3071280G6021251982/83125motmotMotion 1982/83:125 Lars Werner m. fl.MotionMotion12501982-11-25 00:00:002014-10-13 15:00:402014-10-13 00:00:00Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G602125/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G602125https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G602125
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1982/83:125<br />
Lars Werner m. fl.</p>
<p>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)</p>
<p>För att rätt kunna utforma politiken mot den ekonomiska krisen måste<br />
man ställa frågan om krisens natur. Är den en vanlig lågkonjunktur eller<br />
har den en mera djupgående och långvarig karaktär? Hur den frågan<br />
besvaras är avgörande.</p>
<p>Har vi att göra med en tillfällig konjunktursvacka kan relativt begränsade<br />
insatser räcka för att svackan och dess följder skall mildras och för att<br />
ekonomin snart åter skall bölja växa och blomstra. Har vi att göra med en<br />
djupgående och långvarig kris, krävs en bredspektrad och långsiktig politik,<br />
som måste syfta till grundläggande strukturella förändringar.</p>
<p>Många utvecklingsdrag i den moderna kapitalismen understryker att vi<br />
står inför en mycket svår kris och skärpta motsättningar. Redan omfattningen<br />
av krisens följder tyder på detta. Det finns nu över 30 miljoner<br />
registrerade arbetslösa i de utvecklade kapitalistiska länderna. Många<br />
kapitalistiska stater har sedan många år dragits med en kraftig inflation.<br />
Den ekonomiska tillväxten har en tydlig tendens till stagnation. Nästan alla<br />
utvecklade kapitalistiska länder påstår sig ha ”bristande internationell<br />
konkurrenskraft”. Många länder har ett stort underskott i sina utrikes<br />
betalningar och har stora statsfinansiella problem. Allt större belopp omsätts<br />
i spekulation och ekonomisk brottslighet. Den sociala utslagningen är<br />
- trots en tämligen utvecklad ekonomisk välfärd — ett växande problem.<br />
Samtidigt fördjupas resursslöseri och miljökris. Orättvisorna i fördelningen<br />
av jordens tillgångar blir allt värre.</p>
<p>Dessa företeelser är följder av hela den historiska utvecklingsprocess<br />
den moderna kapitalismen själv givit upphov till. Kapitalismens tillväxtbetingelser<br />
är inte längre så gynnsamma som de var årtiondena närmast efter<br />
det andra världskriget. Den stora varuefterfrågan och den kraftiga teknologiska<br />
utvecklingen i en period av marknadsexpansion som kännetecknade<br />
dessa årtionden har kraftigt försvagats. Imperialismens ekonomiska utplundring<br />
i den tredje världen har skapat nationella motrörelser. De stora<br />
transnationella koncernerna söker nya vägar att vidmakthålla och stärka<br />
sina ställningar i detta läge. Följden blir skärpta motsättningar och en<br />
accelererande koncentration av makt och kapital. Med stöd av den nya<br />
tekniken, som inom viktiga områden minskar behovet av utbildad arbetskraft,<br />
har de transnationella företagen mer kunnat spela ut produktion i<br />
vissa enklaver i tredje världen mot sysselsättningen och arbetarklassen i de<br />
industrialiserade kapitalistiska länderna. Kampen mellan olika kapital tilltar<br />
internationellt, och staterna har börjat föra en politik för att skapa så</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>starka villkor som möjligt för de ”egna” multinationella bolagen eller de<br />
”utlandskonkurrerande företagen” som dessa ibland kallas. Resultatet av<br />
detta är skärpta angrepp på de arbetande från kapital och statsmakt, bl. a.<br />
uttryckta i olika former av s.k. svångremspolitik. Men detta skapar åter<br />
krympande marknader.</p>
<p>I detta läge växer improduktiva sektorer såsom marknadsföring, kreditmanipulationer<br />
och spekulation. Resultatet blir samtidigt stagnation, arbetslöshet<br />
och inflation.</p>
<p>De stora företagen satsar på en vidareutveckling av den moderna teknologin<br />
och för att öka sin produktivitet. Detta är deras sätt att söka bevara<br />
och stärka sin maktställning. Men när detta inträder i en period som<br />
karakteriseras av en alltmer påtaglig stagnation blir resultatet av en ökad<br />
produktivitet en minskad sysselsättning.</p>
<p>Länge var detta fallet främst inom jordbruket. Produktiviteten växte<br />
snabbare än produktionen, vilket stötte bort arbetskraft från jordbruket till<br />
andra näringsgrenar som industri och serviceverksamhet. Nu har en liknande<br />
process en tid pågått inom industrisektorn. Produktiviteten växer<br />
(även om denna växt stundtals också i någon mån avtar), men produktionsutrymmet<br />
växer inte i motsvarande grad. Arbetskraften stöts bort.</p>
<p>I Sverige har denna tendens lett till att vi sedan mitten av 1970-talet<br />
förlorat över 160000 industriarbeten. Denna siffra återspeglar också direkt<br />
kapitalets multinationalisering. De svenska storföretagen satsar nu sannolikt<br />
mera på investeringar i dotterföretag utomlands än de samlade industriella<br />
investeringarna i Sverige.</p>
<p>Att antalet sysselsatta personer likväl inte minskat under denna tid beror<br />
på två omständigheter. För det första har antalet deltidsarbetande ökat<br />
kraftigt och antalet heltidsarbetande minskat. Denna förskjutning medför<br />
att en viss ökning av antalet personer som har ett arbete döljer att den<br />
totala mängden heltidsarbetstillfällen faktiskt minskat. Men än viktigare är<br />
för det andra: utstötningen av arbetskraft från jordbruk och industri har<br />
inte lett till en mycket allvarlig sysselsättningsminskning, därför att antalet<br />
anställda inom den offentliga sektorn på mindre än 20 år mer än fördubblats.<br />
1965 var antalet offentligt anställda ca 576000, nu överstiger antalet<br />
1300000. Samtidigt tvingas den offentliga sektorn att finansiera en växande<br />
icke-arbetande befolknings konsumtion.</p>
<p>Sysselsättningsökningen inom den offentliga verksamheten har inte primärt<br />
tillkommit för att minska arbetslösheten. Den har sin grund i vidgade<br />
uppgifter för denna sektor. Dessa vidgade uppgifter återspeglar sociala och<br />
ekonomiska förändringar som det moderna kapitalistiska industrisamhället<br />
frammanat. Samtidigt har det krävts allt större insatser från staten för att<br />
mildra verkningarna av den ekonomiska krisen. Detta har i Sverige slagit<br />
igenom i en betydande offentlig sektor och verksamhet.</p>
<p>Denna vidgning av den offentliga verksamheten och antalet människor<br />
som lever på inkomster från denna sektor måste ta betydande samhällsre</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>surser i anspråk. Den står i ett spänningsförhållande till den förhärskande<br />
och samtidigt predikade individualistiska ideologin och till den kapitalistiska<br />
lönsamhetsfixerade styrningen av samhällets utveckling. Den står<br />
också i ett visst spänningsförhållande till det ”fysiskt-ekonomiska” utrymmet<br />
för privatkapitalistisk verksamhet. Den har dessutom som följd att den<br />
motverkar kapitalets övermakt mot de arbetande: finns det sysselsättning<br />
och ett trygghetssystem har de arbetande allmänt en bättre ställning.</p>
<p>Men i en period av stagnation medför denna ökning statsfinansiella<br />
problem. Dessa fördjupas när skattelindringar, subventioner och transfereringar<br />
tillgrips för att stödja kapitalisternas ”konkurrenskraft” och möjliggöra<br />
för stora delar av överklassen att komma ifrån att medverka efter<br />
bärkraft, medverka till att betala den offentliga verksamheten. Många<br />
söker också komma ifrån sina skyldigheter genom skattefiffel och ekonomiska<br />
brott.</p>
<p>Slutsatsen av allt detta måste bli att den nuvarande ekonomiska krisen<br />
inte blott är av konjunkturell art. Den motsvarar allvarliga och växande<br />
tendenser och utvecklingsdrag hos den moderna kapitalismen. Vi är inne i<br />
en period av långvarig stagnation, där sysselsättningsproblemen kommer<br />
att växa, där spekulation och annan improduktiv och t. o. m. halvt eller<br />
helt brottslig verksamhet kommer att frodas, där de statsfinansiella problemen<br />
kommer att fördjupas, där världens fördelnings- och försörjningsproblem<br />
kommer att bli alltmer allvarliga och påträngande och där det<br />
kommer att bli allt svårare att upprätthålla en god materiell levnadsnivå för<br />
stora delar av befolkningen även i så utvecklade länder som vårt. För<br />
Sverige finns dessutom specifika problem som kan bära på hot mot vårt<br />
land som en högutvecklad industriell ekonomi.</p>
<p>1 detta läge har den ekonomisk-politiska doktrinen på modet blivit att<br />
privatisera och skära ned den offentliga verksamheten, att lämna friare<br />
spelrum för det som kallas de fria marknadskrafterna — men vilka i<br />
verkligheten främst utgörs av de stora internationella och nationella monopolföretagen<br />
— att trycka ner folkflertalets levnadsstandard för att öka<br />
exportindustrins profiter och konkurrenskraft.</p>
<p>Det har blivit på modet med ”kärva” besked om vad det ekonomiska<br />
läget kräver. Dessa besked riktar sin kärvhet mot folkflertalet som påstås<br />
ha levt för högt och som skall betala för att ”vi” skall ta oss ur krisen. Det<br />
är en kärvhet för ökade tillgångar och mera makt åt dem som redan har<br />
överflöd därav.</p>
<p>Visst påfordrar situationen kärva besked. Men kärvheten måste ha sin<br />
udd riktad åt andra hållet. Det är de transnationella storbolagens, spekulanternas,<br />
de nationella storkapitalisternas och profitjägarnas system av<br />
rovdrift, planlöshet och hänsynslöshet som är krisens grund och icke de<br />
arbetandes konsumtion. Det krävs mycket omfattande förändringar för att<br />
vårt land skall komma ur krisernas system. Det finns därtill varken några<br />
enkla genvägar eller några lösningar som lämnar systemets ramar orörda.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>V</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Det finns ingen socialt neutral ekonomisk politik. Krisen påkallar förändring.<br />
Varje försök till ett status quo innebär försvar för den kapitalistiska<br />
produktionsordningen och dess makthavande och går ut över folkflertalets<br />
inflytande och ekonomiska villkor. Vaije förändring för ett tryggare<br />
liv för de många, för ett slut på arbetslöshet och på internationell<br />
rovdrift på människor och natur och för ökat demokratiskt inflytande över<br />
näringsliv och samhällsutveckling måste angripa kapitalets maktställningar.</p>
<p>Eftersom krisen är ett uttryck för kapitalismen kan man närma sig<br />
krisens lösning bara genom en politik som är riktad mot detta system, en<br />
politik som underlättar övergången från den kapitalistiska produktionsanarkin<br />
till en folkstyrd socialistisk planhushållning.</p>
<p>Politiken måste utformas så att den bidrar till en maktförskjutning från<br />
storfinansen och andra kapitalistiska kretsar till de arbetande, för att öka<br />
graden av överskådlighet och planmässighet och för att bereda vägen för<br />
ett jämlikt och socialt rättfärdigt samhälle.</p>
<p>Vad betyder detta för inriktningen av den politik som nu måste föras? En<br />
politik mot arbetslösheten måste öka inflytandet över investeringarna för<br />
de anställda och samhället. Samhälleliga investerings- och industriprogram<br />
fordras för nya samhällsnyttiga arbeten och för ett försvar av landet som<br />
industrination. Kreditväsendet, som fortfarande är av central betydelse för<br />
storfinansens makt, måste nationaliseras och förberedelser härför bör snarast<br />
komma i gång. Uppbyggnad av samhällsfonder som skall ge den finansiella<br />
basen för nya samhällsägda industrier bör påbörjas. Skärpt kontroll<br />
och restriktivitet måste visas mot kapitalexport och utlandsinvesteringar.<br />
Ett led häri är införandet av en särskild skatt eller avgift på utlandsinvesteringar.<br />
Fackföreningarnas rättigheter måste stärkas bl. a. genom vetorätt<br />
mot avskedanden och permitteringar.</p>
<p>På kortare sikt måste AMS-verksamheten byggas ut och investeringar<br />
göras i samhällsnyttiga projekt, som kan få en snabb effekt på sysselsättningen.<br />
Nya samhällsnyttiga jobb inom den offentliga sektorn måste projekteras,<br />
som ett led i en planmässig utbyggnad av denna sektor.</p>
<p>Samtidigt måste föras en politik som (utöver en minskad arbetslöshet)<br />
försvarar folkets levnadsstandard och ger en rättvis fördelning av landets<br />
produktion. Led i en sådan politik är en effektiv politik riktad mot den<br />
främst av monopolen och spekulationen framkallade inflationen. Progressiviteten<br />
i den samlade skatteinbetalningen till stat och kommuner har<br />
under en rad år dämpats kraftigt och måste återställas. Detta kräver på<br />
inkomstskatteområdet att linjen i den nu ändå spruckna skatteöverenskommelsen<br />
frångås, vad gäller minskning av marginalskatterna. Det s. k.<br />
inflationsskyddet avskaffas. Mervärdeskattens regressiva effekt kan tas<br />
bort genom övergång till differentierad moms där siktet bör vara inställt på<br />
momsfria livsmedel och lägre moms på vissa oumbärliga varor, men där<br />
momsen kan vara högre än nu på vissa umbärliga varor och lyxvaror.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Kampen mot skatteflykt och ekonomisk brottslighet måste skärpas. Förmåner<br />
för ett fåtal, som t. ex. representationsavdragen, bör avskaffas,<br />
skatten på stora förmögenheter bör höjas. En omsättningsskatt bör införas<br />
på aktiehandeln. En hyres- och bostadspolitik måste föras som i första<br />
hand sätter stopp för hyreshöjningar, men som möjliggör en sänkt hyresnivå.<br />
För en rättvis fördelning av vinsterna av en ökad produktivitet måste<br />
en förkortning av arbetstiden till sex timmars arbetsdag påböijas.</p>
<p>Dessa riktlinjer för arbete, välfärd och rättvisa skulle, om de följs,<br />
innebära ingrepp i de kapitalistiska strukturerna och befordra en ökad<br />
planmässighet och förbättrade villkor för folkflertalet.</p>
<p>De borgerliga partierna förde i regeringsställning, och pläderar alltjämt<br />
för, en politik i rakt motsatt riktning. Deras syfte är att stärka kapitalismen<br />
och därmed dem som företräder detta system på folkflertalets bekostnad.<br />
De bedrev i regeringsställning en politik för att skapa en industriell reservarmé<br />
och började att urholka den sociala trygghet som hittills uppnåtts.<br />
De förde en alltmer konsekvent politik för ökade klyftor. Deras<br />
politik bidrog till att fördjupa den ekonomiska krisen, den främjade spekulation<br />
och snabba klipp, den underlättade för industriutflyttning och avindustrialisering,<br />
och vådorna av deras politik kommer att försvåra att utvecklingen<br />
kan vändas i rätt riktning.</p>
<p>Den nya regeringen förordar för sin del en politik som den betecknar<br />
som det ”produktionsexpansiva alternativet”. Denna politik avviker från<br />
den borgerliga, men utgör inget konsekvent alternativ till denna. Detta har<br />
sannolikt sin förklaring i vad som kallas ”rent politiska överväganden”.<br />
Men det sätt på vilket regeringen betraktar den ekonomiska krisen spelar<br />
säkert också roll. Krisen beskrivs som förorsakad till stor del av en felaktig<br />
ekonomisk politik och till viss del av vissa konkreta händelser som icke ges<br />
ett strukturellt samband med det rådande ekonomiska systemet i den<br />
kapitalistiska delen av världen. Man ser inte krisen som framkallad av den<br />
kapitalistiska utvecklingen och systemets motsättningar. Man ser inte att<br />
även den borgerliga ekonomiska politiken stammar ur en tillspetsning av<br />
systemets motsättningar. Därför kommer den nya regeringen till vissa<br />
slutsatser som har starkt gemensamma drag med den borgerliga politiken.<br />
Dess perspektiv är uttalat inomkapitalistiskt. Dess politik utgör inte ett led<br />
i en strategi för strukturella förändringar i de ekonomiska förhållandena.<br />
Dess strävan blir att skapa mera arbete och ha en något rättvisare fördelningsprofil<br />
än den borgerliga politiken, men att samtidigt lämna de kapitalistiska<br />
makt- och produktionsförhållandena orörda. I likhet med den borgerliga<br />
politiken sätter den en stor tillit till en ökad export och till att en<br />
kraftig begränsning i inhemsk konsumtionsefterfrågan skall skapa bättre<br />
omständigheter för investeringar och konkurrenskraft.</p>
<p>Regeringen knyter stora förhoppningar till den kraftiga devalvering den<br />
redan låtit genomföra. En devalvering är tänkt att dels förbilliga exportvaror,<br />
dels att ställa den importkonkurrerande hemmamarknadsproduk</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>tionen i ett bättre läge. Devalveringen gör ju den svenska valutan billigare i<br />
förhållande till utländska valutor (förutsatt att dessa icke skrivs ner lika<br />
mycket eller mer). Samtidigt höjer emellertid också devalveringen den<br />
allmänna prisnivån.</p>
<p style="margin-left:3px;">Mycket tyder på att regeringens förhoppningar kan komma på skam.</p>
<p style="margin-left:3px;">Om devalveringen skall medföra en ökad export beror på hur den s.k.<br />
priselasticiteten ser ut. Den måste vara större än ett, dvs. en 1-procentig<br />
prissänkning måste motsvaras av en försäljningsökning på mera än 1 % för<br />
att devalveringen skall leda till ökade exportinkomster.</p>
<p style="margin-left:3px;">Mycket talar för att den stagnerande världsmarknaden också krymper<br />
den s. k. priselasticiteten. Speciellt torde detta gälla på investeringsvaror<br />
— som ju till stor del dominerar svensk export. Dessutom finns en rad<br />
komplikationer. Det står företagen fritt att omvandla devalveringen till<br />
högre vinster i stället för till lägre priser. En del företag exporterar varor<br />
som till stor del innehåller importerade och genom devalveringen fördyrade<br />
komponenter. Andra företag har stora lån i utländska valutor. Dessutom<br />
är kapacitetsutnyttjandet nu lågt i den svenska industrin och en stor del<br />
av en möjlig orderökning till följd av devalveringen kan därför täckas utan<br />
att sysselsättningseffekterna behöver bli särskilt påtagliga. Det är således<br />
för det första tveksamt om devalveringen i detta läge kan komma att<br />
medföra en påtagbar ökning av exporten. Och för det andra är det tveksamt<br />
om en sådan ökning kommer att få någon märkbar betydelse för<br />
sysselsättningen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vad devalveringen däremot får för säkra effekter är att den kommer att<br />
höja prisnivån i Sverige med ca 5 %. Detta får till följd sänkta reallöner och<br />
sänkt levnadsstandard - inte minst därför att regeringen lyckats få fackliga<br />
och andra organisationer att inte ställa krav som kompenserar för devalveringen.<br />
Denna sänkta levnadsstandard kan ta bort syftet att stärka den<br />
hemmamarknadsproducerande industrin då, om dess konkurrenskraft<br />
skulle stärkas (vilket dock beror på mängden importerade komponenter i<br />
dess produktion), detta kan tas ut av en totalt krympande marknad.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen hoppas att dess devalvering skall leda till en utveckling som<br />
brukar betecknas som en kurva med J-form. (Först en liten nedgång och<br />
sedan en kraftig uppgång.) Men betydande osäkerhetsmoment finns som<br />
kan ge den s. k. J-kurvan såväl ett U- som ett L-utseende.</p>
<p style="margin-left:3px;">De säkra resultaten av devalveringen är sänkt levnadsstandard för folkets<br />
flertal och ökade vinster för de flesta av den exportinriktade storindustrins<br />
kapitalister och för de valutaspekulanter som delvis framprovocerat<br />
devalveringen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Av det sagda framgår att vi bedömer devalveringen som en helt övervägande<br />
kontraktiv åtgärd, dess efterfrågedämpande effekt inom landet syns<br />
oss bli väsentligen större än dess exportökande effekt. Därtill kommer att<br />
den har direkt negativa effekter på statsskuld och på kommunernas och<br />
landstingens ekonomiska ställning.<br />
t2 Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 124-128</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Regeringen skriver i sin proposition att den ser devalveringen som en<br />
engångssänkning av levnadsstandarden och den anser att det krävs ”att<br />
ingen grupp försöker kompensera sig på andras bekostnad för den inflationseffekt<br />
som devalveringen övergångsvis innebär”. Men faktum är att<br />
den verkställda devalveringens säkra effekt innebär en inkomstöverföring<br />
från dem som får betala de högre priserna till dem som får del av ökade<br />
vinster genom devalveringen. Detta sätter en anti-inflationspolitik och<br />
fördelningspolitiken i centrum. Regeringen har också i någon mån observerat<br />
detta. I sin proposition 1982/83:55 har den lagt fram flera förslag som<br />
antingen omintetgör av de borgerliga partierna genomtrumfade försämringar<br />
eller som ger ett visst ökat stöd till främst barnfamiljer. Men dessa<br />
åtgärder täcker inte på långt när effekterna av devalveringen. Dessutom<br />
anser regeringen att dessa förslag till en del skall finansieras med en allmän<br />
momshöjning. En sådan allmän höjning har en skattemässigt regressiv<br />
verkan och bidrar till en ytterligare standardsänkning för folkflertalet. Den<br />
innebär också ett accepterande av den ekonomiska grundtanken bakom de<br />
av de borgerliga partierna genomtrumfade sociala försämringarna. Deras<br />
tanke var att via de sociala försämringarna ”dra åt svångremmen”. En<br />
allmän momshöjning i stället för dessa försämringar har samma effekt.</p>
<p>Samtidigt är det emellertid viktigt att understryka att statsskuldens<br />
storlek nu börjar att bli sådan att det statliga budgetunderskottet icke kan<br />
ökas mera genom ökade utgifter för konsumtion. Det finns också pengar<br />
att ta in, vilkas indragning till statskassan inte skulle ha effekten av att vara<br />
svångrem för folkflertalet.</p>
<p>Regeringen föreslår i proposition 1982/83:50 en viss skärpning av förmögenhetsskatten,<br />
en skärpning med 0,5 procentenheter inom varje i lagen<br />
angivet förmögenhetsintervall. Denna höjning bör skärpas mera för de<br />
högre förmögenheterna. Samtidigt bör spärregeln (den s.k. 80/85-procentsregeln)<br />
slopas. Också arvs- och gåvoskatten bör höjas med mera än<br />
vad regeringen föreslår, för de större arven och gåvorna. Dessa höjningar<br />
kan ge statskassan ytterligare 300 milj. kr.</p>
<p>Regeringen föreslår i proposition 50 vidare en i förhållande till den nu<br />
spruckna skatteöverenskommelsen med mittenpartierna en något reviderad<br />
skatteskala. Även i den nya versionen innebär regeringens förslag<br />
kraftiga marginalskattelättnader för främst höginkomsttagarna. Vi har hela<br />
tiden varit mycket kritiska mot denna del av förslaget och är det nu.<br />
Frågan måste ställas: Är det fördelningspolitiskt riktigt att i denna tid<br />
samtidigt föreslå en ökning av den regressivt verkande momsen och samtidigt<br />
kraftigt minska progressiviteten inom den statliga inkomstskatten?<br />
Vårt svar är att detta inte är försvarbart. En förändring av inkomstskatten<br />
med väsentligen lägre skattelindring för de höga inkomsterna än vad regeringen<br />
föreslår är nödvändig och kan göras billigare för staten. Detta kan<br />
bidra till att täcka de statsinkomster en ökad moms skulle ge.</p>
<p>Vårt förslag utgörs av en revidering av 1982 års skatteskala.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Vidare föreslår vi en skattereducering med 1 500 kr. i skikten 70000100000<br />
kr. En upptrappad reducering från 100 till 1 500 sker i inkomstlägena<br />
mellan 37 500 och 70000 och en avtrappning sker vid inkomster över<br />
100 000 kr., så att ingen skattereducering vid inkomster från 130 000 kr. och<br />
däröver sker.</p>
<p style="margin-left:3px;">Hur detta förslag slår för olika inkomstlagen dels i förhållande till 1982<br />
års skatter, dels i förhållande till regeringens förslag framgår av följande<br />
tabell. Denna visar att alla inkomsttagare med inkomster på 90000 kr. eller<br />
därunder får en större skattelindring med vårt förslag än med regeringens,<br />
medan däremot höginkomsttagarna vinner väsentligen mer på regeringens<br />
förslag. Totalt innebär vårt förslag i förhållande till regeringens en inkomstförstärkning<br />
för staten med 1000 000 kr.</p>
<p>Vpk.s förslag till statlig skatt för 1983</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:6px;">Inkomst</p>
<p style="margin-left:6px;">kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;">Vpk</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">I förhållande<br />
till 1982 års<br />
skatt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;">I förhållande<br />
till regeringens<br />
förslag</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">37500</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">772:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 38</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">—</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 217</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">—</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">40000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">796:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 114</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 293</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">50000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">811: —</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 584</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 678</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">60000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 371: —</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1 164</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 833</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">70000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2820:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1856</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 771</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">80000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5390:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1886</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 381</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">90000</p>
</td>
<td><p>8 134: —</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1970</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">100000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11372: —</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-2202</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 476</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">110000</p>
</td>
<td><p>15 847: —</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1917</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 1797</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">120000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20775:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1566</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 3061</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">130000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">26054:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1087</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 4422</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">150000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">36 196: —</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1144</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 6218</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">200000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">63 384:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 257</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 10260</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">250000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">91 584: —</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 906</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 12830</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">500000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;">235 194:</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-2296</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;"></p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+23010</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">—</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_21"><p>— minskad skatt + ökad skatt</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslår regeringen en viss begränsning av skattelättnaderna<br />
för vissa sparformer, dvs. för det särskilda lönsparkontot och för<br />
medel insatta på aktiesparkonto. Denna begränsning sägs innebära en<br />
inkomstförstärkning för staten om 600 milj. kr. En tid fanns i arbetarpartierna<br />
en gemensam och stark kritik mot dessa skattelättnader. Vi vidhåller<br />
denna uppfattning och menar att lagen (1978:423) om skattelättnader för<br />
vissa sparformer helt borde upphävas. Detta torde ge statskassan ytterligare<br />
minst 800 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">I vår motion med anledning av proposition 55 har vi vidare argumenterat<br />
för ett slopande av representationsavdraget och införande av en särskild<br />
skatt på utlandsinvesteringar. Dessa förslag medför en inkomstförstärkning<br />
för statskassan på sammantaget något över 1 miljard kronor. Argumenten<br />
för dessa åtgärder är i korthet: Representationsavdragen gynnar en</p>
</div>
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_35" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">mycket begränsad krets medborgare och är i många fall en källa till mer<br />
eller mindre systematiskt skattefiffel. Det kan inte accepteras att skatten<br />
'•på vanligt folks mat höjs samtidigt som överklassens ”plastkortätande” på<br />
firmornas och skattebetalarnas bekostnad får fortsätta. Det omvända bör<br />
göras, momsen icke höjas och representationsavdragen tas bort.</p>
<p>Den särskilda skatten på utlandsinvesteringar har ett dubbelt syfte, dels<br />
statsfinansiella skäl, dels att det i någon mån torde stärka svenska investeringsobjekts<br />
”konkurrenskraft”.</p>
<p>De här angivna förslagen - som också finns redovisade i vår motion till<br />
proposition 1982/83:55 — täcker den del av kostnaderna för de s.k. fyra<br />
vallöftena som regeringen vill finansiera med en allmän höjning av mervärdeskatten.</p>
<p>Regeringen framför i proposition 1982/83:50 en rad andra förslag som<br />
berör skatter eller avgifter. I några av dessa vill vi här föreslå vissa<br />
förändringar.</p>
<p>Regeringen föreslår en ny skatt på ”viss elektrisk kraft” som här står för<br />
vissa något äldre vattenkraftverk. Vi har upprepade gånger ställt förslag i<br />
samma riktning som detta regeringsförslag. Vi har dock föreslagit att<br />
inkomsterna från dessa skatter skall komma de berörda länen till del<br />
genom att de influtna medlen avsätts till särskilda fonder. Vi har också<br />
förordat att avgifter eller skatt icke skall tas ut på kraftverk med mindre<br />
årsproduktion än 1,5 MW. Vi återkommer till frågan om regionala fonder i<br />
annat sammanhang. Det viktiga är att denna skatt börjar att tas ut. Däremot<br />
vidhåller vi vår uppfattning att den nedre gränsen för skatteuttag bör<br />
vara 1,5 MW (1500 kilowatt). Det är viktigt att en utbyggnad av små<br />
kraftverk stimuleras och inte motverkas. Denna höjning av den nedre<br />
gränsen för skatteuttag, i förhållande till regeringens förslag, som vi föreslår<br />
har en mycket liten effekt på statens inkomster - men skulle ha en stor<br />
positiv betydelse för de minsta kraftverken.</p>
<p>Regeringen förordar vissa åtgärder för att ”stimulera" produktiva investeringar.<br />
Av dessa åtgärder har riksdagen att ta ställning till förslaget att<br />
aktiebolag och ekonomiska föreningar skall betala in 20% av sin vinst<br />
under nästa år till räntelösa konton hos riksbanken och att dessa avsättningar<br />
görs avdragsgilla om motsvarande belopp avsätts i en särskild<br />
investeringsfond. När dessa medel tas i anspråk, menar regeringen, bör<br />
detta ske efter samråd med de lokala fackliga organisationerna. Vi menar<br />
att samråd här ger de fackliga organisationerna ett otillräckligt inflytande.<br />
De fonderade medlen skall icke få användas med mindre än att de fackliga<br />
organisationerna godkänner ändamålet. Med denna ändring kan regeringens<br />
förslag godtas.</p>
<p>När det gäller hyreshusavgiften som regeringen förordar behandlar vi<br />
den i en särskild motion — liksom regeringens förslag på bostadsdepartementets<br />
område. Vi förordar där att hyreshusavgiften inte skall tas ut för<br />
allmännyttiga bostadsföretags hus. Avgiften bör inte göras avdragsgill vid</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>taxeringen för de privata fastighetsägarna. Vi anser också att en till halva<br />
procentsatsen reducerad avgift bör tas ut från stora en- och tvåfamiljshus,<br />
s. k. lyxvillor och liknande, som på grund av sin storlek och överstandard<br />
inte byggts med statliga lån. I den motion vi väcker till propositionens<br />
övriga bostadspolitiska förslag föreslår vi ett ökat stöd till de allmännyttiga<br />
bostadsföretagen som möjliggör ett hyresstopp för år 1983. Regeringens<br />
förslag har alltför begränsade effekter på boendekostnaderna och innebär<br />
ingen omfördelning i boendekostnader mellan ägda och hyrda bostäder.</p>
<p style="margin-left:170px;">sk *</p>
<p>Vi har i det föregående understrukit att det i kampen mot arbetslösheten<br />
är nödvändigt med omedelbara insatser. Dels måste AMS resurser ökas,<br />
dels måste vissa investeringar göras i samhällsnyttiga projekt. Regeringen<br />
ställer i propositionen förslag i denna riktning. Vi ser detta som begränsade<br />
förslag. De vidare samhälleliga investeringar och program som erfordras<br />
måste behandlas i samband med att regeringen lägger fram sin statsbudget i<br />
januari.</p>
<p>I en särskild motion tar vi dock upp det energipolitiska avsnittet. Regeringens<br />
förslag bör på detta avsnitt kompletteras så att de inte får som<br />
effekt att försvåra att Sverige blir oberoende av och befriat från kärnkraften.<br />
Vi understryker där vissa energisparåtgärder såsom en utbyggnad av<br />
mottryckskraften. Det ökade statliga stödet till Qärrvärmeinvesteringar<br />
bör enligt vår mening knytas till kravet på att elpannor inte får installeras.<br />
Hinder måste resas mot privata exploatörer som kan låta sina spekulationsintressen<br />
komma att stå i vägen för samhälleliga intressen i torvutvinningen.<br />
Utvinningen av biomassa från skogsavfall och energiskog bör<br />
uppmärksammas, vilket kan ha särskild betydelse i Norrbotten. Vidare bör<br />
andra bränslen än kol också främjas när det gäller ersättning av olja.</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående föreslås</p>
<p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjer för den<br />
ekonomiska politiken som förordas i motionen.</p>
<p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen beslutar anta följande</p>
<p>Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetskatt1<br />
skall ha nedan angivna lydelse.</p>
<p>11 §</p>
<p>1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,<br />
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br />
angiven familjestiftelse utgöra:</p>
<p>när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000 men inte<br />
800000 kronor: 3 000 kronor för 600000 och 2,5 % av återstoden;</p>
<p style="margin-left:3px;">1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>800000 men inte 1 800000 kronor: 8 000 kronor för 800000 kronor och<br />
3,5% av återstoden;</p>
<p>1800000 kronor: 43000 kronor för 1 800000 och 4,5% av återstoden.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången<br />
vid 1984 års taxering.</p>
<p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1970:172) om begränsning<br />
av skatt i vissa fall vad avser spärrbeloppet 80/85 % av beskattningsbar<br />
inkomst,</p>
<p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen beslutar anta följande</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt<br />
skall ha nedan angivna lydelse.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">28 §</p>
<p>Till klass I följande skalor.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Skattepliktig lott, kr.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:39px;">- 50000</p>
<p>50000- 100000<br />
100000- 150000<br />
150000- 200000<br />
200000- 300000<br />
300000- 450000<br />
450000- 600000<br />
600000- 800000<br />
800000-1200000<br />
1200000-2500000<br />
2500000-6000000<br />
6000000</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Skattepliktig lott, kr.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="text-align:right;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">20000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">20000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">40000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">40000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">60000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">60000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">90000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">90000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">120000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">120000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">150000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">150000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">200000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">200000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">250000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="text-align:right;">250000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">600000</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">600000-1200000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1200000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_20"><p style="margin-left:10px;">Klass I<br />
Arvsskatt, kr.</p>
<p style="margin-left:10px;">6% inom skiktet<br />
3000+12%”<br />
9000+18%”<br />
18000+24% ”<br />
30000+30% ”<br />
60000+36% ”</p>
<p style="margin-left:3px;">114000+ 43%”<br />
178500+50% ”<br />
278500+57% ”<br />
506500+64% ”<br />
1338500+72%”<br />
3858500+80%”</p>
<p style="margin-left:10px;">Klass II<br />
Arvsskatt, kr.</p>
<p style="margin-left:10px;">10% inom skiktet;<br />
2000+ 20% ” ” ;</p>
<p style="margin-left:10px;">6000+28%” ” ;</p>
<p style="margin-left:10px;">11600+36%” ” ;</p>
<p style="margin-left:3px;">22400+44% ” ” ;</p>
<p style="margin-left:3px;">35600+50% ”</p>
<p style="margin-left:3px;">50600+57% ” ” ;</p>
<p style="margin-left:3px;">79100+64%” ” ;</p>
<p style="margin-left:3px;">111100+71%” ” ;</p>
<p style="margin-left:3px;">359600+78%” ” ;</p>
<p style="margin-left:3px;">827600+85% ” ” ;</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_34" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Skattepliktig lott, kr.</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p style="margin-left:9px;">Klass III<br />
Arvsskatt, kr.</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p>- 20000</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>8% inom skiktet</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">20000- 40000</p>
<p style="margin-left:6px;">40000- 60000</p>
<p style="margin-left:6px;">60000</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">1600+16% ”<br />
4800+24% ”<br />
9600+30% ”</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Äldre bestämmelser gäller<br />
fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.</p>
<p style="margin-left:44px;">5. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1978:423) om skattelättnader<br />
för vissa sparformer,</p>
<p style="margin-left:44px;">6. att riksdagen beslutar anta följande</p>
<p>Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikrafträdande av lagen (1982:416) om<br />
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1982:417) om ikraftträdande av<br />
lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br />
skall ha nedan angivna lydelse.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vid 1984 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i<br />
10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:<br />
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen<br />
(1977: 1971) om basenhet:</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>2 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger<br />
1 basenhet;<br />
när beskattningsbar inkomst överstiger</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:6px;">4 men inte 7 basenheter</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">grundbeloppet för 4 basenheter</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">och 4% av å</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">7</p>
</td>
<td><p>8 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9% ” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">8</p>
</td>
<td><p>” ” 9 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 14%” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">9</p>
</td>
<td><p>” ” 10 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 1 ’ £ ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 23%” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">10</p>
</td>
<td><p>” ” 12 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 10 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 26% ” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">12</p>
</td>
<td><p>” ” 13 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 12 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 29%” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">13</p>
</td>
<td><p>” ” 14 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 13 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 33%” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">14</p>
</td>
<td><p>” ” 15 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 14 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 38%” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">15</p>
</td>
<td><p>” ” 17”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 15 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 43%” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">17</p>
</td>
<td><p>” ” 19 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 17 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 46% ” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">19</p>
</td>
<td><p>” ” 20 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">,, 19 „</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 47%” ’</p>
</td>
</tr><tr><td><p>20 basenheter</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 20 ”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">” 48% ” ’</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:44px;">7. att riksdagen beslutar anta följande förslag till skattereduktion<br />
vid 1984 års taxering till statlig inkomstskatt:</p>
<p>Den vars beskattningsbara inkomst är 37500 kr. (5,3 basenheter enligt<br />
yrkande 8 nedan) får sin statliga skatt reducerad med 0 kr. Den som har en<br />
beskattningsbar inkomst på 40000 kr. får sin skatt reducerad med 100 kr.,<br />
varefter sker en successiv upptrappning av reduktionen så att skattereduk</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:9px;">2 §</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_44" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>tion vid en beskattningsbar inkomst på 70000 (9,9 basenheter) utgör 1500<br />
kr. Denna nivå på skattereduktion gäller för alla beskattningsbara inkomster<br />
mellan 70000 kr. (9,9 basenheter) och 100000 kr. (14,1 basenheter). För<br />
inkomster över 100000 kr. (14,1 basenheter) sker en avtrappning av reduktionen<br />
så att den helt upphör vid inkomster från 130 000 kr. (18,3 basenheter)<br />
och därutöver.</p>
<p style="margin-left:42px;">8. att riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag<br />
betecknade förslag till lag om ändring i lagen om basenhet:</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Förslag till</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Lag om ändring i lagen om basenhet 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig<br />
inkomstskatt (1977:1071)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Nuvarande lydelse</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="text-align:right;">Motionärernas förslag</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p style="text-align:right;">1 §</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Basenhet enligt september månad.</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p>2 §</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Basenhet utgör för vaije taxeringsår<br />
ett belopp som motsvarar<br />
6 400 kronor multiplicerat med<br />
årets jämförelsetal. Basenheten avrundas<br />
nedåt till helt hundratal kronor.<br />
Lag 18 december 1980 (nr<br />
1060), som trätt i kraft 1 januari<br />
1981 och tillämpas första gången i<br />
fråga om 1982 års taxering. Vid<br />
denna taxering är basenheten 6400<br />
kronor.</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>Basenhet utgör för vaije taxeringsår<br />
ett belopp som motsvarar<br />
7100 kronor multiplicerat med<br />
årets jämförelsetal. Basenheten avrundas<br />
nedåt till helt hundratal kronor.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Jämförelsetalet för taxeringsåret<br />
är det tal som anger förhållandet<br />
mellan det allmänna prisläget i augusti<br />
månad två år före taxeringsåret<br />
och augusti månad år 1980.<br />
Därvid skall förändringarna i det<br />
allmänna prisläget beräknas med<br />
bortseende från indirekta skatter,<br />
tullar, avgifter och ändringar i<br />
energipriser samt tillägg göras för<br />
subventioner. Lag 18 december<br />
1980 (nr 1060). Angående ikraftträdande<br />
m. m., se vid 2 §.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången<br />
vid 1984 års taxering.</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:44px;">9. att riksdagen beslutar att en avgift skall uttas om 10% på den<br />
summa ett företag utnyttjar av i riksbanken beviljat tillstånd till<br />
utlandsinvestering från den 1 januari 1983 (vi förutsätter att<br />
vederbörligt utskott utarbetar lagtext),</p>
<p style="margin-left:44px;">10. att riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag<br />
betecknade förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br />
(1928: 370):</p>
<p>Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 20 § och punkt 1 av anvisningarna till 20 §<br />
kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse:</p>
<p>Nuvarande lydelse Motionärernas förslag</p>
<p style="text-align:right;">20 §</p>
<p>43 § 3 mom.</p>
<p> enligt 19 §;</p>
<p>kostnader för representation och<br />
liknande ändamål,<br />
enligt 36 §.</p>
<p style="text-align:right;">Anvisningar</p>
<p>1. Till skattskyldig till 33 §.</p>
<p>Utgifter för representation och liknande<br />
ändamål är att hänföra till omkostnader<br />
i förvärvskälla endast om de<br />
har omedelbart samband med verksamheten,<br />
såsom då fråga uteslutande<br />
är om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser<br />
och liknande eller då utgifterna<br />
avser jubileum för företaget,<br />
invigning av mera betydande anläggning<br />
för verksamheten, stapelavlöpning<br />
eller jämförliga händelser eller då<br />
utgifterna är att hänföra till personalvård.<br />
Avdrag medges i det enskilda<br />
fallet inte med större belopp än som<br />
kan anses skäligt och inte i något fall<br />
för utgifter för spritdrycker och vin.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången<br />
vid 1984 års taxering.</p>
<p style="margin-left:44px;">11. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförs om<br />
facklig vetorätt vid ianspråktagande av medel på särskilda investeringskonton.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:6px;">Vid beräkningen </p>
<p style="margin-left:6px;">Avdrag får </p>
<p style="margin-left:6px;">värdet av </p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_11" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1982/83:125</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 25 november 1982</p>
<p>LARS WERNER (vpk)</p>
<p>KARIN NORDLANDER (vpk)<br />
NILS BERNDTSON (vpk)</p>
<p>EVA HJELMSTRÖM (vpk)<br />
HANS PETERSSON (vpk)<br />
i Hallstahammar</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
BERTIL MÅBRINK (vpk)<br />
TOMMY FRANZÉN (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0KARIN NORDLANDERvpk2undertecknare0NILS BERNDTSONvpk3undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk4undertecknare0HANS PETERSSONvpk5undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk6undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk7undertecknare0TOMMY FRANZÉNvpk8undertecknareG602125Lars Werner m. fl.mot_198283__125.pdf399263pdfVissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)https://data.riksdagen.se/fil/6A1DA29F-4E68-4E33-BD64-27E1AB5F4974