<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3072796</hangar_id>
 <dok_id>G60285</dok_id>
 <rm>1982/83</rm>
 <beteckning>85</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1982/83:85 Sten Sture Paterson och Filip Fridolfsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>85</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-11-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 15:18:32</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)</titel>
 <subtitel>Sten Sture Paterson och Filip Fridolfsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G60285/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G60285</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G60285</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1982/83:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Sture Paterson och Filip Fridolfsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshusavgift på äldre fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1982/83:50 bl. a. föreslagit att en särskild&lt;br /&gt; 
avgift införs för sådana äldre hyreshus som inte omfattas av räntebidragssystemet&lt;br /&gt;
och är byggda före 1975. Enligt propositionen får en minskning av&lt;br /&gt; 
räntebidragen för statligt belånade flerbostadshus genom bruksvärdessystemet&lt;br /&gt;
effekt även för dem som bor i hus som inte omfattas av räntebidragsgivningen.&lt;br /&gt;
På så vis skulle fastighetsägare i dessa hus få ökade intäkter utan&lt;br /&gt; 
motsvarande kostnadsökning. Detta är enligt förslaget inte skäligt, och&lt;br /&gt; 
ökade intäkter bör i stället dras in till staten. Av främst fiskala motiv bör&lt;br /&gt; 
enligt förslaget avgiften även omfatta lokalhyresfastigheter. En avgift på 2 %&lt;br /&gt; 
på taxeringsvärdet det tredje året beräknas öka statens inkomster med ca&lt;br /&gt; 
1 600 milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av framför allt det äldre enskilt ägda beståndet (byggt före&lt;br /&gt; 
1950) av bostadshyreshus har enligt SCB:s officiella statistik under senare&lt;br /&gt; 
delen av 1970-talet gått med kraftigt underskott (5-15 kr./kvm ly år). Detta&lt;br /&gt; 
beror på en förhållandevis svag hyresutveckling, kraftiga ökningar av driftsoch&lt;br /&gt;
underhållskostnaderna samt det höga ränteläget. Vid en konvertering av&lt;br /&gt; 
lån är det i dag vanligt att räntenivån höjs med mer än 5 procentenheter.&lt;br /&gt; 
Konvertering av lån, som f. n. sker i allt snabbare takt, har kommit att bli en&lt;br /&gt; 
mycket tung börda för enskilda fastighetsägare, vilket inte har beaktats vid&lt;br /&gt; 
överväganden om ”omotiverade vinster” som en följd av den extra&lt;br /&gt; 
upptrappningen av den garanterade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 3/4 av de privatägda bostadshyreshusen är byggda före år 1950 och&lt;br /&gt; 
drygt hälften under 1930- och 1940-talen. Husen är således relativt gamla och&lt;br /&gt; 
därtill relativt små. De utgör normalt stommen i den stadsbildning av stort&lt;br /&gt; 
arkitektoniskt och kulturellt värde som karaktäriserar många mindre och&lt;br /&gt; 
medelstora tätorter. Husen ägs i huvudsak av fysiska personer, som oftast har&lt;br /&gt; 
enstaka fastigheter och som själva också sköter förvaltningen. Hyresgästerna&lt;br /&gt; 
trivs i allmänhet mycket bra med sina boendeförhållanden, vilket bl. a. tar sig&lt;br /&gt; 
uttryck i en låg omflyttning. För dessa många små fastighetsägare och de&lt;br /&gt; 
boendemiljöer som de representerar skulle en ytterligare beskattning av&lt;br /&gt; 
fastigheterna utan motsvarande intäktsökningar kunna få mycket svåra&lt;br /&gt; 
konsekvenser. En hyreshusavgift som den är utformad i förslaget skulle&lt;br /&gt; 
drabba dem synnerligen hårt. Avgiften riskerar därför också att väsentligt&lt;br /&gt; 
öka fastighetsomsättningen, vilket inte kan vara någon önskvärd utveckling&lt;br /&gt; 
från samhällets synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1982/83:85&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Ett schablonavdrag på taxeringsvärdet innan avgiften beräknas skulle&lt;br /&gt; 
bidra till att lindra effekterna i det här avseendet. Om avgiftsunderlaget kan&lt;br /&gt; 
reduceras för samtliga fastigheter, undviker man också tröskeleffekter, och&lt;br /&gt; 
skillnader på grund av olikheter i taxeringsvärden mellan olika orter jämnas i&lt;br /&gt; 
viss mån ut. Ett avdrag på 200 000 kr. skulle innebära att en fastighet med 4&lt;br /&gt; 
normallägenheter i stort sett skulle kunna undgå avgift. Efter höjningen av&lt;br /&gt; 
värdena i 1981 års fastighetstaxering bedöms en fastighet med 300 kvm&lt;br /&gt; 
totalyta ha ett genomsnittligt taxeringsvärde på ca 200 000-250 000 kr. Ett&lt;br /&gt; 
schablonavdrag på 200 000 kr. torde inte heller på något avgörande sätt&lt;br /&gt; 
påverka statens inkomster från avgiften. Endast 10-15 % av avgiftsunderlaget&lt;br /&gt;
skulle därmed falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild hänsyn till fastigheter med underskott i förvaltningen kan också&lt;br /&gt; 
tas genom att avgiften förenas med en spärregel som garanterar att den i vart&lt;br /&gt; 
fall kan täckas av fastighetens resultat. Med den motivering som anförts i&lt;br /&gt; 
propositionen borde avgiften i och för sig förutsätta att den kan täckas av de&lt;br /&gt; 
hyreshöjningar som uppkommer som en följd av den allmänna höjningen av&lt;br /&gt; 
bruksvärdesnivån. Det torde emellertid inte vara möjligt att utforma en&lt;br /&gt; 
fungerande regel med sådant syfte. Avgiften bör däremot kunna maximeras&lt;br /&gt; 
till vad som kvarstår som nettoresultat av fastigheten enligt ägarens&lt;br /&gt; 
självdeklaration. Om det uppstår överskott, bör avgiften inte få tas ut med&lt;br /&gt; 
högre belopp än överskottet. Visar fastigheten underskott, bör ingen avgift&lt;br /&gt; 
alls utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förutsätter att vederbörande utskott utformar erforderlig författningsändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om införande av hyreshusavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen avslår det i proposition 1982/83:50 framlagda&lt;br /&gt; 
förslaget till lag om hyreshusavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen - därest yrkandet under 2 icke skulle bifallas &lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;a) beslutar att hyreshusavgifter för varje beskattningsår utgör&lt;br /&gt; 
2 % av det taxeringsvärde som legat till grund för beräkning av&lt;br /&gt; 
garantibeloppet minskat med 200 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;b) beslutar att hyreshusavgifter maximeras till fastighetens&lt;br /&gt; 
nettoresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 november 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;STEN STURE PATERSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;FILIP FRIDOLFSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STEN STURE PATERSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>FILIP FRIDOLFSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G60285</dok_id>
<subtitel>Sten Sture Paterson och Filip Fridolfsson</subtitel>
<filnamn>mot_198283__85.pdf</filnamn>
<filstorlek>92037</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EE1DBA63-3FD6-4622-B0DC-C54E9B6E4B44</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>