3108588G60222141982/832214motmotMotion 1982/83:2214 Bertil Lidgård m. fl.MotionMotion221401983-02-28 00:00:002014-11-04 17:18:452014-11-04 00:00:00Ändring i brottsbalken m. m. (villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet m. m.) (prop. 1982/83:85)Bertil Lidgård m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G6022214/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G6022214https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G6022214
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1982/83:2214</p>
<p>Bertil Lidgård m. fl.</p>
<p>Ändring i brottsbalken m. m. (villkorlig frigivning och kriminalvård i<br />
frihet m. m.) (prop. 1982/83:85)</p>
<p>Ett införande av obligatorisk villkorlig frigivning innebär att straffdom<br />
endast får rättsverkan till en del. Genom en lagregel bestäms att vad som<br />
framgår av andra lagregler endast delvis skall äga tillämpning. En sådan<br />
ordning underminerar lagarnas och domstolarnas auktoritet. De utförliga<br />
resonemang om individual- och allmänpreventiva hänsyn som ligger till<br />
grund för domstolarnas straffmätning, och som redovisas i domen, blir helt<br />
desavuerade genom en obligatorisk villkorlig frigivning. Lagrådet är av<br />
samma uppfattning och skriver i sitt yttrande: ”Allmänt sett framstår det som<br />
otillfredsställande, inte minst med hänsyn till förtroende för rättsväsendet,<br />
om de faktiska rättsverkningarna av en straffdom på detta sätt kommer att<br />
väsentligt skilja sig från vad den enligt lydelse går ut på; man kan få intrycket<br />
att domstolar och åklagare inte menar allvar med uttalanden som i sådan grad<br />
avviker från verkligheten”.</p>
<p>Brottsutvecklingen i Sverige inger oro. I denna situation är det angeläget<br />
att nya lagregler stärker respekten för lag och skärper kampen mot brott. Ett<br />
förslag om obligatorisk villkorlig frigivning verkar i motsatt riktning. Den<br />
obligatoriska frigivningen saknar också stöd i det allmänna rättsmedvetandet.</p>
<p>Enligt vår mening bör därför obligatorisk villkorlig frigivning avvisas på<br />
principiella grunder. Huvudprincipen måste vara att utdömt straff skall<br />
avtjänas.</p>
<p>Syftet med föreliggande förslag har varit att minska antalet och längden av<br />
de straffrättsliga frihetsberövandena. En sådan utveckling har ansetts vara<br />
önskvärd av såväl humanitära som ekonomiska skäl.</p>
<p>Det står klart att långa fängelsestraff många gånger har negativa effekter<br />
på den intagne. I vissa fall kan dock frihetsberövandet vara positivt på sikt,<br />
genom att den dömde kommer ifrån en socialt olämplig miljö.</p>
<p>Redan i dag uppfyller rättstillämpningen målet att så långt som möjligt<br />
begränsa användandet av och längden på fängelsestraff. I det längsta, om ej<br />
hänsyn till den allmänna laglydnaden lägger hinder i vägen, väljer<br />
domstolarna andra påföljder än fängelse. Vid bestämmande av frihetsstraff<br />
utnyttjas dessutom regelmässigt endast straffskalornas nedre del. Ofta<br />
dömer domstolarna till det lägsta straff som är möjligt enligt den tillämpliga<br />
straffskalan, särskilt vid brott som har högt straffminimum. Utrymmet för att<br />
med nuvarande straffskalor ytterligare begränsa användandet av frihetsstraff<br />
måste därför anses vara begränsat.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:2214</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Frihetsberövandets allmänpreventiva effekt gör det vidare inte möjligt att<br />
genomföra en generell minskning av antalet frihetspåföljder eller längden på<br />
fängelsestraffen, utan att medborgarna uppfattar det så att gränserna vidgas<br />
för vad samhället anser sig kunna tolerera i fråga om brottslighet med<br />
följande begränsning av samhällsskyddet. Lagrådet anför också att "Mot en<br />
förkortning av frihetsstraffen skall då vägas den betydelse straffet kan ha för<br />
att tillgodose allmänpreventiva skäl och samhällsskyddsaspekter”. Någon<br />
sådan avvägning redovisas inte i propositionen.</p>
<p>Förslaget innebär att brottsbalkens strafflatituder, som var föremål för<br />
ingående överväganden i samband med lagens tillkomst, kommer att<br />
devalveras med 50 %. Detta utan att frågan prövats så ingående som en så<br />
dramatisk förändring av straffens längd motiverar. Via en generell tillämpning<br />
av den fakultativa frigivningen som vi starkt kritiserat, har en<br />
förkortning av fängelsestraffen smugits igenom. Nu är tanken att en<br />
ytterligare förkortning skall genomföras.</p>
<p>Ur allmänpreventiv synvinkel är denna kraftiga schablonmässiga rabattering<br />
av fängelsestraff synnerligen olämplig.</p>
<p>I anledning av förslaget om påföljden villkorligt fängelse säger departementschefen:<br />
"Innan båda kommittéerna har slutfört sitt arbete och<br />
möjligheter finns att på grundval av ett fullständigt beslutsunderlag få<br />
överblick över hur hela påföljdssystemet i framtiden bör vara utformat, bör<br />
man därför enligt min mening inte lämpligen ta slutlig ställning” (prop.<br />
s. 62). Denna vägledande uppfattning gäller med än större tyngd för frågan<br />
om ett införande av obligatorisk villkorlig frigivning som har en betydande<br />
principiell räckvidd. Regeringen har inte anfört skäl som motiverar att denna<br />
fråga behandlas skilt från påföljdssystemet i övrigt. Enligt vår uppfattning är<br />
det därför synnerligen otillfredsställande att regeringen valt att bryta ut<br />
denna ur sitt kriminalpolitiska sammanhang. Även lagrådet är starkt kritisk<br />
till regeringens handläggning.</p>
<p>Det olämpliga i förfarandet framstår mycket tydligt genom att fängelsestraffkommittén<br />
synes egentligen vilja föreslå ett avskaffande av den<br />
villkorliga frigivningen, men avstått härifrån av praktiska skäl samtidigt som<br />
flera remissinstanser förordat ett avskaffande av den villkorliga frigivningen.<br />
Endast vid en samlad bedömning av påföljdssystemets utformning och<br />
kriminalpolitikens utveckling kan en nödvändig avvägning mellan olika<br />
intressen göras.</p>
<p>Förslaget innebär att de faktiska strafftiderna för en lång rad - i många fall<br />
grova - brott minskar med en tredjedel. Detta sker utan någon bedömning<br />
huruvida de aktuella brottstyperna, var för sig, per den 1 juli 1983 skall ha ett<br />
lägre straffvärde.</p>
<p>Enligt preliminära beräkningar från kriminalvårdsstyrelsen kommer ca<br />
450 intagna att friges fredagen den 1 juli. Detta innebär en mycket kraftig<br />
belastning på frivårdens resurser. Lämpligheten av att frisläppa ett så stort<br />
antal intagna en fredag under semesterperioden kan starkt ifrågasättas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1982/83:2214</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Det kan inte uteslutas att den reella strafftiden vid några brott skall sänkas.<br />
Det är heller inte osannolikt att tiden i vissa fall skall förlängas. Dessa<br />
avvägningar bör dock göras vid en samlad bedömning där såväl övergripande<br />
kriminalpolitiska synpunkter som de enskilda brottstypernas straffvärde<br />
noga beaktas. Skulle resultatet av denna bedömning bli att påföljderna bör<br />
förändras, skall detta ske genom att strafflatituderna ändras. Vi finner därför<br />
att den föreslagna schablonförkortningen av fängelsetiderna är oacceptabel.</p>
<p>Av propositionen framgår att vid sidan av de humanitära skälen har<br />
ekonomiska motiv spelat en framträdande roll för förslaget om förkortning<br />
av fängelsestraffen. Regeringens slutsats av att landets fängelser är mycket<br />
hårt belastade är att fängelsestraffen är för många och för långa. Enligt vår<br />
uppfattning är skälet att brottsligheten är för omfattande och grov. Statistik<br />
över brottsutvecklingen stöder denna uppfattning. Departementschefen<br />
säger att beläggningen på fängelserna har gett upphov till ”betydande<br />
kapacitetsmässiga problem” och han fortsätter ”för mig står det klart att det<br />
även från samhällsekonomiska synpunkter måste vara ett önskemål att<br />
denna utveckling bryts”. Vi anser att kriminalpolitiska avgöranden skall<br />
bestämma brottspåföljderna, inte ekonomiska. Regeringsförslaget ger starkt<br />
intrycket av att vi riskerar att få fängelestraff, vars längd är beroende av<br />
kortsiktiga ekonomiska bedömningar. Denna typ av indexreglerade fängelsestraff<br />
säger vi bestämt nej till.</p>
<p>Den fakultativa villkorliga frigivningen har kommit att tillämpas närmast<br />
som om den vore obligatorisk. De argument som vi ovan redovisat mot den<br />
obligatoriska frigivningen äger ägen giltighet beträffande en generellt<br />
tillämpad fakultativ frigivning.</p>
<p>Den i praktiken tillämpade regeln att villkorlig frigivning vid fängelsestraff<br />
under två år och sex månader sker efter två tredjedelar av strafftiden, medan<br />
frigivning vid längre fängelsestraff sker redan efter halva tiden är stötande<br />
både ur proportionalitetssynpunkt och av allmänpreventiva skäl. Lång<br />
strafftid kan enligt vår mening aldrig schablonmässigt anses vara sådant<br />
särskilt skäl som anges i 26 kap. 6 § 1 p brottsbalken.</p>
<p>Utgångspunkten för straffverkställighet skall vara att utdömt straff skall<br />
avtjänas. Det är domstolarnas sak att göra en total bedömning av vad som är<br />
en adekvat påföljd i det individuella fallet. Endast undantagsvis bör utdömd<br />
påföljd genom administrativt beslut förändras.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda och med särskilt beaktande av att mera<br />
ingripande förändringar i principerna för straffverkställighet bör göras vid en<br />
bedömning av påföljdssystemet i sin helhet, föreslår vi att förslaget när det<br />
gäller villkorlig frigivning avvisas. Vi anser det dock nödvändigt att praxis<br />
ändras så att strafftid längre än två år och sex månader inte generellt ger<br />
villkorlig frigivning efter halva tiden.</p>
<p>Hur framtidens frivårdssystem skall utformas bör diskuteras i samband<br />
med att frivårdskommitténs slutbetänkande presenteras.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1982/83:2214</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:9px;">Mot bakgrund av vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen avslår proposition 1982/83:85 i vad avser förslag<br />
om införande av obligatorisk generell frigivning,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen avslår förslag till lag om ändring i lagen (1974:203)<br />
om kriminalvård i anstalt i vad avser 33 §.</p>
<p>Stockholm den 28 februari 1983<br />
BERTIL LIDGÅRD (m)</p>
<p>INGER WICKZÉN (m) BJÖRN KÖRLOF (m)</p>
<p>GÖRAN ERICSSON (m) ARNE SVENSSON (m)</p>
<p>GUNNEL LILJEGREN (m) SVEN MUNKE (m)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>ANITA BRÅKENHIELM (m) PER-OLOF STRINDBERG (m)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>NIC GRÖNVALL (m)</p>
<p>ALLAN EKSTRÖM (m)</p>
<p>STEN ANDERSSON (m)<br />
i Malmö</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>MONA SAINT CYR (m)<br />
MARGIT GENNSER (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0BERTIL LIDGÅRDm1undertecknare0INGER WICKZÉNm2undertecknare0BJÖRN KÖRLOFm3undertecknare0GÖRAN ERICSSONm4undertecknare0ARNE SVENSSONm5undertecknare0GUNNEL LILJEGRENm6undertecknare0SVEN MUNKEm7undertecknare0ANITA BRÅKENHIELMm8undertecknare0PER-OLOF STRINDBERGm9undertecknare0NIC GRÖNVALLm10undertecknare0ALLAN EKSTRÖMm11undertecknare0STEN ANDERSSONm12undertecknare0MONA SAINT CYRm13undertecknare0MARGIT GENNSERm14undertecknareG6022214Bertil Lidgård m. fl.mot_198283__2214.pdf130654pdfÄndring i brottsbalken m. m. (villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet m. m.) (prop. 1982/83:85)https://data.riksdagen.se/fil/BB1B2124-A42E-4057-8051-F4839422A41E