall där ett förfarande, som leder till inte
avsedda skatteförmåner, skall stoppas genom ändring eller komplettering av de
materiella reglerna och de fall där en skatteflyktsklausul bör kunna tillämpas.
Man har därvid ansett att den principen bör gälla att om ett förfarande, trots
att del framstår som normall med hänsyn till del ekonomiska resultat som
uppnås, leder till en inte avsedd skatteförmån så är det de materiella reglerna
som bör ändras. Skatteflyktsklausulen har ansetts skola förbehållas förfaranden
som är konstlade eller onormala med hänsyn till det ekonomiska resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del kan jag inte finna några bärande skäl för att upprätthålla en sådan gränsdragning.
Lika litet som del är möjligl atl utforma den materiella skattelagstiftningen
med hänsyn till alla länkbara omvägsförfaranden, lika litet är det möjligt att
utforma denna lagstiftning med hänsyn till alla andra transaktioner som främst
är inriktade på alt minska skatten. Jag kan alltså inte se att del från lagstiftningslekniska
synpunkter finns några principiella invändningar mot att utvidga klausulens
tillämpningsområde på det sätt jag nyss har antyU, Detta hindrar naturiigtvis
inte att rnan även i fortsättningen bör sträva efter att förebygga
skatteflyktsåtgärder genom ändringar i de materiella reglerna i synnerhet när
det gäller nya åtgärder av detta slag som visar sig få större frekvens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av del anförda förordar jag att klausulens tillämpningsområde inle
längre skall begränsas tilj de s. k. egentliga kringgåendetransaktionerna
eller omvägsförfarandena utan omfatta också andra former av skatteflykt, Det
innebär bl. a. att del s, k, omvägsrekvisitel bör slopas. Även i övrigt finns dgt
anledning alt justera den nuvarande klausulen. Jag skall i det närmast följande
avsnittet redogöra för de förutsättningar som enligt min menjng bör gälla för tiUämpning
av klausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Förutsättningar för tillärnpning v klausulen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande klatjsulen finns intagen i 2 § lägen
(1980:865) mot skatteflykt. Den inleds med en föreskrift om att hänsyn vid
taxeringen inle skall tas lill en rättshandling som den skattskyldige har
företagit om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rättshandlingen är led i ett förfarande som innebär att en
skaltebestämmdse kringgås. Därefter preciseras i paragrafens andra stycke i tre
särskilda punkter när ell sådant kringgående av en skatlebeslämmelse skall
anses föreligga. Den första punkten består av del tidigare nämnda omvägsrekvisitel
och anger som etl villkor för att kringgående skall anses föreligga att
förfarandet med hänsyn till del ekonomiska resultat som - bortsett från
beskattningen - har uppnåtts genom förfarandet framstår som en omväg i
förhållande lill det närmast till hands liggande förfarandet. Enligl den andra
punkten krävs atl förfarandet medför en inte oväsentlig skatteförmån som med
hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort del avgörande skälet för
förfarandet. I den tredje och sista punkten uppställs villkoret att en laxering
på grundval av förfarandet klart skulle strida mot grunderna för bestämmelsen i
fråga eller för de bestämmelser som skulle tillämpas om förfarandet lades till
grund för laxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående redan slagit fast att skatleflyktsklausulen
bör kunna tillämpas inte bara i kringgåendefallen utan också i andra fall där
transaktioner genomförs i syfte alt uppnå skatteförmåner. Jag har med hänsyn
härtill också förordat alt det s. k. omvägsrekvisitel skall slopas. En
konsekvens av dessa ställningstaganden är atl man inte heller bör bevara det
inledande stadgandet att en rättshandling skall underkännas endasi under förutsättning
att den är ett led i etl förfarande som medför all en skaltebestämmdse
kringgås;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De villkor
för tillämpningen som skulle återstå efter en sådan justering är de som enligl
vad jag nyss har sagt anges i 2 § andra stycket andra och tredje punkterna. Det
gäller alltså dels atl förfarandet medfört en inte oväsentlig skatteförmån,
dels all denna förmån kan antas ha utgjort del avgörande skälet för
förfarandet, dels atl en taxering på grundval av förfarandet på visst sätt
skulle strida mot grunderna för lagstiftningen i fråga. Av mina överväganden
angående en utvidgning av den nuvarande klausulens tillämpningsområde har
framgått att jag anser all man i huvudsak bör kunna bygga upp den framtida
klausulen på grundval av dessa rekvisit. Denna uppfattning grundas inle minst
på det förhållandet atl den tidigare nämnda arbetsgruppen föreslog en klausul
som i princip var uppbyggd på della säll och att flertalet remissinstanser i
huvudsak godtog förslaget. Del finns anledning att här i korthet redogöra för
arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl
detta förslag skall som villkor för tillämpning av klausulen gälla alt den skatlskyldige
har berett sig en skatteförmån i strid med lagstiftningens anda och mening. Som
ytterligare villkor gäller alt del på grund av omständigheterna är sannolikt
att förmånen utgör hans huvudsakliga fördel av rättshandlingen. Även om de nu
angivna villkoren är uppfyllda skaU den skallskyldige enligt förslaget kunna
undvika tillämpning av klausulen ggnom atl göra sannolikt att rättshandlingen
tillkommit och .fått sitt innehåll huvudsakligen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl ellgr eljest i annat ekonomiskt syfte än all erhålla
förmån vid beskattningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens klausul innehåller således i princip samma
slags rekvisit som den nuvarande klausulen om man bortser från att den
sistnämnda dessutom har elt omvägsrekvisit. Det är just avsaknaden av detta omvägs-rekvisit
som gör att arbetsgruppens klausul får en vidare inriktning än den nuvarande
klausulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl nuvarande klausul som arbetsgruppens klausul
innehåller rekvisit som tar sikte på den skattskyldiges avsikter med sitt
handlande. Del kan i och för sig ifrågasättas om inte tillämpningen av en
skatteflyktsklausul borde vara oberoende av de skäl som har legat till grund
för den skatlskyldiges handlande. Till detta vill jag säga att ett rekvisit med
avseende på den skatlskyldiges avsikter med förfarandet torde vara ofrånkomligt
om man inle instället begränsar klausulens tillämpningsområde genom rekvisit
som objektivt beskriver de förfaranden som man vill träffa med klausulen. Del
är sålunda enligt min mening inle möjligt att låta villkoren för klausulens
tillämpning inskränka sig till att den skattskyldige genom sitt handlande
uppnår en skatteförmån som lagstiftaren inte avsett. Frågan blir då om man
lämpligen kan ersätta det s. k. omvägsrekvisitel med nägot annat rekvisit av
objektiv natur. En diskussion om sådana rekvisit. bl. a. byggda på uttryck som
"konstlade" och "rättsmissbruk", har förts i förarbetena
till nuvarande lagstiftning (se bl.a. prop. 1980/81:17 s. 22). Enligt min
mening ger emellertid sädana uttryck inte någon bra beskrivning av dét område
där en skatteflyktsklausul bör kunna tillämpas. Jag föredrar därför att
tillämpningsområdet begränsas med hjälp av elt rekvisit som tar sikte på den
skattskyldiges avsikter med förfarandet. En annan sak är att ett sådant rekvisit
bör utformas så att den skattskyldiges faktiska handlande och de ekonomiska
konsekvenserna av detta läggs till grund för bedömningen av den skattskyldiges
avsikter. Jag återkommer till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer mot denna bakgrund fram till att klausulen i
framtiden bör bygga pä de villkor som i princip är gemensamma för den nuvarande
klausulen och arbetsgruppens klausul. Det gäller således villkoren att det
skall vara fråga om en skatteförmån, atl en beskattning på grundval av
förfarandet strider mot grunderna för bestämmelserna eller, som arbetsgruppen
uttrycker det. mot lagstiftningens anda öch mening, samt att syftet med
förfarandet har varit all erhålla en skatteförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag skall
i det följande behandla de olika villkoren vart för sig och ange hur de bör
utformas i lagtexten. Först skall jag emellertid säga några ord om klausulens
allmänna uppbyggnad. I likhet med vad som gäller både enligl nuvarande lag och
arbetsgruppens förslag bör själva skatteflyktsklausulen innebära atl en
rättshandling under vissa förulsättningar inte skall läggas lill grund för
beskattningen. Det skall i princip vara fråga om en rättshandling som den skatlskyldige
har företagit. Men i enlighet med nuvarande klausul bör samma sak gälla också i
fråga om en rättshandling som företas av en juridisk person, vars inkomst helt
eller delvis beskattas hos den skatlskyldige. Del gäller således här
handelsbolag o. d.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningsresultatet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första viUkoret är att det skaU föreligga en
skatteförmån. Liksom f. n. bör del vara fråga om en förmån som tillkommer den skatlskyldige
själv och som inle är oväsentiig. Delta bör anges i lagtexten där det också bör
komma till uttryck att det inte är något krav att förmånen skall ha uppkommit
genom den skattskyldiges eller den juridiska personens rättshandling ensam. Det
är lillräckligt alt skatteförmånen uppkommer genom rättshandlingen tillsammans
med annan rättshandling i vilken den skattskyldige eller den juridiska personen
indirekl medverkar. Kravet på bevisning för att indirekt medverkan skall anses
föreligga i de rättshandlingar som kompletterar den skattskyldiges eller den
juridiska personens egna kan av naturliga skäl inte ställas särskill högt. Det
bör vara tillräckligt att rättshandlingarna för en utomstående betraktare
framstår som en enhet. Della stämmer överens med vad som gäller enligt
nuvarande klausul där det förutsätts atl rättshandlingen är led i ell
skatteflyktsförfarande. Av vad jag nu har sagt följer vidare all man i likhet
med vad som är fallet enligt nuvarande klausul bör använda begreppet
"förfarande" för att beteckna det handlande som klausulen riktar sig
emot. Jag återkommer till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsiklen är för övrigt alt del rekvisit angående
skatteförmånen som jag här föreslår skall ha samma innebörd som motsvarande rekvisit
enligt nuvarande lagsiiftning. De uttalanden som gjordes i samband med tillkomsten
av denna rörande tolkningen av rekvisilel äger alltså giltighet också i fråga
om det nya rekvisilel. Det bör dock påpekas att man enligt nuvarande klausul
kan avläsa skatteförmånen direkt vid en jämförelse mellan det valda förfarandet
och det närmast till hands liggande förfarandet. Med skatteförmån enligt den
föreslagna klausulen förstås inle bara skattefördelar i nu angiven mening ulan
i princip allt som innebär en lättnad eller fördel vid beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som etl första villkor bör alltså gälla alt
rättshandlingen ensam eller tillsammans med annan rättshandling i vilken den
skattskyldige eller den juridiska personen direkt eller indirekt medverkat
ingår i ett förfarande som medför en inte oväsentlig skatteförmån för den
skattskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med förfarandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande klausul gäller alt skatteförmånen med
hänsyn till omständigheterna "kan antas ha utgjort del avgörande skälet
för förfarandet"'. I arbetsgruppens förslag finns två rekvisit som är av
intresse i sammanhanget. Del första är av objektiv nalur och föreskriver som
villkor alt del på grund av omständigheterna är "sannolikt alt förmånen
utgör hans huvudsakliga fördel av rättshandlingen". Det andra ger den
skallskyldige möjlighel att undvika en tillämpning av klausulen trots atl den huvudsakUga
fördelen utgörs av skatteförmånen. Klausulen skall sålunda inle lillämpas om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 84</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den skattskyldige gör sannolikt att rättshandlingen har
tillkommit och fått sitt innehåll huvudsakligen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller eljest i annat ekonomiskt syfte än atl erhålla
förmån vid beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av förarbetena till skatleflyktsklausulen (prop.
1980/81:17 s. 29 och 126) framgår att det nuvarande rekvisilel är en
sammansmältning av de två rekvisilen i arbetsgruppens förslag med i. stort sett
samma innebörd som dessa. Föredraganden uttalar sålunda bl. a. alt det är den skatlskyldige
som har de bästa och ofta enda kunskaperna om sådana omständigheter som inte
framgår av det yttre skeendet men som har betydelse vid valet av
förfaringssätt. Det måste därför ankomma på honom att göra sannolikt atl han -
trots vad som framgår av det yttre skeendet - ändå har haft andra och i detta
sammanhang godtagbara skäl för sitt handlande. Även enligt nuvarande klausul
kan del således vara tillräckligt för en tillämpning av klausulen att det
allmänna visar på objektiva faktorer som talar för atl skatteförmånen varit
avgörande för handlandet, t. ex. alt skatteförmånen har utgjort den
huvudsakliga fördelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det föreligger ändå en beaktansvärd skillnad mellan
arbetsgruppens klausul och den nuvarande klausulen. Enligt den senare har den skatlskyldige
nämligen möjlighet att förhindra en tillämpning så snart han kan visa att han
skulle ha förfarit på samma sätt även om det inte hade medfört någon
skatteförmån. En sådan utformning lämnar ett betydande utrymme all arrangera
olika transaktioner så att klausulen inte blir tillämplig. Arbetsgruppens
klausul ställer här större krav på den skatlskyldige. Enligt denna måste han
visa att förfarandet tillkommit huvudsakligen i annat ekonomiskt syfte än att
erhålla en skatteförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
att en lämplig avgränsning av tillämpningsområdet uppnås om man som villkor för
tillämpningen av klausulen föreskriver att skatteförmånen kan antas ha utgjort
det huvudsakliga skälet för förfarandet. Del innebär att tillämpningsområdet i
princip begränsas till förfaranden som till den helt övervägande delen
betingats av möjligheten att uppnå en skatteförmån. Samtidigt elimineras
möjligheterna att komma förbi klausulen genom att visa att det vid sidan om
skatteförmånen förelegat andra ej helt obetydliga skål för förfarandet. Som jag
tidigare har antytt har rekvisilel av naturliga skäl utformats så att
omständigheter av objektiv nalur blir avgörande för bedömningen av den
skattskyldiges avsikter. Det avgörande blir således givetvis inte vad den
skattskyldige innerst inne avsett utan vad som vid en objektiv bedömning av
samtliga omständigheter som framkommit i ärendet framstår som det huvudsakliga
skälet för förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare nämnt att man bör använda ordet
"förfarande" i stället för "rättshandling" för att beteckna
det handlande som klausulen riktar sig mot. Detta gäller inte minst beträffande
det nu ifrågavarande rekvisilel, eftersom man annars riskerar att från
klausulens tillämpningsområde undanta fall där en och samma rättshandling
innehåller dels rent affärsmässiga moment, dels moment av skatteflyktskaraktär.
Jag tänker främst på sådana faU där en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatlskyldig genom t. ex. elt köpeavtal träder in ett
redan ordnat skatte-flyklsarrangemang (jft prop. 1980/81:17 s. 198).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
föreslår således att som ett andra villkor skall gälla att skatteförmånen med
hänsyn till omständigheierna kan antas ha utgjort det huvudsakliga skälet för
förfarandet. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftningens grunder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande klausul gäller som förutsättning att en
taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot grunderna för antingen
den kringgångna bestämmelsen eller de bestämmelser som skulle tillämpas om
förfarandet lades lill grund för laxeringen. Rekvisilel är utformat för atl
passa kringgåendefallen och kan inte ulan vidare föras över till den nya
klausulen. Arbetsgruppens förslag har som villkor i delta avseende atl den
skattskyldige bereds en skatteförmån i strid med lagstiftningens anda och
mening.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
för min del alt rekvisilel bör ansluta så nära som möjligt till det nuvarande
och jag föreslår all som tredje villkor skall gälla att en taxering på grundval
av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som förstås med lagstiftningens grunder och vilka
metoder som bör tillämpas för alt utröna dessa har det ingående redogjorts för
i samband med införandet av nuvarande klausul (prop. 1980/81:17 s. 25 f och s.
197 f). Jag ansluler mig till vad min företrädare har anfört i saken men vill
här tillfoga några anmärkningar med anledning av de ändringar som har
föreslagits i förhållande till gällande rekvisit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
tillämpning av klausulen aktualiseras i sådana fall där man funnit att vanliga
tolkningsregler leder till ett materiellt sett otillfredsställande resullal i
den meningen all delta strider mot de berörda skattereglernas syfte säsom det
har kommil lill uttryck genom uttalanden i förarbetena eiler genom reglernas
allmänna uppbyggnad och inriktning. Är det fråga om en kringgåendetransaktion
är lägel i allmänhet det alt vissa regler formellt sett är tillämpliga medan
del materiellt setl framstår som rikligare alt tillämpa andra regler. Det blir
här en uppgift för rättstillämpningen atl efter en sammanvägning av grunderna
för de olika reglerna avgöra om en laxering på grundval av förfarandet och
således enligt de regler som formellt sett är tillämpliga skulle strida mot
lagstiftningens grunder. Är så fallet är det meningen atl domstolarna i stället
skall tillämpa de materiellt setl riktigare reglerna analogt. I kringgåendefallen
är det således meningen atl prövningen liksom enligt nuvarande klausul skall
göras med ledning av grunderna för inte bara de regler som formeUt selt är
tillämpliga utan också de regler som har kringgåtts. Om grunderna för de olika
reglerna är motstridiga får man pröva vilka grunder som bör ha försteg i den
aktuella situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller skatteflykt som består i atl den
skattskyldige utnyttjar t. ex. en avdragsregel är det givetvis i första hand
grunderna för denna regel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som skall beaktas vid prövningen. Men även i detta fall
måste man inte sällan beakta grunderna för andra beslämmelser, t. ex.
bestämmelser som generellt begränsar rätlen lill olika slags avdrag. Kan det
konstateras atl en taxering strikt efter ordalagen i den föreliggande
situationen skulle strida mot grunderna för de aktuella skattebestämmelserna
skall taxeringen bestämmas utan hänsyn till rättshandlingen i fråga. Jag skall
i det närmast följande avsnittet närmare behandla frågan om hur taxeringen
skall gå lill när klausulen har tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande klausul är del ett krav alt en taxering på grundval av förfarandet
"klart" skall strida mol grunderna. Delta ord har enligt uttalande av
föredraganden (prop. 1980/81:17 s. 198) införts för atl markera att oklarhet
beträffande lagstiftningens grunder skall gå ut över den fiskala sidan. Det
följer emellertid redan av rekvisilels innehåll i övrigt att det är en
förutsättning att man kan utröna vad som är förenligt med eller strider mot
lagstiftningens grunder. Avfattningen av lagtexten ger enligl min mening
uttryck för en längre gående restriktivitet än som är påkallad. Jag föreslår
därför att ordet "klart" får utgå. Man måste här hålla i minnet att
det rör sig om fall, där förfarandet huvudsakligen har betingats av skalleskäl
och alt syftet med klausulen är att få till stånd materiellt setl riktiga
laxeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Taxering m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om hur taxering skall ske om klausulen lillämpas
finns f. n. intagna i 3 §. Huvudregeln är atl laxeringen i sådant fall bestäms
som om den skatlskyldige hade valt det närmast till hands liggande förfarandet.
Om en sådan grund för laxeringen skulle leda till oskäligt resultat skall dock
taxeringen bestämmas lill skäligt belopp. Syftet med skatleflyktsklausulen är
att åstadkomma taxeringar som mot bakgrund av lagstiftningens grunder framstår
som materiellt riktiga. Nuvarande regler i 3 § har utformats i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvidgningen av klausulens tillämpningsområde innebär alt
den kommer att omfatta fall, där det inte finns något annat förfarande som kan
sägas ligga närmast till hands. Hela förfarandet är kanske inriktat på att få
en skatteförmån. Även i elt sådant fall måste reglerna givelvis la sikte på atl
åstadkomma en rättvis beskattning. Detta torde i normalfallet innebära all man
bör bestämma laxeringarna med bortseende från rättshandlingen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har
framgått måste taxeringarna bestämmas på olika sätt beroende på vilken typ av skatleflyktstransaktion
det är fråga om. Det är enligt min mening inte lämpligt eller ens möjligt atl
reglera alla olika situationer. De två huvudfallen bör dock regleras i
lagtexten. Jag föreslår som huvudregel i 3 § att taxeringen skall bestämmas som
om rättshandlingen inte hade företagits. Vidare bör den nuvarande
huvudprincipen för taxeringen i kringgåendefallen anges, nämligen att taxeringen
skall bestämmas på grundval av det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>närmast till hands liggande förfarandet. Slutligen bör
föreskrivas att om de nu angivna grunderna inte kan tillämpas eller skulle leda
lill oskäligt resultat, så skall taxeringen bestämmas till skäligt belopp.
Undantagsregeln ger alltså möjlighel att jämka taxeringen när huvudregeln
skulle leda till etl oskäligt resultat. I delta avseende liksom i övrigt bör i
fråga om laxeringen tillämpas de grundsatser som har angetts i förarbetena lill
nuvarande lagsiiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tillämpning av lagen mot skatteflykt gäller f. n.
vissa speciella regler på det processuella eller formella planet. Till atl
börja med har öppnats en möjlighet för de skallskyldiga alt få förhandsbesked
om huruvida ett visst förfarande omfattas av skatteflyktsklausulen eller ej.
Vidare har föreskrivits att frågor om tillämpning av klausulen skall prövas i
första instans av länsrätten på talan av skattechefen. Möjlighet har också öppnats
alt få anstånd med betalningen av skatt som har påförts med anledning av att
skatteflyktsklausulen tillämpats och slutiigen har införts möjlighet till eflertaxering
när rättelse påkallas av atl klausulen är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu föreslagna utvidgningen av klausulens
tillämpningsområde bör enligt min mening inte föranleda någon ändring i de nu
angivna specialreglerna. Det kan dock finnas anledning atl när klausulen har
varit i kraft ett tag ta upp frågan om tillämpningen av klausulen i första
instans bör läggas över på taxeringsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Avslutande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En skatleflyktsklausul är som jag tidigare har nämnt
nödvändig mol bakgrund av att skattedomslolarna inle ulan uttryckligt lagstöd
har ansett sig kunna underkänna vissa skatteflyktstransaklioner. Avsiklen med
klausulen är således all öka förutsättningarna för materiellt selt riktiga
lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund föreslår jag en klausul som till
skillnad mot den nuvarande inte bara lar sikte på en viss begränsad del av skatteflyktsområdel.
Klausulen har fåll en allmännare utformning som gör att det bhr möjligt att
tillämpa den inte bara på s. k. omvägsförfaranden, utan också i fall där den
skallskyldige använder sig av den "närmaste vägen" men där handlandet
huvudsakligen betingas av syftet alt erhålla av lagstiftaren inte avsedda
skatteförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
emellertid understryka att utvidgningen av klausulens tillämp-. ningsområde
givelvis inte innebär alt den skall kunna tillämpas i alla fall där den
skattskyldige får skattefördelar av sitt handlande. En näringsidkare måste
givetvis när han prövar förutsättningarna för en investering eller någon annan
affärstransaktion beakta skattekonsekvenserna och om olika alternativ står lill
buds välja del alternativ som ger del bästa resultatet. För alt klausulen skall
kunna lillämpas krävs det all skattefördelarna träder i förgrunden på ett
sådant sätt att transaktionen i övrigt framstår som mer eller mindre
meningslös. Transaktioner som företas av rent kommersiella skäl riskerar alltså
inte atl beröras av klausulen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av mig föreslagna klausulen har sin udd riktad främst mol
skalleflykt som sker med hjälp av sinnrikt utformade bolagslransaktiöner,
arrendeavtal e. d. och som går ut på t. ex. all en rörelseinkomst eller
realisationsvinst skall undgå beskattning eller beskattas på ett alltför
fördelaktigt säll. Det kan t. ex. vara fråga om indirekta överlåtelser av bolag
i syfte att kringgå bestämmelserna angående vinstbolag eller interna aklieöverlåtelser
(jfr prop. 1981/82:17 s. 133) eller avtal om arrende, optionsrätt e. d. för att
lindra eller skjuta upp en realisationsvinstbeskattning. Jag vill emellertid
framhålla alt klausulen skall kunna tillämpas även på andra områden. Ett sådant
gäller transaktioner mellan närstående och jag syftar då främst på vissa
förfaranden där föräldrar försöker föra över avkastning till minderåriga barn
för att kringgå avdragsförbudet för periodiska understöd. I denna del kan för
övrigt noteras all riksskatteverkets rätlsnämnd i etl ärende om förhandsbesked
underkänt vissa lånetransaktioner mellan föräldrar och barn med slöd av
nuvarande klausul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i del föregående angett de huvudprinciper som bör gälla
för<br>
tillämpningen av klausulen. Den klausul som jag föreslår ansluter ganska<br>
nära till arbetsgruppens förslag. Gruppen har i sitt arbete gjort en analys av<br>
praktiska fall. Jag kan givetvis inte ta slällning lill de slutsatser i
enskilda fall<br>
som arbetsgruppen har dragit rörande tillämpningen av arbetsgruppens<br>
skatteflyktsklausul. Fallen bör dock kunna ge vägledning när det gäller atl<br>
bedöma skalteflyklsproblemen. I sista hand blir det naturligtvis en uppgift<br>
för skattedomslolarna att i det enskilda fallet pröva t. ex. om en taxering på<br>
grundval av ett visst förfarande strider mol lagstiftningens grunder eller<br>
</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ej.</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>■</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En proposilion bör enligt min mening kunna föreläggas
riksdagen vid årsskiftet. Del är angelägel atl lagstiftningeli träder i kraft
snarast möjligt efter det att riksdagsbehandlingen har avslutats. Den bör vara
tillämplig fr. o. m. viss dag som direkt anges i ikraftträdandebestämmelserna
och jag föreslår att denna dag bestäms lill den 1 mars 1983. De nya bestämmelserna
skall således tillämpas på rättshandlingar som företas efter utgången av
februari månad 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lagstiftning är tidsbegränsad lill fem år och
tillämpas således på rättshandlingar som företas t. o. m. den 31 december 1985.
Avsikten är att skatteflyktsklausulen skall utvärderas från bl. a.
rättssäkerhetssynpunkter mol slutet av femårsperioden och all lagstiftningen
därvid skall övervägas på nytt. Juslitiekanslern har regeringens uppdrag alt
göra en sådan utvärdering. Jag anser att tidsbegränsningen bör vara kvar och
alt den angivna utvärderingen bör komma till stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Skatteavdrag på vissa rörelseinkomster 3.1 Nuvarande
ordning i huvuddrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En arbetstagares huvudarbetsgivare är enligt uppbördslagen
(1953:272), UBL, skyldig att göra avdrag för preliminär A-skatt på de
lönebelopp som han betalar ut till arbetslagaren. Underlåter han att göra
avdrag eller betalar han inte in innehållen skatt blir han betalningsskyldig
för den skatt som skulle ha innehållils eller som han underlåtit all betala in.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hittills
har det inle funnits någon skyldighet för en arbetsgivare att göra skatteavdrag
på ersättningar som han betalar ut till någon som han inte är huvudarbetsgivare
för men som utför arbetet åt honom i egenskap av arbetstagare. Någon skyldighet
att göra skatteavdrag på s. k. biinkomster har med andra ord inte förelegat
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fr. o. m.
den 1 januari 1983 är förhållandet ett annat. Detta sammanhänger med lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar, AUL, som nyligen har antagits av riksdagen (prop.
1982/83:11, SkU 1982/83:5, rskr 1982/83:20).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt AUL
kommer alla arbetstagare, som har A-skattesedel och vid sidan av sina ordinarie
arbeten åtar sig elt uppdrag av det slag som anges i lagen, att få vidkännas
skatteavdrag. Detta naturligtvis under förutsättning att uppdragsgivaren
fullgör sin avdragsskyldighet. Förutsättningarna för att lagen i detta avseende
skall fungera på etl tillfredsställande sätt är goda. Bestämmelserna om
avdragsskyldighet beträffande de angivna biinkomsterna är i praktiken en
utvidgning av UBL:s föreskrifter om skatteavdrag och
uppdragsgivarna/arbetsgivarna bör få samma motivation att följa dessa som
nuvarande huvudbestämmelser. En underlåtenhet att göra avdrag på en biinkomst
eller atl inle betala in ett innehållet belopp får samma konsekvenser som när
bestämmelserna om avdrags- och redovisningsskyldighet i UBL inte följs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
biinkomster på vilka skatteavdrag kommer all göras för en arbetstagare är
enligt AUL bl. a. ersättningar för arbeten på mark och byggnader. Om arbetet
avser en schablontaxerad fastighet (småhusfastighet) som ägs av en fysisk
person eller dödsbo föreligger dock inte någon avdragsskyldighet. Detsamma är
fallet i fråga om arbeten i lägenheter som uppdragsgivaren innehar på grund av
hyresavtal eller tjänsteavtal eller som medlem i bostadsförening eller som
delägare i bostadsaktiebolag. Fastighetsägaren eller lägenhetsägaren är i
stället skyldig att lämna uppgift om den utbetalade ersättningen i sin
självdeklaration. Avdrag kommer också att göras på en arbetstagares biinkorhst
som han får genom att åta sig ett extra arbete hos en rörelseidkare på dennes
arbetsplats. Enligt AUL föreligger i sådana fall en avdragsskyldighel om
arbetet avser tillverkning på beställning, montering, rengöring, reparation,
ändring eller underhåll. Avdrag skall också göras om någon som har A-skaltesedel
åtar sig att utföra en godstransport för uppdragsgivarens rörelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Några synpunkter på AUL och förhållandet till UBL:s
preliminärskattesystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En uppdragsgivares ansvarighet enligl AUL om han inte gör
skalleavdrag blir direkt beroende av om uppdragstagaren har en A-skatlesedd
eller en B-skattesedel. Har uppdragstagaren en A-skaltesedel kan
uppdragsgivaren inte undgå betalningsskyldighet enligt AUL för det skattebelopp
som han underlåter alt innehålla även om del senare skulle visa sig alt den
utgivna ersätiningen utgjorde inkomst av rörelse för uppdragstagaren. Här
föreligger aUtså en skillnad i förhållande till UBL:s bestämmelser. Om en
uppdragsgivare underlåter alt göra skatteavdrag för någon som har A-skaltesedel
kan han nämligen enligt UBL inte göras betalningsskyldig om uppdragstagaren har
utfört arbetet i en av honom bedriven rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AUL:s effekt på skatleuppbörden är sålunda i hög grad
beroende av hur UBL:s bestämmelser om A-skatt och B-skalt är utformade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preliminär A-skatt skall enligl huvudregeln (3 § 2 mom. UBL)
betalas för sådan inkomst av tjänst som hänför sig till den skatlskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning eller annars utgör hans huvudsakliga inkomst av
tjänst. Skattskyldig som har sin huvudsakliga inkomst av annat än tjänst skall
betala preliminär B-skatt. Detta gäller alltså i huvudsak skattskyldiga med
inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. Vad som skall förstås med inkomst
av tjänst resp. inkomst av rörelse eller jordbruk skall enligt 2 § UBL bedömas
i enlighet med dessa begrepps innebörd i kommunalskatlelagen (1928:370), lagen
(1947:576) om stallig inkomslskall och taxeringslagen (1956:623).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudregeln
innebär att A-skatlesedel utfärdas för den som har arbets-ansläUning och alltså
inkomst av tjänst. Bestämmelserna om utfärdande av A-skatlesedel har emellertid
mjukals upp genom anvisningar till 3 § UBL. I förarbetena till dessa (prop.
1974:159, SkU 1974:57, rskr 1974:360) ftaihhålls att det förekommer att
skattskyldiga begär att få övergå från A-skatt till B-skatt med hänvisning till
att de driver rörelse, medan omständigheierna i verkligheten ofta är sådana, atl
den skatlskyldige kan anses anställd. I anvisningarna anges mot denna bakgrund,
atl A-skalt skall utgå även om den skattskyldige säger sig driva rörelse, men
det av utredningen i ärendet framgår att hans verksamhet bedrivs under sådana
förhållanden som motsvarar arbetsanställning. Gränsen mellan A-skatt och B-skatl
har också mjukats upp genom ett annat uttalande i anvisningarna. Det sägs
sålunda att omständigheterna kan vara sådana att B-skalt visserligen framstår
som den naturliga skatteformen, men att A-skatt ändå bör betalas, exempelvis på
grund av att den skatlskyldige vid upprepade tillfällen tidigare år har
underlåtit att i vederbörlig ordning betala den debiterade B-skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mån A-skatlesedlar uTfärdas i enlighet med dessa
anvisningar får detta naturligtvis en direkt betydelse för tillämpningen av AUL
när det är fråga om skattskyldiga som ålar sig uppdrag av det slag som faller
under denna lag. Det är ju då utan betydelse om ersättningen i det särskilda
fallet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall anses utgöra inkomst av tjänst eller rörelse. En
uppdragsgivare som underlåter att göra avdrag enligt AUL för den som har A-skatlesedel
blir betalningsskyldig för det inte innehållna skattebeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Frågan om en utvidgad tillämplighet av AUL</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågans behandling i prop. 1982/83:11</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen framhålls att det inte sällan kan vara
svårt för en uppdragsgivare att avgöra om den som skall utföra arbetet gör
detta i en yrkesmässigt bedriven verksamhet eller som en bisyssla vid sidan av
en huvudanställning. Det kan också innebära problem all med bestämdhet avgöra
om det är fråga om en huvudsaklig arbetsanställning eller en bisyssla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydelsen av dessa gränsdragningsproblem minskas genom AUL.
När det är fråga om elt uppdrag enligl AUL och uppdragstagaren har A-skalt
föreligger det alltid en avdragsskyldighet, antingen enligl AUL eller enligl UBL.
Om uppdragsgivaren skulle felbedöma enligt vilken lag avdrag skall göras får
detta regelmässigt inle någon betydelse för hans ansvarighet. För den
mellanskillnad som kan uppkomma genom en felaktig tillämpning kan
uppdragsgivaren nämligen göras belalningsskyldig bara om del måste ha varit
uppenbart för honom att den andra lagen skulle ha tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förenkling och rationalisering som AUL sålunda innebär
från uppbördssynpunkt är som nämnts förut direkt avhängig av UBL:s bestämmelser
om A-skall. En förutsättning för AUL:s tillämpning är ju atl uppdragstagaren
har A-skatlesedel. I den mån man utvidgar de lokala skattemyndigheternas
möjligheter att utfärda A-skaltesedlar vidgar man också AUL:s tillämplighet och
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta förhållande uppmärksammades i propositionen och det
framhölls atl del finns skäl som talar för en utvidgning. Del erinrades sålunda
om atl det finns grupper av uppdragstagare som strikt bedömda enligt
skattelagarnas bestämmelser får anses driva rörelse men som i praktiken arbetar
under samma förhållanden som en arbetstagare och skulle kunna betala en
preliminär A-skatt, som beräknades enligt grunder som angetts av den lokala
skattemyndigheten. Enligl föredragandens mening skulle en sådan ordning utan
tvekan vara elt effektivt sätt alt förhindra all dessa uppdragstagare drar på
sig skatteskulder, som blir så stora atl de i praktiken inte kan betalas.
Föredraganden var dock inle beredd atl gå så långt i anslutning till den
föreslagna lagen utan ansåg atl man först borde vinna en viss erfarenhel av
denna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågans samband med överväganden om etl reformerat källskattesyslem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom riksskatteverket (RSV) övervägs f. n. möjlighelerna atl
inom UBL:s ram utvidga källskattesyslemel så atl arbetsgivarna blir skyldiga atl
göra preliminärskatteavdrag också för arbetstagare för vilka de inte är huvudarbetsgivare.
Förutsättningarna för en sådan reform avses bl. a. vara att den utbetalda
ersättningen utgör inkomst av tjänst för mottagaren och.att denne har
tilldelals A-skaltesedel. RSV:s överväganden görs bl. a. mot bakgrund av ett av
den s. k. RS-utredningen år 1974 framlagt förslag om skalleavdrag på
biinkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan reform kommer- om undanlagsbestämmelser inle
ges-alt också omfatta ersättningar för uppdrag som anges i AUL. En
avdragsskyldighet kommer med andra ord i sådant fall att föreligga enligt både UBL
och AUL när ersättningen utgör lön för den som utför uppdraget och denne alltså
har ställning som arbetstagare hos uppdragsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avdragsskyldighel i fråga om biinkomster enligt
bestämmelser inom UBL:s regelsystem kommer i väsentliga avseenden att skilja
sig från den avdragsskyldighet som föreligger enligt AUL. Bestämmelserna i UBL
skulle nämligen också när del gäller bUnkomsler för avdragsskyldighet
förutsätta atl det är fråga om inkomst av tjänst, medan gränsdragningen mellan
inkomst av tjänst och inkomst av rörelse inte har någon betydelse för AUL:s
tillämpning. Denna är direkt beroende av vilken preliminärskalteform
arbetstagaren/uppdragstagaren faktiskt har. A-skatt eller B-skatt. Enligt
bestämmelserna i UBL skulle vidare innebörden av begreppet huvudarbetsgivare i
förhållandet till begreppet "sidoarbetsgivare" få en utvidgad
avgörande betydelse. Som har framgått av del förut sagda har AUL utformats på
ett sådant sätt all skillnaden mellan dessa begrepp i praktiken regelmässigt
inte får någon större betydelse. Till detta kommer- att avdragsskyldighelen i
fråga om biinkomster enligl AUL är klart avgränsad till särskilt angivna
tjänster och avvägd med hänsyn till atl den också kan komma att gälla
uppdragstagare som är fysiska eller juridiska personer och skall beskallas för
inkomst av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man synes därför f. n. få utgå från alt beslämmelser om
skatteavdrag på biinkomster inom UBL:s regelsystem utformas så att de inte
kommer atl gälla sådana biinkomster som omfattas av AUL:s beslämmelser. Detta
har också tagits som utgångspunkt i mina följande överväganden. Jag vill dock
framhålla att en sådan gränsdragning inte får uppfattas som så bindande att den
inte skulle kunna överges, om man finner former för en samordning där de
viktigaste fördelarna med AUL:s regler kan tas tillvara generellt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i UBL om skatteavdrag är föreskrifter av
rent uppbördsteknisk natur. Det förhållandel all skyldigheten atl göra
skatteavdrag är knuten lill ersättningar som för mottagaren utgör inkomst av
tjänst grundas sålunda inte på några avgörande principiella skäl. Vid källskallesyslemets
uppläggning i slutet av 1940-talet gällde det alt finna elt system som var så
uppbyggt atl del på ett så enkelt och funktionsdugligt sätt som möjligt kom atl
omfatta flertalet av dem som har regelbundna inkomster. Närmast till hands låg
då alt knyta avdragsskyldigheten lill de arbelsgivare/arbelslagare-förhållanden
i vilka den skattskyldige i huvudsak har sin inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppbördssystemel kom med denna utformning att fungera på
ett i stort selt tillfredsställande sätt under lång tid. Förhållandena på
arbetsmarknaden har emellertid successivt ändrats och det har blivit allt
vanligare alt arbetslagarna skaffar sig biinkomster genom olika slags uppdrag.
Formerna för uppdragen har också ändrats och avtalen präglas i allt slörre
utsträckning av en önskan att så långt möjligt få uppdragstagaren alt framstå
som en självständig företagare. Problemen med gränsdragningen mellan inkomst av
tjänst och inkomst av rörelse och alt bedöma, när skyldighet att göra
skatteavdrag eller alt betala arbetsgivaravgifter föreligger, har därmed vuxit.
Som exempel på denna utveckling kan nämnas att det för något mer än ell
decennium sedan i Stockholms län fanns ca 20 åkerier som vart och etl hade
ungefär 20 anställda. Numera beräknas dessa motsvaras av ett 20-tal
förmedlingsföretag, som vart och etl administrerar ca 20 s. k. lejåkare.
Förhållandena har utvecklats efter samma linje när det gäller schaktnings-branschen
i länet. Ca 40 organisationer har sålunda beräknats förmedla ungefär 80 % av
alla schaktningstjänster i länet genom egenföretagare. På detta sätt har i
bransch efter bransch tidigare anställda övergått till atl ulföra sina tjänster
i en sådan form alt de kan anses bedriva rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför nödvändigt all genom olika lösningar bl. a.
söka minska både betydelsen av till vilket inkomstslag en ersättning skall
hänföras vid laxeringen och skillnaden mellan huvudinkomst och biinkomst. Ett
steg i denna riktning är AUL, som ju för sin tillämpning inte kräver någon
bedömning av till vilket inkomstslag en uppdragsersättning skall räknas och som
samtidigt minskar betydelsen av huvudarbelsgivarbegreppet. I linje med denna
reform ligger också de överväganden om skatteavdrag på biinkomster som f. n.
görs inom RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förul redovisade utvecklingen måste emellertid också
mötas med en ändring av bestämmelserna om preliminär skatt. De nuvarande
föreskrifterna om A-skatt är alltför formellt anknutna till inkomstslaget
tjänst och har därmed öppnat vägar för avtalskonstruktioner som leder till att
uppdragstagare, som i praktiken arbetar under samma förhållanden som en
arbetstagare, får betala B-skatt. Det kan konstateras att man inom dessa
grupper har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>många som drar på sig stora skatte- och avgiftsskulder. UBL:s
nuvarande grunder för utfärdande av A-skatlesedel bör därför såvill möjligt
jämkas så all de lokala skattemyndigheterna ulan nuvarande bundenhet lill
skattelagarnas inkomstbegrepp kan utfärda A-skatlesedel när den skattskyldiges
inkomst- och arbetsförhållanden är sådana all han i praktiken mycket väl kan
betala A-skatl på sin inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har nämnt uttalade min företrädare vid
övervägandena om AUL:s utformning, att det finns skäl som talar för en reform
av detta slag. Han ansåg emellertid alt man borde vinna en viss erfarenhet av
lagens tillämpning innan ytterligare åtgärder vidtas. Jag delar inle denna
uppfattning. Förhållandena är enligl min mening sådana, att man inte får
försitta någon tid när det gäller att vidta lagändringar som förbättrar preUminårskatteuppbörden
och motverkar skatte- och avgiflsundandraganden. Detta gäller särskill när det
är fråga om åtgärder som kan vidtas i överensstämmelse med grunderna för och
syftet med vårt nuvarande uppbördssyslem. En rätt avvägd reform bör medföra en
för statsverket betydande årlig ökning av skatte- och avgiftsinkomsterna och
stora räntevinster. Lika viktigt är emellertid att med dessa fördelar samtidigt
följer atl de seriösa förelagarna får ett ytterligare slöd för alt hävda sig i
konkurrens med dem som mer eller mindre bygger sin verksamhet på elt skatte-
och avgiftsundandragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjerna för en reform</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan hur vidsträckt en reform beträffande A-skatten nu
bör vara rör UBL:s bestämmelser om utfärdande av A-skattesedel och
förutsättningarna för att en arbetsgivare skall bli betalningsskyldig när
skalleavdrag inte görs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
bestämmelserna i 3 § 2 mom. UBL om A-skatt har jag redogjort tidigare. Jag vill
därför bara erinra om att förutsättningen för all en skattskyldig skall
tilldelas A-skaltesedel i princip är att den skattskyldige har sin huvudsakliga
inkomst genom en arbetsanställning. Med denna ordning korresponderar
bestämmelsen i 39 § 1 mom. UBL atl en arbetsgivare vid utbetalning av lön till
en arbetstagare är skyldig att göra avdrag för preliminär A-skatt om
arbetstagaren har sin huvudsakliga arbetsanställning hos honom. Om en
arbetsgivare i sådana fall utan skälig anledning underlåter atl göra avdrag, är
han betalningsskyldig för den skatt som skulle ha innehållits (75 § UBL). Någon
avdragsskyldighet föreUgger däremot inle om lönen avser en arbetstagare för
vilken den utbetalda lönen bara är en biinkomst vid sidan av en inkomst från en
huvudanslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
har nämnt förut utreds frågan om skatteavdrag på biinkomster f. n. inom RSV och
jag anser mig inte böra gå in på lösningar som faller inom ramen för verkets
överväganden. Delta innebär alt jag inle nu är beredd atl föreslå sådana
ändringar som skulle medföra en utvidgning av arbetsgivarnas avdragsskyldighet
enligt UBL. Bestämmelserna i 39 § 1 mom. UBL om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsgivarnas avdragsskyldighet bör med andra ord tills
vidare få kvarstå oförändrade. En reform bör enligt min mening nu i stället
inriktas på att ge AUL:s beslämmelser om avdragsskyldighet en vidgad
tillämplighet. Som redan antytts bör delta kunna ske genom en sådan ändring av UBL:s
beslämmelser i 3 § 2 mom. om A-skatt och B-skatt att del blir möjligt atl
tilldela en skattskyldig A-skatlesedel utan hinder av alt han kan anses driva
rörelse. Med anknytningen lill AUL:s bestämmelser om avdragsskyldighet följer
vidare att ändringen skall hållas inom ramen för de uppdragsersättningar som
anges i AUL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformens avvägning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reform efter dessa linjer innebär atl de uppdragstagare
som omfattas av AUL och alltså åtar sig uppdrag av det slag som anges i denna
lag skall kunna tilldelas A-skatlesedel. Som exempel på sådana uppdragstagare
har jag förut nämnts, k. lejåkare, dvs. uppdragstagare med egen lastbil, och
uppdragstagare som ålar sig schaklningsarbeten. Exemplen kan mångfaldigas och
det må räcka med atl ytterligare bara nämna uppdragsverksamheten inom
byggnads-, måleri-, rörlednings-, el- och glasmästeribranscherna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag har sagt förul måste en
förutsättning för atl en sådan uppdragstagare skall kunna tilldelas A-skaltesedel
vara, atl han bedriver sin verksamhel under sådana förhållanden att hans
preliminära skatt kan bestämmas med hänsyn till alt en eller flera
uppdragsgivare skall göra skatteavdrag. När det gäller branscher, där
uppdragstagaren inle själv står för stora kostnader för maskin e. d., bör det
regelmässigt inte möta några slörre problem atl bestämma en procentsats efter
vilken avdraget skall göras. I många faU bör denna metod också kunna användas
genom att procentsatsen beräknas med beaktande av sådana kostnader. I dessa
fall bör alltså uppdragslagarnas preliminära skatt i sin helhet kunna betalas i
form av preliminär A-skalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga är då om man nu bör nöja sig med en reform som bara
lar sikte på uppdragstagare som kan betala hela den preliminära skatten genom
att skatteavdrag görs. Man skulle sålunda bortse från atl det kommer att finnas
fall då det blir svårl atl avväga uppdragstagarens preliminära skatt enbart på
grundval av vad som kan beräknas bli betalt i form av A-skatl. Uppdragstagaren
kan ha sidoinkomster som faller utanför AUL:s tillämpningsområde eller annars
ha sådana inkomstförhållanden, atl hans preliminära skatt bara till viss del
bör falla på preliminär A-skalt. Som elt exempel kan nämnas att en
verkstadsägare, med exempelvis två anställda, inte bara utför reparationer
eller andra arbeten i sin verkstad utan också åtar sig uppdrag för vilka AUL:s beslämmelser
gäller. I detta och liknande fall kan för en riktig avvägning av den preUminära
skatten krävas att uppdragstagaren i likhet med en B-skattebelalare också själv
får betala in en preliminär skatt. Denna skulle i så fall lämpligen kunna
betecknas C-skall. Att den får en annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>benämning än B-skalt är nödvändigt, eftersom
uppdragstagaren enligl både UBL:s och AUL:s bestämmelser annars skulle kunna
undgå skatteavdrag genom att åberopa sin B-skattesedel. Denna kombination
skulle också kunna användas om den från andra synpunkter medför fördelar med
hänsyn lill uppdragstagarens inkomst- och arbetsförhållanden och ge ett visst
utrymme för uppdragstagarens önskemål om hur A-skatten lämpligast bör avvägas.
Del bör beaktas all syftet med reformen till stor del är atl ge myndigheterna
uppgifter om inkomster som annars kan riskeras bli undanhållna. Från denna
synpunkt är det inle skatteavdragets storlek som är det väsentiiga utan alt ett
skatteavdrag över huvud taget görs och därmed leder till en
redovisningsskyldighet för uppdragsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelarna med en C-skallekombination får å andra sidan
inte övervärderas. En reform som gör del möjligt att utfärda A-skaltesedel
utan hinder av atl uppdragstagaren i del särskilda fallet får anses driva
rörelse bör få elt betydande användningsområde även om A-skatten inte kan
kombineras med en C-skatl. Till detta kommer all ell system med C-skatt av
registrerings- och redovisningslekniska skäl inle kan börja lillämpas förrän
den 1 januari 1984. Det finns därför tid för atl vinna erfarenheter av en
begränsad reform och därefter bedöma om den bör kompletteras med beslämmelser
om en C-skatt. Jag förordar denna lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att systemet med A-skall skall få
användas för skallskyldiga som har uppdragsverksamhet enligt AUL bör enligl min
mening också vara att den skatt som kan beräknas bli innehållen genom skatteavdrag
står i en viss relation till den beräknade totala skatten. Något bestämt
andelstal bör dock inte anges. Det synes lämpligt att avväga detta så, alt A-skatlesedel
kommer att få utfärdas om den skattskyldiges beräknade slutliga skatt lill
huvudsaklig del kan antas bli betald genom skatteavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
föreslår atl bestämmelser av här angiven innebörd förs in i UBL. Innan jag
övergår till en redovisning för själva lagförslaget vill jag dock framhålla
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
först erinra om att syftet med reformen är dels att förbättra skatleuppbörden,
dels atl minska skalle- och avgiftsundandragandet. Från förstnämnda synpunkt
blir del naturligtvis särskilt angelägel atl del nya systemet används i fråga
om skattskyldiga som visat sig vara misskötsamma när det gäller redovisning
eller betalning av preliminära eller kvarstående skatter. Uppgift om dessa
skallskyldiga kan skaltemyndigheterna lätt få genom restiängderna över obetalda
skatter och skattelängdernas uppgifter om kvarstående skatter. En vägledning om
vilka skattskyldiga som del kan finnas skäl att ge A-skatlesedel får
skattemyndigheterna också ofta i samband med revisioner eller annan kontroll
hos uppdragsgivarna. På detta sätt kan systemet med A-skatt för uppdragstagare
komma lill allt slörre användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag har sagt nu skulle kanske kunna lyda på alt
systemet i slorl sett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bara skulle användas i fråga om uppdragstagare som
missköter sin preliminärskattebetalning. Detta är dock inte avsiklen. Syftet är
ju, som sagt, också alt minska skatte- och avgiftsundandragandet. Med detta
följer all det är önskvärt atl systemet även kommer till användning då några
missförhållanden visserligen inle visats föreligga men del är fråga om
branscher som är svårkontrollerade utan uppdragsgivarnas medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De grundläggande bestämmelserna om A-skalt och B-skalt
finns under två punkter i 3 § 2 mom. UBL. Under punkt 1 behandlas A-skatt,
medan bestämmelserna om B-skatt är intagna under punkt 2. Under punkt 1 finns
dock en undanlagsföreskrift enligt vilken den lokala skattemyndigheten i vissa
fall kan föreskriva att den skattskyldige skall betala B-skatl i stället för
preliminär A-skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De av mig
föreslagna bestämmelserna bör enligl min mening inordnas i 3 § 2 mom. UBL och
följa systemaliken i delta momenl. Jag föreslår därför alt under punkt 2 införs
bestämmelse om att den lokala skattemyndigheten får besluta alt en fysisk
person skall betala A-skatl i stället för B-skatl. I enlighet med mitt förslag
bör samtidigt anges att det skall vara fråga om en sådan fysisk person som har
inkomst av uppdragsverksamhet som avses i 4 § AUL, dvs. i allmänhet en enmansföretagare.
Dessa beslämmelser föreslås ingå i ett nytt andra stycke under punkt 2. Det
andra villkoret, som enligt milt förslag skall vara uppfyllt för atl A-skatlesedel
skall få utfärdas, är alt den för inkomståret beräknade slutliga skatten till
huvudsaklig del kan antas bli betald genom skatteavdrag. Bestämmelse om detta
föreslås intagen som en sista punkt i det nya stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill lill
sist framhålla att jag inte ansett mig i.förevarande sammanhang böra utarbeta någol
förslag lill de redaktionella ändringar i 3 § 2 mom. UBL som i och för sig är
önskvärda. Jag har i detta avseende begränsat mig till de nuvarande
bestämmelserna under punkt 2 i detta moment och till en ändring som betingas av
atl 12 § är upphävd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De av mig föreslagna bestämmelserna bygger på AUL:s föreskrifter
om skatteavdrag. AUL träder i kraft den 1 januari 1983. Det är önskvärt atl de
nu föreslagna bestämmelserna kan börja tillämpas så snart som möjligl därefter.
Föreskrifterna om ikrafllrädande har utformats i enlighet med detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förlängning av preskriptionstiden vid betalningsbrott
enligt uppbördslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna atl undgå straffrättsligt ansvar för
skattebrott är i många fall anmärkningsvärt stora. Orsakerna härtill är bl. a.
alt brotten inte sällan upptäcks relativt lång lid efter del alt de förövats
och atl förundersökningen av olika skäl tar lång tid. Mot bakgrund av
svårigheterna atl inom gällande processordning beivra skattebrotten på ell från
det allmännas synpunkt godtagbart sätt har utredningen om säkerhetsåtgärder m. m.
i skatteprocessen i betänkandet (SOU 1980:4) Preskriplionshinder vid skattebrolt
lagt fram förslag till reformerade bestämmelser om s. k. åtalspreskription vid
brott mot skatte- och avgiftsförfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag är atl redan delgivning av
underrättelse om brottsmisstanke vid förundersökningen skall avbryta
preskriptionen vid skattebrott och vissa brott mot avgiflsförfattningar. Ett
annat centralt förslag i belänkandet är att domstolen i brottmålet skall få
besluta om förlängning av preskriptionstiden, om underrättelse om
brottsmisstanke inte kunnat delges på grund av atl den misstänkte hållit sig
undan. I betänkandet tas också upp frågan om en allmän förlängning av
preskriptionstiderna. Utredningens uppfattning är alt de gällande
preskriptionstiderna i allmänhet är väl avvägda. Utredningen konstaterar
emellertid att det i fråga om vissa brott på skatte- och avgiftsområdet
förekommer preskriptionstider som avviker från den minimitid om fem år som
råder för skattebrotten i allmänhet. Enligl utredningens mening är det
angeläget att preskriptionstiderna görs enhetliga för alla brott mot skatte-
och avgiftsförfattningarna utom för dem som tillhör kategorin ordningsförseelser.
Preskriptionstiden för bl. a. betalningsbrott enligt UBL bör därför, anser
utredningen, utsträckas från nuvarande två till fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen om ändrade
regler för preskriplionshinder vid skattebrott har tillstyrkts av de flesta
remissinstanserna. Förslaget om förlängning av preskriptionstiden vid
betalningsbrott enligt UBL har fått elt odelat positivt mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar utredningens uppfattning alt de allmänna
reglerna om preskriplionshinder på grund av skallebroltens specifika karaktär
passar mindre väl vid sådana brott. Starka skäl talar för att man inför en
särreglering för skattebrotten för att hindra att preskription inträder i
nuvarande utsträckning. Dessa frågor övervägs f. n. inom budgetdepartementel
och jag räknar med all förslag på grundval av belänkandet skall kunna
föreläggas riksdagen under nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De brottsbekämpande myndigheternas möjligheter all beivra
vissa brott, bl. a. de uppbördsbrolt som gäller arbetsgivares underlåtenhet atl
betala in skatt som har innehållits genom skatteavdrag, bör emellertid kunna
förbättras avsevärt redan genom en förlängning av preskriptionsfristerna.
Eftersom behovet av åtgärder är stort beträffande de nämnda uppbördsbrot-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten bör därför preskriptionstiden vid dessa brott redan nu
kunna förläng<br>
as. •</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. ■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om sådana brott finns i 81 § UBL. Enligt
dessa skall en arbetsgivare som uppsåtligen eller av grov oaklsamhet.
åsidosätter sin skyldighet alt betala in skatt som innehållils för annan dömas
till böter eller, om gärningen rör betydande belopp eller annan försvårande
omständighet föreligger, till fängelse i högst etl år. I fråga om
preskriptionstid för brottet skall brottsbalkens allmänna regler tillämpas. I
35 kap. 1 § brottsbalken föreskrivs att påföljd för broll, för vilket inte kan
följa svårare straff än fängelse i elt år, inte får ådömas med mindre den
misstänkte häktats eller erhållit del av ålal för brottet inom två år från brotlet.
Detta innebär sålunda att preskriptionstiden för betalningsbrolt enligt UBL är
två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skattebrotten i allmänhet har i 14 § skattebrottslagen
(1971:69), SkBL, meddelats bestämmelser om undantag från brottsbalkens regler
om åtalspreskription. Preskriptionstiden för de broll enligt SkBL, t. ex.
skatteförseelse, för vilka inte kan följa svårare straffan fängelse i elt år
har bestämts till fem år. Härigenom är preskriptionstiden för alla brott enUgt SkBL
minst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förhållandevis korta preskriptionstiden för
betalningsbrott enligt UBL har medfört alt åtal för sådana brott ofta inle har
hunnit väckas. En förlängning av preskriptionstiden till fem år bör skapa
förutsättningar för att effektivare beivra brott på detta område. Härigenom
skulle också ett steg tas i riktning mot en enhetligare reglering vad gäller
preskriptionstiderna för brott på skatteområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår därför atl preskriptionstiden för brolt
enligt 81 § UBL utsträcks till fem år. Detta bör lagtekniskt ske genom atl en
bestämmelse om undantag från de allmänna preskriptionsreglerna i 35 kap. 1 §
brottsbalken las in som ett nytt tredje stycke i 81 § UBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna bestämmelsen bör träda i kraft den 1 april
1983. Den bör tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet
under förutsättning att preskription inte inträtt dessförinnan enligt äldre beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Utvidgning av avräkningsmöjligheterna vid återbetalning
av mervärdeskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På det civilrättsliga området gäller atl en gäldenär under
vissa förulsättningar får betala en skuld genom s.k. kvittning. Detta innebär
att gäldenären fullgör sin betalningsförpliktelse genom ätt avstå från en molfordran
mot borgenären. Fordringarna räknas således av mol varandra och upphör därmed
att gälla till den del som de täcker varandra. Man behöver emellertid inte se kvittningen
bara såsom etl sätt för gäldenären att fullgöra borgenärens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 84</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudfordran utan den kan också ses som ett medel att
driva in motford-ringen. Även det allmänna kan i rent civilrättsliga sammanhang
göra sådan kvittningsrätt gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom det
offentligrättsliga området är det däremot inte helt klarlagt i vad mån det
allmänna äger rätt att fullgöra en betalningsförpliktelse genom kvittning.
Åtskilliga författningar på skatte- och avgiftsområdet innehåller emellertid
bestämmelser enligt vUka avräkning skall eller får ske vid återbetalning -
restitution - av skatte- eller avgiftsbelopp. Vad som får avräknas enUgt dessa
bestämmelser är i princip statliga skatte- och avgiftsfordringar som är av
samma eller liknande slag som restitutionsford-ringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Numera
torde den allmänt rådande uppfattningen vara att del allmänna inte har rätt all
utnyttja skalle- och avgiftsrestitutioner för avräkning mot andra motfordringar
än dem som uttryckligen anges i resp. avräkningsbe-stämmelse. Det allmänna har
således inte någon generell avräkningsrätt på skatte- och avgiftsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nämnda begränsningen av avräkningsrälten på skatte-
och avgiftsområdet får ses mot bakgrund av att man kommit att stå kvar i etl
tidigare synsätt, enligt vilket en mer vidsträckt avräkning bedömdes innebära etl
OtiUbörUgt gynnande av det allmänna framför den ålerbetalningsberälti-gades
övriga borgenärer. Så som förhållandena i fråga om skatter och allmänna
avgifter utvecklats synes det dock inte längre finnas fog för elt sådant
synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trots de
insatser som gjorts för att förbättra och effektivera skatteindrivningen har
del sammanlagda beloppet atl indriva beträffande skatter och avgifter ökat
markant under senare år. Bl. a. mot denna bakgrund har under de senaste åren
från olika håll förts fram krav på atl indrivningsmöjligheterna förbättras
genom att en möjlighel lill "generell kvittning" införs. I prop.
1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. (s. 98) har min företrädare
också uttalat alt det, med tanke på hur integrerade nuvarande skalle- och
avgiftssystem är, inte är konsekvent alt upprätlhålla den rådande ordningen vad
gäller statens möjligheter till avräkning. En utvidgning skulle enligl hans
mening medföra en betydande effektivisering äv kronofogdemyndigheternas indrivningsyerksamhet
och även ge administrativa rationaliseringsvinster. Inom regeringskansliet
övervägs också möjligheterna att införa en allmän rätt för staten atl vid
återbetalning av skatter och avgifter räkna av fordringar av olika slag som
staten kan ha på den ålerbelalnings-berättigade. Avsikten är alt resultatet av
övervägandena relativi snart skall redovisas i en promemoria, som avses bli remissbehandlad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man torde
får räkna med att en ny lag med generella avräkningsbestäm-melser på skatte-
och avgiftsområdet inte kan komma att träda i kraft förrän om ungefär ett år.
Det finns emellertid ett område där man enligl min mening bör kunna vidta
snabba och verkningsfulla åtgärder utan att avvakta resultatet av de pågående
övervägandena. Jag tänker på möjligheten att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvidga den f. n. mycket begränsade rätten till avräkning
vid återbetalning av mervärdeskatt. Jag skall i det följande behandla denna
fråga, vilken f. ö. nyligen tagils upp i en framställning till
budgetdepartementet från RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Nuvarande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt (omtryckt
1979:304), ML, tillämpas ett uppbördsförfarande som har sin grund i
mervärdeskattens tekniska utformning med ingående och utgående skatt. Ingående
skatt är enligt 5 § ML den mervärdeskatt som belöper på den skattskyldiges
förvärv eller införsel för en verksamhel medan utgående skatt är den mervärdeskatt
som belöper på skattepliktig omsättning i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisning för mervärdeskatt lämnas löpande för bestämda
redovisningsperioder (vanligen om två månader) på grundval av deklaration som
skall ges in till länsstyrelsen, i regel senast den 5 i andra månaden efter
redovisningsperiodens utgång. Vid redovisningen får den skattskyldige enligt 17
§ ML (17 § ändrad senast 1982:449) dra av ingående skatt. Vad den skattskyldige
har alt betala är alltså det belopp varmed den utgående skatten överstiger den
ingående skatten under varje redovisningsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den ingående skatten för en viss redovisningsperiod
överstiger den utgående skatten för samma period, får en skatlskyldig, som
redovisar olika verksamheter var för sig, enUgt 17 § sjunde stycket ML kvitta
sådan överskjutande ingående skatt i en verksamhet mol utgående skatt i en
annan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om den
ingående avdragsgilla skatten enligt deklarationen överstiger den utgående,
återbetalar länsstyrelsen enligl 49 § första stycket ML det överskjutande
beloppet i den män kvittning inte skett enligt 17 § sjunde stycket. I övrigt
skall återbetalning enligt 49 § andra och tredje styckena ML ske när för viss
period inbetald skatt överstiger skatt som fastställts eller anses fastställd
resp. när skattskyldig i annat faU får nedsättning i eller befrielse från skatt
som avkrävts honom. Återbetalning av skatt enligl 49 § ML skall enligt 23 § mervärdeskatlekungörelsen
(1968:431) ske skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 49 fjärde
stycket ML får endast restförd mervärdeskatt och därpå belöpande restavgift
avräknas vid återbetalning enligl första stycket av överskjutande ingående
skatt enligl deklaration. Fordran på överskjutande ingående skatt, dvs. fordran
på återbetalning enligt första stycket, får vidare enligt femte stycket inte särskill
överlåtas eller utmätas. I sjätte stycket föreskrivs slutligen alt i övrigt
gäller UBL:s bestämmelser om restitution av skatt i tillämpliga delar
beträffande återbetalning av mervärdeskatt. Denna bestämmelse synes innebära atl
avräkning för betalning av skatt som avses i UBL (jfr 68 § 3 och 4 mom. UBL)
skulle kunna ske vid sådan återbetalning av mervärdeskatt som avses i 49 §
andra eller tredje stycket ML. JO har emeUertid i ett beslut (1972-11-16, dnr
1478/72) som sin mening uttalat att bestämmelsen inte får läsas så att en
skattskyldigs fordran på för mycket inbetald mervärdeskatt, dvs. fordran på
återbetalning enligt 49 § andra eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tredje stycket ML, skulle få tas i anspråk för avräkning mol
statens fordran på resförd skatt som avses i uppbördsförordningen (numera UBL).
Klart är dock alt utmätningsförbudet i 49 § femte stycket ML inle avser fordran
på återbetalning enligl paragrafens andra eller tredje stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Bakgrunden till mervärdeskattelagens avräkningsbestämmelse
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 49 § ML att endasi restförd mervärdeskatt
och därpå belöpande restavgift får avräknas vid återbetalning av överskjutande
ingående mervärdeskatt enligt deklaration infördes i enlighet med förslag i prop.
1968:137 (BeU 1968:62, rskr 1968:352).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ursprungligen antagna lydelsen av 49 §, vilken överensstämde med vad som
föreslagits i prop. 1968:100 med förslag lill förordning om mervärdeskatt, m. m.,
innefattade varken någon bestämmelse som begränsade avräkningsrälten eller
någon bestämmelse som förbjöd överlåtelse och utmätning av fordran på
överskjutande ingående skatt. I stället föreskrevs endasi, i paragrafens sista
stycke, att bestämmelserna i 68 § 3 och 4 mom. uppbördsförordningen om
restitution av skatt gällde i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I sitt
betänkande 1968:45 i anledning av sistnämnda prop. uttalade
bevillningsutskottet bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av att länsstyrelsen är beskattningsmyndighel vid
inkomstbeskattningen kan i åtskilliga fall den situationen uppkomma att
länsstyrelsen har skattefordringar avseende direkt skall på ett företag, som
enligt mervärdeskattedeklaration är berättigat lill restitution. I sådana fall
bör enligt utskottets mening någon utmätning inte få göras. Utskottet har
övervägt om med hänsyn härtill bör införas särskilda beslämmelser för att
skydda restitutionsrätten gentemot indrivningsåtgärder som avser andra
fordringar, men utskoltet är inle berett alt nu förorda några särskilda
åtgärder utan förutsätter att frågan kommer alt ägnas erforderlig uppmärksamhet.
Utskottet vill dock understryka frågans principiella räckvidd. Skyddas inte restitulionsrätlen
kan mervärdeskatten komma alt medföra en inte avsedd utvidgning av statens och
en försämring av lönlagarnas förmånsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1968:137 erinrades i fråga om återbetalning av
skall inledningsvis om vad bevillningsutskottet i sill betänkande hade anfört
om att rätten till återbetalning i vissa fall borde skyddas mol indrivningsålgärder.
Som bakgrund för sitt ställningstagande lämnade departementschefen därefter
följande redovisning för mervärdeskattens konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mervärdeskatteprincipen innebär, atl man i varje beskaltningsled
endasi skall beskatta det s. k. mervärde som tillförts skattepliktiga objekt
genom bearbetning, hantering eller annan åtgärd. Delta når man genom de
skattskyldigas rätt atl i deklaration för mervärdeskatt från skatten på
omsättningen (den s. k. utgående skatten) göra avdrag för skatt som erlagts
eller påförts inköp m. m. för verksamheten (den s. k. ingående skatten).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingående
skatt i elt led representerar utgående skatt i föregående led. Uppkommer
överskjutande ingående skatt hos en skatlskyldig härrör detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från utgående skatt som annan skaltskyldig eller andra
skattskyldiga står betalningsansvaret för gentemot slaten. Utgående och
ingående skatt utgör således komponenter i ett uppbördssystem som löper genom
hela produktions- och distributionskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de redovisade förhållandena fann
departementschefen att del inte borde göras någon principiell skiUnad mellan
överskjutande ingående skatt och överskjutande utgående skatt. Mot en
skattskyldigs betalningsplikt för den senare skatten borde stå en restitutionsräll
för den förra. Enligt departementschefens mening borde i enlighet härmed återbetalning
ske under förulsällning all restitutionskravet grundades på deklaration
"som inte-föranlett ändring". Återbetalning av överskjutande mervärdeskatt
skulle därför ske även om den skattskyldige häftade i skuld till del allmänna
för annan skatt eller allmän avgift och någon kvittning borde inte få ske i
sådana fall. Departementschefen ansåg att av delta också borde följa alt inte
heller indrivningsåtgärd fick vidtas mot överskjutande ingående skatt förrän
återbetalning skett. Ett sådant förbud mol indrivning borde enligt
departementschefens mening kopplas samman med ett förbud för den skattskyldige
alt överlåta sin skattefordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Riksskatteverkets framställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin framställning erinrar RSV inledningsvis om att ML
innehåller bestämmelser enligt vilka fordran på överskjutande ingående mervärdeskatt
inte får utmätas. RSV anför därefter atl elt antal kronofogdemyndigheter under
ett flertal år i samråd med länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter har
utarbetat vissa rutiner, som gjort det möjligt för kronofogdemyndigheterna atl
utmäta gäldenärens tillgodohavande på postgirokonto. Utmätning har i dessa fall
skett efter det all överskjutande mervärdeskatt av postgirot förts över till gäldenärens
konto. Varje kronofogdemyndighet har, i den mån utmätning förekommit mera frekvenl
inom distriktet, skapat egna rutiner i samråd med resp. mervärdeskatteenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV uppger vidare atl man genom en enkät till samtliga
kronofogdemyndigheter under hösten 1982 har sökt kartlägga omfattningen av och
problemen med ifrågavarande utmätningar. Av enkätsvaren framgår enligt RSV atl
kronofogdemyndigheterna önskar en snar ändring av ML, som möjliggör kvittning
av överskjutande ingående mervärdeskatt mot annan restförd skatt. Enligt RSV är
skälet lill detta främst atl vissa länsstyrelser ändrat rutinerna för utbetalningen
av restitutionerna, yilket i praktiken omöjliggjort utmätning. RSV uttalar atl mångmiljonbelopp
härigenom undanhålls från utmätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV hemställer att ML ändras så att överskjutande ingående
mervärdeskatt i fortsättningen kan tas i anspråk för kvittning mot andra reslförda
skatter eller avgifter. RSV hemställer också atl överlåtelse- och
utmätnings-förbudet i 49 § femte stycket ML utgår, så alt det blir möjligt att
utmäta överskjutande ingående mervärdeskatt. 4 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 84</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enUgt min mening mycket angeläget atl uppbörden och
indrivningen av skatter och allmänna avgifter förbättras och effektiveras. En
åtgärd som verksamt bör kunna bidra lill detta är införandel av en generell avräkningslag,
som ger det allmänna rätt att räkna av sina fordringar på skatter och avgifter
av olika slag från alla slags återbetalningar av skatte- och avgiftsbelopp. Som
jag inledningsvis (5.1) nämnt övervägs frågan om en sådan lagstiftning inom
regeringskansliet. En generell avräkningslag torde emellertid inte kunna
införas under det närmaste året. Jag har därför funnit skäl att pröva i vilken
mån det är möjligt att redan nu utvidga avräkningsrälten där nackdelarna med
nuvarande ordning är särskill påtagliga. Jag har därvid, som jag redan nämnt,
uppmärksammat möjligheten all utvidga rätten tUl avräkning vid återbetalning av
mervärdeskatt. Skälet till detta är främst att betydande mervärdeskattebelopp
återbetalas till skattskyldiga som står i skuld för andra skaller eller
allmänna avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När mervärdeskatten infördes lade man särskild vikt vid
att återbetalning av överskjutande ingående mervärdeskatt enligt deklaration kunde
sägas vara en konsekvens av och ett normalt led i skattens tekniska
konstruktion. Förhållandet ansågs böra få till följd att en restitutionsfordran
i princip skulle kunna tas i anspråk endast för betalning av icke erlagd
mervärdeskatt. Lagtekniskt utformades detta så att endast restförd
mervärdeskatt och därpå belöpande restavgift får avräknas vid återbetalning av
överskjutande ingående mervärdeskatt enligt deklaration. Fordran på sådan
överskjutande ingående mervärdeskatt får inte heller särskilt överlåtas eller
utmätas. Återbetalningsbelopp som uppkommer i annan ordning än vid redovisning
enligt deklaration får däremot tas i anspråk genom utmätning till betalning av
statens fordringar på skatter och avgifter m.m. Sådana återbelalningsbelopp kan
givetvis också utmätas för en enskild borgenärs räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga är
om de synpunkter som åberopades för begränsningen av avräkningsrälten vid
återbetalning av mervärdeskatt fortfarande kan anses ha sådan giltighet att
nuvarande begränsade avräkningsmöjligheter bör kvarstå, trots de stora
förluster som staten därmed Uder. Jag vill då först framhålla att med skatte-
och avgiftssystemens allt slörre integrering bör följa, att avräkning ses som
ett förfarande i vilket skatter och avgifter utgör en helhet både i den del de
skall erläggas och i den del de skall återbetalas på grund av att rätt till
restitution föreligger. Det är därvid vidare av underordnad betydelse av vilken
anledning restitution skall ske, om den gmndar sig på beslut om exempelvis
taxerings- eller avgiftsnedsättning, befrielse från ansvarighet för
arbetstagares skatt, rättelse av ett debiterings-eller krediteringsfel eller
bestämmelse om att skatt under vissa förutsättningar skall avlyftas.
Mervärdeskattens konstruktion kan därför enligt min mening inte längre ses som
något hinder mol en reform som medför att överskjutande ingående mervärdeskatt
inte betalas ut till en skaltskyldig som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
restförd för andra skatter eller allmänna avgifter utan i stället går i
betalning för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av alt bevillningsutskoltet i sitt betänkande 1968:45 uttalat, att
mervärdeskatten kunde komma att medföra en inte avsedd utvidgning av statens
och en försämring av löntagarnas förmånsrätt såvida restilutionsrät-ten inte
skyddades mot indrivningsålgärder, vill jag anmärka att arbetstagarnas
fordringar mot arbetsgivaren numera i huvudsak garanteras av staten enligt
lagen (1970:741) om statiig lönegaranti vid konkurs. Jag vill vidare erinra om
att fordringar på skatter och allmänna avgifter sedan den 1 januari 1976 har
bättre allmän förmånsrätt än arbetstagares fordringar på lön m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning hindrar sålunda de synpunkter som föranlett den hittillsvarande
begränsningen av avräkningsrälten vid återbetalning av mervärdeskatt inle alt
denna avräkningsrätt nu utvidgas. Vid övervägandena om en utvidgning bör enligt
min mening också beaktas att del måste te sig stötande för det allmänna
rättsmedvetandet att återbetalning sker till förelag, eller företagare som
häftar i skuld hos kronofogdemyndigheten för skatter och avgifter av olika
slag. Det kan t. ex. vara fråga om kvarstående eller tillkommande skatt enligt UBL,
innehållna men oredovisade källskatteme-del eller arbetsgivaravgifter. Det
framstår som rimUgl alt borgenären/staten när det gäller en skattskyldig som
har visat sig inte vilja eller kunna betala påförda skaller och avgifter, tar i
anspråk även ett återbelalningsbelopp av nu aktuellt slag genom avräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår således att rätten lill avräkning vid återbetalning av mervärdeskatt
utvidgas. Utvidgningen är att se som ett steg i avvaktan på de vidare
övervägandena om en generell avräkningsrätt på skalle- och avgiftsområdet. Den
behöver därför inle öppna möjlighel till avräkning för alla slags skatte- och
avgiftsfordringar. Det vikliga är att den ger rätt till avräkning för sådana
det allmännas fordringar som är vanligen förekommande och ofta uppgår till
stora belopp, dvs. fordringar avseende skatt enligt UBL och arbetsgivaravgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I debiterings- och uppbördshänseende
jämställs avgifter enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift med avgifterna
enligt lagen om socialavgifter och löneavgifterna bör också ingå i det av mig
föreslagna avräkningssyslemet. Formellt omfattas de emellertid inle av socialavgiftssyslemets
beteckningar arbetsgivaravgift resp. egenavgift. I bestämmelser om utvidgade avräkningsmöjUgheter
måste därför den allmänna löneavgiften särskilt anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande fjärde stycket i 49 § ML, vilket innehåller regeln om att endast restförd
mervärdeskatt och på denna belöpande restavgift får avräknas vid återbetalning
av överskjutande ingående skatt enligt deklaration, bör ersättas av en ny
bestämmelse som ger uttryck åt den av mig föreslagna utvidgningen av avräkningsmöjligheterna.
Den nya bestämmelsen bör lämpligen kunna utformas efter mönster av en
bestämmelse i 20 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AUL. I fjärde stycket bör således ges föreskrift om atl en
skattskyldig, som befinns stå i skuld för mervärdeskatt, skatt enligl UBL.
arbetsgivaravgift enligt lagen om socialavgifter eller avgift enligt lagen om
allmän löneavgift, vid restitution av mervärdeskatt har räll att återfå bara
vad som överstiger de obetalda skatterna eller avgifterna och de räntor eller
avgifter som belöper på dessa. En sådan bestämmelse kommer alt reglera avräkningen
vid alla slags restitutioner av mervärdeskatt. Den innebär alt länsstyrelsen,
liksom nu är fallet, kan avräkna både sådan mervärdeskatt som överlämnats för
indrivning och sådan obetald mervärdeskatt som ännu inte överiämnats för
indrivning. Detsamma kommer att gälla vid avräkning för betalning av skatt enligt
UBL, arbetsgivaravgifter och löneavgifter. En sådan avräkning bör emellertid så
långt möjligt ingå i etl rutinmässigt upplagt förfarande, som ger
länsstyrelsens mervärdeskatteenhel möjlighet att ombesörja återbetalningarna
utan kontakt med annan myndighet än kronofogdemyndigheten. Detta innebär att
den utvidgade avräkningsrälten i praktiken främst kommer att avse fordringar
som är överlämnade för indrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För ett
verkligt rationellt och effektivt utnyttjande av de avräkningsmöjligheter som
öppnas genom mitt förslag förutsätts att den erforderliga kommunikationen
mellan länsstyrelse och kronofogdemyndighet kan ske med hjälp av ADB. Detta
torde inte Vara fullt möjligt förrän under år 1984, då samtliga
kronofogdemyndigheter avses vara anslutna till del s. k. REX-systemet. I
avvaktan på della får man därför acceptera att avräkningsmöjligheterna i ett
inledningsskede inte kan utnyttjas i full utsträckning. Sedan ADB kommit till
allmän användning bör de utvidgade avräkningsmöjligheterna kunna inpassas i
arbetsrutinerna sä att de inte kräver några-större arbetsinsatser hos de restituerande
myndigheterna. För kronofogdemyndigheterna bör reformen samtidigt innebära
stora lättnader, eftersom avräkning är ett mycket enklare och mer rationellt förfarande
än utmätning. Det ankommer på RSV all med stöd av 24 §
mervärdeskattekungörelsen meddela de närmare föreskrifter som kan behövas för
tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV har i sin framställning hemställt alt nuvarande
överlåtelse- och utmätningsförbud i 49 § femte stycket ML upphävs. Som framgått
av vad jag har anfört i det föregående skall detta förbud ses mot bakgrund av
den rådande begränsningen av avräkningsrälten. Ett upphävande av förbudet kan
därför synas ligga i linje med mitt förslag om vidgning av rätten lill
avräkning. Det kan emellertid befaras alt myndigheternas arbete allvarligt
försvåras om förbudet upphävs och det på grund därav blir vanligt med
överlåtelser och utmätningsansökningar avseende väntade restitutioner av
mervärdeskatt. Jag anser mig därför inle böra föreslå någon ändring vad gäller
49 § femte stycket ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milt förslag lill ny lydelse av paragrafens fjärde stycke
påkallar en mindre redaktionell ändring i dess sjätte stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att 49 § ML ändras i enlighet med vad jag
anfört nu. De nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligl och
medge avräkning också för fordringar som hänför sig till liden före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag har anfört i del föregående har
inom budgetdepartementet upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1980:865) mot skatteflykt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Förslagen bör fogas lill protokollet i
detta ärende som bilaga 1'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådels yllrande inhämtas över
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Av'bilagan hanhär endast medtagits lagförslag 3.
Lagförslagen 1 och 2 överensstämmer med propositionens lagförslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:219.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remitterade förslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 49 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 § Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt
deklaration den utgående skatten, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande
beloppet i den mån kvittning icke skelt enligt 17 § sjunde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss
redovisningsperiod skatt som fastställts eller anses fastställd, återbetalar
länsstyrelsen det överskjutande beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse
från skatt som avkrävts honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för
mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid återbetalning av överskjutande</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall återbetalning ske enligt för-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ingående
skatt som den skattskyldige sta, andra eller tredje stycket och<br>
är berättigad att återfå enligt första befinns den skatlskyldige stå i skuld<br>
stycket får endast restförd mervärde- för mervärdeskatt, skatt enligt upp<br>
skatt och därå belöpande restavgift bördslagen (1953:272), arbelsgivar-<br>
avräknas.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1981:691) om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialavgifter eller avgift enligt lagen (1982:423) om
allmän löneavgift, har den skatlskyldige rätt att återfå bara vad som
överstiger de obetalda skatterna eller avgifterna och de räntor eller avgifter
som belöper på dessa. Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt
överlåtas eller utmätas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt gäller uppbördslagens</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt gäller uppbördslagens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1953:272) bestämmelser om resti- bestämmelser om
restitution av skall tution av skatt i tillämpliga delar i tillämpliga
delar beträffande åler-belräffande återbetalning av mer- betalning av
mervärdeskatt, värdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk
författningssamling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lagen omtryckt 1979:304. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:885.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanträde 1982-12-20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: justitierådet Fredlund, regeringsrådet Brodén,
justitierådet Palm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanlräde den 25 november
1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartementel
beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1980:865) mot skatteflykt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen har inför lagrådet föredragits av
departementsrådet Arne Baekkevold, avdelningsdirektören Per-Gunnar Linde,
hovrättsassessorn Rolf Dahlgren och kammarrättsfiskalen Nils Dexe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:865) mot
skatteflykt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen mol skatteflykt har varit i kraft sedan den 1
januari 1981. Den aniogs mot en bakgrund av flera decenniers försök atl lösa de
rätlssäker-hetsproblem som nödvändigt måste vara förenade med en klausul, som
för sin tillämpning kan sägas förutsätta all en beskattning enligt gällande
skatteregler strider mot lagstiftarens avsikter. Klausulens tillämpningsområde
som av rättssäkerhetsskäl har begränsats till vissa typer av rättshandlingar -
de s. k. egentliga kringgåendefallen - föreslås i remissförslaget utvidgat så atl
del omfattar alla slag av transaktioner som fyller de uppställda
förutsättningarna. Övriga rekvisit för klausulens tillämpning bygger enligl
remissförslaget i huvudsak på de som nu gäller. Förslaget innebär vidare viss
ändring i reglerna om hur taxeringen skall bestämmas när rekvisilen för
tillämpning av klausulen är för handen. Lagstiftningens giltighetstid, som vid
tillkomsten begränsades till fem år, berörs däremot inle av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den utvidgade tillämpningen av klausulen och
ändringarna i övrigt åberopas inle i remissen någol erfarenhelsmalerial som
visar atl regeln sådan den aniogs för två år sedan inle fyller sitt syfte. Den
utvärdering av klausulen som då förutsattes är avsedd all göras först mot
slutet av femårsperioden. Lagen bör med hänsyn till sin allmänt hållna karaktär
helst ges en kontinuerlig tillämpning genom förhandsbesked och
domstolsavgöranden så alt en praxis så snart som möjligt kan utbildas till
ledning för de skattskyldiga och myndigheterna. Från denna synpunkt är det
olägligt atl redan nu göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändringar i lagen. Å andra sidan är del svårt att avvisa
kritiken att generalklausulen fått ett för snävt tillämpningsområde. Skatleundandragan-det
på den direkta beskattningens område har numera tagit stor omfattning och
samhällets strävan'måste vara att motverka skalleflykt i alla dess former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid lagens antagande utformades det s. k. omvägsrekvisitel
i 2 § punkt 1 i syfte att erhålla en såvill möjligl preciserad gräns mol
förfaranden som av rättssäkerhetsskäl ansågs böra lämnas utanför klausulen.
Enligt förslaget utgår delta rekvisit och ersätts inte av någon annan avgränsning.
Varje rättshandling, sedd för sig eller tillsammans med annan rättshandling i
vilken den skatlskyldige medverkar, skall kunna komma under bedömning som en skatleflyktsålgärd,
om den skallskyldige därmed i strid mol lagstiftarens avsikter uppnår en inle
oväsentlig skalleförmån. Alt de mera sinnrikt uträknade transaktionerna forifarande
går in under generalklausulen följer av den föreslagna utformningen. Vad som nu
tillförs är de fall då skatteförmånen uppnås genom ett förfarande som inte
framstår som en omväg i förhållande till något annat förfarande. Dessa fall har
frånsett speciallagstiftning hittills kunnat angripas av myndigheterna endast
med tillämpning av grundsatserna om skenrällshandling och felaktigt betecknade
avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av att det rättsliga handlandet som sådant
inte preciseras i förslaget blir klausulens avgränsning mot vad som ej skall
omfattas - dvs. alla lojala transaktioner - i allt väsentligt avhängig av rekvisilen
under punkterna 2 och 3.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rekvisilel
under punkt 2 föresläs, med viss jämkning av vad nu gäller, så utformat att det
för tillämpning av generalklausulen skall- krävas atl skatteförmånen kan antas
ha utgjort ell huvudsakligt skäl för handlandet. I de fall då handlingssättet
är uteslutande inriktat på en ej avsedd fördel vid beskattningen torde de rättstillämpande
myndigheterna inte vållas några \ större problem. Vanligen är det skattemässiga
syftet emellertid förenat med rent kommersiella eller privatekonomiska
intressen. Då del enligl förslaget blir av mindre betydelse hur den skattskyldige
förfarit, får utredningen koncentreras till den skattskyldiges motiv för sitt
handlande. Myndigheter och domstolar kan här komma atl ställas inför svåra
bedömningar. Enligt remissprotökollet får frågan om den skattskyldiges avsikter
med förfarandet avgöras på grundval av en objektiv bedömning av samtliga
omständigheter i det enskilda fallet. Lagrådet kan jnslämma häri men vill
tillägga all enligt sakens natur varje sådan bedömning måste göras med stor
varsamhet. För att skalleförmånen skall anses som del huvudsakliga skälet lill
förfarandet torde - i nära anslutning lill vad departementschefen anfört - böra
fordras, alt förfarandet helt eller i viktiga delar framstår som praktiskt
laget meningslöst, om man bortser från skatteförmånen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § punkt 3 i förslaget uppställs som ett ytterligare rekvisit
atl en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mol
lagstiftningens grunder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stadgandet skiljer sig från sin motsvarighet i gäUande lag
därigenom alt det inte preciserar vilka bestämmelsers grunder som det är fråga
om. Det är ändå tydligt att stadgandet inte åsyftar lagstiftningen som en totalilet
utan de bestämmelser som den skattskyldige genom sitt förfarande velat utnyttja
eller undvika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är en
nästan olöslig uppgift all utforma en verksam generalklausul mot skatteflykt
så, att det blir möjligt för den enskilde all i varje situation avgöra, om
klausulen blir tillämplig på ell visst använt eller planerat förfarande. Inle
heller den nu gällande klausulen är så beskaffad, alt den gör detta möjligt.
Ölägenheterna av den begränsade förutsebarheten mildras genom möjligheten atl
få förhandsbesked. Rättssäkerheten ökar, om man dessutom inriktar klausulens
tillämplighet på fall där den skattskyldige har anledning atl hysa tvekan om
del skattemässigt godtagbara i sill handlingssätt. I de s: k. • egentliga kringgåendefallen
får den skatlskyldige med hänsyn lill förfarandets natur förutsättas regelmässigt
ha anledning lill sådan tvekan. Vad beträffar den utvidgade klausulen gäller
delsamma en del andra förfaranden med extraordinära inslag. Att klausulen
skulle komma atl lillämpas också på förfaranden helt utan sådana inslag
förefaller osannolikt, därför all det knappast kan befaras alt sådana
förfaranden kommer i strid med skattelagstiftningens grunder. Med hänsyn
härtill och med beaktande av alt det är fråga om en provisorisk lagstiftning,
som skall omprövas om elt par år, vill lagrådet inte motsätta sig att förslagel
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)<br>
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervär<br>
deskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna nya bestämmelsen i 49 § om att överskjutande
ingående mervärdeskatt i vissa fall inte skall återbetalas lill den skatlskyldige
förutsätter enligt lydelsen för sin tillämpning atl den skallskyldige befinns
"stå i skuld" för mervärdeskatt, skatt enligt uppbördslagen,
arbetsgivaravgift eller allmän löneavgift. Uttrycket har valts efter mönster av
20 § lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighel beträffande vissa
uppdragsersättningar och innefattar, tolkat på vanligt sätt, fastställda
skatter och avgifter även om de inle är förfallna till betalning. Förslaget
avviker i detta avseende från vad som gäller nu i fråga om. mervärdeskatt,
eftersom endasi restförd sådan skatt får avräknas. Atl en sådan avvikelse är
avsedd synes inte framgå av motiven. Departementschefens uttalanden tyder
tvärtom på atl det bara är förfallna skaller och avgifter som skall avräknas.
Departementschefen anger, all det inle längre bör föreligga något hinder mol en
reform som medför all överskjutande ingående mervärdeskatt inle betalas ut till
"en skatlskyldig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är restförd för andra skatter eller allmänna
avgifter'' och vidare atl det är<br>
rimligt att borgenären/staten när dét gäller"en skatlskyldig som har visat
sig<br>
inte vilja eller kunna betala påförda skatter och- avgifter" lar i anspråk
ett<br>
återbetalningsbelopp av nu aktuellt slag genoni avräkning. Vid ärendets<br>
föredragning inför lagrådet har emellertid upplysts, all avsiklen ändå är atl<br>
uttrycket "stå i skuld" skall tolkas på sedvanligt sätt så att icke
förfallna<br>
skaller och avgifter innefattas.. Lagrådet vill i anledning härav anföra<br>
följande.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.;' .'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avräkning
för skall eller-avgift som inte Förfallit lill betalning innebär förutom kvittningsrätten
en räll för staten till förlida betalning. Regeln måste leda lill att
företagare med tillgodohavande avseende mervärdeskatt får en försämring i likvidiletshänseende
och en ränteförlust som inle drabbar företagare utan någon sådan fordran på
staten. Såvitt lagrådet förstår kan tillgodohavandet i sig inte vara någon
rationell anledning lill eri sådan skillnad mellan skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
i denna del har inle remissbehandlats. Det är därför svårt alt bilda sig någon
närmare uppfattning om vad det kan föra med sig när det gäller uteblivna ränlemedel
och inverkan i likviditetshänseende. Det framgår av departementschefens motiv
på denna punkt atl - frånsett mervärdeskall -regeln av praktiska skäl inle är
avsedd att j allmänhet få någon betydelse annat än i de fall statens motfordringar
på skatt eller avgift är överlämnade för indrivning. Lagrådet förordar, atl del
nuvarande villkoret för avräkning av mervärdeskatt, nämligen atl den skall vara
restförd, uppställs generellt för de skatter och avgifter det är fråga om,
eller all det på annat sätt anges i lagtexten, att avräkning får ske bara för
förfallna skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet vill slutligen anmärka, alt i den föreslagna
ikraftträdandebestämmelsen hänsyn inle har tagits lill de likviditetssvårigheter
som övergångsvis kan vållas förelagen genom atl avräkning enligt förslagel
skall kunna ske för skaller och avgifter som inte förfallit lill betalning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
FINANSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1983-01-05</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden t. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Bodslröm, Göransson, Dahl. R. Carlsson, Holmberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Feldt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till lag om ändring i lagen
(1980:865) mot skatteflykt, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1980:865) mot skatteflykt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändringi
uppbördslagen (1953:272),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskall. Föredraganden redogör för lagrådets
yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har godtagit ändringsförslagen beträffande lagen
mot skatteflykt och uppbördslagen (UBL). Däremot har lagrådet förordat vissa
justeringar av förslaget till lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (ML). Jag
skall strax redogöra närmare för della, men först skall jag i korthet beröra
lagen mol skatteflykt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förstaget tiU tag om ändring i lagen mol skatteflykt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan har nämnt har lagrådet godtagit
ändringsförslaget beträffande lagen mot skatteflykt. De uttalanden som lagrådet
har gjort rörande innebörden av klausulens rekvisit kan jag i allt väsentligt
ansluta rhig till. Jag vill för egen del göra ett uttalande i förtydligande
syfte när det gäller övergångsbestämmelserna, nämligen för det fall en
rättshandling som företagits efter ikraftträdandet ingår i etl förfarande som
påbörjats före ikraftträdandet. Här bör samma princip gälla som vid införandet
av den nuvarande klausulen (jfr prop. 1980/81:17 s. 190 och 199). Det innebär
alt den nya klausulen inte skall lillämpas i fråga om rättshandlingar som
företas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 25 november 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efter ikraftträdandet om den skatlskyldige på grund av
åtagande före ikraftträdandet varit rättsligen pliktig att företa
rättshandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om ändring i lagen om mervärdeskatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt det av mig framlagda förslaget skall avräkning vid
restitution av' mervärdeskall kunna ske för betalning av mervärdeskatt, skatt
enligt UBL, arbetsgivaravgift eller allmän löneavgift som den skattskyldige
står i skuld för. Lagrådet har förordat att förslaget ändras så att för
avräkning krävs atl skatten eller avgiften förfallit lill betalning. Jag får
med anledning härav ' anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i lagrådsremissen föreslagna bestämmelsen i 49 § ML
innebär att skatten eller avgiften måste vara fastställd till sitt belopp för
att den skatlskyldiges rätt till restitution skall inskränkas. Som lagrådet har
framhållit behöver skatten eller avgiften däremot inte vara förfallen lill
betalning. En sådan ordning är inte någon principiell nyhet i lagstiftningen.
Föreskrifter om avräkning till betalning av debiterad men icke förfallen skatt
finns sålunda i 68 § 4 mom. andra stycket första meningen UBL. Enligl andra
meningen i samma stycke kan ett restitutionsbelopp t. o. m. innehållas i
avvaktan på att skatt påförs. Avräkning mol skatt eller avgift som inte har
förfallit till betalning får också ske enligl lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar (AUL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen till alt jag har föreslagit att även icke
förfallna skulder skall få avräknas är främst att en sådan avräkning i vissa
situationer framstår som befogad. Vad jag haft i tankarna är sådana fall då
det, när mervärdeskatt skall reslilueras, framkommer alt den skattskyldige
påförts t. ex. kvarstående eller tillkommande skatt enligt UBL som till en del
är förfallen men obetald och till en annan del inle förfaller till betalning
förrän någon tid senare. Det har synts mig mycket otillfredsställande atl
staten i sådana fall, där den skattskyldige alltså redan resterar med en del av
den påförda skatten, skall nödgas restituera vad som överstiger den förfallna
delen och kanske kort tid därefter behöva vidta indrivningsåtgärder beträffande
den del som då förfaller till betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rätt till avräkning för betalning av icke förfallen
kvarstående eller tillkommande skatt enligt UBL innebär enligt min meninginte,
i motsats till vad lagrådet hävdat, atl slaten kan sägas få en rätt till
förtida betalning. Både den kvarstående och den tillkommande skatten belöper på
förfluten tid och borde rätteligen ha betalats i form av preliminär skatt. Det
är därför inte särskill anmärkningsvärtom slaten säkerställer sin rätt lill
betalning någon kort lid innan den kvarstående eller den tillkommande skatten
senast skulle ha betalats om den skattskyldige inte haft någon restitutionsfordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt om kvarstående och tillkominande skatt
enligt UBL . gäller även mervärdeskatt och kvarstående eller tillkommande
arbetsgivaravgift eller allmän löneavgift. När en skuld för en sådan skatt
eller avgift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>begränsar den skatlskyldiges rätt till restitution är del
också alltid fråga om en skatt eller en avgift som belöper på förfluten lid och
som rätteligen skulle ha betalats tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
sålunda enligt min mening i och för sig skäl som talar för atl den avräkningsmetod
som jag har föreslagit behålls. Mervärdeskattens speciella konstruktion synes
emellertid böra medföra att begränsningen i restilulions-rätten avvägs med
särskild hänsyn till handläggningsrulinerna i mervärde- , skattesystemet. Med
tanke på dessa måste del bedömas som en fördel .om avräkningsrälten begränsas
till skaller och avgifter som är förfallna lill betalning. En sådan ändring av
mitt förslag torde i praktiken inte heller behöva medföra några större skatte-
eller avgiftsförlusler för del allmänna. Jag är sålunda beredd att i princip
ansluta mig till lagrådets förslag på denna punkt. Undantag bör dock enligt min
mening göras i fråga om avräkning för obetald mervärdeskatt. Om della får jag
anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande lydelse av 49 § fjärde stycket ML får
endast restförd mervärdeskatt och på denna belöpande restavgift avräknas vid
återbetalning av överskjutande ingående mervärdeskatt. Uttrycket restförd
mervärdeskatt är emellertid oegentligt, eftersom mervärdeskatt inle reslförs i
vedertagen mening. Obetald mervärdeskatt tas nämligen inle upp i någon resllängd.
Enligl vad jag har inhämtat hos RSV har bestämmelsen i tillämpningen ansetts
innebära att avräkning får ske till betalning av fastställd mervärdeskatt som
inte betalats senast den dag då den skulle ha deklarerats enligt 22 § tredje
stycket ML. Avräkning anses sålunda få ske för obetald mervärdeskatt så snart
den fastställts - eller skall anses fastställd - till visst belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns enligl min mening inle något atl erinra mol en
sådan tillämpning av avräkningsförfarandet inom mervärdeskattesyslemets ram.
Den bör nu i stället lagfästas. Delta medför att uttrycket "stå i skuld
för" i det remitterade förslagel bör behållas i fråga om mervärdeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med min förslag följer att förutsällningarna för avräkning
av en skuld avseende mervärdeskall kommer att avvika från förutsättningarna för
avräkning av andra skulder. Jag har bl. a. därför funnit skäl att göra också
vissa redaktionella ändringar i det till lagrådet remitterade förslaget till ny
lydelse av 49 § ML. Avräkning mot mervärdeskatt regleras sålunda i en första
mening i fjärde stycket, medan övrig avräkning regleras i en andra mening som i
viss mån hänvisar till den första. Jag vill tillägga all med avgifter som
belöper på skulden avses också räntor som kan belöpa på skulden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen atl antaga de av lagrådet granskade förslagen
med vidtagna ändringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1982/83:84;</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>5U;:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionen.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåU................... </span><span style='font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1980:865) mot
skatteflykt </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 25 november</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1982............................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Skärpning av skatleflyktsklausulen ................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Olika former av skatteundandragande ....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande lagstiftningens
tillämpningsområde ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utvidgning av klausulens
tillämpningsområde </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar för tillämpning av
klausulen. </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Taxering m.m........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Avslutande synpunkter............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.m................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Skatteavdrag på vissa
rörelseinkomster ............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande ordning i huvuddrag................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Några synpunkter på AUL och
förhållandet till UBL:s preliminärskattesystem </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Frågan om en utvidgad tillämplighet av
AUL. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förlängning av preskriptionstiden vid betalningsbrolt
enligt uppbördslagen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utvidgning av avräkningsmöjligheterna
vid återbetalning av mervärdeskatt </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelser......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden till mervärdeskattelagens avräkningsbestämmelse
m.m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverkets framställning ................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 Beslut........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 De remitterade förslagen.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoU den 20 december 1982 </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 5 januari 1983.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>GOTAB
73248 Slockholm 1982</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G60384prop_198283__84.pdf2135542pdfmed förslag till lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt m.m.https://data.riksdagen.se/fil/B81CEAA6-97BE-4F92-BD6B-E5AC57E5BFC8