3072465G602411982/8341motmotMotion 1982/83:41 Tore Nilsson och Ingrid HemmingssonMotionMotion4101982-10-19 00:00:002014-10-13 15:14:582014-10-13 00:00:00Skolor med enskild huvudman m. m. (prop. 1982/83:1)Tore Nilsson och Ingrid Hemmingssonhtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G60241/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G60241https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G60241
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1982/83:41</p>
<p>Tore Nilsson och Ingrid Hemmingsson</p>
<p>Skolor med enskild huvudman m. m. (prop. 1982/83:1)</p>
<p>Den kristna skolans svåra läge ekonomiskt</p>
<p>I propositionen finns förslag om statligt stöd till vissa enskilda skolor men<br />
s. k. konfessionella skolor anses icke berättigade till stöd. Det är endast de<br />
skolor som staten enligt sina kriterier anser bidrar i väsentlig grad till en ny<br />
pedagogisk utveckling som kan komma i fråga.</p>
<p>Det är synnerligen märkligt att de kristna skolorna på detta sätt förs åt<br />
sidan. Det måste anses som en diskriminering. Dessa skolor begär inte några<br />
statliga subventioner. Vad det rör sig om är att den skolpeng som<br />
målsmännen betalt i skatt för den lagstadgade skolplikten skall följa eleven,<br />
oavsett vilken skolform han får undervisning i. I dagens läge betalar de<br />
föräldrar som har sina elever i kristna skolor två gånger för skolplikten. Den<br />
kristna skolan befinner sig därför i ett svårt ekonomiskt läge.</p>
<p>Det behövs alternativ till den allmänna skolan</p>
<p>Samhällsutvecklingen har haft olyckliga följder för skolan. Föräldrar med<br />
en annan målsättning för barnens uppfostran än den allmänna skolans kan<br />
inte få sina önskemål uppfyllda inom skolans ram. Det är därför nödvändigt<br />
med alternativa skolor.</p>
<p>Skolan tar hand om barnen under en allt större del av deras uppväxttid och<br />
det blir allt svårare för föräldrar att själva påverka sina barns uppfostran.<br />
Avkristningen i samhälle och skola gör det omöjligt för skolan att ge kristen<br />
fostran och undervisning. Det är därför nödvändigt med frivilligt kristet<br />
arbete i skolan. Men det behövs också kristna skolor. Föräldrar som vill ha<br />
skolans stöd i sin kristna uppfostrargärning har möjlighet att starta egna<br />
skolor.</p>
<p>Sverige har förpliktigat sig att respektera internationella överenskommelser<br />
om de mänskliga rättigheterna. Dessa ger föräldrar rätt att välja den<br />
fostran och undervisning för sina barn som överensstämmer med deras egen<br />
övertygelse (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Artikel 26:3,<br />
Europarådets konvention, Tilläggsprotokoll, Artikel 2, UNESCO-konventionen,<br />
Artikel 5:1b). Alltfler inser att denna möjlighet bör tillvaratas, och<br />
kristna skolor har inrättats på flera håll i vårt land.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:41</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Några erfarenheter</p>
<p>De kristna skolorna har lyckats skapa en god skolmiljö. De finansieras på<br />
frivillig väg, till stor del av familjer som finner det värt att göra uppoffringar<br />
för barnens skolgång och att vårda sig om skolan. De kristna skolorna har<br />
inte blivit några privatskolor för välsituerade utan anlitas av alla. De har ofta<br />
lyckats bra med barn, som har svårt att klara sig i den allmänna skolan.</p>
<p>Ett gemensamt ansvar för skolans drift har visat sig skapa en fin gemenskap<br />
och vidgade samhällskontakter. De kristna skolorna präglas av pionjär- och<br />
framåtanda.</p>
<p>Föräldrar har rätt att starta egna skolor</p>
<p>Som ovan betonats har föräldrar rätt att starta egna skolor enligt FN:s<br />
deklarationer om de mänskliga rättigheterna. Jag vill ytterligare understryka<br />
detta. Enligt 34 § i skollagen är detta tillåtet i Sverige. Men eftersom statligt<br />
stöd undandras dessa skolor, måste man fråga sig om inte tillämplig<br />
lagstiftning bara är ett skenbart underlag för föräldrarätten att ordna sina<br />
barns undervisning efter sin övertygelse.</p>
<p>I det svenska samhället ser kyrkan det inte som sin uppgift att driva<br />
grundskolor utan söker utnyttja de begränsade möjligheter som ges att verka<br />
i den allmänna skolan. De kristna skolorna stöder helhjärtat detta arbete och<br />
det finns inga motsättningar mellan kristna skolor och kristet arbete i den<br />
allmänna skolan. De kompletterar varandra och kyrkan har möjligheter att<br />
stödja kristna skolor med kollekter eller på annat sätt.</p>
<p>Det är nu 15 år sedan en motion i Sveriges riksdag först hemställde att den i<br />
vissa andra länder gällande regeln att ”skolpengen följer eleven” också skall<br />
råda i Sverige.</p>
<p>Det är hög tid att det som i t. ex. Danmark och Nederländerna är en<br />
självklarhet förverkligas i vårt land. Vår anslutning till konventionen om de<br />
mänskliga rättigheterna, vår bekännelse till demokratin, vår övertygelse att<br />
människor skall behandlas lika i alla avseenden medför det oavvisliga kravet<br />
att fria skolor skall inte bara vara tillåtna utan ha samma stöd av samhället,<br />
när de ger lagstadgad undervisning och kompetens.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av vad ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen beslutar att varje fristående skola, godkänd enligt<br />
34 § i skollagen, skall vara berättigad till det begränsade<br />
statsbidrag som regeringen föreslår i propositionen,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen beslutar att detta belopp successivt skall höjas tills<br />
det uppgår till 85 % av motsvarande statsbidrag till grundskolan,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1982/83:41</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen beslutar att karenstiden för statsbidrag sätts till ett<br />
år i stället för tre år som propositionen föreslår.</p>
<p>Stockholm den 19 oktober 1982</p>
<p>TORE U. NILSSON (m) INGRID HEMMINGSSON (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0TORE U. NILSSONm1undertecknare0INGRID HEMMINGSSONm2undertecknareG60241Tore Nilsson och Ingrid Hemmingssonmot_198283__41.pdf77629pdfSkolor med enskild huvudman m. m. (prop. 1982/83:1)https://data.riksdagen.se/fil/ECDF14E5-0ACE-4C49-8C02-5B23B60428E3