<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437555</hangar_id>
 <dok_id>G50923</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>23</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1981/82:23</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-11-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:19:31</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 17:19:48</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1981/82:23 Onsdagen den 11 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G50923/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G50923</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50923</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1981/82:23&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november fm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Justerades
protokollet för den 3 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Talmannen
meddelade att Rime Ångström anhållit om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot
under tiden den 18 november - den 18 december.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Ulla Orring
(fp) skulle tjänstgöra som ersättare för Rune Ångström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;
Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:51 till utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;
Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:80
till skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:81
till justitieutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:82
såvitt avsåg avslagsyrkandena på lagförslagen 4-7,9,10 och 12-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i
proposition 1981/82:50 till lagutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i övrigt
till socialförsäkringsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Vissa ekonomisk-politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs finansutskottets
betänkande 1981/82:1  om  vissa  ekonomisk-politiska  åtgärder,  m. m.  
(prop.   1981/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82:30),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skatteutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:8 om  vissa 
ekonomisk-politiska  åtgärder,  m. m.   (prop.   1981/ 82:30),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;socialutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;såvitt 
  avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:10 om  vissa
ekonomisk-politiska  åtgärder,  m. m. höjning av de allmänna barnbidragen, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:1 om ekonomisk-politiska
åtgärder inom arbetsmarknadsdeparte­mentets och industridepartementels
verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets belänkande 1, skatteutskottets betänkande
8, socialut­skottets betänkande 10 och arbetsmarknadsutskottets betänkande 1
debat­teras i ett sammanhang, och yrkanden beträffande samtliga dessa betänkan­den
får framställas under den gemensamma överläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 KJELL-OLOF FELDT (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman I Det har blivit något av upprepningens komik
över riksdagens debatter om den ekonomiska politiken. Under de senaste åren har
ekonomisk-politiska s. k. utspel drabbat riksdagen nästan en gång i kvartalet.
Det har varit oktoberrevolutioner, sparpaket, ekonomiska planer och ekonomiska
offensiver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje gång har regeringens propagandamaskin basunerat ut
alt nu befinner vi oss vid vändpunkten, nu har man hittat den slutgiltiga
lösningen på Sveriges ekonomiska problem. Men verkligheten har inte låtit sig
vändas och vridas lika lätt som den ekonomiska politiken. Det ekonomiska
förfallet fortskrider, till synes ganska oberört av alla beslut och allt ståhej
här i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är del alltså dags igen. Mindre än fem månader sedan
den borgerliga riksdagsmajoriteten fastställde de senaste riktlinjerna för den
ekonomiska politiken skall nya linjer läggas fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Turerna kring den ekonomiska politiken har varit så många,
alt del är nödvändigt att göra en återblick för att kunna klarlägga innebörden
av de alternativ som nu föreläggs riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För drygt ett år sedan, i oktober 1980, höjdes momsen med
3 %. Ett par månader senare beslöt riksdagen om en rad utgiftsnedskärningar,
framför allt när det gällde statens överföringar till kommuner och hushåll. I
delta det första s. k. sparpaketet sattes som första prioritet att minska
budgetunder­skottet och alt dämpa den offentliga sektorns tillväxt. Dessa mål
förklarades vara överordnade alla andra, inkl. sysselsättningen och den
industriella återhämtningen. Därmed motiverades att en hård åtstramning sattes
in i början av en lågkonjunktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter denna kraftansträngning hade trepartiregeringen och
dess ekonomi­minister uppenbarligen behov av en vilopaus. Den budgetproposition
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;presenterades i januari innehöll inte ett enda förslag om
ekonomisk-politiska åtgärder, trots att den redovisade en fortsatt ökning av
både budgetunder­skottet och underskottet i utrikeshandeln, samtidigt som
ekonomin stagne­rade och inflationen fortsatte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetpropositionens omedelbara effekt blev därför att den
utlöste en valutakris, som kunde stoppas först med en kraftig kreditåtstramning
och en höjning av räntan med 2 % till svensk rekordnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I början av det här året stod regeringen således med båda
fötterna på bromsen. Konsumtionen skars ner med höjda skatter, och
investeringarna och byggandet bekämpades med hård kreditpolitik och rekordhög
ränta. Man gjorde också helt klart varför en sådan åtstramningspolitik måste
föras i en internationell lågkonjunktur, då en svag exportutveckling ändå
fungerade som en broms på den ekonomiska utvecklingen i vårt land. De stora
obalanserna i statsbudgeten och utrikeshandeln gjorde det omöjligt, förklarade
man, att längre föra en aktiv konjunkturpolitik till stöd för sysselsättning
och näringsliv. Sverige måste följa med i den internationella
konjunkturnedgången oberoende av vad det skulle kosta i arbetslöshet,
produktionsbortfall och utslagning av företag. Riktigt lyckades man dock aldrig
förklara varför följsamheten till den internationella nedgången krävde att dess
konsekvenser mångdubblades genom en hård åtstramning, som dessutom i så hög
grad riktades mot investeringarna - en märklig utveckling i ett land som plågas
av en alltför låg produktionsförmåga och otillräcklig konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens svårigheter att försvara och förklara sin
ekonomiska politik ökade genom att inte ens de mål man ställt upp för sig - en
förbättrad balans i budget och utrikeshandel - såg ut att kunna uppnås.
Visserligen blir underskottet i Sveriges samlade utrikesaffärer något mindre i
år än det var i fjol. Men det beror framför allt på en kraftig nedgång av
importen och leder bara till den obehagliga slutsatsen att underskottet snabbt
kommer att öka igen om den inhemska efterfr,ågan skulle börja växa. Det är en
slutsats som konjunkturinstitutet redan har dragit. I sin höstrapport
konstaterar man all underskottet i bytesbalansen nästa år ökar till över 20
miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom visade det sig redan i våras, att
skattehöjningarna och utgiftsnedskärningarna i de s. k. sparpaketen inte
minskade budgetunder­skottet utan tvärtom fick det att öka ännu mera.
Förklaringen var inte svår att finna. Åtstramningen gav en kraftigt negativ
effekt på inkomster, produktion och sysselsättning, som mer än motverkade
effekterna på statsbudgeten av höjda skattesatser och bantade utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var inte bara vi socialdemokrater som protesterade mot
denna politik, som vi fann rent destruktiv t. o. m. för sina egna syften. Det
började mullra också ute i näringslivet, där krympande marknader och höga
räntor drev fram produktionsinskränkningar och förlamade investeringsviljan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oron blev inte mindre av att också valutapolitiken drevs
åt fel håll. Samtidigt som näringslivets försvagning fortsatte lät riksbanken
den svenska kronan förstärkas, dvs. skrivas upp i förhållande till andra
valutor. Det gjorde det naturligtvis inte lättare för industrin att hålla uppe
sin försäljning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och behålla sina marknader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tecknen blev således allt fler under våren på atl den
svenska ekonomin var på väg mot en djup kris med rekordarbetslöshet och en ny
industriell tillbakagång. Det minskade byggandet höll samtidigt på att skapa en
ny krisbransch; byggnadsmaterialindustrin, småhusfabrikanter och byggmästa­re
annonserade i växande utsträckning konkurser och nedläggning. Ändå fanns det
inga tecken på att obalanserna började minska, tvärtom fortsatte
budgetunderskottet att växa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteuppgörelsen i april måste ha kommit som ett gudasänt
tillfälle för huvudarkitekten till den här politiken, Gösta Bohman, att hoppa
av från allt elände. I trygg förvissning om att mittenpartiernas lust alt
regera skulle övervinna t. o. m. deras självbevarelsedrift, kunde han på
Thorbjörn Fälldin och Ola Ullsten överlåta hela konkursboet. Samtidigt som han
smet ut genom bakdörren, kunde han framställa sig själv som den ende
ansvarsfulle politikern i Sverige. Thorbjörn Fälldin och Ola Ullsten log dock
inte hårdare på sin uppgift än att man lät den nya tvåpartiregeringen gå i
något slags vinteride över sommaren. Ingenting hände.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I juni publicerades det socialdemokratiska programmet med
förslag till handlingslinje för att föra Sverige ur krisen. Den grundläggande
utgångs­punkten för det programmet är att Sveriges ekonomiska kris är en
industriell kris. Produktionsförmågan är otillräcklig för att vi skall kunna
försörja oss själva. En politik för atl öka industrins produktionsförmåga är
således oundgängligen nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men även om produktionsförmågan är för liten utnyttjas den
ändå inte fullt ut. Bara vart fjärde industriföretag kör den här hösten med
någorlunda full kapacitet. Ett stort antal företag har tre- eller
fyradagarsvecka. Ett betydande antal företag skrider snabbt mot den gräns, där
nästa steg är nedläggning. Och naturligtvis blir samtidigt ett växande antal
människor utan arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har alltså hamnat i den paradoxala situationen att
varken kapital, arbetskraft eller naturtillgångar utnyttjas i möjlig
utsträckning, samtidigt som den borgerliga ekonomiska filosofin hävdar att
standard och välfärd ytterligare måste skäras ner för att vi skall kunna
anpassa vår förbrukning till det vi faktiskt producerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart att åtstramningspolitiken därmed blir sin
egen motive­ring. Ju mer efterfrågan skärs ner, desto sämre utnyttjas
existerande produktionsförmåga. Dessutom leder det till att
produktionskapacitet försvinner när företag läggs ner och investeringarna
uteblir. Och desto längre måste åtstramningen drivas i nästa varv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det socialdemokratiska programmet avvisar med stor
bestämdhet denna självförstörande politik. I stället måste den ekonomiska
politiken i ett första skede inriktas så att landets produktiva resurser åter
utnyttjas fullt ut. Det är bara under förutsättningen att existerande kapacitet
är fullt utnyttjad som företag och enskilda finner det rimligt och lönsamt att
bygga ut produktions­förmågan ytterligare. Så länge den förutsättningen inte är
uppfylld, hjälper det inte mycket, som 1970-talels erfarenheter visar, med
investeringssub-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ventioner och höjd lönsamhet. Kapitalet söker sig ändå
inte till produktiva investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom är det bara under full sysselsättning som del
blir socialt och politiskt möjligt att genomföra den nödvändiga
strukturanpassningen och förnyelsen av svensk industri. Del är lätt att säga
alt samhället inte skall gå in med stöd till förlustdrabbade och
nedläggningshotade företag. Men det är ohyggligt svårt att låta bli att göra
det, om enda alternativet för de anställda i de företagen är arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns således, herr talman, en överväldigande
bevisning för att Sverige behöver en aktiv efterfrågepolitik, som leder till
att de produktiva resurserna utnyttjas fullt ut och återställer den fulla
sysselsättningen. Men denna efterfrågepolitik kan inte i ekonomins nuvarande
svaghetstillstånd utformas som en allmän expansion av konsumtionsefterfrågan.
Det första ledet måste därför vara alt ta till vara den efterfrågan som redan
finns och styra den så, att den i högre grad än hittills riktas mot svenska
varor och tjänster. I programmet diskuterar vi en omläggning av den offentliga
upphandlingen, så att statens och kommunernas inköp blir ett starkare stöd för
svensk industri, både på kort sikt och i dess mera långsiktiga utveckling. Vi
föreslår ett antal åtgärder för att underlätta för näringslivet att styra över
sin efterfrågan av insatsvaror, komponenter etc. mot svenska leverantörer och
producenter. Vi redovisar också hur svensk industri effektivare skall kunna
uppmuntras i sina exportansträngningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men efterfrågepolitiken måste också inriktas på att skapa
en ökad efterfrågan. Del måste gälla områden där efterfrågeökningen resulterar
i investeringar, som skapar nya tillgångar och därmed framtida inkomster.
Energiproduktionen, transportapparaten och bostadsbyggandet är tre sådana
områden, där stora insatser behöver göras. Rätt planerade blir dessa insatser
också en kraftig stimulans för den industriella utvecklingen, samtidigt som
landets produktionsförmåga förstärks på sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det socialdemokratiska krisprogrammet sysslar emellertid
inte bara med efterfrågesidan i ekonomin. Det är en självklar nödvändighet att
den industriella återhämtningen förenas med minskade obalanser i svensk
ekonomi. Det råder redan en allvarlig brist på sparande i Sverige, vilket
framgår av de stora underskotten i bytesbalans och statsbudget. Men det är
uppenbart att sparandebristen blir ännu mera påtaglig den dag då investe­ringarna
på nytt börjar öka. Dessutom plågas vi av ett starkt inflationstryck, som hotar
vår konkurrensförmåga på sikt och allvarligt snedvrider använd­ningen av våra
kapitalresurser. Höga räntor och en snabbt expanderande spekulations- och
fiffelekonomi drar bort stora mängder kapital från produktiv användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bristen på sparande och det starka inflationstrycket utgör
i dag de avgörande hindren för en snabb industriell återhämtning. Båda
problemen måste därför lösas om vi på nytt skall kunna få ekonomisk tillväxt
och full sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår uppfattning handlar det i båda fallen om hur
man skall kunna lösa en grundläggande fördelnings- och förtroendefråga. Enda
sättet att öka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sparandet
i erforderlig utsträckning är all den absoluta merparten av landets löntagare
accepterar att produktionsökningen under ett betydande antal år går till ökade
vinster, lill ökat utbud av riskvilligt kapital och till att minska våra
underskott. Och enda sättet att varaktigt ta ner inflationen är att de
nominella inkomstökningarna kraftigt dämpats, så att kostnadspressen på
priserna och behovet av kompenserande prishöjningar minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenheten visar hur oerhört svårt det är att uppnå
detta i ett land där inflationen bitit sig fast. Under 1970-talet har en rad
olika metoder prövats i olika länder för att öka sparandet och minska
inflationen; lagstiftning om lönerna, socialkonlrakt om löner och priser, en
hård arbetslöshelspolitik. Men överallt har inflationen dykt upp igen och
vinster och sparande gått ner, när lagstiftningen upphört, kontrakten gått ut
eller arbetslösheten börjar minska. Åtskilliga exempel finns dessutom på alt
inflationen inte märkbart dämpats ens under den tid dessa ingripanden pågått.
Det gäller framför allt arbetslöshetspolitiken, som har visat sig alltmer
ineffektiv mot inflationen. Och i inget fall har man fått till stånd den
kombination av ökade investeringar, tillväxt och prisstabilitet som vi måste
eftersträva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av 1970-talets dystra erfarenheter är del
inte underligt om man i land efter land börjat diskutera huruvida inte inkomst-
och kapitalbildningen i våra marknadsekonomier måste ges nya förutsättningar
för att över huvud taget kunna fungera. En utlöpare av denna debatt är
monetarismen. En annan är den s. k. utbudsekonomin. En tredje är faktiskt
kraven på kollektiv kapitalbildning, delaktighet i vinsten för löntagarna och
löntagarinflytande över kapitalets användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Idén om löntagarfonder - ty det är vad det handlar om -
utgår från att det är lättare för löntagarna att avstå frän lönehöjningar om de
avstår till sig själva via fonder, som de äger och förvaltar. Och det utgår
från att chanserna ökar att undvika överslag i löne- och prisbildningen vid
förbättrade vinstkonjunkturer, om det ekonomiska systemet innehåller någon form
av vinstdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom man i den svenska debatten i det här ämnet
försöker beskriva löntagarfonder som ett medel att förvandla Sverige till en
centralt planhushållad ekonomi av öststatstyp, är det värt att framhålla att
diskussionen om löntagarfonder enbart förs i de västerländska marknads­ekonomierna.
Praktiskt taget de enda industriländer, där man inte diskuterar löntagarfonder
och inte får diskutera löntagarfonder, är Östeuropas kommuniststyrda länder.
Förklaringen är enkel - löntagarfonder innebär en utspridning av ägandet och en
decentralisering av inflytandet i det ekonomiska systemet, som vore livsfarlig
för ett centraliserat, statssocialis-tiskt ekonomiskt och politiskt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis inbillar vi oss inte att löntagarfonder
ensamma för Sverige ur dess ekonomiska kris. För att klara övergången från den
stagnerande inflationsekonomi som vi har nu till en ekonomi med både tillväxt,
ökade investeringar och prisstabilitet krävs att den ekonomiska politiken tar
ett helhetsgrepp som läcker både efterfråge- och utbudssidan i ekonomin. Utöver
de åtgärder jag redan nämnt krävs en reform av vårt skattesystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som både underlättar avtalsrörelserna och motverkar
spekulation och konsumtion på kredit. Den skattereform som socialdemokraterna,
centern och folkpartiet nu är ense om bör hjälpa oss att hålla nere både
inflationen och räntan, inte minst genom att bidra till en sanering av den grå
kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer också att krävas en synnerligen aktiv
arbetsmarknads- och regionalpolitik för att den nödvändiga strukturanpassningen
av svensk industri skall kunna genomföras samtidigt som rätten till arbete åt
alla upprätthålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som enligt vår mening blir avgörande för den
ekonomiska politikens möjligheter att föra Sverige ur krisen är det förtroende
och den vilja till medverkan den kan skapa hos medborgarna i allmänhet och de
stora löntagargrupperna i synnerhet. Utrymmet för att höja privat och gemensam
välfärd blir ytterligt begränsat under 1980-talet om sparandet och kapital­bildningen
skall kunna öka. Men skall detta bli allmänt accepterat, måste en rättvis
fördelning av den ökade kapitalbildningens konsekvenser i form av makt och
välstånd vara ett av den ekonomiska politikens främsta mål. Det
socialdemokratiska krisprogrammet har formats utifrån det grundläggande kravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När programmet presenterades i somras rönte det
uppskattning också utanför våra egna led. Ekonomer och folk från näringslivet
konstaterade att här fanns ett klart alternativ till den politik som bedrivits
de senaste åren -och som gett så eländiga resultat. Möjligen var del därför som
de borgerliga partierna tog i desto hårdare när de i vanlig ordning dömde ut
den socialdemokratiska politiken. Längst gick faktiskt folkpartiet - Ola
Ullsten beskrev vår politik såsom styrd av ett schizofrent lättsinne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var därför med en viss förvåning som vi konstaterade
att den s. k. ekonomiska offensiv som regeringen presenterade i september i
vissa delar hämtats från det socialdemokratiska krisprogrammet. Under hela
sommaren hade regeringen brett ut sig över det löjliga och farliga i tanken alt
bekämpa inflation med prisstopp-nu införde man ett sådant. Inte mindre
besynnerligt ansåg man det före september vara. alt som ett led i en
antiinflalionspolitik successivt skriva upp den svenska kronans yttre värde -
nu blev delta riksbankens officiella politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den hårdaste attacken mot vårt krisprogram gällde atl det
var alltför expansivt. Vi vill satsa på ökade investeringar för att få i gång
industrin och hålla uppe sysselsättningen. Detta förklarades vara en helt
omöjlig politik, eftersom den skulle öka budgetunderskottet och därmed spä på
inflationen. Döm om vår förvåning när det centrala inslaget i regeringens
program visade sig vara en stor momssänkning för att stimulera av alla tänkbara
områden den privata konsumtionen, med ökade budgetunderskott som en ofrånkomlig
följd. Hur detta skulle gå ihop med den ständiga klagan att vi lever över våra
tillgångar förklarades inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändå, herr talman, råder inget tvivel om atl förslagen
från september var ett försök att bryta med den destruktiva åtstramningspolitik
som Gösta Bohman stått för. Men utbrytningsförsöket var besynnerligt
halvhjärtat och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;så fingerfärdigt konstruerat, all de flesta av åtgärderna
upphävde varandra. Kronans värde skrevs ner- men någon standardsänkning skulle
lönlagarna inte drabbas av eftersom momsen sänktes. Den sänkta momsen skulle
inte märkbart spå på konsumlionsefterfrågan eller öka budgetunderskottet
-eftersom man samtidigt drar in pengar från pensionärer, arbetslösa och andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här sinnrika konstruktionen tillhör dock numera det
politiska kuriosakabinettet. Den överlevde inte förhandlingarna i
finansutskottet med de hårdföra moderaterna. Momssänkningen halverades, men
utgiflsned-skärningarna beslår. Inte en krona vill man anslå till åtgärder mot
arbetslösheten eller för att stimulera byggandet. Den lilla gnista av en
politik inriktad på tillväxt, som ändå fanns i regeringsförslaget, släcktes
helt. Inte ens det ganska oskyldiga förslaget om en obligatorisk
vinstavsättning i riksbanken fann nåd för moderaterna. Någon ekonomisk politik
för att följa upp devalveringen finns över huvud taget inte i denna märkliga
uppgörel­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot slår utskottsmajoriteten fast, att de löpande
statsutgifterna skall skäras ner med 12 miljarder kronor under budgetåret
1982/83. Detta är en väsentlig skärpning jämfört med de sparmål som uppställts
tidigare. Då kunde också inkomstförstärkningar, t. ex. skattehöjningar, räknas
som sparande, samtidigt som själva sparmålet omgavs med diverse reservationer,
framför allt hänsyn till konjunktur- och sysselsättningsläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt detta är nu borta. Regeringspartierna skall i dag
förplikta sig att om två månader presentera en budget där utgifterna skurits
ner med 12 miljarder. Och av detta avverkar man genom dagens beslut högst 1 ä 2
miljarder, enligt moderaternas tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar om folkpartiets och centerns ledamöter i
finansutskottet och i riksdagen har fullt klart för sig vad man därmed åtar
sig. Den som vill vinna klarhet på den punkten råder jag att studera den
sammanställning av utgiftsnedskärningar för budgetåret 1982/83 som finns i den
moderata partimotionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan ha olika åsikter om moderaternas avsikter. Men
deras motion ger otvivelaktigt en helt riktig bild av vad som måste ske, om en
utgiftsnedskär­ning i den här storleksordningen skall kunna genomföras under
ett enda budgetår. Av den totala nedskärningen ligger enligt moderaterna 5
miljarder på socialdepartementet. Det betyder nya hårda ingrepp mot
pensionärer, sjuka och barnfamiljer. Bostadsdepartementet skall enligt
moderaterna spara 2,5 miljarder. Det betyder bl. a. kraftigt höjda
boendekostnader för alla som bor i statsbelånade hus och villor. På grundskola,
gymnasium och kultur skall 1,5 miljarder sparas. Det måste bland mycket annat
betyda att lärarlösa lektioner snarare blir regel än undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har under de borgerliga regeringsåren
åtskilliga gånger ställts inför den blandning av hänsynslöshet och inkompetens
som tycks bli del oundvikliga resultatet när moderaterna gör upp med
mittenpartierna. Men jag undrar om inte detta tar priset. Riksdagen skall fatta
beslut om den hittills största sociala nedrustningen utan tillstymmelse till
analys av dess&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsekvenser, utan diskussion av någon alternativ
handlingslinje, egentligen utan någon annan motivering än alt så här vill
moderaterna ha del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad moderaterna vill, det vet vi. Dagens riksdagsbeslut
blir därför, om det följer majoritetsförslaget från finansutskottet, en stor
seger för moderata samlingspartiet. Man har inte bara pulvriserat
mitlenregeringens ekono­miska offensiv utan också kedjat fast den vid en
fortsatt hård åtstramnings­politik, inriktad på social nedrustning och hög
arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det vore ändå bra att få något svar på frågan vad
centern och folkpartiet vill. Varför vill ni egentligen regera, Rolf Wirtén,
när ni inte är någonting annat än moderaternas springpojkar? Finns det
ingenting kvar av det där som kallades social liberalism? Och centerns tal om
jämlikhet och trygghet - blir det bara en viskning när moderaterna ryter till?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den inriktning av den ekonomiska politiken
som socialde­mokratin i dagsläget vill förorda är i huvudsak följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första måste alla tänkbara ansträngningar göras
för att förhindra att Sverige i vinter drabbas av den största arbetslösheten
sedan 1930-lalel. Våra förslag i det avseendet kommer Anna-Greta Leijon att
redovisa senare i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra måste investeringarna stimuleras, både inom
industrin och när det gäller bostadsbyggandet. Därför anser vi att politiken
måste inriktas på att sänka den höga räntenivån. Dessutom föreslår vi åtgärder
för fortsatt investeringsstöd till industrin och för alt nå en prisnivå för
bostadsbyggandet som gör det möjligt att få avsättning för nyproducerade
lägenheter. I linje med detta motsätter vi oss de försämringar av
förutsättningarna för nyetableringar, investeringar och produktion inom
stödområdet som rege­ringen vill göra genom nedskärningar inom
regionalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje måste den ekonomiska politiken inriktas på
att förhindra att 1981 års devalvering misslyckas genom en ny inflationsvåg.
Hotet om ökad inflation kommer inte, som regeringen försökt inbilla
allmänheten, från att importvarorna blir dyrare. Detta är en nödvändig
konsekvens av devalve­ringen, som även regeringen accepterar. Inte heller
kommer inflationshotet från den lönehöjning med ca 0,5 % som skulle bli en
följd av alt taket i den s. k. prisklausulen bryts igenom i december.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det verkliga inflationshotet kommer i stället från annat
håll. En ny kraftig ökning av budgetunderskottet skulle motverka strävandena
att sänka räntan och begränsa inflationen. Därför säger vi nej även till den
begränsade momssänkning som nu föreslås och som skulle kosta statskassan
ungefär 4 miljarder. Vi vidhåller att en ytterligare räntesänkning vore en
långt bättre åtgärd, eftersom den skulle dämpa inflationen samtidigt som den
minskar statens budgetunderskott och inverkar gynnsamt på investeringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ännu allvarligare är om utvecklingen under nästa år leder
till starka kompensatoriska lönekrav inför nästa avtalsrörelse. Underlag för
sådana lönekrav skapas inte bara av en okontrollerad inflation utan i minst
lika hög grad av en okontrollerad vinstuppgång under 1982. Allt tyder på alt
vinstökningen kommer att bli betydande, framför allt i de stora exportföre­tagen.
Tre faktorer verkar i den riktningen. Devalveringen ökar utrymmet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för vinster, och del är meningen.
Ett bättre kapacitetsutnyttjande i samband&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsda en
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med den konjunkturuppgång, som nu
allmänt väntas åtminstone nästa höst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11
november 1981    kommer att  kraftigt  öka produktivitet och  lönsamhet.  Och, 
slutligen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________   
lönekostnadsökningen 1982 blir ytterst måttlig, eftersom det är andra året i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
  ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tvåårsavtalet.
Konjunkturinstitutet beräknar i sin höslrapporl all tillverk­ningsindustrins
vinster under 1982 kommer att öka från 15 till 23 miljarder kronor, en uppgång
med 8 miljarder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa tre samverkande faktorer kan åstadkomma en vinst-
och löneinfla­tion, som omintetgör både konkurrensförbältringen frän
devalveringen och strävandena över huvud taget atl få stopp på inflationen.
Uppenbarligen insåg också regeringen detta, eftersom man ville ha en viss
avsättning av vinster på särskilt konto i riksbanken under nästa år. Denna
tanke år nu bortsopad av moderaterna, I och för sig är det väl ingenting atl
sörja över, eftersom den föreslagna vinstavsätlningen varken skulle ha minskat
vinster­na eller företagens ekonomiska resurser atl betala högre löner. Den
enda åtgärd, som skulle kunna ge avsedd effekt, är en direkt vinstindragning.
Och även om vi har den bestämda uppfattningen att lönsamheten i industrin
behöver förbättras, så anser vi att det största hotet mot en sådan
vinstförbättring är om vi får ett vinstöverslag 1982. Därför föreslår vi att en
särskild skatt las ut på vinstökningen över en viss nivå under 1982. Dessa
pengar bör sedan i lämpliga former återföras lill näringslivet för dess
uppbyggnad och utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om riksdagen följer
utskoltsmajoritetens förslag, har man än en gång uppskjutit det allt
nödvändigare och allt svårare arbetet med att sanera den svenska ekonomin. I
den ekonomiska politiken händer inte mycket. Del enda som egentligen återstår
är en inkomstomfördelning, som framför allt får betalas av de sämre ställda i
samhället. Arbetslösheten kommer all öka, prisstegringarna fortsätta och
investeringarna gå tillbaka. Allt är som förut. Utom på en punkt -
riksdagsmajoriteten har med förbundna ögon ställt in sig i det moderata
härnadståget mot social trygghet och ekonomisk rättvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 3
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I en nyutkommen ekonomisk debattskrift ges
talrika och varnande exempel på hur en förvrängd ekonomisk statistik får bilda
underlag för en falsk ekonomisk teori och för en skadlig ekonomisk politik.
Åven historien vrängs. Jag citerar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den falska historieskrivningen målar upp en tavla
med en offentlig sektor som trängde ut industrin, aggressiva
löntagarorganisationer som lyckades tvinga fram högre reallöner och
överkonsumtion, folkel som blev så tryggt att det inte ville eller behövde
arbeta. I den konservatismens skördetid som det begynnande 80-talet innebär i
hela världen är den havererade svenska modellen en dyr klenod. Qm det blir
svårt att i Sverige förklara vad som egentligen hänt, hur skall man då lyckas
med en omvärld som gärna vill tro på denna sedelärande historia? Att vi efter
40 års socialdemokratiskt styre 1976 fick en ny regeringe som efter tre redan
svåra år för svensk industri begick alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tänkbara fel i den ekonomiska politiken och med segrarens
rätt skrev den historia de alltid velat skriva om offentlig sektor, social
service, löner, inflation och skatter?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ekonomen Sven Grassman som i sin bok Det tysta
riket sammanfattar sin hårda och avslöjande kritik mot myndigheter, s. k.
tongivande nationalekonomer och politiska makthavare. Sven Grassman har fått
rätt när det gäller många av sina kritiska synpunkter. På en rad punkter har
man tvingats revidera de officiella uppgifter som fått motivera den borgerliga
regeringens politik. Sven Grassman sammanfattar de förändring­ar i
nationalräkenskaper och andra officiella ekonomiska redovisningar som man har
tvingats genomföra:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Någon utlandsskuld fick vi inte förrän 1977,
underskottet i bytesbalansen räknades ned från 40 till 8 miljarder för åren
1971-78, förelagens driftsöverskott fick räknas upp från 20 till 64 miljarder
kr. 1975-78 och från minus 5 till plus 13 miljarder det värsta krisåret 1977,
höjningen av svensk exports relativpriser fick räknas ned lill hälften 1975-80,
exportens marknadsandelsförluster räknades ned till hälften på grund av ett
'indexfel' för varor, samt ytterligare i betydande grad på grund av
andelsvinster inom tjänsteexporten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa fem &amp;quot;räknefel&amp;quot; som präglat ett årtiondes
debatt går alla i samma riktning, påpekar denne nationalekonom. De har kunnat
användas för att motivera just den ekonomiska politik som den borgerliga
regeringen av klassmässiga intresseskäl velat föra. De sedan hösten 1976
ansvariga för ekonomi- och budgetdepartementen har inte svarat på dessa mycket
hårda anklagelser. Herrar Bohman och Wirtén har möjlighet att göra det här i
dag. Qm de inte griper det tillfället, kan det bara tolkas som ett erkännande
av kritikens riktighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna har nu lämnat regeringen, men bestämmer
fortfarande dess politik, som i vad gäller den ekonomiska huvudlinjen är
oförändrad-om nu den linje som en ringlande orm beskriver i gräset i någon
mening kan sägas vara oförändrad. Regeringen bedriver en vågmästarpolitik som i
sin principlöshel slår rekorden från C. G. Ekmans regeringar på 1920- och
1930-talen. Än lovar regeringen moderaterna att skära ned statens utgifter med
12 miljarder kronor, en politik som bekämpas av socialdemokraterna. Än träffar
m.an en skatteuppgörelse om att begränsa marginalskatter och avdrag tillsammans
med socialdemokraterna, en uppgörelse som bekämpas av moderaterna. Än säger
statsminister Fälldin alt regeringens s. k. sparpaket i samband med
devalveringen måste antas i sin helhet, annars avgår regeringen. Än kommer
folkpartiet och centerpartiet överens med moderaterna om att förändra samma
ekonomiska paket för alt regeringen skall få ett röstunderlag härvid dagens
omröstningar, som tillåter den att sitta kvar. Den borgerliga regeringen inger
många känslor, men en känsla som man har svårt att hysa för den år respekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsekvensen i regeringens ekonomiska politik bör dock
icke alltför hårt ifrågasättas. I vissa avseenden utmärks den av en mycket
strikt konsekvens. Den är alltid riktad mot de arbetande folkgruppernas
levnadsstandard, mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den sociala välfärdspolitik som har erövrats under många år
av kamp, mot de arbetslösa och mot det berättigade kravet att alla människor
skall ha rätt till ett meningsfullt arbete. En sådan konsekvens är
beundransvärd frän Svenska arbetsgivareföreningens synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen utgår från att det mäste finnas en stor
reservarmé av arbetskraft, som exportföretagen skall kunna använda om de någon
gång i framtiden skulle finna detta profitabelt. Regeringen värnar därför om
arbetslösheten och vägrar att vidta åtgärder för att radikalt bekämpa och
nedbringa den. Delta är en cynisk politik i kapitalets intresse som är socialt
orättfärdig mot de arbetslösa, särskilt mot ungdomen, och som utarmar vårt
land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen driver en politik som medvetet syftar till att
skära ned de arbetandes reallöner och levnadsstandard ännu mer än som redan
skett. Därigenom vill den öka kapitalets vinster och tror sig därigenom få lill
stånd ökade investeringar inom näringslivet, särskilt inom exportindustrin.
Denna politik innebär emellertid minskad efterfrågan på de varor och tjänster
som framställs inom näringslivet. Den får därför minskade investeringar och
ökad arbetslöshet lill följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen säger sig vilja spara och begränsar därför det
offentligas utgifter. Vissa socialt ytterst nödvändiga poster skär den direkt
ned. Det gäller i det nu diskuterade programmet framför allt ersättningar till
pensionärerna, ersättningar som dessa redan intjänat genom sitt slit under
gångna år. Regeringens förslag att skära ned ersättningarna till pensionärer­na
med sammanlagt 2,5 miljarder kronor är en skändlighet. Denna politik leder
dessutom också lill minskad efterfrågan och därmed till ökad arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen säger sig vilja sänka skatterna för majoriteten
av medborgare. Qm man skall tro dess utfästelser vill den alltså minska statens
inkomster samtidigt som den å andra sidan talar om nödvändigheten av att spara
och att minska underskottet i statsbudgeten. Förklara logiken i del
resonemanget, den som det kan!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förklaringen är naturligtvis att det inte alls handlar om
någon skattesänk­ning för de stora grupperna i samhället med inkomster under
100 000 kr. Dessa skall i stället finansiera både sin egen s. k. skattesänkning
och den verkliga skattesänkningen för en grupp av höginkomsttagare genom
minskade höjningar av penninglönerna under kommande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna s. k. skattesänkning är alltså en stor politisk
bluff. Anmärknings­värt är att socialdemokratin anslutit sig till den för att
få till stånd en viss begränsning av de helt orimliga underskottsavdragen. Hade
man väntat till efter nästa riksdagsval hade man med största sannolikhet
lyckats få till stånd en skattereform av en helt annan kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens politik är, om man skall sammanfatta, skadlig
för alla ansträngningar att så snart som möjligt komma ut ur krisen och
arbetslös­heten. De åtgärder som den borgerliga majoriteten i dag kommer att
besluta om förvärrar ytterligare läget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka
möjligheter finns del då för en alternativ politik, vilka möjligheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns det att reparera de skador som åstadkommits och
säkra en utveckling som innebär ökad sysselsättning och framsteg? Vi får inte
för ett ögonblick glömma att de ekonomiska kriserna är kapitalismens
regelbundna följesla­gare. Internationellt befinner sig kapitalismen - främst i
Västeuropa och Nordamerika - sedan 1970-talets mitt i en långvarig stagnation
med djupa och täta lågkonjunkturer. Inga tecken på en förändring av denna
situation är synbara. Arbetslösheten i de s. k. OECD-länderna uppgår till 24
miljoner människor och väntas inom ett år ha stigit till 26 miljoner.
Kristecken framträder också i en del socialistiska planekonomier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande krisen har historiska särdrag. I den finns
ett starkt inslag av strukturell, långsiktig kris förstärkt med
konjunkturkrisens verkningar. Medan tidigare depressioner kännetecknas av
massarbetslöshet och prisfall, så förenas nu i alla kapitalistiska länder en
stor arbetslöshet med en galopperande inflation. Inslaget av spekulation i
inflationsvinster är stort. Det handlar också om en kris som slår mot alla delar
av de samhälleliga relationerna. Krisen är inte bara ekonomisk, den är också
social och politisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den internationella krisens yttringar- arbetslöshet,
inflation och parasitär spekulation - präglar också den svenska kapitalismen.
Men de ekonomiska problemen i Sverige är inte bara en följd av den
internationella konjunktur­utvecklingen. Den svenska ekonomins aktuella
svårigheter har tillspetsats genom den internationella krisen och förändringar
i konkurrensförhållan­dena på världsmarknaden. Men de har grundlagts i och
genom den svenska ekonomins egen utveckling under en tidigare period av
tillväxt. Ökad monopolisering, starkt tilltagande koncentration av ägande och
makt inom näringslivet, stor och växande kapitalexport, hårdhänt kapitalistisk
struktur­rationalisering som lett till avfolkning å den ena sidan,
befolkningskoncen­tration å den andra, rationalisering inom företagen och
fortsatt uppdrivning av arbetsintensiteten och utsvettningen, utslagning av
stora grupper ur det produktiva arbetslivet var några av de utmärkande dragen i
utvecklingen. Tillsammans ledde de också till ett ökat svenskt importberoende
och en minskning av sysselsättningen inom industrin. Lägel förvärrades av de
borgerliga regeringarnas politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den offentliga debatten framträder det nu tendenser att
acceptera minskningen i industrisysselsättningen som ofrånkomlig, alt acceptera
en stor och växande arbetslöshet som ofrånkomlig, att acceptera nedskärningen i
lönarbetarnas reallöner som ofrånkomlig, att se en nedskärning av den offentliga
sektorn som något nödvändigt och ofrånkomligt. Det är utomor­dentligt skadliga
tendenser, framför allt därför att de leder till en politik som är
självförverkligande, som befäster och försvårar de negativa tendenser­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den borgerliga minoritetsregeringen vill nu att vi skall
acceptera både en minskande industrisysselsättning och en växande arbetslöshet.
Det framgår av de interpellationsdebatter som förts här i riksdagen under de
senaste dagarna. Man vill inte ha en kraftfull politik som minskar arbetslösheten.
Regeringens attityd är så anmärkningsvärd atl t. o. m. den stora liberala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;morgontidningen i Stockholm kallar det ansvariga
statsrådet för arbetslös­hetsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna passiva politik kan inte godkännas. Det går att
redan med nuvarande maktförhållanden vidta en rad åtgärder för alt öka
sysselsättning­en och bekämpa det fruktansvärda onda som arbetslösheten
innebär. Arbetsmarknadsmyndigheterna måste få de ökade anslag som de begärt.
Det måste ges samhälleliga garantier till varje ungdom att få endera ett arbete
eller tillfälle till studier. Den stora produktionskapacitet som finns inom
industrin, men i dag endast ofullständigt utnyttjas, måste användas fill hundra
procent. Svångremspolitiken innebär bara ytterligare ökad arbets­löshet och
större ekonomiska och sociala svårigheter. Sverige kan inte svälta sig ut ur
krisen. Vi måste arbeta oss ut ur krisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men låt då människorna få arbeta! Del finns ingen större
samhällsekono­misk förlust för ett land än när produktionsutrustning inte
används och människor tvingas ut i arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige måste gå ut ur krisen på två ben. Vi måste dels
bygga ut industrin och skaffa tillbaka lika många industrijobb som förlorades
under 1970-talet. Målsättningen måste vara att under 1980-lalet skapa 100 000
nya arbetstill­fällen inom industrin. Vi måste dels också bygga ut de socialt
viktiga delarna av den offentliga sektorn. Angreppen från Svenska
arbetsgivareföreningen och de borgerliga partierna mot den gemensamma sektorn
måste slås tillbaka. Ingen utbyggnad av näringslivet är möjlig utan tillgång
lill bosläder, undervisning, daghem, sjukvård, åldringsvård, kommunikationer
och annan infrastruktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fler människor i arbete betyder ökad produktion. Det är
det avgörande medlet mot såväl inflation som underskott i bytesbalansen mot
utlandet och i statsbudgeten. Ökar produktionen så ökar även tillgången på
varor och tjänster. Inflationstrycket kan hållas tillbaka. Ökad varutillgång
inom landet betyder möjligheter att förbättra bytesbalansen med utlandet. Ökat
antal människor i arbete betyder ökade inkomster och därmed ökade skatteintäk­ter
och möjligheter till minskat underskott i statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Satsningen på direkta arbetsskapande åtgärder ser vi
alltså som en avgörande insats för att bekämpa de akuta problemen i nuläget.
Endast därigenom kan man få till stånd en dynamisk utveckling. Men det är
viktigt att en sådan satsning förenas med åtgärder som innebär ökat inflytande
för de arbetande i företagen. Vi måste få till stånd en verklig demokratisering
av arbetslivet som överför den ekonomiska makten till de många i samhäl­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är också nödvändigt att fördelningspolitiken ges en
mera skärpt inriktning. Inkomstklyftorna är fortfarande stora i det svenska
samhället. Förmögenhetsfördelningen har blivit ännu mera ojämn under åren av
borgerliga regeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mellan 25 och 40 miljarder kronor undandras varje år
beskattning genom olika former av skattefusk och annan ekonomisk brottslighet.
Därtill kommer de stora belopp som fritas från beskattning genom gynnsamma
avskrivningsregler för företagen, genom avdragssystemet på skatteområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;osv.
Skärpt beskattning av stora förmögenheter och en maximering av löner och andra
inkomster, skärpt kamp mot olika former av skatteflykt och skattefusk är
nödvändiga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I vpk-motion 57 ställs en rad förslag utifrån
den grundsyn som jag här antytt - det kommer alt tas upp i olika anföranden av
andra vpk-ledamöter. I stället för en sänkning av momsen även på lyxvaror och
olika importvaror hävdar vi att motsvarande belopp bör fördelas på tre poster-
för att hålla nere matpriserna, för att hålla nere hyrorna och för att öka
insatserna i kampen mot arbetslösheten. Regeringens nedskärningspo­litik riktad
mot pensionärer och andra inkomslsvaga grupper förkastar vi. I stället kräver
vi en fördelningspolitik med motsatta förtecken, riktad mot de höga inkomsterna
och mot spekulationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till motion nr 57.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 4
ERIC ENLUND (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det samförstånd om mervärdeskatten som har
nåtts i finans-och skatteutskotten mellan regeringspartierna och moderata
samlingspartiet innebär alt skattesatsen, som nu är 23,46 %, sänks lill 21,5 %
istället för den i propositionen föreslagna skattesatsen 20 %. Finansutskottet
har anfört tre skäl för denna reducering av momssänkningen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.  En lugnare prisutveckling än den som väntades när
åtgärdsprogrammet&lt;br&gt;
presenterades för ungefär två månader sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Räntesänkningen
i oktober.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av att
hålla tillbaka budgetunderskottets ökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottens förändringar av propositionens förslag i fråga
om mervärde­skatten fillsammans med slopandet av vinstkonloavsättningen innebär
en budgetförstärkning på 3,3 miljarder kronor för budgetåret 1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltför vanligt att man talar om en ekonomisk kris
här i landet, som om Sverige hade svåra problem medan resten av världen klarade
sig bättre. Vore det så väl att andra länder hade ekonomisk balans och god tillväxt,
skulle det vara betydligt lättare att få ordning även på Sveriges ekonomi. Men
vi får inte glömma att en stor del av orsaken till våra ekonomiska svårigheter
ligger i alt alla de andra länderna, som vi handlar med, delar våra
svårigheter. Qljeprishöjningarna har rubbat balansen i nästan alla länder,
oavsett ekonomiskt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges problem är inte värre än andra jämförbara
industriländers. I ett mycket viktigt avseende har vi i Sverige lyckats långt
bättre än man gjort i nästan alla andra länder. Det gäller sysselsättningen.
Ute i Europa är arbetslösheten i genomsnitt iredubbell större än den svenska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den proposition vi behandlar inleds med en lika viktig som
riktig beskrivning av orsakerna till att situationen nu är så svår att den s.
k. överbryggningspolitiken inte fungerar. Fram till den första oljekrisen 1973
hade vi fallande realpriser på olja. Sedan har oljepriserna mångfaldigats, och
när vårt land var på väg mot ekonomisk balans 1978-1979 slogs spelet på nytt
över ända genom den andra oljekrisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett litet industriland är Sverige av naturnödvändighet
exportbero-2 Riksdagens protokoll 1981/82:23-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ende. Tendensen till en successivt allt friare
världshandel har brutits, och på världsmarknaden är protektionismen i
tilltagande. En växande protektio­nism kan bli ett direkt hot mot Sveriges
framlid som industrination. Vi får därför aldrig själva medverka till att blåsa
under protektionistiska ström­ningar. Vi måste själva hävda frihandeln som en
överordnad princip i vårt umgänge med omvärlden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett protektionistiskt kuddkrig de rika industriländerna
emellan kan inte på sikt ge dessa länder en tillräcklig marknad för deras
produktion, om de fullt vill utnyttja sin effektiva produktionsapparat och få
bon arbetslösheten. Och en protektionism som riktas mot de fattiga länderna
skadar deras möjligheter att bygga ut sin produktionsapparat och ge arbete ål
de hundratals miljoner som där är arbetslösa. Sverige liksom övriga
industriländer måste salsa mer-inte mindre, som somliga förespråkar både här
hemma och i andra länder-för att hjälpa världens fattiga och folkrika länder
alt förbättra sin situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra gynnsamma faktorer under årtiondena närmast efter
andra världskriget var fasta växelkurser och en låg inflationstakt. Även de
faktorerna har under 1970-talet bytts i sina motsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men de ekonomiska svårigheterna såväl i vårt land som i
andra länder har också inhemska orsaker. De är inte heller unika för Sverige.
Under en lång tid har marknadsekonomin, inte minst genom utvecklingen mot allt
högre marginalskatter, utsatts för åtskillig misshandel. Under 1970-talet kom
de offentliga kostnaderna att öka avsevärt snabbare än den ekonomiska
tillväxten. Detta gäller särskilt den kommunala utgiftsutvecklingen. Därför
hotas den ekonomiska balansen, och marknadsekonomin utsätts för allt större
påfrestningar. Genom effektivitetshindrande skatter och en konsum­tionsutveckling
så snabb att investeringarna trängs undan till följd av en ökad inflationstakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget är det alltså både de ändrade internationella
förhållandena och utvecklingen i vårt eget land som orsakar den svåra obalansen
i vår ekonomi. Underskottet i våra utrikesaffärer detta år beräknas enligt de
senaste prognoserna bli något lägre än vad man tidigare har antagit, men det är
ända oroväckande högt. Även underskottet i statsbudgeten inger stor oro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta läge måste det vara ett övergripande mål att
pressa ner vårt kostnadsläge gentemot våra konkurrentländers. Det är en helt
nödvändig förutsättning för att sysselsättningen skall hållas uppe,
investeringarna stimuleras och produktionen öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att lägga om kursen mot ekonomisk balans har en rad viktiga
åtgärder vidtagits eller förberetts. På flera områden har bilden därigenom
förändrats till det bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En energipolitik för att minska vårt oljeberoende är nu i
funktion. Den tidigare djupa splittringen på energiområdet har efterträlts av
vad som närmast kan kallas borgfred, och vårt oljeberoende har börjat minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunernas ulgiftsexpansion har nedbringats utan att man
har behövt ta till drastiska åtgärder som  skatietak  eller liknande.  
Kommunernas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;volymexpansion ligger i år ungefär där riksdagen har sagt
all den bör ligga, landslingens dock något däröver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots socialdemokraternas kritik här i riksdagen har ett
stort antal socialdemokratiska kommunalpolitiker ute på fältet tagit sill
samhällsansvar och deltagit i det nödvändiga besparingsarbetet, och det har
kunnat ske utan alltför stora motsättningar på del lokala planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tidigare splittringen på skatteområdet har efterträlts
av en bred enighet om den största marginalskattesänkningen i historien.
Människors arbetsglädje och framåtanda kommer att öka i värde. Ett långsiktigt
besked om sänkta marginalskatter gör det lättare för arbetsmarknadens parter
att nå fram till avtal som inte rubbar den samhällsekonomiska balansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förtroendet för vårt skattesystem återupprättas med en
avdragsreform som stoppar systematiska nolllaxerare. Hushållens ökade
känslighet för räntekostnader har en gynnsam inverkan på ränteläget. Företagen
har lättare att komma över riskkapital bl. a. genom en lindring av
dubbelbeskattningen på aktier och genom del nya skallesparandel. En
skattereform som motverkar systematisk skuldsättning kommer också att bli till
nytta för aktiemarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Minoritetsregeringar kan inte räkna med att
alllid få igenom sina förslag i oförändrat skick. Likväl har de enskilda
inslagen i den ekonomiska politiken, som jag nu har beskrivit, haft ett stöd av
en majoritet i Sveriges riksdag. Detsamma kommer också - om inget oförutsett
inträffar -atl gälla för de regeringsförslag som riksdagen behandlar i dag. Det
innebär att propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken kommer att
godkännas i sina huvuddrag. De fyra viktigaste komponenterna i denna politik är
devalveringen, momssänkningen, tidigarelagda besparingar och
produktionsslimulerande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Devalveringen, som riksbanken genomförde den 14 september,
innebar att priserna på världsmarknaden räknade i svenska kronor steg med över
10 %. Därmed förbättrades den svenska industrins konkurrenskraft. Men denna
prisstegring får inte slå igenom här hemma. Inflationen, och även
inflationsförväntningarna, måste hållas tillbaka, kapaciteten i vår industri
måste höjas och efterfrågan, dvs. offentlig och privat konsumtion, hållas
tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens förslag om sänkning av mervärdeskatten avsåg
att motverka den höjning av prisnivån och motsvarande minskning av reallönerna
som kunde väntas bli följden av devalveringen. Därmed skulle också förhindras
att avtalens prisklausuler utlöstes. Genom bl. a. en gynnsam prisutveckling och
räntesänkningen, som jag tidigare har nämnt, uppnås dessa syften, även med den
begränsade momssänkning som finans- och skatteutskotten förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den tidigareläggning av besparingar som
regeringen föreslagit för att delvis kompensera inkomstbortfallet av
momssänkning och vinstkon-toavsättning, understryker utskottet alt behovet av
ett kraftfullt och målmedvetet besparingarbete kvarstår, trots utskottets
förändringar av regeringens förslag. Utskottet understryker vidare att detta
arbete måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inriktas mot atl begränsastalsutgifterna och att
besparingarna - inberåknal vad som nu lidigareläggs - skall vara 12 miljarder
kronor budgetåret 1982/83 i enlighet med tidigare uttalanden. De riktlinjer för
den ekonomiska politiken som utskottet förordar ligger-även med de förändringar
som vidtagits-väl i linje med regeringens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver riktlinjerna för den ekonomiska politiken har
finansutskottet behandlat tre förslag som framförs i den socialdemokratiska
parlimotionen. Det gäller kravet på en valutapolitisk utredning,
kontokortskrediterna och räntekompensation lill konimunerna. I dessa tre frågor
kommer Rolf Rämgård senare i debatten att föra utskottets talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall avslutningsvis ge några synpunkter på den debatt
som huvudsak­ligen förts utanför detta hus och i massmedia, sedan regeringen i
september offentliggjorde de förslag vi nu behandlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det tycks ha blivit något av en sport från
socialdemokraternas sida alt beskylla mittenpartierna för alt lägga sig platt
lill marken för moderaterna, och från moderaternas sida för att vi bl. a. genom
skatteuppgörelsen driver en socialdemokratisk politik. Kjell-Olof Feldt återkom
med de socialdemo­kratiska beskyllningarna i sitt anförande för en stund sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alt båda dessa påståenden skulle vara riktiga faller på
sin egen orimlighet. Det allvarliga är emellertid att moderater och
socialdemokrater helhjärtat stöder varandra i denna kampanj. Därmed bidrar de
enligt min mening till en polarisering av den politiska debatten som år sakligt
ogrundad men framför allt djupt olycklig, därför alt den minskar våra
möjligheter till de samförståndslösningarsom vi såväl behöver för atl komma
lill rätta med vårt lands ekonomiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall gärna erkänna att socialdemokraterna i en del
frågor på ett värdefullt sätt har medverkat till breda lösningar. Del gäller t.
ex. i energipolitiken, som Kjell-Olof Feldt också tog upp i sitt anförande.
Likaså gäller det i skattefrågorna. Deras ställningstagande i
löntagarfondsfrågan har däremot inte stimulerat viljan till samarbete mellan
olika parter för atl återvinna industriell tillväxt och ekonomisk balans.
Förslaget om imporlde-positioner för ett år sedan, liksom agerandet i
tekodebatten, visar atl man ibland hellre propagerar för protektionism än
ställer upp för den frihandel på vilken så många människors framtida
sysselsättning och välfärd är bero­ende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som socialdemokraterna i princip bekänner sig
till behovet av besparingar, både hos staten och i kommunerna, har man motsatt
sig de flesta besparingsförslagen. Begränsningen av livsmedelssubventionerna i
våras är faktiskt ett av de få undantagen. Jag undrar om inte socialdemo­kratin
har gjort sig till sin egen missnöjespolitiks fångar. Man har motverkat
förståelsen för en nödvändig ekonomisk politik genom att inte klargöra för sina
medlemmar och väljare vad som behövs. I stället uppträder man som om vi kunde
låta bli att vidta en del av de besparingsåtgärder som ändå är nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De betänkanden som utskotten avlämnar, av vilka en del
behandlas i dag, innehållernågra nya exempel på hur socialdemokraterna väjer
undan när del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;blir fråga om atl medverka till besparingsåtgärder -
besparingsåtgärder som de själva säkerligen skulle finna nödvändiga, om de hade
regeringsansva­ret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna vill förstärka statens budget genom
skattehöjningar för nästa år på omkring 1 miljard. Men ingen tror väl alt de
ute i samhället propagerar för dessa skattehöjningar med samma glöd med vilken
de arbetar emot de besparingsförslag som regeringen har lagt fram. Delta drag
tycker jag återkommer särskilt tydligt i Kjell-Olof Feldts anförande. Det var i
huvudsak en lång historisk beskrivning av vår situation, men det gav mycket
litet av alternativ till det förslag som regeringen lägger fram. Kjell-Olof
Feldt uppehöll sig länge vid löntagarfondsfrågan, men vad som inte har klarats
ut är på vilket sätt löntagarfonder, finansierade genom avgifter och
vinslavsätt-ningar, i det läge där vi nu befinner oss skulle kunna stimulera
nyförelagande och satsningar inom näringslivet och öka vårt näringslivs
konkurrenskraft gentemot utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller klarar man ut hur förhållandena mellan
ägarkategorin och löntagarkategorin - de anställda - skall regleras. Allt detta
är så diffusa ting att det enda som egentligen har hänt i lönlagarfondsfrågan
är att det socialdemokratiska partiet fått fullmakt att utforma del här
förslaget efter behag utan att i dag klara ut hur denna utformning egentligen
skall se ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller momssänkningen tycker jag alt del
avsnitt i Kjell-Olof Feldts anförande som gäller den är ganska märkligt. I
s-motionen anklagas regeringens förslag för att kunna leda till &amp;quot;en allmän
stimulans som i tiden sammanfaller med atl konjunkturen går in i en expansionsfas&amp;quot;.
Men den närmaste tiden ser del inte ut som om det skulle bli en särskilt
kraftig konjunkturuppgång, och de besparingar som kommer alt genomföras bör
också få den dämpande effekt som Kjell-Olof Feldt vill åstadkomma med sin högre
moms. Qm nu socialdemokraterna och Kjell-Olof Feldt oroar sig för detta, då
borde de ju tycka att det är bra att miltenpartierna gått oppositionen till
mötes- inte bara moderaterna, Kjell-Olof Feldt, ulan också socialdemokraterna!
- och halverat momssänkningen och därigenom minskat budgetunderskottet med 2,3
miljarder. Men något sådant erkän­nande vill Kjell-Olof Feldt inte göra.
Oavsett vad regeringspartierna gör måste Kjell-Olof Feldt opponera sig. Lusten
att komma med negaliv kritik tycks nästan ha blivit en kronisk sjukdom hos
socialdemokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även moderata samlin&amp;quot;gspartiet försöker här i
riksdagen visa upp en profil där budgetpolitiken skall vara något stramare än
vad regeringen har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vi vet att det ute på fältet inte låter riktigt på
samma sätt. Där talar man inte längre om att skattereformen behöver
finansieras. Därmed har man frånträtt den överenskommelse mellan partierna som
faktiskt omnämns i den moderata partimotionen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan i våras har moderata samlingspartiet försökt skrämma
villaägarna för den avdragsreform som ingår i mittenpartiernas uppgörelse med
socialdemokraterna, trots att den inte alls berör de vanliga villaägarna.
Samtidigt innebär de besparingsförslag och den besparingsiver på bostads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;politikens område som moderaterna företräder all
årskostnaden för nybygg­da och statsbelånade villor och lågenheter skulle höjas
med 17 000-20 000 kr. Man kan fråga sig om moderaterna verkligen ämnar
genomföra det förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den socialistiska propagandan mot
regeringens ekonomiska politik samverkar med en del av moderata
samlingspartiets propaganda mot samma politik. Effekten är i båda fallen alt
intressegrupperna höjer rösten. Viljan att anpassa den egna 'gruppens krav
efter vad samhällsekonomin tillåter undergrävs. Konfrontationspoliliken
förvärrar fördelningskonflikterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är här svårigheterna att återvinna ekonomisk balans
enligt min mening huvudsakligen ligger. Regeringen och riksdagen kan
visseriigen fatta de beslut som krävs för att den ekonomiska politiken skall
kunna läggas på rätt kurs, men i vårt samhälle är makten spridd på många andra
håll än i regering och riksdag. Drivs motsättningarna för långt, blir
nödvändigt samförstånd om den ekonomiska politiken omöjligt. Jag vågar påstå
atl den polarisering av den politiska debatten som vi nu upplever ogillas av en
bred majoritet av svenska folket. Därför borde, herr talman, alla hjälpas åt
atl rycka upp missnöjespolitiken och konfrontationslänkandet med rötterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till hemställan i finansutskottets
betänkande 1 på alla punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 5
LARS TOBISSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den proposition vi i dag skall ta ställning
lill innehåller regeringens åtgärdspaket från den 14 september. Dessförinnan
hade moderata samlingspartiet lagt fram sitt program för återställd ekonomisk
balans, &amp;quot;Ny väg&amp;quot;. Åtskilliga förslag därifrån återfanns i regeringens
förslag till uppläggning av den ekonomiska politiken. Som exempel kan nämnas
tidigarelagda besparingar samt utbudsstimulerande åtgärder som rätt till
provanställning, karensdagar i sjukförsäkringen, insatser för forskning och
utveckling osv. Men vi anmärkte från början på vissa svagheter i
åtgärds-programmet, framför allt den föreslagna momssänkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den analys vi förelog visade dessutom snart att
regeringsprogrammet -tvärtemot vad man velat ge sken av - inte var neutralt
från budgetsynpunkt. Detta bekräftades också av beräkningar utförda i
finansutskottets kansli. Försvagningen av statsbudgeten skulle uppgå till nära
3 miljarder kronor innevarande budgetår och 4 miljarder budgetåret 1982/83. De
tidigarelagda besparingarna uppgick ingalunda till utlovade 4 miljarder, ulan
utgjorde endast ca 2,3 miljarder för hela nästa budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets ordförande Eric Enlund riktade nyss
kritik mot oss moderater för att ute på fältet vilja ifrågasätta totalfinansieringen
av en inkomstskattesänkning. Det egendomliga är att det i den av regeringen
valda uppläggningen av det ekonomiska åtgärdsprogrammet föreslogs en moms­sänkning
som dels finansierades på det sätt som vi moderater har förordat beträffande en
marginalskattesänkning, nämligen med besparingar, dels lill stor del faktiskt
lämnades ofinansierad, inte minst efter den 1 juli nästa år. Detta påvisade jag
redan i den allmänpolitiska debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom &amp;quot;Ny väg&amp;quot; tog den
moderata partimotionen sin utgångspunkt i nödvändigheten av atl råda bot på de
grundläggande balansproblemen i svensk ekonomi. 1 ett läge där
budgetunderskottet redan bedömdes uppgå till ca 75 miljarder föreföll det inte
tillrådligt - för att uttrycka sig milt - att ytterligare vidga gapet. Vi
motsatte oss därför momssänkningen och förordade ännu större tidigarelagda
utgiftsminskningar, samtidigt som vi för nästa budgetår skisserade ett
besparingsprogram på totalt 14 miljarder. Därmed skulle det också skapas
utrymme för det första steget i en marginalskattereform redan 1982 i enlighet
med den borgerliga trepartire­geringens ekonomiska handlingsprogram från den 3
februari i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under utskoltsarbetet stod del snart klart alt centern och
folkpartiet beträffande inkomstskatten valde att fullfölja det samarbete med
socialde­mokraterna som i våras ledde fram till majoritetsregeringens
upplösning. Det var således inte möjligt att vinna majoritet för en omedelbar
marginalskattesänkning. De alternativ som då återstod var antingen en kraftig
budgetförsvagning genom momssänkning enligt regeringens modell eller en något
mindre budgetförsvagning till priset av vinstskatl och en förhöjd utgiftsnivå i
enlighet med den socialdemokratiska partimotionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från moderat utgångspunkt måste i denna situation det
viktiga vara att inleda besparingsarbetet och att lägga fast klara riktlinjer
för det fortsatta arbetet på att skära ned statens utgifter. Dessutom gällde
det att söka begränsa den budgetförsvagning som vi moderater i utgångsläget var
ensamma om alt vilja förhindra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den här bakgrunden är vi moderater tillfredsställda
med den kompromiss som så småningom kunde träffas i finansutskottet. Utskottsbe­tänkandet
utgår nu från propositionen och den moderata partimotionen som jämställda
dokument. Samtidigt som det socialdemokratiska förslaget om vinstskatl stoppas,
avvisar utskottet också regeringens förslag att företagen nästa år skulle göra
obligatoriska avsättningar till särskilda vinstkonton i riksbanken. Sänkningen
av mervärdeskatten blir bara ungefär hälften så stor som enligt propositionen,
vilket reducerar ökningen av underskottet i statens budget. Effekten av denna
förändring blir begränsad under innevarande budgetår, men för det kommande
försvinner nästan hela den försämring som låg i regeringens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En påspädning av efterfrågan är lättare att acceptera
under resten av 1981 och första halvåret 1982. Från nästa sommar kan vi
emellertid räkna med draghjälp från en internationell konjunkturuppgång. Det
blir då angeläget att resurserna snabbt kan sättas in för att tillgodose en
växande efterfrågan från exportmarknaderna. Därför har vi moderater också fäst
stor vikt vid att få preciserat att det sparmål på 12 miljarder kronor som
riksdagen tidigare fastställt för budgetåret 1982/83 skall uppnås genom
nedskärningar på budgetens utgiftssida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet redovisar i sitt betänkande en utvärdering
av regeringens förslag till tidigarelagda besparingar. Dessa beräknas minska
statens utgifter med 970 miljoner innevarande budgetår och med 2 340 miljoner
nästa budgetår. I sitt ställningstagande till det fortsatta besparingsarbetet
framhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ler
utskottet, att detta skall bedrivas kraftfullt och målmedvetet med sikte på
&amp;quot;atl begränsa statsutgifterna genom faktiska besparingar i från år lill år
löpande  utgifter.   Dessa  besparingar  skall  -  inberäknat  dem  som   nu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lidigareläggs-
vara 12 miljarder kronor budgetåret 1982/83   .&amp;quot; Av delta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;citat
framgår tydligt finansutskottets ståndpunkt att sparmålet på 12 miljarder skall
uppnås genom utgiftsnedskärningar, vilket ocksä uttalades i den presskommuniké
som de borgerliga utskottsledamöterna gemensamt utformade i samband med all
kompromissen träffades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del kan inte råda något tvivel om atl denna uppgift blir
besvärlig. Men det är alldeles nödvändigt att vi lyckas. Det går inte atl bara
tala om behovet av utgiftsminskningar och sedan skjuta dem på framtiden år
efter år. 12 miljarder får också betecknas som en miniminivå. I den moderata
parlimotionen återfinns en förteckning med förslag till besparingar uppgå­ende
till 14 miljarder. Dår ingår bl. a. ökad självrisk i sjukförsäkringen,
omprövning av beslutet att flytta inrikesflyget från Bromma till Arlanda samt
minskat press- och partistöd. Vårt krav att subventionsnivån inom bostads­sektorn
skall minskas och att stödet skall ges en fördelningspolitiskt mer effektiv
inriktning har uppmärksammats i debatten och även här i dag av Eric Enlund. Men
skall del bli möjligt att få ihop utgiftsminskningar med minst 9 miljarder
kronor i den budgetproposition som nu förbereds, blir det nog nödvändigt att
skära ned på boendesubventionerna lika vål som på livsmedelssubvenlioner,
bistånd och annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag fäste mig vid några saker i den
ekonomisk-politiska rundmålning - i övervägande svarta färger - som Kjell-Olof
Feldt gjorde tidigare i debatten. Han talade om en allvarlig brist på sparande
i Sverige och nämnde i det sammanhanget de stora underskotten i bytesbalans och
statsbudget. Det är riktigt att vi har ett betydande sparandeunderskolt. Men
kom ihåg att det helt är att hänföra lill den offentliga sektorn, särskilt
statens finanser. Med det höga skattetryck vi nu har kan detta underskott
minskas endast genom att vi gör nedskärningar på den statliga utgiftssidan. Gör
vi det, dämpas inflationen och skapas det möjligheter till en lägre räntenivå.
Företagen, som i dag inte saknar vare sig idéer eller kapital, får då fler
investeringskalkyler att gå ihop, och expansionen av industrins investeringar
kan komma i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt gjorde en besviken återblick på
1970-talets erfarenheter av politiska insatser för alt bekämpa inflation och
arbetslöshet. Hans nya patenlmedicin var kollektiva löntagarfonder. Men inser
inte Kjell-Olof Feldt att fondsocialismen innebär ytterligare ett jättekliv på
samma väg som under de gångna åren visat sig leda fel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är riktigt att diskussionen om löntagarfonder bara
förs i västerländska marknadsekonomier. Det har två orsaker; i Östeuropa är
socialismen redan genomförd, och i socialistiska stater får del inte förekomma
en fri debatt om olika ekonomiska och politiska system. Det är ingen
tillfällighet att en planekonomi av det slag som fondsocialismen skulle
innebära inte någon­stans eller någonsin har kunnat förenas med demokrati. Alla
demokratiskt styrda länder bygger på marknadssystemet med privat ägande av
produk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionsmedlen som grundläggande princip. Att socialism leder
lill diktatur och politiskt förtryck har vi sett många prov på i Östeuropa.
Sovjetledningens starka satsning på militär upprustning - med kärnvapenförsedda
ubåtar och annat - motsvarar inte medborgarnas önskemål. I livsmedelsbristens
och köernas Sovjet är det sannerligen inte konsumenterna som styr. Alt
socialistisk planekonomi dessutom är ineffektiv kan vi se ännu tydligare på
nära håll, i Polens problem. Även andra öststater som t. ex. Rumänien har nu
akuta svårigheter att klara sina betalningar. Olof Palme brukar tala om atl det
nu råder något som han kallar kapitalismens kris. Det finns mycket större skäl
alt i stället tala om socialismens kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Arbetet på att få budgetunderskottet under
kontroll kan inte bara la sikte på att spara bland gamla utgifter. Det måste
inriktas på att förhindra nya. Ett särskilt problem i detta sammanhang är del
omfattande industristödet till olönsamma statliga företag. Vi behandlar nu i
riksdagen förslag om medelstillskotl till LKAB. SSAB, Svenska Varv, Luxor och
Swedish Petroleum. Tillsammans med andra förslag om kapitalöverföring till bl.'
a. statens olika skogsförelag rör det sig om åtskilliga miljarder. Men en
förutsättning för alt vi skall kunna återställa balansen i samhällsekonomi och
statsfinanser är att vi inser att del här inte rör sig om tillfälliga,
konjunkturmässigt betingade lönsamhetssvackor. Det höga löneläget i Sverige
ställer krav på oss alt vi snabbt ställer om till högteknologisk produktion,
där vi kan utnyttja våra konkurrensfördelar. Vi kan helt enkelt inte fortsätta
att med stora förluster bryta järnmalm, som vi med stora förluster omvandlar
till plåt, som vi med stora förluster tillverkar fartyg av -till glädje för
andra länders rederier, eftersom vårt höga kostnadsläge hindrar alt vi håller
oss med en egen sjöfartsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis måste omvandlingen av vårt näringsliv ske i
socialt godtagbara former. Men marschriktningen måste vara klar. och det finns
inte tid för några halter och raster på vägen. Industristödsulredningen har
nyligen påvisat att senare års statliga bidrag till krisföretag snarast verkat
konserve­rande på näringsstrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nu aktuella förslagen har samma selektiva och passiva
karaktär. Vi moderater föredrar en snabbare omläggning mot generella
stimulansåtgär­der, som mera tar sikte på livskraftiga och expanderande
branscher och förelag. Det utesluter inte särskilda insatser för utsatta
regioner. I den moderata partimotionen förordas en sänkning av
arbetsgivaravgifterna i det inre stödområdet i syfte alt åstadkomma en generell
stimulans av näringslivet där. Med en sådan anpassning av kostnadsnivån i
regionen till produktivi­teten uppnår man dels en viss lättnad för krisdrabbade
företag, dels ett ökat intresse - och det kanske är viktigast - för
nyetableringar, som kan ge nya arbetstillfällen i stället för dem som
försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sänkning av arbetsgivaravgifterna i glesbygden - ulan
någon motsva­rande höjning på annat håll - ingår i den utbudsstimulerande
politik som vi moderater ser som nödvändig för att ta oss ur krisen. Den
viktigaste enskilda åtgärden är dock en snabb sänkning av marginalskatterna. Vi
noterar med tillfredsställelse att finansutskottet inte avstyrkt de längre
gående besparings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förslagen i vår partimotion ulan gjort deras
ikraftträdande beroende av hur snabbt de kan beredas i berörda riksdagsutskott.
Uskoltets moderata ledamöter förordar i ett särskilt yttrande att del ulrynime
som dessa extra besparingar ger skall utnyttjas till ett första steg i en
marginalskattereform redan från det kommande årsskiftet. Frågan om en snabb
marginalskatte­sänkning har också föranlett en reservation i skatteutskottet,
och den kommer atl behandlas mer ingående av Knut Wachtmeister senare i
debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De i och för sig viktiga ekonomisk-politiska
frågor vi i dag skall avgöra här i kammaren förbleknar vid en jämförelse med
den skatteomläggning som socialdemokraterna har vunnit mitlenregeringens stöd
för. Den sorlens högskatiepolitik är raka motsatsen till vad Sverige behöver.
Även på denna punkt får jag hänvisa lill senare inlägg i debatten, bl. a. av
Gösta Bohman. Jag vill här nöja mig med atl påvisa del egendomliga i att de tre
skattehöjarpartierna säger sig vara överens om 1983 års skatter ulan alt ha etablerat
någon gemensam grund för 1982. Vilken momsnivå utgår egentligen
skatteuppgörelsen ifrån - socialdemokraternas 23,46%, regeringens 20 % eller de
21,51 % som den borgerliga riksdagsmajoriteten förhoppningsvis kommer att
fastställa? Skall - utöver skalleuppgörelsens finansiering med höjda
arbetsgivaravgifter eller proms - koslnadsbelastning-en på företagen
ytterligare skärpas genom någon form av vinstskatl eller rent av en särskild
ATP-avgift för uppbyggnad av kollektiva löntagarfonder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Dessa oklara men vikliga punkter blir det
tillfälle att återkomma till. För dagen nöjer jag mig med att yrka bifall till
vad finansutskottet hemställt i sitt betänkande nr 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt uppgörelse får jag i denna replik även
något kommentera det inlägg som gjordes av finansutskottets ordförande. Jag
förstår Eric Enlunds behov av att framställa den nu framlagda uppgörelsen med
moderaterna som en framgång för regeringspartierna. Men det är att gå väl långt
att framställa det här beslutet som att riksdagen i dag godtar
regeringsförslaget. Det som återstår är en momssänkning som upphävs av
nedskurna pensioner. Så mycket av ekonomisk politik är det väl ändå inte att
komma med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan klagar Eric Enlund över polariseringen i debatten
och säger att den framför allt skulle pågå mellan moderata samlingspartiet och
socialdemo­kraterna. Det är inte vår avsikt att skapa någon sådan polarisering.
Men om del nu råkar bli så i svensk politik, kan del möjligen bero på att det
från mittenparliernas sida visas en tilllagande brist på fasthet och en
hållnings-löshet, som-efter vad jag förstår-kommer att bli ett växande problem.
Del har inte att göra med atl man som minoritetsregering kan göra upp med ett
parti i en fråga och med ett annat parti i en annan fråga. Men om dessa
uppgörelser har klart motstridiga innebörder blir del problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag vill varna regeringspartierna för är att nu gå in
och försöka föra en rent moderat fördelningspolitik, att på område efter område
acceptera den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omfördelning av välfärden i det här landet lill de
slarkares förmån som alldeles uppenbart är moderaternas egentliga syfie och som
är deras stråvan med det som sägs vara åtgärder för att rädda svensk ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner det något upprörande, herr talman, att
regeringspartierna tillåter moderaterna all i dag ställa yrkande om en ren
marginalskattesänk­ning 1982. Man har i den allmänna debatten reagerat hårt och
med all rätt på moderaternas vettlösa kampanj mot skaltereformen.
Regeringspartierna har t. o. m. krävt att den måste accepteras av moderaterna
för att det skall kunna bildas någon ny borgerlig irepartiregering. Men bara
för alt rädda regeringsinnehavet släpper man moderaterna helt fria att
fortsätta sin kampanj för rena marginalskattesänkningar. Det kallar jag
hållningslöshet, herr talman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag till både Lars Tobisson och Eric Enlund
ställa frågan; Hur skall ni åstadkomma de 12 miljarder som skall skäras ned i
nästa budget? Vad är del ni skall spara på?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eric Enlund sade alt u-landsbislåndel måste öka. Lars
Tobisson kräver att det skall minskas, vad jag förstår med 600 eller 800
miljoner. Lars Tobisson står fast vid att alla bostadssubventioner skall bort.
Det har regeringen - inte minst bostadsministern, som sitter här nu -hårt
angripit som en helt omöjlig väg. Där ligger 2 ä 3 miljarder av sparpaketet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur skall
ni åstadkomma besparingen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen lill Lars Tobisson; Det är intressant när han
konstaterar atl en debatt om löntagarfonder i de socialistiska länderna skulle
vara en debatt om förändring av deras ekonomiska system. Ja. mycket mer. Lars
Tobisson, för löntagarfonderna skulle slå sönder den centrala statssocialismen
och göra den demokratisk. Därför kan man inte och får man inte diskutera
löntagarfonder i sådana länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 7
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I och för sig är det inte oriktigt, om man
ser realistiskt, alt företrädarna för oppositionen kommer upp i replik först
sedan moderaternas talesman haft ordet här i kammaren. Vi vet ju all
moderaterna fortfarande bestämmer huvudinriktningen i den borgerliga
minoritetsregeringens eko­nomiska politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eric Enlund säger att en minoritetsregering inte kan räkna
med att få igenom sina förslag oförändrade. Nej, det är rätt självklart. Men då
bör den erkänna att det handlar om att samla så stort röstunderlag som möjligt,
och inte - som finansutskottets majoritet eller rättare sagt den minoritet som
lagt fram betänkandet har försökt göra - motivera kompromissen med modera­terna
med ekonomisk-teoretiska synpunkter. Då förfalskar man ju histori­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den viktiga fråga i Eric Enlunds inlägg som jag vill ta
upp gäller hans inställning lill den offentliga sektorn. Han sade atl
socialdemokratiska kommunalmän ute i landet ofta visar samhällsansvar, medan
socialdemo­kraterna här i riksdagen och naturligtvis även vpk inte vill göra
del, därföratt vi är motståndare till en nedskärning av den offentliga sektorn.
Men, Eric&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enlund, att skära ned den offentliga sektorn, att begränsa
dess utgifter på del sätt som regeringen vill är ju motsatsen till
samhällsansvar - eftersom den politiken leder till både ökad arbetslöshet och
ökade svårigheter för stora grupper av de svenska medborgarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man måste ta upp hela denna ideologi, som ställer den
offentliga sektorn mot den privata, dvs. industrin, och som regeringen, de
borgerliga partierna och framför allt Svenska arbetsgivareföreningen driver.
Det är en felaktig och falsk framställning. Alt industrisysselsällningen i
Sverige har minskat under 1970-talet beror ju inte på den offentliga sektorns
ökning, som man påstår. Det beror inte på atl det saknas arbetskraft.
Arbetslösheten har under hela del årtiondet varit relativt hög, och det är bara
tack vare den offentliga sektorns utveckling som arbetslösheten i dag inte är
värre än den är. Det bör också påpekas att en nedskärning av den offentliga
sektorn framför allt drabbar kvinnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är så, alt den offentliga eller gemensamma sektorn
lill stor del växer som en följd av utvecklingen inom den privata sektorn. Man
bör också observera att de privata företagen har en myckel stor kund i den
gemensamma sektorn, och denna kund måste minska sina beställningar når
regeringens politik genomförs. Atl skära ner den offentliga sektorn i dag är
alltså motsatsen till att visa samhällsansvar. Att arbeta för en utveckling
både av industrin och av den offentliga sektorn är däremot att ta ansvar för
samhällets utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 8
ERIC ENLUND (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kjell-Olof Feldt fortsätter sin argumentation
om i vad mån moderaterna styr den ekonomiska politiken och mittenparliernas
ageran­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är det som har hänt? Vi har för det första tagit hänsyn
till vad som hänt i ekonomin efter det att propositionen lades fram, främst i
vad gäller räntesänkningen och den gynnsamma prisutvecklingen. Det har påverkat
storleken av momssänkningen. Inte innebär det att regeringens ekonomiska
politik har förändrats. För det andra har vi tagit hänsyn till oppositionspar­tiernas
synpunkter, främst i vad gäller vinstavsättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi inte gör som socialdemokraterna vill, dä är det
fel. När vi går dem till mötes, är det lika fel. Ni får faktiskt bestämma er.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudstrategin i propositionen är att kombinera offentliga
nedskärningar med en viss privat expansion. Det är nödvändigt att nu dämpa den
offentliga sektorn för att man skall kunna skapa utrymme för investeringar och
industriell expansion. För att denna dämpning inte skall leda till en minskad
total efterfrågan och därmed till ökad arbetslöshet, något som är utomor­dentligt
viktigt, måste vi sänka momsen, och så sker också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller besparingarna - och det blir mitt
svar även lill Carl-Henrik Hermansson - har ni socialdemokrater upprepade
gånger sagt att vi måste dämpa den offentliga sektorns expansionslakt. Ni har
talat om att vi måste dämpa transfereringarna. Men när förslag om sådana
besparingar läggs fram motarbetar ni dem. trots atl det skulle ligga väl i
linje med vad ni i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;princip tidigare har deklarerat. Det jag nu nämnde finns,
om jag inte minns fel, med i den partimotion som ni väckte på nyåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är detta som jag kallar en polarisering av den
offentliga debatten och som faktiskt innebär all man försöker att egga upp den
ena intressegruppen mot den andra. Del är, som jag ser det, en stor olycka i
ett läge då vi här i landet framför allt behöver en samverkan mellan olika
intressegrupper, där var och en försöker att göra sitt för att vi skall nå fram
till en ekonomisk balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 9
LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag känner naturligtvis inte igen och kan
inte godta Kjell-Olof Feldts beskrivning av den moderata politiken som särskilt
gynnsam för de starka. Inte heller vill jag acceptera hans beskrivning av
uppgörelsen, kompromissen i finansutskottet, som någonting som bara utgår från
moderata utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart all vi i del här fallet har fått göra
eftergifter från båda sidor. Men vi har från vår sida funnit all vi har kunnat
acceptera den uppgörelse som kom till stånd, just därför att den lägger fast
vissa viktiga grundvärden för framtiden på besparingssidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del sedan gäller våra besparingar, så efterlyste
Kjell-Olof Feldt vad vi moderater vill spara på. Det behövs nu inte, utan det
går bra alt läsa i vår partimotion som upptar en förteckning över besparingar,
uppgående lill 14 miljarder kronor, där vi också anger de områden på vilka
besparingar skall ske. Ytterligare uppgifter om det här finns i följdmotioner
lill de andra utskotten. Och slutligen räknar vi ju med att precisera förslag
under den allmänna motionstiden i vår, när vi också har sett vad regeringen har
kommit fram till på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om besparingar på boendesidan har, som jag sade
förut, kommit att spela en viss roll. Då vill jag betona att det ju inte är
fråga om att i ett enda slag avskaffa räntebidragen. Det skulle få kraftiga
effekter - jag tror att Kjell-Olof Feldt nämnde siffran 17 000. Nej. vi har i
vårt program Ny väg klart och tydligt angett att delta skall vara en utveckling
på sikt, parallellt med atl skattetrycket minskas och samtidigt som vi ger
bostadsbidragen en fördelningspolitiskt mer effektiv inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till frågan om löntagarfonder. Assar Lindbeck har med
kraft drivit tesen alt demokrati förutsätter mångfald. De ekonomiska resurserna
i samhället måste vara spridda mellan ett stort antal ägare, som är fristående
från varandra och gentemot staten. De 24 länsfonder som socialdemokraterna
föreslår skulle snart få kontrollen över flertalet börsnoterade företag. Även
om de alltså är flera, så blir de inte inbördes oberoende, eftersom de alla
byggs upp på samma sätt och lätt kan samordnas från fackliga och politiska
utgångspunkter. Ett Fondsverige, där facket förenar arbetsgivar- och
arbetstagarintressena, innebären likriktning som förkväver den fria konkur­rensen
och kanske till slut framtvingar ett svenskt Solidaritet - åven det en liknelse
som Assar Lindbeck har introducerat i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 10
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eric Enlund säger nu att detta att man gick
ifrån regeringsförslagels krav på en momssänkning på 3 % - del som var en helig
och för regeringens fortbestånd avgörande del av förslagen från december-beror
på alt prisutvecklingen blir så väldigt gynnsam. Ja. det är till att ha små
anspråk! Enligt konjunkturinstitutet kommer konsumentpriserna i år alt stiga
med 12 %. med den uppläggning den ekonomiska politiken nu får, och nästa är
kommer konsumentpriserna att stiga med 9 %. Och den här prisklausulen i
löneavtalen, som man sökt undvika alt tillämpa, kommer obönhörligen att brytas
igenom under loppet av 1982, antagligen redan i augusti eller september.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vidhåller, herr talman, att det man nu gör är - som så
många gånger förr när riksdagen haft alt anta riktlinjer för den ekonomiska
politiken - att skjuta problemen framför sig. Har ni nu gett upp tanken på all
med momsens hjälp hålla nere prisutvecklingen, så erkänn då att det var
nödvändigt för att rädda regeringen från obehaget alt för en gångs skull behöva
stå vid sitt ord och säg; Nu avgår vi - nu fungerar inte vår politik längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller den offentliga sektorn och
socialdemokratins inställning till den, så är del bara atl se i våra motioner,
där vi på en rad punkter föreslår nedskärningar och besparingar. Men det är på
en punkt vi med absolut bestämdhet motsätter oss den politik som de borgerliga
partierna för. Del är när det är fråga om i stort sett en omfördelning av
välståndet från de svaga till de starka. Jag skall ta ett enda exempel ur
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landets skogsägare skall få 200 miljoner i ökade
subventioner. Det bråkar inte moderaterna om - då går det bra att
subventionera, då är det inget snack om att det kostar pengar. Samtidigt kommer
man att besluta om att bosättningslånen, som går till ensamstående i blygsamma
ekonomiska omständigheter och andra som är tvungna alt låna en slant för att
bosätta sig, skall helt slopas. Dessa människor kommer nu atl kastas ut i
kontokorts­marknad och avbelalningshandel för alt där försöka skaffa pengar.
Det kallar vi en omfördelning som inte har alt göra med sparande utan är en
ganska cynisk klasspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har inte ifrågasatt moderaternas avsikt beträffande
sparandet, men vad blev det av det karska talet om att dra ned bostadsstödet?
Del skall nu enligt Lars Tobisson ske successivt, men i er motion handlar det
om alt dra ned det med 2,5 miljarder under ett enda år, och del är huvudparten
av bostadsstö­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen några ord om löntagarfonderna. Det kommer att
bli en enda stor maktkoncentration, säger moderaterna. Naturligtvis bortser de
helt och hållet från den maktkoncentration som finns redan i dag. Se på våra
stora företag. Hur många är det där som styr landels öden? Med det förslag som
vi nu har skulle det bli 24 fonder, en fond i varje län. Det skulle bli en enda
stor sammanslutning, säger Lars Tobisson. Jag tror för min del att det blir
lika litet av maktkoncentration som när det gäller våra 24 landsting, som vart
och ett ser om ekonomin och välfärden för medborgarna i länet. På samma sätt
kommer löntagarfonderna att fungera. Det blir ingen maklsammanslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=108 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
  den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I motsats
till förhållandena i dag kommer det att bli den första rejäla insatsen     Nr
23 för all sprida ägande och inflytande lill ett större antal medborgare. Det
är klart alt moderaterna motsätter sig delta. Alt miltenpartierna måste hänga
med är bara i konsekvens med alla andra eftergifter som de f. n. gör för
moderata samlingspartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 11
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har uppmärksamt noterat intresset även
från de borgerliga partiernas sida för en demokratisering av det ekonomiska
livet. Det märkliga är emellertid all detta intresse tyvärr bara gäller
utvecklingen i andra länder. Man tycker annars, som Kjell-Olof Feldt påpekade,
atl det vore naturligt alt ägna detta intresse åt den svenska utvecklingen. Här
har vi under de senaste 20 åren haft en koncentration och centralisering av den
ekonomiska makten som i fråga om utvecklingstakt har överträffat allt vad som
förekommit under tidigare perioder. För 10-20 år sedan hade vi 15 stora,
mäktiga finansgrupper, som var helt avgörande inom näringslivet. I dag har
deras antal reducerats till 7 eller 8. De stora hajarna har ätit upp de något
mindre hajarna. Den koncentrationen måste vi verkligen angripa med krav på
olika åtgärder för alt genomföra en ekonomisk demokratisering. Men där sviktar
de borgerliga partiernas intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag får återkomma till Eric Enlunds
påstående att metoden att få plats för nya investeringar är atl dämpa den
offentliga sektorn. Eftersom herr Enlund har en replik lill i den här omgången,
skulle jag gärna vilja be honom alt litet närmare utveckla sitt resonemang på
den punkten, så att vi får reda på hur investeringarna inom näringslivet kommer
all öka genom att man exempelvis skär ned ersättningarna till pensionärerna och
berövar dem vad de redan har tjänat in på sitt arbete under gångna perioder.
Beskriv den ekonomiska mekanismen för oss. herr Enlund, så alt vi får reda på
vad regeringen står för. För min del anser jag att herr Enlunds tankegång är
helt orimlig. Det finns viktiga samband mellan industri och den gemensamma
sektorn som man absolut inte får bryta, men som regeringen tydligen inte är
uppmärksam på. Industrin kan inte utvecklas utan en samtidig utbyggnad av den
gemensamma sektorn, därför att denna representerar mycket av den efterfrågan
som kommer näringslivet till del. Den svarar också för all den utbyggnad av
samhällsmiljön som också är nödvändig för industrins utveckling. Å andra sidan
krävs det en utbyggnad av industrin för alt den gemensamma sektorn skall faen
stabil grundval. Som jagsade i ett tidigare anförande måste Sverige gå på två
ben ut ur den ekonomiska krisen. Vi måste salsa såväl på att stoppa
industrinedläggningarna och i stället bygga ut industrin som på att planmässigt
bygga ut de socialt viktiga delarna av den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 12
ERIC ENLUND (fp) replik: Herr talman! Först några ord till Lars Tobisson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni har hoppat av från den finansiering av skaltereformen
som trepartire­geringen skisserade - Lars Tobisson gjorde det försl, och
därefter, efter del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att moderata samlingspartiet lämnat regeringen, följde
hela partiet efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni vill inte heller kännas vid den avdragsreform som den
regering som ni själva satt med i skisserade före förhandlingarna med
socialdemokrater­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni har inför villaägarna fört en skrämselpropaganda som
varit grundlös. När skatteuppgörelsens detaljer kungjordes klarlades del också
att den var grundlös.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ert eget program, avveckling av räntebidragen, skulle få
katastrofala effekter för de boende i nyproducerade villor och liigenheter - en
höjning av årskostnaden på 17 000-20 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som förvånar mig är att ni inte i massmedia har
tvingats förklara er på de här punkterna. Ert agerande när del gäller
villaägarna är faktiskt sådant atl jag nästan förväntar att få se er löpa det
gatlopp i den frågan, något som ni ärligt har förtjänat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt återkom lill alt vi för en orättvis
fördelningspolitik. C.-H. Hermansson återvände till frågan om den offentliga
sektorns roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del avgörande i regeringens ekonomiska strategi år
inriktningen på alt stärka vår produktionsförmåga och återvinna den svenska
industrins konkurrenskraft gentemot utlandet. Det år den väg vi måste gå för
atl rädda vårt yälfärdssamhälle och skydda de svaga i det här samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En rad
åtgärder har vidtagits eller planeras i delta syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marginalskatterna
siinks; del stimulerar arbetsvilja och företagsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energipolitiken innebår ett minskat oljeberoende: del
leder till ökade investeringar i nya energikällor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiesparandet stimuleras och rätt till provanställning
och extraanställ-ning införs; det år mycket viktigt når det gäller ungdomens
möjligheter att få jobb. Ungdomsarbetslösheten är i dag, som jag ser det, ett
av våra allra största bekymmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stimulans för skogsavverkningar, förkingning av
investeringsavdragei för byggnader och en annan konstruktion när det gäller
investeringsavdragei för inventarier föreslås. Det ger en snabbare stimulans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förlängning och förbättring av forskningsavdraget föreslås
och s. k. uppfinnarkonton införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt detta sammantaget skulle hjälpa oss lill rätta med de
grundläggande problemen i vår ekonomi, framför allt underskottet i vår
bytesbalans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu beror naturligtvis mycket på hur man vill att det
framlida samhället skall se ut. Jag kan inte finna alt de alternativ som har
skisserats av Kjell-Olof Feldt på något sätt skulle kunna leda till
niålsåtlningen en stärkt konkur­renskraft i den svenskti ekonomin och i den
svenska företagsverksamheten. Och del är det primära för att vi skall kunna
skydda den svenska välfärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 13
LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Av lidsskål får jag avstå från att i detalj
bemöta Eric Enlunds påståenden om moderata avhopp från trepartiregeringens
skattepolitik. Den saken kommer åter i senare omgångar i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig bara säga att jag tycker att del är egendomligt
all komma med ett sådant påstående i en situation då vi moderater ensamma här i
riksdagen står för ett förslag-det ärendet skall avgöras i dag-som går ut på en
sänkning av marginalskatten redan 1982. Det var del verkligt väsentliga
inslaget i trepartiregeringens ekonomiska handlingsprogram från den 3 februari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag konstaterar också att Eric Enlund inte - varken i den
förra debatten eller nu - har kommenterat min lilla erinran om atl den
momssänkning som mittenregeringen föreslog finansierades, icke uteslutande med
andra skatte­höjningar utan delvis med besparingar och lill stor del inte alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan till Kjell-Olof Feldt. Han bestred att fondförslaget
skulle leda till maktkoncentration. Som förklaring på detta litet halsbrytande
påstående sade han: Det blir 24 fonder. Vi har 24 landsting, och de uppträder
ju vart och ett för sig. Har Kjell-Olof Feldt glömt att det finns något som
heter Svenska landstingsförbundet, som har till uppgift just att samordna och
övervaka verksamheten i landstingen? Det är väl ändå så, Kjell-Olof Feldt, alt
det socialdemokratiska partiet bedriver en viss verksamhet för all samordna
uppträdandet i olika delar av landet, bl. a. i landstings- och kommunala
församlingar? Vi vet att LO i hög grad har centraliserat sin verksamhet. Nog
kommer LO att kunna utfärda direktiv och anvisningar för hur representan­terna
skall uppträda när de sitter i löntagarfondernas styrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är då det moderata alternativet? I stället för en
koncentration av ägandet lill facket och staten vill vi få till stånd en ökad
spridning av andelar i näringslivet bland de enskilda medborgarna. Det målet
skall uppnås inte med tvång utan i frivilliga former med hjälp av
stimulansåtgärder. Den praktiska lösningen finns redan. Det är det
skaltefondsparande som den borgerliga trepartiregeringen införde och som snabbt
har blivit populärt. Aktiesparfon-derna är förenliga med marknadsekonomin, och
de har nu kommit upp i en sparvolym som väl svarar mot vad som ankommer på
hushållen att tillhandahålla i riskvilligt kapital. Det intressanta är att i
den proposition som vi i dag behandlar finns det en passus som visar att nu
medger även regeringen att fonderna ger 1,5 miljarder kronor som tillsammans
med andra bidrag behövs för att få 3 miljarder. Att det är vad som behövs i
nytt riskkapital, det var vi överens om i fondutredningen, Kjell-Olof Feldt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 14
Bostadsministern BIRGIT FRIGGEBO;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bostadspolitiken har kommit att spela en viss
roll i denna debatt, och därför har jag begärt ordet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Tobisson sade att moderaternas bostadspolitiska
förslag har kommit att spela en viss roll i debatten. Jag skulle vilja påstå
att det inte har kommit atl spela en tillräckligt stor roll, även om många av
talarna har varit inne på dessa frågor i dag. De moderata förslagen och
debatten om dem måste ställas i relation till debatten om hela
marginalskattereformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna har utanför detta hus fört en, åtminstone
under min tid som statsråd, oöverträffad skrämsel- och lögnpropaganda när det
gäller margi­nalskattereformens effekter, det har vi kunnat notera med stigande
förundran och förbittring. Nu har människorna själva kunnat ta del av och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1981/82:23-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bedöma detaljerna i den redan i våras i sina huvuddrag
presenterade reformen, och de kan lugnt luta sig tillbaka och dra en lättnadens
suck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En sensationellt stor siinkning av
marginalskatterna kommer att genomföras. 95 % av inkomsttagarna får en
marginalskatt på högst 55 %. Många kommer att få sänkningar med flera tiotal
procentenheter, och det ger förutsättningar för en ny dynamik i hela ekonomin.
Når vi då står vid målet, står moderaterna vid sidan om och tar som sin
huvudsakliga uppgift att ta till vara några tiotusental nolltaxerares och
höginkomsttagares med stora avdrag intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är emellertid inte i så hög grad detta som har
föranlett mig att begära ordet. Moderat skrämselpropaganda när det gäller
villaägare iir inte något nytt - det är något som vi har fått lära oss att leva
med. Frågan är bara om villaägarna någonsin lär sig alt göra det. De tillåts
inte för en minut all i lugn och ro njuta av sitt boende. De skall hetsas av
moderater och massmedier med den ena osannolika spekulationen efter den andra.
Borde man inte någon gång besinna sitt ansvar för folks nerver?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag begärde ordet för att peka på några av de beslut som
moderaterna tog samtidigt som klappjakten pågick som värst. På sin partistämma
i Falun för några veckor sedan beslöt moderaterna om ett ekonomiskt
handlingspro­gram, vilket Lars Tobisson också log upp här. Där slår det:
Räntesubven­tionerna måste på sikt avskaffas till den del de inte är motiverade
av skilda skatteregler för olika upplåtelseformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det betyder att moderaterna vill avskaffa räntebidragen
för ägda småhus och minska subventionerna i hyres- och bostadsrättshus till
ungefår halva marknadsräntan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det betyder i dagens penningvärde ca 17 000 kr. mer per år
i bostadskost­nad för ett nybyggt småhus och ca 20 000 mer för en
hyreslägenhet. Det har moderaterna talat ganska lyst om. Men beslutet finns
där, och Ulf Adelsohn har själv haft vänligheten atl sända programförslaget
till mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att rikligt understryka att man menar allvar har i den
moderata motionen om den ekonomiska politiken, som ju behandlas här i dag.
redovisats att man har för avsikt att i januari föreslå att 2,5 miljarder av
räntesubventionerna skall bort nästa budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad betyder nu det? Det betyder först och främst att en
tredjedel av de subventioner som finns i dag skall bort omedelbart. Del betyder
i sin tur hyreshöjningar på upp till 325 kr. i månaden för ca en miljon hushåll
i hus byggda i början av 1960-talet och fram till 1974. Och det är höjningar
utöver andra normala hyreshöjningar, som kan vara nog så betungande i sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Effekten blir alltså upptill 325 kr. i
månaden i en första etapp för en miljon hushåll. För det är väl åndå en första
etapp? Målet i det moderata ekonomiska handlingsprogrammet skall väl sedan
uppfyllas under de kommande åren, och det betyder alltså: Bort med
subventionerna i ägda småhus och bort med subventionerna lill en stor del för
hyres- och bostadsrättslägenheter, med ökade boendekostnader runt 20 000 kr.
per år!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det i sin
tur betyder att nästan all bostadsproduktion i landet kommer att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avstanna,
och bostadsinvesleringarna inom byggsektorn slår för 40 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna vill att 2,1 miljarder i subventioner skall
bort nästa budgetår utöver de 400 miljoner som kommer atl beslutas under de
närmaste dagarna här i riksdagen. 2,1 miljarder på ett år! Det skall jämföras
med vad avdragsreformen inom marginalskattereformen inbringar. 1,4 miljarder
värderas avdragsreformen till, och den skall genomföras under fyra år, räknat
från nu, och samtidigt som marginalskatterna sänks kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Borttagande av subventioner drabbar faltig som rik, medan
avdragsrefor­men i huvudsak riktar in sig på höginkomsttagare med stora avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja ställa några frågor till Lars Tobisson
med anledning av den moderata bostadspolitiken:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om er bostadspolitik får möta verkligheten, vad svarar ni
då byggarna och byggnadsarbetarna på deras frågor om nedläggning av
bostadsbyggandet i landet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad svarar ni de människor som har sparat och står i
begrepp att köpa ett småhus och inte kan göra det på grund av era förslag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad svarar ni de ungdomar som tänkt flytta till egen
lägenhet de närmaste åren och inte kan göra det om ni får bestämma?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och vad svarar ni nu också alla de villaägare som skrämts
lill sömnlöshet av ert partis propaganda under de senaste veckorna och som nu
har fått svart på vitt på att de lugnt kan bo kvar i sina hus?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 15
LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Statsrådet Friggebo hoppar in i den här
debatten på samma sätt som hon gjorde ett vildsint angrepp på den nyvalde
moderatordföranden Ulf Adelsohn efter stämman i Falun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulf Adelsohn är ju inte ledamot av kammaren, men han har i
ett brev till statsrådet Friggebo besvarat just den tes som Birgit Friggebo
drev här. Jag skulle vilja använda min repliktid till alt återge delar ur detta
brev - jag ber om ursäkt för att samtalstonen är kamratlig, som den bör vara f.
d. statsrådskolleger emellan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Du har alldeles rätt i all vi vill minska statens och
kommunernas utgifter för bostadsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men tyvärr har Du inte redogjort för underlaget för Dina
beräkningar. Du tycks nämligen tro att det vi anger som ett långsiktigt mål
knutet till vissa bestämda förutsättnningar, skall genomföras över en natt. Så
är det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt långsiktiga mål är att Sverige skall få en sådan
skatte- och bostadspolitik att människorna själva kan betala för sin bostad. De
skall inte behöva lita till offentliga insatser därför att de får så lite kvar
efter skatt. Den rundgången vill vi avskaffa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskade bostadssubventioner förutsätter således sänkta
skatter. Och då&lt;br&gt;
talar jag om verkliga skattesänkningar           .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan förutsättning för en bostadsmarknad som
tillgodoser männi­skornas efterfrågan och krav på valfrihet är att byggandet
avregleras. Du har snart suttit 6 år som bostadsminister. Är Du verkligen nöjd
med vad Du åstadkommit för att minska regleringsraseriet på bostadsmarknaden?
Så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mycket
lånekineseri och annat krångel som återstår. Färre regleringar, mindre normer
och ett nytt lånesystem, som vi föreslår, skulle minska kostnaderna och därmed
också behovet av bidrag över skattsedeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En tredje förutsättning för våra förslag är att de
genomförs successivt. I Ditt uppriktigt talat rätt vildsinta angrepp
nonchalerar Du två vikliga ord i programförslaget-'på sikt'. Minskade generella
subventioner skall parallellt åtföljas av sänkta skatter och mindre byråkrati.
Och det tar som Du vet en del tid. Lägre produktionskostnader minskarökningen
av boendekostnaden och skattesänkningen ökar betalningsförmågan hos den
enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Du kritiserar vidare de besparingsförslag
på bostadsdepartementels område vi har väckt i riksdagen. Deras syfte är att
minska subventionsnivån som ett led i de nödvändiga besparingarna på
statsutgifterna och att koncentrera bostadsstödet till dem som verkligen är i
behov av delta.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja ge Birgit Friggebo
rådet: Säg nu inte för mycket i den här debatten om hur omöjligt det är att
spara på bostadsområdet! Det kommer nämligen att bli nödvändigt för att
uppfylla kravet på att ta fram ungefär 9 miljarder ytterligare utöver de besparingar
som nu har tidigarelagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 16
Bostadsministern BIRGIT FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Lars Tobissons anförande och Ulf Adelsohns
brev till mig ger inte på något som helst sätt svar på de frågor jag har ställt.
De beskriver heller inte hur man skall gå till väga för att uppfylla det egna
ekonomiska handlingsprogrammet eller vad de förslag innebär som man här och nu
har lagt fram i riksdagen om besparingar på bostadspolitikens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag upprepar; Man har som målsättning att på sikt skall
räntesubventio­nerna avskaffas. De kan bara motiveras med utgångspunkt i skilda
skattebestämmelser. Det betyder att räntesubventionerna skall avskaffas på ägda
småhus och att man skall ha subventioner till ungefär halva marknads­räntan på
hyres- och bostadsrättssidan. Detta kan icke moderaterna förneka, om de inte
vill stoppa hela sitt program i papperskorgen. Men då vill vi höra det härifrån
talarstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man tar nu alltså ett första steg. Nästa år skall en
tredjedel av räntesubventionerna bort. Det betyder, om vi lägger ut del pä de
bostäder som har de lägsta kostnaderna och de minsta subventionerna och matar
upp årgångsvis, att en miljon hushåll, som bor i hus byggda från början av
1960-talet fram till 1974, kommer att få hyresökningar på upp till 325 kr. i
månaden utöver de normala hyreshöjningarna, som kan vara nog så betungande i
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill moderaterna här, Lars Tobisson, säga att detta också
är den sista etappen i avskaffandet av räntesubventionerna, så skall jag medge
att siffrorna om ökade bostadskostnader för småhusägare på 17 000 kr. om året
och för hyresgäster på 20 000 kr. om året icke stämmer. Men då måste också
moderaterna ta avstånd från sitt eget programförslag, som de antog för bara
några veckor sedan i Falun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag är
inte nöjd när det gäller att avreglera bostadspolitiken och över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huvud tagel att avbyråkratisera samhället. Där kommer vi
aldrig att vara nöjda. Jag tycker däremot att vi har tagit väsentliga steg på
den vägen, och den skall också fortsättas och fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Tobisson läste för säkerhets skull inte ett avsnitt i
det brev jag har fått, där Ulf Adelsohn säger att de besparingar som man har
föreslagit möjligen kommer att innebära ett par hundra kronor per månad för de
boende. Det medför att man inte ens vill fullfölja vad man har föreslagit i sin
motion om den ekonomiska politiken, ett förslag som ju leder till
hyreshöjningar på upp till 325 kr i månaden. Det krävs ett ordentligt klargörande
av vad moderaterna egentligen vill. Vill ni ta bort bostadssubventionerna,
skall ni också ta del politiska ansvaret för det och redovisa konsekvenserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 17
LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag konstaterar återigen att Birgit Friggebo
bara gör del svårare för sig med hänsyn till att hon nu i budgetarbetet blir
tvungen att lägga fram förslag på neddragningar av boendesubventionerna. Kom
ihåg, Birgit Friggebo, att det här rör sig om en rundgång, som vi moderater har
angripit i åratal. Man kan också kalla det för ett nollsummespel. Subventio­ner
ges till boendet, och de går till fattiga och rika. eftersom de endast är
beroende av årgången på bostaden. Men dessa pengar måste las någonstans ifrån.
Vi kan inte fortsätta att låna dem utomlands, utan de måste tas ut via skatter.
Minskade subventioner ger därmed utrymme för sänkta skatter. Därefter gäller det
att ha ett väl fungerande system med bostadsbidrag för de verkligt behövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Birgit Friggebo klagade över att jag inte besvarade hennes
frågor. Moderaternas bostadspolitik, sade hon, betyder att vi går mot en
nedlägg­ning av bostadsbyggandet. Nu har vi redan haft en kraftig minskning av
bostadsbyggandet i landet, och jag förutser att den minskningen kommer att
fortsätta alldeles oavsett hur man gör med subventionerna. Där har onekligen
den av skattehöjarpartierna föreslagna avdragsbegränsningen en effekt. Det har
budgetdeparlementet medgett. Man har sagt att ett prisfall på villor är
fördelaktigt, för då kan de som nu har hyreslägenheter och får
marginalskattesänkningar komma över dessa villor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemet är emellertid återigen att det är fråga om ett
slags nollsumme­spel. De som bor i hyreslägenheter får visserligen
marginalskattesänkningar, men de får betala sänkningen via proms, begränsad
indexreglering och återhållsamhet i fråga om löneökningar. De kommer nog inte
att efterfråga så mänga villor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det blir onekligen ett prisfall på villor, men det gäller
inte i nyproduktio­nen. Priserna på dessa villor bestäms av
produktionskostnaden. Blir utvecklingen på bostadsmarknaden den jag förutser,
då blir det mycket svårt att, efter genomförandet av skatteuppgörelsen, ens
hålla bostadsproduktio­nen uppe på de nivåer som har gällt den senaste tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Birgit Friggebo kritiserade mig för att jag inte läste upp
hela Ulf Adelsohns brev. Jag hinner inte göra det nu, men jag skall läsa upp
vad han skriver som avslutning;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Sammanfattningsvis: Vi
moderater håller våra vallöften. Därför kan del inte gärna vara vi som oroat
villaägarna. Det som oroat dem är de avdragsbegränsningar, som Ditt parti
tillsammans med centern och social­demokraterna nu tycks föreslå.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 18 Bostadsministern BIRGIT FRIGGEBO;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Både Lars Tobisson och jag är medvetna om atl
del över huvud laget finns väldigt litet utrymme för realinkomstökningar de
närmaste åren. Det är också mot den bakgrunden som dessa förslag skall ses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är lätt att tala om rundgång och nollsummespel. Del
ger en viss förankring hos människor når man använder sådana formuleringar. Men
det gäller att ta reda på de bakomliggande orsakerna till rådande situation på
detta område. Ett av de huvudsakliga syftena med räntesubventioneringen är att
utjämna kostnader mellan olika årgångar av hus. Det gäller både hyreshus,
bostadsrällshus och småhus. Detta faktum har moderaterna totalt bortsett ifrån
när de går ut med sina hurtiga besked och krav om borttagande av
räntesubventionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också den effekten som är den allvarliga. Skulle
man avskaffa räntesubventionerna, skulle det betyda totalt stopp för
nyproduktion, inte bara av hyres- och bostadsrättslägenheter - vilket
moderaterna kanske kan uthärda - utan också av småhus i del här landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad man talar om är endast att utjämna räntebidraget
utifrån olika skatteregler för olika upplåtelseformer. Man har totalt bortsett
från utjämningen mellan de olika årgångarna som har sin bakgrund i att vi
delvis måste ta bort inflationseffekter och kostnadsökningar i
byggproduktionen. Tar man bort räntebidragen i nyproduktionen - vilket jag
måste konstatera är en moderat målsättning - betyder det ett stopp för
bostadsproduktionen. Jag skulle vilja upprepa de frågor som jag tidigare
ställde: Vad svarar ni byggarna och byggnadsarbetarna på deras frågor om
nedläggning av bostadsbyggandet i landet? Vad svarar ni dem som har sparat för
att kunna köpa sig småhus i framtiden? Och vad svarar ni ungdomarna som tänker
skaffa sig lägenhet under de närmaste åren?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Tobisson tog på nytt upp avdragen och sade alt vad
moderaterna främst har kritiserat är att dessa får så förödande effekter. Jag
upprepar: Avdragsreformen kostar - för vissa delar av svenska folket - 1,4
miljarder. Den reformen skall genomföras under fyra år från och med nu,
samtidigt som vi genomför en marginalskattereform som sänker skatterna för
människor­na. Era förslag innebär i en första etapp ökade kostnader för
människorna med 2,1 miljarder. Det finns sannerligen inga rimliga proportioner
på den debatt som förs i landet när det gäller de här frågorna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas atl jag kan få ett svar på de här frågorna. Får
jag det inte, så är det ju ändock så atl också tystnaden är talande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Lars Tobisson hade anhållit alt till
protokollet få antecknat alt han inte ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 19 ROLF RÄMGÅRD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Genom den av riksbanken i samråd med
regeringen genomförda devalveringen har industrins relativa konkurrenskraft
närmat sig det läge som rådde under första hälften av 1970-talet. Devalveringen
blev nödvändig för all förhindra alt industrisektorn skulle krympa ytterligare
genom försämrad konkurrenskraft lill följd av utvecklingen på valutamark­naden.
Under tolvmånadersperioden närmast före devalveringen hade kronan nämligen
stigit med 10 % gentemot D-marken. Läget för den svenska industrin förvärrades
också av all konjunkturuppgången på våra utlands­marknader dröjde längre än
väntat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av arbetskostnaderna i Sverige har i stort
sett följt utvecklingen inom OECD. Devalveringen av den svenska kronan ger
därför svensk industri som helhet ett relativt kostnadsläge som börjar närma
sig situationen i början av 1970-talet. Enligt de beräkningar som gjorts av bl.
a. Industriförbundet skulle denna nya situation kunna innebära att sysselsätt­ningen
stiger med 30 000-35 000 personer. Jag vill understryka detta faktum, eftersom
del av och till hävdas - i synnerhet i dagens debatt - atl regeringen ingenting
gjort för att minska arbetslösheten i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige är mycket beroende av världsekonomins utveckling.
Den interna­tionella konjunkturen har därför mycket stor betydelse för hur vi
här hemma skall lägga upp vårt ekonomiska handlande. Bedömningen som man i dag
kan göra är alt vi kommer att fä en dålig draghjälp från andra länder under
praktiskt tagit hela nästa år. Det har vid flera tillfällen talats om att vi
skulle komma in i en mindre högkonjunktur redan under första halvåret 1982. Min
bedömning är att dessa förväntningar bör skruvas ner en hel del. Jag grundar
min bedömning på den ekonomiska politik som förs i de länder som har störst
betydelse för vår egen ekonomi. Visserligen har räntan i USA och Västtyskland
sänkts, men det finns fortfarande stor osäkerhet om hur den amerikanska
räntepolitiken kommer att utveckla sig i fortsättningen. Något som också inger
stora farhågor för den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området är den stora
arbetslösheten i dessa länder. Under 1982 väntas den genomsnittliga arbetslösheten
inom OECD-slalerna stiga till 8 % och i den europeiska delen av OECD lill i
genomsnitt 9 -10 %. Del är mot denna bakgrund rimligt att vi måste lita till
våra egna åtgärder för att få i gång vår ekonomi. Hår kan man konstatera att
del finns möjligheter att inom en krympande marknad vinna marknadsandelar genom
att ha bättre relativpri­ser. Det har inte minst vårt grannland Finland
bevisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att den genomförda devalveringen skall lyckas måste
inflalionsfaran och flaskhalsproblemen bemästras. Den ekonomiska politiken
måste därför utformas så, att inflation och inflationsförväntningar dämpas,
kapacitetstill­växten i den konkurrensutsatta sektorn främjas genom en
förbättrad produktionförmåga och efterfrågan från offentlig och privat
konsumtion hålls tillbaka samt inflationen bekämpas genom att mervärdeskatten
sänks och genom alt ett prisstopp lill årets slut införs. Tidigareläggnigen av
sparåtgärderna och värnandet om frihandeln innebär också en press på
inflationen. Olika åtgärder föreslås också för alt förbättra näringslivets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;produktionsförmåga.
Det gäller möjligheten till provanställning i sex månader, ökad självrisk vid
sjukförsäkring, ökat virkesutbud, ny utforming av investeringsavdraget,
insatser för forskning och utveckling samt inrättan­det av uppfinnarkonton.
Självfallet betyder också den nyligen presenterade skattereformen mycket för
att förstärka den konkurrensulsatta sektorn och premiera arbete och sparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna har som sagt medverkat till den nyligen
genomförda devalveringen. Devalveringen beräknades innebära en engångshöjning
av prisnivån med ca 2,5 %. Reallönerna skulle följaktligen ha minskat i
motsvarande mån. För att kompensera löntagarna för denna reallöneför­sämring
föreslog regeringen en momssänkning, som skulle ha inneburit en sänkning av
nuvarande stoppriser på momsbelagda varor med ca 2,8 %. Förslaget lades fram
därför att löneavtalets prisklausul i annat fall skulle komma att brytas
igenom. Klausulen skulle ge ett extra lönepåslag på inte fullt 1 %, vilket
skulle urholka den konkurrensförbättring devalveringen givit. Det har nu visat
sig att genomslaget på priserna av devalveringen blivit lägre än vad som
antagits tidigare. Detta tillsammans med förhållandet att diskontot sänkts med
1 % gör att det inte längre är nödvändigt med en så stor momssänkning som den
regeringen tidigare föreslagit. En sänkning av mervärdeskatten från nuvarande
skattesats om 23,46 % till 21,5 % är enligt min uppfattning tillräcklig för att
avtalets indexklausul skall klaras med viss marginal och för att ge en viss
stimulans till efterfrågan inom landet. Minskningen av momssänkningen minskar
riskerna för att stimulanseffekten skulle bli för kraftig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna har vid flera tillfällen talat om att
momssänkningen skulle vara en manipulation. Är det en manipulation att vilja
skydda löntagarnas reala standard? Jag bara undrar. I LO-tidningens avtalskom­mentarer
i våras sade man så här; &amp;quot;Samtidigt är det klart att det är en fördel för
hushållskassornas köpkraft om prisgarantin inte genombryts.&amp;quot; Det är lite
snårigt skrivet, men på svenska borde det betyda att det är bra om regeringen
lyckas hålla nere inflationen. Vidare har man påstått att löntagarna 1982
skulle drabbas av en ökad inflation på grund av momssänkningen. För min egen
del är jag övertygad om att inflationen blir lägre under 1982 än i år. Jag
delar därvid den bedömning som ekonomidepartementet gjort om en inflation på
6-8 %. Men även om jag skulle ha fel, så finns det ju en prisgarantiregel även
för 1982. Den är satt till 6,5 %. Denna gräns är för 1982 utformad så, att om
pristaket bryts igenom i år så höjs prisgränsen, utöver de 6,5 %, för nästa år.
Det innebär att löntagarna kommer att stå som förlorare dubbelt upp om
prisgarantin bryts igenom, dels i år på grund av ofullständig kompensation,
dels nästa år på grund av höjd inflationsgräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att devalveringen skall bli framgångsrik krävs att
inflation och därmed produktionskostnader hålls tillbaka, annars är den ju helt
meningslös. Är det den socialdemokratiska uppfattningen att devalveringen skall
göras meningslös? Det har från fackföreningshåll hävdats att det inte gör något
om prisklausulen bryts igenom, att det t. o. m. är bra om så sker. Delar ni den
uppfattningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den inflalionsåterhållande effekt
som momssänkningen åstadkommer innebär ju att reallönerna skyddas. Var det inte
delta som var avsikten med att ta in prisklausulen i avtalet? Det viktiga i
sammanhanget måste ju vara att reallönerna skyddas, inte hur de skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har även framförts i den allmänna debatten att
momssänkningen är ett försök att skjuta över inflationen till nästa år, men
även då finns det en prisklausul, som kan leda till nya förhandlingar. Det
finns även då en inflationspress på regeringen. Vad skulle stå att vinna med
att prisklausulen bryter igenom nästa år i stället? Det är de facto så att om
man vänjer människor vid en lägre prisnivå, kommer också frågan om ökade
inkomst­förstärkningar att dämpas. Därmed dämpar man den största motorn i
inflationen, nämligen pris- och inkomstförstärkningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning skall inte bara löntagarkollektivet
bära de svårigheter som vårt land brottas med. Löntagarna har under
avtalsperioden redan accepterat en betydande nedgång i sin reala standard. Hela
anpass­ningsbördan av devalveringen bör därför inte läggas på
löntagarkollektivet, utan det är naturligt att fördela den nödvändiga
åtstramning, som devalve­ringen medför, också på andra grupper i ekonomin. Del
är detta som åstadkoms genom kombinationen av momssänkning och tidigarelagda
besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller övriga motionsyrkanden från
socialdemokraterna vill jag säga följande. Socialdemokraterna hemställer om en
valutapolitisk utred­ning med uppgift att utreda en annan konstruktion om den
valutaindex som riksbanken f. n. tillämpar. Enligt min och utskottsmajoriletens
uppfattning är det mindre lämpligt att de valutatekniska övervägandena görs
inom ramen för en offentlig utredning. Det bör här. enligt utskoltsmajoritetens
uppfatt­ning, i likhet med vad som gäller för valutapolitiken i övrigt ankomma
på fullmäktige i riksbanken att noggrant följa den här utvecklingen, och om man
bedömer det önskvärt göra ändringar i del system som man tillämpar för att
bestämma den svenska valutans värde. Jag vill här även erinra om det beslut som
riksbanken fattade i samband med devalveringen av kronan den 14 september i år.
Man beslutade då att ange ett intervall inom vilket riktvärdet för index kommer
att ligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del ger riksbanken möjlighet att låta kronans värde stiga
i förhållande till detta index med högst 4 %. Man får alltså ett utrymme för
uppskrivning av den svenska kronan, om förhållandena så skulle medge. Därigenom
kan man alltså begränsa den internationella prisutvecklingens genomslag på
prisnivån här i landet. Jag kan inte finna någon anledning till att den här
frågan behöver tas upp i en stor utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har socialdemokraterna begärt ett återinförande av
regeln om att kontohavare skall erlägga 25 % i amortering på varje månads
kontoköp senast månaden efter inköpet. Jag anser inte att det nu längre är nödvändigt
med en sådan här regel. Försäljningen genom kontokortskrediter har minskat
kraftigt under 1981. Den har minskat mer än vad den övriga försäljningen inom
detaljhandeln har gjort. Intresset av en konsumtionsbe­gränsning, vilket den
här specialregeln har haft i syfte att tillgodose, kan inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;längre anses föreligga. Utskottet förutsätter atl
regeringen-precis som f. n. - följer utvecklingen på det hår området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller frågan om räntekompensation till kommunerna
vill jag bara helt kort säga följande. I propositionen förutsattes all momssänkningen
skulle ge kommunerna kompensation för de ökade räntekostnader kommun­erna får
med anledning av de ändrade utbetalningsrutinerna. Eftersom utskottet nu
förordar en mindre sänkning av mervärdeskatten än vad regeringen föreslagit,
finns det skäl alt något beröra frågan, huruvida en kompensation bör utgå i det
hår läget. Det är dock viktigt att uppmärksamma atl diskontot sedan
propositionen lades fram har sänkts med en procenten­het. Vidare innebär det
föreslagna systemet med ett invesleringsavdrag som kvittas mot mervärdeskatten
all del konimunala skatteavdraget inte reduceras. Del finns därför enligt min
uppfattning inte någon anledning för riksdagen att rikta en direkt uppmaning
till regeringen, såsom har begärts i den socialdemokratiska motionen. Självfallet
måste regeringen framgent liksom tidigare ha löpande kontakter med de båda
kommunförbunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Frågan om löntagarfonder har nämnts tidigare
i debatten. Kjell-Olof Feldt var inne på atl del inte förekommer någon
diskussion om ett löntagarfondssystem i öststaterna. Nej, det gör det inte, men
man kan också konstatera att bland de system som diskuteras i övriga länder
finns det inget som har en sådan kollektiv utformning som del fondsystem som
socialde­mokraterna nu föreslår. I stället har man gått ifrån system av
liknande karaktär. Jag tänker då på det system som tidigare fanns i Peru. Det
var det enda system som någorlunda liknade det som socialdemokraterna nu för
fram. De fondsystem som införts i övrigt är uppbyggda på enskilda andelar med individuell
anknytning till sparande i en eller annan form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan också konstatera att Lars Tobisson här medgav att
moderaterna har fått göra eftergifter i samband med överenskommelsen i
finansutskottet. Del kan man tacksamt notera. Samtidigt vill jag utförligare
poängtera vad uskoltet har skrivit. Del är angeläget atl man redovisar hela
meningen i utskottets uttalande på den här punkten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Som framgått av redogörelsen i del föregående
påverkas kalkylerna för statsbudgetens utveckling under ett budgetår av en rad
från tid till annan skiftande omständigheter, bl. a. ändringar i
konjunkturläget som ger utslag i förändrade kalkyler för statsinkomsterna.
Också utgifterna kan komma att påverkas av tillfälliga faktorer som exempelvis
utgifter för sysselsättnings­politiken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det är viktigt att poänglera detta uttalande.
Utskottet fortsätter;&amp;quot;Kvar slår atl besparingsarbelel kraftfullt och
målmedvetet måste inriktas mot alt begränsa statsutgifterna genom faktiska
besparingar i från år till år löpande utgifter. Dessa besparingar skall -
inberäknat dem som nu tidigareläggs - vara 12 miljarder kronor budgetåret
1982/83, i enlighet med vad som tidigare uttalats.&amp;quot; Därvid hänvisas lill
komplelteringspropositionen i våras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till sist, herr talman! Del förförelseförsök av svenska
folket som moderaterna och socialdemokraterna ägnar sig åt är djupt
otillständigt. När&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vi i
mittenpartierna har träffat överenskommelse med socialdemokraterna&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blir del
enligt moderaterna socialistisk politik. När vi träffar överenskom-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdapen H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;melse med
den andra sidan blir det enligt socialdemokraterna högerpolitik.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 novemhe   1Q81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har ni
moderater och socialdemokrater ingen förmåga atl se lill sakfrågorna?_______ &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eller vill ni inte göra det?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur kan
en skattesänkning som för en 200 000-kronorsinkomsttaaare blir&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/•,• ,     „    ..   ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;poluiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nära 20
000 kr. kallas för socialistisk skattepolitik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur kan en politik som syftar till atl skydda lönlagarnas
reallön kallas för högerpolitik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tycker
att det borde finnas bättre nyanser i den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, yrkar jag bifall till finansutskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! På två punkter vill jag ställa några frågor
till Rolf Rämgård. Jag antar atl han lyssnade fill bataljen mellan
bosladsminisler Friggebo och Lars Tobisson om bostadssubventionerna. Rolf
Rämgård är ju en av männen bakom uppgörelsen med moderaterna om den ekonomiska
politiken och nedskärningen av statsutgifterna med 12 miljarder kronor fr. o.
m. nästa budgetår. Vi har nu fått veta att regeringen totalt motsätter sig en
väsentlig post i en sådan nedskärningsoperation, nämligen den att man skulle
röra bostadssubventionerna. Det är utmärkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag måste fråga Rolf Rämgård; Vad kom ni egentligen
överens med moderaterna om? Gjorde t. ex. Rolf Rämgård helt klart för Lars
Tobisson att någon ändring av räntesubventionerna inte kan komma i fråga? Vad
är det i så fall som ni skall göra? Hur skall del här nedskärningsmålet uppnås?
2.5 miljarder kronor på bostadsdepartementet år nästan en tredjedel av den väg
som måste lillryggaläggas för alt man skall nå fram till den överenskomna
begränsningen av statsutgifterna. Vad skall ni då göra i stället? Vad kvarstår
av detta sparpaket? Vet ni över huvud taget vad det är ni har kommit överens om
- vilka löften ni har gett och vilka åtaganden ni har gått med på? Jag blir mer
och mer fundersam över om mittenpartierna egentligen har en aning om vad de ger
sig in på i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan gäller det löntagarfonderna. Jag vill först uppmana
Rolf Rämgård att något fördjupa sig i den internationella debatten om
löntagarfonder. Kollektiva löntagarfonder diskuteras och tas upp t. o. m. i
form av lagförslag i Danmark, Holland och Frankrike. Kollektiva löntagarfonder
kommer också att finnas i USA om ett år eller två.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centerns partiledare talar om att man måste hålla
gränslinjen mot socialismen. Vad Thorbjörn Fälldin menar med det år inte helt
klart. Måhända har han lika svårt som sin försvarsminister alt hålla reda på
var gränser går mellan olika företeelser i tillvaron. Men kanske Rolf Rämgård
kan skapa klarhet. Centern är ju ett parti som har framställt sig som ett
småfolkets parti mot maktkoncentration och för decentralisering. Men vad är det
man håller på med, när man försöker dra gränslinjer? Är det ett försvar för den
typ av kapitalism och den maktkoncentration som vi i dag har i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ge.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig ta ett exempel, så får vi höra om Rolf Rämgård
vill försvara del. Det har funnits ett rederibolag vid namn Svea. Del
ombildades nyligen till ett fastighetsbolag, som bara skall syssla med
fastighetsförvaltning och köp och försäljning av fasligheter, någonting som
djupt upprörde den ursprunglige grundaren till det, som han säger, gamla
hederliga Svea. Vilka fattade beslut om detta? Ja, de som avgjorde det hela
var, om man ser till fördelningen av röster i rederi AB Svea - det är inte
något storföretag - följande. Johnson-gruppen 60 %, Hufvudstaden, ett annat
fastighetsbolag, 19 %, Saba, en stor livsmedelskoncern, 9 %. Allmänheten, de
där små, hade 12 % av rösterna. Vill Rolf Rämgård försvara detta som ett
uttryck för en decentraliserad marknadsekonomi, värd att försvara?
Konsekvenserna blir ju dessutom att hederlig rederiverksamhet, som grundaren
sade, nu förvandlas till fastighetsförvaltning och litet spekulation vid sidan
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 ROLF RÄMGÅRD (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill konstatera, Kjell-Olof Feldt, att
det sparmål som satts upp och de överenskommelser som träffals i
finansutskottet står det att läsa om i det betänkande som finansutskottet har
avgivit. Jag har tidigare citerat vad som anförts i finansutskottets
betänkande, nämligen att 12-miljardersmålel fortfarande gäller- det som sattes
upp i kompletterings­propositionen i våras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt kan jag konstatera att genom
konjunkturförändringar som exempelvis sysselsättningsläget medför, kan
utgiftssidan komma att påver­kas. Den jämfört med tidigare förslag mindre
neddragningen av momsen har medfört en förstärkning av budgeten, som också
innebär vissa möjligheteratt vidta sysselsättningsstimulerande åtgärder på ett
annat sätt än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur skall besparingsarbetet gå
till? frågar Kjell-Olof Feldt. Hur skall vi nå till de 12 miljarderna? Det är
ett arbete som nu pågår i kanslihuset, där man på område efter område skall
försöka att effektivisera verksamheten, minska byråkratin - för att därigenom
åstadkomma sparande. Det är ett arbete som kommer att ligga till grund för den
budgetproposition som skall läggas fram i januari och som riksdagen därefter
får ta ställning till. I det sammanhanget kommer naturligtvis också
bostadssituationen att gås igenom. Därmed inte sagt att förslaget på
bostadsdepartementets område får den utformning som diskuteras i dagen debatt,
att räntesubventionerna helt skall bort, utan det pågår en diskussion i
kanslihuset om vilka omfördelningar man kan göra på det bostadsekonomiska
området totalt sett. Vi får återkomma till detta i den debatt som följer då
propositionen lagts fram i januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 22
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herrtalman! Jag vet inteom det vårluften eller tiden som
togslut för Rolf Rämgård. Löntagarfonderna hann han inte in på. Han kanske
återkommer till dem i nästa replik, men jag har tyvärr ingen möjlighet att
bemöta vad han då kan hitta på att säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sparmålet innebär står att läsa i betänkandet, säger
Rolf Rämgård. Ja, men hur skall det uppnås? Det är detta riksdagen rimligen
borde få något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;begrepp om i dag, när vi skall fatta beslut om atl låsa
oss vid att skära ned statsutgifterna med 12 miljarder kronor. Jag kan inte
förslå alt det finns något som helst förbehåll för sysselsättningslägel, att
man av hänsyn lill sysselsättningsläget skall kunna avvika frän målet 12
miljarder. Och lyssnade man till Lars Tobisson fick man helt klart för sig att
hans förhandlingar med Rolf Rämgård lett till ett helt entydigt resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag talade tidigare om en viss hållningslöshet hos
mittenpartisterna, och skall ni börja vingla också här bör ni vingla redan i dag.
Redan nu bör ni bestämma er för att göra de förbehåll ni vill göra avseende
sparmålets innebörd - innan riksdagen fattar beslut. Ni kan dra löje över era
egna partier - det gör inte så mycket. Men dra inte löje över riksdagen, så att
den i högtidlig ordning tar beslut som ni redan innan det tas börjar springa
ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte alls sagt, säger Rolf Rämgård, att
sparåtgärderna sätts in på del sätt som moderatmotionerna föreslår. Men vad
innebär det då? Del kanske går atl få besked, mot förmodan. Är del så att del
inte skall sparas några 2.5 miljarder på bostadsdepartementets område, att
bostadsministern Friggebo är fredad? Moderaterna vill plocka 5,5 miljarder från
Karin Söder, partivän till Rolf Rämgård. Är också hon fredad? Moderaterna vill
dra ned livsmedelssubventionerna med ytterligare 400 milj. kr. Vad säger
centerpar­tiet där då? Kan vi fä ett avståndstagande också på den punkten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det går inte att säga, herr talman, att vi skall återkomma
till innebörden och syftet i det nu aktuella beslutet om fem månader, i mars
månad, när riksdagen skall fatta beslut om nedskärningsprogrammet. Rolf Rämgård
har företrätt regeringen i förhandlingar, och del är faktiskt hans ansvar att
ge riksdagen - och också regeringen, vars företrädare sitter här och lyssnar
-besked om vad ni kom överens om. Vad är det som inte ingår och vad är det som
kan ingå i den stora sociala nedrustning som det kan bli fråga om?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 23
ROLF RÄMGÅRD (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag återkommer till vad jag tidigare sagt,
nämligen att besparingsprogrammet måste utformas i den proposition som läggs på
riksdagens bord i januari. Jag vill betona vad som tidigare sagts, att det är
då som de olika delförslagen skall läggas fram. Det vore högst olyckligt att nu
på område efter område precisera var besparingarna skall ligga. Detta måste
genomarbetas, och så sker i alla sammanhang innan man lägger förslagen i en
proposition. Det arbetet pågår i kanslihuset och har pågått under en längre
tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var väl så också när Kjell-Olof Feldt satt i regering,
att man inte gick ut med delförslag och penetrerade dem i den allmänna debatten
utan alt först ha en grundläggande uppfattning om hur helheten skulle se ut.
Man måste ha klart för sig hur hela paketet skall se ut innan man börjar
diskutera olika delförslag. Målsättningen är att vi skall nå upp lill
besparingar på 12 miljarder, som fastslagits som ram. Det målet är nödvändigt
att uppnå om vi skall kunna bedriva en vettig ekonomisk politik under
1980-talel. Och jag tror inte att socialdemokraterna har någon motsatt
uppfattning i det fallet. Ni&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har själva sagt. inte minst
Kjell-Olof Feldt. alt det är nödvändigt att dra ned&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdapen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; offentliga utgifterna, och det år
det vi nu försöker göra, men det är ogörligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 november 1981     precisera sig på område efter område
när arbetet nu pågår i kanslihu­set.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde all Kjell-Olof
Feldt anhållit att till protokollet få antecknat all han inte ägde rätt lill
ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 24
ERIK WÄRNBERG (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har givetvis för avsikt att tala om
skatteutskottets betänkande 8. men låt mig börja med att konstatera att vi i
höst har upplevt en mycket märklig situation. Nationen har skrivit ned sin
valutas värde. Då detta höjer importpriserna, borde det i realiteten ha medfört
en nedpressning av den svenska levnadsstandarden, i varje fall på kort sikt,
genom en minskad köpkraft. Med detta fick inte inträffa, för då kunde
indexklausulen i avtalen mellan arbelsmarkandens parter lösas ut. I stället för
att så fort som möjligt minska köpkraften, vilket skulle ha varit den
självskrivna åtgärden, beslöt regeringen därför att öka köpkraften i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att det hela ändå verkade åt galet håll var man tydligen
på det klara med. varför förslag lades fram om alt köpkraften bara skulle
minskas hos pensionärer och andra utsatta grupper som inte var berörda av
indexklau­sulen i avtalen. På detta sått klarade man ändå en neddragning av
köpkraften, även om del var helt andra månniskor som drabbades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under förmiddagens debatt mellan olika representanter för
finansutskot­tet har de totala ekonomiska aspekterna av alla dessa turer blivit
noggrant belysta, varför jag i fortsättningen kommer att hålla mig till de rent
skattemässiga följderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna har i sin partimotion och sin
reservation 1 lill skalieulskoltets belänkande yrkat avslag på regeringens
förslag till sänkning av momsen med omkring 3,5 procentenheter. Anledningen
lill avslagsyrkan­det är dels den köpkraftspåspädningsom jag tidigare har talat
om, som enligt beräkningarna dessutom i första hand gynnar importerade varor,
dels att andra svaga grupper skulle få ta en myckel större stöt än just
arbetsmark­nadens parter, och dels all statens kassa skulle länsas på
ytterligare pengar, eftersom besparingarna inte motsvarade vad sänkningen av
mervärdeskatten skulle ge i skattelindring. Redan före en momssänkning är
budgetunderskot­ten så stora att samhället har svårigheter atl vidta några
handlingskraftiga åtgärder mot den ökande arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna har också yrkat avslag på sänkningen av
mervärdeskatten, främst av det skälet alt denna sänkning inte går ihop med en
devalverings principer. Moderaterna ville i stället, genom stora
marginalskattesänkning­ar, spä på köpkraften hos de grupper som redan förut
hade en hygglig köpkraft. Detta går inte ihop. men eftersom det ekonomiska
paketet inte gick ihop hos någondera parten, mötte en kompromiss av de förut
oförenliga ståndpunkterna heller inget hinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta har
lett till atl vi nu fåren momssänkning från den 16 november på ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 %, om den knappa borgerliga majoriteten håller. Denna
mycket korta tid mellan riksdagens beslut och beslutets ikraftträdande leder
till alt varorna i affärerna inte kommer alt vara ommårkla. Del kommer nog inte
ens att finnas tabeller tryckta. Affärerna kan knappast lastas för delta, då
något förberedelsearbete inte kan påbörjas föran riksdagsbeslutet år fattat.
Affärsmännen har blivit visa av den erfarenhet de drabbades av när regeringen
först lade fram sin proposition med förslag om förkortad motionstid och
ikraftträdande den 1 november av momssänkningen. Såväl den privata handeln som
kooperationen förberedde sig dä för alt stå färdig. Del beslut som
utskottsmajorileten nu föreslår all riksdagen skall fatta innehåller helt andra
siffror ån dem som finns tryckta i de av handeln förberedda tabellerna.
Material för miljontals kronor får nu makuleras. Det är kanske inte så konstigt
att handeln den här gången avvaktar riksdagens formella beslut innan några
åtgärder vidtas. Till delta skall låggas alt prisregleringen denna gång ställer
högre krav på affärsmännen. Ulskollsma-joritelen har tvingats konstalera att
man helt enkelt får ha överseende med smärre lagbrott när del gäller
prisregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om förkortad motionstid och ett ikrafttriidande
den 1 november motiverades öppet med att sänkningen av momsen måste inträffa
före indexberäkningen i november. Nu gick inte detta - det blev ingen förkortad
motionstid. Och jag förstår inte den brådska som majoriteten nu har utsatt dels
utskottet, dels också handeln för. En tvåprocentig sänkning av momsen en eller
ett par veckor tidigare innebär ingen skillnad för indexet i december, och de
lättnader som allmänheten får äts till stora delar upp av de extra kostnader
som åsamkats handeln genom stressen och ofullständiga besked. Jag tycker att
man kunde ha väntat till den 1 december med atl genomföra förslaget. Staten
tappar också på dessa två veckor fram till den 1 december ca 80 milj. kr. Jag
tycker att del hade varit bättre om staten haft dessa 80 milj. och all handeln
hade fått den lid som behövts, om man ändå för att rädda prestigen måste sänka
momsen med det lilla som blev kvar när moderaterna fått såga sitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Låt mig
så, herr talman, gå över till inkomstskatterna för 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av utskottets partier har moderaterna satt ett samband
mellan mervär­deskatten och skatteskalorna. När moderaterna från början inte
ville gå med på någon sänkning av mervärdeskatten, ville man i stället använda
pengarna till att göra en marginalskattesänkning. Hur delta skulle gå ihop med
devalveringen redovisade man inte. Det får ju vara någon mätta med det ansvar
man skall ta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man sedan gjorde upp med regeringens representanter om
en knappt halverad momssänkning mot atl man fick löfte om stora framtida
besparingar i den offentliga verksamheten, så kunde man inte heller spendera
mer än motsvarande marginalskattesänkning. Men för denna får man, om man räknar
samman den med devalveringen, egentligen inget annat utbyte än stärkt köpkraft
hos dem som redan förut är välutrustade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I bakgrunden för 1982 års inkomstskatter ligger den stora
skatteuppgörel­sen  för åren   1983.   1984 och  1985  mellan 
socialdemokraterna och  de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nuvarande regeringspartierna. Det finns enligt
socialdemokraternas uppfatt­ning ingen anledning att gå in i 1982 års
skatteskalor, då del som skall komma därefter ändå är en anpassning, som undan
för undan passar in i slutmålet för 1985 års både skalor och
underskottsavdragsbegränsning. Socialdemokrater­na accepterar således de av
regeringen föreslagna skalorna. Vi anser dock att alla ligger på en något för
hög nivå och borde ha justerats genom att den s. k. basenheten höjts med 400
kr. även för 1982 eller till samma nivå som överenskommits för åren 1983-1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan konstatera, att av den ursprungliga
indexregleringen är det inte mycket mera än hälften kvar 1982, som det tar sig
uttryck i basenheter. Vår kritik mot indexregleringen har burit frukt, och det
har inneburit alt olika komponenter plockals bort. Och det inflationsskydd
efter 1983 som har överenskommits är något helt annat än vad som automatiskt
har slagit igenom under tidigare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens förslag till basenhet för år 1982 är 6 900
kr., eller en ökning från 1981 med 500 kr. Socialdemokraterna vill alltså att
del skall ske en höjning av basenheten med 400 kr., vilket, utöver att vara
detsamma som skall gälla 1983-1985, också på ett bättre sätt motsvarar den
inkomstutveck­ling som kan beräknas. Om vårt förslag till basenhetens storlek
avslås av riksdagen så kommer givetvis alla skatterna att påverkas i
motsvarande grad. Vi har dock inte för avsikt att därför ställa något yrkande
om ändrade skatteskalor, utan vi låter oss nöja med det utslag som sker vid
omröstningen om basenhetens storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har hittills tagit upp vad vi reservanter
behandlat i reservationerna 1 och 2. I reservation 5 tas upp vissa förhållanden
rörande folkpensionärernas beskattning och framför allt den föreslagna
särbeskatt-ningen av makars förmögenhet vid bedömningen av det extra avdragets
storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet är enigt på alla punkter i fråga om
pensionärsbeskattningen utom just när del gäller förmögenhetsuppdelningen för
makar. Vi har i vår reservation visat på exempel, där ett äkta par som är
pensionärer skulle kunna ha förmögenheter på upp till en halv milj. kr. och
ändå få oreduceral extra avdrag. Dessa makar skulle med andra ord likställas
med de pensionärer som helt saknar förmögenhet eller vara i bättre belägenhet
än den ensamstående pensionär som exempelvis har 100 000 kr. på bank. Då ju i
övrigt sambeskattning sker av inkomster som uppstår på grund av
förmögenhetsavkastning, förefaller det oss rimligt att alltså även pensionä­rernas
förmögenhet räknas samman då deras skattekraft skall bedömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra talare från socialdemokraterna kommer senare att
tala för reservationerna 6, 8 och 9, varför jag vill gå över till atl tala
något om punkter i betänkandet där också socialdemokraterna slår bland
majoriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har enhälligt avstyrkt propositionens förslag om
en fortsättning på det s. k. vinstkontot. Däremot har utskottet ställt sig
välvilligt till en fyrpartimotion med förslag om att man i
sysselsättningsskapande syfte skall använda tidigare på vinstkonto insatta
medel. Enligt utskottets mening bör regeringen via en dispensregel kunna bortse
från atl en del formella regler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lägger hinder i vägen för en vettig användning av avsatta
medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett avsnitt av propositionen med tillhörande motioner har
uppskjutits till senare behandling. Det gäller fortsatta stimulanser till
investeringar i inventarier, för vilket finns flera förslag. Utskottet anser
sig behöva mera tid för att utröna skattekonsekvenserna och återkommer till
denna fråga i ett senare betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Moderaterna har använt sig av dagens
utskottsbetänkande för att också få fram ett riksdagsuttalande om den framtida
skattepolitiken. Man har i reservation 10 gått till skarpt angrepp på den
uppgörelse som socialdemokraterna, centern och folkpartiet träffat om
skatterna, och man kräver att riksdagen skall underrätta regeringen om att en
annan inriktning behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det står självfallet moderata samlingspartiet fritt att
använda varje tillfälle atl propagera för sin skattepolitik. Det vore lockande
att ta upp till diskussion alla de påståenden om framtida olyckor på grund av
skattereformen som moderaterna tidigare gett spridning åt och nu till en del
också återgett i reservationen. Jag vill dock hävda alt det mesta av vad som
sagts är obestyrkta påståenden och att mera kraft kan läggas bakom ett
påstående om att skatteuppgörelsen egentligen lägger grunden för en lugnare
prisutveck­ling, att den stoppar låne- och spekulationsekonomin och att därför
de pengar som finns i stället används till nyttiga investeringar. Eftersom det
inte blir någon begränsning av ränteavdrag i näringsverksamhet, borde företag­samheten
få en kraftig knuff framåt med denna skattereform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det blir mer meningsfullt att föra en debatt
om de här frågorna till våren, när propositionen om skatteomläggningen
1983-1985 ligger på riksdagens bord. Jag är naturligtvis beredd att även nu ta
upp en diskussion om detta med herr Wachtmeister efter hans inlägg. Men jag
tror som sagt att en sådan blir meningsfullare till våren. Jag har dock velat anföra
detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det jag nu har sagt yrkar jag bifall till
de socialdemo­kratiska reservationerna vid skatteutskottets betänkande nr 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta  anförande övertog andre vice talmannen 
ledningen  av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 25
KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns ett antal moderata reservationer
till skatteutskot­tets betänkande. Jag börjar med den som gäller 1982 års
skatteskalor. Som bekant föreslog den dåvarande trepartiregeringen i våras en
marginalskat­tereform i tre steg med början 1982. Vikten av att snabbt
åstadkomma en skattesänkning underströks, och det skälet finns självfallet kvar
även om den s. k. underbara natten resulterat i atl mittenpartierna,
förhoppningsvis motvilligt, accepterat en senareläggning av hela reformen med
ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater har inte gått ifrån vår ursprungliga
ståndpunkt, utan vi kräver nu att första steget mot att arbetsvänliga skatter
tas redan 1982. Då den föreslagna sänkningen av momsen tar i anspråk en stor
del av det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1981/82:23-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrymme
som stod till buds för en skattesänkning har vi krävt en lägre sänkning än som
eljest skulle vara fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt förslag innebär att man i stort sett sänker skatten i
inkomstlägena 57 600-89 600 kr. med 1 % i jämförelse med regeringsförslagel. 1
skikten däröver, alltså när det gäller 14-30 basenheter, ligger vårt förslag
3-5 procentenheter under regeringsförslaget för 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det inkomstbortfall som på kort sikt uppkommer genom delta
förslag kan för budgetåret 1981/82 beräknas till ca 350 milj. kr. De extra
besparingar som fordras för att täcka detta inkomstbortfall framgår av vad som
anförts i motion 1981/82:8. Med det sagda yrkar jag bifall lill reservation 3 i
skatteutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till diskussionen om 1982 års skatteskalor
kan jag inte underlåta alt påpeka det egendomliga i att de tre fördragsslutande
partierna, som är överens om skatternas utformning 1983-1985. inte har kunnat
enas om 1982 års skalor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som vi nyss hörde av Erik Wårnberg vill socialdemokraterna
- jag citerar ur reservation 2 - &amp;quot;bryta upp den automatiska
indexregleringen och i stället genomföra en måttligare anpassning av
skalan&amp;quot;. Man vill enligt reservatio­nen räkna upp skatteskalorna för 1982
med 6.25 % i jämförelse med i år genom att föreslå atl basenheten för 1982
sätts till 6 800 kr. i stället för 6 900 kr., som är propositionens förslag.
Erik Wårnberg har redogjort för detta och motiverat sin ståndpunkt därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man nöjer sig alltså inte med att ha fått med sig
mittenparlierna på en uppbrytning av indexregleringen fr. o. m. 1983 års
inkomster. Del år i sanning ett märkligt samarbete över blockgränserna. Kunde
inte miltenpar­tierna i samband med sina eftergifter mot socialdemokraterna när
det gäller indexregleringen åtminstone ha krävt atl socialdemokraterna inte
skulle ha reserverat sig mot regeringsförslaget om 1982 års skatteskalor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation nr 4 yrkar vi bifall till moderalmolionerna
1173 och 1557 innebärande krav dels på en skyndsam översyn av de skatteregler
som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform, delsen allsidig utvärdering av
den individuella beskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som exempel på de sambeskattningsregler som ofta
missgynnar äktenska­pet kan nämnas;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medhjälpande
make/maka sambeskattas alltjämt om arbetsinsatsen understiger 400 timmar per
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80/85-procenlregeln
kan få mycket allvarliga konsekvenser om en person i den skattesituationen
gifter sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förmögenheter
liksom i stort sett också s. k. B-inkomsler sambeskat­tas, för B-inkomsterna så
snart de överstiger 2 000 kr. Det är glädjande och värt att notera att
propositionen föreslår alt frigränsen 2 000 kr. ersätts med ett fribelopp på 5
000 kr. Därmed tillgodoses ett gammall moderatkrav, och förslaget tillstyrks
varmt även om behovet av en långsiktig lösning kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
reavinstbeskattning av aktier medges ett schablonavdrag på 3 000 kr., men är
man gift får makarna tillsammans blott åtnjuta det beloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande motion 1557 kan sägas atl den individuella
beskattning man införde för tio år sedan alltjämt har stora brister. Den tar
inte hänsyn till bärkraft, den ger ofta svåra marginaleffekter, den styr
familjernas arbets­fördelning och lockar till konstlade inkomstuppdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det sagda framgår alt en utvärdering av den
individuella beskattningen är synnerligen påkallad, och jag yrkar bifall till
reservation 4 i skatteutskot­tels betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Atl jag nu också nämner några ord om den
socialdemokratiska reserva­tionen nr 5 om folkpensionärernas skatter beror dels
på att den berör sambeskattningen, dels på att jag själv varit med i den
utredning om folkpensionärernas beskattning som ligger lill grund för
propositionen. Erik Wårnberg redogjorde nyss för att socialdemokraterna inte
ville godta förslaget att vid beräkning av folkpensionärernas extra avdrag för
makar med gemensam förmögenhet vardera maken skall anses inneha hälften av
förmögenheten i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns
tre goda skäl att stödja propositionen och avslå motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nuvarande
reglerna leder ofta till att båda makarnas extra avdrag trappas av mot en och
samma förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller
så stora förmögenheter som Erik Wärnberg talar om blir det knappast aktuellt
med något extra avdrag, eftersom förmögenheter av sådan storleksordning
rimligen ger en avkastning som i sig omöjliggör något extra avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marginaleffekterna
har många gånger varit orimliga vid nuvarande sambeskatining, och det är mycket
angeläget att dessa effekter minskar. Propositionens förslag är ett steg i rätt
riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogen utgör en av våra största inkomstkällor och tillför
vårt land stora exportintäkter. Det är utomordentligt viktigt att virkesulbudet
ökar. Det finns då två möjligheter; morot eller piska. Jag tror definitivt inte
på tvångsåtgärder, utan är övertygad om att stimulansåtgärder är att före­dra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bakgrunden till alt vi moderater i skatteutskottet
har följt upp Arne Anderssons i Ljung motion nr 9 med en reservation. Förslaget
innebär att det extra avdraget vid taxering av skogsintäkter höjs från 5 till
10 % för rolposter och från 3 till 10 % för leveransvirke och egna uttag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det sagda yrkar jag bifall till reservation nr 7 i
skatteutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår mest omfattande reservation, nr 10, är den som handlar
om skattepolitikens inriktning. Erik Wärnberg vill inte ha någon debatt om
detta i dag. Det kanske blir tillfälle att återkomma i vår, när propositionen
läggs fram, men jag tycker ändå att jag bör nämna några punkter som står i vår
reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppfattningen alt marginalskatterna är ett allvarligt
problem omfattas nu av de flesta, t. o. m. av socialdemokraterna. En
marginalskattereform är av största vikt, heter det i årets reviderade
finansplan, och OECD:s Sverige­rapport är mycket bestämd i sin uppfattning om
de stora problem som är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förknippade med marginalskatterna i vårt land. Vi är av
den bestämda uppfattningen att en marginalskattereform snarast bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill vidare slå vakt om indexregleringen, vilket f. ö.
med all önskvärd tydlighet framgick av 1979 års regeringsförklaring.
Socialdemokraterna vill bryta upp inflationsskyddet och har lyckats så till
vida att skatteuppgörelsen mitten-socialdemokraterna innebär alt
skatteskärpningar inträder vid en snabbare inflation än 5,5 %. Hur blir det f.
ö. med inflalionsskyddel efter 1985? Inom de fördragsslulande partierna lär det
råda delade meningar, och jag efterlyser nu ett svar från ansvarigt håll.
Särskilt inom folkpartiet tycks det råda viss förvirring, med två
statssekreterare på konlrakurs. Rolf Wirtén kanske kan reda ut begreppen för en
nyfiken kammare. Och hur socialdemokraterna ser på ett framtida inflationsskydd
kanske Erik Wärn­berg kan svara på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I våras utvecklade vi utförligt kritiken mot begränsningar
av underskotts­avdragen. Förebilden, Kleppemodellen, har ju inte ens
accepterats i ett då socialdemokratiskt styrt Norge, och att döma av den låga
omsättningen på villamarknaden känner sig småhusköparna inte särskilt lugnade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minst lika befogad är oron för effekterna för
företagsamheten och alldeles speciellt nyföretagandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett småföretag bildas ofta genom att en förvärvsarbetande
vid sidan av sitt ordinarie jobb startar eget. Speciellt de första åren får man
ofta räkna med underskott, vilka hittills fått kvittas mot vederbörandes
inkomst av tjänst. Enligt det nya förslaget skall denna avdragsrält begränsas,
vilket självfallet är illavarslande. Därför var det glädjande atl
statsministern på SHIO-kongressen i måndags klart deklarerade att
småföretagarna kommer att få dra av hela förlusten &amp;quot;under några år&amp;quot;,
som orden föll. Men döm om den glädje som varar beständigt. I dagens tidningar
står det atl läsa att statsministern i går delvis tog tillbaka måndagens
hoppingivande uttalande. &amp;quot;Del kommande skatleförslagel kommer inte att
göra undantag för dem som startar nya företag&amp;quot;, heter det i referatet.
Självfallet är jag nu intresserad av att få veta vad man menar från
regeringshåll och om statsministern talade för alla de samverkande partierna
eller om socialdemokraterna har en annan uppfattning. Erik Wärnberg kanske även
här kan upplysa mig. En annan osäkerhet gäller finansieringen, som enligt
uppgörelsen antingen skall vara höjda arbetsgivaravgifter eller införandet av
produktionsfaktorsskatl -proms. Båda metoderna är ägnade att minska vår
konkurrenskraft och därmed också våra möjligheter att återvinna ekonomisk
balans. Vad vi behöver är en varaktig skattereform utmynnande i att den helt
dominerande delen heltidsarbetande får högst 50 % marginalskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det sagda yrkar jag bifall till reservation nr 10. För
den händelse att riksdagen bifaller reservationerna 3 och 7 yrkar jag också
bifall till reservation nr 12. som innehåller erforderlig lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen har vi moderater avgivit ett särskilt yttrande
med anledning av Sven Johanssons motion om rätt att göra avdrag för kostnader
för privat barntillsyn. Vi har själva tidigare väckt motioner i samma riktning,
dvs. om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätt för småbarnsföräldrar att göra avdrag för styrkta och
nödvändiga barntillsynskostnader som är en nödvändig förutsättning för atl
föräldrarna skall kunna förvärvsarbeta. Dä motionsyrkandet är begränsat till
avdragsrält för endast privata barntillsynskostnader, har vi inte kunnat ställa
oss bakom förslaget. Självfallet vill vi understryka betydelsen av att en
avdragsreform genomförs, men denna bör då inte vara så begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 26 ERIK WÄRNBERG (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Knut Wachtmeister ställde ett par frågor till
mig om socialdemokraternas syn på skatteuppgörelsen. Jag skall försöka ge svar
på dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man har inte kommit överens om hur inflationsskyddet skall
se ut efter år 1985. Man förutsätter att parterna, i den mån de då kommer att
förutse fortsatt inflation, går vidare på den inslagna vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller småföretagarnas förluster har man ännu inte
kommit överens om hur det kommer att bli, men en småföretagare som startar en
seriös, ny verksamhet kan första året räkna med att få avdrag för förluster.
Men avdragsrätlen kommer inte att kvarstå någon längre tid. Del är dessutom
viktigt att man räknar bort den del av verksamheten som måste betraktas som
hobbyverksamhet och att avdragsrätten begränsas till nystartade företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller finansieringen har vi bestämt att det skall
bli antingen proms eller moms. Båda skatteformerna är en belastning på
produktionen som sådan. Qm detta sedan slår tillbaka på löneavsäitningarna,
vilket är det troliga, blir det ändå lönerna eller produktionsapparaten som
helhet som får betala finansieringen. Vi får ha klart för oss att
skatteöverenskommelsen är en skatteomläggning från en hög direkt skatt till
någon form av produktions­faktorsskatt, antingen proms eller
arbetsgivaravgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Viktigt är också att det här är en omläggning från att
gynna dem som har väldigt stora avdrag till atl endast medge mindre stora
avdrag. Det är alltså en metod att försöka få bukt med låne- och
spekulationsekonomin. Jag tror inte att Knut Wachmeister vill förneka
betydelsen av att det inte skall vara särskilt lönsamt att låna pengar till
olika ändamål. Qm det skall vara lönsamt att låna i den svenska ekonomin måste
det väl missgynna sparande osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan förstår inte jag hur ni kan skrämma småföretagarna
för detta. Vi tar hela tiden sagt, och det står i överenskommelsen, att räntor
i näringsverk­samhet skall vara avdragsgilla. Resultatet blir alltså atl så
länge man kan leva på sin verksamhet inom näringen får man dra av räntorna. Det
är först när man får stora underskott i denna verksamhet som man inte får göra
motsvarande avdrag i någon annan inkomstkälla. Jag förstår inte att detta skall
kunna missgynna småföretagaren, för småföretagaren lever på sin verksamhet, och
han får dra av alla räntor på de lån han har tagit i denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likadant är det med egnahemmen. Det blir inte någon
försämring av vanliga småhusägares villkor. Att det skulle bli en försämring är
ett påstående som saknar grund i verkligheten, och det tycker jag att ni skall
erkänna nu från moderaternas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall be att få tacka Erik Wärnberg för
svaret på min fråga. Det låter nästan som om jag tackade ett statsråd, men så
är ju inte riktigt fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var i alla fall glädjande atl Erik Wärnberg hade en
viss förståelse för atl man skulle ha kvar något slags inflalionsskydd även
efter 1985 och atl han också hade en viss förståelse för betydelsen av avdrag.
Men del som oroat mig är det uttalande av statsministern som sfär citerat i
Svenska Dagbladet, och jag kan upprepa det; Det kommande skatteförslaget kommer
inte all göra undantag för dem som startar nya företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var ju dem jag ömmade för i mitt första inlägg. Den
som startar ett nytt företag får ofta räkna med förluster, och del vore
orimligt och mycket skadligt för allt nyförelagande om dessa förluster icke
skulle få dras av mot en tjänsteinkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan har vi moderater varit fullt villiga att ansluta oss
till förslaget att man skulle göra en översyn av icke önskvärda
underskoltsavdrag. Men det här gällde just nyföretagandet, som är så oerhört
viktigt för vårt lands framtida välstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erik Wärnberg talade om finansieringen - om den skulle ske
med moms eller proms. Han tänkte nog rätt men han sade fel; han menade vål
arbetsgivaravgifter eller proms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen någonting om egnahemmen, där Erik Wärnberg sade
att vi bedrivit en skräckpropaganda. Jag skall ta ett exempel som
statssekreteraren Bengt Westerberg nämnde i pressen för en tid sedan. Han sade:
Det gäller bara de dyra villorna - om en villa som är värd 700 000 sjunker till
600 000. så är ju det inte hela världen, utan det är väl bara önskvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men tänk er dä alt en familj som sparat ihop 100 000 kr.
köper en villa för 700 000. Man satsar alltså 100 000 själv och lånar 600 000.
Genom den här reformen förlorar man då hela sitt sparade kapital. Även om det
inte rör så rasande många tusental villaägare, så borde även de kunna räkna med
rättvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och hur går det med dessa människors lån? Kommer inte
bankerna att kräva amorteringar och ökade säkerheter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns många'oklara punkter som bör redas ut. Jag
tycker alltså att det är fel att beskylla oss för att bedriva något slags
skrämselpropaganda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 28
ERIK WÄRNBERG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var bra att Knut Wachtmeister förstod att
det var en felsägning när jag sade proms eller moms - proms eller
arbetsgivaravgifter är givetvis det rätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Knut Wachtmeister säger att man från moderaternas sida
inte har någonting emot att göra en begränsning av underskottsavdragen. Men
varför lägger man då inget förslag om det? År det nu så att man tänker göra
någon begränsning av underskottsavdragen för den som betalar 700 000 kr. för en
villa och kanske har underskott på 100 000 kr.? Ämnar inte moderaterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;göra någon underskottsavdragsbegränsning, utan skall man i
fortsättningen få köpa hur dyrt hus som helst och andra skattebetalare skall
betala det kalaset?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del skulle vara mycket intressant alt få veta om
moderaterna verkligen har något krav pä att underskollsavdragen skall
begränsas. Och varför har man i så fall inte preciserat det på något sätt? Man
kom i trepartiregeringen överens om alt man skulle försöka göra någonting, men
moderaterna har därefter varit väldigt tysta. Man har inte kommit med något som
helst förslag som skulle leda till en begränsning av underskollsavdragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser alltså all det är fråga om en skrämselpropaganda
just mot egnahemsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I förhållande till antalet människor som får det bättre är
del ett mycket litet antal som kan få det något sämre än i nuläget. De allra
flesta behöver inte lämna sina hem ulan klarar situationen. Spekulationen måste
emellertid begränsas i framtiden. Ingen kan betala hur mycket pengar som helst
för ett hus, då alla vet alt underskollsavdragen är begränsade. För dem som har
hus i dag innebär det kanske i något enstaka fall en hård belastning, men
oftast blir detta inte förhållandet. Tar man med i bilden det som har
diskuterats tidigare i dag, nämligen moderaternas sparförslag, måste väl också
del förslaget drabba de boende - enligt Birgit Friggebos uppfattning i än högre
grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar alltså atl moderaterna, genom att gå ut och tala
om att det är felaktigt att utjämna mellan dem som har underskottsavdrag och
dem som inte har några avdrag, vill bibehålla en skattestruktur som ger mer ål
de människor som har lyckats få höga inkomster och som genom olika
lånetransaktioner dessutom inte betalar någon skatt på dessa inkomster. Enligt
min mening måste detta vara felaktigt. Moderaterna borde ändra sin inställning
till den träffade skatteuppgörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29
KNUT WACHTMEISTER (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Erik Wärnberg tänkte fel i sitt första inlägg
när han sade moms i stället för arbetsgivaravgifter. När det gäller milt inlägg
hörde han tydligen fel. Jag sade nämligen att vi inte hade någonting att erinra
mot att det görs en utredning om underskollsavdragen. Erik Wärnberg frågade
varför jag inte kommit med några konkreta förslag. Att jag inte gjort del
ligger ju i sakens natur, eftersom jag sade att vi inte har någonting emot en
utredning. Del finns så många frågetecken beträffande dessa underskottsavdrag,
vilket inte minst har framgått av den myckel omfattande debatt som har förts
inte bara när det gäller villaavdragen ulan också beträffande företagandet och
företagarna, som vi nu har diskuterat här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erik Wärnberg sade att det inte gör så mycket, eftersom
det berör bara ett litet antal människor. Detta är ett myckel beklagligt
synsätt. Jag tycker att man skall försöka all skapa ett rättvist system för
alla människor och inte vifta bort det hela med att det endast är ett fåtal - i
detta fall villaägare - som drabbas av orättvisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 30
TOMMY FRANZÉN (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De borgerliga regeringsåren har inneburit
kraftiga försäm­ringar för stora delar av befolkningen. Försämringarna har
främst drabbat barnfamiljer, pensionärer och låginkomstgrupper. De som har
tjänat på den borgerliga politiken är höginkomstgrupperna och de som lever på
arbetsfria inkomster, såsom aktiespekulationsinkomsler och allehanda kapitalin­komster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De borgerliga regeringarna har vid varje
regeringsförklaring sagt sig vilja minska inflationen, men vid varje års slut
har man kunnat konstatera att effekten blivit den rakt motsatta. Detta beror
givetvis på alt de politiska åtgärder som regeringarna har vidtagit inte har
inriktats på en begränsning av inflationen. Åtgärderna har däremot luckrat upp
prisregleringar och minskade livsmedelssubventioner, och till följd av den
samlade ekonomiska politiken på t. ex. skatte-, avgifts-, bostads-, hyres- och
räntepolitikens område har inflationen skärpts. Bl. a. härigenom har
reallönerna för de arbetande minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har varit intressant att höra en del inlägg tidigare i
dag. Rolf Rämgård sade att om prisklausulen bryts igenom så förlorar lönlagarna
dubbelt upp. Jag kan ha viss förståelse för att Rolf Rämgård är bekymrad. Om prisklausulen
bryts igenom förlorar naturligtvis lönarbetarna på grund av det
reallönesänkningsavtal som i vintras undertecknades av LO och SAF, Svenska
arbetsgivareföreningen. Den dubbla förlusl som Rämgård avser måste vara den som
uppstår när regeringens skattepolitik slår igenom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under åren 1977-1980 minskade industriarbetarnas reallöner
med 7,5 %, och under 1981 beräknas de minska med ytterligare 4-5 %. Även andra
kategorier lönarbetande har fått sina reallöner sänkta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett uttryck för detta är att den privata konsumtionen
minskat under samtliga år med borgerliga regeringar, utom ett - 1979. Denna
försämring har inte enbart drabbat lönearbetarna utan också pensionärer,
studerande, sjuka och handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte minst priserna på nödvändighetsvaror, såsom livsmedel,
och hyror har ökat. T. ex. har priserna på baslivsmedel sedan 1976 ökat med mer
än 92 %. Framför allt under de senaste åren har de subventionerade
baslivsmedlen ökat i pris, bl. a. genom minskade subventioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under det senaste året har prisökning på baslivsmedlen
motsvarat en ytterligare matmoms. Ökningen från den 16 oktober 1980 till den 15
oktober 1981 har uppgått till hela 21,8 %, eller nära den nuvarande nivån på
momsen. Av den höjningen hänför sig hela 19,8 % till nio och en halv månad i
år. I ett så extremt läge tvekar inte regeringen att ytterligare skära ned
livsmedels­subventionerna och därigenom ytterligare späda på prisökningarna på
de allra nödvändigaste livsmedlen. Den reaktionära politiken slår igenom på
alla nivåer och områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den allmänna prisnivåökningen under samma tid, dvs. det
senaste året. uppgår till 11,1 %. Det är alltså ungefär hälften av prisökningen
på baslivsmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är bl. a. av denna orsak som
vpk anser att en generell momssänkning inte bör komma till stånd. Man bör i
stället rikta motsvarande resurser till de områden som i dag står i fokus: dels
matpriserna, dels hyrorna och dels arbetslösheten. Jag skall här inte gå in på
de två senare områdena utan i fortsättningen begränsa mig till att tala om
skatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har under en lång rad av år
rest kravet &amp;quot;bort med momsen på maten&amp;quot;. Detta viktiga krav kvarstår
givetvis och har ingalunda övergivils. I den nu rådande situationen har vi dock
med anledning av regeringens förslag till generell momssänkning ansett det
nödvändigt att fördela resurserna på flera områden. Det innebär att vi i just
detta läge föreslår en sänkning av momsen på mat till ca en tredjedel. Vi gör
det genom alt avsätta 3 000 milj. kr. till subventioner av baslivsmedlen. Vi
uppnår därigenom samma effekt som med en differentierad momssänkning. Vi anser
del inte finnas anledning till en generell momssänkning, som regeringen
föreslår, vilket också innebär en sänkning av momsen på lyxkonsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet &amp;quot;bort med moms pä maten&amp;quot; har vunnit allt
mer i opinionen. Flera organisationer, inte minst på den fackliga sidan, har
insett det riktiga i vårt krav. Även detaljhandeln har övergivit det tidigare
hårdnackade motståndet mot tanken på en differentierad moms. dår momsen på mat
är borttagen. Det finns därför anledning att i fortsättningen överväga att
kräva en ren momsdifferentiering i likhet med vad flertalet OECD-länder har i
stället för riktade subventioner för att bemöta momseffekterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den borgerliga skattepolitiken har bedrivits från
utgångspunkten att man vill minska progressiviteten i skattesystemet. Därför
har den statliga skatten tillåtits minska i andel av den offentliga sektorns
samlade skatteintäkter. Den direkta statsskatten, dvs. den utjämnande delen i
skattesystemet, utgjorde t. o. m. 1976 något över 29 % av samtliga skatter.
Numera utgör den bara 17,3 %. Del betyder att ickeutjämnande skatter-
ickeprogressiva skatter-uppgår till hela 82,7 % varaven stor del har regressiv
verkan, dvs. de drabbar hårdare dem med låga inkomster än dem med höga. Det har
alltså skett en uppluckring av den utjämnande effekten. Och ändå fortsätter den
borgerliga propagandan om att marginalskatterna är det stora problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för den statliga inkomstskatten har också stora
förskjutningar genomförts under åren. Där har regeringen dels genom införandet
av inflalionsskyddade skatteskalor, dels genom förändringar i marginalskatte­satserna
åstadkommil en omfördelning. Denna omfördelning har gett till resultat att
låginkomstgrupperna har erhållit någon eller några tusenlappar i
skatteminskning medan höginkomstgrupperna, de med inkomster på en bit över 100
000 kr. och mer, har erhållit skattesänkningar med mellan 15 000 och 35 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt har olika former av lättnader genomförts i bl.
a. aktievinstbe-skattningen, slopade arbetsgivaravgifter m. m. Denna
skattepolitiska profil är reaktionär och har inte nämnvärt ändrat sig vare sig
moderaterna har ingått i regeringarna eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet
kommunisterna har under en rad år även rest krav på en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genomgripande skaltereform som skulle innebära alt
beskattningen skulle väsentligt minskas för vanliga arbetsinkomster och ökas
för höga inkomster. Grundlinjerna för en skattereform måste vara minskade
skattebördor på lönearbelarna, barnfamiljerna och pensionärerna. Progressionen
i skattesys­temet får inte försvagas utan måste i stället skärpas genom
åtgärder som innebär all höga inkomster, kapitalvinster och stora förmögenheter
till fullo underkastas beskattning. Slutmålet bör vara all beskattningens
huvuddel Ullas genom en skall på produktionen samt att denna kombineras med en
stats-kommunal progressiv enhelsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I del sammanhang som vi i dag diskuterar begränsar vi oss
lill att bl. a. säga nej lill regeringens förslag till höjning av grundavdraget
och slopande av den särskilda skattereduktionen och föreslår en annan
utformning av skatteska­lan för den statliga inkomstskatten samt givetvis också
slopande av indexregleringen och marginalskaltespärrar. Den utformning av skatteska­lan
som vi förordar skiljer sig väsentligt från regeringens förslag. I stället för
den höjning av skatten för låga inkomsttagare som regeringens förslag innebär
vill vi sänka skatten. I stället för att minska skatten för en genomsnittlig
industriarbetare med närmare 500 kr. och för en typisk höginkomsttagare med
flera lusen kronor, som regeringen förslår, vill vpk minska skallen för
industriarbetaren med 800 kr. och höja skatten för den verklige
höginkomsttagaren med flera tusen kronor. Vår profil på skatte­skalan för 1982
utgår från att det inte skall bli någon egentlig skallelättnad för inkomster
över 100 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringsförslaget om ett slopande av den särskilda
skattereduktionen och en höjning av grundavdraget vid kommunal beskattning
innebär att kommunernas ekonomi försvagas. Vpk kan inte acceptera atl den kommu­nala
ekonomin försvagas ytterligare, så att kommunerna tvingas atl höja skallen
och/eller taxorna. Det är inte den väg i fråga om beskattningen som vpk vill
gå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stället bör en omläggning komma lill stånd på så sätt
att en stats-kommunal progressiv enhetsskatt införs. Del kan inte vara
tillfredsstäl­lande all vissa kommuner skall drabbas av höga kostnader därför
all de lar ett socialt större ansvar än andra, genom alt bl. a. bygga flerfamiljsbostäder
i högre grad än andra. Låt mig ta ett par exempel på denna kommunala orättvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Stockholms län har under ett antal år prövats en s. k.
inomregional skatteutjämning. Syftet med denna försöksverksamhet är just en
utjämning av de skiftande kommunala skatterna. Att denna inomregionala
skatteul-jämning är otillräcklig visas av atl del fortfarande är stora
olikheter i kommunala skattesatser och service. En kommun som exempelvis
Danderyd i norra Storstockholm har 25 kr. i kommunal utdebitering 1981. medan
exempelvis Upplands Bro. också en norrkommun, har 30:47 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delta kan också belysas genom att man ser på hur stor
låneskuld dessa kommuner har. I en undersökning har det visals atl 1979 uppgick
Danderyds låneskuld till 2 169 kr. per invånare, medan motsvarande siffra för
Upplands&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bro år 7 685 kr. För all betala av skulden hade det i
Danderyd behövts en skattehöjning med 4:86 kr. och för Upplands Bro 26:65 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del här är talande exempel på hur olika situationerna är i
de olika kommunerna i landet. Framtiden för de falliga kommunerna är alltså
långt ifrån ljus, och med de hot som regeringen uttalar mot kommunerna kommer
resultatet att bli ytterligare nedrustning av en redan eftersatt social sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk menar alt en progressiv stats-kommunal enhelsskatt
skulle kunna utjämna dessa ojämlikheter och ge alla kommuninvånare i landet en
likvärdig service för samma pris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ungefär en månad har en skaltedebatt rasat som utgått
ifrån att treparliöverenskommelsen om en skattereform skulle försätta villa-
och radhusägarna i en situation där de, mer eller mindre bildligt talat, skulle
kastas ut ur sina bosläder. Så är. eller blev, nu inte fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot kan det konstaleras alt del är höginkomslgrupperna
som återigen skall gynnas av skattelättnader, medan det är de med vanliga
arbetsinkomster som får betala kalaset. Del kommer fortfarande alt vara i allra
högsta grad lönande atl låna kapital för konsumtion och låta andra
skattebetalare betala hälften av räntekostnaderna. Denna profil på den omsusade
skattereformen måste vara en besk karamell för alla lönearbetare som sett fram
emot en skaltereform som i stället skulle återställa en del av den tidigare
utjämnande effekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Urholkningen av beskattningen genom ett omfattande
avdragssystem har i väsentlig grad inte förändrats. Del har möjligen satts
stopp för nolllaxerare, bl. a. i den här kammaren. Del är kanske därför som
vissa ledamöter i moderata samlingspartiet visar sig speciellt upprörda.
Dessutom har uppgörelsen inneburit atl socialdemokraterna frångått sitt
tidigare krav att inte indexreglera beskattningen. Även i dagens behandling av
regeringens s. k. sparproposition har socialdemokratin krupit ifrån kravet atl
slopa indexregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För folkpensionärerna föreslår vpk i likhet med tidigare
atl dessa måste få ha en sidoinkomst av 1 500 kr. utöver folkpension och
pensionstillskott utan att detta skall beskattas. Den avtrappning av det extra
avdraget som regeringen föreslår kan vi inte acceptera. Den ger en
fördelningspolitisk profil som är oacceptabel. Pensionärer med stora
förmögenheter skulle härigenom inte behöva vidkännas avtrappning av del extra
avdraget. Detta gynnar återigen de privilegierade grupper som regeringens
övriga skattepo­litik redan har gynnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vpk-motionen angriper vi storbolagens
likvidilelsöverskolt. Uppskatt­ningen av storleken varierar, men klart kan
sägas att en så blygsam beskattning av detta överskott som 5 % skulle inbringa
mer än 2 000 milj. kr. som en grundplåt till ett samhälleligt arbetsskapande
program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi föreslår dessutom all en omsättningsskatt på aktier
införs, motsvarande 10 % av försäljningspriset på de sålda aktierna. Del är ett
rällvisekrav såväl som en finansiering av insatser för att motverka
arbetslöshet. Det finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt vpk;s mening, ingen anledning att undanta
aktiehandeln från moms när nödvändigare varor, som vanliga människor dagligen
konsumerar, beläggs med moms. Bara under de tre månaderna juli-september i år
omsattes mer än 5 000 milj. kr. på aktiebörsen. Med vårt förslag till
beskattning skulle detta ge ett tillskott på 1 500-2 000 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har vidare gått emot regeringens förslag till utvidgad
rätt atl göra insättning på skogskonto. Regeringen föreslår ytterligare
utvidgning av skogsägarnas möjlighet att få uppskov med beskattningen med
motivering att man vill avvakta den aviserade sänkningen av marginalskatterna.
Förslaget är lika befängt som om någon skulle föreslå, att alla lönarbetare här
i landet skulle få uppskov med att betala skatt för sina inkomster i avvaktan
på en sänkning av skatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den profil som regeringens proposition innebär kan alltså
inte accepteras. Den har till uppgift att fortsätta att gynna storföretag och
kapitalinkomster, höginkomstgrupper och spekulationer. Det kan vpk inte acceptera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till de vpk-motioner som här behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 31
STIG JOSEFSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När regeringen den 14 september presenterade
en rad åtgärder i syfte att bl. a. minska statsutgifternas ökningstakt, dämpa
inflationen och främja kapacitetstillväxten inom konkurrensutsatta delar av
näringslivet möttes åtgärderna med ganska stor sympati från de flesta håll.
Allt fler är också medvetna om att åtgärder verkligen måste vidtas för att
vrida utvecklingen i rätt riktning. Och nog skulle man önska atl alla partier
vore litet mera öppna och beredda all dela ansvaret i en brydsam tid. Men som
vanligt, kan jag gott säga, har oppositionen, trots att man krävt åtgärder,
ändå ansett att det mesta av vad regeringen har föreslagit är fel. I motioner
från såväl socialdemokrater som moderater och företrädare för vpk har yrkats
avslag på betydande delar av propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Devalveringen, som ju inte direkt behandlas av riksdagen,
mottogs positivt och synes också komma alt ge de resultat som åsyftats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den del av paketet som mött mest kritik är sänkningen av
mervärdeskallen från 23,46 % till 20 %. Både socialdemokrater och moderater
yrkade avslag; det är en ganska unik företeelse att oppositionen kräver högre
skatt än regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under liden efter devalveringens ikraftträdande har vi
kunnat konstatera att prisstegringen på importvaror blivit mindre än väntat.
Dessutom har räntan sänkts. Mot bakgrund av bl. a. detta har skatteutskottets
majoritet i likhet med finansutskottets enats om att föreslå riksdagen att
mervärdeskat­ten fastställs till 17,7%, motsvarande ett pålägg av 21,51 % och
med ikraftträdande den 16 november.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Wärnberg var kritisk både mot förslaget som sådant
och mot tidpunkten för ikraftträdandet. Men del är enligt min mening angelägel
med denna tidpunkt för ikraftträdandet. Det är nämligen inte bra om förändring­en
inträffar mitt uppe i julhandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna har i en reservation
följt upp sitt avslagsyrkande på förslaget om en sänkning av mervärdeskatten.
Motivet är en annan bedömning av vad som kommer att bli slutresultatet av denna
förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man läser reservationen frågar man sig otvivelaktigt
hur stora motsättningarna egentligen är. Skatteutskottets majoritet har inte
övertygats om att den prognos som socialdemokraterna anger skulle vara den
rätta. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till skatteutskottets förslag på
denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomstskatteförslaget för år 1982 innebär bl. a. att
grundavdraget höjs från 6 000 kr. till 7 500 kr. Vidare slopas den särskilda
skattereduktionen liksom skatteuttaget i första skiktet i skatteskalan.
Inde.xeringen av skatteskalan tillämpas fullt ut i regeringens förslag. Förslagen
på dessa punkter har accepterats av moderaterna, de två förstnämnda också av
socialdemokraterna. Beträffande indexuppräkningen föreslår socialdemo­kraterna
en uppräkning av basenheten med endast 80 % av den enligt gällande regler
framräknade höjningen, i kronor räknat 400 eller från 6 400 till 6 800, i
stället för till 6 900 enligt propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om man i trepartiuppgörelsen mellan centern,
folkpartiet och socialdemokraterna uttalat att den stora skattereformen skall
genomföras den 1 januari 1983 - samtidigt som nuvarande löneavtal utlöper - så
kan inte detta vara ett motiv för att nu frångå den automatiska uppräkningen av
basenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderata samlingspartiet har i sin reservation inte bara
tagit upp skatteskalans utformning för år 1982 utan jämväl kritiserat det
förslag som trepartiuppgörelsen innebär. Del är ganska ovanligt atl man i
utskottsreser­vationer tar upp utredningsförslag, men eftersom så har skett
skall också jag något beröra de avsnitt som omnämns. Men först några ord om
moderaternas förslag till skatteskala för år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalt medför detta förslag ett inkomstbortfall för staten
på 350 milj. kr. Jag måste fråga; Var det verkligen detta krav på en
skattesänkning för 1982 på 350 milj. kr. som var orsaken till att moderata
samlingspartiet lämnade regeringen i våras? Är detta, som det har betonats i
dagens debatt, fortfarande den verkliga orsaken till de hårda motsättningarna
mellan moderaterna och de tre partier som träffade uppgörelse i skattefrågan?
Är denna ganska lilla förändring i skatteförslaget för år 1982 den stora
skiljefrågan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man ser på skatteskalans utformning - vem det är som
får en lägre skatt - så finner man att det moderata förslaget ger följande
resultat jämfört med förslaget i propositionen. Den som' har 60 000 kr. i
inkomst får 40 kr. lägre skatt. För den som tjänar 90 000 kr. blir
skattelättnaden 288 kr. Den som däremot har 207 000 kr. i beskattningsbar
inkomst får enligt modera­ternas förslag en skattelindring på 4 692 kr.
Ytterligare kommentarer är överflödiga, exemplet säger tillräckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I moderalreservalionen tar man också upp det förslag som
framlagts av centern,  folkpartiet  och  socialdemokraterna och  angriper
speciellt  tre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;punkter, nämligen inflalionsskyddel, underskotisavdragel
och finansiering­en. Beträffande inflalionsskyddel kritiseras särskilt
förslaget atl skatteskalan skall justeras med hänsyn lill inflationen endast
till en viss nivå, nämligen ungefär 5,5 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu vet reservanterna mycket väl atl även moderaterna i
regeringsställning har varit med om att begränsa genomslaget av indexeringen.
Det sägs klart ut i förslaget atl en inflation upp lill den nämnda nivån
kompenseras. Nog måste väl ett sådant besked innebära en kraftig strävan från
alla håll att hjälpa till alt begränsa inflationen lill denna nivå. Jag
förutsätter all även moderaterna kommer att medverka härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen kan förneka alt ett indexsyslem som alltid
garanterar kompensation lätt tar bort intresset för att bekämpa inflationen.
Sedan förstår jag inte moderaternas resonemang i reservationen om vad som
kommer all hända om tio år. Läser man utredningsförslaget, finner man alt det
omfattar vad som skall ske under treårsperioden. Vad som kommer att inträffa
därefter får vi avvakta och se. Gör man ingenting gäller givelvis de gamla
regler som man nu provisoriskt har tagit bort. Men såvitt jag kan finna är
avsikten att dessa tre år skall ge en viss erfarenhet och visa vad som skall
komma atl gälla därefter, och debatten härom finns det väl ingen anledning att
hålla i dag. Jag tror det är angeläget alt vi i dag får en saklig debatt om
skatleförslagel och slipper den skrämselpropaganda som så intensivt har förts
under den gångna sommaren och hösten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underskollsavdragen är den andra punkten som berörs i
reservationen. Också vad som här anförts är närmast atl hänföra lill
skrämselpropaganda. Ingenting annat har i så hög grad medverkat lill oron på
villamarknaden som den skrämselpropaganda som moderaterna bedrivit kring
skatleförslagel. I sommar har vi sett ett otal insändare i pressen där man dels
kritiserat oss för att man inte fått reda på reglerna för begränsning av
underskollsavdragen, dels har gett exempel på vilket resultat begränsningen
skulle medföra. Hur nian i en och samma artikel samtidigt kan påslå all man
inte känner till reglerna och ge exempel på effekterna av regler som man inte
vet någonting om är för mig oförklarligt. Och jag må säga att skall någon vara
försiktig med att skylla motståndare för falskhet - vilket görs i reservationen
- så måste det vara moderaterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande begränsningen av underskollsavdragen berörs
ingen som har inkomster under den s. k. brytpunkten, 102 400 kr. i 1981 års
penningvärde Och 129 600 kr. år 1985, när den sista etappen i
skatteomläggningen har genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av jordbrukarna har 95 % och av rörelseidkarna 90 %
inkomster som ligger under brytpunkten. Således är det särskilt beträffande
jordbrukare en ytterst liten grupp som berörs. Och om vi hade haft statistik på
jordbrukare som på heltid var knutna till företagel, skulle siffran sannolikt
ha blivit ännu lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt uppgifter som jag fått från upplysningstjänsten kan
resultatet av skatleförslaget, marginalskattesänkningen och
underskottsavdragsbegråns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningen ge ett negativt utslag för högst 40 000
skattebetalare. Av dessa är enligt samma uppgiflslämnare 17 000 s. k.
nolltaxerare. Hur många som dessutom ligger i närheten framgår inte. Är det
deras intressen som moderaterna här särskilt slår vakt om? För all någon över
huvud taget skall drabbas av ett negativt utslag av skatteomläggningen måste
underskotten uppgå till minst 54 000 kr., och - för att ge ett exempel - tjänar
man 120 000 kr. ligger gränsen för ett underskottsavdrag vid 63 200 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tredje punkten var finansieringen. I
trepartiregeringen var man enig om att reformen skulle finansieras, och som
finansieringskälla föreslogs arbetsgivaravgift, vilket förslag också herr
Bohman stod bakom. I uppgö­relsen mellan centern, folkpartiet och
socialdemokraterna år man också överens om alt reformen skall finansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förstår inte vad avsikten med moderaternas resonemang
i reservatio­nen är. Vill man inte längre vara med på atl reformen skall
finansieras? Reformen beräknas innebära ett bortfall av 9 miljarder i
statsinkomster eller ca en fjärdedel av vad den statliga inkomstskatten nu inbringar.
Inte kan väl något ansvarskännande parti anse atl man kan ta bort delta utan
att på något sätt kompensera staten för bortfallet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Än mer förvånande är det att moderaterna i sin
sammanfattning av vad skatteuppgörelsen innebär säger alt uppgörelsen för vissa
inkomsttagare -dvs. för inkomsttagare med höga inkomster och stora
underskoltsavdrag -kan medföra skärpt skall och minskad reallön till följd av
finansieringen samt alt de dessutom skulle drabbas av kravet atl minska sina
löneökningsan­språk. Detta är orimligt, säger man lill sist i detta avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan inte hjälpas, man måste faktiskt fråga sig vad för
slags skatteomläggning moderata samlingspartiet egentligen vill ha. Skall man
dra slutsatser av vad som sägs i reservationen, skall den s. k. brytpunkten
ligga högre. Andra slutsatser är: ingen begränsning av underskottsavdragen,
inga krav på återhållsamhet i framtida löneökningskrav och ingen finansiering.
Konsekvensen skulle bli ytterligare minskade inkomster för staten, dels genom
den högre gränsen för var 50-proeentsmarginalskalteregeln skulle tillämpas,
dels 1,5 miljarder genom borttagandet av begränsningsregler för
underskottsavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vem skulle då betala räkningen för skatteomläggningen? Jag
skall inte spekulera i det, men det vore värdefullt för oss här i kammaren om
vi kunde få veta om moderaterna står kvar vid den linje som Gösta Bohman
företrädde i våras. Ett av alternativen då var en finansiering via en
arbetsgivaravgift. Eller hur vill ni att reformen skall finansieras?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ser man på det förslag till skattereform som framlagts av
centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna, finner man att det ar ett
förslag som överensstämmer med vad som krävts från nämnda partier och från
moderata samlingspartiet. Del är en skattereform som medför en kraftig sänkning
av marginalskatten - högst 50 % marginalskall upp lill en årsinkomst på 102 400
i dagens penningvärde och 129 600 när reformen är genomförd 1985. Det blir en
sänkt skatt för de allra flesta heltidsarbetande. Det blir en begränsning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skatteeffekten för dem som har stora underskottsavdrag och
höga löner. Det blir stopp för nolltaxerarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För jordbrukare och företagare som själva aktivt deltar i
företaget blir det i regel aldrig tal om några underskoltsavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För villaägare medges kvittningsrält mot inkomst av
kapital upp till 30 000 kr. Del är en regel som vi också skall lägga på minnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vore värdefullt om alla nu kunde studera förslaget,
sluta med skrämselpropagandan och vara med och ta ansvar för en
skatteomläggning som har krävts av riksdagens fyra största partier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
ta upp ett par andra frågor som berörs i reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande reglerna för folkpensionärernas beskattning så
accepterar socialdemokraterna propositionens förslag, utom beträffande förmögen­hetsgränsen.
Enligt propositionen skall vardera maken anses inneha hälften av förmögenheten,
och det är detta förslag som socialdemokraterna yrkar avslag på. Enligt min
uppfattning bör inte civilståndet vara avgörande för beskattningsreglerna.
Visst kan man diskutera hur specialreglerna skall utformas, men det år orimligt
att bibehålla nuvarande regler att båda makarnas extra avdrag skall trappas av
mot en och samma förmögenhet. När man här tar fram vilka konsekvenser det i
propositionen föreliggande förslaget skulle få, skall vi veta att det också
finns andra begränsningsregler än just den som gäller utnyttjandet av detta
extra avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vpk-motion 1559 yrkas på ännu generösare regler för
folkpensionärer vid inkomstbeskattning. Det är ett yrkande som inte fått något
stöd i utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottet har instämt i propositionens förslag som
den lämpligaste avvägningen, och jag yrkar därför bifall till skalteutskollels
hemställan även på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ytterligare några frågor som berörs i
reservationerna. Wilhelm Gustafsson och jag har gjort en uppdelning som innebär
att han kommer atl beröra dessa avsnitt i sitt inlägg senare i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har i debatten ställts vissa direkta frågor, som jag
skall försöka att besvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet är helt positivt till motion 1981/82:33 av
Kerstin Ekman m. fl. angående användningen av medel avsatta på vinstkonto.
Utskottet säger också att det är angeläget att dispensreglerna här tillämpas på
ett generöst sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har två reservationer beträffande skogsbeskattningen.
Knut Wacht­meister berörde den ena av dessa, nämligen den som handlar om atl
del extra avdraget vid taxering av skogsintäkter skall höjas från nuvarande 3
resp. 5 % till 10% generellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra reservationen gäller insättning på skogskonton.
Där föreslås tillfälligt en höjning med anledning av all del kommer en
skattereform 1983. Man har då ansett att det är angeläget att denna
skattereform, som för del stora flertalet innebär en skattesänkning, inte skall
ha en hämmande verkan på skogsavverkningen. Därför bereder man ökade
möjligheter till avsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på skogskonto. Det kan diskuteras om det är ekonomiskt
riktigt att alltid skjuta på beskattningen. En utskoltsmajoritet har i varje
fall yrkat avslag på båda dessa motioner, även om det inte är samma majoritet i
båda fallen. Vi har följt regeringens förslag när del gäller insättning på
skogskonto, och vi yrkar avslag på moderatreservationen. Jag är litet förvånad
över att moderata samlingspartiet här har ändrat ståndpunkt efter det all
beslutet fattades för inte så länge sedan och då moderata samlingspartiet
självt i regeringsställning har varit med om att lägga fram förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta ber jag än en gång alt få yrka
bifall till skatteutskottets hemställan på samtliga punkter och därmed avslag
på reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 32
ERIK WÅRNBERG (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig börja med att ta upp det sista som
Stig Josefson anförde mot mitt resonemang om folkpensionärernas
förmögenhetsförhål­landen. Vi tycker från socialdemokratiskt håll, att eftersom
man har samtaxering av familjeförmögenhet i den vanliga inkomstbeskattningen så
bör man också när det gäller att ta hänsyn lill del extra avdragets storlek
tillämpa samma regler. Propositionens förslag innebär att vissa familjer kan få
extra avdrag trots all de har mycket stora förmögenheter. De får alltså samma
extra avdrag som de får som inte har ett öre i förmögenhet. Det tycker vi är
fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi håller kanske med om att civilstånd inte skall vara
avgörande för hur man deklarerar. Det förvånar mig därför att nkhar fått
moderaterna med på detta förslag - de vill ju alllid ha sambeskattning och inte
särbeskallning. De vill alltid slå ihop familjen till en enhet. Men här vill
man tydligen att förmögenheten skall uppdelas med 50 % på vardera maken. Men
det är inte alls säkert alt det blir en uppdelning i det som var och en äger,
ulan det görs en schablonmässig delning av den samlade förmögenheten. Det går
vi emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del sedan gäller frågan om mervärdeskaltesänkningen,
skulle jag vilja fråga Stig Josefson om han inte tycker alt det är litet
ansvarslöst alt minska statens inkomster även efter denna reducering med 4
miljarder kronor på ett år, samtidigt som man lovar alt spara 12 miljarder nu
och 10 nästa år på olika saker, t. ex. bostadskostnader och matkostnader, som
är ganska höga förut. Men man drar sig alltså inte för att spara där. medan man
är beredd att sänka , skatterna med 4 miljarder kronor. En skattesänkning på
den indirekta sidan ökar inte heller på något sätt produktionen men väl
konsumtionen, och framför allt importerad konsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle också vilja fråga Stig Josefson om han tycker
att det är rikligt att den nuvarande köpkraftsindragningen inte sker hos de
arbetsföra åldrarna ulan hos i första hand pensionärer och naturligtvis vissa
andra svaga grupper, som inte inräknas i index på något sätt. Det gäller
arbetslösa och andra, som får vara med och betala den köpkraflsindragning som
del här blir fråga om för alt kompensera den köpkraftspåspädning som man ger
när man sänker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1981/82:23-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;momsen.  Tycker  inte  Stig Josefson  att detta  är litet 
ansvarslöst och orättvist?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Stig Josefson frågade mig, om del
marginalskatteförslag för 1982 som moderaterna har krävt i sin reservation var
orsaken till att vi lämnade regeringen i våras. Stig Josefson vet myckel väl
att det var många orsaker till detta. Först och främst var det att man
fördröjde hela denna myckel nödvändiga reform med ett år. vilket vi och många
med oss ansåg vara skadligt. Vi behövde nämligen så snabbt som möjligt få
arbetsvånligare skaller för alt öka benägenheten hos människorna i det här
landet all göra en extra arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det var också flera andra skäl till all vi gick ifrån
regeringssamarbetet. Det står t. ex. tydligt angivet i regeringsförklaringen
1979 att iiidexreglering-en skulle bibehållas. Den har det nu tummats på, så
alt den bara gäller om inflationen begränsas till 5,5 %. Man tror att
inflationen kan begränsas bara genom att indexregleringsskyddet sätts till 5,5
%. Del är naturligtvis ett önsketänkande. Alla strävar självfallet efter att
minska inflationen, men i det här avseendet gick man alltså ifrån en tidigare
uppgörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma sak gäller villaavdragen, som är den överväldigande
delen av underskottsavdragen. All de skulle vara kvar slår också inskrivet i
regeringsförklaringen. Att villaägarna fortfarande är oroliga är väl inte så
konstigt. Många tycker det är orättvist att den som har det sämre ställt av två
villaägare drabbas hårdare. Ta exempelvis två villaägare som har lika stora
inkomster. Den ene har en förmögenhet vid sidan av villan. Han kan realisera
den förmögenheten för att betala av på sina lån, och därför blir han inte
beroende av alt få fullt utslag på sina underskoltsavdrag. Den andre kan
däremot inte göra på samma sålt. Här kommer den som har det sämre ställt av
dessa två villaägare i kläm, och det kan inte vara särskilt rättvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan har vi frågan om finansieringen, där de
avtalsslutande partierna har bundit sig för endera arbetsgivaravgift eller
proms. Jag skulle gärna vilja veta vilken av dessa finansieringsformer Stig
Josefson föredrar. Föredrar han arbetsgivaravgiften eller promsen? Om han
föredrar promsen, vill jag peka på atl denna är till mycket stor skada för
modernäringen, som Stig Josefson själv har ömmat för i många sammanhang.
Jordbruket är nämligen mycket kapitalkrävande, och därför slår promsen hårdare
än vad arbetsgivaravgiften gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stig Josefson vill vidare sätta åt nolltaxerarna. Jag
skall la ett exempel på en nolltaxerare inom vårt eget yrkesområde. Säg att en
jordbrukare ett år gör en investering på 200 000 kr. och skriver av-del får han
lov lill-30 % på det, dvs. 60 000 kr. Samtidigt har han en inkomst på 60 000
kr. Han är en nolltaxerare. Tycker Stig Josefson atl del är en förkastlig
person?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 34
TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan konstatera att Stig Josefson mera tog
det här tillfället i akt att kasta kniv mot moderaterna än han gick in på de
sakfrågor som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behandlats i skatteutskottets betänkande, i vilket vpk-motionen
ägnats en avsevärt större del än frågan om folkpensionärerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ilska mot moderaterna som jag tycker mig kunna utläsa
av Stig Josefsons inlägg beror möjligen på att moderaterna har tvingat centern
och folkpartiet till reträtt i momsfrågan. Jag konstaterar samtidigt att Stig
Josefson kommenterade skattetabellen vad det gäller moderaternas förslag men
inte med ett enda ord berörde den i förhållande lill vpk;s förslag till
skatteskala. I grunden tycker antagligen Stig Josefson alt vpk:s förslag är avsevärt
båttre än regeringsförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de generösa reglerna för folkpensionärerna -
som Stig Josefson uttryckte det - tycker vi från vpk:s sida faktiskt att
folkpensionä­rerna tillhör den grupp i samhället som har blivit tillräckligt
styvmoderligt behandlad av folkpartiet, centern och moderata samlingspartiet.
Därför anser vi att det behövs en generösare behandling, både skattemässigt och
pä annat sätt, av pensionärerna i det här landet. De om några har fått känna
det svida i skinnet när den borgerliga regeringspiskan vinit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligen kan man se förslaget lill utvidgning av
skogskontot, något som Stig Josefson talade sig varm för. som en kompensation
till de många jord-och skogsbrukare som inte tillhör de stora kategorierna i
detta sammanhang, t. ex. bolagen. Delta skulle alltså vara någon form av
kompensation för den uppgörelse som Stig Josefsons parti, folkpartiet och
socialdemokraterna har träffat, där man minskal marginalskatterna för dem med
höga inkomster, medan de med normala låga inkomster i stort sett inte får någon
egentlig skattelindring. Det år också lönarbetarna som kommer att få betala den
här uppgörelsen, när promsen eller arbetsgivaravgiften skall avräknas från det
s. k. löneutrymmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den profil som denna skatteuppgörelse fåll har jag inte
möjlighet att gå in på nu, men såvitt jag förstår är Stig Josefson en varm
anhängare av en sänkning av skatten för höginkomsttagarna, medan det skall vara
en mycket liten skattesänkning för låg- och mellaninkomsttagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 35
STIG JOSEFSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För alt svara på den sista frågan försl vill
jag säga att jag slår bakom del trepartiförslag som lagts fram i fråga om de
framtida skatterna. Om Tommy Franzén studerar saken närmare skall han finna atl
de skattesänkningar som skett under de senaste åren gynnat
mellaninkomst-skikten, dvs. inkomster på mellan 40 000 och 80 000 kr. Det är
ett bevis för den inställning som vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Erik Wärnberg vill jag säga vad jag betonade förra
gången, nämligen att del i fråga om avdragsreglerna finns andra
begränsningsregler än när det gäller förmögenheten. Det kan hända all utslaget
i vissa enstaka fall blir det som Erik Wärnberg nämnde. Men jag tror ändå att i
de flesta fall så ingriper begränsningsreglerna och gör att det hela inte får
denna effekt. Jag sade förra gången all del förslag som socialdemokraterna nu
för fram i sin reservation i detta avseende också ger icke önskvärda resultat.
Vi har därför ansett att förslaget i propositionen är det bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Knut Wachtmeister säger att det nya skalleförslaget
hårdast drabbar dem som har det sämst ställt, så vill jag fråga om Knut
Wachtmeister svängt så totalt att han hår börjar tala för en skärpt
marginalskatt. All sänkning av marginalskallen och den progressiva
beskattningen innebär ett överflyttande på dem som har det sämre. Nu vet jag
inte om man i önskan atl kritisera det föreliggande förslaget går till
överdrifter som kanske inte varit avsedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sedan beträffar denna investering på 200 000 kr. får
Knut Wacht­meister förklara detta litet närmare. Vi har väl i dag inte en
kontantredo-visning utan en bokföringsmässig redovisning. Vi har även en
avskrivnings­plan, och det finns viil möjligheter att handlägga detta på ett
sådant sätt att det inte skall behöva uppstå underskoltsavdrag. När det gäller
den här punkten har det klart sagts ut att för den som inte drabbas av
underskotts­avdrag gäller precis samma bestämmelser vid beskattningen som
tidigare när det är fråga om företag och jordbrukare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sill första inlägg sade Knut Wachtmeister atl han den
ena dagen kände glädje över vad som stod i Svenska Dagbladet och oro dagen
efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja rekommendera Knut Wachtmeister att i
stället läsa utredningens betänkande och särskilt avsnitten om vad man tänkt
utreda ytterligare. Då kommer man fram till att vad Thorbjörn Fälldin sagt
också står hår. Del har tolkats något olika i tidningarna, men just frågan om
förlustavdrag i företagen skall utredas ytterligare. Det finns anledning att
inte spekulera, utan att se på vad utredningen föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 36
TOMMY FRANZÉN (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Stig Josefson sade att skattesänkningarna
varit störst för inkomster mellan 40 000 och 80 000 kr. Jag vill kalla det en
bluff. Om man räknar fram effekterna år för år av de förändringar som skett
under det borgerliga regeringsinnehavel 1976-1980 och inkluderar indexeringen
av skatteskalorna kan man finna - som jag sade inledningsvis - att det i allra
högsta grad har skett en omfördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt ta en normalinkomsttagare i det skikt som Stig
Josefson nämnde, 40 000-80 000 kr., kan man påstå att den människan har fått en
skattelindring på i runt tal 5 000 kr. medan de höginkomsttagare som ligger
över 125 000 kr. fått skattelindringar på mellan 15 000 och 35 000 kr.,
beroende dels på marginalskattesalserna, dels på inflationsskyddet och dels på
marginalskal­tespärrar. Stig Josefsons påstående stämmer alltså inte med
verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anförde också inledningsvis alt den progressiva
slalsskalten, den utjämnande delen i inkomstbeskattningen, har sjunkit kraftigt
när det gäller den offentliga sektorns gemensamma skatteintäkter. Under tiden
1976-1981 har statsskallen, den progressiva skallen, minskal från en andel på
29 % till en andel på 17,3 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan väl här ändå inte - i sanningens namn. Stig
Josefson - vara fråga om skattesänkningar för de breda grupperna i
inkomstskiktet mellan 40 000 och 80 000 kr.? Del här är ett reaktionärt
skatteprogram. Det är sänkningar för dem med höga inkomster. Det är ingenting
som gagnat de vanliga lönarbetarna i inkomstskiklel mellan 40 000 och 80 000
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 37 KNUT WACHTMEISTER (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Stig Josefson frågar mig om jag vill skärpa
marginalskatter­na. Självfallet inte, men jag påtalade - och det har jag rätt
atl göra - de orättvisor som kan drabba villaägarna, där den som har del sämst
ställt kommer i skottgluggen. I själva verket är det de orimligt höga
marginalskat­terna som är roten till det onda, som har gjort alt avdragen blir
så mycket värda. Den viktigaste reformen är all minska marginalskatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tog Stig Josefson upp frågan om underskollsavdragen
och nyföretagandet. Jag bara konstaterar att statsministern, om tidningarna
refererat det hela rikligt, i måndags sade: &amp;quot;Företagen kommer att få dra
av hela förlusten 'under några år' efter starten&amp;quot; och dagen därpå säger;
&amp;quot;Det kommande skatleförslagel kommer inte att göra undantag för dem som
startar nya företag&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tacka katten för att företagarna känner oro då. Eller har
statsministern kanske blivit feltolkad? Vi har ju under den senaste tiden fått
uppleva atl statsråd kan bli det. Jag hoppas atl del är uttalandet från i
måndags som kommer att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sak till som Stig Josefson undrade om. Han bad att jag
litet mera skulle utveckla exemplet med investeringen på 200 000 kr. som
jordbrukaren med 60 000 kr. i inkomst gjorde. Han har i det tänkta fallet köpt
maskiner för 200 000 kr. - vilket inte är en orimligt stor investering med de
dyra maskinkostnader vi har i dag. Han får skriva av 30 %,dvs. 60 000 kr., och
det motsvarar precis hans inkomst. Han blir då en nolltaxerare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har inte ett dugg att göra med underskottsavdrag, men
denne jordbrukare är också en nolltaxerare, och man bör därför nyansera
debatten och inte skära alla s. k. nolltaxerare över en kam och fördöma dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 38
STIG JOSEFSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När herr Wachtmeister tog upp den här frågan
fick jag intrycket att det gällde kritik mot det nya skatleförslaget. Men
resultatet är ju exakt detsamma med nuvarande regler. Det kan finnas en och
annan som tillhör en annan typ av nolltaxerare än de jag vänder mig emot. Men
Knut Wachtmeister vet lika bra som jag atl vad vi betecknar som nolltaxerare är
dessa med stor inkomst som genom avdrag ändå inte på något sätt kommer att
bidra till samhällets kostnader för olika uppgifter. Jag tror att vi skall ha
detta klart för oss på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ställde i mitt första inlägg mycket utförligt frågan
hur man skall finansiera skattereformen, och jag ville ha ett besked. Jag fick
en motfråga, men jag fick inte något svar av Knut Wachtmeister på hur man skall
finansiera reformen. Jag tycker det är beklagligt att man i denna debatt och
efter den reservation som har avgivits inte kan svara någonting på hur man vill
att reformen skall finansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande frågan till mig, om det skall vara
arbetsgivaravgifter eller proms, vill jag säga att detta f. n. är föremål för
utredning, och utrednings­förslaget ligger ute på remiss. Det är en given sak
att vi skall avvakta detta resultat innan vi lar ställning lill den saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är ju också fråga om hur promsen kommer atl utformas,
för vi vet att proms i den formen alt den bara träffar vinslen och inkomsten
drabbas jordbrukarna och rörelseidkarna av redan i dag. Frågan år alltså hur
den kommer att utformas i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till herr Franzén vill jag bara såga alt vad jag sade här
avser de skatleändringar som har skett under de senaste åren, som
indexregleringen har hållil kvar i oförändrat realvärde. Då får man del
resultat som jag har sagt. Om man inte tar hänsyn till
penningvärdesförsämringen när man räknar, kan man komma fram till ett annat
resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andre vice talmannen anmälde att Knut Wachtmeister
anhållit att til protokollet få antecknat alt han inte ägde rätt till
ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 39
Ekonomi- och budgetministem ROLF WlRTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är inte svårt all se den taktiska tanken
bakom socialdemokraternas syn på den ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å ena sidan vill man inte medverka till en momssänkning.
Därför måste man hävda att den ekonomiska aktiviteten och den privata
konsumtionen nästa år blir så hög att en momssänkning är omotiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å andra sidan vill man kritisera regeringen för dagens
arbetslöshet, som ju&lt;br&gt;
är hög för svenska förhållanden, även om den är väsentligt lägre än&lt;br&gt;
arbetslösheten i de flesta andra länder i Västeuropa. Och man vill gärna&lt;br&gt;
ulmåla riskerna för en ytterligare kraftigt ökad arbetslöshet under vinter­&lt;br&gt;
månaderna. Därför måste man hävda atl produktionsutvecklingen är alltför&lt;br&gt;
svag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med nästan lika stor frenesi som man för ett drygt år
sedan motsatte sig en momshöjning går nu socialdemokraterna mot en
momssänkning. Vid bägge tillfällena har det varit ett viktigt argument atl löneförhandlingarna
skulle försvåras. Höjer man momsen försvårar man löneförhandlingarna. Sänker
man momsen försvårar man också löneförhandlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lål mig bara konstatera en sak. Momshöjningen och andra
förändringar av den ekonomiska politiken i fjol höst ackompanjerades
visserligen av högljudda socialdemokratiska verop om att avtalsrörelsen
försvårades. Men det hindrade inte alt ett tvåårsavtal snabbt kunde slutas på
en relativt låg nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ett komplicerat samspel mellan den ekonomiska
politiken och lönepolitiken, som alla måste la hänsyn till. Men del vore fel
all, som socialdemokraterna tycks göra, hävda alt ett löneavtal skulle
frånhända politikerna den fulla dispositionsrätten över de ekonomisk-politiska
medlen. Löneökningar som går utöver del samhällsekonomiska utrymmet måste t.
ex. kunna utlösa ekonomisk-politiska motåtgärder. Sker inte delta slås benen
undan för de utlandskonkurrerande förelagen såsom skedde 1975 och 1976. Den
ekonomiska politiken och den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar också
lönepolitiken och löneavtalens konstruktion. Prislaken i nu gällande avtal är
ett exempel på det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den viktigaste förutsättningen för
1983 års avtalsrörelse har lagts fast genom skatteöverenskommelsen mellan
folkpartiet, centern och socialde­mokraterna. Arbetsmarknadsparterna vet nu att
praktiskt tagel alla heltids­arbetande löntagare genom sänkt direkt skatt får
ökade disponibla inkomster under åren 1983-1985. Samtidigt inskränker finansieringen
av inkomst-skattesänkningarna det tillgängliga löneökningsutrymmet. Parterna är
säkert också fullständigt på det klara med att någon ökning av löntagarnas
reala disponibla inkomster de närmaste åren kanppast är förenlig med kraven på
samhällsekonomisk balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom skatteöverenskommelsen har en god grund lagts för
ett flerårigt avtal från 1983, slutet på en nivå som stärker konkurrenskraften,
stimulerar industriell tillväxt, dämpar inflationen och således blir en del i
en offensiv ekonomisk politik för all få fart på Sverige igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig erinra om alt jag häri kammaren föregående år, den
18 december, skisserade hur det skulle vara möjligt alt i några etapper sänka
marginal­skatterna till högst 50 % i alla inkomstskikt utom de allra högsta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag påpekade i det sammanhanget att en sådan sänkning är
efterlängtad av många. Den skulle få mycket gynnsamma effekter på arbetsvilja,
skattemo­ral och hushållens alltför stora benägenhet för skuldsättning. Men
ändå kan den bara genomföras under medverkan av alla arbetsmarknadens parter
-del var en sak som jag vid del tillfället underströk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den förutsättningen gäller alltjämt. En kraftig
marginalskattesänkning måste förenas med en betydande förändring av
bruttolönestrukturen. Spännvidden mellan höga och låga bruttolöner måste
minska. Den är ju delvis uttryck för en anpassning till denprogressivitel i
skattesystemet som nu mildras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anpassningen av lönestrukturen underlättas av att
basenheten bestäms på förhand för vart och ett av de tre år under vilka
reformen skall genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lönepolitiken påverkas dessutom på ett mer bestående sätt
av de sänkta marginalskatterna. Även ganska måttliga löneökningar kommer att ge
en hel del över i plånboken för den enskilde. Brutlolönekraven kan dämpas,
jämfört med om reformen inte genomförts, konkurrenskraft och penning­värde kan
värnas på ett bättre sätt än i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sänkta marginalskatter är en nödvändighet för
samhällsekonomin. Endast med en marginalskattesänkning kan vi åstadkomma
önskvärd flexibilitet pä arbetsmarknaden, motverka svartjobbens utbredning,
dämpa osund speku­lation i värdestegring på högt belånade tillgångar, få
kapitalmarknaden att fungera bättre och stimulera nyförelagande - korl sagt
göra del mer lönande atl arbeta och spara och mindre förmånligt att låna och
hoppas på inflationsvinster. Det är angeläget att en skattereform med den här
inriktningen genomförs i bred parlamentarisk enighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Höstens åtgärder inom den ekonomiska politiken har,
tillsammans med skatteöverenskommelsen, ökat möjligheterna att få fart på ekonomin
igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens ekonomiska politik kan
sägas ha fyra beståndsdelar, som alla hänger samman och understöder varandra;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första har den svenska kronan devalverats för atl
förbättra konkurrenskraften och få fart på den utlandskonkurrerande sektorn, i
första hand industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra vidtas åtgärder för atl dämpa inflationen
och inflationsför­väntningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje sparar vi för all hålla tillbaka tillväxten
i de offentliga budgetarna. Vi måste helt enkelt bryta den automatik som leder
till alt de offentliga utgifterna svarar mot en ståndigt växande del av
bruttonational­produkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Syftet med de offentliga utgifterna är all på olika sätt
ge stöd och service åt allmänheten, men utgifterna kan trots sina goda syften
inte tillåtas svämma över alla bräddar, så atl de drar med sig ett skattetryck
och en räntenivå som gör oss till de offentliga budgetarnas fångar i stället
för till deras herrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det fjärde vidtas åtgärder för att förbättra den
svenska ekonomins produktionsförmåga och produktivitet. Hit hör sådant som
särskilda investeringsavdrag och raden av insatser för att få arbets-, kapital-
och råvarumarknaderna atl fungera bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska offensiven är ett sammanhängande program,
där de olika delarna stöder och kompletterar varandra. Det är därför naturligt
atl regeringen sett det som nödvändigt att programmets huvuddrag får riksdagens
stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Devalveringen blev framgångsrik och vann tilltro både
hemma och utomlands. Kronan står stark. De första veckorna efter devalveringen
fick vi ett starkt valutainflöde till landet. Räntan kunde sänkas, och
devalveringens genomslag på de inhemska priserna har blivit mindre än vi hade
anledning att räkna med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt det här gör att en momssänkning inte behöver vara
lika stor som den regeringen ursprungligen föreslog. När regeringspartiernas
företrädare i utskotten kommit överens med moderaterna om atl momsen skall
sänkas till 21,5 % i stället för lill 20 %, är det således inte ett avsteg från
de ursprungliga intentionerna i regeringens ekonomisk-politiska strategi utan
en följd av atl de åtgärder som redan vidtagits har fått en gynnsammare effekt
för svensk ekonomi än vi för ett par månader vågade hoppas på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men en momssänkning är ändå nödvändig. Utan momssänkning
kommer pristaket i avtalen att brytas igenom. Det kommer i sin lur att leda
till extra lönepåslag, som sedan i nästa varv ger upphov till nya
prisstegringar, osv. Därmed skulle vi få en automatisk urholkning av en del av
den konkurrens­förbättring som devalveringen gett. Via budgetautomaliken skulle
vi dessutom få en ytterligare uppgång i de offentliga utgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt återvinna balansen i den svenska ekonomin är del
också viktigt med en momssänkning. Vi måste enkelt uttryckt exportera mera och
konsumera mindre. Sänkta reallöner är en nödvändig del av
anpassningsprogrammet. 1981 års avtal ger också en reallöneminskning med 4 % i
år och ca 2 % nästa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;år. Lönlagarna har således redan accepterat en icke
obetydlig nedgång i sin privata standard under avtalsperioden. I del läge som
vi befinner oss i är del därför naturligt all bördan av devalveringen lill en
del bårs också av andra än enbart löntagarna. Det är detta som åstadkoms genom
kombinationen av sänkt mervärdeskatt och tidigarelagda besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det tredje skälet till atl sänka mervärdeskatten är alltså
all undvika en alltför hård åtstramning av den svenska ekonomin. Det är
utomordentligt viktigt all inse all besparingar behövs för alt lösa
strukturella obalanser i den svenska ekonomin. Samtidigt får sparåtgärderna
givetvis inte kombineras med en ekonomisk politik i övrigt som leder till en
alltför hård åtstram­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har alltså ett sammanhängande program för att
få fart på Sverige, vilket också framhållits tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan då, herr talman, fråga vad oppositionen föreslår.
Det mest slående när man studerar socialdemokraternas förslag är hur
motsägelsefulla de är. Det gäller både socialdemokraternas krisprogram,
socialdemokrater­nas agerande efter krisprogrammels publicering och
socialdemokraternas agerande i momsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig först se på del s. k. krisprogrammet, som
Kjell-Olof Feldt uppehöll sig rätt mycket vid i dagens anförande. Det är fullt
av motsägelser: Frihandeln skall försvaras - men försl skall vi vidta en rad
smygprolektio-nistiska åtgärder. Förelagens kostnadsläge och konkurrenskraft
måste förbättras- men först skall vi lägga nya bördor på näringslivet.
Underskottet i utrikeshandeln måste minska - men först skall vi låta det öka.
Löntagarnas reallön måste bevaras - men först skall den offentliga sektorn
expandera så mycket att reallönerna måste sänkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialister har alltsedan Marx haft svårigheter atl få de
långa och korta perspektiven att gå ihop- men krisprogrammel torde ändå vara
svårslaget i detta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även inställningen till avtalens prisklausul är motsägelsefull.
Syftet med denna klausul måste rimligen vara att statsmakterna skall göra sitt
yttersta för att hålla nere inflationen. I somras kritiserades också regeringen
våldsamt i artiklar och talarstolar för att den ej, sonidet hette, gjorde något
för att klara avtalen. Man dundrade också mot atl reallönerna sänks under 1981
och 1982. Men när sedan regeringen ingriper för all klara prisklausulen och
förhindra ytterligare sänkningar i reallönerna kallas detta att &amp;quot;hoppa
jämfota över klausulen&amp;quot;!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men del är väl mest socialdemokraterna som hoppar jämfota
- av ilska över att regeringens ekonomiska offensiv omintetgör den egna
propagandan om handlingsförlamning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även när det gäller momsen är socialdemokraterna
motsägelsefulla. De gick emot förra årets momshöjning för atl den skulle leda
lill ökad inflation och hota sysselsättningen. Nu går man emot en sänkning med
exakt samma motiv!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligen
avspeglar dessa motsägelser svårigheten alt hålla ihop åsikterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom den egna rörelsen. De
motsägelsefulla delarna i den socialdemokra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;''*'' ''''''&amp;quot; ' '''°' &amp;quot;armast ses som ett försök att
tillfredsställa alla, även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 november 1981     °&amp;quot;  '' P bekostnad av logik och
sunt förnuft. Det är ett stort gap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________   
mellan dem som vill salsa mera på industrin och som inser att den offentliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vssn pkn inmisk sektorn måste
hållas tillbaka och dem som tror att man kan överbrygga nTiskn ntrrnrdpr
svagheter i den utlandskonkurrerande sektorn genom att satsa ännu mer på den
inhemska sektorn, i första hand dess offentliga del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men man kan inte välja hur som helst bland olika
alternativ om man skall behålla sin trovärdighet. Den förordade politiken mäste
vara logisk och konsislenl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också moderaterna är beredda all offra logik och
konsistens för nöjet atl få gå emot regeringen. Det tycks vara en frestelse man
inte kan motstå. När vi för ca ett år sedan i den dåvarande konjunkturen måste
höja mervärdeskat­ten för alt bevara den samhällsekonomiska balansen
argumenterade Gösta Bohman, som jag ser hår i kammaren, kraftigt för all
höjningen borde vara temporär. 1 tidningsintervjuer lät han meddela atl han
ansåg atl momsen återigen borde sänkas i april 1982. Då var han alltså beredd
att prioritera en sänkning av mervärdeskatten framför sänkningen av
inkomstskatten. Nu har moderaterna länge drivit rakt motsatt linje, även om de
i utskottet till sist var beredda all acceptera en rimligt avvägd momssänkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lål mig så avslutningsvis citera något ur en lång
osignerad artikel i tidningen Affärsvärlden den 28 oktober i år. Så här inleds
artikeln:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Snart våras det för svensk ekonomi. Devalveringen,
uppbromsningen av&lt;br&gt;
de offentliga utgifterna och ett måttfullt löneavtal har lagt grunden till en&lt;br&gt;
gynnsam utveckling. Det är nästan ofelbart all vi får en ekonomisk expansion&lt;br&gt;
i Sverige fram lill 1983------------------------- .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det råder just nu ett botlenläge. Dysterheten är utbredd.
Men det är egentligen inte förvånande att pessimismen är som djupast strax före
en uppgång. Det hör till mönstret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allt talar för alt en tillväxt inleds under loppet av
1982, som i ovanligt hög grad blir koncentrerad till industrin. Vinsterna
kommer att öka kraftigt. Inflationen halveras. Detta ger i sin tur utrymme för
räntesänkningarna, även om den internationella räntenivån skulle förbli
oförändrad. Industrins investeringar bör ta ordentlig fart mot slutet av
1982.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa ord ur landets kanske mest ansedda affärslidskrifl
kan vara väl värda atl minnas i olyckskorparnas och svartmålarnas tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska ekonomin dras med besvärliga strukturella
problem. Det kommer all ta lid all lösa dem. Men med regeringens ekonomiska
offensiv och den utveckling som kan förutses för 1982 har vi lagt en god grund
för en vändning lill det bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Knut Wachtmeister frågade tidigare i debatten hur vi ser
på inflations­skyddet efter 1985. I och för sig har jag inte så myckel att
tillägga till det svar som Stig Josefson redan har givit, men eftersom Knut
Wachtmeister log upp frågan vill jag åndå tillägga några ting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi har
alltså träffat en överenskommelse med socialdemokraterna om atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;räkna ned basenheten med 100 kr. i förhållande till
uppräkningen i år. I år går vi från 6 400 till 6 900 kr., alltså en uppräkning
med 500 kr. Vår uppgörelse med socialdemokraterna innebär en uppräkning med 400
kr. för de tre följande åren. Det är alltså en reducering av den
inflalionsskyddsteknik som vi hittills har använt och som vi har en
lagstiftning om. Det intressanta, när moderaterna nu angriper detta så hårt, är
atl när de förra året satt med i trepartiregeringen var de med om all göra en
sådan reducering. Även den gången var del en reduktion med en hundralapp.
Därför iir det något överraskande att de nu så starkt kritiserar den här
reduceringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Knut Wachtmeister oroar sig för vad som skall hända efter
1985. Lagstiftningen finns kvar, som Stig Josefson påpekade. Om ingenting
händer gäller den lagen. Därför får vi en fortsatt debatt i denna fråga. Vår
vilja atl i en normal ekonomi slå vakt om inflalionsskyddel torde vara
dokumenterad av en mängd anföranden från folkpartister i Sveriges riksdag. Vår
trovärdighet på den punkten kan ingen ifrågasätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För oss har det emellertid varit viktigt all få ett brett
parlamentariskt stöd för en rejäl marginalskattesänkning. Det hade inte varit
trovärdigt med en marginalskattesänkning genomtrumfad i Sveriges riksdag med en
rösts övervikt - om det över huvud taget hade varit möjligt. Nu har vi säkrat
en marginalskatt på 50 % för det dominerande antalet heltidsarbetande i
Sverige, och del år en mycket viktig reform för atl få fart på Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Knut Wachtmeister tog också upp en del frågor om hur vi
ser på finansieringen, tidsaspekten m. m. Låt mighär åberopa den budpromemoria
som de tre borgerliga partierna var överens om att leverera till socialdemo­kraterna
för att den skulle ligga till grund för förhandlingarna om
marginalskattesänkningen. Knut Wachtmeister m. fl. torde behöva läsa igenom den
för att i fortsättningen kunna stå på en sakligare grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med centerpartiet och folkpartiet ville också
moderaterna finansiera marginalskatlesänkningen i dess helhet. Det var inte
fråga om, som Lars Tobisson sade. alt den skulle finansieras med besparingar
eller atl vi, som Lars Tobisson också sade. skulle underlåta att finansiera
den. All Lars Tobisson själv sade detta är riktigt, men Gösta Bohman sade
motsatsen - den skulle finansieras i sin helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I promemorian står det att finansieringsbehovet för de
följande åren förutsätts komma att täckas genom höjd arbetsgivaravgift eller
någon vidare produklionsfaktorsbeskallning. Del var vad de tre partierna var
överens om, och det är precis vad centern och folkpartiet fortfarande slår fast
vid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Knut Wachtmeister tog också upp avdragsbegränsningen och
sade alt den var moderata samlingspartiet bara intresserat av atl utreda. Det
är ganska fantastiskt att få höra det påståendet, när man vet om all sedan en
bra lid tillbaka har det suttit en offentlig utredning under Leif Ekbergs
ledning och just övervägt hur man skall komma lill rätta med
underskottsavdragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och Gösta Bohman har skrivit brev till de övriga två
partierna i den dåvarande trepartiregeringen, där han just understrukit viklen
av att angripa den växande avdragsvolymen. Del har varit en klar inriktning
från moderata&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samlingspartiet atl komma till råtta med det här
problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som sedan sägs i budpromemorian - och det var detta
som Knut Wachtmeister åberopade - är följande: &amp;quot;Regeringen är beredd att
som ett led i en uppgörelse om en marginalskattereform satsa nödvändiga utred­ningsresurser
på att snabbt belysa möjligheterna att genomföra en förturs­lösning med den
inriktning som angivits i bilaga 3.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den inriktning i bilaga 3 som man ville förlursulreda och
ge en lösning på är egentligen den modell som nu de tre partierna kommit
överens om. Moderata samlingspartiet var alltså långt inne på tanken atl lägga
fram en proposition i linje med vad de tre partierna nu har kommit överens om.
Men när man lämnat regeringen tycks man vara beredd alt nästan i panik springa
ifrån varje punkt i överenskommelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 40
TOMMY FRANZÉN (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först måste jag ta upp uttrycket marxistiska
socialister, som Rolf Wirtén använde sig av. Är man marxist, Rolf Wirtén, då är
man också socialist, så det behöver inte betonas dubbelt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om sedan Rolf Wirtén har uppfattningen alt marxister har
svårt att klara bedömningen på lång och kort sikt, må del stå för Rolf Wirtén.
Jag rekommenderar honom emellertid att ta del av den marxistiska analysen av
det nuvarande samhällssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill något gä in på förutsättningarna för den s. k.
sparpropositionen. Thorbjörn Fälldin sade, när momsförslaget lades fram, atl
förslaget skulle antas i sin helhet. Sedan backade han till att det skulle
gälla i sina huvuddrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet uppvisar i jämförelse med ursprungsförslaget
ganska stora skillnader. Momssänkningen reduceras kraftigt.
Vinstkonloavsättningen har sopats bort. Ytterligare besparingar har spalts på,
vilket innebär mer social nedrustning och större arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rolf Wirtén sade att momssänkningen behövdes för att
minska åtstram­ningen. Ja, det är ett ganska tydligt uttryck för den cyniska
inriktning på politiken som miltenpartierna har och för att moderaternas
åsikter får genomslag i regeringspolitiken. När det gäller att minska
åtstramningen menar man att man lika väl kan lätta på beskattningen av
lyxkonsumtionen som lätta på beskattningen av mera nödvändiga varor-jag tänker
närmast på baslivsmedlen. I samma andetag går man till attack mot
livsmedelssubven­tionerna och föreslår att ytterligare 500 milj. kr. skall tas
från desamma. Baslivsmedlen har under de år då herr Wirtén har suttit i
regeringen ökat i kostnader sä kraftigt att det borde mana även en liberal till
eftertanke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ganska angeläget, tycker jag, att just i det här
läget påtala atl man med den generella momssänkningen gör en mindre åtstramning
av lyxkon­sumtionen men samtidigt höjer priserna på baslivsmedlen, dvs. det som
är nödvändigt för de flesta människor i det här landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 KJELL-OLOF FELDT (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Del var en karsk och självbelåten
budgelminister som stod här i dag. Han förklarade all den enda som visat någon
logik och konsekvens i den ekonomiska politiken var regeringen. Jag tycker alt
budgetministern visar ungefär samma förmåga till självbedrägeri som mamman som
hade tittat på vaktparaden och efteråt sade: &amp;quot;Det var bara våran Kalle som
gick i takt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värre är kanske att vi nu börjar skåda hur del skall se ut
framöver; Nu är slaget om ekonomin mer eller mindre vunnet. Del är fråga om
gynnsamma effekter av åtgärder som ännu inte har beslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt uppe i industrins kris får vi alltså höra regeringens
budgelminister tala om stora framgångar. Del rådde total lystnad om
arbetslösheten i Rolf Wirténs anförande. Han kommenterade inte att
investeringarna inom industrin kommer atl fortsätta att falla. Han sade
ingenting om konkurserna, om fifflet, om skattefusket. I Rolf Wirténs Sverige
är ingenting ruttet. Där luktar det bara gott kring den folkpartistiska
politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att ta tre konkreta ting; För det första lovades det i
propositionen att devalveringen skulle skapa 40 000 nya jobb.
Konjunkturinstitutets bedöm­ning är nu atl sysselsättningen i Sverige inte
kommer att öka alls under 1982. Möjligen kan industrin öka sin sysselsättning
med 1 % efter alt först ha förlorat 50 000 jobb. Del är en ökning med 10 000.
Slår Rolf Winén fast vid sitt löfte?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För del andra håller Rolf Wirtén. om jag hörde ratt, fast
vid alt inflationen skall halveras nästa år. Jag vill varna honom: det sitter
en föregångare i ämbetet här i kammaren som har fäll lida mycken smälek för
sådana dar halveringslöflen. Konjunkturinstitutet räknar med en inflation pä 9
% nästa årefterdet att den har varit 12 %. Det blir en märklig matematik om det
åren halvering. Står Rolf Wirtén kvar vid det löftet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördel tredje såger Rolf Wirtén all vi socialdemokrater
har svårt atl få det långa och det korta perspektivet alt gå ihop. Nu vill jag
inte ha perspektivet längre än till avtalsrörelsen 1983. Jag tror att Rolf
Wirtén begriper lika väl som jag att den är ett högst kritiskt moment för hela
den svenska ekonomins utveckling. Ni hade ett förslag i propositionen om en
vinstavsättning, som möjligen skulle kunna förbättra förutsättningarna för
avtalsrörelsen. Del har moderaterna stoppat undan. Tänker ni komma med
någonting annat som kan underlätta avtalsrörelsen 1983? Del hänger också vår
skatteuppgörelse på. Kom ihåg det, Rolf Wirtén!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 42
KNUT WACHTMEISTER (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Indexregleringen av skatteskalorna har kommit
till för att inflationen inte automatiskt skall skärpa skattetrycket: skall det
ske några ändringar på den punkten, så skall riksdagen besluta om dem. Nu har
man ruckat på hela den principen genom atl föreslå att bara 5,5 % inflation skall
justeras när det gäller ändringar av skatteskalorna. Med andra ord; ju högre
inflation, desto kraftigare genomslag. Det eliminerar också en stor del av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;effekterna av föreliggande skalleförslag. Detta kan
rimligen inte jämföras med att indexregleringen tidigare har justerats med
hänsyn till oljepriserna, vilket Rolf Wirtén gjorde gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rolf Wirtén såger vidare all folkpartiets och regeringens
trovärdighet i den här frågan är stor. Det gör all jag måste citera vad hans
två statssekreterare harsagt. På Brännpunktssidan i Svenska Dagbladet
häromdagen sade Bengt Westerberg att det inte var rimligt atl bjuda
skattebetalarna på en inflalionsskyddad skatteskala. I artikeln diskuterade han
inflalionsskyddel efter år 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiets statssekreterare i samordningskansliet. Bert
Levin, säger så härom inflationsskyddel efter 1985: &amp;quot;Därefter kommer
folkpartiet all hålla fast vid den gamla lagen all fullt inflationsskydd skall
gälla.&amp;quot; Det sägs att folkpartister är kluvna, och det tycker jag stämmer
rätt bra i detta fall. Jag har inte fåll klart för mig om Rolf Wirtén i sitt
anförande stödde Bengt Westerbergs eller Bert Levins uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om finansieringen av reformen kommer Lars Tobisson
alt beröra i sin replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sitt anförande berörde Rolf Wirtén också vad jag hade
sagt om underskollsavdragen. I en tidigare debatt blev jag avkrävd förslag om
hur jag ville utforma underskollsavdragen. Jag sade då all vi från moderat håll
var angelägna om all icke önskvärda underskoltsavdrag skulle stoppas, men atl
den frågan var föremål för utredning. En snabbutredning därom har vi också
givit vårt stöd. Det fanns därför ingen anledning för mig att värdera det ena
eller andra innan utredningen var klar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 43
LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Rolf Wirtén påstod i sill anförande alt jag
tidigare i debatten skulle ha sagt alt vi moderater skulle satsa på
lolalfinansiering av marginalskattesänkningen i andra former än via höjningar
av andra skatter. Del år riktigt att jag har sagt det efter framläggandet av
del ekonomiska handlingsprogrammet den 3 februari. I det programmet sågs
ingenting om hur totalfinansieringen skall ske - på annat sätt än att man talar
om tvångssparande. I förhandlingsbudet till socialdemokraterna den 26 mars kom
man mer i detalj in pa finansieringen. Men inte heller då nämnde man vad som
sedan kom all bli uppgörelsen med socialdemokraterna, niimligen atl
omläggningen i sin helhet skulle finansieras med arbetsgivaravgifter eller
proms. Det första året tänkte man sig ett slopande av den särskilda
skallereduktionen, och man var också inne på tanken att införa andra komsumtionsskatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tagit upp den här frågan för att påtala att
regeringen inte tycks se likadant på finansieringen av en momssänkning som man
ser på finansie­ringen når det gäller marginalskatten. Sänkningen av momsen
skall enligt regeringens förslag betalas med tidigarelagda besparingar, dvs.
just det som i debatten i våras var omöjligt när del gällde att betala en
marginalskattesänk­ning. Och inte nog med det. En stor del av momssänkningen
var ju tänkt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lämnas ofinansierad. Det påvisade vi efter en del
diskussioner i finansut-skollel. Del gäller särskilt efter den 1 juli 1982,
vilket också statssekreterarna från ekonomi- och budgetdeparlementet medgav
inför utskottet, då alltså de tidigarelagda besparingarna bortfaller som
finansieringskälla, eftersom de skall räknas in i det sparmål på 12 miljarder
som i alla fall skall genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill klargöra att när vi nu för fram ett förslag om
marginalskattesänk­ning för 1982, där vi slår kvar vid vad som var trepartiregeringens
politik, har vi varit mycket angelägna om att den skall finansieras på ett sätt
som direkt märks i budgeten, alltså via extra besparingar. När vi i
finansutskottet träffade uppgörelsen, som medförde en viss momssänkning, var vi
tvungna att reducera marginalskatlesänkningen från vad som angivils i vår
motion för atl den skulle bli budgelpolitiskl neutral. Dettatycker jag alt Rolf
Wirtén bör ta fasta på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 44
Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Tommy Franzén tog upp definitionen av de
socialistiska partierna och var litet irriterad över all jag inte hade gett en
god beskrivning av socialistiska grupperingar. Del är emellertid inte alltid så
alldeles lätt. Jag erinrar mig ett uttalande av den dåvarande kommunislledaren
Hermansson, som hade vissa bekymmer när han skulle beskriva de olika
kommunislgrup-perna bortom vpk och sade att till vänster om vpk var avgrunden.
Därmed kan vi förstå att spännvidden även på kommunistsidan är mycket stor.
Därför är det kanske inte heller så oerhört intressant att bedriva någon
exegetik på den fronten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Viktigare är kanske atl gå tillbaka till den inhemska
ekonomin och la upp de debaltpunkter som har förts fram här av mina
meddebaltörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tommy Franzén slog fast alt vi när septemberpaketel
presenterades ville behålla huvuddragen för att kunna fortsätta att regera och
administrera den ekonomiska politiken. Den ståndpunkten står ju fast. Vi har
inte ändrat något av huvuddragen i den ekonomiska offensiv som vi presenterade
i september, ulan vi har alltfort en klar riktpunkt i all inte bryta igenom
löneklausulerna, för att kunna upprätthålla den inhemska efterfrågan på ett
rimligt sätt. Får jag påminna om att vi i dag ligger nära noll i den privata
konsumtionen - det är f. ö. Kl:s bedömning; vi har bedömt att den konsumtionen
ligger något högre, men del är inte tal om all vi har någon kraftig inhemsk efterfrågan.
All i det skedet fortsätta all strama åt ekonomin genom besparingar för atl
kunna finansiera en momssänkning anser vi inte vara möjligt. För delta skulle
behövas en samverkande helhet av åtgärder, som jag sade i mitt huvudanförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att vi har kunnat höja momsen lill 21.5 % från 20 % har
sin förklaring i den internationella miljön och andra faktorer i ekonomin, som
gjort det möjligt atl sänka räntan. Dessa åtgärder har ungefär motsvarat de
krav vi ställt för att kunna upprätthålla den inhemska efterfrågan, Huvuddragen
i regeringens ekonomiska politik kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tommy Franzén frågar också efter
vinslkonloförslaget. Som minoritets­regering har vi tvingats notera atl del
fanns en myckel klar majoritet emot det förslaget. Varken moderata
samlingspartiet eller det socialdemokratiska partiet ville vara med på en sådan
frysning. Trots alt sådan frysning tidigare tillämpats här i landet, sade man
den hår gången nej, och då måste vi naturligtvis i finansutskottet försöka
förhandla oss fram till en consensus som har parlamentets stöd. Detta är
förklaringen till att förslaget nu inte ligger kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt menar jag alt eftergifterna är minimala. Vi har i
stort sett kvar samma ståndpunkter som presenterades i september.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag lill Kjell-Olof Feldt bara replikera att det han
log fasta på i milt inlägg var slutavsniltet, där jag anförde ett citat ur
Affärsvärlden. Det var genom det citatet Kjell-Olof Feldt fann anledning lill
sill genmäle om inflationsutvecklingen och andra ting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag slutade milt anförande med att säga att det är skönt
atl en så ansedd affärstidskrift nu finner en förbättring av den ekonomiska
utvecklingen i flera viktiga avseenden, men att vi ändå bör vara oerhört
försiktiga med atl säga atl de ekonomiska problemen i dag är borta. Det var min
slutkommentar att det finns all anledning att än en gång stryka under att det
tar lång tid att arbeta sig i balans både när det gäller våra affärer med
omvärlden och - kanske än mer- inom den interna ekonomin. Jag har inte ett
ögonblick uppträtt karskt och självmedvetet på den punkten. Jag har bara pekat
på all i dag finns det mycket ansedda ekonomiska bedömare som ser ljuspunkter.
I den svartmål­ning som oppositionen ofta bedriver om den ekonomiska politik vi
för i Sverige finns del skäl att också ta fasta på sådana inslag i den
ekonomiska debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Knut Wachtmeister vill jag säga att när moderata
samlingspartiet i regeringsposilion var med om att göra en begränsning av
uppräkningen av basenheten hade del helt riktigt sin förklaring i den
oljeprischock vi hade upplevt, men de var dock med om atl göra en begränsning i
det kompletta inflalionsskyddel på det sätt riksdagen stiftat lagen. Vi fick
därför från de tre partierna gå till riksdagen och lägga fram förslaget alt
göra en reduktion i inflalionsskyddel. Därför finner jag del litet förvånande
alt moderaterna något år senare för en sådan intensiv process mot regeringen
när man av andra skäl vill göra en reduktion av inflationsskyddet. Bengt
Westerberg har alldeles rån i, det vill jag också säga lill Knut Wachtmeister,
atl om reallönesänkningar inträffar, vilket är fallet 1981 och 1982- kanske
blir det nödvändigt alt leva med det ytterligare något år under 1980-talet - så
är inflalionsskyddel så konstruerat att det verkar till fördel för de högre
inkomstskiklen. Därför är det fullt försvarbart atl i ett sådant skede av vår
ekonomi acceptera en viss reduktion av inflationsskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Lars Tobisson har jag inte särskilt mycket att
tillägga. Han medger atl moderata samlingspartiet har ställt upp bakom
finansieringen av en marginalskattesänkning, och att man i promemorian från den
26 mars också skrev in arbetsgivaravgifter alternativt en promsfinansiering.
Det är litet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förvånande, tycker jag, att de moderata debattörerna i dag
gör en så väldigt stor affär av tidsfaktorn; angelägenheten av att få gå in med
marginalskat­tesänkningen 1982. Även där tycker jag att del finns skäl för
moderater alt erinra sig hur debatten fördes i skilda fora - i regeringskretsar
och andra sammanhang - när vi lade fram förslaget om sänkta marginalskatter för
socialdemokraterna. Vi höll med om. och det tycker jag fortfarande, att del är
angeläget att få ned marginalskatterna så fort som möjligt. Men vi var medvetna
om - och jag tror att även moderata samlingspartiet var det - att det var ett
mycket känsligt moment att gå in med en marginalskattesänkning under löpande
avtalsperiod. Jag skulle gärna vilja fråga Lars Tobisson om inte han är
medveten om de problem som följer med ett sådant förslag. Som gammal
förhandlare bör han vara mycket medveten om det, tycker jag. Det gav ocksä
utslag i budpromemorian till socialdemokraterna på så sätt att den
marginalskattesänkning som vi skulle genomföra på tre år fick en mycket
försiktig ingång i 1982 års skala. Bara en femtedel eller ungefär 20 % lades på
del året. Den kraftiga marginalskattesänkningen kom 1983 och 1984 just av det
skäl som jag nu har pekat på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man från socialdemokraternas sida vid de
överläggningar som de tre icke-socialistiska partierna inbjöd lill sade att man
inte ville vara med om att göra något ingrepp i marginalskattehänseende före
avtalsperiodens slut, så steg moderaterna av, medan vi sade att det var så
viktigt att få denna reella marginalskattesänkning lill stånd att vi skulle
fullfölja förhandlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är litet konstigt att moderata
samlingspartiet, som var med om att lägga fram förslaget lill förhandlingar med
socialdemokraterna, inte har kvar mera av viljan att fullfölja de intentionerna
i dagens situation. Det var väl ändå inte så att förslaget till en
överenskommelse med socialdemokraterna bara var ett politiskt spel, som ni från
moderat sida inte menade allvar med? I så fall tycker jag att det är något som
bör gisslas och absolut inte hedras så som när ni försöker göra gällande att ni
står fast vid marginalskattesänkningen. Pä de andra punkterna har ni inte den
fastheten. Där har ni vikit er på punkt efter punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 45 ANDRE VICE TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela
att anslag om kvällsplenum nu uppsatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 46
TOMMY FRANZÉN (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först vill jag konstatera att jag inte
frågade hur del förhöll sig med vinstkonton. Jag bara konstaterade att
avsättning till vinstkonto är ett av de många förslag som tagits bort från de
ursprungliga förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan berörde budgetministern frågan om att inte bryta
igenom prisklau­sulen. Tidigare här i debatten har företrädare för
regeringspartierna på något sätt försökt låta påskina att det är lönerna som
driver fram inflationen. Så är det ju ingalunda. I varje fall har inte vi
marxister den uppfattningen. Inflationen kommer ur de transnationella
koncernernas makt över ekono­mier och marknader, ur den tilltagande
koncentrationen och monopoli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1981/82:23-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;seringen
av produktionen och distributionen, ur den växande apparaten för att manipulera
efterfrågan, ur den statliga politiken, ur den tilltagande spekulationen, ur
motsättningen mellan de utvecklade kapitalistiska ekono­mierna och de olje- och
råvaruproducerande länderna. Inflationen är på det sättet ett uttryck för
summan av motsättningarna inom den moderna kapitalismen. Främst är den ett
uttryck för storfinansens och regeringarnas strävan all urgröpa de arbetandes
köpkraft, tränga tillbaka deras andel av produktionen och få profitens andel
att ytterligare växa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig sedan gå över till det som budgetministem var inne
på i sitt huvudanförande, nämligen resultatet av den underbara natten -
skatteöve­renskommelsen. Den, säger han, skulle bl. a. motverka svartjobb och
stimulera till extra arbete. För den vanlige lönarbetaren, för den genom­snittlige
industriarbetaren, kommer det inte att bli någon större skillnad jämfört med
nuvarande läge. Nu betalar den vanlige lönarbetaren något över 50 % i
marginalskatt. Enligt den underbara nattens överenskommelse kommer marginalskatten
alt bli 50 %. Jag kan inte tänka mig att dessa få procent kan vara avgörande
når det gäller att få slut på svartjobb eller atl stimulera lill extra arbete.
Alltså kan det inte vara på den nivån som budgetministern är oroad av svartjobb
m. m. De problemen måste ligga på en avsevärt högre nivå, hos andra
inkomstgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan kan man konstatera att marginalskattesänkning för
höginkomstta­gare har genomförts liksom en ändring av vissa regler för avdrag
men att det viktigaste kvarstår, nämligen finansieringsfrågan. På den punkten
har det uttalats att marginalskattesänkningen skall avräknas i den kommande
lönerörelsen, vilket innebär att det blir lönarbetarna som får betala kalaset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 47 KJELL-OLOF
FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Del var väl ändå i enklaste laget, Rolf
Wirtén, atl försöka krypa bakom Affärsvärlden när det gäller den panegyriska
beskrivningen av Sveriges ekonomiska framtid. Om del bara var ett citat, varför
då ta upp kammarens tid med atl läsa långa stycken ur en tidning, när man själv
inte tror på vad som sägs? Men mina frågor gällde inte vad Affärsvärlden
skriver utan vad som stod i Rolf Wirténs egen proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först stod det, att tack vare devalveringen och andra
åtgärder skulle det skapas 40 000 nya jobb. Konjunkturinstitutet har rakt
motsatt uppfattning. Vad gäller?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stod i propositionen att inflationen nästa år kommer
alt begränsas till 6 ä 7 %. Konjunkturinstitutet säger nu 9 %. Vad gäller?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen ansåg man det helt nödvändigt att göra
något ingrepp mot vinsterna under 1982 för att skapa gynnsamma förutsättningar
för avtalsrö­relsen 1983. Existerar det behovet inte längre? Av vilka skäl har
det behovet försvunnit? Kommer vinstutvecklingen all bli annorlunda nu, efter
uppgö­relsen med Lars Tobisson?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag  kan 
förstå  att  budgetministem  är  helt  besatt  av  kampen   med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;moderaterna om höginkomsttagarnas marginalskatter och
avdrag, men det vore på sin plats att regeringen - när nu för första gången
efter fyra limmars debatt någon från regeringen dyker upp - ägnade något
intresse ål sysselsättningen, inflationen och möjligheterna att stabilisera
ekonomin på sikt. Del var del mina frågor gällde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra som budgetministern möjligen kan kasta något
ljus över är: Vad innebär uppgörelsen med moderaterna om atl utgifterna skall
skäras ned med 12 miljarder nästa budgetår? Vi gjorde flera försök under
förmiddagen att få reda på från företrädare för regeringspartierna vad
uppgörelsen innebär. De hade ingenting att säga. Det gick inte att få besked.
Arbetet pågår, sägs det. Och arbetet pågår också i Rolf Wirténs eget
departement. Jag tycker alt del hör till anständigheten all riksdagen
åtminstone får en aning om inriktningen av dessa nedskärningar. Skall de följa
moderaternas uppläggning, dar tyngdpunkten ligger på de sociala utgifterna? De
vill ta 5 miljarder, nästan hälften av de 12, på socialdepartementels område,
2,5 miljarder från bostadsdepartementet, 800 miljoner från biståndet och 400
miljoner från livsmedelssubventionerna. Har ni inte så pass mycket mål i mun på
regeringsbänkarna att ni kan tala om för oss om det är den inriktningen eller
någon annan inriktning som besparingarna skall ha, när ni nu har bundit er och
kräver av riksdagen att den i dag skall fatta beslut om alt genomföra denna
våldsamma nedskärning av statsutgifterna? Ni har, såvitt jag förstår, bara
några veckor på er alt åstadkomma ett program för dessa nedskärningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 48
LARS TOBISSON (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Rolf Wirtén undrade varför det var så
angelägel för oss moderater att få en marginalskattesäkning beslutad nu med
sikte på nästa år. Han menade att vi borde begripa atl det hela är myckel
känsligt under pågående avtalsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig påminna om att del centrala löneavtalet mellan LO
och Arbetsgivareföreningen slöts den 2 februari. Dagen efter - den 3 februari
-kom det ekonomiska handlingsprogrammet med sitt besked att marginal­skatterna
skulle sänkas lill 50 % för den helt dominerande gruppen löntagare, detta med
början 1982. Det beskedet bekräftades sedan i en proposition till riksdagen i
våras, där detta i detalj upprepades och där budgetministern utlovade - han
gick så långt som till all utlova - förslag till riksdagen om
marginalskattesänkning 1982. Detta skedde i april månad. Ännu i början av april
bekämpade talesmän för budgetdeparlementet tanken pä en koppling till andra
skattefrågor som skulle kunna försena reformen därför alt det, som man sade,
var så angelägel med en marginalskattesänk­ning redan 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sänkning som vi hade tänkt oss för det första året var
liten. Den uppgick inte till fullt en tredjedel av hela programmet, säger Rolf
Wirtén. Detta är riktigt. Men vi begär inte mer än att få genomföra den del av
programmet som trepartiregeringen hade tänkt sätta in för 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rolf Wirtén säger; När
socialdemokraterna sade nej till denna sänkning, steg moderaterna av. Det är
väl ändå att vända upp och ned på verkligheten. Det är ju vi som står kvar,
medan Rolf Wirtén och andra ändrade uppfattning jämfört med månaderna tidigare.
Det är vi som vill fullfölja intentionerna bakom regeringens ekonomiska
handlingsprogram från februari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har Rolf Wirtén funderat över varför socialdemokraterna
ville stoppa en marginalskattesänkning 1982? Var det kanske inte av omtanke om
löneav­talet, utan för att man ville skjuta sänkningen lill andra sidan valet?
Och omvänt; Har Rolf Wirtén tänkt på vilken fördel det skulle ha varit, om vi
hade fullföljt trepartiregeringens intentioner och hade kunnat gå till val med
första delen av en marginalskattereform bakom oss?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Qm inflationen i fortsättningen kommer alt
sluta på 10 % per år, vilket tråkigt nog inte är helt uteslutet, blir
resultatet av den önskvärda och ganska omfattande marginalskattereformen i
stort sett elimineral efter tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Qm man nu protesterar mot den
föreslagna minskningen av inflations-skyddet, är detta enligt statssekreterare
Bengt Westerberg &amp;quot;klassisk överbudspolitik&amp;quot;. Det är beklagligt att
Rolf Wirtén ställer sig bakom detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 50
Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Knut Wachtmeister utförde här ett litet
konststycke genom att citera en ledare i Svenska Dagbladet. Han antydde därmed
att jag skulle ha gett carte blanche för just den synpunkt som fördes fram i
Svenska Dagbladets ledare. Del var inte så jag replikerade Knut Wachtmeister.
Vad jag sade var att reallönesänkningar i kombination med den inflalionsskydds­teknik
som gäller enligt lagen betyder en omfördelning till de högre inkomstskiktens
förmån. Jag frågade Knut Wachtmeister om han anser detta vara rätt, eller om
han kan tänka sig all göra en justering på det sätt som moderaterna tidigare
har varit med om att göra på grund av oljeprischocken. Denna fråga svarar inte
Knut Wachtmeister på - han glider bara ur greppet. Det är kanske också ett sätt
att svara. Han kunde helt enkelt inte göra annat än att erkänna att det finns
goda grunder att vara försiktigare med ett totalt inflationsskydd vid
reallönesänkningar för löntagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om inflationsskydd ligger emellertid kvar. Och när
vi kommer in len mer normal ekonomi, finns det, som jagsade tidigare, goda
motiv för all slåss för att vi skall få ett sådant inflationsskydd i
fortsättningen på 1980- och 1990-talen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag sedan till Lars Tobisson bara göra ett påpekande
med anledning av hans kommentar till att vi menade att det fanns anledning alt
vara försiktig med marginalskattesänkningen 1982 därför alt man var mitt inne i
en avtalsperiod. I promemorian från den 26 mars var det inte fråga om att sänka
marginalskatterna med en tredjedel, som Lars Tobisson sade, ulan bara med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en femtedel. Det är just där som jag menar att den
dåvarande trepartirege­ringen gav bevis på att man ville starta försiktigt,
utan att störa det avtal som då var slutet. Jag tror att del i och för sig var
en klok hållning. Men än viktigare är ju att del i en sådan här betydelsefull
skattefråga fattas beslut på bred parlamentarisk bas, och det är det som de två
mittenpartierna har åstadkommit. Och det betyder mycket mer att säkra reformen
bortom 1982 års val, vilket Lars Tobisson inte hade gjort med sin modell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar återigen om moderaterna, som har haft två
talare i talarstolen efter det att jag var uppe senast, menade allvar med sitt
förslag att införa en avdragsbegränsning i enlighet med den modell som
socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet nu har kommit överens om.
Eller var det bara ett politiskt spel? Ni har alltså varit med om atl säga att
vi skall gå in i förhandlingar, man skall förtursbehandla detta och vara redo
att lägga ett förslag i enlighet med denna modell. I dag vill ni inte ens
kännas vid den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt tar upp viktigare ting, nämligen den
ekonomiska politiken på sikt, och det är ju den vi borde ägna huvuddelen av
denna debatt åt. Han undrar hur vi från regeringens sida ser på
inflationsutvecklingen. Låt mig börja med atl påpeka, alt den
inflationsutveckling på 14 % som varit rådande under i stort sett det senaste
året har brutits av och att vi i Sverige nu ligger klart under prisökningarna i
exempelvis den nordiska kretsen av länder. Det visar också att det som står i
denna septemberproposition om inflationsut­veckling på 6-8 % - inte 7 %, som
Kjell-Olof Feldt sade - ligger väl i harmoni med vad konjunkturinstitutet nu
har bedömt vara möjligt, dvs. kring 9 %. Det är möjligt atl det blir någon
procentenhet högre, men vi ligger klart under den prisutveckling som har varit
rådande under de senaste två åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt undrar också om man kan vidta någon annan
åtgärd för att frysa vinsterna i företagen. Hun är orolig över att det finns en
alltför stor vinst i den svenska industrin - man kan väl inte tolka honom på
annat sätt. Om vi ser på hur utvecklingen har varit sedan 1960-talets början,
finner vi alt del då våren nettodriftvinst på ungefär25 % och alt vi 1977/78 var
nere i bara 5 %. Trots att den sedan har ökat något upp mot 10-procentsnivån är
det ändå ett myckel otillfredsställande resultat, om man skall tro på en
investeringsakti­vitet, att företagen skall ha en sådan soliditet atl de vågar
satsa på det sätt som man gjorde under de första decennierna av
efterkrigstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har alltså inte en övervinst, som man ibland brukar
formulera sig, utan tvärtom ligger vinstnivån alltjämt i inledningen av
1980-talet mycket lågt i det svenska näringslivet, dvs. 10-15 % i de bättre
fallen. Detta är alltså inte något huvudproblem. Vi har ändå från regeringens
sida varit beredda att ta upp frågan om att frysa vinster i de allra mest
givande företagen. Men när vi har fått en mycket massiv majoritet mot oss på
den punkten, finns det inget annat atl göra än att avvakta utvecklingen i detta
hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tommy Franzén säger atl vi har vikit på en rad punkter
från september­paketel. Han har bara konkretiserat just denna fråga som han nu
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommenterat. 1 övrigt vet jag inte riktigt vad han menar
atl vi har lämnat åsido i förhållande till den proposition som regeringen har
levererat lill riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt tar också upp frågan om hur vi kommer all
leva upp lill del sparmål som finns inskrivet i kompletleringspropositionen
från i våras och som vi också skrev in i ett brev mellan statsministern och
Gösta Bohman med i stort sett samma formuleringar. Jag hävdar, Kjell-Olof
Feldt, att det som nu har sagts i finansutskottets betänkande innebär att del
fortfarande är 12-miljardersmålet som vi har framför oss. Del blir ett tungt
jobb alt uppnå det, det är jag medveten om, men jag tnenar att det mot bakgrund
av det stora budgetunderskottet är ett mål som är nödvändigt att sälla upp.
Kvar finns ändå hänvisningarna till att man skall kunna göra en anpassning till
konjunkturen och alt man också skall kunna se på hur inkomstsidan ser ut. Det
är den saldoförbältring som vi kan åstadkomma i budgetpropositionen i januari
1982 som är del centrala. Jag har noterat att den katalog med exempel på
budgetförstärkningar som moderata samlingspartiet har levererat i stort
alltjämt är ofullständig, men där finns också förslag till inkomstförstärkning­ar
i form av en rad avgiftsbeläggningar och liknande ting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis nödvändigt att se på både utgiftssidan
och inkomstsi­dan. Men regeringens ambition är framför allt att komma till
rätta med utgiftssidan och få fart på inkomstsidan genom en offensiv ekonomisk
politik. Jag hävdar alltfort atl i och med den förekommande samverkan av
åtgärder i form av devalvering, räntesänkning, en momssänkning för atl
upprätthålla den inhemska ekonomin och ett fortsatt angrepp på utgiftssidan i
budgeten, så har vi en ekonomisk offensiv på gång som kan ge de resultat som
Affärsvärlden skisserade i den artikel som jag tidigare citerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andre vice talmannen anmälde alt Knut Wachtmeister och
Lars Tobisson anhållit att till protokollet få antecknat alt de inte ägde rätt
till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 51
OLOF PALME (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det förhåller sig så här: För en tid sedan
anmälde sig statsminister Fälldin till debatten för att göra en s. k.
sammanfattning. Pliktskyldigast anmälde också Gösta Bohman och jag oss för att
inte Thorbjörn Fälldin skulle lämnas alldeles ensam och övergiven med sin
sammanfattning. Därefter strök sig Thorbjörn Fälldin från talarlistan. Kvar
står då Gösta Bohman och jag, som håller plikten levande. Med hänsvn härtill
tycker jag dock atl del är befogal att jag i någon mån begränsar mina
kommentarer och lämnar synpunkter på bara vissa frågor. Kjell-Olof Feldt och
Erik Wärnberg har fullödigt klarlagt socialdemokratins politik, och Anna-Greta
Leijon och andra följer upp i olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag blev ganska skrämd när jag lyssnade lill ekonomi- och
budgetminis­tem, som lever i något slags drömmarnas skenvärld där regeringen
bårs fram. bekransad av alla framgångar, och där vi kan se ljust på det mesta i
tillvaron.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Han lyckades tala bra länge utan att, såvitt jag kunde
höra, nämna att vi har inte mindre än 133 000 arbetslösa, varav 61 000 är
ungdomar. Han framställde det, såvitt jag förstår, som en framgång att ha en
inflationstakt på 10 % - 9 % plus någon procent. Det var en framgång.
Framgångens ljus kring regeringen: bara 10 %. Men Rolf Wirtén svarade inte på
frågan om vari de 40 000 nya jobben, som skulle skapas genom devalveringen, tog
vågen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den text som vi nu har läst och som riksdagen skall ta
ställning till står det att del är fråga om ulgiflsnedskärningar pä 12 miljarder
kronor. Då frågar vi; Vilka utgifter är det som skall skäras ner? Till detta
säger Rolf Wirtén att det är inte fråga om utgiftsnedskärningar, ulan del är
fråga om saldoförbältring-ar. Men det är något helt annat än vad som står i
finansutskottets text. Där talas det om utgiftsnedskärningar - åtminstone tror
moderaterna det. Jag skulle därför vilja fråga, för riksdagen måste ju vela vad
den röstar på: År det utgiftsnedskärningar på 12 miljarder, som ni lovar att
genomföra för alt få sitta kvar i regeringsställning, eller är del
saidoförbättringar? Jag skulle vilja ha ett svar på det. Jag tror att många av
dem som skulle drabbas av utgiftsnedskärningar vill ha reda på det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del här framgångsscenariol och det förlida jublet och
lovsängen, som Rolf Wirtén stämde upp, ter sig särskilt oroande mot bakgrunden
av det som faktiskt har hänt i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska politiken arbetar med bestående
osäkerheter. Det är sällan en ekonomisk-politisk åtgärd slår hundraprocentigt
rätt eller hundra­procentigt fel. .Man brukar säga att effekten är i huvudsak
positiv eller i huvudsak negaliv. Men såvitt jag förstår har den borgerliga
regeringen lyckats med en i detta sammanhang närmast unik prestation; man har
på ett år lyckats få in, vad jag skulle vilja kalla, två hundraprocentare på
den negativa sidan. Jag tänker på den kraftiga åtstramningen, framför allt
momshöjningen i fjol höst och räntehöjningen i januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den dåvarande borgerliga regeringen höjde momsen mötte
det ett kompakt motstånd - från arbetsmarknadens parter, näringslivsorganisatio­ner,
en lång rad ekonomer och den politiska oppositionen. Jag kan inte minnas att
ett regeringsförslag någonsin blivit så illa åtgånget. En i stort sett enig
opinion av sakkunniga sade att en kraftig åtstramning av privat och offentlig
konsumtion i en nedåtgående konjunktur skulle leda till arbetslös­het och
minskad produktion. Det skulle inte stärka näringslivet - tvärtom skulle
företag, särskilt mindre och medelstora företag, få problem och
produktionskapacitet slås ut. Denna nedgång i den ekonomiska aktiviteten skulle
samtidigt med en press uppåt på statsutgifterna för arbetsmarknads-och
näringspolitiken sannolikt leda till att budgetunderskottet ökade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen däremot sade - den var offensiv den gången
också - att momshöjningen skulle leda till framgång. Regeringen ansåg att
momshöj­ningen behövdes för att förhindra en väldig komsumtionsökning-det var
en dramatisk försämring av ekonomin som plötsligt hade inträffat under sommaren
- och för att stärka budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu ser vi resultaten av den förda politiken. Den omtalade
konsumtions-ökningen var det aldrig någon som märkte något av - den fanns ju
aldrig; det var ju rena påhittet. Arbetslösheten når månad efter månad nya
rekordhöj­der. Statsbudgeten har inte alls stärkts. Tvärtom fortsätter det statsfinan­siella
förfallet. Jag tror att man då utgick från en budget med 56 miljarder i
underskott. Detta skulle förbättras genom en höjning av momsen. Så höjde man
momsen, och nu har vi ett budgetunderskott som snart närmar sig 80 miljarder.
Underskottet blir 10 å 15 miljarder högre än vad regeringen räknade med. I
tidningarna kunde man i förra veckan läsa att momshöjning-en i fjol möjligen
gav staten kompensation för inflationen. Men några nya inkomster blev det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Således kan vi sätta upp en stentavla, androm till
varnagel; Den borgerliga regeringens momshöjning hösten 1980 blev misslyckad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har vi facit i hand, och nu vet vi. Ingenting stämde av
det som förutsågs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta misslyckande överträffas möjligen av räntehöjningen
i januari 1981. Den borgerliga regeringen lyckades inte i finansplanen lägga
fram några handlingslinjer för den ekonomiska politiken, än mindre några
ekonomisk-politiska åtgärder. Resultatet blev en kraftig spekulation mot
kronan. För att undvika en devalvering av kronan chockhöjde riksbanken räntan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna räntehöjning fick snabbt förödande konsekvenser för
investerings­benägenheten, för många jordbrukare, egnahemsägare och andra.
Likväl fick vi så småningom den devalvering som man skulle undvika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Således kan vi sälla upp en andra stentavla: Den
borgerliga räntehöjning­en i januari 1981 blev misslyckad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot dessa verkligt rekorderliga misslyckanden som
vi skall mäta dagens jubelsång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har under senare år, liksom många andra länder,
haft betydande ekonomiska svårigheter. En huvuduppgift för den ekonomiska
politiken är alt stabilisera den ekonomiska utvecklingen. Det gäller på lång
sikt i fråga om investeringar och balansering mot utlandet. En långsiktig
politik av det slaget har försvårats av strukturomvandlingskriser i industrin
och en internationell lågkonjunktur, som de borgerliga partierna i och för sig
inte kan lastas för. Varje regering skulle på detta område ha haft stora
svårigheter att brottas med - det skall erkännas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men en regering har också till uppgift att föra en
kortsiktig stabiliserings­politik för att motverka konjunktursvängningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den punkten har de borgerliga regeringarna nästan helt
misslyckats, och för detta bör de klandras, och klandras hårt. Den kortsiktiga
stabiliserings­politiken har under den borgerliga perioden nästan undantagslöst
haft en inriktning som varit destabiliserande i stället för stabiliserande. Man
har därmed försämrat förutsättningarna atl lösa den långsiktiga uppgiften. Man
har gått på tvärs mot den politik som man borde ha fört. Det hade varit bättre
om man inte gjort någonting alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Låt mig
förklara vad jag menar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Devalveringarna 1977 fick unika
förutsättningar att lyckas tack vare löntagarorganisationernas ansvarsfulla
linjer 1978. Inflationen bromsades in till västtysk nivå, och konkurrenskraften
stärktes tillfälligt. Därmed ska­pades ett samhällsekonomiskt utrymme som kunde
ha utnyttjats för att leda in ekonomin på en väg mot balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stället för att utnyttja den internationella
konjunkturuppgången 1978-1979, stimulerade de borgerliga partierna med alla
medel ekonomin, trots att vi alltså befann oss mitt i en uppgångsfas i
konjunkturen: skatter sänktes, konsumtionen ökades, kreditpolitiken lättades
upp. Ni minns väl rapporterna i massmedia 1978 om atl nu går det att låna i
banken igen - det är fritt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna politik, som var precis raka motsatsen till en
stabiliserande politik, utformades i första hand av den lilla folkpartiregeringen.
Men moderata samlingspartiet krävde i riksdagen en ännu mer expansiv politik
och stödde slutligen med hull och hår och till sista kommatecknet
folkpartiregeringen. Politiken ledde precis till de resultat vi varnade för:
inflation, en rekordartad ökning av importen och en kraftig ökning av
underskottet i bytesbalan­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men inför valet kunde de borgerliga partierna stå och
skryta och säga: Vi har fört landet ur krisen. De fotograferades under
Djurgårdens ekar-de tre som fört landet ur krisen. Men dagen efter valet
krafsade krisen på dörren i form av Industriförbundets rapporter och annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den expansiva politiken varade ungefär så länge som den
internationella konjunkturen och de inhemska lagerinvesteringarna gick uppåt.
När så dessa vände ansåg de borgerliga partierna atl det var dags att lägga om
politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var då vi fick momshöjningen, vid det urtima
riksmötet, och den s. k. sparplanen i oktober- åtgärder som fick effekt mitt
under lågkonjunkturen och fördjupade denna. Så gick man fel för andra gången, i
destabiliserande riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu svänger lagerinvesteringarna uppåt, och den
internationella konjunk­turen visar tecken som allmänt lyds som att en gradvis
uppgång är på väg under loppet av 1982. Då är det åter dags enligt regeringen
att lägga om politiken i expansiv riktning. På nytt får vi höra de glada
budskapen atl det är lätt att låna i bank. På nytt försvagas finanspolitiken -
nu skall momsen sänkas för att stimulera ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns alltså på visst sätt ett slags makaber
konsekvens i den borgerliga ekonomiska politiken; den har alltid förstärkt
konjunktursvängningarna i stället för att stabilisera ekonomin. Och det är
djupt allvarligt i en rad olika avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första vittnar den förda politiken om en total
brist på insikt i hur lönebildningen fungerar i den svenska ekonomin. Del år i
och för sig förståeligt all de borgerliga partierna saknar inlevelseförmåga när
del gäller de villkor under vilka löntagarorganisationerna verkar. Men det är
oförsvarligt att man så till den grad saknar sinne för ekonomiska realiteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gång efter annan visar löntagarorganisationerna ett vid en
internationell jämförelse helt unikt samhällsansvar, och gång efter annan
utnyttjar de borgerliga partierna detta för atl knipa poäng, för atl milt i en
strukturell kris för den svenska ekonomin genom kortsiktiga stimulanser året
före valet söka framställa lägel som atl &amp;quot;alla kurvor pekar uppåt&amp;quot;.
Nu senast har man i propositionen gått så långt all man. samtidigt som man
föreslår åtgärder som kommer all försvåra avtalsrörelsen för 1983. myndigt
framhåller viklen även lugn avtalsrörelse vid just del tillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mönstret går igen; sedan man själv i praktiken eldat på
inflationen, springer man bort från sitt ansvar och lastar skulden för landels
ekonomiska problem på löneutvecklingen, precis som om denna ägde rum i ett
ekonomiskt tomrum, där ingen regering finns med ansvar för prisstabilite­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För del andra skulle naturligtvis inte bara löntagarna
drabbas av en sådan ryckig, destabiliserande politik. För företagarna innebär
de internationella , konjunktursvängningarna och annat en oundviklig osäkerhet.
Svårigheterna för dem förstärks av den ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje innebär en kortsiktig slop-go-polilik att
talet om minskal förtroende för politikernas uppsåt verkligen får ett konkret
underlag; väljarna får uppleva atl de politiska instrumenten och den
demokratiska processen används för atl försöka &amp;quot;rigga upp&amp;quot; ekonomin
inför ett val. Notan översänds efter valet. Då blir det åter dags att tala om
de strukturella obalanserna, som kräver långvariga och konsekventa ansträngningar
för alt rekonstruera den svenska ekonomin. Då blir del ånyo tal om behovet av
återhållsamhet och förbättrad konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var fel att höja momsen för ett år sedan. Det vet vi
nu alla. Men det betyder inte automatiskt alt det är rätt att sänka den nu. Del
som egentligen är så djupt oroande är budgetministerns uppfattning, all om vi
var mot momsen för ett år sedan skall vi vara det nu också. Så om det var fel
att höja den för ett år sedan, då är del ju naturligtvis rätt alt sänka den nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så enkelt förhåller det sig inte i den ekonomiska
politiken. Man får försöka lämpa politiken efter det aktuella konjunkturläget
och efter de problem man står inför. Man skall inte stimulera ekonomin genom
allmänna konsumtions-stimulanser inför konjunkturernas uppgångsfaser. Man skall
inte följa upp en devalvering genom atl försöka sudda ut dess inhemska
verkningar genom en momssänkning. Detta är en elementär ekonomisk teori. Del är
inte så konstigt all,vi sitter i samma läge som för ett år sedan, när i stort
sett all ekonomisk sakkunskap i landet såger att del är alldeles uppåt väggarna
att först devalvera och sedan tillgripa en momssänkning för atl temporärt sudda
ut den sänkning av levnadsstandarden som devalveringen medför. Det kommer ju
bara surt efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nej, del år också litet patetiskt när budgetministem säger
atl devalvering­en är en framgång. Vad vet han om det? Del går ju inte att mäta
förrän del har gått minst ett år efter devalveringen. En devalvering blir
alltid en framgång i den meningen atl den svenska exportindustrins
konkurrenskraft förbättras temporärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ni stod allihop och sade 1977 att
det årets devalveringar var en framgång. Nu vet vi alt 1977 års devalveringar
var ett misslyckande. De räckte inte. Resonerar man på del lätlfärdiga sätt som
budgetministem gör, blir varje devalvering en framgång till den dag då man
måste vidta nästa devalvering, och denna blir en framgång tills man är tvungen
alt devalvera en gång lill. Men alt en devalvering innebär en framgång är något
annat. En devalvering blir en framgång då den långsiktigt hjälper till att
bygga upp ekonomisk styrka. Huruvida man lyckas med delta vet man inte förrän
efter del all åtskilliga månvarv har passerats, åtminstone inte förrån efter
nästföljande lönerörelse. Därför är det djupt oroande när budgetministem nu
börjar skryta med atl årets devalvering var så lyckosam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har ju i den här situationen sagt - och det tycker jag
är konsekvent - att man i detta läge framför allt skall inrikta sig på att
sänka räntan. Det motverkar inflationen, minskar budgetunderskottet och
stimulerar investe­ringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För drygt en månad sedan var det ju bottenlöst dumt atl
ens antyda något sådant som att man kunde sänka räntan; det begrep ju alla all
delta var helt omöjligt. Sedan sänkte regeringen räntan efter ett par veckor -
dock bara hälften så mycket som man borde ha gjort, så man har hälften kvar. Ni
får gärna säga att det är väldigt dumt att tänka sig alt sänka räntan. Ni
kommer väl atl sänka den så småningom, när ni tvingas till del. Men det är
alltså den åtgärd som ger effekt i dagens läge och som måste byggas upp av en
någorlunda stram finanspolitik och inte med en momssänkning. Nu har del inte
blivit som regeringen ville, eftersom regeringen måste rätta sig efter
moderaterna. Det blev inte mycket av den ekonomiska offensiven, när det kom
lill kritan. Och moderaterna vill fortsätta med åtstramningspolitiken och
framför allt med en nedrustning av den sociala välfärden och
fördelningspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har ju hänt så mycket de senaste veckorna alt det är
lätt alt glömma vad som hände för en månad sedan. Men då, för en månad sedan,
spekulerades del i en eventuell regeringskris. Bakgrunden var ett antal väldigt
karska uttalanden på ömse sidor i det borgerliga lägret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi avgår om vi inte får sänka momsen enligt vårt förslag,
sade både statsministern och utrikesministern. Barnsligt, sade Gösta Bohman.
Fälldin tänker springa hem lill mamma om han inte får som han vill, sade Bohman
vidare. Men, sade han också, vi faller inte undan för hot. Vi prövar frågorna
från sakliga utgångspunkter, och vi vill inte ha någon momssänkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här lät ju väldigt rakryggat och pampigt från båda
hållen. En del tog det väl på allvar. Det var kanske några som satt i stugorna
och hurrade och tänkte att det här var bra - nu skall de avgå. Hotet hade
alltså inte så stor verkan på svenska folket; del kom som ett ganska gott
budskap för dem som möjligen trodde på saken. Del varemellertid inte så många.
De flesta förstod naturligtvis atl det bara var en skenfäktning. Det var
knallpulver i pistolerna. Regeringen tänkte aldrig avgå, och moderaterna tänkte
aldrig fålla den. Det var bara fråga om att visa musklerna, som en reporter
uttryckte det. Fälldin sprang inte alls hem till mamma. Han sprang hem till
pappa Bohman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Problemet är bara, som vanligt, alt
denna kompromiss mellan oförenliga borgerliga ståndpunkter, liksomså många
gånger förr, blivit en dålig praktisk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen försöker rädda ansiktet och får litet
momssänkning, men inte så mycket som man ville. Nu blev det i stort sett kvar
en omfördelning. Pensionärer, studerande och arbetslösa skall betala en
momssänkning som ingen känner någon entusiasm inför. Det är allt som blev kvar.
Man tog från de utsatta grupperna för alt finansiera momssänkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna gav upp sin sakligt grundade invändning mot
momssänkning för att framför allt få igenom en skrivning om att det skall bli
hård åtstramningspolitik som skall sättas in senare, en åtstramning som helt
skall ske via neddragning av de offentliga utgifterna. Så får man den
fördelnings­politik man vill ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väl f. ö. typiskt alt när de borgerliga partierna
nu skall ena sig om riktlinjer för den ekonomiska politiken, så gör man det
ulan all i finansutskottets betänkande med ett ord beröra skattefrågorna. Men
det kanske är lyckligt för moderata samlingspartiet, som suttit sä länge i
regeringen och pratat om marginalskatlesänkningar, ulan att kunna göra något åt
frågan. Först när moderaterna lämnat regeringen gick det all arbeta fram en
vettig reform av inkomstskatterna, en reform som moderaterna nu i sin grämelse
försöker ge en nidbild av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är inte roligt att sitta som panelhöna - det är väl
den röda tråden i alla de moderata anföranden som vi har hört i dag. Det är
inte roligt att vara en panelhöna i skatiedebatlen. som man själv anser vara en
huvudfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men rätt skall vara rätt: Moderaterna har ofta haft
framgångar genom att de fått med niittenpartierna på en utgiftsbeskärning på 12
miljarder kronor i nästa års budget. Finns det någon av mittenpartiernas
riksdagsledamöter som har en föreställning om vad detta konkret kan innebära av
sociala nedskärningar och försämringar för breda folkgrupper? Denna utfästelse
till moderaterna har man skrivit på in blanco för att få sitta kvar ännu någon
tid i regeringsställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men jag
vill trots allt varna er. Del är inte bra, om ni försöker sudda ut. År det
fråga om verkliga utgiftsnedskärningar på 12 miljarder kronor eller ej? Det är
en fråga som jag vill rikta både till herr Bohman och till herr Wirtén. Det är
klart att moderaterna i sista stund kan slänga in en frälsarkrans genom att
göra budgettekniska utgiftsbeskärningar. Det går alltid att optiskt greja med
statsbudgeten. Men frågan är: Menar ni allvar eller är det optik? Det är
viktigt att det här klaras ut i dag, för vi kommer ju att påminna om alt vi har
ställt de här frågorna till er. Alla kommer att minnas dem när budgeten läggs
fram, och då är del inte så roligt atl behöva sitta och mumla och försöka
förklara bort det som har blivit sagt i dag. Ge därför ett ordentligt besked
till dem som skall delta i omröstningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mittenpartierna har också, på moderaternas begäran, släppt
förslaget om obligatorisk vinstavsättning. Det var i och för sig inget bra
förslag enligt vår uppfattning, man behövde gå längre. Men nu finns ingenting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hela uppläggningen av politiken är,
som Kjell-Olof Feldt tidigare framhöll, utomordentligt allvarlig när det gäller
våra framlida möjligheter att bekämpa inflationen. Qm utvecklingen under nästa
år blir sådan att den leder till starka kompensationskrav i nästa
avtalsrörelse, är delta ett stort hinder för våra möjligheter att driva en
framgångsrik anti-inflationspolilik. Risken för att detta skall inträffa ökar
starkt, när inga åtgärder satts in mot vad som kan bli en kraftig uppgång av
vinsterna under 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det mesta lyder på atl vinstökningen blir betydande i
exportindustrin, delvis som ett resultat av devalveringen. Vi har dess värre
erfarenhet av vad som kan hända i avtalsrörelser, som inträffar efter en period
av starka vinstökningar, även om dessa vinstökningar främst är koncentrerade
till en eller ett par branscher. Men erfarenheten är dyster. Oviljan eller
rädslan för alt ingripa mot starka vinstökningar kan mycket lätt leda till atl
vi helt förlorar de positiva effekterna av devalveringen och på nytt tappar i
fråga om konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är över huvud taget tydligt, och detta har ju framgått
så klart när regeringen äntligen kom in i debatten, atl regeringen arbetar med
ett utomordentligt kortsiktigt perspektiv i sin ekonomiska politik -
tidshorison­ten sträcker sig inte längre bort än till den 19 september 1982.
Det är också på sitt sätt ett viktigt besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hela förloppet i höst har sammanfattats på ett utmärkt
sätt av en liberal tidning, jag tror det var Falu-Kuriren. Tidningen skriver;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Regeringen led följaktligen nederlag i momsfrågan.
Annorlunda kunde&lt;br&gt;
det heller knappast bli efter den hårda låsning både Ullsten och Fälldin gett&lt;br&gt;
uttryck för tidigare: momssänkning eller regeringen avgår. I och med del&lt;br&gt;
beskedet var det fritt fram för moderaterna att öva utpressning. Den lyckades&lt;br&gt;
av allt att döma över förväntan ty regeringen är naturligtvis angelägen om atl&lt;br&gt;
sitta kvar ytterligare en tid - åtminstone så pass länge att del inte är någon
idé&lt;br&gt;
med nyval före det ordinarie valet nästa höst .&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tror
atl detta är en riklig analys. Tidningen fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vem det f. n. är som styr den ekonomiska politiken i
landet kan faktiskt&lt;br&gt;
diskuteras. Då det gäller skatterna gjorde regeringen upp med socialdemo­&lt;br&gt;
kraterna, i momsfrågan med följdverkningar med moderaterna. Regering­&lt;br&gt;
ens kryssningspolilik påminner om färden hos en viss känd ubåt. För den&lt;br&gt;
slutade seglatsen med grundkänning .&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis en något vinglig seglats som vi här
har fått bevittna. Konturerna av grundel avtecknar sig redan tydligt -
åtminstone i vad gäller datum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta läge vill vi socialdemokrater markera alt vi står
för en annan ekonomisk politik. I fråga om det längre perspektivet har vi det
helhelspro-gram som nu krävs, den.samlade syn på landets ekonomiska problem som
de borgerliga partierna saknar. Det har Kjell-Olof Feldt redan redovisat - jag
behöver inte närmare gå in på det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kortsiktiga åtgärder vi behöver vidta måste ges en
sådan utformning att de inte försvårar våra långsiktiga strävanden utan
underlättar dem. Vi menar därför att politiken skall utformas så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all den arbetslöshet som förorsakas av den borgerliga
ekonomiska politiken motverkas nu. genom en aktiv arbetsmarknadspolitik- vi
slår inte till svars med 133 000 arbetslösa, varav 61 000 ungdomar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anden ekonomiska politiken inte-som i regeringens
förslag-utformas så att den leder lill en allmän stimulans av ekonomin
samtidigt som konjunk­turen vänder uppåt. Politiken skall utjämna
konjunktursvängningarna- inte förslärka dem:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att genom en mera ansvarsfull finanspolitik en lättnad pä
penningpoliti­kens område blir möjlig. En lägre råntenivå än dagens skulle ge
ett verkningsfullt stöd ål industrins benägenhet att investera, minska budgetun­derskottet
och dämpa inflationen; och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att inte minst den ekonomiska politiken ges en sådan
fördelningsmässig profil att de uppoffringar som är nödvändiga för all föra oss
ur den ekonomiska krisen får bäras solidariskt av alla och inte lastas på vissa
grupper som i sak har de allra sämsta förutsättningarna alt bära dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan mot denna bakgrund skönja något av ett svart hål i
dagens ekonomiska debatt. Vi vet atl den ekonomiska offensiv som regeringen
satt i gång med kom av sig - den satte moderaterna P för genom att framtvinga
kompromissen om momsen. Men det stora svarta molnet är ulgiftsbeskår-ningarna
på 12 miljarder, som riskerar att drabba de utsatta grupperna. Om detta får vi
tydligen inte vela någonting i dag, om inte herr budgetministem nu behagar
lyfta på förlåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande  övertog tredje vice  talmannen 
ledningen  av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 52
Utrikesministern OLA ULLSTEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är inte bra när bålar går på grund-det
håller jag helt med Olof Palme om. Men stegel därifrån till atl göra generella
uttalanden om kryssningen som ett sätt att ta sig fram på sjön i största
allmänhet tycker jag är aningen för långt. Det är ett riktigt sätt all la sig
fram på i vissa lägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En minoritetsregering måste och skall söka stöd hos olika
grupperingar i riksdagen för sin politik. 1 den mån den lyckas med del är den
framgångsrik. Det är inget skumt med del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots Olof Palmes hårda ord om regeringen kan man i dag
konstalera att vi har fått stöd för den ekonomiska politiken av moderaterna. Vi
har också nyligen presenterat en skaltereform som stöds av socialdemokraterna.
Sammantaget betyder del alt vi får en politik som stöder sig på dem som
representerar en majoritet av medborgarna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har fått det stödet, inte genom all ge avkall på några
fundamentala principer, inte genom atl springa till mamma eller pappa, som Olof
Palme uttryckte saken när det gällde momssänkningen - vi har fått stöd också
för behovet av att sänka momsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvar står också del faktum alt moderater och
socialdemokrater i de två frågor som dominerar den här debatten - den
ekonomiska politiken och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skattepolitiken- i den mån man inte samverkar med
regeringen saknar egna försvarbara eller hållbara alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det år bra atl socialdemokraterna kunnat ena sig med
miltenpartierna om&lt;br&gt;
en skattereform som innebär sänkta marginalskatter för praktiskt laget alla&lt;br&gt;
heltidsarbetande löntagare i Sverige. Men del år inte bra atl nian år så lill
den&lt;br&gt;
grad tomhänt när del gäller den ekonomiska politiken som Olof Palme själv&lt;br&gt;
mycket tydligt demonstrerade.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har två viktiga balansbrister i svensk ekonomi, och vi
försöker inte på något sålt frisera den bilden. Olof Palme. Vi understryker den
i själva verket. Vi har balansbrist i form av underskott i bytesbalansen och i
form av underskott i statsbudgeten. Regeringens politik går ut på att försöka
rätta lill båda dessa brister. Det år lill delta som den ekonomiska politiken
syftar, den politik som vi presenterade för riksdagen tidigare i höst och nu
behandlar i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som budgetministern har betonat i sina inlägg måste båda
dessa balansbrisler angripas samtidigt, därför atl de är beroende av varandra.
Vi måste begränsa den inhemska konsumtionen, både den privata och den
offentliga, för atl på det sättet få resurser att ställa till förfogande för
den konkurrensutsatta industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste dessutom direkt angripa kostnadslägel i
industrin, annars kommer industrin inte alt kunna utnyttja de resurser som
ställs till förfogande. Inga investeringar kommer lill stånd, om det inte lönar
sig att sälja hemma och på världsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har vidare som mål alt hålla sysselsättningen uppe på
så hög nivå som möjligt, alt bekämpa arbetslösheten. Del är nog så. herr
talman, att Olof Palmes rallarsvingar till trots-enligt honom struntar vi i de
arbetslösa-har vi detta som huvudmål för den ekonomiska politiken. Vi kan också
peka på all vi har nått goda resultat med hånsyn till de ekonomiska betingelser
som vi lever under. Vi har gjort del i insikten om att del är möjligt atl hålla
en hög sysselsättning bara om industrin kan expandera. Och del kan den inte
göra om den inte är konkurrenskraftig på hemmamarknaden mot importen och på
världsmarknaden mot andra länders förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rent teoretiskt håller socialdemokraterna med om detta.
Men i praktiken är man inte beredd att föra den politik som är nödvändig. Det
gäller i hög grad besparingarna, som Olof Palme uppehöll sig vid ganska mycket.
Vad vi där tycker framgår i klartext av utskottsbetånkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi älskar ingalunda atl skära i de offentliga utgifterna.
Olof Palme, och vi vet också att det är impopulärt atl göra det för partier som
vill ha en reformprofil. Och vore del bara SIFO och IMU som vi hade att la ställning
till skulle vi inte pruta en enda krona. Kravmaskinen mal för högtryck med
starkt stöd av våra massmedier, som gör allt för att ulmåla varje liten
anpassning för den ena eller andra gruppen som den slutliga katastrofen - för
pensionärerna, villaägarna, hyresgästerna, skolan, de handikappade, barn­familjerna,
för dem som behöver barnomsorg, för i stort sett alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns
ingenting lättare i politiken än att angripa dem som ställer krav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på medborgarna att vara med och göra sitt i en för kindet
besvärlig ekonomisk situation. Ändå måste vi ställa de kraven. Och jag tror att
medborgarna själva är betydligt villigare att vara med och hjälpa lill än vad
deras representanter både i oppositionspartier och organisationer egentligen
föreställer sig. Ändå har naturligtvis skräckmålningarna sin effekt. Men inga av
de hemskheler som utmålas finns det täckning för i regeringens förslag. Däremot
är de åtgårder som rekommenderas helt nödvändiga just för att rädda
Vålfärdssverige från den kollaps som socialdemokraterna nu menar atl
regeringens besparingsförslag innebär. Det är dessa realiteter snarare än
SIFO;s och IMU:s förenklade värld som vi måste la hänsyn till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag är socialdemokraternas motiv för att inte gå med på
några besparingar att de har avvisat momssänkningen, och då behövs ingen
åtstramningspolitik i övrigt. Varför inte del då? Hur kan man då i sin
reservation tala om &amp;quot;ett alltmer svårkontrollerat statligt
budgetunderskott&amp;quot;? Om nian anser att vi har ett för stort
budgetunderskott, hur kan man då samtidigt skriva all del inte behövs några
åtgärder för att minska det? Del är faktiskt precis vad man gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan är desto mer motiverad - och jag föreställer mig
desto svårare att besvara - som man i samma dokument underkänner regeringens
bedömning av konsumtionsutvecklingen. Den blir nog inte så dålig som regeringen
tror, menar socialdemokraterna. Men i så fall borde det ju finnas utrymme för
ännu hårdare köpkraftsindragning genom besparingar i de offentliga utgifterna
än vad regeringen föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen tror inte på en ensidig åtstramningspolitik. På
den punkten slår socialdemokraterna in öppna dörrar i sina krisprogram och i
sina utskoltsreservationer. Del är för att vi inte tror på en sådan ensidig
politik som vi också kombinerar besparingarna med lämpliga motåtgärder för att
hålla köpkraften och därmed sysselsättningen uppe. Investeringsstöd,
devalvering, momssänkning och i det längre perspektivet också en omfat­tande
skattereform är delar i den politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom föreslår vi omfattande åtgärder på det
arbetsmarknadspolitiska området. 5 miljarder har vi satsat på
arbetsmarknadspolitiken bara i år. Del kan vara bra att påminna om det, när
socialdemokraterna och nu senast Olof Palme försöker göra gällande att beviset
för om man vill eller inte vill bekämpa arbetslösheten står och faller med
skillnaden mellan AMS senaste förslag och vad regeringen anser sig kunna gå med
på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är naturligtvis inte alls där skiljelinjen går, utan
den går när del gäller folkpartiet och socialdemokraterna och den ekonomiska
politiken mellan två skilda slags grundsyner i fråga om hur sådan politik skall
föras - en centralistisk, som innebär atl man styr från centrala kanslier,
eller en decentralistisk som innebär att man tror på marknadsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till del kommer givetvis också skillnaden mellan ett
regeringsparti och ett oppositionsparti, mellan ett oppositionsparti som känner
sig fritt att bekämpa all kortsiktigt impopulär åtstramningspolitik och ett
regeringsparti som tvingas till även delvis kännbara åtgärder för att få
Sveriges ekonomi i balans på sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den skillnaden är lika tydlig mellan regeringspartierna
och moderaterna när det gäller skattepolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 OLOF PALME (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var ju tidningen Falu-Kuriren som
bringade oss in på de nautiska bekymren. Det är inget fel på att kryssa, Ola
Ullsten. Det är sådant man brukar göra i motvind, så här talar en viss
erfarenhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kom på en annan bild som möjligen kan sprida ljus över
den besvärliga seglats mellan olika grund som regeringen gör. Jag minns en
gammal film med Alec Guinness. Han spelade en sjökapten som hade en fru i
Tanger och en i Gibraltar och åkte med sin båt däremellan. Han var väldigt
stilig i sin granna uniform. Men han blev med liden ganska flåsmält och
drabbades av diverse grundstölningar. En sådan seglats är del alltså
bekymmersamt att försöka sig på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu försöker Ola Ullsten vara ansvarsmedveten och säga alt
vi måste hålla tillbaka den privata konsumtionen. Vi måste göra kännbara
ingripanden. Ja, men varför sänker ni då momsen? Om ni skall hålla tillbaka den
privata konsumtionen och klä er i säck och aska och vara ansvarsfulla, varför
vidtar ni då kortsiktigt konsumlionsstimulerande åtgärder som all sänka momsen?
Del hänger inte ihop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här tagelskjortan kommer ni på först när ni skall
finansiera momssänkningen, för då får ni gå på pensionärerna och de studerande.
Pensionärerna skall betala momssänkningen genom att bli av med KBT och få ett
försämrat basbelopp, och studenterna får mindre studiemedel. Men grundsynen är
att tala om att ni bjuder på momssänkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan sade Ola Ullsten; Vi gör ju vad vi kan, och jämfört
med betingelserna når vi goda resultat. Del beror förstås på vilka betingelser
man jämför med. Häromdagen hörde jag en folkpartiminister huta ål de handikappade,
för de hade det i alla fall bättre än handikappade i u-länderna, så de skulle
inte ställa några krav ulan vara nöjda med sin lott. Och det är klart all i
jämförelse med Englands eller Amerikas slumsläder har de 61 000 arbetslösa
ungdomarna i Sverige det kanske också hyggligt. Men tycker verkligen Ola
Ullsten att del är ett bra resultat när man har 133 000 arbetslösa, varav 61
000 är ungdomar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet var ändå det parti som gick ut och sade: Vi
ställer ut en ungdomsgaranti, vi lovar att varje ung människa här i landet
skall få arbete eller utbildning eller praktik. Ingen enda skal! behöva gå
arbetslös. Det var vad ni lovade, och nusiigerni att del ärett gott resultat
när 61 000 ungdomar går arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi säger att del är ett utomordentligt dåligt resultat,
eftersom det innebär att ungdomarna råkar ut för stora sociala faror, att de
löper stor risk för att känna att tillvaron är meningslös. I ett
radioväklarprogram häromdagen sade en ung flicka: Jag klarar mig nog, men vad
gör mina kompisar som sitter nedanför Tempo med plastkassarna och ölburkarna
och knarket? Jag vet att de inte har något annat att göra än att gå och
stämpla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1981/82:23-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det går bra att stå här i
talarstolen och säga att vi måste ta gemensamma tag för att föra landet ur
krisen. Men ni 61 000 ungdomar - er insats för alt föra landet ur krisen är att
vara arbetslösa!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är väl inget gott resultat? Skall del vara
skillnaden mellan marknadsekonomi och centralstyrd ekonomi, så använder jag all
centralstyr­ning i världen om det kan skapa jobb åt de här ungdomarna, för jag
låter mig inte ledas av några dogmer. Fungerar inte marknaden så att den ger
jobb. får vi ingripa i marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni säger att ni talar i klartext om besparingarna. Ni
skall skära ner utgifterna med 12 miljarder kronor; det har ni lovat Gösta
Bohman. Vi utmålar inte detta som några fasor, vi bara frågar: Vad är del som
skall sparas? Är det bostadssubventionerna eller räntéstödet? I dag har Birgit
Friggebo visat vad det skulle kunna leda till. Är det u-hjälpen? Nej. Är det
livsmedelssubventionerna? Skall allting läggas på Karin Söder för att skära ner
på det sociala? Eller skall ni försämra ytterligare för arbetslösa ungdomar?
Jag vet inte, men det är just därför alt jag inte vet som jag frågar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni begär att riksdagen skall ge er fullmakt att skära ner
utgifterna med 12 miljarder samtidigt som ni sänker momsen och samtidigt som 61
000 ungdomar går arbetslösa. Det tycker vi är ett konstigt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 Utrikesministern OLA ULLSTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag spelar gärna Alec Guinness roll ett tag
och kryssar mellan milt Tanger och Gibraltar, dvs. mellan socialdemokrater och
moderater. Jag finner att det går ganska bra. Vi får moderaternas stöd för en,
som jag menar, riktig ekonomisk politik. Den innebär hårda påfrestningar för
många men skapar förutsättningar för balans på sikt och därmed nya
reformåtaganden, som vi i dag inte kan klara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är, som jag sade förut, rätt skönt också i den
socialdemokratiska hamnen. Där har vi kunnat få förståelse för vårt krav på
marginalskatte­sänkningar av en omfattning som av socialdemokrater för bara
några år sedan ansågs som fullständigt otänkbar. Jag är inte ute för att håva
in några poänger för den ena eller andra partigrupperingen. Däremot tycker jag
det finns all anledning för skattebetalarna atl betrakta sig som vinnare i det
spel där moderaterna för sin del valde att ställa sig helt utanför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför sänker vi då momsen - undrar Olof Palme - om vi
samtidigt har klart för oss att det gäller att föra en stram ekonomisk politik?
Ja, det finns i varje fall tre skäl för det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första - och därvidlag tycker jag det är konstigt
att det skall vara så svårt alt få socialdemokratiskt stöd - anser vi alt man
inte kan föra en ensidig åtstramningspolitik. En sådan skulle visserligen kunna
redovisa, i varje fall kortsiktigt, bättre saidosiffror, men jag tror att den
på längre sikt skulle leda till just det som Olof Palme varnar för och som vi
har sett exempel på i andra länder, nämligen att åtstramningen bara skapar
behov av ny åtstramning. På vägen får vi dras med fortsatta obalanser och
framför allt med en högre arbetslöshet, som ju alltid brukar följa i den
ensidiga ålslramningspoliiikens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;spår. Vi måste alltså satsa på alt både föra en restriktiv
budgetpolitik för att på sikt få bukt med offentliga utgifter, som siiger
snabbare än de offentliga inkomsterna, och föra en offensiv politik som innebär
att vi håller köpkraft och efterfrågan uppe samt därmed också skapar
förutsättningar för investeringar och sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra fanns det ett alldeles speciellt skäl den
här gången. Olof Palme brukar visserligen rubricera det som ett slags
manipulation med löneavtalet, men del är - för att knyta an till vad Olof Palme
sade i sitt första inlägg - regeringens ansvar att se till att prisutvecklingen
hålls inom givna gränser. Har löntagarna i sina avtal skrivit in bestämmelser
som innebär rätt till kompensation om priserna överstiger en viss nivå, så kan
jag inte finna annat än att del ingår i regeringens ansvar att se till atl
priserna om möjligt inte överstiger den nivån. Gör de del, så får löntagarna
inte kompensation för hela prishöjningen utan bara för två tredjedelar av den.
Även sett ur snävt löntagarperspekliv måste det alltså vara en fördel om den s.
k. prisklausulen i avtalet inte utlöses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt tredje skäl borde också vinna viss förståelse från
socialdemokratiskt håll. Qm vi nu skall föra en återhållsam politik och hålla
igen konsumtionen, så finns det anledning att se till alt inte hela bördan av
denna återhållsamhet drabbar de aktiva lönlagarna via löneavtalen, ulan atl man
så gott det går försöker sprida ut effekterna på alla grupper i samhället,
samtidigt som man naturligtvis tar rimlig hänsyn till de fördelningspoliliska
effekterna. Jag tror att det är riktigt av regeringen att satsa på en ganska
stram finanspolitik i stället för att kräva ytterligare återhållsamhet på
lönesidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tycker Olof Palme att det är litet cyniskt att säga
- eller kanske litet tafatt, jag vet inte vilket uttryck han använde; kanske
inget av dem, men jag uppfattade det så - att vi försöker göra så gott vi kan
för att avhjälpa arbetslösheten. Ja, vad är det för fel i att erkänna att man
inte kan göra mer än man kan? Vi har 133 000 arbetslösa. Det är mycket. Det är
mycket mer än vad vi önskar. Det finns 25 miljoner arbetslösa i OECD-länderna,
Olof Palme, och om vi ser arbetslösheten i del perspektivet, tycker jag att när
vi säger att vi försöker göra så gott vi kan i Sverige, så kan vi också visa på
att resultatet blivit ganska gott, i en internationell jämförelse. Sett från de
arbetslösas synpunkt skulle jag däremot inte en sekund drömma om atl säga att
resultatet är gott. Men jag kan visa på att när del gäller de ansträngningar
som är möjliga inom ramen för de förutsättningar vi har - och de förestavas ju
i någon utsträckning av vad som händer utanför våra gränser - har vi lyckats
ganska hyggligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ungdomsgarantin är tyvärr ingen garanti för att alla
människor som är unga får sysselsättning - det har vi heller aldrig ansett
eller gjort anspråk på. Ungdomsgarantin är ett system som innebär att man skall
se till, genom samarbete mellan arbetsmarknadsmyndigheter och skolan, att de
som lämnar grundskolan inte lämnas vind för våg utan att någon vet vad som
händer; de skall bli erbjudna antingen fortsatt utbildning eller praktikant­plats
eller ett jobb. Det systemet är i funktion. Att det inte har gett bättre
resultat vad gäller sysselsättning bland ungdom är inte ungdomsgarantins fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utan ett
resultat av de svårigheter som vi tillsammans med andra länder har att hålla
sysselsättningen på den nivå som vi skulle önska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är dessutom alldeles övertygad om att antalet
arbetslösa, både i de yngre och i de äldre årgångarna, skulle ha varit
betydligt större, om man hade följt de rekommendationer på den ekonomiska
politikens område som socialdemokraterna / opposition förordar. Nu tror jag
dess bättre att socialdemokrater / regeringsställning faktiskt skulle föra en
annan och mera ansvarsfull politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men låt mig apropå arbetslöshet påminna Olof Palme om all
även då socialdemokraterna var i regeringsställning - och jag är alldeles
övertygad om atl de då gjorde precis allt vad de kunde för atl bromsa
arbetslösheten, precis som vi nu försöker göra - sä hade man i början av
1970-lalet högre arbetslöshetstal än vad vi har i dag. Inte heller detta är
någon tröst för de unga arbetslösa, men det kan möjligen vara ett påpekande
värt all göra i den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 55
OLOF PALME (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vore del så, atl Ola Ullslen sade alt
&amp;quot;vi görså gott vi kan&amp;quot;, så begriper ju var och en alt
förvänlningsnivån skulle vara väldigt låg. och man skulle då inte ha så mycket
atl anföra. Men problemet är alt han anser att del är ett bra resultat - och
det vägrar jag alt säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu fick vi reda pä atl ungdomsgarantin i stort sett inte
betyder någonting alls mer än en verbal önskan att ungdomar måtte få del bra.
Men en garanti för att alla ungdomar skall få jobb, utbildning eller praktik
har inte hindrat atl 61 000 av dem inte har någonting av detta. Och om delta är
ett gott resultat begriper jag inte vad man har för måttstock atl mäta med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är rikligt alt vi under en månad - en enda månad -
hade högre arbetslöshetssiffror än nu. Dä satte vi till alla klutar, hittade på
mängder av nya arbetsmarknadspolitiska instrument och klarade av det problemet
ganska snabbt. Nu har ni i stort sett samma arbetslöshetssiffra, men ni säger
att ni är nöjda och att det är ganska bra som det är. Det är skillnaden - om
mellan liberalism och socialdemokrati vet jag inte, men någon skillnad är det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst är det bra att säga alt löntagarna inte skall bära
hela bördan. Men jag tror så väl om Sveriges arbetare och tjänstemän att jag
nästan är säker på att de skulle svara ja, om man gick ut till dem och frågade:
Är ni beredda att avslå från en momssänkning för att vi i stället skall kunna
göra allt vi kan för att unga människor skall få jobb? Men ni har vall all
försöka få igenom åtminstone halva momssänkningen och sedan säga nej lill
insatser för ungdomen. Vi socialdemokrater har ställt oss på ungdomarnas sida.
Vi säger: Det är viktigast av allt att vi kan försöka rädda så många unga
människor som möjligt från arbetslöshetens gissel denna vinter. Ni säger nej.
Ni säger att del är viktigare att sänka momsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ganska rörande när Ola Ullslen såger; Vi för i
själva verket en ganska stram finanspolitik. Hur kan man säga att man för en
stram finanspolitik, då man har ett budgetunderskott på 75-80 miljarder, vilket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarar 10-12 % av BNP? Jag tror inte att det finns
något land bland industriländerna som har så usla statsfinanser som Sverige.
Tidigare brukade man anföra Italien som exempel, men jag tror atl Italien i dag
ligger bättre lill än Sverige. Att då säga all regeringen för en ganska stram
finanspolitik är att ha låga ambitioner når det gäller atl göra så gott man
kan. I alla fall ger det inget gott resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi dämpar inflationen, och del är bra för lönlagarna, för
då utlöses inte löneklausulen, såger Ola Ullslen. Men konjunkturinstitutets
rapport ger oss mycket klart besked på denna punkt. Man kan möjligen hoppa
jämfota över löneklausulen i år. Den skulle f. ö. ha gett ett myckel begränsat
utslag. Om priserna hade passerat takel med 1 %, hade löntagarna nämligen fått
65 hundradelar av det i ersättning. Men genom detta jämfolahopp får man helt
bergsåkert en utlösning av nästa års löneklausul. Förmodligen blir beloppet då
högre genom att inflationen drivs på. Men utlösningen av den löneklausulen och
utbetalningarna till följd av denna kommer försl efter september 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man skall inte föra en ensidig åtstramningspolitik, säger
Ola Ullsten. Nej, men det regeringen nu gör är att den försöker spä på med
vissa åtgärder hösten 1981 för all det skall se bra ut våren 1982. Sedan sätter
man in ålslramningsåigärder som får effekt hösten 1982. Det är ingen ensidig
åtstramningspolitik. säger Ola Ullsten. Nej, det är en antikonjunkturanpas-sad
finanspolitik, möjligen med propartipolitisk inriktning. Jag är ledsen, men det
skapar inte stor respekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom den första fasen ärett faktum, är vi infördetta
beslutsögonblick i alla fall intresserade av atl få veta vad dessa ulgiflsnedskärningar
innebär. Vi har moderaternas lista. Folkpartiet vill inte skära på u-hjälpen.
och Birgit Friggebo argumenterade mycket bra mot ett borttagande av
bostadssubven­tionerna. Centern får aldrig mer röra livsmedelssubventionerna.
Det har man heligt lovat Erik Jonsson och alla andra. Vad återstår? Är det
socialdepartementet och arbetsmarknadsstödet som skall bära hela bördan? Jag
tycker atl ni rent moraliskt har skyldighet att ge besked på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 56
Utrikesministern OLA ULLSTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Får jag be Olof Palme, som just nu talar med
förre finansministern Gunnar Sträng, att fråga Gunnar Sträng: När hände det atl
Gunnar Sträng steg upp i kammaren i mitten av november och talade om hur hans
statsbudget, som skulle presenteras i januari, skulle se ut post för post? Jag
är helt övertygad om att Gunnar Sträng redan - eftersom Olof Palme nu är på väg
därifrån - har sagt att han aldrig gjorde det. Och i den mån han sade det var
det också helt korrekt, för det gjorde han aldrig. Och det kan ingen regering
göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har sagt att vi av ekonomisk-politiska skäl måste föra
en stram budgetpolitik. Vi har t. o. m. angett hur mycket vi måste förstärka
saldot med. Och kan vi få idéer om nya insatser i den riktningen tar vi
tacksamt emot dem. Men självfallet kan vi inte redovisa exakt budgetpost för
budgetpost&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilka besparingar som skall göras. I sinom tid kommer
riksdagen atl få ta ställning till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olof Palme säger atl vi inte för någon stram
finanspolitik. Jo, det är just vad vi gör! Och det finns faktiskt flera sätt
att visa det på än genom alt redovisa del budgelunderskotl som gäller för
tillfället. Vi kan också visa att vi praktiskt taget har nolltillväxt vad
gäller statens utgifter f. n., att den budgetmangling som Rolf Wirtén nu är
ansvarig för är hårdare ån någon budgetmangling troligen någonsin har varit -
och del är just del man menar med en stram finanspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan också visa att denna strama finanspolitik har
spritt sig ut lill kommunerna, där man har efterlevt de anmaningar som man har
fått från regeringens sida och där en ulgiftsexpansion på ca 6 ä 8 % har
skruvats ner till en expansion som förhoppningsvis snart är nere i bara en enda
procent i genomsnitt. Vi för inte bara en stram budgetpolitik vad gäller
statens budget utan får stöd för kravet på återhållsamhet även ute i
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till momsen och de arbetslösa ungdomarna. Man skulle
kunna gå ut och fråga dem; Vad föredrar ni, jobb eller momssänkning? Jag tror
inte atl de riktigt skulle förstå frågeställningen, Olof Palme. Jag förstår
själv inte Olof Palmes räknestycke. Han menar att i och med atl
socialdemokraterna inte sänker momsen får man pengar över för att salsa på
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inte en krona har socialdemokraterna fått
över genom att avstå från att sänka momsen, eftersom man ju också säger nej
till de besparings­åtgärder som denna momssänkning skulle matchas med. De
pengar som socialdemokraterna säger sig vilja använda utöver dem som regeringen
gått med på för arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller för vilka åtgärder det
än måvara, måste man följaktligen låna upp. Med de pengarna kommer man att öka
det budgetunderskott som man så starkt kritiserar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför går detta räknestycke inte ihop, och därför
imponerar Olof Palmes budskap till de unga arbetslösa egentligen inte alls.
Däremot tror jag atl det kan vara av intresse för dem att veta, att på förslag
av regeringen har riksdagen i ordinarie budget för innevarande budgetår nyligen
beviljat 2,4 miljarder kronor för beredskapsarbete och drygt 3 miljarder kronor
för arbetsmarknadsutbildning. Det är fakta som står sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 57
GÖSTA BOHMAN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill inte vara petig, men någon ordning
på de här debatterna bör det ändå vara. Enligt arbetsordningen kan statsråd
begära ordet på två sätt. Det ena är att anmäla sig i förväg, och det andra är
att gå in i debatten med ett kortare inlägg för att bemöta annan talare. Här
har i dag först Birgit Friggebo och sedan Ola Ullsten gått in i debatten på det
sistnämnda sättet men med långa, förberedda anföranden, som de har läst upp
här. Jag tycker att herr talmannen skulle ta statsråden i örat, så att vi får
ordning på detta i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till Ola
Ullsten vill jag bara säga två ting därutöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ola Ullsten sade för en stund sedan att socialdemokraterna
och moderaterna inte hade något alternativ. Får jag då påminna Ola Ullsten om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl när vi inte röstade ned tvåpartiregeringen i våras, så
var det därför att den regeringen utfäste sig att föra den ekonomiska politik
som vi var överens om i trepartiregeringen och som vi hade redovisat i den
reviderade finansplanen. Det alternativet står vi för, och jag hoppas att
regeringen också står fast vid del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra jag vill säga till Ola Ullsten är att när han
förklarar att skattebetalarna kan betrakta sig som vinnare på den stora
skatteuppgörel­sen, så frågar jag; Hur skall skattebetalarna kunna vinna på att
staten sänker inkomstskatten med 10,3 miljarder och tar in 1,4 miljarder genom
avdrags­begränsning och 8,9 miljarder genom höjda arbetsgivaravgifter eller
proms? Enligt min matematik blir det plus minus noll. Därutöver kommer de ökade
skatter som inkomsttagarna drabbas av genom att indexregleringen i stort sett
har halverats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men, herr
talman, tillbaka till ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i 1980 års långtidsutredning en väldigt god bas för
att bedöma Sveriges samhällsekonomi och vad som behöver göras för att återvinna
dess förlorade balans. Utredningens slutsatser godtogs av så gott som alla
remissinstanser, och därför lades den till grund för den strategi för de
kommande årens politik som den tidigare trepartiregeringen redovisade i årets
reviderade finansplan. Strategin byggde på att den ekonomiska återslällningsprocessen
skulle utgå ifrån en kombination av åtstramande åtgärder och utbudsstimulanser.
Dämpningen av den privata och offentliga konsumtionen skulle med andra ord
förenas med åtgärder som var ägnade att stärka det svenska näringslivets
internationella konkurrenskraft och lönsam­het, stimulera investeringarna,
avveckla olika rörlighetshämmande hinder på arbetsmarknaden samt generellt sett
åstadkomma förstärkt funktionsdug­lighet och en ökad dynamik i vår ekonomi.
Genom ett mera konkurrens­kraftigt och effektivt arbetande näringsliv skulle
exporten stimuleras och en uppgång i efterfrågan på svenska varor kunna
åstadkommas, som ersatte den nedgång däri som de direkt konsumtionsbegränsande
åtgärderna åsyftade. De svenska företagens möjligheter att konkurrera på hemmamarknaden
skulle stärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som bekant redovisade långtidsutredningen två skilda
alternativ. Det ena - huvudalternativet - förväntades leda till balans gentemot
utlandet under loppet av 1980-talet. Det andra, som betecknades
katastrofalternativet, beräknades ytterligare förvärra obalansen i vår ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi nu diskuterar tvåpartiregeringens ekonomiska paket,
finns det all anledning att göra en avstämning av vad som skett sedan
långtidsutredningen offentliggjordes. Vi kan då konstatera i stort sett följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första har den privata konsumtionen utvecklats
svagare än vad långtidsutredningen beräknade i sitt huvudalternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra ligger den kommunala konsumtionens
ökningstakt nära katastrofalternativels siffror. Men trenden är positiv. För
nästa år tyder mycket på att den kommunala konsumtionsutvecklingen kornmer att
ligga närmare huvudalternativet. Men detta innebär i konsumtionshänseende att
det blivit den privata konsumtionen som fått bära påfrestningarna av den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunala
konsumtionens alltför snabba utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördel tredje har investeringsutvecklingen hittills blivit
klart sämre än vad långtidsutredningen förutsatte. Visserligen motsvarade
näringslivets inves­teringar förra året i stort sett huvudalternativet, men i
år torde de ligga på katastrofalternativets nivå. Och sammantaget under en
längre period har investeringarna utvecklats alltför svagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det fjärde har den förutsatta ökningen av exporten
inte kommit lill stånd. I år är utvecklingen 1. o. m. vikande. Alt
bytesbalansen förbättrats under första halvåret beror bl. a. på en större
minskning av importen till följd av den privata konsumtionens åtstramning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ser vi för det femte slutligen på bruttonationalprodukten,
finner vi att tillväxttakten i ekonomin ligger klart under
katastrofalternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den här sammanställningen kan man dra den slutsatsen
atl trepartire­geringens ekonomiska politik i stort sett lyckats i
åtstramningshänseende, vilket bl. a. avspeglas i förbättrad handelsbalans och
minskad utlandsupplå­ning. Men utvecklingen i utbudshänseende ler sig däremot
mera oroande. Den ökade produktion och förbättrade produktivitet som utgjorde
det ena av de två målen för de senaste årens ekonomiska politik har inte
uppnåtts. Och -som jag redan påvisat - &amp;quot;åtstramningsbördan&amp;quot; har
kommit att främst åvila de enskilda medborgarna. Vi politiker har med andra ord
icke haft förmåga och styrka att tillräckligt hålla tillbaka den offentliga
konsumtionen, vilket avspeglas inte minst i de växande budgetunderskotten. Den
nya &amp;quot;fördel­ningskonflikt&amp;quot; som jag brukar tala om här i kammaren
kvarstår alltså.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden skulle det vid första påseende ligga
nära till hands att dra den slutsats som den nuvarande tvåpartiregeringen
dragit, nämligen att åtgärder som stimulerar den privata konsumtionen borde
vidtas. Och detta var ju ett av de olika - ibland diametralt motsatta - motiven
för regeringens förslag om en momssänkning med tre procentenheter. Men i
rådande läge saknar Sverige den ekonomiska handlingsfrihet som en sådan åtgärd
skulle förutsätta. Den skulle - om den inte fullt ut balanserades av i
motsvarande mån åtstramande åtgärder beträffande den offentliga konsumtionen -
leda till en total efterfrågeökning i ekonomin, som vore oförsvarlig. Vi måste
lära oss att lära av tidigare misstag. Det var just eflerfrågestimulerande
åtgärder av det slaget i mitten av 1970-talet som skapade 1975 års akuta kris.
Härom råder bred enighet bland ekonomer och experter både inom och utom vårt
land. De stimulantia den dåvarande socialdemokratiska regeringen matade
ekonomin med fick vissa kortsiktiga positiva effekter, men smärtan därefter
blev bara värre. Vad som då inträffade visade - vilket vi moderater
understrukit med skärpa i vårt program för återställd ekonomisk balans - hur
riskabelt det är att vidtaga kortsiktiga åtgärder som står i strid med
långsiktiga utvecklingsmål. Det är bl. a. mot den bakgrunden som vi i vår
motion yrkade avslag på den av regeringen föreslagna momssänkningen. Den
efterfrågeökning och den budgetförsvagning som den skulle leda till var -
menade vi - icke förenlig med en målmedveten långsiktig ekonomisk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De förslag
till produktionsstimulanser som regeringen samtidigt föreslog&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är enligt vår mening icke tillräckligt långtgående och lär
inte kunna åstadkomma den förstärkta produktion som erfordras för alt den ekono­miska
anpassningen skall fullt ut lyckas. Vi föreslog därför att ekonomins utbudssida
skulle ytterligare förslärkas genom att första steget i trepartire­geringens
egen och ursprungliga marginalskattereform skulle tas redan fr. o. m.
instundande årsskifte. Det var ju detta som trepartiregeringen vid upprepade
tillfällen i vintras högtidligen gång efter gång utfäste sig att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har en uppgörelse till sist träffats mellan de
borgerliga partierna i finansutskottet, och den är naturligtvis - vilket har
sagts av flera talare tidigare i dag- en kompromiss. Som alla kompromisser
innebär den alt del minst dåliga av två dåliga alternativ väljs. Men den
innebär ändå att trepartiregeringens ekonomiska politik kommer all kunna i
stort sett fullföljas under mandatperioden. Genom skärpta krav på
utgiftsnedskär­ningar - jag läser innantill, Rolf Wirtén;
&amp;quot;utgiftsnedskärningar&amp;quot; står del i finansutskottets betänkande - på
den statliga sidan begränsas ökningen av budgetunderskottet, och den nära nog
halverade momssänkningen kan förväntas leda till att den långsiktiga
anpassningsprocessen i varje fall inte försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sysselsättningsläget torde bli avsevärt
försämrat under de närmaste månaderna. Den oro som detta ger anledning lill kom
lill tydligt uttryck i förra fredagens debatt här i kammaren och nyss också i
meningsutbytet mellan Olof Palme och Ola Ullslen. Det råder i vårt land inga
som helst delade meningar om arbetslöshetens nedbrytande konsekvenser för den
enskilde och om att den dessutom utgör ett bevis på att vårt samhälle inte
fullt ut tar lill vara våra tillgångar i mänsklig arbetskraft. Att långsiktigt
trygga sysselsättningen utgör ett av våra allra viktigaste politiska mål, men
kortsiktiga åtgärder i det hänseendet måste stå i samklang med de långsiktiga
målen. Det finns åtgärder som med det snaraste borde kunna vidtas - eller vilka
redan borde ha vidtagits, om vi fått råda - och som överensstämmer med den
ekonomiska politiken på lång sikt men ändå kan åstadkomma snabba resultat. Jag
syftar främst på en ändring av Åmanlagarna men också på en ny lönepolitik för
ung arbetskraft - och del är glädjande att förståelse bland socialdemokraterna
börjar komma fram i det hänseendet - samt på utbyggd lärlingsutbildning inne i
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men all erfarenhet visar att tillfälliga stimulantia eller
Döbelnsmediciner inte hjälper. Sådana industripolitiska eller
arbetsmarknadspolitiska satsning­ar som minskar röriigheten av kapital och
arbetskraft är tvärtom på sikt ägnade att försvåra det övergripande syftet med
vår ekonomiska politik. Produktionsapparaten försvagas. Den blir mindre
effektiv. Utrymmet för satsningar på långsiktigt lönande produktiv verksamhet
minskar. Den för ett exportinriktat, litet och öppet land som Sverige
nödvändiga anpassningspro­cessen till världsmarknadens snabba förändringar
försvåras. Och om vi inte kan återställa balans i vår ekonomi, då begränsas för
varje år vår handlingsfrihet. Och då förvärras sysselsättningsproblemen. Vi kan
då inte längre garantera trygghet i arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Qm, som jag hoppas -
om, säger jag - trepartiregeringens ekonomiska saneringspolitik efter
uppgörelsen mellan de tre borgerliga partierna kan fullföljas mandatperioden
ut, kommer detta att gagna vårt lands ekonomiska hälsa och dess medborgares
trygghet och sysselsättning. Och så långt är del bra. Sä långt kan jag alltså
ansluta mig till Rolf Wirténs optimism, som han fick så hård kritik för av
Kjell-Olof Feldt och Olof Palme för en stund sedan. Men vad händer därefter,
efter mandatperioden? Tyvärr finns del mycket stora risker för aft del sedan
skulle vara slut med konsekvensen och målmedvetenheten i den ekonomiska
politiken. Jag syftar då inte på den stora risken atl socialdemokraterna vinner
valet. I dag syftar jag framför allt på skatteuppgörelsen mellan de två
miltenpartierna och socialdemokraterna, en uppgörelse som spolierar och
fördärvar den margi­nalskattereform som vårt land så innerligt väl behöver.
Uppgörelsen kommer att få konsekvenser vilka står i flagrant strid med
trepartiregering­ens ursprungliga, långsikliga strategi. Det går nämligen inte
att plötsligt helt lägga om skallepolitiken och koppla loss den från den
ekonomiska politiken i dess helhet. De måste följa samma långsiktiga och
parallella spår. Annars blir det kortslutning. Och en sådan kommer att inträffa
om skatteöverens­kommelsen i sina huvuddelar kommer att förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har tyvärr både mittenpartiernas och
socialdemokraternas talesmän gjort bestämda deklarationer i det hänseendet.
Överenskommelsen skall tydligen genomföras oavsett vad remissopinion och
väljare tycker och tänker. Och det innebär i sin tur all den borgerliga
skattepolitik som bedrivits under de senaste åren och som ingått som en central
del i den långsiktiga saneringspolitiken nu skall ersättas av socialdemokratisk
skattepolitik. Skatteuppgörelsen utgör - utropade häromdagen den
socialdemokratiske ledamoten av den gemensamma skattegruppen, Erik Åsbrink-en
triumf för partiet och för vår nya skattefilosofi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men alldeles oavsett vad mittenparliernas uppgörelse -
kapitulation kallas den av socialdemokraterna - i sak innebär, har vi faktiskt
tillräckligt avskräckande erfarenheter av socialdemokratisk skattepolitik för
att bli djupt oroade. Gunnar Strängs reform i början av 1970-talet lovade - som
vi alla minns - att ge två tredjedelar av svenska folket sänkt skatt. Men
resultatet blev totalt skärpt skattetryck, från 40 till ca 52 % av BNP. Efter
1976 har skattekvoten i stort sett legat kvar på samma nivå, därför att
trepartiregeringarna genomförde indexreglering av skatteskalorna och sänkte de
statliga skatterna. Alt sedan slutresultatet inte blev bättre beror på att det
kommunala skattetrycket under denna lid undan för undan höjdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nu aktuella skatteuppgörelsen påstås ge 90 % av
svenska folket sänkt skatt. Detta kan naturligtvis inte vara sant. Ingen
totalfinansiering av en skatteomläggning kan någonsin leda till sänkt skatt för
flertalet skattebeta­lare. Även nu kommer - om matematikens alla lagar inte
slår fel - troligen hela svenska folket att få en skattehöjning fram till 1985,
med undantag möjligen för några få verkliga höginkomsttagare som har små eller
inga avdrag.  Och detta beror på all viktiga beståndsdelar i den borgerliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skattepolitiken plockats bort av socialdemokraterna som
villkor för deras medverkan. Dessutom föreligger när man i dag gör en bedömning
den betydelsefulla skillnaden mellan Gunnar Strängs skattereform och dagens
socialdemokratiska-niillen-skatlereform, att den senare utgår från ett
betydligt högre skattetryck och en betydligt högre nivå på marginalskatterna än
vad Gunnar Strängs s. k. reform gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det mest väsentliga är emellertid inte den ökade
skattebelastningen i och för sig för den enskilde medborgaren, utan uppgörelsens
långsiktiga samhällsekonomiska verkningar. Märkligt nog görs i överenskommelsen
inte ens ett försök atl analysera eller klarlägga de samhällsekonomiska följder­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig därför, herr talman, påminna om att höjda skatter
står i strid med den ekonomiska politik som trepartiregeringen hittills har
fört i syfte att komma till rätta med Sveriges ekonomiska kris. Delta har de
tre borgerliga partierna gång på gång hävdat i finansplan efter finansplan, i
budgetpropo­sition efter budgetproposition. Högre skatter löser inga problem.
Högre skatter skapar nya problem. Högre skatter förvärrar de problem som redan
finns. Sverige har världens högsta skattetryck och världens högsta marginal­skatter.
Ochdet är just detta, har vi sagt, som starkt bidragit till uppkomsten av våra
balansproblem. Ytterligare höjda skatter kommer att ytterligare förvärra dessa
problem. Vi kommer än en gång att utsättas för följderna av det slags
Hagapolitik som på 1970-talet så hårt drabbade Sveriges ekonomi. Möjligheterna
att föra en fast saneringspolitik undergrävs. Obalansen kommer under 1980-talet
att ytterligare förvärras. Vi har varit inne på rätt väg genom den strategi som
trepartiregeringen drog upp. Nu avviker vi därifrån och slår in på en farofylld
och felaktig kurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hänsyn till vilket samhällsekonomiskt läge som
Sverige kan befinna sig i innan skattereformen hunnit genomföras, har man redan
nu definitivt bundit sig för att finansiera reformen med arbetsgivaravgifter
eller proms. Detta står klart i strid med våra långsiktiga ekonomisk-politiska
mål. Detsamma gäller i fråga om det urholkade inflationsskyddet, liksom också
beträffande vissa av de föreslagna avdragsbegränsningarna och
kviilnings-förbuden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaravgifter är och förblir en skall på arbetskraft,
på sysselsätt­ning, särskilt allvarliga i ett läge med stora
sysselsättningsproblem. Inte mindre allvarliga är de i ett läge då det är
viktigare än någonsin att sänka -inte höja - våra arbetskraftskostnader. Väljs
proms - vilket ju socialdemo­kraterna kräver - i stället för höjda
arbetsgivaravgifter, blir det fråga om en skatt - en broms på investeringarna
-, i ett läge då dessa i allra högsta grad behöver stimuleras. Varken proms
eller arbetsgivaravgifter lyfts av vid export. Sveriges internationella
konkurrenskraft försvagas alltså i ett läge då den behöver förstärkas. Proms
eller arbetsgivaravgift drabbar inte import­varor. Dessa varors konkurrenskraft
gentemot svenska varor förstärks, i ett läge då svenska företags
konkurrensmöjligheter på hemmamarknaden behöver öka. Svenska varor blir dyrare
än andra länders, när vi bör köpa mera svenskt och mindre utländskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Höjd arbetsgivaravgift eller höjd
proms skall avräknas genom motsvaran­de löneåterhållsamhet, sägs det. Vissa
löntagarorganisationer protesterar redan, och jag kan förstå dem.
Skatleförslagel slår ju inte enhetligt över hela linjen, drabbar alltså inte
hela kolleklivet på samma sätt. Vissa löntagare gynnas i allra högsta grad.
Andra missgynnas desto hårdare. Enskilda löntagare inom de här stora
kollektiven drabbas ojämnt och orättvist. Den planering av sin ekonomi som
enskilda hushåll byggt på - och skall bygga på, om de är kloka hushållare -
under beaktande av gällande lagstiftning omkullkastas på det här sättet över
natten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet dessutom hur del gick i mitten av 1970-talet under
Hagauppgörel­sernas tid. då motsvarande förhoppningar om löneanpassning restes.
På två år drabbades svenska företag av kostnadsökningar på över 40 %. och vår
relativa konkurrenskraft gentemot omvärlden försvagades med 25 %. Sverige
förlorade marknadsandelar med omkring en femtedel - marknads­andelar som ännu
inte har återhämtats. Att enbart ta risker för en upprepning av vad som då
skedde är i dagens ännu mera utsatta läge oförsvarligt. Jag menar att del är
ansvarslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att socialdemokraterna är beredda att ta sådana risker kan
jag till nöds förslå. Hela deras ekonomiska politik under 1970-talet - både
före och efter regeringsskiftet hösten 1976 - har ju som huvudinslag haft höjda
skatter för våra medborgare och ökade pålagor på våra företag, allt i syfte all
därmed finansiera en offenthg expansion, som vårt land definitivt inte längre
har råd med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men mittenpartiernas brott mot de här tidigare
deklarationerna och de tidigare löftena är för mig obegripligt. De har nu
godtagit just den socialdemokratiska politik som de själva så länge hårt
bekämpat - med framgång under trepartiregeringens tid. All erfarenhet från del
förflutna talar för att skatteuppgörelsens effekter på investeringar,
lönsamhet, konkurrenskraft och sysselsättning måste bli väldigt allvarliga -
likaså beträffande nyförelagande, initiativ och risktagande, för bostads- och
villamarknaden samt premie- och aktieägande. Ingen kan i dag såga hur
allvarliga följderna kommer atl bli. Men ändå vågar mitten låsa sig för en
politik som står i klar strid med allt vad vi tidigare erfarit, allt vad vi
tidigare hävdat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man hör och ser sådant faller man lätt för frestelsen
atl gå tillbaka och studera mittens reaktioner år 1973 på Gunnar Strängs då
aktuella s. k. skattereform. Jag citerar vad mitten den gången skrev i en
gemensam motion;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Regeringen
har föreslagit att skattesänkningarna skall betalas med ökade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skatter.
Detta försämrar ekonomin för stora grupper. Att föreslå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lättnader
på ett område och ta igen delta genom ökade pålagor på andra områden kan vi
inte acceptera.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man skrev
också;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Höjd löneskatt försvårar sysselsättningen, höjer
kostnadsläget, skapar&lt;br&gt;
krav på kompensation och är allmänt prisuppdrivande.          Inkomstök-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningar som enbart utgör kompensation för prisökningar får
inte slå igenom i ökat skatteuttag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Och
vidare;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Effekterna
på sikt av skattejusteringen har inte belysts tillräckligt tydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man bör
inte studera effekterna endast ett enda år.  En rad olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förutsättningar
måste vara kända för att en realistisk bild över den enskildes eller en familjs
ekonomi skall kunna tecknas.&amp;quot; Det hette också att allt pekar på &amp;quot;all
de pluseffekter som först kan uppstå för flertalet förbyts i underskott&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja, så hette det då. Vad som är sanning i Berlin och Jena
är bara dåligt skämt i Heidelberg. Eller på modern svensk prosa; Vad som var
klokt och förnuftigt för miltenpartierna år 1973 kallas i folkpartiets Sverige
år 1981 för &amp;quot;moderata pajaskonster&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför denna fullständiga helomvändning? Det kan ju inte
vara för att marginalskatterna drastiskt sänks. Dessa är ju - även efter
skatteuppgörelsen - långt högre än de var när Gunnar Sträng genomförde sin
skattereform. Det måste vara rent partitaktiska bedömningar som har fått leda
till att en nödvändig marginalskattereform på delta sätt förfuskats. Men det är
Sveriges ekonomiska styrka som sätts på spel. Svenska folkets dom kommer att
bli hård, när verklighetens klocka slår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi moderater har krävt en sänkning av
marginalskatterna. Vårt parti har före och mera envetet än andra påvisat de
svenska marginalskatternas fördärvbringande konsekvenser för produktion och
produktivitet, för människornas arbetsvilja, för initiativkraft och för
rörligheten på arbetsmarknaden och, inte minst, för skattemoralen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår kritik mot den nu aktuella uppgörelsen är därför
ingalunda riktad mot en marginalskattesänkning som sådan. Den vänder sig mot
alt marginalskat­tesänkningen har fördärvats. Förslaget kommer alltför sent.
Det är alltför begränsat, inte minst i jämförelse med trepartiregeringens eget
förslag för ett år sedan. Och reformen kommer alt urholkas redan innan den är
fullt genomförd. Varje års fördröjning av denna enligt de tre partiernas
samstämmiga uttalanden för knappt ett år sedan centrala reform är ett förlorat
år. 1982 blir ett förlorat år, om vårt förslag till en, låt vara begränsad,
marginalskattesänkning från den 1 januari nästa år avvisas av kammaren i dag
eller i morgon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har självfallet varit beredda atl medverka till en
finansiering av en marginalskattereform. Men vi är inte beredda att nu
definitivt låsa oss för hur del skall ske, och vi är inte heller beredda att
överfinansiera en sådan här reform. Den är delvis självfinansierande. En del
kan åstadkommas genom ytterligare besparingar på de offentliga utgifterna.
Sådana åtgärder är dessutom ägnade att pressa ner automatiken på den statliga
budgetens utgiftssida och drabbar inte generellt den privata konsumtionen, som
redan förut är hårt pressad. Ni band er förra året för all totalfinansiera marginalskattereformen
med arbetsgivaravgifter och moms, sade Rolf Wirtén här för en stund sedan. Nej,
det gjorde vi inte. Låt mig påminna om följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det ekonomiska
handlingsprogrammet från februari fanns det inga uttalanden om att
marginalskattereformen skulle finansieras genom en höjning av arbetsgivaravgifterna
eller genom proms. Men i del förhandlings­underlag som sammanställdes i mars
och skickades ut till löntagarorganisa­tionerna och socialdemokraterna fanns
del med uttalanden att det andra och tredje steget i reformen skulle
finansieras med en höjning av arbetsgivarav­gifterna eller med proms. Då
kostade reformen 5-7 miljarder kronor. Nu kostar den en bra bit över 10
miljarder. Samtidigt gjorde vi mycket bestämda reservationer beträffande
promsen. Finansieringsfrågan var självfallet en del av ett helt paket. I och
med atl andra delar las bort, eller förutsättningarna ändras som nuär fallet,
måste givetvis också finansieringsfrågan påverkas. Vi skall inte heller glömma
bort att PTK och SACO/SR vid överläggningarna med trepartiregeringen lovade att
i lönesammanhang beakta marginalskat­tereformen som den då såg ut. I dag har de
ju en helt annan inställning, eftersom reformen nu ser ut på ett helt annat
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla dessa betingelser har alltså förändrats. Nu är det ju
fråga om en skattehöjning och inte om en marginalskattereform där plus- och
minusef­fekterna tar ut varandra. Vi skall inte heller glömma bort de mycket
bestämda reservationer som jag själv gjorde och som flera i regeringen var
överens med mig om: att absolut bundenhet vid arbetsgivaravgifter inte kunde
föreligga utan att delta måste bli beroende av den samhällsekonomis­ka
situationen och kostnadslägel över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Glöm inte heller bort, Ola Ullsten, om ni händelsevis har
gjort det, att regeringen vid överläggningarna efter den 26 mars uttryckligen
förklarade sig inte vara bunden i finansieringshänseende. Vi angav tre
alternativ: ändring av inkomstskatterna, ändring av mervärdeskatten och ändring
av arbetsgi­varavgifterna eller proms. Vi förklarade oss vid diskussionerna
vara helt obundna. Regeringen är i vad gäller finansieringsfrågan &amp;quot;helt
öppen för diskussion&amp;quot;, hette det. Begränsningar i handlingsfriheten, som
det träffade tvåårsavtalet mellan SAF och LO på olika sätt innebär, påminde man
emellertid om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trepartiregeringen sade också alt marginalskattereformen
bör genomfö­ras i tre steg med början nästa år, dvs. 1982. Det är angelägel,
hette det, &amp;quot;att riksdagen redan i vår tar ställning till alla de tre
stegen, så att människorna får möjlighet att anpassa sig till de nya
förutsättningarna. Bl. a. kommer ju alla kalkyler för lån atl förändras
kraftigt. Regeringens avsikt är att förelägga riksdagen en proposition senare i
vår.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändå tyckte Rolf Wirtén att vi gör alltför stor affär av
mittens löftesbrott. Jag tycker att han skall sluta att hymla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även då det gäller avdragen har man försökt göra stor sak
av att vi moderater förklarat oss villiga att se över avdragen. Rolf Wirtén
gjorde gällande att vi hade bundit oss för en lösning liknande den som nu
föreslagits. Så är ingalunda fallet! Men vi har varit överens om alt orimliga
effekter av avdragssystemet bör undanröjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi hävdar
nu - lika bestämt som trepartiregeringen och dess talesmän för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mindre än ett år sedan - att avdragskarusellen bäst angrips
genom själva sänkningen av marginalskatterna. Därmed förlorar avdragen det
mesta av sitt värde. Räntekänsligheten ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har inte heller bundit oss i tidshänseende, och vi har
understrukit vikten av att vallöften infrias. En avdragsreform skall vara
rättvis, inte gynna främst höginkomsttagare samt inte bryta sönder symmetrin i
skallesystemet. Den skall inte heller bryta mot den grundläggande principen
&amp;quot;skatt efter bärkraft&amp;quot;. Vårt skattesystem är faktiskt redan nu
tillräckligt söndertrasat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att utreda olika möjligheter innebär självfallet ingen
låsning. Det förklarade ju trepartiregeringen själv så tydligt man kan göra
det. Regeringen sade: Regeringen vill betona atl även andra modeller skall
studeras och att anpassning så långt möjligt bör ske till nuvarande
skatteadministrativa system, liksom också alt krav på rättssäkerhet måste
ställas pä skattesystemet. Det bör understrykas att regeringen &amp;quot;inte på
förhand binder sig för att den skisserade avdragsbegränsningen kan
genomföras&amp;quot;. Ingen är betjänt av &amp;quot;att nya regler om
avdragsbegränsningar införs som skapar flera nya problem än de löser&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen var inte bunden, vi var inte bundna. Varför då,
som man gör i dag, påstå att vi har bundit oss? Det är nonsens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja ge framför allt herrarna från folkpartiet
- eftersom de har deltagit i debatten här i dag - ett gott råd; Sluta upp att
försöka göra stor sak av att vi skulle ha gått med på del ena eller andra i den
här skatteuppgörelsen! Det är verkligheten som skall tala sitt tydliga språk.
Vi har inte godtagit skatteuppgörelsen med socialdemokraterna - och jag syftar
nu i första hand på den som gjordes i våras. Därför kunde vi inte sitta kvar i
regeringen. Jag tycker det borde vara nog sagt om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi accepterar inte den nu definitiva skatteuppgörelsen
lika litet som vi accepterade den preliminära i våras. Det vet Ola Ullsten, och
det vet Rolf Wirtén. Han ville inte tro mig när jag talade om detta för honom
innan han gjorde upp den där natten. Han tycks inte tro mig nu heller.
Drömmarna om att vi skulle acceptera vissa delar av skatteuppgörelsen tycker
jag alt han skall sluta framföra. De saknar helt verklighetsförankring!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sanningen är den att den här skatteuppgörelsen enligt vår
mening innebär att man inte längre kan driva en konsekvent och hållbar
ekonomisk politik på sikt. Nu sitter mitten på två stolar. Man bedriver ena
halvan av sin ekonomiska politik med oss moderater och den andra halvan med
socialdemokraterna. I längden kommer det inte att gå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man tycks vilja bortse från att inkomsttagare som har
stora ränteutgifter, exempelvis för lån i egnahem, får mindre utbyte av en
marginalskattesänk­ning än vad de inkomsttagare får som inte behövt låna och
därför inte har några motsvarande ränteutgifter. De relativa boendekostnaderna
ökar för de förstnämnda - inte för de sistnämnda. De förstnämnda får mindre
över för annan konsumtion. De sistnämnda får mer över för konsumtion. Och
ovanpå detta skall de förstnämnda beskattas för inkomster som de inte har!
Skattebetalare som har förmånen att inte behöva vara skuldbelastade gör en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dubbel vinst i förhållande till den gäldtyngde. Alla
inkomsttagare får dessutom vara med att betala det hela genom att
inflationsskyddet i skatteskalorna urholkas och genom att totalfinansieringens
effekter till sist slås ut på alla skattebetalare. Antingen i form av lägre löner
eller högre priser. Eller bådadera. Samt dessutom, i värsta fall, genom högre
inflation och ökad arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är &amp;quot;bara 40 000&amp;quot; som förlorar på reformen,
sägs det. Detta är inte sant. Fram lill 1985 kommer sannolikt majoriteten av
skattebetalarna att drabbas. Men även om så inte skulle vara fallet, om det
alltså bara är 40 000 som skulle drabbas, reagerar jag personligen starkt mot
det slags matematik som används vid bedömningen av vad som är rättvist och
rimligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En orättvis åtgärd blir, Ola Ullsten, inte mindre orättvis
därför alt den drabbar ett begränsat antal människor. Den blir inte mera
rättvis därför att en majoritet vinner på den. En rättsstat, en liberal
rättsstat, måste förutsätta att alla skall behandlas lika och att medborgarna
kan lita på statens utfästelser. De enskilda hushållen är helt enkelt skyldiga
sig själva och sina familjer alt anpassa sin ekonomi efter de regler som
gäller. De har rätt alt räkna med alt lagar och författningar inte skall ändras
över natten - den må vara mer eller mindre underbar. Och de har rätt att räkna
med alt inte genom majoritetsbeslut i riksdagen få sin ekonomi undergrävd eller
göra stora förmögenhelsförluster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den avdragsmodell som de tre partierna har enats om är en
uppfinning av den dåvarande norske finansministern Per Kleppe. Den fördes fram
av norska socialdemokrater. Dessa har vid närmare granskning funnit att
förslagets konsekvenser var så oförnuftiga och orimliga att modellen skrotades.
I Sverige har inte bara socialdemokraterna ulan också två borgerliga partier
ställt sig bakom vad norska socialdemokrater inte ville driva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis, herr talman: Skatteuppgörelsen innebär
att margi­nalskattereformen förlorar den betydelse den borde ha med hänsyn till
vår samhällsekonomi. Påsågolt som varje punkt innebär den en återgång till den
skattepolitik som vi hade i vårt land före regeringsskiftet 1976. Vi kan med
bitterhet konstatera vilka följder den fick för vårt lands ekonomi. Nu vrids
klockan tillbaka. Skatter och pålagor ökar inte bara på medborgarna utan också
på våra företag. Bostadsbyggande och bostadsägande hotas, syssel­sättningen i
byggbranschen och sysselsättningen över huvud taget likaså. Människornas
valfrihet i boende och deras respekt för lagstiftarnas moral påverkas negativt,
nyförelagande, initiativ och risktagande likaså. Och, än en gång,
marginalskattereformen - eft av de viktigaste inslagen i trepartire­geringens
handlingsprogram i vintras, som inte minst Ola Ullsten tappert kämpade för vid
överläggningarna i slutet av januari och början av februari -får inte de
betydelsefulla verkningar vi alla hade räknat med. Den blir i stort sett på
sikt ett slag i luften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generellt sett - och det är kanske det allra viktigaste -
står vi inför risken alt ett av de två målen för den långsikliga saneringsstrategin,
dvs. den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utbudsstimulerande effekten, inte uppnås. De
arbetsinsatser som vi har räknat med och den utbyggnad av vår
produktionsapparat som vi har hoppats på kommer inte till stånd i önskad
utsträckning. Vår konkurrenskraft i förhållande till omvärlden kommer inte att
förstärkas ulan försvagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater kommer därför att fortsätta att verka för en
verklig marginalskattereform och på sikt också för sänkt skattebelastning. Det
kan inte rimligen betraktas som &amp;quot;ansvarslöst&amp;quot;, vilket vår
budgetminister har påstått, att som ett långsiktigt mål sträva efter att komma
ner till ett skattetryck motsvarande det som förekommer hos våra
konkurrentländer inte bara här uppe i Norden, där den högsta marginalskattesatsen
är 71 %, utan också runt om ute i världen, där marginalskattetaket är mycket
lägre än det är här uppe i Norden. Skattesystemet måste utformas så att både
arbetsvilja och sparande stimuleras. Sverige behöver bådadera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är klart att den grundsynen måste prägla politiken
också på andra områden-arbetsmarknadspolitiken, näringspolitiken,
utbildningspolitiken, bostadspolitiken och energipolitiken. Begreppet
&amp;quot;offensiv&amp;quot; har alla partier tagit i sin mun. Det får inte missbrukas,
därför att Sverige behöver en offensiv politik, om vi skall kunna lösa våra
krisproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste dra slutsatser av tidigare erfarenheter och
undvika gjorda misstag, pröva nya vägar, skapa arbetslust och optimism. Vi
måste göra målmedvetna insatser för att gå igenom hela den statliga budgeten
och steg för steg pressa ner ett budgetunderskott som framtvingar en reglerad
kreditmarknad, ett högt ränteläge och ökad obalans gentemot omvärl­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste, kort sagt, hävda båda de mål som vi i
trepartiregeringen uppställde för den ekonomiska politiken. Vi måste rätta
munnen efter matsäcken men samtidigt göra matsäcken större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så, herr talman, till sist några ord om Olof Palmes
anförande. Jag sade &amp;quot;några ord&amp;quot;, för det behövs inte många.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hans beskrivning av vad som hänt under de gångna åren var
ju i dag precis lika osann och verklighetsfrämmande som den har varit i
liknande debatter som vi har haft här i det förflutna; De borgerliga är
ansvarslösa och okunniga. Socialdemokraterna är ansvarsmedvetna och kunniga. De
borgerliga gör allting fel. Socialdemokraterna gör allting rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det enda som är logiskt i det resonemanget är att
socialdemokraterna konsekvent har fungerat här i riksdagen som något slags
Motvalls käring. Då restriktiv politik har varit nödvändig, har
socialdemokraterna förordat expansiv politik. Då expansiv politik har varit
önskvärd, har socialdemokra­terna krävt restriktiv politik. Alltid tvärtemot -
och inte bara tvärtemot vad regeringen har föreslagit utan också tvärtemot vad
OECD och andra experter har sagt och tyckt och menat vara riktigt och tvärtemot
den ekonomiska verklighet i vilken vi har levat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är precis samma sak i dag som det har varit hela
tiden, fullt konsekvent i all sin inkonsekvens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olof Palme
sade ungefär så här i slutet av sitt anförande: Vi socialdemo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1981/82:23-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;krater står för en annan ekonomisk politik. Det har ni
alltid gjort - alllid en annan. I fråga om det längre perspektivet, sade Olof
Palme, har vi det helhetsprogram som nu krävs, den samlade syn på landels
ekonomiska problem som de borgerliga partierna saknar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att Rolf Wirtén för en stund sedan gav en rätt
effektfull redovisning av socialdemokraternas på motsägelse efter motsägelse
upp­byggda politik. Jag kan delvis upprepa vad han sade, och jag kan
komplettera det. Den socialdemokratiska politiken innebär följande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
vill ha högre skatter, när Sverige behöver lägre skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
vill ha offentlig expansion, när Sverige lider av att ha en alltför stor
offentlig sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
säger sig vilja minska underskotten i både bytesbalans och budget, men i
krisprogrammet heter det att underskotten först måste öka. I riksdagen säger
man därför nej till alla besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
vill öka industrins investeringar men föreslår löntagarfonder, som skrämmer
företagen bort från investeringar, och föreslår införande av en proms dvs. en
skatt just på investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man säger att
man vill öka lönsamheten i företagen, men man föreslår vinstindragningar, talar
om övervinster cch vill ha ökade pålagor på företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man säger sig
vilja ha fri handel men manipulerar så gott man kan med den handel som finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Var finns, Olof Palme, de raka linjerna i det här? Var
finns logiken? Var finns konsekvenserna? Och sist men inte minst; Var finns
ansvarsmedvelan-det och ansvarskänslan för Sveriges ekonomi, för Sveriges folk
och för sysselsättningen, det som Olof Palme så helhjärtat och varmhjärtat
talar för?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 58
Utrikesministern OLA ULLSTEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det formliga fälttåg som moderaterna,
fortfarande anförda av kapten Bohman, för mot regeringens skattepolitik är
faktiskt - det förtjänar kanske atl upplysas om delta - ett fälttåg mot den
mesl omfattande skattereform som någonsin presenterats och som har en sänkning
av marginalskatterna till 50 % och där omkring för närmare 95 % av alla
heltidsarbetande skattebetalare som slutpunkt. Det är om denna skattere­form
Gösta Bohman har talat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker faktiskt att det är mycket märkligt, för att
uttrycka mig försiktigt, att det är just moderaterna som angriper denna
skattereform och gör det med ett sådant ursinne att de nästan tappar kontrollen
över både röstläge och argument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till det märkliga hör också att Gösta Bohman fullständigt
tycks ha glömt bort praktiskt taget allt som vi diskuterade om i
trepartiregeringen när det gällde riktlinjerna för den här skattereformen. Vad
gäller indexsystemet -det skulle vara ett av våra svek att vi har övergett det
- sade man i regeringens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;promemoria från den 26 mars att regeringen håller öppet
för en annan teknik att inflationsskydda skatteskalorna. Det är också precis
det man nu gör. Man gör en tillfällig ändring av indexsystemet under en
övergångstid, då inkomstskatten ändå kommer att sänkas för samtliga
skattebetalare. Trepartiregeringen var överens om att en sådan justering skulle
kunna göras, bl. a. med hänsyn till att vi för en tid hade att räkna med att
reallönerna skulle kunna komma alt utveckla sig negativt i jämförelse med
prisutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har nu också infört en avdragsreform i skattesystemet
som moderaterna har fört ett väldigt liv om. Men också om att en sådan reform
vore önskvärd var vi faktiskt överens i trepartiregeringen, Gösta Bohman. Får
jag citera ur samma promemoria som nyss; den var del grunddokument utifrån
vilket vi förde förhandlingarna med socialdemokraterna, från början med alla
tre regeringspartierna närvarande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Regeringen är beredd att som ett led i en uppgörelse
om en marginal­&lt;br&gt;
skattereform satsa nödvändiga utredningsresurser på att snabbt belysa&lt;br&gt;
möjligheterna att genomföra en förturslösning med den inriktning som&lt;br&gt;
angivils. I bilaga 3 skisseras en länkbar modell för en sådan avdragsbegräns­&lt;br&gt;
ning som bör kunna prövas     . Det bör understrykas, atl regeringen inte på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förhand
binder sig för att skisserade avdragsbegränsningar kan genomföras &amp;quot; - dvs.
i precis den form som det handlade om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är ju ljusår mellan denna öppna attityd till en
avdragsreform och de fullständiga skräckmålningar moderaterna nu ägnar sig åt
när det gäller den avdragsreform som till sist faktiskt har överenskommits
mellan regerings­partierna och socialdemokraterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja fråga Gösta Bohman, för att komma över
från den här exercisen om vem som sade vad när och till saken: Vad är det för
fel att sätta stopp för den raska marsch in i en låneekonomi som det gamla
skattesystemet innebär? Summan av underskottsavdragen har sedan början av
1970-talet ökat från ett par miljarder kronor till över 22 miljarder kronor f.
n., dvs. till ett belopp som nästan motsvarar allt som vi tar in i form av
statlig inkomstskatt. Reformen innebär inte, som ni kunde säga innan ni
tvingades belägga era påståenden med hjälp av fakta om den reform som debatten
handlade om, att vanliga småhusägare i vanliga inkomstlägen skulle tvingas från
gård och grund och att villamarknaden skulle råka ut för rena katastrofen.
Praktiskt taget alla villaägare tjänar på den här skattereformen, Gösta Bohman.
Övergångsvis får några få ofrånkomligen känna av vissa verkningar, nämligen de
som har mycket dyra hus och mycket stora inkomster och naturligtvis också de
som med hjälp av det gamla skattesys­temet kunde vältra över hela sin del av
skattebördan på andra, dvs. de s. k. nolltaxerarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall vi, Gösta Bohman, tolka det så att vad som skiljer
er skattepolitik från folkpartiets är att ni i första hand vill slå vakt om
dessa grupper, att det var det som hela skattereformen i er tappning syftade
till? Skall vi vidare, för att knyta an till diskussionen om effekterna på
yillamarknaden och boendekostnaderna, tolka er bostadspolitik så, att det inte
alls är de rimliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;boendekostnaderna i sig som ni värnar om utan bara om
boendekostnaderna för dem som har tillräckligt höga inkomster och som inte får
berövas möjligheten att vältra över dessa på andra med hjälp av ett oförändrat
avdragssystem? Skall vi dessutom, Gösta Bohman, tolka er allmänna inställning
till ekonomisk politik som så att del inte spelar någon som helst roll att de
som är beroende av pensioner, bostadstillägg, livsmedelssubven­tioner och andra
stödformer får förutsättningarna för sin ekonomi ändrade, medan det däremot är
djupt orättfärdigt om de som har höga inkomster och kan dra nytta av
kombinationen en progressiv skatteskala och ett generöst avdragssyslem får sina
förutsättningar ändrade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad innebär er djupa indignation mot att skattereformen
skall finansieras t. ex. genom någon form av arbetsgivaravgifter? Också det var
vi ju faktiskt överens om i trepartiregeringen. Jag läser fortfarande ur samma
promemo­ria, där det står att &amp;quot;finansieringen för de följande åren (1983
och 1984) förutsätts komma att täckas genom höjd arbetsgivaravgift eller någon
vidare form av produktionsfaktorsbeskattning&amp;quot;. Längre fram i promemorian
står det så här;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Qm remissbehandlingen av brutloskatlekommitténs
betänkande visar att kommittén lyckats ge promsen en utformning som kan
tillämpas med kort varsel är regeringen därför beredd att hålla möjligheten
öppen att låta denna finansieringsmöjlighet ingå i skattereformen för åren 1983
och 1984.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså en text som Gösta Bohman har skrivit under.
Det finns inget som helst' psykologiskt och politiskt samband mellan denna text
och det fullständiga raseri av indignafion som Gösta Bohman och andra moderater
f. n. vräker över folkpartister och centerpartister för att vi alls överväger
tanken på att denna reform eventuellt skall finansieras med arbetsgivarav­gifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker dessutom att det är på sin plats att
moderaterna ger oss besked om hur man egentligen har tänkt sig att detta
räknestycke skall gå ihop. Enligt moderaterna skall vi nu genomföra den
skattereform som regeringen och socialdemokraterna har kommit överens om och
som kostar ca 10 miljarder kronor - utan att finansiera den. Ovanpå detta skall
vi, enligt moderaterna, genomföra en skattereform som skulle kosta 75 miljarder
ytterligare. Förmodligen skall inte heller den finansieras på något sätt.
Samtidigt skall vi, under samma tid, banta bort ett budgetunderskott på 75
miljarder kronor. Då vill jag fråga Gösta Bohman: Varifrån skall alla dessa
resurser komma? Vilka olika områden i den statliga verksamheten har ni tänkt
göra rent hus med för att få detta räknestycke att gå ihop?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 59
OLOF PALME (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag känner en viss tveksamhet om huruvida jag
bör lägga mig i detta intressanta meningsutbyte eller inte. Men man frågar sig:
Var finns centerpartiet? Herr statsrådet Boo kanske vill lämna ett bidrag till
den här debatten genom att tala om hur ni ser på skattepolitiken - det är ju
vettigt. Av det regeringsbärande partiets närvaro ser man inte ens periskopet -
det är ingen annan här än herr Bohman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nå, min replik är framför allt
riktad till Gösta Bohman, som för att vara en panelhöna i skattedebatten flaxar
på ganska bra. Det var förskräckliga angrepp han riktade mot folkpartister och
centerpartister och mot oss. Herr Bohman sade att vi borde ha litet lägre
skatter i landet. Men herr Bohman är ju en landets mest framstående
skattehöjare: under hans tid som ekonomi­minister höjdes ett femtiotal skatter
i landet, och det samlade skattetrycket gick upp bit för bit under hans tid som
ekonomiminister.! Likväl efterlämnade Gösta Bohman ett budgetunderskott på
75-80 miljarder kronor - en ökning från 3. Trots att han höjde skatten bit för
bit och i niånga olika varianter efterlämnar han detta gigantiska budgetunderskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad har det lett till? Jo, det har lett till inflation,
till att vår inflationstakt blev högre än den blev i andra länder och till
försämrad konkurrenskraft, och det ledde till den ständigt växande
utlandsupplåningen. Nästa år skall vi enligt konjunkturinstitutet låna 19
miljarder kronor i utlandet - dvs. underskottet i bytesbalansen beräknas bli 19
miljarder kronor - och därav är nära 14 miljarder ränta på utlandslånen. 14
miljarder är ränta på de utlandslån som i allt väsentligt har tillkommit under
Gösta Bohmans tid som ekonomiminister. Tala om Motvalls käring! Jag är stolt
över att vi har gjort så gott vi kunnat för att streta emot den utveckling som
inneburit ett budgetunderskott på 80 miljarder kronor, att vi har gjort så gott
vi kunnat för alt streta emot en utlandsupplåning som innebär att vi nu skall
betala nära 14 miljarder kronor i räntor. Det är betydligt mer än hela den
svenska bilexporten. Och så slår Gösta Bohman här och talar som om det här vore
någonting väldigt framgångsrikt och att man skall sänka skatten. Hade ni haft
lite större finansiell ansvarskänsla under den tid då ni hade ansvaret, då hade
vi inte befunnit oss i den här situationen. När ni hade det ansvaret och
åstadkom den situationen skall ni nu inte gnälla på andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan kan jag inte underlåta att fråga om det här med
besparingar. Fru Friggebo hade en ganska effektiv omgång med herr Tobisson i
ett helt anförande. Och sällan har så få fått så många ord]med på vägen som
avdragsproffsen beskars av herr Bohman. De 1,4 miljarder kronor som man drar in
på avdragsbegränsningen skall jämföras med de 2,1 miljarder kronor i
besparingar som ni vill göra på räntebidrag för bostäder nästa år, vilket
skulle innebära 325 kr. i ökad hyra per månad för de flesta enligt fru Friggebo
- och jag tror henne. Ärdet det ni vill åstadkomma? Ärdetde|17 000 kronorna i
ert eget program i ökad kostnad för eget hem som ni vill ha?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu står ni här båda två. Jag vill gärna hitta på någonting
som ni kunde vara sams om. Det ni kunde vara sams om vore att tala om vilka
utgifter ni skall skära i. Här har vi 12 miljarder kronor i
utgiftsnedskärningar, och här har vi herr Ullsten och herr Bohman. Lämna oss -
gärna i hemlighet, men annars inför alla kammarens ledamöter - var sin lista,
så får vi väl bedöma dem. Gunnar Sträng avslöjade aldrig sin budgets innehåll,
säger ni. Nej visst, men han var ju heller aldrig så tokig att han talade om
att vi skulle spara 12 miljarder eller skära ner 12 miljarder på utgifterna, så
han slapp att få sådana frågor. Ni har bjudit på det. Tala nu om; Är det herr
Bohmans lista som herr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_________ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wirtén har som arbetsexemplar, har
herr Bohman fåll några löften om atl del&lt;br&gt;
Onsdapen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;__ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkligen skall vara 12 miljarder,
eller ärdet bara någonting som ni gör nu för&lt;br&gt;
11 november 1981  ' '&amp;quot;  vackert ut men som ni sedan snällt och beskedligt
viker er för i&lt;br&gt;
_____________    januari, för att återigen få vara med och bidraga till del ekonomiska
förfallet i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
  ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;landet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berätta,
berätta, herrar Bohman och Ullsten! Säkert är många - inte bara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medlemmar
av kammaren - intresserade av atl få svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 60 STIG JOSEFSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Olof Palme ställde frågan var centern står
när det gäller skatteuppgörelsen. Jag tycker att den frågan är onödig alt
ställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 61 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får erinra om att repliken var begärd pä Gösta Bohmans
anföran-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 62
STIG JOSEFSON (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber, herr talman, om ursäkt. Herr Bohman är mycket
upprörd över det skatteförslag som här har lagts fram. Jag måste då ställa
frågan: Vad är orsaken till detta? I varje fall förslaget om en
marginalskattesänkning har mycket stor likhet med det förslag som presenterades
av trepartiregeringen. Jag hade förstått kritiken, om han hade varit kritisk
mot det som skiljer, nämligen underskottsavdraget. Men här kritiserar herr
Bohman hela uppgörelsen, och det förvånar mig att han inte accepterar den bit
som han ändå i många år har krävt att man skall genomföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan konstatera att det är betydligt lättare att tala
om en marginal­skattesänkning än att genomföra den. Vid genomförandet uppkommer
också frågan hurdet hela skall finansieras. Det är på denna punkt som kritiken
i dag är myckel hård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna fråga vad det egentligen är som herr Bohman
är så upprörd över. Är anledningen att man går längre ner i inkomsilägena när
det gäller skattelättnader? Eller är det att man ändrar brytpunkten 12 000 kr.
nedåt i förhållande till den nivå som tidigare diskuterades-från 115 000 till
102 500? Är anledningen kostnaderna, som herr Bohman också kritiserar? Skall
man gå ännu högre med brytpunkten blir också kostnaderna mycket större. Detta
gör att jag är förvånad över den våldsamma kritik som här riktats mot
trepartiförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag begärde framför allt ordet därför att herr Bohman sade
att man kan betrakta 1982 som ett förlorat år, om inte moderaternas förslag
till inkomstskalteskalor för 1982 blir bifallet. Jag måste säga att det är ett
förvånansvärt uttalande. Jag har redan tidigare i debatten sagt alt skillnaden
mellan regeringens förslag och det förslag som moderaterna lägger fram i
reservationen är en skattelättnad på 40 kr. vid en inkomst på 60 000 kr. och en
skattelättnad på 288 kr. för en person med en inkomst på 90 000 kr. Men för en
person som har en inkomst på 200 000 kr. innebär skillnaden en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skattelättnad på 4 692 kr. Är del delta som gör att herr
Bohman kan anse att 1982 blir ett föriorat år?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 63 GÖSTA BOHMAN (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan så innerligt väl förstå Olof Palmes
tveksamhet inför att gå upp i detta replikskifte. Han är ju i allra högsta grad
part i målet. Han står ju som segrare. Det är egentligen bara kransen kring
hans änne som saknas. Han har fått igenom en socialdemokratisk skattepolitik.
Med ledsnad vill jag påminna om följande ord ur Arbetet den 25 april;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Feldt
väcker Palme på natten; - De säger ja till alltihop!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De köper allt!
Wirtén går med på vad jag än säger! Med de upphetsade orden väckte Kjell-Olof
Feldt sin partiledare Olof Palme kl. 01.30 natten lill i går. Kl. 03.00 väcktes
Palme igen, av en ännu mer exalterad Feldt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herregud, nu
säger han ja och amen lill och med till att avskaffa indexregleringen!&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte att undra pä att Olof Palme, som nu har
fulländat den cirkus som började den 25 april, är stolt och sfär här och
ironiserar. Gör gärna det, det är bara klädsamt - ibland. Men kom inte och påstå
att vi hade världsrekord i skattehöjningar. Titta på vad som hände under
1970-talet, hur skatterna höjdes från Gunnar Strängs reform fram till 1976.
Därefter låg de statliga skatterna i stort sett stilla. Kommunerna höjde sina
skattei, det erkänns. Men jag är faktiskt inte kommunalman. Och det var inte
lätt att mot en kompakt majoritet här i riksdagen, som gick emot alla förslag,
få ordning på kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Ni efterlämnar&amp;quot;, säger Olof Palme-och jag
känner igen det, för så låter det alltid -, &amp;quot;gigantiska budgetunderskott&amp;quot;.
Samtidigt får vi skäll för atl vi driver sparsamhetspolilik, för alt vi vill
minska de statliga utgifterna. Hur vill Olof Palme egentligen ha del? Hur
skulle det ha varit om socialdemokraterna hade fått igenom alla sina förslag
under den här tiden? Man kan inte rida på två hästar på en gång. Även om man är
avsutten ryttmästare eller avsutten löjtnant i kavalleriets reserv kan man inte
rida på två hästar på en gång - om man inte ärväldigt hjulbent, och det vill
jag inte påstå att Olof Palme är. Men han får bestämma sig. Säg då: Det var
hedervärt av er att försöka åstadkomma alla dessa besparingar, för det skulle
leda till att vi fick ner budgetunderskottet och fick bort automatiken i
utgifterna. Men i stället rider han på bägge hästarna pä en gång och skäller på
oss både för att vi fick ett stort budgetunderskott och för påstådda
skattehöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad har ni själva gjort? &amp;quot;Jag är&amp;quot;, sade Olof
Palme, om jag inte antecknade fel, &amp;quot;stolt över att vi hargjorl så gott vi
kan&amp;quot;. Kan ni inte mera? Då tycker jag inte att ni skall vara stolta. Ni
har ju tvärtom spätt på under hela den här tiden. Hur skulle det ha sett ut i
vår ekonomi om ni hade fått igenom alla de förslag som ni har fört fram i
riksdagen under de här gångna åren? Det skulle ha blivit ett fantastiskt
stilleben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill egentligen inte vara exotisk, men jag kan väl få
vara det nu. Jag medger alt det är litet långsökt, så slipper Olof Palme säga
det själv. Jag har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framför mig ett citat av Olof Palme, och jag skall läsa
upp det med anledning av Birgit Friggebos gästspel här i dag. Det är gammalt,
från slutet av 1950-talet, och Olof Palme var ung och frisk och fräsch -
fräschare än de flesta. Han sade så här; Det är inte alldeles säkert atl alla
direkta och indirekta subventioner, som i stor utsträckning inspirerades av ett
samhälle som såg ganska annorlunda ut än del nuvarande, är viktigare en dag än
de reformer som ännu inte genomförts. Hur är det exempelvis med bostads­subventionerna,
som under nuvarande budget uppgår till 500 milj. kr.? Och hur är det med
livsmedelssubventionerna på ungefär 300 milj. kr.? Är det alldeles säkert atl
dessa indirekta subventioner är viktigare utifrån en socialistisk samhällssyn
än alla de reformer som vi skulle kunna genomföra om dessa subventioner skars
ner?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var rätt förnuftiga ord som Olof Palme förde fram då.
Varför är Olof Palme inte lika förnuftig nu, när bostadssubventionerna ligger i
storleksord­ningen 8 miljarder kronor eller något sådant och när vi verkligen
behöver spara? På den tid som det här var fråga om hade Sverige en bättre
ekonomi, och då var det inte lika nödvändigt. Men somliga blir ju klokare med
åren. Andra blir mindre kloka med åren. Jag lämnar åt fantasin att dra
slutsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tyvärr inte så många minuter att ägna åt Ola
Ullsten. Jag skulle bara vilja ge honom ett vänligt råd; Kopiera inte Olof
Palmes sätt att slå omkring sig med militära termer! Det är inte särskilt
tilltalande. Jag vet inte om Ola Ullsten var korpral, konstapel, furir eller
något sådant, men jag skulle aldrig drömma om att använda sådana titlar som ett
indirekt tillhygge i debatten. Det är så onödigt att dra ner debatten på den
nivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi nu diskuterar är inte den i historiskt perspektiv
mest omfattande skatteomläggning som Sverige har genomfört. Vad vi nu
diskuterar är förhållandet mellan den skatteomläggning som vi var överens om i
trepartiregeringen, som var en väldigt bra skatteomläggning, som skulle få fart
på svensk ekonomi och som Ola Ullsten med mycket energi försökte driva fram,
och det resultat som vi nu kan konstatera efter &amp;quot;den underbara natten&amp;quot;.
Det är en skärande dissonans mellan den skatteomläggning vi var överens om i
trepartiregeringen och - den halmhatt, höll jag på att säga, förlåt mig! - det
halvdana paket som vi nu har att diskutera. Jag tycker att Ola Ullsten skulle
hålla sig för god för att gå ut med flygblad och affischer av det här slaget,
där man talar om &amp;quot;fakta om din nya skatt&amp;quot;, utan att nämna ett enda
ord om att man avskaffar indexregleringen åtminstone fill hälften och utan att
nämna ett enda ord om att skatteomläggningen skall överfinansieras med en proms
eller arbetsgivaravgift. Det är inte hederligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 64
Utrikesministern OLA ULLSTEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Varenda bokstav, vartenda ord i det flygblad
som Gösta Bohman viftade med här är korrekt. Det kan jag stå för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag f. ö. upplysa Gösta Bohman och kammaren om att jag
bara blev vicekorpral. Jag har aldrig använt militära termer i någon
förklenande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mening. Inte heller menar jag att på något sätt vara
spydig när jag använder titeln kapten om någon människa - jag trodde det var en
fin titel. Jag brukar inte heller mena att vara spydig när jag använder ordet
konservativ om dem som jag tror är konservativa, men även detta tycks ibland
uppfattas som spydigheter, så jag får väl sluta med det också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag nu, herr talman, om än något motvilligt ändå har
fått ordet av er och vi är inne på avdelningen tillmålen, så låt mig säga
apropå det som Gösta Bohman sade först, att man inte skall använda
formuleringar som pajaskonster, att det har jag heller aldrig gjort. Jag
beklagar att det stod så i ett manuskript, men jag läste aldrig upp det, vilket
de ca 500 närvarande åhörarna kan tala om för Gösta Bohman. Får jag också ge
Gösta Bohman en chans atl leva upp till sitt rykte som renlevnadsman i det här
avseendet och be att han tar avstånd från följande citat, som jag hämtat direkt
ur manuskriptet till ett tal som såvitt jag förstår också när det gäller denna
mening faktiskt blev uppläst inför auditoriet; &amp;quot;Kanske är det det sjuka
samvetet hos knarkliberalerna och porrliberalerna från 60-talet som
talar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så sade Gösta Bohman inför sin partistämma. Det var den
karakteristiken han gav av de folkpartister han säger sig så gärna vilja
samarbeta med. Men det var kanske ett förfluget yttrande, som Gösta Bohman
gärna tar avstånd från, och då finns del som sagt möjlighet att göra det här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gösta Bohman citerade vidare en socialdemokratisk tidning
för att bevisa att det är en socialdemokratisk skattepolitik vi för. Låt mig
för att visa hur omöjligt det är att använda den sortens citat för att bevisa
någonting över huvud taget citera en annan socialdemokratisk tidning, nämligen
Stock­holms-Tidningen, som skrev följande efter det att skattereformen hade
presenterats;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det är förmodligen också en del socialdemokrater,
som förvånat - och kanske indignerat - konstaterar att skattesänkningarna blir
mycket stora även högt upp i inkomstskikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stämmer inte riktigt med den vanliga socialdemokratiska
retoriken i skattefrågan, men det är en nyttig anpassning till skattefrågans
realite­ter.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tycker
det ligger mycket i det som sades i den ledaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig till sist - jag lovar att fatta mig
kort - säga ytterligare några ord till Gösta Bohman. Jag beklagar att jag
återigen ger mig in på militära termer. Man får inte berida två hästar
samtidigt, säger Gösta Bohman. Men det är faktiskt exakt det jag tycker att
moderaterna gör, med ett klumpigt artisteri dessutom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först far de land och rike omkring och skrämmer villaägare
och småhusägare för de oändliga konsekvenser som skall drabba dem med anledning
av regeringens och socialdemokraternas skattereform. Den skattereformen innebär
att man begränsar avdragsomfattningen när det gäller dem som har underskott på
sina småhus med ungefär 600 milj. kr. Samtidigt föreslår moderaterna inför
denna riksdag att man skall spara 2,5 miljarder kronor på den garanterade
räntan, vilket innebär att man, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Birgit
Friggebo kunde visa tidigare i debatten, när den reformen är genomförd skulle
komma atl höja kostnaden för ett vanligt småhus med 17 000 kr. för alla
småhusägare och att en 3-runimare skulle komma att bli 20 000 kr. dyrare. Får
jag till det lägga atl medan de 600 milj. kr. som vi så att säga drar in på
avdragssidan skall fördelas över tre år - det blir alliså 200 milj. kr. varje
år- så skall del här &amp;quot;hugget&amp;quot; på 2,5 miljarder genomföras under nästa
budgetår, ulan någon som helst hänsyn till de helt ödesdigra konsekvenser som
detta får för människors möjligheter alt bo kvar i sina bostäder, oavsett om de
bor i våningar eller i småhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag lill sist också visa hur man från den moderata
kanten, där man på något sätt ändå försöker göra anspråk på atl företräda en
litet högre moral än vad alla andra gör, rider på två hästar också när det
gäller finansieringen av skattereformen. I den promemoria som jag tidigare
citerade och som jag inte skall citera nu igen görs det fullständigt klart från
den irepartiregering i vilken moderaterna ingick att man skulle finansiera en
skattereform. Nu menar moderaterna alt en finansierad skatteomläggning är ett
svek, inte bara mot trepartiregeringens skattepolitik utan mot hela dess
ekonomiska politik. Tala om att försöka alt rida på två hästar samtidigt!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 65
OLOF PALME (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Herr Bohman grävde djupt i citalsäcken. Han
citerade en artikel av mig från 1955. Jag minns den mycket väl. Jag skrev då
atl jag är beredd alt minska på livsmedelssubventioner och bostadssubventioner
för att få chansen att göra någonting åt mentalvården, utbildningspolitiken och
arbetsmarknadsutbildningen. Och det var ungefär vad vi gjorde. Men aldrig
skulle jag kunna drömma om att ge mig på bostadsbidragen för de sämst ställda
för alt skydda nolltaxerare och avdragsproffs. Det är ju del som moderaterna i
realiteten vill göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan blev det så fasligt militärt här. Jag vill som en
aforism säga alt det kanske ändå är bättre med en avsutten ryttmästare, som l.
o. m. kan rida på två hästar, än en ännu inte påsutten artillerikapten, som
inte kravlat sig upp på någon pålle eller något annat fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är bättre att föra en djärv och offensiv politik, som
försöker lösa alla landets problem, än alt försöka lösa dem genom åtgärder som
drabbar de sämst ställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland alla överorden här i debatten mellan folkpartiet och
moderaterna, som ju ändå handlar om de välbeställdas skattebekymmer, har jag
trots alla frågor icke fått höra ett ord om vad ni skall göra åt
ungdomsarbetslösheten och icke ett ord om vad alla de gigantiska nedskärningar
på 12 miljarder som ni säger atl ni skall göra kommer atl beslå i. Jag har
frågat om detta fem, sex eller sju gånger, men jag har icke fått något svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För att återföra denna debatt från alla
sväverierna med hästar till den svenska verkligheten vill jag sluta med alt
citera ett brev från Lena Karlsson i Oskarshamn, som jag hittade när jag var på
väg upp till denna replik. Hon skriver så här;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag är en tjej som är 23 år
gammal. 1974 flyttade jag från Öland efter nioårig grundskola lill Oskarshamn.
Jag har jobbat på LM Ericsson sedan dess. Anledningen till alt jag skriver lill
dej är att få berätta hur fruktansvärt ställda vi är i Oskarshamn. I måndags
fick vi besked om att 125 människor kommer att varslas om uppsägning, 115
arbetare och 10 tjänstemän. Det beskedel kom som en chock för oss alla, även om
man anat så vill man inte tro när LM är ett vinstföretag. Bara i år beräknas LM
göra en vinst med en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;miljard.---- 1976
fick vi en borgerlig regering (tyvärr).  Då lovades jobb för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;400 000.
Var är dom jobben? Läget i Oskarshamn är fruktansvärt. 400 människor går redan
arbetslösa, dom flesta kvinnor och ungdomar. Inte undra på alt man undrar vart
bär del hän. Är det lustigt all så många är s. k. utslagna i samhället i dag.
Jag hoppas att du själv läser det här brevet. Och om det är något du kan hjälpa
oss med så hoppas jag att du ställer upp och stöder oss.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter att ha hört allt detta oändliga resonemang timme
efter timme om de högsta inkomsttagarnas avdragsbekymmer och om att
marginalskatlesänk­ningen inte ger dem tillräckligt många tusen kronor alt
kamma in som realförbättringar, så säger jag alt i detta svenska samhälle är
ändå Lena Karlsson och hennes kompisar oändligt mycket viktigare. De magra
ekonomiska resurser vi har skulle vi främst ägna åt alt skaffa dessa ungdomar
jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 66
GÖSTA BOHMAN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan väl inte begära all Olof Palme skall
känna till så pass mycket om försvaret att han vet att artillerister en gång
var lika väl beridna som i varje fall somliga kavallerister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att belysa ihåligheten i resonemanget om ansvarslöshet
och ansvars­medvetande skall jag nämna några siffror som gäller våren 1981. Det
är siffror som jag fått från riksdagens upplysningstjänst. De visar att
socialde­mokraterna har ökat statsutgifterna under våren med 3,5 miljarder och
har åstadkommit besparingar och skattehöjningar på 2 miljarder, dvs. en
budgetförsvagning i våras på 1,5 miljarder. Men då skall man observera att av
dessa besparingar gäller 1 miljard nedskärningar av försvaret, vilket
näppeligen vittnar om något större ansvarsmedvetande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också deklarera atl vi aldrig har föreslagit att
bostadsbidragen skulle skäras ned för dem som bäst behöver bidragen. Vi har
tvärtom förklarat att vi skall se över bosladssubventionssystemel så alt vi kan
ge mer till dem som verkligen behöver bidrag och mindre till dem som inte
behöver -det är själva kvintessensen i vårt resonemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vet inte om jag skall tolka Ola Ullsten så, när han
påstår alt han vill hedra mig genom att kalla mig kapten, att han menar att jag
skall övergå till att kalla honom vicekorpral eller något sådant. Skulle han
anse att det var lämplig titulatur här i kammaren kan jag tänka mig det i
framtiden, men jag är inte riktigt säker på att det skulle uppskattas av
svenska folket om vi gick över till den typen av tilltalsord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa ekonomisk­politiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ola Ullsten säger att det är vi som
försöker berida två hästar. Nej, vad är det vi gör, vi moderater? Vi står fast
vid vad trepartiregeringen kommit överens om i våras, vad trepartiregeringen
lovade svenska folkel gång efter gång att genomföra. Vi står för detta på
varenda punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är ni som har löpt ifrån det. Vill Ola Ullsten påstå
att ni inte har det? Lägg då dokumenten bredvid varandra och titta på dem! Vad
finns det kvar av det papper som trepartiregeringen var överens om, om man
jämför med det papper som ligger godkänt och signerat av Olof Palme och
socialdemo­kraterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan påslår Ola Ullsten att allt var sant och rätt som
slår på det flygblad som jag viftade med för en stund sedan. Problemet med
flygbladet är inte vad som slår på det utan vad som inte står. Folkpartiet
redovisar alltså inte hela sanningen ulan bara en delsanning. Och risken med
delsanningar är alltid att de brukar förvandlas till osanningar. Och vi
politiker är skyldiga alt redovisa hela sanningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vem var det som skrämde villaägarna först? Det var
folkpartitidningen Expressen. Det var inte vi som började skrämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man talar om att vi slår vakt om nolltaxerare och
höginkomsttagare. Vilka grupper är det ni slår vakt om? frågar Ola Ullsten. Har
inte Ola Ullsten begripit att vad vi slår vakt om, det är Sveriges ekonomi, som
behöver förstärkas till gagn för alla medborgare i det här samhället, oavsett
om de är rika eller fattiga? Vårt land behöver god ekonomi, så att vi kan ge
dem som har del besvärligt det stöd och den omsorg de människorna behöver. Det
är själva grunden för hela vår syn på skattepolitiken - inte omsorg om den ena
eller andra inkomsttagaren utan Sveriges ekonomi och tilltron till politiker
och till att löften skall hållas. Det är helt avgörande för vårt handlande. Har
inte Ola Ullsten förstått det så beklagar jag honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 67
Utrikesministern OLA ULLSTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det var synd att Gösta Bohman inte passade på
att komma med den ursäkt som jag gav honom chans till. Vad gäller min titulatur
går det bra atl kalla mig &amp;quot;vice&amp;quot; rätt och slätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gösta Bohman menar att felet med flygbladet inte är vad
som står på det -det var ju bra - utan vad som inte står på det. Kan vi då
vänta oss att få ett flygblad från moderata samlingspartiet snart eller kanske
rent av ett besked här i kammaren nu, där det framgår hur mycket dyrare det kommer
att bli att bo i ett vanligt småhus när räntesubventionerna för nästa budgetår
skall minskas med 2,5 miljarder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl.
19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:61
om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Anmäldes och bordlades Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:83
av Kurt Hugosson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med anledning av proposition
1981/82:28 om ändringar i rättshjälpslagen (1972:429), m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:84 av Gösta Bohman m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med anledning av proposition
1981/82:44 med förslag till lag om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Meddelande om interpellation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande
interpellation framställts den 11 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:80
av Gunnar Olsson (s) till industriministern om kartläggning av
virkesströmmarna;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trots en bra prisuppgörelse vad
avser massaved får inte pappers- och massaindustrin den skogsråvara som behövs
för att hålla produktionen uppe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oron på virkesmarknaden har stigit de senaste veckorna,
och bland de anställda är farhågorna nu stora för vissa driftinskränkningar
till följd av brist på råvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Värmlands län har exempelvis Vänerskog inte kunnat
fullgöra sina virkesavtal till Billeruds AB och Rottneros Bruk AB. I fallet
Billerud bekräftas från Vänerskogs skogsledning att man under den gångna
säsongen inte kunnat klara avtalade virkesleveranser. Trenden är att den
virkeskö­pande industrin gör sina uppköp direkt av skogsägarna. Enligt
Vänerskogs egna uppgifter försvårar detta möjligheterna för Vänerskog att klara
sina leveransålaganden. Som en följd härav har leveranserna av virke till den
värmländska industrin från Vänerskog minskat. Delta har också skapat oro vid
Bäckhammars Bruk, som också ser en risk i avtalet mellan Vänerskog och Södra
Skogsägarna, vilket kommer att innebära atl virke från Värmland på sikt
försvinner söderut i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande fabriken i Rottneros förhåller det sig så att
den nye ägaren tvingats göra virkesinköp i Norge för atl inte behöva helt
stoppa produktio­nen. Till Rottnerosfabriken har sålunda från Norge
transporterats omkring 6 000 kubikmeter massaved i fallande längder. Denna
råvara blir för ägaren avsevärt dyrare än om samma kvantiteter hade kunnat
levereras av Vänerskog enligt det femårskontrakt som undertecknades den 22
januari i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt detta kontrakt förpliktade sig Vänerskog atl lill
Rottneros årligen leverera 140 000 kubikmeter rundvirke på bark och 95 000 kubikmeter flis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;under
bark. Kontraktet har inte kunnat fullföljas, ulan produktionen har måst dras
ner vid fabriken i Rottneros.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I oktober månad var krisen nära, och för att undvika alt
behöva stoppa fabriken under oktober månad och en bit in i november gjordes
upphand­lingen av massaved i Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att utnyttja fabriken helt skulle behövas ett
råvarutillskott på ca 40 % i förhållande till vad som nu levereras lill
fabriken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som transporterna av råvara sker från Norge till
Rottneros går betydande kvantiteter virke, såväl sågtimmer som massaved, i
andra riktningen. Från en plats 4 km från fabriken i Rottneros, där en
omfattande slutavverkning pågår, körs såväl sågtimmer som massaved till Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta förhållande, att virkeslransporterna går i bägge
riktningarna med höga transportkostnader som följd, har gjort att många frågar
sig om tiden inte är mogen för någon form av samhällsplanering i fråga om
virkesström­marna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borde följaktligen vara ett samhällsintresse atl ta
reda på och kartlägga virkesströmmarna i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
därför fråga industriministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överväger statsrådet alt ta något initiativ för alt få
till stånd en karlläggning av virkesslrömmarna i landet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande frågor
framställts den &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:101
av Georg Andersson (s) till jordbruksministern om ändrad sammansättning av den
turist- och rekreationspolitiska utredningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under våren 1981 uttalade riksdagen
på förslag.av kulturutskottet att den turist- och rekreationspolitiska
utredningen (TUREK) skulle breddas och därvid ges ett parlamentariskt inslag.
Det borde ankomma på regeringen, ansåg utskottet, all pröva på vilket sätt olika
intressen och åsiktsriktningar skulle bli företrädda i utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under sommaren har TUREK avlämnat ett delbetänkande med
förslag till organisation av det centrala myndighetsansvaret. Nästa steg i
arbetet är alt la ställning till rekrealionspolitiskt betydelsefulla
målsättningar och föreslå åtgärder. Regeringen har, trots att arbetet nu
befinner sig i ett politiskt viktigt stadium, inte genomfört den av riksdagen
begärda förändringen av utredningens sammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda vill jag fråga jordbruksministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När och på vilket sätt avser regeringen att effektuera
riksdagens beslut beträffande sammansättningen av den turist- och
rekreationspolitiska utredningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:102 av Karl-Gustaf Mathsson (s) till
industriministern om sysselsätt­ningen på vissa bruksorter i Västmanland:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsläget för Västmanland har ytterligare
försämrats med de aktuella friställningarna vid Fagersta Bruks AB. Stålkrisen
har drabbat Västmanland mycket hårt. Situationen i bruksorterna Fagersta,
Norberg, Surahammar och Hallstahammar är synnerligen besvärande. Sålunda vill
jag ställa följande fråga lill industriministern: Vilka åtgärder kan vidtas för
att via ersättningsindustrier trygga syssel­sättningen i de drabbade
bruksorterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 11 november 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:103
av Bertil Zachrisson (s) till industriministern om beslutat bolag för
utveckling av transportsystem:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutade våren 1979 att
tre nationella utvecklingsbolag skulle bildas, varav ett för transportsystem.
Våren 1981 behandlade riksdagen åter frågan om utvecklingsbolagen och angav
riktlinjer för bolagens inriktning och organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av rationella lösningar för kollektiva
transportsystem är stort, inte minst i storstadsområdena. I samtliga län pågår
uppbyggnaden av kollektiv­trafiken under ledning av de nya irafikbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta läge skulle det beslutade utvecklingsbolaget kunna
utgöra en väsentlig tillgång, både för utvecklingen av de inhemska trafiksystem
som nu byggs upp och för möjligheten alt ta till vara denna teknik för att
öppna nya exportmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är nu två och ett halvt år sedan riksdagen, på
initiativ av socialdemokraterna, beslutade att ett utvecklingsbolag för
transportsystem skulle startas. Ännu har inte bolaget börjat arbeta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder tänker industriministern vidta för atl
utvecklingsbolaget snabbt skall kunna komma i gång med sin verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Kammaren åtskildes kl. 18.10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SUNE K.
JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G50923</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198182__23.pdf</filnamn>
<filstorlek>5888216</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1981/82:23 Onsdagen den 11 november</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5B95CE42-5976-41A8-8B7F-2A693F7892A3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>