3072069G60222501982/832250motmotMotion 1982/83:2250 Evert Svensson m. fl.MotionMotion225001983-03-25 00:00:002014-10-13 15:10:272014-10-13 00:00:00Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119)Evert Svensson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G6022250/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G6022250https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G6022250
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1982/83:2250</p>
<p>Evert Svensson m. fl.</p>
<p>Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119)</p>
<p>I proposition 1982/83:119 föreslås att JAS-projektet skall fortsätta till år<br />
2000 inom en med 800 miljoner minskad ram (24,9 miljarder i 1981 års<br />
priser). Socialdemokraterna krävde 1982 i en partimotion att projektet<br />
ytterligare borde prövas på flera punkter innan definitivt beslut fattades.<br />
Redan vid det tillfället fanns ytterligare en motion från ett antal socialdemokrater<br />
med krav på avslag på förslaget om anskaffning av ett nytt<br />
stridsflygplan. Motiven var dels den stora osäkerheten om såväl ekonomi<br />
som prestanda, dels det faktum att det av militärpolitiska skäl inte är<br />
nödvändigt att fatta beslut om vilket system som skall ersätta Viggen förrän<br />
vid 1987 års försvarsbeslut.</p>
<p>Dessa skäl gäller fortfarande. Stora ekonomiska, tekniska och militärpolitiska<br />
osäkerhetsmoment kvarstår enligt vår mening. Vi yrkar därför avslag<br />
på propositionen.</p>
<p>Utgångspunkten för vårt avslagsyrkande är också de beslut som fattats<br />
tinom socialdemokratin att de totala kostnaderna för försvaret måste minska<br />
samtidigt som civilförsvar och ekonomiskt försvar skall tilldelas en större<br />
andel av de totala försvarskostnaderna. JAS-projektets genomförande<br />
förutsätter att ”statsmakterna även fortsättningsvis är beredda att tilldela<br />
försvaret i stort sett nuvarande resurser som årligen uppräknas via<br />
försvarsprisindex”. Detta uttalande i propositionen förutsätter således dels<br />
att försvarsramen fastläggs för lång tid framöver, dels att någon omfördelning<br />
inom totalförsvarsramen inte kan ske. Dessutom har vi alla förhoppningen<br />
att snabbt kunna öka anslagen till freds- och nedrustningsarbetet med<br />
målet 1 %c av försvarskostnaderna.</p>
<p>Vår ekonomi är ytterst ansträngd och möjligheten att satsa nya statliga<br />
resurser är mycket liten inom praktiskt taget varje område. Detta måste<br />
självfallet också gälla försvarsområdet. Därav följer att ett beslut av den<br />
storleksordningen som ett nytt militärt flygplanssystem utgör noga måste<br />
övervägas. I propositionen anges att JAS-projektet nu kan rymmas inom de<br />
ramar som flygvapnet har. Men detta kan endast ske med ianspråktagande av<br />
alla reserver, med lägre ambitionsnivå och med en betydligt lägre dollarkurs<br />
än dagens. I propositionen görs antaganden om dollarkursen, där samtliga<br />
tre alternativ räknar med lägre dollarkurs än dagens; 50 % lägre, 33 % lägre<br />
eller 7 % lägre. I propositionen anförs att ”om dagens höga dollarkurs består<br />
får man dock vara beredd att sänka ambitionsnivån beträffande viss typ av<br />
utrustning, antal flygplan, beväpning o. d”.</p>
<p>Om ett ”svenskbyggt” JAS skall vara ekonomiskt lönsamt i jämförelse</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 2249-2251</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2250</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>med utländska alternativ eller licenstillverkade krävs en viss serielängd, som<br />
1982 uppgavs vara 300 plan. JAS-projektet skulle således inte ges möjlighet<br />
att minska antalet plan under 300 om det skulle vara billigare. I ett läge där<br />
man redan låst sig för alternativet ett svensktillverkat och svenskutvecklat<br />
plan och kostnaderna visar sig överstiga ramen återstår troligen som vi ser det<br />
endast två lösningar: Att urholka den allmänna värnplikten och lägga ned<br />
förband eller att öka försvarsutgifterna på bekostnad av välfärdspolitiken.<br />
Detta kan vi inte acceptera.</p>
<p>Vi vet av erfarenhet att flygplansprojektet blir långt dyrare än beräknat.<br />
Inget flygplansprojekt i världen har hållit kostnadsramarna. De reserver som<br />
finns redovisade i propositionen är främst avsedda att möta osäkerheten i<br />
dollarkursen. Det finns ytterst små marginaler för modifieringar och<br />
utveckling under projektets gång. Till detta kommer att det projekt som nu<br />
presenteras omfattar tiden fram till år 2000, dvs. de närmaste 17 åren.<br />
Förutsättningen för att projektet skall vara ekonomiskt försvarbart är<br />
emellertid att det fortsätter med ytterliggare produktion av plan efter år<br />
2000. Det sägs ingenting i propositionen om hur många flygplan som måste<br />
tillkomma för att kostnaden per plan skall bli rimlig i förhållande till andra<br />
alternativ, dvs. inköp av plan från utlandet eller licenstillverkning.</p>
<p>Vi står mitt i en oerhört snabb teknologisk utveckling. Ur den aspekten ger<br />
ett uppskov till 1987 större möjlighet att följa utvecklingen på luftförsvarets<br />
område och ta hänsyn till ny teknologi. Vad beträffar det nu aktuella<br />
JAS-planets prestanda vill vi påpeka att hela vapenutvecklingen inte finns<br />
med i ramen fram till år 2000 samt att det åter handlar om en oprövad motor.<br />
Den motor som är tänkt för planet finns än så länge bara i tvåmotorversionen.<br />
För JAS är det fråga om en en-motorversion och detta<br />
ställer självfallet stora krav på flygsäkerhet. Det konstateras i analysen att<br />
”säkerheten i motorutvecklingsprogrammet är svår att ännu överblicka”.</p>
<p>När beslutet skall fattas om ett så omfattande projekt - det största<br />
industriprojektet under detta sekel - med verkningar långt in på 2000-talet är<br />
det väsentligt att en ordentlig bedömning av de samhällsekonomiska<br />
konsekvenserna görs och att all tidigare erfarenhet tas tillvara. I 1974 års<br />
försvarsutredning gjordes flera utredningar om försvarsindustriella problem<br />
och samhällsekonomiska analyser av framtida flygplansanskaffning. Man<br />
räknade med en i huvudsak oförändrad tilldelning i fasta priser till försvaret<br />
och konstaterade då att den snabba teknologiska tillväxten beträffande<br />
vapensystem alltid för med sig en kraftig kostnadsökning. Detta medför<br />
kortare produktionsserier med avsevärt högre forsknings- och utvecklingskostnader<br />
per enhet och väsentligt högre styckekostnader som resultat.<br />
Tänkbara vägar att möta detta är antingen att öka resurserna till försvaret, att<br />
öka exporten, att öka samarbetet med andra stater eller att avstå från<br />
egenutveckling, dvs. att köpa eller licenstillverka flygplan. Någon utredning<br />
som motsäger dessa slutsatser har inte gjorts.</p>
<p>I analysen av JAS-projektet har inte heller undersökts och presenterats</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1982/83:2250</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>tänkbara alternativa lösningar som exempelvis licenstillverkning. Inte heller<br />
har alternativa svenskbyggda JAS, exempelvis beträffande motor och<br />
styrsystem, undersökts. Fortfarande kvarstår kritiken mot att riksdagen<br />
endast har att säga ja eller nej till ett enda alternativ. När väl detta beslut är<br />
taget tvingas riksdagen i framtiden att ta de ekonomiska konsekvenserna.</p>
<p>I propositionen anförs att belsutet om JAS måste tas nu för att JAS-planet<br />
skall kunna utvecklas och tillverkas i Sverige. ”För att detta skulle kunna<br />
genomföras är det nödvändigt att fatta beslut och genomföra anskaffningen<br />
tidigare än vad som från strikt militära synpunkter skulle vara nödvändigt.”<br />
Det är således för att upprätthålla utvecklingsenheten på SAAB-Scania och<br />
inte av militära skäl som ett beslut pressats fram. Situationen känns igen från<br />
tidigare. Till detta kan sägas att förutsättningen att producera ett flygplan<br />
(licenstillverka) kvarstår oförändrat, oavsett om beslutet dröjer till 1987 eller<br />
fattas nu. Det borde inte heller var omöjligt att upprätthålla utvecklingskapaciteten<br />
exempelvis via samhällsbeställningar.</p>
<p>Att statsmakterna tvingas av industrin att tidigarelägga militära beställningar<br />
på grund av sysselsättningsskäl är inte ovanligt. Samhället försätts i en<br />
utpressningssituation. I stället borde samhället som enda beställare ha goda<br />
förutsättningar att undvika sådana situationer genom att vid beställningstillfället,<br />
dvs. innan kontrakt skrivs på exempelvis ett visst antal flygplan, ställa<br />
krav på industrin. Detta föreslogs redan 1972 av den s. k. Myrdalutredningen<br />
till FN.</p>
<p>I propositionen sägs att ”med de bedömningar som nu kan göras följer<br />
härav att berörda industrier måste göra särskilda ansträngningar för att möta<br />
de problem som på sikt kan uppstå när först utvecklings- och sedan<br />
tillverkningsarbeten på JAS-planen börjar avta”. Men något krav reses inte<br />
på industrin. Vi föreslår därför, därest vårt förstahandsyrkande om avslag på<br />
propositionen avslås, att riksdagen uttalar att för godkännande av JASprojektet<br />
måste ingå ett villkor att industrin senast 1987 redovisar en plan för<br />
omställning till civil produktion.</p>
<p>Vi är naturligtvis medvetna om att det är omöjligt att för lång tid helt<br />
överblicka utvecklingen. Förhoppningen om att nedrustningsförhandlingarna<br />
skall lyckas har vi alla. Vi bör då vara beredda att avveckla stora delar av<br />
vår militära apparat. Sverige kommer då liksom alla andra länder att ställas<br />
inför svårigheter att övergå till civil produktion. Detta måste förberedas. Ett<br />
beslut om JAS nu förstärker och förlänger det militärindustriella komplexet<br />
och försenar en omställning till avancerad civil produktion. Om beslut om<br />
nedrustning skulle komma, måste Sverige under alla omständigheter vara<br />
berett att avbryta tillverkning eller inköp av nya militärflygplan.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi i första hand</p>
<p style="margin-left:60px;">1. att riksdagen beslutar att uppskjuta beslutet om ett eventuellt<br />
nytt flygplanssystem till 1987 och att därmed avslå proposition<br />
1982/83:119,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2250</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:16px;">2. att riksdagen i andra hand uttalar att i ett godkännande av<br />
JAS-projektet skall ingå som villkor att industrin senast 1987<br />
redovisar en plan för omställning till civil produktion.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 25 mars 1983</p>
<p>EVERT SVENSSON (s)</p>
<p>MAJ BRITT THEORIN (s)</p>
<p>MARGOT WALLSTRÖM (s)</p>
<p>LENA ÖHRSVIK (s)</p>
<p>ANNA LINDH (s)</p>
<p>MARGARETA PERSSON (s)</p>
<p>BARBRO NILSSON (s)<br />
i Örnsköldsvik</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>MAJ-LIS LÖÖW (s)<br />
MARGARETA WINBERG (s)<br />
MONICA ANDERSSON (s)<br />
MONA SAHLIN (s)</p>
<p>GERD ENGMAN (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0EVERT SVENSSONs1undertecknare0MAJ BRITT THEORINs2undertecknare0MARGOT WALLSTRÖMs3undertecknare0LENA ÖHRSVIKs4undertecknare0ANNA LINDHs5undertecknare0MARGARETA PERSSONs6undertecknare0BARBRO NILSSONs7undertecknare0MAJ-LIS LÖÖWs8undertecknare0MARGARETA WINBERGs9undertecknare0MONICA ANDERSSONs10undertecknare0MONA SAHLINs11undertecknare0GERD ENGMANs12undertecknareG6022250Evert Svensson m. fl.mot_198283__2250.pdf103342pdfRiktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119)https://data.riksdagen.se/fil/70450116-A1F0-4FE0-A76C-F7CB68B5EA2B