<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449110</hangar_id>
 <dok_id>G603117</dok_id>
 <rm>1982/83</rm>
 <beteckning>117</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1982/83:117</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>117</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:59:42</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:27:35</publicerad>
 <titel>om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på rättens område</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G603117/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G603117</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G603117</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privat­rättens område;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 24 mars 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:288.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringeris vägnar OLOF PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:233.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OVE
RAINER&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen läggs fram förslag till en ny lag om erkännande och
verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område. Enligt lagen, som
grundas på en under hösten 1982 träffad konvention med Öslerrike, skall
österrikiska civildomar som har vunnit laga krafl erkännas och verk­ställas i
Sverige under vissa förulsättningar. Bl.a. krävs alt den österri­kiska
domstolen haft behörighet på någon av i lagen angivna grunder. Familjerätlsliga
domar omfattas inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
medger också att förlikningar träffade inför österrikiska domsto­lar verkställs
i Sverige under samma förulsättningar som gäller för domar. För atl en österrikisk
dom eller förlikning skall få verkställas i Sverige fordras enUgl lagen
medgivande av Svea hovrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;privaträttens område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillämpningsområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag är tiUämplig på
domar som har meddelats i Österrike i ämnen av privaträttslig beskaffenhet.
Lagen tillämpas pä domar i sådana ämnen, även om de har meddelats i ett straffrättsligt
förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med dom förstås i denna lag
en domstols dom eUer beslut, som innebär ett slutligt avgörande av saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med dom jämställs beslut som
en domstol meddelat i mål angående en privaträttslig fråga och som rör
ersättning för motparts rättegångskost­nad eller ersättning liU vittne eller
sakkunnig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Lagen tillämpas inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;pä domar angående personrällsUga, familjerätlsliga
eller arvsrätlsliga frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;på domar angående bildande eller upplösning av en
juridisk person, dess stadgar eller behörigheten för dess organ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;på domar som meddelats i konkurs- eller
ackordsförfaranden eller i förfaranden om betalningsinställelse eller domar som
meddelats i anslut­ning till sådana förfaranden och som rör giltigheten av en gäldenärs
rätts­handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på domar angående ansvar för
atomskador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erkännande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§   En dom som har meddelats i Österrike skall, om
annat inle följer av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§, erkännas i Sverige, om domstolen varit behörig
enligt 7 eller 8 § och om domen har vunnit laga krafl enligt österrikisk lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §   
En österrikisk dom erkänns inle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om elt erkännande är oförenligt
med grunderna för den svenska rättsordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om en dom i samma sak och
mellan samma parter har meddelats i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om en dom i samma sak och
mellan samma parter har meddelats i en annan främmande stat och domen pä gmnd
av en internationell överens­kommelse skall erkännas i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om en rättegång om samma sak
och mellan samma parter är anhängig i Sverige och lalan i den rättegången har väckis
försl, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.   om
domen har meddelats mol en svarande som inle har ingått i&lt;br&gt;
svaromål och denne inte har delgivits stämningen enligt österrikisk lag&lt;br&gt;
eller, även om så skett, inle har fått kännedom om rättegången i tillräckligt&lt;br&gt;
god lid för alt kunna svara i saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Den österrikiska domstolen skall vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;
anses behörig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden hade sitt hemvist
i Österrike vid tiden för talans väckande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden är en juridisk person eUer ett sådant
österrikiskt han­delsbolag som inte är en juridisk person (Handelsgesellschaft ohne
Rechtspersönlichkeit) och hade sitt säte i Österrike vid tiden för talans väckande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden hade ett handels-
eller industriföretag eller en fUial i Öslerrike vid liden för talans väckande
och företaget eller filialen inte endasi utgjorde en agentur samt tvisten
hänförde sig tiU företagets eller filialens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om talan avsåg fast egendom i
Österrike eller en sakrätt tUl sådan fast egendom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om talan avsåg skyldighet
utanför avtalsförhållanden att ersätta skada på person eller egendom och den
skadegörande handlingen hade begåtts i Österrike medan den som orsakade skadan
befann sig där, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden uttryckligen underkastat sig
österrikisk domstols behö­righet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En dom som har meddelats i Öslerrike
med anledning av genkäromål anses vid tillämpningen av denna lag meddelad av
behörig domstol, om den öslertikiska domstolen var behörig enligt 7 § i fråga
om huvudkäromå-let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Oavsett 7 och 8 §§ skaU den
österrikiska domstolen anses obehörig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om enligt svensk rätt svenska
eller ett tredje lands domstolar med hänsyn till sakens beskaffenhet är
uteslutande behöriga att pröva saken, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden visserligen uttryckUgen
har underkastat sig den österri­kiska domstolens behörighet men domstols
behörighet enligt svensk räll med hänsyn lill sakens beskaffenhet inte får
grundas på en parts medgivan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
En svensk domstol är vid prövningen av frågan om en österrikisk&lt;br&gt;
domstol har varit behörig enligt denna lag bunden av sistnämnda domstols&lt;br&gt;
konstateranden av de faktiska förhållanden på vilka den har gmndat sin&lt;br&gt;
behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avvisande
av talan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
§ Väcks vid en svensk domstol talan angående en sak, som redan är föremål för
rättegång mellan samma parter vid en österrikisk domstol, och kan rättegången
vid den österrikiska domstolen leda lill en dom som enligt denna lag skall
erkännas här, skall domstolen avvisa talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verkställighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ En österrikisk dom, som skall erkännas i Sverige
och som får verkställas i Österrike, skall på ansökan verkställas här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Ansökan om verkställighet
görs hos Svea hovrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid ansökan om verkställighet
skall fogas domen i original eller av behörig myndighet bestyrkt avskrift och
bevis om atl domen har vunnit laga krafl och far verkställas i Öslerrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrälten
får förelägga sökamlen all inkomma med de ytterligare hand­lingar som behövs
för hovrättens prövning av ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
handlingar som skall foga:&amp;gt; till ansökningen skall vara avfattade på svenska
eller åtföljas av en översällning fill svenska. Riktigheten av över­sättningen
skall vara bestyrkt av en person som är behörig alt i Sverige eller Österrike
bestyrka en sådan översättning. Hovrätten får medge un­dantag från kravet på översällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ansökan om verkslälligh£;l
får inle bifallas ulan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig över
ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ BifaUer hovrätten
ansökningen, verkställs domen pä samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande
dom, om inte högsta domstolen efter besvär över hovrättens beslut förordnar
annat. Föreskrift om tvångs­medel i den österrikiska domen skall inte tUlämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlikningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17      §
En förlikning som har träffats inför en österrikisk domstol i en sådan&lt;br&gt;
privaträttslig fråga som omfattas av denna lag skall på ansökan verkställas&lt;br&gt;
här, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.     förlikningen
får verkställas i Österrike och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.     det
inte föreligger sådana omständigheter som avses i 6 § 1,2 eller 3.&lt;br&gt;
För verkställigheten gäller 12-16 §§ i tillämpUga delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Säkerhetsåtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18      §
Har säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken beviljats, skall&lt;br&gt;
vid tillämpning av 7 § i samma kapitel med talans väckande vid svensk&lt;br&gt;
domstol jämstäUas talans väckande vid österrikisk domstol, om den öster­&lt;br&gt;
rikiska rättegången kan leda liU en dom som enligt denna lag kan verkstäl­&lt;br&gt;
las här. Del förhållandet all sådan rättegång redan pågår eller att saken har&lt;br&gt;
avgjorts genom dom, som ännu inle har vunnit laga kraft, hindrar inle atl&lt;br&gt;
säkerhetsåtgärd beviljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om säkerhetsåtgärd
förfaller en månad efter del alt domen i den österrikiska rättegången har
vunnit laga krafl, om inte verkställighet av domen har sökts här dessförinnan.
Har ansökan om verkställighet gjorts inom denna lid, skall beslutet grilla liU
dess ansökningen prövas, om inle hovrätten förordnar annat. Föreligger inle någol
förordnande om säkerhetsåtgärd när ansökan görs, får hovrätten på yrkande
besluta om sådan åtgärd i avvaktan på prövningen av ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen lillämpas inle på domar
som har meddelats och förlikningar som har träffats före den dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagsökningslagen (1946:808)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 35 § lagsökningslagen (1946:808) skaU ha ne­dan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökan
om återvinning skall göras skriftligen, i lagsökningsmål inom en månad från den
dag då utslaget delgavs gäldenären och i mål om betal­ningsföreläggande inom
samma lid från det utmätning ägde mm eller ulan föregången utmätning betalning
skedde med förbehåll om rätt för gälde­nären att söka återvinning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
återvinntngslalan äge i övrigt vad i rättegångsbalken är stadgat om återvinning
i tvistemål motsvarande fillämpning; rätlens utslag i lagsök­ningsmålet eller
rättens bevis atl utmätning må äga mm skall därvid anses som tredskodom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SkaU
mål på gmnd av ansökan om återvinning upptagas till fortsatt handläggning, gälle
vad i 33 § är stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
fillämpning av första stycket&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tUlämpning av första stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jämstäUes
med utmätning i Sverige jämslälles med utmätning i Sverige&lt;br&gt;
motsvarande åtgärd i Danmark, motsvarande åtgärd i Danmark,&lt;br&gt;
Finland, Island eller Norge.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Finland, Island, Norge eller Öster-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;rike.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1977:598 (jfr 1977:1003).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1983-02-17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsminislem Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-WaUén, Andersson, Rainer, Boström, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Thunborg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Rainer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss
med förslag till lag om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på
privaträttens område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
Sverige och Österrike inleddes år 1981 förhandlingar om en konvention i fråga
om erkännande och verkstäUighet av civildomar mellan de bägge länderna. FörhandUngama
inleddes i Slockholm i augusfi 1981 och avslutades i Wien i juni 1982. Mellan
de båda förhandlingslillfällena inhämtade justitiedepartementet från Sveriges
Exportråd, Sveriges Indu­striförbund och Sveriges Grossistförbund synpunkter på
elt preliminärt utkast till konvention.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delegationema
- den svenska beslående av företrädare för justitie- och utrikesdepartementen
och den österrikiska av företrädare för Bundesmini-slerium fiir Justiz —
uppnådde vid förhandlingarna i Wien enighet om en konvenfion om erkännande och
verkställighet av civildomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konvenfionen
undertecknades av båda parter den 16 september 1982. Den bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Gällande ordning m.m. i fråga om erkännande och verkställighet av utländska
civildomar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om vilken verkan som i Sverige bör tillerkännas en i elt främ­mande land
meddelad civildom är endast i begränsad utsträckning reglerad i vår
lagstiftning. Någon aUmän bestämmelse om erkännande och verkstäl­lighet av ufiändska
civildomar finns inte. Sedan länge har man i rättspraxis och i litteraturen
haft den inställningen att en utländsk civildom i princip inle utan lagstöd kan
erkännas eller verkställas i Sverige. Lagstiftning på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;området
fömlsätler som regel att en konvention föreUgger. På bl.a. det familjerätlsliga
området finns emellertid exempel på lagar som inle ulgår från någon konvenlionsreglering,
t.ex. i fråga om erkännande av vissa utländska avgöranden om äktenskapsskillnad
eller adoption.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
Schweiz har vi sedan år 1936 elt avtal om erkännande och verkstäl­lighet av
civildomar. Denna konvention ligger tUl gmnd för bestämmelser­na i lagen
(1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som medde­lats i Schweiz (den
schweiziska lagen). Vidare erkänns och verkställs nordiska civUdomar i enlighet
med lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på
privaträttens område (den nordiska lagen) som bygger på en s.k. ramkonvention
och i samband därmed träffad överenskommelse om ensartad lagstiftning i de
nordiska staterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angivna
båda lagar gäUer erkännande och verkställighet av civildomar i allmänhet, I
övrigt - dvs. inom vissa speciella rättsområden - finns ell flertal lagar om
erkännande och verkstäUighet av domar. Dessa lagar bygger i allmänhet på konvenfioner.
Särskilt omfattande är regleringen &amp;#9632; inom familjerätten och successionsrätlen.
Andra rättsområden på vilka det finns författningar om erkännande och/eUer
verkställighet av domar rör atomansvarighel, oljeskador, internationell
godsbefordran och patent m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
en ufiändsk dom i brist på lagstöd inle erkänns eller verkställs i Sverige
innebär inte atl den saknar verkan här. Utländska domar torde sålunda
tillerkännas bevisverkan i en svensk rättegång, t.ex. i fråga om innebörden av
utländsk rätt. Vidare intar sådana domar som har meddelats av en domstol vars
behörighet gmndas pä ett avtal mellan parterna om att domstolen skulle vara exklusivt
behörig (exklusiv prorogalion) en särställ­ning. Det anses nämligen atl sådana
domar utan någon ny malerieU pröv­ning kan läggas lill gmnd för en svensk dom i
samma sak (NJA 1973 s. 628).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
senare fid har röster höjts för atl utländska domar borde erkännas i viss ulslräckning
även ulan lagstöd. Härvid har bl.a. nämnts sådana faU där svensk domsrätl
saknas, t.ex. i vissa frågor rörande i ufiandet belägen fast egendom. Det har
också hävdats all familjerätlsliga stalusdomar borde erkännas även utan
lagstöd. I ett par rättsfall (NJA 1974 s. 324 och 629) har emellertid principen
att erkännande fömlsätler lagstöd upprätthålUts även beträffande sådana domar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Önskemål
om att få till stånd en internationell reglering om erkännande och verkställighet
av utländska förmögenhetsrättsliga domar har föranlett elt omfattande arbete
inom olika internationella organ. Etl resultat av sådana ansträngningar utgör
det av Haagkonferensen för intemationeU privaträtt utarbetade förslaget till en
intemationeU konvention rörande erkännande och verkstäUighet av ufiändska domar
på privaträttens område (1971 års Haagkonvenlion). Konvenfionen har
ratificerats endast av etl par länder. Denna konvention gmndlägger inle någon
direkt skyldighet atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;erkänna
domar från annan slal. Flärför krävs att en ratificerande slal sluter en
kompletterande överenskommelse med annan stat som också har ratifi­cerat
konventionen (art. 21). En sådan överenskommelse får inle vara oförenlig med
konventionens regelsystem. Undantag kan dock komma i fråga på ett antal
särskilt angivna punkter (art. 23). Vidare medger Haag-konventionen all
anslutna stater under vissa fömtsättningar sluter helt frislående konventioner
på området (art. 25).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TiH
Haagkonventionen hör ett särskilt tilläggsprotokoll som har till syfte alt
bereda en konvenfionsstat skydd mot atl regler om s.k. exorbitanla (otillbörliga)
fora las in i avtal rnellan två andra konvenlionsstater. Som exempel på exorbitanla
fommregler bmkar anges regler enligl vilka behö­righet för ett lands domstolar
föreligger redan på den gmnd att käranden är medborgare i landet eller atl
svaranden har egendom där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
de sex urspmngliga medlemsstaterna i EG slöts 1968 en konven­fion angående
domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område.
Denna Irädde i kraft den 1 februari 1973. Konven­fionen kompletteras av ett
protokoll angående EG-domstolens behörighet att tolka konventionen. Protokollet
trädde i kraft den I september 1973. Sedan Danmark, Iriand och Storbritannien
tagits upp som nya medlemmar i EG har en särskild filllrädeskonvention slufils
år 1978 i vilken samtliga nio medlemsstater är parter och genom vilken de tre
nya staterna anslutit sig liU domskonvenlionen och protokollet. Denna tillträdeskonvenfion
är ännu inte ratificerad av mer än några få medlemsstater. Senare har med
Grekland som inträtt som medlem i EG träffals en överenskommelse om detta lands
anslutning lill domskonventionen. Man kan räkna med att domskonventionen jämte
protokollet kommer att gälla de tio EG-länderna emellan inom elt par år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1960 tillkaUades en utredningsman med uppdrag att lägga fram förslag till en genereU
lag om erkännande och verkstäUighet av utländska civildo­mar. Utredningsmannen
redovisade sitt uppdrag i betänkandet (SOU 1968:40) Verkställighet av utländska
domar i förmögenhetsrättsliga mål. I betänkandet lades det fram tvä altemativa
lagförslag. Del ena utgick från att Sverige anslöt sig fill den nyss nämnda
Haagkonventionen, som då förelåg i etl utkast, medan det emdra förslaget utgick
från atl så inle blev fallet. Betänkandet har inte lett till någon
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Konventionen med Österrike om erkännande och verkställighet av civildomar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konventionen
meUan Sverige och Österrike företer betydande likheter med de bilaterala eller
multilaterala konventioner som finns mellan andra länder pä området. På
åtskilliga punkter stämmer konventionen också överens med 1936 års konvention
mellan Sverige och Schweiz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konventionen
inleds med atl tillämpningsområdet anges (art. 1). Försl slås det fast all konvenfionen
gäller domar som har meddelats i ell ämne av privaträttslig beskaffenhet (art.
1:1). Vidare sägs att med &amp;quot;dom&amp;quot; skall förstås en domstols dom eller
beslut som innebär etl slutligt avgörande av saken. Även domar och beslut som
meddelats i ell straffrättsligt förfarande omfattas av konventionens
domsbegrepp (art. 1:2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
art. 1:3 nämns de typer av domar som konventionen inte är tillämplig på.
Sålunda utesluts från konventionens tillämpningsområde domar an­gående personrällsUga,
familjerätlsliga och arvsrätlsliga frågor, liksom domar angående bUdande eller
upplösning av en juridisk person, dess stadgar eller behörigheten för dess
organ. Vidare undantas domar i kon­kurs- och ackordsförfaranden och i
förfaranden om betalningsinställelse samt domar som meddelats i anslutning lill
sådana förfaranden och som rör gilfighelen av en gäldenärs rättshandlingar. Inle
heller skall konvenfionen fillämpas på domar angäende ansvar för atomskador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
art. 2 likställs med dom beslul i mål som rör ersättning för motparts rättegångskostnader
eller ersättning lill vittne eller sakkunnig. En fömt­sättning härför är att
målet gäller en sådan privalrätlslig fråga som faller inom konvenfionens
tillämpningsområde (jfr art. 1:3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konventionen
skiljer mellan erkännande och verkställighet av domar. Fömtsättningar för att
en dom skall erkännas anges i art. 3-8. Art. 3:1 anger alt en dom i del ena
landet skall erkännas i det andra, om domstolen var behörig enligt
konventionens bestämmelser (art. 5 och 6) och domen vunnit laga krafl enligl
domsstatens lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
spedalbeslämmdse finns i art. 3:2 angäende i Sverige meddelade bevis i mål öm belalningsföreläggande
(s.k. sluibevis). Enligl den svenska rätten vinner ell sådant bevis laga kraft
först viss lid efter verkställigheten. Specialbestämmelsen innebär att del för
verkställighet av ett sådant bevis i Österrike inte krävs atl del har vunnit
laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erkännande
av en dom meddelad i den ena staten kan enligl art. 4 vägras i den andra staten
i fem fall. Det första fallet (a) är all ell erkännande av domen är oförenligt
med gmnderna för rättsordningen (ordre public) i den andra staten. Vidare (fall
b och c) kan erkännande vägras om en'dom i samma sak och mellan samma parter
har meddelats i den andra staten eller i etl tredje land (res judicala). Dom i
en tredje stal har betydelse endast om domen pä gmnd av en internationell
överenskommelse skall erkännas i den andra staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det Qärde fallet (d) där domen enligl art. 4 inle behöver erkännas fömtsälts
all en rättegång om samma sak och mellan samma parter är anhängig i den andra
staten och all lalan i denna rättegång har väckts föi-st, dvs. före den
rättegång från vilken den aktuella domen härrör (s.k. indirekl lifispendens).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
femte fallet (e) tar sikte pä tredskodomar. Har domen sålunda givits mot en
svarande som inle har ingått i svaromål och denne antingen inle har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delgetts
stämningen enligt lagen i domsslalen eller annars inte har fått kännedom om
rättegången i fillräckligl god fid för alt kunna svara i saken, utgör detta en gmnd
för all inle behöva erkänna domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
5 innehåller behörighetsregler. Det är här inle fråga om alt direkt ange vilka
domstolar i de bägge länderna som skall vara behöriga atl döma i olika slags
tvister utan endast atv. ange vilka behörighetskrav som skaU vara uppfyllda för
atl en dom skall erkännas. Något hinder för att t.ex. en svensk domstol lar upp
etl mål i strid mol artikel 5 finns alltså inle men domen i målet behöver inte
erkännas i Österrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första behörighetsgmnd som konventionen godtar är all svaranden vid liden för
talans väckande hade sill hemvist eller stadigvarande vistades i domsslalen. Är
svaranden en juridisk person, krävs alt denna hade sitt säte i domsstaten. Med
juridisk person likställer konventionen sådana österrikiska handelsbolag som enligl
österrikisk räll inle är en juridisk person (Handelsgesellschaft ohne Rechtspersönlichkeit).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan gmnd för behörigheten är all svaranden vid liden för talans väckande hade
etl handels- eller industriföretag eller en filial i domsslalen. Det förutsätts
dock dels att företaget eller filialen inte utgjorde endast en agentur, dels
all tvisten hänförde sig till företagets eller filialens verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
domstol anses ocksä behörig om talan avsåg en faslighet i domssla­len eller en
sakralt fill en faslighet belägen där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild behörighetsregel finrs för sådana fall där talan avsåg ulom-obligatorisk
skyldighet alt ersätta person- eller sakskada. För behörighet förulsätls att
den skadegörande handlingen har begåtts i domsstaten me­dan skadevållaren
befann sig i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist anges i artikel 5 atl en domstol anses behörig om svaranden uttryckligen
underkastat sig domstolens behörighet (prorogalion). Atl svaranden ulan
förbehåll ingått i svaromål (lyst prorogalion) är således inte fillräckligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
artikel 6 sägs belräffande domar som har meddelats med anledning av genkäromål atl
de skall anses meddelade av behörig domstol, om domsto­len var behörig enligl
art. 5 att pröva huvudkäromålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
7 föreskriver två undanlag frän behörighetsbestämmelsen i arti­kel 5. Det ena
tar sikte på det fallet atl enUgl den andra statens rätt dennas egna eller elt
tredje lands domstolar med hänsyn lill sakens beskaffenhet är exklusivt
behöriga. Då behöver inte domen anses meddelad av behörig domstol. Detsamma
gäller enligl del andra undantaget när behörighet skulle föreligga på grund av prorogalion
men sådan behörighet enligl den andra statens rätt med hänsyn till sakens
beskaffenhet inte får gmndas på en parts medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
domstol i erkännandeslalen kan komma all ställas inför frågan om den är bunden
eller inle av den främmande domstolens konstateranden av de fakliska
förhållanden som denna gmndat sin behörighet på. Enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;artikel
8 är domstolen bunden av den främmande domstolens bedömningar i delta
hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artikel
9 handlar om s.k. litispendens. Den ulgår från den situationen alt det vid en
domstol i den ena staten (A) väckis en lalan angående en sak som redan är
föremål för rättegång mellan samma parter vid en domstol i del andra landei
(B). Kan den rättegång som inletts först, dvs. i stat B, leda liU en dom som
skall erkännas i stat A, skall domstolen i slal A lill följd av artikeln avvisa
talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Artiklarna
10 och 11 handlar om verkställighet av civildomar. I art. 10:1 slås del fasl
all varje dom som har meddelats i den ena staten och som är verkstäUbar skall
pä ansökan verkställas i den andra staten, om förutsätt­ningar för domens
erkännande i denna slal föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
art. 10:2 beviljas verkställighet i Österrike av den domstol som är behörig att
ombesörja verkställigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Sverige görs enligt art. 10:3 ansökan om verkstäUighet hos Svea hov­rätt. Enligl
samma bestämmelse skall domen efter ansökan verkställas av kronofogdemyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
art. 11 anges vilka handUngar som skall åtfölja ansökan om verkstäl­lighet.
Således skaU (art. 11:1) domen i fråga förebringas i original eller i av behörig
myndighet bestyrkt avskrift. Vidare skall inges bevis om att do­men är verkställbar
i domsslalen. Dessutom skall förebringas bevis om atl domen har vunnit laga
kraft. Delta är dock inte nödvändigt när det gäller ett svenskt bevis om
betalningsföreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Art.
11:2 föreskriver i fråga om ansökan om verkställighet i Öslerrike all alla
handlingar skall vara avfattade på tyska eller åtföljas av en översäll­ning tiU
tyska. Vidare föreskrivs att de handlingar som skall förebn'ngas vid
verkställighet i Sverige skall vara på svenska eller åtföljda av en översättning
tiU svenska. Översättningen måste vara bestyrkt av en person som är behörig
till del i någon av staterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
art. 11:3 krävs inle legalisering av de handlingar som skall inges eller nägon
annan särskild form för dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Art. 12 handlar om
verkställighet av förlikningar. Fråga är endasi om sådana förlikningar som har
träffats inför domstol i mål som rör en sådan privaträltsUg tvist som omfattas
av konventionen. För verkställighet krävs atl förlikningen får verkställas i
förlikningsstaten och alt del inle föreligger någon grund för avslag enligt
art. 4 a, b eller c (ordre public resp. res judicala),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VerkstäUigheten
följer enligt art. 12:2 i tillämpliga delar bestämmelserna&lt;br&gt;
i art. 10 och 11 om verkställighet av domar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Art.
13:1 punkt a behandlar förhåUandet mellan konvenfionen och andra bindande
internationella överenskommelser som endera slaten kan ha träffat. Här
föreskrivs atl konventionen inte påverkar bestämmelserna i andra internationeUa
överenskommelser inom samma ämnesområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan tänkas atl endera statens lag har bestämmelser som medger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;erkännande
och verkställighet av domar och förlikningar från den andra staten i slörre
utsträckning än som följer av konventionen. I art. 13:1 punkt b anges atl
förevarande konvention inte påverkar sådana beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Art.
13:2 gäller konventionens giltighet i liden. Konventionen skall tillämpas
endast på domar och förlikningar efter dagen för konventionens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Art.
14 anger atl konvenfionen skall ratificeras. Ralifikationshandling­arna skall
utväxlas i Wien. Konventionen träder i krafl den första dagen i den tredje
månaden som följer efter den månad under vilken ulväxling ägl rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Art.
15 är konventionens sista artikel och innehåller bestämmelser om uppsägning av
konventionen. Uppsägning sker genom etl skriftligt medde­lande till den andra
staten och träder i krafl sex månader efter dagen för meddelandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
har sedan länge intagit en restrikfiv hållning när det gäller att sluta
överenskommelser med andrsi stater om ömsesidigt erkännande och verkstäUighet
av civildomar i allmänhet. Sådana överenskommelser finns f.n. bara med de
övriga nordiska ländema och med Schweiz, Däremot är Sverige part i en rad
överenskommelser som reglerar erkännande och verkställighet i fråga om domar på
särskilda områden. De olika internatio­nella överenskommelserna har lett fill
en ganska omfattande lagstiftning. Lagregler om erkännande av domar finns också
utan all överenskom­melser har träffats beträffande vissa familjerältsliga
domar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
rätt intar traditionellt den ståndpunkten att utländska domar inte kan erkännas
eller verkställas utan lagstöd. Även om röster höjts på senare tid för en uppmjukning
av denna ståndpunkt, torde den alltjämt upprätthål­las i rättspraxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sagda innebär all det för all civildomar meddelade i en främmande stat skall
kunna erkännas eller verkställas här i princip krävs atl avtal träffas med den
berörda staten och att det på gmnd därav utfärdas lagstift­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta ärende är frågan om Sverige skall ratificera en med Österrike träffad
konvention om erkännande av civUdomar och införliva denna kon­venfion med
svensk rätt. Det bör understrykas att det inte nu är fråga om att la slällning
till om Sverige bör lingä i elt större syslem för ömsesidigt erkännande av
civildomar, t.ex. EG:s domskonvenfion. Den frågan får prövas i ett annat
sammanhang. Mina överväganden i det följande är alltså inte att uppfatta som
något ställningslagande lill frågan om lämpligheten av atl ingå avtal med andra
länder på området. Inle heller bör innehållet i konvenfionen med Österrike
anses som prejudicerande för svenskt vid-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommande'för
det faU det senare skulle bli aktueUl all förhandla om avtal med andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige står sedan länge i
ett nära och vänskapligt förhållande liU Ösler­rike som också har en med
Sverige jämförbar position i utrikespolitiskt hänseende. De båda länderria har
omfattande ekonomiska förbindelser med varandra. Till belysning härav kan
nämnas att exporten lill Österrike enligt senaste tillgängliga uppgifter
årligen uppgick till 1,7 miljarder kr. medan Sverige importerade från Öslerrike
till etl värde av 1,9 miljarder kr. Vidare är den svenska turistslrömmen tiU
Österrike omfattande. Rättslik­heten mellan ländema är betydande. Även om man
beaktar möjlighelerna för parter i svensk-österrikiska affärsförhållanden atl i
sina avtal föra in klausuler om behörig domstol (prorogalion) eller skiljedom
finns del enligt min mening etl behov av en ordning som möjliggör atl domar
från del ena landet erkänns och verkställs i det andra. De näringsUvsorganisalioner
som hörts i samband med förhandlingama har inle motsatt sig alt en konvention
ingås med Österrike. Av organisationerna framförda önskemål i fråga om
konventionens innehåU har lUlgodosetls. Över huvud laget ler sig konventionen
gynnsam ur svensk synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
denna bakgrund förordar jag atl Sverige ratificerar konventionen med Österrike
och att denna införlivas med svensk räll genom en särskild lag om erkännande
och verkställighet av österrikiska civildomar. Till la­gens närmare innehåll ålerkommer
jag i specialmofiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konvenfionen
innehåller en ikraftträdandebeslämmelse i art. 14. Enligl den skaU konventionen
träda i krafl första dagen i den tredje månaden som följer efter den månad
under vilken rafifikalionshandlingarna utväxlats. Vidare skall (art. 13)
konventionen tiUämpas endast på domar och förlik­ningar som har meddelats resp.
träffats efter dagen för konventionens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn tiU atl den nya lagen är kopplad lill konventionens ikraftträ­dande bör
den träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Enligt konven­tionen är denna
tillämplig endasi på domar som har meddelats och förlik­ningar som har träffats
efter dagen för konventionens ikrafllrädande, LämpUgen bör dock lagen göras
tillämplig redan från och med dagen för ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Upprättat lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jusfitiedepartementet upprättats
förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag
om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträt­tens
område. Förslagel bör fogas fill protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1-4
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
dessa paragrafer anges lagens fillämpningsområde. Huvudregeln finns i 1 §
första meningen. Här slås fast atl lagen endasi gäUer domar som meddelats i
Österrike i ämnen av privalrätlslig beskaffenhet (se art. 1:1 i konventionen).
Uttryckssättet är vedertaget i dessa sammanhang (jfr &amp;quot;frå­ga av privalrätlslig
beskaffenhet&amp;quot; i den nordiska lagen och &amp;quot;en matiére civile et commerciale&amp;quot;
i art. 1:1 i EG:s domskonvenlion). Utanför lagen faller alltså alla anspråk av offenfiigrältsUg
och straffrätlslig natur, t.ex. krav på skatter, tullar, sociala a\'gifler och expropriationsersättningar,
liksom böter och förverkande av gods. Lagen är tillämplig, även om domen har
meddelats i ett brottmål. Delta anges i / § andra meningen, som motsvarar art.
1:2 andra meningen i konvenfionen. Domar rörande enskill-anspråk i brottmål
omfattas alltså, dvs. framför allt domar angående skade­stånd på grund av
brott. Även andra förmögenhetsrätlsUga krav i brottmål omfattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undanlag
frän huvudregeln följer av 4 §. Enligt den paragrafen undantas bl.a. domar
angående personrällsUga, familjerätlsliga och arvsrätlsliga frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
fäster inte någol avseende vid om den österrikiska domen har meddelats i en
rättegång eller i ell annat förfarande. Även avgöranden som meddelats inom
ramen för s.k. frivillig rättsvård faller alltså under lagen. Della har dock
ringa praktisk betydelse med hänsyn lill den materiella avgränsning som görs i
1 § och tiU undantagen i 4 §. Etl exempel på österrikiska avgöranden av delta
slag som kan få belydelse hos oss är beslul om dödande av förkomna handlingar
eller bankböcker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
2 § anges i överensstämmelse med art. 1:2 första meningen i konven­tionen att
med dom förstås en domstols dom eller beslut som innebär etl slutligt avgörande
av saken. Begr€;ppel domstol innefattar både allmänna domstolar och
specialdomstolar. De österrikiska domstolar som berörs är de aUmänna
domstolarna Landesgerichle, Kreisgerichte, Oberlandesger-ichle (i Wien, Graz, Linz
och Innsbmck) och der Oberste Gerichtshof samt dessutom för Wiens del das Bezirksgericht
fur Handelssachen och das Handdsgerichl. De avgöranden som kari meddelas av
dessa domstolar är Urteile, Beschliisse, Zahlungsbefehle
(&amp;quot;betalningsförelägganden&amp;quot;) i fråga om mindre penninganspråk och Zahlungsaufträge
(&amp;quot;belalningsanmaning­ar&amp;quot; gmndade på skriftliga fordringsdokument). De
specialdomslolar som berörs är arbetsdomstolarna (ArbeUsgerichte).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
del krävs ell slutligt avgörande av saken innebär all interimistiska beslul
under rättegång inte omfattas av lagen. Inle heUer omfattas beslul om kvarstad
och andra säkerhetsåtgärder. En annan sak är att lagen — i 18 § - ger möjlighet
för en part vars lalan är under prövning i en österri­kisk domstol alt utverka
säkerhetsåtgärd vid en svensk domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligti J, som motsvarar
art. 2 i konventionen, jämställs med dom vissa slag av beslul om ersättning för
rättegångskostnader. En förulsällning härför är dock att målet rör en
privaträttslig fråga som ligger inom konven­tionens tUlämpningsområde. Del
krävs inle alt ell avgörande av saken föreligger. Det rör sig om två huvudslag
av ersällningsbeslul. Del ena slaget är sådana beslut varigenom domstolen
förpliktar en part att ersätta motpartens rättegångskostnader, HU hör också
beslut varigenom en part förpliktats att lill staten betala kostnaderna för fri
rättegång (rättshjälp) som har åtnjutits av motparten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del andra huvudslagel av beslul
som omfattas av bestämmelsen i 3 § är beslul om skyldighet alt utge ersättning fill
vittne eller sakkunnig. Den prakfiska betydelsen av bestämmelsen i dessa fall
torde dock vara ringa. Del kan förutsättas atl vittnen och sakkunniga i regel
får ut ersätlning i förskoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nämnts skall &amp;quot;målet&amp;quot; avse en privalrätlslig fråga. Avsiklen härmed är
inle atl utesluta fall då t.ex. en skadeståndstalan förts i ell brottmål. Beslul
i elt sådant mål om skyldighet all t.ex. utge ersätlning liU motparten för
dennes rättegångskostnader i skadeständsdelen omfattas alltså.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
4 §, som motsvarar art. 1:3, framgår atl vissa domar är undantagna trots atl de
angår privairåtisliga frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
första punkten undantas österrikiska domar i personrällsUga, familjerätlsliga
eller arvsrätlsliga frågor. Sådana domar gäUer emellertid ändå i viss omfattning
i Sverige. Sålunda skal! vissa konstitutiva domar i familjerältsmål erkännas
här enligl lagen (1904:26 s. 1) om vissa internatio­nella rätlsförhåUanden
rörande äktenskap och förmynderskap saml enligt lagen (1971:796) om
internationella rättsförhållanden rörande adoption. Vidare skall vissa andra
utländska domar pä familje- och successionsräl-lens områden gälla här enligl
lagen (1937:81) om inlernalionella rättsförhål­landen rörande dödsbo och lagen
(1965:723) om erkännande och verkstäl­lighet av vissa utländska domar och
beslut ang. underhåll till barn. Där­emot är varken lagen (1973:943) om
erkännande av vissa utländska äkten-skapsskiUnader och hemskillnader eller
lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet f n. aktuell belräffande österrikiska domar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
är enligt andra punkten av 4 § inle heller tillämplig på domar angående
bildande eller upplösning av en juridisk person, dess stadgar eller behörighet
av dess organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
är domar i konkurs- eller ackordsförfaranden eller i förfaranden angäende betalningsinställelse
undantagna (tredje punkten). Som exempel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
nämnas beslul angående gäldenärs försättande i konkurs. Likaledes undantas
domar, meddelade i anslutning till sådana förfaranden, som rör giltigheten av
en gäldenärs rättshandlingar, t.ex. domar varigenom en medkonlrahenl tiU konkursgäldenären
förpliktas att lill konkursboet åler-bära egendom eller betalning
(återvinning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut undantas (fjärde punkten) domar angående ansvar för atomska­dor. Begreppet
atomskador har samma innebörd som enligt I § atoman­svarighetslagen (1968:45),
En särskild reglering angående verkstäUighet av domar i mål om ersättning för
atomskador återfinns i Pariskonventionen om skadeståndsansvar pä atomenergins
område, till vUken dock Öslerrike inle har anslutit sig. För svensk del finns
regler i 38 § i alomansvarighetsla-gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan länkas all en österrikisk domstol för atl kunna avgöra ett mål måste la
ställning liU en fråga av del slag som undanlagils i 4 §. Domstolen måste t.ex.
i ell mål om betalningsskyldighet på gmnd av förslräckning la ställning lill en
invändning om alt svaranden vid avtalstillfällel var omyn­dig. Här är det familjerätlsliga
spörsmålet inte själva föremålet för tvisten men är av belydelse för avgörandet
av tvistefrågan. Man bmkar säga atl frägan är prejudiciell i förhåUande lill Ivisleföremålel.
All sådana prejudi-ciella frågor bedömts i målet och haft belydelse för
utgången hindrar inle att domen — om utgången gällt en fråga som omfattas av
konventionen -erkänns och verkställs i Sverige enligt denna lag. Avgörandet av
den prejudiciella frågan har däremot ingen rättskraft i Sverige om den kommer upp
i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5-10
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
paragrafer anger under vilka fömtsättningar en österrikisk dom skall erkännas i
Sverige. Alt en dom skall erkännas här har betydelse i två hänseenden. För det
första tilläggs den österrikiska domen positiv rätts­kraft, vilket innebär alt
den skaU läggas fill grund för ett svenskt avgöran­de, om den genom domen
avgjorda frågan är av belydelse i en svensk process. För det andra har den österrikiska
domen negaliv rättskraft, dvs, den utgör rällegångshinder här och hindrar all
en ny prövning av samma sak äger rum inför en svensk domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
5 §, som motsvarar art. 3:1 i konventionen, anges huvudprincipen för erkännande
av en österrikisk dom. Del fastslås atl domen skall erkännas om tre vUlkor är
uppfyllda. Hinder mol erkännande får inle följa av 6 §. Vidare skall domstolen
ha varit behörig på nägon av de i 7 och 8 §§ angivna grunderna. Domen skaU
dessutom ha vunnit laga krafl enligl österrikisk lag, vilket innebär att domen inle
längre kan angripas genom ordinära rättsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
andra vUlkor för erkännande uppställs inte. Det innebär atl någon materiell
kontroll av den österrikiska domens riktighet inle får ske. I detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligger
att såväl bevisprövningen som rällslillämpningen i domen måste godtas. Vidare
följer av det underförstådda förbudet mol materiell kontroll att inte heller
det val av tillämplig lag som den österrikiska domstolen har gjort får
ifrågasättas. Del sagda gäller även domstolens bedömningar av sådana prejudiciella
frågor som i och för sig faller utanför konventionen (se under 4 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konventionsregleringen
(art. 3:1) innebär för Sveriges del en skyldighet alt erkänna österrikiska domar
under vissa fömtsättningar. Frägan om man i Sverige i andra fall får erkänna
österrikiska domar ligger utanför konventionen. Det ligger emellertid i sakens
natur all österrikiska domar som omfattas av konventionen erkänns endast om de
i konvenfionen angivna fömtsättningarna föreligger. All andra typer av
österrikiska domar kan erkännas kan följa av annan svensk lagstiftning som
delvis är baserad på internationella överenskommelser (se t.ex. vad som sagts
om vissa familjerältsliga domar under 4 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 J
anges under fem olika punkter de omständigheter som - utöver vad som rör
domstolens behörighet - medför all en österrikisk dom inle erkänns i Sverige.
Del första hindret {första punkten) är all ell erkännande är oförenligt méd gmnderna
för den svenska rättsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
och tredje punkterna i 6 § behandlar konflikter mellan domar. Hinder för
erkännande föreligger när en dom i samma sak och mellan samma parter redan har
meddelats i Sverige (res judicala). Likaledes föreligger hinder när den
tidigare domen är meddelad i ell annat land och denna skall erkännas i Sverige
på gmnd av en inlernafionell överenskom­melse. Även om konventionen inte
uttryckligen behandlar saken, bör den avgörande fidpunklen vara den dag då
erkännande påkallades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
punkten innehåller en regel om s.k. indirekt litispendens. Den mot art. 9 i
konventionen svarande avvisningsregeln i 11 § torde göra att bestämmelsen i
fjärde punkten ytterst sällan blir tillämplig. Man har emel­lertid under konvenlionsarbetet
inle ansett sig kunna bortse frän eventuaU-leten att avvisningsregeln i art. 9
förbises.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Femte
punkten handlar om domar som meddelats utan atl svaranden har gått i svaromål.
Det är alltså väsentligen fråga om tredskodomar. I Ösler­rike kan sådana domar
- Urteile in Versäumnisfallen - meddelas såväl när en part har uteblivit från
första inställelsefillfallel som när svaranden inle har gett in svaromål inom
utsatt lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
innebär att erkännande av tredskodomar kan uteslutas på endera av två gmnder.
Antingen har svaranden inte fått del av stämningen från den österrikiska
domstolen enligt vad som gäUer om delgivning enligt österrikisk lag. Eller
också har svaranden visserligen fått del av stämning­en på föreskrivet sätt men
han har inte sedan han fått kännedom om talans väckande haft tillräckligt med
tid för att kunna svara i saken. Svaranden måste alltså alllid faktiskt ha fått
kännedom om rättegängen. Kravet på faktisk kännedom torde I tegel medföra all
delgivning i form av kungörelse inte är fillräcklig. &amp;#9632; 2   Riksdagen
1982/83. 1 saml. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
7 §, som motsvarar art. 5 i konventionen, anges vilka fömtsättningar i fråga om
den österrikiska domstolens behörighet som gäller för att domen skall erkännas.
Detta sker i form av en katalog över de behörighetsgmnder som godtas. Det
väsentliga är all sådana i paragrafen angivna omständig­heter verkligen
förelegal. Humvida dessa omsländigheter åberopats av domstolen eller inte
saknar betydelse. En annan sak är atl del får ankom­ma på den som vill all
domen skall erkännas all visa alt behörighet förelåg, om delta inle framgår av
domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
prövning av behörigheten som skall ske enligt 7 § avser inte den interna österrikiska
behörigheten ulan frågan humvida behörighet tillkom­mit österrikisk domstol
över huvud tagel. Prövningen enligl 7 § av om t.ex. hemvist förelegal för-
svaranden skall alltså endast avse humvida denne haft hemvisl i Österrike,
däremot inte humvida svaranden haft hemvisl inom den aktuella domstolens jurisdiktionsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första behörighetsregeln iförsta punkten) avser sådana svarande som är fysiska
personer. Hemvist i Öslerrike gmndar behörighet enligl denna regel. I konvenfionstexten
(art. 5 a) likställs med hemvisl i domssla­len atl svaranden
&amp;quot;stadigvarande vistades&amp;quot; i denna (i den österrikiska texten &amp;quot;seinen
Wohnsitz öder seinen gewöhnlichen AufenlhaU hatte&amp;quot;). Begreppet &amp;quot;hemvisl&amp;quot;
i 7 § motsvarar båda de i konvenfionen använda begreppen och får tolkas
oberoende av den innebörd &amp;quot;hemvisl&amp;quot; har enligt våra interna fommbeslämmelser
(10 kap. 1 § RB). En utgångspunkt för tolkningen bör vara den definifion av
begreppet som ges i 7 kap. 2 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internatioridla
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. Enligt det lagmmmel
anses den som är bosalt på viss ort ha sill hemvist där, om bosättningen med
hänsyn lill vistelsens varak­tighet och omständigheterna i övrigt måste anses sladigvarande.
Ledning kan även hämtas från 5 § i den schweiziska lagen, där &amp;quot;verkligt
hemvist&amp;quot; anges som behörighetsgmnd och sådant hemvist definieras som den
ort där &amp;quot;svaranden är boende med avsikt atl stadigt kvarstanna&amp;quot;. Naturiigtvis
har del vid bedömningen belydelse om svaranden är skriven i Österrike på ett säll
som motsvarar svensk kyrkobokföring eller mantalsskrivning. Etl annat belydelsefulll
lolkningsdatum är i vad mån svaranden enligt österri­kisk uppfattning haft &amp;quot;Wohnsitz&amp;quot;
eller &amp;quot;gewöhnlichen Aufenthalt&amp;quot; i Ös­terrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild behörighetsregel (andra punkten) finns för svarande som är juridiska
personer. Med sådana jämställs i delta sammanhang österrikiska handelsbolag (&amp;quot;HandelsgeseUschaften
ohne RechtspersönUchkeit&amp;quot;) som enligt österrikisk rätt inte är juridiska
personer. Avgörande är om svaran­den hade sill säte i Österrike vid tiden för
talans väckande. Med säte bör i första hand förstås del säte som styrelsen har enligl
sina statuter (bolags­ordning o.d.). Om ett sådant säte saknas eller styrelse
ej finns, kan del bli av belydelse att den juridiska personen haft sin
förvaltning i Österrike, m.a.o. haft faktiskt säte där (jfr 10 kap. 1 § RB). Om
ett bolag har sitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statutenliga
säte i etl annat land än Öslerrike men haft sin förvaUning där är delta inte tiUräckligt
för alt enligt förevarande lag gmnda behörighet för den österrikiska domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den tredje i 7 § angivna
behörighetsregeln (tredje punkten) avser det fallet alt svaranden hade elt handels-eller
industriföretag eller en filial i Österrike vid tiden för talans väckande. För
att detta förhållande skall gmnda behörighet för en österrikisk domstol krävs
att företagel eller filialen inle utgjorde en agentur och atl tvisten hänförde
sig fill företagets eller filialens verksamhet. Bestämmelsen som, frånsett
undantaget för agenturer, nära ansluler fiU den schweiziska lagen (5 § första
stycket 5) har sin motsvarighet i 10 kap. 5 § RB, Bestämmelsen i RB gmndar
behörighet för svensk domstol i sådana faU då svaranden är en utländsk fysisk
eller juridisk person som visserligen har hemvist (säte) i utlandet men som driver
rörelse med fast driftställe här. Kravet på &amp;quot;fasl driftställe&amp;quot;
innebär att det måste finnas en särskild anläggning eller sladigvarande
anordning i Sverige, I.ex. kontor eller fabrik. Även en fast agentur i Sverige
torde kunna anses innefatta fast driftställe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörighetsbestämmelsen
i tredje punkten skiljer sig från bestämmelsen i 10 kap. 5 § RB bl.a. därigenom
att något uttryckligt krav på fast driftställe inle uppställs. Atl något sådant
krav inte har lagils upp i konventionen torde dock inte ha någon större
praktisk betydelse. Det kan nämligen fömtsättas att etl sådant driftställe i prakfiken
finns i de fall då någon driver rörelse i form av handels- eller
industriförelag. I ell avseende innebär förevarande lag, liksom konventionen,
all inte ens ett fasl drift­ställe är lillräckligt för atl gmnda behörighet.
Att svaranden har agentur i Öslerrike är således inte kompetensgmndande. Det
uttryckliga undantaget för agenturer har tiUkommit på svensk begäran. Det har
ansetts olyckUgl om mindre svenska företag redan på gmnd av en agentur i Öslerrike
skuUe vara underkastade österrikisk domstols behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
&amp;quot;agentur&amp;quot; är enligl svensk rätt inte helt entydigt. I föreva­rande
sammanhang bör dock under agentursbegreppet falla endast han-delsagenturer, av vUkel
begrepp 65 § kommissionslagen (1914:45) innehål­ler en definition.
Karaktäristiskt för handelsagenter är enligt della lagmm atl de verkar för en
huvudmans räkning för avsättning av varor genom atl la upp köpeanbud eller i
huvudmannens namn sluta försäljningsavtal. En handelsagent är en självständig
yrkesutövare, inte anställd i huvudman­nens tjänst, och har sin verksamhet
lokaliserad tiU en viss ort, därhän skall ha en egen lokal för rörelsen.
Handelsagenter i denna mening erhåller normall sin ersättning genom provision.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller att avgöra om endast en agentur förelegat bör man göra en helhetsbedömning
av förhållandena. Att &amp;quot;agenten&amp;quot; hållit ett konsigna-tionslager för
sin huvudmans räkning bör inte ensamt medföra att egenska­pen av agent går
förlorad. I sammanhanget bör framhållas all den omstän­digheten att ett svenskt
företag har en återförsäljare i Österrike över huvud&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;taget
inte är kompetensgmndande, såvida inte återförsäljaren utgör elt av det svenska
företaget bedrivet handels- eller industriföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nämnts torde en svensk domstol åtminstone i vissa faU vara behörig till följd
av 10 kap. 5 § RB enbant på den gmnd atl svaranden har agentur här. Av konvenfionen
följer emeUertid atl den svenska domen inte i elt sådant fall behöver erkännas
i Österrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förevarande punkt skall tvisten hänföra sig lill företagets eller filialens
verksamhet. Häri ligger ett krav på att de som är verksamma t.ex. för ell
svenskt företags räkning i Österrike åtnjuter en viss grad av själv­ständighet
i förhållande lill företaget. Av det valda uttryckssättet följer vidare all
endast tvister som rör rättsförhållanden lill tredje man berörs. Uteslutna är aUlså
tvister som rör interna förhållanden, t.ex. en tvist meUan ett svenskt företag
och dess filial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medan
uttrycket &amp;quot;handels- eller industriföretag&amp;quot; i och för sig tar sikte på
fakfiska förhållanden är &amp;quot;filial&amp;quot; etl rättsligt begrepp. Vägledande
för tolkningen härav bör vara innebörden av filialsbegreppet i svensk rätt. Enligt
16 § lagen (1968:555) om rätt för ufiänning och ufiändskl förelag att idka
näring här i riket förstås med filial ett avdelningskontor med självstän­dig
förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den fiärde punkten i 1 § anses en österrikisk domstol behörig, om lalan avsåg
fast egendom i Österrike eller en sakrätt till sådan egendom. Vad som skall
förstås med &amp;quot;fast egendom&amp;quot; skall i princip bedömas efter österrikisk
rätt såsom lex rei silae. Behörigheten omfattar sådana tvister som avses i 10
kap. 10 § första meningen RB, alltså främst tvister om äganderätt eller riyttjanderätt,
t.ex. hyresrätt, fill fast egendom. Däremot omfattas inte sådana tvister av det
slag som anges i 10 kap. 11 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
aUmänhet torde svensk domsrätt i faslighelslvister föreligga i större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utsträckning
än som följer av förevarande konvention, t.ex. i tvister röran-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.
de ersättning för skada på fast egendom. Endast i de fall som omfattas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konventionen
föreligger skyldighet för Österrike atl erkänna en svensk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dom
(om inte någon annan behörighetsgmnd föreligger).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
bör uppmärksammas att tvister rörande återvinning i konkurs av avtal om
överlåtelse av fast egendom är uteslutna från lagens tillämpnings­område enligl
4 § 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
Punkten 5 i 7 § handlar om skadeslåndstvister. Fråga är endast om tvister om ulomobligatoriskt
skadestånd. En annan begränsning är att endast ersättning för skada på person
eller egendom berörs. Ersättning för ren förmögenhelsskada faller således
utanför. Ytterligare fömtsättningar som uppställs för att den österrikiska
domstolen skall anses behörig är att den skadegörande handlingen har begåtts i
Österrike medan den som vållade skadan befann sig där. Svaranden behöver inte
vara identisk med skadevållaren. Det är endast deri sistnämnde som måste ha varit
i Öster­rike vid liden för den skadegörande handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
näringslivels sida har under ärendets beredning uttalats atl föreva-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rande
behörighetskrav inle borde bli sä vidsträckt alt del omfallade &amp;quot;var­jehanda
ulomkonlraktuella anspråk, särskill avseende produktansvar&amp;quot;. Man torde här
närmast syfta på sädana i och för sig osannolika fall dä en svensk exportör försåU
skadebringande gods lill en återförsäljare i Ösler­rike som sålt godset vidare.
Vid sådana fall får emellertid exportörens försäljning betraktas som den
relevanta handlingen. Denna kan fömtsättas i regel ha skett i Sverige och någon
behörighet för österrikisk domstol­uppkommer då inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med konventionslexien används uttrycket &amp;quot;den som vållade
skadan&amp;quot;. Under överläggningarna har rått enighet om alt detta inle skall uppfattas
sä att domar om skadeståndsanspråk grundade på regler om strikt
skadeståndsansvar skulle vara uteslutna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkten
6 i 7 § innehåller en bestämmelse om behörighet för österrikisk domstol på
grund av atl svaranden uttryckligen underkastat sig domstolens behörighet.
Något krav på ömsesidigt avtal i fommfrågan föreligger alltså inte. Inte heller
krävs det att svaranden i skriftlig form gett ullryck ål sin vilja alt godta
österrikisk domstols behörighet. I bestämmelsen ligger emellertid alt svaranden
klart och otvetydigt har godtagit österrikisk dom­stols behörighet. I de fall
dä käranden hävdar atl en muntlig utfästelse föreligger, får det anses åvila
honom all styrka påståendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någol
krav på atl svaranden förbundit sig alt svara vid just den domstol som dömt
föreligger inle. Del räcker med all utfästelsen godtar österri­kiska domstolar
i allmänhet. Alt del i en avtalsklausul anges all österrikisk lag skall vara
tillämplig pä eventuella tvister eller att avtalet skaU fullgöras i Österrike
kan inte i och för sig tolkas som én utfästelse om behörighet för österrikisk
domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
förekommer alt klausuler om behörig domstol tas upp som en av många avlalsklausuler
i ell standardkontrakt. En sådan klausul bör anses innebära att svaranden
uttryckligen underkastat sig österrikisk domstols behörighet endasi ont
svaranden avgivit en direkt accept av förevarande klausul. Det är alltså inle lillräckligt
all svaranden - t.ex. en svensk köpare - i allmänna ordalag accepterat en orderbekräfldse
med säljarens generella avtalsvillkor, däribland en prorogationsklausul, även
om denna i och för sig är tydlig. Ännu mindre räcker del alt svaranden/köparen
under­låtit alt över huvud tagel reklamera mot orderbekräftelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
avtal (eller en utfästelse) i behörighetsfrågan kan vara behäftat med en ogiUighetsgrund,
t.ex. svek. Giltigheten fär prövas, om så påyrkas, av vederbörande svenska
domstol med ledning av den rättsordning som enligl svensk internationell
privaträtt är tillämplig på frågan om avtalets eller utfästelsens giUighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från de flesta konventioner på området innehåller föreva­rande
konvention med Öslerrike ingen bestämmelse om tyst prorogalion, dvs, en
bestämmelse om domstols behörighet på den gmnd all svaranden förbehållslöst
ingått i svaromål vid domstolen. Del var på svensk önskan 3   Riksdagen
1982/83. I samt. Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
en sådan bestämmelse uteslöts. Även på denna punkt var den svenska inställningen
betingad av önskemål från det svenska näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ innehåller en bestämmelse rörande österrikiska
domar som medde­lats med anledning av genkäromål. Avgörande för
behörighetsfrågan är om den österrikiska domstolen var behörig enligl 7 § alt
pröva huvudkäromå­let. Atl genkäromålel är sådant atl del faller inom konventionsområdel
krävs alltså inte. Inle heller krävs del all genkäromålel haft väsentligen samma
grund som huvudkäromålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ anger vissa situationer då den österrikiska
domstolens behörighet skall underkännas trots att förutsättningar för dess
behörighet föreligger enligt 7 eller 8 §. Paragrafen grundas på artikel 7 i
konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första punkten regleras frågan om s.k. exklusiv kompelens. Om del av svensk räll
följer all svensk eller utländsk domstol är uteslutande behörig all pröva
tvistefrågan och denna exklusiva behörighet baseras pä tvistefrå­gans
beskaffenhet, skaU den österrikiska domstolen inte anses behörig trots atl den
är atl anse som behörig enligl bestämmelserna i 7 § (och 8 §). En liknande
bestämmelse om exklusiv kompetens finns i den nordiska lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande är alltså vad
svensk rätt föreskriver i frågan om exklusiv kompelens. Av störst intresse
härvidlag är naturligtvis frågan om svenska domstolars exklusiva kompetens. I
linje med konventionen anger föreva­rande bestämmelse inle i vilka fall en
sådan exklusiv kompetens föreligger. Under förarbetena lUl den nordiska lagen
(se prop. 1976/77 s. 62 f) över­vägdes om man inle borde göra en närmare
bestämning av de mållyper som avses. En sädan precisering ansågs emellertid inle
möjlig. Inle heller har del ansetts möjligt atl i konventionen med Österrike
eller i lagen ange de mållyper i vilka svensk exklusiv domsrätl föreligger.
Vissa faU där enligt svensk räll exklusiv kompelens för svensk domstol torde
föreligga ulan uttryckliga regler härom kan emellertid anges. Ell sådant faU är
när tvisten avser äganderätt eller annan räll liU i Sverige belägen fasl
egendom. Här torde åtminstone som huvudregel gälla atl endasi svensk domstol är
behörig att pröva sådana tvister. Har en österrikisk domstol sålunda dömt i en
tvist angående ogilligförklaring av etl köp av fasl egendom i Sverige och grundat
sin behörighet på svarandens hemvist i Öslerrike, får domen liU följd av första
punkten i 9 § inte erkännas i Sverige (jfr NJA 1968 s. 78). I överensstämmelse
med principerna för svensk domsrätt torde emellertid anspråk på exklusiv svensk
kompietens inte böra upprätthåUas beträffande alla tvister som rör fasl egendom
i Sverige. Har den österrikiska domstolen dömt i t.ex. elt mål angäende obetald
hyra för en lägenhet i Sverige, torde erkännande ej böra förvägras på gmnd av
svensk exklusiv kompelens Gfr NJA 1979 s. 151).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra fall där exklusiv
kompelens för svenska domstolar hävdas i svensk rätt är då på grund av en
omtvistad rättighets egen nalur fastställan­det av dess existens eller
ickeexistens måste anses förbehållet domstol i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige.
Detta gäller exempelvis i fråga om giltigheten av ell i Sverige meddelat patent
eUer rättmäfighelen av en inskrivning i handdsregisler eUer annat jämförligt
register. Sådana fall har också i förarbetena lill den svensk-schweiziska konvenfionen
(se SOU 1936:2 s. 36) och lill den nor­diska lagen (se prop. 1976/77:128 s. 62)
ansetts gmndlägga svensk exklusiv kompetens. I anslutning fill vad som
uttalades i de sammanhangen bör emellertid filläggas all del inte får anses
uteslutet all frågan om verkning­arna av etl svenskt patent eller en i Sverige
skedd inskrivningsåtgärd kan vara av belydelse för ell rättsförhållande som
skall bedömas i Österrike. Man kan t.ex. länka sig atl frågan om skadestånd för
intrång i ell svenskt patent kan komma under prövning vid österrikisk domstol.
Hinder mot atl erkänna en sådan dom bör inle anses föreligga lill följd av
förevarande bestämmelse om exklusiv kompelens. Del bör vidare anmärkas all
frågan om en juridisk persons inre angelägenheter faUer utanför lagens tillämp­ningsområde.
Se 4 § 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lämnade redogörelsen för situationer där svensk exklusiv domsrätl kan föreligga
är inle avsedd atl vara uttömmande. Andra fall där skäl talar för en sådan
kompelens kan inle uteslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
första punkten i 9 § följer som redan har framgått all hinder för erkännande av
en österrikisk dom föreligger även när svensk räll erkänner exklusiv kompetens
för etl tredje lands domstolar. Ell exempel på fall då svensk lagstiftning
erkänner sådan exklusiv kompelens erbjuder den nor­diska lagens bestämmelser om
exklusiv kompetens för domstolar i övriga nordiska länder i vissa frågor. Del
får ankomma pä rättstillämpningen all dra upp de nännare gränserna för exklusiv
kompetens enligt förevarande punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TiUräcklig
anledning all i förevarande sammanhang införa en regel som undantar också
sådana domar som har tillkommit i strid med prorogalions-avtal eller
skiljeavtal har inle ansetts föreligga (jfr prop. 1976/77:128 s. 62-63). För
vissa sådana fall torde det dock inle kunna uteslutas all en fillämpning av ordre
publicbeslämmelsen i 6 § leder tUl all en österrikisk dom inte kan erkännas här
(jfr NJA 1980 s. 29).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
punkten handlar om s.k. derogalionsförbud. Den silualion som avses är att den
österrikiska domstolen gmndat sin behörighet på all svaranden uttryckligen underkastat
sig österrikisk jurisdikfion, proroga­lion, men att svensk lag med hänsyn lill
rättsförhållandets art inle tillåter att parterna avtalar bort, &amp;quot;derogerar&amp;quot;,
svensk domstols behörighet. Givet är att etl sådant derogalionsförbud
föreligger enligl svensk rätt i de fall då denna gör anspråk på exklusiv
kompetens för svenska domstolar. Således får svensk domsrätl inte derogeras i
en tvist rörande äganderätt lill fasl egendom i Sverige. Detta följer redan av
första punkten. I andra punkten avses sådana fall då svensk exklusiv domsrätt
ej kan hävdas men det ändå inle är fillåtet för parterna all genom avtal
upphäva svensk domsrätl. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svensk rätt torde del sålunda inle vara tillåtet all för
vissa avtalsförhållan­den avtala bort svensk domsrätl när detta skulle
missgynna en typiskt setl svagare part. Della har aktualitet främst inom
arbets- och konsumenlrät-len.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett exempel på etl uttryckligt förbud mot derogafion ger
lagen (1978:152) om svensk domstols behörighet i vissa mål pä patenträttens
område. I 3 § andra stycket i den lagen inskränks rätten all derogera svensk domsrätl
i fråga om mål om arbetstagares uppfinningar. Etl annat exempel på be­gränsningar
i derogalionsrällen är 337 § andra stycket sjölagen (1891:35 s. 1) angående
tvister om ansvarighet på gmnd av avtal om befordran av passagerare och
resgods. Av belydelse för frågan om svensk domsrätl är också 2 kap. 2 § tredje
stycket lagen (1974:37) om rättegången i arbetstvis­ter (arbetsgivare fär sökas
där arbetstagaren har sill hemvisl, jfr AD 1976 nr 101) och 11 § lagen (1974:8)
om rättegången i tvistemål om mindre värden (i konsumenllvist fär näringsidkare
sökas där konsumenten har sitt hemvisl, om värdet av tvisteföremålet
uppenbarligen inle överstiger halva basbeloppet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gemensamt för angivna bestämmelser är all de syftar till
all säkerställa den svagare parlens rätt att processa &amp;quot;på hemmaplan&amp;quot;
och att de för del ändamålet begränsar möjligheten alt träffa prorogafionsavtal
innan tvisten har uppkommit. De hänför sig emellertid praktiskt selt mera till
frågan om gränserna för svensk domsrätl än frågan om erkännande av utländska
domar. Endast den sistnämnda frågan regleras i förevarande lag. De är emeUertid
ett uttryck för all särskilda hänsyn gör sig gällande på nämnda rättsområden,
vilket kan ha betydelse även i erkännandefrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § reglerar frågan om en svensk domstol, där erkännande
av en dom begärs, vid sin prövning av frågan huruvida den österrikiska
domstolen varit behörig enligt bestämmelserna i denna lag skall vara bunden av
den sistnämnda domstolens konstateranden av de fakliska omsländigheter på vilka
den har gmndat sin behörighet. Enligl 10 §, som gmndas på art. 8 i
konventionen, föreligger en sådan bundenhet. Del har ansetts angelägel alt i
förhållandet mellan de båda länderna avstå från den omgång som det skulle leda tiU
om t.ex. en svensk domstol skulle behöva kontrollera de fakta som legat fill gmnd
för den österrikiska domstolens behörighet. Den rättsliga bedömningen av dessa
fakta är däremot inle undandragen den svenska domstolens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen handlar om s.k. lifispendens och innebär alt en
rättegång i Öslerrike utgör hinder för en svensk domstol alt pröva en talan som
avser en sak som redan är föremål för rättegång i Ösletrike och som rör samma
parter. Paragrafen motsvarar art. 9 i konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots att konvenfionen inle i princip reglerar frågor om
direkt behörig-hel, dvs. frågor om skyldighet för domstol att la upp eUer
avvisa en väckt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talan,
har det ansetts all konventionen bör innehålla en bestämmelse om Ulispendensverkan.
Syftet med denna är atl motverka att talan angäende samma sak mellan samma
parter förs samlidigt i de bägge länderna och all förhindra alt det i dessa
meddelas inbördes motstridiga domar som i och för sig uppfyller
förutsättningarna för gUlighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En fömtsättning
för att den österrikiska processen skaU ha verkan som rättegångshinder är alt
den kan leda liU en dom som enligl denna lag skaU erkännas här. Bestämmelsen i
11 § föreskriver all den talan som väcks här skall avvisas. Någon möjlighet fill
att förklara målet vUande finns inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
om litispendens är obligatorisk. Den skall beaktas ex officio av domstolen.
Någon uttrycklig bestämmelse om del har inle an­setts behövlig (jfr 34 kap. 1 §
andra stycket RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
18 § i lagen framgår atl en österrikisk rättegång inte ulgör hinder mol&lt;br&gt;
att utverka säkerhetsåtgärd här.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;_      ;._.._&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12-16
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i dessa paragrafer handlar om verkställighet i Sverige av österrikiska domar
och motsvarar art. 10-11 i konvenfionen. Huvudre­geln återfinns i 12 §. Där
sägs alt en österrikisk dom som skall erkännas i Sverige och som får
verkställas i Öslerrike skall på ansökan verkställas här. För verkstäUbarhet
fordras alltså först och främst att de i lagen angivna fömtsättningarna för
domars erkännande föreligger. Delta innebär att den österrikiska domen skall ha
vunnit laga kraft, att någon omständig­het av sådant slag som avses i 6 § inle
föreligger och alt den österrikiska domstolen varit behörig enligt 7-10 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nämnts skaU den österrikiska domen vara verkställbar i Österrike. Enligt
österrikisk rätt skall verkställighet beviljas av en domstol, i regel en &amp;quot;Bezirksgericht&amp;quot;
i egenskap av &amp;quot;Exekutionsgericht&amp;quot;. Kravet att den ös­terrikiska domen
skall vara verkstäUbar i Österrike skall emellertid inte förstås så all ett
beslut av den österrikiska verkslällighelsdomstolen om s.a.s inlem
verkställighet måste föreligga (jfr prop. 1965:139 s. 23-24).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
13 § skall ansökan om verkställighet göras hos Svea hovrätt. Della stämmer
överens med vad som redan gäller enligt flera andra författ­ningar, t.ex. den
schweiziska lagen och lagen (1976:108) om erkännande och verkstäUighet av
utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114
§ anges vilka handlingar som sökanden skall foga vid sin ansökan liU Svea
hovrätt. Under alla förhåUanden skall fömtom domen - i original eller i en av
behörig österrikisk myndighet bestyrkt avskrift - inges bevis om att domen har
vunnit laga kraft och att den får verkställas i Österrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konvenfionen
anger inte några ytteriigare handlingar som skall inges av sökanden. Emellertid
synes del lämpligl alt ge hovrätten möjlighet att förelägga sökanden att
inkomma med ytterligare handlingar om det behövs för prövningen av ansökningen.
Eftersom verkställigheten ' princip skall ske efter svensk lag har det inte
ansetts föreUgga något hinder mot att en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelse
med angiven innebcird tas in i lagen (14 § andra stycket). En tillämpning av
bestämmelsen kan t.ex. bli aktuell i det fall den österrikiska domen är en tredskodom.
I del fallet kan det behövas en handling som utvisar alt stämningen rätteligen
har delgivils svaranden. Löpande skulde­brev och andra presenlationspapper
torde också böra ges in i samband med ansökningen om verkställigliel för att
visa all saklegilimation förelig­ger (jfr 2 kap. 2 § utsökningsbalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
tredje stycket i 14 § skalll handlingama vara avfattade på svenska eller vara
åtföljda av en översättning till svenska. Översäitning skaU vara bestyrkt av en
person som är behörig i antingen Österrike eUer Sverige all bestyrka
översättning. I Österrike fillkommer en sådan behörighet ed­svuren
domstolsöversättare (gerichtlich beeideter Ubersetzer). I Sverige har
auktoriserade translatorer en sådan behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
på översättning är i konventionen (art. 11:2) undantagslöst. Det har emellertid
inte ansetts vara anledning alt för svensk del upprätthålla etl absolut
översättningskrav. I likhet med vad som gäUer enligt viss annan lagstiftning om
verkställighet av utländska domar, se t.ex, 9 § andra stycket 5 lagen
(1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet, får hovrätten medge undanlag från översältningskravet.
Denna möjlighet kan utnyttjas t.ex. för sådana fall där det är uppenbart
obehövligt att alla handlingar i sin helhet finns översalta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med konventionen (art. 11:3), som på denna punkt överens­stämmer med aUmänna
svenska principer, uppställs inget krav på legalise­ring eller liknande
formalitet av ingivna handlingar utan hovrätten får göra en bedömning i vad mån
dessa ät riktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
får ulan särskUd föreskrift anses klart att hovrätten får bereda sökanden
tillfälle atl avhjälpa brist eller ofullständighet i ansökningshand-Ungama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ankommer på sökanden att med åberopande av hovrättens beslul om bifall liU
ansökningen begära verkställighet hos kronofogdemyndighe­ten. Härvid gäller
bestämmelserna i utsökningsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
15 §, som saknar motsvarighet i konventionen, får ansökan om verkställighet
inte bifallas utan all motparten beretts tillfälle att yttra sig över den.
Något krav på att delgivning av motparten sker enligl de för stämning i
tvistemål gällande reglerna uppställs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
16 § slås det fast att bifall till ansökningen innebär atl domen får verkställas
på samma sätt som svensk domstols lagakraftägande dom, såvida inte högsta
domstolen efter besvär över hovrättens beslut förordnar annat. Vidare anges för
tydlighets skull i paragrafen all eventuella före­skrifter om tvångsmedel i den
österrikiska domen inte skall fillämpas. Bestämmejserna kräver inte några
kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf, som motsvarar art. 12 i konventionen, behandlas förlikningar.
Det är endasi fråga om förlikningar inför domstol. Förlikning­en behöver
däremot inle ha stadfästs av domstol. Bestämmelserna innebär alt en förlikning
som har träffats inför en österrikisk domstol skall verkstäl­las i Sverige på
vissa villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
överläggningarna diskuterades om inte konventionen även borde medge alt förUkningar
fillerkändes rättskraft, dvs. erkändes i det andra landet. Från svensk sida
ansågs dock flera skäl tala mot en sådan ordning. I förhållandel mellan de
nordiska länderna kan endast verkställighet kom­ma i fråga och man ansåg på
svensk sida atl del i förhåUandet tUl Österrike inle fanns anledning alt gå
längre. Det förhällandet atl en svensk dom avseende stadfästelse av förlikning
inte har samma rättskraftsverkan som en vanlig dom (se NJA 1975 s. 507) talar
också för att verkan av föriikning enligl konventionen begränsas fill
verkställigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
17 § måste den österrikiska förUkningen avse en sådan privaträtts­lig fråga som
omfattas av lagen. Förlikningar i t.ex. underhållsfrågor kan sålunda inle verkstäUas
enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
verkställighet av i lagmmmel avsedda förlikningar krävs alt förlik­ningen får
verkställas i Öslerrike och att sådana omständigheter som enligl 6 § p. 1-3
hindrar erkännande av domar inte föreligger. Verkställighet kan således vägras
i Sverige på den grund att detta skuUe strida mot svensk ordre pubUc eller att
en dom i samma sak och mellan samma parter redan har meddelats i Sverige eller etl
tredje land. Något krav på atl den österri­kiska domstolen varit behörig enligt
7 § alt döma i den sak vari förlikningen träffals uppställs däremot inte. Del
torde dock få anses följa av ordre publicbeslämmelsen all en föriikning inför
en &amp;quot;obehörig&amp;quot; österrikisk dom­stol i vissa fall, t.ex. i en sådan sak
som omfattas av de svenska domstolar­nas exklusiva kompetens, vägras verkstäUighet
i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan tilläggas atl österrikiska öffenlliche Urkunden (actes authenti-ques) inle
kan verkställas i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av 5 § kan en österrikisk dom inte verkställas här förrän den vunnit
laga kraft. Med hänsyn härtill har del ansetts motiverat alt ge en vinnande
part möjlighet atl före domens lagakraftvinnande få sitt anspråk säkerställt i
Sverige genom kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Del har ocksä ansetts
befogat alt införa möjlighel till säkerhetsåtgärd redan dess­förinnan, dvs.
under rättegången i Öslerrike. Härom innehåUer föreva­rande paragraf bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
första stycket första meningen framgår atl säkerhetsåtgärd enligl 15 kap. RB
får beviljas för del ifrågavarande anspråket utan hinder av alt rättegång pågår
i Österrike i saken eller en sådan rättegång avgjorts genom en dom som inte
vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om vilken domstol som är behörig all förordna om säkerhetsåt­gärd regleras av
de allmänna fommbestämmelsema i 10 kap. RB (se 15 kap. 5§RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 15 kap. 7 § RB skaU
sedan en säkerhetsåtgärd beviljats lalan i saken väckas inom en månad från
beslutet. Iakttas inte della, skaU säker­hetsåtgärden omedelbart återgå. Enligt
förevarande paragraf, första stycket andra meningen, jämstäUs med talans väckande
vid svensk dom­stol anhängiggörande av rättegång vid österrikisk domstol, om
denna rätte­gång kan leda fiU en dom som kan verkstäUas här. Utverkas en
säkerhets­åtgärd här i Sverige, skaU den alltså bestå om talan väcks vid
österrikisk domstol inom enmånadsfrislen, under fömtsättning att den
österrikiska rättegången kan leda fill en här i Sverige verkställbar dom. Det
är den svenska domstolens sak atl pröva humvida denna fömtsättning föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan den österrikiska
domen vunnit laga kraft kan del ta viss fid innan den vinnande parten hinner
utverka ett beslut om verkställighet hos Svea hovrätt. Med hänsyn tiU den risk
den vinnande parten sålunda löper har i andra stycket föreskrivits att beslulel
om säkerhetsåtgärd skaU förfalla en månad efter det alt domen vunnit laga
kraft, om inte verkställighet av domen dessförinnan sökts här. Har ansökningen
gjorts inom enmånadsfris­len, skall säkerhetsåtgärden beslå lill dess
ansökningen prövas, om inle hovrätten förordnar annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut har för det fall att behovet av säkerhetsåtgärd uppkommer försl sedan
ansökningen om verkställighet har gjorts lagts i hovrättens hand atl på yrkande
förordna om sådan åtgärd, atl gälla i avvaktan på prövning av ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt hovrätten skall låta en säkerhetsåtgärd bestå eller bevilja en sådan enligl
förevarande paragraf krävs inle alt alla erforderliga handlingar fogats vid
ansökningen om verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer all lagrådels yttrande inhämtas över förslaget liU lag om erkännande
och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens om­råde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammanträde 1983-03-21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
f d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Delin, justitierå­det Bengtsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 17 febmari 1983 har regeringen på
hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartemen­tet Rainer beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag tUl lag om erkännande och
verkställighet av österrikiska domar pä privaträttens om­råde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Magnus Åkerdahl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel
föranleder följande yttrande av lagrådet:.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i punkt 5 torde bli mera lättläst om den formuleras så: &amp;quot;5. om domen ....
och denne inte har delgivits stämningen enligl österri­kisk lag eller, även om
så skett, inte har .... i saken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
punkt 5 talas om atl den skadegörande handlingen begåtts i Österrike medan den
som &amp;quot;vållade&amp;quot; skadan befann sig där. Enligt motiven skulle formuleringen
inle utesluta skadeståndsanspråk grundade på regler om strikt
skadeståndsansvar. Detta stämmer emellertid mindre väl med den terminologi som
är vedertagen i bl.a. skadeståndslagen (1972:207). Med hänsyn härtUI torde
lämpligen ordet &amp;quot;vållade&amp;quot; böra utbytas mol &amp;quot;orsa­kade&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
punkt 6 i samma paragraf fordras atl svaranden uttryckligen har underkastat sig
&amp;quot;den österrikiska domstolens&amp;quot; behörighet, något som stämmer med konventionslexien.
Enligt motiven skulle del vara fillräckligl alt svaranden godtagit österrikiska
domstolar i allmänhet. Om en sådan mera generös utformning av den svenska
regeln är avsedd, bör i lagtexten orden &amp;quot;den österrikiska domstolens&amp;quot;
lämpligen utbytas mol &amp;quot;österriltisk domstols&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tankegångarna
i första stycket torde komma fram bällre om styckets båda meningar byter plats
och formuleras på följande säll: &amp;quot;Har säker-4   Riksdagen 1982/83. I samt.
Nr 117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hetsålgärd
enligt 15 kap. rättegångsbalken beviljats, skaU vid tUlämpning av 7 § i samma
kapitel med talans väckande vid svensk domstol jämställas talans väckande vid österrikisk
dcimstol, om den österrikiska rättegången kan leda lUl en dom som enligl denna
lag kan verkställas här. Det förhällan­det att sådan rättegång redan pågår eUer
atl saken har avgjorts genom dom, som ännu inle har vunnit laga kraft, hindrar inte
alt säkerhetsåtgärd bevil­jas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härjämte
må följande anföras. Enligl artikel 3 punkt 2 i konvenfionen behöver ett i
Sverige meddelat bevis om betalningsföreläggande, som är verkställbart i
Sverige, &amp;quot;inte ha vunnit laga kraft&amp;quot; för atl erkännas i Österrike.
Alt märka är all enligt 35 § lagsökningslagen ansökan om återvinning i mål om belalningsföreläggande
skall göras inom en månad från del utmätning ägde mm, varvid med utmätning i
Sverige jämställs motsvarande åtgärd i övriga nordi;jka länder. Det kan
ifrågasättas, om inte genom etl tUlägg i nämnda paragriif också motsvarande
åtgärd i Öslerrike bör jämställas med svensk utmätning. Konsekvensen blir
annars all vid sådan verkstäUighet någon återviiiningstid över huvud laget inle
kommer att löpa i Sverige, vUket kan länkas leda tlU olika processueUa komplikatio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1983-03-24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsminislem Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Anders­son, Rainer, Boström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, HeUström&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Rainer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Anmälan av lagrådsyttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag
om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträt­tens
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har i förtydligande syfte förordat vissa ändringar i 6,7 och 18 §§ i det
remitterade förslagel. Jag godtar vad lagrådet har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
del redaktioneUa jämkningar bör vidare göras i det remitterade för­slagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
lagrådet har varit inne på bör 35 § lagsökningslagen (1946:808) ändras så all
vid tillämpning av första stycket i den paragrafen med utmätning i Sverige
jämställs en motsvarande åtgärd i Österrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att godkänna konventionen mellan Sverige och Österrike om erkän­nande och verkstäUighet
av civildomar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att med vidtagna ändringar anta det av lagrådet granskade förslaget liU lag om
erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privat­rättens område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 17 februari 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
lagsökningslagen (1946:808).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslä riksdagen atl anta de förslag som föredragan­den har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:348.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konvention&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mellan Konungariket Sverige och Repub­liken Österrike om
erkännande och verk­ställighet av civildomar.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konungariket Sverige och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Republiken Österrike,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som i förbindelserna meUan de båda sta­tema önskar
säkerställa erkännande och verkställighet av civildoiiiar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har kommit överens om följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
konvention är tillämplig på do­mar som har meddelats i de fördragsslutande statema
i ett ämne av privalrätlslig beskaf­fenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
&amp;quot;dom&amp;quot; förstås i denna konvenfion en domstols dom eller beslut, som
innebär ett slutligt avgörande av saken. Detta gäller även när avgörandet har
meddelats i ett straffrätts­ligt förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konvenfionen är
dock inte fillämplig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a.    på domar angående personrättsliga, fa­&lt;br&gt;
miljerättsliga och arvsrättsliga frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b.    på domar angående bildande eller upp­&lt;br&gt;
lösning av en juridisk person, dss stadgar&lt;br&gt;
eller behörigheten för dess organ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c.     på domar i ett konkurs- eller ackords­&lt;br&gt;
förfarande eller i ett förfarande om betal­&lt;br&gt;
ningsinställelse och i anslutning tiU sådana&lt;br&gt;
förfaranden meddelade domar som rör gil­&lt;br&gt;
tigheten av en gäldenärs rättshandlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d. på domar angående ansvar för atomska­dor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Abkommen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;zwischen
dem Königreich Schweden und der Republik Österreich uber die Aner-kennung und die
Vollstreckung von Ent-scheidungen in Zivilsachen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Das Königreich Schweden und&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;die RepubUk Österreich,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;von dem Wunsch geleitet, in den Bezie-hungen zwischen den beiden
Slaalen die An-erkennung und die Vollstreckung von Ent-scheidungen in Zivilsachen
zu sichem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sind wie folgt iibereingekommen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(1)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dieses Abkommen ist auf die in den Vertragsstaaten
auf dem Gebiet des ZivU-rechts gefållten Entscheidungen anzuwen-den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(2)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Unter ,,Entscheidung&amp;quot; sind in diesem
Abkommen jedes Urteil und jeder BeschluB eines Gerichts zu verstehen, die den Streitge-genstand
endgiiltig entscheiden, auch wenn die Entscheidung in einem strafgerichtlicben Verfahren
ergangen ist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(3)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Das Abkommen ist jedoch nicht anzuwenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;auf Entscheidungen auf dem Gebiet
des Personenstands, des Familienrechts öder des Erbrechls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;auf Entscheidungen uber die Bildung
öder die Auflösung einer juristischen Person, iiber ihre Salzungen öder iiber die
Befiignisse ihrer Organe,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;auf Entscheidungen in einem Konkurs-verfahren,
einem Ausgleichsverfahren öder in einem Verfahren des Zahlungsaufscbubes sowie auf
im Zusammenhang mit solchen Verfahren ergangene Entscheidungen iiber die Wirksamkeit
von Rechtshandlungen eines Schuldners,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(d)    auf Entscheidungen iiber die Haftung&lt;br&gt;
fur nukleare Schäden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med dom likställs beslut som en domstol meddelat i mål
angående en sådan privat­rältsUg fråga som omfattas av denna konven-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ein BeschluB eines Gerichts in einer ZivU-rechtssache, auf
die dieses Abkommen an-wendbar ist und der den Ersatz der ProzeB-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tion och som rör ersättning för motparts rät­tegångskostnader
eUer ersättning till vUtne eller sakkunnig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En dom som har
meddelats i den ena fördragsslutande staten skaU erkännas i den andra
fördragsslutande staten, om den dom­stol som har meddelat domen var behörig
enligt bestämmelserna i artikel 5 eller 6 och domen har vunnit laga kraft enligt
lagen i domsslalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett i Sverige
meddelat bevis i mål om belalningsföreläggande, som är verkställbart i Sverige,
behöver dock inle ha vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erkännande av en dom som har meddelats i den ena
fördragsslutande slaten kan vägras i följande fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a.    om ett erkännande är oföi-enligt med&lt;br&gt;
gmndema för rättsordningen i den andra för­&lt;br&gt;
dragsslutande staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b.    om
en dom i samma sak och meUan&lt;br&gt;
samma parter har meddelats i den andra för­&lt;br&gt;
dragsslutande staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c.     om
en dom i samma sak och mellan&lt;br&gt;
samma parter har meddelats i en tredje stat&lt;br&gt;
och domen på gmnd av en internationell&lt;br&gt;
överenskommelse skall erkännas i den andra&lt;br&gt;
fördragsslutande staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d.    om en rättegång om samma sak och&lt;br&gt;
mellan samma parter är anhängjg inför en&lt;br&gt;
domstol i den andra fördragsslutande staten&lt;br&gt;
och talan i den rättegången har väckts först,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e.    om domen har givits mol e;n svarande&lt;br&gt;
som inte har ingått i svaromål och denne an­&lt;br&gt;
fingen inle har delgivits stämningen enligt la­&lt;br&gt;
gen i domsstaten eller inte har fall kännedom&lt;br&gt;
om rättegången i tillräckligt god tid för atl&lt;br&gt;
kunna svara i saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kosten an die Gegenpartei öder das Entgell eines Zeugen
öder eines Sachverständigen betriffl, ist einer Entscheidung gleichgeslellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(1)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Die von einem Gericht eines Vertrags-slaales
gefällte Entscheidung wird in dem an-deren Vertragsslaat anerkannl, wenn das Gericht,
das die Entscheidung gefaUl hat, gemäB den Besfimmungen des Artikels 5 öder des
Artikels 6 zuständig war und die Entscheidung nach dem Rechl des Entschei-dungsslaales
rechtskräffig ist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ein in Schweden
ergangener Beweis eines Zahlungsbefehls (bevis i mål om betal­ningsföreläggande),
der in Schweden voU-slreckbar ist, braucht jedoch nicht rechls-kräflig zu sein.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Die Anerkennung einer in einem Vertrags­slaat gefällten Entscheidung
känn versagl werden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;wenn sie der öffentlichen
Ordnung des anderen Vertragsstaates widersprichl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;wenn eine Entscheidung iiber densel-ben
Gegenstand zwischen denselben Parteien in dem anderen Vertragsslaat ergangen ist,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;wenn eine Entscheidung iiber densel­ben
Gegenstand zwischen denselben Parteien in einem drillen Slaat ergangen ist und diese
Entscheidung in dem anderen Vertragsslaat auf Gmnd einer zwischenslaallichen Uber-einkunfl
anzuerkennen ist,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(d)    wenn
ein Verfahren wegen desselben&lt;br&gt;
Gegenslandes zwischen denselben Parteien&lt;br&gt;
vor einem Gericht des anderen Vertrags­&lt;br&gt;
staates anhängig ist und dieses Gericht zuerst&lt;br&gt;
angemfen wurde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(e)    wenn
die Entscheidung gegen einen&lt;br&gt;
Beklaglen ergangen ist, der sich auf das Ver­&lt;br&gt;
fahren nicht eingelassen hat, und das der Ein-&lt;br&gt;
leitung des Verfahrens dienende Schriflsliick&lt;br&gt;
dem Beklagten nicht gemäB dem Gesetz des&lt;br&gt;
Entscheidungsslaales zugesteUt worden ist&lt;br&gt;
öder der Beklagte vom Verfahren nicht zeit-&lt;br&gt;
gerecht Kenntnis erhållen hat, um sich zu&lt;br&gt;
verteidigen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstol i den stat i vilken domen har med­delats skall
anses behörig enligt denna kon­vention i följande fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;a.    om
svaranden vid tiden för talans väck­&lt;br&gt;
ande hade sitt hemvist eller stadigvarande&lt;br&gt;
vistades i domsslalen eller, om svaranden var&lt;br&gt;
en juridisk person eller ett sådant österrikiskt&lt;br&gt;
handelsbolag som inte är en juridisk person&lt;br&gt;
(Handelsgesellschaft ohne Rechtspersönlich­&lt;br&gt;
keit), hade sitt säte i domsstaten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b.    om svaranden i domsslalen vid tiden för&lt;br&gt;
talans väckande hade ett handels- eller indu­&lt;br&gt;
striföretag eller en filial, som inle endasi ut­&lt;br&gt;
gjorde en agentur, och tvisten hänförde sig&lt;br&gt;
till företagels eller filialens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c.    om talan avsåg en fastighet belägen i&lt;br&gt;
domsslalen eller en sakrätt tUl en sådan fas­&lt;br&gt;
tighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d.    om talan avsåg skyldighet utanför kon­&lt;br&gt;
traktsförhållanden att ersätta skada på per­&lt;br&gt;
son eller egendom och den skadegörande&lt;br&gt;
handlingen hade begåtts i domsslalen medan&lt;br&gt;
den som vållade skadan befann sig där,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e.    om svaranden uttryckligen underkastat&lt;br&gt;
sig domstolens behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Die Zuständigkeil der Gerichte des Ent­scheidungsslaales wird
im Sinne dieses Ab-kommens anerkannl:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;wenn zur Zeit der Einleitung des Ver­fahrens
der Beklagte in dem Entscheidungs-slaal seinen Wohnsitz öder seinen gewöhnli­chen
Aufenthalt hatte öder, wenn es sich um eine jurislische Person öder um eine öslerrei-chische
HandelsgeseUschaft ohne Rechlsper-sönlichkeU handelt, diese dort ihren SUz
hatte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;wenn sur Zeit der Einleitung des Ver­fahrens
der Beklagte in dem Entscheidungs-staal eine Handels- öder Induslrieunterneh-mung
öder eine Zweigniederlassung hatte, die uber eine Handelsvertrelung hinausging,
und sich das Verfahren auf deren Betrieb be-zog,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;wenn der Gegenstand
des Verfahreiis eine im Entscheidungsslaal gelegene Lie-genschaft öder ein dingliches
Rechl an einer solchen Liegenschafl war,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(d)   wenn
das Verfahren einen Anspmch&lt;br&gt;
auf Ersatz fiir Personen- öder Sachschäden&lt;br&gt;
aus einer auBervertraglichen Haftung zum&lt;br&gt;
Gegenstand hatte und die schädigende Hand-&lt;br&gt;
lung im Entscheidungsslaal begången wurde,&lt;br&gt;
während sich der Schädiger dort befand,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(e)   wenn
sich der Beklagte der Zuständig­&lt;br&gt;
keil des Gerichtes ausdriicklich unlerworfen&lt;br&gt;
hat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En dom som meddelats med anledning av genkäromål anses vid
tiUämpningen av denna konvention meddelad av behörig domstol, om domstolen var
behörig enligt artikel 5 all pröva huvudkäromålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Die Zuständigkeil eines Gerichtes, das eine Entscheidung iiber
eine Widerklage gefäUt hal, wird im Sinne dieses Abkommens aner­kannl, wenn das
Gericht gemäB Artikel 5 zur Entscheidung uber die Hauplklage zuständig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En dom
behöver inte anses meddelad av behörig domstol, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a.    enligt den andra fördragsslutande sta­&lt;br&gt;
tens rätt dess eller ett tredje lands domstolar&lt;br&gt;
med hänsyn liU sakens beskaffenhet är ute­&lt;br&gt;
slutande behöriga, eUer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b.    det
är fråga om behörighet enligt artikel&lt;br&gt;
5 e och denna behörighet enligt den andra&lt;br&gt;
fördragsslutande statens rätt med hänsyn till&lt;br&gt;
sakens beskaffenhet inte får gmndas på parts&lt;br&gt;
medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Die Zuständigkeil eines Gerichtes des Entscheidungsslaales
braucht nicht aner­kannl zu werden, wenn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nach dem Rechl des anderen Vertrags­staates
äuf Gmnd des Streilgegenstandes dessen Gerichte öder die eines drillen Slaates ausschlieBIich
zuständig sind öder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;es sich um eine
Zuständigkeil nach Ar­fikel 5 Ul. e handelt, aber nach dem Rechl des anderen Vertragsstaates
auf Gmnd des Streilgegenstandes eine Zuständigkeil durch Unterwerfung nicht begriindet
werden känn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En domstol i den ena fördragsslutande sta­ten hos vilken
fråga uppkommer om erkän­nande av en dom som meddelats av en dom­stol i den
andra fördragsslutande sitaten är vid sin prövning av frågan om domstolen haft
behörighet enligt konvenfionen bunden av denna domstols konstateranden siv de
faktis­ka förhållanden på vilka den gmndat sin be­hörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väcks vid domstol i den ena fördragsslu­lande staten talan
angående en sak, som re­dan är föremål för rättegång mellan samma parter vid
domstol i den andra fördragsslu­tande staten, och kan den första rättegången
leda tiU dom som enligt denna konvention skaU erkännas i den förstnämnda
fördragsslu­tande staten, skall den domstol vid vilken talan sist väckts avvisa
denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Das Gericht eines Vertragsstaates, vor dem die Anerkennung
einer Entscheidung eines Gerichtes des anderen Vertragsstaates geltend gemacht wird,
ist bei der Priifung der Frage der Zuständigkeil dieses Gerichtes nach diesem Abkommen
an Festslellungen von Talsachen gebunden auf welche dieses Gericht seine Zuständigkeil
gegriindet hat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Wenn vor einem Gericht eines Vertrags­staates ein Verfahren
uber eine Sache einge-leitet wird, die bereits Gegenstand eines Ver­fahrens zwischen
denselben Parteien vor einem Gericht des anderen Vertragsstaates ist, und wenn
in diesem Verfahren eine Ent­scheidung ergehen känn, die nach diesem Abkommen
in dem erstgenannten Vertrags­slaat anerkannl werden muB, hat das zuletzt angemfene
Gericht die Klage zuriickzuwei-sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje dom som
har meddelats av en domstol i den ena fördragsslulande staten och som är
verkställbar i den staiten skall på ansökan verkställas i den andra fördragsslu­tande
staten, om fömtsättningar för dess er­kännande föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;VerkstäUighet
beviljas i Öslerrike av den domstol som är behörig att ombesörja
verkställigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökan om
verkställighet i Sverige görs hos Svea hovrätt. Medger hovrätten
verkställighet, skall den österrikiska domen på ansökan verkstäUas av behörig
förvalt­ningsmyndighet (kronofogdemyndigheten).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Part som begär verkställighet skall före­bringa domen i
original eller i en av behörig myndighet bestyrkt avskrift, bevis om att do­men
är verkstäUbar i den fördragsslutande stal i vilken den har meddelats samt -
utom när det gäller ett svenskt bevis i mål om belal­ningsföreläggande - bevis
om att domen har vunnit laga krafL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(1)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jede von einem Gericht des einen Ver­tragsstaates
gefällte Entscheidung, die in die­sem Staat voUslreckbar ist, ist in dem an­deren
Vertragsslaat auf Antrag zu voll-strecken, wenn die Voraussetzungen fiir ihre Anerkennung
erfiilll sind.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;In Österreich ist
die Vollstreckung durch das zuständige Gericht zu bewilUgen, das den Vollzug veranlaBl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(3)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ein Antrag auf Vollstreckung iri Schweden
ist beim Svea Oberlandesgericht (Svea hovrätt) zu stellen. Nach Genehmigung durch
das Oberlandesgericht ist die österrei-chische Entscheidung auf weiteren Antrag
dufch die zuständige Verwaltungsbehörde (kronofogdemyndigheten) zu vollstrecken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1) Die Partei, welche die Vollstreckung beanlragt, hal die
Entscheidung im Original öder in einer von der zuständigen Behörde ausgefertigten
Abschrift, den Nachweis der VoUslreckbarkeit in dem Vertragsslaat, in dem sie ergangen
ist, sowie — ausgenommen bei einem schwedischen Beweis eines Zah­lungsbefehls
(bevis i mål om betalningsföre­läggande) - den Nachweis der Rechtskraft vorzulegen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De handlingar
som skall förebringas i Österrike skall vara avfattade på tyska eller åtföljas
av en översättning tUl delta språk. De handlingar som skall förebringas i
Sverige skall vara avfattade på svenska eller åtföljas av en översättning lill
detta språk. Riklighe­ten av en översättning måste vara bestyrkt av en person
som är behörig härtill i en av de båda staterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De handlingar
som skall förebringas en­ligt denna konvenfion är inle underkastade krav på legalisering
eller liknande formkrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    En förlikning, som har träffals inför en&lt;br&gt;
domstol i den ena fördragsslutande staten i&lt;br&gt;
ett mål om en sådan privalrätlslig fråga som&lt;br&gt;
omfattas av denna konvention, skall på ansö­&lt;br&gt;
kan verkställas i den andra fördragsslutande&lt;br&gt;
staten, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;a.    förlikningen
får verkställas i den stat där&lt;br&gt;
den har träffats, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b.    det
inte föreligger någon gmnd för av­&lt;br&gt;
slag enligt artikel 4 a, b eller c.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.    För verkstäUigheten
av en förlikning&lt;br&gt;
gäller bestämmelsema i artiklarna 10 och 11 i&lt;br&gt;
tillämpliga delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Denna konvention påverkar inle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;a.    de
bestämmelser i andra för båda de&lt;br&gt;
fördragsslutande staterna bindande interna­&lt;br&gt;
tionella överenskommelser som reglerar er­&lt;br&gt;
kännande eUer verkställighet av domar eller&lt;br&gt;
förlikningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b.    de
bestämmelser i den ena fördragsslu­&lt;br&gt;
lande statens intema rätt, enligt vilka erkän­&lt;br&gt;
nande eller verkställighet av domar eller för­&lt;br&gt;
likningar från den andra fördragsslutande sta­&lt;br&gt;
ten kan ske i större utsträckning än enligt&lt;br&gt;
denna konvention.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.    Denna konvention är fiUämplig endast&lt;br&gt;
på de domar som meddelats och de förlik­&lt;br&gt;
ningar som träffats efter dagen för konven­&lt;br&gt;
tionens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna konvention skall ratificeras. Ratifi-katiorjshandlingama
skall utväxlas i Wien. Konventionen träder i krafl första dagen i den tredje
månaden som följer efter den må­nad under vilken rafifikalionshandlingarna
utväxlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(2)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Die in Österreich vorzulegenden Ur­kunden
mössen in deulscher Sprache abge-falBt öder mil einer tlberselzung in diese Sprache
versehen sein. Die in Schweden vor­zulegenden Urkunden mussen in schwe-discher Sprache
abgefaBl öder mil einer Ubersetzung in diese Sprache versehen sein. Die Richligkeil
der Ubersetzung muB von einer hiezu in einem der beiden Slaalen be-fuglen
Person beslätigt sein.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(3)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Die gemäB diesem Abkommen vorzule­genden
Urkunden sind von Beglaubigungen und gleichartigen Förmlichkeilen befreit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1)    Ein vor einem Gericht eines der Ver­&lt;br&gt;
tragsstaaten geschlossener Vergleich in einer&lt;br&gt;
Zivilrechlssache, auf welche dieses Abkom­&lt;br&gt;
men anwendbar ist-, wird auf Antrag in dem&lt;br&gt;
anderen Vertragsslaat vollstreckl, wenn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der Vergleich in dem Slaat, wo er geschlossen
wurde, voUslreckbar ist, und&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nicht einer der
Versagungsgriinde des Artikels 4 lil. a, b öder c vorliegl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(2)    Auf die Vollstreckung von Vergleichen&lt;br&gt;
sind die Artikel 10 und &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sinngemäB&lt;br&gt;
anzuwenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1) Dieses Abkommen beriihrl nicht&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;die Besfimmungen
anderer zwischen-staatUcher Ubereinkiinfte, die die beiden Vertragsstaaten gegenseitig
verpflichten und die die Anerkennung öder Vollstreckung von Entscheidungen öder
Vergleichen regeln,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;(b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;die Besfimmungen des inneren Rechtes
eines der beiden Vertragsstaaten, nach denen die Anerkennung öder Vollstreckung
von Entscheidungen öder Vergleichen des an­deren Vertragsstaates in weiterem AusmaB
als in diesem Abkommen vorgesehen ist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(2)    Dieses
Abkommen ist nur auf die nach&lt;br&gt;
dem Tag seines Inkrafltretens gefällten Ent­&lt;br&gt;
scheidungen und auf die nach diesem Tag&lt;br&gt;
geschlossenen Vergleiche anzuwenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Artikel 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dieses Abkommen ist zu rafifizieren. Die Ralifikalionsurkunden
sind in Wien auszu-tauschen. Das Abkommen irill am ersten Tag des drillen Monals,
der auf den Monat folgt, in dem die Rafifikationsurkunden ausge-tauscht werden,
in Kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje fördragsslutande stat kari säga upp denna konvention
genom etl fill den andra fördragsslutande staten riktat skriftligt med­delande.
Uppsägningen träder i kraft sex må­nader efter dagen för meddelandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
bekräftelse härav har de befuUmäkti­gade ombuden undertecknat denna konven­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Artikel
15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jeder Vertragsslaat känn dieses Abkommen durch eine an den
anderen Vertragsslaat ge-richlele schriftUche Notifikafion kiindigen. Die Kiindigung
wird sechs Monate nach dem Datum dieser Nolifikation wirksam werden. Zu Urkund dessen
haben die beiderseitigen Bevollmächtigen dieses Abkommen un-terschrieben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som skedde
i Stockholm den 16 september 1982 i två exemplar, elt på svenska och ell på
tyska, vilka båda texter har samma gUtighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Geschehen zu
Slockholm am 16. September 1982 in zwei Urschriften in schwedischer und deutscher
Sprache, wobei beide Texle glei-chermaBen authentisch sind.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
Konungariket Sverige Carl Axel Petri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fur das
Königreich Schweden Carl Axel Petri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
Republiken Österrike F. Stolberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiir die
Republik Österreich F. Stolberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:173.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Det remitterade lagförslaget&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;privaträttens
område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillämpningsområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag är tiUämplig på
domar som har meddelats i Österrike i ämnen av privaträttslig beskaffenhet.
Lagen tillämpas även på domar i sådana ämnen som har meddelats i etl straffrättsligt
förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med dom förstås i denna lag
en domstols dom eller beslut, som innebär etl slufiigt avgörande av saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med dom jämställs beslul som
en domstol.meddelat i mål angående en privaträltsUg fråga och som rör ersätlning
för motparts rättegångskost­nad eller ersätlning lill vittne eller sakkunnig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Lagen tillämpas inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.  på
domar angående personrällsUga, familjerältsliga eller arvsrättsliga&lt;br&gt;
frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på domar angående bildande
eller upplösning av en juridisk person, dess stadgar eller behörigheten för
dess organ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på domar som meddelats i
konkurs- eUer ackordsförfaranden eller i förfaranden om betalningsinställelse
eller domar som meddelats i anslut­ning till sådana förfaranden och som rör
giltigheten av en gäldenärs rätts­handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på domar angående ansvar för
atomskador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nnande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§   En dom som har meddelats i Österrike skall, om
annat inte följer av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§, erkännas i Sverige, om domstolen varit behörig
enligt 7 § och om donien har vunnit laga krafl enligl österrikisk lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§   En österrikisk dom erkänns inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om etl erkännande är oförenligt
med gmnderna för den svenska rättsordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om en dom i samma sak och
mellan samma parter har meddelats i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om en dom i samma sak och
mellan samma parter har meddelats i en annan fräriimande stat och domen pä gmnd
av en internationell överens­kommelse skaU erkännas i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om ei[i rättegång om samma sak
och mellan samma parter är anhängig i Sverige och talan i den rättegången har
väckts först, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om domen har meddelats mot en
svarande som inte har ingått i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svaromål
och denne antingen inle har delgivils stämningen enligt österri­kisk lag eller inle
har fält kännedom om rättegången i lillräckligt god lid för all kunna svara i
saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §  
Den österrikiska domstolen skall anses behörig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden hade sUt hemvisl i Öslerrike vid liden
för talans väckande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden är en juridisk person eller ett sådant
österrikiskt han­delsbolag som inte är en juridisk person (Handelsgesellschaft ohne
Rechtspersönlichkeit) och hade sitt säte i Österrike vid fiden för talans väckande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden hade etl handels- eller
industriföretag eller en filial i Öslerrike vid liden för talans väckande och
företaget eller filialen inte endast utgjorde en agentur saml tvisten hänförde
sig till förelagets eller filialens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om talan avsåg fast egendom i Öslerrike eller en
sakralt tiU sådan fast egendom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om lalan avsåg skyldighet utanför
avtalsförhållanden att ersätta skada på person eller egendom och den
skadegörande handlingen hade begåtts i Öslerrike medan den som vållade skadan
befann sig där, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden uttryckligen underkastat sig den
österrikiska domsto­lens behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En dom som har meddelats i Öslerrike
med anledning av genkäromål anses vid tillämpningen av denna lag meddelad av
behörig domstol, om den österrikiska domstolen var behörig enligl 7 § att pröva
huvudkäromå­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ulan hinder av 7 och 8 §§
skall den österrikiska domstolen anses obehörig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om enligt svensk rätt svenska
eller ett tredje lands domstolar med hänsyn fill sakens beskaffenhet är
uteslutande behöriga att pröva saken eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om svaranden visserUgen
uttryckligen har underkastat sig den österri­kiska domstolens behörighet men
domstols behörighet enUgt svensk rätt med hänsyn fiU sakens beskaffenhet inle
får gmndas på en parts medgivan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
En svensk domstol är vid prövningen av frågan om en österrikisk&lt;br&gt;
domstol har varit behörig enligl denna lag bunden av sistnämnda domstols&lt;br&gt;
konstateranden av de fakfiska förhållanden på vUka den har gmndat sin&lt;br&gt;
behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avvisande
av talan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      §
Väcks vid en svensk domstol talan angående en sak, som redan är&lt;br&gt;
föremål för rättegång mellan samrna parter vid en österrikisk domstol, och&lt;br&gt;
kan rättegången vid den österrikiska domstolen leda till en dom som enligt&lt;br&gt;
denna lag skall erkännas här, skall domstolen avvisa lalan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verkställighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
En österrikisk dom, som skaU erkännas i Sverige och som får&lt;br&gt;
verkställas i Öslerrike, skall pä ansökan verkställas här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§   Ansökan om verkställighet görs hos Svea
hovrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid ansökan om verkställighet
skaU fogas domen i original eUer av behörig myndighet bestyrkt avskrift och
bevis om alt domen har vunnit laga kraft och får verkställas i Öslerrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
får förelägga sökanden alt inkomma med de ytterligare hand-Ungar som behövs för
hovrättens prövning av ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De handlingar som skall
fogas fill ansökningen skall vara avfattade på svenska eller åtföljas av en
översättning lill svenska. Rikligheten av över­sättningen skall vara bestyrkt
av en person som är behörig atl i Sverige eller Österrike bestyrka en sädan
översättning. Hovrätten får medge un­dantag från kravet på översäitning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ansökan om verkställighet får
inte bifallas utan atl motparten har beretts tUlfälle att yttra sig över
ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bifaller hovrätten
ansökningen, verkstäUs domen pä samma säll som en svensk domstols lagakraftägande
dom, om inte högsta domstolen efter besvär över hovrättens beslul förordnar
annat. Föreskrift om tvångs­medel i den österrikiska domen skall inle tUlämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlikningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
En förlikning som har träffats inför en österrikisk domstol i en sådan&lt;br&gt;
privaträttslig fråga som omfattas av denna lag skall på ansökan verkställas&lt;br&gt;
här, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.     förlikningen
får verkstäUas i Österrike och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.     det
inle föreligger sådana omsländigheter som avses i 6 § 1,2 eller 3.&lt;br&gt;
För verkstäUigheten gäller 12-16 §§ i liUämpliga delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Säkerhetsåtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §
Pågår rättegång i Österrike eller har saken avgjorts genom en dom&lt;br&gt;
som ännu inte har vunnit laga kraft, kan säkerhetsåtgärd enligl 15 kap.&lt;br&gt;
rättegångsbalken beviljas i Sverige. Har säkerhetsåtgärd beviljats, skall&lt;br&gt;
vid tiUämpningen av 15 kap. 7 § rättegångsbalken med talans väckande vid&lt;br&gt;
svensk domstol jämstäUas talans väckande vid österrikisk domstol, om&lt;br&gt;
den österrikiska rättegången kan leda tUl en dom som enligl denna lag kan&lt;br&gt;
verkställas här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om säkerhetsåtgärd
förfaller en månad efter det atl domen i den österrikiska rättegången har
vunnit laga krafl, om inle verkställighet av domen har sökts här dessförinnan.
Har ansökan om verkställighet gjorts inom denna tid, skall beslutet gälla liU
dess ansökningen prövas, om inte hovrätten förordnar annat. Föreligger inte
något förordnande om säker­hetsåtgärd när ansökan görs, fär hovrätten pä
yrkande besluta om sådan åtgärd i avvaktan pä prövningen av ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer. Lagen lillämpas inle på domar
som har meddelats och förlikningar spm har träffals före den dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1982/83:117&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposilion  ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1................................................................................... Förslag
liU lag om erkännande och verkställighet av österrikiska&lt;br&gt;
domar på privaträttens område ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2   Förslag
till lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808)    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av protokoU vid regeringssammanträde den 17
februari 1983&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande
ordning m. m. i fråga om erkännande och verkställighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av utländska civUdomar................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konventionen
med Österrike om erkännande och verkställighet av civildomar  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden   ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ikrafträdande  .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprättat
lagförslag   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmofivering 
........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan.................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Beslul   ......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av lagrådets protokoll den 21 mars 1983   ........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av protokoU vid regeringssammanträde den 24 mars
1983  ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anmälan av
lagrådsyttrande   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut   ......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1        Konvention mellan Sverige och Österrike om
erkännan­&lt;br&gt;
de och verkställighet av civildomar   ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2        Det remitterade lagförslaget    ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G603117</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198283__117.pdf</filnamn>
<filstorlek>1793799</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på rättens område</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C9C012D7-CC90-4661-891F-D7CB2C96C284</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>