<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437633</hangar_id>
 <dok_id>G50994</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1981/82:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:19:52</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 17:21:43</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1981/82:94 Torsdagen den 11 mars</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G50994/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G50994</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50994</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1981/82:94&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars fm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. &amp;quot;12.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna
leddes till en början av tredje vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Upplästes följande inkomna skrivelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anhåller härmed om att bh entledigad från mitt uppdrag som medlem i Nordiska
rådets svenska delegation. Stockholm 1982-03-09 Doris Håvik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Tredje vice talmannen meddelade att ansökan om ledighet från&lt;br&gt;
uppdraget som riksdagsledamot på grund av enskilda angelägenheter&lt;br&gt;
inkommit från dels Carl Lidbom för tiden den 15 mars - den 30 april, dels Eva&lt;br&gt;
Winther för tiden den 13 april - den 13 maj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll dessa ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Inge Carlsson (s)
och Bo-Gunnar Ledin (fp) skulle tjänstgöra som ersättare för Carl Lidbom resp.
Eva Winther.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Svar på fråga 1981/82:257 om sysselsättning åt arbetslösa med statlig
lönegaranti&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
1 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr  talman!   Karl-Erik 
Svartberg  har  frågat  industriministern  om regeringen förbereder några
initiativ, så att meningsfull sysselsättning kan skapas åt de anställda i
företag där statlig lönegaranti utgår. Frågan har överlämnats till mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättning åt arbetslösa med statlig lönegaranti&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättning åt arbetslösa med statlig lönegaranti&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill då först redogöra för rättsläget. Gällande regler innebär att de anställda
i ett konkursföretag skall vara beredda att ta arbete för att kunna få ut sin
uppsägningslön och därmed också ersättning från konkurslönegaran­tin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del fall som föranleder Karl-Erik Svartbergs fråga är det på det motsatta
sättet. De anställda vill inget hellre än att arbeta. De får emellertid bara ut
sin lön genom garantin, men har inget meningsfullt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill dä först erinra om att grundtanken bakom lönegarantin är att
arbetstagarnas lönefordringar alltid skall infrias, även om arbetsgivaren
försätts i konkurs. Samtidigt skall man vara medveten om att de senaste årens
erfarenheter tyder på att den statliga konkurslönegarantin i många fall har
bidragit till att konkursboets rörelse efter en rekonstruktion kan drivas
vidare. Självfallet påverkar detta de anställdas möjligheter till ny
anställning i företaget, om detta övertas av en ny ägare. Avvecklas däremot
rörelsen, beror det pä förhållandena pä den lokala arbetsmarknaden i vad mån
nya arbeten kan erbjudas dem. Nägon absolut garanti för att sysselsättning
skall skapas på det ena eller andra sättet ger varken konkurslönegarantin eller
arbetsmarknadspolitiken i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan inte anse det befogat att samhället sätter in särskilda
arbetsmark-nadspoUtiska insatser, så att de soni arbetar i ett konkursföretag
kommer i ett bättre läge än de som är arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
2 KARL-ERIK SVARTBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att
få tacka arbetsmarknadsministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en valbroschyr 1932 ställde Ernst Wigforss den klassiska frågan: Har vi råd att
arbeta? Han gjorde det mot bakgrund av att den dåvarande borgeriiga regeringen,
med hänvisning till kristiden och behovet av sparsamhet, inte bara avvisade kraven
på en ökning av de allmänna arbetena utan också uppmanade kommuner och statliga
verk att uppskjuta planerade arbeten, vilket alltså ledde till en minskning av
de allmänna arbetena. Wigforss såg denna politik som ett utslag av kortsynt och
missriktad sparsamhet, som medförde uppenbart orimliga konsekvenser. Det är en
uppfattning som vi socialdemokrater delar också i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Idet
fall som jag har tagit upp är problemet ett annat än när Wigforss ställde sin
fråga och förde sitt resonemang. Nu gäller det alltså yrkesskickhga arbetare på
det konkursdrabbade företaget Hunneboverken i Hunnebo­strand. De får sin lön
via den statliga lönegarantin, men de har alltså inga konkreta arbetsuppgifter.
Ja, om jag skall vara riktigt ärlig, skall jag väl säga att en del har det,
eftersom konkursförvaltaren har lyckats skaffa fram en del jobb. Men många av
dem saknar alltså jobb. Huvudparten av de anställda får fördriva tiden bäst de
vill, och de anser själva att det är förödande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tanken
med min fråga var alltså denna: Finns det ingen möjlighet att hålla en bank med
arbetsuppgifter för sådana här situationer? Det borde rimligen finnas fantasi
och påhittighet för att klara det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har litet svårt att förstå arbetsmarknadsministerns svar. Jag delar självfallet
den uppfattning som kommer fram där om lönegarantins betydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för att företaget skall
kunna leva till dess man får fram en ny ägare. Men jag förstår inte
resonemanget att det skall behövas så stora särskilda arbetsmark­nadspolitiska
insatser för att hålla en sådan här bank. Det finns ju förteckningar över
investeringsobjekt och andra objekt, och det är bara att trycka pä knappen för
att få i gång jobb. Länsarbetsnämnderna håller sig med sådana förteckningar. På
samma sätt borde det kunna finnas en bank med arbetsuppgifter för
verkstadsföretag och andra. Jag har svårt att förstå resonemanget att detta
skulle ge dessa människor ett bättre läge än det de arbetslösa har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättning åt arbetslösa med statlig lönegaranti&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
3 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag delar Karl-Erik Svartbergs mening att det skall myckel påhittighet
till för att klara situationen i ell konkursläge, både för att rekonstruera
företaget och för att ge de anställda meningsfulla arbelsupp­gifter under det
att detta sökande efter lösningar och denna rekonstruktion pågår. Inom
företaget kan man säkert hitta ohka tillfälliga arbetsuppgifter. När företaget
skall avvecklas finns ju en del arbetsuppgifter som har med själva avvecklingen
att göra, och i övrigt kan man ta fram extraordinära arbelsuppgifter. Detta
måste naturligtvis vara en uppgift för konkursförval­taren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
bank med arbetsuppgifter som i övrigt bör finnas är den som arbetsförmedlingen
har. Det är därför som jag i mitt svar har strukit under att de som får
konkurslönegaranti är skyldiga att stå till förmedlingens förfogande och
skyldiga att ta de arbeten som kan anvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns verkligen en hel del saker att diskutera när det gäller
konkurslönegarantins sätt att fungera. Vi har nyHgen tillsatt en översynsut­redning,
och i direktiven till den är inskrivet att man skall pröva möjligheterna att få
en bättre relation mellan konkurslönegaranti, i den situation som företaget då
befinner sig i, och arbetsförmedlingen. Man skall alltså på ett tidigt stadium
under den period som garantin gäller ta kontakt med förmedlingen, så att man
hittar både tillfälhga arbetsuppgifter och mera permanenta arbetsuppgifter, i
den mån sådana finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
4 KARL-ERIK SVARTBERG (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag måste säga att det inte var mycket till besked som
arbetsmarknadsministern gav här. De anställda vid Hunneboverken och inom andra
konkursdrabbade företag är naturligtvis beredda att stå till arbetsmarknadens
och förmedlingens förfogande. Men situationen är ju i dag den att det inte
finns några jobb att förmedla. Det finns inga jobb som de kan stå till
förfogande för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar alltså att det borde gå att åstadkomma sysselsättning i de här företagen.
Regeringen hänvisar till behovet av sparsamhet m. m. när det gäller att trycka
på knapparna för de objekt som länsarbetsnämnderna har i dag, därför att man
måste betala lön osv. Men i det här fallet betalar man redan lön till de
anställda. Det enda de begär är att de skall få göra rätt för lönen, alltså ha
ett arbete. Det borde rimligen finnas en bank också med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att minska arbets­lösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådana
arbetsuppgifter. Jag menar inte uppgifter i stora investeringsarbeten, utan
andra arbetsuppgifter - det finns ju ändå behov av produkter i det här landet.
Det är det resonemanget som förs av de anställda i det här företaget och säkert
också i många andra företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
5 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ärligt talat är det litet svårt att förstå vart Karl-Erik Svartberg
vill komma. Om han menar att det är arbetsuppgifter inom det drabbade företaget
som man skall plocka fram, så vill jag säga att det knappast kan vara en
uppgift för regeringen att peka ut sådana arbetsupp­gifter. Del måste vara
konkursförvaltarens sak att ta fram temporära uppgifter inom företaget, som är
lämpade för de anställda som ännu inte har kunnat anvisas annat arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det däremot gäller arbetsuppgifter utanför företaget, är det förmed­lingen som
skall anlitas för sådana ändamål. Om förmedlingen kan placera någon som har
konkurslönegaranti i ett permanent jobb, i ett tillfälligt beredskapsarbete
eller i arbetsmarknadsutbildning, så skall den göra det, även om
lönegarantiperioden inte har löpt ut. Då blir det en förflyttning av kostnaden
i form av en minskning av konkurslönegarantin och en ökning av ett annat anslag
och i den meningen en bättre användning av resurserna. Den möjligheten finns
redan. Det vi har strukit under är, som jag sade förut, att denna kontakt måste
tas på ett tidigt stadium under den här perioden. Därmed bör de möjligheter som
Karl-Erik Svartberg efterlyser föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 § Svar på
frågorna 1981/82:265 och 278 om åtgärder för att minska arbetslösheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anna-Greta Leijon har frågat statsministern på vad sätt regeringen
ämnar ändra sin politik för att minska arbetslösheten. Det ankommer på mig att
besvara frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nils-Olof
Grönhagen har frågat mig om det pågår något brådskande arbete inom arbetsmarknadsdepartementet
med att snabbt vidta extraordinära åtgärder för att öka sysselsättningen och
därmed avsevärt minska antalet arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag besvarar bägge
frågorna i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag anförde i årets budgetproposition måste vi räkna med en svag efterfrågan på
arbetskraft också första halvåret i år. Därefter beräknas en gradvis
förbättring ske efter hand som den ökande efterfrågan på våra exportvaror gör
det möjligt att öka industriproduktionen. Denna ökade exportefterfrågan, som är
ett resultat av devalveringen i höstas och en återhållsam finanspolitik, har
redan börjat, men liksom vid tidigare sådana uppgångar dröjer det en tid innan
förbättringen ger resultat på arbetsmark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nåden. Därför har det
varit nödvändigt alt vidta kraftiga tillfälliga åtgärder för att motverka
arbetslöshet under innevarande vinterhalvår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslaget
till sysselsältningsskapande åtgärder har under innevarande budgetår förstärkts
med ca 1,6 miljarder kronor utöver vad som beräknades i förra årets
budgetproposition, vilket har gjort det möjligt att sysselsätta mer än 20 000
fler i beredskapsarbete nu än för ett år sedan. Arbetsmarknads­utbildningen har
likaså fått ökad omfattning. Regeringen har tillsammans med arbelsmarknadsparterna
skapat möjlighel att inrälla s. k. ungdomsplat­ser på särskilda villkor.
Ungdomsplatserna har helt nyligen börjat fungera, varför det ännu är svårt att
veta hur stor omfattning de kan få. Jag fäster emellertid stor vikt vid
ungdomsplatserna, och jag överlägger f. n. med arbetsmarknadsparterna om hur
denna och liknande verksamheter skall organiseras i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har också vidtagit betydande åtgärder för att motverka sysselsättningsnedgängen
i byggsektorn under innevarande vinterhalvår. Statliga investeringar för 860
milj. kr. har tidigarelagts, vartill kommer flera större investeringar i
affärsverkens regi samt landslingskommunala sjukhus­byggen. Bostadspolitiska
åtgärder har vidtagits för att främja ombyggnads-och reparationsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
kommer i samband med årets kompletteringsproposition att göra en förnyad
bedömning av utsikterna och av behovet av åtgärder under budgetåret 1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att minska arbets­lösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 7 ANNA-GRETA LEIJON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Det är nu drygt etl
halvår sedan regeringen presenterade sitt s. k. stabiHseringspolitis-ka
program. I samband med detta gavs det ut pressmeddelanden från
arbetsmarknadsminister Eliasson, där han berättade om alla de stora effekter
detta skulle få på sysselsättningen och läget på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
om vi ser på den verklighet som omger oss i dag finner vi att läget inte är så
ljust. Vi har ju tvärtom en rekordhög arbetslöshet, och vi har en sjunkande
sysselsättning. I januari var de arbetslösa 153 000. Det är den högsta siffran
under efterkrigstiden - 3,6 % arbetslösa. Bland ungdomarna var arbetslösheten
över 9 % och bland kvinnorna över 4 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inle att undra på att människor i detta land anser att sysselsätt­ningsfrågorna
hör de till de allra viktigaste. Jag tycker inte heller att det är att undra på
att tilltron till regeringens poHtik bland folk i allmänhet är väldigt liten.
Man tror helt enkelt inte att regeringen kan lösa sysselsättningsfrågor­na. Av
arbetsmarknadsministerns svar i dag blir man tyvärr stärkt i den tron.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingemar
Eliasson hänvisar till just detta stabiliseringspaket som kom för drygt ett halvår
sedan. Man lovade då 40 000 nya jobb i industrin, men det som hänt i
verkligheten sedan detta stabiliseringspaket framlades är ju att
industrisysselsältningen har minskat med 40 000. Under 1 miljon människor är
sysselsatta i industrin i dag. Arbetsmarknadsministern hänvisar till alla de
satsningar som enligt hans mening har gjorts i fråga om arbetsmarknadspo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att minska arbets­lösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;litiska
åtgärder, och han säger att det är mer än vad vi lade fram förslag om i
budgetpropositionen. Ja, det är det visserligen. Men det är betydligt mycket
mindre pengar än vad arbetsmarknadsstyrelsen har begärt och vad vi har
föreslagit här i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Faktum
är ju att insatserna när det gäller beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning nu är betydligt mindre än de insatser som gjordes i
slutet av 1970-talet. Det hävdades i gär i denna talarstol att den första
försvarslinjen mot arbetslöshet går inne i företagen. 1977 hade vi många
människor som fick utbildning i företagen i stället för att kastas ut i
arbetslöshet, närmare 100 000 människor - i dag är det 3 000. Åren 1979 och
1980 var 60 000 människor i arbetsmarknadsutbildning, nu är det ungefär 40 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle gärna vilja upprepa den fråga som jag ställde till statsministern: Hur
skall regeringen ändra sin politik för att kunna minska arbetslösheten? Jag har
tyvärr inte fått svar på den i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 8 NILS-OLOF
GRÖNHAGEN (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag ber att fä
tacka statsrådet för svaret. Denna fråga är föranledd av det besök som
arbetsmarknadsutskottets ledamöter gjorde på arbetsmarknadsdepartementet den 17
februari, då statsrådet tyvärr var sjuk och inte kunde delta i
överläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
fick en värdefull information dels om de propositioner som aviserades, dels om
invandrarfrågor och jämställdhetsfrågor. Men man nämnde inte med ett ord
sysselsättningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föranledde mig att ställa frågan av vilken anledning man hade utelämnat
informationen om sysselsättningen, och om det pågick något arbete i
departementet för att åstadkomma förbättringar när det gällde de höga
arbetslöshetssiffrorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statssekreteraren
gav mig svar och sade att man inte lämnade någon information om
sysselsättningen beroende på att departementschefen inte var närvarande. Men,
sade hon, på grund av det statsfinansiella läget och de höga räntekostnader
staten har pä sin upplåning fanns det inte något utrymme för ytterligare
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
måste tolkas så, att vi icke har råd att ha människorna i jobb i det här
landet. Det förbryllade mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
blev ytterhgare förbryllad när jag för någon vecka sedan tittade på TV och
lyssnade på Ola Ullstens inledningsanförande vid landsmötet. Han ondgjorde sig
över att det fanns människor och grupper i det här samhället som protesterade
mot en försämrad standard. Och detta, sade Ola Ullsten, i Sverige, världens
rikaste nation! Då ställer jag frågan: Vari består den rikedomen, när vi inte
har råd att ge människorna jobb? Är det så att antalet arbetslösa är ett mått
på denna rikedom - ju fler arbetslösa vi har råd att ha, desto större är vår
rikedom?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har, som Anna-Greta Leijon här har redovisat, 153 000 arbetslösa. Antalet ökar
ju, men ändå pågår inte något arbete i departementet för att snabbt försöka
förhindra en ytterligare ökning av antalet arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 9
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anna-Greta Leijon åberopar uttalanden som
gjordes i samband med det s. k. septemberpaketet. Då gjordes den bedömningen
att dessa åtgärder skulle leda till att efterfrågan på arbetskraft ökade med 30
000-40 000 personer, jämfört med vad som annars skulle hända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kunde inte notera att Anna-Greta Leijon argumenterade
mot detta. Om vi inte hade vidtagit de åtgärderna, hade vi i dag befunnit oss i
ett mycket värre läge. Socialdemokraterna har ju som bekant - motvilligt, efter
vad jag kan förstå - accepterat devalveringen men gått emot momssänkningen och
upprepat att momsen borde höjas. Det skulle alltså försämra sysselsättning­en
och urholka reallönerna. Bedömningen står alltså kvar, precis som det sades då,
att efterfrågan under loppet av 1982 kommer att vara i storleksordningen 30
000-40 000 personer bättre än vad som annars skulle ha varit fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Effekterna börjar nu märkas. Orderingången till
exportindustrin är betydligt högre under hösten-vintern 1981-1982 än den var
för ett år sedan. Rekryteringen i några av de större företagen har kommit i
gång. Det återstår, precis som jag har sagt i mitt svar, en god väg att gå,
innan vi på arbetsmarknaden ser effekterna av devalveringen, men de börjar
märkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anna-Greta Leijon säger att vi beträffande
arbetsmarknadspolitiken gjorde mer i slutet av 1970-talet - dvs. under den här
regeringen. Däremot hänvisar hon, klokt nog, inte till vad som gjordes i början
av 1970-talet, under den socialdemokratiska regeringen. Då gjordes nämligen
inte särskilt mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är skyldig herr Grönhagen svar på några frågor. Vi
arbetar med stimulansåtgärder, som kommer i samband med
kompletteringspropositio­nen. Jag överlägger med parterna om en förlängning av
de särskilda åtgärderna för ungdomar, och vi håller på att bereda frågor som
gäller byggarbetsmarknaden. Det pågår alltså ett arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan herr Grönhagen ställde sin fråga har vi dessutom
anslagit ytterligare 160 milj. kr. till beredskapsarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om åtgärder för att minska arbets­lösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 10
ANNA-GRETA LEIJON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Arbetsmarknadsministern säger nu att man i
höstas menade att åtgärderna - devalveringen och andra åtgärder - skulle ge ett
plus på 40 000 jobb i industrin jämfört med vad man annars kunde räkna med. Var
det alltså på det sättet att regeringen redan då klart såg framför sig att vi
hade att räkna med en mycket kraftig minskning av sysselsättningen inom
industrin, men att man ändå - trots att man insåg det - inte var beredd att
möta den fullt ut? Vad som i verkligheten har skett sedan regeringen kom med
sitt stabiliseringsprogram är ju inte en ökning av industrisysselsättning­en,
av efterfrågan på arbetskraft där, utan en minskning. Vi har inte i modern tid
haft så få människor sysselsatta i industrin som vi har nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I flera debatter här i kammaren har jag pekat
på risken att vi i Sverige, precis som fallet är i andra länder, skulle börja
tolerera arbetslös­heten. Jag har mötts av många försäkringar från företrädare
för den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om åtgärder för att minska arbets­lösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;borgerliga regeringen och frän borgerliga
riksdagsledamöter om att det aldrig skulle komma i fråga. För drygt ett år
sedan stod företrädare för de borgerliga partierna och för regeringen här i
kammaren och sade; Om vi skulle få en arbetslöshet på 3 %, skulle det vara ett
misslyckande för regeringens politik. Nu har vi med bred marginal passerat den
gränsen för misslyckande. Min fråga kvarstår fortfarande: Hur skall regeringen
ändra sin politik för att vi skall kunna minska arbetslösheten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åtgärder som har vidtagits hittills har ju varit helt
otillräckliga. Vi har i dag den högsta arbetslösheten under efterkrigstiden,
och någonting måste vi göra ät denna. Jag har ännu inte fått något svar från
Ingemar Eliasson på min fräga: Vad kommer regeringen att göra för att vända den
här utveckling­en?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 11 NILS-OLOF GRÖNHAGEN (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det pågår tydligen ett visst arbete inom
departementet när det gäller de här frågorna. Men det måste, som jag ser det,
vara jobb som inte statssekreteraren är informerad om, eftersom hon kunde lämna
oss det svar som hon lämnade till utskottet. Då finns det väl skäl att fråga: Hur
är kommunikationerna inom departementet, mellan statsrådet och hans närmaste
medarbetare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ja, Anna-Greta Leijon, vi såg framför oss en
nedgång i sysselsättningen - den som inte gjorde det i våras och i somras måste
ha varit åtminstone halvblind - och just därför lade vi fram septemberpaketet.
Men vi sade också att det kommer att ta tid, innan effekterna slår igenom.
Därför kompletterades paketet med mycket kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Den socialdemokratiska uppläggningen av den ekonomiska politiken hade gett den
motsatta effekten - säkert fler AMS-åtgärder, men mindre efterfrågan på den
reguljära arbetsmarknaden. Det går alltså stick i stäv mot den utveckling som
Anna-Greta Leijon säger sig eftersträva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tolererar inte arbetslöshet, och därför sätter vi in
motåtgärder. Vi arbetar inte med arbetslösheten som ett ekonomiskt-poliliskt
instrument. Det skiljer en tiondel mellan arbetslösheten i januari 1982 och
arbetslösheten vintern 1972. På denna enda tiondel kokar Anna-Greta Leijon en
väldig soppa. Nu hör Sverige till de länder som ligger bäst till i Europa. Då -
i början av 1970-talet när socialdemokraterna styrde - hörde Sverige till de
sämsta länderna i Europa när det gällde arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 13
ANNA-GRETA LEIJON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi tolererar inte arbetslöshet, säger Ingemar
Eliasson. Ändå har vi i Sverige i dag en högre arbetslöshet än vi har haft
någon gång lidigare under efterkrigstiden. Dessutom sjunker sysselsättningen,
vilket betyder att vi förutom den öppna arbetslösheten också har en dold
arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingemar Eliasson! Jag har tidigare hållit med dig om - och
jag vill gärna göra det också i dag- att vi i början på 1972 hade en för hög
arbetslöshet. Vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hade 136 000 arbetslösa i
januari 1972. Men vad gjorde vi då? Jo, vi satte in många kraftfulla åtgärder,
så att vi pä några månader kunde pressa ned arbetslöshetstalet till 90 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
fråga, ursprungUgen till statsministern och i dag till Ingemar Eliasson, är;
Hur skall den borgerliga regeringen nu ändra sin politik, så att man kan
upprepa det som vi gjorde 1972, dvs. pressa tillbaka den höga arbetslöshe­ten?
Tyvärr har jag inte fått något svar. Beklagligtvis upplever vi också i den
praktiska politiken att Ingemar Eliasson och hans borgerliga kolleger här i
kammaren tillbakavisar alla de förslag som vi socialdemokrater lägger fram och
som skulle kunna ändra utveckhngen på detta område. Det hände senast i går.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att minska arbets­lösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
14 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr talman! Det är riktigt att vi
avvisar förslag som vi menar skulle gå i motsatt riktning, dvs. sådana som
skulle äventyra den fulla sysselsättningen och försämra läget ytterligare. Det
är därför som vi avvisar förslag om momshöjning, som skulle urholka köpkraften
och minska efterfrågan här hemma. Vi tolererar inte arbetslösheten, och jag
utgår från att det inte var ett uttryck för att man medvetet bedrev en
arbetslöshetsskapande politik i början pä 1970-talet när arbetslösheten var
lika hög som nu. Det är därför som vi tar sä illa vid oss när socialdemokraterna
beskyller oss för att göra detta. Sverige har i själva verket lyckats bättre än
något annat land i en liknande situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svaret på Anna-Greta Leijons fråga är att vi redan
har ändrat politiken. Devalveringen och momssänkningen börjar nu ge effekt. I
avvaktan pä att denna slår igenom sätter vi in olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. I dag har vi fått en bekräftelse på att denna politik har den
penningvärdande myndighetens förtroende, nämligen genom att riksbanken har
beslutat sänka diskontot med 1 %. Det skulle inte gå, om vi inte hade en lyckad
ekonomisk poHtik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 15 ANNA-GRETA LEIJON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ja, ni tillbakavisar i stort sett alla de förslag som vi lägger fram.
Men de förslagen sammanfaller i stor utsträckning med vad t. ex.
arbetsmarknadsstyrelsen och tjänstemännens centralorganisation säger. Det är
inte bara vi socialdemokrater som är djupt oroade över regeringens poHtik.
Insiktsfulla bedömare från många håll i samhällel säger att arbetslösheten
kommer att fortsätta att öka i Sverige, om vi fortsätter pä den inslagna vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill vidare ta upp något som hände i kammaren i höstas och som upprörde mig
ganska mycket. Arbetslöshetssiffrorna varierar ju mellan olika månader, och i
höstas, när vi fick en säsongmässig sänkning av vissa arbetslöshetssiffror, tog
Ingemar Eliasson del till intäkt för att påstå att det som en följd av
regeringens åtgärder hade skett reella förbättringar av läget på
arbetsmarknaden. Det visade sig sedan att det inte var med sanningen
överensstämmande. Jag blev uppriktigt sagt ledsen, eftersom jag har lärt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om åtgärder för att förkorta vän­tetiderna på ar­betsförmedlingar­na&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;känna
Ingemar Eliasson som en kunnig yrkesman, med lång erfarenhet pä
arbetsmarknadsområdet genom verksamhet i sysselsättningsutredningen och som
statssekreterare. Jag hoppas atl han inte kommer att göra nägra nya sådana
försök att dölja verkligheten bakom statistiska besvärjelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Svar på fråga 1981/82:273 om åtgärder för att förkorta
vänteti­derna på arbetsförmedlingarna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 16 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Martin Segerstedt har frågat mig vilka åtgärder
regeringen är beredd att vidta för att förkorta väntetiderna på
arbetsförmedlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har en kraftig upprustning skett av
arbetsförmedlingen både vad avser personal och i fråga om modern datateknik.
Detta har också gällt under tider då andra myndigheter fått vidkännas
nedskärningar. Regeringen har också tagit ställning för ett förslag av AMS om
platsförmed­lingens framtida organisation, som innebär en effektivisering av
platsför­medlingsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har regeringen i årets budgetproposition
visserligen föreslagit att huvudförslaget liksom för de flesta andra statliga
myndigheter skall tillämpas på arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader men
att arbetsförmedling­en genom omprioritering skall förstärkas med 60 tjänster.
Jag utgår frän att AMS kommer att göra en sådan prioritering att huvudförslaget
i första hand inte kommer att inverka på platsförmedlingsarbetet. Vidare har
regeringen i budgetpropositionen föreslagit ytterligare utbyggnad av
arbetsförmedling­ens terminalsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom regeringskansliet behandlas f. n. en framställning av
AMS om ytterligare medel för lönekostnader till arbetsförmedlingen för
innevarande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 17
MARTIN SEGERSTEDT (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret
på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till frågan är den arbetssituation som nu råder
på landets arbetsförmedlingar. Vi har fått arbetsmarknadsläget väl beskrivet i
den föregående debatten. Arbetslöshetskön på våra förmedlingar är nu längre än
den har varit på många år, speciellt när det gäller ungdomarna. Trycket på
förmedlingarna är därför oerhört stort och personalen pressas till det
yttersta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta utsatta läge pågår nu en förändring av rutinerna
på arbetsförmed-Hngarna, som i sig är resurskrävande. Den innebär att det
införs en strikt tidsplanering med tidsbokade besök på förmedlingarna och
planerade företagskontakter. Detta är i och för sig positivt men mycket
resurskrävande. I sitt förslag förutsatte den grupp som arbetade med detta -
den s. k.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PLOG-gruppen - ett
väsentligt tillskott av personal när omläggningen skulle ske. Nu kommer denna
omläggning när arbetslösheten är redkordhög, och i stället för ökade resurser
får arbetsförmedlingarna vidkännas direkta nedskärningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje
arbetssökande bör ha rätt att kräva en individuell service genom att
förmedlaren för den sökandes räkning kontaktar arbetsgivare, både arbets­givare
som anmält behov av arbetskraft och andra, där förmedlaren med sin kännedom om
arbetsmarknaden vet att lämpliga platser finns. Nu finns mycket sällan tid till
en sådan insats. Till detta kommer att förmedlingarna i allt större
utsträckning måste ägna tid åt att försöka få fram beredskapsar­beten för att
över huvud taget få några lediga platser att erbjuda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att anslagen till beredskapsarbetena kom alltför sent under hösten har
arbetsmarknadsverket inte kunnat planera på det sätt som krävs för en nödvändig
expansion av beredskapsarbetena. Följden har blivit en orimlig anhopning av
arbete på arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder, då beslut om
beredskapsarbeten skall lotsas genom en på många sätt krånglig beslutsprocess
samtidigt som strömmen av sökande blir allt stridare. Beslut om
beredskapsarbeten måste tas i ett tidigt skede av budgetåret för att arbetena
skall kunna få en rimlig säsongsanpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik
har riktats mot arbetsförmedlingen för ökad byråkrati. Den kritiken hänför sig
i första hand till de större förmedlingarna. Nu pågår även på det området en
omorganisation med utlokalisering av kontor i storstadsområ­dena. Men det finns
inte resurser att anskaffa de lokaler som krävs. Jag kan ta exempel från mitt
eget län, där länsarbetsnämnden år efter år har begärt medel för att utvidga
kontoret i Timrå, som är mycket underdimensionerat och arbetstyngt.
Länsarbetsnämnden har inte fått några pengar till detta ändamål, och nu är
läget följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om länsarbetsnämnden kan omplacera personal till Timrå finns där inte utrymme
för fler förmedlare. Lokaler kan ställas till förfogande av kommunen, men
enligt de uppgifter jag har fått accepterar inte byggnads­styrelsen, som svarar
för lokalförhyrningen, den hyra som det i dag blir fråga om i nybyggda lokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
måste till snabba åtgärder för att vi skall klara verksamheten under våren. Får
vi ta den sista meningen i arbetsmarknadsministerns svar som ett löfte om ökade
resurser till förmedlingarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att förkorta vän­tetiderna på ar­betsförmedlingar­na&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 18
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr talman! Jag kan intyga vad
Martin Segerstedt här har berört, nämligen att de anställda på förmedlingarna
jobbar hårt och i allmänhet mycket effektivt. Vi har prioriterat förmedlingens
uppbyggnad. Under 1970-talet har 2 200 tjänster tillförts verket. De har i
huvudsak gått till förmedlingsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har också - tvärtemot vad Martin Segerstedt påstår - försäkrat oss om att
platsförmedlingen inte behöver dras ned när förvaltningen i övrigt måste minska
- vi tillför 60 tjänster som kompenserar den 2-procentiga neddrag­ningen av de
allmänna lönemedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Riksdagens protokoll 1981/82:94-98&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
postutdelning­en i glesbygd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi har vidare sett till att förmedlingen fått bygga
ut de tekniska hjälpmedlen, med dataterminaler, just för att bli mera flexibel
och effektiv. Vi har tagit ställning till nya arbetsrutiner inom förmedlingen,
den s. k. PILOG-utredningen, med förslag till tidsbeställning och möjlighet att
dela på kontoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
allt detta, som har med resursfördelningen att göra, är en angelägenhet för i
första hand verksledningen och därefter länsarbetsnämn­den. Regeringen och
departementet skall inte gå in och i detalj föreskriva hur resurserna skall
fördelas. Därför får problem i stil med dem på kontoret i Timrå lösas inom
verket, med de resurser man har till sitt förfogande. Det är klart att
resursförstärkningen har skett just för att man skall kunna handskas med ett
sådant läge på arbetsmarknaden som det vi nu befinner oss i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det till sist gäller den framställning som är gjord är jag beredd att, för den
händelse de ordinarie lönemedlen inte skulle räcka till, behandla den i positiv
anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 19 MARTIN SEGERSTEDT
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I sitt svar pekar arbetsmarknadsministern på en ompriori­tering av 60
tjänster, som skall tillföras förmedlingsverksamheten. Enligt de beräkningar
som gjorts täcker detta inte ens hälften av det bortfall av resurser som
huvudförslaget innebär. Det är fråga om en reell minskning av personella
resurser i storleksordningen 80 tjänster. Det är alltså fråga om en minskning
även av den platsförmedlande verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Svar på fråga 1981/82:272 om postutdelningen i glesbygd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
20 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Gunhild Bolander har frågat mig dels om jag anser att det bör vara en
målsättning att varje hushåll skall ha sin post utdelad före kl. 12.00, dels
vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att bättre tillgodose
landsbygdsbefolkningens berättigade önskemål om tidigare postutdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan inte hålla med Gunhild Bolander om att postens service på landsbygden har
försämrats under senare tid. Lantbrevbäring finns således numera även i ganska
glest befolkade områden. Lantbrevbäringslinjerna utsträcks också till hushåll
där m.edlemmar på grund av ålder eller sjukdom inte själva kan hämta posten,
även om hushållsunderlaget är för litet enligt gängse regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
normala är att lantbrevbäraren ger sig i väg vid 8-9-tiden på morgonen och att
postutdelningen är avslutad omkring kl. 13.30. Merparten av alla hushåll får
alltså sin post före kl. 12. Det gäller även på Gotland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För postverket är
lantbrevbäringen dyrare per hushåll än servicen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tätorterna. Detta får
givetvis inte leda till en oacceptabel service. Posten    Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;måste
dock utforma lantbrevbäringslinjerna så att man så rationellt som    Torsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligt
utnyttjar sin personal, lokaler och fordon.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 ™„j.„ 1007&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 GUNHILD BOLANDER
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsaken
till att jag har ställt frågan är det faktum att så många människor på
landsbygden får sin post utdelad långt fram på eftermiddagen. I tätorter och
vissa områden får man sin dagliga morgontidning utkörd på morgonen, men så sker
inte överallt och många får alltså sin morgontidning först med lantbrevbäraren,
vilket då kan betyda exempelvis kl. 16. Förutom att tidningen då har minskat i
nyhetsvärde gör den sena tidpunkten att det inte finns någon möjlighet att t.
ex. utnyttja det annonsutbud som finns i tidningarna. Det kan alltså röra sig
om faktiska ekonomiska möjUgheter som undandras vissa delar av landsbygden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här situationen förstärks ytterligare under sommarmånaderna, i varje fall i ett
län som Gotland där befolkningen tredubblas eller kanske ökar ännu mer i
kustområdena. Många gånger är det då också semestervikarier som inte alltid har
så stor lokalkännedom. Nu är lantbrevbärama en mycket kunnig och
serviceinriktad yrkeskår, och det skall absolut inte falla någon skugga över
dem. Kvar står dock glesbygdsbefolkningens berättigade önskemål om en tidigare
postutdelning, och jag skulle gärna vilja veta om frågan om delning av
lantbrevbärartjänster har varit diskuterad. Det skulle kunna vara en lösning på
problemet. På många andra områden inom samhällets servicesektor har det visat
sig positivt att inrätta deltidstjänster, och det har ofta skett i största
samförstånd med den fackliga organisationen. Därför anser jag att det är väl
värt att pröva detta även när det gäller lantbrevbärama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
postutdelning­en i glesbygd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 22
Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Herr talman! Det finns väl inget system
som kan konstrueras så att det täcker alla de i och för sig berättigade
intressen och behov som redovisas. Ambitionen måste vara att man inom rimliga
gränser med hänsyn till kostnader och annat försöker se till att så många som
möjligt får en fullödig service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är riktigt som Gunhild Bolander säger, att många dagstidningar delas ut på
Gotland med lantbrevbärare - ungefär hälften. Och många tycker naturligtvis att
det är för sent att få sin tidning vid tolv-ett-tiden på dagen. Men att finna
en lösning som innebär att alla kan få den på morgonen tror jag är omöjligt.
Posten har emellertid skyldighet att se till att servicen blir så bra som
möjligt också i glesbygd, och den måste därför pröva alla varianter för att
uppnå denna målsättning. Det gör den också - det bekräftade Gunhild Bolander
själv i slutet av sitt inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportstöd till viss typ av företag i Norrbot­ten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 23 GUNHILD BOLANDER
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är ingen som begär att lantbrevbärama skall vara ute med
morgontidningen så tidigt på morgonen som kommunikationsministern tycktes
antyda. Postverket lär emellertid vid något tillfälle ha uttalat - jag har inte
fått det bekräftat - att målsättningen var att varje hushåll skulle ha sin post
utdelad till kl. 12. Jag förstår att det kan vara svårt att bestämma ett exakt
klockslag, men jag förutsätter att inte heller postverket tycker att det är
tillfredsställande att servicen trots allt har försämrats något sedan man
införde systemet med heltidsjobb för lantbrevbärama. Jag skulle önska att
regeringen med postverket tog upp frågan om att möjliggöra en bättre service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 § Svar på fråga
1981/82:281 om transportstöd till viss typ av företag i Norrbotten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 24
Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Sten-Ove Sundström har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder
för att norrbottniska företag av Plannjas typ även i fortsättningen skall erhålla
transportstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att svara på frågan vill jag börja med att förklara gällande bestämmelser för
transportstödet. Transportrådet, som enligt statsmak­ternas beslut
administrerar stödformen, har den 10 februari i år gett ut nya
tillämpningsföreskrifter för stödet. De baseras på ett riksdagsbeslut i fjol om
att införa ett effektivare transportstöd med en samtidig minskning av
kostnadsramen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillämpningsföreskrifterna
anger att transportstöd inte lämnas för järn-och stålverkens produktion. I
järn- och stålverk innefattas även dotterföretag till verken, vilkas verksamhet
ingår som ett naturligt led i den produktion som drivs av moderföretaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att transportstödet måste vara regionalpolitiskt effektivt. Stödet har
också formen av ett riktat bidrag för att dels stimulera till ökad produktion
inom stödområdet, dels skapa intresse hos förelagen att lokalisera sig inom
stödområdet. Omvänt bör transportstöd inte lämnas till företag inom
stödområdet, vilka utan hinder av transportkostnaderna kan få avsättning för
sin produktion även utanför stödområdet. Inte heller bör de som har en med
hänsyn lill råvarutillgång, energitillgång e. d. naturlig lokalisering inom
stödområdet få transportstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
åligger transportrådet att pröva vilka företag som är berättigade till
transportstöd. I fråga om stålvaror och därmed integrerade produkter anser
rådet att transportstödet inte har någon avgörande betydelse ur lokalise­ringssynpunkt.
Problemen i denna verksamhet torde också enligt min mening främst vara av
strukturell natur och bör därför lösas i andra sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 25 STEN-OVE SUNDSTRÖM
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret på frågan. Bakgrunden
till min fråga är det beslut som riksdagen fattadel november om att slopa
fraktbidragel till järn- och stålverk. Kammarens majoritet ansåg då att
fraktstödet saknar betydelse från lokaliseringssynpunkt och att transport­stöd
därför kan slopas helt för järn- och stålprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet
av den beslutsprocess som har följt efter riksdagsbeslutet har blivit att
företag såsom t. ex. Plannja i Luleå, vilket tidigare klassades såsom
verkstadsindustri, nu kommer atl tappa sitt trarisporlstöd. Detta företag
tillverkar plastbelagd profilerad plåt för användning inom bl. a. byggnads­industrin.
Utgångsmaterialet är i detta fall varmförzinkad plåt, som aldrig har
tillverkats vid järnverket i Luleå utan köps från utlandet men nu dess bättre
ocksä till allt större del frän järnverket i Domnarvet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
myckel stor del av produkterna exporteras. Plannja har alltså ingen annan
produktionsanknytning till järnverket i Luleå än att företaget är ett
dotterbolag till SSAB. Länsstyrelsen i Luleå förklarar också att
&amp;quot;företaget kan ur allmän regionalpolilisk synpunkt närmast hänföras till
verkstadsin­dustrin&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Plannja
har i dagsläget 275 anställda, som svarar för en väldigt viktig del av
sysselsättningen i en av arbetslöshet hårt drabbad kommun. De ökade kostnader
som blir följden av en indragning av transportstödet kommer att få allvarliga
konsekvenser för detta företags fortlevnad, inte minst mot bakgrund av alt
andra företag i samma bransch inte drabbas. Det kan inte heller vara rimligt
att företaget skall straffas för att det är ett dotterföretag till SSAB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
olika sammanhang har det talats om vikten av att höja förädlingsgraden på
produkter inom industrin, inte minst i ett län som Norrbotten. I denna
utveckling har detta företag fyllt en stor uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
svaret från statsrådet kan jag bl. a. notera att statsrådet anser att
&amp;quot;transportstödet måste vara regionalpolitiskt effektivt&amp;quot;. Det kan man
hålla med om. Vidare säger statsrådet att &amp;quot;stödet har också formen av ett
riktat bidrag för att dels stimulera till ökad produktion inom stödområdet&amp;quot;.
Det är väldigt viktigt i detta fall för att skapa intresse hos företag att
lokalisera sig inom stödområdet. Man undrar om del intresset kommer att finnas
kvar i fortsättningen, när del görs sädana här omklassningar av företag, som
tidigare bedömts såsom verkstadsindustri men nu plötsligt klassas såsom
någonting annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
svaret talas också om företag, &amp;quot;vilka utan hinder av transportkostnaderna
kan få avsättning för sin produktion även utanför stödområdet&amp;quot;. Detta
företag är oerhört beroende av att få hjälp med transportkostnaderna, eftersom
avståndet till marknaden är väldigt långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Inte
heller bör de som har en med hänsyn till råvarutillgång, energitill­gång e. d.
naturlig lokalisering inom stödområdet få transportstöd&amp;quot;, säger statsrådet
vidare. Men som jag nyss har strukit under har detta företag väldigt lång väg
alt få hem sin råvara. En del importerar man, men alltmer tar man från verken i
den södra delen av landet. Det här går egentligen stick i stäv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportstöd till viss typ av företag i Norrbot­ten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportstöd till viss typ av företag i Norrbot­ten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med de krav vi har haft på
detta område tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill fråga statsrådet: Är det verkligen på det sättet att vi i fortsättningen
skall tappa transportstödet inom det här området? Det kommer att bli mycket
svårt att klara lokaliseringar av den här typen av företag till Norrbotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
26 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Herr talman! Man kan naturligtvis
alltid diskutera vad transportstödets vara eller inte vara kan betyda för
enskilda företag. Men jag föredrar att föra resonemanget mera principiellt.
Grundtanken är, som jag har sagt tidigare, att stödja verksamhet inom stödområdet
och stimulera till en så långtgående förädUng som möjligt, för det gäller ju
ytterst att skapa så många arbetstillfällen som möjligt i de här bygderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Transportrådet
har ännu inte fattat något beslut om huruvida transport­stödet skall utgå till
den här typen av företag eller ej. Transportrådet har att pröva frågan om
bidrag skall kunna utgä. Ett sådant ställningstagande har ännu inte skett i
rådet, och till dess får vi kanske avvakta och se vad som händer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 STEN-OVE SUNDSTRÖM
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nu säger statsrådet att transportrådet inte har fattat något beslut
ännu. Enligt uppgifter som jag har fått under de senaste dagarna har man i det
här speciella företaget fått ett meddelande om att transportstödet i den här
formen skall upphöra i mars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är klart att förra årets riksdagsbeslut innebar att stödet för manufakturerade
produkter, t. ex. fartygsprofiler och armeringsnät, från järn- och stålverk
skulle upphöra. Men nu ser det ut som om man går betydligt längre, något som
kommer att innebära ett dråpslag mot hela tanken att höja förädHngsgraden när
det gäller våra industriprodukter, framför allt i län som Norrbotten som har en
ganska låg grad av förädling av industriprodukterna. Det är därför angeläget
att vi även i fortsättningen kan få ha kvar stödet för att gynna den här typen
av förädlingsindustri, som ju har utvecklats mycket fint och skapat allt fler
arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
28 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Herr talman! Såvitt jag vet har
inget formellt beslut fattats i transportrådet i det här konkreta fallet. Det
är väl så med dessa bestämmelser, som alltid när man ändrar bestämmelser över
huvud taget, att det blir en inkörningsperiod, innan man ser riktigt hur det
utfaller. Det inträffar alltid gränsfall som gör.att det tar litet tid, innan
man får någon sorts mall att följa. Detta gäller också i det här fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 29 STEN-OVE SUNDSTRÖM
(s);&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om jag
uppfattar kommunikationsministern rätt, tycker han&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Xf,rof4a„p„
j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att det även i
fortsättningen är viktigt att ha kvar stödet till förelag som bidrar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;, -, niars 1QS9&lt;br&gt;
till att förädla industriprodukter, speciellt när det gäller ett sådant län som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;N«&amp;quot;botten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omen instruktion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
patentbesvärs-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var
härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;rätten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§ Svar på fråga 1981/82:270 om en instruktion för patentbesvärs­rätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
30 Handelsministem BJÖRN MOLIN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Bernt Ekinge har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för
att ge patentbesvärsrätten en egen självständig instruktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patentbesvärsrätten
är en förvaltningsdomstol. Den tillkom den 1 januari 1978 genom att
besvärsavdelningen vid patent- och registreringsverket bröts loss och
omvandlades till en självständig myndighet. Domstolen tar upp besvär mot beslut
av patent- och registreringsverket i ärenden som rör bl. a, ansökningar om
patent samt registrering av mönster och vammärken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patentbesvärsrätten
har en viss administrativ anknytning till patent- och registreringsverket. Bl.
a. detta har motiverat att nödvändiga administrativa bestämmelser för domstolen
finns intagna i instruktionen för patent- och registreringsverket. Av dessa
bestämmelser framgår klart att domstolen är en självständig myndighet.
Domstolen har även en egen arbetsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening kan inte den allmänna rättssäkerheten, som Bernt Ekinge befarar,
påverkas av atl administrativa bestämmelser för domstolen finns intagna i den
ena eller andra instruktionen. Jag vill här erinra om att domstolens dömande
verksamhet är reglerad i lag, nämligen lagen om. patentbesvärsrätten.
Patentbesvärsrättens självständighet står över den författningstekniska
lösningen av instruktioiisfrågan. Frågan om patentbe­svärsrätten torde dock
övervägas ytterligare sedan patentprocesskommittén överlämnat sitt betänkande.
Enligt vad jag har inhämtat kan det komma att ske under nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan i sammanhanget nämnas att regeringen från och med den 1 januari&lt;br&gt;
1982 har ändrat sammansättningen av tjänsteförslagsnämnden för patentbe­&lt;br&gt;
svärsrätten. Ändringen innebär bl. a. att chefen för patent- och registrerings­&lt;br&gt;
verket resp. ordföranden i patentbesvärsrätten inte längre är självskriven&lt;br&gt;
ordförande resp. vice ordförande i nämnden. SamlHga ledamöter skall&lt;br&gt;
numera utses av regeringen för en tid av högst tre år. I beslut den 22&lt;br&gt;
december 1981 har regeringen förordnat en högt kvalificerad hovrättsjurist&lt;br&gt;
till ny ordförande i nämnden. Genom ändringen har de önskemål beaktats&lt;br&gt;
som riksdagen tidigare givit till känna med anledning av en motion med&lt;br&gt;
yrkande om att riksdagen skulle begära att regeringen ändrar bestämmel­&lt;br&gt;
serna om tjänsteförslagsnämnden i instruktionen för patent- och registre­&lt;br&gt;
ringsverket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en instruktion för patentbesvärs­rätten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 31 BERNT EKINGE (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber först
att få tacka handelsministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om domstolarnas självständiga och fristående ställning i förhållan­de till de
myndigheter vilkas beslut domstolarna har atl pröva är en viktig och känslig
fråga framför allt när det gäller människornas upplevelse av domstolarnas
opartiska och rättvisa dömande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
grundsats tror jag vi är helt överens om, och det är mot den bakgrunden jag har
tagit upp frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handelsministern
säger i svaret att det av instruktionen klart framgår atl patentbesvärsrätten
är en självständig myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är emellertid inte förhållandet helt igenom. I instruktionen för patentverket
står t. ex. i 1 § att den allmänna verksstadgan skall tillämpas för patent- och
registreringsverket, men det finns ingen som helst uppgift om i vad mån den
allmänna verksstadgan, helt eller delvis skall tillämpas på
patentbesvärsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§ anges vilka som skall tjänstgöra i patentverkets patentavdelning, i 8 § står
att i patentbesvärsrätten skall finnas patenträttsråd, och i 9 § står att hos
verket är i övrigt anställda etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar att av detta framgår att patentbesvärsrätten ur administrativ synpunkt
knappast har den självständiga ställning som man skulle önska. Snarare ges
intrycket av att patentbesvärsrätten är en del av själva patentverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110
§ i patentverkets instruktion, som gäller hur styrelsen för patentverket skall
handlägga frågor, framgår att styrelsen också skall handlägga sådana frågor som
gäller patentbesvärsrätten med undantag för arbetsordning och andra
föreskrifter om organisation av handläggningen i patentbesvärsrät­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
torde vara unikt i svensk förvaltning att en självständig myndighet inte har en
egen instruktion. Jag behöver bara peka på länsrätterna, allmänna
reklamationsnämnden, tjänsteförslagsnämnden inom domstolsverket osv. De har
alla egna instruktioner. Det måste betraktas som anmärkningsvärt att
administrativa bestämmelser för domstolen finns intagna i instruktionen för
patentverket, vars beslut domstolen har att pröva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
uppfattning delas av ordföranden i patentbesvärsrätten. Jag har en kopia av en
skrivelse som han tillställde dåvarande handelsministern i november 1979, varur
jag citerar följande :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;EnUgt
10 § i patentverkets instruktion har patentverkets styrelse vissa befogenheter
med avseende på organisationen av patentbesvärsrätten. Det är oklart hur långt
dessa befogenheter går. Del ter sig dessutom principiellt något tvivelaktigt
att styrelsen för underinstansen skall ha sådana befogen­heter med avseende på
en överordnad instans.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vilja fråga handelsministern: Är ändå inte tiden nu inne för att rätta
till den här föråldrade kvarlevan och ge också patentbesvärsrätten en
självständig instruktion, som svarar mot moderna förhållanden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 32 Handelsministern
BJÖRN MOLIN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det förhållandet att en självständig myndighet har adminis­trativ
anknytning till en annan myndighet, i form av en gemensam kansHfunktion t. ex.,
är ju i och för sig inte någonting ovanligt, och det behöver givetvis inte
påverka opartiskheten i arbetet hos en sådan myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är medveten om att den nuvarande ordningen kan medföra vissa smärre
administrativa olägenheter. Detta har också påpekats i den av Bernt Ekinge
omnämnda skrivelsen från besvärsrättens ordförande. Det är självfallet
angeläget alt verksamheten i patentbesvärsrätten löper sä smidigt som möjligt.
Om det skulle visa sig att avsaknaden av särskild instruktion för
patenlbesvärsrätten medför att arbetet inte kan löpa smidigt, är jag
självfallet beredd att se på frågan om en särskild instruktion för patenlbe­svärsrätten.
Men vi får, som jag nämnde i mitt frågesvar, anledning att återkomma till detta
när patentprocessutredningens betänkande förelig­ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en instruktion för patentbesvärs­rätten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 BERNT EKINGE (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar för den kompletterande uppgiften frän handels­ministern. Jag
tror det vore värdefullt om man verkligen undersökte detta. Frågan gäller ju
förhållandet mellan myndighet och domstol, som ändå är någonting annat än
förhållandel mellan ett par olika myndigheter. Del är den frågan som jag har
uppmärksammat. Handelsministern säger nu att man skall avvakta vad som kan
komma fram av patentprocessulredningen, men det är klart att delta kommer att
dröja lång tid. Jag anser att det knappasi kan finnas skäl att avvakta den
utredningens resultat när det gäller att rätta till den här oformligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Får
jag till sist, herr talman, ytterligare med några ord kommentera vad
handelsministern i slutet av sitt svar nämner om tjänsteförslagsnämnden. Den
ändring som har gjorts är bra, men jag utgår från all den bara är ett första
sleg pä vägen mot ett riktigt bra förhållande också för tjänsteförslags­nämnden.
Jag har uppmärksammat att generaldirektören i palentverket har skrivit till
handelsministern just om tjänsteförslagsnämnden. I sitt brev säger han:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Enligt
min personliga uppfattning är den naturligaste lösningen att överföra
tjänsteförslagsnämdens nuvarande uppgifter på den för domstols­väsendet
upprättade tjänsteförslagsnämnden. En sådan förändring är både rationell och
kostnadsbesparande och några avgörande praktiska skäl kan inte anföras mot
den.&amp;quot;    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar hans uppfattning och skulle gärna vilja höra om handelsministern är
beredd att gä vidare på den vägen i enlighet med de intentioner som
generaldirektören har. Om vi får en ny självständig instruktion för
patentbesvärsrätten och dessutom får tjänsteförslagsnämnden inordnad under
domstolsverkels tjänsteförslagsnämnd, så att handläggningen av dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remiss av proposition 19811 82:144&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärenden på det sättet blir
gemensam med övriga domstolars, då tror jag att vi har löst de problem som jag
har tagit upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
§ Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:113 till
arbetsmarknadsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:124 Bil. 2 till
skatteutskoUet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bil. 3 till
socialförsäkringsutskottel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
övrigt till civilutskottet 1981/82:126 till civilutskoUet 1981/82:127 och 128
till kulturutskottet 1981/82:129 till konstitutionsutskottet 1981/82:133 och
137 till trafikutskottet 1981/82:139 till arbetsmarknadsutskottet 1981/82:141
till justitieutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§ Vid remiss av proposition 1981/82:144&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs proposition 1981/82:144 om ändringar i
sjukförsäkringen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
34 OLOF PALME (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag finner anledning att i detta sammanhang framföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ett orättfärdigt förslag som kammaren just stär i begrepp att remittera. Det
drabbar främst arbetare inom den privata sektorn - inom industri, byggande och
handel. Förslaget har sin udd riktad mot människor som har de tyngsta jobben,
de som i sitt arbete får sin hälsa utsatt för de största riskerna. Det har
därför väckt stor vrede mnt om i landet och har av väldigt många uppfattats som
en borgerlig klasslagstiftning, riktad mot framför allt arbetarna inom
industri, handel och byggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
häromdagen även arbetsgivarna protesterade mot ett annat förslag, som gällde
försämringar av stödet till företagshälsovården, då slog regering­en till
reträtt. När arbetarna och de tjänstemän som hotas protesterar mot försämringar
som direkt drabbar dem, då är regeringen helt kallsinnig, och det ger också en
bild av förhållandena här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi socialdemokrater kommer att yrka
avslag på denna proposition. Vi kommer att bekämpa förslaget. Efter en
socialdemokratisk valseger i höst kommer denna klasslagstiftning inte att
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 35 RUNE GUSTAVSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I anledning av vad Olof Palme har framfört här vill jag påminna om att
regeringen i vederbörlig ordning anmält en proposition om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förändring i
sjukförsäkringen. Den anmäldes i januari, och det framgår klart av
propositionsförteckningen. Nu har vi fått denna proposition på riksdagens bord,
och det är rimligt att riksdagen behandlar den på samma sätt som man behandlar
alla andra propositioner. Någon diskussion i sakfrågan tar vi därmed inte upp
förrän vi har utskottsbetänkandet för behandling här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
36 OLOF PALME (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har svårt att begripa vad herr Gustavsson menade med sin
intervention. Möjligen menade han följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
går kväll beslöt majoriteten av Sveriges riksdag att i sina riktlinjer för
budgetpolitiken ange att någon försämring av sjukförsäkringen icke skulle äga
rum. Det kan möt-bakgrund av denna votering och detta nederlag för regeringen
måhända te sig märkligt att en proposition med just det innehåll som riksdagsmajoriteten
har avvisat remitteras till utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
det läge som nu råder skulle tvinga oss att framställa yrkanden om att vi inte
skall remittera ett mycket stort antal av de propositioner som har förelagts
riksdagen, tycks det vara meningslöst att nu framställa något yrkande. Därför
har vi inget emot att denna proposition remitteras till utskott. Däremot
förblir propositionen ett förslag till en orättfärdig lagstiftning, som vi med
all kraft kommer att bekämpa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
37 RUNE GUSTAVSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Eftersom Olof Palme inte uppfattade vad jag sade, kan jag upprepa det.
Jag har sagt att denna proposition är vederbörligt anmäld och att vi inte tar
upp någon sakdebatt förrän utskottsbetänkandet finns till behandhng i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
är det väl så, Olof Palme, att riksdagen inte har någon möjlighet att vägra att
behandla förslag som grundlagsenligt lagts fram för dess prövning. Därför är
det helt naturligt att denna proposition skall remitte­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Proposition 1981/82:144 hänvisades därefter till
socialförsäkringsutskot­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remiss av proposition 19811 82:144&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 § Föredrogs och
hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:155 till
arbetsmarknadsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 § Män och kvinnor
som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande
1981/82:22 om män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m. (prop.
1981/82:93).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
38 HANS WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Låt mig från början säga ifrån att jag inte är emot kvinnans rätt till
prästämbetet. Jag kan för min del inte tolka Bibeln till att förbjuda kvinnliga
präster, utan anser att en bra kvinnlig präst borde vara bättre än en dålig
manlig. Men jag är ingen teolog. Och när teologer världen runt i sina
tolkningar kommer till andra resultat, menar jag att vi mäste gå försiktigt
fram. Det här är en utpräglad trosfråga alltsedan den tiden då vi hade en
kärnfull grundlag fallande under budet att man ingens samvete fick tvinga eller
tvinga låta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man tar del av konstitutionsutskottets tongångar den här gången, finner man dem
vara ganska kärva och knappast vittnande om nägon större vilja att sätta sig in
i hur andras samveten kan känna det. Allra tydUgast märker vi skillnaden mellan
då och nu, om vi jämför med dåvarande statsrådet Ragnar Edenmans oändligt försiktiga
uttalande i proposition 1958:30: &amp;quot;Frågan varken kan eller får lösas
utifrån endast ett abstrakt likställighetsresonemang. Jag anser det viktigt att
man nu ej släpper denna synpunkt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har svårt att finna något bärande skäl till att man tvångsledes skulle avskaffa
samvetsklausulen med allt vad det skulle innebära. Visserligen säger utskottet
att de som har en annan uppfattning också har hemortsrätt i svenska kyrkan i
men man säger inte alt de i många fall är stoppade i sin befordran. Jag behöver
bara nämna ett sådant namn som Gustav Adolf Danell. Det är en enastående
förkunnare, som sex eller sju gånger har varit på förslag till biskop. Men han
har aldrig utnämnts, just därför att han har en avvikande mening i denna fråga.
Det är minsann inte alltid så högt i tak i våra kyrkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärkebiskopen
föreslog för någon tid sedan en förlängning av samvetsklau-sulens giltighet med
tio år. För egen del tycker jag inte att det finns någon anledning till
tidsbegränsning. Det kan tänkas att den allmänna uppfattning­en med tiden
ändras, så att klausulen blir onödig. Men vad vi nu håller på att göra är att
med ett klubbslag ögonblickligen avskaffa en ordning som i alla fall har varat
i närmare 2 000 år. Inte har då jag kunnat finna varför det skulle vara så
fruktansvärt bråttom med den här saken. Varför inte ställa just
samvetsklausulens avskaffande pä framtiden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill till sist påpeka, att bland de präster som har en annan uppfattning än den
som riksdagen på politisk väg har gjort till den officiella, finns det många
som omsorgsfullt har tänkt igenom frågan innan de tagit ståndpunkt. Och dessa
präster är sannerligen inte de sämsta - därmed självfallet inte sagt att de
&amp;quot;officiellt tänkande&amp;quot; skulle vara sämre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
här anförda skäl anser jag del olyckligt att avskaffa samvetsklausulen. Jag har
med mitt anförande velat klargöra, att om än utskottet varit enigt så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finns det
bland riksdagens gräsrötter ocksä andra åsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer inte att ta upp kammarens hårt ansträngda tid
med att begära votering, eftersom en sådan i det här fallet inte fyller något
annat ändamål än att vara en äsiktsmarkering, och som sådan må; herr talman,
mitt anförande vara nog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 39 MARIE-ANN JOHANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I regeringens proposition 1981/82:93 föreslås
att den så omdiskuterade samvetsklausulen avskaffas. Kvinnor och män skall
alltså äntligen bli fullt jämställda i svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu innehåller propositionen några oklarheter, som vi har
tagit upp i en motion. Det gäller vad som skrivs i propositionen om vissa
praktiska anordningar, och det gäller övergångsbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr har inte konstitutionsutskottet i sitt betänkande
på något sätt behandlat denna motion eller kommenterat dess förslag. Motionen
får anses besvarad med det uttalande som utskottet gör i frågan, heter det i
betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är mycket förvånad över att just
konstitutionsutskottet tar så lätt på sin uppgift som beredande organ för
riksdagen, att det helt underlåter att behandla vissa motioner, som väcks i
anslutning till en regeringsproposition. Båda de motioner som vi har väckt med
anledning av denna proposition har rönt samma öde, dvs. de har inte fått någon
som helst sakbehandling av utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår motion 2155 tar vi som sagt upp två avsnitt av
propositionen, där vi tycker atl det finns oklarheter och sådant som innebär
att det inte kommer att råda full jämställdhet mellan kvinnor och män inom
svenska kyrkan, trots att samvetsklausulen avskaffas. Det gäller bl. a. det som
skrivs om vissa praktiska anordningar. Enligt propositionen skall vissa
praktiska anordning­ar accepteras, eftersom frågan om full jämställdhet mellan
män och kvinnor som präster i svenska kyrkan i det praktiska livet inte kan
lösas omedelbart. Vad är detta annat än ett accepterande av fortsatt
diskriminering av kvinnliga präster? Som vi skriver i motionen anges inte i
propositionen vad dessa praktiska anordningar konkret kan komma att innebära.
Men vi misstänker att man menar någon form av informell väjningsrätt för
kvinnoprästmot-ståndarna - detta eftersom man i sammanhanget i proposilionen
talar om all det inte kan bli fråga om att införa någon formell rätt att vägra
tjänstgöring. Sedan överlåts åt kyrkan att själv lösa frågan, med dessa
&amp;quot;vissa praktiska anordningar&amp;quot; som rättesnöre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet kommenterar som sagt inte denna del av vår
motion, och oklarheterna kvarstår alltså efter utskottsbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från vpk:s sida kan vi inte acceptera dessa skrivningar,
som kan innebära att samvetsklausulen fortfarande finns kvar informellt. Det är
nästan sämre än det hittills har varit. En informell diskriminering av de
kvinnliga prästerna kommer att bli betydligt svårare att avskaffa för riksdagen
än den lagreglerade samvetsklausulen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi anser,
som vi också skriver i motionen, att de samarbetssvårigheter som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan finnas inom svenska
kyrkan måste kunna lösas på samma sätt som på den övriga arbetsmarknaden, dvs.
genom konstruktiva diskussioner, där gmnd-förutsättningen måste vara att de
arbetsuppgifter som ingår i en tjänst också skall utföras. Någon väjningsrätt,
vare sig formell eller informell, kan vi inte acceptera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra avsnittet av propositionen som vi tar upp i vår motion gäller
övergångsbestämmelserna. Där anför regeringens föredragande i proposi­tionen
att han anser att de rättsliga följderna av förslaget inte bör slå igenom fullt
ut för dem som har prästvigts under hittillsvarande rättsläge. Det innebär, som
vi skriver i motionen, att diskrimineringen av kvinnliga präster i sämsta fall
kommer att fortsätta i bortåt 40 år, till dess att den siste kvinnoprästmotståndaren
gått i pension. Det anser vi vara helt oacceptabelt. Vi har ju haft en
övergångstid på över 20 år sedan kvinnorna fick rätt att vigas till präst, och
alla har ju vetat att samvetsklausulen har varit tillfälHg och att den avsetts
gälla i ett övergångsskede. Det borde nu vara dags att helt och fullt ge
kvinnorna jämställdhet inom svenska kyrkan. Den väjningsrätt som propositionen
föreslår skall finnas kvar för redan präst- och biskopsvigda anser vi inte
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
är mycket kluvet i denna fråga. Det framgår, om man läser betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
ena sidan kommer man med fromma förhoppningar som dessa; &amp;quot;Inte heller de
präster som tillträtt sin tjänst under behörighetslagens tid och som har en
annan mening i ämbetsfrågan än kyrkan bör ställa sig vid sidan av strävandena
mot full gudstjänstgemenskap utan se det som angeläget att underlätta allt
samarbete inom kyrkan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
andra sidan accepterar man i utskottsbetänkandet att biskopar också
fortsättningsvis kommer att kunna vägra att viga kvinnliga präster. Man gör det
genom att man föreslår att förhållandena i Göteborg löses så, att om inte
biskopen prästviger, bör detta göras av ärkebiskop eller annan biskop. Man
accepterar alltså propositionens övergångsbestämmelser när det gäller biskopar
och, såvitt jag kan förstå, också när det gäller präster. Betänkandet
innehåller visserligen också skrivningar där man vädjar till
kvinnoprästmot-ståndarna om god samarbetsvilja, men såsom förhållandena
hittills har varit inom svenska kyrkan i just den här frågan är det väl risk
att dessa vädjanden kommer att förklinga ohörda, eftersom inte utskottet
samtidigt klart tagit avstånd från förslaget till övergångsbestämmelser i
propositionen, vilket vi föreslår i vår motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
ser detta som en principfråga. Det måste vara slut med övergångsbe­stämmelser
nu, och kvinnorna måste kunna tjänstgöra och mötas med respekt också inom
svenska kyrkan. Det gäller förstås också inom Göteborgs stift. Vi anser det som
fortsatt diskriminering av kvinnorna, om de inte kan bli prästvigda av biskopen
i det egna stiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser inte att utskottet med sina skrivningar har undanröjt den kvardröjande
diskriminering som fanns i propositionen, och jag vill därför yrka bifall till
vår motion 2155, som tar klar ställning för lika behandling av kvinnor och män
inom svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
några frågor behandlas i proposition och betänkande. Det gäller frågan om
upplåtande av kyrkorum i vissa fall och frågan om ändring i jordfästningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har i en motion, 2154, föreslagit att en mening i förslaget till lag om
tillfällig upplåtelse av kyrka utgår. Det gäller den mening som lyder:
&amp;quot;Upplåtelse får inte ske för ändamål som kränker kyrkorummets heigd eller
är oförenligt med svenska kyrkans ordning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledningen
till detta vårt förslag är att vi vill göra det möjligt att utan svårighet
upplåta kyrkan för exempelvis borgerlig begravning. Vi anser att det finns risk
för att denna mening kan göra det möjligt för ett kyrkoråd att exempelvis
hindra begravningar med fackliga eller politiska fanor och med profana sång-
och musikinslag. Vi anser att den kvarvarande texten i lagförslaget är fullt
tillräcklig för att förhindra att en kyrka används på ett stötande sätt. Den
skulle med vårt förslag lyda enligt följande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Tillfällig
upplåtelse av kyrka får ske endast om det kan antas att kyrkommmet och dess
inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsahihet. Upplåtelse får inte
ske så att den hindrar församlingens gudstjänslHv eller kyrkliga verksamhet i
övrigt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan varken polemisera mot utskottet eller kommentera utskottets
ställningstagande, eftersom man inte med ett ord har berört varför man har
yrkat avslag på denna motion. Jag måste därför nöja mig med att slutligen också
yrka bifall till motion 2154, som jag här har redovisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar
alltså bifall till motionerna 2154 och 2155.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 HILDING JOHANSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det finns enligt min mening framför allt två utgångspunkter för
riksdagens behandling av frågan om kvinnor och män som präster i svenska
kyrkan. Den ena är kyrkans offentligrältsliga ställning och stadigt reglerade
prästtjänster. Regeringsformen reser krav på jämställdhet mellan kvinnor och
män, och denna princip preciseras närmare i jämställdhetslag­stiftningen.
Svenska kyrkan undantas inte från denna lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra utgångspunkten är svenska kyrkans egen bekännelse. Kyrkan lär att kvinnor
kan inneha prästämbetet och atl kvinnor och män är jämställda i detta ämbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
svenska kyrkan på en gång vill vara en oftenflig institution och ett
trossamfund, uppstår det lätt motsättningar, men så är inte fallet i denna
fråga. Här förenas kyrkans egen syn i ämbetsfrågan med statens krav på
jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utifrån
kyrkans uppfattning i ämbetsfrågan är målet full jämställdhet mellan kvinnor
och män som präster. Det finns inget stöd i denna uppfattning för manlig präst
att vägra fira gudstjänst med kvinnlig kollega för atl visa att han inte anser
henne vara präst. Inte heller finns det någon formell rätt att vägra
tjänstgöring för att undvika samarbete med kvinnlig präst. De kvinnliga
prästernas legitimitet kan inte sättas i fräga. De har nämligen vigts till sitt
ämbete i svenska kyrkans lagstadgade ordning. Det är oacceptabelt, som bl. a.
domkapitlet i Stockholm påpekat, att vissa präster kan i handling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;få visa att de underkänner
andra prästers legitimitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
går det då med hemortsrätten i svenska kyrkan för dem som har en annan syn i
ämbetsfrågan än kyrkans? Som svar kan jag hänvisa till det uttalande som
biskopsmötet gjorde i sitt remissvar till utredningen om omprövning av
samvetsklausulen. Utskottet ställer sig bakom detta uttalan­de, och i
biskopsmötet var det endast en biskop som anmälde avvikande mening. Även andra
teologiska remissinstanser utvecklade liknande syn­punkter. Enligt denna syn
innebär hemortsrätten endast att kyrkan kan som präster anta även dem som har
en annan syn i ämbetsfrågan än kyrkans officiella uppfattning. Däremot godtar
inte kyrkan den åskådning som motståndet mot kvinnliga präster bygger på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
denna uppfattning kan man inte göra undantag för något stift. I sitt senaste
nummer har Pastoratsförbundets tidning publicerat en statistik över
prästvigningarna i olika stift. Den visar att det numera förekommer vigning av
kvinnor till präster i alla stift utom ett, nämligen Göteborgs. Vi vet också
att biskopen i detta stift motsätter sig vigning av kvinnliga prästkandidater.
Det är fel att en ämbetsinnehavare på detta sätt kan hindra att kyrkans egen
uppfattning i ämbetsfrågan och den statliga jämställdhetslagstiftningen slår
igenom inom ett stift. Kvinnor som vill bli vigda till präster inom Göteborgs
stift kan inte få göra detta på grund av biskopens syn i ämbetsfrågan, som står
i strid med svenska kyrkans. Människor som bor inom detta stift kan inte få
till präst en inom stiftet prästvigd kvinna trots kyrkans egen syn och
jämställdhetslagstiftningen. Därför har både regeringen och konstitutions­utskottet
måst ägna speciell uppmärksamhet ät detta stift. Det är en säregen situation.
Men det har varit nödvändigt att gå in på detta sätt och sätta
strålkastarljuset på förhållandena inom ett stift. Det måste även inom
Göteborgs stift finnas möjligheter för kvinnor att förordnas som praktikanter
eller tjänstebiträden och i samband därmed erhålla venia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
måste också bli prästvigning av kvinnor inom stiftet. Det skall inte vara
nödvändigt för en kvinna som vill bh präst i Göteborgs stift att prästvigas
inom ett annat stift och så småningom söka sig till Göteborgs stift och uppleva
de svårigheter detta innebär. Men vi har velat befria biskopen från att mot
sitt eget samvete förrätta denna prästvigning. Vägrar han göra detta måste
ärkebiskopen träda in, antingen genom att själv förrätta prästvigning eller
genom att uppdra åt någon annan bisköp att göra det. Det är i och för sig en
ovanlig ordning. Men det är en extrem situation som har uppstått i Göteborgs
stift och som kommer att leva vidare om ingenting händer. Det är inte något nytt
att en biskop eller f. d. biskop viger präster utanför sitt eget stift. Denna
ordning kan alltså tillämpas i Göteborgsfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
svenska kyrkan i dess helhet gäller att var och en som träder in som präst
måste vara beredd att fullgöra alla med prästämbetet förenade uppgifter och
därför samarbeta i alla tjänstefunktioner med kolleger, oberoende av kön.
Utskottet är angeläget att stryka under att de präster som tillträtt sin tjänst
under behörighetslagens tid och som har en annan mening än kyrkan i ämbetsfrågan
inte får ställa sig vid sidan av den utveckling som äger rum inom  kyrkan 
utan  måste sträva efter att åstadkomma full&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gudstjänstgemenskap och t.
o. m. se det som angeläget att underlätta allt samarbete inom-kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den uppfattning kyrkan har i ämbetsfrågan kan det aldrig vara fråga om att
dessa präster skall kunna ställa sig vid sidan av verksamheten och inte delta i
exempelvis barn- och ungdomsarbetet, fortbildningskurser och konferenser, om
kvinnliga kolleger deltar. Man kan inte ha separata kurser och konferenser för
kvinnoprästmotståndare inom en kyrka som lär att kvinnor och män är likställda
i prästämbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig här få skjuta in att när det gäller kyrkomötet är tydligen inte
inställningen något hinder för kvinnoprästmotståndare att ställa upp som
delegater även om de kan utgä ifrån eller, vågar jag säga, frukta att det kan
väljas kvinnliga präster som ombud, ehuru det i år endast finns en kvinnlig
präst som delegat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de allra flesta gudstjänster och förrättningar är samarbetet mellan
kvinnliga och manliga präster inte något problem, eftersom en präst tjänstgör.
Därför kan utskottet skriva: &amp;quot;Med god samarbetsvilja från alla
meningsriktningar bör konfliktsituationer kunna undvikas även vid liturgisk
tjänst utan att någon diskriminering behöver förekomma.&amp;quot; Men inte heller i
liturgisk tjänst har präst rätt att vägra tjänstgöring för att undvika
samarbete med kvinnlig präst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns debattörer - i stort sett utanför riksdagen - som hävdar att riksdag och
regering inte har med kvinnoprästfrågan att skaffa, för att nu begagna ett
långt mera modest språkbruk än vad en del av dessa debattörer gör. De stora
orden och de häftiga utfallen förmår dock inte dölja att de har fel. Enligt
gmndlagen är riksdag och regering skyldiga att tillsammans med kyrkomötet delta
i stiftandet av kyrkolag. Statsmakterna kan under sådana förhållanden inte
ställa sig utanför denna lagstiftningsprocess och inte heller frånsäga sig sitt
ansvar för att lagstiftningen efterlevs. Svenska kyrkan kan inte utgöra något
undantag. De som uppmanar oss att inte fullgöra våra grundlagsenliga
skyldigheter måste antingen inte kunna grundlagen eller också anse att riksdag
och regering skall sätta sig över denna grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man säger att politiker inte skall blanda sig i kyrkans angelägenheter, är det
mycket egendomligt från två olika utgångspunkter. Vill svenska kyrkan vara en
folkkyrka, kan ju inte den grupp som kallas politiker uteslutas frän kyrkan.
Skulle svenska kyrkan bH en fri kyrka lär den väl heller inte kunna, eller
vilja, ställa politikerna utanför. Så gör inte frikyrkorna här i landet. Några
av kammarens ledamöter spelar som bekant en ledande roll i några av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framför
allt blir attackerna mot politikerna egendomliga från en annan utgångspunkt.
Svenska kyrkan är knuten till svenska staten, och hittills har kyrkomötena
ansett att banden mellan staten och kyrkan skall bestå. Men kyrkan kan klippa
av dem när den så önskar. Meningarna om förhållandet mellan stat och kyrka är
delade i riksdagen. Om en bred opinion inom svenska kyrkan begär att få bli
skild från staten, är jag emellertid övertygad om att riksdagen kommer att säga
sitt ja till denna önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1981/82:94-98&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill starkt stryka under att det i denna fråga inte finns några motsättningar
mellan kyrka och stat. Det kan uppstå svära problem för en kyrka som samtidigt
vill vara både offentlig institution och samfund. För att vinna tid skall jag
inte fördjupa mig i denna problematik, utan jag hänvisar till en uppsats i Vår
Lösen 1973, där jag försökt belysa problemet. Det existerar emellertid inte i
fråga om kvinnor och män som präster i svenska kyrkan. Det är fel att påstå att
svenska staten vill pressa på kyrkan en främmande uppfattning. I stället väljer
vi här i riksdagen den grund som kyrkan själv har lagt. Därför vågar elt
enhälligt konstitutionsutskott betona att &amp;quot;svenska kyrkan har en
skyldighet att med kraft verka för ett snabbt förverkligande av sin egen
uppfattning att prästämbetet står öppet för både kvinnor och män, så att
motsättningar och samarbetsproblem beroende på avvikande syn i ämbetsfrågan
undanröjs&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
bör kyrkan uppfatta som en utmaning. Den har riksdagens starka stöd för sina
strävanden att uppnå sitt eget mål, nämligen full jämställdhet mellan kvinnor
och män som präster. Utmaningen är förbunden med en tilltro till svenska
kyrkans förmåga. Nu är det kyrkan som har ordet. Nu beror det pä dess förmåga
och kraft när det gäller att verka för ett snabbt förverkligande av detta mål,
som är kyrkans eget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta, herr talman, yrkar jag bifall till konslitutionsutskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 MARIE-ANN
JOHANSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Det är en något egendomlig situation och en egendomlig debatt. Hilding
Johansson polemiserar mot personer utanför kammaren men inte med oss-i varje
fall inte med mig-som hardeltagit i debatten. Ingen här i kammaren har
ifrågasatt att vi politiker inte skulle ta ställning, utan det måste ha
förekommit i den allmänna debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ställde en del frågor som jag inte fick något svar på. I övrigt tycker jag att
Hilding Johanssons inlägg var bra. Vad han sade talar egentligen för vår
motion. Efter vad jag förstår vill man gå mjukt fram också från konstitu­tionsutskottet.
Man vill alltså inte omedelbart genomföra jämställdhet inom svenska kyrkan,
utan man tycker att det är fullt möjligt med en viss diskriminering även under
en övergångsperiod. Jag anser att det är beklagHgt, och jag vill gärna fråga
Hilding Johansson: Delar Hilding Johansson vpk:s uppfattning att det är
diskriminering exempelvis när kvinnor i ett stift inte kan vigas till präst av
sin egen biskop? Det kommer att bli så framdeles också i och med utskottets skrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill upprepa min fråga när det gäller de praktiska anordningarna: Skall det
behövas speciella sådana inom kyrkan? Går det inle att arbeta inom svenska
kyrkan på samma sätt som man gör på den övriga arbetsmarknaden? Jag ställde
ytterligare en fråga, och den handlade om kyrkorummet och lagstiftningen i det
avseendet. Inte heller på den frågan fick jag något svar. Varför har man
avstyrkt vår motion? Är våra farhågor överdrivna, eller vilket är skälet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 42 HILDING JOHANSSON
(s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Pä den sista frågan har Marie-Ann Johansson själv givit svaret: de
farhågorna betraktar vi som överdrivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller det förhållandet att jag polemiserade mot dem som har ansett det
vara fel att vi blandar oss i denna fråga vill jag säga att detta kanske inte
är så konstigt efter den allmänna debatt som har förts, där vi nästan dagligen
har mött uppfattningen att vi inte har med detta att göra. Den som har suttit
och jobbat med denna fråga kanske tycker att han någon gång bör säga ifrån hur
det är på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
fäste jag mig vid att den förste talaren i debatten här i kammaren, Hans
Wachtmeisler, utvecklade den uppfattningen att vi som politiker hade pressat på
kyrkan en för denna främmande uppfattning. Jag försökte i mitt anförande visa
att så inte är fallet, utan att kyrkans egen uppfattning på denna punkt tvärtom
sammanfaller med statens jämställd­hetssträvanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
43 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill påminna Hilding Johansson om att hans replik gällde Marie-Ann Johansson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
44 HILDING JOHANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ja, del är riktigt, men Marie-Ann Johansson frågade mig varför jag hade
tagit upp detta, och då måste jag svara på det. Jag tror inte att man bör hålla
så strikt på debattordningen att den som replikerar inte kan få svara, om den
som repliken gäller råkar blanda in någon annan talare. Det är tydligen något
som man inte får göra i denna kammare, enhgt herr talmannens tolkning. Den är
inte min. Men, herr talman, jag skall överge detta ämne omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Får
jag då svara Marie-Ann Johansson - och nu håller jag mig strikt till henne - pä
hennes fråga om hur det skulle bli i Göteborg. Jag skall utan vidare erkänna
att vi där gjort ett avsteg från väjningspliktstanken. Vi vill tillåta Bertil
Gärtner - låt oss tala i klarspråk - att väja, men vi vill upprätthålla
principen att en kvinna i Göteborgs stift skall kunna få prästvigas där. För
min egen del skulle jag helst se att det kunde ske i Göteborgs domkyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är, enkelt uttryckt, den situation som har uppstått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 45 MARIE-ANN
JOHANSSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Inte heller jag skall väl fortsätta denna polemik, även om jag i sak
delar Hilding Johanssons uppfattning att vi har rätt att framföra uppfattningar
om och besluta i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan om väjning säger Hilding Johansson att man accepterat ett
avsteg beträffande Göteborgs stift. Men såvitt jag förstår accepterar man att
en väjningsrätt skall finnas kvar också för präster och biskopar i övrigt,
precis som föreslås i propositionen. Det finns inget klart avståndstagande utan
bara, såvitt jag kan utläsa, en vädjan till prästerna om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att de
skall samarbeta. Det är i och för sig bra att man vädjar, men jag tycker att
det klart skall sägas ifrån att vi inte skall ha sådana övergångsbestäm­melser,
utan att man fortsättningsvis skall kunna fungera jämställt inom svenska
kyrkan. På den punkten kanske jag kan få ett svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare menar Hilding Johansson att vi har överdrivna
farhågor när det gäller upplåtande av kyrka. Ja, låt oss hoppas atl farhågorna
är överdrivna. Vi lär få se om så är fallet, eftersom det är enbart vårt parti
som står bakom vårt förslag. Det lär inte komma att bifallas, även om vi skulle
begära votering om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 HILDING JOHANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns inga övergångsbestämmelser.
Behörighetslagen upphör under förutsättning att kyrkomötet följer riksdagen.
Fr. o. m. den 1 januari 1983 är det då jämställdhetslagen som gäller.
Samvetsklausulen faller i och med att behörighetslagen upphävs, eftersom den
förra var ett motivuttalande till den senare. Därmed tycker jag mig ha svarat
på Marie-Ann Johanssons frågor till mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i vår motivtext utgått från en väjningsrätt för
Bertil Gärtner. Vi har velat öppna en möjlighet att lösa denna svåra fråga. I
övrigt har vi inte skrivit något om väjningsrätten. Den som noggrant läser
propositionen och utskottsbetänkandet finner att detta ord endast förekommer i
referat. Ingenting slås fast på denna punkt. Tvärtom hävdar vi alt det inte
finns någon lagstadgad rätt för en präst att vägra fullgöra sina
tjänsteuppdrag. I de allra flesta fall tjänstgör prästen dock ensam, och då
uppkommer inte några konfliktsituationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Marie-Ann Johansson
anhållit att till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till
ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 47
PER UNCKEL (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är som Hilding Johansson lidigare
påpekade ett enigt utskott som i denna debatt redovisar sina överväganden om
mäns och kvinnors behörighet till prästämbetet i svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna understryka att jag menar att enigheten är
en styrka. Bakom det eniga utskottsbetänkandet döljer sig nämligen en
beredvillighet frän partierna att söka finna en väg som kan vinna bred
anslutning inte bara i riksdagen utan också i kyrkan. Strid och
pekpinnepräglade påtryckningar gagnar inte det återställande av lugn inom kyrkan
som i dag framstår som så angelägel. Att Marie-Ann Johansson skall förstå detta
skall man kanske inte begära. Lugnet behövs. Kyrkan har, inte minst i vår tid,
så centrala uppgifter att fylla för att skänka människor frid, samband och
meningsfullhet i tillvaron att strid i frågor av den här karaktären inte får
tillåtas blockera och hindra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En lösning pä den segslitna frågan om
kvinnors arbetsvillkor som präster och manliga kollegers förhållande till dem
måste bygga på både fasthet och hänsyn. För att reglerna skall kunna omsättas i
praktiken krävs en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ovillkorlig
uppslutning bakom kvinnors rätt till prästämbetet.,Men det krävs också
varsamhet gentemot dem som av trosskäl har en annan syn i ämbetsfrågan. I
särskilt hög grad gäller detta i förhållande till präster som under lång tid
verkat inom kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för det förslag utskottet nu framlägger är
en vittgående respekt för ohka trosuppfattningar. Alla skall ha hemortsrätt i
svenska kyrkan. Samtidigt kan inte riksdagen, med den ordning som gäller för
lagstiftning i kyrkofrågor, undandra sig sitt ansvar för att tillse att
innebörden i 1958 års behörighetsreform genomförs också i praktiken. KvinnHga
präster måste tillförsäkras fullgoda möjligheter att utöva sitt ämbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhållandena mellan manliga och kvinnliga präster kommer
också i framtiden alt vägledas av de uttalanden i motivform som riksdag och
kyrkomöte finner anledning att göra. Vad regeringen och utskottet i proposition
och betänkande har framlagt och anfört om hur behörighetsre­formen skall föras
vidare blir statsmakternas riklHnjer för framtiden. I propositionen understryks
emellertid att det i frågor som dessa måste ankomma på kyrkan själv att lösa de
samarbetsproblem som skilda synsätt i ämbetsfrågan på vissa håll ger upphov
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Pä nytillträdande präster kan av naturhga
skäl andra krav ställas än på äldre. Samtidigt som propositionen framhåller att
jämställd­hetslagen nu blir tillämplig i alla avseenden för förhållandena inom
kyrkan, poängteras det att praktiska anordningar, som ger utrymme för att man
tar hänsyn till olika trosuppfattningar, är godtagbara. Att dessa praktiska
anordningar måste stå i överensstämmelse med jämställdhetslagen är självklart.
Annars drabbas de kvinnliga prästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fräga om de präster som vigts till sitt ämbete medan den
s. k. samvetsklausulen gällt, framhåller departementschefen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Som jag har framhållit i det föregående måste vissa
praktiska anordningar kunna vidtas inom svenska kyrkan för att underlätta
utvecklingen mot full arbetsgemenskap mellan alla präster. Detta synsätt måste
bilda utgångs­punkten för en diskussion av de speciella övergängsproblem
somanknyter lill dem som har prästvigts medan samvetsklausulen ännu gällt. Det är
för mig uppenbart alt man måste ta särskild hänsyn till dessa präster.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Och
vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag har förut framhållit att det över huvud taget är
naturligt att så långt som möjligt försöka undvika konfliktsituationer i
samband med Hturgisk tjänst. Vad frågan gäller i detta sammanhang är om en
präst, som har vigts till prästämbetet före beslutet i detta ärende, skall
tvingas att mol sin samvetsbestämda övertygelse fullgöra liturgisk tjänst
tillsammans med en kvinnlig präst. Jag kan inte se något skäl för att tvinga
fram en sådan tjänstgöring eller något behov av att lagstifta i ämnet. Den
positiva utveckling inom kyrkan som eftersträvas skulle inte främjas. Samtidigt
vill jag emellertid också uttala att inte heller de präster som del här gäller
bör ställa sig vid sidan av denna utveckling utan se det som angeläget att
underlätta läkningsprocessen inom kyrkan. Svenska kyrkan måste med kraft verka
för att inom en så snar framtid som möjligt nå mälet om en full&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. nt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gudstjänstgemenskap.
Delta förutsätter emellertid också en vilja till samförstånd och samarbete från
alla meningsriktningar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sista är särskilt viktigt. Alla meningsriktningar har
en skyldighet all medverka till ett positivt samarbetsklimat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i detta sammanhang välgörande att den s. k.
väjningsrätten i propositionen och ulskottsbelänkandet fått en sådan utformning
att onödiga konflikter kan undvikas. Utskottet framhåller: &amp;quot;Med god
samarbetsvilja från alla meningsriklningar bör konfliktsituationer kunna
undvikas även vid liturgisk tjänst utan att nägon diskriminering behöver förekomma.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den lösning av behörighetsfrågan som
propositionen och utskotlsullåtandet anger bör vara ägnad att inleda en process
som gagnar svenska kyrkan och dess arbete. En sådan strävan har varil
drivkraften bakom moderata samlingspartiets medverkan i de diskussioner som nu
gär mot sitt slut. Nu är det kyrkans ansvar att föra arbetet vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist: Det ligger i dessa frågors natur att del kan
vara svårt att nå total enighet trots ett enigt utskott. Olika uppfattningar
måste vi respektera, i spörsmål som ytterst gäller religiös tro och
övertygelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 48
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Per Unckel menade att jag inte begriper att
det kan behövas lugn i kyrkan. Det får väl stå för hans räkning. Hur som helst
tror jag att om vårt förslag, som är betydligt klarare, genomförs - vi menar
att det skall råda jämställdhet mellan kvinnor och män i kyrkan - kanske del
skulle bli mera lugn än om utskottets förslag vinner, med de ganska luddiga
formuleringar som där finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter att ha lyssnat på tvä företrädare från
konstitutionsutskottet har jag fått två olika nyanstolkningar av det./Hilding
Johansson sade att det inte var någon väjningsrätt kvar mer än för en biskop.
Per Unckel talade däremot om hur väjningsrätten var utformad och citerade då
utskottets betänkande. Han menade att den är så utformad att det kan bli lugn i
kyrkan och att även kvinnoprästmotståndarna kan fortsätta att verka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror inte att sådana otydligheter är ägnade att skapa
lugn. I det fallet tror jag det hade varit bättre, om man klart sagt ifrån att
efter det att lagen avskaffats skall det råda jämställdhet mellan kvinnor och
män i svenska kyrkan - något som f. ö. de allra flesta människor som inte deltar
i det inre spelet tycker är den riktiga uppfattningen, och det är också svenska
kyrkans uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 PER UNCKEL (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig till Marie-Ann Johansson säga; Vår
strävan har varil att samla en så bred majoritet som möjligt bakom de nu
föreslagna åtgärderna. Vi har nämligen trott oss veta att detta är den enda
möjligheten genom vilken vi kan få också kyrkan att ansluta sig till ett aktivt
arbete i denna riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marie-Ann Johansson företräder den
enkla, raka och till synes logiska    Nr 94&lt;br&gt;
vägen. Det är bara det att den vägen kommer att permanenta samvetsklau-   
Torsdaeen den&lt;br&gt;
sulen ylteriigare 25 år.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 50
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är alldeles riktigt all jag är för en
enkel, rak och logisk linje. Vad jag inte förstår är hur den skulle kunna
permanenta samvetsklau­sulen. Den innebär tvärtom att det inte blir några
övergångsbestämmelser eller speciella väjningsrätter. Det är ändå en ganska
liten minoritet som i dag är kvinnoprästmotståndare. Jag tror därför att det
vore fullt möjligt också för riksdagen att följa denna enkla, raka och logiska
linje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 51 PER UNCKEL (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Som jag tidigare
framhöll kanske man inte skall begära att Marie-Ann Johansson skall förstå hur
lugn kan skapas inom kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 52
Kommunministern KARL BOO;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Konstitutionsutskottets vice ordförande
Hilding Johansson har med god insikt redovisat grunddragen i propositionen. Jag
kan därför nöja mig med att göra några noteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka att det är glädjande att vi nu har
kunnat uppnå en bred anslutning till de principer som läggs fast i
propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att en så här svår fråga ger upphov till
debatt mellan olika meningsriktningar. Det har också i dag framkommit att man
kan se på ämbetsfrågan från delvis skilda utgångspunkter. Det behöver enhgt min
mening inte vara något negativt. Det är viktigt och tillfredsställande att ett
enhälligt konstitutionsutskott tillstyrkt propositionen, trots våra i viss mån
skilda utgångspunkter. Jag är övertygad om att detta förhållande också är en
riktig återspegling av hur man ser på frågan inom kyrkan och bland medborgarna
i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen grundar sig på ett enhälHgt betänkande, och
konstitutions­utskottets förslag är också enhälligt. Diskussionen om kvinnornas
tillträde till prästämbetet har som alla vet pågått länge - den sträcker sig 50
år tillbaka i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ända sedan vi fick behörighetslagen 1958 har emellertid
frågan om kvinnhga präster varit föremål för mycket debatt. Ock detta trots att
det hela tiden har varit klart att kvinnor och män har lika behörighet till
prästerliga tjänster. När behörighetslagen antogs var man väl medveten om att
det under en övergångstid skulle kunna uppstå vissa svårigheter. Man hoppades
emellertid att dessa skulle kunna överbryggas. Bakgrunden till att regeringen
nu lägger fram en proposition i ämnet är att utvecklingen inte helt har blivit
den man hoppades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås nu att behörighetslagen upphävs.
Härigenom försvinner samvetsklausulen, och jämställdheten mellan män och
kvinnor som präster i svenska kyrkan ökar. Allmänna regler om jämställdhet
mellan män och kvinnor, sädana de uttrycks i regeringsformen och jämställdhets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen, kommer nu att gälla
fullt ut också i svenska kyrkans verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för förslaget är dels svenska kyrkans ställning, dels kyrkans uppfattning i
ämbetsfrågan. Enligl svenska kyrkan är kvinnor och män jämställda i fråga om
att inneha prästämbetet. Men även de som har en annan bibelsyn bör ha kvar sin
hemortsrätt i svenska kyrkan. Detta har riksdagen uttalat också vid tidigare
tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen slås fast att var och en som inträder som präst i svenska kyrkan
måste vara beredd att fullgöra alla med prästämbetet förenade uppgifter i
samarbete fullt ut med sina kolleger. Beträffande dem som i dag är prästvigda
är jag övertygad om att det med god samarbetsvilja skall gå att undvika
konfliktsituationer. Den förordade lösningen innebär att det ankommer på
svenska kyrkan att inom ramen för de allmänna reglerna komma till rätta med
samarbetsproblemen. Ett stort ansvar läggs nu på kyrkan. Det är viktigt att
kyrkan själv med kraft verkar för atl finna lösningar på dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är min förhoppning att kyrkan nu skall få mer tid att ägna sig åt sin egentliga
verksamhet och inte föröda kraft på inre oenighet. Det har därför varit
särskilt angeläget att ge regeringsförslaget en sådan utformning att det kan,
som jag har sagt tidigare i olika sammanhang, underlätta en läkningsprocess
inom kyrkan samtidigt som inblandningen från statsmak­ternas sida görs så liten
som möjligt. Med god vilja bör det vara möjligt att inom kyrkan finna lösningar
på de konkreta problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
53 TREDJE VICE TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela att anslag
om kvällsplenum nu har uppsatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 WIVI-ANNE
CEDERQVIST (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Behörighetslagen, dvs. lagen om kvinnas behörighet till prästerlig
tjänst, antogs av riksdagen och allmänna kyrkomötet år 1958 och trädde i kraft
den 1 januari 1959. Till lagen finns en motivtext som betraktas som en
samvetsklausul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
enigt konstitutionsutskott föreslår nu atl riksdagen skall bifalla proposition
1981/82:93 om upphävande av behörighetslagen från 1958.1 och med ett upphävande
av lagen försvinner också den s. k. samvetsklausulen. Någon ny lag utan
samvetsklausul behövs inte, eftersom de lagar som gäller inom samhällslivets
andra områden även bör gälla inom svenska kyrkans verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya regeringsformen utgår från det självklara förhållandet atl män och kvinnor
har lika rättigheter. Grundlagen gäller naturligtvis också svenska kyrkan. Vi
har även jämställdhetslagstiftningen, som syftar till jämställdhet mellan män
och kvinnor i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan inte komma ifrån att svenska kyrkan har offentHg-rättslig karaktär och att
prästtjänsterna är statligt reglerade. De offentliga organen skall uppehålla
jämställdhet mellan kvinnor och män. De allmänna principer om jämställdhet
mellan kvinnor och män som gäller i samhället gäller naturligtvis ocksä svenska
kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kvinnoprästutredningen finns i dag kvinnliga
präster i samlliga stift. Även om det inte hittills förekommit prästvigningar
av kvinnor i Göteborgs stift, har kvinnor ändå haft möjlighet att söka och få
prästeriiga tjänster i stiftet. Det fanns vid utgången av 1980 endast två
kvinnliga präster i Göteborgs stift och tre kvinnliga präster i Visby stift. I
de övriga stiften var antalet betydligt högre, t. ex. Stockholms stift med mer
än 100 kvinnliga präster. Det totala antalet anställda präster i samtliga stift
vid utgången av år 1980 var 2 616 manliga präster och 371 kvinnliga präster.
Kvinnorna utgör alltså något över 10 % av de i tjänst verksamma prästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa kvinnor kommer efter den 1 januari 1983 inte att
behöva utsättas för nägon form av diskriminering, om riksmötet beslutar enligt
utskottels hemställan. Utskottet är enigt, och jag vill säga, herr talman, att
det har funnits en ambition hos utskottets ledamöter till samstämmighet i denna
så viktiga fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör efter den 1 januari 1983 stå klart atl det inle
finns någon formell rätt för manlig präst att undvika samarbete med kvinnlig
präst. De kvinnliga prästerna har vigts till sitt ämbete i svenska kyrkans
lagstadgade ordning, och deras legitimitet kan därför inte ifrågasättas. Vad
som krävs är god samarbetsvilja, och utskottet förutsätter att det finns i vår
kyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller problemet med Göteborgs stift redovisade
jag tidigare att prästvigning av kvinnor inte hittills förekommit där. Detta
kan också enligl utskottet lösas efter den 1 januari. Om inte biskopen i
Göteborg vill prästviga kvinna, skall ärkebiskopen antingen själv göra detta
eller förordna annan biskop att inträda i hans eller hennes ställe att utföra
prästvigningen. Prästvigningen skall ske inom stiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På så sätt kan man lösa även detta problem med god
samarbetsvilja inom svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som anförs i propositionen och i utskottets betänkande
får här uppfattas som vägledande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är min förhoppning att kyrkomötet härvidlag delar
utskottets mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, vill jag yrka bifall till utskottels hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 55
GUNNAR OSKARSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I föreHggande betänkande frän
konstitutionsutskottet behandlas bl. a. upphävande av den s. k. samvetsklausulen.
Sedan jag efter bästa förmåga ingående har tagit del av såväl proposition som
utskottsbe­tänkande finner jag uttalanden i dessa som gör mig betänksam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig först klart deklarera atl jag står hell bakom 1958
års lag om kvinnans behörighet till prästerlig tjänst. Pä den punkten har jag
ingen avvikande mening från den som kommer fram i proposition eller utskott.
Jag har dock alltid slagit vakt om samvetsklausulen. Ämbetsfrågan är för mänga
präster och lekmän en trosfråga, en trosfråga av högsta dignitet, och en
samvetsfråga för den enskilde. Vi kan inte lagstifta om vad människor skall tro
eller inte tro. Vad vi däremot kan göra är att skriva lagar och motivtexter som
undertrycker trosfrihet och åsiktsfrihet för vissa enskilda medborgare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i' svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
grupper av medborgare. Det är bl. a. på denna punkt som jag är betänksam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare sagt stöder jag tanken att kvinnan
innehar prästerlig tjänst. Del är min bestämda åsikt, och denna hävdar jag nu
lika väl som tidigare. Ä andra sidan varken kan jag eller vill jag göra
gällande att de som hävdar en annan tolkning av Bibeln i ämbetsfrågan inle skulle
ha samma ställning och rättigheter inom kyrkan som tillkommer mig med min
tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I proposilionen uttalar departementschefen: &amp;quot;Som jag
har uttalat förut anser jag att rättsläget efter samvetsklausulens slopande kan
beskrivas pä det sättet att den som söker anställning som präst i svenska
kyrkan mäste vara beredd att fullgöra de arbetsuppgifter som åligger honom
eller henne i anställningen, dvs. i alla tjänstefunktioner samarbeta med andra
präster i kyrkan, oavsett kön. I biskopens lämpUghetsprövning måste
följaktligen ingå en bedömning av om den blivande prästen är beredd till sådan
samverkan som jag nyss har talat om.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om vilka som övergångsvis får åberopa tidigare
bestämmelser säger departementschefen angående möjligheter för enskild prästman
att träda åt sidan i samband med tjänsteutövning: &amp;quot;I likhet med
utredningen anser jag atl denna möjlighet bör begränsas till att avse dem som
har prästvigts för tjänst i svenska kyrkan före behörighetslagens upphävande.
Jag är inte beredd att sträcka mig längre och beakta även dem som före denna
tidpunkt har påbörjat teologiska studier med sikte på tjänst inom svenska
kyrkan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet skriver i sitt betänkande; &amp;quot;Vad som anförs
i propositionen och detta betänkande får uppfattas som vägledande.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad menar utskottet med detta uttalande? Menar utskottet
alt t. ex. en biskop skall vägra en prästkandidat, som hävdar en bestämd
trosuppfattning i ämbetsfrågan, prästvigning och tjänstgöring inom svenska
kyrkan? Eller skall kandidaten avsvära sig sin tro för att kunna bli prästvigd?
Det senare är som alla förstår en orimlighet, och det är väl ingen som har
tänkt sä heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Litet längre ner säger utskottet; &amp;quot;Enligt utskottet
bör statsmakterna inte ingripa i kyrkans inre liv.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Står inte dessa båda uttalanden emot varandra? Först slår
man fast att vad som anförs i propositionen skall vara vägledande. Detta
innebär att den som har en trosuppfattning som avviker frän propositionens
motivuttalanden inte kan bli präst i svenska kyrkan. Senare säger utskottet att
statsmakterna inte skall ingripa i kyrkans inre liv. Men är det inte detta man
gör genom atl fastslå att det som anförts i propositionen och
konstitutionsutskottets betänkande skall vara vägledande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte finna annat än att dessa båda påståenden är
motsägande. Jag ansluter mig till att statsmakterna inte skall ingripa i
kyrkans inre liv. Jag kan inte godta att ett flertal av de uttalanden som görs
i proposilionen och betänkandet, och som efter vad jag förslår berör kyrkans
inre liv och trosfrågor, skall som utskottet fastslår vara vägledande och
därmed bindande för verksamheten inom kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
stort antal remissinstanser, bland dem flera domkapitel, säger atl kyrkan har
en uppfattning, men accepterar att inom sig ha enskilda personer med en
avvikande uppfattning i ämbetsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också min uppfattning, liksom utskottets, att så god samarbetsvilja finns
och skall finnas frän skilda meningsriktningar inom svenska kyrkan all olika
uppfattningar i ämbetsfrågan skall kunna tolereras. Men regler för detta
samarbete skall utvecklas inom kyrkan själv och fastställas av kyrkan och inle
av statsmakterna. Däremoi är det statsmakternas skyldighet att se till att
enskilda medborgare tillförsäkras personliga fri- och rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har åsiktsfrihet, trosfrihet m.fl. friheter, och jag är tveksam om del inte är
så atl vissa uttalanden i propositionen, sanktionerade av utskottet, står i
konflikt med grundlagens fri- och rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner att de uttalanden som gjorts i proposition och utskott är alllför hårda
och intoleranta mot de medborgare som har avvikande mening i ämbetsfrågan. Jag
vill därför föreslå att riksdagen i samband med beslut om
konstitutionsutskoltets belänkande gör ett uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har nämhgen inte funnit det vara meningsfullt aU yrka bifall till en motion som
jag har skrivit under då e« enigt utskoU har avstyrkt densamma. Jag har därför
försökt att utforma ett uUalande som enligt min uppfaUning klariägger att
riksdagen slår vakt om trosfrihet, åsiktsfrihet och samvetsfrid även sedan
samvetsklausulen upphävts - ett uttalande som enligt vad jag förstår har stöd i
etl flertal remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1981/ 82:2153 samt
med avslag pä motionerna 1980/81:1113, 1981/82:2152 och 1981/82:2155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;antar förslaget till lag om upphävande av lagen
(1958:514) om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;i anslutning till att den under a) omnämnda lagen
antas gör följande uttalande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
åligger kyrkan att själv besluta i frågor som berör kyrkans inre liv, men
riksdagen utgår ifrån att det även framdeles inom svenska kyrkan skall finnas
utrymme för såväl lekmän som präster med avvikande uppfattning i ämbetsfrågan
och att ingen inom svenska kyrkan tvingas fullgöra tjänst som strider mot hans
inre övertygelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 56 HILDING JOHANSSON
(s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Får jag först fästa uppmärksamheten pä atl det i den motion som Gunnar
Oskarson har undertecknat begärs att samvetsklausulen skall vara kvar. Hur det
skall kunna ske om behörighetslagen upphävs undandrar sig min bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
nu stiger Gunnar Oskarson upp och förklarar - om jag riktigt har fatlat vad han
har föreslagit - atl man skall avskaffa behörighetslagen och därmed
samvetsklausulen. Samtidigl skall man göra ett uttalande här av en viss typ.
Detta går emellertid inte ihop. Han vill först avskaffa samvetsklau­sulen men
sedan på en bakväg införa den igen i en utbyggd form. Den har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aldrig omfattat annat än
innehav av prästerliga tjänster, men han vill nu utvidga den till att gälla
även andra befattningshavare - kyrkomusiker, kyrkokamrerare m. fl. Det är att
sträcka sig längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
hävdade Gunnar Oskarson att trosfriheten är i fara. Det återstår då för honom
att visa att så är fallet. Dessförinnan är det svårt att föra en debatt med
honom. Allmänna antaganden av det här slaget hjälper oss inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kammaren antar detta uttalande, betyder det att vi får en mer vittgående
könsdiskriminering än vi har haft tidigare. Det belyder också att de strävanden
som är svenska kyrkans rivs upp. Svenska kyrkan har med stor majoritet
accepterat att män och kvinnor är likställda i den svenska kyrkan, men om
riksdagen antar Gunnar Oskarsons uttalande, leder det till att riksdagen ger en
manlig präst rätten att vägra att fira gudstjänst tillsammans med en kvinnlig
kollega samt atl uppträda på ett sådant sätt att han därmed demonstrerar att
han betraktar henne som en icke fullvärdig präst. Detta strider mot
jämställdhetslagstiftningen. När Gunnar Oskarson slulHgen säger att vi inte
skall blanda oss i detta vill jag bara genmäla att behörighetslagen är en
kyrkolag och att kyrkolagen skall antas eller upphävas av regering, riksdag och
kyrkomöte. Vi mäste följa grundlagen, herr talman!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med detta yrkar jag, herr
talman, avslag pä Gunnar Oskarsons förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 57 GUNNAR OSKARSON
(m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har inte hävdat att trosfriheten skulle vara i fara, utan jag sade
att jag var betänksam på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
är svår, det tror jag att även Hilding Johansson måste erkänna. Därför är det
väl inte så märkvärdigt om man verkligen försöker att ta sig en funderare,
vilket jag inte på någol sätt ifrågasätter att också Hilding Johansson har
gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har absolut inte försökt att på något sätt diskriminera kvinnliga präster. Jag
deklarerade klart och tydligt att jag står bakom behörighetslagen och att jag
står bakom kvinnhga präster i svenska kyrkan. Det är min tolkning. Men jag vill
därmed inte ifrågasätta att de som gör en annan tolkning inte skulle ha samma
rättigheter, samma möjligheter och samma befogenheter inom svenska kyrkan som
jag och de som gör den tolkning av ämbetsfrågan som jag har deklarerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hilding
Johansson säger; Vi lägger oss inte i svenska kyrkans inre liv. Ja, det är där
som jag är tveksam. I utskottsbetänkandet står - det är en upprepning av vad
som står i propositionen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I
likhet med vad som anförs i proposilionen vill utskottet understryka att var
och en som inträder som präst i svenska kyrkan måste vara beredd att fullgöra
alla med prästämbetet förenade uppgifter och samarbeta i alla tjänstefunktioner
med kolleger, oberoende av kön.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
slår man alltså fast - jag kan inte förstå annat - att endast den som har en
bestämd trosinriktning i ämbetsfrågan kan bli präst. Är det inte då så att man
ingriper i kyrkans inre hv, därför att trosfrågor hör till kyrkans inre liv,
och detta är en trosfråga!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är det som jag har försökt klarlägga med mitt särskilda yrkande, som jag trodde
att riksdagen skulle kunna anta i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
58 HILDING JOHANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det kanske är lämpligt att man läser hela konstitutionsut­skottets
uttalande på denna punkt och inte stympar det på del sätt som nyss skett. Det
lyder;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Enligt
utskottet bör statsmakterna inte ingripa i kyrkans inre liv. Detta innebär dock
inte att staten kan frånsäga sig sitt ansvar för att gällande lagstiftning
efterlevs även på kyrkans område. I sammanhanget bör erinras om att riksdag och
regering enligt grundlagen är skyldiga att tillsammans med kyrkomötet delta i
stiftande av kyrkolag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är det vi håller pä med nu. Och här är det inte någon främmande uppfattning som
vi trycker på svenska kyrkan. Vi följer svenska kyrkans bekännelse. Av Gunnar
Oskarsons anförande framgår att han ansluter sig till den, liksom jag gör. Men
han vill ha en särställning för dem som ställer sig utanför denna bekännelse
och är präster eller vill bli präster i svenska kyrkan. På den punkten har jag
en helt annan uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är uppenbart att en biskop i fortsättningen inte kan viga någon till präst som
inte håller sig till svenska kyrkans ämbetssyn, om vederbörande inte är beredd
att samverka trots detta med kvinnlig kollega.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tvä stift - i Lunds och i Stockholms stift - har man redan kommit dithän att
det finns så många kvinnliga präster att det med hänsyn till samarbetet är
omöjligt atl låta personer som vill demonstrera mot kvinnliga präster fä prästerlig
tjänst. I det som vi vänder oss mot och som jag skulle kunna rada upp exempel
på ligger detta, att man inte vill fira gudstjänst tillsammans med kvinnlig
kollega, därför att man önskar markera att kollegan inte är präst. Det är det
söm vi måste komma ur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 59 GUNNAR OSKARSON
(m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tror att jag med mitt uttalande också tolkar den uppfattning som
många remissinstanser ger uttryck för. Låt mig här citera vad domkapitlet i
Visby säger belräffande upphävandet av behörighetslagen. Domkapitlet vill att
alternativet utformas så, &amp;quot;att uppfattningen i ämbets­frågan efter behörighetslagens
upphävande inte omöjliggör för präster att stä kvar i tjänst eller för
prästkandidater att erhålla prästvigning och tjänst&amp;quot;. Det är etl flertal
remissinstanser som ger uttryck för samma uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om det är en minoritet inom svenska kyrkan som hävdar denna trosuppfattning, är
det en betydande minoritet, både av präster och av lekmän. Jag anser att vi bör
ta all hänsyn även till denna minoritet. Enligt min uppfattning kan båda
åsiktsriktningarna dväljas inom kyrkan. Men kyrkan skall själv lösa
samarbetsproblemen utan att riksdagen ger nägra pekpinnar-om jag får använda
det uttrycket - om hur man skall lösa de inre trosfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att detta är en mognadsprocess på ganska lång sikt för kyrkan och något
som vi måste finna oss i. Som jag tidigare påpekat är det fråga om en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tvätusenärig
tradition. Då får vi nog finna oss i att det går åt några årtionden för att vi
skall kunna få en mognadsprocess - en mognadsprocess som skall äga rum inom
kyrkan och inte ske genom påtryckningar utifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 60 CATARINA RÖNNUNG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Riksdagen skall i dag ta ställning till
konstitutionsutskottets enhälliga belänkande om män och kvinnor som präster i
svenska kyrkan. 1958 års kyrkolag skall upphöra att gälla. Behörighetslagen
upphävs således. Samvetsklausulen undanröjs. Och jämställdheten ökas mellan
kvinnor och män som präster i svenska kyrkan, skriver utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men blir jämställdheten verkligen till fyllest? Kommer
dagens kvinno­prästmotståndare i praktiken att följa grundlagens anda och
bokstav? Jag ställer mig mycket tvivlande till delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkan har offentligrättslig ställning med
statligt reglerade tjänster. De offentliga organen har till uppgift att se till
att jämställdheten mellan kvinnor och män upprätthålls i enlighet med de
principer som är uppställda i grundlagen och som närmare preciseras i
jämställdhetslagslifl-ningen. Det ingår också i svenska kyrkans officiella
bekännelse att kvinnor kan inneha prästämbetet och att kvinnor och män är
jämställda i delta ämbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men även de som har en annan uppfattning i ämbetsfrågan -
motståndare till kvinnliga präster med andra ord - skall ha kvar sin
hemortsrätt i svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tolkningen av prästlöftena skall i fortsättningen vara
svenska kyrkans angelägenhet. Rätlen att hysa en annan tro, att omfatta en
annan syn i kvinnoprästfrågan, kommer att finnas kvar så länge svenska kyrkan
själv accepterar den som förenlig med sin bekännelse. Men hur, kommer en
kvinnoprästmotståndare prästvigd före 1982 atl agera i handling? Kommer han att
följa sin inre övertygelse, eller kommer han att följa svensk grundlag? Och
vilka sanktioner skall vidtas om han vägrar att ställa upp pä svenska kyrkans,
enligt biskopsmötet, officiella inställning - kvinnors och mäns lika rättighet
att inneha prästämbetet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här lämnas vi i sticket. Frågan är obesvarad. Utskottet
skriver bara atl de inle bör ställa sig vid sidan av strävandena mot full
gudstjänstgemenskap, att konfliktsituationer bör kunna undvikas osv. Någon
diskriminering &amp;quot;behö­ver&amp;quot; inte förekomma. Dylika fromma förhoppningar
anser jag otillfredsstäl­lande. I anständighetens namn skall man ta hänsyn till
de kvinnliga prästernas situation och underlätta, inte försvåra, deras arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi var många som gladde oss åt 1958 års kyrkolag. Frågan
om prästämbetet skulle äntligen - efter det att problemet med kvinnliga präster
stötts och blötts, utretts, godkänts och förkastals under hela detta sekel- få
en lösning. Långdragna och segslitna konflikter skulle änfligen biläggas. Det
missmod och den handhngsförlamning som vilat över kyrkolivet skulle sopas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ocksä erinra kammarens ledamöter om atl det var
staten, regeringen och riksdagen, som den gången för ett kvartssekel sedan tog
sitt rimliga och rättmätiga ansvar och tog initiativet till att lagen kom till
- något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
svenska kyrkan själv inte förmådde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur har utvecklingen varit sedan 1958? Motsättningarna
mellan anhänga­re och motståndare var som starkast 1960, när de första kvinnhga
prästerna invigdes i sina ämbeten. Motsättningarna har hela tiden funnits kvar
och legat och pyrt i det fördolda. Nu blossar de upp igen med förnyad kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill påslå att det inte finns någonting som så
allvarligt har skadat den svenska kyrkans anseende och som fått lekmän att
vända sig ifrän kyrkan, som det långt utdragna och intoleranta motståndet mot
kvinnliga präster. Vissa av kvinnoprästmotståndarna har använt metoder som man
trodde var helt främmande för kyrkans etik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvinnliga präster har trakasserats, kvinnliga teologie
studerande likaså, av sina omogna manliga kamrater. De kvinnliga prästerna
själva har bevarat ett beundransvärt lugn och tålamod i psykiskt pressande
situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mänga lekmän, liksom jag själv, anser att
kvinnoprästmotståndarna gömmer sig bakom grumliga teologiska teorier - som de
begär respekt för på grund av alt de är just teologiska, men därför också är
bortom vanhg diskussion. Jag har tolkat deras agerande som intolerans, etl
vaktsläende om den egna positionen, ett manligt revirtänkande och ett utslag av
kvinnoför­akt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna bör inte ingripa i kyrkans inre liv, enligt
både propositionen och utskotlsbetänkandel. Jag är för min del bekymrad över
den skrivningen och anser att staten avhänder sig sitt ansvar. Detta är en
farhåga som jag redan tidigare har framfört i den allmänpolitiska debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi mäste komma ihåg att kyrkan i denna fråga är djupt
splittrad och därmed försvagad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den högkyrkliga och kvinnoprästfientliga organisationen
Kyrklig förnyel­ses fria synod har tagit fastare former. Ett dekanal har
bildats i Halland och ett i Växjö stift. Flera dekanatsbildningar är aktuella i
Lunds, Linköpings och Västerås stift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I varje dekanal är dekanen andlig ledare och skall utöva
pastoral ledning och tillsyn över präster, diakoner, diakonissor och lekmän.
Vad bhr dä biskopens och domkapitlets uppgift, kan man fräga sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya synoden blir verklighet när fyra dekanal har
bildats - enligt utsago. Arbetsgemenskapen Kyrklig förnyelse existerar redan.
Hittills har den 1 300 medlemmar och är representerad i de flesta stift. Dessa
organisationer driver motståndet mot kvinnliga präster hårt och skonings­löst.
Dessa reaktionära rörelser, som öppet agiterar mot kvinnliga präster, har fritt
spelrum inom kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet förbigår med total tystnad dessa organisationers
existens. Vad vi har att vänta är således att motståndet mot kvinnhga präster -
denna gamla surdeg, som tillräckligt länge har förgiftat kyrkans inre liv och
som har kommii många lekmän att begära sitt utträde ur kyrkan - fortsätter och
kanske rent av tilltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så länge vi har en statskyrka har staten kvar ett ansvar,
och det är all med yttersta noggrannhet följa ulvecklingen, tills motståndet
mol kvinnliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;präster
har förpassats dit det hör hemma, nämligen på historiens skräp­hög.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 61 BERTIL HANSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När regeringen lade fram sin proposition om
män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, fullgjorde den ett uppdrag som
gavs av riksdagen redan 1978. Som ett steg på vägen till fullgörande av det
uppdraget tillsatte folkpartiregeringen den utredning som ligger till grund för
proposi­tionen. Det är alltså fråga om en riksdagsangelägenhet som redan tidigt
har varit förmål för diskussion i denna sal, och jag vill påminna Catarina
Rönnung om att såväl konstitutionsutskott som riksdag den gången klart
deklarerade att också de som har en annan uppfattning i ämbetsfrågan än kyrkans
egen skall ha fortsalt hemortsrätt i svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är - jag vill gärna pä nytt stryka under del som
Hilding Johansson och flera andra har sagt - svenska kyrkans lära, att såväl
män som kvinnor skall vara präster i svenska kyrkan. De som har en annan
uppfattning är en minoritet, och det finns anledning att påminna om det inom en
kyrka och till én kyrka som under de gångna 100-150 åren har haft uppenbara
svårigheter att hantera minoriteter i sin gemenskap. Det är en minoritet i
svenska kyrkan där det såväl om präster som om lekmän i många fall kan sägas
att de har betytt ofantligt mycket för församlingsarbetets vitalisering, för
gudstjänstli­vet och också för lekmännens ansvarstagande i det vardagliga
kyrkHga arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemet med de kvinnliga prästerna har fått sin
särskilda skärpning i Göteborgs stift. Det framgick redan av direktiven för
utredningen. Det har således funnits god anledning att i såväl propositionen
som konstitutionsut­skottets betänkande så detaljerat som möjligt gå in i de
speciella förhållanden som råder i Göteborgs stift. Där finns en kyla och
kärvhet i atmosfären, som kvinnliga präster och de lekmän och präster som har
uppfattningen att även kvinnorna kan vara präster har mött och möter i det
dagliga arbetet och i sådana gemensamma arrangemang som brukar ha
stiftskaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker atl det är riktigt som utskottet gjort,
nämligen att konstituera en väjningsrätt för biskopen i Göteborgs stift. Men
jag finner anledning att påminna om atl det har inte funniis och finns i varje
fall inle längre någon väjningsrätt för Göteborgs domkapitel. Domkapitlets
strategiska uppgift i samband med prästvigning och antagning till prästerlig
tjänst bör i detta sammanhang lyftas fram, eftersom det är domkapitlet som
antar till tjänst. Någon prästvigning kan inte äga rum om inte domkapitlet har
gjort en sådan antagning. Med tidigare och tyvärr även med nuvarande
sammansättning av Göteborgs domkapitel förtjänar detta förhållande att markeras
i debatten. Domkapitlet har såsom statlig myndighet en särskilt viktig position
när det gäller att slå vakt om att jämställdhelslagen lill fullo slår igenom
ocksä i den del av svenska kyrkan som utgörs av Göteborgs stift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I debatten har under de senaste dagarna tendenser synts
som skulle peka pä att de detaljerade önskemål som förs fram i
konstitutionsutskoltets betänkande beträffande Göteborgs stift skulle emanera
från någon utom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kyrklig
opinion, t. ex. pä massmediaområdet. Jag vill då påminna om att det är en
inomkyrklig opinion, kanaliserad genom Evangeliskt forum i Göte­borgs stift,
som på denna punkt framfört mycket bestämda önskemål i sitt remissyttrande till
departmentet. Dessa önskemål har blivit tillgodosedda såväl i propositionen som
i konstitutionsutskottets betänkande. Jag är förvissad om att svenska kyrkan,
vare sig hon är en fri kyrka eller står i förbindelse med staten, genom denna
vakna lekmanna- och prästopinion alltid skall kunna slå vakt om jämställdheten
i kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 62 MÅRTEN WERNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är kanske på sin plats att jag som präst
ber om ursäkt för att vi präster vållar så mycket bekymmer i den här kammaren.
Men jag vill samtidigt säga alt detta visst inte bara är en prästfråga. Vi som
tjänstgör i församlingar där det är fifty-fifty mellan manliga och kvinnliga
präster vet att det är många av kyrkomedlemmarna som har bestämda meningar om
vem som skall jordfasta, viga, döpa och konfirmera. Problemet är inte löst bara
genom att man föser in ett antal präster i en fålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra jag ville säga riktar jag till min vän Hilding
Johansson, som jag tycker gör det litet väl lätt för sig, när han säger att
kyrka och stat är helt överens. Kyrkan har medgivit rätt för kvinnor att vara
präster, och vi har antagit en jämställdhetslag, osv. Vi följer kyrkans bekännelse,
sade han så fint. Det är sant, men det är inte hela sanningen. Problemet gäller
dem som har en avvikande mening, inte av sådana skäl som Catarina Rönnung så
bryskt framförde, utan av samvetsskäl, därför att de tolkar Bibeln annorlunda
och har ett samvete som är beroende av Guds ord. Jag har som sagt en annan
mening, men jag vill hksom herr Oskarson säga att jag respekterar dem som
tänker annorlunda. Frågan är just vad vi skall göra med dessa. Vi kan ju inte
resonera om dem med våra sekulära termer och säga att de som tänker annorlunda
diskriminerar och struntar i jämlikhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför, herr Hilding Johansson, vi är betänksamma
för att riksdagen tar över ett sådant här ärende. Det är inte alla som besitter
en så djup lärdom som Hilding Johansson jämväl i teologin, och därför är det
vanskligt att lämna ut detta här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också fått höra att de som representerar ett
motstånd mot kvinnopräster är grumliga i sin teologiska tanke. Synd att inte Bo
Giertz är här! Han är en av de få präster som inte är gmmliga - de flesta andra
är det mer eller mindre. Eller Gustaf Adolf Danell - dessa är våra mest
praktfulla förkunnare och representerar den avvikande meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kyrkomötet har ju också tagit upp detta med
väjningsrätten, för att gardera samvetena. Detta har ingenting med
diskriminering och sådant att göra. Därför, herr Karl Boo - jaså, han har
försvunnit från kammaren. Det var ju synd. Då skulle jag vilja säga till hans
stol där borta i stället, att vore det inte mera honnett att marknadsföra den
här saken i kyrkomötet först, så det finge säga sitt? Det vore mera honnett, så
mycket mer som man har en proposition i bakfickan som kommer att ta ifrån
kyrkomötet rätten att ha ett avgörande ord vid stiftandet av kyrkolag.  Nu hade
man kunnat visa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1981/82:94-98&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kyrkomötet förtroende i
den här frågan, som verkligen är en intern kyrklig fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har inget yrkande, men jag hoppas att kyrkomötet har det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
63 HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Får jag beklaga att inte Mårten Werner åtminstone har bevärdigats med
en suppleantplats i konstitutionsutskottet, så att vi kunde fortsätta de glada
samtal vi hade där med varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag kan inte dela hans uppfattning när han avslutar med att förklara att han
hoppas att kyrkomötet har en mening. Det betyder väl: en annan mening än riksdagen?
Det vore djupt beklagligt om vi skulle fä en sådan brottning mellan riksdag och
kyrkomöte. Det har vi haft i denna fråga en gång, och det har uppstått även i
andra frågor som gällt svenska kyrkan. Denna brottning har inte varit till
glädje för svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
har nu riksdagen, med beaktande av olika faktorer, nått fram till en mening som
kommer till uttryck i konstitutionsutskottets betänkande. Vad är del som skall
ske? Menar Mårten Werner att man skall ha kvar den gamla behörighetslagen och
därmed samvetsklausulen? Riksdagen uttalade en annan mening 1978. Det. är ett
riksdagsinitiativ som nu håller på att genomföras under, som jag hoppas, stor
anslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nog
är det, Mårten Werner, den svenska kyrkans lära att kvinnor och män skall vara
jämställda i prästämbetet? Vad jag har vänt mig mot tidigare och fortsätter att
rikta mig mot är uppfattningen att man inom en kyrka som lär detta skall ha
rätt att uppträda på ett sådant sätt atl man vill visa att den kvinnliga
kollegan inte är präst, inte likvärdig präst. Det strider ju mot den svenska
kyrkans lära. Det är inte någonting som vi pressar på utifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall inte träda i kyrkoministerns ställe och svara på varför han använder den
ena eller den andra tekniken här. Men nog borde vi här i Sveriges riksdag ha
rätt att uttala en mening, utan att först ha lyssnat till vad kyrkomötet har
uttalat i denna fråga. Grundlagen lär oss nämligen att riksdag, regering och
kyrkomöte är likvärdiga i denna lagstiftningsprocess. Skulle man vara så
observant på kyrkomötet, skulle inte ens regeringen kunna lägga fram ett
förslag för kyrkomötet. Regeringen är ju en av parterna. Jag tror inte att vi
kommer ifrån att vi i detta sammanhang måste ta ställning. Några samveten vill
vi på intet sätt krossa. Men samveten har också de kvinnliga prästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kanske
jag får sluta med att säga att jag delar Mårten Werners uppfattning att detta
inte enbart är en prästfråga. Också när det gäller anspråken på prästernas
tjänster går väl meningarna isär. Det finns även församlingar där det är
kvinnorna som är de mest eftersökta när det gäller att utföra kyrkliga
tjänster. Men i djupare mening är det inte en prästfråga. Det är en fråga för
alla inom svenska kyrkan. Det är en fråga för alla - även inom riksdagen - till
följd av den grundlagsstiftning vi har. Därför tar vi nu ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 64 MÅRTEN WERNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det senasle som Hilding Johansson sade kan jag helt instämma i.
Detsamma gäller när han säger att det inom kyrkan självfallet skall vara
jämställdhet mellan män och kvinnor. Här slår Hilding Johansson in öppna
dörrar, eftersom jag ju menar precis detsamma som han. Men det är inte riktigt
det frågan gäller. Det gäller ju dem som har en seriös, avvikande mening. I det
avseendet menar jag att denna kammare icke är rätt forum att diskutera
teologiska frågor. Det vore riktigare att ta upp dem i kyrkomö­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
frågar Hilding Johansson om jag menar att kyrkomötet skall säga nej till det
här. Nej, det menar jag inte. Men kanske kunde man avge en Htet klarare
skrivning - jag tänker på den luddighet som förvisso vilar över
konstitutionsutskottets skrivning. Låt mig citera den sista meningen i tredje
stycket s. 3 i betänkandet: &amp;quot;Med god samarbetsvilja från alla meningsrikt­ningar
bör konfliktsituationer kunna undvikas även vid liturgisk tjänst utan att någon
diskriminering behöver förekomma.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
gäller det att finna ett praktiskt grepp. Väjningsrätten är ett sådant
praktiskt grepp som under en övergångstid kunde vara lämpligt. Jag är nämligen
alldeles övertygad om att kyrkan själv kan lösa problemet, och det har jag sagt
många gånger tidigare här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 65 HILDING JOHANSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är självfallet glad över att Mårten Wemer tack vare mitt inlägg
fick möjlighet att deklarera att han står på samma grund som vi andra och att
han anser att kyrkomötet skall upphäva behörighetslagen och därmed
samvetsklausulen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
när det gäller att finna en form för arbetet för dem som har en avvikande
mening i ämbetsfrågan har konstitutionsutskottet refererat vad biskopsmötet har
uttalat. Bakom detta uttalande står samtliga biskopar utom en - namnet på denne
biskop har nämnts många gånger, men jag kan upprepa det. Det är alltså Bertil
Gärtner i Göteborg som har en annan mening. Enligt biskopsmötet kan svenska
kyrkan anta även dem som har en avvikande mening. Men det delar inte den
åskådning som de har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
teologisk utredning behövs inte nu. Den teologiska begmndningen gjordes under
flera årtionden och leder fram till det beslut som fattades 1958, även av
kyrkomötet. Det fanns ledande kyrkopolitiker, men också ledande teologer, som
hade en annan mening. Men svenska kyrkan kom att omfatta denna uppfattning. Vi
behöver inte på nytt börja göra en teologisk begmndning av detta. Vi kan helt
enkelt bygga på den uppfattning som är svenska kyrkans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
66 MÅRTEN WERNER (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Också den teologiska forskningen går faktiskt framåt, och man kommer
kanske undan för urtdan att finna nya äktkristna lösningar. Det gäller dock här
en grupp av människor med seriösa åsikter. Det finns knepiga präster, Hksom det
ocksä finns knepiga politiker, men dem lämnar jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Män
och kvinnor som präster i svenska kyrkan, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därhän.
Det gäller här personer i ledande ställning vilka är seriöst inriktade. Jag
menar att kyrkomötet har mycket större möjligheter än riksdagen att solvera de
problem det gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
67 HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nu fyller Mårten Wemer mig med stora farhågor om var han till sist
hamnar i denna fråga. Han förklarar nu att den teologiska vetenskapen går
framåt och att man kan finna nya lösningar. Ja, vi vet att de män som han
tidigare har åberopat hela tiden har arbetat för andra lösningar. Man skulle ha
en särskild tjänst för kvinnor som vill ägna sig åt svenska kyrkans arbete
utanför det diakonala planet. Är det den lösning som man nu på nytt vill söka
sig fram till inom prästerliga kretsar? Vad är det vidare för vetenskapsmän som
har ställt frågan i en ny belysning? De vetenskapsmän som de tolv biskoparna åberopar
har ju ändå samma uppfattning som den som jag här i dag stödjer mig på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
68 MÅRTEN WERNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Får jag bara hemställa att vi nu avlyser den teologiska debatten i
kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
1 (upphävande av lagen om kvinnans behörighet till prästerlig tjänst)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kontrapropositionsvoteringen ställdes utskottels hemställan med den ändring
däri som föranleddes av bifall till motion 2155 av Lars Werner m. fl. mot det
av Gunnar Oskarson under överläggningen framställda yrkandel, varvid
förstnämnda yrkande biträddes genom uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 275 röster mot 16 för
utskottels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till
motion 2155 av Lars Werner m. fl. 10 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
2 (lag om tillfällig upplåtelse av kyrka)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 286 röster mot 16 för utskottets hemställan med den
ändring däri som föranleddes av bifall till motion 2154 av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 Utskottets hemstäUan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Taxeringsfunktionärers straffrättsliga ansvar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs justitieutskottets betänkande 1981/82:26
om taxeringsfunktio­närers straffrättsliga ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
69 GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Under höstsessionen avslog riksdagen en motion av Allan Ekström med
samma yrkande som det jag nu åter framställt, nämligen om att göra slut på
taxeringsnämnders straffrihet för gärningar som medfört förfång för enskilda,
dvs. skattebetalarna, som &amp;quot;inle är ringa&amp;quot; och som betingats av grov
oaktsamhet - alll enligt texten i justitieutskottets betänkande nr 26.
Utskottet motiverade i höstas sin hemställan om avslag pä Allan Ekströms motion
med att saken var under utredning, och Allan Ekström kunde i ett lika patetiskt
som burleskt anförande visa upp att så varit fallet nu i gott och väl en
mansålder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Eftersom jag har uppfattat det som en viktig uppgift för en riksdagsman
att försöka försvara medborgarna mot myndigheterna, har jag i Allan Ekströms
frånvaro från riksdagen under motionstiden sett till att i varje fall hälla
bollen i spel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
framhåller nu atl motivet till undantagsbestämmelserna år 1975 var att en ny
taxeringsorganisation skulle införas 1979. Nu är det alltså 1982, och den nya
taxeringsorganisationen är införd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
framhåller vidare att utredningsarbetet hittills inte har förebragt
tillräckligt underlag för att avskaffa särregleringen för taxeringsfunktionä­rerna.
Jag vill påpeka att utskottet använder termen &amp;quot;funktionärer&amp;quot;, medan
jag har talat om ordförande och ledamöter av taxeringsnämnd, dvs.
beslutsfattare. Utskottet konimer till slutsatsen att min motion
&amp;quot;således&amp;quot; bör avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet alla att justitieutskottets ordförande är en
särdeles människovänlig &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;person. Men
man kan inte låta bli att undra hur länge utskottet skall tveka att
straffbelägga gärningar som enligt utskottet betingas av grov oaktsamhet och
som för andra medborgare medför förfång som inte är ringa, vilket väl i själva
verket måste betyda &amp;quot;stort förfång&amp;quot;. Varför tvekar man atl agera?
Vilka allmänna intressen är det man vill skydda?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
anser det ju dock angeläget, som man säger, att frågan om
taxeringsfunktionärernas straffrätlsHga ansvar övervägs på nytt. Kunde inte
justitieutskottet självt ha gjort ett sådant övervägande? Kunde man inte
åtminstone ha sagt &amp;quot;med förtur&amp;quot;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Inte heller den här gången torde det löna sig att yrka avslag på
utskottets hemställan, även om det inte hade behövts någon ny lagtext utan bara
vore att ta bort en mening i brottsbalken, vilket inte borde ha överstigit
utskottets förmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
lål mig åtminstone ge uttryck för mitt bekymmer över den bokstavsträldom som
gör att man i riksdagen ännu efter 173 år lyder under den gamla besvärjelsen
att vara &amp;quot;wisligt trög till werkning, men fast och stark till
motstånd&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Taxeringsfunktio­närers
straffrätts­liga ansvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forumregler
för mål om renhåll­ningsavgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandhngar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anförandet instämde Allan Ekström, Knut Billing
och Blenda Litlmarck (alla m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 § Forumregler för
mål om renhållningsavgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs justitieutskottets betänkande 1981/82:27
om forumregler för mål om renhållningsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
70 LISA MATTSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I slutet av förra riksmötet behandlades ett betänkande från
justitieutskottet om forumregler för mål om renhållningsavgifter, gmndat på en
motion av Åke Wictorsson. Den socialdemokratiska gruppen reserverade sig för
denna motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TiU
årets riksmöte har Åke Wictorsson återkommit med sina motionsyr­kanden, och vi
har därför till betänkande nr 27 fogat en reservation. Vi har med ännu större
glädje reserverat oss den här gången, eftersom vi anser att motionen nu har
givit klara belägg för de svårigheter som uppstår på grund av att
fastighetsforum inte kan användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åke
Wictorsson kommer att närmare redovisa motiven för sitt yrkande att
fastighetsforum skall kunna användas, och jag vill endast yrka bifall till den
vid betänkandet fogade reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
71 ÅKE WICTORSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det kan förefalla vara ett litet problem, det som behandlas i
justitieutskottets betänkande nr 27 om forum för renhållningsavgifter. För
vissa kommuner med många fritidshus kan det dock röra sig om flera tiotal
ärenden per år. I dessa ärenden om indrivning av renhållningsavgifter kan det
enligt nuvarande regler bli aktuellt att föra talan vid domstolar över hela
landet. För att slutföra bevisningen kan två tre personer från kommunens
renhållningsorganisation behöva inställa sig vid den aktuella domstolen.
Kostnaderna härför faller i slutskedet oftast på de betalningsskyldiga
fastighetsägarna, eftersom kommunerna strävar efter att föra talan endast i
sådana mål där de med sin erfarenhet kan bedöma alt de har goda utsikter att
vinna processen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till den ojämna spridningen av ärendena över landet och nödvändigheten
för resp. domstol att kunna reglerna i den lokala renhäll-ningsordningen i
resp. kommun är riskerna också stora för en ojämn rättstillämpning. Varje
domstol i detta land kan omöjligen känna till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna i de lokala
renhäUningsordningarna för upppemot 280 kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
denna bakgrund skulle det vara en fördel både för rättstillämpning och när det
gäller processkostnaderna för de enskilda fastighetsägarna om
domstolshanteringen kunde ske vid fastighetsdomstolen i den kommun där
fritidsfasligheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är detta problem som jag har tagit upp i motion 392. Av för mig obegriplig
anledning har detta ärende blivit partipolitiskt skiljande i utskottet, så att
den borgerliga majoriteten avstyrker, medan den socialde­mokratiska minoriteten
i reservationen tillstyrker det förslag som har framförts i motionen, nämligen
att käranden skall ges möjlighet att välja mellan att väcka talan antingen vid
fastighetsforum eller vid svarandens personliga forum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är riktigt att samma förslag behandlades av riksdagen i höstas, varvid den
borgerliga majoriteten avvisade kravet. Jag hade då litet större förståelse för
att man stannade vid detta ställningstagande, eftersom sakunderlaget för
motionsbehandlingen föreföll visa att kostnaderna och obehaget i huvudsak var
en kommunal angelägenhet, medan det skulle vara en fördel för den enskilde att
behålla nuvarande system. Det var först i riksdagsdebatten som jag då fick
möjlighet att visa att kommunerna som regel håller sig skadeslösa genom att
kostnaderna i slutskedet får bäras av den som förlorar det aktuella
tvistemålet, dvs. fastighetsägaren. Nu har utskottet haft chansen att pröva
även dessa synpunkter, men majoriteten vidhåller fortfarande sin uppfatt­ning.
Det är för mig obegripligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
har vi en fråga där vi kunde förenkla hanteringen, öka rättssäkerheten och
minska kostnaderna, inte minst för enskilda människor. Borde inte detta vara
ett intresse som kunde samla oss alla här i riksdagen till ett praktiskt
konstruktivt beslut?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vädjar till de enskilda ledamöterna av denna kammare att för ett
ögonbHck höja sig över den snävaste blockpolitiken och i denna Hlla fråga låta
praktiska synpunkter fälla avgörandet. Jag yrkar bifall till den reservation
som fogats vid utskottsbetänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forumregler
för mål om renhåll­ningsavgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 72 BERTIL LIDGARD
(m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag måste först korrigera Lisa Mattson. Det var inte under förra
riksmötet som vi behandlade denna fråga. Om jag inte har räknat fel är det
mindre än fyra månader sedan som den behandlades. Det var alltså under detta
riksmöte som utskottet föreslog att motionen skulle avstyrkas och riksdagen
följde utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har, som framgick av vad Åke Wictorsson sade, i utskottet inte funnit anledning
att frångå vår tidigare ståndpunkt, atl frågan om renhållningsav­gifter inte
har en sådan nära anknytning till fastigheten att det kan motivera att ärendena
handläggs vid fastighetsforum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är omtänksamt av Åke Wictorsson att ta hänsyn till dem som är skyldiga att
betala renhållningsavgifterna. Men det är faktiskt den person&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars .1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
militära an­svarssystemet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
har förorsakat nedskräpningen som fär bekosta renhåUningen och inte fastigheten.
Jag kan därför inte se någon anledning att gå ifrån utskottets förslag utan
hemställer om bifall till detsamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
73 ÅKE WICTORSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Lidgard för ett något märkligt resonemang. Han hänvisar tiU
juridiska formaliteter och kan mot den bakgrunden inte inse att praktiska skäl
talar för en annan hantering. Jag tycker fortfarande att man hanterar ärenden
på ett märkligt sätt i denna kammare, och jag vidhåller mitt yrkande om bifall
till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid votering genom rösträkning avgavs 149 röster
för utskottets hemstäl­lan och 149 röster för reservationen av Lisa Mattson
m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
beslöt med 150 röster att ärendet skulle avgöras omedelbart genom lottning. 149
röster avgavs för att ärendet skulle återförvisas till utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen
lade ned en ja-sedel och en nej-sedel i rösturnan. Lennart Bladh (s), som av
talmannen anmodades att ta upp en av dessa röstsedlar, drog ja-sedeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
hade alltså fattat beslut i enHghet med ja-propositionen och bifallit
utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§ Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:29 Anslag till
justitiekanslern (prop. 1981/82:100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:30  Anslag  till 
Svensk  författningssamling  m. m.   (prop.   1981/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82:100)
1981/82:31 Bokföringsbrott m. m. (prop. 1981/82:85)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
utskottet hemställt bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§ Det militära ansvarssystemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs 
justitieutskottets betänkande  1981/82:32 om  det  militära ansvarssyslemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 74 OSWALD SÖDERQVIST
(vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det militära ansvarssystemet med vidhängande och åtföl­jande
straffsatser har alltid skilt sig markant ifrån rättssamhällets övriga
lagstiftning. Det är självklart, och jag erkänner gärna att många och stora
förbättringar har skett under senare tid. Det är dock värt att trycka på att
detta gjorts under senare tid. Många som inte är särdeles ålderstigna och som
kommit i kontakt med systemet känner till aHa dess avarter och dess dåliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och orättvisa sidor. Det
är egentligen skamligt att vi i Sverige fortfarande har    Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kvar en särlagstiftning
med en särbestraffning för mindre brott och förseelser    Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av olika slag, som kan
komma att utmätas inom ett särskilt system i    \i mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samhället, dvs. det
militära. Detta är inte förenligt med den rättsstatus vi        .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det militära an­svarssystemet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annars eftersträvar och
den vikt vi i övrigt lägger vid lag och rätt i vårt land. Systemet borde för
länge sedan ha avskaffats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet
kommunisterna har åtskilliga gånger lidigare haft uppe denna fråga i riksdagen.
Våra förslag har alltid avvisats, liksom den här gängen. Man hänvisar nu,
liksom för tvä är sedan, till att en kommitté arbetar med dessa frågor och alt
man måste avvakta resultatet av dess arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
jag kan förstå finns det dock ingenting som hindrar riksdagen att inför
regeringen göra en viljeyttring i denna fråga. Del kan inte vara rimligt och
rättvist att de värnpliktiga, och för den delen också de fast anställda i olika
grader, befäl av oHka slag, fortfarande kan dömas efter särskilda lagar inom
det militära systemet. Det är en orimlig situation. Även om de förbättringar
som jag har talat om lidigare kommit till stånd, under framför allt 1960- och
1970-talet, är det mycket som återstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis
är del, som vi säger i vär motion, ett önskemål att det inte skall finnas någon
särlagstiftning. Det skall inte finnas några speciella bestraff­ningsmetoder
inom några av samhällslivets områden, utan svensk lag skall gälla på alla
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
militära ansvarssystemet är en kvarleva från mycket gamla tider, från feodala
system. Det är militaristiska tendenser som ligger bakom. Man tror att man
måste ha särskilda bestraffningar, annars kommer folk inte att ställa upp och
göra sin plikt i dessa system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla
som har erfarenheter frän systemet vet att del överväldigande flertalet av dem
som kommer in i systemet, som värnpliktiga eller anställda, oftast gör insatser
och fullgör arbetsuppgifter pä ell sätt som söker sin motsvarighet på många
andra områden i samhället. Därför behövs inte det här bestraffnings­systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tycker att utskottet gotl kunde ha gått med på en viljeyttring från riksdagens
sida till regeringen. Detta hindras inte av att en kommitté arbetar med
frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi tycker också att den motion som väckts av ett
par socialdemokrater i samma ärende är en mycket bra motion. Jag vill därför,
herr talman, yrka bifall till både motionen 220 och motionen 1109.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 75 BERTIL LIDGARD
(m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det pågår utredningsarbete i detta ärende om det militära
straffsystemet, och som vi meddelar i utskottets betänkande kommer arbetet att
vara avslutat under innevarande år. En viljeyttring från riksdagens sida kan
inte göra så förfärligt mycket åt kommittéarbetet, när det har hunnit så långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag vill, just med anledning av vad som är sagt om en viljeyttring, påpeka alt
det ligger en viljeyttring redan i direktiven till den berörda utredningen. Där
sägs atl en utgångspunkt för reformarbetet skall vara att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982 ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förundersöknings­begränsningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anpassa
del militära ansvarssyslemet lill del regelsystem som gäller för samhället i
övrigt, Pä det sättet är motionärernas önskemål redan uppfyllt.
Justitieutskotlet anser därför att utredningsarbetets slutförande bör avvaktas
liksom det förslag som kan komma med anledning av detta. Jag yrkar bifall till
utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med
270 röster mot 16 för motionerna 220 av Anita Johansson och Holger Bergman samt
1109 av Lars Werner m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § Förundersökningsbegränsningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs justitieutskottets betänkande 1981/82:33 om
förundersöknings­begränsningar m. m. (prop. 1981/82:41, delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 76
GÖTE JONSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! I propositionen 1981/82:41 föreslås en del
ändringar i reglerna i rättegångsbalken om förundersökning och
åtalsunderlåtelse. De flesta av förslagen kan godtas utifrån den uppfattning
som moderata samlingspartiet har i nämnda frågor. Men i ett hänseende väcker
proposi­tionen principiella invändningar. Detta gäller förslaget att
förundersökning beträffande bötesbrott skall kunna läggas ner om utredningen
kräver kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget motiveras av departementschefen med att polisen
tvingas företa långvariga och dyrbara utredningar för att utreda brott som inte
föranleder till annat än böter. Även om reglerna tar sikte på brottsutredningar
som har samband med invecklade jorddelningsrältsliga eller grannelagsrättsliga
förhållanden, exempelvis markintrång, olovligt fiske och olovHg jakt, så kan
den nya nedläggningsmöjligheten tillämpas även i andra fall, där det behövs
tidskrävande brottsutredningar och där påföljden är böter. Detta framgår också
klart av utskottsbetänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De grunder som f. n. finns för åtalsunderlåtelse utgår
ifrån brottets bagatellartade beskaffenhet, gärningsmannens förhållande eller
andra liknande omständigheter. Det ter sig däremot föga rimligt att föra in en
ny bestämmelse beträffande förundersökningsbegränsningar, en bestämmelse som
grundar sig pä myndigheternas begränsade resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att på detta sätt &amp;quot;bakvägen&amp;quot; avkriminahsera
vissa gärningar, eller i övrigt befria myndigheter frän
handläggningsskyldighelen, kan - som också framgår av den moderata motionen -
inte stå i överensstämmelse med viktiga rättspolitiska principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ulomordentiigt viktigt att respekten för
lagstiftningen upprätthålls. Om det från samhällets synpunkt framstår som
mindre angeläget att beivra vissa gärningar som begås, så bör en
avkriminalisering ske utifrån gjorda bedömningar genom ändrade
lagstiftningsåtgärder, och därmed bör frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också lösas på ett för
svensk lagstiftning traditionellt sätt. Det finns säkerligen många områden där
en sådan avreglering och ett avskaffande av straffsanktioner kan ske. Men atl
däremot avkriminalisera genom att underlåta beivra gärningar som riksdagen har
förklarat vara brott och därmed straffbelagda är däremoi klart olämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan vidare ifrågasätta om inte samhällets reaktion i samband med utredning och
påföljd underskattas som ett rent kriminalpolitiskt medel och om man inte
därmed också undergräver viljan och intresset att upprätthålla lagar och
bestämmelser. MåJsägandens ställning kan också påverkas på ett negativt sätt så
till vida alt vad som för den enskilde målsäganden anses vara av stort värde
faller på samhällets resursbedömning när det gäller utredning -en
bedömningsgrund som inte är speciellt rättsligt motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
har också anledning, herr talman, att se kritiskt på förslaget utifrån
Hkabehandlingsprincipen. Den tilltalade medborgare som underlättat en
utredning, sä att kostnaden för utredningen minskar, riskerar ett bötesstraff,
under det att den andre, som genom sitt uppträdande komplicerar utredningen och
utredningsförfarandet kan genom just detta sitt handlande slippa straffet med
anledning av den nya bestämmelsen om utredningskost­naden, därför att
kostnaderna för utredningen blir för höga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med anledning av vad jag nu anfört ber jag att få yrka bifall till den
moderata reservationen vid utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förundersöknings­begränsningar
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 77 ÅKE POLSTAM (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall helt kort bemöta Göte Jonssons synpunkter i denna fråga, som
gäller vissa möjligheter till förundersökningsbegränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
är enigt utom när det gäller de s. k. disproportionsfallen där enbart böter kan
komma i fråga. Visst är det, som framhålls från reservanternas sida, riktigt
att det ibland kan vara fråga om allvarliga intrång i eller angrepp mot den
enskilda äganderätten, men för den skull är det inte säkert atl påföljden
skulle bH annat än böter. Det är inte rimligt att under sådana omständigheter
lägga ner alltför stora kostnader på en omfattande förundersökning och ta i
anspråk resurser som så väl behövs för andra ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna ordningen skall inte bara gälla disproportionsfallen, utan även
kunna tillämpas på andra fall där det behövs tidskrävande brottsutred­ningar
och där det står klart att påföljden inte skulle bli annat än böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angeläget att erinra om vad utskottet särskilt trycker på, nämhgen att den
här föreslagna möjligheten till förundersökningsbegränsningar inte får
utnyttjas slentrianmässigt. Det säger också departementschefen. Varje särskilt
fall skall prövas noga, och det gäller då att väga skälen för och emot.
Departementschefen säger i detta sammanhang att skäl som talar mot en nedläggning
kan vara angelägenheten ur allmän synpunkt att undanröja ett oklart rättsläge
eller olika hänsyn till målsägandens intressen. Detta är viktigt atl komma
ihåg, och det skall också beaktas i den kommande rättstillämp­ningen. Denna
möjlighet till förundersökningsbegränsningar skall således brukas ganska
restriktivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förundersöknirigs-begränsningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet delar reservanternas allmänna uppfattning att en
avkriminaHse-ring &amp;quot;bakvägen&amp;quot; inte skall ske. Men det är det inle
heller fråga om i detta fall, utan här gäller det en nyanserad avvägning i
varje särskilt fall mellan olika intressen som kan vara för handen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets majoritet anser, mot bakgrund av de synpunkter
som återfinns i betänkandet, att dessa möjligheter till ett bättre utnyttjande
av resurserna är värdefulla. Vi är alla överens om att vi måste begränsa
statens utgifter. Detta är en väg, även om den kanske inte ger alllför slor
återbäring. Men många bäckar små gör en slor å.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets
hemställan i betänkandet nr 33.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 78
GÖTE JONSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bara ett par korta kommentarer. Det är
riktigt som Åke Polstam säger att man inte skall tillämpa denna nya bestämmelse
slentrian­mässigt. Men det är alldeles klart att om utnyttjandet av de
ekonomiska resurserna fär utgöra en bedömningsgrund, så är det etl nylt skäl
till åtalsunderlåtelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill fästa kammarens uppmärksamhet pä alt vi tidigare
har haft propåer i samma riktning i samband med att vi behandlade den nya
utsökningsbalken. Då föreslogs vissa åtgärder i samma syfte när det gällde
kronofogdemyndig­heternas handläggning av vissa mål. Men då sade kammaren
enhälligt nej till sådana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del allvarliga i detta sammanhang, herr talman, är det
faktum att vi kan hamna i en situation där just likabehandlingsprincipen ställs
åt sidan, beroende på huruvida den misstänkte erkänner sitt brott eller inte.
Den misstänkte kan ju därigenom påverka kostnaden för utredningen. Detta kan
kanske också få vittgående konsekvenser när det gäller förfarandet med
strafföreläggande eller ordningsbot. Det kan ju hända atl den som får ett Strafföreläggande
eller en ordningsbot vägrar att skriva pä föreläggandel eller ordningsboten i
den vetskapen att hans vägran kommer att innebära att utredningen blir sä
komplicerad att han slipper betala böter i ärendet. Polisens behov av
utredningsresurser kan också komma att öka, just beroende på att den misstänkte
prövar möjligheterna att slippa straff utifrån detta nya kriterium när det
gäller åtalsunderlåtelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är med anledning av dessa invändningar som vi menar
att vi inte kan införa en sådan här bedömningsprincip, som också skulle kunna
verka rent demoraliserande pä rättssäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 79 ÅKE POLSTAM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror inte att vi skall överdriva de här
riskerna. Vi skall komma ihåg att det är omdömesgilla människor som skall
hantera dessa frågor, och de kommer att gå tillbaka till förarbetena, till de
debatter vi har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;haft och till det
betänkande vi nu behandlar. Därför tror jag att vi med    Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillförsikt
kan se fram mot denna lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:295.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11 mars. 1982&lt;br&gt;
Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;____________ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:304.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa skatter och&lt;br&gt;
Mom. 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avgifter på energi.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 225 röster mot 65 för reservationen av      Bertil
Lidgard m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 2-4 Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
§ Föredrogs Justitieutskottets betänkande 1981/82:35 Telefonavlyssning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§ Vissa skatter och avgifter på energi, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1981/82:30 om vissa skaller och avgifter på energi,
m. m. (prop. 1981/82:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 80 RUNE CARLSTEIN
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Skatteutskottet behandlar i sitt betänkande nr 30 regering­ens förslag
i budgetpropositionen om ändringar i beskattningen av oljor och bensin. I detta
sammanhang behandlar utskottet också ett antal molioner som tar upp
energibeskattningen. Regeringsförslaget innebär att den särskilda
beredskapsavgiften pä oljeprodukter höjs med 29 kr. från nuvarande 89 kr. till
118 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslås en höjning av skatten med 46 kr. per kubikmeter från 207 kr. till 253
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Totalt
innebär regeringens förslag att skatter och avgifter på oljeprodukter höjs från
296 kr. till 371 kr., eller sammantaget med 75 kr. per kubikme­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
partimotioner frän socialdemokraterna har föreslagits samma höjning, 75 kr. per
kubikmeter, men med en annan fördelning mellan beredskapsavgifter Och skatter.
Vi anser att en större del av höjningen bör falla på beredskapsavgifterna än
vad som regeringen har föreslagit. Vår motivering härför är att vi anser att
oljeersältningsfonden bör tillföras ytterligare resurser. Nu har man fastställt
en ram för fonden till 1 700 milj. kr. för åren 1981-1983. Vi socialdemokrater
anser att den ramen bör vidgas till 2 200 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oljeersättningsfonden
är ett mycket viktigt instrument för att minska landets beroende av importerad
olja. Fonden lämnar slöd till större projekt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för oljeersättning inom
bl. a. industrier och kommuner. Under perioden den 1 januari - den 15 september
1981 har 71 projekt beviljats stöd ur fonden med totalt 355 milj. kr., som
alltså har ställts till förfogande för oljeersättnings-ätgärder under denna
tid. Framställningar om stöd till 78 projekt har avslagits. Vi har från
socialdemokratiskt håll tidigare framhållit att denna oljeersättningsfond bör
ingå som en del av det nybildade energiverket och att den bör få en mer
offensiv satsning för atl påskynda den angelägna övergången från olja till
andra bränslen. Det är angeläget att oljeersättnings-programmet forceras, ty
dels minskar vi importbehovet av dyr olja som nu belastar vår handelsbalans,
dels skapar vi meningsfull sysselsättning för såväl industrin som
byggnadsbranschen, något som är ytterst angeläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
delar inte utskottets borgerliga majoritet vår uppfattning utan nöjer sig med
regeringsförslaget, vilket alltså innebär mindre resurser till oljeersätt­ningsfonden.
Vi har i reservation nr 1 gett uttryck för en mer offensiv inställning, och jag
ber att få yrka bifall till denna reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra delen där vi har hamnat i skilda uppfattningar vid utskottsbe­handlingen
gäller beskattning av övervinster vid produktion i vattenkraft­verk. Det är
uppenbart att ägarna till äldre anläggningar för vattenkrafts­produktion gör
mycket goda vinster. Skälen till detta är närmast att söka i det förhållandet
att det s. k. råkraflsprisel baseras på produktionen i nyare anläggningar, som
har höga anläggningskostnader. Då blir de gamla kraftverken mycket lönsamma,
eftersom de har betydligt lägre anläggnings­kostnader. I en motion redan till
1979/80 års riksmöte krävde vi socialde­mokrater att regeringen skyndsamt
skulle lämna förslag om en särskild beskattning av övervinster i
vattenkraftsproduktionen. Men det kravet avvisades med hänvisning till att
energiskattekommitlén hade fått i uppdrag att pröva den här frågan. Även nu
hänvisar skatleutskottets majoritet till att man bör avvakta energiskattekommitténs
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är det så att energiskattekommittén i dagarna har slutfört sitt
utredningsuppdrag. Det utredningsuppdraget har främst bestått i att man skulle
söka lösa frågan om en övergång till mervärdesbeskattning av energi.
Utredningen föreslår ingen lösning av problemet med beskattning av
övervinsterna i vattenkraftsproduktionen, utan man nöjer sig med att redovisa
ett antal modeller till tänkbara lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
nu betänkandet är färdigt och överlämnat återstår en remissom­gång, som med
hänsyn till att energibeskattningen är en komplicerad fråga kommer att kräva en
anständig remisstid. Det lär alltså dröja innan riksdagen kan föreläggas något
förslag. Vi socialdemokrater anser att det redan nu har gäll alldeles för lång
tid utan initiativ från regeringens sida. Vi föreslår därför att riksdagen i
avvaktan pä att man kan åstadkomma en mer permanent lösning av
övérvinstbeskattningen begär att regeringen presenterar ett förslag till en
provisorisk produktionsavgift pä all elkraft. En sådan avgift, begränsad till 1
öre per producerad kWh, kan beräknas tillföra statskassan ca 500 milj. kr.
under nästa budgetår, en välkommen förstärkning i en bister budgetsituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda ber jag att få yrka bifall till de vid utskottsbetänkandet fogade
reservationerna nr 1 och 3 av Erik Wärnberg m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
81 KNUT WACHTMEISTER (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I mitt anförande kommer jag inte att bemöta Rune Carlstein, eftersom
Stig Josefson om en stund kommer att tala för utskoltsmajoriteten när det
gäller de två socialdemokratiska reservationerna. Jag ämnar i stället beröra
den moderata reservationen nr 2 belräffande nedsättning av den allmänna
energiskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
kan enligt en särskild fullmaktslag fastställa skatten på den energi som ett
företag förbrukar. Denna energiskatt är lägst 1 % och högst 3 % av ett företags
försäljningsvärde. Syftet är naturligtvis att minska kostnadsbelastningen för
den särskilt energikrävande industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanlagt
berör nedsättningen ungefär 130 företag, och gemensamt för dem är att de är
utsatta för en stor internationell konkurrens. Många av dem har också en mycket
stor exportandel, såsom skogsindustrin, stålindustrin och den kemiska
industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de fyra senaste kalenderåren har nedsättningen varit lika för alla dessa
branscher, nämligen 1,3 %. I december förra året beslöt regeringen att
nedsättningen för företag som förädlar skogsprodukter skulle höjas till 1,6%.
Motivet sades vara att finansiera stödet till avverkning av gles skog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
är enhgt vår uppfattning ingen korrekt handläggning. 1979 uttalade nämligen
riksdagen att nedsättningen bör motiveras av konjunkturpolitiska eller därmed
jämförliga skäl. Om konjunkturerna för en viss bransch är fördelaktigare än för
industrin i allmänhet, har regeringen således befogen­het att differentiera
nedsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det avsnitt av budgetpropositionen som behandlar nedsättningen av allmän
energiskatt finns det ingenting som tyder på att regeringen haft en annan
konjunkturbedömning för skogsinduslrin än för andra branscher. I stället tycker
budgetministern att del är rimligt att skogsindustrin genom den högre
skattebelastningen på energin får vara med och finansiera vissa
stimulansåtgärder för en förbättrad virkesförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
förfarande strider uppenbarligen mot skatteulskottets uttalande 1979 som antogs
av riksdagen, och därför är vi av den uppfattningen att riksdagen nu bör uttala
att den av regeringen beslutade differentieringen av energiskatten står i strid
med den givna fullmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det sagda
yrkar jag bifall till reservation nr 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
skatter och avgifter.på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 82 PER ISRAELSSON
(vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I skatteutskottets betänkande nr 30 tar man upp vissa skattefrågor inom
energiområdet. Det sker med anledning av förslag frän regeringen i
budgetpropositionen. I betänkandet besvaras ocksä ett antal motioner inom samma
ämnesområde. Bland dessa finns tre vpk-motioner, och det är kring två av dessa
som jag nu främsl skall uppehålla mig. Dén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tredje
kommer John Andersson senare under debatten att uppehålla sig vid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först vill jag emellertid anföra något mera allmänt om
utvecklingen på energiområdet här i landet sedan folkomröstningen i mars 1980,
Utslaget i folkomröstningen om kärnkraften blev ju att högst tolv reaktorer
skulle byggas. Både från linje 3 i folkomröstningen och från vpk efter
folkomröst­ningen har det hävdats att det bort räcka med lio reaktorer och att
de stora kostnader som reaktorerna 11 och 12 skulle dra kunde användas på ett i
det längre perspektivet förnuftigare sätt. Utvecklingen hittills har också
visat att det mycket väl gått att klara landets elförsörjning utan reaktorerna
11 och 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är det emellertid ett faktum alt utbyggnaden av
kärnkraften kommer att fullföljas fullt ul till den ram som folkomröstningen
gav. Delta kommer enligt vår mening att leda till att det blir svårare att
slutföra den beslutade avvecklingen av den svenska kärnkraften. Denna avveckHng
försvåras ytterligare, om det nu uppkomna överskottet av elkraft används för
direktverkande elvärme. Så mycket som vart tredje småhus är i dag eluppvärml.
Kraftintressena har inriktningen att fram till 1990 eluppvärma tre småhus av
fyra. En sådan utveckling kommer att avsevärt försvåra en avveckling av
kärnkraften i framtiden och binda upp oss vid en mycket hög elförbrukning till
ett ändamål för vilket elenergi egentligen är en för värdefull energiform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En expansion av elvärme är en expansion av slöseri med en
av våra värdefullaste energiformer, elenergi. Värmebehovet bör i stället
långsiktigt tillgodoses genom mindre högvärdiga energikällor, varvid elenergi
kan tänkas komma in som en högvärdig hjälpkälla, som höjer temperaturen pä den
lågvärdiga energin genom värmepumpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser det viktigt att expansionen av el för
uppvärmningsändamål hälls tillbaka, och då i synnerhet direktverkande elvärme.
Skall elenergi användas för uppvärmningsändamål, så skall det ske genom
vattenburna system, som lätt kan omställas för uppvärmning från andra
värmekällor i framtiden. Får den nuvarande uppbindningen av bostads- och
lokaluppvärmningen till elvärme fortsätta, riskerar man atl det blir mycket
svårt att genomföra den avveckling av kärnkraften som folket med stor majoritet
krävt. Därför påyrkar vi att sådana styrmedel skapas att samhället inte
spontant och oplanerat hamnar i etl elberoende, på samma sätt som vi på sin tid
hamnade i ett stort oljeberoende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så över till de motioner som behandlas i
utskottsbetänkandet. I motion 1981/82:1140 vill vi begränsa höjningen av
beredskapsavgiften på oljepro­dukter till den del som skall gå till oljeersättningsfonden.
Det innebär atl vi går med på en höjning av 13 kr. per kubikmeter för det
ändamålet. Övriga inslag i regeringens förslag till höjning, som ju hamnar på
29 kr. per kubikmeter, går vi emot. Vi anser att de övriga komponenterna i
fråga om den föreslagna avgiftshöjningen pä 29 kr. som avser oljeprospektering
och energiforskning skall finansieras i vanlig ordning i budgeten och inte
genom en särskild avgift. Vär motivering är främst fördelningspolitisk. En
höjning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av priset
pä eldningsolja slår direkt mot hyrorna, som redan nu är så höga att många
låginkomsttagare har allvarliga svårigheter. En höjning av priset på de övriga
brännoljorna fördyrar transporterna, vilket i sin tur kommer att höja den
allmänna prisnivån på masskonsumtionsvarorna. Vi är inte helt ovilliga när det
gäller en dialog om avgifter eller beskattning av energiför­brukningen i syfte
att hålla tillbaka slöseri och att gynna hushållning och sparande, men då måste
det finnas en genomtänkt plan över hur det skall gå till. En sädan plan måste i
så fall innehålla de komponenter som behövs för att vi skall få fram en
godtagbar fördelningspolitisk profil. Vi anser att det inte finns någon sådan
nu, och därför gär vi emot hela regeringsförslaget utom när det gäller de 13
kronorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver en beredskapsavgift på 29 kr. per kubikmeter olja
föreslår regeringen också en höjning av den allmänna energiskatten på oljor med
46 kr. per kubikmeter. Det betyder en sammanlagd höjning av priset på oljor med
75 kr. per kubikmeter fr. o. m. den 1 april 1982, om regeringsförslaget går
igenom vid den kommande voteringen. Yrkande om avslag på den del som avser
höjning av den allmänna energiskatten finns i motion 1981/ 82:1568, yrkandena 1
och 2. Vi påyrkar där avslag på ändringar i lagen om allmän energiskatt resp.
ändring i lagen om bensinskatt. Motiveringen till dessa våra avslagsyrkanden
återfinns i vär motion 1981/82:1567 om den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken, vars huvudsakliga innehåll behandlats tidigare med anledning
av finansutskottets betänkande. Utöver den motivering som jag här redan nämnt i
samband med beredskapsavgiften kan jag säga att vi är allmänt negativa till
indirekta skatter och avgifter som belastar människorna helt utan hänsyn till
deras ekonomiska bärkraft. Grunden för statens inkomster skall vara en rättvis
progressiv inkomstskatt som belastar efter ekonomisk bärkraft, i den mån vi
skall ta ut skatt av fysiska personer. Annan typ av skatt eller avgift skaU, om
sådan skatt eller avgift måste användas, ha en motsvarande fördelningspolitisk
profil. Går inte det att genomföra, måste vi avstå från dylika inkomstkällor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
motionerna 1140 och 1568 i de delar som berörs i skatteutskottets betänkande nr
30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 83
STIG JOSEFSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I skatteutskoUets betänkande nr 30 behandlas
bl. a. vissa frågor om skatter och avgifter på energi. De i propositionen
föreslagna åtgärderna är framlagda mot bakgrund av nödvändigheten av att dels
stärka statens inkomster, dels täcka kostnader som enligt tidigare beslut skall
bestridas genom beredskapsavgifter på oljeprodukter. Förslagen innebär en
höjning av energiskatten på oljor med 46 kr./m och en höjning av
beredskapsavgiften med 29 kr./m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de socialdemokratiska motionerna, vilka följts upp i
s-reservationerna, yrkas på en 22 kr. mindre höjning av energiskatten. Man vill
i stället höja beredskapsavgiften med 22 kr. mer än vad regeringen föreslagit.
Av detta framgår att en bred poHtisk enighet råder om en höjning av skatte- och
avgiftsbelastningen på oljeprodukter med 75 kr./m', men att det råder delade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1981182:94-98&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meningar om hur
fördelningen skall vara mellan energiskatt och beredskaps­avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utskottets uppfattning står den föreslagna energiskattehöjningen på
oljeprodukter i god överensstämmelse med de av riksdagen antagna riktlinjerna
för energipolitiken. Etl bifall lill motionen skulle innebära en rätt betydande
försvagning av budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
bensinskatten föreslås en höjning med 7 öre per liter. Trots att det tidigare
skett en betydande höjning av bensinpriset, är det lägre i Sverige än i flera
andra europeiska länder. Endast från vpk har yrkats avslag på denna punkt. Således
råder också i detta avseende en bred politisk enighet till förmän för
propositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motion nr 1203 av Ingegerd Troedsson och Bo Lundgren begärs ett
riksdagsuttalande angående nedsättning av allmän energiskatt, där det hävdas
att den av regeringen beslutade differentieringen inte står i överensstämmelse
med den av riksdagen givna fullmakten. I finansplanen redovisas de regler som
gäller nedsättning av energiskatt i syfte att begränsa de kostnadsfördyrande
effekterna för den särskilt energikrävande industrin. Regeringen kan i enlighet
med bestämmelserna i en särskild fullmaktslag i sådana fall fastställa
skattebelastningen till lägst 1 % och högst 3 % av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde fritt fabrik. Nedsättningen har under åren 1977-1981 bestämts
lill 1,3 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
1982 har enligt beslut av regeringen i december 1981 nedsättningen för företag
som förädlar skogsprodukter fastställts till 1,6 %, medan övriga företag fått
bibehålla den tidigare nedsättningen med 1,3 %. Som stöd för denna
differentiering hänvisas i finansplanen till alt de härigenom ökade
skatteintäkterna - ca 70 milj. kr. per år - till en del bör finansiera de
kostnader som uppkommer genom de av riksdagen under hösten 1981 beslutade
stimulanserna fören bättre virkesförsörjning. Eftersom stimulans­åtgärderna
beräknas fä positiva effekter för skogsindustrin, finner departe­mentschefen
det rimligt att denna industri fär bära en del av kostnaderna härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
delar inte motionärernas uppfattning utan anser att lagen ger regeringen
förhållandevis fria händer att inom de angivna gränserna fastställa
nedsättningens storlek. Under sådana förhållanden anser utskottet att riksdagen
endast kan välja mellan att godta regeringens åtgärder eller, om den inte
finner regeringens åtgärder tillfredsställande, återkalla fullmakten. Uiskottei
har inte ansett den beslutade differentieringen strida mot grunderna för eller
syftet med nedsältningslagen. Jag yrkar därför avslag på motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist nägra ord om den sista av reservaiionerna, som berör beskattning av
övervinster i vattenkraftverk. I ett flertal motioner har krävts åtgärder för
en beskattning av övervinsterna i vattenkraftverken, och de socialdemokra­tiska
ledamöterna i utskottet har i reservation följt upp molionskravet på skyndsamma
åtgärder, så alt ett förslag snarast kan framläggas. Dessutom begärs förslag om
att en provisorisk produktionsavgift pä all elkraft snarast läggs fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av utskottsbetänkandet har energiskattekommittén framlagt sitt förslag,
som nu är ute på sedvanlig remissbehandling. Utskottet förutsätter att
regeringen efter remissomgången snarast vidtar de åtgärder som är erforderliga.
Detta är den vanliga arbetsgången, och utskottet anser alt den bör följas ocksä
denna gäng. Det gäller f. ö. en regel som socialdemokraterna i
regeringsställning höll myckel hårt på. Rune Carlstein påpekade att det kommer
att dröja innan remissbehandlingen blir klar och innan regeringen lägger fram
något förslag. Rune Carlstein framhöll samtidigt, såvitt jag förstod, de
svårigheter som finns att snabbt få fram förslag - med tanke på att det, såsom
det mycket riktigt påpekas, finns olika modeller att välja på. Det finns också
förslag från olika motionärer till hur man skall angripa detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mycket
av detta talar för att vi här bör tillämpa den vanliga gången, att man avvaktar
vad remissinstanserna säger och därefter så snabbt som möjHgt presenterar ett
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Mot bakgrund av vad jag här anfört ber jag a» få yrka bifall till
utskottets hemställan pä samfliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 84 RUNE CARLSTEIN (s)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är riktigt, som Stig Josefson säger, att vi är överens om nivån när
det gäller höjning av skatt och avgifter på oljeprodukterna, nämligen aU man
skaU stanna vid 75 kr./m, men vi är oense om huruvida det behövs mer pengar
till oljeersättningsfonden eller ej. Vi socialdemokrater menar ati det är
nödvändigt att minska oljeberoendet mot bakgrund av de allvarliga effekter som
den stora oljeimporten har för samhällsekonomin. Vi måsle komma bort från
oljeberoendet, och riksdagen har lagt fast att vi skall jobba för defta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
finner vi att de resultat som vi hittills har uppnått är klart
otillfredsställande, och om vi skall kunna uppnå det sparmål som riksdagen har
satt upp måste vi forcera detta arbete. Då är det, menar vi, nödvändigt att det
finns pengar till förfogande i oljeersättningsfonden. Med den motive­ringen
tycker vi att man skall lägga en större del av denna höjning på fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
kan man givetvis säga att det för med sig att det faller bort en del miljoner i
statsbudgeten. Men det gäller ändå att få ordning på samhälls­ekonomin, och
kommer vi bort frän oljeberoendet förbättrar det samhäUs-ekonomin i stort, och
det är det som är viktigt, om vi skall kunna få balans i budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller frågan om beskattning av de s. k. övervinsterna är jag den
förste att säga att det är en utomordentligt komplicerad fråga. När vi
behandlade den i energiskattekommittén hade vi svårt aU nå fram till lösningar.
Vi är medvetna om att det är svårt att här finna lösningar som är rättvisa och
riktiga. Men jag tycker inte att det skall avhålla oss från att fatta ett
beslut som innebär en provisorisk beskattning till dess vi kan komma fram till
en riktigare lösning av problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu säger Stig Josefson att
vi skall avvakta vad remissinstanserna säger och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;behandla
frågan på traditionellt sätt. Detta har inte hindrat regeringen från att under
den tid utredning pågått göra åtskilliga justeringar. Skatter och avgifter på
oljeprodukter har justerats under den tid utredningen arbetat -från 62 kr./m
upp till 371 kr./m. Om man vill göra någonting har man alltså möjlighet all
göra det, även om man skall avvakta remissinstanserna. Under tiden kan
provisoriska åtgärder vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 85 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I det avsnitt av utskottsbetänkandet som
gäller nedsättning­en av den allmänna energiskalten är skrivningen enligt min
uppfattning mycket krystad. Till att börja med säger utskottet att det
utskottet anförde våren 1979 inte kan vara vägledande, därför att det inte är
knutet lill någon ändring i lagen. Det tycker jag är egendomligt. Riksdagen
godtog ju utskottets uttalande, och vad riksdagen uttalar är väl vägledande för
varje regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Litet längre ned säger man: &amp;quot;Uppenbart är att
regeringen kan minska skaltenedsättningen för vissa branscher som befinner sig
i en särskilt gynnsam konjunktur. Om - som i det nu aktuella fallet - riksdagen
beslutat om åtgärder som bör medföra gynnsamma konsekvenser för skogsindustrin,
synes det utskottet inte orimligt att anse resultatet härav som i viss män
jämförligt med effekterna av en konjunkturuppgång.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det är ett konstigt resonemang, herr talman! I
varje fall har utskottsmajoriteten tagit pä sig filttofflorna när den behandlat
del avsnit­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ännu litet längre ned på sidan säger man; &amp;quot;Under
sådana förhållanden anser utskottet att riksdagen endast kan välja mellan att
godta regeringens åtgärder eller, om den inte finner regeringens åtgärder
tillfredsställande, återkalla fullmakten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finner jag också egendomligt. Riksdagen kan väl genom
etl uttalande visa regeringen hur man tycker alt regeringen skall handha den
här fullmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingenting som jag har hört i den här debatten har ändrat
min uppfaltning att man bör stödja reservation nr 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 86
PER ISRAELSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är ett betänkande från skatteutskottet vi
nu behandlar. Därmed diskuterar vi skatter och, på den här punkten, också
avgifter, som ju ligger skatter nära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har egentligen redan anfört motiveringen för vär
mening i den här frågan. Jag vill bara markera den ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stig Josefson sade all om motionen skulle bifallas så skulle
del försvaga budgeten. Det är i och för sig korrekt. Men jag hänvisade också
till vär ekonomiska motion, där vi redogör för vär syn på budgeten och för hur
vi vill täcka utgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag sade redan i mitt första inlägg att vi vill täcka
statens utgifter i första hand genom en progressiv skatt, som fördelar bördorna
efter bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifter får ungefär samma
effekt som kommunalskatten eller momsen: de slår lika hårt rakt över. När vi i
det här fallet fördyrar eldningsoljorna slår det direkt mot hyrorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
höjning av en avgift som slår rakt över och en höjning av en skatt som påverkar
hyrorna borde kombineras med åtgärder som ger en bättre fördelningspolitisk
profil. Det är grunden till alt vi har gätt emot förslagen i dessa delar. Jag
vidhåller givetvis del yrkande jag ställde i mitt första anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 87 STIG JOSEFSON (c)
replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Rune Carlstein säger att vi måsle minska oljeberoendet och få ordning
på oljeanvändningen. På den punkten har vi en likartad uppfattning. Det är
klart att man bör vidta de åtgärder som är möjliga i det syftet. Jag tror ingen
kan säga annat än alt det under de senaste fem sex åren har vidtagits
åtskilliga åtgärder för att just få fram alternativa energiresurser. Det kommer
sannolikt att ske ocksä i framtiden om vi får ha inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Båda
de alternativ som här diskuteras - om man skall höja energiskatten och om man
skall höja beredskapsavgiften - har en viss effekt för att påskynda en övergång
till andra energiresurser. Vi vet att prisökningen här har en betydande effekt.
När det blir mer och mer lönande att använda alternativa resurser sker en
övergäng lill sådana. Det är detta som pågår, och det är oerhört angelägel att
samhället kan bidra till alt man har litet säkrare alternativ att välja mellan
än man haft tidigare. Också på delta område har det skett oerhört mycket under
de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
skall också lägga märke till att en begränsning av energiskattehöjningen och en
höjning av beredskapsavgiften skulle innebära en betydande minskning av statens
resurser. Rune Carlstein säger atl flera ändringar har gjorts under den tid då
utredningen har arbetat. Utredningen är emellertid nu klar med sitt arbete, och
vi närmar oss den tidpunkt då vi kan ta ställning tiU de förslag som har
presenterats. Därför anser jag att vi bör avvakta det resultatet innan vi
vidtar ytterligare åtgärder. Rune Carlstein kommer naturligtvis nu att säga att
socialdemokraterna har anvisat en väg för att täcka in de inkomstbortfall som
skulle uppstå, men jag tycker som sagt att vi skall avvakta något, innan vi
vidtar nya åtgärder. Det kan inte dröja någon längre tid innan vi kan bilda oss
en uppfattning på grundval av vad utredningen har kommit fram till. Syftet med
en ulredning är ju att dén skall lägga fram förslag som man kan bygga vidare
på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
Knut Wachtmeisters anförande vill jag bara konstatera att vi har olika
uppfattningar om tolkningen av vad regeringens fullmakt innebär. Jag tror inte
att det är så stor mening med att fortsätta diskussionen på den punkten. Jag
har i mitt förra anförande klarlagt vilken uppfattning utskottet har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Per
Israelsson föreslår en progressiv skatt. Diskussionen i dag i den allmänna
skattedebatten gäller hur man skall kunna undvika att den progressiva skatten
medför negativa konsekvenser för den enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'&gt;Visso &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skatter
och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
88 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Stig Josef son sade att han hade klarlagt utskottets uppfattning. I
varje fall i ett avseende har jag inte fått den klarlagd, nämligen hur en
stimulans till en viss bransch kan jämföras med effekterna av en
konjunkturuppgång. Säg exempelvis att regeringen stöder tillverkningen av
fartyg med omfattande krediter. Kan man dä säga alt vi har fått en positiv
varvskonjunktur? Jag skulle gärna vil ja få en förklaring på detta, men jag
tror att Stig Josefson har svårt att ge den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
89 PER ISRAELSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag nämnde progressiv skatt, men jag sade ocksä alt vi kan diskutera
avgifter för alt pä så vis uppnå ökat sparande och hushållning med energi. Men
då vill vi se avgifterna kombinerade med åtgärder som ger en bättre
fördelningspohlisk profil. Bl. a. skulle vi vilja ha ett skydd för hyresgäster
om man höjer avgifterna. Del är där vi ser svårigheterna. Vi vill ha en
fördelningspolitisk profil, som fördelar bördorna efter bärkraft också om vi
måste använda avgifter eller speciella skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
90 STIG JOSEFSON (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Per Israelsson kommer in på den fördelningspolitiska effekten. Vad vi
här har att ta ställning till är ett av de många beslut som kan inverka på den
fördelningspolitiska målsättningen. Men på detta område har vi begränsade
möjligheter att göra någonting ur den utgångspunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principfrågan,
Knut Wachtmeisler, är vilken tolkning regeringen har rätt att göra enligt den
fullmakt den har fått. Det är där vi har olika uppfattningar; Är fullmakten så
hårt begränsad som man anser i moderatmotionen eller är den så mycket friare i
sin utformning som utskottsmajoritelen har uttalat? Vi står kvar vid den
uppfattning som jag tidigare har deklarerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen
anmälde att Knut Wachtmeisler anhållit att till protokollet få antecknat att
han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 91 JOHN ANDERSSON
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I detta betänkande behandlas tre motioner, som berör övervinsterna i
vattenkraftverken och i vilka föreslås att produktionsavgifter tas ut. I en av
motionerna, nr 211 av Eivor Marklund m. fl., föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om en produktionsavgift på vattenkraft. De två
övriga motionerna utgörs av en partimotion från socialdemokraterna och en
motion av centerpartister. Om det är på det sättet - och sä bör det väl vara -
att ord följs av handling, bör riksdagen nu vara mogen att hos regeringen
begära ett förslag om sådana avgifter. Visserligen finns det en skillnad meHan
de olika yrkanden som framförs i motionerna om sättet att utta dessa avgifter
och deras storlek, men den frågan finns det ju möjlighet att återkomma till här
regeringens förslag föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motion 211 föreslås att produktionsavgifterna skall återgå till de regioner där
de äldre vattenkraftverken finns. I dessa regioner råder i dag stora&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;problem till följd av
svårigheterna för våra två slora basnäringar skog och malm och därtill hörande
industri. En allt starkare opinion i dessa regioner kräver att en del av de
stora vinsterna skall återgå för investeringar. Om så blev fallet skulle finansieringen
av vissa regionala initiativ bli möjlig inom ramen för regionala beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns otaliga exempel på hur sysselsältningsskapande projekt, som har
framtagits ute i de olika länen, inte har kunnat fullföljas på grund av att
finansieringsfrågan inte har lösts. Det allt större ansvar som de regionala
myndigheterna åläggs för att klara sysselsättningen kräver givetvis också att
dessa myndigheter får tillgång till finansieringsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har föreslagit elt fondsystem för att administrera dessa medel, ell fondsystem
med en central fond samt fonder ute i de olika regionerna. Vi är naturligtvis
öppna även för andra tekniska lösningar. Vad vi anser viktigt är emellertid alt
dessa medel återgår till de olika regionerna och att man där får regional
beslutanderätt över dem. Att vi inte är ensamma om denna uppfaltning styrks av
olika uttalanden från politiska och andra organisatio­ner, där samma mening
uttalas som vi framför i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
avstyrker nu motionerna med motiveringen att energiskatte­kommitténs betänkande
måste avvaktas. Kommitténs betänkande väntas komma denna vär. Enligt vad som
har upplysts i denna debatt har betänkandet redan framlagts. Men det är väl dä
lämpligt att nu begära ett förslag frän regeringen om ett avgiftssystem. Dä är
ju riksdagens önskan klart uttalad, och dä behöver vi ju inte, som utskottet
säger, &amp;quot;förutsätta&amp;quot; att regeringen skall vidta erforderliga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till motion 1981/ 82:211.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
skatter och avgifter på energi, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (energiskatten och beredskapsavgiften på
oljor) I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 1 av Erik Wärnberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m. fl. i motsvarande del
med 128 röster mot 15 för motionerna 1140 och 1568&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av Lars Werner m. fl. i
motsvarande delar. 141 ledamöter avstod från att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;rösta. I huvudvoteringen bifölls utskottets
hemställan med 144 röster mot 128 för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reservation 1 av Erik
Wärnberg m. fl. i motsvarande del.  14 ledamöter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avstod
från att rösta. (Se dock mom. 5!)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
2 (skatten på bensin och motoralkoholer m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulskouets
hemställan bifölls med 270 röster mot 15 för motion 1568 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del. 1 ledamot avstod frän att rösta. (Se dock mom. 5!)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
3 (nedsättning av allmän energiskall)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottels
hemställan bifölls med 222 röster mot 62 för reservalion 2 av Knut Wachtmeisler
m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta. (Se dock mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5!)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder för att förstärka budgeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 Utskottets hemställan
bifölls. (Se dock mom. 5!)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (övervinster i vattenkraftverk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kontrapropositionsvoteringen biträddes utskottets
hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till reservation 3 av
Erik Wärnberg m. fl. med 132 röster mot 15 för utskottets hemställan med den
ändring däri som föranleddes av bifall till motion 211 av Eivor Marklund m. fl.
139 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I huvudvoteringen avgavs 143 röster för utskottets
hemställan och 143 för utskottets hemställan med den ändring däri som
föranleddes av bifall till reservation 3 av Erik Wärnberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren beslöt med 143 röster att betänkandet i dess
helhet skulle återförvisas till utskottet. 143 röster avgavs för att mom. 5
skulle avgöras omedelbart genom lottning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 § Vissa åtgärder för att förstärka budgeten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs skatteulskottets betänkande 1981/82:32 om vissa
åtgärder för atl förstärka budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 92 BO
SÖDERSTEN (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I skatteutskottets betänkande nr 32 behandlas
tvä av de yrkanden som socialdemokraterna ställt för atl stärka statens
inkomster, nämligen dels om återställande av mervärdeskatten till vad den var
före höstens sänkning, dels om beskattning av videoapparater och tillhörande
utrustning. Båda dessa förslag är inslag i en större lista på åtgärder för att
stärka de statliga finanserna. Andra förslag som har samma ändamål är kraven på
skärpning av förmögenhetsskatt och höjning av uppbördsavgifter. Hit hör också
förslaget om en snabbare uppbörd av importmoms och kravet på en beskattning av
övervinsterna inom vattenkraften som vi nyss behandlade. Tillsammans ger dessa
åtgärder en samlad inkomstförstärkning till statsbudgeten om drygt 6 miljarder
kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns tre huvudskäl till att vi socialdemokrater har
lagt fram förslagen om inkomstförstärkningar i den stadiga budgeten. Det första
skälet är atl vi behöver medel för att hejda den sociala nedrustning som de
borgerliga partierna nu tvingas till. Med inkomstförstärkningarna kan vi
värdesäkra pensionerna. Vi kan se till att arbetslöshetsförsäkringen inte
ytterligare urholkas, och vi kan hålla sjukförsäkringen intakt. Det kostar
tillsammans ungefär 1,5 miljarder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hjälp av de inkomstförstärkningar som vi föreslagit
kan vi alltså slå vakt om de svaga och se till att karensdagar inte behöver
införas samt att de arbetslösa inte drabbas ytterligare genom minskade
ersättningar från arbetslöshetskassan. Vår politik med höjd moms och andra
inkomstförstärk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningar visar på ett 
avgörande sätt skillnaderna  mellan  borgerlig och   ''' &amp;quot;'*&lt;br&gt;
socialdemokratisk fördelningspolitik.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det andra skälet lill
inkomstförstärkningar är att vi behöver medel för   H rnars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;offensiva satsningar på
investeringar inom den offentliga sektorn, den sektor    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som staten kan styra.
Vi vill satsa 2 miljarder på sådana investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
tredje skälet för inkomstförstärkningarna är atl vi behöver börja   för att
förstärka minska budgetsaldot.   Det är en  läng väg tillbaka till balans.  Men
i   budgeten förhållande lill regeringens förslag ger oss i alla fall det
socialdemokratiska alternativet en minskning av budgetunderskottet med 1,9
miljarder kro­nor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
två förslag som av tekniska skäl brutits loss och som finns i belänkandet 32 är
en höjning av momsen och ett införande av videoskatl. Av dessa är kravet pä ett
återställande av momsen lill vad den var före den 16 november förra året
viktigast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig först göra ett par kommentarer till momssänkningen i höstas. Som vi minns
genomförde då regeringen elt åtgärdspaket för atl försöka sanera vår ekonomi,
där en devalvering av kronan var det centrala inslaget. Tillsammans med alt
kronan devalverades, sänktes då momsen. Många var förvånade över denna
kombination av åtgärder. En devalvering har alllid ett moment av åtstramning i
sig genom att höja prisnivån i det land som devalverar. Därigenom minskas
efterfrågan, och importen minskar också, under det att exporten får bättre
villkor. Del är precis del som är meningen med en devalvering. En momssänkning
fär däremot rakt motsatt effekt. Därför fanns det i höstas all anledning att
fräga sig; Varför sänka momsen när man samtidigt devalverar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svaret
på den frågan hade inte med ekonomisk logik att göra. Det var en rent taktiskt
betingad åtgärd. Regeringen var helt enkelt paniskt förskräckt för att den s.
k. prisklausulen i avtalsuppgörelsen skulle utlösas. Av rent taktiska,
manipulationsartade motiv ville man därför sänka momsen. Det är klart atl en
ekonomisk politik som styrs av sådana motiv inle kan fä kraft och sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
socialdemokrater tog också avstånd från momssänkningen även om vi accepterade
devalveringen. Det stod hell klart för oss att en eflerfrågepå-spädning genom
momssänkning bara ytterligare skulle försvaga vår ekonomi och öka på
budgetunderskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
en början tog också moderaterna avstånd från momssänkningen. Men som så ofta är
fallet numera tvangs moderaterna senare till reträtt; moderaterna tycks ju
numera alltmer präglas av någon sorts schizofreni, där man ena dagen ägnar sig
åt att vara ett slags mörkblått oppositionsparti och andra dagen återigen
vacklar in i regeringsfållan. Så gick det också denna gång, och till slut fick
regeringen igenom sin momssänkning, om än i någol modifierad form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är farligt när den ekonomiska politiken får styras av rent taktiska skäl.
Momssänkningen hade heller inga positiva effekter på den svenska ekonomin utan
har enbart bidragit till att ytterligare försvaga den. Nu ser vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
åtgärder för aU förstärka budgeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
följderna i form av en fortsalt stagnation i ekonomin och i form av den sociala
nedrustning som regeringen tvingas till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra åtgärden som vi föreslår i betänkande 32, en skatt på videoapparater och
tillbehör till sådana, är nalurliglvis av mindre betydelse än värt förslag om
att återställa momsen till 19 %. En sänkning av momsen stimulerar privat
konsumtion. Ungefär hälften av de 3 miljarder som momssänkningen kostar
försvinner utomlands i form av ökad import, bl. a. just i form av importerade
videoapparater. Importen av sådana har ocksä ökal mycket kraftigt. I del svära
ekonomiska läge där vi nu befinner oss får vi laga efter läglighet. Vi kan
tvingas tillgripa punktskatter för att hålla tillbaka import och konsumtion av
lyxartiklar och mer umbärliga varor. Det är också mot den bakgrunden som vi
föreslagit en särskild skatt pä videoapparater och tillbehör som väntas ge
statskassan åtminstone 150 milj. kr. i inkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
inkomstförstärkningar som vi föreslagit ger oss möjligheter till offensiva
saisningar. Om de genomförs skulle de tillåta oss att börja med del krisprogram
som vi från socialdemokratiskt håll har förespråkat. Det är svårt att i dagens
läge, när vi har så lågt kapacitetsutnyttjande i vår ekonomi, få fart på
industins investeringar. Men vi har i alla fall en sektor som vi
kontrollerar-del är de statliga verken och myndigheterna. Därför har vi också
föreslagit investeringar i kommunikationer, i vägar och broar, i
energiproduktion och bostadsbyggande om 2 miljarder kronor. Dessa investeringar
kommer sedan att dra med sig följdinvesteringar. Det här investeringsprogrammet
uppgår till 7 ä 8 miljarder, och vi kan räkna med atl primärt, genom de
initiala effekterna, skapas del meUan 30 000 och 40 000 nya jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag nu sagt visar skillnaden mellan borgerlig och socialdemokratisk politik. Vi
behöver de inkomstförstärkningar som en höjning av momsen och ett införande av
videoskatt ger. Därigenom får vi de medel som är nödvändiga för att stoppa den
sociala nedrustningen och i stället satsa på framåtsyftande investeringar som
ger jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ber, herr talman, att få yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen
vid skatteutskottets betänkande nr 32.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
detta anförande hade ledningen av kammarens förhandlingar för en stund
övertagits av tredje vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 93 WILHELM GUSTAFSSON
(fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill börja med att yrka avslag på den socialdemokratiska
reservationen till skatteutskottets betänkande nr 32.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
behandlar den socialdemokratiska motionen 1699 med förslag till åtgärder för
att förstärka budgelen. Motionen har en rad yrkanden som syftar till en sådan
förstärkning, och tvä utav dessa yrkanden behandlas i det här betänkandet. Bo
Södersten tog upp bakgrunden till hela motionen, men jag nöjer mig med alt
stanna inför de tvä yrkanden som nu är aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
och främst vill socialdemokraterna ha en försiärkning redan av innevarande års
inkomstsida i budgeten genom en höjning av momsuttaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frän
den 1 april till den nivå som det hade före sänkningen i höstas. Vi förde vid
det tillfället en ingående debatt om den av regeringen föreslagna sänkningen,
som man ville vidta för atl devalvering och åtstramningsåtgärder i övrigt inte
skulle få alltför stark köpkraftsindragande effekt på den privata konsumtionen.
Riksdagen avvisade då socialdemokraternas förslag om att behålla dåvarande nivå
på momsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
skulle onekligen ge ell intryck av betydande ryckighet om riksdagen nu, bara
några månader senare - och ulan att alldeles särskilda förändringar i det
ekonomiska läget inträffat - , skulle ändra uppfattning och besluta om höjt
momsuttag. Behovet av det lägre momsuttaget för atl inte få för hård
åtstramning av den privata konsumtionen är detsamma i dag som i november.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ocksä fullt klart att ändringar av momsen ger handeln betydande merarbete
och merkostnader. Det framhölls mycket starkt av socialdemo­kraterna när vi i
höstas diskuterade ändringar av momsen. Det finns all anledning för
skatteutskott och riksdag att också ta hänsyn till konsekven­serna för
näringslivet, dä bl. a. handeln. Motionärernas motiv för skaltehöj­ningen -
nämligen atl en sådan är fördelningspolitiskt bättre än nedskurna
transfereringar - kan man faktiskt också ifrågasätta. Detta leder fram till
utskottets yrkande om avslag på reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den socialdemokratiska motionen föreslås också en särskild skatt på
videoutrustning. Det är klart att de 150 milj. kr. som en sådan skall skulle
inbringa inte är att förakta. Motionärerna menar att en sådan skatt bidrar till
att fördela bördorna efter bärkraft. Det kan den göra, men det är ingalunda
säkert. En förutsättning för att så skall bli fallet är att området för
punklbeskattning är någorlunda omfattande. Annars leder en sådan skatt måhända
bara till en annan fördelning av konsumtionen av umbärliga varor. Om man skall
gä in med någon form av punktbeskattning för den sektor som omfattar video, TV,
bandspelare etc. - och utskottet är i och för sig inte främmande för det - bör
det ske efter ett mera samlat övervägande. Och etl sådant samlat övervägande
bör lämpligen regeringen göra. Den har f. ö. -men av andra motiv - föreslagit
en skatt på kassetter och videogram. Utskottets majoritet har alltså kommit
fram till att förslaget om punktskatt på videoutrustning bör avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med åberopande av det anförda ber jag att fä yrka bifall till
utskottets förslag och avslag på reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
åtgärder för att förstärka budgeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 94 BO SÖDERSTEN (s)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del försvar som Wilhelm Gustafsson försöker prestera för regeringens
linje är ett rent taktiskt försvar, som saknar alla principiella inslag. Han
talar om atl det kan vara bekymmersamt att ändra momsen nu igen, därför att det
bhr problem med att märka om varor osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
den här diskussionen handlar om principiella saker. Vad det gäller är helt
enkelt att ändra inriktningen på politiken. Det gäller att vrida om
efterfrågan, all dra ner efterfrågan på konsumtionsvaror och i stället försöka
stimulera efterfrågan på investeringsvaror. Det är exakt det som värt förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder för att förstärka budgeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;går ut på.
Vi visar också hur man kan skapa 30 000-40 000 nya jobb och hur man kan få fart
på den statliga delen av investeringssidan, när det gäller kommunikationer och
annat, som sedan givetvis kommer att föra med sig en uppgång på den
induslriella investeringssidan. Därför siktar vårt förslag i realiteten mot en
helomläggning av den ekonomiska politiken. Det gäller också
fördelningsaspekterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tycker alltså att det inte är så farligt all höja
momsen lillbaka till 19 %. Samtidigt - märk väl! - kommer vi nämligen alt se
lill att barnbidragen höjs, så att barnfamiljerna skyddas. Men vi får ändå
medel över med vårt samlade program. Vi behöver därför inte medverka tiU den
sociala nedrustning som ni nu tvingas till, genom införandet av karensdagar,
urholkningen av arbets­löshetsförsäkringen och den stadiga men långsamma
urholkningen av värdesäkringen av pensionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså ett principiellt oerhört viktigt vägskäl som
vi nu talar om. Det kraftlösa försvar man försöker prestera för regeringens
politik visar bara att man tvingas acceptera den utförsbacke som den svenska
ekonomin nu har hamnat i. Vårt förslag ger däremot exempel på hur vi kan arbeta
oss ur krisen. Det är ett exempel på den typ av politik som vi just har
förordat i vårt krisprogram och som vi kommer att föra om vi kommer tillbaka i
regeringsslällning efter den 19 september.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 95 WILHELM GUSTAFSSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bo Södersten talar varml för att man skall
förstärka budgeten genom en skattehöjning. Jag kan förstå det - det ingår ju i
socialdemokra­ternas allmänna instäUning att komma med förslag om
skattehöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni säger på alla väsentliga punkter nej till regeringens
förslag till besparingsåtgärder. Det leder till ökade statsutgifter, det är
ofrånkomligt. En del vill ni kompensera med en höjning av momsen, därför att
det skulle ge en högre grad av social rättvisa. Låt mig erinra Bo Södersten om
att momshöjningar normalt behöver kompletteras med särskilda insatser - bl. a.
till barnfamiljerna, som Bo Södersten själv nämnde, men även på annat sätt -för
att de inte skall slå alltför snett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de av regeringen föreslagna sparåtgärderna,
har de i allmänhet getts generell karaktär och försetts med särskilda insatser
för att skydda de svagaste. Jag kan erinra om högkostnadsskydd, högriskskydd,
behovsprövade bostadsbidrag osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tror nog att vi har anledning
att säga nej till det förslag om förstärkning av budgeten som
socialdemokraterna här föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 96 BO
SÖDERSTEN (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det väsentliga är ju de samhällsekonomiska
effekterna av de åtgärder som vi föreslår. Den höjning av momsen som vi talar
för kommer att ge oss 3 miljarder kronor. Vi kommer alltså atl kunna kompensera
barnfamiljerna med 500 miljoner, och vi har ändå 2,5 miljarder kronor över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
väsentliga problemet i dagens svenska ekonomi är att få fart på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;investeringarna.
Det är alt höja det verkliga sparandet, del sparande som kan transformeras till
byggande för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi visar ocksä hur man med konkreta åtgärder med hjälp av
2 miljarder kronor kan fä en kraftig effekt på den svenska ekonomin. 11, ex.
det län jag representerar kommer det att kunna byggas vägar och broar för
belopp i storleksordningen 40-50 milj. kr. Där gär f. n. 1200 byggnads- och
anläggningsarbetare arbetslösa. En betydande del av dem kommer att kunna sugas
upp just genom denna typ av åtgärder. Det är alltså fråga om att vrida om den
ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi glider nu mer eller mindre mot vår vilja ner på det
sluttande planet. Jag tillhör inte dem som tror att Wilhelm Gustafsson är
särskilt förtjust i att tvingas delta i den sociala nedrustning som regeringen
obönhörligen tvingas till. Det är därför som vi behöver ha en omläggning av
politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller vår neltosparkvot är vi nu nere 15%. Det är
ungefär den nivå som karakteriserar u-länderna av typen Tanzania, Kenya och
andra länder. Vi måsle öka vårt nettosparande tre gånger så mycket om vi på
nytt skall kunna hålla vår ställning som industrination. Del är det problem som
det är mest angelägel alt lösa i den svenska ekonomin, och vi har med vårt åtgärdspaket
klart visat hur saneringen av den svenska ekonomin kan påbörjas. Det är däri
skillnaden mellan borgerlig och socialdemokratisk polilik ligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder för att förstärka budgeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 97 WILHELM GUSTAFSSON (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bo Söderslen går i sin senaste replik in pä -
och motiverar-höjningen av momsen framför allt med de s. k. offensiva
satsningarna. Men jag vill erinra Bo Södersten om att man i den motion som
ligger som underlag för detta framför allt tryckt på att det är fräga om all
använda höjningen för att ta bort effekterna av de minskade transfereringar som
regeringen har föreslagit. Vi kan aldrig komma ifrån att man med den politik som
Bo Söderslen förespråkar återigen kommer atl öka den offentliga delen av vår
ekonomi, och det är ju där som vi har haft mest bekymmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vidhåller att regeringens förslag är bättre än det
förslag som här framläggs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde alt Bo Södersten anhållit att till
protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 98
TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Socialdemokraterna har föreslagit en höjning
av mervärde­skatten till den nivå som gällde före den 16 november 1981 med
motiveringen all de vill förstärka budgeten. Detta är i och för sig inget
förvånande, då det ju är socialdemokraterna som från början införde denna form
av beskattning och ocksä i huvudsak har genomfört höjningarna sedan dess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har som grundinställning att
denna form av beskattning är orättvis och drabbar värst de sämst ställda. Detta
gäller i synnerhet mervärdeskatten på mat. Vad gäller del senasle har
vänsterpartiet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder för att förstärka budgeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunisterna drivit kravet &amp;quot;bort med momsen pä
mat&amp;quot; under en rad av är. Vi har haft som utgångspunkt att denna
beskattning måste upphöra, antingen så att matmomsen direkt slopas eller så alt
effekterna av densamma las bort genom en ökning av livsmedelssubventionerna
till motsvarande nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Höjningen av mervärdeskatten hösien 1980 orsakade alt
riksdagen den gången extrainkallades för att la ställning lill en höjning. Den
gängen var vänsterpartiet kommunisterna och även socialdemokraterna emot
regering­ens planer på höjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När sedan frågan blev aktuell hösten 1981, och då med en
sänkning, var vi motståndare till en generell sänkning av momsen och föreslog i
stället atl molsvarande medel skulle läggas till en sänkning av matmomsen,
genom en ökning av Hvsmedelssubventionerna, och till att bekämpa den kraftigt
ökande arbetslösheten. Vi ansåg då att det vore bältre alt använda pengarna
till dessa ändamål än atl gå på den generella sänkningen. Men, väl att märka:
vi förordade totalt sett en sänkning av mervärdeskattens verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nu frågan om en höjning åter är aktuell är vi
motståndare lill en sådan. Vi är det av samma skäl som alltid tidigare när det
gällt momsen som beskattningsmedel. Vi vidhåller även i är vårt krav på ett
slopande av matmomsen, men vi har andra finansieringskällor härför än höjd
generell moms. Vi föreslår i stället bl. a. införande av moms på aktiehandel
och värdepappershandel, dä vi anser det vara osunt att en sådan handel inte
drabbas av beskattning. Tyvärr har inte socialdemokraterna samma uppfatt­ning
när det gäller omfördelningen i samhället på dessa punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot är vi positiva till förslaget om skatt på
videoutrustningar. Vi är det bl. a. därför att vi ser det som nödvändigt att
lägga en beskattning pä denna form av konsumtion och att använda medlen lill
att stötta upp det verkliga kullurutbudet och gynna förekomsten av en levande
kultur, som tar sig andra uttryck än detta medium, vilket ändå domineras av
våld och skräpkultur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För vänsterpartiet kommunisternas del är detta krav inle
någonting nytt. Vi har drivit detta krav ända sedan vi behandlade den stora
radio- och TV-propositionen i februari 1978. Tyvärr har våra motioner sedan
dess inte vunnit socialdemokraternas stöd. Vi är inte lika partiegoistiska,
utan vi kan gott tänka oss att rösta för det socialdemokratiska förslaget, som
bygger på våra hittills drivna krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (höjd mervärdeskatt)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 155 röster mot 128 för
reservationen av Erik Wärnberg m. fl. i molsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jörn Svensson och Alexander
Chrisopoulos (båda vpk) anmälde att de avsett att rösta ja men av misstag
nedtryckt nej-knappen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (punklbeskattning
av videoutrustning)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemslällan bifölls med 142 röster mot 141 för reservationen av    Torsdagen den&lt;br&gt;
Erik Wärnberg m. fl. i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
§ Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kymmens kraft-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:12 Riksdagens lönedelegalions verksamhet
under år 1981 (redog.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;g./&lt;br&gt;
1981/82:30)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilutskotlels
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:9 Anslag på tilläggsbudget &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (bostadsdepartementet) (prop. 1981/82:101)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
utskotten hemställt bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22
§ Utbyggnaden av Kymmens kraftverk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
civilulskottets betänkande 1981/82:10 om utbyggnaden av Kymmens kraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 99 MAGNUS PERSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Till civilutskottets betänkande 1981/82:10 finns bifogat ett särskilt
yttrande frän socialdemokraterna i utskottet. Vi har i nämnda yrkande ulförligt
redogjort för vår principiella ståndpunkt i själva huvudfrå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vår
inställning i huvudfrågan har tyvärr ej vunnit riksdagsmajoritetens gehör. I
fallet Kymmen skall jag inför riksdagen och kammarens ledamöter kortfattat
redogöra för den kritik som lokalbefolkning, massmedia, press och andra
framfört i samband med regeringens handläggning av det aktuella ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har självfallet att beakta en mängd frågeställningar när man slutligen avgör
tillåtlighetsprövning för del ena eller det andra vattendraget. I Kymmenprojektet
har det framförts kritik från miljövännerna om det sätt på vilket regeringen
handlagt frågan. Bl. a. ville man komma och uppvakta jordbruksminister Anders
Dahlgren och presentera sin syn på en eventuell utbyggnad av Kymmens kraftverk.
Regeringen ville tydligen ej lyssna till denna opinion. Frågan avgjordes mycket
snabbt. Den slutliga tillståndspröv­ningen avgjordes vid regeringssammanträde
den 25 juni 1981. F. ö. blev Kymmen då ett extra ärende pä regeringens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Man kan självfallet fräga sig: Varför denna brådska? Varför inte lyssna
till alla propåer som bl. a. naturvännerna i området runt Gräsmark haft alt
förmedla? Den kritik som framförts mot regeringens brådskande handläggning av
frågan är till stora delar berättigad. Regeringen borde i varje fall ha lyssnat
till alla grupper innan beslutet fattades. Till följd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden av Kymmens kraft­verk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av den
nonchalans som här visats känner sig många i området besvikna och överkörda av
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Från socialdemokratiskt håll har vi förgäves
fört en kamp för att i varje fall temporärt frånta regeringen den fullmakt som
majoriteten envist vidhåller. Vi har tidigare fört fram förslag om att
riksdagen skulle undanta från utbyggnad de älvar och älvsträckor som berörs av
hos regeringen anhängiggjorda ansökningar. Vår avsikt har varit att därmed
åstadkomma ett temporärt uppskov med avgörandet till dess atl regeringen fattat
ett nytl samlat beslut om tillåtligheten i fråga om vattenkraftsutbygg­nad. Vi
menar således att regeringen i avvaktan på denna samlade prövning inte borde
medge utbyggnad i någol enda fall. Tyvärr har den borgerliga
riksdagsmajoriteten med en enda rösts övervikt avslagit vär hemställan, och
därmed har regeringen haft att bakom lyckta dörrar ensam slutgiltigt ta
ställning till hos regeringen anhängiggjorda ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det särskilda yttrandet framgår klart var
socialdemokraterna står i dessa frågor. Vi har samma grundinställning, och vi
menar att Kymmens kraftverk borde ha undantagits från utbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser självfallet alltjämt alt beslutet är galet och
alt det med rätta kan och bör starkt kritiseras. När nu regeringen slutligen
har handlagt tillåtlighetsprövningen och därmed behandlat LRF och
bondekooperationen i positiv anda och gett klartecken har vi mer eller mindre
resignerat. Vi menar att frågan i sak är avgjord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF har i dag den lagliga rätten att exploatera aktuella
vattendrag i det berörda området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har trots allt en regering och en jordbruksminister som
i enlighet med riksdagsmajoriletens filosofi handlat rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Regeringens beslul och dess handläggning av
frågan kan självfallet diskuteras i det oändliga. Nu är det trots allt så att
den sittande regeringen är vald i laga ordning. Riksdagsmajoritelen har som jag
tidigare nämnt gett regeringen mandat att besluta även i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oppositionen kan rimligen inte belastas för nämnda beslut.
Den kan inte heller i alla lägen rycka ut och städa upp efter alla tvivelaktiga
regeringsbeslut som den borgerliga regeringen fattat under årens lopp. Den
borgeriiga majoriteten och den Fälldinska regeringen, ivrigt påhejade av
moderaterna i denna del, får väl stå i skamvrån och ta konsekvenserna av sitt
handlande och möta väljarna i höstens val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den socialdemokratiska riksdagsgruppen beklagar att
majoriteten inte följt vårt recept. Som värmländsk riksdagsledamot kan jag
självfallet känna vanmakt över att ingen av mina borgerliga kolleger på
Värmlandsbänken följt våra lidigare reservationer. Befolkningen i de här
trakterna är väl medveten om hur vi på Värmlandsbänken har agerat i den här
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väljarnas dom kommer väl lill hösten. Förhoppningsvis
kommer väljar­kåren redan i höst att ge klara besked om huruvida den uppskattar
riksdagsmajoriletens och regeringens politik eller om den är besviken över del
sätl på vilket riksdagsmajoritet och regering behandlat bl. a. frågan om
Kymmens kraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vår grundinställning i huvudfrågan är alltjämt relevant, och vi anser
att medgivande beträffande Kymmens kraftverk inte borde ha gjorts. Beslutet
låter sig inte förenas med de allmänna utgångspunkter som i övrigt lett oss i
våra bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt hänvisar jag till vårt yttrande, som är fogat vid utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
100 RAUL BLUCHER (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I huvudfrågan i detta ärende står naturvårdsintressen mot renodlade och
kortsiktiga vinstintressen för Vänerenergi Aktiebolag. Naturvårdsintressena har
en stark lokal förankring hos de människor som bor i den berörda bygden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rottnaälven
är ett av de fä strömvatten i Värmlands län som är tämligen opåverkade och
ekologiskt intakta. Där finns växt- och djursamhällen som är utrotningshotade i
denna del av landet. Tillsammans med Granån och Kymsälven så är Rottnaälven den
enda plats i Värmland där den storväxta insjööringen förökar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här älvsystemet stiger på våren, och det gör att öringen stannar kvar ända till
sin lektid på senhösten. Det är alltså möjligt att bedriva ett fritidsfiske här
i strömmande vatten under hela fiskesäsongen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Berggrunden
är rik på kalk, och det gör att dessa fiskevatten också är ovanligt
motståndskraftiga mot den försurning som annars är ett problem för värmländska
vattendrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
båda sidorna i denna intressekonflikt har kunnat åberopa rader av
remissyttranden. I vpk-molionen har vi räknat upp kammarkollegiet,
naturvårdsverket, industriverket och länsstyrelsen i Värmlands län som exempel
på dem som har gått emot den begärda utbyggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänerenergi
har i en kommentar till utskottet räknat upp motsidans remisstöd. Jag skall i
första hand kommentera det uttalande/ör utbyggnaden som för oss i vpk väger
tyngst. Det är stöduttalandet från de lokala fackliga organisationerna inom
Pappers, Elektrikerförbundet och Arbetsledareför­bundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande
för de fackliga organisationernas ställningstagande har varit den svåra
arbetslösheten i Värmlands län. Av samma skäl har länsarbets­nämnden sagt att
den aktuella utbyggnaden, insatt vid rätt tidpunkt, skulle få stor betydelse
för sysselsättningen i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är givet att varje jobb är välkommet till Värmland. Den nu allt snabbare ökande
arbetslösheten är Värmlands dominerande problem i dag. Men på del området
kommer vi ju inte tomhänta från vänsterpartiet kommunisternas sida. Vi har i en
rad sammanhang lagt fram konkreta förslag för att skaffa fram samhällsnytliga
arbeten och på sikl fler industriarbeten i landet som helhet och i Värmland.
Men det krävs en annan politik i landet för att lösa de här frågorna och skaffa
fram nya arbeten. Det är helt riktigt handlat när fackliga organisationer i det
läge som råder säger ja till varje möjlighet att skaffa fram även tillfälliga
arbeten, i vårt hårt drabbade län och i hårt drabbade kommuner och regioner
över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1981/82:94-98&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden
av Kymmens kraft­verk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden
av Kymmens kraft­verk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ingen lätt sak att trots denna allvarliga bakgrund ändå sälla
naturvårdsintressena före möjligheterna att skaffa fram jobb. Men i
konsekvensens namn kan framhållas att vi intog den ställningen också när det
gällde kärnkraftverksbyggen. Det kommer alltid att finnas fall där ändamå­len
mäste vägas mot medlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
gäller det nu enligt sökandebolaget 150 anläggningsjobb under tre är. Det är
inte att förakta, om man enbart ser till sysselsättningen. Men det ärju inte sä
att det i dag finns just 150 arbetslösa anläggningsarbetare uppe i Gräsmark. I
Karlstad går många byggnadsarbetare arbetslösa i dag. En del av dem kommer
kanske att tvingas pendla ända till Oslo för all få arbete. Det är ingen
ideallösning. Att bo i barack under arbetsveckorna och leva åtskild från familj
och barn är aldrig en god lösning för den arbetslöse. I Karlstad är det brisl
på lägenheter. I Karlstad har daghemsutbyggnaden stannat av efter 1976, och de
eftersatta behoven på detta och andra områden växer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är genom att satsa på de verkliga behoven som en klokare politik skulle skapa
jobb åt byggnadsarbetarna och andra berörda yrkesarbetare i Värmland och i
Karlstad. Byggarbetslösheten är nu uppe i över 18 %, och i det avseendet ligger
Värmlands län trea i landei. Del finns alltså alternativ, om man verkligen vill
öka antalet arbeten i Värmland. Vänerenergi skulle kanske kunna använda sitt
snabbt ökande kapital till att rädda jobb inom Vänerskogs hotade fabriker i
stället - om det nu funnes ett sådant ideellt intresse hos Vänerenergi. Dessutom
kan arbetslöshetsproblemen inte på något sätt förringa vikten av de här
aktuella naturvårdsintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
i civilutskottet har konsekvent stött motståndet mot utbyggnaden i
Kymmen-Rottnan liksom vpk har gjort i kammaren. Vi har förgäves vädjat till
centerpartiets miljösamvete. Inte ens de värmländska centerledamöterna har
biträtt oppositionen trots att det i Gräsmark och Sunne inle saknas
centerväljare, som aktivt deltar i den lokala opinionen mot kraftverksplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har socialdemokraterna stannat vid ett särskilt yttrande. Fortfarande står de
kvar vid sin ståndpunkt i huvudfrågan, men av allt att döma är det
ersättningsproblematiken som får utskottsminoriteten alt avstå från en
reservation. Låt mig till det endast få anmärka att det för del första inte
finns några på förhand givna summor vad gäller storleken på den ersättning
Vänerenergi skulle kunna utverka i en förhandling med staten. För det andra
finns det stark anledning att reagera mot att bolag i sådana här fall kan öva en
sorts politisk utpressning. Det är att hoppas atl en socialdemokrati i
regeringsställning efter valet är beredd att pröva lagreglerna på det här
området och göra det omöjligt att hävda sådana anspråk gentemot de viktiga
bevarandeintressena. Låt oss för framliden slippa ödsla statens pengar på
onödiga utgifter typ Sölvbackaersättningen eller det ännu fräckare anspråket
när det gäller Forsmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig till sist, herr talman, för ordningens skull yrka bifall till vpk-motionen.
Det är ändå den sista chansen för den lokala opinionen all påverka Kymmenfrågan
via riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf, 101 KJELL MATTSSON
(c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag skall hålla mig strikt till vad som är aktuellt för dagen. Vi har
behandlat frågan om utbyggnad av Kymmens kraftverk elt par gånger tidigare i
riksdagen, och det är bara att slå fast att riksdagens majoritet har sagt att
de vattendrag som berörs av den här utbyggnaden inte skall undantas från
möjligheten att prövas av regeringen när det gäller tillstånd till utbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fysiska riksplaneringen lägger alltså inte hinder i vägen för regeringen att
enligt 4 kap. 17 och 18 §§ vattenlagen ge tillstånd till en utbyggnad. Det har
regeringen gjort, efter den prövning från allmänna planeringssynpunkter som
regeringen skall göra. Det betyder att en ändring av riktlinjerna nu inte
påverkar vattendomstolens tillståndsprövning, utan det beslut som regering­en
har fattat är bindande för vattendomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
har framförts kritik mot regeringens handläggning, och vi kan givetvis alltid
ha delade meningar om vilken utformning ett beslut skaU ha. Men jag vill ändå
konstatera, med utgångspunkt i bilagan liU betänkandet, att olika
organisationer på miljöområdet har haft möjlighet att framlägga sina synpunkter,
nämligen Svenska naturskyddsföreningen, Värmlands natur­vårdsförbund,
Rädda-Rottnan-gruppen, arbetsgrupperna Rädda-Rottnaäl-ven och Rädda Rottnadalen
och Älvräddarnas Samorganisation. Det betyder att alla synpunkter mot
utbyggnaden som kan finnas också har kunnat framföras, och regeringen har efter
remissförfarandet funnit att tillstånd till den här utbyggnaden ändå skall ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
framförs kritik, och man säger att det skall bli en valrörelse även i Värmland.
Det skall det naturligtvis bli, men man bör ha klart för sig att
socialdemokraterna vill bygga ut vattenkraft pä andra ställen i del här landet.
Socialdemokraterna bör alltså vara fullt pä det klara med att det även i de
områdena kan finnas lokala opinioner - det kanske t. o. m. bor någon socialdemokratisk
riksdagsman där- som tycker att det är fel att bygga ut de områden som
socialdemokraternas energipolitik innebär atl vi i stället skall bygga ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag viU med detta yrka
bifaU till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden
av Kymmens kraft­verk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 102 MAGNUS PERSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag nämnde i mitt tidigare anförande att det så att säga inte var någon
ko pä isen, eftersom det nu finns propåer frän miljögrupperna. Man hade kunnat
invänta och avvakta miljögruppernas synpunkter i stället för att ta fram det
här ärendet som ett extraärende på regeringens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
till den fråga som Kjell Mattsson tog upp sist i sitt anförande, Kjell Mattsson
är väl medveten om den energimotion som vi har lagt fram, där vi har sagt atl
vi är beredda att titta på bl. a. en projektering av Kalixälven. Den debatten
skall vi inte föra nu, utan nu diskuterar vi Kymmen, och frågan om
vattenkraftsutbyggnaden i övrigt får vi väl behandla i elt senare skede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden
av Kymmens kraft­verk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 103 BERTIL JONASSON
(c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Magnus Persson har här avlossat en salva mot oss ledamöter från
Värmland som inte biträtt förslaget att la ifrån regeringen rätten att besluta
i fråga om tillstånd till vattenutbyggnad. Det är en rätt som regeringen
tidigare har haft. Så var del också när socialdemokraterna satl i regeringen.
Vi sade ingenting om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Själva
sakfrågan - skall Kymmen få byggas ut eller inte? - har väl regeringen, liksom
vi från den icke-socialistiska sidan i Värmland, sett på sä att en utbyggnad
skulle ge Värmland många arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
står ni från socialdemokratiskt häll och från vpk-håll stup i ett i riksdagens
talarstol och skäller för att man inte skapar arbetstillfällen, särskilt för
byggnadsarbetarna. Och det är ont om jobb för byggnadsarbe­tarna - visst är del
del. Här skulle, om jag minns siffrorna rätt, 150 få jobb i tre år. Dessutom
skulle det bli möjlighet till ytterligare industriutbyggnad och annat. Det
skulle ge kontinuerlig sysselsättning. Dessutom skapas arbetsmöjligheter för
entreprenörer m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Menar
man någonting med sitt tal, Magnus Persson och Raul Blucher, skall man väl vara
konsekvent. Sluta alltså upp med ert gnäll om att skapa arbetstillfällen! Del
tycker jag skulle vara renhårigt och konsekvent. Vill man inte ha någon
byggnation så vill man inte, och dä skall man väl tiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Magnus
Persson säger att socialdemokraterna är eniga i den här frågan. Det är ni rakt
inte! Det finns socialdemokratiska arbetarekommuner i Värmland som har uttalat
sig för atl man skall bygga ut Kymmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
har talats om opinionen i Fryksdalen mot en utbyggnad. Det är klart att mänga
människor är emot utbyggnad. Det har varit listor ute, osv. Vi känner till allt
det. Men den beslutande församlingen pä lägsta nivån måste väl ändå vara
kommunfullmäktige. Och kommunfullmäktige i Sunne har så gott som enhälligt sagt
ja till en utbyggnad, och det var också sossarna med på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Magnus
Persson! Försök låta bli att slå blå dunster i ögonen på människor, och försök
läta bli att förvränga saker och ting! Någon renhårighet borde det väl finnas
här i riksdagen. Det skulle också stärka förtroendet för riksdagens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 104 MAGNUS PERSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Meningen var ju inte alt det här skulle bli någon Värmlandsdebatt. Jag
tyckte att jag i mitt första inlägg var mycket hovsam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bertil
Jonasson och jag har tidigare haft en sådan här debatt här i kammaren. Eftersom
Bertil Jonasson nu tar upp den här frågan vill jag påminna honom om att han vid
del tillfället framhöll atl Rottnerosindustrin hade ett klart uttalat intresse
av att det skulle ges både produktion och sysselsättning i bygden. Han sade vid
det tillfället också atl Vänerskog hade rätt att inom fem år köpa igen aktierna
- jag råkade nämligen säga att LRF ägde allt. I dag är väl situationen den att
LRF har alla aktierna, och det torde man ha också i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tycker inte Bertil Jonasson skall slå sig för bröstet och påstå atl
vi socialdemokrater inte har slagits för arbetstillfällen i Värmland. När vi
behandlade den socialdemokratiska motionen, som gällde tidigare­läggning av
landstingsbyggen och tidigareläggning av offentliga investeringar i Värmland
som skulle ha givit tusentals arbetstillfällen - i varje fall hundratals - sade
Bertil Jonasson nej; han ställde inte upp för våra krav. Då tycker jag inte att
han skall vinkla debatten så som han gjorde här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag sade var alt länsstyrelsens majoritet hade sagt nej till en utbyggnad av
Kymmens kraftverk. Eftersom regeringen har fått den begärda fullmakten har vi
nu mer eller mindre resignerat. Men om Bertil Jonasson hade haft en annan
inställning tidigare, hade situationen i dag inte varit vad den är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden
av Kymmens kraft­verk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
105 RAUL BLUCHER (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Om Bertil Jonasson hade lyssnat uppmärksamt på vad jag sade i milt
anförande hade han kunnat notera med vilket allvar vi har övervägt just
sysselsättningsaspekterna inför värt ställningstagande i fråga om Kymmens
kraftverk. Det har inte varil enkelt för oss. Varje jobb är välkommet till
Värmland. Men här har vi låtit miljöintresset och bevaran­devärdena överväga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
det hade väl inte skadat alt vänta litet, Bertil Jonasson? Vi har ingen brist
på elkraft för industrin just i dag. Man hade därför kunnat beakta flera
synpunkter innan man tog det här regeringsbeslutet. Det är därför vi har verkat
som vi gör. Vi har väckt motionen i år för att ge riksdagen en sista chans att
påverka denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande arbetslösheten i stort är det den
ekonomiska politik som Bertil Jonassons regering för som till stor del är
ansvarig för att arbetslösheten ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 106 BERTIL JONASSON
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Magnus Persson sade att det inte var meningen att det skulle bli någon
debatt i denna fråga. Nej, det förstår jag mycket väl. Magnus Persson räknade
med att han skulle få vräka ur sig vad som helst, och sedan skulle ingen annan
säga någonting. Men även vi har talan här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inte fy skam om vi kan fä 150 arbetstillfällen i tre år, det måste ni ha
klart för er på vpk-håll och på socialdemokratiskt håll. Det är inte heller
oväsentligt om man samtidigt kan få en utbyggd industri som ger fortsatt
sysselsättning, som så att säga sätter fart på hjulen. Skall man få någonting
gjort, får man inte säga nej till de möjligheter som erbjuds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger då Magnus Persson att det hade funnits andra möjligheter. Men vi har inte
hur mycket pengar som helst i statens kassakista. Det fordras stora satsningar
från statsmakterna för att skapa ny sysselsättning. Den som har ansvar är
tvungen att ta hänsyn till ekonomin, den som inget ansvar har kan begära precis
hur mycket medel som helst. Och det är det ni gör i många fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här utbyggnaden av Kymmen skapar många arbetstillfällen men förorsakar inte
staten några utgifter. Och som följdverkningar skapas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnaden
av Kymmens kraft­verk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ytterligare
arbetstillfällen. Det är väl förträffligt! Det har också socialdemo­kratiska
arbetarkommuner i Värmland sagt - jag erinrar än en gäng om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Raul
Blucher säger att vpk noga har övervägt sitt ställningstagande. Mitt svar till
honom blir ungefär detsamma: Här är det möjligt att pä ett billigt sätl skapa
arbetstillfällen, och den chansen bör man ta till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
107 MAGNUS PERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tycker att Bertil Jonasson spelar över. Han säger att jag står här
och vräker ur mig. Jag sade, att jag beklagar att riksdagsmajoritelen inte har
följt vårt recept och att man i viss mån kan känna vanmakt över atl ingen av
ens borgerliga kolleger hade följt vårt tidigare recept. Det var, herr talman,
vad jag sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan, Bertil Jonasson, inte påstå att Kymmenprojektet är förträffligt, eftersom
det ändå är förenat med miljörisker. Hade Bertil Jonasson velat slä vakt om
sysselsättningen, hade han haft utmärkta tillfällen att följa vär motion. Vi
har till årets riksmöte åter väckt en motion, och med stort intresse emotser
jag nu hur Bertil Jonasson och hans kolleger kommer att agera när den motionen
skall behandlas i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
108 RAUL BLUCHER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lät mig bara till sist konstatera att Bertil Jonasson inte alls
begagnade tillfället att besvara mina frågor om centerpartiets miljösamvete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
109 BERTIL JONASSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall inte gä in i ytterligare polemik med Magnus Persson. Det han
läste upp var inte den del av hans anförande som jag syftade pä när jag sade
att han vräkte ur sig. Det fattade de som har lyssnat på anförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Raul
Blucher påstod att centerpartiet inte har tagit sitt miljöansvar. Ja, det kan
resoneras så. Alldeles givet är att vad man än företar sig i form av
industriutbyggnad eller annat kan dra med sig negativa miljöeffekter. Det är vi
på det klara med. I storstadsområden eller i industriområden har man fått offra
mycket av miljön för att skapa sysselsättning. Det brukar vara så. Man fär göra
vissa eftergifter om man vill skapa sysselsättning och produktion, och det är
en sådan eftergift som vi har fått göra här. Det erkänner jag, Raul Bliicher.
Jag svarar klart och tydligt på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill även säga följande; Vi har diskuterat kärnkraft och annat. Men när det
gäller att få energi, Raul Bliicher och Magnus Persson, finns det från
miljösynpunkt ingenting som är bättre än vattenkraften. Det kan ni aldrig
bortresonera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var
härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 262 röster mol 15 för motion 651 av Raul Bliicher och
Tore Claeson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl. 19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Anmäldes och bordlades Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:2180 av Anita
Bråkenhielm m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Säkerhets- och försvarspohtiken samt
totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:2181
av Olle Aulin 1981/82:2182 av Nils Hjorth 1981/82:2183 av M/5 Hjorth
1981/82:2184 av Nils Hjorth&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga (prop.
1981/82:109)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 § Meddelande om
interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades
atl följande interpellationer framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
II mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:160
av Margareta Gärd (m) till ekonomi- och budgetministern om beskattningen av
inkomst vid uthyrning av fritidshus:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att skapa förutsättningar för en ökad turism i
Sverige, såväl för landets egna invånare som för utländska besökare, är det
nödvändigt att det skapas flera övernattningsmöjligheter under säsongtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
tillskoll av övernattningsmöjligheter som de privatägda fritidshusen utgör är
av stor betydelse för att man på ett rimligt ekonomiskt sätt skall kunna lösa
problemet med den starkt säsongbetonade turismen framför allt i Dalarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
den senaste tiden har allt flera hyresvärdar tagit tillbaka sina erbjudanden
till turistbyråerna om uthyrning av sina fritidshus. Detta har skapat slor oro
bland befolkningen runt Siljansbygden, där turistnäringen är av stor betydelse
för många människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den fortsatta utbyggnaden av turistnäringen är det nödvändigt att resurserna,
bl. a. vad gäller övernattningsmöjligheterna, finns samlade hos turistbyråerna.
Del alltmer ökande antalet utländska turister som på grund av våra unika
miljöer söker sig till Sverige deltar i stor utsträckning i gruppresor, och för
att man skall kunna tillgodose dessa gruppers övernatt­ningsbehov krävs
turistbyråernas medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
snäva skaitemässiga behandlingen av denna form av hyresinkomster har lett fram
till den här beskrivna utvecklingen. Med tanke på de kostnader för bl. a.
uppvärmning och slitage som onekligen förekommer vid uthyrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är den nuvarande
skattefriheten på 4 000 kr. ej tillräcklig stimulans till uthyrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anledning av det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att ställa
följande fråga tiU ekonomi- och budgetministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
ekonomi- och budgelministern villig att medverka till att den skattefria delen
av inkomster vid uthyrning av fritidshus ökas, så att flera fritidshus­ägare
stimuleras till ökad uthyrning genom turistbyråerna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:161
av Rune Rydén (m) till justitieministern om vakantsättningen av vissa
domartjänster:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid de allmänna domstolarna har det årliga antalet
inkommande mera komplicerade mål i tingsrätter och hovrätter ökat med ca 30-50
% sedan år 1974. Vissa ärende- och måltyper har mer än fördubblats i antal.
Antalet domare har emellertid inte ökat. Tvärtom har det minskat, de tre
senaste åren med mer än 30 tjänster eller ca 3 %. Den ökade mängden mål som nu
skall handläggas av ett minskat antal domare innehåller även en större andel
komplicerade mål än tidigare, t. ex. mål rörande ekonomisk brottslighet,
narkotikabrott och miljöbrott. Samtidigt har antalet rutinbrottmål minskat
genom att bl. a. vissa förseelser numera beivras pä administrativ väg, t. ex.
parkeringsförseelser, olovligt byggande och deklarationsförseelser. Härtill
kommer att domstolarna fr. o. m. den 1 januari i år genom utsökningsbal-kens
ikraftträdande tillförts en mängd nya uppgifter utan motsvarande
resursförstärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med statsmakternas intentioner har domstolarna liksom
statsförvaltningen i övrigt försökt att bemästra det mycket ansträngda
arbetsläget med rationaliseringar och omfördelningar. Den formbundna
verksamheten och den omständigheten att domstolarna inte kan påverka mål- och
ärendetillströmningen gör dock att möjligheten att på del sättet åstadkomma
lättnader enbart är marginell. Det kan inte heller anses ankomma pä domstolarna
att avgöra vilka delar av rättskipningen som skall försummas på grund av
otillräckliga resurser. Vissa författningsändringar har genomförts eller
förbereds i syfte att förenkla och därmed påskynda handläggningen, vilket också
redovisas i årets budgetproposition. Dessa åtgärder kan emellertid i huvudsak
inte förväntas få någon effekt förrän på sikt. De ändringar som förbereds måste
också innan de genomförs prövas från andra än rent budgetekonomiska
utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolarnas
verksamhet är i vårt samhälle, liksom i alla rättsstater, av sådan
grundläggande betydelse för rättsordningens upprätthållande och den enskildes
rättssäkerhet att varje försämring av möjligheten att fullgöra den måste
bedömas som mycket allvarlig. Denna betydelse minskar inte i ett
statsfinansiellt ansträngt läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund ter sig regeringens beslut den 11 februari 1982 att inte
återbesätta de ca 20 ordinarie domartjänster som under återstoden av detta
budgetår är eller blir vakanta som minst sagt anmärkningsvärt. Som skäl för
beslutet uppges risk för att domstolsanslagens löneposter eljest kan komma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
överskridas. Avsikten är uppenbarligen också att arbetet i viss utsträck­ning
skall kunna utföras av icke-ordinarie domare, dvs. fiskaler och assessorer,
vilka har lägre lön. Härigenom skulle en mindre budgetteknisk besparing erhållas.
Mot detta skall då ställas den grundläggande principen att ordinarie
domartjänst skall upprätthållas av ordinarie domare med bl. a. det särskilda
oavsättlighetsskydd som dessa befattningshavare åtnjuter. I grundlagen finns
även en uttryckHg bestämmelse om att domstol med endast en ordinarie domare
inte får hållas vakant. Regeringsbeslutet gör också undantag för de fallen. Den
grundläggande principen har emellertid tidigare tillämpats pä andra
dornarljänster; tjänstledighet för t. ex. lagstiftningsupp­drag brukar inte
beviljas rådmän. Avsikten med principen är heller inte att endast minimikravet
skall uppfyllas utan att domstolarna i all den utsträck­ning som def är
organisatoriskt möjligt skall utrustas med ordinarie domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
beslut ter sig inte bara anmärkningsvärt utan måste även förefalla utmanande
för dem som nu tjänstgör i arbetslyngda domstolar, särskilt som också
resursförstärkning samtidigt aviseras för polis- och åklagarväsendet i kampen
mot narkotikabrottsligheten; en brottslighet som det ju i sista hand ankommer
på domstolarna att pröva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åberopande
det anförda anhåller jag all till justitieministern få ställa följande fråga;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
vill justitieministern förklara att domstolarnas rättskipande verksam­het inte
värderas högre än att den - på del sätt som skett genom regeringens beslut att
inte återbesätta lediga domartjänster - kan sättas åt sidan för att uppnå en
kortsiktig budgetteknisk besparing?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:162 av Anita
Bråkenhielm (m) till socialministem om insamlingen av uppgifter för beräkning
av behovet av daghemsplatser:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen insamlar f. n. uppgifter från
kommunerna, uppenbarligen avsedda att användas som underlag för behovsberäkning
av daghemsplat­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Blanketten
är så utformad, att ordalydelsen &amp;quot;barn med behov som ej kan erbjudas
plats&amp;quot; med nödvändighet kommer att gälla samtliga i kommunen bosatta barn
i åldern 0-6 år med förvärvsarbetande föräldrar, med tillägg för etl antal barn
som bedömts ha behov trots att de har icke-förvärvsarbetande föräldrar, minskal
med antalet daghemsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
en viss kommun, som erfarenhetsmässigt har väl utbyggd barnomsorg och som
innevarande år tvingats avveckla en daghemsavdelning på grund av bristande
efterfrågan, har denna blankett frambragt uppgiften, all utbygg­naden av
kommunala daghemsplatser endast motsvarat 26,3 % av beho­vet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
inom kommunen under en normalvecka gjord kontroll av antalet inskrivna barn i
daghemmen och antalet faktiskt närvarande har dessutom visat, att icke i något
daghem har under någon av dagens timmar mer än 55 % av tillgängliga
daghemsplatser utnyttjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av det anförda vill
jag fråga socialministern om hon anser all socialstyrelsen på grundval av den
här avsedda uppgiflsinsamlingen kommer alt kunna åstadkomma ett
tillfredsställande underlag för politiska beslut angående fortsatt utbyggnad av
kommunala daghemsplatser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 § Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande frågor
framställts den &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:297
av Oswald Söderqvist (vpk) till statsrådet Karin Andersson om handläggningen av
flyktingärenden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föregående vecka utvisades en ung
kurdisk flykting i Uppsala lill Syrien. Han hade deltagit i oppositionen mot
regeringen i sitt hemland och därför dömts till ett femärigt fängelsestraff.
Delta straff har genom att han flytt fördubblats till tio år. Del är belagt med
klara bevis. Det är inte heller otroligt all ett ännu värre öde väntar honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt får polska medborgare, som kommer till Sverige
direkt från Polen, eller som redan fanns här när det militära maktövertagandet
skedde i deras land, stanna utan några som helst undersökningar eller krav.
Tillämpningen av lagen i dessa skilda fall verkar underlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför fråga invandrarminislern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka kriterier ligger bakom regeringens så uppenbart
skilda bedömningar av olika flyktingfall?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:298 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till
utrikesministern om behandlingen av oppositionella i Argentina;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den latinamerikanska kontinenten
domineras, med några få undantag, av regeringar bestående av fascistiska
militärjuntor. Behandlingen av opposi­tionella är oerhörd. Morden, tortyren och
fängslandet blandas upp med plötsliga &amp;quot;försvinnanden&amp;quot;. Sedan mitten
av 1970-talet har tusentals unga människor försvunnit i Argentina. Mödrarna på
Plaza de Mayo är en oerhörd daglig påminnelse om förtrycket mot all misstänkt
opposition. Misstankar finns också att kidnappningar sker av flyktingar från
andra länder och att juntorna sinsemellan byter fångar. Ett femtiotal
paraguayanska oppositions­politiker har på detta sätt &amp;quot;försvunnit&amp;quot; i
Argentina, dit de tagit sin tillflykt undan Slroessnerregimen i hemlandet.
Bland dessa finns bl. a. Antonio Maidana och Emilio Roa, två framstående
oppositionsmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av del anförda vill jag fråga utrikesministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad tänker utrikesministern göra för all förmå Argentinas
regering att redogöra för de &amp;quot;försvunnas&amp;quot; öde, och - om de är vid liv
- få dem frisläppta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:299 av Lennart Pettersson (s) lill bostadsministern
om vidgad rätl till energilän;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Staten stödjer genom förmånliga
energilån bl. a. installering av elpanna vid sidan av befintlig oljepanna.
Däremot utgår inga sådana län för installation av kombipanna el plus olja.
Frågan om att övergå till annan uppvärmning av småhus uppkommer emellertid
främst i samband med att den gamla oljepannan mer eller mindre har tjänat ul.
Följden har blivit atl småhusägaren river ul sin gamla oljepanna och sätter in
en renodlad elpanna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur samhällets synpunkt vore del emellertid värdefullt om
en ökad flexibilitet kunde upprätthållas. El kan ocksä utnyttjas effektivare
och till lägre kostnad, om topparna i elförbrukningen för uppvärmning kunde
kapas under de kalla vintermånaderna genom atl olja används som komple­ment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber därför
atl få fråga;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År statsrådet beredd alt förorda att området för
förmånliga energilån utvidgas till att omfatta installation av kombipannor el
plus olja i småhus, så all el kan utnyttjas effektivare för uppvärmning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 11 mars 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:300
av Ingemar Hallenius (c) lill statsrådet Olof Johansson om villkoren för
avveckling av statens hyresbostäder i vissa fall;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutade 1981 (prop.
1980/81:158) om avveckling av statens bestånd av uthyrningsbostäder. I
propositionen underströks; &amp;quot;Inför varje avvecklingsbeslut måste dessutom
en prövning göras i det enskilda fallet eftersom det kan finnas omständigheter
som medför att en avveckling inte är möjlig eller lämplig.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt propositionen finns det alltså möjlighet för staten
atf i vissa fall, där speciella skäl föreligger, ha kvar sina hyresbostäder.
Dessa speciella skäl måste i hög grad gälla försvarets bostäder vid F 7 i
Såtenäs. Ur såväl service-som rekryterings- och beredskapssynpunkt är det
myckel angelägel att dessa kan bibehållas, F 7 är en landsbygdsflottilj som mer
än andra är beroende av verksamheten närliggande personalbostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad som anförts anhåller jag att få
ställa följande fräga till statsrådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd ge en redovisning för de skäl som
erfordras för att en avveckling av statens hyresbostäder i vissa fall ej bör
ske?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 § Kammaren åtskildes kl. 17.57.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G50994</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198182__94.pdf</filnamn>
<filstorlek>4083301</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1981/82:94 Torsdagen den 11 mars</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3B4D0021-F504-471F-ABDE-57641FD54848</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>