<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3071279</hangar_id>
 <dok_id>G602124</dok_id>
 <rm>1982/83</rm>
 <beteckning>124</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1982/83:124 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>124</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-11-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 15:00:39</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G602124/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G602124</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G602124</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1982/83:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Om hyreshusavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma socialt acceptabla hyror och större rättvisa i boendet&lt;br /&gt;
måste det ske en omfördelning av samhällets bostadsstöd, från den&lt;br /&gt; 
privata ägarsektorn till allmännyttiga hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En husavgift för alla äldre hus som inte finansierats med hjälp av statliga&lt;br /&gt; 
lån och räntestöd - men med undantag för allmännyttans hus - är ett bra&lt;br /&gt; 
sätt att komma en bit på väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande gäller emellertid att betydligt snabbare och effektivare åtgärder&lt;br /&gt;
måste till än vad som blir resultatet av vissa avdragsbegränsningar&lt;br /&gt; 
och en eventuell husavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfördelning av samhällets bostadsstöd genom att minska de mest&lt;br /&gt; 
gynnade villaägarnas skattesubventioner med bara en fjärdedel skulle ge&lt;br /&gt; 
tillräckligt utrymme för betydande hyressänkningar. Det gäller främst rika&lt;br /&gt; 
villaägare med höga inkomster och förmögenheter, med stora och dyra&lt;br /&gt; 
s. k. lyxvillor och höga ränteavdrag, dvs. den del av villaägarna som&lt;br /&gt; 
beräknas utgöra omkring en fjärdedel men som tillgodogör sig tre fjärdedelar&lt;br /&gt;
av villaägarnas skattesubventioner på totalt ca 12 miljarder kronor per&lt;br /&gt; 
år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av huvudmotiven för regeringsförslaget om hyreshusavgift är att&lt;br /&gt; 
motverka en förmögenhetsomfördelning till förmån för vissa fastighetsägare.&lt;br /&gt;
Hyreslagens bruksvärdesregler har som bekant medfört en allmän&lt;br /&gt; 
höjning av hyresnivån bl. a. beroende på höjningen av den garanterade&lt;br /&gt; 
räntan på bostadslånen. Privata fastighetsägare har under många år haft&lt;br /&gt; 
stora fördelar genom att de fått jämföra med allmännyttiga bostadsföretags&lt;br /&gt; 
hyror trots att man generellt sett inte har samma kostnader. Man har&lt;br /&gt; 
kunnat tillgodogöra sig oförtjänta vinster av de kostnadsökningar som&lt;br /&gt; 
drabbat allmännyttan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare ansluter sig vpk nu till förslaget om en speciell skatt som&lt;br /&gt; 
kan ge staten intäkter att användas för en omfördelning och kostnadsutjämning&lt;br /&gt;
på bostadsmarknaden, för att stoppa hyreshöjningarna och skapa&lt;br /&gt; 
större ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelse- och boendeformer. Vj&lt;br /&gt; 
är däremot inte överens om att avgiften skall omfatta även allmännyttiga&lt;br /&gt; 
bostadsföretags hus och att avgiften för privata fastighetsägare skall vara&lt;br /&gt; 
avdragsgill vid inkomsttaxering. Vi delar inte heller regeringens förslag att&lt;br /&gt; 
vissa rad- och kedjehus och äldre egnahem inte skall omfattas av förslaget,&lt;br /&gt; 
som anges som ett system för kostnadsutjämning. Omfördelning och kost1&lt;br /&gt;
Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 124-128&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1982/83:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;nadsutjämning bland bostadskonsumenterna skall enligt vår mening inte&lt;br /&gt; 
begränsas bara till flerbostadshusen!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmännyttans hus påförs en husavgift kommer bl. a. den hyresdämpande&lt;br /&gt;
effekten av underhållslån och stöd i andra former att minska eller&lt;br /&gt; 
försvinna i företag med en stor andel äldre bostäder. Dessutom kommer&lt;br /&gt; 
bruksvärdesnivån att höjas ytterligare och privata fastighetsägare kunna ta&lt;br /&gt; 
ut ännu högre hyra. Privata fastighetsägare kompenseras på detta sätt för&lt;br /&gt; 
den avgift de betalar. Genom att undanta allmännyttan från hyreshusavgift&lt;br /&gt; 
kan man bidra till att stoppa höjningarna av bruksvärdesnivån och kanske&lt;br /&gt; 
t.o.m. sänka den något. I allmännyttans hus tillämpas sedan många år&lt;br /&gt; 
tillbaka en ganska långt driven hyresutjämning som betyder att de som bor&lt;br /&gt; 
i äldre hus betalar en stor del av kostnaderna i nyproduktionen, och dessa&lt;br /&gt; 
hyresgäster omfattas alltså redan av ett system för kostnadsutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser inte att hyreshusavgiften skall vara neutral med hänsyn till&lt;br /&gt; 
ägandeförhållandena och därför vara avdragsgill för konventionellt beskattade&lt;br /&gt;
fastigheter. Inte heller delar vi en annan uppfattning som kommer till&lt;br /&gt; 
uttryck i propositionen att införandet av en sådan avgift inte skall kunna få&lt;br /&gt; 
försämra resultatet av privat fastighetsförvaltning. Tvärtom menar vi att&lt;br /&gt; 
just möjligheten att använda hyreshusavgiften för att förhindra nya hyreshöjningar,&lt;br /&gt;
en allmän höjning av hyresnivån och fortsatta höga vinster på&lt;br /&gt; 
ägande och förvaltning av hyreshus är värdefull. Man bör inte längre utgå&lt;br /&gt; 
från något som självklart, att ägande och förvaltande av bostadsfastigheter&lt;br /&gt; 
alltid skall bära sig och gå med vinst!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur rättvisesynpunkt är det svårt att förstå varför vissa äldre hus —&lt;br /&gt; 
egnahem och vissa rad- och kedjehus - skall undantas från husavgift. I&lt;br /&gt; 
propositionen konstateras också att rent principiellt borde också dessa hus&lt;br /&gt; 
träffas av avgift, och beträffande de hus som betecknas som egnahem sägs&lt;br /&gt; 
att en avgift även på dessa ligger i linje med bostadspolitiska strävanden.&lt;br /&gt; 
Motiven för att inte ta med dessa hus är den beslutade marginalskatte- och&lt;br /&gt; 
avdragsreformen och administrativa svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ändring av regeringens förslag föreslår vi en utvidgning av de hus&lt;br /&gt; 
som skall omfattas av en husavgift till att avse även äldre småhus med&lt;br /&gt; 
undantag av sådana hus som har byggts eller byggts om efter år 1957 med&lt;br /&gt; 
stöd av statliga bostadslån eller som utan sådana lån har fått statliga&lt;br /&gt; 
ränt elån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom samma princip bör gälla beträffande årgångar och kopplingen&lt;br /&gt; 
till statliga lån kommer husavgiften på vad som betecknas som småhusenhet&lt;br /&gt;
att till stor del omfatta stora en- och tvåfamiljshus, s. k. lyxvillor och&lt;br /&gt; 
liknande som inte byggts med statliga lån på grund av sin ytstorlek eller&lt;br /&gt; 
överstandard. För hus med relativt liten yta, standardutrustning och lågt&lt;br /&gt; 
taxeringsvärde blir en till hälften reducerad avgift på småhusenhet inte av&lt;br /&gt; 
någon större omfattning. Dessutom kommer pensionärer och låginkomsttagare&lt;br /&gt;
generellt sett att kunna täcka in sådan ökning av boendekostnaderna&lt;br /&gt; 
inom ramen för vad man kan erhålla i bostadstillägg och bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1982/83:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vi föreslår emellertid, med hänsyn till att vissa effekter av avdragsbegränsningen&lt;br /&gt;
av allt att döma kommer att inträda fr. o. m. inkomståret 1983,&lt;br /&gt; 
att avgiften för småhusen begränsas till hälften av vad som föreslås för&lt;br /&gt; 
övriga, dvs. till 1 % av taxeringsvärdet. Detta medför att avgiften för 1983&lt;br /&gt; 
skall utgöra 0,5% och för 1984 0,75%. Denna utvidgning av avgiften, som&lt;br /&gt; 
bör betecknas husavgift, kan enligt våra beräkningar medföra en budgetförstärkning&lt;br /&gt;
med ytterligare omkring 600 milj. kr. för år 1983, 900 milj. kr.&lt;br /&gt; 
1984 och 1200 milj. kr. fr. o. m. år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts om hyreshusavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen beslutar anta i bilaga till denna motion fogade&lt;br /&gt; 
förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;a) lag om husavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;b) förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1982:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 november 1982&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARIN NORDLANDER (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EVA HJELMSTRÖM (vpk) TORE CLAESON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tl Riksdagen 1982/83. 3 sami. Nr 124—128&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1982/83:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;br /&gt; 
Lag om husavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som vid taxering till kommunal inkomstskatt skall ta upp garantibelopp&lt;br /&gt;
för annan fastighet som inkomst skall betala husavgift om fastigheten&lt;br /&gt;
vid fastighetstaxering betecknas som hyreshusenhet eller småhusenhet&lt;br /&gt;
och omfattar byggnad med beräknat värdeår före år 1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från husavgift undantas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyreshusenhet som huvudsakligen består av hotell- eller restaurangbyggnad,&lt;br /&gt;
kioskbyggnad eller parkeringsbyggnad; hyreshusenhet eller småhusenhet&lt;br /&gt;
som utgörs av tomtmark med saneringsbyggnad samt hyreshusenhet&lt;br /&gt;
eller småhusenhet med ett taxeringsvärde understigande 1 000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshusenhet eller småhusenhet om byggnaden har uppförts eller&lt;br /&gt; 
byggts om efter år 1957 med stöd av lån enligt kungörelsen (1957:360) om&lt;br /&gt; 
tertiärlån m. m. eller kungörelsen (1962:537) om bostadslån eller bostadslånekungörelsen&lt;br /&gt;
(1967:537) eller med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen&lt;br /&gt;
(1974:946) och lånet inte avser enbart följande åtgärder,&lt;br /&gt; 
nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder för en bättre hushållning med energi eller användning av annat&lt;br /&gt; 
energislag än olja vid uppvärmning,&lt;br /&gt; 
åtgärder vilka behövs för att minska radondotterhalten till en nivå som&lt;br /&gt; 
är godtagbar från allmän hälsovårdssynpunkt,&lt;br /&gt; 
åtgärder som avser förbättrad avfallshantering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hyreshusenhet med studentbostadshus som har uppförts år 1957 eller&lt;br /&gt; 
tidigare med stöd av tilläggslån för anordnande av studentbostäder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan hyreshusenhet eller småhusenhet om byggnaden har uppförts&lt;br /&gt; 
efter år 1957 och lån har lämnats enligt räntelånekungörelsen (1967:553),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hyreshusenhet eller småhusenhet som ägs av staten, kommun, landstingskommun,&lt;br /&gt;
kommunförbund, allmännyttigt bostadsföretag eller aktiebolag&lt;br /&gt;
som helt ägs av en kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husavgiften utgör för vaije beskattningsår i fråga om hyreshusenhet 2&lt;br /&gt; 
procent och ifråga om småhusenhet I procent av det taxeringsvärde som&lt;br /&gt; 
legat till grund för beräkning av garantibeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har garantibeloppet jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket&lt;br /&gt; 
kommunalskattelagen (1928:370) skall också underlaget för beräkning av&lt;br /&gt; 
husavgiften jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med småhusenhet avses småhus som till övervägande delen utgör&lt;br /&gt; 
permanentbostad för högst två familjer och tomtmark för sådan byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om&lt;br /&gt; 
statlig inkomstskatt om ansvarighet för sådan skatt gäller också beträffande&lt;br /&gt;
husavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Husavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid&lt;br /&gt; 
öretal över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om debitering och uppbörd av husavgift gäller bestämmelserna&lt;br /&gt;
i uppbördslagen (1953: 272).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1982/83:124&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;6 § Husavgift tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången&lt;br /&gt; 
vid 1984 års taxering. Avgiften skall dock vid 1984 års taxering utgöra för&lt;br /&gt; 
hyreshusenheter 1 procent och för småhusenheter 0,5 procent samt vid&lt;br /&gt; 
1985 års taxering för hyreshusenheter 1,5 procent och för småhusenheter&lt;br /&gt; 
0,75 procent. I fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har&lt;br /&gt; 
böljat före ikraftträdandet skall avgiften vid 1984 års taxering påföras med&lt;br /&gt; 
så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret&lt;br /&gt; 
som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha&lt;br /&gt; 
nedan angiven lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse Motionärernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av 43 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får byggande m. m.;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:172px;"&gt;husavgift enligt lagen (1982:000)&lt;br /&gt; 
om husavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, för enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången&lt;br /&gt; 
vid 1984 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;' Senaste lydelse 1981: 388.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1981/82: 146 och prop. 1981/82: 154.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN NORDLANDER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE CLAESON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G602124</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198283__124.pdf</filnamn>
<filstorlek>180623</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/327BC7F6-C6B2-4B3F-94F1-C634B41A6A63</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>