3071283 G602128 1982/83 128 mot mot Motion 1982/83:128 Lars Werner m. fl. Motion Motion 128 0 1982-11-19 00:00:00 2014-10-13 15:00:42 2014-10-13 00:00:00 Upphävande av beslutet om karensdagar, m. m. (prop. 1982/83:55) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G602128/text https://data.riksdagen.se/dokument/G602128 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G602128 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>29</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">Motion<br /> 1982/83:128</p> <p style="margin-left:4px;">Lars Werner m. fl.</p> <p style="margin-left:4px;">Upphävande av beslutet om karensdagar, m. m. (prop. 1982/83:55)</p> <p style="margin-left:4px;">Under de sex år av borgerliga regeringar som nu är till ända vreds<br /> politiken successivt allt längre åt höger. Alltmer uttalat böljade de borgerliga<br /> partierna att rasera viktiga sociala erövringar för folkflertalet. Dessa<br /> åtgärder påstods vara ekonomiska nödvändigheter. Men deras effekt var<br /> att fördjupa den ekonomiska krisen och i ökad omfattning låta krisens<br /> bördor bäras av de mest utsatta grupperna. De borgerliga sade sig genomföra<br /> nedskärningar i den offentliga sektorn, men de angrep mest transfereringarna<br /> via denna sektor och därigenom de ekonomiskt svagastes konsumtion.</p> <p style="margin-left:4px;">De borgerliga partierna genomdrev försämringar för pensionärer och<br /> andra grupper med basbeloppsanknutna inkomster, genom att holka ur<br /> beräkningsgrunden för basbelopp. De drev igenom beslut om att införa<br /> karensdagar och försämra ersättningsnivåerna inom sjukförsäkringen, vilket<br /> främst skulle slå mot arbetarklassen. De genomdrev försämringar i<br /> arbetslöshetsförsäkringen. De försämrade statens bidrag till den kommunala<br /> barnomsorgen.</p> <p style="margin-left:4px;">Denna borgerliga politik mötte berättigad och hård kritik inom hela<br /> arbetarrörelsen och andra folkorganisationer. De båda arbetarpartierna,<br /> SAP och vpk, bekämpade dessa försämringar innan de genomfördes och<br /> lovade i valrörelsen, var för sig, att de båda partierna skulle verka för att<br /> en eventuell ny majoritet i riksdagen skulle undanröja och upphäva dessa<br /> försämringar.</p> <p style="margin-left:4px;">I proposition 1982/83:55 framställer regeringen bl. a. förslag som i huvudsak<br /> innebär ett uppfyllande av de löften de båda arbetarpartierna var<br /> för sig har gjort. Vi hälsar förslagen i propositionen i dessa delar med<br /> tillfredsställelse.</p> <p style="margin-left:4px;">Regeringen förordar i propositionen olika insatser för att stödja barnfamiljerna.<br /> Vi delar här regeringens bedömning att barnfamiljerna i många<br /> fall har en pressad situation. Den ekonomiska krisen, de sex åren av<br /> borgerlig politik och den nya regeringens första åtgärd att devalvera kronan<br /> har medfört detta.</p> <p style="margin-left:4px;">De av regeringen framlagda förslagen går också här i rätt riktning. Vi har<br /> dock avvikande meningar på ett par punkter.</p> <p style="margin-left:4px;">Regeringen föreslår en kraftig uppräkning av det s. k. flerbarnstillägget.<br /> Båda arbetarpartierna har tidigare varit kritiska till denna konstruktion.<br /> Även om det finns vissa skäl i den aktuella situationen, med de starkt<br /> fördyrade levnadskostnaderna, som talar för en lösning som regeringen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1982/83:128</p> </div> <div class="block ml_39"><p>30</p> </div> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:4px;">förordar, finns det starka principiella betänkligheter mot detta tillägg och<br /> en ökning av det. Systemet innebär en premiering av stora familjer och<br /> utgör en stimulans till att kvinnorna skall stanna hemma i stället för att<br /> kräva sin rätt till arbete och barnomsorgsplatser. De medel som används<br /> till en ökning av flerbarnstillägget bör i stället användas till en ytterligare<br /> ökning av det allmänna barnbidraget.</p> <p>Regeringen föreslår att 230 milj. kr. skall användas till ökade livsmedelssubventioner.<br /> Mot bakgrund av devalveringen, de aviserade jordbruksavtalen<br /> och förslaget om en allmän höjning av mervärdeskatten är denna<br /> summa mångfaldigt för liten. Kampen mot de stigande livsmedelspriserna<br /> kommer att bli en huvudfråga framöver. Nästa år kan dessa komma att<br /> stiga med mer än 15 %. Detta är ett avgörande skäl mot en allmän momshöjning<br /> och måste finnas med i en kommande bedömning av livsmedelssubventionernas<br /> storlek.</p> <p>När det gäller övriga förslag som regeringen förordar för att förbättra<br /> villkoren för utsatta grupper vill vi framhäva följande.</p> <p>Pensionssystemets nuvarande uppbyggnad innebär att en ökad inflation<br /> medför större klyftor mellan pensionärerna. Förslagen i propositionen<br /> undanröjer inte dessa effekter utan medverkar till ökade orättvisor i pensionssystemet.<br /> Medan en folkpensionär som enbart har folkpension och<br /> pensionstillskott får en pensionsökning på 200 kr. i månaden, får den som<br /> har full ATP en ca tre gånger så stor ökning. De över 700000 pensionärer<br /> som bara har folkpension och helt eller del av pensionstillskott tål icke<br /> ytterligare standardsänkningar. I en framtida behandling av pensionärernas<br /> situation måste deras läge särskilt beaktas.</p> <p>Även om vi nu godtar regeringens förslag står vi fast vid vad vi tidigare<br /> framfört, att det nuvarande ATP-systemet måste ses över ur fördelningspolitisk<br /> synpunkt. Alla pensionärer måste ha en ekonomiskt trygg ålderdom.</p> <p>Regeringsförslaget uppfyller inte helt ett återställande av värdesäkringen<br /> av pensionerna. Detta är en allvarlig brist. Ett fullt återställande borde ha<br /> inneburit att revideringen av pensionerna icke bara skall ske årsvis utan<br /> varje gång konsumentprisernas ökning varit större än 3 %. Till ett sådant<br /> fullvärdigare indexskydd av pensionerna finns anledning att återkomma.</p> <p>Propositionens förslag att tidigare gällande statsbidrag till kommunernas<br /> barnomsorg skall vara kvar under 1983 är att stoppa ett steg i fel riktning.<br /> Ett nytt statsbidragssystem är under utarbetande inom socialdepartementet.<br /> När detta system presenteras finns anledning att på nytt pröva frågan.</p> <p>Vår principiella ståndpunkt är att KAS och arbetslöshetsunderstödet<br /> bör ha samma lägsta nivå. Regeringens förslag innebär att lägsta nivån i<br /> KAS skall vara 100 kr. och i A-kassorna 110 kr. Dessa nivåer ligger något<br /> under vad vi tidigare krävt och strider mot den princip om samma lägsta<br /> nivå som vi förordar. Vi motsätter oss dock inte nu regeringsförslagen,<br /> men anser att frågan bör prövas på nytt under arbetet med statsbudgeten<br /> för 1983/84.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:128</p> </div> <div class="block ml_41"><p>31</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Däremot är vi inte ense med regeringen om att slopa KAS för ungdomar<br /> under 18 år. Även om antalet ungdomsarbetsplatser byggs ut, vet vi att det<br /> i flera kommuner ändå finns betydande svårigheter att ordna sådana<br /> platser. Besparingen inom KAS-systemet är mycket ringa — men för vissa<br /> familjer med ungdomar i de berörda åldrarna kan åtgärden få stor betydelse.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringen förordar att dess förslag till åtgärder på det sociala området<br /> skall motsvaras av höjda inkomster för staten. Detta är i nuvarande läge en<br /> riktig utgångspunkt.</p> <p>Regeringen beräknar att dess förslag sammantaget för statsbudgeten och<br /> socialförsäkringssektorn ökar utgifterna med ca 7,4 miljarder kronor. Vi<br /> hävdar för vår del att denna siffra är för hög. För det första tycks kostnaderna<br /> för sjukförsäkringen allmänt minska till följd av minskad sjukfrånvaro.<br /> Men viktigare i sammanhanget är att upphävandet av beslutet om<br /> karensdagar - som aldrig trätt i kraft — inte utgör någon kostnad. Dessutom<br /> understryker regeringen själv i propositionen att 85 % av den påstådda<br /> ”karensdagskostnaden” eller ca 1500 milj. kr. kommer att täckas med<br /> arbetsgivaravgifter och avgifter från egna företagare. Det innebär att den<br /> egentliga utgiftsökningen begränsar sig till 5,9 miljarder.</p> <p>Regeringen vill finansiera sina förslag genom att höja mervärdeskatten<br /> och genom en förändring av arbetsgivaravgiften för sjukförsäkringen och<br /> arbetsmarknadsavgiften. Vidare får staten ökade skatteinkomster som<br /> följd av uppräkningen av pensioner, sjukersättning och arbetslöshetsunderstöd.</p> <p>Regeringen hävdar att dess förslag till höjd moms kommer att ge 4,5<br /> miljarder kronor, dess förslag om ändrade arbetsgivaravgifter kommer att<br /> ge 1,5 miljarder kronor och de ökade skatteinkomsterna ger 1,1 miljarder<br /> kronor i inkomstökning för statskassa och socialförsäkringssektor.</p> <p>Det synes oss som om regeringsförslaget innebär en ”överfinansiering”<br /> på 1,5 miljarder kronor. Vi har inget att erinra mot förslagen till ändrade<br /> arbetsgivaravgifter eller mot de beräkningar av ökade skatteinkomster<br /> regeringen gjort.</p> <p>Däremot avvisar vi förslaget till en allmän höjning av mervärdeskatten.<br /> Detta förslag måste kritiseras såväl från fördelningspolitisk som från allmän<br /> ekonomisk-politisk synpunkt.</p> <p>De senaste årens ekonomiska utveckling i vårt land har inneburit en<br /> stark nedpressning av folkflertalets reala inkomster och av den privata<br /> konsumtionen. Den nyss genomförda devalveringen har ytterligare accentuerat<br /> denna utveckling. Aviserade mycket omfattande ökningar av såväl<br /> hyror som matpriser kommer än mer att skärpa läget.</p> <p>En viktig del i de senaste årens ekonomiska kris har varit den sviktande<br /> hemmamarknaden. En stor del av vårt lands produktiva kapacitet - ja,<br /> faktiskt större delen - är inriktad på denna marknad. En ytterligare kraftig</p> </div> <div class="block ml_20" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:128</p> </div> <div class="block ml_40"><p>32</p> </div> <div class="block ml_2"><p>begränsning av denna kommer att försvåra en förbättring av det allmänna<br /> ekonomiska läget. Det står i motsättning till kampen mot arbetslösheten.</p> <p>Fördelningspolitiskt slår också mervärdeskatten relativt hårdare mot de<br /> sämst ställda — enär de använder en större andel av sina inkomster till<br /> konsumtion av momsbelagda varor. Folk med högre inkomster har högre<br /> sparande, kan köpa aktier eller placerar större andel än lågavlönade av sin<br /> konsumtion utomlands osv., vilket gör att momsen drabbar dem relativt<br /> sett lindrigare.</p> <p>I synnerhet gäller detta mervärdeskatten på livsmedel och andra nödvändighetsvaror.</p> <p>För att dessa fördelningspolitiskt orättfärdiga följder av mervärdeskatten<br /> skall motverkas bör momsen differentieras. Ett ytterligare skäl härför<br /> är den allvarliga utvecklingen av livsmedelspriserna. Inriktningen på en<br /> differentiering av momsen måste vara att momsen på livsmedel sänks och<br /> på sikt slopas, att momsen icke höjs från nuvarande nivå på vissa andra<br /> oumbärliga varor medan momsen kan höjas på mer umbärliga varor och<br /> lyxvaror. En differentiering av mervärdeskatten kräver en viss förberedelsetid.<br /> Riksdagen bör därför nu ta ett principbeslut om en differentiering av<br /> mervärdeskatten. Denna bör vara möjlig att genomföra från den 1 juli 1983.</p> <p>Intill dess bör inte mervärdeskatten ändras. Vi yrkar därför avslag på<br /> regeringens förslag till allmän höjning av mervärdeskatten.</p> <p>I stället för genom en höjning av mervärdeskatten bör de sociala åtgärderna<br /> - om vilka vi är eniga med regeringen - finansieras enligt följande.</p> <p>1. Skärpt skatt på stora förmögenheter — arv och gåvor. Regeringen<br /> förordar i annan proposition en viss sådan skärpning. Vi menar att man<br /> kan gå längre på den vägen. Den relativt begränsade skärpningen av<br /> förmögenhetsskatten regeringen förordar kan fördubblas. Arvs- och gåvoskatten<br /> bör ytterligare höjas för de största arven och gåvorna. Detta ger<br /> en statsinkomstökning på minst 300 miljoner.</p> <p>2. Regeringen förordar en viss begränsning av skatte- och aktiefondssparandet.<br /> Länge var båda arbetarpartierna eniga om att dessa sparfonder<br /> borde slopas fullt ut. Vi förordar ett sådant fullt slopande av dessa sparformer,<br /> vilket ger en förstärkning av statskassan med ytterligare ca 800<br /> milj. kr.</p> <p>3. Företag och enskilda har med nuvarande regler att göra avdrag för<br /> representation. En vanlig anställd har ingen avdragsrätt vare sig för att<br /> hon/han ibland kan bjuda bekanta på restaurant eller för att ge dem presenter.<br /> Men en begränsad krets, oftast redan mycket välbeställda medborgare,<br /> kan kalla samma sak representation och via sitt företag se till att det<br /> blir avdragsgilla ”kostnader”. Vi har också på senare år en omvittnad<br /> tendens att det s. k. plastkortsätandet breder ut sig.</p> <p>Omfattningen av representationen beräknades av företagsskatteberedningen<br /> att 1976 ha uppgått till minst 700 milj. kr. Även om det sedan dess<br /> företagits vissa ändringar - bl. a. så att utgifter för vin och sprit icke längre</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:128</p> </div> <div class="block ml_40"><p>33</p> </div> <div class="block ml_3"><p>är avdragsgilla — torde densamma i dag utgöra mer än 1 miljard kronor.<br /> Gränserna för kostnaderna har icke förändrats.</p> <p>Ett slopande av representationsavdraget skulle således innebära en förstärkning<br /> av statens inkomster på mer än 500 milj. kr. Valet mellan en<br /> fördyring av folkflertalets nödvändiga konsumtion och företagens och<br /> överklassens representation är utifrån vår fördelningspolitiska inställning<br /> självklart. Vi förordar därför att avdragsrätten för representation avskaffas.</p> <p>4. En särskild skatt bör införas på företagens investeringar utomlands.<br /> Utvecklingen av företagens investeringar har på senare tid entydigt gått i<br /> den riktningen att investeringarna i Sverige minskat eller legat lågt medan<br /> satsningarna på verksamhet i andra länder ökat. En skatt på utlandsinvesteringar<br /> har därför en dubbel effekt. Dels medför den ökade inkomster för<br /> staten, dels innebär den en ökad ”konkurrenskraft” för investeringar i<br /> Sverige.</p> <p>Tekniskt bör skatten vara knuten till utnyttjandet av de tillstånd till<br /> utlandsinvesteringar som lämnas av riksbanken. En 10-procentig utlandsinvesteringsavgift<br /> på dessa utnyttjanden skulle ge statskassan en inkomstförstärkning<br /> av mellan 500 och 600 milj. kr.</p> <p>5. I proposition 1982/83:50 förordar regeringen ändrade skatteskalor<br /> och ett visst inflationsskydd. Dessa förändringar baserar sig på den skatteöverenskommelse<br /> som tidigare det nuvarande regeringspartiet och två<br /> av de borgerliga partierna slöt våren 1982. Vi har för vår del skarpt<br /> kritiserat innehållet i denna överenskommelse. Den minskning av marginalskatterna<br /> som den innebär främjar främst höginkomsttagarna. I motion<br /> till proposition 1982/83:50 framställer vi förslag till annan utformning av<br /> skatteskalorna. Våra förslag innebär större skattesänkningar för inkomsttagare<br /> med inkomster under 100000 kr. än vad regeringen föreslår. Däremot<br /> begränsas, i förhållande till regeringsförslaget, kraftigt skattelindringarna<br /> för höginkomsttagarna. Vårt förslag kostar 1 miljard kronor mindre än<br /> regeringsförslaget.</p> <p>För år 1983 bör dessutom följande ändringar göras i inkomstskatterna.<br /> Ett fullt slopande av inflationsskyddet innebär en inkomstförstärkning för<br /> staten med ca 3 miljarder kronor. Dessa pengar bör användas dels för att<br /> bidra till att täcka de sociala åtgärder som förordas i proposition 1982/<br /> 83:55, dels för att ge en inkomstskattelindring genom en skattereduktion<br /> för låg- och mellaninkomsttagare. 1 miljard kronor används till det först<br /> nämnda ändamålet och 2 miljarder till en begränsning av inkomstskatterna.</p> <p>Sammanfattning</p> <p>Vi hälsar med tillfredsställelse regeringens förslag att undanröja och<br /> upphäva under den borgerliga regeringsperioden fattade beslut om försämringar<br /> på det sociala området.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:128</p> </div> <div class="block ml_40"><p>34</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vi godtar också huvudinriktningen på förbättrat stöd till barnfamiljerna,<br /> men anser att de medel som regeringen vill använda till en ökning av<br /> flerbarnstillägget i stället bör användas för en ytterligare ökning av det<br /> allmänna barnbidraget. Vi anser också att ungdomar mellan 16 och 18 år<br /> även framdeles skall kunna komma i åtnjutande av KAS.</p> <p>Vi är motståndare till en allmän höjning av mervärdeskatten. Vi anser att<br /> denna bör differentieras bl. a. mot bakgrunden av mycket stora prishöjningar<br /> som väntas på livsmedel.</p> <p>Vi yrkar avslag på regeringens förslag att nu höja mervärdeskatten. I<br /> stället bör de sociala åtgärderna - utöver regeringens övriga finansierings</p> </div> <div class="block ml_3"><p>förslag - finansieras genom:</p> <p style="text-align:right;">1. I förhållande till regeringens i prop. 1982/83:50 förordade<br /> höjning en ytterligare ökning av förmögenhets-,</p> <p>arvs- och gåvoskatten 300 milj. kr.</p> <p>2. slopande av aktie- och skattefondssparande 800 milj. kr.</p> <p>3. slopande av avdragsrätten vid representation 500 milj. kr.</p> <p>4. särskild skatt på utlandsinvesteringar 550 milj. kr.</p> <p style="margin-left:12px;">5. ändrade skatteskalor i den statliga inkomstskatten under<br /> 1983, skattereduktioner till låg- och mellaninkomsttagare<br /> 1000 milj. kr.</p> <p style="margin-left:206px;">Summa 3150 milj. kr.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Då de flesta av dessa finansieringsalternativ finns berörda i proposition<br /> 1982/83:50 återfinns våra konkreta yrkanden på dessa punkter i den motion<br /> vi väckt i anledning av denna proposition.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts föreslås</p> <p style="margin-left:42px;">att riksdagen beslutar att med godkännande av proposition 1982/<br /> 83:55 i övrigt</p> <p style="margin-left:42px;">1. godkänna vad som i motionen anförs om avslag på ökningen på<br /> flerbarnstillägget och ökning av det allmänna barnbidraget,</p> <p style="margin-left:42px;">2. avslå förslaget i propositionen att KAS ej längre skall kunna utgå<br /> till ungdomar mellan 16 och 18 år,</p> <p style="margin-left:42px;">3. avslå förslaget till allmän höjning av mervärdeskatt,</p> <p style="margin-left:42px;">4. godkänna vad som i motionen anförs om en differentierad mervärdeskatt<br /> och hos regeringen hemställa om förslag i enlighet<br /> därmed,</p> <p style="margin-left:42px;">5. godkänna motionens förslag till finansiering av de i propositio</p> <p style="margin-left:33px;">• nen föreslagna och i motionen förordade åtgärderna.</p> </div> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_13" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:128</p> </div> <div class="block ml_40"><p>35</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 19 november 1982</p> <p>LARS WERNER (vpk)</p> <p>KARIN NORDLANDER (vpk)<br /> NILS BERNDTSON (vpk)<br /> HANS PETERSSON (vpk)<br /> i Hallstahammar</p> </div> <div class="block ml_23"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br /> BERTIL MÅBRINK (vpk)<br /> EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p> </div> <div class="block ml_29"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_18" /> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 KARIN NORDLANDER vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 HANS PETERSSON vpk 4 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 5 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 6 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 7 undertecknare G602128 Lars Werner m. fl. mot_198283__128.pdf 161104 pdf Upphävande av beslutet om karensdagar, m. m. (prop. 1982/83:55) https://data.riksdagen.se/fil/44B1C410-FD99-4E7B-B021-B478B93F04AB