3072799G602881982/8388motmotMotion 1982/83:88 Bengt Wittbom m. fl.MotionMotion8801982-11-25 00:00:002014-10-13 15:18:342014-10-13 00:00:00Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)Bengt Wittbom m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G60288/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G60288https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G60288
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1982/83:88<br />
Bengt Wittbom m. fl.</p>
<p>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)</p>
<p>Regeringen lägger i proposition 1982/83:50 fram förslag om skärpt beskattning<br />
av elproduktionen med 2 öre per kWh för alla anläggningar äldre<br />
än tio år. För anläggningar som är mellan tio och fem år skall den skärpta<br />
beskattningen uppgå till 1 öre per kWh. För anläggningar som är fem år<br />
eller yngre samt för nytillkommande anläggningar utgår ingen ytterligare<br />
beskattning.</p>
<p>Den föreslagna skatten kommer att få mycket ogynnsamma, för att inte<br />
säga förödande, effekter för de privata kraftbolagen och övriga privat- och<br />
kommunalägda vattenkraftsanläggningar. För de större bruksföretagen i<br />
stål- och skogsbranschen har vinsterna från kraftproduktionen varit en<br />
relativ trygghet under år med svag eller ingen lönsamhet. Vinsterna i<br />
elproduktionen har balanserat förluster i andra verksamhetsgrenar eller<br />
kunnat utnyttjas för nyinvesteringar.</p>
<p>I exempelvis Uddeholms AB har kraftsektorn under de senaste fem åren<br />
varit den enda verksamhet som lämnat något väsentligt överskott. Under<br />
1981 var vinsten i kraftbolaget 108 milj. kr. före räntor, medan koncernens<br />
totala förlust före räntor uppgick till 90 milj. kr. Efter finansiella kostnader<br />
var förlusten 329 milj. kr. I det krisdrabbade Lesjöfors AB, som nu står<br />
mitt i en rekonstruktion, produceras 7 miljoner kWh/år. Regeringens skatteförslag<br />
innebär att det nya löntagarägda företaget kommer att belastas<br />
med en merkostnad på 140000 kr. årligen. Det är pengar som säkert skulle<br />
behövas för att trygga jobben för de anställda och för att konsolidera<br />
företaget.</p>
<p>Den nya elskatten innebär att företagen Uddeholms AB och Billerud AB<br />
drabbas av en kostnadsökning på ca 40 milj. kr. årligen. Detta motsvarar,<br />
räknat i antal årsarbetare (inkl. sociala kostnader), ca 320 arbetstillfällen.</p>
<p>Många av de små anläggningarna i Värmland och Örebro län kommer att<br />
drabbas hårt av elskatten. Det finns många små privatägda vattenkraftverk<br />
som måste ha föresvävat regeringen när förslaget utformades men som inte<br />
passar in i bilden av hur en liten anläggning ser ut.</p>
<p>1. I många fall, kanske flertalet, producerar verken inte efter installerad<br />
kapacitet. Enligt uppgift bedöms ”mest effektiva nivå” ligga vid 75 procents<br />
kapacitetsutnyttjande.</p>
<p>2. Vattenföringen, som regleras av naturkrafterna, sätter också påtagliga<br />
och mycket varierande gränser för driften och elkraftsuttaget. Detta<br />
begränsar möjligheterna att alltid producera maximal effekt.</p>
<p>3. Efterfrågan, från i många fall endast en kund, är också bestämmande<br />
1 Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 88—98</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:88</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>för vilken effekt sorn installeras resp. tas ut. Många gånger väljer man att<br />
installera en högre kapacitet för att kunna leverera vid de efterfrågetoppar<br />
som från tid till annan uppstår och som kunden också ställer krav på.</p>
<p>4. Många av de små anläggningarna har bytt ägare flera gånger sedan de<br />
byggdes. Därigenom varierar kapitalkostnaderna mellan olika verk byggda<br />
under samma tidsperioder beroende på tidpunkterna för ägarskiften och<br />
köpeskillingar.</p>
<p>5. Det finns flera exempel på kommuner som, för att trygga elförsöijning<br />
och för glesbygden väsentliga arbetstillfällen, till höga priser förvärvat<br />
tidigare enskilda eller företagsägda mindre vattenkraftsanläggningar. Dessa<br />
hotas nu av nedläggning i och med den skärpta elbeskattningen.</p>
<p>6. Personalkostnaderna är på grund av verksamhetens natur exceptionellt<br />
höga för de små kraftverken. Den föreslagna elskatten kommer<br />
därmed att ytterligare minska dessa anläggningars ekonomiska bas.</p>
<p>7. Många mindre anläggningar kommer på grund av kraftigt ökade kostnader<br />
inte längre att kunna bära nödvändiga underhålls- och investeringskostnader.<br />
Detta riskerar att leda till kapitalförstöring. På något längre sikt<br />
slås dessa anläggningar ut, och redan nu sysselsättningssvaga bygder går<br />
miste om viktiga arbetstillfällen. Produktionen centraliseras till samhällsägda<br />
anläggningar, och i realiteten sker en omfattande socialisering av den<br />
kvarstående enskilt ägda kraftproduktionen.</p>
<p>Det ovan anförda är endast ett axplock av exempel på vilka verkningar<br />
den föreslagna elskatten kommer att få. Dessa talar entydigt i riktningen<br />
att riksdagen bör avslå regeringens förslag.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:40px;">att riksdagen avslår regeringens förslag om en höjning av elproduktionsbeskattningen<br />
i enlighet med proposition 1982/83:50 bilaga<br />
2.</p>
<p>Stockholm den 25 november 1982</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BENGT WITTBOM (m)<br />
OVE ERIKSSON (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">BIRGER HAGÅRD (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0BENGT WITTBOMm1undertecknare0OVE ERIKSSONm2undertecknare0BIRGER HAGÅRDm3undertecknareG60288Bengt Wittbom m. fl.mot_198283__88.pdf80212pdfVissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)https://data.riksdagen.se/fil/5E367C31-BF5E-4F5D-B6AD-31F0407BFCCA