3072071 G6022252 1982/83 2252 mot mot Motion 1982/83:2252 Eric Hägelmark och Kerstin Ekman Motion Motion 2252 0 1983-03-25 00:00:00 2014-10-13 15:10:29 2014-10-13 00:00:00 Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119) Eric Hägelmark och Kerstin Ekman html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G6022252/text https://data.riksdagen.se/dokument/G6022252 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G6022252 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="text-align:right;">Mot. 1982/83</p> <p style="text-align:right;">2252-2253</p> <p>Motion</p> <p>1982/83:2252</p> <p>Eric Hägelmark och Kerstin Ekman<br /> Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119)</p> <p>Regeringen föreslår i proposition 1982/83:119 att staten skall stå fast vid<br /> det kontrakt som tecknats med industrigruppen JAS om utveckling och<br /> produktion av ett för svenska behov anpassat lätt flygplan för jakt, attack och<br /> spaning, med prestandamässig tonvikt på luftförsvarsfunktionen.</p> <p>Detta får tolkas så att regeringen inte bedömer att det finns något utländskt<br /> alternativ som till lägre kostnad kan ge den önskvärda operativa effekten.</p> <p>Det svenska alternativet bör ju också ha vunnit i konkurrenskraft genom<br /> fjolårets devalvering, under förutsättning att de positiva effekterna av denna<br /> kan bestå under lång tid.</p> <p>För svensk industri innebär JAS-projektet en anspänning, nämligen att ta<br /> fram ett system med hög kvalitet inom en angiven ekonomisk ram. En<br /> grundförutsättning för att lyckas är att industrin då själv tar ett betydande<br /> ansvar och själv tar en stor del av de ekonomiska riskerna. Industrigruppen<br /> JAS har förbundit sig att stå för utveckling och produktion av den första<br /> delserien till ett fast pris med ett antal indexserier. Det är därför industrin<br /> som själv får svara för fördyringar om man t. ex. felberäknat den<br /> arbetsmängd som går åt under 1980-talet och de första åren under<br /> 1990-talet.</p> <p>Det finns knappast något exempel historiskt eller i andra länder där<br /> flygindustrier givit så långtgående garantier i fråga om ekonomi. En<br /> förutsättning för att JAS-projektet över huvud skulle vara möjligt är att<br /> industrin kan finansiera nödvändig kompetens och kapacitet genom att dela<br /> kostnaderna mellan detta projekt och civila projekt. Det är en klar skillnad<br /> från tidigare årtionden, då försvarets beställning i princip helt finansierat<br /> utvecklingsresurser och produktion.</p> <p>Svensk konkurrenskraft</p> <p>JAS-projektet kommer bara att behöva ungefär halva den mängd anställda<br /> som krävdes för utveckling och produktion av Viggen och dess föregångare.</p> <p>Resten måste fyllas upp med civila projekt, och med stor tillfredsställelse kan<br /> konstateras att svensk flygindustri på kort tid kunnat ta fram ett civilt<br /> flygplan, Saab-Fairchild 340, som utvecklats gemensamt av Saab och det<br /> amerikanska företaget. Trots en pressad marknad för trafik- och affärsflygplan<br /> har SF 340 sålts i över hundra exemplar redan före första provflygning.</p> <p>Eftersom denna framgång vunnits på en hård internationell marknad tyder<br /> det på att svensk flygindustri är effektiv och konkurrenskraftig. JAS</p> <p>1 Riksdagen 1982/83. 3 sami. Nr 2252-2253</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1982/83:2252</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>kontraktets ekonomi är sådan att den tvingar fram hög effektivitet hos<br /> industrin, eftersom den i annat fall själv får stå för fördyringar.</p> <p>Regeringen har inte aktualiserat frågan att riva upp avtalet med<br /> industrigruppen JAS för att försöka förhandla fram ett nytt avtal. Detta får<br /> tolkas så att regeringen bedömer det avtal som godkändes genom riksdagsbeslut<br /> i fjol inte vara ofördelaktigt för staten. Avtalet skulle vara<br /> ofördelaktigt om det kan göras troligt att ett flygplan med de angivna<br /> prestandakraven kan tas fram av industrin till klart lägre kostnad än som<br /> framgår av kontraktet och att industrin därför skulle kunna göra en mycket<br /> stor vinst. (Kontraktet innehåller dock regler om fördelning mellan stat och<br /> företag i det fall kostnaderna skulle kunna pressas ytterligare.) Kontraktet<br /> ger också sådan insyn i ekonomi och tekniskt arbete att ineffektiva<br /> arbetsformer bör kunna undvikas - dvs. alternativet att industrin i och för sig<br /> skulle kunna ta fram planet med mindre arbete men att man behåller en<br /> större organisation därför att den ryms inom kontraktsramens kostnader.</p> <p>De osäkerheter som främst diskuterades inför fjolårets beslut gällde<br /> långsiktig osäkerhet. Sådan finns alltid i ett långsiktigt projekt. Dessa<br /> osäkerheter finns därför kvar i dag, och folkpartiet påpekade i debatten att<br /> ett års uppskov med beslutet inte skulle ge ett annat eller bättre underlag i<br /> dessa avseenden.</p> <p>Ändras hotbilden?</p> <p>I propositionen tas över huvud inte upp den osäkerhet som ägnades mest<br /> uppmärksamhet för ett år sedan, nämligen om förändringar i hotbilden kring<br /> eller efter sekelskiftet skulle ställa sådana nya krav - t. ex. på förmåga att<br /> bära ytterligare utrustning för att störa mer avancerade målsökare - att ett<br /> litet flygplan får svårt att hänga med. Det var invändningar av detta slag som<br /> låg bakom arméchefens nej till det svenska alternativet. Olof Palme tog upp<br /> dessa invändningar i riksdagsdebatten, knutet till punkt 3 i de socialdemokratiska<br /> ”villkoren”, nämligen att ”projektets prestanda skall långsiktigt<br /> svara mot vad överbefälhavaren och chefen för flygvapnet bedömer vara<br /> erforderligt. Därvid skall luftförsvarsuppgiften vara den centrala.” Olof<br /> Palme sade att ”det finns delade meningar om planets prestanda och så pass<br /> stora oklarheter, att det inte är så att säga beslutfört”. Han sade vidare att<br /> ”jag har nyss pekat på behovet av att modifiera flygplanet i framtiden till de<br /> krav som en förändrad stridsmiljö kan ställa redan under 1990-talet. Vi vet av<br /> erfarenhet att sådant kostar mycket pengar”.</p> <p>Den analys som gjorts inom departementet har inte alls tagit upp denna<br /> fråga. Att elektronisk utrustning har ökad och i vissa sammanhang<br /> avgörande betydelse i modern luftkrigföring har belysts det senaste året,<br /> särskilt i Mellanöstern men också efter utvärderingar av förloppet vid<br /> Falklandskonflikten. Men det är i dag inte möjligt att tydligare än för ett år<br /> sedan ange vilka tänkbara utvecklingar vi bör kunna möta kring och efter</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:2252</p> </div> <div class="block ml_40"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>sekelskiftet i fråga om stridsmiljön. Vi har därför inga invändningar mot att<br /> frågan inte berörts i propositionen. Däremot anser vi det motiverat att<br /> påpeka att osäkerheten om framtida hotbild åberopades som skäl för<br /> uppskov med beslutet om JAS, men från vårt håll invändes att denna<br /> osäkerhet inte skulle upplösas på ett år. I fler stycken lär betydelsen av ny<br /> utrustning hos angripare kring sekelskiftet inte kunna klarläggas förrän den<br /> finns i bruk, och även då finns stor osäkerhet genom att det är mycket hög<br /> sekretess kring t. ex. motmedelsutrustning.</p> <p style="margin-left:3px;">Bränslepriser</p> <p style="margin-left:3px;">Två andra långsiktiga osäkerheter kvarstår också, nämligen bränsle och<br /> valutakurser. Drivmedelspriserna har stor betydelse för jämförelsen mellan<br /> olika flygplansalternativ. Ju högre bränslepriser, desto större ekonomisk<br /> fördel med ett lätt och bränslesnålt system som JAS, jämfört med ett tyngre<br /> alternativ, t. ex. amerikanska F-18. De senaste månaderna har oljepriserna<br /> sjunkit. Men för bedömning av olika JAS-alternativ är det bränslekostnaderna<br /> från 1992 fram till omkring år 2030 som är av betydelse. Varje<br /> bedömning på så lång tid får med nödvändighet stor osäkerhet. De sänkta<br /> drivmedelspriserna i närtid har däremot betydelse för de närmaste åren, då<br /> flygvapnet dessutom har betydligt mer bränsleslukande flygplan än JAS.<br /> Lägre bränslepriser i närtid underlättar därför flygvapents ekonomi de<br /> närmaste åren.</p> <p style="margin-left:3px;">Det kan vara viktigt för JAS, eftersom den svåraste ekonomiska<br /> påfrestningen i fråga om JAS är just de närmaste åren. Det är då<br /> utvecklingsarbetet pågår, samtidigt som man betalar produktionen av<br /> Jaktviggen och har driftkostnaderna för nuvarande flygplan. In på 1990-talet<br /> är utvecklingskostnaderna till huvudsak redan betalda, produktionen av JAS<br /> blir billigare än dagens produktion av Viggen, samtidigt som bränslemängden<br /> minskar och underhållskostnaderna kan väntas gå ned drastiskt. I<br /> bilagan till propositionen visas ju också att den ytterligare ekonomiska analys<br /> som gjorts i departementet pekar på att ”perioden 1982/83-1986/87 har den<br /> största osäkerheten relativt möjligheten att möta den”.</p> <p style="margin-left:3px;">Dollarkurs, devalveringen</p> <p style="margin-left:3px;">Den analys som nu gjorts i departementet har i väsentlig utsträckning gällt<br /> valutafrågor, särskilt aktualiserade genom den svenska devalveringen och<br /> den höga dollarkursen.</p> <p style="margin-left:3px;">Någon upplösning av osäkerheten för framtiden har dock inte nåtts. Vi vet<br /> inte mer i dag än för ett år sedan vilken dollarkurs som kommer att gälla på<br /> 1990-talet. Analysen talar om ekonomiska effekter av olika dollarkurser men<br /> en sådan analys ökar ju inte kunskapen om vilken dollarkurs som<br /> verkligen kommer att råda.</p> <p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 2252-2253</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2252</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Det finns naturligtvis fog för tanken att dollarkursen är konstlat hög genom<br /> förväntningar på marknaden. Det uttrycks i analysen så:</p> <p>Möjligen har högt uppskruvade förväntningar på en fortsatt stigande<br /> dollarkurs medfört en onormalt hög efterfrågan på dollar. Om och när den<br /> restriktiva amerikanska ekonomiska politiken förändras i en mera expansionistisk<br /> riktning med ty åtföljande räntesänkningar och prisökningar kan det<br /> också leda till kraftigt ändrade förväntningar om dollarkursens fortsatta<br /> utveckling och därmed till en starkt minskad efterfrågan på dollar och<br /> sålunda en snabbt sjunkande dollarkurs.</p> <p>En iakttagelse kan också vara att allt fler röster i USA säger att den höga<br /> dollarkursen gör det allt svårare att exportera och att möta import från Japan<br /> och Europa, att amerikansk industri helt enkelt inte har en konkurrenskraft<br /> som svarar mot den mycket höga dollarkursen. Det finns också ett<br /> åtminstone långsiktigt samband mellan ett lands valuta och dess inflationstakt.</p> <p>Som påpekats i folkpartiets partimotion om försvarspolitiken tidigare i år<br /> kan devalveringen inte rimligen användas som argument mot det svenska<br /> JAS-alternativet. Visserligen fördyras - om evalveringseffekterna blir<br /> bestånde - de delar av systemet som importeras. Men alternativet till ett<br /> svenskt JAS är ju import, och där slår ju fördyringen i så fall mycket<br /> hårdare.</p> <p>Undrleverantörer</p> <p>En effekt av devalveringen bör däremot vara att svenska företag får<br /> ytterligare möjligheter att bli underleverantörer. För åtskilliga komponenter<br /> och delsystem gäller att både svenska och utländska företag kan bli aktuella,<br /> och det blir då - av ekonomiska skäl - priset som avgör vilken underleverantör<br /> som väljs. Ett exempel är landningsstället, där Motala verkstad har att<br /> konkurrera med utländska tillverkare.</p> <p>Av industripolitiska skäl är det önskvärt att använda JAS-projektet till att<br /> sprida ny teknologi till så stora delar av näringslivet som möjligt.<br /> Kompositmaterial, nya elektroniska tillämpningar och andra nyheter gäller<br /> både tillverkningsmetoder och produkter. Den kunskap som erhålls bör<br /> kunna få tillämpningar även på andra områden. Inför JAS-beslutet i fjol<br /> bestämdes att STU och andra organ skall medverka till att höja den<br /> teknologiska nivån hos företag som då kan bli underleverantörer i<br /> JAS-projektet, särskilt i sådana fall där den på detta sätt ökade kunskapen<br /> bedöms kunna få tillämpningar även på andra områden. Det är angeläget att<br /> industrigruppen JAS på allt sätt stimulerar detta arbete och att kunskap förs<br /> vidare till intresserade företag, oavsett deras tillhörighet till olika ägargrupper.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:2252</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Utrustning</p> <p>Som nämndes inledningsvis innebär regeringens proposition att staten står<br /> kvar vid kontraktet med industrigruppen JAS. De ekonomiska villkor som<br /> gäller mellan staten och dessa företag är därmed desamma som i fjol.<br /> Kontraktet avser dock bara en del av den ram som avdelats för J AS-projektet<br /> fram till sekelskiftet. Resten utgörs dels av reserver, dels av medel som avses<br /> för kommande beställningar, t. ex. för vapen, motmedel och annan<br /> utrustning.</p> <p>En del inte beställd utrustning kan - om man så vill - senareläggas.<br /> Generellt kan dock sägas att JAS-systemet bygger på ett litet flygplan som<br /> skall kunna mäta sig med större maskiner genom att det mindre planets<br /> begränsningar kompenseras genom utspridd basering, bra vapen och<br /> elektronisk utrustning med stor kapacitet. En stor del av diskussionen inför<br /> fjolårets beslut gällde just om det är möjligt att ge det mindre planet<br /> tillräcklig kapacitet. Det kan då vara mycket vanskligt att reducera sådant<br /> som ger prestanda i olika avseenden, uthållighet och tillgänglighet. Det kan<br /> noteras att det fanns ett klart billigare amerikanskt alternativ med i<br /> diskussionen, amerikanska F-5G, (numera kallad F-20), men att detta föll<br /> bort därför att dess prestanda bedömdes otillräckliga. Skulle det svenska JAS<br /> tillåtas gå ned i effekt genom att man tar bort viktig utrustning kan noteras att<br /> man inte bara får ett sämre system, utan att detta system dessutom är klart<br /> dyrare än det alternativ som faktiskt fanns om man nöjde sig med den lägre<br /> kvalitetsnivån. För ett år sedan fanns i debatten ingen företrädare för denna<br /> lägre kvalitetsnivå, tvärtom var nästan alla kritiker till JAS-systemet<br /> inriktade på att kräva ett mer kvalificerat system, i främsta hand motsvarande<br /> amerikanska F-18.</p> <p>Skolversion</p> <p>Frågan om skolflygplan eller inte behöver inte avgöras nu. En besparing<br /> kan. göras om man undviker en tvåsitsig skolversion. Genom moderna<br /> simulatorer och genom att flygplanet har elektroniska hjälpmedel som gör<br /> planet lättfluget anses det i och för sig möjligt att utbilda utan skolversion.<br /> J 29 ”Flygande tunnan” på sin tid hade inte skolversion, och tyvärr inträffade<br /> ett antal olyckor - främst i samband med landning - genom att flygplanet<br /> hade vissa egenskaper som gav svårigheter för ovana förare. När J 35 Draken<br /> infördes ansågs i början att en skolversion inte behövdes. Men det visade sig<br /> vara en felbedömning, och senare kom en skolversion att tas fram. Det var en<br /> sak att omskola redan erfarna piloter till Draken, men det var svårare när<br /> elever kom direkt från flygskolan i Ljungbyhed. Frågan om skolflygplan kan<br /> därför ha betydelse för flygsäkerheten. En pilot kan i början, men även i<br /> andra skeden, behöva den säkerhet det innebär att kunna träna svårare<br /> moment tillsammans med lärare. Erfarenhet av den nya teknik som skall</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:2252</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>underlätta för förarna behövs innan man bör binda sig i fråga om<br /> skolflygplan, åtminstone i det fall man lutar åt att säga nej. Skulle en<br /> skolversion minska olycksrisken har detta självfallet också ekonomisk<br /> betydelse. En option finns som gör att en skolversion kan beställas våren<br /> 1984. Det kan finnas skäl att söka komma överens med industrin om att<br /> optionen rörande skolflygplan skjuts framåt i tiden så att ställning kan tas<br /> senare. Därmed skulle man ha handlingsfrihet att anskaffa skolflygplan men<br /> också har kvar en besparingsmöjlighet.</p> <p>Reserver</p> <p>I fråga om reserverna anfördes tveksamhet från socialdemokratin i<br /> fjolårets debatt. Reserverna inom JAS-ramen ansågs otillräckliga för<br /> projektet. Och utrymmet för att inom flygvapnets ram klara fördyringar<br /> ansågs helt otillräckligt. Olof Palme sade i riksdagsdebatten att ”vår<br /> allmänna bedömning är att detta projekt är ungefär 4 miljarder, 15-20 %,<br /> dyrare än den ram som vi kan stå ut med”. Han menade också att det inom<br /> flygvapnet odisponerade utrymmet - som inte bundits upp genom belut om<br /> utbildning, organisation samt anskaffning och drift av Viggen och JAS - är av<br /> ”samma storlek som det belopp som skall erläggas i förskott av den<br /> produktion av JAS-plan som skall ske efter år 2000 ca 900 milj. Några<br /> marginaler därutöver finns inte.”</p> <p>Med den synen var det naturligt att socialdemokratin kände stor<br /> tveksamhet till projektet. Den nu avlämnade propositionen konstaterar i<br /> stället att den ekonomiska osäkerheten inte är så stor att det motiverar ett<br /> avbrytande av projektet. Utöver reserver inom JAS-ramen finns under<br /> 1990-talet ett ”fritt utrymme, ännu ej bundet i planeringen” inom flygvapnet<br /> på 4 200 miljoner. Om den i år föreslagna ramsänkningen för försvaret består<br /> till sekelskiftet reduceras detta till 3 500 miljoner.</p> <p>Ekonomisk ram</p> <p>Propositionen godtar det kontrakt som finns. Det ställningstagandet är<br /> därför inget skäl att vare sig höja eller sänka ramen för JAS-projektet. I<br /> riksdagsbeslutet i fjol angavs JAS-ramen fram till sekelskiftet till 25,7<br /> miljarder i prisläge februari 1981. Propositionen anger i stället 24,9<br /> miljarder. Det kunde synas som om den ekonomiska osäkerheten i projektet<br /> därigenom skulle öka, vilket vore anmärkningsvärt om man redan tidigare<br /> tyckt att osäkerheten är för stor.</p> <p>Men av propositionen framgår att tanken inte är att ta 800 miljoner från<br /> JAS-ramen och använda dessa pengar till annat. Det sägs att ”de 800 milj. kr.<br /> som planeringsmässigt frigörs under 1990-talet inom flygvapnets ram bör<br /> bl. a. reserveras för sådana osäkerheter som den ekonomiska granskningen<br /> visa på”.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1982/83:2252</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>I sak betyder detta att man visserligen minskar JAS-ramen, men samma<br /> belopp ”öronmärks” i stället inom flygvapnets ram som ekonomisk reserv för<br /> JAS-systemet.</p> <p>Statsfinansiellt och reellt synes oss detta främst vara en bokföringsfråga.<br /> Kontraktet med industrigruppen JAS påverkas inte. I båda fallen har<br /> statsmakterna och myndigheterna samma handlingsfrihet i val av kompletterande<br /> beställningar och leveranstidpunkter.</p> <p>Vi anser att det är en klar fördel gentemot både myndigheter och<br /> allmänhet om pengar som avses för JAS också redovisas som ”JAS-ram”.<br /> Att minska ramen med ett belopp men i stället öronmärka samma belopp på<br /> ett annat konto kan förvilla. Mot denna bakgrund anser vi att flera skäl bl.<br /> a. att vara så öppen som möjligt mot allmänheten-talar för att de avsedda<br /> reserverna får ligga inom JAS-ramen.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:59px;">1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad i motionen anförts om förhandlingar med industrin om<br /> möjlighet att flytta optionen rörande skolversion av JAS-planet<br /> längre fram i tiden,</p> <p style="margin-left:59px;">2. att riksdagen, med avslag på proposition 1982/83:119 i detta<br /> avseende, beslutar att planeringsramen för JAS-projektet fram<br /> till sekelskiftet förblir den av riksdagen förra året antagna, 25,7<br /> miljarder kronor i prisläget februari 1981.</p> <p>Stockholm den 25 mars 1983</p> </div> <div class="block ml_2"><p>ERIC HÄGELMARK (fp)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">KERSTIN EKMAN (fp)</p> </div> </div> </div> 0 ERIC HÄGELMARK fp 1 undertecknare 0 KERSTIN EKMAN fp 2 undertecknare G6022252 Eric Hägelmark och Kerstin Ekman mot_198283__2252.pdf 174399 pdf Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119) https://data.riksdagen.se/fil/9F6AAD9F-315E-4B94-ADFC-F347B3562376