<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437628</hangar_id>
 <dok_id>G5099</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>9</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1981/82:9</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>9</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:19:31</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 17:21:34</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1981/82:9 Torsdagen den 15 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5099/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5099</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5099</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1981/82:9&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Justerades protokollet
för den 7 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Talmannen
anmälde att Eivor Nilson var förhindrad att tjänstgöra som ersättare för Nils
Åsling under tiden den 1-30 november och att Erik Egervärn (c) skulle inträda
som ersättare för Nils Åsling under nämnda tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Talmannen
meddelade att dels Gertrud Sigurdsen anhållit om ledighet från uppdraget som
riksdagsledamot under tiden den 22 oktober-den 23 november, dels Berttl Ekinge
anhållit om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot under tiden den 26
oktober-den 27 november.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa ansökningar bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Anita Modin
(s) och Susann Torgcrsson (fp) skulle tjänstgöra som ersättare för Gertrud
Sigurdsen resp. Bernt Ekinge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§ Svar på fråga 1981/82:1 om orkestermusikerutbildningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. I  Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM: Herr
talman! Olle Aiilin har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för
att genomföra riksdagens beslut om lokalisering och dimensionering av
orkestermusikerutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutade år 1977, på grundval av förslag i
proposition 1977/78:14 om utbildning på musikområdet, bl. a. om dimensionering
och lokalisering av musikerutbildningen. Beslutet innebar att antalet platser
vid musikerlinjen skulle öka vid musikhögskolorna i Malmö och Göteborg samt i
motsvarande mån minska vid nuisikhögskolan i Stockholm. Därmed skulle man få
tillräckligt stora studerandegrupper vid orkesterutbildningen vid de två
förstnämnda utbildningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om orkestermu-sikertitbddningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om orkestermu­sikerutbildningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I propositionen (s. 118) framhöll
jag att - i likhet med vad som gäller för högskolan i övrigt - takten för
genomförandet av dimensioneringsförslaget fick prövas i det årliga
budgetarbetet. Så har också skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I budgetpropositionen 1981 biträdde jag således
universitets- och högsko­leämbetets (UHÄ) förslag om överföring av fyra
utbildningsplatser från Stockholm till Göteborg. Samtidigt framhöll jag att jag
inte ansåg det möjligt att minska dimensioneringen av musikerlinjen i Stockholm
utöver vad jag då hade förordat. En utökning av antalet platser i Malmö (Lunds
universitet) kan därför - framhöll jag - endast åstadkommas genom
omprioriteringar av annat slag. 1 sin anslagsframställning för budgetåret
1982/83 föreslår UHÄ att planeringsramen för musikerlinjen vid universitetet i
Lund skall ökas med sex platser genom tillskott av ytterligare medel. Denna
fråga bereds f. n. i recerinaskansliet inom ramen för det sedvanlica
budaetarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 OLLE AULIN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar statsrådet för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till min fråga är att jag har uppmärksammats på
UHÄ;s anslagsframställning för budgetåret 1982/83. Där föreslår UHÄ en ökning
med sex platser vid musikhögskolan i Malmö tV. o. m. budgetåret 1982/83. Vlen
samtidigt anmäler UHÄ att om resurser inte kan tillföras för att ge
musikerutbiklningen i Malmö-Lund-onirådet erforderlig volym, måste en
nedläggning av denna utbildning övervägas av kvalitetsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot detta skall ställas det beslut som riksdagen har
fattat och som statsrådet hänvisade till i svaret, nämligen beslutet med
anledning av proposition 1977/78:14, Denna proposition griiiuladcs \\\ OMUS
(organisa­tionskommittén för högre nnisikutbiklning) förslag om
dirneiisionering av musikerutbiklningen och lokalisering av denna till tre
platser. Stockholm. Göteborg och Malmö. OMUS förutsatte en omfördelning av
resurser frän Stockholm till Göteborg och Malmö. Det första steget togs genom
förra årets beslut om en överflyttning av utbildningsplatser till Göteborg.
Däremot överfördes inga platser till Malmö, utan statsrådet meddelade i
hudgetpro­positionen att förstärkningen där måste ske på annat sätt - genom
omprioriteringar - och att han inte ansåg det niöjligt alt göra ytterligare
överföringar från Stockholm. Detta gjordes utan att det i propositionen fanns
några särskilda motiveringar för att avbryta övertlyttuingen U\\n Stockholm. Nu
har Malmö inte fått några ytterligare förstärkningar, och det har inte gjorts
någon omprioritering. Det blir allts:°i svårt att upprättli;)lla kvaliteten på
utbildningen i Malmö med det låga undeilaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle därför vilja fråga: När bedömer statsrådet att
man kan få den förstärkning som är nödvändig för att upprätthålla kvaliteten?
Det antal årsplatser man nu har är för lågt. Vad är orsaken till att
omfördelningen frän Stockholm inte har kiuinat genomföras på det siitt som
avsägs i OMUS-förslaaet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Min bedömning är att man inte kan minska
antalet platser i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm,
eftersom man då rycker undan det underlag som behövs där för
orkestermusikerutbildningen. Jag hoppas att vi skall kunna medverka till den
förstärkning av antalet platser i Malmö som jag anser är nödvändig redan den I
juli 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 4 OLLE AULIN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Läget är att man har ett mycket större antal
årsplatser i Stockholm än man har i Malmö. Och om det är omöjligt att
upprätthålla kvaliteten i Stockholm med 51 årsplatser, hur skall man då kunna
upprätthålla kvaliteten i Malmö med 24 årsplatser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ges i Malmö utomordentligt goda möjligheter till både
praktiktillfällen och utbildning över huvud taget. Förutsättningen är. som OMUS
angav, att nian har ett iiiininiuni av 30 årsplatser för att kunna driva
orkestermusiker-utbildning. Dessutom vill jag påpeka att man helt nyligen har
investerat stora medel i nya lokaler vid musikhögskolan i Malmö. Det är alltså
angeläget att man får det tillskott som avsågs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om antagnings­kraven för viss utbildning vid högskolan i
Luleå&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Svar på fråga 1981/82:16 om antagningskraven för viss
utbildning vid högskolan i Luleå&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 5 Utbiklniiigsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Karl-Erik Häll har frågat mig varför
regeringen i sitt uppdrag till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har
föreslagit ändrad målsätt­ning och förändrade antagningskrav vid utbildningen i
arbetsmiljöutform-iiing vid högskolan i Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt riksdagens uttalande är utbildningen i
arbetsmiljöutformiiing i sig angekigeii. men fortsatta överväganden bör göras i
vad avser såväl dess innehåll som kostnaderna för den. Riksdagen kunde därför
inte biträda ett förslag att utbiklningen skulle starta redan budgetåret
1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta uttalande betyder enligt min uppfattning att
riksdagen inte har ansett sig kunna acceptera de förslag till utbildningsplan
och kursplaner som utarbetats av beiörda myndigheter och som omfattar mål och
riktlinjer för utbildningen, beliörighetsbcstiimmelser. examensbenämning osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av regeringens uppdrag till UHÄ har det visat
sig svårt att i en teknisk högskoleutbildning förena dedelmål som låg till
grund för tidigare föreslagen utbildning i arbetsmiliöutformning. Mot denna
bakgrund bör utbiklningsmålen omprövas. Arbetsmiljön som helhet - med betoning
av industriella förhållanden - bör dock fortfarande vara den centrala utgångs­punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Karl-Erik Hälls fråga om antagningskraven för
utbildningen i arbetsmil-jÖLitformning ligger, efter vad jag förstår, en oro
för att de grupper som saknar formell hehöiiiiliet f(&amp;quot;&amp;gt;r
civilingenjörsutbildning men som har lång arbetslivscifarenliet inom
arhctsiiiiljöonirådet skulle utestängas från utbild­ningen, ,Iag kan tVirsäkra
att denna oro är obefogati, I uppdraget till UHÄ framhålls särskilt att
utbildningen bör planeras så att kurser inom denna kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om antagnings­kraven för viss utbildning vid högskolan i
Luleå&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgöra ett
led i en återkommande utbildning för den nyssnämnda gruppen. Vidare har
regeringen uppdragit åt UHÄ att lägga fram förslag om inrättande av en
yrkesteknisk högskoleutbildning inom arbetsniiljöområdet. Även denna utbildning
är avsedd för redan yrkesverksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag nämna att uppdraget till UHÄ har
föregåtts av diskussioner med bl. a. rektorsämbetet vid högskolan i Luleå.
Vidare har det på sedvanligt sätt tagits upp med arbetstagarorganisationerna
genom statens förhandlingsråd. Samtliga organisationer har därvid accepterat
regeringens förslag till utredningsuppdraget i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 6 KARL-ERIK HÄLL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egentligen beklagar jag att jag behövde ställa den här
frågan, för jag trodde att saken var avklarad i sin helhet i och med det beslut
som riksdagen fattade den 29 april. Men jag borde kanske ha förstått att denna
fråga var mera laddad än så och att den skulle återkomma på något sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var redan i juni som jag fick reda på genom högskolan
att regeringen troligtvis höll på med någon förändring av bestämmelsernas
utformning och uppdraget till UHÄ. Jag tog då genom partikansliet kontakt med
departe­mentet och fick beskedet att man egentligen inte gör någonting annat än
effektuerar det av riksdagen tidigare fattade beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är det uppenbarligen så, av svaret att döma, att vi har
olika uppfattningar om vad riksdagsbeslutet egentligen innebar. Jag försökte i
den debatt vi då hade, där Jan-Erik Wikström var närvarande en stund, att tala
om att reservanternas uppfattning var att man egentligen skulle göra vad
riksdagen tidigare hade beslutat och komplettera sedan med det UHÄ föreslår,
nämligen att få denna utbildning som en permanent linje snarast möjligt vid
Tekniska högskolan i Luleå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förefaller som om man skall ändra
antagningsbestämmelserna och målsättningen. Då är min fråga: Hur kan man
försäkra mig att min oro är obefogad? Jag tänker på antagningskraven och på dem
som enligt mitt förmenande med den nya ordningen ställs utanför möjligheten att
få denna utbildning. Ändå säger man att de skall kunna antas. Jo. man talar om
att man skall åstadkomma återkommande kurser inom ramen för den här
utbildningen. Vad vi har begärt är ju inte den typ av utbildning som nu
föreslås, utan vi har begärt att man skyndsamt skall få till stånd en
utbildning som skapar antagningsmöjligheter för de grupper av sökande som vi
ursprungligen avsåg skulle vara med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svaret är naturligtvis skrivet så att jag under de få
minuter som står mig till buds inte helt har kunnat analysera det som anförs i
den näst sista satsen. Men jag vill ställa en fråga: Är det på det sättet att
uppdraget innebär att de som vi ursprungligen avsåg skulle vara behöriga att få
denna utbildning fortsätt­ningsvis också skall vara behöriga? Eller är det
fråga om en civilingenjörs­utbildning, så som det framgår av promemorian och de
gällande antagnings­bestämmelserna? Jag är inte helt klar över vad man menar,
men mig'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förefaller
det som om man radikalt, som jag har sagt i min fråga, nu har ändrat
förutsättningarna för den här utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill lämna utbildningsministern ett råd: Släpp
prestigen i den här frågan och sätt i gång den utbildning som riksdagen en gång
har beslutat om, och gör det utan onödiga dröjsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 7 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM: Herr
talman! Jag är fullständigt prestigelös i varje fall i denna fråga. Jag vill
gärna säga att min avsikt inte alls har varit att ändra på de möjligheter som
tidigare skulle ha planerats för de i yrkeslivet verksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi talar om kurser och om YTH-utbildning som skulle göra
det möjligt för dessa sökande att den vägen komma in på denna kvalificerade
utbildning. Jag tycker att det är synnerligen angeläget att utbildningen kan
komma till stånd. Av promemorian till UHÄ framgår att vi räknar med att denna
utbildning skall komma i gång hösten 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
användningen av inkomsterna från försäljfting av nyöversättning­en av Nya testa­mentet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 8 KARL-ERIK HÄLL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Får jag då bara fråga, för att jag skall vara
något klokare efter den här överläggningen; Vad är det för kurser som
utbildningsministern nu talar om? Är det en kursverksamhet som skall förbereda
de sökande som vi talar om och därmed göra det möjligt för dem att komma in på
den mera kvalificerade utbildning som tydligen i huvudsak ändå skall bedrivas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 9 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM; Herr
talman! Svaret är ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Svar på fråga 1981/82:22 om användningen av
inkomsterna från försäljning av nyöversättningen av Nya testamentet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eva Hjelmström har frågat mig av vilka skäl
staten skänker bort försäljningsintäkterna för Nya testamentet till de kyrkliga
förlagen och Svenska bibelsällskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill besvara frågan genom att hänvisa till att
riksdagen den 12 december 1978 godkände principerna för ett avtal om villkoren
för utgivning av Bibelkommissionens nyöversättning av Nya testamentet som
träffats mellan staten å ena sidan och Liber Grafiska AB. Svenska
bokförläggareföreningen. Kristna bokförläggareföreningen och Svenska
bibelsällskapet å den and­ra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av propositionen som låg till grund för riksdagens
godkännade framgår, så långt rör förhållanden som kan vara av intresse för
svaret på Eva Hjelmströms fråga, följande. Utgivningen av SOU-utgåvan av den
nya översättningen skulle i vanlig ordning ombesörjas av Liber Grafiska AB.
Övrig utgivning skulle enligt avtalet ombesörjas av de förlag som kunde ha
intresse av en sådan utgivning. Därvid skulle samma villkor gälla för samtliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om användningen av inkomsterna från försäljning av
nyöversättning­en av Nya testa­mentet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgivare.
Särskilt markerades att Liber inte skulle ha någon fördel framför övriga förlag.
Den ersättning för upphovsrätten som staten hade rätt till skulle överlåtas
till Svenska bibelsällskapet och gå till en fond. avsedd att bekosta fortsatt
bibelforskning och stimulera intresset för bibeln. Riksdagens godkännande var
enhälligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 11  EVA HJELMSTRÖM (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tlerr
talman! Jag tackar Jan-Erik Wikström för svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag är samtidigt medveten om att frågan borde ha
onifornnilerats. Jag borde ha frågat utbildningsministern om han var medveten
om konsekven­serna av det beslut som riksdagen fattat. Jagskall villigt erkänna
att i'(inte var det. bl. a. beroende på att vi så effektivt utestängts från
utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag borde också ha ställt frågan: Är
utbikliiingsniinistern beredd att ompröva beslutet från år 1978 mot bakgrund av
de allmänna åtstramningarna på kulturområdet i övrigt','&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens beslut skall naturligtvis uppfyllas. Men av
riksdagen fattade beslut är uppenbarligen inte på något sätt heliga - det visar
inte minst gårdagens allmänpolitiska debatt, där det som var självklart i våras
nu. några månader senare, ses som förgängligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Faktum äv trots allt följande. Staten har bekostat
översättningen av Nya testamentet, men vinsterna av denna översättning skall
ges till Svenska bibelsällskapet, detta i en tid då kulturlivet i övrigt
drabbas av mycket kraftiga uerskärningar. Kulturrådet har fått order att på
sikt dra ner sina utgifter med 20 %. Fria grupper, konsthantverkare,
bildkonstnärer- listan skulle kunna göras oändligt lång - tvingas inte bara att
dra ner på verksamheten utan i många fall att helt upphöra med sitt arbete.
Biblioteken stänger eller minskar sina öppethållandetider. Boken som medium är
i fara därför att litteraturstödet urholkas. Att i det läget ge ät dem som
redan har förefaller mig inte bara tvivelaktigt utan också felaktigt och
oklokt, även om det överensstämmer med Lukas 19:26,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är. herr talman, övertygad om att Bibelsällskapet
också utan dessa pengar skulle kunna bedriva det arbete som fonden är avsedd
för. Jag vill upprepa vad jag frågade inledningsvis: Är utbildningsministern
också i denna fråga så prestigelös att han är beredd att ompröva beslutet och
förelägga riksdagen en ny proposition? Eller kan vi förutsätta att det
fortsättningsvis, när kulturarbetarna får nådepengar från regeringen, kommer
att stå: &amp;quot;Saliga är ni som är fattiga. Er tillhör Guds rike.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det här var nog det snurrigaste inlägg som
jag har hört i den svenska riksdagen, och det vill inte säga litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En enig riksdag har 1978 fattat ett beslut om de principer
som skall gälla för den här utgivningen, Alla partier har varit överens om
detta. Eva Hjelmström har varit okunnig om det riittu fövhåUandet och stulh en
fråga, och så beklagar hon att hon inte har ställt några andra frågor!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När man nu
tar reda på fakta, är det här såvitt jag förstår en uppgörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som det
inte finns n:'igon anledning att ändra på. Ser jiian p;i statens andel.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finner man
att en försäljning av Nya testamentet på en halv miljon exemplar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär
att statens momsintäkter blir 5,7 milj.  kr.  Dessutom får Liber&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jt oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;självfallet
ersättning för de filmer som ligger till grund för tryckningen. Vid___ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motsvarande
försäljning får Svenska bibelsällskapet i royalty75l) 110(1 kr. Den     &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;q.. &lt;/span&gt;fQyi;„,n,i liA svenska riksdagen
har enhälligt funnit att det är ganska naturligt att royaltyn     r  
avKätliiin&amp;lt;y till för liversiittningsarbetet inte skall tillfalla staten
utan tillfalla Bibelsällskapet    skosskonto för bibelforskningsiindaniål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att det finns länder och partier som
;ir specialister på att förhindra utgivning av biblar, I värt land har vi
frihet att trycka biblar, och staten har sagt att vi tycker att det är
värdefullt att Svenska bibelsällskapet kan få det lilla stöd som beloppet
75()(l()ll kr, innebiii, när staten genom momsen får 5,7 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 13 EVA IIJELMSTRÖM (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi skall inte slåss om siffror och om hur
mycket Svenska bibelsällskapet kommer att tjäna på detta. Jag vill bara
konstatera att utbildningsministern uppenbarligen inte är beredd att ändra på
detta beslut, och det beklagar jag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag frågar mig dä om utbildniiigsniinisterii är beredd att
vara lika generös mot kulturlivet i övrigt. Annars får väl ändå det här
betecknas som litet giand av ett rövarnäste,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 14 Utbiklningsiiiinistern JAN-ERIK WIKSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är självfallet min ambition att göra allt
vad jag kan för att stärka kulturen. Men om vi nu håller oss till sakfrågan, så
finns det ju ingenting kvar av de insinuationer som Eva Kjelmstiöm har kommit
med. Detta är en uppgörelse som triiffats och som riksdagen i dess helhet har
godkänt. Vem är jauatt jaui efterhand i den svenska riksdagen skulle föreslå en
förändring? Det vore verkligen uppseendeväckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den enda glädjen med den här frågan är att den ytterligare
har dragit uppmärksamheten till nyöversättningen av Nya testamentet. För den
effekten ber jag att få tacka Eva Hjelnistiöm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 15  EVA HJELMSTROM (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag framhöll redan i mitt första inlägg att
om man 1978 hade insett konsekvenserna av detta bcsliu. sa ifrågasätter jag om
riksdagen verkligen hade gått med på det. Om uthiklningsmiiiistern är sä
prestigelös som han tidigare framhöll, sä borde lian kinina tatta ett sådant
här beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 i Svar på fråga   1981/82:14 om förlängd tid  för
avsättning till skogskonto&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 16 Ekonomi- och budgetministem ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bertil Jonasson liar - mot bakiirimd av
siranharkborrens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förlängd tid för avsättnifig till skogskonto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;härjningar
i främst norra Värmland - frågat mig om jag redan i höst avser att kigga fram
förslag om en förlängning av tiden för avsättning till skogskon­to.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om förlängning av skogskontots löptid har tagits
upp av virkesför-sörjningsutredningen. I en framställning som överlämnades till
mig i våras har utredningen föreslagit att löptiden i skadefallen skall
förlängas från f. n. tio år till tjugo är. Framställningen har
remissbehandlats. Förslaget har fått ett blandat mottagande av
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med tanke på de delade meningar som finns beträffande
förslaget är jag inte beredd att nu föreslå en förlängning av löptiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Virkesförsörjningsutredningeii kommer inom kort att avge
sitt slutbetän­kande. Betänkandet kommer att innehålla förslag till åtgärder
inom bl, a, skatteområdet för att stimulera enskilda skogsägare att höja
avverkningsvo­lymen. Jag avser att ta slutlig ställning till
skogskontolagstiftningens utformning när betänkandet har remissbehandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 17 BERTIL JONASSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka ekonomi- och
budgetministem försvaret. Jag måste emellertid konstatera att jag är besviken
över innehållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadorna pä skog genom insektsangrepp, speciellt av
granbarkborren, liksom stora stormskador har varit väldigt svåra i Värmland,
särskilt i norra Värmland. Många skogsägare har under en dryg tioårsperiod måst
avverka huvuddelen av sitt skogsinnehav, alltså vad som växer under en hel
omloppsperiod på 1(10 år. Insättning på skogskonto har då skett för att man
inte skulle behöva skatta bort inkomsterna av avverkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu utfaller skogskontona till beskattning efter tio år,
samtidigt som den kvarvarande skogen -det kan finnas en del kvar. det sisla som
går- hotas av fortlöpande skador och måste avverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förlängning av skogskontonas löptid när det gäller
sådana här avverkningar är absolut nödvändig, såvitt jag kan se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärden behövs alltså för att ge skogsägarna möjligheter
att avverka den skog som nu mäste avverkas, annars bromsar man avverkningarna.
Det är också helt nödvändigt om skogsiigarna skall ha några pengar att sätta in
i sin skog när skogsvårdsåtgärderna kräver sitt under en 20-3()-årsperiod fram­över.
Skogsägaren måste ju också själv leva under tiden som han jobbar med
skogsvårdsåtgärder i skogen. Åtgärden är nödvändig även ur samhällets synpunkt
för att skog över huvud taget skall komma tillbaka pä de här markerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har också tidigare varit inne på att de här kontona
skulle knytas till fastigheten för att man där sktille ha pengar tillgängliga
framöver även om marken byter ägare, men det har virkesförsörjningsutredningen
inte sagt någonting om. Det får man återkomma till. Nu har man emellertid lagt
fram ett förslag, som också budgetministem redovisar, till en skogskontoförläng­ning.
Det är en enhällig virkesförsörjningsutredning som har lagt fram förslaget. Man
vet att det har betydelse när det gäller att få fram virke framöver och för de
skador som hotar. Budgetministern har tidigare varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;positiv
till den här frågan, men nu är det nödvändigt med ett beslut snarast möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas trots allt att det skall kunna bli ett positivt
beslut som man kan tillämpa redan vid 1982 års taxering. Till sist vill jag
bara fråga budgetmi­nistem om det finns en annan väg att gå för att klara det
här. Det är nämligen högst nödvändigt att man får saken klarlagd till 1982 års
taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 18 Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är riktigt som Bertil Jonasson säger att
jag när vi senast diskuterade den här frågan inte hade fått materialet. Därför
sade jag att vi skall pröva saken välvilligt och att vi skall göra det med
största skyndsamhet. Det har vi också gjort. Vi har snabbt fått i väg
materialet för att få olika remissinstansers bedömning av det. Niir det kom
tillbaka visade det sig att bl. a. riksskatteverket - för att peka på en viktig
remissinstans - hade uppmärksammat de många kontrollproblem som förekommer. Jag
tror att Bertil Jonasson förstår att det under sådana omständigheter finns all
anledning att se på frågan mera grundligt. Vi har bedömt detvara riktigt att
göra en helhetsbedömning av virkesförsörjningen i samband med att
virkesförsörjningsutredningen kommer med sitt slutbetänkande inom en ganska
snar framtid. Det är huvudmotivet till att jag i dag inte tar ställning till
det här. Inte heller tror jag att det är möjligt att, som Bertil Jonasson
önskade i sitt första inlägg, få ett ikrafltriidande till 1982 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bertil Jonasson frågar vidare om det finns något
alternativ. Det är onekligen så, herr talman, att man genom de allmänna
investeringsreserver­na har en möjlighet att förlänga tiden med sju år. Jag är
viil medveten om att det då är en viss skillnad i möjligheterna att ta ut
pengar för privat konsumtion. Men om man vill använda pengarna för investering
i fastighe­ten, finns det en god möjlighet till förlängning i fråga om
skogskontona. Därför menar jag att det finns alternativ. Kontrollproblemen är
stora, och det är ändå - måste vi nog säga - en förhållandevis liten volvm som
berörs. I den kommun som Bertil Jonasson särskilt har omnämnt lär det vara inte
mer än sex skogsfastigheter som ligger över 50 (100. och två av dem över 100
000. Det ger en viss uppfattning om kvantiteten av problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förlängd tid för avsättning till skogskonto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 19 BERTIL JONASSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När jag fick propositionsförteckningen
förstod jag att det var hinder eller krångel på något håll. och därför
framställde jag den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget har fått ett blandat mottagande, säger
budgetministern. Jag vet att bl. a, en majoritet inom länsstyrelsen i Värmland
har varit negativ till det. Med utgångspunkt i den diskussion vi hade där säger
jag rakt ut att jag har en känsla av att man diir helt enkelt inte begriper
problematiken i skogen i samband med dessa fr:°igor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är en dock en principfråga som man måste knäcka inte
bara när det gäller Värmland utan även för andra delar av vårt land. diir man
råkar ut för samma problem. Om det inträffar en skada på skogen med sjukdomar
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förlängd tid för avsättiting till skogskonto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;följd och
man därför behöver ta bort viss skog för att hindra att även andra
skogsfastigheter angrips, måste denna möjlighet finnas. Då kan man bekämpa
skogsskadorna på ett bättre sätt i tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetministern sade att det finns kontrollproblem. Det
kan så vara. men såväl skogsstyrelsen som skogsvårdsstyrelsen är införst:°idda
med att det i de fall som här avses är ganska lätt för vederbörande
skogskoiisulenter ute i bvgderna, som känner till förhållandena, att avge
yttranden i frågan. De bör genom ett mycket enkelt förfaiande kunna intvga om
skogskontot härleder sig från insektsskador i skog,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Butlgetministem sade också att det i den kommini som jag
åsyftar inte rör sig om mer än sex fastigheter och en liten volym. Varifrån ni
har fått de uppgifterna kan jag icke fatta, ,lag skulle önska att de berörda
hörde :iv sig till er. De gör det till mig, och jag vet att de är betyilligl
fler, Biidgetniinistem har nog fått de uppgifter han nämnde här. men jag vill
]iåslå att siffran inte är korrekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 20
Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN: Herr talman! Jag har fått den här
uppgiften, och j:ig utgår ifrån att det aren riktig information,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Niir Bertil Jonasson ifrågasätter remissinstansernas
ti&amp;quot;i)värdighet \id bedömningen av sakfrågan är det närmast
majoritetssidaii i länsstyrelsen i Värmland som han syftar på. Men jag hänvisade
i min replik fiamfiir allt till riksskatteverket, och jag hoppas att
BertilJonasson inte vill fälla samma dom om dess möjligheter att bedöma
kontrollsidan. Det gäller framför allt att se på hiudaii situationen är tio år
senare än den tidpunkt då viiulfäilningen ägde rum. Där liar man ett
tidsproblem av betydande storlek. Jag nämner håra ilet - det finns många andra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 21   BERTIL JONASSON (e);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vet att tiet är fr:°in
skaltemvntliglieters sid;i som nian framfört betänkligheter, av skäl som här
anförts. .I;ig vill ändå påstå att om vederbörande hade varit i norra Värmland
och sett de oknitliga hvggen som blir ofrånkomliga, då skulle man verkligen ha
lagt sig vinn om att försöka lösa problemet. Det ;ir en faisot som drar fram
med omfattande skogsv;°irdsåt-gärder som följd. Men det går att liisa problemet
på det s:itl som jag Ikir liar nämnt. Det går att skilja ut de konton som
ans()kiiingarn;i gäller. Det krävs bara en tillstyrkan från vederbörande
skogstjänstenian. som väl känner till den tioårsperiod bakåt i tiden som det är
fråga om och de avverkningar som då skett. Jag anser att det vore synnerligen
olvckligt. om m;ni skulle behöva vänta på virkesförsörjningsutredningens
resultat, innan nian g(&amp;gt;r någon­ting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väl ändå så. herr budgetministcr. att man inte &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;Iku- &lt;/span&gt;möjlighet att s:uiiticligt sätta
in pengar både p:°i skogskonto och på investeringskonto.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 S
Svar på fråga 1981/82:18 om återbetalningen av mervärdeskatt     Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=107 height=83&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=83 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15
  oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Om återbetalning­en UV mervärde­skatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 22
Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTCN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Tommy Franzén har frågat mig om regeringen
har för avsikt att vidta nägra omedelbara åtgärder för att förhindra fortsatta
svindlerier kring mervärdeskatten och vilka åtgärderna i så fall är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag utgår från att de affärer som Tommy Franzén syftar på
är det missbruk av mervärdeskatten när det gäller bl. a. handeln med guld som
har fått såstor uppmärksamhet imder den senaste tiden. Dessa affärer är
allvarliga och kan självkillet inte tolereras. Jag vill dock peka på att
niyntligheterna har upptäckt dem oeli kunnat ingripa mot dem. Jag har också
erkirit att de närmast berörda länsstyrelserna nu anser sig kunna bemästra
situationen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I maj i år gav regeringen mervärdeskattcutredningen i
uppdrag att utreda frågan om den s. k, fiktiva mervärdeskatten. Jag räknar med
att de förslag som utredningens arbete kan ge anledning till kan föreläggas
riksdagen i början av nästa år. Vidare pågår nu beredningen inom
regeringskansliet av de förslag om bl. a, personalförstärkningar på
mervärdeskatteenheterna som riksskatteverket har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till sist \ill jag ta upp frågan om
storleken av den mer\ärdeskatt som länsstyrelserna återbetalar till de
skattskyldiga. Det är riktigt att denna skatt har stigit kraftigt under de
senaste åren. Detta ;ir dock naturligt. Skattesatsen höjdes hösten 1980, När
företagets inköpskostnader stiger (ikar också deras ingående nier\';irdeskatt.
Visserligen ökar (.1;) ocksä i normalfallet den utgåentle mervärdeskatten, men
för t, e\, företag som exporterar varor gäller att de inte är skyldiga att
betala mervärdeskatt pä sin egen omsättning. Ökningen av den ingående skatten
motsvaras därför inte av någon ökning av den utgående skatten, vilket
innehäratt kr;iven p;) återbetalningarökar. Den värdemässigt starkt ökade
importen av råolja ;ir ett ann:it skäl till de ökade återbetalningarna. Den s.
k, fiktiva mervärdeskatten kan enligt min mening ha haft endast en mycket liten
inverkan på återbetalningarnas storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 23
TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har blivit en lönande affär att fuska
metl momsen. Det är här fräga om snabba pengar, som betalas ut med hjälp av
faktinaförfalsk-ning. smuggling eller andra ocgentliga metoder, som det är
möjligt att använda - som jag ser det - i huvudsak pä grimd av bestämnielserna
om s, k. fiktiv moms och på grimd av en underbemannad kontrollapparat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har på senaste tiden i pressen redo\isats en del fall.
där just momsen varit föremål för fusk. Genom att man kan utkräva moms för en
vara som det aldrig redovisats eller kommer att rediivisas moms för öppnas
mycket stora nuijliglieter att fuska, N;ir sedan inte regeringen - &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="/ilket"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;\ilket&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jag tidigare diskuterat med Rolf
Wirtén - är villig att medverka till :itt föistärka resurserna d;) det galler
kontrollapparaten, blir naturligt\is resultatet, inte o\änt:it. det som
redovisas i pressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en tidningsartikel fiåii slutet av september säger
kriniinalinspektciren i Göteboru.  Leif Holst. betriifkuide uuldsmuiiulint: att
verksamheten har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om återbetalning­en av mervärde­skatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggts upp
enbart med tanke på att få ut den s. k. fiktiva momsen från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 budgetpropositionen i januari ställde sig regeringen
kallsinnig till länsstyrelsernas krav pä resursökningar, som riksskatteverket
tillstyrkte. De kraven var inte tillriickliga, enligt min mening, utan de var
säkert tilltagna långt i underkant - med tanke pä regeringens
avrustningspolitik beträffande den offentliga sektorn, I Stockholm har
momsenheten begärt ytterligare 26 tjänster, utöver de 13 som ganska nyligen
tillkom. Jag anser att dessa krav måste tillmötesgås, om det skall bli möjligt
att göra något åt de här svindlerierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare måste lagstiftningen ändras, sä att det blir
möjligt att kräva mer hållbara bevis än nu. Exempelvis kan en sådan bestämmelse
införas att införselbevis från det importerande landet - alltså det land dit
det svenska företaget exporterat - måste företes innan man kan fä en
återbetalning av momsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetministem säger i svaret att myndigheterna har
upptäckt och kunnat ingripa mot de här transaktionerna och att han erfarit att
de anser sig kunna bemästra situationen. Låt mig med anledning av det anföra
några tidnings­citat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det fuskas med mycket stora momsbelopp. Vi har ingen
möjlighet att stoppa fusket.&amp;quot; Så säger enligt en tidningsartikel den 28
september Lennart Mellbin, som är chef för mervärdeskatteenheten i Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en annan artikel, den 27 september, heter det: &amp;quot;Det
är för lätt att få ut momspengar från staten och det är nästan omöjligt att
avslöja fusket, säger kriminalinspektör Leif Holst.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle kunna ta fler sådana exempel, men tyvärr räcker
inte tiden till. Jag skulle då vilja fråga ekonomi- och budgetministern: Är
detta verkligen att kunna bemästra situationen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 24
Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att man upptäckt det fusk som givit rubriker
i tidningarna -Tommy Franzén refererade kortfattat till dem i slutet av sitt
anförande - är väl just ett bevis för att apparaten som sådan fungerar. Sedan
kan man naturligtvis alltid, som Tommy Franzén nu gjorde, försöka visa sig
duktig genom att hänvisa till att man önskat flera tjänster och mera resurser.
På den punkten kan vi naturligtvis hålla pä och överbjuda varandra. Tommy
Franzén gjorde detta i samma andetag som han sade att länsstyrelserna fått nya
tjänster. Det visar, precis som Tommy Franzén själv sade. att det här är ett
område där regeringen har satsat resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det giiller själva organisationen av kontrollapparaten
har jag just givit mervärdeskatteutredningen tilläggsdirektiv för att i den mån
det går förbättra kontrollapparaten. Där får man också pröva den idé Tommy
Franzén tog upp, att kräva ett införselbevis i exportlandet, i första hand när
det gäller guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller alla de frågor som Tommy Franzén här tar
upp har alltså budgetdepartementet och övriga fackdepartement i regeringen
ingripit för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att i tid
förbättra och förstärka organisationen och om möjligt eliminera    Nr 9
fuskmöjligheterna. Vi har precis samma strävan - fusket kan inte tolere-   
Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 25 TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;q,,, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;återbetalning-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om jag är duktig eller inte får naturligtvis
budgetministern     ,, mervärde-tycka vad han vill om. Vad jag ville säga var
att vi. långt innan de här frågorna     ekritt kom upp. i pressen ställt krav
på ökade resurser till bl. a. momsenheterna. Regeringen har gått med på en del
av dem. men en hel del av de krav som länsstyrelserna ställt på förstiirkning
av momsenheterna och fått riksskatte-verkets stöd för kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 9
februari i år sade budgetministern i en debatt vi hade; &amp;quot;I dag har vi.
Tommy Franzén, problem att sprida resurser omkring oss. Jag trodde faktiskt att
t. o. m. Tommy Franzén insåg att landets resurser i dag inte tillåter alltför
expansiva åtgärder i något avseende.&amp;quot; Detta sades med anledning av att
regeringen inte tillgodosett kraven från länsstyrelsen och riksskatteverket i
den utstriickning som jag ansåg att man borde ha gjort. Men med tanke på
slutorden i budgetministerns anförande hyser jag förhoppningen att regeringen
vid den nuvarande beredningen i regerings­kansliet inte fortsätter på den
inslagna vägen utan i stället verkligen överväger att ställa resurser till
förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetministern säger att de här frågorna har setts över.
Det tycker jag borde ha resulterat i någonting långt tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att ställa resurser till förfogande för att i möjligaste
mån förhindra detta fusk - jag hävdade det också den 9 februari - måste betala
sig många gånger om. Därför menar jag att det vore galet att vägra att släppa
till de resurser som begärs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
26 Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN: Herr talman! Låt mig bara säga att
regeringen gav riksskatteverket uppdraget att göra en översyn av
länsstyrelsernas medvärdeskatteenheters organisation. Det arbetet är slutfört,
och vi har just fått förslagen remissbehandlade - det arbetet var färdigt den
15 september. Jag vet inte om det är någon långsam hantering precis, Tommy
Franzén, Nu pågår berednintien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 TOMMY
FRANZÉN (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det omtalades ju redan i budgetpropositionen
i januari vad riksskatteverket hade gjort. Då krävde man 50 tjänster, och det
orkade regeringen inte med. Om man sedan har remissbehandlat förslaget senare
tycker jag det är en onödig fördröjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja visa på ännu en omständighet när det
gäller kontrollresur­serna för momsen. 1 Sverige ;ir kontrollen så uppbyggd att
man kan göra en kontroll av ett företag vart fyrtiofemte år. När
skatteutskottet förra året var i Danmark fick vi veta att den kontrollapparat
man diir har är så uppbyggd att man kan göra en kontroll av varje företag varje
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om sammansätt­ningen av utred­ning rörande erfa­renheterna
av lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är stora skillnader. Jag har inte ställt krav på att
vi skall förbJittra vår kontrollapparat så att den blir i nivå med den danska
modellen. Men i motsats till budgetministem tror jag att en (ikning av
resurserna för att skapa bättre kontroll också skulle ge större inkomster,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§ Svar på fråga 1981/82:12 om sammansättningen av
utredning rörande erfarenheterna av lagen om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 28 Handelsministern BJÖRN MOLIN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Gertrud Sigurdsen har frågat om jag avser att
också bereda parlamentariker plats i utredningsarbetet rörande lagen om förbud
mot investeringar i Sydafrika och Namibia. och om svaret är nej - varför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslöt den 30 oktober 1980 att göra en översyn
av lagstift­ningen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, Den I
december 1980 förordnades justitiekanslern till utredningsman. Därjämte utsågs
fyra sakkininiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till denna översyn var att riksdagen under
riksmötet 1979/80 uttalade att det var motiverat att regeringen gjorde en
genomgång av lagens tillänipniiig samt att denna genomgång borde bilda
utgångspunkt för en kartläggning av möjligheterna för Sverige att vidta
åtgärder även på andra områden såsom överföring av teknologi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den påbörjade genomgången av Sydafrikalagen har i första
hand till syfte att belysa hittillsvarande erfarenheter och effekter av lagen
bl, a, i avsikt att konstatera eventuella luckor i bestämmelserna. Med
utgångspunkt från denna genomgång skall utredningen pröva möjlighetema att gå
vidare med åtgärder mot Sydafrika som skulle kunna komplettera den svenska
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har. enligt vad jag har inhämtat, hittills i
huvudsak varit sysselsatt med en genomgång av lagens tilkimpning. Detta arbete
är i första hand av juridisk-teknisk natur. När frågan om möjligheter att vidta
åtgärder mot Sydafrika på andra områden skall behandlas, avser jag att låta
parlamentariker delta i översvnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29
GERTRUD SIGURDSEN (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka handelsministern för
svaret som är mer positivt än det hans föregångare gav mig i mars. Växling vid
makten kan vara positivt ibland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sydafrikanska regimen fortsätter att utmana
världsopinionen. En förkrossande majoritet av FN:s medlemsstater har fördömt
Sydafrikas ockupation av Namibia, men Sydafrika nonchalerar FN:s plan till en
fredlig lösning av Namibi;ifrågan, Sydafrika bar invaderat södra Angola,
Politiska dödsdomar avkimnas fortfarande, Ola Ullsten saile inlTir FN:s
generalför­samling för någon månad sedan att sanktioner &amp;quot;är del enda språk
som Sydafrika förstår&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Sverige har vi bedömt situationen i Sydafrika som så
unik att vi har beslutat om en lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och
Namibia. och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksdagen
har sedan beslutat om en översyn av lagstiftningen och uttalat att man
samtidigt skall se om vi kan vidta ytterligare åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sydafrika har stiftat olika lagar som kan komma att
inverka också på de svenska företagens verksamhet. Bl, a, har man infört en lag
om &amp;quot;nationella nyckelsektorer&amp;quot; som innebär att vissa företag måste
sätta upp kommando-trupper för att försvara sig. Gruvindustrin är en
nyckelsektor, och alla industrier som på något sätt ;ir kopplade till gruvorna
berörs av lagen. Svenska företag som Sandvik, Alfa Laval och Fagersta
tillverkar saker som används i gruvindustrin. SKF:s kullager används med all sannolikhet
i den militära produktionen. Hur är det möjligt för de svenska företagen i
Sydafrika att inte dras in i apartheidreginiens totalstrategi?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har tagit upp dessa frågor för att belysa
hur politiskt laddade våra relationer till Sydafrika är. Jag tycker också att
tillämpningen av den nuvarande lagen är en i högsta grad politisk fråga.
Tekniken-juridiken är medel att finna formerna för våra politiska åtgärder. Men
vår avsky för Sydafrikas politik får aldrig bli en teknisk-juridisk fråga. Det
är politik, och politik är att vilja. Här är det frågan om vad vi vill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill stiilla två frågor till handelsministern med
anledning av hans positiva svar. När avser handelsministern att tillsätta
parlamentarikerna? Och med tanke på de svårigheter som ofta föreligger i
hanteringen mellan kommerskollegium och de fackliga organisationerna vid
tillämpningen av nuvarande lag kanske det också är befogat med andra direktiv.
Anser handelsministern det angeläget att ge utredningen vidgade direktiv när
politiker tillsätts, eller räcker de direktiv som finns?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om sammansätt­ningen av utred­ning rörande erfa­renheterna
av lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 30
Handelsministern BJÖRN MOLIN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror att Gertrud Sigurdsen och jag i
grunden är ense i den här frågan. Vi var också ense i riksdagens utrikesutskott
när vi beslöt att hos regeringen hemställa om en sådan här översyn för ungefär
ett och ett halvt år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översynen består till att börja med av en mera teknisk
genomgång av lagens tillämpning, och dit hör sådana frågor som
handläggningsordningen. När översynen går in i sitt andra steg och skall pröva
möjligheterna för Sverige att gå vidare med sanktioner mot Sydafrika, är det
naturligtvis en i hög grad politisk angelägenhet. Det är då, som jag ser det
och som jag framhöll i mitt svar. naturligt att parlamentariker kommer in i
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På Gertrud Sigurdsens fråga om när vi kan fatta beslut om
parlamentariker i utredningen vill jagsvara att det är min avsikt att det skall
kunna ske relativt snart, förhoppningsvis före årsskiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gertrud Sigurdsen frågade vidare om direktiven för
utredningen. De är allmänt avfattade och ganska korta och är också utformade
helt och hållet med utgångspunkt i riksdagens skrivelse, som ju byggde på
utrikesutskottets hemställan. Det innebär alltså att med de nuvarande
direktiven finns det möjligheter att behandla flertalet frågor som har anknytning
till Sydafrika-lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1981/82:9-10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10        § Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;
Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:27
till utrikesutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11        § Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;
Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:4
yrkande I till socialutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;yrkande 2 till socialförsäkringsutskottet 1981/82:5 till
arbetsmarknadsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §
Allmänpolitisk debatt (forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 31
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns inget bättre mått på hälsan och
aktiviteten i ett lands ekonomi än sysselsättningen. Om inte nkinniskors
arbetsvilja tillvara­tas, är det ett symtom på att resurser inte anviinds på
ett riktigt sätt. Det betyder att mer än vad som sker skulle kunna produceras,
till nytta för den enskilde och för hela samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför både riktigt och naturligt att
sysselsättningen används som det främsta måttet på tillståndet i ett lands
ekonomi. Debatten här i kammaren i går. liksom så många gånger tidigare,
kretsade också kring våra möjligheter att klara sysselsättningen. Det ämne som
jag nu tar upp igen i debatten kan därför sägas vara genomtröskat både på längden
och på tvären. Men med varje ny dag måste vi på nytt börja diskussionen om hur
vi bäst klarar sysselsättningen och bekämpar arbetslösheten. Det arbetet och
den diskussionen bör aldrig stanna av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här måttet, dvs. sysselsättningen och arbetslösheten,
säger oss f. n. att allt inte är riktigt väl ställt med Sveriges ekonomi.
Alltför många människors arbetsvilja blir inte använd. Alltför mycket
arbetslust, alltför många idéer får inte sitt utlopp. När 127 OOOmänniskor går
utan arbete, som i september i år. är det 127 000 människor som vi skall hjälpa
in i arbete eller utbildning. På den ambitionen finns ingen prutmån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ingen acceptabel gräns för arbetslösheten, helt
enkelt därför att varje människas unika förutsättningar bör tillvaratas i ett
gott samhälle. Varje nivå av arbetslöshet är med den inställningen för hög.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt måste det naturligtvis siigas att vi aldrig når
ett läge där arbetslösheten en given dag är lika med noll. Vi lever i en
föränderlig ekonomi. Människor är på väg till sitt första arbete eller från ett
arbete till ett annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför bör vi, för att få ett riktigt mått på tillståndet
i landets ekonomi, också ta oss en titt på tillgången på arbete. Då måste vi
konstatera att de arbetslösa i dag har alltför få arbeten att söka sig till.
Därför ligger lösningen på de här frågorna i första hand i att få till stånd en
ökad efterfrågan på arbetskraft. Det är också detta som är regeringens avsikt
med de ekonomisk-politiska åtgärder som nu föreslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om vi är oroade här i Sverige för
hälsan i vår ekonomi - när vi f. n. har svårt att bereda 2,8 % av arbetskraften
sysselsättning -vad skall man då säga om hälsan i snart sagt alla andra
jämförbara länders ekonomier, där arbetslösheten är både tre- och fyrdubbelt så
hög som i Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också den frågan vädrades här i kammaren i går, och jag
vet invändningen när man reser den frågan: Vad hjälper det de arbetslösa i
Sverige att det finns miljoner i samma predikament i andra länder? Mitt svar är
naturligtvis: Det hjälper dem inte ett dugg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men insikten om läget i vår omvärld är nödvändig som
bakgrund till en diskussion om våra egna förutsättningar och möjligheter att
bedriva vår egen politik. Vi befinner oss inte på en isolerad ö. Vi har att
agera i en värld som har våra problem i mångdubbel skala. Detta förhållande är
av betydelse för Sveriges ekonomi, som i högre grad än många andra länders
ekonomier är beroende av strategier och handlande i de stora ekonomierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig därför-som bakgrund till diskussionen och som
bakgrund till våra ambitioner och möjligheter - peka på hur illa ställt det är
i de rika länderna i världen. 1 USA är arbetslösheten över 7 %. i
Storbritannien över 11 %, i Danmark 8 %, i Frankrike 7 %, i Belgien över 12 %
och i Italien 9 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle kunna hålla på länge med denna dystra
uppräkning. T. o. m. i Europas starkaste ekonomi, i Västtyskland, är
arbetslösheten dubbelt så hög som den svenska. Och i Finland, som ofta lyfts
fram som ett land som har lyckats, är arbetslösheten mer än dubbelt så hög som
den svenska - och nu stiger den igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 hela OECD-området har arbetslösheten stigit från 21,5
miljoner människor under loppet av 1981 till att bedömas bli 26 miljoner under
1982.1 EG-området har den stigit från 6,9 miljoner människor under 1980 till
9,1 miljoner i augusti 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför är det på detta sätt? Beror det möjligen på ond
vilja, på att politikerna i alla dessa länder saknar känsla för de arbetslösa,
saknar kraft, vilja och intresse att bekämpa arbetslösheten? Nej, det skulle
vara en alltför generaliserande anklagelse. På olika sätt och med olika
framgång sätter man in åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här hemma i Sverige lyfter de svenska socialdemokraterna
gärna fram Storbritannien som ett avskräckande exempel. Där sitter nämligen en
riktig högerregering vid makten. Sedan lägger man ofta till att' den svenska
regeringen håller på att driva oss in i en engelsk situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kanske är det där som förklaringen ligger. Kanske är det
bara i de länder där s. k, borgerliga regeringar styr och ställer som
arbetslösheten är hög. Kanske är det så enkelt att det inte finns några
socialister i länder där man har hög arbetslöshet. Kanske inte ens en hederlig
gråsosse får vara med och styra i dessa länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nej, ingalunda. I Danmark har socialdemokraterna suttit
vid makten i flera år. Arbetslösheten är där 8 %. I Västtyskland har man haft
en socialdemokratisk förbundskansler i många år. Arbetslösheten är där dubbelt
så hög som i Sverige. I Finland har en socialdemokratisk statsminister lett
regeringen i flera år. Kommunisterna, dvs. folkdemokra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;terna, har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken.
Arbetslösheten är där mer än dubbelt så hög som i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte av skadeglädje utan med uppriktigt beklagande
som jag konstaterar att det förhåller sig på det här viset. Men jag gör det för
att försöka sticka hål på föreställningen att socialister sitter inne med den
enda sanna lösningen på hur arbetslöshetsproblemen skall lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orsakerna till den arbetslöshetsvåg som sköljer över de
rika industrilän­derna är många. I första hand beror den på att världshandeln
har råkat i olag sedan oljepriserna mångfaldigats och sedan en rad nya
industriländer skärpt konkurrensen markant på en rad områden. De gamla
industriländerna har att möta ny och hårdare konkurrens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här är inga temporära störningar, utan förhållanden
som de gamla industriländerna har att varaktigt anpassa sig till. Det tar tid.
Misslyckandena ärmånga. Bakslagen är legio. Ändå måste det ske. Vi kominer
aldrig tillbaka till 1960-talets förutsättningar för hög och stadig tillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i denna hårda värld som vi skall klara vår ekonomi
och vår sysselsättning. Har då vi några speciella förutsättningar att klara det
bättre än andra länder, eller går vi oundvikligen mot en fördubbling av
arbetslösheten eller kanske rent av mot ett tre- eller fyrafaldigande som i
Danmark eller Storbritannien?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nej, det får inte ske. och det behöver inte ske. Vi har.
menar jag. vissa förutsättningar som - rätt förvaltade - ger oss möjlighet att
undvika den utvecklingen. Låt mig nämna några.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har fortfarande ett gott internationellt rykte. Vi
har en lång rad välrenommerade företag, som är inarbetade både i den gamla och
i den nya världen. Vi har fortfarande råvaror att förvalta och förädla. Vi har
ett kunnande hos arbetare, tjänstemän och företagsledare av hög internationell
klass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt detta lyfts ofta fram. Men låt mig också peka på
några konkurrens­fördelar som mindre ofta nämns. Vi har både för arbetsgivare
och för arbetstagare starka organisationer, som kan sluta ansvarsfulla avtal
och se till att de hålls. Det är en mycket viktig faktor i konkurrensen, där
leveransför­måga och tillförlitlighet spelar stor roll. Det som hände våren
1980 på avtalsmarknaden skall vi anstränga oss för att göra till ett undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också en effektiv samhällsapparat. När beslut har
fattats här i riksdagen eller ute i landsting och kommuner tröskas de igenom i
förvaltningen med större effektivitet än i de flesta andra länder. Vi har ett
välordnat samhälle. Det är en konkurrensfördel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att man kan säga att det i Sverige finns en
större politisk observans av sysselsättningen. Också det är en tillgång. Jag
tycker, även när jag drabbas av kritiken, att det är en tillgång att
sysselsättningen aren sä central politisk fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist, men kanske viktigast: vi häri Sverige en omfattande
och beprövad arbetsmarknadspolitik. Den har utvecklats successivt. Den har
varit en ovärderlig tillgång under de senaste, svåra åren. Den är en resurs att
lita till också i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med den politikens hjälp har vi
lyckats undvika att hamna i de andra kindernas situation. Vi har t. o. m.
undvikit den arbetslöshetsnivå som rådde i Sverige i början av 1970-talet under
den socialdemokratiska regeringens tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu står vi inför en sannolikt svårare vinter på
arbetsmarknaden än någonsin tidigare under efterkrigstiden. Just därför har
regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya inslag i
arbetsmarknadspolitiken och resursökningar till arbetsmarknadspolitiken. De nya
inslagen och de nya resurserna kommer att spela en stor roll när vi skall klara
av arbetsmark­nadsproblemen de närmaste månaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under sensommaren stod det klart att punktvisa insatser
inte skulle räcka till för att räta upp Sveriges ekonomi. Har man i botten en
vikande efterfrågan på arbetskraft, måste man korrigera den ekonomiska
politiken och komplettera den med arbetsmarknadspolitiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför lade regeringen fram ett omfattande paket av
åtgärder i mitten av september. De åtgärderna har stötts och blötts utförligt,
också här under gårdagens debatt. Låt mig emellertid också från mina
utgångspunkter stryka under att det är viktigt att de olika bitarna var för sig
genomförs, därför att de hör samman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Devalveringen förstärker näringslivets konkurrenskraft.
Den är redan ett faktum. Den hjälper fram tusentals jobb under det närmaste
året. Men den höjer inledningsvis kostnaderna genom högre importpriser. Därför
är komplementet med en sänkt moms en logisk och nödvändig åtgärd. Utan denna
kompletterande åtgärd blir inflationen högre och sysselsättningen sämre. Ett
bevis för det kommer från Handelns forskningsinstitut, som har räknat fram att
arbetslösheten stiger med 10 000 personer bara i detaljist­handeln om inte
momsen sänks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är för mig en gåta hur socialdemokraterna, som värnar
om sysselsättningen, med sådan vetskap kan gå emot förslaget. Om det är så att
man inte hade vetskap om att effekterna var så stora och omfattande så har man
det ändå nu. och man kanske kan ta sitt motstånd under ompröv­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den omlagda kursen när det gäller den ekonomiska
politiken och de ökade resurserna till arbetsmarknadspolitiken har vi radikalt
ändrat utsik­terna på arbetsmarknaden. Industriförbundet räknar med att som en
följd av de ekonomisk-politiska åtgiirderna kommer det fram 30 000-40 000 jobb
-jobb som inte hade funnits utan dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det giiller arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer ca
100 000 människor att beredas arbete och sysselsättning under vintern i
arbetsmark­nadsutbildning och beredskapsarbete. Därutöver kommer åtgärder för
handikappade och svårplacerade - i storleksordningen 55 000-60 000 perso­ner.
Tillskotten i form av arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten, byggen,
frisläpp av investeringsfonder, rekryteringsstöd och bidrag för
långtidsarbetslösa beräknas sänka arbetslösheten med mellan 30 000 och 40 000
jämfört med vad som annars hade blivit fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Läget för
ungdomarna är självfallet ytterligt oroande. Aldrig tidigare har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vi haft så stora ungdomskullar. Samtidigt har vi lägre
efterfrågan på arbetskraft än pä länge. Risken är uppenbar att många unga
miinniskor i ett sådant läge inte känner sig välkomna ut på arbetsmarknaden och
ut i vuxenlivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att hjälpa ungdomarna har vi därför successivt satt in
allt större resurser. Gymnasieskolan är dimensionerad för 110% av varje kull
16-åringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi öppnar nya möjligheter för 16-17-åringar att fa
företagsförtagd utbildning, dels med tanke på dem som är skoltrötta. dels för
att vi vet att ett effektivt sätt att förmedla yrkeskunskaper är att göra det
ute på arbetsplat­serna. Vi försöker därför också väcka nytt liv i
lärlingsutbildningen. Och det finns fortfarande möjligheter att få
beredskapsarbeten, också för 16-17-åringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ungdomar över 18 år har vi öppnat
arbetsmarknadsutbildningen. Den står nu öppen för ungdomar från 18 ar och uppåt
mot att tidigare ha gällt ungdomar från 20 år och uppåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har vidgat beredskapsarbetena till att gälla också den
enskilda sektorn. Det är någonting som många arbetsförmedlare har bett om. Och
vi vet sedan tidigare att många ungdomar som har haft beredskapsarbete i den
sektorn har beretts varaktig sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men viktigast är att man efterfrågar fler ungdomar ute på
den reguljära arbetsmarknaden. Utbildning räcker inte. om det inte finns någon
efterfrå­gan på deras utbildning och tjänster. För att hjälpa fram den
expansionskraft som ändå finns i näringslivet har vi därför infört ett särskilt
rekryteringsstöd. Vi har gjort det därför att vi hoppas att företagen resonerar
logiskt och bedriver en förutseende personalpolitik. Om företagen vet med sig
att de behöver ny personal under loppet av 1982, bör de anställa denna
arbetskraft redan nu. Under perioden fram till den 1 april får de då
kompensation för samtliga arbetsgivaravgifter för nettoökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också infört ett särskilt bidrag för
långtidsarbetslösa. Det är när man går arbetslös under en längre tid som de
sociala konsekvenserna och riskerna blir akuta. Vi kommer också att införa en
rätt för alla arbetsgivare att provanställa, för att därmed öka möjligheterna för
människor, inte minst för ungdomar, att få visa vad de går för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men viktigast av allt är att devalveringen,
räntesänkningen och den förhoppningsvis kommande momssänkningen ger företagen
anledning att se översina strategier och sin rekrytering. Nu har nämligen
näringslivet fått den chans det bett om och förtjänat. Nu förväntar jag mig att
näringslivet reagerar på dessa nya möjligheter, att företagen plockar fram sina
investeringskalkyler och räknar om dem utifrån nya förutsättningar, att de drar
i gång en expansion som tidigare inte har varit motiverad. Jag förväntar mig
vidare att-företagen ser över bemanningsplaner och försöker tidigare­lägga den
rekrytering som är möjlig, att de ställer upp med praktik-, lärlings-och
beredskapsarbetsplatser- att de, kort sagt, gör sitt biista för att visa att
näringslivet och inte minst industrin kan bjuda bra arbetsplatser och för att
ge ungdomarna den chans dessa förtjänar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till följd av alla dessa åtgärder har konjunkturinstitutet
kommit med en     Nr 9 preliminär bedömning av de ekonomiska utsikterna för
1982, Arbetslösheten     Torsdagen den kommer, säger konjunkturinstitutet,
under 1982 att bli mellan 2,5 och     i oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.75 %,
eller ungefär som genomsnittet för 1981, Detta skall jämföras med    __ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
konjunkturinstitutet i varas gjorde bedömningen att antalet arbetslösa i    
Allmännolitisk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vinter
skulle komma att uppgå till 180 000-200 000, dvs. en arbetslöshet på     debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mellan 4
och 5 %. Det var med anledning av denna typ av förutsägelser som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringen
ökade på de arbetsmarknadspolitiska resurserna och nu radikalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har ändrat
förutsättningarna för näringslivets konkurrenskraft och därmed&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetskraftsefterfrågan.
Nu börjar hoppets stjärna blinka igen. till fromma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;både för
dem som har arbete men löpte risken att förlora det och för alla dem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sotii
söker arbete. Ansvaret faller tungt på dem som genom motstånd mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 
föreslagna   ekonomiska  politiken   medverkar  till   att   släcka  dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förhoppningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 32
ANNA-GRETA LEIJON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ingemar Eliasson ägnade en del av sin tid åt
att tala om arbetsmarknadsläget och arbetslösheten i andra länder. Han gjorde
det, om jag förstod honom rätt, för att få fram att Sverige är ett litet land.
som inte kan föra sin politik helt oberoende av vad som händer i andra länder.
Vi måste lära, vi måste ha insikt om arbetslöshetsläget på andra håll, sade
Ingemar Eliasson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det som är anledningen till att vi socialdemokrater
ofta tar upp och beskriver situationen i England men också på andra ställen där
det även förs socialdemokratisk politik, t. ex, i Danmark, och varnar för den,
det är ju att det är viktigt att vi i Sverige ser vart vissa politiska åtgärder
kan leda. Det var ju inte så länge sedan som man i de här länderna hade en
arbetslöshetsnivå som var likadan som den vi har här. Jag tror precis som
Ingemar Eliasson att det inte är fråga om ond vilja. Men jag tycker mig ha mött
väldigt mycket likgiltighet inför arbetslöshetsproblemen när jag har varit ute
och rest i Europa. Och den likgiltigheten får vi inte hamna i här. Vi får inte
börja tolerera en ökning av arbetslösheten. Vi menar från socialdemokratiskt
håll att det är precis det som den borgerliga regeringen nu gör, trots alla de
fina ord man använder sig av i talarstolarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingemar Eliasson sade alldeles nyss att det inte får vara
någon prutmån på ambitionerna när det gäller att ge de 127 000 arbetslösa jobb.
Det kan han säga i talarstolen, men hanspraktiskt-politiska åtgärder visar ju
att han själv i dag har en väldigt stor prutmån. När det gäller dessa ungdomar
redovisade jag i natt att prutmånen nu är 15 000 fler arbetslösa ungdomar än
den var i den borgerliga regeringens politik i september 1978, Nu är antalet
arbetslösa unga över 60 000. Och trots alla de åtgärder för tonåringarna på
skolans område som Ingemar Eliasson här talade om. så är över 30 000 tonåringar
arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det räcker alltså inte med de åtgärder som har satts in.
Därför mäste man använda arbetsmarknadspolitiken. När Ingemar Elia.sson brer ut
sig över alla de insatser som görs. så är ändå verkligheten den att AMS har
sagt att man för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alhnänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beredskapsarbeten behöver 1.9 miljarder kronor, och det
man har fått är 400 tniljoner. Det är en förfärande stor prutmån. Ingemar
Eliasson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar: När kommer regeringen egentligen att ändra
detta, ta på allvar det man själv säger med ord och gå in och kämpa för en
framstående svensk arbetsmarknadspolitik igen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 STEN SVENSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Många erfarenheter visar att
arbetsmarknadslagstiftningen snarast bör reformeras. Vi moderater har under
relativt lång tid verkat för förbättringar på detta område. Vi är nu glada för
att vi äntligen tycks ha fått gehör för en uppmjukning av Åmanlagarna, Jag
hoppas därför att det blir ett rejält förslag i den proposition som har
aviserats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag fråga arbetsmarknadsministern: Blir det en
generell rätt till provanställning i sex månader, eller kommer rätten att
villkoras på något sätf?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mitt anförande i går, som arbetsmarknadsministern
lyssnade till, pekade jag på vikten av att främja ett väsentligt ökat
nyföretagaiide i vårt land. Fler idéer måste få sitt utlopp-för att anknyta
till statsrådets anförande nyss. Men dess värre måste jag konstatera att det
finns krafter som verkar i rakt motsatt riktning. Jag måste därför fråga
statsrådet Eliasson hur han ser på t. ex. elfackets i Stockholm agerande. Denna
fackorganisation firade tillkomsten av den nya Stockholmstidningen med att i en
helsidesannons säga upp kollektivavtalet med 70 fåmansföretag inom
elbranscheii. För något ar sedan hade man från fackets sida tvingat dessa
företag att skriva på sådana avtal. Nu säger facket att dessa fåmansföretag,
där man inte har några anställda, inte kan betraktas som seriösa. Förutom att
man nu säger upp alla kollektivavtal uppmanar man i den nämnda annonsen
samtliga förtroendemän att inte godkänna avtalslösa företag som entreprenörer.
Således skall alla arbeten förbehållas fackets medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart vad det kan koinma att betyda för
nyföretagandet i vårt land. om dessa tendenser sprids till andra branscher. Jag
vill därför fråga herr Eliasson om utbudet av arbete i framtiden endast skall
förbehållas dem som ställer upp på dylika fackliga krav. Konkurrensen på lika
villkor, en viktig hörnpelare i marknadsekonomin, rycks därmed undan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har förståelse för alla de företagare som känner
tveksamhet för att satsa pä investeringar innan man vet om marknadsekonomin
skall rivas upp eller ej. Jag visade i går vad fackföreningsfonder kan komma
att innebära i praktiken genom att peka på ett aktuellt exempel i Tidaholm. där
Träindustriarbetareförbundet krävde att BPA skulle bojkotta ett företag inom
vilket de anställda vägrat gå med i facket. Om detta hot hade fullföljts hade
det blivit nedläggning och arbetslöshet, men tack vare ett ingripande från de
anställda själva kunde detta hot avvärjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill då till sist fråga arbetsmarknadsministern vilka
slutsatser för framtiden och inför perspektivet av löntagarfonder han drar av
den inträffade händelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 34 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anledningen till att jag i mitt anförande tog
fram andra länders situation var att jag skulle skapa perspektiv på våra egna
svårigheter. Jag sade också att detta inte innebar att våra ambitioner slinks,
utan vi skall utnyttja lärdomarna från andra länder för att söka undvika en
sådan utveckling här. Varför jag tror att vi har goda förutsättningar att klara
det försökte jag också utveckla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste emellertid se till att de kortsiktiga åtgärderna
står i samklang med det vi menar långsiktigt är nödvändigt för att rätta upp
Sveriges ekonomi. Därför bör arbetsmarknadspolitiken utformas så. att den
luiderkittar och understödjer den ekonomiska politikens inriktning. Det är vad
arbetsmark­nadspolitiken nu gör. Vi satsar på utbildning, vi öppnar praktikarbete
och beredskapsarbete inom industrin, vi underlättar framför allt för industrin
att expandera antalet anstiillda. vi vädjar till företag att ställa upp med
lärlingsplatser och ger så småningom möjligheter att provanställa ungdomar för
att de skall kunna visa vad de går för,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anna-Greta Leijon säger att detta bara iirord, att vi inte
i handling visar att vi vill ge arbetsmarknadspolitiken de resurser den kräver.
Hon lyfter fram AMS bedömning av hur mycket pengar man ansåg sig behöva för
beredskapsarbeten. Låt mig erinra om att den bedömning som vi fick in, gjordes
innan regeringen vidtog andra ekonomisk-politiska åtgärder. Den baserades
alltså på andra förutsättningar. Ibland får man det intrycket att det bara iir
beredskapsarbeten som räknas i Anna-Greta Leijons värld. Bäst är ju ändå, fru
Leijon. om vi kan få till stånd en spontan efterfrågan, så att så många som
möjligt får arbete på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu när vi miirkte att efterfrågan sjönk, så var det
nödvändigt att korrigera den ekonomiska politiken för att få fart på
niiringslivet. Därefter kan man göra en ny bedömning och föra till de insatser
som ändå behövs i avvaktan på att effekterna av dessa åtgärder skall slå uti
full blom. Som jag redovisade gör konjunkturinstitutet nu bedömningen att den
uppgång av arbetslösheten under 1982 jämfört med 1981 som vi såg framför oss
inte skall behöva inträffa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi går kanske en annan väg än den som socialdemokraterna
förordar just nu. men jag undrar om vi och de i själ och hjärta är oense om att
nian måste se till att det i botten finns en tillräckligt stor efterfrågan och
därefter komplettera med de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som behövs kortsik­tigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Sten Svensson vill jag säga att lagrådsremissen och
propositionen om anställningsskyddslagen kommer om några veckor, och av den
framgår då detaljerna. Jag vill nu bara upprepa vad som redan har aviserats
från regeringen: vi kommer att föreslå provanställning omfattande högst sex
månader och även möjligheter att inför arbetstoppar anställa folk för högst sex
månader under en tvåårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag resonerar så här enkelt: Detsom parterna har tillåtit
i avtal och som har ansetts nödvändigt på arbetsmarknaden kan också skrivas in
i lag niir det är av central betydelse. Redan om vi med den åtgärden kan bereda
en enda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;människa arbete utan att det försämrar tryggheten för
någon annan, är den åtgärden motiverad. Jag hyser däremot ganska måttliga
förväntningar om vad just denna åtgärd isolerad kommer att ge som extra
sysselsättningstill­skott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de andra frågor som Sten Svensson har ställt vill jag
säga att jag inte ger mig in på att recensera vare sig någon särskild facklig
organisations eller något enskilt företags agerande. Rent principiellt vill jag
dock markera att jag tycker att föreningsfriheten också skall gälla riitten att
stå utanför föreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande löntagarfonder behöver jag inte utgå från det
exempel som Sten Svensson drog fram för att vara alldeles övertygad om att jag
inte vill ha socialdemokraternas löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 35
ANNA-GRETA LEIJON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vet inte hur många gånger jag och andra
från socialdemokratiskt håll skall behöva poängtera att vi inte tror, och
aldrig har trott, att arbetsmarknadspolitik, beredskapsarbeten och andra
åtgärder inom den ramen löser några grundläggande sysselsiittningsprobleni. De
är. som vi sagt sä många gånger, bara den sista försvarslinjen mot den öppna
arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men situationen i Sverige är ju den att regeringens
politik har misslyckats på de andra områdena. Industriproduktionen,
industriinvesteringarna och industrisysselsättningen minskar. Också
sysselsättningen på den offentliga sektorn, som tidigare har burit upp
sysselsättningen i Sverige i väldigt hög grad, håller på att dras åt. På område
efter område kan man se hur de lediga platser som anmälts till
arbetsförmedlingarna blir färre och fiirre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dagsläget har vi att välja mellan beredskapsarbeten,
arbetsmarknadsut­bildning och andra åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram
eller den rena öppna arbetslösheten. Vårt val där är ganska självklart: varje
åtgärd är bättre än att människor går helt sysslolösa. Det borde Ingemar
Eliasson som arbetsmarknadsminister, som har ett speciellt ansvar för att se
till att det blir pengar för det här området, också tycka,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingemar Eliasson säger att arbetsmarknadspolitiska
åtgärder skall under-kitta och imderstödja de ekonomisk-politiska åtgärderna.
Jag skulle vilja fråga: På vilket sätt understödjer och underlättar man de
ekonomisk­politiska åtgärderna genom att ha 61 000 ungdomar arbetslösa? Det är
15 000 arbetslösa ungdomar fler än man hade i september 1978. trots att det var
ungefär lika många då som nu som stod utanför den reguljära arbetsmark­naden
och det reguljiira skolväsendet. Är 1978 gjorde den dåvarande borgerliga
regeringen en betydligt större satsning på beredskapsarbeten,
arbetsmarknadsutbildning och andra åtgiirder för ungdomarna. Varför väljer man
den härgångeii arbetslösheten för inigdomarna i stiillet? På vilket sätt
underlättar det de ekonomisk-politiska åtgärderna&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan säger Ingemar Eliasson att AMS begäran om pengar är
baserad på andra förutsättningar iin på dem som gäller nu. Jag skulle vilja
bestrida det. Såvitt jag vet har AMS inte dragit tillbaka sin begäran heller.
Jag tror att alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
allvarligt analyserar läget måste konstatera att även om det skulle vara&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;så. att
man får positiva effekter av devalveringen och de andra åtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommer det
ändå att dröja väldigt länge innan det blir den enorma uppgång i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;[5 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sysselsättning
som Ingemar Eliasson talade om förut,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad skall de arbetslösa göra under tiden, om vi inte tar
till arbetsmark-    Allmänpolitisk nadspolitiken? Jo. då blir det så att
Ingemar Eliasson får betala ut kontant     debatt arbetslöshetsunderstöd i
stället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 36 STEN SVENSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för
att han bekräftar att det verkligen skall bli sex månaders provanställning. För
att det skall bli någon större effekt av den reformen måste det bli en generell
rätt. Det får alltså inte vara några som helst former av villkor. Jag fick ett
ganska suddigt svar på den punkten. Jag vill därför upprepa frågan: Blir det en
generell rätt som inte är villkorad på något sätt? Om den blir villkorad, vilka
är i så fall de villkor som ställs? Det vore värdefullt att få klart besked på
den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur ser arbetsmarknadsministern på följande möjligheter
att skydda konkurrensen och föreningsrätten även för dem som inte vill
organisera sig? Jag förstod av svaret nyss att arbetsmarknadsministern var inne
på tanken att förbjuda möjligheten att blockera enmansföretag utan fackligt
organiserad anställd för vägran att teckna avtal, att ta bort vetorätten i
MBL:s SS 38 och 39 eller att införa negativ föreningsrätt, dvs, rätten att stå
utanför avtalsslutande organisation, och att den rätten skyddas i lag. Är det
konsekvensen av Ingemar Eliassons besked alldeles nyss?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också andra exempel på fackets agerande. Vi har t.
ex. skade­ståndsjakten mot de företag som lojalt ställt upp på riksdagens
beslut om yrkesintroduktion. En frisörmästare fick nyligen på sig 30 000 kronor
i skadestånd. Det togs dock över av kommunen i fråga. Skadeståndet gällde att
han tagit emot elever som anvisats av myndigheterna. Han tog emot eleverna i
god tro. eftersom han fick anvisning från arbetsförmedlingen och från skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan redan nu se vad löntagarfonder kan komma att
innebiira i praktiken, inte bara för sysselsiittning och utveckling utan även
för demokratin. Det finns alltså fackliga företrädare som visar att de inte är
mogna att ta över ansvaret. Jag delar Ingemar Eliassons bedömning av hotet mot
marknadsekonomin när det gäller löntagarfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men vilken blir slutsatsen för
Ingemar Eliasson i sin egenskap av vårdare av arbetsrättskigstiftningen? Det är
ett svar på den frågan jag är ute efter. Vilka slutsatser drar Ingemar Eliasson
av de händelser som jag har pekat på både i detta och i föregående inlägg när
det gäller att åstadkomma förbättringar i arbetsrättslagstiftninaen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 37
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr talman! Just därför att
utvecklingen varit den som Anna-Greta Leijon beskriver när det gäller
efterfrågan på arbetskraft, dvs, att antalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lediga platser blivit mindre och
mindre och framför allt att man inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tnrsdnopn
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;näringslivet och industrin
efterfrågar färre människor, har vi korrigerat den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 5
nktnher 1981&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomiska politiken. Det iir ändå
där man måste starta; och om det börjar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________   
knaka i hela bygget måste man justera grunden. Och det är vad vi har gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmii 1 lolitisk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;''' ' '&amp;quot;.'' ''*' ' ''&amp;quot;' '''' ''man alla dessa åtgärder slår
igenom i ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dfhnti&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;efterfrågan pa arbetskraft. Vi vet
att både den här typen av ekonomisk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;politiska
åtgärder och en uppgång i konjunkturen har ett sådant förlopp att effekterna på
sysselsättningen kommer sist. Diirför behöver vi också ökade resurser till
arbetsmarknadspolitiken under vinterhalvåret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 paketet frän september finns också, vilket jag hoppas
att fru Leijon har noterat, ökade insatser för beredskapsarbeten och
tidigarelagda byggen. Det skall läggas till de ökade resurser som AMS redan
fatt och byggen som vi redan har tidigarelagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta innebär att man har inigefär 6 400 milj. kr. till
sitt förfogande för arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten. Det är
dessa resurser som nu tas i anspråk för att möta den alltför höga arbetslöshet
som vi kunde notera i september.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dess värre har man iinnu inte kommit upp i de volymer när
det gäller arbetsmarknadsutbildningen som man hade haft rätt att förvänta sig
vid det här laget. På den punkten har AMS och SÖ fått precis de resurser de
begärt. Vi måste naturligtvis ställa kravet att de resurserna tas till vara och
används, innan vi rätt kan bedöma huruvida ytterligare resurser behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta och understödja
den ekono­miska politiken, sade jag. Jag förstod att Anna-Greta Leijon
instämde, men hon frågar på vilket sätt den gör det. Låt mig ge några exempel
just när det gäller hjälpen till ungdomarna. Den inbyggda utbildningen i
företagen gör att ungdomarna får bättre kännedom om hur industrier ser ut, och
den ger företagen bättre kännedom om vad ungdomarna går för och vilken
utbildning de behöver. De inslagen var socialdemokraterna emot, och man
kritiserade dem häftigt när vi genomförde dessa åtgärder. Lärlingsutbild­ningen
rensade man ut från politiken för ett antal år sedan. Vi försöker nu att
återigen introducera den, därför att vi tror att den är ett bra instrument.
Rekrvteringsstödet. som också kan leda till arbeten för ungdomar, och stödet
för långtidsarbetslösa ungdomar ingick ju i en proposition i våras.
Socialdemokraterna yrkade i det sammanhanget avslag beträfkinde riktlin­jerna
för den nya arbetsmarknadspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller ungdomarna innebär inte de nämnda
åtgärderna att jagar fri från oro för hur det skall gå under hösten. Jag har i
dag på morgonen låtit kontakta nägra länsarbetsnämnder för att få höra hur
arbetet fortskrider. Lät mig bara ta ett exeinpel från Göteborg som visar hur
omfattande det här arbetet är men också hur pass framgångsrikt det ändå har
varit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de 16-åringar som slutade grundskolan i Göteborg i
våras var den 15 september, alltså ungefär vid den tidpunkt då mätningen av
arbetslösheten gjordes. 2 (100 registrerade för uppföljning vid kommunens
ungdomscentra. Av dessa finns nu 200 i yrkesintroduktionsprograin, 125 i
yrkesintroduktion i näringslivet. SO i lärlingsutbildning. 440 i jobb på den
öppna marknaden och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;400 i
kommunal yrkesintroduktion. 350 är registrerade men ännu inte&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föremål
för åtgärder. Av resterande 400 har en del fått jobb. medan man&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande 
de  andra   inte  är  klar över  vad  de  sysslar  med.   Arbetet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\ oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fortskrider,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;____________ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag vill visa med detta är dels vilken mängd av olika
möjligheter som Allinänpolitisk finns, dels vilken stor arbetsuppgift det är
för skolan, för arbetsförmedlare debatt och för ungdomscentra - t. ex. i
Göteborg- att följa upp alla ungdomar som behöver hjälp och vägledning. Men
precis som tidigare år förväntar jag mig att utvecklingen blir den att de höga
arbetslöshetstalen i augusti-september successivt minskar under hösten eftersom
alla dessa möjligheter finns. Men då måste också alla hjiilpas åt - dvs. inte
bara ungdomarna och deras föräldrar skall visa sig intresserade, utan även
företag, organisationer och förvaltningar måste reagera positivt när ungdomar,
yrkesvägledare, arbets­förmedlare och skolans folk kontaktar dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag till slut, herr talman, komplettera mitt svar till
Sten Svensson med att upprepa att han som alla andra får vänta på detaljerna
tills propositionen kommer. Samtidigt vill jag iindå säga att niir vi inför i
lag rätten till provanställning, så måste vi se till att risker för missbruk
elimineras. Vi skall inte göra det på ett sådant sätt att vi bygger in en
onödig byråkrati, men vi måste ändå vara observanta i fråga om det problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de andra frågorna som gäller vetoriitten i MBL
och föreningsfriheten så iir det ju spörsmål som den nya arbetsrättskomniittén
har att bedöma. Jag vill inte gå händelserna i förviig och ha någon detaljerad
uppfattning i dessa avseenden, men jag vill upprepa att principen är att föreningsfriheten
skall gälla både rätten att vara med i vilken förening man önskar och rätten
att stå utanför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Anna-Greta
Leijon och Sten Svensson anhållit att till protokollet få antecknat att de inte
ägde rätt till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 38 LARS-OVE HAGBERG (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den kapitalistiska marknadsekonomin och en
borgerlig politik innebär ökade orättvisor, ökad arbetslöshet, industriell
utarmning och nya flyttlass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionen är grimden för vårt samhiille. Fördelningen
av produktions­resultatet är djupt orättvis. Makten över fördelningen har
storfinansen, Diirför ökar nu bolagens vinster. Kapitalexporten ligger på en
hög nivå. och spekulationen ökar samtidigt som investeringarna minskar. Detta
sker samtidigt som arbetslösheten stiger och den industriella utarmningen tar
ny fart,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett kapitalistiskt samhälle gynnas de välbesuttna.
Fördelningen sker till de redan rika. Sparplaner går ut över det arbetande
folket, pensionärer, handikappade och arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelningspolitiskt iir det livsnödvändigt för samhällets
stora flertal att moms på mat tas bort. att hyreshöjningarna stoppas och att
kraftåtgärder vidtas mot arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Direkt utmanande i
fördelningspolitiken inför 1982 iir skatteskalorna. Indexregleringens effekter
innebär ju att den som har 60 000 kr. i årsinkomst far 471 kr. i skattesäkning.
medan den välavlönade med en årsinkomst på 140 000 kr. får 2 829 kr. i skattesiiiikning.
Ingen med en inkomst över 100 000 kr. kan vara värd en skattesänkning i dagens
läge. Tyngdpunkten i skattelättnaden måste sättas in i inkomstliigen mellan 50
000 och 80 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1970-talets början tävlade politikerna om att
formulera parollerom arbete åt alla. Då värdet högkonjunktur. Nu råderstor
arbetslöshet, och det hörs inte så mycket om arbete åt alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppradande av tillfällighetsinsatser är bra för stunden
men en droppe i havet på dagens arbetsmarknad. Kapitalismen och borgarpolitiken
kommer att få stå till svars för många ungdomsöden, för det är ungdomen som
drabbas värst. I mitt län är av de diir 5 000 arbetslösa - de kommer att bli
fler - 47 % ungdomar under 24 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern, som nu lämnar kaminaren, var i
Dalarna för en tid sedan och uttryckte hurtigt att ingen skulle behöva
&amp;quot;huppa i älva&amp;quot;, som det står i visan. Nej. kanske inte. men många
ungdomar måste kanske hoppa rakt in i elände, utslagning och arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern sade nyss här i kammaren att vår
ekonomi är ett mått på var välfärd. Vi måste få fart på efterfrågan. Den måste
bekiimpas -det var första budskapet. Det andra var att vi inte levde på en
isolerad ö utan var beroende av ekonomin i värklen i övrigt. Jag tar det som en
ursiikt för att den folkpartistiske arbetsmarknadsministern nu bakviigen med en
snygg argumentation vill genomföra Bertil Ohlins gamla tes om att vi inte skall
ha full svsselsättning utan ungefär en femproeentig arbetslöshet. När det
gäller det internationella beroendet tycker jag att regeringen borde dra den
slutsatsen att det står väldigt illa till i väst. Men vilken slutsats drar man?
Jo den, att vi naturligtvis inte skall dra några slutsatser utan -oavsett om
man är socialdemokrat eller borgare - titta på hur de olika kapitalistiska
ekono­mierna har klarat av problemen. Måste det iinda inte finnas en tanke om
att det samhällssvstem vi lever i tydligen inte kan ge möjlighet till arbete åt
alla?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionen skapar alltså landets värden. Fördelningen av
dessa är, som jag sade tidigare, djupt felaktig. Nu avrustas Sverige
industriellt, och då främst våra basnäringar. Stålindustrin offras på
exportindustrins altare. Vårt land har ett eget behov av stål. Stålindustrin är
egentligen basen för vår verkstadsindustri och vårt byggande, men trots detta
undermineras denna bransch.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Specialstålsindtistrin utarmas imdan för undan, helt
enligt de fria marknadskrafternas önskan. Storfinansen tar steg för steg på
strukturnatio-naliseringensbana, en bana som enbart betyder ökad arbetslöshet,
dvs. färre jobb utan att det skapas några nya.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Specialstålsindustrins problem är Bergslagens problem och
även dess framtid - om det finns någon framtid för jiirnbärarland i ett
kapitalistiskt Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre handelsstålsverken genomför liknande dvs,
oplanerad, struk-turnationalisering. Orters och regioners existens står på
spel. Hela basindu­strins utveckling, eller avveckling, sker utan plan - en
plan som skulle visa och anvisa den som blir utan arbete var någonstans han kan
få det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår industriministers lyckopiller heter vinst,
effektivitet och lönsamhet. Med det klarar vi oss. Därför måste svensk
stålindustri anpassas till den internationella kapitalistiska nedgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är under den här devisen - med utpressning från EG -
som SS AB skall avskeda över 3 000 anställda. Detta sker samtidigt som importen
av stål är på en hög nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Domnarvets Jernverk skall 1 100 arbeten bort, enligt
SSAB. 1 Luleå och Oxelösund är det samma antal. Gruvorna har kniven på strupen,
och Dannemoras dagar är räknade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan politik har tydligen regeringens välsignelse.
Finns det ingen i regeringen som inser att man inte kan offra stålindustrin föi
att få en bra exportindustri? 1 samma andetag som vi försöker rädda
exportindustrin på detta vis sätter vi ju därmed en spik i kistan på
exportindustrin. Samtidigt som man underordnar sig japanskt kapital. EG-kapital
och amerikanskt kapital får man stort internationellt beroende-en ökad
internationalisering, med ökad kapitalexport, ökad industriutflyttning,
utflyttning av våra kvarvarande forsknings- och utvecklingsresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så länge inte den industripolitiska strategin utgår från
en behovsinriktad produktion med nationell utveckling och regional balans är
svensk industri i klorna på ett onormalt och katastrofalt internationellt
beroende. Det gäller att sätta stopp för detta beroende medan det finns något
kvar av det industriella Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Makten över den industriella utvecklingen finns hos
storfinansen. Jag skulle vilja beteckna den som industriell och ekonomisk
diktatur, Marcus Wallenberg har personligen med sitt iniperiuiii makt att styra
över nästan halva den svenska industrin. Makten är total, Wallenberg avsiitter
och tillsätter tydligen bolagsstvrelser som han vill, 1 Dagens bulustri nr 68
avslöjas hur nämnde Wallenberg hotade Stora Kopparbergs styrelse med avsättning
om den inte gick med på en uppgörelse om SSAB. Resultatet har blivit att Stora
Kopparberg nu har smitit från SSAB. lämnat stålnäringen åt sitt öde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är denna makt förenlig med demokrati, är den förenlig med
de demokratiska spelreglerna? Frågan är intressant, inte minst därfiir att
landets statsminister ansåg att de demokratiska spelreglerna var hotade när
tekoarbetarna under föregående månad genomförde en tvä timmars strejk till
förmån för sina arbeten. Statsministern och indiistriministern har inte så
mycket som knystat om Wallenbergs odemokratiska maktutnyttjande i fallet SSAB,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag diskuteras kapitalistiska lösningar av den
kapitalistiska krisen. Men från rninutgångspinikt måste lösningen vara
socialistisk, och jag tycker det är anmärkningsvärt att Metall-.LO- och SAP-
kongresserna anvisat sådana lösningar som varit i storfinansens intresse och
diirmed svikit de radikala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;krafterna, som kämpat mot borgerlig
politik, LO- och SAP-ledningarnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tnrsdnu
&amp;gt;n den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frieri till storfinansen iir
utmanande, och den allmiinpolitiska debatten i går-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 5
oktober 19SI&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'' '' ''' kunde tolka den - var en
tävlan om att vinna storfinansens gimst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den partipolitiska triitan svarar inte mot de
verkliga motsättningarna som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;gt; /;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finns i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dphnit&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter flera ars kmilande i den kapitalistiska
krisen för att blidka opinioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom
arbetarrörelsen har nu LO- och SAP- ledningarna bestämt sig för en
samförstandspolitik åt höger, I den meningen är Metalls. LO:s och SAP;s
kongresser historiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna samförståndspolitik började med LO:s
reallönesänkningsavtal, som applåderades pa borgerligt hall, inte minst av
arbetsmarknadsministern. Marginalskatteuppgörelsen med niittenpartierna har
träffats för att tillfred-ställa borgare och höginkomsttagare. De
rekordkraftiga matprisstegringarna liar inte rönt något nämnvärt motstånd från
SAP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfondsförslagen har nu skalals rena från allt
maktspråk. Fonderna skall bli ungefar som fjärde AP-fonden - tandlös;i - och de
skall förse näringslivet med riskvilligt kapital,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samma andetag har både LO- och SAP-kongressenia
definitivt avslagit förslagen om bankförstatligande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO-kongressen betyder också ett knäfall för kapitalet i
fråga om arbetarnas rättigheter på jobbet. Kapitalet kan bedriva rovdrift, man
kan införa datorisering, göra rationaliseringar, utlandsetableringar och
driftin­skränkningar. Där vill tydligen inte heller de fackliga
organisationerna ge arbetarna sitt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller lockouträtten, som LO tidigare ville ta
bort, skall man nu bara utreda den liinipliga balansen mellan parternas
möjligheter att vidta stridsåtgärder mot varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraven på nationaliseringar av banker, finansbolag,
försäkringsväsende, läkemedelsindustri och storbolag har också a\slagits.
Detsamma gäller vattenkraftstiilgångarna, oljebolagen och råvarorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;VlBL-illusionerna som fanns 1975-1976 har man nu a\livat.
Nu pläderar LO för ett nytt brett samarbete mellan intressegrupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna LO:s
och SAP:s 80-talsmodell kan sammankittas så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;återhållsamhet
med lönekraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ökning av
företagens vinster,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medverkan
till ytterligare datorisering och rationalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;återhållsamhet med att kräva handelshinder till skydd för
svensk sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medverkan
till att förse företagen nieil riskvilligt kapital,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sänka
arbetsgivaravgifter och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marginalskattesänkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna politiska inriktning ser jag som en katastrof för
arbetarrörelsen, och kanske också som en källa till glädje för borgerligheten.
Denna nya modell införs i ett läge när den kapitalistiska krisen orsakar allt
större utarmning av det arbetande folket. Basnäringarna och hela regioner
hotas, arbetskisheten ökar. SAF och den politiska högerpolitiken angriper allt
vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;solidaritet, kollektivitet och rättvisa heter. 1 detta
läge talar arbetarrörelsens ledning om samförstånd och försöker blidka
storfinansen. Därmed går arbetarrörelsen till politisk reträtt. Man skulle
kunna illustrera det med att säga att dess ledning har hamnat i storfinansens
knä. Jag ser denna politiska inriktning som ett svek mot de krav som ställts,
den kamp som förts och de förväntningar som människor i arbetarrörelsens djupa
led haft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kapitalistiska krisen kan bara lösas med en
arbetarpolitik som utgår ifrån att makten över produktion och samhälle skall
ligga hos folket och de arbetande, en politik som utgår från jämlika
förhållanden och riittvist delade villkor, en arbetarpolitik som ställer
solidaritet, gemenskap och kollektivt delade villkor i centrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs en planerad hushållning och en demokratisk
kontroll, som ersätter dagens regeringspolitik, som underkastar sig
marknadskrafterna och storfinansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs en ökad makt till de arbetande på
arbetsplatserna, för att de skall kunna försvara sina reallöner och sin miljö,
förhindra utslagning och slå tillbaka storfinansens attacker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs en ekonomisk jämlikhet och rättvisa
förhållanden, som ersätter dagens ojämlika samhälle. Skatter, löner,
förmögenheter. kapital måste underordnas rättvise- och jämlikhetskraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs en social rättvisa och en solidarisk människosyn,
som ersätter privatism och egoism, en politik som utvecklar den offentliga
sektorns goda och obyråkratiska sidor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är elva månader kvar till valet. Den
stora frågan är inte om vi skall få en ny regering eller inte-det får vi säkert.
Den stora frågan är: Blir det en ny politik? Huvuduppgiften för arbetarrörelsen
är att bekämpa Svenska arbetsgivareföreningen, den ideologiska motorn, och
högerkrafter­nas attacker. Det kan bara ske i strid mot dessa krafter, inte i
samarbete med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 39
HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall belysa arbetsmarknadssituationen ur
ett regionalt perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många talare har i riksdagen under århundradenas lopp kist
riksdagens och regeringens uppmiirksanihet på de problem som drabbat Dalsland,
Vid 1828-30 års riksdag skildrade den kände bondeledaren Hans Jansson den svåra
situationen i sin hembygd. Missväxten 1826 hade åstadkommit mycket stora
svårigheter, som förstärktes av den långtgående hemmansdelningen. Han talade om
att &amp;quot;bondeklassen till stor del måste kämpa med armod och fattigdom&amp;quot;.
Jordbrukare fick gå ifrån sina gårdar på grund av resterande utskylder, och
ofta fick de inte behålla mer än &amp;quot;en gråtande maka och halvnakna
barn&amp;quot;. Han berättade också för bondeståndet om att bönderna nödgades bjuda
ut sin spannmål och &amp;quot;låta sig nöja med agnar, bark och andra otjänliga
saker till brödföda&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om senare företrädare för norra Älvsborg inte har
uttryckt sig lika drastiskt har de likväl ofta pekat på problemen i Dalsland.
De ledde till att 3 Riksdagens protokoll 1981/82:9-10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;man fick den proportionellt sett största utvandringen från
något landskap till Amerika. Emigrationen i förbindelse med industrialiseringen
av landskapet förbättrade situationen. Men det kom nya kriser och svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag på allvar korn att syssla med Dalslands problem
under 1950-talet rådde svår kris. Den ena industrin efter den andra lades ned
eller reducerade sin drift. Utflyttningen var mycket stor och pessimismen
härskade. Då satte staten in lokaliseringsåtgärder av olika slag. De gav
resultat. Det blev nya arbetstillfällen. Utflyttningen stannade av och det blev
ett nytt Dalsland. Nu hotar detta verk att falla sönder.
Lokaliseringspolitikens resultat raseras. En ny kris hemsöker landskapet. Som
exempel kan jag peka pa situationen i Åmål. Därifrån rapporteras en öppen
arbetslöshet på 8 % och endast tre lediga jobb. Merparten av industrierna har
korttidsveckor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motsats till föregående årtionde då situationen var svår
i Dalsland finns inte heller något område i närheten där industrin expanderar.
Under tidigare delar av efterkrigstiden har Götaälvdalens industrier befunnit
sig i expan­sion. Många från Dalsland har där fått sysselsiittning. Nu har
denna möjlighet försvunnit. Även Götaälvdalen har drabbats av den industriella krisen,
Surte är något av ett symbolnamn för industrinedläggelse. De nyetableringar som
man talade så högljutt om från statsmakternas sida har i stort sett uteblivit.
Flera företag inom Ale kommun minskar sin produktion och sysselsättning. Jag
har vid andra tillfällen beriittat om situationen i Lilla Edets kommun med
Lödöse Varf och Göta Bruk och resonerat om den med tidigare
arbetsmarknadsministrar och med industriministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trollhättan är Götaälvdalens industricentrum, Diir ägde
länge rum en betydande industriell expansion. Det verkar som om en del i
Stockholm tror att den fortsätter. Sä är dock inte fallet. De senaste tre åren
har man förlorat ungefär 1 300 industrijobb i de stora industrierna. Därtill
kommer förluster vid de mindre industrierna. Varsel föreligger f, n, för 440
anstiillda, av vilka 240 är pä Bofors Nohab, Något över 1 000 går arbetslösa,
Ytterliggare 800 arbetstillfällen är direkt hotade under den närmaste tiden.
Redan nu har varsel lagts för 250. Alingsåsonirådet drabbades tidigt av textilkrisen.
Den fortsätter. Men även metallindustrin avskedar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Situationen är besvärlig för norra Älvsborg och den
innesluter en rad stora risker för framtiden. Efter Malmöhus län har Älvsborgs
län det största antalet varsel. 1 vinter kommer arbetslösheten bland
byggnadsarbetarna att öka kraftigt. För hela länet räknar man med en ökning av
30 %. Även antalet offentligt anställda minskar sedan olika besparingsåtgärder
har börjat verka. Inom sjukvården är minskningen 30 %. För läkarna finns
arbete, men arbetslösheten stiger kraftigt bland vårdbiträdena. Som ett
ytterligare utslag av situationen kan jag nämna att Handels avdelning i
Trollhättan har den högsta arbetslösheten bland alla Handels avdelningar i
Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är den ena sidan av situationen. Den andra iir att
det finns mycket stora möjligheter till utveckling inom området. Där finns en
stor yrkeskun-nighet. Det vore en förlust för hela landet om den inte kunde
utnyttjas. Där finns en gammal fin industriell tradition. Många har stor
erfarenhet som yrkesarbetare, många har en god teknisk utbildning. Det finns en
högtekno-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;logi vid flera företag. Vi borde utnyttja de möjligheter
som denna situation erbjuder. Det gäller industrier som skulle kunna hjälpa oss
ur krisen om vi satsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gör då regeringen? När kinsarbetsnämnden begär 100
miljoner för beredskapsarbeten tilldelas den 19 miljoner. När företag vill
nyetablera och begär lokaliseringsstöd fördetta eller vill vidga sin verksamhet
dras ärendena ofta i långbänk. Resultatet blir många gånger ett nej efter
långbiinksbehand-ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man vill ha stöd för satsningar på nya produkter och
begär regeringens medverkan, blir svaret att marknaden får sköta sig sjiilv,
Niir regeringen har möjlighet att lägga ut beställningar för att riidda
företag, drar den ut på denna behandling och kommer ibland för sent och anser
sig vid vissa tillfällen inte kunna göra några beställningar. När en kommun
vill uppriitta ett utveck­lingscentrum, .svarar man från kanslihuset att det är
ingen kommunal uppgift, utan kommunernas uppgift är att spara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad skall vi då göra? Ja. de allmänna åtgärder som
föreslås från socialdemokratiskt håll är sjiilvklart av stor betydelse även för
norra Älvsborg. Men jag skulle iindå vilja peka på tio insatser av stor
betydelse för den närmaste framtiden och diir staten bör engagera sig - jag
hoppas med medverkan från arbetsmarknadsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gå
länsarbetsnämnden till mötes! Öka anslaget till beredskapsarbe­ten!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förstärk
Dalslands ställning som lokaliseringsområde och låt andra hårt drabbade
kommuner provisoriskt få lokaliseringsstöd! Gör det möjligt att ge bidrag även
till kommunala byggen för industrilokaler! Överväg dessa möjligheter under
beredningen av lokaliseringspropositionen!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sätt i gång
statligt byggande inom området och underlätta för landstinget och kommunerna
att bygga! Ge exempelvis klarsignal till Vattenfalls bygge i Trollhättan!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lägg ut
statliga beställningar till företag medan tid är! Många har mycket god teknisk
kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stimulera på
olika sätt undcrleverantörsverksaniheten. som en gång spelade en stor roll inom
hela området! Låt företagen på nytt få tillverka olika komponenter!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillämpa
riksdagens beslut inom textilindustrin och ge den möjligheter att leva vidare!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förstärk den
offentliga verksamheten som är svagt utvecklad! Tillämpa
decentraliseringspolitiken och för ut statlig verksamhet till norra Älvsborg!
Ge området fungerande kommunikationer!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Satsa på den
högteknologi som finns, exempelvis medicinsk teknologi, produktion för
arbetsmiljö och miljövård och civil flyg- och rymdteknik! Stöd strävandena att
uppriitta ett tekniskt utvecklingscentrum inom området!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tag vara på de
möjligheter till teknisk utbildning som finns inom området genom att bl. a.
starta yrkesteknisk högskola och någon filial för högre teknisk utbildning och
forskning!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10, Intensifiera samarbetet med
Norge, som läget ger mycket goda förutsättningar för!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr tal man! Låt mig börja med att vara litet personlig
och säga att jag ofta som tjänsteman i det h;ir huset med glädje har lyssnat pä
Hilding Johansson som en beläst och klok och mycket intressant person. Det
giiller iiven när han tar till orda som bypolitiker, i den goda bemärkelsen,
dvs, värnar om sin hembygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan och skall inte ta tid i anspråk med att kommentera
alla de tio punkterna. Låt mig bara säga att vi redan på många punkter agerar i
den anda Hilding Johansson efterlyser. När det gäller situationen i Åmål har
regeringen alldeles nyligen lagt ut en statlig beställning som gjorde att sysselsättningen
kunde klaras vid Åsiverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också ganska nyligen givit byggnadstillstånd för
Bäckefors sjukhem, som klarar en del av byggsysselsättningen i vinter. Vi vet
också att med hjälp av den nya regionalpolitiken, glesbygdsstöd och annat är turismen
en niiring som är under utveckling i det vackra Dalsland,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte någon tillfällighet att Hilding Johansson
kinide visa att arbetslösheten var som högst inom Handels avdelning. Det iir ju
nedgången i den privata konsumtionen som bl, a. leder till de Ikir störningarna
på arbetsmarknaden. Det iir just därför som det oroar mig så mycket att man
från socialdemokratisk sida går emot momssänkningen. Som jag redovisade i mitt
inledningsanförande betyder ett nej till momssiinkning enligt handelns forskningsinstitut
att kanske 10 000 människor ytterligare blir arbetslösa bara i detaljhandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det vore bra bl. a. för Dalsland om Hilding
Johansson medverkade till att undanröja socialdemokraternas motstånd mot
moms-sänkningen, så att vi genom den får lägre inflation och högre sysselsiitt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 
HILDING JOHANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag brukar inte gå upp i talarstolen och
diskuteia hembygdsproblem, men att jag nu gör det beror på att situationen ur
flera synvinklar är så oroväckande - och har blivit det så snabbt. Tiiligare
har det funnits många ljusa drag i bilden. De blir allt färre. Det är diirför
jag måste- i efterföljd till Hans Jansson och andra - ta upp dessa frågor och
viidja till statsmakterna att göra något på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet är jag tillfredsställd med att
arbetsmarknadsministern kunde säga att man arbetar med vissa av de tio punkter
som jag pekade på. Då är bara min maning till arbetsmarknadsministern och
regeringen: Arbeta intensivare, arbeta snabbt, så att någonting händer på detta
område!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle faktiskt på en punkt - jag skall inte ta upp
tiden med flera -bestämt vilja vädja till arbetsmarknadsministern: Se över
lokaliseringsstödet ordentligt! Gör det möjligt att också stödja turismen! Det
handlar om att flytta upp Dalsland. I många avseenden är den inre delen av
Dalskind att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;likna vid de inre områdena i Norrland. Se på detta
ytterligare en gång! Se också på möjligheterna för kommunerna att få
lokaliseringsbidrag när de bygger industrilokaler! Detta tycks vara den enda
möjligheten för vissa delar av Dalsland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande nedgången i handeln tror jag att vi skulle
kunna föra en ganska lång diskussion om detta. När jag noterar nedgången för
Trollhättans del kan jag bestämt peka på sambandet mellan utflyttningen från
kommunen och denna nedgång. Ju färre människor det bor här. desto mindre blir
handeln. Men nedgången i konjunkturen leder också till att miinniskorna köper
mindre. Troligen skulle skulle man na en stor effekt om man kimde höja
svsselsiittningsgraden och på det sättet få människorna att köpa mera så
handeln kan gå upp igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 42
BENGT WITTBOM (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sysselsiittningskiget i vårt land iir
alarmerande. Antalet varsel och uppsiigningar under senare tid har varit större
iin på mycket länge. På grund av bristande konkurrenskraft och ett alltför högt
kostnadsläge befinner sig våra foretag i en mycket besvärlig situation, Den
ekonomiska politiken måste på grund av vårt statsfinansiella läge inriktas på
en stark åtstramning av offentlig och privat konsumtion. Traditionella metoder
för att uppriitthålla svsselsättningen och antalet jobb är inte längre möjliga
i samma utsträckning som under tidigare år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I debatten kring ambitionsnivån för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärder­na kan man - om man är ouppmärksam - få
intrycket att socialdemokratin skulle vara någon sorts guldmedaljör vad giiller
viljan att stiilla upp politiskt och resursnkissigt för de miinniskor som
drabbas av otrygghet och arbetslöshet. För den som emellertid tar sig litet tid
att niirniare analysera de reala skillnaderna mellan den ambitionsnivå som
lades fast av den tidigare trepartiregeringen och de socialdemokratiska
motförslagen skall det snart stå klart att viljan att avdela avsevärda resurser
för att klara de höga svsselsiittningspolitiska ambitionerna i vårt land är
gemensam i den här kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan också, innan jag går vidare, finnas skäl att
påpeka att även företriidare för moderata samlingspartiet satt med i den
regering som lade fast dessa målsättningar och att vårt parti därmed stod bakom
de förslag som lades på riksdagens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns, herr talman, inom socialdemokratin en stark
irritation över moderata samlingspartiets stora framgångar och ökade förtroende
bland väljarna under 1970-talet. Jag förstår den här irritationen, eftersom
utvecklingen klart visar att väljarna i vårt land inte på något sätt accepterat
den nidbild av moderat politik som socialdemokratin hela tiden försökt föra ut
i debatten. På olika områden - ekonomisk politik, skattepolitik, bostadspolitik
etc, - visar utvecklingen att fler och fler miinniskor i vart land vill se
moderat politik förverkligad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad giiller sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken
kan man också ute bland miinniskorna finna en växande förståelse för de
grundläggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammanhangen i ekonomin som måste fungera för att vi skall
klara de sysselsättningspolitiska målen. 1 moderata samlingspartiet är det en
sjiilv-klarhet att inför viiljarna redovisa de åtgiirder som är nödviindiga för
att vi skall återvinna ekonomisk balans. Då kan man inte. som vissa andra,
undvika att också med klarhet och fasthet redogöra förde förändringar som-även
om de är obekväma och mycket besvärliga för enskilda miinniskor -oundgiingligen
måste genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är djupt olyckligt att socialdemokraterna inte tycks
vara villiga att ta upp en debatt om de föriindringar som måste till för att vi
på sikt skall kunna trygga jobben. I stället hiinger man sig åt vad som brukar
kallas överbudspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I fråga om en av de viktigaste delarna i den
nödvändiga ekonomiska politiken, nämligen,de resurser som vi kan tillåta oss
använda i den offentliga sektorn, är man i stort bland våra ekonomer överens om
att vi måste begränsa resurstillväxten till maximalt 1 %, garna liigre än det.
Redan där slår den socialdemokratiska överbudspolitiken igenom-man har lagt
fast att en tillväxt på 2 % iir vad man ställer sig bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare så, herr talman, att vid varje tillkille då
vi diskuterar arbetsmarknadspolitik i den hiir kammaren är socialdemokratin
beredd att lägga på ett eller flera hundratal miljoner på de resurser som skall
anvisas till arbetsmarknadspolitiken. Det tycks inte beröra socialdemokratin
att vi i vårt land lider brist på pengar, att vi har ett mycket stort
budgetunderskott och att vi måste driva en politik på alla områden som ger oss
möjligheter att dra ner underskottet. Det går inte längre att köra i gamla
hjulspår. Niir pengarna tryter, då tryter de också för arbetsmarknadspolitiken,
även om ambitioner­na är höga. Då krävs det att vi iir beredda att se över de
metoder, de system och den organisation som vi tidigare har valt för att nå
våra sysselsättnings­politiska mål. Då kriivs det att vi är beredda till omprövningar
och nytänkande. Vad gäller detta har vi från socialdemokratin hört viildigt
litet. I stället satsar man på att göra politiska vinster på kort sikt genom
att kriiva mer pengar än vad resurserna tillåter. Det vore ju intressant att
någon gång med socialdemokraterna få diskutera vad vi skall göra för att
effektivisera det viktigaste administrativa medlet inom
arbetsmarknadspolitiken, niimligen AMS. Det kan ju inte vara på det viset att
det i en organisation som har över 10 000 anställda som förbrukar över 10
miljarder kronor om året, inte skulle finnas utrymme för effekti viseringar och
förbättringar. Särskilt mot bakgrun­den att vi idagkräver av vårt näringsliv
att man skall effektivisera, vara bättre och göra saker bättre men billigare
för att klara sysselsiittning och konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de långsiktiga bitarna i den
socialdemokratiska politiken är det klart att man hänvisar till
löntagarfonderna. Det är enligt vår uppfattning ett alltför enkelt sätt att
komma undan en mer djuplodande och intressant diskussion om de strukturella
förändringar som måste komma till stånd för att vi på sikt skall kunna klara
trygghet och sysselsättning i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har i min hand ett papper som visar
sysselsiittningskiget i september 1972. jiimfört med sysselsättningsläget i den
senaste mätningen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;september 1981. När jag tittar på dessa siffror har jag
litet svårt att förstå tonläget i den socialdemokratiska argmnentationen. I
september 1972 -under en socialdemokratisk regering - var 182 400 människor
arbetslösa, i beredskapsarbete eller i arbetsmarknadsutbildning. Enligt dessa
uppgifter var siffran för september 1981 174 900. De kalla siffrorna redovisar
fakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anna-Greta Leijon satt, enligt vad jag är informerad om,
inte i riksdagen 1972, men jag har inte kunnat finna samma höga tonläge
någonstans, vare sig från arbetsmarknadsverket eller från socialdemokratiska
politiker, i en situation där man hade ett arbetsmarknadsläge som var minst
lika besvärligt som det vi har i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ligger nära till hands att tro att det är en sak att
sitta i en regering, en annan sak att bedriva opposition. Det skall bli
intressant att se hur en eventuell socialdemokratisk regering, om vi nu efter
nästa val får en sådan, i den rådande ekonomiska situationen skall uppfylla
alla de löften som man har ställt ut i denna kammare i de
arbetsmarknadspolitiska debatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderat politik i det här sammanhanget har inriktats på
att försöka klargöra de långsiktiga förändringar som måste till i den svenska
ekonomin för att vi skall klara sysselsättningen på sikt. Men det innebär inte
att moderat politik på detta område skulle vara en allmän avrustningspolitik.
Jag vill påpeka att - och det är viktigt - moderata samlingspartiet under sin
tid i de båda trepartiregeringarna självfallet har stått bakom de mycket
ambitiösa satsningar som har gjorts för att uppnå de sysselsättningspolitiska
målen. Vi har sett det som en viktigare uppgift att i stället fästa blicken på
de långsiktiga problemen och de åtgärder som krävs för att vi skall få en
fungerande ekonomi och därmed minskande kortsiktiga insatser på det
arbetsmarknads­politiska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sist, herr talman, vill jag vända mig till statsrådet
Eliasson med en liten fundering. Jag lyssnade för någon tid sedan på ett
TV-program. Det var i samband med att arbetsmarknadsverket hade lagt fram sin
senaste framställ­ning om ökade resurser. En journalist frågade
arbetsmarknadsministern om regeringen var beredd att driva en tillräckligt omfattande
arbetsmarknads­politik för att klara det besvärliga sysselsättningsläget.
Arbetsmarknadsmi­nistern svarade; &amp;quot;Ja. numera&amp;quot;. Då kom självklart
motfrågan: &amp;quot;Numera? Vad skulle vara skillnaden i dag mot tidigare?&amp;quot;
Svaret var att moderaterna inte satt i regeringen längre, och det vet ju alla
att moderaterna inte är särskilt intresserade av en ambitiös
sysselsättningspolitik. Jag tycker att detta var ett konstigt svar. Min
slutledning blir naturligtvis att jag säger följande till
arbetsmarknadsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vore intressant om arbetsmarknadsministern här i
kammaren kunde rannsaka den arbetsmarknadspolitik som arbetsmarknadsministern
sä ivrigt försvarade från denna talarstol under den tid moderata
samlingspartiet satt i regeringen. Det kan dessutom finnas skäl att påpeka att
på den tiden fick arbetsmarknadsministern ofta ganska mycket beröm av
socialdemokratin och Anna-Greta Leijon. Det verkar som om detta beröm sedan vi
lämnade regeringen i stor utsträckning har fallit bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 43 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr
talman! Far jag bara som ett uppriktigt svar på Bengt Wittboms fråga säga att
jag aldrig har upplevt att jag har fått någon egentlig draghjiilp från moderata
s;imlingspartiet när det gällt mer resurser till arbetsmarknadspo­litiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 44 BENGT WlJTBOM (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Men det är ändå så. Ingemar Eliasson. att den
ambitiösa arbetsmarknadspolitik som fördes under de båda trepartiregeringarna,
och det ansvar som då togs i direkt handling i dessa regeringar för att klara
sysselsättningsläget, stod självfallet alki de tre involverade partierna bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag måste säga. även om det smiirtar mig något, att jag
tycker att den typ av framträdande som landets arbetsmarknadsminister här visat
prov på innebär att ta litet billiga poäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 45
Industriministern NILS ÄSLING:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I gar meddelade riksbanken att man beslutat
sänka diskontot från 12 till 11 %, Det är ett positivt besked som gynnsamt kan
påverka investeringsklimatet, som innebär lättnader för enskilda och företag
med stor lånebörda och som dessutom innebär en önskvärd press nedåt på budget­underskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att en sänkning av det allmänna ränteläget nu blivit
möjlig är ett resultat av såväl utvecklingen utomlands som åtgärder i landet.
Att skapa förutsiitt-ningar för lägsta möjliga ränta är och förblir ett viktigt
inslag i en politik fiir en dynamisk industriutveckling, en politik av den typ
som regeringen för och som värt land så väl behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sänkningen av diskontot är emellertid inte den enda
ljuspunkten i den ekonomiska tillvaro som alltför ofta målas svart av
oppositionspartier och intresseorganisationer. Det finns en rad positiva
faktorer i utvecklingen som är väl värda att omnämna så här vid inledningen
till det nya mötet med riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under det första halvåret i år vändes fjolårets negativa
balans i handeln med vår omvärld till ett överskott. Detta påverkar i sin tur
bytesbalansen, vilket kan avläsas i en förbiittring med 7,1 miljarder kronor
för första halvåret 1981 jämfört med samma tid förra året. Detta påverkar också
behovet av utlandsupplåningen i rätt riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Importen av råolja och oljeprodukter har hittills minskat
betydligt jämfört med tidigare år. För råolja var importminskningen de första
åtta månaderna i år 19 % jämfört med samma tidsperiod 1980 och för
oljeprodukter än större. Elkonsumtionstillväxten var samtidigt begränsad.
Förbättrad hushållning och inhemska energikällor har gett viktiga bidrag till
denna utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under sommarmånaderna juni-juli bildades i år 1 200 nya
företag jämfört med 595 för samma period 1980. Hela 9 347 personer har tills
dags dato deltagit i de Starta Eget-kurser som anordnas i utvecklingsfondernas
regi pä initiativ av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den mer
positiva utvecklingen inom ekonomin kan också avkisas genom&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett rekord
i nyemissioner på börsen. Förra året skedde sådana endast i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;storleksordningen
100 miljoner, medan omfattningen på nyemissioner i år är&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;J5 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5 miljarder kronor.  Genom skattefondssparandet, som
hittills tillfört________ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;näringslivet  riskkapital  med   1,5  miljarder  kronor, 
och  genom  46 000    Allmänpolitisk anställdas sparande i akticsparfonder har
företagens franitidsförutsättningar     debatt i detta avseende stärkts
väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens politik när det giiller de areella näringarna
har enligt preliminiira uppgifter från den senaste folk- och bostadsräkningen
för perioden 1975-1980 visat att för första gången pa 100 ar ökar befolkningen
på landsbygden. Detta har möjliggjorts genom en offensiv jord- och skogs­brukspolitik
som satt familjeföretagen i centrum, ett effektivt och utökat glesbygdsstöd
samt förbättrade möjligheter till bostadsbyggande på lands­bygden.
Landsbygdsnäringarna ger dels ett positivt bidrag genom sin produktion, dels
också ett betydelsfidlt bidrag till samhällsekonomin genom att en mer levande
landsbygd minskar sociala och miljömässiga kostnader som vi med fortsatt
utarmning skulle tvingas betala. Med all tiinkbar kraft skall
landsbygdsnäringarna diirför ges fortsatt positiva utveeklingsmiijlighe-ter.
Ett bidrag till detta kan ges t. ex. genom ökad användning av inhemska
bränslen. Ansökningarna om koncession för torvbrytning är talrika. Jag hoppas
kunna medverka till en lagstiftning som underliittar detta konces­sionsförfarande
till gagn inte minst fiir småskalig brytning och landsbygdens sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett internationellt perspektiv är sysselsiittningskiget
i Sverige relativt gott. Med de ambitioner som vi i Sverige skall ha ger den
nuvarande situationen dock anledning till allvarlig oro. Arbetslösheten, och då
i synnerhet ungdomsarbetslösheten, leder till att enskilda förlorar tron på sig
själva och på samhället, Diirför måste arbetslösheten bekiimpas med kraft och
målet arbete åt alla prioriteras högt. Så sker också. Som industriminister ser
jag det som positivt att de åtgärder som redovisas i regeringens
ekonomisk-politiska proposition siirskilt syftar till bättre förutsättningar
för industiin. Regerings­åtgärderna har redan föranlett vissa företag att dra
tillbaka varsel om friställningar och driftsinskriinkningar. Som statsministern
meddelade i gar har en rad viktiga exportorder dessutom redan kininat tryggas,
vilket förbättrar de framtida möjligheterna till sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svartmålning av Sveriges möjligheter som inte minst
den socialdemo­kratiska oppositionen, och i dess efterföljd en betydande del av
massmedia, ägnat sig åt stämmer alltså inte om hela verkligheten granskas.
Tvärtom finns betydande positiva inslag i vår situation som alltför siillan
lyfts fram till beskådande, Def gäller t. ex. att Sverige nu jämte Japan bar
världens mest framgångsrika transportinedelsindustri. Det giiller att ett
företag som Kockums Varv i hårdaste tiinkbara internationella konkurrens tagit
hem en av världsmarknadens mest attraktiva order med goda miijligheter till
lönsamhet och siikrade arbetstillfällen för mer iin ett år framöver. Det galler
den omständigheten att vår satsning på rymdteknologin nu också ger resultat.
Den norska regeringen är nu beredd att acceptera vår inbjudan till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samarbete i Tele-X-projektet, och inom kort kommer avtal
att tecknas med det tysk-fianska TV-satellitprojektet om svensk medverkan,
vilket iir en betydande framgångför vår politik på detta område och
nattirligtvis också för de berörda svenska företagen, som på den vägen kan
räkna med avsevärda order. De betydande insatser som nu görs för forskning och
teknisk utveckling i produktionen placerar oss, till skillnad från vad som var
fallet när regeringen Fiilldin trädde till 1976, på en toppnivå internationellt
sett. Ryktet om det svenska niiringslivets snara död är alltså inte bara
överdrivet-det är i grunden felaktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diskussionen under den allmänpolitiska debatten hittills
har mest handlat om nedskrivningen av valutan, siinkningen av diskontot,
förslaget om momssiinkning och de förslag till tidigarelagda besparingar som
ingår i det ekonomisk-politiska kirslag som i sina huvuddelar nu varit känt i
snart en månad utan att oppositionspartierna till höger och vänster presenterat
några egentliga alternativ. Jag vill passa på att också peka på några andra
inslag som aktivt bidrar till inte minst näringslivets utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I åtgiirdspakctet ingår en rad åtgiirder som stimulerar
utbudet av virke. Det statliga stödet till återväxtåtgärder efter avverkning av
s. k. restskogar utökas således väsentligt, frän 50 milj, kr. till 200 milj.
kr. per år. För att utöka möjligheterna att utnyttja skog som är mogen för
slutavverkning men som hittills varit svåråtkomlig ökas anslagen för
skogsbilvägar från 50 milj. kr. till 70 milj. kr. Anslagen för översiktliga
skogsinventeringar och skogsbruksplaner höjs. Möjligheterna att göra
avsiittningar till skogskonton förbiittras. Sammantaget innebiir detta en
stimulans såväl till själva skogsbruket som till den skogsindustri som betyder
så mycket för vår utrikeshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande investeringsavdraget för byggnader i
niiringslivet föreslås av regeringen bli förliingt med ett år. Motsvarande
investeringsavdrag för näringslivets inventarier läggs om så att stimulansen
snabbare kommer berörda företag till del. Omläggningen gör också stödet
oberoende av företagets resultat under just denna period, vilket gör reformen
än mer effektiv som stimulans. Systemet med tidsbegränsade avdrag när det
gäller företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet föreslås av regeringen
bli permanentat, och dessutom görs regeländringar som kommer de mindre
företagen till del. Efter mönster från lagen om upphovsmannakonton föreslås
uppfinnarkonton för att friimja förslagsverksamhet och för att möjliggöra ett
snabbare omsättande av nya uppfinningar i produktion och sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom kommer regeringen senare att föreslå att
möjlighet till provanstiillning |)å sex månader införs, vilket framför allt
gynnar dem som ännu står utanför arbetsmarknaden. Lagstiftningen innebiir att
skillnader mellan företag diir kollektivavtal om provanställning finns och
andra företag undanröjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa åtgärder och andra innebär sammantagna en mycket
stor satsning på att genom en dynamisk utveckling inom industrin förbättra vår
ekonomi och säkra framtida välkird och arbete. Jag tycker att det är
anmiirkningsvärt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;oppositionspartierna inför alla dessa åtgärder står. om
inte tomhiinta. sa i varje fall handfallna. Den friska, om iin rodnande, hy som
oppositionen visade i samband med att s, k. krisprogram redovisades från såväl
höger som vänster tycks redan nu ha gått över i eftertankens kränka blekhet, om
jag får tillåta mig ett omdöme om gårdagens debatt. 1 sina huvuddrag har
regeringsförslaget varit känt i snärten månad. Varken socialdemokrater eller
moderater borde därför känna sig irriterade när vi från regeringssidan
uttrycker vår förvåning och vårt beklagande över att oppositionen inte har
kunnat gå med på några dagars förkortning av den ordinarie motionsti­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att regeringsförslaget innehåller sa många förslag som ;ir
inriktade på fcirnyelse och pa att skapa dynamik iir ingen tillfällighet.
Tviirtom vet vi att just förnyelsen iir den avgörande faktorn för näringslivets
utveckling. I USA har gjorts utredningar som visaratt hela 70 % av de nya
arbetstillkillena inom industrin tillkommer i företag som iir fyra år eller
yngre. Gjorda undersök­ningar visar också klart dels att småföretagen står för
en jiiniförelsevis stor andel av innovationer och nya produktioiisidéer. dels
att förmågan att vara innovativ och att utnyttja ny teknik spelar en avgörande
roll för handelsba­lansen, för den internationella konkurrenskraften och för
sysselsättningen. I detta sammanhang kan det vara värt att peka på de studier
som visar att små företag får ut fyra till ,sju gånger fler innovationer för en
given kostnad än stora företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den mest angelägna diskussionen inom näringspolitiken och
samhälls­ekonomin borde gälla hur vårt näringsliv, ja, hela vårt samhiille.
skall kunna bli mera dynamiskt. Det finns en hel rad skiil till detta. Lät mig
bara peka på några som indirekt också visar hur farligt det skulle vara med t.
ex. löntagarfondsmodeller som konserverar industristrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industrisektorn är i dag för liten i förhållande till den
konsumtion som vi redan nu har och, än mer. i förhållande till de anspråk pa
förstärkta samhiillsinsatser som finns. All erfarenhet visar alt vi inte kan
klara den nödvändiga utbyggnaden av industrisektorn utan ett gynnsamt klimat
för nya företag, utan förbättrade villkor för småföretagen och utan ett ökande
intresse för att utnyttja nyvinningar inom tekniken i Sverige, Mot denna
bakgrund skulle jag vilja ställa en fråga till de socialdemokratiska ledamö­terna
av denna riksdag, I snart tio år har på ert håll diskuterats olika former av
kollektiva löntagarfonder. Kan ni nu peka på ett enda företag som startats
under denna tid i glädje över att kollektiva fonder enligt er modell skulle
säkra dess framtid? Jag kan försäkra att jag a min sida kan peka på mängder av
exempel på enskilda som säger sig ha avstått från att starta eget och på
företag som tvekar att investera till fiiljd av socialdemokratins förslag om
löntagarfonder. På fullt allvar gör ni gällande att de kollektiva fonderna
skall säkra sysselsättning och produktionsökningar. Som sagts tidigare är det
nyföretagaiide och tillämpning av ny teknik som är avgörande i detta sammanhang
och ingenting annat. Nu är det dags att nian från socialdemo­kratins sida
ställer upp till bevis. Visa upp ett företag som startats i glädje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alltnänpolirisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;över att löntagarfonder skall siikra dess framtid eller
åtminstone en uppfinning som stimulerats genom denna debatt!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vikten av att vi fär ett dynamiskt näringsliv och samhälle
i stället för en konserverad industristruktur understryks också av den snabba
internationel­la strukturomvandling som nu sker och som kan komma att bli än
snabbare i framtiden. Det iir ett erkiint faktum att Sveriges traditionella
industristruktur inte längre ger de fördelar som gavs under det skede då Europa
som industrisaiiiliiille uppbyggdes efter aiulra världskriget. De fördelar som
vi &amp;lt;l;i hade genom vår industrisamniansattning och de särskilda
konkurrensförde­lar som vi då också hade inom vissa branscher har bl. a. gått
förlorade till följd av förändringarna i den internationella efterfrågan och på
grund av att utbudet av varor från nyindustrialiserade kinder tillkommit.
Basnäringarna i Sverige har berörts i särskilt stor utsträckning. Även om en
omfattande strukturanpassning redan har ägt rum. en anpassning som i flera
avseenden har gått snabbare än i viktiga konkurrentkinder, återstår ytterligare
krav på anpassning av strukturen, även framgent. Vi vet att denna anpassning
blir svärgenomfcirbar och dyr. om inte tillkomsten av nya företag och nya
produktionsidéer som alternativ till föråldrade kan åstadkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De regeringar som vi har haft i Sverige sedan 1976 har
anklagats för att ge alltförstorl st(')d til! krisföretag, I första hand härden
kritiken riktats mot mig personligen och det departement som jag har haft och
har huvudansvaret för. Jag vill bestämt tillbakavisa denna kritik. Frän den här
platsen beskylldes jag i går t. o, m. för att vara h(i\'udansvarig för
budgetunderskottet. Sådana beskyllningar har inte tiickning i verkligheten.
Tvärtom visar detta att det skulle ha varit mer betungande för
samhällsekonomin, om problemföretagen utan åtskillnad hatle fått gå (&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;)\er styr, Utslagningen av arbetskraft, förtidspensioneringarna,
kostnaderna till följd av sociala tragedier, arhets-marknadsunderstöd och
arbetslöshetsersättning skulle ha skjutit i höjden. Det kan vara nyttigt att
göra en jämförelse med ett grannland diir arbetslösheten tillåtits öka
väsentligt mer än i Sverige. Om Sverige skulle ha haft samma höga
arbetslöshetsnivå som Danmark under fjolåret, skulle det med de svenska ersåitningsreglerna
lia lett lill att enbart arbetslöshetsun­derstöd dragit en kostnad på över 13
miljarder kronor. Det är långt mer iin AMS sammantaget får i stöd och långt
mycket mer iin vad som under ett budgetår i Sverige utbetalats i stöd till
krisföretag. Det bör också påpekas att inget stöd har utgått till passivt
täckande av underskott. Tvärtom har stödet förknippats med krav pa omläggning
och omstrukturering inom företagen. Detta har lett till investeringar i Europas
modernaste tunnplåtvalsverk i Borlänge, till att .rendal gjort inbrytningar i
en av världens snabbast växande branscher, nämligen offshore-industrin. Vidare
kan nämnas Kock­ums hemtagning av den saudiarabiska ordern på 1.3 miljarder
kronor. I flera fall har också nedläggningar tvingats fram. Niir kritiken mot
den s. k. akutmottagningen förs fram. får jag intrycket att man menar att iinnu
fler /ledlåggningar egentligen vore eftersträvansvärda. Om det år så. vill jag
i fortsättningen gärna ha en precisering. På vilken ort och i vilket företag skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;statsmakterna ha lagt ned ytterligare företag? Om den här
kritiken skall vara rimlig och fylla någon vettig uppgift, måste den frågan få
ett svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också än en gång ställa en fråga till mina
socialdemokratiska viimier i kammaren. På vilket sätt skulle löntagarfonder ha
främjat dynamik och strukturanpassning och hindrat en oekonomisk konservering
av olönsam industristruktur? Mitt problem under de år jag har lett
industridepartemen­tet har nämligen inte varit att försvara att jag gett så
mycket pengar i stöd till företag med problem. Problemet har varit det helt
motsatta, det kan jag garantera. Kraven har varit att regeringen skulle
medverka till iin större stöd i syfte att bevara den struktur som vi har haft
inom t. ex. varvsnäringen, handelsstålsindustrin etc. Det riicker i och för sig
med att hiinvisa till kammarens frågestunder, där det inte går en vecka utan
att krav på nya statliga insatser för att konservera en befintlig industristruktur
reses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I många fall har de lokala fackliga organisationerna fatt
stöd för sina krav även centralt inom socialdemokratin. Tyvärr har detta lett
till en kostsam­mare strukturanpassning i vissa fall, som är viilbekaiita för
kammarens ledamöter. I de fackliga organisationernas tidningar har jag också
flera gånger kunnat läsa att nedläggning inte skulle behöva komma i fråga, niir
detta i och för sig beklagansvärda faktum skulle ha tvingats fram. om
löntagarfonder hade varit införda och dess pengar hade kunnat anviindas just
för att konservera en föråldrad industristruktur. Därför friigar jag: Innebär
inte kollektiva löntagarfonder att risken för att industristrukturen konserve­ras
ökar. att nödvändiga anpassningar försvårtis och att dynamiken i samhället
minskas? För mig blir detta en både svårartad och svårfrånkonilig följd. 0111
man ensidigt lägger makten över produktionsresurserna i hiinderna på de
verksamma i den befintliga industristrukturen, medan några represen­tanter för
nya företag, nya arbetsplatser och nya produktionsidéer inte ges företräde vid
besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dynamik i näringsliv och samhälle iir för mig oupplösligt
förenad med pluralism, möjligheter till enskilda initiativ och decentraliserat
beslutskittan-de. Kollektiva löntagarfonder pekar i rakt motsatt riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riskerna med en konservering av industristrukturen och
nödvändigheten av en mer dynamisk inriktning kan självfallet utvecklas mycket
mer. Den struktur vi har i dag är i stort uppbyggd med billiga råvaror och
billiga energiresurser som grund. Vi har redan i dag många exempel som visar
hur tidigare förestiillningar om outtömliga naturresurser i dessa avseenden är
felaktiga. Också av dessa skäl behöver vi förnyelse, ett klimat för nya
produktionsidéer och nya företag, som kan ersätta dem som drabbats hårdast av
omstiillning från icke-förnybara resurser till förnybara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också av sociala skäl är en ny industristruktur
långsiktigt angelägen. Inte minst i storstäderna med dess langa
pendlingsavstånd, tröttande arbetsresor och sektorsuppdelade verksamhetsområden
finns detta klara behov. Även här är förnyelse av näringsliv och samhiille
långt viktigare iin åtgiirder som konserverar den befintliga strukturen, om
välfärden på sikt skall kunna förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förnyelse
av näringslivet och reformering av arbetslivet kan också främjas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom att nya företagsformer ges möjligheter att starta
och utvecklas, I dagarna påbörjade en siirskild delegation för
arbetskooperation sitt arbete. Jag tror att denna företagsform har goda
möjligheter att bidra till välfärdsutvecklingen. Undersökningar av befintliga
arbetskooperativ visar att dessa företag kan ta till vara de verksammas
engagemang på ett positivt sätt. att investeringsverksamheten är hög och att
lönenivån ligger över nivån i jämförbara företag. Sjiilvfallet kan inte
arbetskooperatlonen bli en allena saliggör;inde företagsform. 1 tIet samhälle
som centern vill forma hårskar nämligen inte dogmer iiver verkligheten.
Privata, statliga och koo|5erativa företag har alla sina fördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även konsumentkooperationen och producentkooperationen har
viktiga roller i framtidens samhiille. Det vore ett sällsynt slöseri att inte
biittre ta till vara denna enda i praktiken rejält prövade kirni av ekonomisk
demokrati. Det är min förhoppning att jag under det kommande året skall kunna
lägga fram en proposition med förslag till åtgiirder som förstärker
kooperationens möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Än en gång måste jag stiilla en fråga till mina
socialdemokratiska viinner i denna kammare. Varför har ni förkastat
kooperationens grundläggande regel om individuellt ägande av andelar och
individuell makt över dessa, när ni diskuterar nya former för ekonomisk
demokrati? Vad finns det för skäl att tro att de enskilda miinniskornas
engagemang blir större i löntagarfonder i kollektiv form än i andra kollektiva
fonder? Varför finns det från arbetarrörelsen ofta en sådan ljum och avog
inställning mot bildande av arbetskooperativ?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns skäl att verka för en dynamisk utveckling av
vårt näringsliv och samhälle. Resurskrisen, den s. k. nya ofärden i
industrisamhället, stagflatio-nen. behovet av strukturomvandling i den internationella
ekonomin och den på många håll bristande framtidstron gör att förnyelse,
mångfald och ökat utrvmme för enskilda nkinniskors engagemang nu framstår som
mer angeläget ån någonsin. Diiremot fruktar jag alla åtgärder som konserverar
nuvarande industristruktur, som minskar pluralismen och som gör enskilda
beroende av en enda maktgruppering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Regeringen har genom sitt
ekonomiskt-politiska förslag redovisat viigar till utveckling och förnyelse.
Stödet till uppfinningar, förbättringen av konkurrensförmågan, satsningen på
forskning och teknisk utveckling, liksom de förbiittrade förutsättningarna för
investeringar ger oss goda möjligheter att nu inleda en ny era av framgång för
produktionen. Det är min förhoppning att också riksdagsmajoriteten skall finna
detta så snart som möjligt, I likhet med vad Nordal Åkerman uttryckt tror jag
att inte minst &amp;quot;en satsning på den lilla skalan ger Sverige
förutsiittningar att växa&amp;quot;. Det är detta som uttrycks också i Den tredje
vägen i svensk ekonomi, som erbjuder ett dynamiskt alternativ. Det är niimligen
genom enskilda människors engagemang och genom samverkan lokalt som de
nödvändiga stegen för förnyelse kan tas och landvinningar göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förnyelse kan lika litet som solidaritet kommenderas fram.
Den som har tilltro till enskilda miinniskors fiirnuft och enskilda människors
vilja att ta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omsorg om
denna värld behöver dock inte förtvivla. Genom stimulans av de&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enskilda
människornas fria vilja att samverka kan välfärden förbiittras och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samhället
göras starkare. Ett starkt samhiille kan diiremot aldrig skapas&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jg oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom 
tvångskollektiva  modeller eller genom  att  enskilda  tvingas  till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;______ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samverkan,
men förvägras att själva förvalta den andel de skall avstå till det&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gemensammas
biista. Detta är för oss centerpartister lika självklart som att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;debatt&lt;br&gt;
ett starkt samhälle och ett välkirdssamlkille heller inte uppstår som resultat&lt;br&gt;
av att de starka ohämmat får växa på de svagas bekostnad eller i ett samhälle&lt;br&gt;
där enskilda människors vilja till gemensamt ansvarstagande motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 ANNA-GRETA LEIJON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Industriminister Åsling iir den i regeringen
som har ansvar också för regionalpolitiken. Men regionalpolitiken berörde han
inte med ett ord i sitt 30 minuter långa anförande. Det kanske inte är så
konstigt, eftersom det nu ar helt klart att regeringen tiinker rusta ner också
regionalpolitiken, Åtstramningspolitiken går ut över detta område liksom över
de andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;300 milj. kr. tas bort av det nuvarande stödet till
företag i stödområdena, I år har 1 000 milj. kr. anvisats för bidrag till lån
till företag i svaga regioner. Industriministern tänker nu skiira ned detta med
30 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 ett pressmeddelande från industridepartementet som kom
hiiromdagen påstår industriministern; &amp;quot;För de kommuner som är i störst
behov av statligt stöd innebär de nu föreslagna förändringtirna en relativ
förbättring jämfört med tidigare.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber industriministern att hiir
och nu för kammaren, anstiillda och företag förklara hur nedskiirningar med
30(1 milj. kr. kan leda till förbiittringar för företagen i stödområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 47
Industriministern NILS ÅSLING:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag berörde inte regionalpolitiken direkt,
eftersom mitt anförande avsåg de allmänna förutsiittningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionalpolitikens friimsta problem i dag iir den
bristande investerings­viljan, som har medfört att de ramar för
regionalpolitiskt stöd som riksdagen har anvisat inte har kommit till
utnyttjande. Niir vi nu accepterar en nedskärning av ramarna sker det pa vissa
bestiimda villkor, som uijpenbar-ligen har gått Anna-Greta Leijon förbi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först och främst koncentrerar vi insatserna till de
områden där vi verkligen har de stora regionalpolitiska problemen, Diir skall
de regionalpolitiska insatserna inte trappas ner. tviirtom. Jag noterade hur
framför allt representanter för Norrland på den socialdemokratiska
partikongressen riktade ganska allvarlig kritik mot det socialdemokratiska
partiet, som mer iin något annat parti motverkat regional|iolitikens syfte
genom att ständigt stiilla krav på att nya områden och nya verksamhetsformer
skall föras in inom regionalpolitikens ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall dessutom, det har vi också meddelat, nu kombinera
det regionalpolitiska stödet med det frisläppande av investeringsfonderna som
regeringen   har  bestämt.   Det   är  en   ny   modell,   där  vi   klart 
ger  en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regionalpolitisk profil åt frisläppen. Äntligen skall man
kunna kombinera de frisläppta investeringsfonderna med regionalpolitiskt stöd.
vilket således inte har varit möjligt hittills. Det är framför allt i de sämst
stiilkla regionerna, i stödområdena 5 och 6, som detta skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi arbetar också med en regionalpolitisk proposition, I
denna kommer vi noga att gå igenom erkirenheterna av den hittills förda
regionalpolitiken och föreslå en effektivisering av de instrument vi har samt,
i de avseenden som detta erfordras, ökade insatser rent materiellt. Denna
diskussion kanske vi får anledning att återviinda till niir den propositionen
behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 48
ANNA-GRETA LEIJON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är min mening att industriministern med
det han siiger i sitt pressmeddelande och nu i kammaren förvriinger
nedskärningarnas verkliga innebörd och för människorna i bl, a, skogskinen
bakom ljuset. Fakta iir ju följande ikir det giiller det förslag som
industriministern har lagt fram i regeringens sparproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriministern tar bort riitten till avskrivningar för
maskiner och inventarier för alla kommuner i stödområdena 1-3. Det drabbar
företag och anställda i 66 kommuner med svåra svsselsiittningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriministern vill dessutom avskafki riitten till
lokaliseringslån för rörelsekapital i stödområdena 1-3, Det slår också direkt
mot anstiillda och företag i 66 kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men iiulustriministern nöjer sig inte med dessa åtgiirder.
Han vill avskaffa riitten till lokaliseringslån för marknadsföring och
produktutveckling i landets samtliga stödkommuner - 117 kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men inte heller detta år nog. Ovanpå allt detta läggs
ytterligare en nedskärning, som drabbar alla stödföretag oavsett var i landet
de ligger. Det galler alltså även de kommuner i det inre av Norrland som har
det allra svårast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag kan företag finansiera sina investeringar metl
lokaliseringslån och därmed lag ränta intill 70 % av investeringskostnaden. Men
det skall de inte få göra i fortsättningen, om industriministern får sin vilja
igenom. Han föreslår att denna andel skall halveras. Inget företag - inte ens i
ett stödområde - kan i fortsättningen få låna mer än 35 %.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följden blir att företag med ofta ganska bräcklig ekonomi
och små siikerheter tvingas gå till privata banker, diir ile. om de över huvud
taget får låna pengar, måste låna till mycket högre riinta än med de
möjligheter som finns i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta iir den verkliga innebörden av tIet förslag som
industriministern kigger fram. Och sedan har han mage att såga att detta medför
en relativ förbättring för de mest utsatta konimunerna. Det blir fcirsiimringar
över hela landet, även för kommunerna i stödområde 4-6. Försåniringarna blir
större inom andra områden, men inte för någon kommun talas det om förbättring­ar,
Lokaliseringsmöjligheterna skiirs ned med 30 %. Det år kiktiskt ganska skamlöst
att framställa detta som ett stöd för de mest utsatta regionerna i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 49
Industriministern NILS ÅSLING:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anna-Greta Leijon säger att jag förvränger
fakta. Jag skall    Torsdagen den&lt;br&gt;
inte  skicka  den   beskyllningen   tillbaka,   men   nog   måste  jag  säga  
att     [ oktober 1981&lt;br&gt;
Anna-Greta Leijon år ovanligt illa informerad.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag nu talar om en relativ förbättring, så tar jag
fasta på den kritik som Allmänpolitisk bl. a. uppenbarades vid den
socialdemokratiska partikongressen. Där debatt anklagade man den nuvarande
regeringen för att ha gått ut med regional­politiskt stöd till allt större
regioner. Det innebår att den relativa effekten, med tanke på att
investeringsvolymen är given, för de verkligt nödlidande orterna självfallet
blir mindre. Nu begränsar vi möjligheterna att använda regionalpolitiska
stödformer i de orter där man bör kunna klara sig med vanliga näringspolitiska
stöd. Då blir effekten av insatserna i t. ex. stödområdena 4, 5 och 6, som år
de högst prioriterade, så mycket högre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen, allra minst Anna-Greta Leijon med sin bevisföring,
kan förneka att detta innebär en satsning på de sämst ställda kommunerna och de
anställda där som har de största problemen, och där vi har den största
arbetslöshe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tog Anna-Greta Leijon upp lokaliseringslån. Hon sade
att vi nu kräver att bankerna skall ta en större del av finansieringen via
lokaliserings­lån. Det är riktigt. Men det är också så att bankerna, med den
likviditets­situation som bankerna har, på ett helt annat sätt än tidigare bör
kunna visa sitt ansvar gentemot de regioner som har de största problemen. Men
lokaliseringslåneräntan är inte någon favörsränta. Det borde Anna-Greta Leijon
veta. Det är alltså i och för sig inte räntan som är favören med lokaliseringslånen,
utan det är den säkerhetsbild man har. Ligger man ändå i toppen, som staten
alltid far göra med sina lokaliseringslån. så är den favören i form av
säkerhetsdiskussioner med bankerna negligerbar. Bankerna bör kunna ta ett
större ansvar - det är filosofin här. Jag vet inte om Anria-Greta Leijon har
särskild anledning att slå vakt om bankernas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är några frågor som hänger över denna debatt. Jag har
frågat om inte socialdemokratin nu måste kunna visa upp något företag som har
startats i glädjen över de perspektiv söm löntagarfonderna innebär, enligt den
löntagarfondsdebatt som socialdemokratin har drivit. Kan inte Anna-Greta Leijon
svara på mina frågor också, när jag är sä vänlig att svara på hennes?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns en annan fråga, som har mera regionalpolitisk
bärighet och som jag är mycket nyfiken på att få svar på: Hur ställer sig
socialdemokratin till frågan om differentierade socialförsäkringsavgifter för
att skapa en regio­nalpolitiskt bättre grund för de framtida åtgärderna i de
sämst ställda kommunerna? Kunde jag få ett svar på den frågan också vore det
mycket värdefullt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Anna-Greta
Leijon anhållit att till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till
ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1981182:9-10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 50
ERIK HOVHAMMAR (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig börja med att säga att det var med
stor gliidje och tillfredsställelse som näringslivet hälsade devalveringen och
naturligtvis den färska diskontosänkningen, som vi fick kännedom om så sent som
i går. Den stigande dollarkursen hade dragit upp kronans internationella värde,
och vårt konkurrensläge gentemot vårt främsta konkurrentland, Västtyskland,
försvagades successivt. Följden blev att näringslivet fick se sina marknads­andelar
sjunka. Någonting måste göras, och regeringen hade väl egentligen endast att
välja mellan en devalvering, en sänkning av marginalskatterna eller en
minskning av löneskatterna. När devalveringen offentliggjordes frågade man sig
emellertid om den var tillräckligt stor- den betydde ju bara en återgång till
den kursrelation mellan kronan och D-marken som rådde för ett år sedan. Att
D-marken sedan skulle skrivas upp inom ramen för det europeiska valutasystemet
kunde regeringen inte veta om när devalveringen genomfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personligen hör jag till den stora krets inom näringslivet
som tror att en sänkning av löneskatterna, av arbetsgivaravgifterna, hade varit
betydligt bättre än en devalvering. En siinkning av löneskatterna - en ökad
konkurrenskraft för svenskt näringsliv och därmed fler och tryggare jobb -hade
inte blivit dyrare för statsbudgeten än den sänkning av momsen som man nu
föreslår, under förutsättning att sänkningen av löneskatterna gällt endast för
den konkurrensutsatta delen av vårt näringsliv, dvs. för industrin.
Devalveringsfördelarna blir inte så stora som man kan önska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sänkning av marginalskatterna, ett gammalt krav från
oss moderater, är en annan offensiv åtgiird som iir nödvändig och som jag också
vill siiga iir brådskande. Sänkta marginalskatter ökar människornas lust att
göra en extra arbetsinsats och motverkar den svarta ekonomin, som man med all
riitt talar så mycket om i dag och som vi självfallet på olika sätt måste
angripa. En marginalskattesänkning blir liksom en sänkning av löneskatterna i
viss mån självfinansierande, men den måste åtminstone t. v. betalas genom ökade
statsinkomster på ett annat område. Hår tycks man. såvitt jag kan.förstå, vara
ute på ganska så farliga viigar. Vill man finansiera marginalskattesänk-ningen
genom en ny skatteform, promsen, eller genom höjda löneskatter, så hugger man
genast bort en stor bit av devalveringsfördelarna. Det är verkligen att ta igen
med ena handen vad man givit bort med den andra. Det går nämligen inte. herr
talman, att komma ifrån att all indirekt beskattning av näringslivet utan
hänsynstagande till företagens konkurrenskraft i realiteten är en straffskatt
på svensk produktion och en indirekt subventionering av importen. En proms
skulle dessutom verka som en servobroms på investeringar och rationaliseringar,
och det iir investeringar som vi i dagens läge så väl behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att investeringarna ligger pa låg nivå beror främst på tre
faktorer. Den första är att vårt konkurrenskige har försämrats på grund av
alltför högt kostnadsläge, där löneskatter utgör en betydande del. vilket
naturligtvis gör att alla investeringar måste kalkyleras noga. Det andr:i
hindret iir hotet om kollektiva löntagarfonder. Det tredje är den höga räntan.
Näringslivet har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte vågat investera därför att det med ett högt ränteläge
är osäkert om man kan finna investeringsobjekt som ger sådan avkastning att det
höga räntelaget kompenseras. Den nu gjorda diskontosänkningen kan bidra till
lägre kostnader för företagen och därmed till ökade investeringar, men frågan
är om devalveringen var tillräckligt stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och för sig har Sverige numera en så bra valutareserv
att det borde finnas utrymme för en ytterligare diskontosänkning ganska snart.
Vår valutareserv är i själva verket lågt beräknad, eftersom guldreserven på 1
miljard kronor värderas efter en kurs på 38 dollar per uns. dvs. den kurs som gällde
redan 1970. I dag är som bekant guldpriset ett helt annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den försiktighet som riksbanken visade när man sänkte
räntan med bara 1 % kan vara klok och ge en fingervisning om ytterligare
diskontosänkning. Jag hoppas att en sådan kommer så fort som möjligt, eftersom
sänkta räntor är en av de offensiva åtgiirder som behövs i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men, herr talman, det räcker inte med offensiva åtgärder.
Det stora budgetunderskottet måste angripas också med besparingar. Även om det
i en del fall kan vara beklagligt, måste den offentliga sektorn skäras ner, och
då måste man främst inrikta sig på byråkratin och administrationen. När man
låser i tidningarna att vårdsektorn inom sjukvården inom ett visst sjukvårds­område
skulle få stiga med 1 %. medan administrationen av vården, dvs, byråkratin,
inom samma sjukvård skulle få stiga med 4 %, så måste man ställa sig tvekande
inför byråkratins ansvällning. Jag vill påstå att pappers­exercisen aldrig
ersätter den mjuka handen och omvårdnaden. När vi på /noderat håll kritiserar
den offentliga sektorns ansvällning är det inte den sociala omvårdnaden vi
vänder oss emot utan byråkratin kring denna. Jag blirganska övertygad 0111 att
rationaliseringar och kostnadsjakt av samma typ som förekommer inom
näringslivet skulle kunna nedbringa kostnaderna också på den offentliga sektorn
ganska avsevärt, utan att denna sektor på något sätt behöver få sämre
effektivitet. Det är nämligen så att byråkrati och effektivitet ytterst sällan
hängersamman. Det är dens. k. rundgången som vi vill åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges väg ut ur krisen är en kombination av offensiva
åtgärder, av vilka en del redan vidtagits och andra utlovats, och av defensiva
åtgärder i form av återhållsamhet på den offentliga sektorn. Vi behöver i dag
mindre statsstyrning och större möjligheter för marknadsekonomins fantasirika
och skapande krafter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Marknadshushållningen har aldrig förr i vår
historia varit utsatt för ett sådant hot som just nu. Jag syftar naturligtvis
på det socialdemokratiska kravet på kollektiva löntagarfonder, ett system där
fonder successivt skall ta över större delen av vårt näringsliv och där de små.
fristående företagen också måste betala till fondernas köp av aktier i de stora
börsnoterade företagen. Jag vill erinra om att man inte i något demokratiskt
land i världen har försökt sig på sådana fonder. Kollektiva löntagarfonder har
v/sserlige;! diskuterats i nier än 20 år i Västtyskland, men nu anser man att
idén är politiskt död sedan också fackföreningsrepresentanterna ställt sig
negativa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns alltså redan en inassa
argument mot löntagarfonderna, men jag skall inte upphälla mig vid dem just nu.
Industriministern gav f. ö. för en stund sedan några talande exempel, som jag
till fullo instämmer i. Men jag kan inte låta bli att påpeka det otillstiindiga
i att man på socialdemokratiskt håll har mage att driva fram löntagarfonderna
till en valfråga utan någon som helst redovisning för hur fondema skall ledas,
utformas och verka. Man försöker på socialdemokratiskt håll tona ner den
allmänna debatten om löntagarfonderna därför att man år rädd för väljarnas
reaktioner. Diirför lyckades man i två hårt regisserade kongresser manövrera
fram ett beslut om att ge det socialdemokratiska partiets ledning vad man
kallar &amp;quot;ett betydande handlingsutrymme&amp;quot;. Hela frågan om fondernas
utformning skall skjutas över valet i stället för att underställas folket i val.
Nu skall efter det socialdemokratiska manövrerandet svenska folkel såga om de
vill ha kollektivfonderellerej utan att veta hurdessa kollektivfonderskall se
ut eller hur de skall arbeta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag lyssnade i går till Olof Palme hår i kammaren. Han
sade bl, a,: Vi är inte färdiga med de tekniska lösningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men, herr talman, väljarna skall inte få någon som helst
möjlighet att påverka utformningen. Den saken skall helt avgöras av det
socialdemokra­tiska partiet utan något medbestiimmande från väljarna. Den
socialdemo­kratiska partiledningen har begärt och lydigt fått en fullmakt att
utforma något vars regler sedan inte skall prövas i val. Jag har i några
tidningsartiklar tagit upp den här saken, och jag har tillåtit mig att kalla
den &amp;quot;demokratins dekadens&amp;quot;, 1 dag är jag rädd för att jag uttryckte
mig alltför mjukt. Jag tycker nämligen att det ur demokratisk synpunkt är
närmast otillständigt att låta folket gå till val om fonder vilkas utformning
ligger höljd i framtidsdim-mor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta  anförande  övertog andre  vice  talmannen 
ledningen  av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 51
GRETHE LUNDBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Egentligen skulle jag vilja börja med en
liten kommentar till vad Erik Hovhammar sade om löntagarfonderna. Jag hade inte
tiinkt att ta upp frågan om löntagarfonderna i mitt inlägg, men jag skulle ändå
vilja säga till Erik Hovhammar att det år beklagligt att inte också han satt på
liiktaren i Folkets hus och lyssnade till den öppna debatt som fördes kring
löntagar­fondsförslaget. I övrigt kan ju de svenska viiljarna ta ställning till
frågan om löntagarfonder! kommande val. Det finns alltså möjligheter för hela
Sveriges folk att så småningom ta ställning till den saken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringsförklaringen talar man om att det nu framlagda
sparpaketet skall få fart på ekonomin och att man skall satsa mer offensivt på
investeringar och skapa ökad sysselsättning. Kampen mot inflationen måste
fortsätta, säger man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har olika borgerliga regeringar på mindre än 13 månader
lagt fram fyra olika ekonomisk-politiska paket, varav det ena var en
statsverksbudget med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finansplan.
Men de ekonomiska förhållandena i Sverige försämras ändå&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;s'''&amp;quot;d'gi-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inflationen
är fortsatt hög. Skuldsättningen ökar, och arbetslösheten ökar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jg oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;snabbast.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;____________ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det iir bl. a. två grundkiggande fel som ger upphov till
många andra brister Allmänpolitisk i ekonomin. Det år för det första en
fortsatt och stegrad inflation. För det debatt andra är det en dålig
investeringslust eller investeringsvilja i näringslivet. Resultatet för det
svenska folket märks mest tydligt för det första i prishöjningar på viktiga
varor och tjänster och för det andra i den enormt stegrade
ungdomsarbetslösheten. Inte på något av dessa områden kan regeringen komma
undan sitt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medan vi under de senaste tolv månaderna haft en inflation
på nära 12 % har prisökningarna på baslivsmedel under samma tid varit över 20 %&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;. dvs. de livsmedel du för ungekir ett år sedan handlade för 100 kr.
kostar i dag 120 kr. Eftersom det inte har skett några större löneökningar
under denna tid innebär det naturligtvis en klar påfrestning för många hushåll.
För låginkomsttagare och barnfamiljer innebär det självfallet en allvarlig
åtstramning, diirför att de har inte myckel att spara in på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Når det giiller kostnaden för vår bostad, så har denna
stigit med över 16 % under de senaste 12 månaderna i förhållande till den
allmänna prisökningen på knappt 12 %.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F(ir båda dessa viktiga levnadskostnader måste en rejäl
räntesänkning på sikt vara av mycket större betydelse än en momssänkning.
Därför är riksbankens beslut om 1 procents sänkning av riintan tacknämligt, men
en ytterligare sänkning behövs snarast. Den internationella valuta- och ränteut­vecklingen
kan snart göra tiden mogen för ett ännu räntesänkningsbeslut. Det är viktigt,
diirför att en räntesänkning ger både en psykologisk och en ekonomisk stimulans
för investeringsviljan och byggandet som kan vara en startmotor för att ta oss
ur den ekonomiska jämmerdalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det iir också värdefullt att vi får ett tillfälligt
prisstopp för att diimpa prisstegringstendenser, men på sikt måste det till en
mera kraftfull prispolitik, där bl. a. konsumtionsstöd kan ges till hårt
utsatta grupper. Vårt förslag om en höjning av det allmänna barnbidraget kan
leda till en viss lindring för barnfamiljer som ganska hårt har drabbats just
på grund av prisutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan gäller ungdomsarbetlösheten. Om denna har
mycket sagts i den hår debatten. I min egen hemort - Helsingborg - har
ungdomsarbetskisheten redan fått mycket svåra sociala följder. Under juli
månad- en månad som brukar präglas av god sysselsättning- har ca 0.5 milj. kr.
utbetalats i form av socialbidrag till ungdomar under 24 år på grund av
arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att behöva betala ut sä mycket för sysslolöshet är väldigt
svårt för ansvarsfulla socialarbetare och politiker. Från dem och från
arbetsförmed­lare, skolfolk och polis lyder nu en enstämmig kör; Låt oss finna
vägar att ersätta arbetslöshetsbidrag med arbete eller meningsfull undervisning
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;praktik. Annars växer narkotika- och alkoholproblemen i
sysslolöshetens spår till ett omfång som det blir helt omöjligt alt komma till
riitta med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behöver bli mer uppmärksammat att vårt sydligaste
landskap Skåne nu drabbas av betydande arbetslöshet.! siffror räknat den största
i något svenskt län. Speciellt när det gäller ungdomsarbetslösheten år lägel
mycket allvarligt i Skåne, Malmöhus lån har 3 752 arbetskisa untler 19 år, och
det är över 10 % av de arbetslösa ungdomarna i hela Sverige. Av dessa ungdomar
är 1 258 under 17 år. Dessa unga borde egentligen skyddas av den s, k.
ungdomsgarantin. Men varken skolor eller arbetsförmedlingar har i dessa
åtstramningstider kunnat leva upp till önskemålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de ungdomsarbetslösa iir beredskapsjobben av mycket
stor betydelse. Bara i Malmö stad uppgår antalet arbetslösa under 20 år till
närmare 1 500. Därför borde regeringen verkligen lyssna till de propåer - bl.
a. från socialdemokratiskt håll - som vill ha fler beredskapsarbeten. Vi måste
alla -över partigränserna - ta ansvaret för det förhållandet att ungdomar nu
går halva eller hela år arbetslösa. I Helsingborg är 30 % av de arbetslediga
arbetslösa i över fyra månader, och av samtliga I 961 arbetslösa i Helsingborg
får 60 % varken kontant arbetsmarknadsstöd - KAS - eller arbetslöshets­understöd.
För allt fler arbetslösa - däribland mänga ungdomar - har socialbidraget blivit
den enda livhanken. Man kan såga att de av ett ointresserat näringsliv, av en
initiativfattig regering och en handlingsförla­mad kommun är dömda till
sysslolöshet. Det behöver snarast möjligt föras en ekonomisk politik och en
näringspolitik som skapar arbetstillfällen, bl. a. i Skåne. Industriministern,
som nyss talat här. har verkligen skäl att stödja utvecklingsarbetet för mer
industriproduktion i Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det överraskade mig mycket när jag för en stund sedan
hörde industri­ministern från denna talarstol ge en fullständigt felaktig
upplysning, nämligen att de areella näringarna i Sverige skulle öka. Han
bevisade detta med att det numera bor mer folk på landet. Det är verkligen ett
klent bevis för ett sådant påstående. Jag försökte omedelbart kontrollera hans
uppgifter, för jag förstod med en gång att de var felaktiga. Det visade sig att
niir det gäller både antalet lantbruksföretag, antalet sysselsatta i familjejordbruk
och storleken på åkerarealen har det varit fråga om en fortsatt minskning från
1976 till 1978 och från 1978 till 1980. Det är en ganska klar minskning.
Lantbruksföretagen i hela landet har från 1976, då de var 130 954. till 1980
minskat till 117 882 - en ganska rejäl minskning således.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan det verkligen vara så att industriministern och kanske
andra i regeringen på grundval av helt felaktiga fakta nu försöker hindra att
vi i Skåne får lov att bygga industri- och bostadsfastigheter även på lantbruks­mark?
Om det är så att näringen minskar, trots att man har stora överskott av
lantbruksprodukter, mäste det viil ändå vara befogat att man även i Skåne får
lov att använda en liten ytterligare del av lantbruksmarken för utbyggnad av
industrier och för att också öka bostadsbyggandet på de orter diir det råder
brist på bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas
att det var en felsägning som industriministern gjorde sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=96 height=68&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
  den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyldig
till här i talarstolen. Annars är det mycket anmärkningsvärt att ett sådant
uttalande kunde göras i Sveriges riksdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utan politik kan man inte reformera
samhållet, och utan en planmässig ekonomisk politik kan man inte skapa ökad
sysselsättning och lyfta Sverige ur den ekonomiska krisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi behöver snarast möjligt en beslutsam ekonomisk politik
som kan skapa     debatt framtidstro och förtroende hos majoriteten av folket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 52 ERIK HOVHAMMAR (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Får jag bara helt kort replikera och anknyta
till vad Grethe Lundblad sade angående löntagarfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är riktigt att jag inte deltog i
kongressförhandlingarna i Folkets hus. men jag har med intresse läst referaten
från de förhandlingarna, bl. a, i LO-tidningen. där man ganska utförligt
refererat vad som förekommit. Jag tillåter mig ett enda kort citat från
LO-tidningen nr 4 år 1981:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Rolf Andersson ogillade oklarheten i fondfrågan,
Niir Olof Palme får en fråga om fondema från journalister uppträder han som en
skrämd mus. Gå fram mer offensivt, sa Andersson.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är som sagt ett citat ur LO-tidningen. och det
bekräftar, herr talman, vad jag nyss anförde, nämligen att utformningen av
fonderna ligger höljd i framtidsdinimor. Det är inte bara jag själv som har den
uppfattningen, utan t. o. m, deltagare i LO-kongressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 GRETHE LUNDBLAD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag hade inte tänkt diskutera löntagarfonder
här. men eftersom herr Hovhammar tar upp frågan kan jag som känner Rolf
Andersson försäkra herr Hovhammar, att Rolf Andersson verkligen är en stark
anhängare av löntagarfonder. Hans inlägg gick ut på att han tyckte att man
skulle gå mycket snabbare fram med löntagarfonder och ge dem en mycket större
betydelse i samhället. Om herr Hovhammar vill hånvisa till honom för att
försöka tala om att socialdemokraternas förslag till löntagar­fonder inte var
utformat på rätt sätt, kan jag upplysa om att herr Hovhammar är ute i fel
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 ERIK HOVHAMMAR (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag känner tyvärr inte
Rolf Andersson personligen. Jag bara noterade att det i referatet anförs att
han ogillar oklarheterna i fondfrågan. Det står i tidningen, och det var det
jag närmast ville föra fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 55
HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För varje dag som går blir vi alltmer brutalt
påminda om den djupt allvarliga kris som den svenska textil- och
konfektionsindustrin befinner sig i. I förrgår nåddes vi av beskedet att
statliga Eiser i Borås varslar 759 anställda om uppsägning. För endast ca 100
av dem kan man ordna nya jobb. Dagen före meddelade Almedahlskoncernen att 200
av de anställda där måste sägas upp. Ytterligare ett antal företag har under
den senaste tiden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varslat om uppsägningar, permitteringareller begränsningar
i verksamheten. Under den senaste femårsperioden har mer än 12 00(1
tekoanställda förlorat sina arbeten. Under femårsperioden dessförinnan var
motsvarande antal ca 18 000 och under 1960-talet lämnade tiotusentals och åter
tiotusentals anställda sina arbeten inom tekoindustrin. Åderlåtningen har varit
enorm, och den har till mycket stora delar drabbat Sjuhäradsbygden. Det är
ingen överdrift att påstå att tekoindustrins existens står på spel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enbart de senaste dagarnas varsel i Boråsbygden berör
alltså tusentalet anställda. Det innebär att antalet direkt drabbade människor
är avseviirt mvcket större, eftersom många familjers tillvaro år direkt hotad.
Arbetslös­heten ar redan tidigare stor i bygden. Ca 10 % av ungdomarna under 25
år saknar jobb. vilket iirytterligt allvarligt. Något större utbud på lediga
arbeten förekommer inte. Det år alltså fråga om en direkt katastrof, som nu
drabbat människorna och jjygden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det båtar föga att söka syndabockar i den hiir situationen
- det löser inte några problem. Men försyndelserna har varit många under de
senaste tioårsperioderna, och ofrånkomligt år att grunden för dagens situation
inom tekoindustrin lades av socialdemokraterna i regeringsställning. Det var då
låglöneindustrin inte ansågs ha något existensberättigande, och dit hörde
tekon. Det var då lågprisimporten sköt i höjden utan hejd. Det var då löneskatt
på löneskatt ålades företagen, vilket drev upp kostnaderna och för.svagade
konkurrenskraften gentemot omvärlden. Det var dä de många ledighetslagarna
genomfördes med kostnadskrävande produktionsbortfall och störningar i
arbetsrytmen som följd. Det var då skattetrycket ökade kraftigt och drev fram
kompensationskrav i form av högre löner, vilket åter ökade kostnaderna och
höjde priserna. Det var då selektiva stödåtgiirder florerade och snedvred
konkurrensen till förfång för många annars bärkraftiga företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och den solidariska lönepolitiken i all åra - men inte
härden varit till gagn för tekoindustrin i vårt land. Med en lägre kostnadsnivå
hade konkurrens­kraften varit större, avsättningsmöjligheterna bättre och
motståndskraften starkare. Med all säkerhet hade många nu nedlagda företag
kunnat bestå och antalet tekoanställda varit avsevärt större. Det hade därför
för de många anställda varit bättre med lägre löneanspråk och mindre
kompensationskrav. Detta påstår jag nu verkligen inte därför att jag skulle
missunna någon enda människa en ordentlig inkomst. Det vore mig fjärran. Men
jag unnar varje människa ett säkert arbete och en trygg tillvaro-och detta
borde för alla vara värt priset av något lägre lön och något begränsade
förmåner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedgången inom svensk teko är nu så stor och omfattande
att det är alldeles nödvändigt med snabba insatser. Det hjälper inte med fromma
förhoppningar om att bättre tider skall stunda. I avvaktan på denna glädjande
tilldragelse måste snabbt åtgärder vidtagas om vi över huvud taget skall ha
någon tekoindustri alls i vårt land. Det ankommer på regeringen att se till alt
något sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från skilda håll har det framförts en rad synpunkter och
förslag i avsikt att stärka tekoindustrins ställning. 1 åtskilliga fall har
förslagen sammanfallit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte minst har från företrädare för branschen redovisats
ett material som rimligen måste tillskrivas stor tyngd i sammanhanget. Det vore
ju anmiirk­ningsvärt om inte just de miinniskor som i sin dagliga giirning
sysslar med tekofrågorna och som har en omkittande erfarenhet av praktiskt tekoarbete
skulle vara skickade att ge anvisningar om vad som nu kriivs för att beniiistra
situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omedelbart måste nu genomföras åtgiirder inom gällande
bestämmelsers ram. Tullkontrollen måste förstiirkas. vilket borde kunna ske på
nolltid. Den kostnad detta betingar år viil vård sitt pris. Bristerna i
hemtagningssystemet måste åtgärdas för att förhindra att rena olagligheter och
direkta felaktig­heter begås. Sanktionerna mot dem som bryter mot gällande
regler måste kraftigt förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Villkoren för att begränsa lågprisimporten genom globala
kvoteringar måste omsorgsfullt prövas. Erfarenheter på området står att Ikinita
så nära som i Norge. Mig veterligt har systemet där varit till gagn för
hemmaindustrin utan repressalier på exportonirådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har ansvar att söka internationell förståelse
för de utomor­dentliga svårigheter som nu drabbat den svenska tekoindustrin och
söka få gehör för att begränsa importen, niir självförsörjningsgraden
understiger den i 1979 års riksdagsbeslut uppsatta målsättningen om 30 %. Det
initiativet måste man ta nu och inte låta sig styras av några föriitkittade
meningar och underlåta att få frågan prövad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är direkt anmärkningsvart att just vi i vårt land
skall ha så utomordentligt svårt att inom ramen för giilkmde villkor ta till
vara de möjligheter som finns att skvtlda vår industri fiir otillbörlig
konkurrens. Andra länder tycks med framgång kunna göra detta. Det år
sannerligen ingenting att efterstriiva att vara viirldsbåst i att låta
lågprisvarorna närmast ohejdat strömma in i landet och ta död på
hemmaindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men alldeles självklart iir det iindå ytterst
kostnadsfrågan vi måste komma t!ll rätta med, och diir spelar
arbetskraftskostnaderna en mycket stor roll. inte minst inom tekoindustrin. Om
det nu år omöjligt att tiinka sig en sänkning av den direkta lönen iner lag -
självbevarelsedriften tycks ju inte vara tillräckligt stark för att medverka
till detta - så iir det ändå fullt genomförbart att kraftigt begränsa
lönebikostnaderna. dvs. arbetsgivarav­gifterna. Detta kostar på både i form av
delvis försiimrade villkor för den enskilde och i form av minskade
statsinkomster. Men det år väl iindå värt alt betala del priset för en
stimulans åt hela värt nåringsli\', med förstiirkt konkurrensförmåga, vidgade
avsättningsnKijIigheter för våra varor, ökade orderingångar och tryggare
anställningsvillkor som följd? Ett viil fungerande näringsliv är en
förutsättning Un utveckling och välstånd och kan ge oss de nödvändiga
resurserna. Del år diirför nödvändigt att ge näringslivet rimliga betingelser
att fungera - iiven om (.let kortsiktigt kan kosta pa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nu rådande situationen för tekoindustrin måste tlet
var:i helt otänkbart med några som helst begränsningar av äldrestödet. I
avvaktan på att kostnaderna kan sänkas och konkurrenskraften stiirkas måste det
interna stödet utgå i oförändrad omfattning. Den kostnad detta innebår måste
ses i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;relation dels till möjligheterna för svensk tekoindustri
att överleva, dels till de oandligt mycket större kostnader som den
avbetslöshel för med sig, som blir en direkt följd av ett slopat stöd. Diirtill
kommer de djupa tragedier, som arbetslösheten för med sig för många människor,
och som inte går att vårdera i pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen, herr talman, har det från en del håll gjorts
stor affär av att ordet &amp;quot;målsättning&amp;quot; har ändrats till
&amp;quot;riktmärke&amp;quot; når det gäller tekoindustrins hemmamarknadsandel. För mig
är detta en fråga av semantisk karaktär. Har man ett riktmärke för sin
verksamhet så striivar man sjiilvfallet att nå dit. Men hur skall det vara
möjligt att med samhiilleliga tvångsmedel av protektionistisk karaktiir tvinga
människor att köpa svenska tekovaror? Ensidiga importbegränsningar \id sidan av
giilkmde a\tal kan diirtill vara till storskada för vår exportindustri,
inklusive tekoindustrin. Den naturliga och reella fiamkomstviigen att vidga den
inhemska andelen år att vi alla i ökad utstriickning köper svenska tekovaror.
Insikten härom tycks växa sig allt starkare av gjorda uttalanden att döma.
vilket år glädjande. Tyviirr finns det emellertid alltjämt stora biister i
lojaliteten i det hiir avseendet, även i kretsar där man minst borde vilnta
det. Så t. ex. driver den socialdemokratiska tidningen Viistgöta-Demokraten en
nårniast föraktfull och hånfull linje till instiillningen att handla svenskt.
Tidningens främsta spridningsområde är just Sjuhäradsbygden! Om inte vi som bor
i. verkar i och företräder den bygd dar tekoindustrin år starkast förankrad
sjiilva efter bästa förmåga så långt det är möjligt föregår med gott exempel
når det gäller att köpa svenskt, hur skall vi då kunna få ökad förståelse för
detta hos alla de andra som vi vänder oss tiU i vår viidjan? Och bakom denna
vädjan står i högsta grad företriidare för tekoföietagarna och de
tekoanställda!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sjuhäradsbygden har alltså äter drabbats av
ett dråpslag. Framtiden ter sig oviss och osiiker för många människor.
Omedelbara insatser år nödvändiga. Det iir diirför för\ånande att man från
regeringens sida ser så kallsinnigt på den viidjan som har utgått från en rad
företriidare för bygden med landshövdingen i spetsen. Av fyra statsråd som ombads
besöka Boråsonirådet för att på ort och stiille ta del av och diskutera
problemen har endast handelsministern ansett sig ha anledning att stiilla upp -
men tyvärr inte förrän i november. Regeringens inställning år beklaglig. Det år
nu något måste göras!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 56
OLLE GÖRANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det år inte lått att uppträda i
allmiinpolitiska debatter nu för tiden. Med de snabba växlingarna mellan
personerna på olika poster i departementen och med del varierande antal partier
som bildar underlag för regeringen är det niistan omöjligt att kanalisera
kritiken för den bristande politiska vilja som har lett till stagnation både
inom niiringsliv och samhiille i praktiskt taget alla vara hemlåii.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan alltså inte skylla dagens situation bara på de
folkpartister och centerpartister som nu sitter i regeringen. Till de ansvariga
hör också moderata samlingspartiet. Men niir nian lyssnar på Hans Nyhages
utlägg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningar om
tekoindustrin kan man tro att han och hans parti är helt fria från&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansvar för
den utveckling som har skett. .Moderaterna skulle emellertid&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;under den
tid de satt med i regeringen ha kunnat bidra till att man hade&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkställt
de beslut som riksdagen hade kittat om tekoindustrins framtid i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sverige.
Men ingenting hände. Därför bör moderaterna ta på sig sin del av   
Allmänpolitisk&lt;br&gt;
ansvaret för detta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från västmanländsk synpunkt är det inte svårt att hitta
exempel på problem på arbetsmarknaden som den borgerliga regeringens brist på
politik har skapat. Antalet arbetslösa har ökat på ett oroväckande siitt. under
det senaste halvåret från 3 300 till 5 500.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av de stora problemen år att arbetsförmedlingens
resurser inte är tillräckliga för att klara anstormningen av de 10 000
miinniskor som söker dess tjänster. Det har lett till att arbetsförmedlingen
inte har hunnit med att fördela beredskapsarbete till alla dem som skulle
behöva det. Kapaciteten år för låg, statsanslagen är för små för
arbetsmarknadsverket och diirmed år dess resurser att hjälpa människornu til)
nyu arbeten inte tillriickliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan i lånet konstatera att en allvarlig torsåmring har
skett när det gäller antalet arbetslösa. Det iir framfiir allt bland iniiii i
åldrarna 25-54 år som arbetslösheten ökar, och detta är oroande, därför att det
bevisar att det är sysselsättningen i industrin som nu börjar hotas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För våra ungdomar innebär det dubbla svårigheter, när för
det första inte industrin kan ta emot nya ungdomar och för det andra regeringen
kräver åtstramning i fråga om utbyggnaden av kommunernas verksamhet. Det
betyder nästan tvärstopp när det gäller att ge sysselsättning åt nyutexami­nerade
ungdomar från gymnasiet och andra skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[ vårt län går i dag inte mindre iin 500 fler ungdomar
arbetslösa iin för ett år sedan, och detta är någonting fruktansvärt.
Arbetslösheten iir fortfarande störst bland de unga kvinnorna, men nu närmar
sig männen i snabb takt samma höga siffror. Låt mig ta ett exempel på hur det
ser ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid högskolan i Viisterås studerar f. n. 420 personer på
förskollårar- och fritidspedagoglinjerna. Enligt en undersökning som kinsstvrelsen
har gjort i lånet visar det sig att under de närmaste åren behöver bara ett
60-tal nvrekryteras till denna verksamhet i kommunerna. Det iir alltså ett
mycket osäkert framtidsperspektiv fiir många unga människor som har sökt sig
till en utbildning på ett av de områden där koninuinerna fortfarande satsar en
stor del av sin expansion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Västmanland år, brukar vi siiga. det mest
industrialiserade länet i Sverige-man kan också säga det län som har det minsta
antalet statligt anställda. För Oss är den situation vi kan se framöver oerhört
oroande. I Lånsplanering 80 bedömdes att drygt 8 000 nya jobb skulle behövas
fram till 1985 för att problemen på arbetsmarknaden skulle kunna övervinnas.
Det förutsattes att industrin skulle bibehålla en oför;indr;id syssels;ittiiingsni\å
samt att kommuner och landsting skulle fortsiitta att i måttlig takt utöka sin
sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som
hänt sedan dess år att ett betydande antal jobb har försvunnit i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;industrin. Enbart inom stålindustrin och några av de
närbesläktade företagen har 1 450 jobb försvunnit sedan 198(1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de strama tider som står för dörren gör kommuner och
landsting allt för att försöka bibehålla en oförändrad sysselsättningsnivå och
(ika effektivite­ten bland de redan anstiillda. Byggnadssektorn visar hur illa
det ;ir stiillt med nybyggnadsverksamheten. Där framstår situationen nära nog
som katastro­fal. Låt mig nämna några fakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 början av 1981 planerade kommunerna en igångsättning på
1 30(1 nya lägenheter. Men som det nu ser ut. enligt de planer som finns,
kommer hiigst 600 lågenheter att påbörjas före årsskiftet. Därmed kommer
antalet arbetslösa byggnadsarbetare att öka till mellan 700 och J 000. För
ikista år räknar vi med att antalet lågenheter ytterligare kommer att drastiskt
minskas, och vad det får för konsekvenser för byggnadsarbetarkåren behöver jag
inte orda mera om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det iir inte bara NCB och Vänerskog, skogsböndernas industrier,
som har problem. Det har även den statliga skogsindustrin, ASSI i
Skinnskatteberg. Även om problemen inte år av samma art som NCB:s. med
oegentligheter inom ledningen och brist på solidaritet mellan leverantörer och
företag, har ASSI:s verksamhet i länet drabbats av det minskade byggandet och
minskad efterfrågan på företagets produkter. Den bristande konkurrensförmågan
gentemot utlandet gör naturligtvis också sitt till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag sade tidigare att läget inom stålindustrin iir
prekärt, I Hallstahammar kigger man nu ner de s, k, varma avdelningarna p;i
bruket och 300 personer måste gå från sina jobb, I Surahammar har man genomfört
nedliiggningar av metallurgin med över 500 friställningar i Surahammar och
Norberg, ASEA arbetar visserligen med att skaffa nya arbetstillfällen i
Norberg, Jag skulle här vilja framföra en hälsning till industriminister Nils
G. Åsling frän de anställda där uppe. Som någon kanske minns var Nils Åsling i
Norberg i samband med beslutet om nedliiggning av Spännarhyttan och talade med
glada hejarop om hur allt skulle bli bra, bara ASEA och de fria
marknadskrafterna fick ta hand om den personal som blev överflödig vid
Spiinnarhvttans nedliiggning. Men hälsningen till herr Åsling är att de
anstiillda inte alls år imponerade av den insats som hittills har gjorts där
uppe. Det har inte gått sa fort som han trodde och uttalade sig om i
tidningarna. Man har fått fram ungekir 100 nya jobb, men man skall ställa detta
mot det verkliga bortfallet på över 400 arbetstillfiillen, som blev den direkta
och indirekta följden av nedläggningen av Spiinnarhyttan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fagersta AB vore det mycket att siiga om. men Ing-Marie
Hansson kommer att utveckla det resonemanget senare i debatten. Lål mig hår
bara säga att vi upplever den kolstålstillverkning som bedrivs i Fagersta som
väldigt bekymmersam. Mycket talar val för att någonting drastiskt och negativt
kommer att intriifki för denna tillverkning. Om detta blir verkligheten kommer
det att beröra mer ån 500 i Fagersta och niistan 300 i Forsbacka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bulten-Kanthal i Hallstahammar har problem med sin
gjutgodsdivision. och nvan hav stora svårigheter i  bultdivisionen.   1  de 
hår delarna har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;personalreduceringargenomförts. och flera sådana kan bli
aktuella, vilket då ytterligare kommer att försvåra de problem man redan har i
Hallstaham­mar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Morgongåva finns ett företag som tillverkar
lantbruksmaskiner. Aktiv-Fischer. Det företaget har fått känning av den
kraftigt minskade investe­ringsförmågan inom jordbruket. Vad år det ett
resultat av? Jo, av den Fälldinska högräntepolitiken. Det har lett till att man
på Aktiv-Fischer måste tillgripa olika åtgärder för att reda ut situationen
där. med bl. a. personal­minskningar och permitteringar som resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja. herr talman, den bild jag målat upp iir inte ny för
landet. Det finns givetvis kin som har det betydligt svårare. Och bilden iir
inte ny för vårt lån heller. Jag har vid tidigare tillkillen försökt visa på de
stora och viixande problem som alltmer gör sig giilkmde i Västmanland. Vad jag
vill hävda år att det viktigaste når det gäller att komma till riitta med
problemen iir att vi får en medveten närings- och industripolitik, diir man
inte siitter all tillit till de fria marknadskrafternas spel. Det som framför
allt kriivs år ju att vi får en ekonomisk politik som gör att vi från
samhiillets sida på nytt kan efterfråga näringslivets resurser och kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att göra en liten avslutning, herr talman, skulle jag
vilja avge en liten rapport. Jag har nämligen denna sommar deltagit i
praktikverksamhet ute på industrin - det är en verksamhet som också riksdagen
år engagerad i. Jag valde att praktisera på ett av de flaggskepp vi har i
kinet. niimligen ASEA och Asea-Atom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den brist på politik från regeringens sida
som jag och många andra socialdemokrater talar om i riksdagen kan jag siiga
slår igenom med full kraft ute i industrin. Människorna där frågar sig: Vad iir
det vi vågar satsa på? Vad är det vi vågar utveckla, vad iir det egentligen för
tekniska och ekonomiska lösningar som samhiillet vill ha? Ja, deras frågetecken
iir många, men framför allt är frågan från deras sida hur och med vad de skall
jobba i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har alltid upplevt att svensk industris styrka har
varit att man iinda sedan 1930-talets mitt har kunnat råkna med att staten,
samhället och komnumerna har varit föregångare vid satsning på utbyggnad och ny
teknik. Om det har gällt att satsa på elektrifiering av vårt land, att satsa på
nya. båttre bostäder för människorna, att bygga ut kommunikationsnätet eller
något annat, så har alla dessa statliga satsningar och dessa viljeinriktningar
från politikernas sida gett den svenska industrin en unik chans att utöver att
göra jobb hemma i vårt land gå ut på den internationella marknaden och hävda
sig gentemot andra företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men nu når inga signaler kommer från regeringen, niir inga
nya satsningar sker på något enda område, blir både industriledare och tekniker
villrådiga. Detta, herr talman, upplever jag som att det iir till förfång för
vårt land. Det är till förfång för vår industri, det iir till förfång för vårt
eget välstånd och det år framförallt till förfång för alla de arbetslösa och då
för vår friimsta tillgång, niimligen ungdomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tror att dagens och gårdagens debatter har visat att det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behövs en ny politik, en politik som innebiir att
miinniskorna på nytt kan börja tro på framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 57 PAUL JANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om man skall tro de opiiiionsmiitningar som
presenterats under den senaste tiden liar vi nuen regering som endast stöds av
16-17 % av väljarna. Det år naturligtvis allvarligt i en situation då landet
står inför stora ekonomiska problem. Nu om någonsin skulle ju behövas en
regering som hade handlingskraft och som hade viljan och förmågan att återge
landet en politisk ledning i stället för att som f. a. ägna sig åt politiskt
&amp;quot;tuvhoppande&amp;quot; som förmodligen-jag säger förmodligen-slutar med att
man på nytt hamnar på högertuva tillsammans med moderaterna, vilket knappast
ger siirskilt fast mark under fötterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stiillet för att söka breda lösningar på problemen
utmanar denna svaga regering saviil viiljaropinion som riksdagsmajoritet och
tror sig genom hot av skilda slag kunna vinna gehör för sin tvivelaktiga
politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Man blir ju till ytterlighet förvånad när man
tar del av vad folkpartiledaren Ola Ullsten låtit undslippa sig i Göteborg
förra lördagen. Enligt referat i Dagens Nyheter påstår han att det var
&amp;quot;dålig stil&amp;quot; att vägra förkortad motionstid då det gällde förslaget
om sankt moms. Sedan säger han följande enligt referatet: &amp;quot;Iblaiul
förekiller det som om riksdagen vore fullständigt okiinslig för vad den ställer
till med.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta iir ju, herr talman, ganska fantastiskt. Man frågar
sig vad det år som riksdagen har ställt till med i detta sammanhang. Det år ju
regeringen som har stiillt till det för sig. Vlaii frågar sig: Har inte
regeringen något ansvar för den ekonomiska och politiska utvecklingen i landet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den svaga mittenregeringeii misslyckas med sin politik
går Ullsten med 6 % av väljarna bakom sig till angrepp på riksdagen. Jag tycker
att som enskilda ledamöter av riksdagen har vi anledning att reagera inför
sådana här påhopp. Vad riksdagen har gjort i detta sammanhang ar att värna om
sin riitt till stadgeenlig motionstid på en till riksdagen överlämnad
proposition. Detta skall riksdagen naturligtvis kunna göra utan att bli
tillrättavisad från en av de svagaste regeringar som landet har upplevt i
modern tid. Det vore däremot klädsamt av det lilla folkpartiet och dess ledare,
om man visade litet ödmjukhet inför sina egna och landets stora problem i
stället för att gå till tuffa angrepp mot parlamentet, som endast har värnat
sin rått till rimliga arbetsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Tillsammans med kindets alla ekonomiska
problem går vi uppenbarligen mot en vinter som kommer att slå rekord i
arbetslöshet och utslagning på den svenska arbetsmarknaden. Sannolikt kommer
150 (100-200 000 svenskar att bli arbetslösa den närmaste tiden. Huvuddelen av
dem kommer att vara kvinnor och ungdomar. Inför dessa problem står denna
regering i det närmaste handfallen. Den saknar såviil ekonomiska som politiska
förutsättningar att klara problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den genomförda devalveringen kommer i varje fall på kort
sikt inte att ge någon draghjiilp åt svensk industri. Tvärtom kommer bl. a, det
statsägda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ASSI att
få ytterligare svårigheter genom att deras utlandslån har blivit&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dyrare genom devalveringen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta
gäller även för AB Sverige i stort, eftersom den stena utlandsskulden&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;[ oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på 5(1
miljarder kroniir i motsvarande mån blir dyrare. Niirniare 1 miljard&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;______ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;extra
får staten punga ut med i form av högre riinta och amortering på de   
Alhnänpolitisk&lt;br&gt;
statliga utlandslånen på grund av devalveringsåtgården.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hela slutar alltså i en gigantisk felriikning och ett
ökat budgetunder­skott, i stället för att det skulle ha gått jämnt upp. som
regeringen hade räknat med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framstår som uppenbart att arbetsmarknadsministern och
industrimi­nistern - som nu har behagat lämna kammaren sedan de levererat sina
anföranden - inte kommer att ha resurser för att möta den stigande
arbetslösheten i landet, trots de uttalanilen som har gjorts på senare tid. Man
har nämligen stiillt sitt hopp till devalveringen, den fiireslagna
niomssånk-ningen osv. som medel att möta arbetslösheten. Även på denna punkt
har man räknat fel. Notan för denna felriikning kommer att få betalas av de
arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte minst i mitt eget henikin, Skaraborg, kommer vi att
få en arbetslöshet under kommande vinter som vi aldrig tidigare har sett någon
motsvarighet till. För att möta de värsta problemen - i varje kill då det
gäller de 2 400 arbetslösa ungdomarna i kinet- har kinsarbetsniimnden hegiirt
att få 55 milj, kr. ytterligare för arbetsmarknadsinsatser. Av detta har man
bara fått 15 milj. kr. Det säger sig sjiilvt att dessa pengar inte förslår sårskilt
långt i dagens prekära situation. Nu måste vi konstatera att ytterligare ett
antal unga skaraborgare kommer att kastas ut i arbetslöshet med ty åtföljande
social utslagning och misströstan för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man ser på arbetsmarknadsutsikterna i Skaraborgs kin i
stort, så finner man att de är mycket dystra, för att inte siiga katastrofala.
Bl. a. på grund av det låga byggandet i hela landet har det skapats stora
svårigheter för kinets industrier, som till stor del producerar
byggntidsmaterial. Dessutom har det kiirva ekonomiska kiget, med hcig riinta
och dryga kapitalkostnader- även om man nu genomförde en politisk
riintesiinkning på 1 % - medfört att den industri i kinet som bl. a. har
tillverkning för jordbruksnäringen har fått stora svårigheter att finna
avsättning för sina produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt länsarbetsnämndens senaste arbetsmarknadsrapport
har hittills i år inkommit varsel om uppsägning från inte mindre ån 101
ftiretag som berör närmare 2 000 anstiillda. Permitteringsåtgårder har
vidtagits av 24 företag som rör 2 215 personer. Vid ytterligare 15 företag har
varsel lagts ut om korttidsvecka, vilka berör 549 anstiillda. Man riiknar på
kinsarbetsniimnden tyvärr med att ytterligare varsel kan viintas inkomma under
hösten och vintern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De här aviserade uppsägningarna och den bestående låga
efterfrågan på arbetskraft innebär enligt lånsarbetsnåninden att arbetslösheten
i Skara­borgs lån kommer att öka till hela 6 00(1 personer- .5-6 % av
arbetskraften -under den kommande vintern. Därför fordras det, enligt nåmnden,
kraftiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;insatser i form av beredskapsarbeten för att i någon mån
möta dessa problem och förhindra att den öppna arbetslösheten stiger
ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om inga åtgärder vidtas för att stimulera det alltför låga
byggandet, kan länets byggnadsindustri nårniast siigas vara i ett
katastroftillstånd. Den riskerar att mer eller mindre slås ut på grund av denna
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Når vi skaraborgare här i riksdagen har
ställt frågor och interpellationer till den borgerliga regeringen de senaste
åren. där vi uttryckt vår oro för den ökande arbetslösheten hemma i lånet, har
de borgerliga statsråden genomgående bemött oss med en attityd som om det vore
rena okynnet att vi tar upp arhetsmarknadsprobleni hår i riksdagen. Man har
haft ett stående standardsvar, niimligen att problemen i Skaraborg skulle vara
mycket mindre an pa andra hall i landet. Vi skulle ha en industrisysselsåttning
som låg klart över riksgenomsnittet och en arbetslöshet som lag klart under
genomsnittet för riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta fick jag hiira av industriminister Åsling senast den
15 december i fjol. Dessa påståenden var inte sanna då. Industriministern hade
inte skaffat de råtta inforniationerna. Det iir iinnu mindre sant i dag. Nu
framstår det som helt uppenbart att sysselsåttningslåget i Skaraborg år klart
siinire ån riksgenomsnittet. En arbetslöshet som enligt länsarbetsnämndens
beräk­ningar ligger på 5-6 % tyder på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Når vi skaraborgare fortsättningsvis tar upp
arbetslösheten med regeringen hiir i riksdagen, utgår jag ifrån att vi blir
seriöst bemötta och inte möts med samma svepande formuleringar som tidigare &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="/arit"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;\arit&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vanliga och som nårniast har gått
ut på att vi klagat helt i onödan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu kriivs det krafttag från regeringens sida för att möta
de viixande svårigheterna på svensk arbetsmarknad. Arbetsmarknadsverket måste
få de medel det begiirt för att i någon mån förhindra massarbetslöshet i Sverige.
Det iir ett krav som vi socialdemokrater avser att stiilla i en partimotion som
kommer att väckas i anslutning till regeringens s. k. krispaket. Det iir en
orimlighet att siinka momsen och diirmed drånera statskassan på ytterligare 5
miljarder kronor, når pengtirna behövs fiir att bekämpa den växande
arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 58
ARNE ANDERSSON i Ljung (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tiinker i mitt anförande granska ett par
företeelser som enligt min mening iir illavarslande tecken i den svenska
jordbrukspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenskt jordbruk har under senare tid, i större
utsträckning ån kanske någonsin tidigare, stiillts inför svåra ekonomiska
påfrestningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver en successiv liinsamhetsförsåmring såg Sveriges
jordbrukare för ca ett år sedan ytterligare hot torna upp sig i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som skulle komma ut av den då pågående
fastighetstaxeringen var ett stort frågetecken. En ökande råntebelastning var
en realitet, och ytterligare ränteökningar var att viinta. En höjning av
skogsvårdsavgiften aviserades. Hårtill kan låggas avsåttningsprobleni för viss
del av lantbrukets produktion till följd av låga världsmarknadspriser, men
också som en följd av förväntad minskad konsumtion vid en sänkning av
livsmedelssubventionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Viljan att
hjälpa svenskt jordbruk manifesterades från många håll. Och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hade allt
ordflöde som kom ut ur den debatten kunnat materialiseras i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konkreta
åtgärder, så hade jordbruket sannerligen stått sig gott. Några mer&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konkreta åtgärder har emellertid inte vidtagits för
jordbruket. Men som så&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;____ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;många
gånger tidigare har niiringen i förvånande hög grad lärt sig att leva   
Allmänpolitisk med problemen och varje bonde på sitt eget företag lärt sig att
använda den     debatt bekanta svångremmen. Dock inte alla! De som varit
överoptimistiska vid nyetablering eller de som okritiskt följt rådgivningens
alla finesser och fallit i den grop som enkelt kan uttryckas &amp;quot;för dålig soliditet&amp;quot;
gör nu dyrköpta erfarenheter, i den mån dessa bönder finns kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen inger stor oro, och allvaret när det gäller
bekymren för jordbruksnäringens framtida väl och ve år inte att ta miste på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund har en del av de åtgärder och förslag
som under senare tid rört jordbruket varit av tvivelaktig karaktär. Man har
rent av kunnat skönja att jordbruket från olika håll börjat klämmas mellan
ideologiska sköldar. Från socialdemokratiskt håll har tanken på en ny
jordbruksutredning förts fram. Det år ett krav som man mig veterligt hittills
står ensam om. Till det kravet har återigen fogats funderingar om att
jordbrukspolitiken borde ersättas eller möjligen kompletteras med en mera
uttalad livsmedelspolitik. Vad socialdemokraterna önskar åstadkomma med detta
kan knappast vara någonting annat än att få till stånd en livsmedels-politik
som i högre grad ån vad som nu är fallet bygger på råvara från utländsk
produktion. Med andra ord: Svenskt jordbruk skall, enligt socialdemokra­ternas
mening, mötas av ökad import av livsmedel. Och följaktligen syftar den uttalade
önskan om en ny jordbruksutredning till att. såsom på 1960-talet. återigen
aktualisera frågan om ett krympt svenskt jordbruk, såväl vad gäller antalet
brukare och arealernas storlek som i fråga om produk­tionsvolym. Det är bra att
vi kan konstatera att socialdemokraterna hitintills står ensamma bakom det
kravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är däremot litet överraskande och illavarslande att
centerpartiet, oaktat den inställning man har till en ny jordbruksutredning,
bidrar med att lägga näring på brasan genom att nu aktualisera frågan om
etableringskon-troll i jordbruket. Etableringskontrollen åren viktig del av den
1977 fastlagda jordbrukspolitiken. Centerns krav är således indirekt ett stöd
för tanken att vi återigen skall aktualisera de grundkiggande förutsättningarna
för den svenska jordbrukspolitiken i en ny jordbruksutredning. Enligt moderata
samlingspartiets mening är det långt viktigare att vi anstränger oss för att
till alla delar förverkliga den nu fyra år gamla jordbrukspolitikens målsätt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag nämnde
nyss att jordbruket kläms mellan ideologiska sköldar. Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;menade att
den ena skölden var den som socialdemokraterna tryckte på då de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ville ha
en ny livsmedelspolitik i stället för en jordbrukspolitik.  Från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;centerpartiets
sida har man nu lämnat sitt bidrag med det ideologiska trycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;från den
sidan. Mycket överraskande var det därför när centerpartiet förra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;veckan
presenterade ett miljöprogram, där man säger sig ha för avsikt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1981/82:9-10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreslå att jordbruksdepartementet skall döpas om till
miljödepartementet. Den namnändringen på departementet kan ju rimligen inte
vara framsprung­en enbart av intresse att byta namn på departement. Dess värre
år det tydligen på det sättet- och ingenting motsäger det - att man numera inom
cente: partiet bedömer miljöfrågorna vara så viktiga, att dessa frågor har ett
prima?' intresse, kring vilka jord- och skogsbrukets frågor har att anpassa
sig. Förslaget om namnändring kan inte uppfattas annat än som en politisk
markering från centerpartiets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom moderata samlingspartiet har vi den mycket bestämda
uppfattningen att miljövårdsfrågorna mycket väl kan tillgodoses vid sidan om
ett rationellt och riktigt bedrivet jord- och skogsbruk. Vi har dessutont den
uppfattningen att landets modernäringar jordbruk, skogsbruk och fiske skall ha
ett departement som också till namnet, och i någon mån mmiera av tradition,
klart anger var de frågorna hör hemma. Man kan ju å andra sidan säga att det är
ett tämligen oegennyttigt förslag av en jordbruksminister, dä han nu föreslår
att hans departement skall upphöra. Jag förmodar att det inte är så att Anders
Dahlgren anser sig passa bättre som miljöminister än som jordbruksminister. Jag
vill ändå. herr talman, inte förtiga att det finns de, framför allt inom
skogsbruket, som anser att jordbruksministern inte alltid företräder vitala
samhällsintressen som rör hans departement. I stället bedrivs nu ofta i
jordbruksdepartementet en i förhållande till nyss nämnda närings villkor
onyanserad och ensidig miljöpolitik. Ställningstaganden som nu görs i
jordbruksdepartementet ger stöd för tanken att man i regeringen -eller är det
måhända i centerpartiet?-gör avvägningar som är till nackdel för
modernäringarna jord- och skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ekonomiska villkoren för jordbruket har i och med
gårdagens räntesänkning i någon mån förbättrats. Det torde vara möjligt att
också hysa förhoppningar om ytterligare sänkningar av diskontot som då på ett
mera avgörande sätt kommer att öka framtidstron och därmed arbetsglädjen inom
jordbruket. Det är min förhoppning att denna nya framtidstro inte skall behöva
fördunklas av vare sig den socialdemokratiska politikens verkningar eller de
från centerpartiet aviserade omprioriteringarna. som kan ligga i förlängningen
av att man önskar sig ett miljödepartement. Enligt moderata samlingspartiet är
det viktigt att svenskt jord- och skogsbruk nu skyddas från angrepp, vare sig
de kommer från det ena eller det andra hållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 59
Statsrådet ULLA TILLÄNDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Statsråden Eliasson och Åsling har redan
tagit upp sysselsättningsfrågorna och understrukit regeringens fasta vilja att
bekämpa arbetslösheten. Också jag vill anknyta till den debatten men ur en
särskild synvinkel, nämUgen ungdomens situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ungdomsarbetslöshet år, som vi alla är väl medvetna om,
ett mycket svårt samhällsproblem. Det berör visserligen en minoritet av
ungdomarna, men samtidigt gäller det en grupp människor som vi måste känna
speciellt ansvar för. Ungefär 80 % av alla 16- och 17-åringar går i
gymnasieskolan. Av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övriga får en del fast arbete på arbetsmarknaden redan
efter grundskolan. 10-15 % av gruppen 16- och 17-åringar riskerar att få varken
utbildning eller arbete. Det är för den hår gruppen ungdomar som vi måste göra
de stora insatserna. Det är viktigt att vi verkligen engagerar oss för de här
ungdomarna, för de befinner sig i en mycket svår situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att börja sitt yrkesliv som arbetslös iir en svär
påfrestning. Att känna att man behövs är ett grundläggande behov hos alla
människor. Därför är det mycket nedslående för en ung människa att i sitt
första inträde pä arbetsmarknaden mötas av beskedet: Vi behöver inte dig. Ofta
är det fråga om ungdomar som redan i skolan mött många misslyckanden och som
därför avvisat tanken på en fortsatt skolutbildning. När de nu möts av
misslyckan­den i sitt försök att komma in på arbetsmarknaden, så kan det för
många innebära en allvarlig kniick för självförtroendet. I vissa fall så kan
det leda till problem som sätter spår långt fram i livet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför har nu ungdomsarbetslösheten blivit ett så stort
problem i samhället? Det finns naturligtvis flera orsaker. Men en är att
arbetsmark­naden har förändrats på ett väsentligt sätt. I gamla tider fanns det
på arbetsmarknaden en stor mängd enkla jobb. De var väl anpassade för ungdomar
som hade varken någon mer omfattande utbildning eller yrkeserfarenhet att falla
tillbaka på. Det var hantlangarjobb, springgrabbs-jobb och liknande. Nu - i en
hårdare rationaliserad tid - har de här arbetsuppgifterna försvunnit. De nya arbetsuppgifterna
som kommit ställer mycket stora krav på dem som skall utföra arbetet.
Verkligheten är helt enkelt att det finns ganska få arbetsuppgifter på dagens
arbetsmarknad för en ung människa utan yrkesutbildning. Det är också den
gruppen som är hårdast drabbad av arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen är att det viktigaste medlet mot
ungdomsarbetslöshet är utbildning. Jag tror att vi gör ungdomarna en otjänst om
vi inte förklarar för dem att dagens arbetsmarknad fungerar på det sättet.
Visst kan ledan i skolan vara stark når man lämnar grundskolan, och visst kan
längtan efter att komma ut och arbeta och tjäna pengar vara stor. Men vi måste
förklara för dem. att de måste beväpna sig med tålamod och arbeta vidare inom
skolans ram för att skaffa sig de kunskaper och erfarenheter som behövs. Det
här ställer naturligtvis också krav på skolan att verkligen kunna erbjuda sådan
utbildning och utbildning i sådana former att man kan fånga upp alla ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gymnasieutbildning iir inte automatiskt en garanti för att
man skall få arbete efter utbildningens slut. 50 % av alla arbetslösa ungdomar
under 25 år har någon form av utbildning. Det visar hur viktigt det är att
skolan erbjuder rätt sorts utbildning. Det här ställer krav på lyhördhet från
skolans sida, på en ständig anpassning av utbildningsutbudet till elevernas
behov och elevernas möjligheter på den framtida arbetsmarknaden. I första
rummet är det naturligtvis ett lokalt ansvar. Det är viktigt med den samverkan
som finns mellan de lokala skolmyndigheterna, arbetsmarknadens parter och det
lokala näringslivet. Även på länsnivå och central nivå är det mycket viktigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att vi ser
till att vi ståndigt anpassar vår verksamhet efter vad ungdomarna behöver för
sin framtida yrkesverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men skolan kan inte tvinga eleverna att välja den ena
eller andra utbildningen. I sista hand blir det ända elevernas eget, och
föräldrarnas, ansvar att de val som sker verkligen ger den bästa förberedelsen
för det framtida yrkeslivet. Här måste vi tyvärr konstatera att det finns ett
förlegat prestigetänkande som skapar stora svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är föreställningen att vissa yrken och vissa
utbildningsvägar är finare än andra. Detta är naturligtvis ett djupt
odemokratiskt synsätt. Det blir också till olycka för många ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste komma till den verkliga insikten, att allt arbete
har lika stort värde om det utförs väl. Det är det enda sättet att uppnå riktig
jämlikhet. Det är det enda sättet att komma till en situation där den unges
intresse, fallenhet och möjligheter till arbete i framtiden får styra valet av
utbildning. Likaså måste vi försöka komma ifrån det könsbundna yrkesvalet.
Pojkar och flickor måste kunna välja studie- och yrkesinriktning utan att
snegla på vad som anses vara manligt och kvinnligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolan önskar naturligtvis hjälpa till i detta arbete för
ett friare val för eleverna. Här har studie- och yrkesvägledningen,
syofiuiktioniirernas arbete, en viktig uppgift. En reformering av
syoverksamheten år på v;ig. Den praktiska arbetslivsorienteringen - praon -
diir eleverna själva får lära kiinna arbetslivet under kortare perioder är
också ett mycket viktigt inslag. Därför genomför vi en successiv utbyggnad av
praon. På sikt hoppas jag att vi kommer att kunna genomföra en varvad
utbildning. Det skulle medföra att eleverna när utbildningen är färdig också
hade en betydande arbetslivserfa­renhet att falla tillbaka på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi försöker också inom skolans ram göra särskilda insatser
för just de ungdomar som hotas av arbetslöshet. Det är det vi menar med den s.
k. ungdomsgarantin. Ungdomsgarantin är tänkt som en garanti för att alla
ungdomar skall kunna få arbete eller utbildning efter avslutad gymnasie­skola.
Vi har inte nått dit än. men vi måste ständigt sträva efter att göra
ungdomsgarantin till verklighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan förra året har vi några nya och, tycker jag,
värdefulla instrument i det här arbetet. Jag tänker på de nya
introduktionsprogrammen för utbildning, yrkesintroduktionen på 40 veckor, den
företagsförlagda utbild­ningen och de förbättrade villkoren för
lärlingsutbildningen. Det är något av ett nytänkande inom svensk
utbildningspolitik. Vi slår en bro mellan skolan och arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man måste förena de insatser som pedagogiskt utbildade
lärare kan göra för eleverna med den hjälp de kan få från yrkeserfarna och
kunniga människor på våra arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De här nya vägarna för att underlätta ungdomarnas övergång
från utbildning till arbetsliv har ju bara varit i bruk en ganska kort tid. Men
redan nu har de visat sig vara värdefulla instrument i vårt arbete att försöka
fånga upp i synnerhet dem som annars skulle kunna hamna mellan de bägge
stolarna utbildning och arbete. Det finns anledning att noga följa upp de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hittillsvarande erfarenheterna och göra de förbättringar
som kan behö­vas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egentligen tror jag dock att kampen mot
ungdomsarbetslösheten, mot utslagning av ungdomar, måste börja mycket tidigare.
Det handlar om hur själva skolan fungerar som arbetsmiljö. Vi måste skapa en
skola som bättre än den nuvarande förebygger utslagning av ungdomar. Vi måste
skapa en skola som präglas mera av samarbete, ansvarstagande, medinflytande och
gemenskap och som omfattar alla som år verksamma på skolans område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis är det många olika insatser som behövs för
att vi skall kunna skapa en bättre skolmiljö. Men vi vet att en viktig faktor
är skolans storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under efterkrigstiden har vi fått se hur skolenheterna
blivit större och större. Bl. a. beror det på den stora folkomflyttning som vi
fick uppleva framför allt under 1950-, 1960- och 1970-talen. Den ledde till att
många skolor lades ned i glesbygden och på mindre orter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därtill kom att allttVir många trodde på
stordriftsfördelar också inom skolans område. Man menade att stora skolor var
ekonomiska och rationella och att de kunde erbjuda eleverna större resurser av
olika slag och ett rikare urval på utbildningsvägar. Nu vet vi vilka problem
stordriften inom skolväsendet många gånger har skapat. Eleverna känner
främlingskap i en miljö där de bara kan lära känna ett fåtal av sina kamrater
och lärare. De kan inte uppleva någon hemkiinsla i de nya oöverskådliga
enheterna. Visst är det många som iindå klarar sig bra i skolan. men en del
upplever sin situation som outhiirdlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyligen fick jag ta emot ett utredningsförslag som syftade
till att göra det lättare för kommuner att ha mindre skolenheter. Hittills har
ju det statliga regelsystemet i stor utsträckning varit utformat på ett sådant
sätt att kommunerna tvingats planera för ganska stora skolenheter. Personligen
är jag helt på det klara med att något måste göras för att underlätta
tillskapandet av små skolor, och jag planerar att lägga fram en proposition med
det syftet i vår. Sjiilvfallet kommer det att ta tid för att förändra den
skolstruktur som vi nu har byggt upp, men målsättningen att komma fram till
mindre skolenheter måste vara helt klar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t)et är möjligt att de mindre skolor vi eftersträvar i
framtiden inte kommer att erbjuda lika rationella arbetsformer, lika förnämlig
utrustningsstandard och samma allsidighet i linje- och grenutbud som dagens
storskolor. Men vi får många andra fördelar i stallet. Skolmiljön blir bättre
och mänskligare, avståndet mellan bostad och skola minskar,
utbildningsstandarden framför allt i glesbygd och små orter kan förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mindre skolor blir det också lättare att lösa frågan om
medinflytande. Det år naturligt med samråd i en miljö där alla känner alla. Det
är lättare att undvika byråkratiska arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medinflytande och ansvar hänger intimt ihop. Det är svårt
att begiira ansvarstagande av miinniskor oavsett ålder om de känner att de inte
kan påverka sin situation och sin miljö. Det är å andra sidan orimligt att
begära inflytande om man inte också år beredd att ta ansvar. Vi måste båttre än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hittills få föräldrar, elever, lärare och övrig
skolpersonal att känna skolan som en gemensam angelägenhet, som alla har något
att bidra till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elevernas medansvar för skolmiljön kan också ta sig
praktiska uttryck. Eleverna måste få möjlighet att aktivt delta i att utforma
skolmiljöerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 80, har vi sett
till att sådana här möjligheter har öppnats. Det är viktigt att de nya tankarna
får ett ordentligt genomslag ute på skolorna. De försök som har gjorts med
sådana aktiviteter på olika håll har gett mycket goda erfarenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi vill skapa en skola som i högre grad präglas av
samarbete, medansvar och gemenskap och som motverkar utslagning, så måste vi ha
klart för oss att det inte kan ske genom direktiv uppifrån. Det finns inga för
alltid givna lösningar på skolornas problem. I stället måste varje kommun,
varje enskild skola själv kunna finna sin väg till hur samarbetet skall kunna
fungera bäst och hur man bäst skall ta hand om de individer som är elever i
just den skolan. I fortsättningen måste på ett helt annat sätt än hittills
utvecklingsarbetet inom skolan komma från basen, från skolan själv och
kommunerna. Vi måste få mycket mindre av centralstyrning av skolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett ökat lokalt beslutsfattande skapar också större
möjligheter till samverkan över alla konstlade griinser inom
utbildningsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När vi ger oss i kast med att utforma dagens
och morgondagens skola, då måste vi närma oss uppgiften med ödmjukhet och
ansvarskänsla. Skolan och dess innehåll är bland det viktigaste vi kan ge våra
barn och ungdomar som en förberedelse för deras liv som vuxna. Några enkla
lösningar på hur vi skall fullfölja den uppgiften finns inte. Vi måste ständigt
söka oss fram, ständigt vara beredda att kritisera vad vi redan gjort, ständigt
vara beredda att kräva nya och som vi tror bättre lösningar. Allt detta måste
vi göra i medvetandet om att det vi misslyckas med att ge de unga under
skoltiden får vi aldrig chansen att ge dem åter, men att allt vi kan ge dem
blir en ovärderlig tillgång under resten av deras liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 60
RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Svensk utbildningspolitik har länge
kännetecknats även vilja att genom långtgående ingrepp anpassa utbildningen
till aktuella politiska mål. För universitet och högskolor har detta medfört
genomgripande organisationsförändringar under de senaste 20 åren. En orsak till
den nuvarande krisen inom den högre utbildningen är att universitet och
högskolor då de följt riktlinjerna i UKAS, PUKAS. U 68 och H 75 haft stora
svårigheter att anpassa kraven till verkligheten. Ett av huvudmålen för
framtidens utbildningspolitik måste därför vara att ge universitet och högskolor
möjligheter att utveckla sin särart och omsätta de uppställda målen efter sina
egna förutsättningar. Alltför vittgående reformer bör därför undvikas i
framtiden. Uppgiften att rätta till de missförhållanden som uppstått vid många
institutioner kan i framtiden bli fullt tillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men förändringar som syftar till att ge de enskilda
institutionerna största möjliga frihet att inom ramen för givna resurser lösa
sina samlade arbetsuppgifter på det mest ändamålsenliga sättet måste ha hög
prioritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lärartjänstutredningens
förslag syftade  till en enklare och flexiblare&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tjänsteorganisation,
samtidigt som starkaste möjliga samband skapas mellan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;högskolans
båda huvudsakliga verksamhetsområden - forskning och utbild-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jc oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning.      '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande svåröverskådliga tjänsteorganisationen
skulle enligt Allmänpolitisk utredningens förslag förenklas till att omfatta
tre nivåer, och forskning, debatt undervisning och administration skulle ingå i
tjänsteuppgifterna. Fördelning­en av dessa arbetsuppgifter skulle kunna variera
över tiden för de olika individerna, vilket leder till en stor flexibilitet.
Viktigt är också att alla lärare skulle delta i forskningsarbete. Det är helt
klart att undervisningens kvalitet förbättras ämnesmässigt genom att den
garanteras en fast anknytning till vetenskapliga fakta och metoder om läraren
är aktiv inom forskningen. För att svensk högskoleutbildning skall kunna vara
konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv krävs att nya forskningsrön
oavsett ursprung snabbt kan förmedlas via undervisningen. Ett bibehållande av
nuvarande tjänsteorganisation leder med nödvändighet till att universitet och
högskolor i allt större utsträckning meddelar föråldrade kunskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan positiv effekt är att forskningen breddas när
fler personer aktivt kommer att delta i själva forskningsarbetet.
Undervisningen kommer också att förbättras genom att fler personer engageras i
undervisningen. Det torde innebära en kvalitetsförbättring i pedagogiskt
hänseende om de studerande får möta ett större antal olika lärare i sina
studier. Universitetens uppgift är ju även att förmedla en vetenskaplig
attityd, kritisk syn osv., och det sker bäst om olika erfarenheter bryts mot
varandra inom universitetens ramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är några viktiga argument för
lärartjänstutredningens förslag. En ytterligare fördröjning skulle vara mycket
olycklig ur universitetens och högskolornas synpunkt liksom för de lärare och forskare
som omfattas av förslaget. Den flexibilitet i organisationen på
institutionsnivå som förslaget leder till är dessutom en tillgång i de
åtstramningstider som nu råder, eftersom de samlade arbetsuppgifterna kan
fördelas på de olika lärarna mycket bättre än som i dag är fallet. Man kan -
för att använda ett modernt ord - optimera sina resurser på institutionerna.
Nuvarande system, där var och en har sina speciella fastställda
arbetsuppgifter, tillåter inte detta. Kanske kan kostnaderna för reformen därför
minskas genom ett bättre resursutnyttjande på högskolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men även andra förändringar skulle kunna visa sig vara
till fördel på högskolesidan. Jag tänker bl. a. på samarbetet mellan olika
institutioner inom närliggande kunskapsområden. Geografisk närhet mellan sådana
institutioner liksom samarbete över institutionsgränserna har resulterat i en
vitalisering av arbetet på både forsknings- och undervisningssidan. Sådana
akademiska miljöer har visat sig vara attraktiva för både lärare och elever,
och de har stimulerat till goda forskningsresultat som varit till stor nytta
för samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste genom åtgärder av detta slag skapa ett
forskningsvänligare klimat i Sverige. Det är nödvändigt för vår överlevnad som
framstående industri­land. Rekryteringen av duktiga forskare har sjunkit
oroväckande under det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;senaste decenniet. Det totala antalet nybörjare i
forskarutbildningen har varit konstant men sjunkit inom matematisk-naturvetenskapligoch
humanis­tisk fakultet från ca 40(1 till 300 per år för vardera fakulteten.
Antalet avlagda forskarexamina inom högskolan har sjunkit raskt under
1970-talet och befinner sig nu på samma nivå som i början av 1960-talet - ca 600
per år. Antalet personer som deltar i forskarutbildning har följaktligen ökat
jämnt under hela 1970-talet och ligger nu på totalt ca 13 000 personer. Men
eftersom examensfrekvensen sjunkit betyder det att en allt mindre andel av
forskarstuderandena tar examen varje år. För 1979/80 år siffran ca 10 %, men
bottennoteringen för humanistisk fakultet ligger på ca 3 %. Genom­snittsåldern
för de forskarstuderande stiger jämnt för alla fakulteter och närmar sig snart
för humanistisk fakultet 40 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vanskligt att analysera de bakomliggande faktorerna
när det galler denna krisartade utveckling. Forskning och forskarutbildning är
en kreativ verksamhet. För att de rätta personerna skall söka sig till den
måste de kunna se att de får möjligheter att arbeta med frågor av intresse
under frihet att göra egna prioriteringar. De som satsar på forskning måste
även få en rimlig ekonomisk standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskarrekryteringen måste kort sagt bli båttre. Det år en
viktig fråga för universitetens och högskolornas framtid. Avgångarna bland
dagens akade­miska lärare blir stora på 1990-talet. Då kommer verkligen dagens
forskarstuderande att behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla forskarstuderande behöver kanske inte en hel
forskarexamen. Den förhållandevis långa studietiden avskräcker säkert en del.
Diirför bör en mellanexamen eller specialistexamen tillskapas inom de ämnen
eller ämnesområden där ett sådant behov finns. Den bör bygga på ordinarie
doktorandkurser, kombinerade med specialkurser, sanit en uppsats där förmåga
till självständigt arbete redovisas. Denna examen bör anpassas till de krav som
kan ställas på en akademisk utbildning med specialiseringar på särskilda
områden för arbete som ingenjörer, tekniker, administratörer och lärare i vissa
ämnen på gymnasienivå. En specialistexamen kommer även att medföra en ökad
jämförbarhet mellan svensk och utländsk utbildning och förstärker därmed
utbildningens internationella konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 61
YLVA ANNERSTEDT (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Under de senaste åren har skolan ofta varit
aktuell i debatten. Från början var det mest politiker och skolfolk som
diskuterade, men den diskussionen har spritt sig som ringar på vattnet och
engagerar nu stora grupper av människor. Det är bra att så sker. Framförallt är
det positivt att så många föräldrar och elever vill vara med och påverka
skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen förnekar den oerhört stora betydelse som skolan har
för barns och ungdomars fostran. Det är bra att vi kommit ifrån de tidigare
tendenserna, då man menade att skolan skulle vara neutral i allting. Vi har
fått en ny läroplan, som klart säger ifrån att skolan skall fostra, att skolan
aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att omfatta
vår demokratis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värderingar, att verka för tolerans och för respekt för
sanning och rått, att känna ansvar för varandra och arbeta för jämställdhet
mellan könen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men ytterst litet av detta kan ju förverkligas, om inte
barnen har kunskaper och fiirdigheter som ger dem förutsättningar att klara sig
i samhället, att söka vidare och att utveckla ett kritiskt tiinkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolans skyldighet att bibringa ele\erna kunskaper och
kirdigheter får inte äventyras av aktiviteter som inte står i samklang med den
övriga verksam­heten. 1 allt från Ullstenplanen i hiistas till regeringens
senaste ekonomiska åtgärdspaket betonas tvåfaldigheten i vårt siitt att hantera
den ekonomiska situationen. Ä ena sidan besparingar - å andra sidan offensiva
satsningar, som ökar våra möjligheter att klara problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan offensiv satsning iir skolan. En gedigen
utbildning år det bästa redskap vi kan ge landets barn och ungdomar fiir att de
så småningom skall bli självständigt tänkande miinniskor. Utan en god
utbildning kan vi inte göra de insatser för landet som år alldeles nödvändiga
för att vi skall kunna hiivda oss inom handel, teknik och industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste ständigt arbeta för att göra skolan båttre. Det
betyder inte att skolan har kunnat gå fri från kravet på besparingar. Här liksom
på andra områden har det funnits luft i systemet. Vårt arbete måste inriktas på
att använda tillgångliga resurser på biista möjliga sått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya läroplanen slår fast att alla barn skall ha rått
till en likvärdig utbildning. Men vi får akta oss för att tro att en likvärdig
utbildning betyder att alla barn skall behandlas lika. 1 stallet betyder det
precis tvärtom. Alla barn är olika, de har olika förutsiittningar att tilliigna
sig kunskaper och färdigheter. Alltså behöver barn olika mycket hjälp för att nå
målet. Och det är vår skyldighet att ge dem det. Ett steg på vågen har varit de
icke-socialistiska regeringarnas åtgiirder för att få bort centralstyrningen av
resurser och i stället flytta ned besluten till de människor som har den
direkta kunskapen om var problemen finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundskolan har nu ett statsbidragssystein som gör detta
möjligt, och det finns särskilda pengar för kommuner diir man har många elever
som behöver speciellt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den hiir möjligheten har hittills inte funnits i
gymnasieskolan. Men vi har i dag en gymnasieskola som t;ir emot i stort sett
samma elever som finns i grundskolan. Gymnasieskolan kännetecknas i dag av det
paradoxala förhållandet att samtidigt som man säger sig vara i behov av mycket
stora insatser för att hjälpa elever med problem så anviinder man inte fullt ut
de resurser som finns för ändamålet. Det beror på den mycket starka
detaljregleringen av statsbidraget. Det år alltså viktigt att komma bort från
detta. Därför har regeringen lagt fram ett förslag som skall ge skolstyrelser
och skolledningar möjligheter att sjiilva sätta in resurser där de behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen om förändringar av gymnasieskolans
utformning redovisar dels hur den beslutade besparingen skall genomföras, dels
en rad åtgiirder för hur man skall minimera följderna av den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man sparar genom ökad samläsning på de tre- och fyraåriga
linjerna, genom att ta bort de mvcket kritiserade icke-obligatoriska delarna av
timme&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till förfogande, genom reduceringar av resurser till
mycket små grupper och genom att föreslå ett visst mått av sjiilvstudier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men samtidigt föreslår man att fördelningen av dessa medel
får beslutas av den lokala skolstyrelsen, av den lokala skolledningen. Dessutom
återför man 105 milj. kr. som en extra handledarresurs för de elever som har de
största svårigheterna att följa undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har förekommit en niiingd missuppfattningar och
felaktiga uppgifter kring förslaget om sjiilvstiidier. I en av våra
huvudstadstidningar kunde man läsa i mars: Var femte lektion utan kirare. -
Några veckor senare stod det; Nästan var femte lektion utan lärare. Den 1
oktober var rubriken Var tionde lektion utan lärare. Fortfarande är uppgifterna
missvisande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sanningen är ju den att om man är stelbent nog att vilja
ha kvar allt vid det gamla kan man ha lårarhandledning vid samtliga lektioner i
gymnasieskolan. Skillnaden mot dagens förhållanden år då att man får avstå från
fyra timmars halvklass i årskurs 1, vilket blir konsekvensen av den beslutade
besparing­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men om man anser att eleverna på de tre- och fyraåriga
linjerna har förutsättningar att någon eller några timmar under sin gymnasietid
klara av att utföra självständigt arbete, kommer man med regeringens förslag
att ha möjligheter att göra extra insatser för de elever som bäst behöver det.
Genom det nya systemet får man rätten att t. ex. ge speciell hjälp i svenska åt
elever på de tvååriga linjerna, där sådana resurser i dag är mycket begränsade.
Och det anser jag ger båttre förutsättningar att nå skolans mal att ge alla
elever möjligheter att få en likvärdig utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Debatten i går och i dag har präglats av allvaret i
sysselsättningsläget, speciellt då för ungdomarna. Situationen innebår att allt
större vikt måste läggas vid det uppföljningsansvar för ungdomarna som
kommunerna har. Både arbetsmarknadsminister Eliasson och skolminister Tilländer
har tidigare utförligt redovisat alla de insatser som ungdonispropositionen
möjliggjorde förra året - insatser som framför allt riktas mot de ungdomar som
inte vill fortsiitta is. k. traditionell utbildning. Jag avser sådana insatser
som inbyggd utbildning, lärlingsutbildning, fyraveckorsintroduktion och fyrtio
veckors yrkesintroduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från början riktades stark kritik mot förslaget från
socialdemokratiskt håll. Man ansträngde sig på alla sått att misskreditera det
ute i kommunerna. Men det har visat sig att det utomordentliga uppföljningsarbete
som lagts ned i kommunerna har burit frukt. 1 mycket stor utsträckning har
ungdomarna fångats upp. och i många fall har yrkesintroduktion och inbyggd
utbildning också lett till fast anställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av utbildning visas i blixtbelysning av den
redovisning som SÖ just har lagt fram beträffande arbetssökande ungdomars
utbildningsbakgrund. Sä stor andel som ,fl % av de arbetssökande ungdomarna har
inte mer ån grundskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men lyckligtvis har också den kritiska inställningen på
vissa håll, framfor allt i socialdemokratiskt styrda kommuner, fått ge vika för
en mera realistisk och mindre ideologiskt färgad uppfattning om fördelarna med
ungdomspro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;positionens
åtgärder. Jag vill gärna förmedla ett exempel bland flera. Det     Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommer från skolans ungdomssektion i Södertälje.  I ett
reportage om    Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=67&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=67 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15
  oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ungdom i
Lånstidningen den 30 september säger man så hiir:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi
var kritiska från början. Men systemet har flera fördelar. Vi har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omvärderat
det. Det har visat sig fungera bra att få fram platser.      För&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ungdomarna
ger yrkesintroduktionen en lika god chans som beredskapsjob­ben. Chans till
anställning på platsen, ett intyg att söka andra jobb på, eller en bättre
möjlighet att komma in på gymnasieskolan. Yrkesintroduktionen ger nämligen
poäng som får läggas till grundskolebetyget.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ekonomiska stimulansåtgärder som regeringen har
vidtagit bör ge företagen bättre möjligheter att nu ta ett större ansvar för
ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är folkpartiets
striivan att viirna om kvaliteten i skolan, kvaliteten på kunskaper och
färdigheter, kvaliteten på hjälp åt elever med särskilda behov, kvaliteten på
skolan som arbetsplats för både elever och lärare. 1 det arbetet år det
värdefullt att känna det ökade engagemanget från både föräldrar och elever,
viljan att ta ett ökat ansvar för skolan. Det år min förhoppning att de
enskilda skolorna stimulerar, värdesätter och också fångar upp det engagemang
som visas, så att alla tillgängliga resurser, både personella och ekonomiska,
tas till vara för att göra skolan bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 62
NILS HJORTH (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall inte som så många andra i den här
debatten ta upp sysselsättningsfrågorna, även om jag skulle ha anledning till
det. Problemen inom gruv- och stålindustrin i norra Uppland har förvärrats, och
framtiden ter sig i dag mer oviss än någonsin. Likaså accentueras kraven på
statliga åtgärder för att klara de stora sysselsättningsproblemen nästa år. när
byggnadsverksamheten i Forsmark trappas ned. Jag avser att i senare sammanhang
ta upp dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall ej heller som de närmast föregående talarna ta
upp problemen inom skolans område. I dag i den allmänpolitiska debatten tänkte
jag ta upp de fruktansvärda förhållandena i Iran och det tilltagande våldet i
världen, händelser som berört mig synnerligen illa och inför vilka jag som så
många andra känner vanmakt och djupaste förtvivlan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagligen möter oss rapporter i massmedia om det
tilltagande våldet i Iran. Utan rättegång och möjligheter att försvara sig
avrättas motståndare till Khomeini. Man till och med avrättar folk på gatan
utan minsta försök till förhör, om de befinner sig i en mot regimen fientlig demonstration.
Sedan i juni i år då förre president Abolhassan Banisadr störtades har omkring
2000 personer - siffran stiger för varje dag som går - på detta siitt
avrättats. Alla som deltar i gatudemonstrationer kan utan urskillning
godtyckligt dcjdas. Detta sker under religonens täckmantel. Islam tillåter inte
ens att sårade rebeller förs till sjukhus utan de bör i stiillet avlivas, heter
det. De som arresteras för väpnade demonstrationer kan inte få ångra sig. sade
ayatollah Guilani vid en presskonferens nyligen. Straffet måste bli det som
bestämts av Koranen - döden på värsta sått, genom hängning eller genom
amputation av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;högra armen eller vänstra benet. Det har gått så långt att
man uppmanar föråldrar att hålla sina barn under noggrann kontroll, eftersom de
kommer att avrättas oavsett ålder om de grips i samband med Khomeinifientliga
demonstrationer. Föräldrar som saknar sina barn eller andra anhöriga köar om
morgnarna för att i partititlningen Jomhouri Eslanii läsa om de iir bland dem
som föregående dag avrättats. Uppgifter om att 200 barn avrättats har
förekommit, däribland enligt obekräftade uppgifter 30 flickor i åldern 9 till
14 år. En skolelev, en 12-årig flicka, avrättades för att hon på en husvägg
skrivit &amp;quot;död åt Khomeini&amp;quot;. I ett radiotal har Khomeini uppmanat
skolbarnen att ange kamrater som har en fientlig inställning till
prästerskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som sker i Iran år för oss och hela den civiliserade
viirlden ofattbart. Det år som om nian skulle förflyttas 1000 år tillbaka i
tiden. Ändå måste väl Iran betraktas som en upplyst och i andra avseenden
modern stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den internationella konventionen om medborgerliga och
politiska riittig-heter antogs av FN;s generalförsamling 1966. Enligt uppgift
ratificerade Iran konventionen den 24 juni 1975. Iran har dock inte tillträtt
det fakultativa protokollet - enskild kan således inte klaga - och ej heller
avgett den särskilda förklaringen som innebår att någon annan stat kan klaga
hos kommittén på fiirhållandena i Iran. Initiativ till undersökningar om
förhållandena i Iran tillkommer därför endast kommittén som har riitt att
begära in rapport från Irans regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt artikel 6 i konventionen skall ingen godtyckligt
berövas sitt liv. Dödsdom får endast avkunnas för de allvarligaste brotten och
skall end;ist kunna verkstiilkis efter slutlig dom av behörig domstol. Varje
dödsdömd skall ha rått att begära nåd eller förvandling av straffet. Dödsdom
skall ej kunna avkunnas för brott begångna av personer under 18 år och skall ej
verkställas mot havande kvinnor. Enligt artikel 7 får ingen utsattas för
tortyr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots det fruktansvärda som händer i Iran iir reaktionen
ute i våriden ganska avvaktande. Ändå strider det mot varje rättsstats
uppfattning och är också ett klart brott mot FN-deklarationen om de mänskliga
riittigheterna. Att i vår tid utan misskund avliva miinniskor som är
misshagliga eller att på grund av ringa brott stympa människor är fasansfullt.
Sverige borde på det skarpaste protestera mot detta primitiva och brutala våld.
Statsministern har visserligen i ett uttalande fördömt våldet i Iran. Det år
bra men det borde direkt till den ansvariga regimen göras en vädjan från
Sverige och andra länder om ett upphörande av de brutala våldshandlingarna. Jag
är medveten om att en sådan aktion kan störa det pågående förlikningsarbetet,
men våra samveten bjuder oss att göra vad som kan göras för att stoppa det som
sker. Regeringen bör i FN och andra internationella organ verka för ett
avbrytande av de skoningslösa avrättningarna och en humanare behandling av
gripna personer i Iran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det iir fruktansviirt. det som sker i Iran, Men iiven på
många antlra håll i världen förekommer våld, tortyr och avrättningar av
oliktiinkande. Länder som El Salvador, Chile. Turkiet och Paraguay, för att
nånina några exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;saknar
respekt för de mänskliga värdena. Amnesty International uträttar ett&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;energiskt
arbete mot våldshandlingar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan  
1975   har  Amnesty  agerat  mot   tortyr  eller annan  grym  och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;]5 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förnedrande behandling i över 60 länder, där myndigheter
utsatt fängslade&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
våld, med det klara syftet att tillfoga extremt fysikt och psykiskt lidande.   
Allmänpolitisk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dödsstraffet
existerar i 134 länder. Amnestys till synes fruktlösa arbete har    debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ändå gett
den erfarenheten att människor kan råddas från tortyr och död&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom
bestämda internationella åtgärder. I det arbetet kan Sverige göra en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;insats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Amnesty har begärt att få sända en delegation till Iran,
men utsikterna därtill torde vara små för att inte såga obefintliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att binda regeringar till överenskomna
internationella normer om mänskliga rättigheter måste stiirkas. Det år
angeläget att de internationella konventionerna om mänskliga riittigheter
skrivs under av alla länder. Den internationella konvention mot tortyr som nu
håller på att utarbetas måste snarast antas av Förenta Nationerna. Den måste ge
rätt till internationella undersökningar på plats av häktade och
förhörscentraler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mord och våldshandlingar förekommer dagligen i en rad
länder. Respek­ten för människoliv ser inte ut att finnas, utan terroraktioner
och väl planerade mord har blivit ett alltmer anviint medel för att göra sig av
med besvärliga motståndare. Mordet på president Anwar Al-Sadat i Egypten kan få
allvarliga konsekvenser för läget i hela Mellanöstern. I andra länder som Iran,
Libanon och Libyen jublar man över Sadats död. Det är. tycker jag, väl makabert
när PLO-ledaren Yassir Arafat. som många anser som den naturliga
förhandlingsparten för en fredlig lösning i Palestinafrågan, uttalar sin
tillfredsställelse över att Sadat så skåndligt mördats. Hur skall man någonsin
kunna åstadkomma fred i världen, når våldet firar triumfer och upphöjs till ett
lovvårt sätt att lösa konflikter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Når våldet på detta sått blir
accepterat, år risken stor att det sprider sig mer och mer. Även i
västerländska stater uppstår allt oftare situationer där våldshandlingar - och
grova sådana - kommer till anvåndning. Våld föder våld. och därför bör länder
och regeringar kraftigare reagera mot det som sker och i tid försöka ståvja
detta. Sverige har gjort stora insatser i frågan om åtgärder mot tortyr och för
dödsstraffets avskafkmde i alla länder. Detta arbete måste fortsätta, även om
utsikterna f. n. inte är alltför ljusa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 63
KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Även om jag tillhör skatteutskottet, kommer
jag den hår gången inte att använda min tid till att tala om skatter. Skålen
härtill är flera. Under gårdagens debatt ägnades en avseviird tid till att
ventilera skatter, och i mitten av november når vi hår i kammaren skall ta
ställning till regeringens proposition 1981/82:30 med bl. a. förslagom sänkt
moms kommer vi att få en omfattande skattedebatt. Till yttermera visso har en
uppgörelse mellan mittenpartierna och socialdemokraterna om 1983 års
skattereform ännu inte nåtts, trots att målsättningen var att partierna skulle
bli klara före vår allmänpolitiska debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i stället att ägna mig åt en annan
utomordentligt viktig fråga, i själva verket en ödesfråga för vårt land,
nämligen hotet om fackförenings­fonder. Dessa problem var visserligen också
uppe till debatt i går. men långtifrån alla synpunkter togs upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som bekant har både LO:s och socialdemokraternas
kongresser sagt ett rungande ja till löntagarfonder eller, vilket år en
riktigare beteckning, fackföreningsfonder, Diirmed låter man utåt påskina att
det står en enig opinion bakom förslaget. Så är emellertid ingalunda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla de opinionsundersökningar som jag tagit del av har
visat en mycket stor majoritet mot kollektiva fonder. Inte ens bland
socialdemokratiska sympatisörer eller bland LO-medlemmarna själva finns det
enligt undersök­ningarna någon som helst majoritet för detta kollektiva ägande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senast utförda undersökningarna visar att mer ån
dubbelt så många svenskar föredrar individuellt ägande framför kollektivt. T.
o. m. bland LO-medlenimarna finns det en viss övervikt för individuellt iigande
av eventuella löntagarfonder, och bland socialdemokraterna år det ungefår
fifly-fifty. Nästan sex av tio tjiinstemiin vill att eventuella fonder skall
iigas individuellt. Att vårt största TCO-förbund.
Industritjånstemannaförbundet, iir negativt till de kollektiva fondema är
alltså inte så märkligt mot bakgrund av de hår redovisade siffrorna. Såväl
fackmedlemniar som socialdemokra­tiska partisympatisörer förefaller helt klart
vara toppstyrda av sina organi­sationer. Att lyssna på rörelsen, som det annars
talas så mycket om, har man uppenbarligen inte besvärat sig med når det gäller
ställningstagandet lill fackföreningsfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots allt sabelskrammel om fonderna är det dock ett
hoppfullt tecken att en del tongivande socialdemokratiska ekonomer med
Kjell-Olof Feldt i spetsen har yttrat sig mycket försiktigt i frågan och
påpekat att det finns möjligheter att avbryta fondexperimenten, om de visar sig
vara mindre lyckade. Det blir en avbruten hängning, skulle man kanske kunna
säga - men i så fall säkerligen förenad med svårigheter att väcka delinkventen,
dvs. svenskt niiringsliv, till liv igen. I vart fall förefaller det som om
biskop Brasks minne lever kvar bland mera eftertiinksamma socialdemokrater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under rubriken Hoppfulla tecken får man väl också inordna
den välfrejdade socialdemokratiske ekonomen Assar Lindbeck. I mitten av förra
månaden avrättade han - för vilken gång i ordningen vill jag låta vara osagt
-förslaget till fackföreningsfonder, vid en debatt med partivänner på
Nationalekonomiska föreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det viktigaste argumentet mot fonderna ärenligt Lindbeck
att den för vårt välstånd så livsviktiga marknadsekonomin inte kan bevaras. Når
LO-SAP-ledningarna påstår att detta går även med fonderna, avfärdar Lindbeck
påståendet som enbart prat. Att kicket också skulle bli arbetsgivare är en
annan följd av fondsoeialismen som självfallet också måste inge bekymmer för
alla, och Assar Lindbeck talar om ett ganska snabbt behov av en ny
fackföreningsrörelse, liknande Solidaritet i Polen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns flera andra argument mot fackföreningsfonderna.
I vår ytterst komplicerade värld år det extra viktigt att det år proffs som
sitter i företagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrelser och inte politiker eller fackföreningspampar. De
år säkert många gånger kunniga inom sina resp. områden men för den skull
knappast lämpade eller utbildade att sköta stora företag. Fackföreningsägda
BPA;s stora problem torde kunna tjänstgöra som lämpligt åskådningsobjekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sagda visar också det olämpliga i s-förslaget att våra
banker skall ha statligt utsedda styrelseordförande. Var hittar man den
kompetensen? Krister Wickman kan ju inte basa för mer ån en bankstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur blir det f. ö. med fackföreningarnas uttalade
solidaritet över gränserna? Det finns svenska multinationella företag som
tjiinar in mer än 90 % av sin vinst i utlandsbaserade dotterbolag. Utliindska
jobbare bidrar alltså genom sin arbetsinsats till att skapa eventuella
fackfcireningsfonder i Sverige. För någon fondmodell liknande den man tänkt sig
i Sverige finns inte utanför våra gränser - Peru visst undantaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Just detta problem år något enbart för de stora företagen.
Gunnar Nilsson, som i gårdagens debatt var påkillande lågmåld och öppen niir
det gäller fonderna, påpekade att an.slutningen iir frivillig fiir
småföretagen. Vad år ett sådant löfte vårt? Med en s-majoritet i riksdagen
behövs det naturligtvis endast ett penndrag för att iindra på detta. Det kan
vara skål att erinra om att det ursprungliga Meidnerförslaget endast skulle
gälla de stora företagen -med mer än 500 anställda, vill jag minnas - men en
tidigare partikongress strök storleksgrånsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra nackdelar är att småföretag utanför systemet drar
sig för att expandera sig in i systemet och f. ö. i framtiden blir nästan helt
beroende av större, fonddominerade företag såsom underleverantörer till dessa.
Behövs då fonderna för att trygga företagens kapitalanskaffning? Förvisso inte.
Behovet av nyemissioner för en ordentlig industriexpansion år beräknad till 2
miljarder kronor per år. Det iir inget våldsamt stort belopp når man tiinker på
att vi årligen köper sprit och vin för fem gånger så mycket och spelar på tips.
toto och Lotto m. m. för 5 miljarder kronor varje år. Det behövs inga
fackföreningsfonder för att skaffa fram erforderligt kapital, om blott
lönsamheten är tillräcklig. I själva verket iir det så att blotta hotet om
fonderna skrämmer bort investeringskapitalet och viisentligt minskar fram­tidstron
både bland dem som driver företag nu och bland dem som funderar på att öppna
eget. Är inte investeringarna lönsamma, håller kapitalet sig borta. Då hjälper
det inte med några fonder om målsiittningen år - som det sagts - att placera
medlen med krav på räntabilitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt måste det vara ytterst tvivelaktigt om
riintabilitetskravet kommer att kunna upprätthållas, om vi nu fåren
fondsocialism. Trycket från olönsamma nerliiggningshotade företag på att
fonderna skall gå in och stötta kommer säkerligen att bli stort. Den minnesgode
erinrar sig hur socialde­mokraterna för ett par år sedan gick ut i en
riksomkittande kampanj och talade om län för län vilka nerkiggningsliotade
företag som skulle ha klarat sig om blott man vid det tillfället hade haft
Meidiierfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad finns det dä för alternativ till
kickföreningsfonderna? Sedan ett par år tillbaka har vi som bekant ett
värdesaken lönesparande som dels kan ske i form av banksparande (skattesparkonto),
dels i form av aktiefondssparande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(skattefondskonto). Dessa två sparformer har blivit mycket
populära, och den 31 augusti i år fanns det 648 000 skattesparkonton och 286
000 skattefondskonton. Nu kan det naturligtvis hända att en del personer
använder båda sparmöjligheterna, men det år säkert inte för mycket sagt att mer
ån tre kvarts miljon svenskar f. n. använder denna sparform. Det sammanlagda
sparbeloppet uppgick vid samma tidpunkt - den 31 augusti -till 6 300 milj. kr.
Även om en del av dessa pengar utgör (iverflyttningar från andra sparformer,
innebår de nya sparformerna ett icke oviisentligt nysparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till detta skall låggas att det fr. o. m. i år har öppnats
möjlighet att aktiespara i det företag där man själv jobbar. Hittills, den 31
augusti, har 44 500 sådana konton öppnats och det sparade beloppet år närmare
100 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi kan nu jiimföra dessa två sparformer, det
vårdesåkra lönsparandet som jag hår har något redogjort för och det föreslagna
sparandet i löntagarfonder eller rättare fackföreningsfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den förstniimnda sparformen iir frivillig, individuell och
förmånlig ur skattesynpunkt. Den andra iir tänkt att bli obligatorisk,
kollektiv och utan några skatteförmåner. Är det mot bakgrund hiirav så konstigt
att svenska folket vid varje opinionsundersökning föredrar ett individuellt
sparande framför fondsocialism?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också helt följdriktigt att socialdemokraterna
tydligt och klart har deklarerat att det av den borgerliga trepartiregeringen
införda sparandet skall upphöra, om det blir vånstermajoritet i nästa års val.
Detta ställnings­tagande iir närmast sjiilvklart - ju fler som sparar
individuellt desto svårare blir det att genomföra fondsoeialismen i vårt land.
Det armin förhoppning att alla väljare skall ha detta fullt klart för sig når
valsedeln skall stoppas i urnan nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 64
STIG JOSEFSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har i denna remissdebatt uttalats många
kirhågor beträffande sysselsiittningen under den kommande vintern. Även jag
känner oro för denna. Inte minst ur ungdomens synpunkt år arbetslösheten en
ytterst besvärlig situation. Ingenting kan te sig mera hopplöst än att stå utan
möjlighet att få ett arbete. Det är därför oerhört angeläget att alla åtgärder
vidtages för att skapa sysselsättningsmöjligheter. 1 mitt eget lån. Malmöhus
lån. år arbetslösheten stor. Åtgärder av skilda slag år nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ljuspunkter finns dock. och de skall inte glömmas bort.
Regeringens åtgärder, inte minst devalveringen, bidrogbl. a. till den stora
varvsordersom Kockums fått. Det iir en order som ger förhoppning om en ny
framtid för Kockums. Nedskårningen av arbetsstyrkan blir mindre, och 600
specialar­betare skall nyanstiillas enligt vad som uttalades häromdagen av
företagets chef. Även från andra håll har hörts optimistiska tongångar. Industriförbun­det
har uttalat förhoppningar om att devalveringen skall bidra till 30 000 ä 40 000
nya jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När man
från socialdemokratiskt håll påstår att regeringen ingenting gör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för att
bemästra arbetslösheten år detta därför utan förankring i verklighe­ten. Aldrig
har det satsats så mycket för att skapa sysselsättning som under den senaste
femårsperioden. Trots alla problem är ändå 400 000 fler sysselsatta än för tio
år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har också föreslagit och vidtagit en rad
åtgärder för att stimulera till nya jobb. Några av de stödmöjligheter som nu
finns och de satsningar som har gjorts är följande. Företag inom
tillverkningsindustrin som under perioden april 1981 till mars 1982 utökar sin
personalstyrka får ett nyrekryteringsstöd med 23 000 kr. per nyanställd.
Företag som anställer långtidsarbetslösa ungdomar i åldern 18-20 år får bidrag
med 40 % av lönekostnaden under ett års tid. I våras anslogs det 1.5 miljarder
kronor över statsbudgeten till beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning och
tidigare­läggning av statliga bygginvesteringar. Landstingen har fått
igångsättnings­tillstånd för sjukhusbyggen för ca 900 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt det förslag som regeringen lade fram i september
satsas ytterligare 400 milj. kr. på beredskapsarbete och 200 milj. kr. på
vägar, på SJ och på reparationer och underhåll av statliga byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I septemberpaketet ingår också att man ändrar Åmanlagarna,
så att det blir möjligt att provanställa en person under högst sex månader och
att anställa personal vid tillfällig arbetsanhopning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte minst det sistnämnda tror jag har stor betydelse,
framför allt inom de mindre och medelstora företagen. Under den korta
konjunkturuppgång vi hade 1978-1979 hörde man ofta från småföretagen att dessa
tvekade att utöka sin arbetsstyrka just på grund av risken att den efter en tid
inte skulle ha full sysselsättning. Vi måste förstå deras problem. En
uppmjukning av anställningsskyddslagen, den s. k. Åmanlagen, kommer säkerligen
att ha en positiv effekt på sysselsättningen. Lägger man därtill att en
provanställning ofta leder till ett fast jobb, så bör ett sådant förslag från
alla håll kunna mottas med tillfredsställelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi i dag ser på vårt lands ekonomiska problem bör det
stå helt klart att vi inte enbart kan spara oss ur krisen. Vi måste både
begränsa den offentliga sektorns utgifter och - samtidigt - genom olika
åtgärder försöka växa ur krisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens åtgärder, såväl tidigare som nu i
septemberpaketet, syftar också till detta. De syftar till att stimulera
näringslivet till ökade investering­ar. Vi har nu ett förslag, somsnart kommer
att behandlas av riksdagen, till ett bättre, rättvisare och mera snabbverkande
investeringsavdrag. Förslaget innebär också en ökad satsning på forskning och
utveckling, vilket är nödvändigt för att vi skall kunna hävda vår plats på
exportmarknaden och kunna ta fram produkter som ligger högt i kvalitet och som
vi kan konkurrera med på världsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också förslag om att stimulera ett nyskapande.
Det föreligger nu äntligen ett förslag om att göra det litet lättare för
uppfinnarna, när de har fått patent på en uppfinning som de kan sälja och kan
börja tillverkningen, genom den föreslagna möjligheten till inkomstutjämning
över en femårspe­riod för denna grupp i vårt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1981/82:9-10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om någon månad kommer en ny
småföretagarproposition, som än mer skall underlätta småföretagens verksamhet,
marknadsföring och expan­sion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag som har mött mest motstånd och vallat den
största debatten är förslaget om momssänkning. Märkligt nog möts förslaget med
motstånd just frän de partier som förra året var motståndare till - eller
tveksamma inför -höjning av momsen. Socialdemokraterna sade då nej och gör det
nu också, trots att förslagen är av motsatt art. Moderaterna antydde ju att den
höjning som då skedde kunde vara av mera tillfällig art. Nu, när det föreligger
ett förslag om att sänka momsen, säger man från dessa båda partier nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är då orsaken till att man från regeringens sida
lägger fram förslag om en sänkning av momsen? Vi vill bl. a. stimulera den
inhemska konsumtio­nen, och vi vill undvika krav på kompensation på grund av
devalveringen. Jag är förvånad över att man inte här inser det värdefulla i att
göra en viss justering av mervärdeskattens storlek. Jag tycker nog att det
skulle finnas anledning att stödja regeringens förslag. Det är angeläget att vi
i en för landet bekymmersam tid inte låter vare sig partitaktiken eller den
korta tiden inför ett val bli avgörande. Vi bör se realistiskt på problemen och
vara med och ta ansvar för de beslut som är nödvändiga om vi skall vända
utvecklingen i rätt riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har under de senaste åren beslutat om nya regler
på kapitalbeskattningens område allmänt och för det kapital som år bundet i
rörelsen. Likaså har det beslutats om nya regler för företagsbeskattningen. Det
gäller beslut som bl. a. syftar till att underlätta kapitalförsörjningen,
stimulera investeringar och göra skattereglerna för småföretag och storföre­tag
mer likvärdiga. Det är värdefullt att dessa beslut har fattats, och det är
angeläget att man nu också fortsätter att stimulera till nya investeringar, att
se till att det blir intressant att satsa kapital i nyinvesteringar. Det år
också angeläget att ytterligare åtgärder vidtas på sambeskattningsområdet så
att skattereglerna blir mera likartade för gifta, samboende och ensamstående.
Äktenskapet skall inte utgöra grunden för en skärpt beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om någon vecka kommer förmodligen centerns, folkpartiets
och social­demokraternas gemensamma förslag om skatteregler för 1983 att framläg­gas.
Det är att beklaga att inte moderata samlingspartiet finns med i
överenskommelsen. Att kräva betydande ändringar i skatteuttaget för 1982 är
ganska märkligt, när bl. a. avtalen ligger bundna. Man måste fråga sig vad som
egentligen kan vara motivet till att göra en genomgripande föriindring av
skatteskalorna vid en tidpunkt då den inte kan samordnas med en
avtalsuppgörelse. Jag vill ända hoppas och tro att når nu fyra partier krävt en
marginalskattesänkning till 50 % för det stora flertalet inkomsttagare, så
skall inte taktiken hindra förutsättningarna för en bred samlad lösning av
marginalskattefrågan och frågan om regler för underskottsavdragen. När det
gäller den sistnämnda frågan har kritiken varit våldsam, samtidigt som
ovissheten om reglernas utformning har varit stor. Kanhända kommer
förutsättningarna för samförstånd att bli större när vi vet vad förslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innehåller.
I varje fall blir då spekulationerna mindre och förutsättningarna    Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för en
saklig debatt väsentligt större.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om vi
nu får ett betydligt förändrat skattesystem inom en nära     5 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;framtid,
så finns det all anledning att ha blicken riktad ännu längre fram. Vi i    _ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;centern
blickar verkligen framåt, och vi har därför på allvar börjat studera   
Allmänpolitisk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslaget
om en utgiftsskatt. Det är för tidigt att i dag ha en alldeles bestämd    
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppfattning
i den frågan, men det finns all anledning att se vilka fördelar och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vilka
nackdelar ett sådant system skulle kunna innebära. Alldeles självklart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är att
utgiftsskattesystemet har en betydelsefull inverkan när det gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sparande.
Ur denna synpunkt är det utan tvivel det bästa system man kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åstadkomma.  
Utgiftsskattesystemet  innebär ju   att  man  inte  beskattar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inkomsten
förrän vid det tillfälle då den konsumeras. Därför lägger man i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enskildes
hand att avgöra när han vill redovisa inkomsten för beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns
utan tvivel betydligt större valmöjligheter för den enskilde med ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådant
system, samtidigt som det är klart positivt niir det gäller att stimulera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vi kommer som sagt att diskutera den frågan vid
åtskilliga tillfällen, och vi får väl se när utredningsförslaget år klart.
Glädjande nog har ju utredningen tillsatts, och det är med stort intresse som
vi från centerns sida emotser vad den kan komma att leda till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nog finns det ljusglimtar när vi riktar blicken framåt och
försöker sia om framtiden. Vi har i vårt land kunnig arbetskraft, goda
företagsledare, högt tekniskt kunnande och i grunden ett stort ansvarskännande.
som skapar förutsättningar för framtidstro. Kan vi dessutom något ställa
partitaktiken åt sidan och låta samhällsansvaret träda fram i främsta ledet, då
bör vi också kunna lösa dagens problem och skapa förutsättningar för en god
utveck­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 65 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Stig Josefson drog en lans för
momssänkningen, och det är hans självklara rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag måste reagera når han uttrycker förhoppningen att inte
partitaktik skall diktera vårt ställningstagande till en momssänkning. Hade vi
velat syssla med partitaktik, så hade vi naturligtvis sagt ja till en
momssänkning. Det är ju en populär åtgärd - att se till att priserna sjunker.
Att vi nu är synnerligen tveksamma inför en momssänkning beror på omsorgen om
landets ekonomi, och vi är då så långt borta från partitaktik som man kan
komma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F. ö. bör ju en mera seriös debatt
i den här frågan anstå till dess vi och socialdemokraterna lagt fram resp.
partimotioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 66
STIG JOSEFSON (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag delar Knut Wachtmeisters uppfattning att
debatten om momssänkningen bör få anstå. Men jag trodde inte att det var så
känsligt, när jag sade att jag hoppas att partitaktiken inte kommer att bli
avgörande när frågan skall lösas. Jag riktade mig inte till någon särskild, men
den som känner sig träffad får göra det. Ett faktum är emellertid att det
gäller att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunna genomföra devalveringspaketet utan att det blir
alltför många negativa konsekvenser i forin av kompensationskrav från det ena
eller det andra hållet. Här menar jag att vi har ett instrument med vilket vi
kan lösa problemen på ett tillfredsställande sätt. Därför uttalade jag
förhoppningen att man skulle kunna bringa denna fråga till sin lösning utan att
partitaktiken får spela in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 67 KNUT WACHTMEISTER (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att sänka momsen för att hindra att pristaket
bryts igenom, med påföljd att vi får vissa automatiska lönehöjningar, år
däremot taktik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 68 STIG JOSEFSON (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker att det är beklagligt att inte
Knut Wachtmeister har insett att det i momssiinkningen ligger väsentligt mycket
mer iin vad han tog upp. Om vi nu skall fortsätta debatten vill jag fråga:
Vilken effekt har en sänkning av inkomstskatten i dagens situation?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andre vice talmannen anmälde att
Knut Wachtmeister anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde
rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 69
AKE POLSTAM (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Rättssäkerheten åren högt vårderad princip i
vårt samhälle. Det är en princip som inte får eftersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdandet av rättssäkerhetsprincipen får dock inte leda
till att åtgärder som är angelägna och som för vissa grupper kan vara obekväma
stoppas med hänvisning till rättssäkerheten. Jag värderar själv kravet på
rättssäkerhet mycket högt. Om jag önskar ingå ett avtal eller över huvud taget
göra en transaktion av något slag. måste jag kunna lita på att de rättsregler
som finns när avtalet ingås också gäller när det skall verkställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett stort gissel i vår samhällsgemenskap är den ekonomiska
brottsligheten. Denna brottslighet som riktar sig mot samhället äventyrar hela
grundvalen för vårt samhällssystem, ett system byggt på ansvar för oss själva
och för våra medmänniskor och med skatter och avgifter som medel för att uppnå
fördelningspolitiska och sociala mål. Att i ett samhälle som vårt smita undan
detta ansvar måste med all kraft fördömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska brottsligheten måste bekämpas intensivt. I
regeringskan­sliet pågår arbete med flera förslag fill åtgärder mot ekonomisk
brottslig­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringsförklaringen, som avgavs vid riksmötets
öppnande, redovisades att förslag kommer att läggas fram rörande s. k. grå
arbetskraft samt beträffande förbättrad kontroll av inkomst- och utgiftsräntor.
Vidare utlovades en ytterligare utbyggnad av de s. k. eko-rotlarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver dessa förslag finns i den till riksdagen lämnade
propositionsför­teckningen en lång rad propositioner, som utgör ett led i den
intensiva kampen mot detta samhällets gissel. Vi har en proposition angående
ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet. Propositionen går ut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på att
förverkande skall kunna ske av värde av sådan otillbörlig förtjänst eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;besparing
hos näringsidkare som uppkommit i anledning av brott begånget i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utövningen
av näringsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessutom
låggs det fram förslag beträffande de principer som bör vara&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_______ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vägledande
när det på skilda områden inom specialstraffrätten införs avgifter   
Allmänpolitisk som sanktion mot regelöverträdelser av olika slag. särskilt med
sikte på    debatt juridiska personers verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare läggs det fram en proposition angående
bokföringsbrott. I propositionen föreslås att det kriminaliserade området för
bokföringsbrott utvidgas så, att nuvarande åtalsbegränsningar tas bort och att
straffet skärps. En proposition angående advokatverksamhet är också aviserad.
Enligt denna proposition föreslås att rättegångsbalken kompletteras med en
jåvsregel,som riktarsigmot försvarare som på grund av sitt samröre med den
misstänkte inte kan förväntas utföra försvarsuppdraget på ett korrekt sått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare behandlas i propositionen Advokatsamfundets
disciplinära verk­samhet. Detta är en reform som har diskuterats mycket i bl.
a. massmedia. Jag anser att det är mycket angeläget att en ökad insyn från
samhällets sida i Advokatsamfundets disciplinnämnd kan komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har sagt kommer det under hösten att
läggas fram en proposition angående grå arbetskraft. Propositionen kommer bl.
a. att innehålla skyldighet för uppdragsgivaren att i vissa fall göra
skatteavdrag på uppdragsersättningarna. 1 denna proposition kommer man också in
på frågorna om dels kontroll av B-skattsedlar, dels införandet av ett s. k.
frikortssystem. Vi har från centerpartiets sida motionerat om ett system med
frikort. Med hjälp av de restlängder över icke redovisade avgifter och skatter
som finns hos riksförsäkringsverket och kronofogdemyndigheterna skulle det vara
mycket enkelt att utfärda ett s. k. frikort för de företag som seriöst sköter
sina åligganden. Frikortet skulle helt enkelt bara tala om att företaget eller
företagaren inbetalat arbetsgivaravgifter och skatter under närmast föregående
år. Detta skulle vara ett stöd för dem som önskar anlita seriösa företagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hösten har flera stora momsfiffelaffårer avslöjats.
Det är mycket angeläget att kontrollen av mervärdeskattedeklarationerna skärps.
En proposition om förbättrad kontroll kommer också att läggas fram under
hösten. Förslaget kommer bl. a. att innehålla en förbättring av kontrollen vid
registrering av skattskyldiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta var helt kort några av de förslag som vi här i
riksdagen kommer att få arbeta med under hösten. Men arbetet måste gå vidare.
Mycken förbättring av situationen på detta område skulle säkerligen kunna
uppnås informations­vägen. Om man exempelvis vid registreringen av
näringsidkare gav information, eller vi kanske skall säga utbildning, om de
regler som är aktuella för den enskilda verksamheten, skulle mycket vara
vunnet. Det gäller även att utöka serviceorganisationen för småföretagen. Den
organi­sation som byggts upp av Lantbrukarnas riksförbund, driftsbyrån, och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A llmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framför allt verkar på lantbruksområdet är ett av flera
efterföljansvårda exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jakten på den ekonomiska brottsligheten får dock inte leda
till att så många restriktioner införs att den privata näringsverksamheten
kvävs. Åtgärderna måste i stället inriktas på att med så enkla medel som
möjligt åstadkomma så mycket som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är också viktigt att lägga märke till att de som
kanske hårdast drabbas av den ekonomiska brottsligheten är just småföretagare.
De seriösa företagen som betalar sina skatter och avgifter får en närmast
hopplös konkurrenssituation gentemot fifflarna. Det är diirför angeliiget inte
minst ur denna aspekt att åtgärder vidtages.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller den offentliga upphandlingen har en mycket
bra modell byggts upp av Stockholms kommun. Den s. k. Stockholmsmodellen
innebår att kommunen kontrollerarom anbudsgivarna år restförda hos kronofogde­myndigheten
och hur de uppfyller sina förpliktelser mot det allmänna i fråga om skatter och
avgifter. Kommunen kan därigenom undvika att göra affärer med företagare som är
illojala mot samhället. Den här modellen borde kunna vara användbar även i
andra kommuner och i landsting samt på det statliga området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också mycket positivt att regeringen beslutat att
snabbutreda hur den statliga upphandlingen skulle kunna användas på det hår
området. Den utredning som tillsattes skall undersöka hur ett förbättrat
samarbete skall kunna komma till stånd mellan de upphandlande myndigheterna och
kronofogde- och skattemyndigheterna. Dessutom skall man se över gällande
upphandlingsbestämmelser, så att de underlättar kampen mot skatte- och
avgiftsfusket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av anledningarna till att jag beslöt mig för att
deltaga i debatten här i dagar en skrift frän socialdemokraterna,
utredningsrapport nr 8. 1981-09-15. angående ekonomisk brottslighet. På
omslaget till denna skrift står det så här: &amp;quot;Mycket talar för att
skattesmitningen tog ordentlig fart först vid mitten av 70-talet. Visst förekom
skattefusk och skatteflykt också tidigare. Men då fanns det en regering som
aktivt och målmedvetet arbetade för att bekämpa dessa företeelser.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här är ett helt fantastiskt påstående. Om man går
igenom riksdags­trycket för den senaste tioårsperioden, finner man att det är
under senare år som det största antalet frågor av detta slag avgjorts i
riksdagen. Detta har skett på grund av enskilda ledamöters initiativ, men
framför allt på grund av avlämnade propositioner. En stor del i detta arbete
har naturligtvis brottsförebyggande rådet. Men det är väl att niiirka att det
var först fr. o. m. år 1978 som det till BRÅ knöts en utredning med uppdrag att
se över lagstiftningen mot ekonomisk och organiserad brottslighet, dvs. först
efter det att en icke-socialistisk regering hade tilltriitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har även ibland påståtts från socialdemokratiskt håll
att det arbete som bedrivs av BRÅ inte leder någon vart. Detta år också ett
helt felaktigt påstående. Om man går igenom den promemoria som upprättats inom
BRÅ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som heter
&amp;quot;Vad har blivit av översynsarbetets promemorior&amp;quot;, så finner man&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att de
flesta förslag som lagts fram av BRÅ också lett till lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
vill jag såga att en förteckning över åtgärder som är&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nödvändiga 
för  att   bekämpa  den   ekonomiska   brottsligheten   med  all&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nödvändighet
blir mycket lång. Genomförandet av förslagen kan också    Allmänpolitisk komma
att innebära ett visst besvär för samhällsniedborgarna. Detta är dock    
debatt ett besvär som måste bäras för att vi skall kunna komma åt de människor
som genom sitt handlande ställer sig vid sidan av samhållets gemenskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 70
BJÖRN KORLOF (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi brukar innan vi beslutar oss för hur vi
skall använda samhällets resurser ha ambitionen att ta reda på hur det
verkligen förhåller sig inom det område där resurserna skall sättas in. Innan
vi t. ex. bygger daghem, vågar eller skolor görs ofta noggranna statistiska och
andra undersökningar om behov och framtida utnyttjande. Vi kan sedan inom de
olika partierna ha olika meningar om vad vi skall prioritera, men sakunderlaget
för beslut brukar i vårt land för det mesta vara både djuplodande och av hög
kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ett område är dock underlaget för det mesta
anmärkningsvärt vagt. Det gäller hur vi skall utnyttja våra resurser för att
bekämpa brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under mycket lång tid har brottslighetens utveckling i
vårt land mätts i den s. k. polisstatistiken. Den statistiken har emellertid en
avgörande och mycket stor svaghet; den mäter enbart den brottslighet som anmäls
till polisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur många av alla brott som begås som faktiskt anmäls till
polisen vet vi inte. Skillnaden mellan den polisregistrerade brottsligheten och
den verkliga brottsligheten brukar kallas den dolda brottsligheten eller
mörkertalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sanningen att säga vet vi inte mycket om hur stora
mörkertalen är. Hur många brotten är. av vilken sort de är, var i landet och av
vilka de begås samt vilka förändringar som sker inom denna brottslighet - det
som borde vara utgångspunkten för beslut om brottsförebyggande och
brottsbekämpande insatser - vet vi uppseendeväckande nog mycket litet om, trots
att brottsstatistiken över till polisen anmälda brott i sig själv är mycket
omfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det år väl i och för sig rimligt att utgå från att mycket
grova brott anmäls till polisen. Men vi vet att det t. o. m. vad gäller brott
av typen mord, dråp och misshandel med dödlig utgång finns ett mörkertal,
eftersom vi kan jämföra polisstatistiken med dödsstatistiken. Och det ligger
naturligtvis i sakens natur att ett mycket grovt brott som spioneri barett, låt
mig säga så, mycket mörkt mörkertal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man går från denna grova typ av brottslighet över till
andra grövre brott av typ väpnat rån ner till ringa misshandel eller
butikssnatteri. vill jag påstå att vår kännedom om det verkliga antalet
begångna brott blir mindre och mindre och mörkertalen sannolikt större och
större. Låt mig illustrera detta med en vanlig brottstyp i mellankategorin,
nämligen bilstölder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man skulle tro att alla människor som får sin bil stulen
anmäler detta till polisen - det är ju ändå ett stort förmögenhetsvärde som har
gått förlorat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mörkertalet borde följaktligen vara ganska litet. Är detta
så säkert? Hur många av dem som lever ett kriminellt liv vågar gå till polisen
för att anmäla att deras bil blivit stulen och riskera att deras egen
brottslighet uppda­gas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försäkringssystemet kan vara så utformat att det lockar
vissa att falskt anmäla sin bil som stulen för att få ut försäkringsbeloppet.
Då blir det fel i polisstatistiken på två sått. Ett brott blir registrerat som
egentligen inte är det, och ett annat brott, försäkringsbedrägeriet, som borde
bli registrerat blir det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den enda försiktiga slutsats man vågar dra av
polisstatistiken om biltillgrepp jämförd med bilbeståndet här i landet är att
bilägarna statistiskt sett löper mindre risk att få sin bil stulen nu ån förr.
Bilmarknaden har blivit så stor att biltjuvarna inte orkat hänga med och har
förlorat marknadsan­delar, om jag får begagna ett sådant ord, som år populärt i
dessa dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också når det gäller det område som Åke Polstam tog upp,
den ekonomiska brottsligheten, vet vi att mörkertalen år stora och att det år
svårt att få reda på hur det förhåller sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan vi komma till rätta med dessa stora svagheter i
faktaunderlaget, och varför är det viktigt att vi gör det?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i vårt land liksom man gjort i andra länder sökt
komma åt mörkertalen genom helt andra undersökningsmetoder. En sådan metod är
de s. k. offerundersökningarna. Man går helt enkelt ut och frågar män­niskorna
i ett område om de har blivit utsatta för brott under en viss tidsperiod. Genom
att svaren avges anonymt kan man åtminstone hoppas att ett nytt
niörkertalsproblem inte uppkommer. Svaren jämförs sedan med den till polisen
anmälda brottsligheten från samma område och samma tidspe­riod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Resultaten av sådana undersökningar blir ofta
skrämmande, så skrämmande att man börjar fundera över hur vårt samhälle
rimligen skall klara de problem som avslöjar sig i dessa undersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sverige gjordes en sådan undersökning med två
brottstyper för några år sedan. Av brott som innebar stöld från person eller
hushåll kände polisen till bara en tredjedel. Det stora flertalet fall av
gatuvåld - i och för sig mest hot och ringa misshandel men allvarligt nog ändå
- var praktiskt taget helt okända för polisen. En tysk undersökning av samma
typ visade att 1 våldsbrott av 14 blir känt för polisen. Och en engelsk
undersökning visade att hälften av de inbrott som begåtts i ett visst område
aldrig anmäldes till polisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I höst har i Sverige redovisats ytterligare undersökningar
av denna typ som visar på samma uppseendeväckande mörkertal. Våld eller hot om
våld hade bara anmälts till polisen i 20 % avfallen. Omräknat i tal för hela
riket innebär det att omkring 550 000 våldshändelser aldrig kommit till
polisens känne­dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Leif Persson har för sexualbrottskommittén gjort
undersökningar som visar på ett mycket utbrett sexualvåld som sker dolt i vårt
land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är min
uppfattning att det är helt nödvändigt att gå vidare och sa långt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;möjligt fördjupa och bredda våra kunskaper om den kiktiska
brottsligheten. Men därutöver måste våra kunskaper fördjupas också på ett annat
sått. Brott som registreras i dag framträder i statistiken som ett brott
begånget av en individ vid ett tillfälle. 1 verkligheten år nog detta mycket
ovanligt. De flesta brott hänger ihop med en gäng- eller ligabrottslighet, en
organiserad brottslighet eller en strukturell brottslighet med många
förgreningar, t. ex. narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet.
Individer som ingår i en sådan kriminalitet begår ofta upprepade brott av olika
typ och återfaller inte sällan i brott efter kriminalvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi alltså behöver är en socialt och strukturellt
inriktad statistik, som beskriver denna kriminella verklighet, och det iir
mycket viktigt att vi får sådana kunskaper. Innan vi har fått ett fast och
tillförlitligt grepp om den verkligt förekommande brottslighetens struktur och
utvecklingstendenser, löper vi allvarlig risk att de knappa sociala, polisiiira
och rättsliga resurserna används i blindo och helt eller delvis förfelar sin
verkan. Vi kan naturligtvis inte heller med någon högre grad av
tillförlitlighet veta om en förändring av lagstiftning eller polisinsatser
faktiskt leder till någon förändring av brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det grundläggande problemet når det giiller orsakerna till
brott och verkan av samhällsinsatser mot brott blir aldrig realistiskt
beskrivet utan dessa kunskaper. Polisens effektivitet mäts i dag i jämförelser
mellan anmälda brott och uppklarade brott. Mätt i dessa termer sjunker
effektiviteten, därför att den allmänna brottsligheten ökar och antalet
uppklarade brott, sett i relation till antalet anmälda brott, minskar. Men som
jag tidigare framhållit år dessa grundläggande termer från början skeva, och
därför vet vi inte om polisens insatser har någon effekt. Vi prioriterar t. ex.
nu på olika sått polisens resurser i kampen mot narkotikabrottslighet och ekonomisk
brottslighet. Satsningen år sannolikt riktig, det är vi överens om i
justitieutskottet. men våra kunskaper om dessa strukturbrottsligheter år som
jag sade tidigare mycket dålig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diskussionen gäller ytterst hur hela narkotikastrukturen
skall angripas med internationella överenskommelser, med polisiära insatser,
med sociala insatser och vårdinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vet vi om de straffskårpningar mot narkotikabrotten och
polisens prioritering av bekämpningen av denna brottslighet som förekommit de
senaste åren verkligen lett till att denna brottslighet pressats tillbaka? Nej,
det vet vi inte. även om vi har anledning att hoppas på det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Narkotikaproblemet visar också på någonting annat,
nämligen att förändringar i samhållet, i befolkningens sammansättning och
attityder och i vårt internationella umgänge blir inkörsportar till en
brottslighet som vi först mycket sent börjat förstå och skaffa oss kunskaper
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Traditionell brottsbekämpning har i vårt land
och i många andra kinder i stort sett bestått av två grundkiggande element: för
det första att genom en ekonomisk, social och kulturell utveckling göra det
möjligt för bredast möjliga medborgargrupper att få del av god standard och
menings-fyllt   arbete  och   liv,   för  det  andra  att  genom   polis,  
riittsväsende  och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kriminalvård åstadkomma en hög risk för brottslingar att
bli upptäckta, gripna, lagförda och straffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det första instrumentet har visat sig vara tveeggat. Den
mycket höga levnadsstandard som vi uppnått i vårt land och den låga
arbetslöshet som vi haft alltsedan 19.30-talet har inte visat sig vara
återhållande för brottslighets­utvecklingen - med de reservationer som finns
når det gäller den statistiken. Tvärtom finns det uppenbarligen många inslag i
just den kraftiga utveck­lingen av den materiella levnadsstandarden som i sig
år brottsbefriimjan-de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En slutsats är således att det i och för sig inte alltid
år den materiella standarden eller den mer eller mindre riittvisa fördelningen
av denna som håller tillbaka brottsligheten. Tviirtom börjar vi nu förstå att
befolknings­koncentrationer och individernas snabba förflyttningar mellan dessa
befolk­ningskoncentrationer- som år en förutsättning för en effektiv
stordriftspro­duktion - leder till en urbaniserad miljö med dålig social
kontroll och kiinslomiissig otrygghet, där avvikande kulturella beteenden
finner fotfäste och där individerna, särskilt de unga, löper risk för att inte
klara sin roll som medborgare i den miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om dessa förhållanden börjar vi nu få kunskap, låt vara
att den är ytlig. Forskningsresulttiten pekar på att om vi inom detta fält i
sanihiillsplaneringen vill bygga in brottsbekämpningen, så måste vi vara
medvetna om att familjens sociala roll. bostads-och bebyggelsestruktur som
medger uppbygg­nad av ett förtroendefullt grannskapsförhålkinde samt
dagliemniens, försko­lornas och skolans roll som uppfostrare av de unga måste
få en helt annan tyngd än vad de haft under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därutöver måste vi bli medvetna om att det finns en
kriminalitet i andra kinder- maffia, banditism, ligor- med förgreningar in i
vårt land. Dessa kriminella organisationer begagnar sig av medel och metoder
som vi hittills varit relativt förskonade från.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaffar vi oss inte djup kunskap om dessa
brottslighetstyper och medel att bekämpa dem med. kommer vi, med våra öppna
gränser och omfattande kontakter med omvärlden, att liksom många andra länder
få dem in i landet, med svåra följder för vårt öppna, fria och hittills
relativt trygga samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 71 
FRIDA BERGLUND (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall i mitt inlägg uppehålla mig vid arbetsmarknads-
och sysselsättningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mycket har redan sagts om situationen i landet. Jag vill
dock redan från början konstatera att dagens kige åren bekräftelse på de
bedömningar som vi socialdemokrater gjorde redan 1976. Det iir en utveckling
som vi försökt förhindra genom olika förslag - förslag som socialdemokraterna i
den här debatten tidigare redogjort för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det iir mycket smiirtsamt att behöva
konstatera att landets ekonomi är raserad, att notera stagnation och nedgång i
näringslivet och en ökande arbetslöshet - en utveckling där svaga grupper och
regioner drabbats hårt, och värre tycks det bli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgiirder
framgår klart och     Nr 9 tydligt i exempelvis det avsnitt som handlar om
minskningar och förändringar     Torsdagen den av det regionalpolitiska stödet,
att regeringen vantar sig ytterligare ökad     z, oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetslöshet.
Regeringen konstaterar att sysselsåttningstillkillen som skapas     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=87 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
  debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom
regionalpolitiskt stöd innebår lägre samhällsekonomiska kostnader i de fall
alternativet för människorna iir arbetslöshet. Det år ett helt riktigt
konstaterande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
citerar ur propositionen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Eftersom detta ofta år fallet&amp;quot;-dvs, att
alternativet iir arbetslöshet- &amp;quot;i de regioner där sysselsiittningen och
arbetslösheten år hög får vid genomföran­det av besparingarna de sämst ställda
stödområdena inte drabbas alltför hårt.&amp;quot; Det hår citatet visar klart att
regeringen år medveten om att dessa regioner kommer att drabbas ytterligare.
Frågan år: Vad betyder &amp;quot;alltför hårt&amp;quot;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur kan regeringen ha undgått att komma underfund med att
de sämst ställda stödområdena redan år alltför hårt drabbade. Exempelvis
Norrbotten häröver 10 000 öppet arbetslösa. Arbetslösheten i Pajala kommun år
J3.2 % - slår alla bottenrekord. Långtidsarbetslösheten ökar mycket snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en situation som borde ha fått också regeringen att
inse att smärtgränsen redan har överskridits med bred marginal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är de enskilda människorna som far illa av
arbetslösheten, så som Marianne Stålberg så målande beskrev i går kviill. Det
blir en stressituation som negativt påverkar relationerna i familjen och
relationerna med skikt, vänner och bekanta. Levnadsförhållandena varierar
väldigt mycket mellan olika regioner och individer. Ett år dock gemensamt för
allt fler. speciellt ungdomar, nämligen att de riskerar att slås ut från
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig citera en ung flicka, Gullniari.stim harskrivit
hut hon upplever sin vardag. Brevet har publicerats i en av våra dagliga
tidningar. Hon säger så hår:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Nu blir jag arg. Jag är en tjej som bor i Luleå. Det
känns som om vi här uppe i Norrbotten kryper och krälar efter en lång, brant och
hög bergviigg. Vi försöker hela tiden komma upp till den blå himlen. Gång efter
annan ramlar vi dock ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi försöker alltjämt skapa oss ett vettigt liv med arbete,
social trygghet och känsla att vara någon. Saker som år naturliga för andra,
men oåtkomliga för oss norrbottningar. Vi får inga jobb. Och bara en människa
som gått arbetslös länge vet hur fruktansvärt det känns.&amp;quot; Vidare tar hon
upp kravet på solidaritet, och hon säger så hår:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;När det skall skjutas en varg, byggas ut en iilv.
brytas uran, då år plötsligt solidariteten synlig.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hon ställer också frågan; &amp;quot;Vad vill ni egentligen med
Norrbotten. Skall det vara en turistort som ni kan besöka en gång om året. en
ödemark där ingen lever och bor?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Hon har delvis fått svar på sin fråga i bl.
a. DN, Där föreslår man en organiserad utflyttning av den arbetsföra
befolkningen. Det är en&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;absurd idé. Vadskall det bli av alla som inte år i
produktiv ålder? Det har man inte behandlat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig ta en annan vardagssituation. Jag skall citera ett
av ombuden på vår partikongress. Det åren man som både i arbetet och under
fritiden sysslar med ungdom. Han känner alltså väl till de olika problem som
följer med arbetslöshet. Han säger ungefär så här: Jag är född vid Kalix älv.
och jag bor fortfarande i Kalix. Jag besöker forsarna vid Kalixälven ofta. Jag
står där ensam, och jag känner mig arg når jag ser energin fara iväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denne man iir infe ensam om att hävda att resurserna borde
utnyttjas till att utveckla vårt kin och ge människorna arbete för att de inte
skall gå under i arbetslöshetens grottekvarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett rimligt krav iir viil att Vattenkill får möjlighet att
projektera Kalixälven, så att man får klart besked om vad en utbyggnad skulle
innebiira ur ekonomisk synpunkt samt ur energi-, sysselsättnings- och miljösyn­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet att Norrbotten iir ett rikt län. Under en följd av
år har vi haft ett utflöde av resurser från länet: LKAB:s vinster fram till
1970-talet. Vattenfalls vinster av vattenkraften, högt banksparande i länet med
utlåning söderut, kommunalt påkostad utbildning och uppfostran av ungdom som
produktivt utnyttjas i Syd- och Mellansverige. Därför uppkittas förslaget om
organiserad utflyttning som bittert. Det väcker ilska och även stor oro hos
många.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill citera en tredje röst från välfärdsstatens
utkanter, en man som arbetar bland de utslagna. Han säger: Jag känner mig arg.
Jag kiinner mig orolig över den stora ungdomsarbetslösheten. Han talade också
om att i hans kommun hade man fortkirande några kvar av dem som aldrig lyckades
komma ut på arbetsmarknaden efter 1930-talets ungdomsarbetslöshet. Han
uppmanade politikerna att tänka på att långtidsarbetslösa kräver mycket större
samhällsinsatser för att kunna slussas in på arbetsmarknaden, om det över
hiivud taget går att klara dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla dessa tre helt vanliga fredliga människor har sagt
att de är arga. Det bevisar att arbetslöshet medför spänningar i samhället. Det
finns en uppdämd ilska hos dem som möter arbetslöshet, undersysselsåttning och
alla följder härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I England exempelvis har man haft kravaller, och diir år
forskare, politiker och representanter för företagare eniga om att kravallerna
inte enbart berodde på arbetslöshet, man att den helt avgörande orsaken var
ungdoms­arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det borde
vara en varningssignal till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av ren självbevarelsedrift borde regeringen vidta
åtgiirder för att minska arbetslösheten. I första hand borde kortsiktiga
arbetsmarknadspolitiska insatser göras. Bibehåll det sista skyddet mot öppen
arbetslöshet! Bered-skaps:irbeten iir biittre iin öppen arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med arbetslöshet följer också ökad
sjuklighet. Det år vetenskapligt bevisat. Urban Janlert vid socialmedicinska
forskningsenheten i Luleå redovisar bl. a. en amerikansk studie, av vilken
framgår att det finns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ett klart samband mellan intagning för psykiatrisk vård
och arbetslöshet. Intagningarna ökade vid arbetslöshet och minskade under
högkonjunktur. Undersökningen visar att självmorden ökade när arbetslösheten
steg. Man finner också en ökning av starkspritkonsumtionen och en ökning av
spädbarnsdödligheten vid stor arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man har också påvisat geografiska skillnader når det
gäller fcirekomsten av högt blodtryck. Och man har dragit slutsatsen att
arbetslöshet och hot om arbetslöshet leder till förhöjt blodtryck, som i sin
tur disponerar för t. ex. hjärtinfiirkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ungdomsarbetslösheten har alltid betraktats
som sårskilt farlig. Det finns bl. a. en finsk undersökning av 19-åriga mån, av
vilken klart framgår att arbetslösa iiter sämre, använder berusningsmedel och
missköter sin personliga hygien och kroppsliga kondition i större utsträckning
iin sina jämnåriga kamrater som arbettir. Arbetslösa slits således ut snabbare
än andra, och man tror att dagens arbetslösa ungdomar kommer att bli
morgondagens medelålders sjuka mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns fler undersökningar. I Västerbotten har man
intervjuat läkare och distriktssköterskor i Lycksele sjukvårdsdistrikt. De har
fått frågan; &amp;quot;Var tycker Du att resurser och ansträngningar främst skall
sättas in för att förbättra det allmänna hälsotillståndet i Sverige?&amp;quot; 1
svaren har åtgärder för att bekämpa arbetslösheten fått högsta prioritet, högre
iin både minskad drogkonsumtion och ökad aktivitet på olika sått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De undersökningar som är gjorda visar att arbetslöshetens
konsekvenser kommer att ha stor betydelse för människornas hiilsotillstånd och
för de krav som kommer att stiillas på hiilso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det verkar därför paradoxalt att samtidigt som regeringen
drar in på den offentliga sektorn och diirmed minskar landstingens möjligheter
att bedriva en rationell och bra sjukvård, så utsätter man människor för
hälsorisker i form av arbetslöshet. Detta iir mycket ologiskt och omiinskligt.
Att acceptera arbetslöshet är dessutom samhällsekonomiskt vansinne. Det tycker
jag att de skall tänka på som i dagens situation pläderar för mindre insatser
på arbetsmarknadsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det finns ingen värre arbetsmiljö än den att
vara arbetslös. Med de orden avslutade SSU-distriktets ordförande i Norrbotten
ett industripolitiskt seminarium för några dagar sedan. Det är viktigt att
dagens insatser på arbetsmarknadspolitikens område iir rejäla. Det är insatser
för vår ungdom och insatser för en gemensam framtid för oss alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande  övertog förste vice  talmannen 
ledningen  av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 72
KARL-ERIK HALL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I den långa raden av talare i denna
allmiinpolitiska debatt vill jag ta en stund i anspråk för att tala om
situationen i våra norrbottniska malmfältskommuner. Jag vill också tala litet
grand om LKAB:s situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folkhumorn
har ju döpt den allmänpolitiska debatten till &amp;quot;Hembygdens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dag&amp;quot;, och det namnet kommer inte på skam, når jag nu
skall tala. Om jag kommer att tala mer om LKAB:s ån om koniiiiunernas bekymmer,
så beror det på att det finns ett intimt samband mellan verksamheten i LKAB och
kommunerna i rnalmfiilten. De båda kommunerna Kiruna och Gällivare var en gång
tämligen bekymniersfria. De hade en god ekonomi och en tillväxt i hägnet av det
stabila och rikt vinstgivande företaget LKAB. Nu har situationen tyvärr
radikalt ändrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tänker gärna tillbaka på den &amp;quot;gamla goda
tjden&amp;quot;. och många drömmer om att den tiden skall komma tillbaka. Låt mig
siiga, fru talman, att detta är en dröm som inte går i uppfyllelse - vi får
inte sådana tider utan att man tar starka och målmedvetna grepp i skeendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tid då LKAB;s gruvverksamhet gav landet vinster i
hundramiljons-storlek varje år skyms nu av den långa raden av svåra förlustår.
Förlusterna är egentligen onödigt stora, och vissa år skulle egentligen
bokslutet ha visat vinst i stället, om inte de evigt debatterade men iinnu inte
åtgärdade höga avgifterna för malmfrakterna på järnvågen tillåtits att spåda på
förlusterna. Jag tror att den frågan har varit aktuell i elva långa år. och det
måste vål närmast betecknas som en skandal att inget har gjorts åt denna
uppenbart .orättvisa belastning på LKAB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsan tiger still, säger ett gammalt ordspråk, och frågan
är om inte detta åren starkt bidragande orsak till den situation som LKAB i dag
befinner sig i. Under de rika åren var det inte någon vare sig i företagets
ledning eller i ägargruppen som på allvar ägnade sig åt att planera företagets
framtid. Man var medveten om att det fanns malm i tillräcklig miingd, och lika
övertygad var man om att malmen alltid skulle vara en efterfrågad och välbetald
vara på . världsmarknaden. Det måste helt enkelt ha varit på det sättet. Någon
annan förklaring finns inte till den totala brist pä framtidsplanering som jag
tycker kännetecknar dagens situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man vart. o, m. så generös att man i anslutning till
planerna på ett Stålverk 80 i Luleå gick ut till kunderna och förvarnade om att
företaget måhända inte skulle kunna fortsåtta att vara den gamla stabila
malmleverantören, som det tidigare varit. Om nu detta var ett utslag av någon
svensk superhederlighet eller något annat vet jag inte, men jag vet att det var
helt förödande för företaget och att det medförde förlust av vårdefulla
marknadsandelar. Man kan också sätta frågetecken för effektiviteten hos den
försäljningsorganisa­tion som hade till uppgift att försöka sälja LKAB:s
produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Melodin för ledningen och dess värre även för
ägaren-staten blev att dra ned volymen bruten malm. att reducera arbetsstyrkan
och att sätta in pengar enbart för att täcka förlusterna i företaget. Några nya
grepp för att bredda företagets verksamhet tog man inte. Investeringsramen
krympte till ett minimum, och framtidstron minskade i takt diirmed. Duktiga
medarbetare slutar som en följd av detta, och att de anställdas intresse inte
var särskilt stort för att producera malm som enligt ledningen inte gick att
sälja, det säger sig självt. Vissa utredningar har varit mycket negativa. Jag
tänker närmast på den som levererades av Industriförbundets utredare, som var
något av en domedagspredikan. Den uppfattades också på det siittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bevisligen lönsamma investeringar,
såsom byggande av apatitverk i Malmberget, avstår man från. Alla förslag till
åtgärder för att skapa nya arbeten avvisas konsekvent med motivet att företaget
inte har de pengar som behövs. Investeringar i nya huvudnivåer anges vara något
som rnan bör ställa på framtiden, trots att alla vet att det kan innebära att
gruvornas produktionsmöjligheter stryps och att situationen därmed förvärras.
Halva gruvan i Malmberget år i dag avstålld. Malmen får ligga därfiir att det
kostar pengar att bryta den hematitmalm som utgör en del av volymen. Trots att
man har ett specialbyggt hematitverk i Malmberget, som nu ligger i malpåse och
väntar på att tas i bruk, avstår man av ekonomiska skiil från brytningen. Att
så behandla en gruva har i alla tider kallats för rovbrytning och. fru talman,
det år hotande nära att bli det nu också, om inte företaget och ägaren ser till
att investera de pengar som behövs för att öppna det s. k. Västra fältet i
Malmbergsgruvan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På tal om behovet av nya huvudnivåer i gruvorna vill jag
nånina att detta alltmer har kommit att framstå som en så oerhört stor
investering att den är närmast omöjlig att göra. Det kan vara av intresse att
konstatera att man i Brasilien i dag står beredd att investera mycket större
belopp utslaget per brutet ton än vad det här är fråga om. Bara det faktum att
nian ute i världen är beredd att sätta in många miljarder i exploatering av nya
jårnmalmsgruvor borde medföra litet större brådska hos LKAB;s ledning och hos
regeringen når det gäller att sätta i gång de nödvändiga förberedelserna för
den framtida gruvbrytnigen i Norrbottens rika malmgruvor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingenting kan vara mer förödande iin att redan nu, genom
underlåtenhet att fatta investeringsbeslut, aktivt förbereda nedläggning av
hela eller delar av LKAB:s gruvverksamhet. Det finns glädjande inslag i form av
den nyöppnade koppargruvan i Kiruna. Tyvärr år det fråga om så få nya jobb att
det trots allt blir en mycket stor nettoförlust genom den övertalighet som LKAB
i vart fall teoretiskt uppvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vill alltså till krafttag, och det iir bråttom!
Glädjande iir den nya ledningens målsättning. Man går nu aktivt in för att
återerövra marknader som tidigare gått förlorade och slåss även hårt i
konkurrens med andra om att erövra nya marknader. Det år bra, och det iir en
djärv satsning som helhjärtat har stöd av alla de anställda. 25 miljoner ton
färdiga produktei' fram till 1983 år målsättningen. En produktivitetsökning på
bortåt 30 %. som till stor del blir produkten även större brytningsvolym och
därmed ett bättre utnyttjande av redan befintliga resurser, iir ett annat mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om inte denna satsning går hem är det, det står helt
klart, allvarlig fara på taket. Då hotas förutsättningarna för att driva alla
enheter som nu iir i gång. och vad det i sin tur skulle betyda för
sysselsättningen och därmed framtiden för gruvsamhiillena Kiruna och
Gällivare-Malmberget behövs det faktiskt inte mycket fantasi för att förstå.
Detta får helt enkelt inte hiinda!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Allt år dess båttre inte mörkt och dystert.
Det finns en ljusare framtid, om ledning och ägare tar till vara alla
förutsättningar. Jag har redan nämnt att den nya ledningen uppvisat exempel på
handlingskraft, som kan ses som någonting positivt redan på kort sikt. En redan
vidtagen åtgiird. som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
llmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;visserligen inte skall överskattas, år flyttningen av
LKAB:s huvudkontor. Den kommer att förkorta vågen mellan ledning och verksamhet
och medföra en bättre insikt i allt det som måste göras för att företaget på
nytt skall fylla sin viktiga samhällsfunktion. Det räcker inte att bara bryta
malm. och det kommer säkerligen företagsledningen underfund med når den nu
också fysiskt börjar vistas i den rätta miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan och kanske litet mer avlägsen ljusning iir
förekomsten av naturgas utanför Nordnorges kust. Så avliigsen år den dock inte
att man kan vänta med alla de åtgärder och förberedelser som år nödvändiga för
att nyttiggöra denna nya resurs. Regeringen bör, som jag ser det. exempelvis
snarast ta kontakt med Norges regering för att bl. a. utröna om den nya
borgerliga regeringen där år beredd till samma kraftfulla handlande i denna
fråga som den avgångna socialdemokratiska regeringen var.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan viktig och brådskande fråga iir att försöka få
ett sådant pris på gasen att den över huvud taget blir intressant för vidare
malmftirådling och annan industriproduktion på vår del av Nordkalotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller vår egen regerings åtgärder kan vi
konstatera att det nu tillsatts en speciell utredning för att planera
malmkommunernas framtid. Det år bra att denna utredning har kommit till. Att
det är minst tio år för sent är det inte särskilt intressant att konstatera i
dag. Tyvärr ser det ut som om de direktiv som utredningen fått inte alls
präglas av den beslutsamhet och slagkraft som nu verkligen behövs. Tvärtom
verkar det vara så att. om inte gruvhanteringen så helt faller ihop att den
inte själv orkar bära upp &amp;quot;tillriickligt stora samhällen&amp;quot; i
nialnikomniunerna - vad man nu kan mena med &amp;quot;tillräckligt stora
samhållen&amp;quot; - så skall inte samhället vidta några särskilda åtgärder för
att skapa nya arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller, säger alla, att nu säkra LKAB:s överlevnad.
Även detta år en intressant fråga: Vad år överlevnad? Är ett halverat LKAB att
anse som överlevt? Redan det faktum att ett stort antal jobb nu år hotat vid
gruvorna borde vara signalen till en intensiv aktivitet på alla håll för att ta
fram jobb som ersättning för dem som går förlorade. Att slå vakt om malmkommu­nerna
i deras nuvarande omfattning bör vara regeringens minimimålsått-ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
gärna ge några exempel på var dessa nya arbeten kan skapas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att snarast påbörja en upprustning av malmbanan, så
att den tål högre axeltryck och därmed högre tågvikter, skapar man
arbetstillfällen. Därmed skapas också förutsättningar för en rationalisering av
malmfrakter­na. Det tjänar man stora pengar på i framtiden. Södra omloppet,
dvs. linjen Giillivare-Luleå, spelar dessutom en utomordentligt stor roll även
i lånets niiringsliv utöver gruvbrytningen. Min partivän Sten-Ove Sundström kom­mer
att närmare belysa detta i sitt anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att bygga nya och större lok för att dra de tyngre tågen
ger mera jobb. om ån inte i Norrbotten - det iir välkommet ändå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriminister Åsling sade i Kiruna för några dagar
sedan att rålstill-verkningen bör flyttas till SSAB i Luleå. Det vore enligt
min mening välbetänkt även med tanke på behovet av den kraftigare räls som
erfordras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för den
moderniserade malmbanan. Detta ger inte bara jobb i länet - det    Nr
9           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&lt;br&gt;
medverkar också till en minskad kostnad för den framtida malmfrakten och   
Torsdagen den&lt;br&gt;
ett billigare och effektivare
banunderhåll.                                                         jg
oktober 1981&lt;br&gt;
Byggande av de nya huvudnivåerna har jag redan nämnt.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. _________ _&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver vad jag här har nämnt har regeringen redan fått en
ingående     Alltnännolitisk redovisning, dels frän de anställda i företaget,
dels från berörda kommun-     debatt er.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sak måste vara helt klar: Regeringen får inte ställa så
hårda krav på företagsekonomisk lönsamhet när det gäller LKAB att detta sätter
stopp för sädana åtgärder och investeringar som på längre sikt återskapar
företagets möjlighet att fylla sin samhällsfunktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har många gånger fått del av de anställdas synpunkter
på dagens situation och även de förslag till åtgärder som de anser nödvändiga.
Allt detta vittnar om ett äkta, uppriktigt och ansvarsfullt engagemang. De
anställda är beredda att göra allt de kan för att företaget skall gå bra i
framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas att jag inte trampar
någon i företagsledningen, företagets styrelse eller denna kammare på tårna -
vid närmare eftertanke förefaller det vara en fysisk omöjlighet - om jag påstår
att det inte finns några som har större anledning att göra sitt yttersta för
gruvbrytningens framtid än de människor som har sin bärgning direkt i
gruvarbetets olika delar. Kravet är ,' klart utsagt: Allt måste göras för att
rädda en konkurrenskraftig framtida / gruvhantering. Ingen nedläggning av
gruvorna kan accepteras utan att man dessförinnan har sett till att det skapas
nya jobb som ersätter dem som går bort i gruvarbetet. Sverige och dess regering
har inte råd att avstå från det rika Norrbottens tillgångar, och det är därför
vi måste satsa och satsa hårt redan nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 73
OVE KARLSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I den allmänpolitiska debatten i februari i år
gav jag uttryck för min oro över det allvarliga sysselsättningsläge som rådde i
Kopparbergs läns glesbygdskommuner. Det läget har bara förvärrats, och nu anser
jag att något måste göras för att skapa fler arbetstillfällen i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bara i år har 1 700 anställda i länet varslats om
uppsägning. Det råder störa svårigheter inom många branscher. Jag kan nämna
gruvindustrin, järn- och stålindustrin, byggnadsindustrin och träindustrin. Jag
vill dock nu i mitt anförande koncentrera mig på två områden - tekoindustrin
och då huvudsakligen skinnindustrin samt träindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 17 september inträffade en unik händelse i
det här landet; en politisk strejk. Beklädnadsarbetarnas förbund genomförde då
sin landsomfattande tvåtimmarsstrejk som en protest mot regeringens teko­politik.
Strejken var unik inte bara därför att det var en politisk strejk utan också
därför att både arbetstagare och arbetsgivare kunde enas om en protestaktion
mot en av regeringen förd politik - eller kanske snarare brist på politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tycker
att det i den här debatten finns anledning att citera något ur ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1981/82:9-10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uttalande som i anslutning till strejken gjordes av
SAF-anslutna företag inom läderindustrins arbetsgivareförbund:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Från företagen uppmanar vi härmed regering och
riksdag att i samför­stånd mycket snabbt vidta åtgärder för att vända
utvecklingen mot en efter dagens förhållanden oundviklig katastrof, till en rad
ställningstaganden för att möjliggöra en överlevnad samt en tillväxt mot en
stark teko-industri.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Och man
fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;De åtgärder som måste vidtas år dels kortsiktiga,
dels långsiktiga. Mycket snabbt måste följande basproblem lösas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Temporära handelsrestriktioner måste till, för att
förhindra en ohämmad lågprisimport, samt reimport genom annat land. av
produkter från i första hand Asien och Sydamerika samt statshandelslånder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta förutsätter en fullgod ursprungsmarkering både i
tullhandlingar och produkter. Forcera ursprungsmårkningsutredningen och
lagstifta.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fler kortsiktiga lösningar framhölls, men jag vill avsluta
dessa citat med en av de åtgärder som man anser måste vidtas mera långsiktigt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Reglera importen från lågprisländerna genom olika
former av handels­avtal där konsumtionsnivån skall vara vägledande. Anslut
skinn- och läderprodukter till de förhandlingar för MFA som nu pågår. Visa
aktivt engagemang i MFA-förhandlingarna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;MFA är
alltså det s. k. multifiberavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja. även arbetsgivarna och en SAF-ansluten organisation
tar i mot regeringen når det gäller tekopolitiken eller bristen på tekopolitik.
Situatio­nen är vål nu den att man måste bestämma sig: Skall det finnas någon
tekoindustri kvar i landet eller infe? Sårskilt allvarliga år förhållandena för
skinn- och läderindustrin. Tekodelegationen föreslog för snart ett år sedan
åtgärder som då ansågs nödvändiga, och dessa gäller fortfarande och i ån högre
grad. Den viktigaste åtgärden ansågs vara &amp;quot;att man som riktpunkt för samhällets
insatser har en produktionsvolym på i stort sett 1978 års nivå. Denna nivå
motsvarar i stort den som är behövlig från försörjningsbered­skapssynpunkt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingenting har ännu hänt, och hår är det väl ändock frågan
om det inte handlar om att svälta ihjäl företagen. Det har långe sagts att
förslag skulle läggas från regeringens sida och nu måste något till. om man
inte medvetet vill helt köra en näring i botten eller kanske rent av ta död på
den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också kort vidröra byggkrisen och konstatera, att
nu måste något göras. Den arbetslöshet som nu blir allt värre bland
byggnadsarbetarna är mycket allvarlig och helt oacceptabel, och med den följer
ju så många fler svårigheter. Låt mig bara nämna ett område som drabbat
Kopparbergs län mycket hårt. nämligen träindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Träindustrin är den bransch som drabbats hårdast av
uppsägningar och permitteringar. Var fjärde av Träindustriarbetareförbundets
medlemmar i länet berörs av driftsinskränkningar. Det måste betraktas som ett
fruktans­värt läge. som skapar stora svårigheter för både företag och
anställda. En sådan situation måste skada hela branschen i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När inga 
byggen  är på  gång finns heller inget arbete  för de  inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;träindustrin
sysselsatta. Ingen behöver dörrar och fönster eller skåp och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bänkar, och inte heller för andra inredningsdetaljer går
det att få avsättning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Risken är
överhängande för en mycket stor arbetslöshet även inom andra&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 oktober 1981&lt;br&gt;
branscher som är beroende av att byggnadsbranschen har sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kostar stora summor att ha folk arbetslösa. Därför
måste kraftiga    Allmänpolitisk åtgärder sättas  in  för att skapa
sysselsättning åt  alla.  Jag hoppas att     debatt regeringen är beredd att
förklara krig mot arbetslösheten och då vidta alla till buds stående medel för
att klara sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi har inte råd med fler arbetslösa
människor, inte i någon bransch. Sätts inte kraftlag in mot byggarbetslösheten,
kommer följdsvårigherer att drabba inte bara träindustrin utan också sågverken
och i sista hand iiven skogsar­betarna och säkerligen också transportsektorn.
Sverige måste ur krisen, men det måste ske genom åtgärder som skapar
sysselsättning och skyddar de sämst ställda i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 74
MARGOT HÅKANSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Den allmänpolitiska debatten i går och i dag
har inte genomsyrats av någon större optimism inför framtiden hos de flesta av
oppositionens talare, trots att vi här i Sverige, om man jämför oss med de
flesta andra länder, har mycket stora möjligheter att komma till rätta med våra
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Insikten om att vi levt över våra tillgångar både privat
och offentligt är betydligt större hos den breda allmänheten än hos den
socialdemokratiska ledningens talesmän. Att den offentliga sektorn har tagit
för stor del av bruttonationalprodukten i anspråk tycks inte bekymra
socialdemokraterna i någon högre grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men en ökning på tio år från 45 % till 67 % år 1981 av den
offentliga konsumtionens andel av BNP är allvarlig. Hejdas den inte utan får
samma utveckling under nästa tioårsperiod, skulle det betyda att ca 90 % av BNP
går till offentlig konsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens ekonomiska program tillsammans med
räntesänkningen innebär att vi sakta men säkert skall få balans i ekonomin
genom de åtgärder som föreslagits. Endast genom att prioritera industri och
näringsliv kan vi på sikt bevara och förbättra välfärd och social omsorg om
människorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en bekväm och lättsam väg som moderata
samlingspartiet har valt, att lämna regeringsskutan och i opposition driva sin
egen linje i politiken - en betydligt enklare metod än att i en ekonomiskt
bekymmersam tid stanna kvar i regeringsställning och försöka fä rätsida på våra
ekonomiska och övriga problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men så blir det när partitaktiken och inte ansvaret för
landets bästa får bestämma handlingsmönstret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har i går och i dag talats mycket om opinionssiffror.
Som väl är tillsätter och avsätter inte opinionsmätningar regeringar. Möjligen
bör man skänka en och annan tanke åt hur otroligt rörliga väljarna nu är.
Partitroheten år inte så stor, och olika skeenden påverkar mätningarna i hög&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grad. 1979
på våren var de tre borgerliga partierna vid ett niättillfålle lika stora, dvs.
hade 16% vardera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vinden vänder sig snabbt. och jag är inte säker på att
väljarna anser att den samlade oppositionens främsta uppgift år att på alla
upptänkliga sätt försvara regeringens möjligheter att konstruktivt arbeta. Det
kommer att utkrävas ett ansvar också av oppositionen når det gäller den
ekonomiska politiken. Man kan inte med framgång dels kritisera
budgetunderskottet, dels genom olika förslag göra det ännu större, som socialdemokraterna
gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De beslut man nu har tagit inom LO och SAP om att införa
kollektiva löntagarfonder om man vinner valet 1982 är ett dråpslag mot
möjligheterna att föra Sverige ur krisen. Därför måste alla krafter inom de
icke-socialistiska partierna samlas för att förhindra en sådan utveckling. Det
betyder att Sveriges möjligheter att fortsåtta att vara ett land som bygger sin
utveckling och välfärd på en socialt anpassad marknadsekonomi föreligger endast
med en icke-socialistisk regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderata satnlingspartiet får då inte genom att driva en
hård oppositions­politik omöjliggöra ett borgerligt alternativ till
socialdemokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna menar att kollektiva fackliga
löntagarfonder skall vara undermedicinen som skall rädda Sverige. Så påstår man
också att dessa löntagarfonder är förenliga med en socialt anpassad
marknadsekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Ett så omaka äktenskap är inte möjligt, och
det vet socialdemokraterna mycket väl. Tvärtom kommer löntagarfonder av
LO-SAP-modell att helt förändra samhällssystemet i Sverige, från ett
marknadsekonomiskt till ett plaiihushållat. socialistiskt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Opinionsläget i Sverige är emot kollektiva löntagarfonder
men positivt för ett enskilt aktiesparande och ägande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet kan aldrig förhandla om att införa ett
planhushållat. socialis­tiskt samhälle i Sverige. Därför säger vi ett klart och
bestämt nej till fackliga kollektiva löntagarfonder av LO-SAP-modell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Debatten om löntagarfonderna har i sig under många år
varit en bromskloss för offensiva satsningar i näringslivet. Många företagare
har tvekat att utöka sin verksamhet eller att starta eget inför den
osäkerhetsfak­tor som löntagarfondsdebatten har utgjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i mitt län, Blekinge, en besvärligare och svårare
situation på arbetsmarknaden än i många andra delar av landet. Jag vill absolut
inte förringa svårigheterna. Ändå är det så att genom en klok ekonomisk politik
och en satsning på livskraftiga och stabila industrier och företag i Sverige
kan vår situation i Blekinge också förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i Blekinge haft socialdemokratisk majoritet i
landstinget länge. Det har inte medfört någon bra ekonomisk utveckling. Tyvärr
dras vi med den högsta landstingsskatten i landet. Av vara fem kommuner har
fyra socialdemokratisk majoritet. Inte heller detta faktum har medfört någon
lyckosam utveckling i länet. Därför har jag svårt att tro att en socialdemo­kratisk
seger 1982 skulle medföra något gott för vare sig Sverige eller Blekinge.
Kanske kunde i stället ett maktskifte i Blekinge låns landsting och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunerna
i vårt lån medföra en annorlunda och bättre utveckling med     Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nya initiativ och en annorlunda syn på problemen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det år
inte så många av den socialdemokratiska oppositionens talesmän i     i c
oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dag som
har orkat lyfta blicken och se ut i vår omvärld. Att vi har klarat oss    __ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bättre i
arbetsmarknadspolitiken iin många andra länder i västvärlden är   
Allmänpolitisk obestridligt. Arbetslösheten år två. tre, t. o. m. fyra gånger
srörre i dessa     debatt länder,   men   det   vill   socialdemokraterna  
inte   gärna   tala   om.   Så   år arbetslösheten t. ex. i USA 7 %. i England
12 %, i Frankrike 7 %. i Belgien 12 %&amp;gt;. i Italien 9 %. Västtyskland och vårt
grannland Finland har båda en arbetslöshet över 5 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stora insatser har verkligen gjorts och kommer
fortsättningsvis också att göras för att hålla arbetslösheten på en så låg nivå
som möjligt. Arbetsmark­nadsminister Ingemar Eliasson har i dag som förste
talare utförligt redovisat hela åtgårdspaketet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men kanske borde vi åndå mitt i all pessimism och
domedagsstämning konstatera att vi i Sverige har förutsättningar och
möjligheter att åtgärda vår situation, om vi bara kan samarbeta och gemensamt
ta ansvar i stället för att bedriva konfrontation och strid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har inte under denna debatt sagts mycket om alla de
länder i världen där människor svälter, torteras, misshandlas och dödas. Det
gäller länder där folket saknar de elementiiraste rättigheterna och inte kan
tillfredsställa sina enklaste krav på mat för dagen, kläder på kroppen och tak
över huvudet eller har några som helst demokratiska rättigheter eller någon
personlig frihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kunde vi anviinda vår fantasi och leva oss in i dessa
människors villkor skulle kanske klagan och jiimmer hår få mer råtta
proportioner. Vi har blivit så materialistiska, med så stora krav på att
samhället skall klara allt åt oss. Tyvärr har då vår omsorg om och vårt ansvar
för varandra ininskat i stor utsträckning. Men ett samhälle där medborgarna
inte visar veiklig gemen­skap och verkligt ansvar för varandra blir ett fattigt
och armt samhälle trots en utbyggd social viilfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet står för frihet och rättvisa. Vi säger ja till
marknadsekonomi, nej till löntagarfonder och centralstyrning. De ekonomiska
problemen kan bara klaras om vi räknar med de enskilda människornas förmåga och
insatser. Men vi säger också i folkpartiet ja till att fördela bördorna
råttvist och till solidaritet med alla de människor som lever under så mycket
svårare villkor i världens kittiga kinder. Vi vill också ta vara på idealiteten
och ansvarskänslan. På de grundstenarna anser vi att ett gott samhälle för alla
kan byggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta anförande instiimde Börje Stensson (fp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 75 FRIDA BERGLUND (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Margot Håkansson önskade sig ifrån Sverige och
ville fly från dagens verklighet ut i vida viirlden. Det är ganska självklart
att det är lättare att prata om hur det är ute i vida världen ån att ta itu med
problemen på hemmaplan - det år alltid jobbigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A llmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som gjorde att jag begärde ordet var Margot Håkanssons
angrepp på den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den tid då den offentliga sektorn har ökat har vi
byggt ut bl. a. skolan, sjukvården och åldringsvården. Såvitt jag kan minnas
har Margot Håkanssons parti inte en enda gång sagt; Vi skall inte göra det
eller det. Man har alltid haft önskemål om ännu mer offentliga insatser. Man
har hela tiden klagat på att utbyggnaden av den offentliga verksamheten gått
för sakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu, när man tillsammans med moderaterna har raserat
ekonomin, står man här och säger att den offentliga sektorn harökat för snabbt.
Tala om vad det är ni vill ha bort från den offentliga sektorn! F. n. ökar
Kommunals arbetslöshetskassa mest. Det är alltså mest kvinnliga
kommunalarbetare som blir arbetslösa. Vad vill ni sätta dem i jobb med då? Tala
om var de skall sysselsättas! Industriinvesteringarna går ner, och den offentliga
sektorn skall dras ner, säger ni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker också att Margot Håkansson skulle hålla sig för
god att göra ett sådant angrepp som hon gör på löntagarfonderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Margot Håkansson, och folkpartisterna över lag, skulle
lägga ner all sin energi pä att lösa exempelvis ungdomsarbetslöshetsfrågorna.
Ni har gått ut och sagt att vi skall ha en ungdomsgaranti. Vad betyder denna
ungdomsga­ranti, när vi har över 60 000 ungdomar som går arbetslösa och
långtidsar­betslösheten bland dem ökar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Litet bör man åndå hålla sig till sin egen verklighet i
Sverige och inte bara sväva så mycket utomlands. Problemen utomlands är mycket
svåra. Men det hjälper inte våra arbetslösa om vi får samma situation i
Sverige. Och dit är vi på väg - ni måste se upp i tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 76
KARL-ERIK HÄLL (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag satt och lyssnade på Margot Håkanssons
hyllning till de enskilda initiativen och märkte hennes misstro mot samhällets
förmåga att klara sådana här uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag måste fråga; Vad menar Margot Håkansson att
Norrbottens ungdomar skall göra? Var finns de enskilda initiativ som skapar
förutsättningen för att ändra på det förhållandet att fyra av sex ungdomar i
dag får lov att flytta från Norrbotten? Och, Margot Håkansson, vart skall de ta
vägen? Var finns detta lyckoland som Margot Håkansson pratar om. dit våra
arbetslösa ungdomar kan flytta, när det enskilda initiativet är så starkt? Är
det måhända i Blekinge? I så fall skulle jag vara tacksam för att få reda på
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det ibland verkar som om man i sin ambition att
gå emot kollektiva löntagarfonder - eller vad det nu år man hänger upp sig på -
söker alla möjliga och omöjliga vägar för att skrämma människor för dessa, i
stället för att tala om var det finns en lösning på problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill försäkra Margot Håkansson och övriga
folkpartister: Vi är inte rädda för löntagarfonder i Norrbotten. Men vi
funderar på hur man skall kunna göra någonting liknande löntagarfonderna i de
statliga företagen. Det är samhällsägda företag som våra ungdomar har att lita
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill
Margot Håkansson medverka till att de pengar kommer fram från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen som säkrar sysselsättningstillfällena för de
arbetslösa Norrbot­tensungdomarna, som egentligen bara har de för Sverige sii
värdefulla basindustrierna att vånda sig till? Vad är annars Margot Håkanssons
och folkpartiets recept för att klara dem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fly gärna ut över landets gränser. Jag kan också då och då
känna tröst vid att det kanske inte är lika besvärligt i Sverige som på andra
håll, men den gamla tesen om att jag gärna lider bara grannen lider har jag
aldrig haft någonting till övers för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 77 MARGOT HÅKANSSON (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det var roligt att det äntligen hände
någonting i detta monotona uppläsande av anföranden. Man kan inte säga att
Sveiiges riksdag har speciellt stimulerande debatter, och jag tror att det är
viktigt att debattera denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först några ord till Frida Berglund. Jag har aldrig flytt
utom landets gränser. Om Frida Berglund hade hört på. hade hon kunnat notera
att jag sysselsatte mig länge med Sveriges ekonomi. Jag ville bara, efter
uppräk­ningen från socialdemokratiskt håll både i går och i dag av hur eländigt
vi har det, visa på att vi trots allt inte lever som på en isolerad ö utan i en
global värld. Då är det nyttigt att se att man i västvärlden i övrigt har
mycket större arbetslöshet. Det hjälper inte våra arbetslösa att tänka på det -
det har jag inte heller sagt, utan det var Karl-Erik Håll som sedan sade det -
men det är en viktig upplysning att vi har gjort mycket under de borgerliga
regeringarnas tid. Det gäller speciellt som det dagligen och stundligen från
socialdemokra­tiskt håll upprepas hur illa den borgerliga regeringen har hanterat
den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill fråga Frida Berglund: Om inte den offentliga
verksamheten hejdas, var slutar vi då? Skall den offentliga verksamheten ta
hela bruttonational­produkten? Jag läste tidigare upp att den offentliga
verksamheten på tio år harökat från 45 % till år 1981 67 %. Vi kan låta den
öka. om vi producerar så mycket att pro;tuktionen ökar lika mycket - men det
gör den inte. Vi måste leva pä det vi producerar. Vi kan inte fortsätta en
utveckling som leder till att vi till sist bara vårdar varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har aldrig angripit den offentliga sektorn, och jag
betonade i mitt anförande att folkpartiet står för frihet och rättvisa. Jag
tror att vi behöver ha ett starkt samhälle, men jag tror också, till skillnad
från socialdemokraterna, att den enskilda människans initiativ och förmåga är
någonting mycket viktigt. Det år detta som jag har sagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi inte gör någonting åt de dåliga satsningarna inom
industri och näringsliv och hejdar den snabba tillväxten i den offentliga
sektorn, klarar vi inte av att hjälpa alla de ungdomar som behöver arbete, alla
de sjuka som behöver vård och alla de ungdomar som behöver utbildning. Det är
sanningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta svar riktar sig också till Karl-Erik Häll, eftersom
det var ungefär samma frågor som han ställde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 78
FRIDA BERGLUND (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Margot Håkansson säger att vi bara gnäller
över den dåliga ekonomin, men de borgerliga gnäller själva. När vi säger att
det behövs insatser på arbetsmarknadspolitikens område, insatser för att lösa
problemet med ungdomsarbetslösheten, vad säger ni då? Jo. att Sverige har så
dålig ekonomi att vi inte ens har råd att satsa på att ha folk i arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den gröna propen&amp;quot;, proposition nr 30, är ett
tydligt exempel på att ni själva också år medvetna om att ni har kört ekonomin
i botten. Jag hoppas att ni åtminstone har något så när reda på vilka skulder
som finns, hurdet är med utrikesbalansen osv. I dag har ni i alla fall; om ni
har lyssnat, fått reda på hur det är med arbetslösheten - att den ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I t. ex. mitt län är det 29 arbetslösa på varje ledig
plats. Då skall man dessutom betänka att de lediga platserna framför allt avser
läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter, yrkeskategorier som det år mycket
ont om i landet, i varje kill i våra skogslän. Vi svartmålar inte. utan vi
försöker beskriva den verklighet som vi har inom våra egna valdistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har inte varit ute för att svartmåla, utan jag har
velat förmedla vad människor tycker och känner, förmedla litet av deras vardag.
Jag vet att levnadsförhållandena varierar mycket i olika delar av landet. Men
jag kan ändå inte tro att Margot Håkansson, som kommer från Blekinge, där tnan
också har sysselsåttningsproblem, år så bortom all verklighetsförankring att
hon inte vet vilka problem som i dag finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan sades det att man skall satsa. Jag fick i går reda
på att det finns 2 000 utesovare i Stockholm. Det är människor som hararbete
men som icke kan få bostad i Stockholm. Vore det inte ett ypperligt tillfälle
för Margot Håkansson och hennes regeringsparti att nu sätta i gång och försöka
klara bostadssitua­tionen för alla de ungdomar som t. ex. flyttar hit från
Norrbotten, som inte kan få jobb hemma och inte kan få bostad här i Stockholm?
Att såga detta år inte att svartmåla det ni har gjort, men människor lever
faktiskt i en sådan situation i dag. Och det år er uppgift, så långe ni sitter
i kanslihuset, att se till att förhållandena   blir båttre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 79
KARL-ERIK HÄLL (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag fick inget svar av Margot Håkansson, vare
sig på min fråga om vad hon ville ge för råd till Norrbottens ungdomar eller på
frågan om hon ville medverka till att regeringen gör de satsningar som är
nödvändiga för att klara den situation som råder där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill inte försöka att diskutera med Margot Håkansson
vad som iir eländigt eller inte. Men jag skulle gärna vilja ställa ytterligare
en fråga, med risk för att inte heller få svar på den; Är det åndå inte ganska
eländigt när fyra av sex ungdomar inte har någonstans att ta vägen, när de står
utslagna redan från början?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det var för att sätta fart på debatten och för att roa
sig som Margot Håkansson tog upp denna debatt, ber jag om ursäkt för att jag
hoppade in i den. Det är ett utslag av en humor som knappast uppskattas av
särskilt många. Men jag tar verkligen denna fråga på allvar. Detta vittnar om
att man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;talar från
en trygg position, där man egentligen inte behöver konfronteras&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med dessa
bekymmer, när man står och raljerar om dessa saker på det sått&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som Margot
Håkansson enligt mitt förmenande gjorde. Den frihet som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;folkpartiet
står för i detta sammanhang iir niirmast friheten för Norrbottens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;____ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ungdomar
att fortsättningsvis vara fria från arbete och att skaffa sitt levebröd    
Allmänpolitisk där  det   kan   hämtas.   Det  som   Margot   Håkansson   har 
presenterat   i     debatt kammardebatten här i dag lär inte ge många brödbitar
åt de arbetslösa ungdomarna i Norrbotten. Detta budskap skall jag gärna ta hem
till dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 80 MARGOT HÅKANSSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nej. rolig får man kanske inte lov att vara i
Sveriges riksdag. Och det var inte min mening att på något sått skämta bort
denna fråga. Jag tyckte bara att det var bra att det blir debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har inte alls mindre känsla för de arbetslösa
ungdomarna, absolut inte. varken för Norrbottens eller för Blekinges ungdomar
eller för andra arbetslösa. Arbetslöshet iirett gissel var den iin befinner
sig. Det år viktigt att i Sveriges riksdag tala om att det har gjorts oerhört
mycket i Sverige, eftersom vi har färre arbetslösa ån man har i andra länder.
Men det vill inte Karl-Erik Håll eller Frida Berglund höra talas om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sanningen är ju den. Frida Berglund, att
budgetunderskottet hade varit betydligt större om vi haft en socialdemokratisk
regering. Ni har ju varit väldigt duktiga på att spå på i budgetarbetet under
behandlingen i utskotten. Ni har ibland också lyckats få någon med er på
förslag som har kostat mer, och vi har fått ett större budgetunderskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om man lever i en tid när det år
konjunkturnedgång, i en värld där det år bekymmer med att avyttra produkterna -
och vi har haft ett högt kostnadsläge och en kraftig löneökning 1975-1976 - är
det inte siirskilt lått för oss i Sverige att klara oss mycket båttre ån alla
andra länder i västvärlden. Jag dristade mig till att tala om de fattiga
folken. Men det får man tydligen inte keller göra - då flyr man ut. Lever vi
inte i en global värld? Har vi inte ansvar för människorna i världen som
svälter, som fryser, som torteras och som inte har mat för dagen? Det var rått
häpnadsväckande att höra detta. Tala inte från socialdemokratiskt håll om
internationell solidaritet, om ni inte kan föra denna debatt i Sveriges riksdag!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att Frida Berglund och
Karl-Erik Håll anhållit att till protokollet få antecknat att de inte iigde
rått till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 81  INGEMAR KONRADSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Många har i den hår debatten vittnat om att
arbetsmarknads­läget år ytterligt oroande och att regeringen borde vidta
kraftfullare åtgärder än vad vi sett hittills. Så tycker iiven jag. 127 000
arbetslösa, varav 61 000 ungdomar under 25 år. är siffror som borde utlösa
snabba och okonventio­nella åtgärder i syfte att bereda människor
sysselsiittning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet
står för frihet och riittvisa, hörde vi nyss. Och jag frågar vilken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frihet och rättvisa alla våra arbetslösa känner. Vi har
det inte eländigt i vårt land. säger Margot Håkansson. Men jag försäkrar att
den enskilde arbetslöse känner sig eländig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från mitt eget hemlån vill jag ta några exempel. Prognosen
år dyster och kommer till uttryck i liinsarbetsniimndens senaste rapport om
arbetsmark­nadsläget. Där sågs bl. a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den lågkonjunktur som näringslivet i vårt län är
inne i och de åtstramningar som görs på den offentliga sektorn i kombination
med den låga nivå som byggnadsverksamheten ligger på har slagit hårt på
arbetsmarkna­den i Örebro lån. Arbetslösheten har stigit till över 5 000
personer och efterfrågan på arbetskraft har under sommaren legat på en lägre
nivå ån de senaste 10 åren. Till detta kommer att hittills i år har nära 4 000
personer varslats om avskedanden eller permitteringar. För närvarande iir det
nära 2 000 personer som har ett hot om att få sluta sina arbeten eller göra
kortare uppehåll i jobbet hiingande över sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetslösheten bland männen har. till följd av de många
avskedanden som redan skett i år, ökat markant under sommaren. En annan grupp
som drabbats hårt av försvagningen på arbetsmarknaden i länet år ungdomarna.
Den sista augusti var mer än 70 % av de arbetslösa under 25 år och i några
kommuner i länet utgör ungdomarna mer ån hälften av den totala arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svårigheterna på arbetsmarknaden väntas fortsåtta under
vintern. Många företag brottas idag med stora svårigheter att sälja sina
produkter och detta kommer att leda till sysselsättningsproblem.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hår är således torra och sakliga konstateranden från
länsarbetsnämn­den i ett län som vanligtvis av utomstående bedömare betraktas
som ett industrilån utan större problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men bilden år i verkligheten en helt annan: Tidvis 5 500 arbetslösa
med hot om en ytterligare stegring i arbetslösheten i vinter, hittills i år ca
4 000 varslade om avskedanden eller permitteringar, niistan 2 000 ungdomar utan
jobb, vilket utgör 7,1 % av befolkningen i åldrarna 16-24 år. Den hårdast
drabbade kommunen har en ungdomsarbetslöshet på 14,9 %. Ungdomen tvingas till
arbetslöshet och får den sämsta tänkbara starten i livet. Då skall vi inte
raljera över sådana allvarliga tendenser i samhållet. Dygnsrytmen rubbas hos
ungdomarna. IVIan sover på dagtid och är uppe på kviills- och nattid.
Värderingar utvecklas som inte ståiiimer överens med det övriga samhällets
vårderingar. Kort sagt så uppstår rader av sociala problem som egentligen inte
iir ungdomarnas fel utan samhiillets. eftersom samhället inte tar till vara den
kreativitet och vilja till arbete som utan tvekan finns hos
ungdomsgenerationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att vilja arbeta, att vilja giira rått för sig men inte få
chansen år nåttoppdet värsta gissel som kan drabba en nkinniska. Sysslolösheten
gör att människor känner sig stå utanför samhiillsgenienskapen. Då tycker jag
att vi har riitt att ställa krav på den sittande regeringen om flera åtgärder
för att få bukt med arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Visst har
det även tidigare funnits arbetslöshet, och visst har det funnits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företag
som av olika anledningar fått lägga ned sin verksamhet. Struktur-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omställningar
i näringslivet år förvisso ingenting nytt. Sådana förändringar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
naturligtvis också accepteras nar industriinvesteringarna ligger på en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jg oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hög nivå
och medverkar till att ny produktion och nya jobb skapas. Som regel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;__ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;leder
nationell produktion och teknisk utveckling till biittre arbetsmiljöer.   
Allmänpolitisk&lt;br&gt;
båttre löner och båttre avsiittningsniöjligheter,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr har vi nu hamnat i en situation då svenska företag
ofta är ovilliga att satsa i ny produktion och nya jobb. Det finns på vissa
håll en tendens till en utveckling där teknikerna i företagen har petats bort
från beslutsfunktioner­na och ersatts med ungdomar med merkantil bakgrund utan
erfarenhet av produktion och arbetsliv. För dessa år det mer intressant att
använda kapital för utlåning, placering i hyresfastigheter och
valutatransaktioner än att satsa på teknisk utveckling och nya fabriker. Det år
de hår förändringarna som skapar oro för framtiden och som utgör skillnaden
mellan en acceptabel kortare omstållningsarbetslöshet och den nu mer
framträdande permanenta arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidigare hade vi en utveckling mot starka regionala
enheter med ekonomisk tillväxt och industriell förnyelse som gav positiva
effekter åt ett stort omland. Utnyttjande av investeringsfonder och en aktiv
regionalpolitik motverkade den spontana niarknaclsiitvceklingen. Under början
av J970-talet kunde den tidigare befolkningsminskningen i Norrlandslånen vändas
i en befolkningsökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu tenderar vi att komma in i en situation diir även
starka regionala centra hotas med omfattande industrinedlåggelser och
begränsningar i den offent­liga verksamheten. I Kumla hotas
byggnadsåmnesindustrin. i Örebroområ­det flera verkstadsföretag och ett
pappersbruk. Försvarsområdesregementet 1 3 hotas av nedläggning trots att det
år svårt att se några som helst fördelar med en sådan. Det förefaller som om
nedläggningsraseriet griper omkring sig urskillningslöst. Det är inte att undra
på att ni.Tnniskorna protesterar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bergslagsregionen i Örebro lån står inför en industriell
omvandling av en omfattning som vi aldrig tidigare har sett maken till. Det
problemet delar vi med flera av grannlänen. Den egna metallurgin vid järnbruken
och stålverken i Bergslagen sysselsätter flera tusen anställda. Men metallurgin
hotas av en mycket stark koncentration utan att vi ser någon vilja från
företagen att investera i vidareförädling och ersiittningsjobb. l.jusnarsbergs
kornmun har drabbats av en hel rad konkurser, &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="/arsel"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;\arsel&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och rekonstruktioner av företag som
resulterar i en katastrofal minskning av antalet yrkesverk­samma i den redan
lilla glesbygdskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Måhånda kan även det hår inlägget uppfattas
som en överdriven svartmålning av situationen, och måhånda tycker någon att en
mer optimistisk redovisning skulle vara till större nytta för utvecklingen. Men
jag kan inte dela en sådan uppfattning. Arbetslöshetssiffrorna och
lånsar-betsnånindens bedömning stämmer med verkligheten. Det går inte att
ingjuta framtidstro och optimism om den hår spontana utvecklingen får fortsätta
okontrollerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först och
främst efterlyser vi nu den plan för ersättningsjobb till drabbade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bruksorter som riksdagen har bestiillt hos regeringen. Men
lika viktigt år det att regeringen snarast tar itu med metallurgiutvecklingen
för den svenska stålindustrin och övertygar företagen om att de skall satsa pä
vidareförädling av råvaror och halvfabrikat. Likaså borde en regering med
intresse och ansvar för samhiillsutvecklingen snarast i samverkan med företag
och anställda försöka utveckla den svenska verkstadsindustrin. Kunde regering­en
sedan påverka svenskt näringsliv och ta tillbaka tekniker och forskare i
ledningen av företagen, så skulle framtiden se betydligt ljusare ut ån vad den
gör f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inför den kommande vintern blir det nödvändigt med
betydligt större insatser ån hittills, och det giiller i allra högsta grad för
Örebro län. Den 4 oktober var kommunal- och landstingsråden i länet samlade
till överlägg­ningar angående sysselsåttningssituationen. Prognosen var dyster
trots att stora pengar avsätts i de kommunala budgetarna för beredskapsarbeten.
Det fanns en stark vilja hos kommunalråden att göra mer för att klara
åtminstone ungdomarna från arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dår diskuterades möjlighetema till praktisk
yrkesorientering samt prak­tik- och lårlingsjobb som alternativ till
beredskapsarbeten. Men samtidigt konstaterade man att detta inte är möjligt
utan väsentligt större insatser från riksdag och regering. Sådana insatser
behöver inte nödvändigtvis betyda alltför stora ekonomiska insatser. Litet
fantasi, samverkan med företagar­organisationer, fackliga organisationer och
kommuner skulle med säkerhet öppna dörrarna för okonventionella lösningar, och
det skulle siikert också rådda många ungdomar från sysslolöshet och apati. Men
det förutsätter att regeringen tar sig ut från sin isolerade tillvaro och tar
initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunalråden antog vid det hår tillfället ett uttalande,
som översänts till statsministern och arbetsmarknadsministern. Landstinget och
kommunerna år beredda att genomföra ett åtgårdsprogram för de arbetslösa.
Kraven iir att regeringen snabbt ställer ökade resurser till
arbetsmarknadsstyrelsens och naturligtvis också till Örebro liins förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är att hoppas, fru talman, att statsministern och
arbetsmarknadsmi­nistern infriar förväntningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta anförande instämde Karin Flodström och Håkan
Strömberg (båda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 82
MARGOT HÅKANSSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Eftersom Ingemar Konradsson i sitt anfiirande
också angrep miganser jag att jag måste svara honom. Det togs tydligen viildigt
illa upp på socialdemokratiskt håll att jag sade att det var intressant att det
blev en debatt. Då raljerar jag med arbetskisheten, siigs det. Vad jag
raljerade med var att det varit ett uppliisande av anföranden i riksdagens
allmiinpolitiska debatt båtle i går och i dag men ytterst litet av debatt. Vad
jag sade var att det var intressant att det nu blev litet debatt. Det får man
tydligen inte lov att säga. Jag tar mig iindå friheten att göra det. och det
står jag för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har
precis samma kiinsla som Ingemar Konradsson för de arbetslösa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ungdomarna både i hans län. i mitt kin och i Sverige i
övrigt. Försök inte pådyvla folkpartiet någon sorts frihet utan ansvar. Något
sådant har jag aldrig sagt. utan jag har sagt att vi står för frihet och
rättvisa i kombination. Vi tror på och arbetar i regeringen och i övrigt
politiskt arbete för en rättvis fördelning av bördorna. Det sade jag också i
mitt anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan har jag, fru talman, påpekat att det vore nyttigt
för socialdemokra­terna att någon gång se ut över Västeuropa och andra kinder
som brottas med samma problem som vi och som inte lyckats att klara
arbetslösheten till den vid en internationell jämförelse låga siffra som vi
har. Jag har också sagt att det inte hjälper våra arbetslösa. Men vi måste
finna oss i att vi inte lever på en isolerad ö i världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tror jag att det år bra om man också tar fram det
som är positivt. Aktuellt var ute och letade efter krisen. Det finns trots allt
mycket positivt i Sverige. Jag tror att det är väldigt farligt om vi inte
försöker att ta fram alla de företag som går bra, som har bra ledning och som
har ett positivt resultat, företag där människor får och har ett arbete. Jag
har också påpekat att det ändå är industri och näringsliv vi måste bygga vår
offentliga sektors välstånd på. Det år också riktigt, Ingemar Konradsson. Jag
har inte raljerat med något av de allvarliga problemen. Vad jag raljerat med är
debatten hår, som tenderar att bli väldigt tråkig, eller - rättare sagt -
frånvaron av debatt når man bara låser upp sina anföranden. Det tycker jag att
det är viktigt att säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 83 INGEMAR KONRADSSON (s) leplik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Om det nu år så - det finns nog all anledning
att förmoda det -att Margot Håkansson ömmar för de arbetslösa, som hon själv
beskriver det. så tror jag att det skulle vara av stort viirde om hon försökte
påverka sin egen partivän, vår arbetsmarknadsminister, att få fram de 1,9
miljarder som arbetsmarknadsstyrelsen behöver för att skapa arbete i vinter åt
mängder av arbetslösa ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att pruta ned pa de behov som arbetsmarknadsstyrelsen har
med 1.5 miljarder-dvs. att bevilja bara 400 miljoner för vinterns arbetslöshet
- åren anmärkningsvärt stor prutning, och det ger inte stort utrymme för aktiva
insatser från AMS sida då det gäller att hjälpa ungdomen i vinter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ta fram positiva saker i debatten,
sade Margot Håkansson. Jag menar att det under de här två dagarna har kommit
många konstruktiva förslag från oppositionens sida men som regeringen och
riksdagsmajoriteten inte förefaller vilja lyssna till. En rad positiva och
konstruktiva förslag har således lagts fram, men tyvärr verkar det som om det
inte finns något gehör för de förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 84
MARGOT HÅKANSSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi ser kanske. Ingemar Konradsson, olika på
vad arbetsmark­nadsverket och arbetsmarknadspolitiken kan göra. Kanske finns
det andra vågar att gå. Jag tror ändå att Ingemar Konradsson år redo ati
erkänna att arbetsmarknadsverket har fått mycket stora resurser. I dagens liige
kan man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kanske
inte bevilja precis vad en myndighet begiir. Tiden måste ju åndå få utvisa
vilka ytterligare insatser som kan göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingemar Eliasson har i dag hiir i kammaren sagt att man
måste inse att det är så viktigt för alla att ha ett arbete att man egentligen
inte kan acceptera någon arbetslöshet. Men vi kan inte trolla fram
arbetstillfiillen om vi inte får en industri och ett näringsliv som kan både
bära upp den offentliga sektorn och bereda människor arbete. Och Ingemar
Konradsson, om de löntagar­fonder införs som ni har beslutat om, tror jag att
det blir en ytterligare negativ utveckling i Sverige. Det kommer nämligen inte
att lösa några problem. Tvärtom ökar de problem vi redan har. Det kommer att
medföra att människor drar sig för att satsa, att de drar sig för att starta
och utveckla sina företag. Man kan bara gå till de opinionsundersökningar som
har gjorts. Ni kommer att få viildigt svårt att övertyga era egna väljare om
nödviindigheten av löntagarfonder av kollektiv modell. Vi i folkpartiet kan
aldrig medverka till att Sverige förvandlas till ett samhiille med
planhushållad socialistisk ekonomi. Jag tyckeratt spåren i de kinder diir man
haren sådan ekonomi och en sådan politisk utveckling förskräcker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 85 INGEMAR KONRADSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nu fick vi besked av Margot Håkansson. Hon år
alltså inte beredd att försöka påverka arbetsmarknadsdepartementet att göra
fler satsningar för de arbetslösa ungdomarna i vårt land i vinter.
Myndigheterna kan inte alltid få vad de begår, säger hon. Men
arbetsmarknadsstyrelsen har sagt att man behöver ytterligare 1.5 miljarder
utöver vad man har blivit lovad för att kunna skapa arbete åt arbetslös ungdom
i vinter. Personligen tycker jag att intresset för att få fram jobb åt ungdomar
sitter ganska ytligt hos Margot Håkansson, niir hon inte år beredd att hjiilpa
till på det området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tar Margot Håkansson upp frågan om löntagarfonder
som en ny debatt. Den frågan har vi inte diskuterat - jag har inte tagit upp
den i mina inlägg. Men jag vill försäkra Margot Håkansson att jag ser
löntagarfonderna som ett absolut nödvändigt komplement till det
kapitaltillskott som behövs i näringslivet för att utveckla och förbättra
industrisysselsiittningen i vårt land. Jag menar också att det inte iir mer
anmärkningsvärt om löntagarna tillsammans bildar fonder för att medverka i
kapitaluppbyggnaden än att andra grupper i samhället, t. ex. tandläkare, bildar
fonder och iir med på aktiemarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Margot Håkansson anhållit att till protokollet få antecknat att hon inte ägde
rått till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 86 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig inledningsvis konstatera att som
norrbottning och med tanke på det katastrofala sysselsättningsläge som vi har i
mitt hemkin kan jag inte såsom folkpartisten Margot Håkansson söka någon tröst
i att läget utanför landets griinser ibland kan vara betydligt sämre.
Avsaknaden av nödviindiga åtgiirder från regeringens sida för att sätta fart på
hjulen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;industrin resulterar ju nu också i att pessimismen sprider
sig bland både löntagare och företagare. Tron på framtiden sviktar speciellt
bland ungdomen, som nu har oerhört s\årt att få arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de fall som regeringen gjort insatser har dessa oftast
varit av kortsiktig karaktär. Effekten av en sådan taktik kan vi se inom t. ex.
stålbranschen, där nu över 3 000 anställda bara inom Svenskt Stål AB hotas av
avsked. Nu har dessutom den taktiska kampen om regeringstaburetterna melkin de
borger­liga gått så långt, att även kortsiktiga åtgiirder av AMS-typ bromsats
upp -med allt vad det innebiir för sysselsiittningen främst i våra nordligaste
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Priset för denna politik får friimst betalas av de
arbetslösas viixande skara, barnfamiljer och låginkomsttagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I många lån höjs nu röster för införande av olika former
av stöd för att klara sysselsättningen. Detfinnst. o. m. regioner i landets
södra delardär man tror sig ha fått vad man kallar Norrbottensprobleni. Det
sistnämnda år en felsyn som oftast beror på dålig kunskap om vårt nordligaste
lån och de katastrofala förhållanden som råder där når det giiller
sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jagskall ägna huvuddelen av min taletid åt
att beskriva läget på arbetsmarknaden i Norrbotten och ange några åtgiirder som
måste till. om inte massarbetslösheten skall breda ut sig och så småningom
skapa oerhörda sociala problem, som kommer att bli svåra att bemåstra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lånet har en befolkning på 260 000 personer, varav ca 25
000 står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Öppet arbetslösa år över 10
00(1 människor, och resten av de nämnda 25 000 iir sysselsatta i AMS regi eller
i någon form av skyddat arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 riket i genomsnitt går det nu ungefår sex arbetssökande
på varje ledigt jobb, medan det i Norrbotten går 29 sökande på varje ledigt
arbetstillfälle. Dessutom signaleras nu neddragningar inom basindustrierna med
flera tusen arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsaknaden av politiska beslut håller på att driva
Norrbotten mot gravens rand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som tusentals löntagare hotas med avsked bara
inom länets stålindustri, kunde man i veckan låsa i en länstidning att
löneministern varit på en centerstämma i Piteå och, som man uttryckte sig i
tidningsrubriken, &amp;quot;tänt hopp om 20 jobb&amp;quot;. Det är verkligheten bakom
de borgerligas politik för massarbetslöshetens Norrbotten. Centerns
decentraliseringspolitik innebär konkret att man accepterar att tusentals
människor avskedas i basindu­strierna, medan man &amp;quot;tiinder hopp&amp;quot; om 20
nya jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norrbotten har blivit ett lån dår utredningsraseriet
breder ut sig. Om det inte räcker med en utredning för att dcilja obekväma
politiska beslut, har det blivit allt vanligare att tillsåtta en delegation för
att skjuta besluten på framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som exempel på hur man utreder bort viktiga
industriinvesteringar kan jag nånina rnediumverket vid SSAB i Luleå, 1 den
strukturplan som antagits vid det företaget ingick ett utbyte av
protluktionsutrustning mellan stålorterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom SSAB samt vissa investeringar, däribland ett nytt
mediumverk till Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett sådant investeringsbeslut kostar självfallet pengar,
och därmed startades utredningskvarnen. Först en utredning på divisionnivå.
sedan en på central nivå inom företaget. Därefter konstaterades alt det inte
fanns utrymme på den svenska marknaden för den produktionen. Nästa kisblev att
utreda en modernisering av det befintliga finvalsverket, som år i stort behov
av nya investeringar för att kunna behålla redan befintlig produktion. Nu höjs
rösterna för att man inte skall rusta upp detta verk - på grund av att det då
blir konkurrenskraftigt i förhållande till andra svenska verk och därmed anses
utgöra ett hot för marknaden. Så går det alltså till når man skapar grunden för
en nedläggning av delar av valsverkskapaciteten vid järnverket i Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra viigeii att undvika viktiga beslut är att
tillsätta en delegation med uppgift att långsiktigt utreda sysselsättningen och
lägga fram förslag. Ett exempel år den avvecklade Norrbottensdelegationen, som
fick för små resurser för att kunna fungera effektivt. De förslag delegationen
lade fram för regeringen gömdes undan och kom sällan till användning. Men
delegationen fyllde en mycket viktig uppgift för regeringen. Industriminis­tern
kunde under flera år hänvisa till delegationens arbete när inan bl. a. i denna
kammare krävde insatser för sysselsättningen i lånet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed påstår jag inte att utredningar i alla lägen är
onödiga. Men når utredningsraseriet sätts i system för att dölja viljan till
politiska beslut hos den borgerliga regeringen finns det anledning att reagera,
speciellt når det gäller insatser för ett lån som år så hårt drabbat som
Norrbotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka möjligheter finns då att skapa sysselsättning? Bl.
a. måste insatser till för att komplettera de nuvarande basindustrierna,
insatser för att bygga upp små och medelstora fiiretag. På den sidan pågår ett
arbete, bl. a. genom Regioninvest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det sammanhanget år det viktigt att slå fast att de
problem som nu finns och accelererar på arbetsmarknaden i Norrbotten inte kan
klaras genom att man hänvisar till de ansträngningar som sker för att bygga upp
de små och medelstora företagen. Basindustrierna kommer ännu under lång tid att
bära upp en stor och viktig del av sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig fråga för länets stål- och gruvhantering är
sedan många år tillbaka frågan om rimliga kostnader för malmfrakterna. Ännu har
ingen tillfreds­ställande lösning presenterats. Visserligen signaleras nu
åtgärder från regeringens sida, och det återstår att se om kommande förslag
bidrar till att åstadkomma en långsiktig lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rimliga frakttaxor på malmbanan iir en viktig
förutsättning för att hålla i gång trafiken på det s. k. södra omloppet, alltså
banstråckningen mellan Malmberget och Luleå. Banan måste också ges
förutsättningar för att fungera effektivt genom rationell drift och fortsatt
upprustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta år nödvändigt dels för en fortsatt export till
Östersjöländerna över Luleå, dels för att klara grunderna för en fortsatt
stålhantering i Luleå. Många miinniskor har i nuläget sin utkomst av nialmtrafiken
efter södra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omloppet: de direkt anställda vid SJ. de anstiillda vid
SJ;s verkstäder och inte minst alla de som arbetar vid utskeppningshamnen i
Luleå. En stor del av Luleå hamns verksamhet är beroende av och uppbyggd på
dessa transporter, och om den trafiken skulle läggas om till malniexport över
utländsk hamn skulle det få stora konsekvenser för sysselsättningen just i
Luleåregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norrbottens stålhantering har sedan SSAB bildades tappat
över 1 000 arbetstillfällen. Nu föreslås från SSAB:s sida en ny plan, som
kastar ytterligare 1 000 järnverksarbetare ut i den långa arbetslöshetskön.
Tidigare löften om insatser för att skapa ett metallurgiskt centrum i Luleå och
satsa på vidareförädling håller nu på att sopas under mattan. Det järnverk som
tidigare hade viss förädling håller nu på att förvandlas till ett ämnesverk med
obestämd framtid. Det vore lätt att beskriva NJA;s uppgång under åren
1970-1976. och det vore lika lätt att beskriva förfallet och utarmningen efter
1976. Min taletid medger inte att jag gör det i dagens debatt. Jag vill dock
hävda att chanserna att bygga upp en lönsam produktion vid SSAB i Luleå är
stora, men då måste det också till resurser i form av investeringar i finverk och
för rälstillverkning. Vidare mäste det bli full produktion vid de metallurgiska
anläggningarna, alltså vid bägge hyttorna och stränggjutnings-anläggningarna.
Då går det också att klara en mycket bra lönsamhet vid anläggningarna. Det
finns ingen rim och reson i att vi i vårt land skall importera dyrbart skrot,
när vi själva har utmärkta anläggningar för malmförädling. Ståltillverkningen i
Norrbotten har en framtid, och den kan bidra till att hålla arbetslösheten
nere.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lett TV-program under veckan, som handlade om
biståndsverksamheten i ett u-land. fälldes bl. a. följande kommentar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är lätt att glömma dessa människor och deras problem.
De finns så långt borta. Vi har bara talat om dem når det är översvämning och
hungersnöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi norrbottningar lever naturligtvis inte i en region med
översvämningar och hungersnöd. Men allt fler människor i vårt län får känslan
av att vara bortglömda, att de styrande i kanslihuset inte bryr sig om de
problem som finns på länets arbetsmarknad. Det borde inte vara sä i ett land
som gör anspråk på att ha en utvecklad demokrati. Inte minst i denna kammare
talas det varmt om att solidariskt ställa upp för varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu måste krafttag till om inte Norrbottens problem skall
resultera i en tragedi. Nu räcker det inte längre med vackra ord och
framtidslöften. Tiden är knapp och kön av arbetslösa ökar dag för dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande  övertog talmannen  ledningen av
kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 87
YNGVE NYOUIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Tidigare har jag vid många tillfällen haft
välgrundad anledning att tala om situationen vid våra mellansvenska
järnmalmsgruvor. Svartmålning eller inte, men snart finns det inga sådana att
tala om - de är nedlagda allesammans. På senare år har Blötberget, Håksberg,
Vårmlands-8 Riksdagens protokoll 1981182:9-10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;berg och Stråssa lagts ned. Kvar är bara Dannemora och
Grängesberg med en tidigare utsatt nådatid av två år. I Dannemora är tiden nu
minskad till ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall också nämna en positiv sak: Under medverkan av
ett par borgerliga utbrytare kunde riksdagen i våras bifalla en
socialdemokratisk motion om 30 milj. kr. till uppförande av ett härdmagasin för
granuler i Grängesberg. Det arbetet påbörjas nu. Därmed ljusnar situationen
något i Grängesberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men gruvhanteringen i Mellansverige skall tydligen pressas
ytterligare. Nu gäller det sulfidmalmsgruvor och prospektering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan den nya ledningen i LKAB trätt till har en del
uttalanden gjorts, som oroar oss starkt i Mellansverige. Det har bl. a. sagts
att prospekteringsverk-samheten skall koncentreras till Norrbotten - dit skall
LKAB orientera hela sin verksamhet. &amp;quot;Inte bara för att söka malm - utan
det år här vi behöver tillskapa nya arbetstillfällen.&amp;quot; Så uttrycker
direktör Wiking Sjöstrand det. Och visst behövs det nya arbetstillfällen i
Norrbotten - det har intygats av flera talare före mig. Men det är inte bra om
dessa tas från Mellansverige. Vad kommer det att medföra? Ja, hittills har det
medfört att Statsgruvor, LKAB;s dotterföretag i Mellansverige, ställts på
svältkost. Sulfidmalmsgru-van Stollberg läggs ned. Det är en öppen fråga vad
som kommer att ske med gruvan i Yxsjöberg om ingen prospektering sker som
tillför den nya malmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det är jag inne på prospekteringen i Mellansverige.
LKAB Prospektering AB har en enhet i Grängesberg som hittills disponerat ca 25
% av bolagets totala budget för undersökningar i mellersta och södra Sverige.
med tonvikt på Bergslagen. Det senare området är ju bra undersökt i fråga om
järnmalm, men otillräckligt undersökt i fråga om sulfidmalmer och mineraler.
Prospekteringsbolaget är uppbyggt kring en kår av högkompe­tenta geovetare, där
vissa centrala funktioner som data, flyg, analysering, inmutningar m. m. utförs
med för enheterna gemensam utrustning och personal. Det flesta är stationerade
i Stockholm. Där är även personal- och administrationsfunktionerna belägna.
Resursenheten i Bergslagen fungerar med ett minimum av administration. Nu
behövs det klarhet beträffande prospekteringsbolagets fortsatta verksamhet,
annars hotas hela prospekte­ringsbolaget av en kompetensutarmning. Denna kan
bli förödande, och det kan ta lång tid att på nytt bygga upp verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enheten i Grängesberg har arbetat upp goda underlag.
Således föreligger ett basmaterial som kan värderas till ca 20 milj. kr. Mer än
hälften av där förekommande indikationer återstår att följa upp.
Specialutrustning och ändamålsenliga lokaler för provberedning och
borrkårnhantering har anskaffats genom medverkan av Ludvika kommun. Landstinget
i Koppar­bergs län har medverkat till ett centralt borrkårnarkiv i Ludvika
kommun. Det arkivet är f. n. under upprustning och utrustning. Denna resurs
kommer att bli av ringa värde för landet om statens eget prospekteringsbolag
och mineralverksamheten i regionen försvinner. Därför vill vi behålla Grånges-bergsenheten
av prospekteringsbolaget. Den viktigaste basresursen, som nu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan komma att förödas, är dock den stora detaljkunskap om
områdets geologi och malmer som bolagets geovetare byggt upp under de gångna
åren. Det är helt enkelt upprörande om koncentrationstänkande och &amp;quot;sparsam­het&amp;quot;
skall få förskingra allt detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den hårda åderlåtning på arbetstillfällen som
Bergslagen hittills varit utsatt för, borde inte regeringen tillåta LKAB att
ytterligare utarma området och helt renskrapa det från framåtsyftande åtgärder
i dess urgamla näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fortsättningen skall jag hålla mig specifikt till
Kopparbergs län, där konjunkturbilden i dag präglas av arbetslöshet, varsel,
konkurser och betalningsinställelser bland länets industriföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I går kunde vi läsa den ledsamma nyheten att Vattenfall
hade nobbat ASEA i Ludvika och placerat en mångmiljonorder på transformatorer
hos Westinghouse i USA. Här försvinner sysselsättningstillfällen i ett svårt
drabbat område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I slutet av september gick 5 440 personer arbetslösa i
Kopparbergs län - en ökning med 1 500 sedan samma tid i fjol.
Ungdomsarbetslösheten fortsätter att vara hög och omfattar 2 470 personer under
24 år. De unga utgör 45 % av den totala arbetslösheten. Länsarbetsnämnden
befarar en betydande ökning under vintern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För stålindustrin kvarstår den låga orderingången, vilken
lett till varsel om korttidspermitteringar i flera företag.
Strukturomvandlingen fortsätter med kontinuerlig neddragning av antalet anställda
som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Träindustri, snickeri- och trähusfabriker, har mycket
stora problem genom det låga bostadsbyggandet; det har Ove Karlsson redan
berört. Inom byggnadsverksamheten förutses en ytterligare kraftig nedtrappning
denna vinter. Den egentliga byggarbetskåren i länet uppgår f. n. till ca 3 500
personer. Av dessa var i augusti 500 utan arbete, och antalet beräknas stiga
till minst 1 000 i vinter. Därmed skulle 30 % av byggnadsarbetarna vara
arbetslösa. Därtill kommer artbetslöshet bland målare, VVS-montörer, elektriker
m. fl. grupper samt ett betydande antal anläggningsarbetare. I värsta fall kan
det bli en 40-procentig arbetslöshet i hela detta avsnitt, åtminstone om den
oreglerade byggsektorn sjunker lika mycket som den reglerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När byggarbetsmarknaden faller ihop så fullständigt
betyder det att landet befinner sig på katastrofkurs. Det visar tyvärr:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att man
inte längre bygger de bostäder som behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att man
inte längre underhåller vårt fastighetsbestånd tillfredställande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att man
inte bygger de vägar och energianläggningar som vi behöver,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att man ytterst inte vårdar våra gemensamma
angelägenheter, som exempelvis omsorger om barn och äldre i vårt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under förmiddagens debatt sade industriminister Åsling att
i centerns samhälle härskar inte dogmen över verkligheten. Ja, det må vara om
man saknar både ideologi och dogmer. Tyvärr tycks man också sakna en
verklighetssyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 21
september i år har vår länsstyrelse i skrivelser till industridepar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tementet
och arbetsmarknadsdepartementet sammanställt lånets svåra
sysselsättningsproblem och föreslagit en rad åtgärder för att mildra problemen.
Jag hoppas, herr talman, för Dalarnas skull att regeringen tar någon hänsyn
till vad ambitiösa myndigheter sammanställt och begärl!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ungdomen i länet, liksom för alla andra arbetsföra, år
ändå rätten till arbete det starkaste kravet på samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 88 GUNNAR OLSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman!,Jag skall som ende värmlänning i den hår
långa debatten så här i slutet växla in på ett område som hittills berörts
mycket litet, nämligen hur situationen i dag ser ut inom den svenska skogsnäringen,
och bara ta ett par exempel från mitt eget hemlän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsnäringen och skogsindustrin får alltid sitta emellan
når konjunktu­rerna böljar upp och ner. Är det inte i den ena änden, med
minskad avsättning, så är det i den andra, med bristande tillgång på råvara.
Den ökade mekaniseringen i skogen, virkesbrist och införande av data är några
faktorer som skär hårt bland anställda i skogsnäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Värmland har t. ex. sysselsättningen inom skogsindustrin
minskat med 2 000 arbetstillfällen på fem år, och mönstret torde vål vara
detsamma i de övriga skogslänen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså en ganska dyster bild som ges. när man
blickar bakåt på den svenska skogsnäringen. Det hjälper dock föga att gorma och
domdera över det som varit. Blickarna måste våndas framåt. Inom arbetarrörelsen
kommer vi att fortsätta ett konstruktivt arbete med sikte på att hejda krisen
och återupprätta den balans och stabilitet som behövs. Vi förutsiitter då att
det finns resonabelt folk i alla läger, att realistiska bedömningar leder till
en insikt på alla kanter om att man måste resonera sig fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En passiv och gnällig inställning till krisen år i sig
själv förödande. Dessutom passar det inte arbetarrörelsen att någonsin dra
täcket över huvudet och bara hoppas på ett bättre klimat. Det behövs en klar
analys av problemen, och svårigheterna måste hanteras med beslutsamma
åtgärdspro­gram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs med andra ord en offensiv för skogen av finsk
modell även i Sverige. Tyvärr har vi nog inte tagit skogsproblematiken riktigt
på allvar. Jag vill påstå att 1970-talet slösades bort. Men nu börjar det
vånda. I dag pratas det mera skog än någonsin. Det gäller även här i riksdagen.
Offensiven tycks också ha börjat, framför allt i fråga om skogsvården. Den nya
skogsvårds­lagen var nödvändig för att vi skall faen båttre skogshygien.
Röjningsplikten tvingar skogsägarna att förstå hur viktigt det är att vi kommer
i fatt med röjning i ungskog och plantskog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Röjningsbehovet är enormt på många fastigheter. Enligt den
inventering som gjorts har man ett tidsschema att följa, och personligen anser
jag att detta skall följas. I de fall skogsägaren bjuder till och visar ett
intresse att fullgöra sina skyldigheter tycker jag dock att skogsmyndigheterna
skall vara generösa med dispenser, om skogsägaren inte riktigt hinner med allt.
De skogsägare som struntar i atl följa anvisningarna, som varje skogsiigare
fått&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sig tillsända skriftligen, bör dock klämmas åt, och här
kan mycket väl ett vitesföreläggande vara motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Råvarutillgången för skogsindustrin är väl kanske för
dager det största hotet möt-sysselsättningen. Hur skall denna fråga någonsin
kunna lösas? Här behövs åtgärder för att öka virkesuttaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i den statliga virkesförsörjningsutredningen tagit
fram några exempel på åtgärder som vi har ställt oss bakom och som jag tror
kommer att ge ett tillskott av råvara i framtiden. Jag hinner dock inte här
redogöra för dessa förslag i detalj. Ett betänkande väntas inom kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om skogsvårdsåtgärderna har det inte varit några
som helst delade meningar i utredningen. Men från socialdemokratiskt håll anser
vi att åtgärderna inte räcker, och därför har vi i en reservation föreslagit
ett avgifts-och stödsystem som skulle komplettera de andra förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vart för sig kanske inte dessa förslag ser så
revolutionerande ut. Men sammantagna kommer de på sikt att tillföra den svenska
industrin ett rejält virkestillskott - jag är fullt övertygad om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Målsättningen för den svenska skogspolitiken
måste vara att förmå de passiva skogsägarna att bli aktiva. Det är avgifts- och
stödsystemets mening. Som ett led i detta år skogsvårdsstyrelsernas
inventeringar, som nu görs hemmansvis, mycket bra. Hår måste alla
ägarkategorier behandlas lika. Hår måste alla. dvs. domänverket, kyrkan,
bolagen och privatskogsbruket, ta precis samma ansvar. Ingen iigarkategori bör
undantas. Det finns goda brukare inom alla kategorier, men det finns också de
som slarvar och är dåliga brukare av sitt skogsinnehav. En stor grupp av de
passiva utgörs i dag av sterbhus eller s. k. dödsbon. Jag brukar säga att en
målsättning därför måste vara att förkorta livslängden för dödsbon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser att arvtagarna bör få högst fem år på sig att
lösa sina interna problem efter det att exempelvis föräldrarna har gått bort. I
dag finns det ingen tidsbegränsning, utan skogen kan bli stående hur länge som
helst innan syskonen enar sig. Likaså bör ställföreträdare för sterbhus utses.
En riksdagsmotion från mig om detta bifölls 198(1, och en statlig utredning
väntas komma med ett förslag om någon vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern har nu bestämt sig. Han avser att inom
ett par veckor lägga fram en proposition för riksdagen, dår han föreslår ett
fortsatt förbud mot anvåndning av kemikalier vid bekämpning av lövslyet i
skogen. Dispenser kommer att ges dår ingen annan metod ån kemisk bekämpning kan
användas, t. ex. når det inte finns arbetskraft att tillgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det tillkilliga stopp mot användning av kemiska medel i
skogsbruket som nu råder kommer sålunda, om riksdagen beslutar i enlighet med
propositio­nen, att bli ett permanent stopp, där det i vissa fall kan medges
dispenser för t. ex. hyggen som år avlägset belägna, långt ifrån tåtorter och i
områden där det inte går att få tag på arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om - jag betonar det - det hår förslaget går igenom i
riksdagen innebår det att såväl de efterskipningar i fråga om lövröjningen som
måste inhämtas och de nya lövröjningsbehov som uppstår helt enkelt måste klaras
genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mekanisk röjning. Detta i sin tur kommer att kräva mycket
stora arbetsinsatser och tillgång på utbildad arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla krafter i samhället måste därför medverka till att
via manuell arbetskraft klara av det stora röjningsbehov som i dag finns och
som kommer att uppstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värmlands län har genom den röjningsinventering som
skogsvårdsstyrel­sen inlett visat sig ha betydande arealer skogsmark som är i
behov av lövröjning. I exempelvis Sunneregionen, där en inventering nyligen
gjordes av skogsvårdsstyrelsen, visade det sig att röjningsbehovet var mycket
stort. Av de 78 000 ha skog där man gjorde en översyn befanns inte mindre än 15 000 ha vara i stort behov av röjning - sålunda en mycket kraftig eftersläpning. Det kommer
följaktligen att finnas ett stort behov av kunnig arbetskraft som kan ställas
till skogsägarnas förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På mänga brukningsenheter där röjningsbehov föreligger
kommer inte ägarna att inom föreskriven tid hinna utföra den röjning av
plantskog eller ungskog som föreskrivs i 9S skogsvårdslagen. För att man skall
klara röjningsskyldigheten måste därför utomstående arbetskraft anlitas i
mycket stor utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här kommer följaktligen en rad arbetstillfällen att uppstå
på olika håll i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Möjligheterna till utbildning av arbetskraft,
duglig att delta i den manuella röjningen, måste därför undersökas. Det vore
intressant att höra vilka åtgärder som regeringen - som nu inte är företrädd
här i kammaren - ämnar vidta för att exempelvis vid landets skogsbruksskolor
påbörja utbildning av röjningspersonal. Jag skulle i det fallet förslagsvis
kunna tänka mig en treveckorsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns många punkter inom näringslivet där det i dag är
stora brister -brister som skulle kunna åtgärdas om man bara ville lätta på
prestigen hos beslutsfattarna och erkänna för sig själv vilka fel som finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett ytterligare exempel skall jag ta, och det gäller
virkestransporterna. Där behövs en övergripande samordning. Virket körs nu
omkring kors och tvärs inom landet. Virkesbilarna möter varandra någonstans i
Jönköpingstrakten, den ena på väg ner med virke från Vänerregionen, den andra
på väg upp till Vänerregionen, med virke från södra regionen. Jag vet att det
har hänt - jag har exempel på det - att norska virkesbilar har kommit hit med
norskt virke och lastat av vid en skogsindustri någonstans i Värmland. Direkt
därefter har man rest och lastat på virke för leverans till Norge - detta
endast en halvmil från den industri som man levererade det norska virket till.
Vi frågar oss verkligen; Var finns logiken i detta? Det finns alltså ett stort
behov av en utredning om virkesströmmarna, och det är en brist att vi inte har
en sådan utredning här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman, till sist! De krav och förslag som vi från
arbetarrörelsen lägger fram avvisas oftast som dagdrömmer! och orealistiska
utopier. Ge oss för all del då en chans att bevisa att våra förslag är
realistiskt förankrade!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är
skogsnäringens jobb det här gäller, och vi vill ha dem kvar i de lån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;där de såväl behövs, inte minst idet län som jag själv
kommer ifrån, där i dag 5 % av befolkningen, dvs. ca 7 000, saknar arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vore mycket, herr talman, att säga om arbetslösheten i
Värmland, men den torde för de flesta vara så känd att jag avstår därifrån och
slutar med detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 89 ING-MARIE HANSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att Sveriges ekonomiska läge år allvarligt
har nu debatterats i kammaren i två dagar. Att vår industri måste öka sin
konkurrenskraft och att en rationalisering och effektivisering är nödvändig för
att vi skall kunna öka vår export och trygga sysselsättningen i framtiden,
råder det också stor politisk enighet om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt finns djupa motsättningar i synen på hur detta
skall gå till och vilka medlen skall vara. Sysselsättningsläget inför vintern
är skrämmande, men även på längre sikt står vi inför så stora förändringar på
arbetsmark­nadenatt vi inte viljelöst kan låta oss från samhällets och de
anställdas sida stå vid sidan av reella möjligheter till inflytande på
utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom svenskt näringsliv har en betydande koncentration av
ägarintressena skett i accelererande takt. Allt färre äger allt mer.
Anknytningen mellan ägarintressena och orter-regioner suddas ut. Anknytningen
mellan ägarnas eget tekniska kunnande och därmed intresse för
produktutvecklingen har också i stor utsträckning försvunnit. Jag vill ge ett
exempel pä hur situationen för svenskt näringsliv kan se ut i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En enda familj äger i dag så stor andel av aktierna i en
rad svenska företag att denna familj i praktiken helt kan avgöra möjligheten
till jobb eller inte jobb för 47 000 anställda. Med familjer och
kring-effekterna på sysselsätt­ningen på berörda orter blir siffran många
gånger större. Jag syftar på familjen Stenbäck i den s. k. Kinneviksgruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det flnns inom familjen oenighet om fördelarna av att
behålla detta starka inflytande inom familjen resp. ge möjlighet för andra att
göra &amp;quot;klipp&amp;quot;. Dessa andra är inte så många personer i praktiken.
Anders Walls namn har nämnts, och han har ju redan nu ett visst inflytande på
svenskt näringsliv för att inte ta till överord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Striden står om investmentbolaget Kinnevik, som har stora
aktieposter i Sandvik (11 %), Korsnäs-Marma (29 %), Fagersta (19 %) samt
försäkrings­bolaget Atlantica (25 %).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom Fagerstakoncernen pågår en utredning om Fagerstas
framtid, som benämns Perspektivplan -85. I november väntas styrelsen i Fagersta
AB bestämma sig för att lägga ner Forsbackaverken och minska sin stålproduk­tion
i Fagersta. Det skulle innebära att 350 jobb försvinner i Forsbacka och lika
många i Fagersta. Anledningen är att borrstålstillverkningen flyttas till
Sandvik AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns f. n. i världen fyra stora producenter av
bergborrstål; Sandvik, Fagersta med Forsbackaverken, sydafiikanska Bohab och
kanadensiska Atlas Steel. Kinnevik kontrollerar alltså två av världens
storproducenter, Sandvik och Fagersta. Det är egentligen ganska kusligt att
spekulationer och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motsättningar
i finanskretsar skall kunna driva ett spel för privata intressen som kan
äventyra jobben för tiotusentals anställda i många av våra företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det går dithän att nya ägare släpps in och skaffar sig
kontroll över Kinnevik, vet man ingenting om vilka transaktioner som skulle bli
följden. Varken de anställda och deras familjer eller de fackliga
organisationerna har några möjligheter att styra ägarförhållandena. Men det
finns all anledning att reagera inför ovissheten att någon ny &amp;quot;klippare&amp;quot;
börjar flytta pjäser i ett spel som kan ha avgörande betydelse för framtiden
för 47 000 anställda. De nuvarande ägarna tycks vara inställda på att driva
industriell verksamhet både i Fagerstakoncernen och i Sandvik, med fortsatt och
utvidgad samverkan. Några fusionsplaner anses dock inte vara aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulle däremot nya ägare släppas in vet man inte vartåt
det bär hän med exempelvis Fagersta, som tidigare varit utsatt för korsdrag när
Trend-lnvest försökte skaffa sig kontroll över koncernen. Syftet var då främst
att komma åt de attraktiva Krångedeaktierna. Hade den affären lyckats är det
ovisst om Fagersta överlevt som självständigt företag. Då agerade man med
framgång på fackligt håll tillsammans med ägarintressena i koncernen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gösta Bohman sade i debatten om löntagarfonderna i går:
&amp;quot;Verkligheten kan vara skrämmande.&amp;quot; Han har så rått. Att 47 000
anställda skall sakna möjlighet till inflytande över sina egna jobb och helt
vara i händerna på vad som händer inom en familj i en syskonträta år
skrämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En så stor och ekonomiskt bärkraftig koncern som Fagersta
måste rimligen ta sitt ansvar för sysselsättningen i Forsbacka och Fagersta. Om
koncernen lägger ner och föriindrar produktionen så att sammanlagt 650
anställda förlorar sina jobb. finns det starka skål att ställa krav på att
bolaget medverkar till annan produktion och ersättningsjobb för dem som blir
friställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi hade haft löntagarfonder, hade självfallet
bedömningen av vad som är nödvändigt av förändringar för att effektivisera och
rationalisera produktionen varit lika aktuell som med nuvarande
ägarkonstruktion. Kanske hade man då t. o. m. tidigare börjat arbeta på att ha
en beredskap för förändringar och ett större intresse av differentierad
produktion. I alla händelser hade insynen och möjligheterna att få gehör för
förslag påverkat intresset från de anställdas sida. Men kravet på en
omställning med beaktande av det sociala ansvaret borde kännas lika stort från
privata ägarintressen. särskilt i så ekonomiskt bårkraftiga koncerner. Tyvärr
är verkligheten skrämmande, som Gösta Bohman antydde. Det sociala ansvaret har
inte alltid ansetts förenligt med företagsekonomiska princi­per.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill sluta med att låsa en kort dikt av Stig Sjödin.
Den är hämtad ur Bilder ur fosterlandets geografi. Den belyser bäst vad jag
menar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rundresa på kapitalismens baksida visar nedlagda
människor, nedlagda liv. Det är naturligtvis trist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till och med de vackra namnen utandas tristess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fagervik.
Svartvik, Essvik, Kramfors,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hissmofors,
Bengtsfors,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tolkare.
Eda, Svanö, Turbo, Grums.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På 25 år
stryper strukturen 54 fabriker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
utplånar namn från den näringsgeografiska kartan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte utan att jag brinner av längtan efter en
ungdom som vänder sitt ansikte mot fosterlandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och lär
sig se vilka det är som rycker i trådarna och skapar den geografiska
tristessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk
debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 90
GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Under några tidigare allmänpolitiska debatter
har jag av och till försökt recensera våra mera framträdande politiska artister
och deras prestationer. Jag skall försöka göra detta även i dag. men då ur en
speciell synvinkel: det s. k. politikerföraktets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I våras publicerade beredskapsnåmnden för psykologiskt
försvar en liten skrift, &amp;quot;Förtroendet för politiker&amp;quot;, författad av
Torsten Österman. Han redovisar och kommenterar en enkät- och intervjustudie
över den svenska allmänhetens attityder till sina politiker åren 1973-1980.
Rapporten år preliminär, men har likväl publicerats nu, därför att den senaste
utvecklingen varit så negativ att den anses pocka på uppmärksamhet. Svenska
folkets förtroende för sina politiker tycks vara lågt och undan för undan bli
allt lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Spelar det någon roll om allmänheten misstror - eller
föraktar, som massmedierna brukar såga - sina politiker? Bör det föranleda
någon självrannsakan? Bör det föranleda några motåtgärder frän de misstroddas
och föraktades sida?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I känslan av att det faktiskt spelar en roll och att det
bör tas på allvar av dem det vederbör, engagerade jag mig tidigare i höstas i
en debatt i saken. Jag gjorde detta bl. a. därför att jag ansåg mycket av
kritiken vaia orättvis och osaklig, i varje fall när det gäller riksdagen. Vad
som därefter förekommit, i artiklar och brev, har klart visat att kritiken i
mångt och ni\'cket beror på bristande kunskap om politikens problematik och
politikernas arbetsvillkor. Man blandar också samman politikerna som personer
med det politiska systemet och med omständigheter utanför systemets räckvidd.
Jag skall be att få återkomma till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag vill redan nu understryka att jag tror det år
nödvändigt att sprida en bättre upplysning till allmänheten om de faktiska
villkor under vilka vi hår i riksdagen arbetar och vad man rimligen kan fordra
av den enskilde riksdagsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig först och främst ta upp terminologin. Den
Östermanska rapporten talar om &amp;quot;förtroendet för politiker&amp;quot;. Jag
tycker det iir en just terminologi. 1 massmedierna älskar man att tala om
&amp;quot;politikerföraktet&amp;quot;.  Detta år en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förledande och farlig terminologi. Förakt är en känsla som
det inte är hälsosamt att odla för någon. Den som föraktar känner sig moraliskt
överlägsen den föraktade och ser ned på denne. Man skall vara bra säker på sin
egen förträfflighet för att kunna göra det. Om man år så förträfflig själv,
vore det då inte bättre att försöka hjiilpa den föraktade till rätta? Blir man
inte egentligen moraliskt sämre själv-en hårdare människa-genom att stöta bort
hellre än att räcka en hand? Jag tror det. och jag skulle därför i första hand
vilja ha en terminologisk utrensning av begreppet poUtikerförakiet. Det år skadligt
och farligt för samhällsdebatten och för demokratin. Med misstroende är det en
annan sak. Politiker kan inte utan vidare räkna med att mötas av förtroende.
Förtroende är en tillgång som man försöker bygga upp under lång tid och bör
vara riidd om, så att man inte förlorar det. Det gäller både individerna och
kollektivet. 1 svensk politik är inan uppenbarligen nu i färd med att förlora
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kritiken i artiklar och brev tar mestadels formen av
angrepp på politikerna som personer, inte så ofta på det system inom vilket
politikerna har att agera. Man vänder sig mot de verkliga eller föregivna
&amp;quot;förmåner&amp;quot; som politiker beviljar sig själva eller varandra, och man
gör bl. a. gällande att skattemyn­digheterna mäter med olika mått. når det
gäller politiker och andra medborgare. Man upprörs över riksdagsresor till vad
det vill synas egendomliga mål och missunnar vederbörande deras årskort på
järnväg och flyg. På så sätt bildar man sig en falsk bild av framsidan av
politikernas liv, men gör inte klart för sig dess baksidor, bl. a. i form av
ett slitsamt nomadliv för de många landsortsriksdagsmånnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Partibelöningar&amp;quot; i form av utnämningar till
höga ämbeten inom och utom landet, ibland med ganska beskedliga meriter bakom -
inte minst inom statssekreterarkretsen - väcker också undran och misstroende.
Kanske vore det skäl att vid ttlla utnämningar kista ökat avseende vid
&amp;quot;sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet&amp;quot;. Jag fåste mig vid
att Ingvar Carlsson var inne på samma tema i går.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan typ av kritik gäller politikernas oförmåga att
samsas om för hela folket nyttiga åtgärder. Samtidigt riktas förebråelser mot
samma politiker för att de sviker givna löften. Det iir uppenbart att dessa två
anklagelser inte är förenliga med varandra. Med sådana förutsättningar blir det
gärna fel hur man än handlar. Oförenliga krav är inte ovanliga här i riksdagen:
folket vill se en välbesatt, andäktigt lyssnande kammare, men fordrar också att
riksdags­männen läser på och kan redogöra för sina läxor, dvs. innehållet i var
och en av de 200 propositioner, 2 500 motioner och 600 utskottsbetänkanden som
årligen behandlas. Men dessa siffror tas samtidigt som belägg för att vi inte
kan organisera vårt arbete. Dår 1809 års grundlagsfäder föreskrev att riksdagen
skulle vara &amp;quot;visligt trög till verkan, men fast och stark till
motstånd&amp;quot;-en regel som fortfarande kiinnetecknarallt för mycket av arbetet
hår - kräver somliga av våra kritiker att vi i stället skall agera
&amp;quot;bestämt, snabbt och djärvt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det år viktigt att vi själva vinnlägger oss
om ett måttfullt språkbruk. Jag vill inte neka till att jag häpnade när jag
under mitt första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksdagsår hörde ett förutvarande statsråd ifrågasätta ett
nytillträdande statsråds &amp;quot;intellektuella och mentala utveckling&amp;quot;. I
går hörde vi en partiledare å ena sidan uttala sin oro för politikernas
anseende och å den andra beskylla sin motståndare för att ha &amp;quot;så svårt att
hålla sig till sanningen&amp;quot; och därigenom &amp;quot;förpesta den politiska
debatten&amp;quot;. En annan partiledare beskyllde sin tråtobroder för att
&amp;quot;tala mot båttre vetande och i nattmössan&amp;quot; -vid närmare betänkande
förefaller dessa påståenden egentligen ganska motsägelsefulla. Samme talare
undrade också om inte folk ute i landet inför den politiska debatten måste
fråga sig: Vem står och ljuger? En annan talare krävde &amp;quot;sanering av
debattklimatet i landet&amp;quot; med hånsyn till &amp;quot;dem som ljuger om våra
avsikter&amp;quot;. En talare karakteriserade motsidans verksamhet som
&amp;quot;lurendrejeri&amp;quot; och frågade om regeringen &amp;quot;försöker lura
riksdagen?&amp;quot;. Talaren fick i sin tur veta att vad han sade inte var sant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Skall vi ha det på det här sättet? Vi fick av
en socialdemokratisk talesman höra att de borgerliga partierna förlorat i
trovärdighet och därigenom &amp;quot;medverkat till det ökade politikerförakt som
vi tyvärr kan avläsa&amp;quot;. Låt mig då säga att det i alla fall i går fanns en
borgerlig politiker som gjorde sitt för att återställa förtroendet för
politikerna, nämligen statsministern. Han gjorde det som så många politiker har
svårt för - han bad oförbehållsamt om ursäkt för ett felaktigt påstående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mycket annat skulle kunna nämnas, men tiden medger det
inte. Med den omfattning statsmakternas och myndigheternas ingrepp i vårt
dagliga liv och leverne har kommit att få. till följd av ett ideologiskt
systembyggande i perfektionismens tecken, har riksdagsmannaskapet kommit att
bli ett omöjligt jobb. Beslutsapparaten år helt enkelt för stor. Arbetet här
skulle naturligtvis må väl av koncentration på väsentligheter. Men vi år också
&amp;quot;valda ombud för Sveriges folk&amp;quot;, och Sveriges folk vill genom oss få
sina enskilda och lokala problem och svårigheter anhängiggjorda i den folkför­samling
som riksdagen utgör. Man kan inte längre &amp;quot;gå till kungs&amp;quot;, men hit
-till den nya författningens första statsmakt - kan man genom sina ombud gå.
&amp;quot;Riksdagens arbetsformer&amp;quot; är ständigt under utredning - den ena utred­ningen
avlöser den andra - och så har det länge varit. Vanligen har nog tonvikten
främst legat på de tekniska och juridiska problemen iiiont det konstitutionella
beslutsmaskineriet. Kanske är tiden inne att också se problemen utifrån, ur
avnämarnas synvinkel, ur medborgarnas: vad begär dessa av dem, åt vilka man
anförtror rikets styrelse och förvaltning? Om jag får tolka en del av de
signaler som nått mig den här hösten, så begår man en bättre effektivitet i
beslutsfattandet och ställer samtidigt höga - man är nästan frestad att säga
&amp;quot;gammalmodiga&amp;quot; - krav på politikernas personliga idealitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är som om den idealiske politikern helst borde vara
ogift och fattig, asketisk i sin livsföring, främmande för världsliga nöjen,
obekymrad om sin egen framtid, ett mellanting mellan Fredrik Vilhelm Thorsson
och Franciscus av Assisi. Men vi vet ju samtidigt att några av våra mest
folkkära politiker varken spottat i glaset eller missunnat sig att samla
jordiska ägodelar i templets skugga. Hur går det ihop?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk deban&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänpolitisk debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förmodligen är dagens politiker
varken båttre eller sämre än folk år mest, och sedan må det ankomma på var och
en om man anser att detta betyder att det är bra eller dåligt, eller åtminstone
tillräckligt bra. Ideologisk idealitet finns det nog gott om här i kammaren,
och säkert en inte obetydlig fond av personlig idealitet, men i
marginalskatternas tidevarv vill det nog till att man antingen är mycket
behovslös eller väldigt förmögen för att i allo kunna leva upp till våra
strängaste kritikers krav. Det skulle sannolikt begränsa kretsen av dem som
skulle vilja och kunna ifrågakomma för allmänna värv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har i går och i dag talats mycket om
sysselsättningspro­blem, om otrygghet och arbetslöshet i en ekonomi som mattas
av under trycket av höga råntor och dålig lönsamhet. Proposition 1981/82:30 har
den upplysande och stimulerande rubriken Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.
m. Vår offentliga ekonomi går ned i varv. Hur blir det med den personliga? Ett
bra samhälle är inte ett stillastående samhälle utan ett, där mycket blir
uträttat och där en ständig utveckling framåt och uppåt kommer till stånd. Det
finns ingen trygghet att hämta i motstånd mot förändringar. Det år i utveckling
tryggheten - i den mån en sådan över huvud taget finns-år störst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka egenskaper och attityder år önskvärda hos
medborgarna - inte i första hand de statliga organen - i ett bra samhälle? Dit
hör förvisso uppslagsrikedom, idéer, företagsamhet och uthållighet. Vilka
villkor behö­ver uppfyllas för att sådana egenskaper skall kunna utvecklas och
vidmakt­hållas hos medborgarna? Detta år vad den politiska debatten borde
handla om. Det är med sådana mått närings- och arbetsmarknadspolitiken borde
bedömas, men också skatte- och subventionspolitiken och därmed hela den
ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man är missnöjd med och saknar förtroende för dem som i
dag brottas med dessa problem, så må man välja andra och dugligare ombud. Men
man borde då börja med att göra klart för sig vilka egenskaper som bör
känneteckna dessa och vilka villkor som behöver uppfyllas, för att sådana
personer skall vara villiga att lämna sitt egentliga arbete för att osjälviskt
ägna all sin tid åt andra medborgares vål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13                              S Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:15 om studie- och
yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14                              S Anmiildes och bordlades&lt;br&gt;
Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:6 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m.
fl. med anledning av proposition  1981/82:10 om ändrade avdragsregler för
egenavgifter, m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:7
av Birger Rosqvi.st&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med anledning av proposition  
1981/82:30 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 § Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande interpellationer framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 15 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:43 av Esse Petersson (fp) till socialministern om
åtgärder mot narkotikaspridning från Danmark:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det danska experimentet Christiania
har utvecklats till ett fritt handels-centrum för narkotika till den nordiska
marknaden. Numera bedrivs också odlingar av narkotika inom själva Christiania.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Veckoomsiittningen av cannabis i Christiania beräknas till
över 70 kg, vilket innebiir en årsomsättning på 3,5-4 ton. Enbart denna verksamhet
omsätter 3-4 miljoner danska kronor per vecka, vilket för hela året innebär ca
200 miljoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den danska legaliseringsrörelsen för fri hasch till
medborgarna har sitt högkvarter i Christiania och bedriver sin verksamhet på
temat: &amp;quot;Effektiv kamp mot narkotika - Stöd fri hasch.&amp;quot; För de
internationella narkotikasyn­dikaten är Christiania inkörsporten till den
nordiska marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Christiania har utvecklats till ett betydande nordiskt
problem, främst genom de danska myndigheternas ointresse att ingripa mot
friförsiiljningen av narkotika. I Köpenhamn omhändertogs, trots myndigheternas
slapphet, under 1980 för narkotikabrott 146 svenskar. 142 finländare och 86
norrmän. En femtedel av dessa svenskar var under 20 år. Malmötullens
cannabisbeslag beräknas till ca 90 % att komma frän Christiania.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fria narkotikaförsåljningen i Christiania har blivit
ett allvarligt ungdomsproblem främst för södra Sverige. Många ungdomar gör
kontinu­erliga veckoslutsresor till Christiania för att skaffa narkotika både
för eget bruk och för spridning till andra ungdomar i hemmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att begränsa narkotikaspridningen främst till ungdomar
inom de nordiska länderna har vissa överläggningar förts inom ramen för det
nordiska samarbetet. Nödvändigt är att dessa överläggningar liksom andra
interna­tionella konventioner på detta område verkligen leder till effektiva
åtgärder inom resp. länder för att stoppa narkotikaspridningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag att till
socialministern få ställa följande frågor;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilket resultat
gav de nordiska överläggningarna kring narkotikafrå­gorna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har den danska
regeringen följt upp sina åtaganden från de nordiska överläggningarna och de
internationella konventionerna för att begränsa narkotikaspridningen främst
från Christiania?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgiirder
är regeringen nu beredd att vidta för att kunna stoppa den omfattande
narkotikaspridningen i Sverige, som främst kommer från friförsåljningen i
Christiania?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen
beredd att ta initiativ till en samnordisk aktion för att få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den danska regeringen till att helt stoppa narkotikaförsiiljningen
i Christi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ania.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:44 av Marie-Ann Johansson (vpk) till
arbetsmarknadsministern om jämställdheten på arbetsmarknaden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Arbetet för jämställdhet
drivs vidare. Att kvinnor och män skall ha lika möjligheter och samma ansvar är
en självklar utgångspunkt för regeringens politik på olika områden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så lyder regeringsförklaringen i vad avser jiimställdhet
mellan kvinnor och män. Det är en mycket knapphändig deklaration, utan konkreta
förslag till åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt kan man konstatera att den ekonomiska krisen
drabbar kvinnorna speciellt hårt. Nedskärningar inom den offentliga sektorn
drabbar kvinnorna direkt genom en ökad arbetslöshet och indirekt genom att den
offentliga service som kvinnorna behöver för att kunna ta ett arbete
eftersatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kvinnodominerade tekoindustrin befinner sig i kris, en
kris som regeringen låter fortgå utan åtgiirder. Också det innebär en ökande
arbetslöshet bland kvinnorna. Datoriseringen inom industri och förvaltning
innebär att många jobb försvinner. I stor utsträckning är del kvinnorna och
ungdomen som drabbas. Kvinnorna befinner sig dess värre fortfarande inom de
rutinbetonade yrken som först kommer att försvinna med ökad datorisering. Med
den arbetslöshetssituation vi nu har finns det inte heller någon annan del av
arbetsmarknaden som står öppen för att ta emot dessa kvinnor. Inte heller de
över 300 000 kvinnor som skulle vilja ha ett arbete om något sådant funnes kan
hoppas att deras situation skall lösas under de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern lanserade, enligt referat i
Svenska Dagbladet den 17 maj 1981, på Fredika Bremerförbundets årsmöte tesen,
att det faktiskt kan bli den ekonomiska krisen som driver fram en mer reell
jämlikhet mellan kvinnor och män. Neddragningar av den offentliga sektorn
skulle enligt detta resonemang tvinga fram en bredare arbetsmarknad för
kvinnorna. Det är ett mycket egendomligt resonemang. I stället år det ju så,
att den öppna arbetslösheten bland kvinnorna kommer att öka. Arbetet för
jämställdhet mellan kvinnor och mån måste därför nu koncentreras på att bekämpa
arbetslösheten bland kvinnorna och på att slå vakt om och förbättra den sociala
service som är nödvändig för att kvinnor och män skall ha lika möjligheter att
förvärvsarbeta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens praktiska politik arbetar i motsatt riktning.
Uppbromsningen av utbyggnaden av daghem och fritidshem år ett exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna
bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka konkreta
åtgärder avser regeringen att vidta för att driva arbetet för jämställdhet
vidare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
arbetsmarknadsministern fortfarande att den ekonomiska krisen kan driva fram en
mera reell jämlikhet på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 §
Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 15
oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:45 a\ Alexander Chrisopoulos (vpk) till
utrikesministern om svenskt initiativ till stöd för vissa grekiska flyktingar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mer än 30 år har gått sedan
inbördeskriget slutade i Grekland. Efter partisanernas kapitulation år 1949
flydde omkring 60 000 greker, främst till Bulgarien, Jugoslavien och Albanien.
Många av dessa flyktingar hade stått i spetsen för motståndskampen mot den
nazistiska ockupationsmakten under andra världskriget och slöt sedan upp på
partisanernas sida mot den brittiska interventionen, som understöddes av
krafter som fungerat som medlöpare under ockupationsåren och motarbetat
motståndsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ur detta har en omfattande, men för många alltför okänd,
flyktingtragedi utvecklats. Fortfarande förnekas ca 30 000 flyktingar rätten
att återvända till sitt hemland, och många har inte ens fått tillstånd till
kortare besök. Under mer än 30 år har de inte fått möjlighet att se sin hembygd
eller träffa barn, föråldrar eller andra anhöriga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
mot denna bakgrund ställa följande fråga till utrikesministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd att ta initiativ som kan bidra till
att lösa frågan om den grekiska flyktingtragedin?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:46 av Lars Werner (vpk) till statsministern om
regeringsåtgärder med anledning av visst uttalande om den svenska
neutraliteten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inför sitt besök i Sverige
intervjuades den amerikanske försvarsministern Caspar Weinberger av några
svenska tidningar. 1 dessa intervjuer uttalade han sig på ett ytterst
uppseendeväckande och utmanande sått om den svenska neutraliteten. Han sade bl.
a.: &amp;quot;Jag anser inte att vi har ett neutralt Sverige.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför fråga statsministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På vilket sätt har regeringen protesterat mot uttalandet,
och på vilket sätt avser regeringen att för Förenta staternas regering klargöra
den svenska neutralitetspolitiken?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:47
av Oswald Söderqvist (vpk) till utrikesministern oni utvecklingen av
BC-stridsmedel;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den internationella utvecklingen
inom området för biologiska och kemiska vapen. BC-stridsmedel. blir alltmera
oroande. USA beslöt redan i somras, den 27 juni, om en upprustning av sina
kemiska vapen. Rapporter om insats av BC-stridsmedel kommer från många platser
och från båda stormaktsblocken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid ett studiebesök på FOA av riksdagsmän och forskare den
14 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämnades
en redogörelse för de påståenden om insats av svampmögelgifter i Kampuchea, som
USA framfört. Anklagelserna bedömdes som allvarliga. På en fråga om hur man
bedömde uppgifterna från Cuba om att USA använder B-stridsmedel mot det landet
svarade den föredragande forskaren att detta var &amp;quot;skitprat&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför fråga utrikesministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur bedömer regeringen utvecklingen inom
BC-stridsmedelsområdet, och vad anser den om den kubanska regeringens uppgifter
att Cuba utsätts för biologisk krigföring från USA?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:48 
av  Arne  Andersson   i   Gustafs  (c)  till  justitieministern  om
sekretesskyddet för handlingar hos försäkringskassa:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande
sekretesslagstiftningen iir i vissa delar till hinder för samhällsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av vårt lands försäkringskassor uppmanade en
vårdnadshavare som uppbar bidragsförskott att vidta åtgärder för att få
underhållsbidraget höjt. Hon riskerade annars att försiikringskassan skulle dra
in bidragsförskottet. Med anledning därav begärde vårdnadshavaren att få besked
om vilken sjukpenninggrundande inkomst som gällde för den underhällsskyldige.
Försäkringskassan sade nej till framställningen och åberopade gällande
sekretesslagstiftning som skäl för beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är justitieministern beredd att medverka till en översyn
av sekretesslagen, så att inte sådana förhållanden som jag påtalat behöver
uppstå i fortsätt­ningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:49 av   Rune   Torwald  (c)   till  
socialministern  om   åtgärder   mot missbruk av sociala förmåner:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tyvärr förekommer det då och då
uppenbart missbruk av sociala förmåner av olika slag. Det år en viktig - men
också grannlaga - uppgift för berörda myndigheter att försöka hindra och beivra
sådant missbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under sommaren 1979 uppspårade ett lokalkontor för
försäkringskassan i Göteborg ett antal sjukskrivna, dår man fann ett visst
samband. Kassan krävde, att samtliga 16 berörda skulle lämna läkarintyg
utfärdat av speciell läkare redan frän första sjukpenningdagen. Vid uppföljning
under 1980 kunde man konstatera, att flertalet inte varit skjukskrivna alls
samt att två visat sig vara sjuka och blivit överförda till specialistvård.
Flertalet hade tidigare varit arbetslösa, men några hade vid
uppföljningstillfållet fått arbete. Enligt min mening tyder detta på att de
vidtagna åtgärderna varit motiverade och ändamålsenliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men genom två JO-beslut den 17 december 1980 har det nu
fastslagits, att den åtgärd som vidtagits av nyssnämnda lokalkontor av
försäkringskassan inte varit tillåten enligt nu gällande lag. Det synes genom
dessa utslag vara klarlagt, att försäkringskassa endast under pågående
sjukskrivningsperiod kan sätta intyg från speciell läkare som villkor för
fortsatt rätt till sjukpenning. Enligt erfarna bedömare bland läkare och
administratörer är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detta
mycket olyckligt. Om en person med hjälp av ett tiotal kikare lyckas&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hålla sig
undan  arbete under några år är rehabiliteringsmöjligheterna&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minimala.
Försäkrade, vilkas sjukdomsbild domineras av alkohol- eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 oktober 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;narkotikamissbruk, år ofta endast intresserade av att
skaffa sig läkarintyg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;____ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som ger
dem möjlighet att få sin sjukpenning, medan de oftast saknar     Meddelande om
motivation för adekvat behandling. Under hänvisning till vad som anförts vill    
frågor jag rikta följande fråga till socialministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övervägs inom regeringen några åtgärder för att förbättra
försäkringskas­sornas möjlighet att effektivisera behandling av alkohol- och
narkotikamiss­brukare och motverka missbruk av aktuella sociala förmåner?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § Kammaren åtskildes kl. 17.58.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BENGT TORNELL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5099</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198182__9.pdf</filnamn>
<filstorlek>5336048</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1981/82:9 Torsdagen den 15 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DF7476A0-186D-4669-9F15-CBB3D3427336</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>