3072151 G6022324 1982/83 2324 mot mot Motion 1982/83:2324 Ulf Adelsohn m. fl. Motion Motion 2324 0 1983-04-11 00:00:00 2014-10-13 15:11:24 2014-10-13 00:00:00 Vissa skogspolitiska åtgärder, m. m. (prop. 1982/83:145) Ulf Adelsohn m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G6022324/text https://data.riksdagen.se/dokument/G6022324 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G6022324 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1982/83:2324</p> <p>Ulf Adelsohn m. fl.</p> <p>Vissa skogspolitiska åtgärder, m. m. (prop. 1982/83:145)</p> <p>I propositionen föreslås att det i skogsvårdslagen införs en allmän<br /> skyldighet att avverka en del av den skog som är slutavverkningsmogen och<br /> att gallra yngre skog. Vidare föreslås att det skall finnas en skogsbruksplan<br /> för alla skogsfastigheter. De nya bestämmelserna i skogsvårdslagen föreslås<br /> träda i kraft den 1 juli 1983.</p> <p>En ny lag om förbud mot spridning av bekämpningsmedel över skogsmark<br /> föreslås ersätta nu gällande lag (1982:242). Lagen föreslås träda i kraft den 1<br /> januari 1984.</p> <p>I propositionen tas vidare upp vissa anslagsfrågor för budgetåret 1983/84<br /> avseende skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas verksamhetsområde.</p> <p>Bakom propositionen ligger en bedömning av skogsnäringens centrala<br /> betydelse för möjligheterna att återställa balansen i vår ekonomi och att<br /> minska behovet av upplåning utomlands. Förslaget syftar vidare till att förmå<br /> passiva skogsägare att avverka mogen skog. I propositionen anges också att<br /> nu gällande lag om spridning av bekämpningsmedel inte står i överensstämmelse<br /> med regeringens syn på användningen av kemiska bekämpningsmedel<br /> inom skogsbruket.</p> <p>Införandet av minimiavverkningsskyldighet i skogsvårdslagen gäller alla<br /> skogsägare. Samtidigt hävdas i propositionen att de flesta skogsägare i<br /> praktiken inte kommer att beröras av denna bestämmelse, då de redan<br /> uppfyller det i den föreslagna lagen angivna kravet. Härav följer att det högre<br /> kapacitetsutnyttjandet i industrin som förutsätts följa av förslaget skall<br /> komma till stånd enbart genom ett förhöjt virkesuttag från de försumliga<br /> skogsägarnas markinnehav. Den volymökning som kan påräknas från denna<br /> skogsägarkategori torde inte på något påtagligt sätt påverka förädlingsindustrins<br /> kapacitetsutnyttjande. Hur vällovligt syftet med att få fram virkeskvantiteten<br /> än må vara står inte åtgärden med tvångsavverkning i rimlig<br /> proportion till åtgärdens administrativa kostnader. Härtill kommer tungt<br /> vägande principiella betänkligheter. Principen om tvångsavverkning avseende<br /> viss procent av den avverkningsbara skogen riskerar dessutom att minska<br /> virkesuttaget från den helt dominerande grupp skogsägare som redan gör<br /> normala eller stora virkesuttag. En viss föreskriven lägsta nivå av avverkningar<br /> riskerar att bli normerande för att endast överskridas vid mycket goda<br /> konjunkturer. Det sammanlagda resultatet av tvångsåtgärderna torde därför<br /> bli att avverkningsnivån totalt sett minskar.</p> <p>Ett jämnt virkesuttag från en avverkningssäsong till en annan är<br /> naturligtvis från olika utgångspunkter önskvärt. Härifrån är steget emellertid</p> </div> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:2324</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>långt till ett i lag påbjudet årligt uttag. Det årliga virkesuttaget dikteras av<br /> många olika hänsynstaganden. Gemensamt för dessa är att de är ekonomiskt<br /> betingade. Föreskrifter om ett mer eller mindre jämnt årligt uttag leder<br /> skogsbruket bort från marknadsekonomins principer. Det är svårt att tänka<br /> sig en meningsfull prisförhandling, när avverkningskvantiteten är på förhand<br /> bestämd. Intrycket av att möjligheten till en marknadsmässig förhandling<br /> sätts ur spel förstärks av att avverkningen förutsätts ske helt oberoende av<br /> växlingar i konjunkturen. Förslaget tar inte hänsyn till det förhållandet att<br /> konjunkturen kan bli så svag att avverkning kan komma att ske till priser som<br /> inte ens täcker skogsbrukarnas kostnader.</p> <p>Lagrådets granskning av regeringens förslag visar att också lagrådet hyser<br /> betydande tveksamhet till den föreslagna avverkningsskyldigheten. Således<br /> konstateras i dess utlåtande: ”införandet av en generell avverkningsskyldighet<br /> är en nyhet av stor principiell betydelse. En sådan skyldighet innefattar<br /> givetvis ett betydande ingrepp i den enskildes näringsutövning, och<br /> bestämmelse härom synes närmast innebära en utökad vanhävdslagstiftning.”</p> <p>Skogen är en stor nationell resurs som i förädlad vara under en följd av år<br /> har svarat för drygt 20 % av Sveriges totala varuexport. Näringen sysselsätter<br /> direkt eller indirekt ca 300 000 personer. Härutöver - och inte minst viktigt bidrar<br /> skogen till ekonomisk trygghet åt sina ägare.</p> <p>Den långa omloppstiden i skogen kräver i motsvarande grad långsiktighet<br /> och konsekvens i de politiska besluten. Det är för den skull oroande att<br /> motstridiga mål ofta uppsatts för näringens framtid. Krav på högre uttag ur<br /> skogen ställs sålunda samtidigt som skogspolitiken präglas av restriktivitet<br /> beträffande åtgärder för att främja virkesproduktionen.</p> <p>En allvarlig brist i den nuvarande skogspolitiken är, enligt moderata<br /> samlingspartiets mening, att det inte råder full samstämmighet mellan de<br /> uppsatta skogspolitiska målen och de medel med vilka desamma skall<br /> förverkligas. Som vi tidigare anfört underkänner vi kortsiktiga lösningar för<br /> att nå de skogspolitiska målen. Enligt vår mening kan de uttag ur skogen som<br /> förutsattes i 1979 års skogspolitiska beslut inte i ett längre perspektiv<br /> förverkligas med nu gällande skogspolitiska medel. Vår politik tar för den<br /> skull sikte på sådan aktivitet i skogsbruket att den 1979 fastlagda<br /> målsättningen beträffande virkesuttag skall kunna ske. Med en sådan<br /> inriktning av svenskt skogsbruk kan, även i det kortare perspektivet, större<br /> uttag göras än vad som f. n. sker. En ökning av uttagen i nuläget, utan att<br /> åtgärder vidtagits för en tryggad skogstillgång på längre sikt, kan däremot få<br /> allvarliga konsekvenser för svenskt skogsbruks utvecklingsmöjligheter under<br /> årtionden framöver. Moderata samlingspartiets åtgärdsprogram ansluter sig<br /> i denna del till det mera intensiva produktionsprogram som i den<br /> skogspolitiska utredningen framtogs som ett högalternativ. Härvid måste<br /> erkända och rationella skogsbruksmetoder tillåtas att komma till användning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2324</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Alternativet innebär en strävan efter</p> <p>att bestånd som anläggs får en kvalitet motsvarande ett bra urval av<br /> nuvarande ungskogar, dvs. en avsevärd förbättring i förhållande till<br /> nuläget,</p> <p>att plantering av contortatall på härför lämpliga lokaler utvidgas,<br /> att den årliga fastmarksgödslingen ökar från 150 000 ha under 1970-talet<br /> till 300 000 ha under 1980-talet och till 450 000 ha fr. o. m. 1990-talet,<br /> att dikning och i förekommande fall gödsling av s. k. sumpskogar sker på<br /> 975 000 ha under perioden 1980-2000,</p> <p>att dikning och i förekommande fall gödsling av myrmarker, där så kan<br /> göras av miljöskäl, sker på ca 1,3 miljoner ha under perioden 1980-2000,<br /> samt</p> <p>att kemisk lövslybekämpning från luften liksom fickning i princip skall<br /> tillåtas med beaktande av de restriktioner som miljöhänsyn kräver.</p> <p>Skogsbruksplaner</p> <p>I propositionen föreslås att det på varje brukningsenhet skall finnas en<br /> skogsbruksplan med riktlinjer för skogens skötsel. För de minsta enheterna<br /> sänks kravet till en enkel förteckning över skötselåtgärder och lämpliga<br /> avverkningar. Enligt vår mening är en skogsbruksplan ett värdefullt<br /> hjälpmedel för varje skogsägare. På de stora skogsfastigheterna finns sedan<br /> lång tid skogsbruksplaner och för medelstora och mindre fastigheter<br /> upprättas skogsbruksplaner i växande utsträckning. Det finns således ett<br /> egenintresse för skogsägarna att upprätta sådana planer.</p> <p>Genom att införa en bestämmelse i skogsvårdslagen om att göra<br /> skogsbruksplanerna obligatoriska vinns ingen fördel för skogsbruket. Det<br /> enda hindret för att fler skogsbruksplaner snabbt skall upprättas är den<br /> kompetens och de resurser som finns att tillgå. Detta förhållande förändras<br /> inte genom en ändrad lagstiftning.</p> <p>Enligt uppgift från skogsstyrelsen tar det ca tio år innan nu föreslagna<br /> planer kan komma till utförande. Vad som erfordras för att åstadkomma att<br /> fler fastigheter får skogsbruksplaner är information om vilka resurser som<br /> finns att tillgå och var. Frågan om fler skogsbruksplaner är således en<br /> informationsfråga. Vi anser i likhet med propositionen att även enklare<br /> förteckningar, då det gäller mindre fastigheter, är ändamålsenligt. Enligt vår<br /> mening bör den föreslagna lagstiftningen med obligatoriska skogsbruksplaner<br /> avvisas.</p> <p>Tvängsavverkning</p> <p>I syfte att öka de totala avverkningarna i landet föreslås en ny bestämmelse<br /> i skogsvårdslagen som ålägger skogsägarna skyldighet att genom avverkning<br /> ta till vara den avkastning skogen ger. Detta skall ske genom att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2324</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>awerkningsskyldigheten bestäms till hälften av den areal som enligt<br /> ransoneringsreglerna får slutavverkas.</p> <p>Som vi tidigare framhållit är det flera faktorer än de som anges i<br /> propositionen som påverkar avverkningsnivåerna. Hit hör det vid varje<br /> enskilt tillfälle erhållna priset, för skogsägaren rotnettot, och skogsägarens<br /> nettobehållning med hänsyn till skattebelastningen. Endast i ett fåtal fall<br /> förekommer uppenbar försumlighet.</p> <p>Regeringen föreslår nu regler i syfte att öka avverkningarna utan att<br /> tillfredsställande analysera varför dessa i vissa fall periodvis legat på en låg<br /> nivå.</p> <p>De ändringar som föreslås leder till att förutsättningarna att bedriva<br /> skogsbruk förändras i så måtto att skogsskötseln mer måste bedrivas utifrån<br /> planekonomiska än efter marknadsmässiga förutsättningar. Detta kommer<br /> på sikt i konflikt med kravet på att skogsbruket skall sikta till en uthållig hög<br /> virkesproduktion. Regeringens förslag försvårar således en framsynt skogspolitik.</p> <p>Införandet av principen att komplettera ransoneringsbestämmelser med<br /> awerkningsskyldighet öppnar också framtida möjligheter att ändra den nu<br /> föreslagna avverkningsnivån. Härmed kommer skogsägarna att få leva med<br /> en betydande osäkerhet när det gäller planeringen av skogens långsiktiga<br /> skötsel. Moderata samlingspartiet kan inte medverka till denna utveckling<br /> och avvisar således den föreslagna lagstiftningen.</p> <p>De kraftiga inslag av planekonomiskt tänkande som präglar propositionens<br /> förslag innebär också, om det kommer till utförande, en försvagning av<br /> äganderättens innehåll för skogsägarna.</p> <p>Gallringsskyldighet</p> <p>Att i skogsvårdslagen införa en särskild bestämmelse om gallringsskyldighet<br /> bär samma prägel av detaljreglering som vi i det tidigare vänt oss emot.<br /> Gallring av skog, som är så tät att produktionen av värdefullt virke väsentligt<br /> hämmas, är angelägen för varje skogsägare och ligger i dennes eget intresse.<br /> Genom att tillåta erkända och rationella skogsbruksmetoder skulle även<br /> denna typ av gallringar öka. Ytterst är frågan om god skogsvård,<br /> innefattande även gallringar, en fråga om skogsbrukets lönsamhet. Ändras<br /> skogsbrukets ekonomiska förutsättningar så att skogsskötseln kan bedrivas<br /> med rimlig avkastning förbättras också möjligheterna till god skogsvård i alla<br /> avseenden. Vidare är det angeläget att skogsvårdslagens karaktär av<br /> ramlagstiftning bibehålls. Ett införande av en bestämmelse av det slag<br /> propositionen föreslår innebär en ytterligare detaljreglering. Enligt vår<br /> mening bör den föreslagna lagstiftningen avvisas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2324</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kemisk lövslybekämpning</p> <p>I propositionen föreslås ändring av nu gällande lagstiftning för användningen<br /> av kemiska medel i skogsbruket. Avsikten är att liksom i nu gällande<br /> lag bekämpning av lövsly skall vara förbjuden. Skillnaden mellan nu gällande<br /> lag och förslaget är att de undantag som förutsätts kunna medgivas skall<br /> anges av kommun för vissa marker, och för andra marker av skogsvårdsstyrelser.<br /> Fickning kommer inte längre att vara tillåten.</p> <p>I praktiken innebär regeringens förslag långt gående möjligheter för<br /> kommunerna att utnyttja sin vetorätt. Propositionen är i denna del<br /> anmärkningsvärd då den inte innehåller något förslag till närmare preciserad<br /> anvisning om vilka områden som skall undantas. För den skull kommer inte<br /> heller besvär över kommunens beslut genom s. k. kommunalbesvär att bli<br /> meningsfullt.</p> <p>Enligt moderata samlingspartiets mening är varken nu gällande lag eller<br /> den av regeringen föreslagna lagen ändamålsenlig om man på allvar avser att<br /> komma till rätta med lövslyproblemet. Enligt vår mening tillgodoses kravet<br /> på en effektiv lövslybekämpning om alternativ 2 i förslaget från kommittén<br /> om användning av kemiska medel i jord- och skogsbruket (Ds Jo 1980:11)<br /> kommer till utförande. Alternativ 2 innebär en delegering av beslutsfattandet<br /> rörande kemisk lövslybekämpning till lokal nivå på sådant sätt att<br /> kommunerna, inom ramen för sin fysiska planering, fastställer vilka områden<br /> som är känsliga från miljövårds- och friluftslivssynpunkt. Inom sådana<br /> områden har kommunerna möjlighet att förbjuda besprutning. Alternativet<br /> innebär också att skogsvårdsstyrelserna kan vägra tillstånd till besprutning på<br /> objekt där manuell lövslybekämpning lämpligen kan ske.</p> <p>I utredningen förutsattes att naturvårdsverket skulle utfärda anvisningar<br /> för kommunernas handläggning beträffande sådana områden som skulle<br /> undantas från besprutning. Som ett uttryck för utredningens mening<br /> beträffande lämpliga säkerhetsavstånd i förhållande till vattendrag, vägar<br /> och boende angav utredningen också ett förslag för detta. I utredningen<br /> förutsattes att dessa förslag till regler skulle vara till vägledning vid<br /> naturvårdsverkets upprättande av anvisningar.</p> <p>Ett beslut om lagstiftning av denna innebörd medger möjligheter att<br /> komma till rätta med det allvarliga problem som ökande arealer av lövsly<br /> utgör inom skogsbruket. Likaså tillgodoser denna lagstiftning rimliga krav på<br /> hänsyn till naturmiljö, friluftslivet, fritidsområden, sjöar och vattendrag,<br /> allmänna vägar, vattentäkter samt boendes hälsa och trivsel.</p> <p>Budgetförslag</p> <p>För att möjliggöra tillsyn av den av regeringen föreslagna lagen om<br /> minimiavverkning föreslås att skogsvårdsstyrelserna skall tillföras ytterligare<br /> resurser för att fullgöra myndighetsuppgifter. Då det enligt moderata</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1982/83:2324</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>samlingspartiets mening är obehövligt med en sådan lagstiftning är det inte<br /> heller nödvändigt att tillföra skogsvårdsstyrelserna ytterligare medel. Härvid<br /> kan medel avseende 7 000 tjänstgöringsdagar beräknat till 10 milj. kr.<br /> inbesparas.</p> <p>Ökad lönsamhet</p> <p>Från moderata samlingspartiet har vi länge hävdat att det centrala i hela<br /> utbudsproblematiken är skattesystemet. En genomgripande reform av<br /> marginalskatterna är nödvändig för att påtagligt påverka avverkningsbenägenheten<br /> inom det privatägda skogsbruket. Intill dess att en sådan<br /> omläggning är genomförd måste särskilda, temporära regler införas. I annat<br /> fall finns uppenbar risk för att utbudet ytterligare försämras. En administrativt<br /> enkel metod är att från inkomst av skogsbruk medge extra avdrag av<br /> det slag som beslutats av vårriksdagen 1981. Effekten ökar med väsentligt<br /> höjda procentsatser.</p> <p>Ett sådant förfaringsätt innebär också att avverkningarna kan anpassas<br /> efter konjunkturerna, något som regeringens förslag om minimiawerkningsskyldighet<br /> inte tar hänsyn till. Lönsamheten i skogsbruket måste vara<br /> godtagbar för att skogsägaren skall stimuleras till avverkning och reinvesteringar<br /> i god skogsvård.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av vad ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag till Lag om ändring i<br /> skogsvårdslagen (1979:429),</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen avslår regeringens förslag till Lag om spridning av<br /> bekämpningsmedel över skogsmark,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen antar följande förslag till</p> <p>Lag om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark</p> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Kommunfullmäktige får förbjuda spridning av bekämpningsmedel,<br /> avsedda för bekämpning av lövsly, över skogsmark som är känslig från<br /> miljövårds- och friluftslivssynpunkt.</p> <p>Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande statens naturvårdsverk,<br /> meddelar närmare föreskrifter om när skogsmark kan anses vara av den art<br /> som avses i första stycket.</p> <p>2 § För spridning av sådana bekämpningsmedel över annan skogsmark än<br /> för vilken kommunfullmäktige utfärdat förbud enligt 1 § första stycket krävs<br /> tillstånd av skogsvårdsstyrelsen.</p> <p>3 § Tillstånd får lämnas om det finns starka skäl från skogsvårdssynpunkt.</p> <p>Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande skogsstyrelsen, meddelar<br /> närmar t föreskrifter om förutsättningarna för tillstånd.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2324</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>4 § Produktkontrollnämnden får medge undantag från skyldigheten enligt<br /> 2 § att söka tillstånd till spridning om det behövs för vetenskaplig prövning.<br /> Därvid skall nämnden föreskriva de villkor som behövs till skydd för<br /> allmänheten.</p> <p>5 § Skogsmarkens ägare har inte rätt till ersättning om spridning förbjuds<br /> enligt 1 § eller spridning annars vägras enligt 2 eller 4 §.</p> <p>6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § eller villkor<br /> som föreskrivits enligt 4 § eller som i strid mot 2 § sprider bekämpningsmedel<br /> döms till böter eller fängelse i högst ett år.</p> <p>7 § Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos<br /> skogsstyrelsen genom besvär.</p> <p>Skogsstyrelsens och produktkontrollnämndens beslut överklagas hos<br /> regeringen genom besvär.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 då lagen (1982:242) om<br /> spridning av bekämpningsmedel över skogsmark skall upphöra att gälla.<br /> Undantag som meddelats enligt 3 § sistnämnda lag eller motsvarande äldre<br /> bestämmelser skall gälla även efter den nya lagens ikraftträdande.</p> <p style="margin-left:59px;">4. att riksdagen avslår förslaget att till Skogsvårdsstyrelserna:<br /> Myndighetsuppgifter för budgetåret 1983/84 utöver i proposition<br /> 1982/83:100 bilaga 11 föreslaget förslagsanslag anvisa<br /> ytterligare 10 000 000 kr.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 11 april 1983</p> <p>ULF ADELSOHN (m)</p> <p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)</p> <p>ANDERS BJÖRCK (m)</p> <p>NILS CARLSHAMRE (m)</p> <p>ROLF CLARKSON (m)</p> <p>INGEGERD TROEDSSON (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_24"><p>LARS TOBISSON (m)</p> <p>CARL BILDT (m)</p> <p>ROLF DAHLBERG (m)</p> <p>PER PETERSSON (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> </div> 0 ULF ADELSOHN m 1 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 2 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 3 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 4 undertecknare 0 ROLF CLARKSON m 5 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 LARS TOBISSON m 8 undertecknare 0 CARL BILDT m 9 undertecknare 0 ROLF DAHLBERG m 10 undertecknare 0 PER PETERSSON m 11 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 12 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 13 undertecknare G6022324 Ulf Adelsohn m. fl. mot_198283__2324.pdf 194051 pdf Vissa skogspolitiska åtgärder, m. m. (prop. 1982/83:145) https://data.riksdagen.se/fil/28813928-1DF5-420E-BE88-8C4A4E6FBD47