2437576G509421981/8242protprotprotRiksdagens protokoll 1981/82:42ProtokollProtokoll"4201981-12-03 00:00:002024-06-25 16:19:312009-11-27 17:20:23Riksdagens protokoll 1981/82:42 Torsdagen den 3 decemberimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G50942/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G50942https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50942
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1981/82:42</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kl. 12.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingarna leddes till en början av förste vice
talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Upplästes följande inkomna skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad anhåller härmed att bli befriad från
uppdraget som ledamot i riksdagens krigsdelegation. Stockholm den 2 december
1981 Alf Wennerfors</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna avsägelse godkändes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Anmälan om kompletteringsval till riksdagens
krigsdelegation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlingspartiet har som ny ledamot i riksdagens
krigsdelegation efter Alf Wennerfors anmält Gösta Bohman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förste vice talmannen förklarade
vald - för återstoden av riksdagens innevarande valperiod - till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledamot i riksdagens krigsdelegation Gösta Bohman (m)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Justerades prolokollen för den 25
november.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S Förste vice talmannen meddelade
att Tore Nilsson anhållit om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot under
tiden den 12 februari-den 14 mars 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll denna ansökan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 42</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kompletteringsval till riksdagens krigsdelegation</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 42</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om landsarkivets lokaler i Vadstena</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förste vice talmannen anmälde
alt Swante Allgulander (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Tore Nilsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Svar på fråga 1981/82:122 om landsarkivets lokaler i
Vadstena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Marianne Karlsson har frågat mig vilka
åtgärder jag avser att vidta för att den planerade ny- och ombyggnaden av
landsarkivets lokaler i Vadstena skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1982/83 bl. a. föreslagit alt den planerade om- och tillbyggnaden av
Vadstena slott för landsarkivet skall påbörjas under nästa budgetår.
Byggnadsarbetena, som kan starta i augusti 1982, beräknas pågå ca två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är medveten om landsarkivels besvärliga
lokalsituation. Inom regeringen pågår f. n. diskussioner hur denna fråga skall
kunna lösas. Jag räknar med att återkomma till riksdagen i samband med att
budgetpropositionen föreläggs riksdagen den 11 januari 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 3 <span style='text-transform:uppercase'>M:ARIANNE </span>KARLSSON
(c);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag ber att få tacka för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsarkivet i Vadstena slott öppnades 1899 som en
tillfällig lösning - ett provisorium som hunnit bli 82 år gammalt. Lokalerna är
nu i ett sådant skick all de över huvud taget inte uppfyller arbelsmiljölagens
krav. Yrkesinspektionen har t. o. m. övervägt att låta stänga lokalerna.
Personalen har kämpat för nya arbetslokaler i åratal. Det kan tyckas märkligt
all människor skall tvingas jobba i så osunda lokaler år 1981. Ett trettiotal
personer arbetar på landsarkivet. Del är arkivarier, bokbindare och
kontorspersonal. De skall samsas om utrymmet med de ungefär 5 000 besökare som
kommer varje år sedan släkt- och hembygdsforskningen blev en folkrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsarkivet tar emot arkiv från statliga myndigheter i
Östergötland och Småland. Man förvarar även enskilda arkiv, gårds-, slotts-,
förenings- och företagsarkiv. Arkiven skall vårdas och hållas tillgängliga för
forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet att institutionen skall bevara och vårda insamlat
material kan inte anses vara tillgodosett i de nuvarande lokalerna. De är
utomordentligt brandfarliga, och risken för fuktskador är stor. Dessutom är
utrymmena klart otillräckliga, och det har inneburit att reservlokaler, som är
om möjligt ännu sämre, har fått las i bruk. I sammanhanget förtjänar påpekas
att det är oersättliga värden som äventyras. I Vadslena slott och i ännu mer
provisoriska lokaler förvaras dokument från medeltiden och senare perioder som
är oumbärliga för den historiska forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För nästan exakt tio år sedan, den 13 december 1971, skrev
dåvarande landshövdingen Per Eckerberg till chefen för
utbildningsdepartementet: "Efter att ha tagit del av ett omfattande
bakgrundsmaterial, varav professor Ahrnboms utredning angående landsarkiv i
Linköping, dalerad oktober 1970, utgör den senaste delen och efter att ha
genomfört studiebesök och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskussioner
i frågan vill länsstyrelsen bestämt framhålla, att professor Ahrnboms förslag
från år 1961 till permanenta lokaler för landsarkivet i Vadstena slott bör
genomföras och att det bör genomföras snarast."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är tio år sedan detta sades, och del var då tio år
sedan förslaget kom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det statsfinansiella läget är dystert kan inte
flera uppskov med byggstarten accepteras, och för snabba åtgärder talar också
den stora och växande arbetslösheten inom byggfacken i Östergötland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman och herr utbildningsminister Wikström! Jag är
faktiskt mycket glad över detta svar på frågan. Jag tolkar det så alt det är en
julklapp till Östergötlands folk och till Vadstena. Jag antar att det nu i
budgetpropositionen kommer att anvisas medel så att arbetena i landsarkivet i
Vadstena kan påbörjas under nästa år. Jag tolkar alltså svaret så, och jag
tackar än en gång för svaret.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 deceinber 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder för att säkerställa naturvärdena inom Häckebergaområdet
i Lunds kommun</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§ Svar på fråga 1981/82:120 om åtgärder för att
säkerställa naturvärdena inom Häckebergaområdet i Lunds kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 4 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Per Olof Håkansson har frågat vilka åtgärder
jag ämnar vidta för att säkerställa alt de naturvärden och förutsättningar för
friluftsliv som finns inom Häckebergaområdet i Malmöhus län bevaras i enlighet
med länsstyrelsens intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län har, i avvaktan på slutlig
prövning av frågan om bildande av nalurvårdsområde inom Häckebergaområdet,
meddelat tillfälligt förbud enligt 11 § naturvårdslagen mot bl. a. vissa
skogsvårdsålgär-der inom området. Förbudet gäller enligt beslutet längst t. o.
m. den 15 december 1983. Sedan markägaren överklagat länsstyrelsens beslut har
regeringen den 26 november 1981 avslagit besvären men begränsat det tillfälliga
förbudets varaktighet med ett år. Det ankommer nu närmast pä länsstyrelsen att
efter överläggningar med markägaren skyndsamt pröva frågan om lämpliga former
för ett permanent skydd av områdets naturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5 PER OLOF HÅKANSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Bakgrunden till det här ärendet har kortfattat
beskrivits i frågan som sådan, och den har också utvecklats något mer i det
svar som jordbruksministern har lämnat. Jag ber all få tacka för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan har av någon rubricerats som
"Häckebergaområdet i Lunds kommun". Jag vill starkt understryka att
detta inte är någon Lundafråga. Området har betecknats som riksobjekt för
naturvården, och i den fysiska riksplaneringen sägs det ha ett riksintresse för
friluftslivet. Riksdagen har också beslutat att del är ett av de 25 primära
rekreationsområdena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om beskattningen av förtnån att för privat bruk använda
företag tillhörig personbil</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jagskall inte belasta kammaren med att räkna upp skälen
till att skåningar och framför allt sydvästskåningar har särskild förkärlek för
detta område. Men jag vill gärna framhålla alt det mot denna bakgrund är givet
all många olika grupper och enskilda människor med myckel stort intresse har
följt ärendet under lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker, fru talman, att svaret är bra, även om det
inte är det bästa. Det innehåller inget egentligt svar på frågan, men jag vill
ändå säga att svaret är bra. Det går nämligen i rätt riktning, även om frågan
som sådan inte är slutligt löst. Besvären har avvisats, och man har fått en
viss respittid. Jag utgår från att-jag tycker mig kunna läsa det mellan raderna
i jordbruksministerns svar -de berörda skall se till att Häckebergaområdet får
en framtida användning i enlighet med vad man kan beskriva som statliga,
regionala och lokala myndigheters intentioner, bakom vilka står mycket breda
opinioner både lokalt och på andra håll i landet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 6 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Per Olof Håkansson tycker att detta inte var
det bästa svar han kunde få, men han säger sig ändå vara tillfredsställd med
det. Jag vill säga att det var det enda svar som kunde ges i nuläget. Det är
inte en uppgift för i första hand regeringen att fastställa skyddsområdets
storlek eller meddela bestämmelser i det avseendet. Del skall länsstyrelsen
göra. Därefter kan ett eventuellt överklagande bli en fråga som regeringen får
ta ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
noterar emellertid alt vi i sak är överens i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7
§ Svar på fråga 1981/82:124 om beskattningen av förmån att för privat bruk
använda företag tillhörig personbil</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>K)</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 7
Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Lennart Brunander har - med anledning av ett
visst fall -frågat mig om jag avser all vidta någon åtgärd för att förhindra
all företagare beskattas för privat bruk av bil i fall då företagets bil inte
utnyttjas privat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först vill jag framhålla alt jag inle kan diskutera
enskilda fall. I fråga om lagstiftningen på otnrådet vill jag dock nämna
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren 1976 infördes särskilda bestämmelser för
beskattning av fåmansföretag (prop. 1975/76:79, SkU 1975/76:28, rskr
1975/76:171, SFS 1976:85). En specialregel gällde värderingen av bilförmån för
företagsledare i fåmansföretag. I dessa fall skulle man nämligen utgå ifrån att
företagsledaren använt företagets bil för privat bruk och därvid kört minst 1
000 mil om året. Regeln kom alt tillämpas vid 1977 och 1978 års laxeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialregeln utsattes för stark kritik från
småföretagarhåll. Man vände sig särskilt mot all det i princip inte fanns någon
möjlighet att frångå regeln genom motbevisning. Bestämmelsen togs bl. a. av
delta skäl bort efter ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag
från regeringen under hösten 1977 (prop. 1977/78:19 och 40 bil. 3, SkU
1977/78:19, rskr 1977/78:111. SFS 1977:1172). I stället infördes en generell
värderingsbestämmelse enligt vilken man skulle utgå ifrån en presumerad minsta
körsträcka om 1 000 mil per år för privat bruk. Den skatlskyldige fick
möjlighet alt göra sannolikt att den privata körsträckan varit mindre. Den nya
regeln gäller inte bara företagsledare i fåmansföretag utan även anställda i
allmänhet. En annan sak är att man i fråga om fåmansföretagen ofta har
anledning alt ställa större krav på bevisningen för att presumlionen om privat
körsträcka skall brytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det ingen anledning att nu
ändra i dessa regler.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om aviserat förslag till riksdagen rörande kyrklig
lagstiftning, m. rn.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 8 LENNART BRUNANDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag lackar budgetministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill tolka svaret på del sättet, att det efter de
ändringar som gjordes 1977 finns möjligheter för en företagare eller en
anställd i ett företag som innebär att om man kan bevisa all man inte nyttjat
företagets bil privat, så skall man heller inle vid taxering påföras förmån av
bil. Sä långt tycker jag nog alt man kan vara nöjd med svaret, om min tolkning
är riktig. Som jag ser det vore det nämligen stötande om en företagare kunde
påföras en sådan förmån om han inte hade utnyttjal den. Därför hälsar jag med
tillfredsställelse att den här möjligheten finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill återigen tacka budgelministern för svarel. Jag
tror att det kan vara nyttigt alt detta blev klart belagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>8§
Svar på fråga 1981/82:125 om aviserat förslag till riksdagen rörande kyrklig
lagstiftning, m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
Kommunministern KARL BOO;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Hilding Johansson har frågat mig vad
regeringen tänker göra med frågorna om kyrkomötet och den kyrkliga
lagstiftningen sedan den i 8 kap. 15 § regeringsformen angivna
tiomånadersgränsen för anhängiggöran-de av ett grundlagsärende har passerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågorna om ett reformerat kyrkomöte och om den kyrkliga
lagstiftningen har behandlats av 1979 års kyrkomöleskommitlé. Beträffande den
kyrkliga lagstiftningen har kommittén föreslagit att riksdagen ensam skall
stifta lag på det kyrkliga området samt att kyrkomötet skall ges befogenhet att
besluta föreskrifter i vissa kyrkliga angelägenheter. Kommittén har i del
sammanhanget bl. a. föreslagit att föreskrifterna om kyrkolagstiflning i punkt
9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen upphävs utan alt ersättas av
andra grundlagsregler om normgivning pä det kyrkliga området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag har remissbehandlats. Kritik har därvid
riklats mot förslaget bl. a. med utgångspunkt i att det inte går att genomföra
utan att man</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om aviserat förslag till riksdagen rörande kyrklig
lagstiftning, m. rn.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inför nya
grundlagsregler om normgivning på det kyrkliga området. Åtskilliga
remissinstanser anser att förslaget om att upphäva kyrkomötets medbestämmande
vid kyrkolagstiftning innebär ett befästande av statskyrkosystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärendet har under hösten beretts inom regeringskansliet.
Ett kompletterande utredningsarbete har utförts. Inriktningen av arbetet har
varit att i enlighet med kommitténs förslag följa grundprincipen om att
riksdagen ensam skall stifta lag även på det kyrkliga området. Mot bakgrund av
remisskritiken har dock vissa omarbetningar gjorts av kommitténs lagförslag.
De två stora oppositionspartierna har hållits underrättade om arbetets
inriktning. Propositionen har emellertid inte kunnat läggas före tiomånadersgränsen.
Ärendet är föremål för fortsatta överväganden inom regeringskansliet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10 HILDING JOHANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får tacka kommunministern för svaret på min fråga. Den
framställdes när tiomånadersgränsen hade passerats. Jag visste då alt man i
regeringsförklaringen från i höstas lovat alt lägga fram en proposition om
kyrkomötet och den kyrkliga lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna tiomänadersgräns borde inte ha varit obekant för
regeringen. Några av dess ledamöter hörde till de ivrigaste lillskyndarna av
denna regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu kom inte något förslag, och det betyder att del
ordinarie tåget har gått. Men det finns ju möjligheter att sätta in ett
extratåg; regeringsformen öppnar möjligheter härtill. Om del får vi ingenting
vela av svaret. Där står: "Ärendet är föremål för fortsalla överväganden
inom regeringskansliet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då vill jag fråga kommunministern: Syftar han med dessa
överväganden all komma fiam till att man skall pröva möjligheterna alt sälta i
gång ett extratåg? Enligt min mening finns det tre förutsättningar för att man
skall lyckas med detta:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För det
första: Regeringen behöver arbeta sig fram till enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra; Man måste skilja den formella processen
från själva slåndpunktslagandel i sak. Man kan nå de fem sjättedelarna inom
konstitutionsutskottet för att utskottet skall ta upp frågan utan att utskottet
behöver vara enigt i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje: Detta förslag om grundlagsändring bör
åtföljas av förslag till lag om svenska kyrkan. En av de invändningar som rests
är att man inte vet hur en sådan lag skulle se ut. Men denna betyder väldigt
mycket för utformningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del vore ytterst beklagligt om denna fråga nu skulle bli
liggande fram till 1985/86. Det betyder alt man får en grundlagstiftning på
delta område i över tio år, som vilar på andra principer än grundlagen i
övrigt. Del innebär att den kyrkliga leformverksamheten stannar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har från kyrkomötets sida uttalat förhoppningar om alt
kyrkomötet skall reformeras och demokratiseras. Del stoppas. Man har uttryckt
ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>myckel
bestämt krav på att detta reformerade kyrkomöte skall kunna välja en
centralstyrelse. Del kommer inle att gä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 11 Kommunininistern KARL BOO;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill först erinra om att det var en rad
utredningar som skulle slutföra sitt arbete, därefter skulle beredningen ske av
ärendet, och sedan skulle förslag läggas fram i form av en proposition. Jag
skall inte redovisa tidsramarna på annat sätt än genom att säga all det har
varit utomordentligt knappt om tid. Hilding Johansson vet, såsom ordförande i
en av utredningarna, exakt hur lägel har varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterar sedan - som jag sade i svarel tidigare -
att beredningsarbetet pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet är jag också angelägen att understryka att
även om man givelvis skall arbeta för all få ett anhängiggörande av ärendet i
ulskottet genom kvalificerad majoritet, bör del ändå finnas samtal bakom som
ger förutsättningarna beträffande själva anhängiggörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser att när fortsatt beredning inom
regeringskansliet skett ta ytterligare kontakt med de övriga demokratiska
partierna i riksdagen för att få synpunkter och gärna hitta lösningar på de här
mycket komplicerade frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag, fru talman, erinra om - och det känner
också Hilding Johansson till väl, eftersom han är en av faddrarna till den nya
grundlagen -att om man bestämmer sig för undanlagsregeln gäller det att ge
utskott och kammare god lid för beredningen av ärendet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om aviserat förslag till riksdagen rörande kyrklig
lagstiftning, rn. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 12
HILDING JOHANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag är helt medveten om den tidsnöd vari
regeringen befinner sig - jag använder själv ett starkare ord än Karl Boo. Men
regeringen uttalade i sin regeringsförklaring att en proposition skulle läggas
fram. Jag föreställde mig då att innan man skrev något sådant hade man
förankrat det i regeringen, så att man inle fick uppleva att tiomånadersregeln
inle kunde följas därför att regeringen inte kunde arbeta sig fram till
enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom regeringens ledamöter är så medvetna om denna
regel förvånar det mig att man inte tidigare tagit sikte på att få fram
propositionen i mitten av november, ulan att man fortsatte att överväga frågan
efter tiomånadersgränsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig få fråga; När kommer kommunministern att ta
initiativ till de samtal som han talade om? Hur lång tid behöver man ha på sig
i regeringen för att nå fram till enighet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag gärna instämma i att konstitutionsutskottet
och riksdagen bör få god tid. Men jag tror ändå inte att det är nödvändigt med
tio månader före valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att man skall få god tid i
konstitutionsutskott och riksdag är emellertid att regeringen kan samla sig
till inbördes överläggningar inom en snar framtid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13 Kommunministern KARL BOO;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'
talman! Jag vill bara än en gäng erinra om att det viktigaste är all det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 december
1981</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ss god tid för beredningen av
ärendet - det sägs också i motiven till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>grundlagen i den här delen. Jag vill klart
understryka att det bör vara det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dm n\ serr fir</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huvudsakliga.
Vi har självfallet den formella regeln om avlämnande inom tio</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ins till riksdr sen</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>månader
före val, men det är beredningstiden som jag menar är det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rörande kyrklig ''"'''8'''</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insstiftnins
m m</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Därutöver är det viktigt alt
understryka att denna grundlagsändring som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alla
grundlagsändringar aren öppning för annan lag, och i det här fallet gäller del
lag om svenska kyrkan. Vid behandlingen i utskottet och riksdagen är det
viktigt att veta också vad som kommer i en lag som man ger förutsättningar för
- jag är medveten om det. Den aspekten finns också med i tankarna bakom den
kommande propositionen och i samtalen med partierna i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 14 HILDING JOHANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! På två punkter instämmer jag med kommunministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första skall man ha god tid till beredning i
riksdagen. Men det förutsätter att regeringen snart blir färdig med sin
beredning av det här ärendet. Del skulle vara intressant att få veta -
åtminstone på ett ungefär -när regeringen kan länkas bli färdig med beredningen
av ärendet. Jag ställer faktiskt frågan till Karl Boo: När tror Karl Boo alt
regeringen kan vara färdig med sin beredning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra bör man ha kännedom om lagstiftningen när
det gäller svenska kyrkan innan man tar ställning i grundlagsfrågan. Del var
förutsatt från början. Men nu, i den situation som har uppstått, är det väl
enklast att utarbeta en proposition som vi får se på och som kan framläggas
samtidigt med en eventuell grundlagsproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 15 Kommunministern KARL BOO;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Rent formellt är det ju så att lagstiftningen
när det gäller svenska kyrkan beror på den öppning som grundlagsförändringen
eventuellt ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill bara kort säga - jag förmodar alt det är det svar
som Hilding Johansson har räknat med all få - alt beredningsarbetet i båda
avseendena fortsätter inom regeringen och all man självfallel, när beredningen
är klar, skall bedöma om förslagel kan läggas fram för riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 16 HILDING JOHANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Får jag då uttala önskemålet alt denna
beredning går så snabbt alt man blir färdig före julhelgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 §
Föredrogs och hänvisades Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:143
till skatteutskottet 1981/82:144-146 till konstitutionsutskoltet 1981/82:147
fill jusfitieulskoftel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:148
såvitt avsåg ändring i tryckfrihetsförordningen till konstitutions-ulskottet
såvitt avsåg ändring i brottsbalken till justitieulskottet 1981/82:149 till
socialutskoftet 1981/82:150 till skatleutskollet 1981/82:151 fill
socialutskottet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jn vesteringsavdrag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Investeringsavdrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs skatteutskottets belänkande 1981/82:13 om
invesleringsavdrag (prop. 1981/82:30).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
ERIK WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Skatteutskottet sköt vid sin behandling av
regeringens ekonomiska paket på frågan om investeringsstimulanser med
diihörande motioner. Anledningen till uppskovet med frågan var vissa oklarheter
om effekterna i de fall då förelag som sysslade med finansiell leasing stod som
ägare till objekt, för vilka invesleringsstimulanser utgick. Utskottet har nu
löst denna fråga i enighet. Därför krävs också en anpassning av det gamla
systemet till de nya reglerna på delta område, därest riksdagen skulle besluta
alt bifalla reservationen och behålla de gamla reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har i sin partimotion yrkat avslag på
regeringens förslag när del gäller att lägga om investeringsstimulanserna, frän
ett skatteavdrag till ett avdrag med i princip samma värde vid erläggandet av
mervärdeskatt. Socialdemokraterna i utskottet har följt upp yrkandet i motionen
med en reservation. Detta yrkande är inte motiverat av att vi anser att
invesleringsstimulanser i alla former är överflödiga. Men vi anser alt
omläggningen kommer att späda på penningmängden i samhället på ett onödigt och
kanske t. o. m. skadligt sätt. Resultatet av regeringens och
utskottsmajoritetens förslag blir att under 1982 och delar av 1983 kommer
dubbla bidrag att betalas ut. Dels kommer de gamla bidragen genom skatteavdrag
att falla ut, dels kommer snabba pengar att omedelbart tillföras företagen vid
mervärdeskatteuppbörden i samband med att investeringen görs. I motion nr 46
uppskattas effekterna av denna nya snabba utbetalning till minst en och en halv
miljard kronor på helt år. Troligen är den siffran i underkant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan enligt vår mening inte vara rimligt att i ett läge
då vi kan vänta ett budgetunderskott på astronomiska belopp försämra detta
ytterligare. De som får tillgodoräkna sig likviditelstillskottet befinner sig inte
i något utsatt läge. Del är tvärtom så att företagen har mycket god tillgång på
pengar. Det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In vesteringsavdrag</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreligger
heller inga svårigheter på kreditmarknaden. Det finns knappast någon anledning
att tro att denna nya form av investeringsstimulanser kommer att öka
investeringarna i någon nämnvärd grad eller så pass mycket alt det uppväger de
nackdelar som den ökade statliga upplåningen måste innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har i princip ingenting emot alt
använda mervärdeskatten vid utmätandet av investeringsstimulanser, utan vår
reservation är betingad av del förhållandel alt regeringsförslaget innebär att
i princip två års stimulanser skall utbetalas under ett år. Man kan f. ö. säga
att på sikt är denna typ av investeringsbidrag diskutabel. Frågan är om del
blir några ökade investeringar som en följd av just den här typen av
stimulanser. De flesta företagen kanske skulle ha gjort investeringen ändå och
får nu alltså bara en skattesänkning. Om så är förhållandet - mycket talar för
det och i varje fall för all det i framliden blir sä - fyller knappast vare sig
det gamla avdraget eller ett nytt avdrag, byggt f>å mervärdeskattesystemet,
någon större funktion längre. Då alltså den här typen av
investeringsstimulanser knappast kommer att bli något permanent inslag, finns
det än mindre anledning att nu försämra statens likviditelssitualion till
förmån för företagens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till den till utskotlsbetänkandet
fogade reservationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 18
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skulle i mångt och mycket direkt kunna
ansluta mig till Erik Wärnbergs tveksamhet när det gäller investeringsavdragens
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har ju föreslagit nya regler för
investeringsavdrag för inventarier. Enligt propositionen skall avdrag direkt
göras från mervärde-skatleredovisningen. Det skulle ge snabbt resultat för den
som investerar-det är tanken. De investeringsbidrag som skapades förra hösten
har tydligen inte haft någon effekt på investeringarna, vilket vi från vpk i
och för sig redan antog när den frågan var uppe till behandling förra hösten.
Vi efterlyste då, och vi gör det nu, en värdering av de effekter som kan länkas
komma av ett sådant här förslag, som ju innebär en direkt gåva till den som
investerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har läst igenom det pressmeddelande som regeringen gav
ut i september, kallat Ekonomisk offensiv, och jag har läst igenom propositionen
ulan att finna någonting som stöder tanken på ett sådant här investeringsavdrags
betydelse - dvs. inget utöver allmänna antaganden om att det kanske har en
positiv effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet säger för sin del att man nu försöker förnya
systemet för investeringsavdrag, därför att det kan ha vissa psykologiskt
positiva verkningar. Man motiverar sitt ställningslagande på detta sätt, därför
att man i texten strax före har sagt - precis som Erik Wärnberg nyss sade här -
all man inte tror att långvariga permanenta stimulanssystem har någon effekt
utan lätt betraktas som en permanent skatteförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
utskottets sida erkänner man alltså egentligen att vpk-kritiken i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motionen
liksom den vi framförde förra året, när det nuvarande systemet genomfördes, var
riktig. Vi säger all avdragens effektivitet kan ifrågasättas och hävdar alt
dessa investeringsavdrag i princip är att betrakta som ett medel att öka
bolagsvinster och aktieutdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kommer naturligtvis att kosta pengar för staten,
säger man i betänkandet. Men del får del göra, säger man också, därför att del
är nödvändigt med en likviditetsförbättring på företagen. Detta påstående
stämmer dåligt med de uppgifter om förelagens likviditet som finns till hands.
Vi hävdar att de svenska storföretagen har betydande likviditetsöverskoti som
inte används för produktiva investeringar. För ett år sedan fanns beräkningar
som visade att likviditelsöverskoltet skulle vara ca 45 miljarder kronor. Med
tanke på all investeringsviljan nu är så låg har förmodligen
likvidiletsöverskotlet ökat sedan dess. Till detta skall läggas att verkstadsindustrin
går ganska bra och har rejäla vinster, något som borde ge möjlighet till
investeringar om man fann det lönt alt investera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag säga aft hela detta resonemang om att
del finns pengar ute i förelagen styrks av Arbetsgivareföreningen själv, som nu
inför den stora fonddebatten går ut med uppgifter om att det inte alls fattas
pengar i företagen. Delta säger man med hänvisning till de socialdemokratiska
fonderna, som skall förse näringslivet med riskvilligt kapital. Man säger att
del inle fattas några pengar, företagen har pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur mycket av det här som är ren taklik från SAF vet inte
jag, men det stämmer i varje fall med andra uppgifter som man har fått fram om
all det är en mycket god likviditet ute i del svenska näringslivet. Del saknas
alltså inle pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faktum kvarstår; investeringsavdraget har ingen större
effekt ulan är att betrakta som en skattelättnad eller gåva. Då måste man fråga
sig; Hur har regeringen råd med detta? Det skall ju sparas och dras in på de
flesta håll, åtminstone när del gäller dem som har det knapert tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi inom vpk har i vår motion bedömt kostnaden, och vi sade
aft detta kommer att kosta minst 500 miljoner. Vi var ganska försiktiga, och vi
gjorde också en reservation därför att vi hade svårt att räkna fram siffran.
Socialdemokraterna har nu sagt att det rör sig om 1 eller 1,5 miljard, kanske
mer, beroende på alt man får dubbla effekter under övergångstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Budgeten har ett stort underskott. Svångremspoliiiken
fullföljs. Men avdrag i den här storleksordningen skall skapas, även om ingen
kan säga om de har någon betydelse för investeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ge ål dem som har - det är regeringens politik. Den
politiken sväljer alltså majoriteten i skatteulskollel med argument om all del
kanske skulle ha en psykologisk betydelse. Jag tycker att det är mycket dåliga
argument.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall till vpk-motion nr 58 i de delar som är aktuella.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In vesteringsa v drag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
WILHELM GUSTAFSSON (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det förslag om investeringsavdrag som vi nu
debatterar är ett av inslagen i regeringens ekonomiska politik. Det har fått en
något försenad behandling i skatteutskollel eftersom vi, som Erik Wärnberg
sade, fann all 2 Riksdagens protokoll 1981/82:42-45</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslaget behövde viss justering
när del gällde investeringsavdragets utnytt-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>jande i samband med s. k. finansiell leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 december
1981</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet är enigt om alt
investeringsstimulanser är nödvändiga, även om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>______ ______
vi inser att det finns en viss risk med upprepade investeringsstimulanser, i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt;text-indent:-90.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Investerinssavdras synnerhet om de
är av samma slag. Man kan nämligen komma att betrakta stimulanserna som ett
permanent kostnadsreducerande inslag, och då får man inte den pluseffekt på
investeringarna som eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller utformningen av invesleringsavdraget för
inventarier - det förslag som nu framlagts - skiljer sig utskottsmajoritel och
-minoritet åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i utskollsmajoriteten tycker del är bra att
invesleringsavdraget konstrueras på ett nytt sätt, som ett 10-procenligi avdrag
i samband med redovisningen av mervärdeskatt. Vi tycker det är bra att stödet
därigenom kommer all riklas mera direkt till den konkurrensulsalla delen av
näringslivet. Bl. a. faller banker, försäkringsbolag etc. utanför tillämpningsområdet.
Det är också positivt all stimulansen omgående kommer näringslivet till hända
- detta även om förelaget inte skulle nå ett vinstresullal i sin verksamhet som
medför beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanlaget har man, tycker vi, anledning all räkna med
att den nya formen skall locka fram flera nya investeringar än den gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna yrkar i sin reservation avslag på
förslaget och vill i stället fortsätta med det nuvarande systemet. Man anger
två skäl. Det ena är den dubbla belastning på statsbudgeten som uppkommer genom
alt nuvarande system belastar budgeten i efterskott, medan den nya ordningen
medför anspråk på statsmedel omgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets majoritet menar alt denna temporära
merbelastning på statskassan inte är något allvarligt hinder för att pröva den
mervärdeskatle-anknutna modellen. Del är bara en bokföringsmässig förskjutning
i tiden av utbetalningarna. Och denna modell bör i övrigt ge så mycket bättre
effekt alt det är väl värt att pröva den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna tycker också all den
likviditetsförbättring för företagen som förslaget onekligen medför inte är
angelägen i dagsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det fallet har skatteutskottets majoritet liksom
finansutskottet motsatt åsikt. Jag yrkar därför avslag på reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänsterpartiet kommunisterna har i sin motion 58
föreslagit att invesle-ringsavdragen skall avskaffas. Man vill göra rent hus
med alltihop. Enligt vpk tjänar investeringsavdragen bara till alt säkerställa
bolagens vinster och aktieägarnas uldelningsinkomsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där har ett enigt skalleutskott en helt annan uppfattning.
Vi menar att de här avdragen kan stimulera till ökad aktivitet i näringslivet
och därmed också förbättra sysselsättningen. Därför avstyrker vi vpk-motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! Jag ber att få yrka
bifall till utskottets hemställan och avslag på den socialdemokratiska reservationen
och på vpk-motionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk); Fru talman! När den typ av
investeringsavdrag, som nu gäller fram till årsskiftet, förra året
introducerades efterlyste vi en värdering eller beräkning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av vad de
skulle kunna ha för effekt. Del fanns ingen sådan då, och vad jäg kan förstå
finns ingen nu heller. Om det finns någon sådanberäkning, så var vänlig och
presentera den, så vi får höra vad den innehåller!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt jag har kunnat finna har man ingenstans kunnat
visäatt förra årets<br>
beslut om investeringsavdrag skulle ha haft någon som helst effekt'. Den enda<br>
statistik jag har hittat är faktiskt SAF:s. I en prognos för hösten 1981 visas
att<br>
investeringarna har gått ned med ytterligare 4 % 'undef det år söm detta<br>
investeringsavdrag funnits. Det har alltså skett en minskning av investering<br>
arna, trots alt man förmodligen tänkt sig att man med avdraget skulle få till<br>
stånd en ökning.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, ;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad man däremot vet är att investeringarna utomlands ökar
kraftigt. Med riksbankens tillstånd har man t. o. m. i oktober i år fört ut 4,9
miljarder kronor ur landet för att investera. Det aren ökning med 72 % mot
förra året. Dessa ganska generösa gåvor har alltså ingen som helst effekt på
investeringarna, i varje fall inte som man kan mäta:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad, tror ni i utskottet, behövs för att ändra på dessa
förhållanden? Hur mycket gåvor, bidrag och avdrag kommer det förslag om i vår,
om del visar sig att denna negativa tendens ökar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den enkla sanningen är väl ändå den att ni är fångar i ert
eget nät av bidrag, gåvor och subvenfioner till en kapitalism och en
företagsamhet som inte hat något intresse av att investera i vårt land. Vore
del inle dags alt omvärdera hela denna politik, i stället för att åstadkomma
sådana här lappverk? Det är ju en ny politik som behövs. Är det inle dags all
inse del?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här nya systemet har ingen som helst betydelse. Del är
en gåva som är helt onödig i ett ansträngt budgetläge.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In vesteringsa v drag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 21 ERIK WÄRNBERG (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! Jag är litet förvånad
över att Wilhelm Gustafsson så lätt avfärdar frågan om
likviditetsförändringarna för företagen och särrihällef och säger att del här
egentligen bara är en bokföringsfråga. Om jag inte har fel är regeringens
vanligaste taktik när den skall lägga fram besparingsförslag all den säger: Vi
skjuter den här utgiften ett eller annat år framåt i tiden, så sparar vi
pengarna i den just nu ansträngda budgetsituationen. Här hade man kunnat skjuta
utgiften framför sig ett helt år ulan all del, enligt min uppfattning, på något
sätt hade inverkat på syftet med utgiften. Man hade alltså kunnat förbättra
statens upplåningssitualion med minst 1,5 miljarder kronor, och del anser jag
hade varit av stort värde i den nuvarande situationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 22
WILHELM GUSTAFSSON (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi nonchalerar inte den inverkan som utgiften
har på statsbudgeten, Erik Wärnberg, men vi anser å andra sidan att vi framför
allt inle har råd alt avslå från att söka efter alla möjligheter att stimiilera
investeringarna. Vi tror att delta nya grepp med så att säga kontant
utbetalning i samband med investeringarna skall locka till en hel del nya
investeringar, och då får vi alla glädje av det. Del är bakgrunden till
förslagel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De som investerar har nog i
allmänhet inte någon överlikviditet. Detta gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdaeen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' sy""''!' " företagen,
som kanske får störst glädje av det nya</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 december
1981 systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
Del är väl riktigt, Hans Petersson i Hallstahammar, att det inte går att i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investerinssavdras PS'"' mäta hur mycket det
innevarande årets investeringsavdrag har givit -</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vi har
allmänt sett haft en utomordentligt låg investeringstakt det här året.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men vi vet
inte heller hur myckel som hade investerats om vi inte hade haft</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>några
stimulanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 23 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Del var just en värdering av vad
avdragsreglerna har haft för effekt som vi efterlyste förra året. Ni har inte
försökt göra någon sådan värdering i år heller, och jag förstår att det är
svårt. Vi kan emellertid se alt investeringarna har minskat med 4 % i år - i
varje fall är det en mycket stark prognos från SAF. Däremot har de svenska
företagens investeringar ökat utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Wilhelm Gustafsson säger att han tror all de föreslagna
avdragsreglerna skall ha en god effekt. Det trodde ni förra året också, men del
finns ingenting som säger att det gamla förslaget hade någon effekt. Är del nya
förslagel så mycket bättre att det skall bh någon revolutionerande förändring
av investeringsviljan? Jag tror inte det. Vad vi däremot vet är alt de
föreslagna investeringsavdragen belastar en ansträngd budget oerhört hårt i ett
läge då vi enligt regeringen själv behöver minska utgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 24 WILHELM GUSTAFSSON (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är riktigt, Hans Petersson i
Hallstahammar, att investeringarna har minskal med 4 %, men vi vet inle hur
mycket de skulle ha minskal om vi inte hade haft några stimulanser. Hans
Petersson kan fråga näringslivets representanter vad de anser om nödvändigheten
av sådana här stimulanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. I (fortsatta investeringsstimulanser för inventarier)
Utskottets hemställan bifölls med 290 röster mot 15 för yrkande 8 i motion 58
av Lars Werner m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (mervärdeskalteanknutna invesleringsavdrag)
Utskottels hemställan bifölls med 154 röster mot 151 för reservationen av Erik
Wärnberg m. fl. i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3-7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Vissa handikappfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs socialutskottets
betänkande 1981/82:13 om vissa handikappfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 EIVOR MARKLUND (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! I socialutskotlets här aktuella betänkande
behandlas två vpk-förslag, dels förslaget all regeringen i nära samarbete med
handikapporganisationerna borde upprätta ett konkret ålgärdsprogram för det
internationella handikappåret med mottot full delaktighet i fråga om jämlikhet,
dels förslagel att man borde inrätta ett permanent organ för
flerhandikappsfrågor. Enligt utskottets redovisning kan man när det gäller den
senare punkten vänta ett förslag från regeringen inom en inte alltför avlägsen
framlid. Vi noterar detta med tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den första punkten kan jag emellertid inte
vara lika nöjd. Utskottet har uppenbarligen missuppfattat vårt förslag och
därigenom kommit all mer eller mindre sabotera det. Förslaget gäller ett konkret
ålgärdsprogram för handikappåret. Det är litet sent att då lägga fram ett
betänkande för riksdagen i december månad under handikappåret. Utskottet har
också blandat ihop motionsförslaget med ett arbete om ett nationellt
handlingsprogram på handikappområdet för 1980-lalet, som den nationella
beredningsgruppen för handikappåret, trots ett visst borgerligt motstånd, har
tagit på sig uppgiften alt lägga fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi i dag ser tillbaka på handikappåret kan vi, även om
det är litet tidigt att göra någon slutgiltig summering, konstalera alt delta
år inte har blivit del genombrottsår för handikappfrågorna som man kunde ha
haft anledning all hoppas på för ett år sedan. Det är ingen större skillnad på
alt vara handikappad i Sverige i dag och för ett år sedan med tanke på
deltagande i samhällslivet. Det har inte heller fattats några politiska beslut,
som tyder på att det kommer all bli några avgörande förbättringar i framtiden.
Däremot har regeringens politik inneburit att handikappgrupperna drabbats av
betydande ekonomiska försämringar och även försämringar på andra områden, t.
ex. beträffande färdtjänsten. Med andra ord har det visat sig alt det krav på
ett konkret åtgärdsprogram för handikappåret som vi ställde i januari var
synnerligen befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är nu inte längre meningsfullt all yrka
bifall till vpk-motionen om delta åtgärdsprogram, eftersom det inte ens
återstår en månad av handikappåret. Jag har alltså inget yrkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa handikappfrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
GÖRAN KARLSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Motionärerna har, som fru Marklund påpekade,
motionerat om ett program för flerhandikappade. Utskottet har redovisat att
omsorgskommitténs förslag om en flerhandikappsberedning f. n. håller på att
beredas inom regeringskansliet. Därför är det inte möjligt att nu fatta något
beslut. Utskottet har alltså inte varit berett att tillstyrka motionen. Fru
Marklund hade inle heller något alt invända mot behandlingen. I detta</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sammanhang
har utskottet uttalat att de kunskaper som, styrelsen för vårdartjänst har på
området bör väl tas till vara för framliden. Jag tycker alt det är värt alt ta
in. detta i utskotts- och riksdagsbeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande motionen om alt det borde läggas upp ett
handikapprogram tillsammans med handikapporganisationerna kan jag medge att det
är väl sent alt behandla den frågan nu. Men riksdagen har ju tidigare beslutat
uppskjuta behandlingen av motionen till hösten, och följaktligen kunde man inle
göra någonfing ål saken nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tröst för motionärerna, och även för andra som är
intresserade av handikappfrågor, är ju att den beredningsgrupp som tillsatts
för handikappåret 1981 sammanställt ett diskussionsunderlag, som gått ut på
remiss till ett .hundratal instanser. På grundval av de remissvar som, kommer
in skall regeringen utforma ett handlingsprogram för resten av 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad. Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs socialutskottets
belänkande 1981/82:14 om lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 27 ANITA. BRÅKENHIELM (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! De motionsyrkanden som behandlas i
socialutskottets belänkande nr 14 kan efter innehållet uppdelas i tre grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rnolion nr 538 av Allan Åkerlind och Tore Nilsson liksom
i motion nr 376 av Mårten Werner och Gunnar Oskarson yrkande 1 begärs, på
formellt något olika sätt, föi;ändringar i nu gällande abortlagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande motionsyrkanden har upprepade gånger prövats,
senast våren 1981, och därvid avslagits av riksdagen. I direktiven till 1980
års aborlkom-millé har också slagils fast alt utredningsarbetet skall bedrivas
med utgångspunkt i bibehållande av principen om kvinnans beslutanderätt och de
nu gällande tidsfristerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet finner nu> inte anledning att frångå de
tidigare ställningstagandena på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övriga krav som inryms i yrkandet i motion 376 om
förutsättningslös utredning om orsakerna till de höga aborttalen och värdering
av positiva och negativa effekter av nu gällande abortlag ryms enligt
utskottels uppfattning däremot inom aborlkommilténs direktiv, och någon
riksdagens åtgärd i denna del är därför inle erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. I motion nr 722 av Mårten Werner m. fl. liksorn i
treparlimotionen med Siri Häggmark som första namn framställs önskemål om
abortrådgivningens innehåll och inriktning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollet finner här alt en av aborlkommilténs viktigaste
uppgifter är all utvärdera aborlrädgivningen och att framlägga konkreta förslag
om dess framtida utformning. Jag kan också i min egenskap av kommitténs
ordförande intyga att aborlkommittén lägger ned ett stort arbete just på detta
område. Utskottet anser därför att inte heller de nämnda motionsyrkandena nu
påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av belänkande nr 14 ägnas de problem som tas
upp i motion nr 376 av Mårten Werner och Gunnar Oskarson, yrkande 2, samt i
motion 930 av Siri Häggmark, motion 937 av Catarina Rönnung m. fl. och motion
1638 av Sven Johansson. Dessa motionsyrkanden gäller den oföddes rättsliga
status i olika sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet gör här ett mycket viktigt principiellt
konstaterande. Man finner att det i den allmänna debatten gjorts gällande alt
ett lagfäst skydd för foster inle skulle kunna genomföras utan en ändring av
grundprincipen i abortlagen om kvinnans beslutanderätt. Enligt utskottets
mening kan emellertid del rikliga i sådana tankegångar ifrågasättas från
principiella synpunkter. Abortlagen reglerar endast förfarandet då en kvinna
vill avbryta sitt havandeskap, och samhället har här, i den avvägning som sker
mellan kvinnans och foslrels intressen, givit kvinnan rätt att ensam bestämma
fram till aderlonde havandeskapsveckan. Därefter ställer samhället vissa
villkor, och vad gäller livsdugliga foster stadgas ett rättsligt skydd mot
avbrytande av havandeskapet så till vida att del endast får ske om kvinnans liv
eller hälsa är i allvarlig fara. Del kan påpekas att inte heller den äldre
lagstiftningen på området synes ha innefattat något mera allmängiltigt ställningstagande
till frågan om rättsligt skydd för det väntade barnet i olika sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är kanske förklarligt. Del är först genom senare års
vetenskapliga och tekniska framsteg och den ökade medvetenheten om olika risker
i vår omgivning som frågan om foslrels självständiga rätt har fått aktualitet
på flera olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De områden som berörs i de olika motionerna är avvägningen
mellan kvinnans och del väntade barnets intressen i en situation då den
blivande modern missbrukar alkohol eller narkotika på ett sådant sätt att del
väntade barnets hälsa är i fara, del är de risker ett ofött barn kan utsättas
för i en farlig arbetsmiljö liksom de teoretiskt tänkbara konflikter som kan
uppslå till följd av framsteg inom fosterdiagnostik och de än så länge
teoretiska men snart också praktiska möjligheterna då del gäller all redan
under fosterlivet behandla olika sjukdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en av motionerna berörs också de olösta rättsliga
problemen kring givarinseminationen, och vi har nyligen genom massmedia gjorts
uppmärksammade på nya problemområden, såsom möjligheterna till förvaring av
djupfrysta embryon för senare inplantation eller del förfarande som förekommit
i andra länder, att kvinnor så alt säga lånar ut sin kropp för alt föda barn
avsedda för andra föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motionerna har varit föremål för en omsorgsfull och bred
remissbehandling, och huvudparten av remissinstanserna har ansett alt någon
form av karlläggning eller utredning av problemområdena är angelägen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Problemet är - vilket framgår av
utskottets noggranna och utförliga betänkande - myckel mångfasetterat och på de
skilda problemområdena av mycket olika karaktär. I de flesta sammanhang kan man
utgå från att kvinnans och foslrels intressen sammanfaller, och någon
konfliktsituation dem emellan behöver inte uppstå. Den mest påtagliga
konfliktsituationen är när kvinnan på grund av psykisk störning eller
hemfallenhet ål gravt missbruk inle förmår inse alt hennes beteende skadar del
väntade barnets hälsa eller när hon inle förmår rätta sin livsföring efter den
insikt hon har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande problemen i arbetsmiljön behöver en sådan
konfliktsituation inte förutsättas. Där finner ulskottet i stället att den
största insatsen måste göras på forskningens område, eftersom kunskapen om på
vilket sätt och i vilken grad miljögifter påverkar ofödda barn är mycket ofullständig.
Ett viktigt problem som gör del svårt att lösa arbelsmiljöfrågorna enbart inom
ramen för sjuk- eller föräldraförsäkring är att en riskabel arbetsmiljö
uppenbarligen har sina dejetära effekter redan så tidigt i havandeskapet att
delta ännu ej kan fastställas. Målet måste här vara att göra arbetsmiljön
ofarlig för alla. Visserligen har arbetarskyddsslyrelsen vid remissbehandlingen
uttalat att arbelsmiljölagen enligt styrelsens mening inrymmer tillräckliga
möjligheter för all vid behov ingripa mot farliga arbetsmiljöer även med
avseende på risker för foster, men utskottet har ändå påpekat alt det bör
övervägas om detta kan ges klarare uttryck i arbetsmiljölagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande fosterdiagnostiken och möjligheterna att
behandla medfödda sjukdomstillstånd redan under fosterlivet är vi endast i
början av en troligen mycket snabb vetenskaplig och praktisk utveckling.
Förhållandena på detta område utreds f. n. inom socialstyrelsen. Enligt uppgift
övervägs även inom justitiedepartementet en utredning om de rättsliga problemen
kring givarinseminationen. Socialberedningen har också gjort överväganden
kring missbruksproblem hos gravida kvinnor och avlämnat ett betänkande som
ulskollet förutsätter kommer att remissbehandlas. Med anledning av yrkande som
jag själv framställt i motion nr 1981/82:25 har också socialutskottet i sitt i
dag justerade betänkande om den nya lagen om tvångsvård av missbrukare
inarbetat motivullalanden beträffande vård av gravida kvinnor med
missbruksproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis: Det pågår alltså redan en del arbeten
på flera områden, men framför allt de juridiska aspekterna är hittills
otillfredsställande belysta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet menar alt i de fall som berörts i motionerna,
och även i andra situationer, kan del finnas behov av regler som ger det
väntade barnet en särskilt skyddad ställning och förhindrar att kvinnan fattar
för fostret skadliga beslut eller på andra sätt åsidosätter dess intressen.
Visserligen måste det här röra sig om undantagsfall. I allmänhet är
förhållandena sådana att foslrels intressen väl kan tillvaratas av kvinnan.
Enligt utskottet bör det dock göras en kartläggning av i vilka situationer det
kan behövas regler för ofödda samt av de problem som kan vara förknippade med
en lagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna<br>
vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 376, yrkande 2,<br>
930, 937 och 1 638, yrkandena 1 och 4.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar härmed, fru talman, bifall till socialutskottets
hemställan i dess betänkande nr 14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 28 SVEN JOHANSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag hade inte tänkt säga många ord. Det var
två talare som skulle behandla den här frågan före mig men som av någon
anledning inle fanns, med här i kammaren när debatten började.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men låt mig säga att den fråga vi nu behandlar är en stor
och viktig fråga. Den får inle dö, och den kan inte dö, därför att del är en
livsfråga, en primär fråga, som berör hela vårt samhälle i högsta grad. Den har
med respekten för livet all göra. Och respekten för livet börjar vid livets
början och följer sedan människan till livets slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
man möter den generation som inle har varit med om att stifta någon abortlag,
så är del intressant all konstatera alt den generationen haren annan inställning
till de här lingen. Det är uppmuntrande all möta unga människor som har en
varmare och mänskligare syn på de ofödda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I min motion om ofödda barns rättsskydd har jag skrivit:
"Ett sådant rättsskydd fanns med i 1938 års abortlag men föll av någon
anledning bort -säkert utan lagstiftarens mening - vid formuleringen av den nya
abortlagen, som trädde i kraft år 1975."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vi kan aktualisera den här frågan om foslrels
rättsskydd, sett från många synpunkter, beror på alt man fortsätter att forska
på detta område. I motionen skriver jag vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Den genetiska forskningen har i dag gjort stora rön
och därmed gett oss kunskaper, som vi inle hade ens för fem år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dem som banal vägen för denna forskning och dess
resultat finns tre immunologer, som föregående år (1980) fick dela nobelpriset
i fysiologi och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medicin,--- .
Genom deras och andras forskning vet vi nu att del tillblivna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnet i
moderlivet inte längre är en del av moderns kropp, utan modern och barnet har
helt egna och särskilda strukturer var för sig, varvid moderns uppgift är att
svara för vad barnet behöver av näringstillförsel m. m."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har utskottet tillstyrkt punkterna 1 och 4 i min
motion. Även om jag inle är nöjd med utskottets skrivning, är det ändå ett
litet steg i rätt riktning. Jag vill bara understryka all jag när jag skrev
punkterna 1 och 4 i motionen inle bara menade arbetsmiljön och skador som kan
förorsakas barnet genom drogmissbruk, utan jag lade här också in det ofödda
foslrels rätt ur abortsynpunkt. Nu skall man utreda detta, och vi väntar på
utvärderingen av abortlagen. Jag hoppas all vi i denna svåra fråga skall kunna
gå fram i positiv riktning, för jag anser alt frågan inle är löst på ett
tillfredsställande sätt så som vi nu har det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 29
TORE NILSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Utskottets talesman sade några ord i slutet av
sitt anförande som kom mig att tänka att det måste vara en besynnerlig värld
som vi lever i. Hon ;talade om regler för ofödda. Redan rubriken till
socialutskottets betänkande 14-lagstiftning till skydd för ofödda, m. m. - är
skakande. Man måste i Sverige är 1981 skydda det ofödda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken går tillbaka till barbariet före kristendomens
seger i vårt land. Då kunde de nyfödda sättas ut. Men med den kristna tron kom
budet "Du skall icke dräpa". ,, .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med Bibeln kom en lagstiftning som bekände:
"Kristusärfrämsti vår lag." Och del ledde fram till fridslagarna och
den allmänt erkända principen att en är herre över liv och död.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allan Åkerlind och jag har i en motion hemställt om en
utredning om en ny abortlagstiftning "som lar hänsyn till barnets rätt
till liv".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet överensstämmer egentligen med yrkande 2, alt frågan
om foslrels rättsliga ställning och skydd skall utredas, i motion 376 av Mårten
Werner och Gunnar Oskarson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till delta har en rad remissinstanser varit positiva,
bland dem Svenska läkaresällskapet. Svenska barnläkarföreningen. Svenska
ekumeniska nämnden och Sveriges medicinsk-juridiska förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska ekumeniska nämnden menar att frågan om fostrets
rättsliga status inte kan utredas utan att "abortlagen förutsättningslöst
prövas". Och utskottet skriver "att det frän etiska utgångspunkter
kan le sig otillfredsställande att hänsynen till oföddas intressen skall
skifta från område till område".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i detta. Motionerna borde därför ha
bifallils. Jag yrkar också bifall till Mårten Werners reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig därtill foga några ord.. Personligen anser jag att
allt talar för en ny lagstiftning snarast möjligt om de oföddas rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulan
utredning är det klart för en majoritet av vårt folk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att budet
"Du skall icke dräpa" gäller oinskränkt,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
fostret är en individ och icke en tumör eller en kräftsvulst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att regeln all kvinnan bestämmer över sin egen kropp
därför icke kan tillämpas i fråga om abort,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att kvinnan genom abort utsätts för stora risker och alt
men i någon form alltid följer, förr eller senare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all abortlagen är diskriminerande för kvinnan, som utsätts
för påfrestningar, medan mannen/fadern i många fall helt skyddas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att samhällets kostnader för aborterna är stora och alt
övrig sjukvård delvis blir lidande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att antalet födslar i Sverige är oroväckande lågt -
prognosen för år 1981 är skrämmande,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
aborterna indirekt ger arbetslöshet för lärare och många andra,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
aborterna medför förluster för vårt land i alla avseenden samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt
Sverige har råd att erbjuda alla barn hem och kärlek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
anför att abortkommittén enligt direktiven skall följa "principen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
kvinnans beslutanderätt". Det är farliga direktiv. Del är förödande för
rätt och rättfärdighet och enligt kristen etik orimligt. Del är dessutom i de
flesta fall inte sant att kvinnan fritt bestämmer. Hon är oftast offer för ett
system, ett sekulariserat mönster. Själv vill hon föda sitt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag känner en liten flicka som heter Ulla-Karin och som
går första året i skolan i år. Hon lever, hon finns till och det är ett under.
När modern kom till mödravårdsmottagningen eller läkarstationen - vad det nu
var- sade man till henne;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Ni är
gravid, men vi tar givetvis bort fostret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Det
har jag inle begärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-Jo, men det skall vi göra, för ni har ju så många barn
förut och ni är mer än 40 år gammal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Men
jag vill föda milt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- Tänk
över saken. Inte kan ni mena att ni vill ha ett barn till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men modern och fadern stod fast vid att de ville ha
barnet. De sade: Del är vårt barn, och vi skall ta emot del som en gåva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hon är nu solstrålen i hemmet när de vuxna barnen har
försvunnit, och hon är solstrålen för många andra. Jag kan aldrig se Ulla-Karin
utan att tänka på det förunderliga alt vi i vårt land har haft råd alt ta bort
så många flickor och pojkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 MÅRTEN WERNER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Sedan vi fick den nya abortlagen 1975 har de
ofödda inle haft något rättsligt skydd. Därför tycker jag att det är oriktigt
av utskottet att nedvärdera den gamla lagstiftningen, som var en
förbudslagsliflning. I och med del slog man alltså vakt om del ofödda livet,
hade respekt för del, ville värna del. Därför är det fel när utskottet skriver;
"Inle heller den äldre lagstiftningen på området synes ha innefattat något
mera allmängiltigt ställningstagande till frågan om rättsligt skydd för det
väntade barnet." Jo, del var precis vad den gjorde - del fanns just
"något allmängiltigt". I den gamla lagen låg principen all allt liv
skall skyddas och att även fostret är ett mänskligt liv som skall kunna få
detta skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya abortlagen var ett steg tillbaka vad gäller
respekten för det ofödda livet. Och det är något som vi nu försöker komma till
rätta med, i någon mån korrigera. Jag vill säga att utskottet har gjort en del
och kommit en bil på väg, men på tok för litet. I vår motion om rättsskydd för
fostret avser vi hela perioden av foslrels liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu vill man alltså ge rättsskydd åt några hundratal
ofödda, och del är gott och väl. Del är förfärligt att del skall vara så i vårt
välfärdssamhälle, att 400 barn föds alkoholskadade från begynnelsen. Man vill
komma till rätta med detta, men man lämnar den stora gruppen - tiotusentals
individer - åt sig själv. Man menar att del är kvinnornas ensak att avgöra
huruvida de skall leva eller ej - trots att man vet att den huvudprincip som
knäsattes 1974 byggde på falsk grund. Alla är övertygade om att det man då sade
var fel, dvs. att fostret är en del av kvinnans kropp. Så är del ju rakt inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi är
alltså nu i den situationen alt samhället kan gå in för att skydda ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>foster som
utsätts för skada av en missbrukande kvinna. Men om kvinnan i del läget i
stället väljer att avliva fostret, säger samhället ingenting - det är kvinnans
ensak. Det strider enligt min mening inle bara mot etiken utan också mot
logiken. Är man emot att skada foster, så måste man också vara emot att avliva
foster. Någon logik måste del vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom Tore Nilsson vill jag anföra att utskottet är
vacklande när det gäller etiken. Utskottet skriver att det "från etiska
utgångspunkter kan te sig otillfredsställande att hänsynen till oföddas
intressen skall skifta från område till område". Nu vet jag att många
menar att talet om eliska synpunkter är fromleri. Andra vill vara realister och
menar att kristna människor har sina idéer om liv och död och evighet. Men jag
vill säga alt även om man inle är krislen, så måste man kosta på sig att vara
konsekvent och ge rättsskydd åt alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns, fru talman, en växande opinion i
ungdomsvärlden. Där finns en ömsint grupp, som vänder sig mot allt våld i
samhället och som har framtiden för sig. Och de är inte heller få, som är djupt
bedrövade efter sin abort. De vänder sig inte till politiker och kuratorer,
utan de vänder sig till präster och pastorer. Jag hoppas att Anita Bråkenhielm,
som inte är främmande för prästens verkstad, tar hänsyn också till detta när
hon, som direktiven antyder, utvärderar abortlagens positiva och negativa
konsekvenser. Jag hoppas att hennes samvete bjuder henne all notera även de
negativa effekter som till äventyrs kan emanera från abortlagens s. k.
huvudprincip, alt kvinnan ensam skall besluta. Men då gäller det också att man
inte sneglar på den politiska fördelen, utan tar risken att i livets tjänst
göra sig politiskt omöjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi motionärer har stöd från en rad tunga remissinstanser.
Jag måste säga att det är underligt att ulskottet kan gå förbi dessa. Där möter
vi ju ändå våra främsta företrädare för medicinen och juridiken. De gör ingen
boskillnad mellan foster som skadas på grund av moderns missbruk och andra
foster, som får lämnas åt abort. Också ärkebiskopen ansluter sig genom Svenska
ekumeniska nämnden till dem som i likhet med motionärerna yrkar att en
utredning av fostrets rättsskydd skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller abortrådgivningen låter jag mig nöja
med vad ulskollet skriver och hoppas alt abortkommittén gör en ordentlig
undersökning. Vad jag ville komma åt var alt man skulle kolla inte bara den
rådgivning som sker, ulan också den som inte sker. Lagen är nämligen så
formulerad att en flicka kan anföra - och del förekommer också - alt hon inle
skall la råd därför att kvinnan själv skall avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, fru talman, ber jag alt få yrka bifall till min
reservation beträffande där ifrågavarande moment.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta anförande instämde Gunnar Oskarson (m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 31 ANITA BRÅKENHIELM (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Kutym är i kammaren att de som yrkar något
annat än ulskollet talar före utskottels talesman. Så var också planerat i
detta ärende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om de som
nu gjort sådana yrkanden varit på plats i kammaren när debatten började, hade
de haft tillfälle all höra mitt anförande. Tore Nilsson hörde de sista
meningarna, och han har rätt i sitt påpekande alt "regler för ofödda"
är en felaktig formulering. Jag påstår att den var en lapsus linguae. Vad jag
avsett var "regler till skydd för ofödda", vilket torde framgå av
sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under nuvarande omständigheter vill jag inte upprepa mitt
anförande utan hänvisar de ledamöter som inle varit i kammaren till
protokollet. Jag vill bara till Mårten Werner säga att jag knappast upplever
det som riktigt alt i denna talarstol ifrågasätta andra ledamöters
livsåskådning och samveten. Att jag anser mig kunna förena ett samvete med
utskottets ställningstagande kanske beror på att jag har en lång erfarenhet av
det vardagliga arbetet på del svåra område som aborlverksamheten är.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning till skydd för ofödda, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 TORE NILSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag vill gärna ha sagt alt det inte var bara
de sista orden av fru Bråkenhielms anförande jag hörde. Jag trodde att del var
votering på det förra ärendet och gick upp för alt hämta mina papper. På vägen
ned uppfattade jag att den här debatten hade börjat. Det allra mesta har jag
alltså lyssnat till, och jag gjorde heller inte några direkta invändningar mot
del som sades. Jag har i stället vänt mig mot del som står i utskottets
betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill bara upprepa att hur man
än vänder på den här saken, så är det en helt otillfredsställande situation vi
har. Jag vill också säga all om man reser ute bland människor så upptäcker man
att det har svängt om totalt ute i landet. Detta gäller inte minst de unga. Jag
möter oupphörligen unga människor som dels har märket på sig som talar om skydd
för ofödda, dels talar till mig - och även skriver. De anklagar ibland också
mig. Det har nämligen förekommit uppgifter i pressen att även de kristna
riksdagsmännen skulle ha röstat för den här lagen, och jag har fåll vara med
och ta smäleken fördel också, vilket inle berör mig så hårt. Jagvill än en gång
understryka att vi befinner oss i en besynnerlig situation när vi måste ha
regler för oföddas rätt. Del borde vara självklart att den människa som är på
väg att födas har rätt att födas och skall ha allt skydd. Det är ingen
diskussion om den saken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 33
MÅRTEN WERNER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag lovar Anita Bråkenhielm att jag skall
studera hennes anförande. Jag beklagar min lapsus här. Del är mänskligt att
fela, men det ursäktar mig inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jag får kommentera det sista Anita Bråkenhielm sade så
misstänkliggjorde jag inte på något sätt andras krisllighel. Det var snarare
tvärtom, när jag sade all Anita Bråkenhielm var väl förtrogen med prästens
verkstad. Del var ett positivt omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag framhöll i mitt anförande var just detta all man
inle behöver vara kristen men att man måste kosta på sig att vara konsekvent.
Del viker jag inle en tum ifrån. Om man kostade på sig konsekvens här skulle vi
komma till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samma
resultat. Men majoriteten i denna kammare kommer förmodligen att stanna för alt
följa fostret en bit pä väg men lämnar de 35 000 i öknen. Det är inte
konsekvent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mot 22 för
reservationen av Mårten Werner. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga moment</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Vissa arbetsmiljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs socialutskottets betänkande 1981/82:15 om:vissa
arbelsmiljöfrågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talrnan! "Del var del jävligaste, det hadejag
ingen aaning om" - del blev ett bevingat uttryck efter Hasse Alfredsons
satir i revyn Dubbelgökarna. Jag använder del bevingade uttrycket därför all
1970-lalel var dubbelgökarnas decennium i miljöfrågorna. Gamla sanningar blev
som nya, och tidigare välkända arbetsmiljörisker återupptäcktes - under hårt
motstånd från kapitalägarna och ofta även från myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett skakande dokument över de mänskliga lidanden som
nonchalerandet, bagatelliseringen och lögnerna om asbestens risker resulterade
i finns samlat i Mary Anderssons bok Asbestarbelarna berättar. Den bör läsas av
alla expertdyrkande, tvehågsna byråkratsjälar, som ett varningsskrik för långbänkspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk krävde förbud mot asbesthanleringen 1972. Sä småningom
har också hanteringen begränsats kraftigt. Många andra av vpk;s krav har
genomförts efter några år, när opinionen blivit tillräckligt kraftig, men
aldrig därför att argumenten varit sanna i sig. Socialutskottet och
riksdagsmajorileten -oavsett vilka partier som suttit med i regeringen - har
ständigt de första gångerna kraven förts fram funnit att vi lever i den bästa
av världar. Ingenting behöver ändras och alltid pågår någon utredning som
förmodligen kommer att beakta "de av motionärerna väckta frågorna".
På samma sätt förhåller det sig i år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.
Arbetsmiljön är ju en integrerad del av produktionsförhållandena och kan inte
frikopplas från arbetets betingelser i stort. Del är emellertid typiskt för ett
kapitalistiskt system - som det i Sverige - att man försöker särskilja vissa
hanterliga frågor från de övergripande frågor som bestämmer förhållandena inom
arbetslivet. I sista hand bestäms arbetets betingelser av ägandet och makten
över produktionskrafterna. Arbetsmiljön kan aldrig bli bra så länge</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>privatkapitalister och aktieägare har makten över de
arbetandes villkor och miljö. Försvararna av det kapitalistiska systemet har
allt intresse av att begränsa arbelsmiljöfrågorna, och det är därför följdriktigt
att arbetsmiljölagen begränsas till den fysiska arbetsmiljön och vissa s. k.
psyko-sociala frågor. Varje utvidgning här har framkallat hårt motstånd från
Svenska arbetsgivareföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kampen för ändrade maktförhållanden mellan kapitalägare och
det arbetande folket kommer inle att avgöras i riksdagen. Men erfarenheten
visar all begränsade och viktiga förbättringar av arbetsmiljön kan uppnås genom
ett samspel mellan program och krav som dels förs fram i riksdagen, dels finns
i det fackliga arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men den samhällsutveckling som vi har i dag med en
kapitalism i kris gör all motståndet mot arbetsmiljöförbätlringar ökar;
Särskilt de senaste åren har del kärval till sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall vi se hela 1970-lalel som en enhet, kan vi
konstalera alt resurserna har ökat, men de har långt ifrån den
storleksordningen alt arbetsmiljön är tillfredsställande och under kontroll i
mänsklig mening. Och del är därför, alla områden inom arbetsmiljön sammantagna,
oroande att de ekonomiska faktorerna slår igenom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom kan man inte komma ifrån bedömningen all
arbetsmiljön under den senare delen av 1970-talel och nu i början av 1980-lalet
totalt har försämrats. Det gäller arbetsmiljön i vid mening - fler slås alltså
ut från arbetslivet, och kraven på de kvarvarande i arbetslivet hårdnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att det är utifrån dessa utgångspunkter som vi
måste bedöma åtgärderna. Då framstår socialutskottets syn på arbetsmiljön som
katastrofal. Del är ett lugnt och tryggt förlitande på att marknadskrafterna
skall fixa del hela. I socialutskottet är man lika oförstående för 1980-laléls
faror som man var i början på 1970-talet för då redan kända faror och risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett uttryck för detta ser jag svarel på motion 721 av
Sten Svensson och Bengt Wittbom. De betonar i en sals i sin motion all lönsamheten
och effektiviteten i näringslivet måste ligga på en acceptabel nivå. Man kan
naturligtvis fråga sig vad en acceptabel nivå är. Vi vet vad kapitalägarnas
acceptabla nivå innebär; en maximering av profiten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad svarar då utskottet med anledning av motionen? Jo, man
säger följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Såvitt utskottet kan finna står de åsikter som
motionärerna framför i fråga om arbelsmiljöpolitikens inriktning i allt
väsentligt i överensstämmelse med det synsätt som präglar det nuvarande arbetet
på arbetsmiljöområdet." Som svar på en moderat motion säger utskottet
klart och entydigt att arbetsmiljökraven skall ses utifrån de ekonomiska
perspektiv som finns ute i näringslivet i dag och att de då naturligtvis kommer
i kollision med de mänskliga aspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motion 1475 kräver vi från vpk att fackföreningarna och
yrkesinspektionen skall få information från företagen när det gäller
forskningsändamål. Det kan vara fråga om produkter av olika slag. Vi gör det
med tanke på att den svenska arbelsmiljöforskningen har gjort betydande
framsteg. Arbetar-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skyddsfonden
bedriver forskning i dag. Det har en positiv betydelse, men det räcker inte.
Fackföreningarna måste bedriva egen forskning. Ibland måste också
yrkesinspektionen få la del av viss information. Det är viktigt att
fackföreningarna själva får prioritera forskningsområden och aktivt verka för
all samla upp den erfarenhet som vunnits av medlemmarna och låta den leda till
forskningsresultat. Fackföreningarna måste medverka i utbildningen och i
informationen. Därför är det viktigt att sekretessbestämmelserna ändras, så att
även fackföreningarna kan ta del av en högkvalificerad forsknings resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är oroande men naturligtvis inle överraskande all
svartlistning av forskare har förekommit. Det är SAF som har svartlistat vissa
forskare. Det är naturligtvis obehagligt för arbetsgivarna all vissa fakta
kommer fram, och då blir det forskare som har en så all säga nollposilion som
kommer att etableras i de redan befintliga forskningsorganen. Därför är del
oerhört viktigt all de dala som finns i förelagen kommer framför allt
fackföreningarna till del. Del har LO och TCO krävt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet säger naturligtvis alt man även här har en
utredning på gång som skall beakta våra krav. Men det är en utredning som inle
har till uppgift alt lägga fram förslag om att sekretessen skall hävas.
Utredningen skall bara bedöma det hela. Såvitt jag förslår bemöter utredningen
inte alls det principiella i vårt molionskrav. Vi begär nämligen att förslag
skall läggas fram om att sekretessen skall upphöra. Det finns alltså redan kännedom
om förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig fråga i arbelsmiljödebalten är hygieniska
gränsvärden och hur de fastställs. Vi har krävt alt man skall ha en minst
liofaldig säkerhetsmarginal när man fastställer gränsvärden. Många års krav på
dokumentation när del gäller hygieniska gränsvärden har nu till viss del börjat
tillgodoses. Man har arbetat fram det vetenskapliga underlaget. Därav framgår
naturligtvis inte hur man bedömer vilka koncentrationer man skall tillåla och
på vilken nivå man skall sälta gränsvärdena. Man tycks inle heller bedöma
skadeeffekterna av att gränsvärdena sätts på en viss nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med gränsvärdena har fördröjts, och orsakerna till
att det förhalats är framför allt alt Svenska arbetsgivareföreningen har
bedrivit ett myckel intensivt arbete för att stoppa gränsvärden som varit
olämpliga för industrin. Man har fastställt gränsvärden efter långvariga
förhandlingar och därmed fått värden som, vad jag kan förstå, måste vara
felaktiga och alltför snålt tilltagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutskottet har tidigare hoppals att
arbetarskyddsslyrelsen skulle inse viklen av en sådan dokumentation som vi har
krävt. Utskottet säger nu alt det i dag finns en dokumentation, men utskottet
uttalar sig inte om huruvida del skall vara en liofaldig säkerhetsmarginal
eller inte. Del är tydligen en politisk fråga - om man skall ha några
gränsvärden och hur de skall sällas. I fråga om livsmedel finns regler som
säger alt del skall vara minst en liofaldig säkerhetsmarginal. Del är det vår
motion handlar om, all minst en liofaldig säkerhetsmarginal skall tillämpas vid
fastställande av hygieniska gränsvärden. Utskottet berör inte den frågan ulan
talar bara om att man nu har del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vetenskapliga
underlaget. Men det är inle tillräckligt för att tillgodose vårt Nr 42<br>
motionskrav på en liofaldig säkerhetsmarginal.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller frågan om varför det går så långsamt att få fram anvisningar <span
style='text-transform:uppercase'>t </span>december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>från
arbetarskyddsstyrelsen säger utskottet att arbetarskyddsslyrelsen nume- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ra har
tillgäng till viss datateknik och att det här arbetet i fortsättningen inte
y/cc/j arbetsmil-kommer att la så lång tid. Man måste nog ändå slå fast att
långsamheten vad iöfråsor gäller arbelarskyddsslyrelsens utarbetande av
anvisningar inte bara kan skyllas på arbetssituationen eller på juridiska
knäckfrågor. Det måste också belysas i sitt sammanhang att partsförhandlingar
sker i arbetarskyddsslyrelsen, vilket försenar anvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i motion 1475 krävt att juridiskt bindande
gränsvärden införs för buller och sätts till högst 75 decibel (A). Vi föreslår
vidare alt föreskrifter skall finnas för belysning och icke-joniserande
strålning. Vi har tagit upp detta, att de fysikaliska riskerna under 1970-talet
till viss del har undervärderats. De finns där - de är dokumenterade och kan
åtgärdas. Man kan säga att bullerbekämpning är dyrt. Alltså: det är en politisk
fråga var man lägger sig någonstans, inle någonting som man bara kan överlämna
till arbetarskyddsslyrelsen. Jag tror att det i myckel är en fråga om en
politisk bedömning, vad man vill ha för nivå på de anvisningar som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet säger alt del har inhämtat att
arbetarskyddsstyrelsen arbetar med en kungörelse. Vad den har för nivå och
inriktning överlämnar politikerna till delta ämbetsverk, i vars styrelse ingår
representanter för parterna. Man säger alt man skall börja med föreskrifter om
belysning. Detsamma gäller för icke-joniserande strålning. Nu gör naturligtvis
socialutskottet, som skall bereda vad politikerna skall tycka och var de skall
slå, som vanligt-man stoppar alltså huvudet i busken. Man avgör ärendena ulan
alt se på vilka frågor som är allvarliga. Om man hade haft någon fundering över
eller tanke på vilka frågor som är vikliga att åtgärda och om man gjort en
bedömning, då hade man väl skrivit någon liten rad om det. Man brukar ju kunna
göra bedömningar. Men det gör man inte i detta fall. Här kan vi se
ramlagstiftningens vansinne, att berörda ansvariga politiker smiter undan med
hänvisning till myndigheter. Jag tycker detta är ett talande exempel på hur
socialutskottet är efter år faller undan i denna fråga och avhänder sig
möjligheten alt göra bedömningar som är helt avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I arbelsskadestatistiken kan vi nu också se att det dödas
omkring 200 personer per år vid olycksfall i arbetet. Dessutom avlider 150
personer i färdolyckor på väg till och från arbetet. 1 700 invalidiseras i den
meningen att de tillerkänns invaliditelsersättning från riksförsäkringsverket.
Del totala antalet registrerade skador är omkring 120 000 per år. Siffrorna har
varit tämligen konstanta under 1970-lalet. Men det faktiska antalet inträffade
olyckor är ju mycket större. Underregislreringen gäller inle minst de lindriga
skadorna. Trots dessa höga olycksfallssiffror, vare sig de är de officiella
eller de verkliga, förekommer ingen större aktivitet för att bekämpa orsakerna.
Det finns ett klart samband mellan ackordsarbete och naturligtvis
ackords-liknande arbete och allvarliga olyckor. Antalet olyckor har ju minskat
på de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1981/82:42-45</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ställen
där man har tagit bort ackorden och prestationsmätningarna. Men detta tas inle
ad notam. Man lar inga konsekvenser av delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har föreslagit i motion 1475 alt den lokala
fackföreningen skall få vetorätt angående löneformer vid arbete som är förenat
med olycksrisker och att bestämmelser härom skall införas i arbelsmiljölagen.
Vad säger utskottet om detta? Jo, man säger all den här principen står i klar
motsats till arbetsmiljölagens grundläggande principer om samverkan. Efter vad
jag kan förstå måste ett effektivt skyddsarbete stå i direkt motsättning till
lagen, därför att det inle görs någonting i dag. I så fall borde väl utskottet
ha anmält vad som skall göras, när vi har den här höga olycksfallsstalisliken,
som inte förändras. Men det gör man inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i samma motion ställt krav på - del har vi gjort
också tidigare - att den lokala fackföreningen skall vara den som beslutar när
ett arbete, som skyddsombudet har avbrutit därför alt det anses vara farligt,
skall återupptas. I dag är det yrkesinspektionen som beslutar. Del är ett
gammalt och principiellt viktigt krav att stärka fackföreningen så att den på
ett bra och riktigt sätt kan företräda arbetarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan del av vpk-motionen tar upp hur yrkesinspektionen
och arbetarskyddsslyrelsen fungerar. Vi från vpk anser att dessa myndigheter
kan vara till nytta för arbetarna, men naturligtvis är del den fackliga
aktiviteten som är avgörande. Men eftersom arbetsmiljölagen är grundad på
klassamverkan kommer yrkesinspektionen all sträva efter samförslåndslös-ningar.
Därför kommer yrkesinspektionen också all i många fall vara en papperstiger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser - del har också LO och TCO krävt - att
yrkesinspektionen borde ha ett myckel starkare inslag av fackliga
representanter. Vi har krävt alt de skall ha en klar majoritet både i
arbetarskyddsslyrelsen och i yrkesinspektionsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollet säger att också del strider emot
arbetsmiljölagens intentioner -yrkesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen
skall inte vara några parisorgan. Men samtidigt framhåller man vikten av att
myndigheternas avgöranden omfattas med förtroende av dem som berörs, dvs.
parterna. Det finns alltså redan där en motsättning, eftersom det sker en
förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det egentligen handlar om är att man försöker få
arbetarna alt inta en samförståndsattityd, medan Svenska arbetsgivareföreningen
med sina enorma resurser bedriver en partsinriklad agitation och stoppar allt
vettigt och rikligt som föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddsombudens utbildning har förbättrats oerhört under
1970-talel. Fackföreningarna har till stor del stått för den utbildningen. Men
del borde naturligtvis föreligga krav på vidareutbildning. Vi har visat på att
man vid högskolorna skulle kunna anordna kurser för alt vidareutbilda skyddsombud,
så att de kan mäta sig med sina motståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad säger då utskottet? "I den mån det skulle visa
sig föreligga behov av ytterligare utbildning av kvalificerade skyddsombud -
ev. på högskolenivå -förutsätter utskottet att erforderliga initiativ las av
berörda myndigheter."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi trodde att utskottet också var
positivt till en vidareutbildning av skyddsombud. Tog riksdagen ett initiativ
och reserverade t. ex. 4 miljoner för detta ändamål, skulle kurserna omedelbart
fyllas, för det finns ett stort behov av sådan vidareutbildning - del vet vi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bara en fundering kring arbetsmiljölagen. När
den kom fill framförde vpk sin kritik i 31 satser. Vi kritiserade den för att
den inle gav fackföreningarna några avgörande, konkreta maktbefogenheter. Vi
kritiserade den för alt den inle log upp de avgörande arbetsmiljöproblemen med
arbetstakt, jäkt och stress, utslagning och utsortering. Vi kritiserade den för
att den var en ramlag. Men vi röstades ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När tidningen Arbetsmiljö nr 15, 1980, gjorde en förfrågan
visade del sig alt det bara var Verkstadsföreningens representant som var nöjd
med lagen. Men ansvaret för att lagen blivit så dålig och impotent som
resultatet av enkäten visar måste, som vi har påpekat i motionen, till stor del
läggas på arbetarskyddsslyrelsen. Den och dess ledning har misslyckats med att
fylla ramlagen med ett innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har alltså kritiserat principen om en ramlagstiftning
och anser som sagt att den flyttar besluten från politikerna till ett
ämbetsverk. Men jag och vpk tycker alt det nu är dags för riksdagens politiker
att ta sitt politiska ansvar för arbetsmiljön och analysera lagens uteblivna
effekter, om man avsett all med lagen åstadkomma avgörande förbättringar av
arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till
vpk-motionerna 1475 och 942. Den senare kommer John Andersson senare att
beröra.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog talmannen ledningen av
kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 35
GABRIEL ROMANUS (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Åtskilliga av de yrkanden som har framförts i
motioner om arbetsmiljöfrågor har debatterats här tidigare, vilket också
framgick av Lars-Ove Flagbergs anförande. Diskussionen förs mot bakgrund av all
vänsterpartiet kommunisterna har en helt annan grundsyn på arbetsmiljö-arbetet
än övriga partier. Detta framgår också av att det utskottsbetänkande som
Lars-Ove Hagberg kritiserar så våldsamt är enhälligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgick av vad Lars-Ove Hagberg sade anser vpk alt
bara genom ett förstatligande av näringslivet kan arbetsmiljökraven
tillgodoses. Så länge det finns kvar enskilt ägda företag går del inte att lösa
dessa frågor. Det an,ser alltså inte övriga parfier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men Lars-Ove Hagberg gör ett tankefel när han säger att
socialutskottet, därför att del inte delar vpk:s uppfattning, förlitar sig på
att arbetsmarknadskrafterna skall lösa arbetsmiljöfrågorna. Del enda
alternativet till att förstatliga näringslivet är inte att förlita sig på
marknadskrafterna. Inom ramen för den biandekonomi som vi har kan statsmakterna
ställa krav på en god arbetsmiljö samt ge myndigheterna och de fackliga
organisationerna resurser för all hävda dessa krav. Vi har en
arbetarskyddsstyrelse, vi har yrkesinspektionen, vi har arbelsmiljölagen och vi
har skyddsombud på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsplatserna. Allt detta är ingrepp i marknadsekonomin
som vi har gjort för alt hävda kraven på en god arbetsmiljö. Det är alltså helt
fel när Lars-Ove Hagberg försöker framställa det sä att å ena sidan har vi
vpk;s alternativ att förstatliga näringslivet, all avskaffa enskilt ägande och
å andra sidan har vi socialutskottet som förlitar sig på marknadskrafterna. Så
ligger del inte till. Det är inte de enda två alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men har man den utgångspunkten är det begripligt, att
vänsterpartiet kommunisterna i upphöjt förakt bara viftar undan allt som görs i
dagens syslem-viftar undan arbetarskyddsslyrelsen, yrkesinspektionen, arbetsmiljölagen
och alla utredningar-och säger som Lars-Ove Hagberg att ingenting görs på
arbetsmiljöområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den verklighetsbilden lär det emellertid inte vara många
som känner igen. Om man har något tidsperspektiv vet man att en hel del har
gjorts. De utredningar som Lars-Ove Hagberg är så hånfull mot har lagt fram
förslag som har lell till förbättringar av arbetsmiljön. Och det är pä den
vägen som vi andra vill fortsätta. Man kan naturligtvis ha inställningen: gärna
fakta men först ett rejält beslut. Vi andra tycker att del är bra om
utredningar får lägga fram fakta, och sedan kan vi la ställning till vilka
ytterligare åtgärder som behöver vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vpk:s uppfattning bygger arbetsmiljölagen på
samarbete. Del som man kallar klassamverkan är uppenbarligen något förgripligt,
och därför vill man ändra på del och sätta in t. ex. en kvalificerad
arbetstagarmajoritet i arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Den fråga
som jag då ställer mig är naturligtvis; Varför vill vpk att det i dessa organ
över huvud laget skall finnas några andra än fackliga representanter? Om man
vill avskaffa kapitalägarna inom näringslivet skall de väl inte få vara med
alls i detta sammanhang? Del verkar som om man inte har tänkt riktigt klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta av vpk:s yrkanden har som sagt varit uppe till
behandling tidigare. Jag hänvisar till vad utskottet har sagt, vilket Lars-Ove
Flagberg i stor utsträckning också har refererat. Vi har en annan syn inte bara
på de grundläggande principerna utan också på arbetsfördelningen mellan riksdagen
och arbetarskyddsslyrelsen. Vi anser alt del är mera meningsfullt att
arbetarskyddsslyrelsen fastställer gränsvärden, bullernormer och annat än att
riksdagen gör det. Vi har ju ändå möjlighet att ta upp frågorna i efterhand, om
arbetarskyddsstyrelsen inte sköter sig. Men när arbetarskyddsstyrelsen precis
skall la ställning till exempelvis en lista på gränsvärden, då är del inle
särskilt meningsfullt att riksdagen talar om vilka beslut arbetarskyddsstyrelsen
skall komma till. Vi har förtroende för att arbetarskyddsslyrelsen kan göra en
riklig bedömning i sådana här frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I arbetarskyddsstyrelsen finns företrädare såväl för de
fackliga organisationerna som för politiska partier, och i den mån man inte
blir överens finns det alllid möjlighet för både regeringen och riksdagen alt
ta upp saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För att inle i onödan upprepa debatter som vi
har haft många gånger tidigare och med tanke på den väldigt stora skillnad i de
grundläggande frågorna som vader meWan vänsterpartiet kommunisterna och övriga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>partier ber jag med hänvisning till det jag nu har sagt
och till utskottets Nr 42<br>
belänkande att få yrka bifall till vad socialutskottet har hemställt i sitt
Torsdagen den<br>
enhälliga betänkande.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 december 1981</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 36
LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik:</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa arbetsmil-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag rekommenderar Gabriel Romanus att studera
Arbets- iöfråsor miljötidningen nr 15 för år 1980. Där framgår del all han
har hamnat på samma linje som Verkstadsföreningen. Den kritik som jag har fört
fram överensstämmer med den som kommer från dem som har erfarenhet av
arbetsmiljön och av att ha jobbat med lagen i två och ett halvt år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag rätta till ett av de många misstag som
Gabriel Romanus gör sig skyldig till, nämligen att vi som ett huvudmoment i
behandlingen av arbetsmiljöfrågorna skulle vilja förstatliga näringslivet. Vad
det gäller är inle förstatligande utan att produktionen ligger under samhällets
kontroll. Del kan ske i olika former - staten har ingen avgörande roll i
sammanhanget. Del viktiga är ju att de som arbetar har ett avgörande inflytande
över den miljö som de befinner sig i, vilket de inte har i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gabriel Romanus befinner sig alltså inom marknadsekonomins
ram, och jag anser att den inle räcker. Marknadsekonomin står i klar
motsättning till en människovänlig arbetsmiljö, vilket visar sig.
Socialutskottet har ju svarat pä Sten Svenssons och Bengt Wiltboms motion, där
de kräver acceptabel lönsamhet och effektivitet i företagen, vilket stär i
motsats till ackordsarbete, prestationsnormer och allt möjligt annat som skapar
arbelsmiljöproblem. Den ram som Gabriel Romanus håller sig inom räcker alltså
inte för att ge en bra arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddsombudens roll är till stor del kringskuren. Men som
vi säger i vår motion har de fackliga organisationer som varit aktiva kommit
myckel längre än lagen. Vi förlitar oss mycket mer på den aktivitet som finns
ute i fackföreningarna än på lagstiftningen här. Men som jag också har sagt,
kommer program som förs fram i riksdagen och den fackliga aktiviteten ute på
fältet till sist att bli bestämmande för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag viftade alltså inte undan lagen. Vi har velat
förbättra den på flera punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den kvaliflcerade majoriteten i arbetarskyddsslyrelsen
vill jag bara peka på att LO och TCO också har fört fram krav på ökat
inflytande i arbetarskyddsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka andra skall vi ha med? Ja, experter av olika slag,
kanske myndighetsföreträdare. Om kapitalägarna skall vara kvar i arbetarskyddsstyrelsen
tycker jag är en underordnad fråga. Det viktiga är ju all de arbetande har
möjlighet att verkligen bestämma över sina egna förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsfördelningen mellan riksdag och myndigheter har
snedvridits genom ramlagstiftningen, det vidhåller jag. Det är en felaktig
fördelning, eftersom socialutskottet inle gör de påpekanden som det borde göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller gränsvärdena flyr Gabriel Romanus återigen
undan. Jag har inte sagt alt arbetarskyddsstyrelsen avgör i ett specifikt läge,
men kan inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialutskottet
fråga med vilka marginaler man sätter gränsvärdena? Kan utskottet inte peka på
att vi vill ha liofaldig säkerhetsmarginal? Nej, det gör inte Gabriel Romanus.
Han förlitar sig på den ram som marknadsekonomin ger, och då ställer man
tydligen inle sådana krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 GABRIEL ROMANUS (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars-Ove Hagbergs senaste inlägg bekräftar
ändå att vi har helt olika grundsyn när det gäller arbelsmiljöarbelet och det
ekonomiska systemet, vilket är föga förvånande. Nu sade Lars-Ove Hagberg att
det inle alls är fråga om att förstatliga utan bara om att avskaffa det
enskilda näringslivet. O.K., jag tycker del är litet oklart vad vpk egentligen
syftar till. Låt mig ändå konstatera, som Lars-Ove Hagberg också gjorde, alt
vpk anser att del inte går all skapa en god arbetsmiljö inom ramen för del
ekonomiska system som vi nu har och som kan kallas marknadsekonomiskt eller
blandekonomiskl. Detta är den grundläggande skillnaden. Jag ville bara påpeka
all del faktum all man utgår ifrån marknadsekonomin inle betyder all man
överlåter arbetet för en bra arbetsmiljö ål marknadskrafternas fria spel. I vårt
ekonomiska syslem accepterar vi ingripanden. Därför har vi
arbetarskyddsslyrelse, yrkesinspektion och arbelsmiljölag. Här gäller del just
ingripanden i marknadssystemet för all man skall kunna säkerställa en god
arbetsmiljö. För de flesta är det bekant all resurserna för tillsynen på detta
område har ökat mycket kraftigt under den senaste tioårsperioden. Även de
lagliga möjligheterna att stoppa arbete m. m. har förbättrats under den
perioden. Det är alltså inle fråga om marknadskrafternas fria spel - detta är
en helt felaktig bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller fastställandet av gränsvärden vidhåller jag
att del är ganska meningslöst för riksdagen alt ingripa nu, eftersom man vid
myndigheten slår i begrepp att besluta om en ny gränsvärdeslista. Är vi inle
nöjda med värdena, har vi ju möjlighet att la upp saken senare. Den rimliga
arbetsfördelningen är att, mot bakgrund av den allmänna lagstiftningen, låta
arbetarskyddsslyrelsen fastställa gränsvärdena. Det är den ordning som vi med
stor majoritet har beslutat och som, såvitt jag kan bedöma, också är
tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen menade Lars-Ove Hagberg all jag borde vara
bekymrad med tanke på det sällskap som jag har hamnat i. Som jag tidigare sade
är sällskapet ett enhälligt socialutskott, och del duger gott åt mig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 38
LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi skall börja med att konstatera att vi har
olika grundsyn, men del är kanske inle del som del hela handlar om. Det gäller
frågan om på vilket sätt vi skall kunna få en människovärdig arbetsmiljö. Då
bör man se till vilka medel som vi skall använda. Vi har inte bestridit att
insatserna har ökat under 1970-lalel. I mitt första inlägg sade jag alt varje
gång som vi har föreslagit någonting har del tagils på allvar långt efteråt.
Men då utvecklingen går så snabbt och då vi i dag har en ekonomisk kris, är det
totalt sett ändå fråga om en försämring av arbetsmiljön. Resurserna räcker ju
inle till. I dag prutar man ju även inom arbetarskyddsstyrelsen. Den som har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någon
kontakt med del'vanliga, dagliga slitet med arbetsmiljöarbete och med Nr 42
skyddsombud vet ju att del är det ekonomiska argumentet, dvs. profiten i
Torsdaeen den företagen, som är det avgörande för vilka insatser som skall
göras. Det är 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>myckel
svårare för de skyddsombud som har en progressiv syn all i dag få ___ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>igenom sina krav.</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>y,-„ arbetsmil-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill man ingripa skulle jag vilja fråga: Varför ingriper
inle socialutskottet jöfråeor när det gäller olycksfall? Man förlitar sig ju
bara på en myndighet. Beträffande gränsvärdena vet vi ju att dessa har blivit
satta alldeles för högt med tanke på säkerhetsmarginalen. Obestridligen är det
ju så i dag. Vi kan ingripa om vi inte är nöjda, sade Gabriel Romanus. När är
dä Gabriel Romanus och socialutskottets andra ledamöter nöjda? Ni har ju ingen
mening om detta! Ni överlämnar detta åt arbetarskyddsslyrelsen utan vägledning.
I arbetsmiljölagen finns stolla och fina deklarationer om all arbetsmiljön
skall vara bra, alt den inle skall skada människan osv. Men vad har nu Gabriel
Romanus för gränsvärden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har sagt att vi vill ha en liofaldig säkerhet när del
gäller gränsvärden. Gabriel Romanus säger att de får göra vad de vill i
arbetarskyddsslyrelsen - vi har inle någon mening om detta, men om inle vi är
nöjda, så kan vi ingripa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då måste jag ställa frågan; Vad har
egentligen socialutskottet och Gabriel Romanus för mening? Om man inte har
någon mening i dag, kan man inte gärna ha någon mening sedan gränsvärdena
fastställts. Någon mening bör man ju ha även i ett socialutskott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39
GABRIEL ROMANUS (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars-Ove Hagberg hoppar från luva till tuva,
tycker jag. Nu säger han all del inle handlar om alt vi har olika grundsyn. Men
i sill första inlägg ägnade han en stor del av sin egen uppmärksamhet åt just
skillnaden i grundsyn. Han talade om all den nuvarande lagen bygger på
klassamarbete och liknande, som han underkänner, och sade att enda möjligheten
att få en fungerande arbetsmiljö är att vi avskaffar del nuvarande ekonomiska
systemet och övergår till någonting som skulle innebära alt folkel bestämmer,
enligt vpk;s terminologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu passar del inte längre att diskutera skillnaden i
grundsyn. Nu handlar det tydligen inte om detta. Men varför då dra upp saken?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sagt att de redskap som riksdagen här med stor
majoritet har beslutat om - en ramlagstiftning för bättre arbetsmiljö, en
myndighet som har större frihet alt ge föreskrifter än någon annan av våra
statliga myndigheter och ett inflytande hela vägen ända ut på arbetsplatserna
ifrån de fackliga organisationerna, med skyddsombud som har rätt att stoppa
arbetet och allt detta-är den väg vi skall gå för alt få bättre arbetsmiljö.
Delta står vi bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu medger Lars-Ove Hagberg att det har hänt en hel del på
delta område. Det var ju väl alt det kom fram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det
första inlägget fick vi höra att ingenting görs - jag antecknade</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ordagrant
vad Lars-Ove Hagberg sade. Det kanske han har glömt nu, men han kan titta själv
i protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu säger Lars-Ove Hagberg att det totalt sett har blivit
en försämring av arbetsmiljön, och så talar han om att han har en sådan
omfattande praktisk erfarenhet av hur det ser ut på arbetsplatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att de flesta som har en praktisk erfarenhet
tycker att del totalt sett inte har skett en försämring av arbetsmiljön. Det är
mycket som har förbättrats, om man ser bakåt och tänker på gamla tiders
arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att man i dag tar hänsyn till ekonomin i svenskt
näringsliv tycker Lars-Ove Hagberg är någonting fult. Det skall man inte göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men var hamnar vi, om man inle tar hänsyn till ekonomin?
Då får man ju ingen möjlighet att sälja sina varor. Då får man arbetslöshet,
men det vill vi inte ha. Därför måste man självfallet ta hänsyn till ekonomin.
Men det skall inte ske på del sättet att man äventyrar människors hälsa -
däremot på det sättet alt en viss del av arbelsmiljöförbättringarna, som ligger
inom lagens ram, får bedömas med hänsyn till ekonomin. Detta borde vara
alldeles självklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller gränsvärdena, herr talman, skall jag be att
få rätta vad jag sade förut. En utvidgad gränsvärdeslista har nyligen
fastställts. Vad som skall fastställas under 1982 är normerna för buller. I
båda fallen gäller givetvis att om vi tycker att arbetarskyddsslyrelsen gått
för kort väg, kan vi ta upp saken. Men i och med att vi skrivit som vi gjort i
utskottets belänkande, anser vi att del inte i dag finns underlag för
ingripanden från riksdagen på den punkten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Lars-Ove Hagberg anhållit alt till
protokollet få antecknat att han inle ägde rätt till ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
JOHN ANDERSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I detta betänkande behandlas en motion från
vänsterpartiet kommunisterna angående förbränningsmolordrivna arbetsmaskiner.
Den motionen har i många år återkommit till kammaren, och utskottet samt
kammarens ledamöter kommer även i fortsättningen alt få dras med della
molionskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det på det sättet att vi inte finner något större
nöje i att upprepa motionen, ulan vi gör det i vetskapen om att del för att det
skall ske någon ändring på del här området måste vidtas mera bestämda åtgärder.
Lika envetet som vi upprepat motionskravel, lika envetet har dock utskottet
hävdat alt del "i avvaktan på all pågående forsknings- och försöksprojekt
skall avslutas, inte är erforderiigt med åtgärder från riksdagens sida".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna avvaktan från utskottets sida, som följts av
riksdagsmajoriteten, drabbar ju dem som arbetar med dessa maskiner, dem som
arbetar i dessa slutna lokaler. Förra veckan kom en larmrapport från Japan.
Enligt den hade man funnit ett samband mellan dieselavgaser och cancer. Det
finns också otaliga exempel på hur människor har skadats genom denna användning
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbränningsmotordrivna
maskiner i t. ex. fartygslastrum, slutna lokaler och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gruvor.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu
hänvisar ulskottet till vad man under tidigare år anfört. Då har man</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bl. a.
sagt; Ett förbud mot dieseldrivna fordon som yrkas i motionen skulle i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>____ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>__ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nu aktuella arbetsmiljöer innebära ett så drastiskt
ingrepp i arbetsprocesser- yjsa arbetsmil-<br>
na att produktionen sannolikt skulle omöjliggöras.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iöfråsor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår mening är detta en alltför defensiv hållning
till de problem som hänger samman med dessa arbetsmaskiner. Detta avvaktande påskyndar
självklart inte införandel av en ny teknik; tvärtom las det ju som en
motivering för att skynda långsamt. De fackliga organisationerna har länge
talat om nödvändigheten av all införa ett förbud mot användande av sådana
'maskiner. Vi är ense med dem om att ifall förändringar skall komma till stånd,
så krävs det antingen hårt styrda åtgärder eller att man genom lagstiftning
inför ett förbud. Invändningen mot alt gå lagstiftningsvägen har varit, och är,
att annan teknik inle finns att tillgripa, ulan att man måste avvakta
forsknings- och försöksprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant försöksprojekt har pågått vid Laisvallgruvan,
där man använt en eldriven hjullaslare. Enligt vad vi erfarit har delta försök
slagit väl ut. Den här veckan har del hållits en temadag på högskolan i Luleå,
där frågan om dieseldrift diskuterades. En del föredragshållare ansåg att de
flesta problemen nu har lösts, men del fanns utländska experter som menade all
alla problem hade lösts. Det senare kan svårligen bedömas från den här
talarstolen, men allt talar för att del försiktiga tassandet kring problemet
-som utskottet gör sig skyldigt till - bidrar till att försena genomförandet av
en ny teknik pä detta område. Erfarenheterna visar alt om en viss teknik
förbjuds, så kommer en annan teknik tämligen snart; förbudet påskyndar
införandet av den nya tekniken. I dag investeras del i nya dieseldrivna
maskiner. Ingen känner sig tvingad all ändra verksamheten. De anställda får
sämre hälsa eller förstörd hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ett förbud mot användandet av förbränningsmotordrivna
arbetsmaskiner i slutna utrymmen, genom en ändring i arbelsmiljölagen. är ett
klart besked. Delta är nödvändigt för alt förändringar på delta område skall
komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ber
att få yrka bifall till motion 942.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2, 5-7 och 9-13 (vissa förbättringar av arbetsmiljön)
Utskottets hemställan bifölls med 289 röster mot 16 för motion 1980/ 81:1475 av
Lars Werner m. fl. i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 14 (dieseldrift i slutna utrymmen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskoftets hemställan bifölls med
288 röster mot 16 för motion 1980/81 ;942 av Lars Werner m.fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
moment</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om viss rätt till jämkning av preliminär
skatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 §
Information om viss rätt till jämkning av preliminär skatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs skatteutskottets
belänkande 1981/82:14 om vissa taxeringsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 GUNILLA ANDRÉ (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den som har nedsatt skatteförmåga på grund av
stor försörjningsbörda har möjlighet att få skatteavdrag. I hushåll med flera
barn och låg inkomst skall inte skalleuttaget medföra att man hamnar under
existensminimum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men för att kunna få detta speciella avdrag måste den
skatlskyldige själv framställa yrkande om avdraget. Del förutsätter att den som
har rätt til) denna skattelindring känner till regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i motion 1980/81:1143 framhållit att allt lyder på
att avdragsmöjligheten är föga känd hos allmänheten. Avdraget yrkas nämligen
av en mycket ringa del av det antal hushåll som enligt inkomststalistiken torde
vara berättigade till del. Orsaken är helt säkert att riksskatteverket i sin
deklarationsinformalion har mycket begränsade upplysningar om delta -exempelvis
att en familj med många barn kan få göra avdrag också vid jämförelsevis höga
inkomster. Det har under hand framkommit all också de sociala nämnderna saknar
vetskap om denna avdragsmöjlighet. Man ger ofta socialhjälp ulan tanke på att
skatten i stället borde sänkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bristande deklarationsinformation om denna regel får flera
inte önskvärda konsekvenser. Den som har "lur" att känna till regeln
favoriseras. Andra får söka socialbidrag. Väl att märka är att de människor det
här gäller har en låg ekonomisk standard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om denna regel allmänt utnyttjades, kunde övriga
familjebidragssystem byggas upp från den utgångspunkten att de barnfamiljer där
föräldrarna har normal förvärvsförmåga lever på en nivå som inte understiger
existensminimum. Det skulle vara en klar fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet håller med mig om alt den bristande
informationen har lett till all så få har ul nyttjat avdragsmöjligheterna. Man
skriver att utskottet inte vill bestrida alt motionären till viss del kan ha
rätt i sina antaganden. Så gör man en skrivning som jag uppfattar som något
slags försvar eller borlförklaring. Det heter: "Misslag kan med stor
sannolikhet antas förekomma - såväl till den skatlskyldiges nackdel som fördel
- även på grund av bristande kunskaper om andra beskattningsregler." Del
kan säkert vara rikligt, men del är knappast något försvar för att det också
skall gälla denna regel. Litet uppgivet konstaterar utskottet all det
komplicerade skattesystem som nu gäller medför betydande informationsproblem,
och man konstaterar sedan att del i första hand ankommer på riksskatteverket
att lösa dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet anför avslutningsvis att i den mån
exislensminimumreglerna inte kan anses tillfredsställande behandlade i sådant
sammanhang förutsätter utskottet all riksskatteverket i kommande
dekhirationsanvisningar eller på annat sätt ulan särskild framställning härom
från riksdagen förbättrar informationen på denna punkt. Jag tolkar detta
uttalande som en klar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anmodan
till riksskatteverket att se över informationen i denna del, och Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därmed har
min motion haft åsyftad verkan. Jag kommer självfallet aft med Torsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskilt intresse studera kommande
deklarationsanvisningar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 december 1981</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42
ERIK WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ulskottet har inte tagit ställning till
Gunilla Andres påslående, vare sig i fråga om att det kan finnas många
skattskyldiga som inle utnyttjar möjligheten till extra avdrag för nedsatt
skatteförmåga eller vad detta i så fall kan bero på. Jag kan tillägga att
inkomststatistiken naturligtvis inte är någon säker källa för att man skall
kunna säga att många människor inte utnyttjar möjligheten. De kan nämligen ha
inkomster vid sidan om som inte är skattskyldiga. Dessutom kan de ha förmögenheter
som också påverkar existensminimum. Inkomststalistiken är alltså en dålig
källa. Men trots detta kan det ligga någonting i Gunilla Andres påslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har därför endast yrkat avslag på förslaget om
en framställning till regeringen i enlighet med vad som anförs i motionen. Det
gör vi därför alt informationen i dag troligen inle är sämre i den här frågan
än i många andra frågor. Därutöver förutsätter ulskottet att riksskatteverket
tar del av utskottets betänkanden och all man ser över vad som kan göras i de
frågor som utskottet har tagit upp inom de områden som omfattas av verkets
kompetens. Därmed tror vi att de felaktigheter och den bristande information
som kan finnas kommer att rättas till utan att vi skriver till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med delta
yrkar jag bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information om viss rätt till jämkning av preliminär
skatt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
GUNILLA ANDRE (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag uppfattade Erik Wärnbergs inlägg på det
sättet, att vi är överens om all del är viktigt att allmänheten får information
om gällande regler och då också om dem som är till fördeiför de skattskyldiga.
För min del vill jag också säga att jag tycker att det är speciellt viktigt för
de människor som kan beröras av den här regeln, eftersom de ju tillhör de
ekonomiskt svaga. Det är en rättvisefråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra sidan av denna fråga är om man kan räkna med att
regeln utnyttjas, när vi utformar det sociala trygghetssystemet. Skall man
alltså räkna med alt regeln fungerar, eller skall man bortse från den?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 ERIK WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är självklart alt utskottet är angeläget
om alt de skattskyldiga får all den information om skallereglerna som vi och
riksskatteverket kan ge - inte bara i den här frågan ulan också i många andra
frågor som kanske är lika viktiga. Vi hoppas att riksskatteverket skall få tid
och möjlighet att hitta ett tekniskt lämpligt sätt alt delge människorna denna
information, så alt den verkligen slår igenom både på della område och på många
andra områden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 45 GUNILLA ANDRÉ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>"" talman! Jag är glad över all kunna konstalera att Erik
Wärnberg och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3 december 1981 JS ' ' °'''"'' '""
S''*'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vgtfter vid tings- Överiäggningen var härmed
avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §
Avgifter vid tingsrätt, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs skatteutskottels
betänkande 1981/82:15 om avgifter vid tings-räft, m. m. (prop. 1981/82:31).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 46 JÖRN SVENSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Även de minsta och obetydligaste
riksdagsärenden brukar ha någon politisk mening. Men t. o. m. från den regeln
finns det tydligen undantag. Föreliggande ärende är ett sådant undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig högtidlighålla detta bisarra tillfälle genom alt
ställa tre raka frågor till skatteutskottets socialdemokratiske ordförande, som
av någon anledning tycker all den borgerliga minoritetsregeringens förslag i
denna fråga skall genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tycker han all
man under sken av att vilja spara skall åsamka det allmänna en onödig ökning av
utgifterna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur kan det
leda till en besparing för det allmänna, om man för över kostnaden för en viss
rutininässig service från en förvaltning till en annan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur kan det
leda till en besparing, när för det första en kostnadsöverföring inte i sig är
någon besparing och för del andra överföringen dessutom leder till
administrativa utgifter som tidigare - före överföringen - var onödiga?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
gärna ha svar på de frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar avslag på skatleutskotlets betänkande och bifall
till vpk-motionen 1981/82:80.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 47 ERIK WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utskottels ställningstagande i denna fråga är
av principiell natur. Utskottet ansluter sig till uppfattningen att olika
myndigheter skall bokföra sina kostnader på rätt ställe för att de verkligen
skall kunna bedöma om en kostnad är berättigad eller inte. Tjänster som utförs
av domstolsverket utgör såvitt jag kan bedöma härvidlag inget undantag. Man
måste, enligt vår uppfattning, i varje enskilt fall kunna pröva om en tjänst är
värd den kostnad den betingar. Det är alltså inte fråga om att övervältra
kostnader på någon annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är inte säker på att det blir någon besparing -
möjligen kan åtgärden leda till alt man avstår från alt ta i anspråk en tjänst,
som kanske kostaren del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pengar, om
denna bara rör lappri. Annars är det fråga om en princip att en Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tjänst som
utförs av en myndighet för en annan kostnadsbokförs på rätt Torsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ställe. Vi
har bara anslutit oss till den principen.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tycker
inte att detta är att övervältra kostnader på kommunerna, utan __ </span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=105 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avgifter
vid tingsrätt, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del är fråga om en rationell åtgärd för alt redovisa
kostnaderna där de egentligen hör hemma. Jag tror att detta är ett svar på Jörn
Svenssons frågor, som kanske inte direkt är relevanta i sammanhanget. Man kan
inte nu svara på dem på annat sätt än genom att tala om att vi inte främst
syftar till besparingar ulan till en riktig bokföring. Den som önskar en åtgärd
får också pröva om den är värd den kostnaden och inle bara säga all denna skall
betalas av någon annan. - Då spelar ju konsekvenserna av alt vi ber om tjänsten
ingen roll. Därför tror jag alt det i något fall kan bli ett sparande, men
väsentligen är det fråga om att vi anslutit oss till en princip.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
JÖRN SVENSSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herrtalman! Utskottet säger att man finner det naturligt
att den som fåren tjänst av detta slag utförd också skall betala vad tjänsten
kostar. Detta skall så att säga vara en princip. Om man tycker så, fruktar jag
att man inle riktigt förstått hur det går till i det praktiska dagliga arbetet
ute på förvaltningarna. Del är en fullständigt omöjlig princip, och i vissa
fall är det dessutom en felaktig princip. Del beror nämligen alldeles på vad
det handlar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första kan del ju vara så att det över huvud tagel
inte är meningsfullt att debitera några avgifter, eftersom detta leder till en
administration och till extra bokföring, som inte på minsta sätt står i
proportion till avgiftens storlek. Då är ju hela historien fullständigt onödig
och en belastning för förvaltningen i tid och pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra kan det faktiskt vara sä, som det är när det
gäller en del förvaltningstjänster, alt förvaltningen faktiskt önskar och har
som politisk målsättning att ett visst material och en viss information skall
föras ut och bli mera kända bland allmänheten, bland organisationer, inom
näringslivet osv. Då är det ju av den anledningen felaktigt att belägga
tjänsten med avgift. Man måste hela liden se till ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte ha den här abstrakta principen som ni har,
eftersom den leder till orimligheter och obekvämlighet ute i förvaltningarna -
kanske inle så stora, men ändå fullständigt onödiga i denna
kostnadsbesparingarnas tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det här gäller är alt vissa tjänster som kommunala
myndigheter tidigare åtnjöt nu skall avgiftsbeläggas. Det är fråga om sådana
handlingar som de här kommunerna, såvitt jag förslår, måste förskaffa sig, helt
enkelt av det skälet att de har sina skyldigheter som
fastighetsbildningsmyndighet. Tidigare har kommunerna inte betalat för dessa
handlingar, men nu skall de göra del. Denna betalning skall då bokföras på två
ställen, och man skall hålla reda på vad avgifterna avsett. Man skall räkna
kassor i slutet av varje budgetår för att man skall se hur myckel den och den
inkomstkällan gett -fullständigt i onödan. Jag kan inte förstå annat än att
detta är en totalt meningslös överföring frän en del av den allmänna
administrationen till en annan del av den allmänna administrationen. Jag kan
inte se all detta har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vgifter vid tingsrätt, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>något som helst berättigande, eftersom kommunerna
rimligtvis inte kan bli avskräckta av detta när det gäller handlingar som de så
att säga är mer eller mindra skyldiga att la ul i sin egenskap av
fastighetsbildningsmyndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är en total administrativ meningslöshet, som bara
kommer att leda till mera besvär. Och då tycker jag inte all man kan påstå vare
sig att det är principiellt meningsfullt eller att det leder till någon
besparing. Del ställer i verkligheten bara till besvär och medför kostnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 49 ERIK WÄRNBERG (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker inte alt principen är så särskilt
orimlig. Om riksdagsmännen reser med statens järnvägar, sä skall riksdagen betala
härför till statens järnvägar. Om del ena statliga verket använder tjänster av
det andra verket, så bör del statliga verk som gör tjänsten ta betalt på något
sätt. Vi har i dag exempelvis tjänstebrevsrälten. Postverket tar betalt av alla
statliga myndigheter för att de får skicka brev "gratis". Vi har
genomfört denna princip på ett stort antal områden, och jag tror inte all Jörn
Svensson tycker att det är orimligt. Varför är del då orimligt i del här
fallet? Skälet tycks vara all kommunerna har en del uppgifter som kräver alt
dessa tjänster utförs av ett statligt verk och att andra statliga myndigheter
har skyldighet all göra saker som måste kräva en tjänst av domstolsverket. Men
då är det ju ingen större orimlighet om delta bokförs på rätt ställe, så att
man ser vad dessa tjänster egentligen kostar. Jag tror inle att denna
administration är särskilt dyrbar. På något sätt måste man ändå ha en bokföring
i de olika verken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker alltså att principen är rimlig. Den är alltså
inte, som Jörn Svensson påstår, fullständigt orimlig. Det är rimligt att
kostnaderna betalas där de uppstår och inte på något annat sätt. Sedan kan man
säga att det är möjligt alt en kommun eller ett statligt verk, som nu får
betala tjänsterna, kanske hellre avskriver en mindre fordran än anlitar
domstolsverket, som det kanske kostar hundratals kronor att anlita. Att
avskriva på det sättet är kanske ingenting att eftersträva, men ur samhällets
synpunkt blir det mycket billigare om man gör så, och del är väl där
besparingen kommer all ligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till utskottets
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 50
JÖRN SVENSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nu gör väl ändå Erik Wärnberg jämförelser som
visar en rätt bristande kännedom om det verkliga livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ta exemplet med riksdagsmännens resor; Om jag
räknar rätt i huvudet lär årskorlen kosta 2-2 1/2 milj. kr. per år. Och den
administration som behövs för att en gång om året inköpa korlen är naturligtvis
obetydlig. Det är alltså klart att när det gäller sådana storleksordningar,
proportioner av det slaget, så håller naturligtvis principen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men när det gäller allsköns småhandlingar och småärenden -
som skall noteras av kontorister varenda gång någon struntsumma skall byta
ägare i samband med en konkret tjänst - kan systemet bara leda till mer besvär
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ökade kostnader. Och eftersom det var ett uttryckligt
argument i propositionen - om jag inte minns fel - att det var fråga om en
besparing, även om man sade att den var liten, tycker jag alt förslagel borde
avvisas. Del är ju ingen besparing - del är en kostnadsökning, naturligtvis
inte av någon överväldigande storlek men en totalt meningslös sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Erik Wärnberg t. o. m. förnekar att del är en
kostnadsövervältring, förstår jag inle alls hur man resonerar i
skatteutskottet. Om en kostnad tidigare har åvilat en viss förvaltning och man
sedan flyttar över den till en annan förvaltning, är det väl en
kostnadsövervältring? Och om man då dessutom påstår att denna kostnadsövervältring
skall leda till en besparing, förstår jag inle hur det hela går ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag medger att man i budgetpoliliska kretsar i den
nuvarande regeringen ofta tänker på detta sätt och vidtar åtgärder som ger sken
av att man är ambitiös när del gäller all spara. Men jag tycker att
skalteulskoltei - med den ordförande utskottet har - borde ha så pass myckel
erfarenhet att sådant här genomskådas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgifter vid tingsrätt, m. ni.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 51 ERIK WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jörn Svenssons anklagelse för att vi lever i
en annan värld än den rikliga och inle har någon som helst kännedom om de
verkliga förhållandena i livet tar jag med ro. Jag har en känsla av att jag
kanske kan litet mer om livet än Jörn Svensson - jag har i varje fall varit med
litet grand längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tog exemplet med riksdagsmännens resor. Men då var del
fråga om så stora pengar att Jörn Svensson tyckte att det var rimligt med
bokföring. Då skall jag tala om för Jörn Svensson att det är småsummorna med
reseräkningar i det här huset som tar del mesta arbetet. Skall vi inte bokföra
dem på riksdagen utan låta SJ stå för de kostnaderna? Det är kanske lika mycket
arbete med att bokföra en reseräkning som gäller pä några kronor som med att
bokföra en reseräkning som gäller hela årskortet - betydligt mer än 2 milj. kr.
Men jag kan ju inte begära att Jörn Svensson skall ha reda på hur mycket
resorna kostar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I andra sammanhang håller vi på och
delar på småsummor som inte är av principiellt annorlunda karaktär - då tycker
vi att rätt verk skall betala kostnaden. Och vi tycker från utskottets sida
detsamma när det gäller domstolsverket - rätt verk skall betala kostnaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 52
JÖRN SVENSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Erik Wärnberg väljer verkligen dåliga
exempel. Reseräkningarna är ju ett ökänt exempel på ett byråkratiskt kineseri
som kunde ha förenklats betydligt och där skatteutskollel kanske rent av kunde
ha tagit initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är ju en väldigt stor skillnad, Erik Wärnberg,
mellan all betala administrationskostnaden för en tjänst på 2-3 milj. kr. en
enda gång om året och alt ha ett syslem där allt större delar av förvaltningen
- för det här systemet, avgiftsraseriet, breder ju ut sig - skall låta sin
kontorspersonal</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 42</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Vatten- och luftvård</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syssla med strunlärenden och struntkostnader på några
tior. Det hade varit mycket enklare alt låta allmänheten, organisationer och i
synnerhet kommuner och andra förvaltningar få de här tjänsterna gratis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Systemet har gått till överdrift och ställer till sä
otroligt mycket besvär fullständigt i onödan - det finns viktigare saker att
syssla med ute på förvaltningarna än sådana här småsaker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med
291 röster mot 16 för motion 80 av Lars Werner m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Vatten- och luftvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs jordbruksutskottets betänkande 1981/82:12 om
vatten- och luftvård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
PER ISRAELSSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande nr 12 till
innevarande riksmöte behandlas motioner om vatten- och luftvård. Motionen 1980/
81:1094, yrkande 2, som jag nu skall tala för, berör luftvården i den meningen
att den vill skydda ozonskiktet kring jorden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motionen yrkas att regeringen skärper bestämmelserna
kring freonhanteringen i Sverige med inriktning att utsläppen till luften
minimeras. På delta yrkande svarar utskottet med att föreslå att motionen
lämnas ulan ytterligare åtgärd, som det brukar heta när man ändå ansett sig ha
vidtagit vissa åtgärder i den riktning motionen syftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motionen framhåller vi att det ozonskikt som finns på
15-50 km höjd över jordytan är livsviktigt för allt biologiskt liv på jorden.
Det har visat sig att vissa ämnen som framställts inom det mänskliga
industrisamhället kan verka nedbrytande på detta ozonskikt och minska detta
skikts skyddande förmåga mot ultraviolett strålning från solen. I motionen
framhålls betydelsen av att internationella åtgärder vidtas, eftersom
ozonskiktet omsluter hela jorden och sålunda i högsta grad är internationellt.
Vad vi yrkar i motionen är dock endast att skärpta åtgärder vidtas inom
Sverige. I motionen har freonanvändningen i Sverige uppskattats till 2 000 lon
per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad svarar då utskottet på del som framförts i motionen?
Jo, man lämnar en utförlig redovisning av främst det internationella läget i
vad gäller all minska utsläppen av freoner i atmosfären. Man påminner om att i
Sverige är freoner i sprayförpackningar förbjudna sedan den 1 juli 1979. Del
har vi också konstaterat i motionen. Får jag då samtidigt påminna om att vi
från vpk långt innan delta förbud infördes motionerat om alt få ett sådant
förbud, som naturligtvis är myckel bra och bör föranleda efterföljd i andra
industriländer. Men det som vi vill ha skärpta restriktioner kring är den
kvarvarande industriella hanteringen av freoner i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
hänvisar till arbetsgruppen för produklkonlroll inom den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nordiska ämbetsmannakommittén, som kommit fram till en
betydligt högre siffra för den årliga freonanvändningen i Sverige än den vi
uppskattningsvis kommit fram till i vår motion, nämligen 3 900 ton
CFC-föreningar. Denna betydligt högre siffra, nära ett halvt kilo per invånare
och år, stärker ju ytterligare motivet för att så liten del som möjligt av
denna mängd kommer ul i atmosfären. Ett minimikrav borde vara en noggrann
karlläggning av hur myckel som slipper ul i dag och vad som kan göras för alt
praktiskt taget stoppa sådana utsläpp. På längre sikt måste inriktningen vara
att ersätta freoner med andra och oskadligare ämnen. I utskottets skrivning
meddelas också all FN;s miljövårdsstyrelse i en forskningsrapport kommit fram
till alt den nedbrytande verkan på ozonskiktet som man tidigare befarat kanske
är mindre än vad man antagit. Men samtidigt konstateras i rapporten all den typ
av ultraviolett strålning ökar som påverkar ekosystemet negativt och bl. a.
skadar plankton och fiskägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet påpekar all Sverige är aktivt på det
internationella planet och verkar för alt få fram ett gemensamt nordiskt
förslag till en internationell konvention och att arbetet med en sådan
konvention har påbörjats. Delta är naturligtvis bra, men samtidigt måste vi i
Sverige söka ligga främst i vad gäller alt minimera freonutsläppen till
atmosfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sista stycket på s. 3 i utskottets betänkande börjar med
en mycket stark skrivning som varje motionär i denna fråga måste vara nöjd med.
Men skall man leva upp till den också nationellt, måste det till skärpta
åtgärder mot utsläpp av freoner till atmosfären, så länge som dessa ämnen
fortfarande används i landet. Ett långsiktigt arbete för att få fram ofarliga
ersättnings-ämnen måste samtidigt bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med del anförda yrkar jag bifall till mofion
1980/81:1094, yrkande nr 2.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vatten- och luftvård</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 54
BÖRJE STENSSON (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är en myckel viktig fråga som
vänsterpartiet kommunisterna lar upp i sin motion. Per Israelsson har också
väl utvecklat synpunkterna och kraven på åtgärder. All del är en viktig fråga
understryks av all del förekommit många motioner i ärendet. Riksdagen har
behandlat motionerna med all den noggrannhet man kan begära. Utskottet har
därvid bl. a. framhållit all olika åtgärder till skydd för ozonskiktet vidtagits
såväl på del nationella planet som internationellt. I betänkandet finns en
fyllig redogörelse för vilka organ som arbetar med den problemalik som finns i
förstörelseprocessen beträffande ozonskiktet kring jorden. Sverige deltar
myckel aktivt i delta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I april 1981 beslöt FN:s miljöslyrelse att inleda arbetet
med en internationell konvention på området. Från svensk sida har ett förslag
till konventionslexl utarbetats, som f. n. diskuteras i den nordiska kretsen.
Tanken är då att ett nordiskt förslag så småningom skulle kunna ligga till
grund för del fortsatta konvenlionsarbelet. Per Israelsson har också nämnt de
här sakerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den lämnade redogörelsen framgår all sådana åtgärder
kan bli </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4
Riksdagens protokoll 1981/82:42-45</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vatten- och luftvård</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>effektiva
endast i den mån som de får internationell tillämpning. Mot den bakgrunden är
del, som utskottet tidigare framhållit, tillfredsställande alt arbetet på all
utarbeta en internationell konvention till skydd för ozonskiktet nu kommit i
gång och all man från svensk sida intar en ledande ställning i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är det givetvis så, alt man finner del angelägel
all det nordiska arbetet på att få fram ersättningsämnen för sådana här
klorföreningar i industriprocesser leder till snabbi resultat och kan utnyttjas
i såväl inhemsk som utländsk industri. Vi får väl vara övertygade om alt man
arbetar med dessa problem också på andra håll i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som sagr: Det är en myckel viktig fråga som vi gemensamt
behöver stötta upp. Vi finner ändå att de åtgärder som är vidtagna och del
arbete som pågår inte ger oss anledning att gå motionärerna till mötes genom
ett tillkännagivande. Vi menar att de här frågorna bearbetas med allt det
allvar som vi kan påfordra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i dess helhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 55 PER ISRAELSSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Börje Stensson och jag är rätt överens i den
här frågan. Bara någon kommentar utöver vad jag tidigare sade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett område där man kan riskera alt freonanvändningen
kommer att öka är i värmepumpar. Den ökande användningen av värmepumpar är en
önskvärd utveckling från ekonomisk synpunkt och från energisparsynpunkl. Men
del kanske inle vore så bra om man där måste använda freoner som medium. Det
vore önskvärt att man hittade ersättningssubstanser som fungerade ungefär lika
bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade tidigare var förbudet att använda freoner i
sprayförpackningar myckel bra. Det var, vill jag påstå, en ren lyxanvändning
av ett olämpligt ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare sade uppgår den nuvarande användningen av
freoner enligt den redovisning utskottet har gjort till nästan ett halvt kilo
per invånare och år, och del är rätt mycket. Det motsvarar kvantitativt ungefär
den mängd kemikalier som jordbruket använder som bekämpningsmedel. Del är inte
försumbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så länge vi använder freoner,
alltså klorfluorkolväten, i Sverige bör vi därför se till all hålla dem slutna
och inte släppa ut dem i atmosfären. Det är om ett beslut i den riktningen som
vi har motionerat, och det är om en utveckling i den riktningen som utskottet
har skrivit starkt. Jag finner det ändå lämpligt all yrka bifall till motionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 56
BÖRJE STENSSON (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är riktigt att man, som Per Israelsson
här påpekar, kan riskera en ökad användning. De tal som nämns i betänkandet
understryker klart vikten av alt man får till stånd en karlläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man väl börjar kartlägga användningen av en viss
hälsofarlig vara eller, som i det här fallet, en vara som är farlig för
ozonskiktet, finner man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ofta all
den används ännu mer än vad man hade troll. Detta understryker också viklen av
att man fortsättningsvis bearbetar dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är produklkontrollnämnden som har all fatta beslut om
och meddela föreskrifter om avsteg från förbudet mot import och tillverkning av
aerosolförpackning. Det är all räkna med all produklkontrollnämnden nu är ännu
mer uppmärksam än man tidigare har varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datateknikens effekter på arbetslivet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 16 för
motion 1980/ 81:1094 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga moment</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1981/82:5 om medborgarskapslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Datateknikens effekter på arbetslivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:6 om
datateknikens effekter på arbetslivet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 57
LARS-OVE HAGBERG (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den grundläggande drivkraften för den
tekniska utvecklingen under kapitalismen är det ständiga behovet av större
profiter. Profilen är källan till kapitalels förmering och därmed ett
livsvillkor för kapitalismen som ekonomiskt syslem. Kapitalismen söker tekniska
lösningar som förändrar arbetsprocessen, så alt arbetaren för samma lön och på
samma lid kan producera mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under kapitalismen återspeglar tekniken de rådande
maktförhållandena. Med dess hjälp skapar kapitalägarna sin industriella
organisation, genom vilken de utövar sin makt på arbetsplatserna och därmed
även i samhället. Storskalig teknologi, löpande band, prestationslönesyslem
osv. används inte endast för all öka profiterna iitan också för att frånta de
arbetande kontrollen över deras eget arbete och därigenom befästa
kapitalägarnas makt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om arbetarna anammar kapitalismens teknologi oförändradT
får de kapitalismens industriella organisation på köpet, och de arbetandes
frigörelse kommer att försvåras eller förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hjälp av dalatekniken söker kapitalägarna nu få
fullständig kontroll över arbetsprocessen. Med projektet "SAF;s nya
fabriker" drar de upp en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datateknikens effekter på arbetslivet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>strategi
för en arbetsorganisation där beslutsfattandet centraliseras till datoriserade
styr- och kontrollenheter med en f. ö. decentraliserad produktion, där de
arbetande isoleras från varandra i lättrörliga småfabriker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma utveckling sker också inom traditionella
kvinnobranscher såsom handel, bank och kontor. Många är de kvinnor som under
1980-lalel riskerar att få se sina jobb totalt förändrade. Tekniken bidrar till
att förstärka den kvinnodiskriminerande arbetsfördelning som råder. Det
tydligaste uttrycket för delta är de grannskapscentraler och fjärrkontor som
startats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av den tekniska utvecklingen och forskningen
sker dessutom för militära ändamål. När den civila sektorn sedan tillgodogör
sig dessa tekniska landvinningar, lar man över syslem som redan från början är
deformerade genom sill ursprung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datorer, robotar och annan modern produktionsteknik har
under 1970-lalet bidragit till en utveckling av de materiella
produktivkrafterna. Samma teknik har också bidragit till all många
lönearbetande berövats sill gamla yrkeskunnande, ytterligare tappat kontrollen
över arbetsprocessen eller rent av kastats ut i arbetslöshet. Denna utveckling
accelererar under 1980-lalel och är ett hot speciellt mot kvinnors och
ungdomars rätt till arbete. De utgör den huvudsakliga arbetskraften inom de
rutinbetonade yrken som i första hand kommer att automatiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett rättvist, jämlikt och solidariskt samhälle ställer
människornas behov i förgrunden. De tekniska lösningarna skall ha sin grund i
människors krav på samhället. De skall bana väg för och understödja en
demokratisk arbetsorganisation. Människors behov av ett arbete som är både
meningsfullt och skapande och som ger gemenskap med andra människor måste vara
det rättvisa, jämlika och solidariska samhällets utgångspunkt för teknisk
forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant samhälle måste därför välja tekniska lösningar
som ger en produktionsapparat som inte skadar människan, som slår i samklang
med naturen och inle förstör miljön eller tömmer jorden pä råvaror ulan som
skapar produkter som är ofarliga och fyller verkliga behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kapitalistiska samhället är del rättvisa, jämlika och
solidariska samhällets motsats. Där är människor arbetskraft, inte människor.
Det är därför viktigt att kampen bedrivs redan nu, för alt vi skall kunna nå
fram till utveckling av en teknik som uppfyller fackliga krav på
arbetarkontroll över produktion, arbetsorganisation och ett meningsfullt
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är diirför viktigt att ställa följande krav i den
fackligt-politiska kampen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Facklig vetorätt, dvs. alt ny teknik och arbetsorganisation
bara får införas med fackels godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergång från löne- till produktionsskatt, vilket
motverkar att arbetskraft ersätts med maskiner och ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vinster som kan göras med ny teknik skall komma hela
samhället till del. De skall användas för alt förkorta arbetstiden till sex
limmars arbetsdag och för att skapa nya arbetstillfällen inom industri och
gemensam sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Data- och
elektronikindustrin nationaliseras och ett nordiskt induslrisam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbete
eftersträvas. Tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete skall styras av
samhället och ha sina utgångspunkter i människors behov av arbete, god hälsa
och ren miljö. Facket måste också få möjlighet alt styra teknikutvecklingen, t.
ex. genom ett fackligt forskningsinstitut och genom att fackliga
forskningskonsulter ges utrymme för enpartsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundutbildningen måste inriktas på att ge alla elever en
utbildning i datalära, så att de får lära sig att se de positiva och negativa
konsekvenserna av datorisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesutbildningen skall ge kunskap om de datatekniska
tillämpningarna, men detta får inte ske på bekostnad av inlärning av de
grundläggande yrkeskunskaperna inom varje bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarrörelsen måste föra den här kampen med insikt om
vilka som i dag har ägandet och den avgörande maklen, kunskaperna och
alternativen och även styr forskning, utvecklingsarbete och utbildning. De
arbetandes fackliga organisationer måste rustas till kamp för en
arbetsorganisation och tekniska lösningar som utgår från de arbetandes behov.
Facket måste utarbeta egna alternativ och bedriva ett självständigt forsknings-
och utvecklingsarbete om teknik och arbetsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktiga är följande. Arbetets organisation och
arbetets innehåll, liksom produkternas och tjänsternas kvalitet, skall vara
bestämmande för valet av tekniska lösningar. Tekniken skall användas för att
vidga arbetsinnehållet och för all öka de anställdas kunskaper om sitt yrke
och sin arbetsplats. Teknik och arbetsorganisation måste motverka uppdelning av
arbetet, isolering och ensamarbete. Övervakningsarbetet skall kombineras med
skapande arbete. Företags och myndigheters användning av hemdatorer,
grannskapscenlraler och fjärrkontor måste bekämpas. Dalateknik får inle
användas för all mäta arbetsprestationer och därmed skapa nya former av
prestationslöner. Ingen skall vid införande av ny teknik få försämrad lön,
försämrat arbetsinnehåll eller tvingas ul i arbetslöshet, och alla skall
garanteras rätten till vidareutbildning för att kunna utföra ett meningsfullt
arbete. De här kraven och principerna är vikliga för arbetarrörelsen och
fackföreningsrörelsens fortsatta arbete. Det är den kampen som måste föras nu,
trots de nuvarande begränsade fackliga rättigheterna. Lagar och avtal som ger
fackföreningsrörelsen makt och kontroll över teknikens användning och
utveckling kan bara tvingas fram genom en aktiv kamp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till motion 394, där de här
principerna tas upp. Utskottet hänvisar till all regeringen tänker komma med
förslag i vår. Som vi nämnt i vår motion är inga nya ställningstaganden
aktuella, ulan allt är bekant. Vi tycker all del går alt besluta om
huvudprinciperna redan nu. Det som är förvånande i det här betänkandet är alt
socialdemokraterna så okritiskt accepterar den kapitalistiska användningen av
tekniken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datateknikens effekter på arbetslivet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 58
STEN SVENSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herrtalman! Jag skall be att få fästa Lars-Ove Hagbergs
uppmärksamhet på all ulskollet på s. 3 i sitt betänkande noterar all
förhandlingar ånyo har upptagits mellan parterna om ett centralt
medbestämmandeavtal på den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datateknikens effekter på arbetslivet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enskilda sektorn. Det finns ingen anledning för
lagstiftaren att agera i nuvarande situation, allra minst på del sätt som
motionärerna har tänkt sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till den redovisning som utskottet gör i
övrigt beträffande del omfattande utredningsarbete som har pågått och som
pågår, liksom till vad som redovisas rörande arbetslivscenlrum, ber jag att få
yrka bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 59 LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Del pågår medbestämmandeavtalsförhandlingar.
Förmodligen kommer de flesta, som vill ha ett ordentligt avtal i vad gäller s.
k. ny teknik och datorisering, inle att finna det stöd som behövs. De förslag
som sedan tidigare föreligger från LO, PTK och Svenska arbetsgivareföreningen
ger stöd för del antagandet. Därför menar jag all del här är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt har Sten Svensson och jag helt olika
utgångspunkter när det gäller maklen och kontrollen över teknikens användning.
Jag tycker all de arbetandes synpunkter skall vara vägledande för samhället.
För mig är detta naturligt, eftersom de arbetande utgör flertalet och är de som
producerar och drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 60 STEN SVENSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Visst har Lars-Ove Hagberg och jag olika
utgångspunkter. Men jag konstaterar all jag uppenbarligen har en betydligt
större tilltro än han till parterna när del gäller möjligheterna för dem att
själva göra upp i dessa frågor. Lars-Ove Hagberg har kanske inte läst
dagstidningarna i dag. Jag har noterat att parterna har uttalat sig beträffande
den pågående förhandlingen om ett nytt medbestämmandeavtal på SAF-området. Det
har ju kommit klarsignaler från alla berörda, så enligt uppgift är både LO, PTK
och SAF nära en uppgörelse. En av parterna har uttalat sig i tidningen,
nämligen ombudsmannen inom SIF Stig Ahlin. Han företräder ju en grupp som i
högsta grad är beroende av utvecklingen på dataområdet. Han bekräftar att man
avser att börja med medbestämmandet vid införandet av ny teknik och
datorisering. I en kommentar till artikeln, där man alltså redovisar att en
uppgörelse ligger inom räckhåll, säger Slig Ahlin följande; "När alla
andra länder gör allt för att förbättra industrins produktivitet så får vi söka
våra lösningar och varför inte i ett medbestämmandeavtal."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterar alltså, alt parterna är på väg all lösa
problemen på det sätt som traditionellt har kännetecknat svensk arbetsmarknad.
Del är alltså helt onödigt att, som vpk föreslår, lagsfifta om vetorätt och
annat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 61
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sten Svensson har tilltro till
arbetsmarknadens parter. Till min förfäran konstaterar jag alt det nu ser ul
att bli ett avtal ovanför huvudena på dem som har dessa problem. Del som
signaleras är ju långt ifrån de ursprungliga kraven.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om vetorätt när det gäller införande av ny teknik
kommer inte att finnas med i del avtalet, enligt de signaler som finns i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är kanske typiskt alt Sten Svensson är så nöjd med
detta avtal. Det är måhända också ett tecken på vad som är på väg all hända,
och det kan också förklara varför socialdemokraterna är så tysta på denna
punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 62 STEN SVENSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag konstaterar alt vpk står isolerat i denna
bedömning av tilltron till parterna. Ett enhälligt utskott har utgått ifrån alt
man löser delta avtalsvägen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datateknikens effekter på arbetslivet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 63 LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har i en tidigare debatt i dag pekat på
dem som slår i den verkliga helluften när det gäller arbetsmiljön. Det är de
som skall uttala sig om lagen och om parternas handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själv är jag i gott sällskap när del gäller datateknik och
annan ny teknik. De som är utsatta för den kommer absolut inle all vara nöjda
med ett sådant medbestämmandeavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 16 för mofion
1980/81 ;394 av Lars Werner m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 8 Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Civilutskotlets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:5 om förhållandel mellan
församlingsindelningen och fastighetsindelningen (prop. 1981/82:47)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:6 om förslag till
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82, såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1981/82:25)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:7 om förslag till
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82, såvitt avser
kommundeparlemenlets verksamhetsområde (prop. 1981/82:25)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad ulskottet
hemställt bifölls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20 §
Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skrivelse
och proposition</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:75
med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringen 1981/82:80 om ändrade avdragsregler för vissa
förskollsräntor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande orn interpellanon</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Anmäldes och bordlades Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:152
av Sven Andersson och Johan Olsson 1981/82:153 av Johan Olsson och Sven
Andersson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med anledning av proposition
1981/82:71 om ny anställningsskyddslag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82; 154 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
och Gunnar Biörck</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i Värmdö 1981/82:155 av Lena Öhrsvik med anledning av
proposition 1981/82:72 om ändringar i lagen om beredande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV), m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Meddelande om interpellation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades all följande
interpellation framställts den 3 december</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:97
av Pär Granstedt (c) till arbetsmarknadsministern om införande av metanol som
drivmedel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutsprocessen när del gäller
Stockholmsregionens framtida energiförsörjning pågår f. n. STOSEB;s,
Storstockholms Energi AB, utredning STOSEB 80 är nu föremål för
remissbehandling i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det alternativ som tidigare framställts som
huvudalternativ, hetvatten från Forsmarks kärnkraftsanläggning, tycks bli allt
mindre aktuellt. Förutom de tunga principiella invändningar som måste resas mot
detta projekt tycks allt fler inse de stora tekniska och ekonomiska
svårigheterna med delta projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett alternativ till Forsmarksprojeklel redovisade
Folkkampanjen mot kärnkraft och centerpartiet en energiförsörjning baserad bl.
a. på stora värmepumpar och det s. k. Nynäskombinalet. Att det är önskvärt att
dessa bägge komponenter bör ingå som viktiga led i regionens energisystem
börjar nu stå klart för allt fler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nynäskombinalet är ett projekt där i första hand kol
förgasas och kan nyttiggöras som gas, metanol och hetvatten. Hetvaltnel och
gasen kan användas för Storstockholms värmeförsörjning. På sikt kan gasen också
komma till användning för elproduktion i kombiverk med betydligt högre utbyte
än i vanliga kraftvärmeverk. Metanolen kan utnyttjas för att minska
oljeberoendet i vår drivmedelsförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hetvaltenleveranserna skulle kunna tillföra
Stockholmsregionen 3,5 TWh värme varav ca 1 TWh tillvaratas genom värmepumpar
som sänker returvaltnets temperatur till 20° C. Ytterligare 2,5 TWh tillförs
som el och värme frän bränslegas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del här systemet ger upphov till
minimala miljöbelastningar. Svaveldioxidutsläppen beräknas minska med 10 000
ton/år. Oljebehovet minskar, enbart som följd av detta projekt med drygt en
halv miljon ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom skulle energikombinalel leverera ca 700 000 ton
metanol. Detta kan användas antingen direkt som drivmedel eller omvandlas till
syntetisk bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportsektorn är f. n. till 97 % beroende av olja.
Oljeersättningsdele-gationen har fastslagit att metanol är det för svenska
förhållanden lämpligaste alternativa drivmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nynäskombinalet skulle kunna producera metanol som kan
täcka 10 % av det svenska drivmedelsbehovet. Det skulle innebära en
oljebesparing med ytterligare ca en halv miljon ton. Råvarupriset är
fortfarande något högre än bensin, men skillnaden inskränker sig till ca 50
öre/liter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera olika införandeslrategier kan länkas. Bensin med upp
till 5 % inblandning av metanol kan användas ulan förändring av dagens bensinmotorer.
För bilisten uppstår ingen märkbar skillnad. En sådan strategi, M 5, skulle
kunna ge avsättning för ungefär hälften av Nynäskombinalets planerade
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En 15-procentig inblandning, M 15, kan ske med måttliga
förändringar av dagens bensinmotorer. Inblandningen kan ske i helt blyfri
bensin, eftersom metanolen har samma oktanhöjande effekt som blyet. Därmed
uppstår en stor miljöfördel. M 15 förutsätter dock en viss internationell
samordning. Försöksprojekt är också i gång både i Sverige och utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Drift på ren metanol, M 100, förutsätter helt anpassade
motorer. Fördelen med M 100 är att vi får en fordonspark som är helt oberoende
av oljetillförsel. I första hand är M 100 intressant för avgränsade fordonsgrupper,
som t. ex. försvarels, polisens och bussbolags fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan konstaleras att ett införande av M 15 skulle
innebära en avsättning för hela Nynäskombinalets tänkta produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma skulle åstadkommas genom att man inför M 100 för
vissa fordonsparker och M 5 i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man väljer all omvandla metanolen till syntetisk
bensin, kan man använda dagens motorer och distributionssystem oförändrade, men
får å andra sidan en högre drivmedelskosinad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En inhemsk metanolproduktion skulle ha stora fördelar ur
energipolitisk synpunkt. Den skulle vara ett verksamt bidrag till att minska
vår oljeanvändning, och detta i en sektor där få alternativ slår till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår försörjningsberedskap skulle kraftigt förbättras.
Kolet är mindre känsligt ur försörjningssynpunkl än olja. Del är också möjligt
att ställa om produktionen till användning av inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bäst ur beredskapssynpunkt är förmodligen en kombination
av M 100 och M5. I en bristsituation finns då en fordonspark som är helt
anpassad till melanoldrift. Genom att ställa om andra bilar till 15 % inblandning
kan man. när så erfordras, ytterligare minska bensinbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även M 15 innebär en bättre beredskapssituation. Genom all
i en bristsituation utnyttja en del av metanoltillgången för framställning av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om interpellation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>syntetisk bensin kan en begränsad bilpark hållas i gång
även om vi för en längre lid helt ställs utan oljetillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att ett
genomförande av Nynäsprojektet dels skulle ge ett mycket positivt bidrag till
Stockholmsområdets energiförsörjning, dels skulle skapa en möjlighet att
lindra vårt extrema oljeberoende på transportsidan. Ett förverkligande kräver
dock att statsmakterna fastlägger en strategi på melanolområdel. Ju förr en
sådan strategi faslställes, desto bättre kan de möjligheter som Nynäskombinalet
öppnar tas till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer därför om kammarens tillstånd att ställa
följande fråga till statsrådet Eliasson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd att ta initiativ så alt en strategi
för införande av metanol som drivmedel kan fastläggas så snart som möjligt?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>23 § Meddelande om frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelades att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 3 december</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:157 av Sven Munke (m) till jordbruksministern om
översyn av bestämmelserna rörande import av plantor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En enligt mångas uppfattning
meningslös förstöring av ett parti rhododen-dronplanlor för 18 000 kr. ägde rum
i början av november i Staffanstorp. Det gällde ett parti rhododendronplantor
som importerats hit för ett och ett halvt år sedan från Holland. Exportören
hade angivit på införselhandlingarna att det gällde "Rhododendron utan
knop(p)". Sådana plantor får införas, men rubriceringen skall då vara TVK
(till vidare kultur). Importören sökte dispens hos lantbruksslyrelsen, som dock
ej beviljades. Importören överklagade i kammarrätt och regeringsrätt med
negativt resultat. Växterna som var fullt friska måste enligt bestämmelserna
ändå förstöras. Så skedde också, och importören förlorade 18 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är statsrådet beredd att medverka
till all bestämmelserna för införsel av plantor ändras så att liknande
incidenter som den beskrivna i framliden inle upprepas?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:158
av Sven-Erik Nordin (c) till justitieministern om röstmottagning hos svensk
utlandsmyndighet i Västtyskland;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan lång lid tillbaka anordnas i
samband med allmänna val i Sverige röstmottagning hos våra utlandsmyndigheter.
Vid valet 1979 anordnades sålunda röslmoltagning hos 250 utlandsmyndigheter,
varvid omkring 20 000 röster avgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna typ av röslmoltagning tillåts i alla länder utom
Schweiz. Emellertid har nu Förbundsrepubliken Tyskland i en cirkulärnol
meddelat samtliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beskickningar i Västtyskland att man inle är beredd att
acceptera röstmottagning vare sig på ambassader eller på konsulat. Som följd
härav kunde någon röslmoltagning inte äga rum i Västtyskland vid det norska
stortings-valet 1981. Man hävdade nämligen från västtysk sida att
röstmottagning inte omfattas av de Wienkonventioner som reglerar diplomatiska
och konsulära förbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västtysklands inställning får därmed inverkan pä Sveriges planering
inför de allmänna valen 1982 och berör direkt ca 1 500 svenska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda vill jag rikta följande
fråga till justitieministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka åtgärder ämnar den svenska regeringen vidta för att
möjliggöra alt röslmoltagning kan anordnas i Västtyskland inför 1982 års val?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:159 av Allan Åkerlind (m) till statsrådet Karin
Andersson om tillämpningen av begreppet politisk flykting:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens invandrarverk har behandlat
ansökningar om uppehållstillstånd från ett sextiotal chilenska medborgare, som
alla har åberopat politiska skäl för all få stanna i Sverige. Del rör sig om ca
20 "huvudmän" jämte deras hustrur och barn. Gemensamt för alla i
gruppen är alt de tillhör mormonkyrkan (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga).
Den 15 oktober 1981 fattade invandrarverket beslut beträffande samtliga i
gruppen. Beslutet blev avslag på ansökningarna. Motiveringen var densamma i
alla fallen. Som ett exempel på beslulsformuleringarna skriver invandrarverket
i ett av besluten; "Av intyg och utredning framgår att (NN) är medlem i
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Medverkan i denna kyrka är inle
förenlig med den politiska övertygelse (NN) uppger sig ha."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delar invandrarministern statens invandrarverks
uppfattning att den omständigheten alt politiska flyktingar har en viss
religiös tro skall vara ett hinder för dem alt kunna betraktas som politiska
flyktingar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:160 av Tore Nilsson (m) till ekonomi- och
budgelministern om de statsfinansiella verkningarna av kostnaderna för
ombyggnad av riksdagens hus;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ett svårt ekonomiskt läge står
det klart att kostnaderna för ombyggnaden av riksdagshuset ständigt ökar och
vida överstiger alla kalkyler samt att huset ej funktionellt kommer att bli vad
riksdagen beställt och behöver, vilket kommer att ytterligare drabba
skattebetalarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avser budgetministern all ingripa i syfte alt begränsa de
för statsbudgeten negativa verkningarna av detta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:161 av Eva Winther (fp) till industriministern om
lokalisering till Norrbotten av nämnden för statens gruvegendom;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrbotten har många
förutsättningar att b'i Sveriges mineralpolitiska centrum. LKAB, Boliden och
SGU har verksamhet i länet, och utbildning och forskning bedrivs vid högskolan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslag kommer nämnden för statens gruvegendom att
bli en självständig enhet. Det borde kunna vara lämpligt alt då lokalisera NSG
till Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning av det anförda vill jag fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur bedömer industriministern möjligheten för en
lokalisering av NSG till Norrbotten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:162 av Eva Winther (fp) till industriministern om
Sveriges geologiska undersöknings (SGU) verksamhet i Luleå;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom riksdagsbeslut 1974
utlokaliserades viss del av SGU;s verksamhet till Luleå. Större delen av SGU:s
tillväxt och utveckling har dock skett i Uppsala. Med anledning av detta vill
jag fråga;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka möjligheter finns att åstadkomma en ändring i
enlighet med lokaliseringsbeslutel?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:163 av Göte Jonsson (m) till
arbetsmarknadsministern om Samhällsföretags målsättning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industrisliflelsen Lavi, som ingår
i Samhällsföretagsgruppen, har sökt en marknadschef till sitt huvudkontor i en
tidningsannons. I denna annons uppges bl. a.; "Lavi är inne i en mycket
dynamisk period. Måleide närmaste fem åren är att försöka fördubbla den årliga
försäljningen, som nu är ca 40 milj. kr. per år. Samtidigt skall det ekonomiska
resultatet förbättras ytterligare. Under samma period skall antalet anställda
öka till omkring 850 personer och del finns krav på alt vi skall etablera flera
nya verkstäder på skilda håll i länet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill med anledning av denna annons fråga
arbetsmarknadsministern om de aviserade volymökningarna överensstämmer med
Samhällsföretags målsättningar utifrån av riksdagen nyligen fattade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:164 av Grethe Lundblad (s) till handelsministern
om åtgärder för att begränsa prisökningar på baslivsmedel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tänker handelsministern vidta några
åtgärder för att begränsa de prisökningar på baslivsmedel som nästan
automatiskt följer i vidareförädlings- och delaljhandelsledet sedan
jordbruksförhandlingarna avslutats?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:165
av Anita Bråkenhielm (m) till utbildningsministern om ökad intagning till
högskolan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allt större ungdomskullar kommer
under de närmaste åren att lämna gymnasieskolan. Samtidigt som arbetsmarknaden
för de yngsta är mycket kärv är del på sikt nödvändigt för våra möjligheter att
hävda oss som modern industrination alt vi har god tillgång till välutbildade
unga människor inom teknik- och datasektorn liksom inom undervisningsväsendet
och forskningen. Spärrarna till högskolan är för många ungdomar i dag en ogenomtränglig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flaskhals,
samtidigt som inle alla utbildningsplatser inom högskolan utnyttjas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>effektivt.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler ungdomar skall beredas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3 december 1981</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillträde
fill högskolan?</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:306.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande om<br>
24 § Kammaren åtskildes kl. 15.38.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråsor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOM T;SON THYBLAD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Solveig Gemert</span></i></p>
</div>
G50942prot_198182__42.pdf2381518pdfRiksdagens protokoll 1981/82:42 Torsdagen den 3 decemberhttps://data.riksdagen.se/fil/CBA0D234-9E0A-4C12-B184-B7C6F9B26575