3108615G60222411982/832241motmotMotion 1982/83:2241 Lars Werner m. fl.MotionMotion224101983-03-23 00:00:002014-11-04 17:19:052014-11-04 00:00:00Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119)Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G6022241/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G6022241https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G6022241
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1982/83:2241</p>
<p>Lars Werner m. fl.</p>
<p>Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119)</p>
<p>Vänsterpartiet kommunisterna har i sin motion 1982/83:168 utförligt<br />
redovisat sin syn på JAS-projektet. De farhågor och den kritik som<br />
framfördes i den motionen i januari 1983 har inte minskat efter den<br />
ekonomiska analys och andra överväganden som presenteras i den nu<br />
framlagda propositionen. Tvärtom, flera av de kritiska påpekanden som då<br />
gjordes från vpk:s sida har verifierats och i vissa fall visat sig vara allvarligare<br />
än underlaget i januari gav anledning till att förmoda.</p>
<p>Det gäller självklart de ekonomiska förutsättningarna för projektet. Vpk<br />
angav i sin januarimotion att kostnaderna för de första 140 planen fram till<br />
sekelskiftet närmade sig 40 miljarder kronor i stället för de vid riksdagsbehandlingen<br />
i juni 1982 angivna 25,7 miljarderna. Detta har nu i regeringens<br />
egen ekonomiska analys visat sig vara i stort sett riktigt.</p>
<p>Vpk har vid upprepade tillfällen varnat för J AS-projektets militärpolitiska<br />
konsekvenser. Ett militärindustriellt samarbete av detta slag med det ena av<br />
stormaktsblocken skadar alliansfriheten och hotar neutraliteten. Samproduktionen<br />
av vitala delar ger upphov till problem på krigsmaterielexportens<br />
område och kan medföra att Sverige dras in i exportaffärer som inte är<br />
förenliga med vårt lands ställning. Detta har nu klart erkänts för en bredare<br />
allmänhet. Motorkontraktet med USA-företaget General Electric förutsätter<br />
att Volvo Flygmotor AB i Trollhättan tillverkar 40 % av de i motorn<br />
ingående delarna. Men förutom delar till de svenska JAS-planen skall<br />
Flygmotor också svara för 50 % av dessa delar till de motorer som General<br />
Electric säljer på andra håll i världen. Det ses av militärindustrin i Sverige<br />
som en framgång och av finansdepartementet antagligen som en erövring av<br />
nya exportandelar, men det borde inge socialdemokratin och regeringen<br />
mycket stora betänkligheter. De svensktillverkade delarna skall märkas och<br />
garantier för deras användning har erhållits, säger krigsmaterielinspektören.<br />
Men kontrollen över var svenska vapen och svensk krigsmateriel slutligen tar<br />
vägen är redan i dag helt ofullkomlig och kommer inte heller att fungera i<br />
detta fall. JAS-projektet är en ytterligare bindning till USA:s och NATO:s<br />
krigsmaterielindustri, där motoraffären bara är en liten del i den stor<br />
process.</p>
<p>Vid riksdagsbehandlingen i juni 1982 talades det mycket om de revolutionerande<br />
tekniska nyheterna i JAS-projektet. Långa utläggningar om den<br />
rörliga vingen, Rockwell, och dess fördelar framlades i debatten. Vpk<br />
påpekade den mycket skarpa kritik som framförts från tekniker utanför<br />
JAS-projektet. I dag är Rockwell-vingen avförd, eftersom den, enligt den nu</p>
</div>
<div class="block ml_0"><p>i</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2241</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>framlagda regeringspropositionen, ”tekniskt inte medför den förväntade<br />
prestandahöjningen”. Tystnaden sänker sig över det hugskottet. Kvar finns<br />
det nya (oprövade) datorbaserade, elektriska styrsystemet och det nya<br />
(likaledes oprövade) kompositmaterialet i bärande konstruktioner. Citat<br />
från regeringens analys: ”Projektet innehåller sålunda i flera väsentliga<br />
avseenden tekniska lösningar grundade på ny teknologi, från vars tillämpning<br />
ännu finns mycket begränsad erfarenhet”. Vilka behov driver fram<br />
denna kvalificerade försöksverksamhet i ett litet, alliansfritt lands neutralitetsförsvar<br />
och bekostat med skattebetalarnas pengar? Varför skall Sverige<br />
ge sig in på lösningar som inte ens stormakterna ännu har prövat? Redan har<br />
det, precis som när det gällde Rockwell-vingen, framförts kritik mot<br />
kompositmaterialet, bl. a. angående dess benägenhet att suga åt sig fukt med<br />
mycket stora viktökningar som följd. Det är, som vpk tidigt har påpekat,<br />
svårt att frigöra sig från tanken att JAS-projektet ingår i ett försöksobjekt för<br />
NATO-sidans flygindustri, där Sverige får vara med att betala en del av<br />
fiolerna.</p>
<p>När det gäller Sveriges militära försvar bekräftar regeringens analys vad<br />
vpk och andra kritiker, inte minst inom det socialdemokratiska partiet, redan<br />
framfört. Det finns inte plats för både JAS och värnpliktsförsvaret inom de<br />
nu planerade ramarna. Konsekvenserna är klara. Antingen måste militärutgifterna<br />
höjas eller JAS, alternativt värnpliktsförsvaret, bantas. Det första<br />
alternativet, höjda militärutgifter, bedömdes redan av mittenregeringen<br />
Fälldin som politiskt omöjligt i dagsläget. Det är bara moderaterna som<br />
förespråkar en sådan lösning. För mittenregeringen blev en bantning av<br />
värnpliktsförsvaret lösningen, först på freds- och senare på krigsorganisationssidan.<br />
Detta framgår med all önskvärd tydlighet av dess sista försvarspolitiska<br />
förslag. För socialdemokraterna framstår nu tydligen en bantning<br />
av JAS-projektet som en framkomlig utväg. Det talas således om ett mindre<br />
antal plan fram till sekelskiftet, nedskärning av viss kringutrustning som<br />
vapen, reservdelar m. m. Konsekvensen blir ju att styckekostnaden per plan<br />
kommer att stiga kraftigt. Om man för samma summa som tidigare beräknats<br />
för 140 plan bara kan anskaffa 130 eller 120 plan blir detta oundvikligen<br />
fallet. I och med det bortfaller ett av de bärande argumenten för JAS,<br />
nämligen att det var den billigaste lösningen för anskaffning av de militära<br />
flygplan som Sverige anses behöva. Det var diskutabelt redan första gången<br />
det framfördes och är nu helt felaktigt.</p>
<p>Det har talats om sysselsättningseffekter. Industrigruppen JAS (IGJAS)<br />
har den 22 februari 1983 redovisat vad som hittills åstadkommits för att skaffa<br />
”de 800 jobben”. Några exempel: Volvo Flygmotor har övertagit verksamhet<br />
för plåtbearbetning från Saab-Scania i Trollhättan och planerat<br />
nyanställning av 50 personer de närmaste åren. LM Ericsson har startat ett<br />
programvaruhus med 5 anställda, som i Luleå kan bli 20. Saab-Scania har<br />
startat tillverkning av artiklar till luftfjädrande bussar i Luleå, där 17 skall<br />
anställas. Man har flyttat framaxelmontering från Södertälje till Falun, vilket</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2241</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ger 51 jobb, dock inga nya. Artiklar till ny personbilsmodell i Kristinehamn<br />
ger 62 anställda. Tillverkning av ny smörjoljepump för dieselmotorer i<br />
Göteborg ger 6 anställda och gjutgods till växellådor och dieselmotorer i<br />
Sibbhult ger 45 anställda. Aggregatram till ny personbil i Olofström ger 30<br />
anställda och gjutgods i lastbilschassier i Norrahammar 2 anställda. Förenade<br />
Fabriksverken (FFV) har arbetat med två projekt i Östersund: tillvaratagande<br />
av sjövattenvärme och ett system för flygfältsbelysning. Detta kan ge<br />
ca 40 anställda. FFV har vidare diskuterat att överföra ett par elektronikprojekt<br />
till Norrbotten, vilket kan ge anställning åt 5 personer, på sikt kanske<br />
20.</p>
<p>Som synes har alla de redovisade ökningarna, flyttningarna och planerade<br />
ökningarna av arbeten mycket nära samband med den högutvecklade<br />
teknologin och innovationerna inom mångmiljardprojektet JAS! Reell<br />
ökning är knappt 200 nya arbeten som förmodligen skulle tillkommit vare sig<br />
JAS tillverkas eller inte.</p>
<p>IGJAS rapport nämns i den nu föreliggande propositionen som ett<br />
framsteg. Det måste sägas att kraven från regeringens sida inte är stora. Om<br />
JAS-projektet mot allt motstånd skall drivas vidare på sådana premisser, kan<br />
de arbetslösa i Sverige inte räkna med särskilt stor utdelning av alla satsade<br />
miljarder. Större kontroll och styrning från samhällets sida är nödvändig.<br />
Den i propositionen nämnda kommittén som skall tillsättas av industriministern<br />
för att följa JAS-upphandlingen får en mycket viktig uppgift. Den bör<br />
därför få en parlamentarisk sammansättning med representation för alla<br />
riksdagspartier. Men IGJAS rapport visar framför allt en annan sak.<br />
Projektet ger inte några nya arbeten i Sverige, som är nämnvärda i<br />
förhållande till kostnaden.</p>
<p>De slutsatser som måste dras är ovillkorliga. JAS-beslutet måste rivas upp,<br />
miljarderna som tänkts för projektet omfördelas till att skapa nya och<br />
varaktiga arbeten i Sverige utan beroende av knytningar till internationella<br />
storföretag som General Electric och andra. Flygindustrin i Sverige måste<br />
inriktas på en snabb minskning av militär produktion. Detta måste påbörjas<br />
nu och inte fördröjas genom att tillverkning av ett nytt militärplan påbörjas<br />
tidigare än vad som är nödvändigt och dras ut in i framtiden då det är än<br />
mindre nödvändigt. Vpk har under många år begärt en planerad omställning<br />
av den svenska flygindustrin från militär till civil produktion. I dag är det<br />
kravet aktuellare än någonsin.</p>
<p>Med hänvisning till vad som framförts i motionen föreslås</p>
<p style="margin-left:61px;">1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br />
att JAS-projektet inte skall genomföras,</p>
<p style="margin-left:61px;">2. att, om yrkandet under 1 inte vinner bifall, riksdagen hos<br />
regeringen begär att den kommitté som skall tillsättas för att<br />
följa JAS-upphandlingen får en parlamentarisk sammansättning<br />
med representation för alla riksdagspartierna,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:2241</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder<br />
för en planmässig övergång från militär till civil produktion<br />
inom svensk flygindustri.</p>
<p>Stockholm den 23 mars 1983</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>LARS WERNER (vpk)</p>
<p>KARIN NORDLANDER (vpk)<br />
NILS BERNDTSON (vpk)</p>
<p>EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
BERTIL MÅBRINK (vpk)<br />
OSWALD SÖDERQVIST (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0KARIN NORDLANDERvpk2undertecknare0NILS BERNDTSONvpk3undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk4undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk5undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk6undertecknare0OSWALD SÖDERQVISTvpk7undertecknareG6022241Lars Werner m. fl.mot_198283__2241.pdf106821pdfRiktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83:119)https://data.riksdagen.se/fil/2C815A1A-C158-47C6-8525-3E47D3883F7A