<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3072100</hangar_id>
 <dok_id>G6022279</dok_id>
 <rm>1982/83</rm>
 <beteckning>2279</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1982/83:2279 Görel Bohlin</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2279</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 15:10:49</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Underrätternas sammansättning m. m. (prop. 1982/83:126)</titel>
 <subtitel>Görel Bohlin</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G6022279/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G6022279</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G6022279</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1982/83:2279&lt;br /&gt; 
Görel Bohlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrätternas sammansättning m. m. (prop. 1982/83:126)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemannainstitutionen har under så lång tid att den knappast är&lt;br /&gt; 
överblickbar utgjort ett utomordentligt väsentligt inslag i det svenska&lt;br /&gt; 
rättsväsendet. Nämnden i allmän underrätt som en framträdande del av&lt;br /&gt; 
rättskipningen har under senare tid vunnit efterföljd på olika områden av den&lt;br /&gt; 
dömande verksamheten. Nämndemän deltar numera i hovrätt, kammarrätt&lt;br /&gt; 
och förvaltningsdomstolar i första instans. Det demokratiska inslaget i&lt;br /&gt; 
processen har genom olika reformer befästs och förstärkts för att i god balans&lt;br /&gt; 
med den i yrket skolade domaren medverka till förtroendeingivande beslut&lt;br /&gt; 
under lagarna och därjämte möjliggöra en medborgerlig insyn i domstolarnas&lt;br /&gt; 
verksamhet. Det är viktigt att detta framhålls. Propositionen innebär&lt;br /&gt; 
nämligen för tingsrättens del en försvagning både av lekmannainslaget och av&lt;br /&gt; 
den viktigaste rättssäkerhetsgarantin, nämligen juristdomarens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemännens antal och den därmed ofta förknippade frågan om&lt;br /&gt; 
kollektiv eller individuell rösträtt har stått under debatt under mer än ett och&lt;br /&gt; 
ett halvt århundrade. Meningarna har ofta varit delade. Efter rättegångsbalkens&lt;br /&gt;
tillkomst har man under lagstiftningsarbetet gång på gång återkommit&lt;br /&gt;
till nämndemannafrågan. Den fick sin nuvarande lösning genom att&lt;br /&gt; 
femmannanämnden infördes i tingsrätt fr. o. m. 1971 och tremannanämnden&lt;br /&gt; 
avskaffades. Det är av särskilt intresse att i propositionen rörande&lt;br /&gt; 
tingsrätterna (1969:44) föreslogs fyra nämndemän men att det var riksdagen&lt;br /&gt; 
som på lagutskottets förslag (uti. 1:1969:38) kom till att antalet borde vara&lt;br /&gt; 
fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu framlagda förslaget går ut på genomgripande förändringar av vad&lt;br /&gt; 
som traditionellt och historiskt utgjort en hörnsten i den rättskipande&lt;br /&gt; 
verksamheten i Sverige. Förslag till ändringar av sådan art brukar normalt&lt;br /&gt; 
föregås av en rättspolitisk debatt om behov, förutsättningar och former för en&lt;br /&gt; 
ändring. Förslaget är emellertid inte resultatet av någon sådan debatt utan&lt;br /&gt; 
har sin grund i annat än rättspolitiska överväganden, nämligen överväganden&lt;br /&gt; 
av samhällsekonomisk art. Sådana överväganden är givetvis inte betydelselösa&lt;br /&gt;
i sammanhanget men kan knappast anses centrala, och dessutom är&lt;br /&gt; 
besparingseffekten synnerligen tveksam. Det hade därför varit bättre om&lt;br /&gt; 
förslaget framlagts från andra utgångspunkter, inte minst eftersom det gäller&lt;br /&gt; 
en så viktig princip i rättegången som den att tyngdpunkten i rättskipningen&lt;br /&gt; 
skall ligga i underrätterna. Frågan om underrätts sammansättning måste&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1982/83:2279&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;nämligen sägas vara av stor betydelse för denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som på senare tid genomförts i nämndemannainstitutionen&lt;br /&gt; 
har stärkt lekmännens inflytande i processen. Denna utveckling har varit&lt;br /&gt; 
värdefull för underätten som helhet och klart gagnat dess verksamhet.&lt;br /&gt; 
Femmannanämnden har visat sig vara på en gång representativ och&lt;br /&gt; 
effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående nämndsammansättningen i brottmål, så är det obestridligt att&lt;br /&gt; 
de större brottmålen kräver mera av dem som sitter till doms. Och det är&lt;br /&gt; 
självklart att bedömningen i allmänhet kan antas bli bättre, om fem och inte&lt;br /&gt; 
tre lekmän deltar. En större nämnd kan rimligen förutsättas ge säkrare&lt;br /&gt; 
garantier för sådan kunskap och erfarenhet och sådant omdöme som leder till&lt;br /&gt; 
bättre prövning av alla de enskildheter som förekommer i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nämndens representativitet kan inte nog kraftigt understrykas&lt;br /&gt;
att nämnden måste vara allsidigt sammansatt, om den skall utgöra ett&lt;br /&gt; 
kvalificerat instrument för lekmannadeltagandet i rättskipningen och samtidigt&lt;br /&gt;
vinna medborgarnas förtroende såsom deras företrädare i domstolen.&lt;br /&gt; 
En minskning av antalet nämndemän i varje mål leder ofrånkomligen till&lt;br /&gt; 
minskad allsidighet och representativitet. Ancienniteten kommer att vinna&lt;br /&gt; 
över en bättre åldersfördelning och yrkesspridning. Det torde bli svårare än&lt;br /&gt; 
f. n. att rekrytera nämndemän bland de medborgargrupper som nu är mindre&lt;br /&gt; 
väl företrädda. Den ibland förekommande premieringen av ett långvarigt&lt;br /&gt; 
kommunalpolitiskt intresse med en nämndemannapost kommer att märkas&lt;br /&gt; 
mera. Och risken är betydande att en minskning av antalet kommer att gå ut&lt;br /&gt; 
över kvinnorna, som nu på många håll börjar nå en godtagbar jämvikt bland&lt;br /&gt; 
nämndemännen. En nämnd med endast tre ledamöter kan inte heller,&lt;br /&gt; 
generellt sett, beräknas bli så partipolitiskt allsidig som är fallet med&lt;br /&gt; 
femmannanämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuell rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden i allmän underrätt har av ålder haft kollektiv rösträtt. De&lt;br /&gt; 
nämndemän som under senare tid tillförts hovrätt och kammarrätt har fått&lt;br /&gt; 
individuell rösträtt av naturliga skäl, nämligen på grund av att de tjänstgör&lt;br /&gt; 
tillsammans med en majoritet av yrkesdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som gäller i de flesta andra sammanhang, där&lt;br /&gt; 
ordförandens inflytande begränsas till utslagsröst, har ordföranden i en&lt;br /&gt; 
domstol en speciell bakgrund. Den lagfarne domaren har en allsidig och&lt;br /&gt; 
grundlig utbildning för sin befattning och har nått denna befattning efter&lt;br /&gt; 
särskild prövning. Den lagfarne domaren har också genom lång tjänstgöring&lt;br /&gt; 
möjlighet att på ett särskilt sätt sörja för kontinuiteten i verksamheten. Detta&lt;br /&gt; 
talar mycket starkt för att den lagfarne domaren bör ha en särställning när det&lt;br /&gt; 
gäller omröstningen till dom eller beslut. Individuell rösträtt kan leda till&lt;br /&gt; 
avgöranden som inte överensstämmer med gällande rättsregler och praxis&lt;br /&gt; 
och bör därför avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1982/83:2279&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot förslaget om införande av individuell rösträtt kan också göras andra&lt;br /&gt; 
invändningar. Medan en omröstning i tingsrätt f. n. är en enkel procedur,&lt;br /&gt; 
skulle det föreslagna omröstningssystemet vålla komplikationer och tidsutdräkt.&lt;br /&gt;
Omröstningsreglema skulle kunna leda till många rättegångsfel, helst&lt;br /&gt; 
som arbetstempot vid förhandlingarna i tingsrätt blivit alltmer uppdrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;att riksdagen avslår regeringens proposition 1982/83:126 angående&lt;br /&gt; 
underrätternas sammansättning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;GÖREL BOHLIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖREL BOHLIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G6022279</dok_id>
<subtitel>Görel Bohlin</subtitel>
<filnamn>mot_198283__2279.pdf</filnamn>
<filstorlek>99493</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Underrätternas sammansättning m. m. (prop. 1982/83:126)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AD062BAF-3FD0-4817-8E26-AB154DE11676</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>