3072476G602421982/8342motmotMotion 1982/83:42 Sven Aspling m. fl.MotionMotion4201982-10-19 00:00:002014-10-13 15:15:052014-10-13 00:00:00Samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet (prop.Sven Aspling m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G60242/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G60242https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G60242
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1982/83:42</p>
<p>Sven Aspling m. fl.</p>
<p>Samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet (prop.<br />
1982/83:3)</p>
<p style="margin-left:162px;">I</p>
<p>Den svenska socialpolitiken är resultatet av arbetarrörelsens målmedvetna<br />
kamp för ett välfärdssamhälle för alla. Den snäva synen på socialpolitiken<br />
som ett stöd enbart i nödsituationer fick tidigt ge vika för en socialpolitik för<br />
hela befolkningen. Målet blev att genom socialpolitiken åstadkomma en<br />
inkomstutjämning och en i övrigt rättvis fördelning. Den svenska välfärdspolitiken<br />
byggdes upp som ett generellt försäkringssystem och fick därigenom<br />
en social förändringskraft som ett selektivt system saknar. Steg för<br />
steg förverkligades denna målsättning för välfärdspolitiken genom generella<br />
och obligatoriska stödformer i olika livssituationer, kompletterade med<br />
förebyggande insatser, service och vård. Principen att samhällets ekonomiska<br />
stöd skall ge ersättning för huvuddelen av inkomstbortfallet vid t. ex.<br />
sjukdom, handikapp och på ålderdomen blev av grundläggande betydelse.</p>
<p style="margin-left:162px;">II</p>
<p>Arbetarrörelsen har ofta fått ta strid med de borgerliga om den sociala<br />
reformpolitiken. Inte sällan har striden gällt socialpolitikens grundprincip ett<br />
selektivt eller ett generellt verkande system. ATP-striden är ett av de<br />
bästa exemplen på denna skillnad i synsätt när det gäller socialpolitikens roll<br />
för människornas välfärd. Ofta har det varit med knappa majoriteter i<br />
riksdagen som stora grundläggande reformer kunnat föras i hamn och bli<br />
verklighet. När väl reformerna genomförts har de mer eller mindre<br />
accepterats av de borgerliga. Kritiken har till stor del tystnat. De senaste<br />
årens borgerliga regeringspolitik har emellertid visat att denna tystnad inte<br />
grundats på en förändrad syn på socialpolitiken, utan mera varit taktiskt<br />
betingad. Det är heller inte samstämmigheten efter en reform som är<br />
väsentlig, utan viljan och förmågan att genomföra reformerna.</p>
<p style="margin-left:158px;">III</p>
<p>På hösten 1980 inledde den borgerliga regeringen en social nedrustning.<br />
Den inriktades mot vitala delar av det socialpolitiska trygghetssystem som<br />
byggts upp. Angreppen har riktats mot ATP och pensionernas värdesäkring,<br />
mot sjukförsäkringen och en rad andra viktiga sociala reformer. Försäm</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:42</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ringarna har bl. a. drabbat pensionärerna, handikappade, sjuka, barnfamiljerna<br />
och de arbetslösa.</p>
<p>Socialdemokratin har motsatt sig denna politik. Samtidigt har understrukits<br />
att partiet i regeringsställning avser vidta alla åtgärder som är möjliga för<br />
att återställa socialpolitikens inriktning och innehåll. Några nya och<br />
kostnadskrävande reformer har inte utlovats. Ansträngningarna måste i<br />
första hand inriktas på att trygga de reformer som under den borgerliga<br />
regeringsperioden började raseras.</p>
<p>IV</p>
<p>Den socialdemokratiska regeringen tillsatte i juni 1975 den socialpolitiska<br />
samordningsutredningen. Utredningen hade föregåtts av en genom särskilt<br />
tillkallad sakkunnig genomförd kartläggning av det socialpolitiska bidragssystemet.<br />
Kartläggningen redovisades i en rapport (Ds S 1975:4). Den<br />
socialpolitiska samordningsutredningen tillsattes mot bakgrund av det<br />
snabba reformarbetet vad gäller samhällets olika ekonomiska stödformer.<br />
Syftet med utredningen var att pröva möjligheterna att göra det socialpolitiska<br />
bidragssystemet enklare, överskådligare och mera lätthanterligt.<br />
Utredningen redovisade sina förslag i ett betänkande En allmän socialförsäkring-<br />
modell och riktlinjer (SOU 1979:94). Den borgerliga regeringens<br />
proposition med anledning av betänkandet lades fram i maj 1982. Propositionen<br />
innehåller få konkreta förslag och är, trots sin mångordighet, en<br />
mycket urvattnad produkt, inte minst med tanke på det värdefulla underlag<br />
som utredningen presenterade för det fortsatta arbetet. Propositionen<br />
mynnar i denna del ut i en hemställan till riksdagen att anta vissa riktlinjer för<br />
det fortsatta utredningsarbetet.</p>
<p>Dessa riktlinjer visar sig vid en närmare granskning bl. a. bestå av en rad<br />
uttalanden om att ett antal utredningar först måste slutföras och ett flertal<br />
viktiga frågor bli föremål för utredning, innan några slutliga ställningstaganden<br />
kan göras vad gäller den praktiska utformningen av en ökad samordning<br />
av det socialpolitiska bidragssystemet. Sålunda framhålls att de principiella<br />
utgångspunkterna bör följas upp genom utredningsarbete inom olika grenar<br />
av det nuvarande systemet samt att en interdepartemental arbetsgrupp bör<br />
tillsättas, som utarbetar en mera konkret arbets- och tidsplan och ett<br />
underlag för vilka samordningsfrågor som bör prioriteras.</p>
<p>Beträffande de principiella utgångspunkterna framhålls, att riksdagen<br />
antagit riktlinjer för besparingsarbetet, som bl. a. innebär att vissa delar av<br />
det socialpolitiska bidragssystemet bör göras mer selektivt inriktade och att<br />
inslaget av självrisk i socialförsäkringssystemet bör ökas. Vidare tilläggs att<br />
riksdagen också uttalat att vissa sociala bidragssystem bör ses över mot<br />
bakgrund av det samhällsekonomiska läget i syfte att göra dem mera selektivt<br />
inriktade.</p>
<p>Det finns anledning påpeka, att dessa principiella uttalanden grundar sig</p>
</div>
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:42</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>på beslut som den borgerliga majoriteten i riksdagen drivit igenom och som<br />
socialdemokraterna motsatt sig.</p>
<p>V</p>
<p>När det gäller den allmänna inriktningen av det framtida bidragssystemet<br />
anges i propositionen att framför allt samhällsekonomiska skäl talar mot att<br />
omvandla det nuvarande bidragssystemet till ett generellt system med en<br />
allmän minimigaranti. I stället bör enligt propositionen bidragssystemet vara<br />
differentierat med möjlighet för samhället att styra stödet till dem som bäst<br />
behöver det.</p>
<p>Eftersom centern tidigare uppenbart varit anhängare av tanken på att<br />
ersätta stora delar av det nuvarande bidragssystemet med ett system som<br />
skulle grundas på en ”garanterad minimiinkomst”, finns det anledning<br />
notera att denna idé nu avvisas. Såväl den socialpolitiska bidragsutredningen<br />
som den socialpolitiska samordningsutredningen har tydligen fått dessa<br />
tidigare anhängare av en s. k. allmän minimiinkomst att inse det orealistiska i<br />
denna tanke.</p>
<p>Socialdemokratin avvisar den selektiva politik som förespråkas i propositionen.<br />
Den skulle leda till en helt förändrad roll för samhällets socialpolitik.<br />
Socialpolitiken bör även i fortsättningen utvecklas som ett generellt<br />
välfärdssystem för hela befolkningen.</p>
<p>I propositionen tas upp en rad principiellt viktiga frågor, bl. a. samboendebegreppet,<br />
inkomstbegreppet, sjukdomsbegreppet och frågan om administrationens<br />
framtida utformning. Några konkreta förslag läggs dock inte<br />
fram, utan dessa liksom andra viktiga frågor föreslås bli föremål för<br />
överväganden då ett mera fullständigt utredningsmaterial föreligger.</p>
<p>Vi finner det föga meningsfullt att mot denna bakgrund nu ta ställning till<br />
en del allmänt hållna riktlinjer vars inriktning och utformning kan komma att<br />
i väsentlig grad påverkas av ett fortsatt utredningsarbete.</p>
<p>Vi anser att arbetet med att samordna och förenkla det socialpolitiska<br />
bidragssystemet måste bedrivas utifrån de utgångspunkter som varit av<br />
grundläggande betydelse för den principiella utformningen av den svenska<br />
socialpolitiken. Vi förutsätter därför att i det kommande lagstiftningsarbetet<br />
på detta område dessa principer bildar utgångspunkt för arbetet.</p>
<p>Av dessa skäl avvisar vi propositionens förslag i denna del. Propositionens<br />
förslag till riktlinjer för det fortsatta utredningsarbetet med en samordning<br />
inom det socialpolitiska bidragssystemet bör därför avslås.</p>
<p>VI</p>
<p>Propositionen innehåller också vissa konkreta förslag till lagändringar.<br />
Dessa gäller skyldighet för försäkringskassorna att meddela provisoriska<br />
beslut, enklare regler vid sammanträffande av förmåner, delpension som<br />
underlag för egenlivränta samt kvittning mot annat bidrag vid återbetalnings</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:42</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>skyldighet. Dessa förslag föreslås bli genomförda fr. o. m. 1983-01-01.</p>
<p>Även om skäl talar för att lagändringar i dessa hänseenden bör komma till<br />
stånd måste lagreglerna vara så utformade att ingen oklarhet föreligger vad<br />
gäller rättssäkerheten och den praktiska tillämpningen av dessa ändringar i<br />
lagstiftningen. Propositionen är i detta avseende inte invändningsfri.</p>
<p>I propositionen framhålls allmänt att det måste anses orealistiskt att inom<br />
nuvarande bidragssystem kunna skapa en generell samordningsregel som<br />
helt förhindrar att olika förmåner utgår samtidigt. Däremot påpekas det i<br />
detta sammanhang att orimliga konsekvenser av att en samordningsregel<br />
saknas i en speciell situation bör kunna undvikas genom att de tillämpande<br />
myndigheterna ser till syftet med olika bidrag och förhindrar samtidig<br />
utbetalning av flera bidrag när det uppenbarligen inte kan ha varit åsyftat av<br />
lagstiftaren.</p>
<p>Det inger starka betänkligheter att de tillämpande myndigheterna på detta<br />
sätt uppmanas att verka för en samordning som mera grundas på<br />
skälighetsprövning än lagprövning. Uttalandet kan leda till rättsosäkerhet<br />
och ojämlikhet i bedömningen av olika försäkrades rätt till förmåner. Det<br />
kan också leda till en osäkerhet om i vilka situationer den generella<br />
avräkningsregeln vid retroaktiva utbetalningar skall tillämpas. Även i andra<br />
delar av förslaget finns oklarheter. Som exempel kan nämnas förslaget om<br />
vidgade möjligheter till kvittning som ger en ofullständig ledning när det<br />
gäller vilka skulder som får kvittas. Bl. a. är den juridiskt-tekniska frågan om<br />
vem som är rättssubjekt när det gäller barnförmåner en av de frågor som<br />
propositionen lämnar olösta. Det är angeläget att de nämnda oklarheterna<br />
undanröjs innan riksdagen tar slutlig ställning till lagförslagen.</p>
<p>Det får ankomma på socialförsäkringsutskottet att pröva de justeringar,<br />
tillägg och förtydliganden, som vi finner nödvändiga och som är en<br />
förutsättning för att vi skall kunna ställa oss bakom propositionens förslag i<br />
denna del.</p>
<p>VII</p>
<p>Med stöd av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:59px;">1. att riksdagen avslår de i propositionen föreslagna riktlinjerna<br />
för det fortsatta utredningsarbetet med en samordning inom det<br />
socialpolitiska bidragssystemet,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:42</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p>att riksdagen vid behandlingen av lagförslagen i propositionen<br />
beaktar de oklarheter som påtalats i motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">2.</p>
<p style="text-align:right;">Stockholm den 19 oktober 1982</p>
<p>SVEN ASPLING (s)</p>
<p>DORIS HÅVIK (s)</p>
<p>ULLA JOHANSSON (s)<br />
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)<br />
BÖRJE NILSSON (s)</p>
<p>INGER HESTVIK (s)</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>RALF LINDSTRÖM (s)</p>
<p>LENA ÖHRSVIK (s)</p>
<p>MONICA ANDERSSON (s)<br />
INGEGERD ELM (s)</p>
<p>MARGARETA HEMMINGSSON (s)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_1"><p>'</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17"><p>- ,</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_20"><p> </p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>GOTAB 72795 Stockholm 1982</p>
</div>
</div>
</div>
0SVEN ASPLINGs1undertecknare0DORIS HÅVIKs2undertecknare0ULLA JOHANSSONs3undertecknare0NILS-OLOF GUSTAFSSONs4undertecknare0BÖRJE NILSSONs5undertecknare0INGER HESTVIKs6undertecknare0RALF LINDSTRÖMs7undertecknare0LENA ÖHRSVIKs8undertecknare0MONICA ANDERSSONs9undertecknare0INGEGERD ELMs10undertecknare0MARGARETA HEMMINGSSONs11undertecknareG60242Sven Aspling m. fl.mot_198283__42.pdf123900pdfSamordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet (prop.https://data.riksdagen.se/fil/45333F16-FF08-468D-B117-8F16366A67F8