<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437544</hangar_id>
 <dok_id>G509167</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>167</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1981/82:167</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>167</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-06-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:19:52</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 17:19:31</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1981/82:167 Måndagen den 7 juni</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G509167/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G509167</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G509167</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1981/82:167&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni fm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 11.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna
leddes till en början av förste vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Justerades protokollen för den 27 och 28 maj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Upplästes följande inkomna skrivelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härmed
anhålles om fortsatt ledighet från tjänstgöringen som riksdagsle­damot från den
11 juni 1982 till valperiodens slut. Stockholm den 3 juni 1982 Gabriel Romanus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll denna anhållan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att Lars Leijonborg
(fp) även fortsätt­ningsvis skulle tjänstgöra som ersättare för Gabriel
Romanus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Förste vice talmannen meddelade att Britt Mogård och Tage Adolfsson
(båda m) den 5 juni återtagit sina platser i riksdagen, varigenom Allan Ekströms
och Tomas Salzmanns uppdrag som ersättare upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Föredrogs men bordlades åter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsufskottets
betänkanden 1981/82:17 och 18 Socialutskottets betänkanden 1981/82:54-56
Utbildningsutskottets betänkande 1981/82:39 Jordbruksutskottets betänkanden
1981/82:40 och 42 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:17
Civilutskoftets betänkande 1981/82:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkanden 1981/82:55
om konkurrenslagstiftning (prop. 1981/82:100, 1981/82:165 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:195)
samt 1981/82:56 om förslag till ny lagstiftning om utiändska förvärv av svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag m. m.(prop.
1981/82:135).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren  biföll  utskottets framställningar om
att  ärendena skulle avgöras efter endast en bordläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkanden 55 och 56 debatteras i ett sammanhang, och yrkanden beträffande
båda dessa betänkanden får framställas under den gemensamma överläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;Anf. 2 LENNART PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
behandlar i dag två olika lagkomplex, som vart och ett för sig syftar fill att
ge samhället en viss kontroll över företagens agerande på marknaden. I det ena
fallet rör def sig om lagstiftning mot konkurrens-begränsande åtgärder inom
svenskt näringsliv, i det andra fallet om ufländska förvärv av svenska företag
och fast egendom. I ingetdera fallet är det fråga om en ny lagstiftning, utan
främst om en modermsering av redan existerande lagar. Speciellt när det gäller
utländska förvärv av svenska företag har vi socialdemokrater fört fram mer
långtgående krav än vad regeringen föreslagit för aft skydda svenska intressen.
Vi har således framlagt ett antal reservationer. Jag återkommer senare till
detta lagkomplex i denna gemensamma debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig börja med betänkandena i den ordning som de är uppsatta inför kammarens
avgörande och ge några synpunkter på det förslag fill reviderad
konkurrenslagstiftning som nu föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ser
man först till propositionens omfattning, inte mindre än 550 sidor, kan man med
fog säga att det blev fasligt mycket oväsen för litet ull. Det väsentligt nya i
propositionen, som ju bygger på konkurrensutredningens förslag, är
fusionskontrollen. Med all respekt för den frågans vikt hade det säkert gått
att minska ordflödet och sidantalet till åtminstone hälften utan att några
väsentligheter hade gått förlorade. Jag tycker aft regeringen och handelsdepartementet
borde ha haft den respekten för utskottets och dess ledamöters arbetsbelastning
att man inte i ofrängt mål hade brett ut sig textmässigt så till den milda grad
som här har skett. Propositionen omfattar alltså 550 sidor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
själva sakfrågan är vi socialdemokrater ense med regeringen om den nya
konkurrenslagen. Vi instämmer framför allt i atf det nu kan behövas en
samhällskontroll över storföretagens uppköp av andra företag sett ur
konkurrenssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi vill dock starkare än den borgerliga majoriteten
i utskottet understryka behovet av att man också beaktar andra än kortsiktigt
konkurrensmässiga aspekter, när beslut om atf förbjuda ett visst
företagsförvärv övervägs. Särskilt folkpartiet pratar så mycket om den fria
konkurrensen bland svenska företag att man ibland tycks glömma bort att de
svenska företagen internationellt sett är små och aft vi även långsikfigt måste
rusta oss för aft kunna konkurrera på de internationella marknaderna och i
Sverige möta en hård utländsk konkurrens. Def kan tillfälligtvis betyda vissa
risker för konkurrensbegränsningar på hemmaplan vid en speciell fusion. Detta
bör enligt vår mening beaktas. Vi har från socialdemokratiskt håll velat
markera detta synsätt genom den reservation som vi fogat till utskottets
betänkande 55 om att näringsfrihetsombudsmannen regelmässigt bör inhämta
övergri­pande och näringspolitiska synpunkter i ett visst fusionsfall, innan
han eventuellt går vidare till marknadsdomstolen. Därmed är inte sagt att det
infe i speciella fall kan finnas behov av att man stoppar ett företagsförvärv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
polifiskt verkligt intressanta i detta sammanhang är emellerfid moderata
samlingsparfiets inställning till den nya konkurrenslagen. Mode­rata
samlingspartiet är det parti som ständigt predikar konkurrensens höga visa. Här
säger man nu blankt nej fill möjligheterna att stoppa skadliga,
konkurrensbegränsande företagsfusioner. Därmed öppnar sig en jätteklyfta mellan
moderaternas konkurrensretorik och det polifiska ställningstagande de gör, när
det nu skall införas en lagstiftning som skulle kunna stoppa ett och annat av
storföretagens förefagsuppköp. Därigenom är det också helt klarlagt att de enda
konkurrensbegränsningar som moderaterna är beredda att bekämpa är sådana som
införs av samhälleliga skäl. Storföretagens konkurrensbegränsande åtgärder
accepteras däremot undantagslöst. Var moderaterna har sin intresseanknytning är
därmed helt uppenbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig så gå över till några punkter där utskottet på socialdemokrafiska förslag
har gjort ändringar i förhållande fill regeringens proposifion. Det gäller dels
de enligt regeringsförslaget långa handläggningsfiderna i fråga om
förvärvskontrollen, dels regeringens förslag att man ensidigt skall kunna lämna
ut konkurrensuppgiffer om svenska företag till utiändska myndighe­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringsförslaget rör det sig om handläggningsfider på uppemot ett år. Det är
enligt vår mening en helt oacceptabel tidsutdräkt. Inblandade företag och deras
anställda borde infe behöva leva i osäkerhet under så lång tid. De i
propositionen föreslagna handläggningstiderna är mot denna bakgrund alltför
ensidigt generösa gentemot myndigheterna. Utskottet begär därför att regeringen
skall återkomma till riksdagen med förslag om förkortade handläggningstider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller förslaget om atf man ensidigt skall kunna lämna ut
konkurrensuppgifter om svenska företag till utiändska myndigheter kan jag inte
finna annat än atf detta är ett försök av handelsminister Björn Molin att
internafionellt skaffa sig ett rykte om atf vara något av en konkurrensfräm­jandets
Bror Duktig. Vi i Sverige har emellertid främst behov av en handelsminister som
värnar om de svenska intressena och de svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företagen
och som inte inlåter sig på några ensidiga medgivanden som går .utöver gjorda
internationella åtaganden. Utskottet har därför enhälligt bestämt sig för att
hemställa aft riksdagen direkt lyfter ut detta ändringsför­slag från regeringen
avseende 12 § i uppgiftsskyldighetslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen,
fru talman, skall jag när det gäller förslagen i anslutning till
konkurrenslagstiftningen bara notera att de borgerliga i skön förening fortsätter
sin slakt på samhällets prisövervakande myndighet genom att föreslå
överförandet av tio tjänster från SPK till näringsfrihefsombudsman-nen. Detta
är för oss socialdemokrater helt oacceptabelt, speciellt i fider som dessa, med
sänkta reallöner och snabbt stigande priser. Sannolikt är det så -mot bakgrund
av de yttranden som förekommit i pressen - att om det inte hade varit valår i
år hade handelsministern lagt fram ett förslag om att SPK i sin helhet skulle
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta, fru talman, yrkar jag bifall till de socialdemokratiska reservationerna
i näringsufskottets betänkande 55 angående en reviderad konkurrenslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig sedan gå över till näringsutskottets betänkande 56, som handlar om kontroll
av utländska förvärv av svenska företag, och börja med att notera att
industriminister Åsling i höstas aviserade att det trots allt skulle komma en
reviderad lagstiftning avseende denna kontroll över de utländska förvärven.
Sedan dess har emellerfid regeringen gjort flera reträtter i förhållande till
ursprungsförslaget inför påtryckningar från Industriförbun­det och från
utiändska företag. Däremot har man inte gjort några ytterligare hänsynstaganden
till löntagarorganisationernas synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den utredning som föregick regeringsförslaget hade mittenpartiernas
representanter tillsammans med socialdemokraterna förordat atf utländskt
förvärv skulle kunna förenas med villkor och att dessa villkor i sista hand
skulle kunna följas upp med vitesföreläggande. Av detta finns det inte ett spår
kvar i regeringsförslaget. Det är uppenbarligen av detta skäl som vi i dag inte
har några moderata invändningar mot den nya lagstiftningen, trots att de hade
en annan uppfattning i själva utredningsarbetet. Däremot har vi socialdemokrater
reserverat oss på flera punkter och vill att lagförslaget skall gå tillbaka
till regeringskanshet för att få en välbehövlig överarbetning, i enlighet med
vår reservafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig sedan allmänt säga, fru talman, att i valet mellan svenska företag och utländska
företag i Sverige väljer vi från socialdemokrafins sida självfallet i första
hand företag med svenska ägare. Det gör vi inte därför att svenskar är bättre
utan därför aft svenska ägare som regel finns i Sverige. Men nu är valet i
verkligheten sällan så enkelt som jag har framställt det, och dessutom är det
bevisligen så atf många utländska företag ger väsentliga bidrag till
sysselsättning, investeringar och teknisk förnyelse i vårt land. Speciellt
välkomna är naturligtvis utländska nyetableringar, i varje fall jämfört med
företagsuppköp, där utan tvivel ofta negafiva faktorer kommer in i bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
vikfig negativ faktor, som vi ser def, i samband med främst utländska företags
uppköp är onekligen ovanan vid svenska arbetsmarknadsmässiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;spelregler
samt framför allt det faktum att de centrala besluten för företaget -dvs. det
företag som har övertagits - i fortsättningen kommer aft fattas utomlands.
Härigenom blir de som kan avgöra många tusen svenska anställdas väl och ve
mycket mera oåtkomliga för påverkan och diskussion såväl från svenska
myndigheters sida som från de anställdas organisationers sida. Det är detta som
enligt vår mening gör att särskild lagstiftning behövs, inte för att diskriminera
utländska företag, utan för atf åstadkomma en mera reell likabehandhng i
verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förslag angående verksamhetskontroll av utländska företag som föreslås av
socialdemokraterna syftar just till att bildligt talat flytta den utländska
ledningen för det svenska företaget något närmare Sverige. Så enkelt är syftet
med det förslag som vi har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
partier i Sverige är överens om att det nu liksom tidigare behövs en
kontrollagstiftning för utländska uppköp av svenska företag. I övrigt skiljer
sig ambitionsnivån åf mellan socialdemokratin och de borgerliga partierna. Att
vi vill gå längre hänger sannolikt samman med den nära anknytning som
socialdemokratin har till löntagarna och deras organisatio­ner. De har som
bekant ibland fått känna av hur svårt det kan vara att i krissituationer komma
till tals med en företagsledning som beflnner sig utanför landets gränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är alltså den allmänna bakgrunden till att vi från socialdemokratiskt håll har
velat ha en något mera skärpt lagstiftning när det gäller det utländska
företagandet. De konkreta skiljelinjerna har vi också markerat på olika sätt,
och jag skall kommentera några av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser för det första i enlighet med vad utredningen föreslagit att
tillståndsprövningen vid köp från utländsk sida av aktier i svenska företag
skall sättas in redan vid förvärv av 5 % av aktiekapitalet. I den uppfattningen
hade vi på utredningsstadiet med oss mittenpartiernas representanter. Tyvärr
har regeringen frångått detta krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra gäller en konkret skiljelinje regeringens lagförslag om att tillstånd
för utlänning att förvärva svenskt företag skall meddelas om förvärvet inte
strider &amp;quot;mot väsenthgt allmänt intresse&amp;quot;. I utredningsförslaget hade
man formuleringen &amp;quot;mot allmänt intresse&amp;quot;. Vi har följt utredningsför­slaget
också där och vill alltså ha en något mera skärpt attityd än den regeringen
föreslår. Såvitt jag kan förstå hade vi även på denna punkt med oss
mittenparfierna i utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje anser vi, i likhet med vad folkpartiet och centerns representanter
ansåg i utredningen, att tillstånd fill förvärv skall kunna förenas med villkor
i de fall där så är befogat och att villkoren vid behov skall kunna följas upp
med vitesföreläggande. Att som i regeringsförslagef laborera med icke
förphktigande uttalanden i anslutning till förvärvet anser vi
otillfredsställande såväl från de anställdas som från samhällets synpunkt, men
också med hänsyn till det utländska köparföretaget. Vi tror nämligen att också
köparföretaget vill ha klara regler i stället för den osäkerhet om vilka
åtaganden som gjorts resp. inte gjorts som kan skapas med regeringens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det fjärde: Syftet med den verksamhetskontroll som vi föreslår skall
naturligtvis inte vara aft åstadkomma en detaljkontroll, utan kontrollen skall
tas till i speciella situationer då detta kan vara befogat, främst för atf åstadkomma
den reella likabehandling som vi har talat om och som är svår att uppnå,
eftersom det utländska företagets ägare befinner sig utanför vårt lands
gränser. Vi menar aft verksamhetskonfrollen skall syfta till att säkerställa
att den utiändska företagsledningen fullgör sina skyldigheter enligt svensk lag
och svenska avtal, och vi tror att någon forrri av verksamhetskontroll behövs.
Med tanke på de positiva erfarenheter vi i flertalet fall har av utländska
företag i vårt land skall verksamhetskontrollen emellerfid tillämpas med omdöme
och förvisso icke på något sätt i onödan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut, fm talman, vill jag bara understryka vikten av de skärpta krav på
tillståndsgivningen när det gäller utländska köp av svenska fritidsfastigheter
som har förts fram i motion 2474 och som utskottet i väsentliga delar har
ställt sig bakom. Det gäller här att långsiktigt värna om svenska medborgares
möjligheter aft skaffa sig fritidshus, med tanke på def allt hårdare tryck som
kommer från köpstarka intressen, främst i Danmark och Nordtyskland. Regeringen
har under senare år urholkat denna lagstiftning genom sina beslut i olika
överklagningsärenden. Den kritik som såväl näringsutskottet som lagutskottet
har uttalat på denna punkt mot regeringen innebär förhoppningsvis att den tidigare
ordningen nu kommer att återställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Sammanfattningsvis vill jag säga att de reservationer på olika punkter
som vi har gjort i anslutning fill regeringens förslag till lagstiftning om
utländska förvärv avsvenska företag går i stort sett ut på att följa upp den
linje som socialdemokraterna och mittenpartierna på många av dessa punkter
varit ense om i utredningen. Vi kan bara beklaga att regeringen infe fullföljt
den utredningslinjen utan mer och mer närmat sig den moderata ståndpunkten i utredningen.
Ett tecken på det är helt klart att moderaterna i dag icke på någon punkt har
några reservationer i förhållande till regeringens förslag när det gäller
utlandskontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta, fm talman, ber jag att få yrka bifall till den socialdemokratiska
reservation som är fogad vid näringsufskottets betänkande nr 56.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
3 PER WESTERBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! När jag anmälde mig fill dagens debatt var min avsikt att tala htet
grand om näringsutskottets betänkande nr 56. På talarlistan har jag emellertid
blivit uppsatt som talesman för reservanterna när det gäller utskottets
betänkande nr 55, och jag skall därför även försöka behandla reservationerna 1
och 4, som är fogade vid näringsutskottets betänkande nr 55 om konkurrenslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis
vill jag konstatera att en stor del av de svenska internatio­nella
företagsgmpperna har tillkommit genom en lång rad av olika fusioner för att
uppnå erforderlig grad av storlek för att kunna ha en internationell
konkurrenskraft. Fusioner har aktivt kommit atf bidra till att svenska företag
har kunnat växa och uppnå nödvändig storlek för att framgångsrikt kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konkurrera på utlandsmarknaden. Fusioner har även varit en
nödvändighet när def gällt att uppnå erforderliga strukturrationaliseringar
inom olika områden. Vi har dock på senare år kunnat se att fusioner har varit
besvärliga och tagit lång fid att genomföra och även att flera fusioner har
misslyck­ats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vi granskat regeringens förslag till ny
konkurrenslag har vi sagt nej till varje form av fusionskontroll enligt de
förslag som föreligger. Vi menar att det ofta nog i efterhand, sedan en fusion
har kommit till, är svårt atf granska och se om den medfört några negativa
effekter för konsumenterna och ur konkurrenssynvinkel. Men det är ännu svårare
att på förhand utröna eventuella nackdelar i konkurrenshänseende, om man skulle
företa en granskning för att ta ställning till om fusionen skulle få genomföras
eller ej. Vi vill påpeka och trycka på att regeringen redan i dag har ett klart
instrument aft påverka eventuella fusioner genom möjligheten aft ge befrielse
från realisationsvinstbeskattning i samband med samgående mellan företag eller
uppköp av företag. Det instrumentet kan användas även för atf komma till rätta
med fijsioner som är mindre önskvärda ur svensk synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till
reservationerna 1 och 4 vid näringsutskottets betänkande nr 55.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed övergår jag till atf kommentera näringsutskottets
betänkande nr 56 om utländska förvärv av svenska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig del i Sveriges internationella handlande på det
ekonomiska området måste vara att slå vakt om den fria handeln och verka för
fortsatta liberaliseringsåtgärder. Sverige måste i sitt eget intresse avstå
från manipu­lationer i protektionistisk anda. De kortsiktiga fördelar sådana
åtgärder skulle kunna ge förbyts mycket snabbt i sin raka motsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige deltar redan nu aktivt i det internationella
ekonomiska samarbe­tet, som bedrivs främst inom ramen för OECD och
internationella valutafonden men också inom mer informella grupper, t. ex. den
s. k. 10-klubben och de nordiska finans- och ekonomiministermötena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraven på friare kapitalrörelse mellan länder har ute i
Europa vunnit ökat gehör. Internationaliseringen av företagen har varit en icke
oväsentlig bidragande orsak i den internationella välståndsökningen under
senare årtionden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns anledning att med kraft understryka att de
utländska direktin­vesteringarna och de mulfinationella företagens verksamhet
här i landet har en rad positiva effekter. Utländskt företagande i Sverige kan
tillföra landet avancerad teknik, nya impulser och ett allmänt sett förbättrat
investerings­klimat i landet - förutom naturhgtvis fler
sysselsättningstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns även anledning att med kraft understryka att
svenska direktin­vesteringar och företagsköp i utlandet har en rad positiva
effekter för vårt eget land. En internationalisering av svenska företag är ofta
en förutsättning för långsiktig överlevnad och en bibehållen eller förbättrad
internationell konkurrenskraft. Dotterbolag till svenska multinationella
företag bidrar i betydande del till dessa företags vinster och möjligheter att
expandera även i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def finns anledning aft beklaga att
debatten om multinationella företag näsfan uteslutande har koncentrerats fill
de problem multinationella-företag kan medföra i form av försämrade möjligheter
fill insyn i beslutsprocessen, kontrollsvårigheter och krav på balans i våra
utrikesbetalningar. De risker som def främmande inflytandet i svenska företag
kan innebära i olika avseenden måste självfallet samhället kunna skydda sig
emot. En effektiv kontroll över det främmande inflytandet i svenska företag är
därför naturligtvis motiverad i Sverige hka väl som i ufiandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framstår därför som naturligt att förvärvskontrollen
av utiändska köp av aktier i svenska företag görs fullständig, så att den
gäller på samma sätt för alla svenska företag, oavsett om utlänningsförbehåll
eller ej finns i bolagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men def finns i detta sammanhang anledning att understryka
behovet av en liberalisering av möjligheterna för ufländska företag atf
börsintroduceras i Sverige. Lika väl som det finns anledning att fillåta
ufländska investerare att köpa svenska börsnoterade akfier finns det anledning
att bredda den svenska kapital- och aktiemarknaden till även handel med utiändska
företags akfier. En sådan breddning skulle kunna vitahsera kapitalmarknaden,
öka förstå­elsen för internationellt företagande och förbättra insynen i dessa
interna­tionella företag. I första hand borde utländska, multinationella
företag med tillverkning i Sverige komma i fråga för börsintroduktion i
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska polifiska debatten tenderar att på ett
beklämmande sätt se svenska direkta investeringar utomlands som något negafivt,
samfidigt som man ser utländska investeringar i Sverige som ett hot, liksom
utländska uppköp av aktier i svenska företag. Samfidigt vill dessa kritiker
förhindra att svenskar köper akfier i utländska multinationella företag.
Ekvationen går naturligtvis inte ihop. Debatten har tenderat aft bli
protektionistisk på kapitalmarknadsområdet. En liberalare syn på
kapitalrörelser över gränser­na för en utvecklad industrination av Sveriges
karaktär är av central betydelse för vårt land. Det måste vara i Sveriges eget
intresse aft avstå från manipulationer i protektionistisk anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall
till näringsutskottets hemställan i dess helhet i betänkande nr 56.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 4
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fm talman! Jag skall tala om de motioner från vpk:s sida
som behandlas i näringsutskoftets betänkande nr 55. Litet senare i debatten
kommer C.-H. Hermansson att ta upp frågor som berör utskottets betänkande nr
56.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av dagens betänkande om
konkurrenslagstiftning, där flera vpk-motioner finns behandlade, har vi under
lång tid krävt skärpningar när def gäller samhällets möjligheter att övervaka
och ingripa mot konkurrens­begränsningar av olika slag, begränsningar som är
till men för den vanlige konsumenten, för den anställde eller för samhället som
sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart för alla som gör ett försök atf analysera
utvecklingen inom vår ekonomi och vårt näringsliv, att kapitalismen nu har
passerat sitt progressiva stadium och befinner sig i en situation där
monopolisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fusioner,
marknadsdelningar och monopolprissättningar fillhör vardagen. Det drabbar oss
alla på ett eller annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den här koncentrationsprocessen, som löper med en inbyggd lagbundenhet, får man
säga, har vårt land, dess olika branscher och marknader i allt högre grad fått
uppleva fåtalsdominans och enföretagsdo­minans, med de följder som det får för
prissättningen men också för utbud och service på olika områden. Framför allt
märks det när det gäller minskad sysselsättning, som inte kunnat kompenseras av
andra verksamheter, eftersom hela ekonomin är på nedgång och någon nyetablering
och ny konkurrens inte uppstår som ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det läget ser vi det från vpk:s sida naturligtvis som en framgång för vår
politik att man skärper samhällets möjligheter till övervakning och kontroll
genom den nu föreslagna konkurrenslagen. Naturligtvis hade vi också, som
framgår av den motion som vi avlämnat med anledning av proposifionen, gärna
sett att lagen vidgats i vad gäller omfattning och rekvisit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har från vpk föreslagit att man skall vidga lagen att gälla för priskarteller
och marknadsdelningskarteller, två mycket användbara instrument för aU ehminera
konkurrens, om man ser det från företagarnas sida. Jag har själv på nära håll
kommit i kontakt med verkningarna av sådana överenskommelser, som - det medges
- kan vara svåra att bevisa men just därför är så verkningsfulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kommer överens om högst- eller lägstpriser eller om att hålla samma pris. Ofta
delar man marknader, anfingen geografiskt eller genom att man lämnar över vissa
kundkategorier - oftast återförsäljare - fill varandra för bearbetning. Man
avstår alltså från att bearbeta på ett område och får fria händer på ett annat
- en typ av marknadsdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen sägs att det är viktigt att samhället kan ingripa mot detta, men
man tvekar därför att avgränsningarna mot vad som är kriminellt innebär
svårigheter. Vi har svårt att acceptera en sådan invändning, mot bakgrund av
den vikt som frågan om priskarteller och marknadsdelnings­karteller faktiskt
har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har vi föreslagit att man skall vidga rekvisiten i vad gäller företagsfusion.
Man skall alltså enligt vår mening för ingripande enligt lagen kunna beakta
sysselsättningen och berörda arbetstagares eller kommuners intressen. Dessa
förslag avvisas av utskottet, liksom också skedde i propositionen. Utskottet
hänvisar till andra medel av t. ex. arbetsmarknads­pohtisk natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste säga atf mot bakgrund av den förda ekonomiska politiken och mot bakgrund
av arbetsmarknads- och industriministrars hårda kamp för aft slippa göra några
som helst ingripanden mot privatkapitalet när sysselsätt­ning eller hela bygder
hotas, framstår en sådan hänvisning som ingenting annat än luft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
vpk:s sida är vi inte beredda att släppa något instrument som kan hindra en
utslagning av industrier, med arbetslöshet och socialt elände som följd. Vi
anser att också konkurrenslagen bör kunna användas på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi får tyvärr inte något stöd för
våra tankar från socialdemokraterna i utskottet, som ju har möjlighet att
reservera sig. Men jag noterar ändå att det i en s-reservation, nr 2, finns ett
avsnitt där det sägs: &amp;quot;Visserligen är def närmast konkurrenspolitiska
överväganden som näringsfrihefsombudsman-nen har att anställa vid sin
prövning,&amp;quot; - det gäller alltså företagsfusion - &amp;quot;men någon skarp
gräns mellan sådana omständigheter och samhällspolifiska omständigheter i
övrigt går inte att dra.&amp;quot; Def är naturligtvis tankar som ligger i linje
med våra, att man skall kunna utvidga möjligheterna att ingripa utifrån
samhällsekonomiska effekter. Jag beklagar att vi infe har kunnat få stöd för
våra tankar i en s-reservafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet behandlas flera motioner, bl. a. om statens
pris- och kartellnämnd och anslag fill densamma. Det är intressant att se att
man å ena sidan, i förslaget fill konkurrenslag, i allmänna ordalag talar om
nödvändig­heten av att skärpa samhällets insatser, men å andra sidan inte anser
det rimligt atf ge statens pris- och karfellnämnd vad man har begärt för
prisövervakning, så att nämnden kan behålla de fem tjänster som man har talat
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår motion när def gäller pris- och kartellnämnden pekar
vi på att man under de borgerliga regeringarna har börjat ifrågasätta SPK:s
berätfigande. I samband med att prisstoppet slopades togs också
anmälningsplikten beträffande prishöjningar bort på ett antal varor, och den
obligatoriska förhandsanmälningen minskade med 7 procentenheter. Enligt vår
mening borde det slopade prisstoppet, som vi skrev i vår motion i januari, i
stället resultera i ökad anmälningsphkt och förbättrad prisövervakning för att
man skall kunna skydda konsumenternas ekonomi. Defta är i linje med vad vi
talar om när det gäller konkurrensbegränsningar. Är det viktigt aft skydda
enskilda människor från verkningar av konkurrensbegränsningar och omotiverade
prissättningar, är det också vikfigt att se fill atf statens pris- och
kartellnämnd får möjlighet att arbeta. Därför kräver vi att de skall få ett
anslag, så att de kan behålla de fem tjänster som de nu har för detta ändamål.
De har räknat med att fem tjänster måste bort, om de inte får de pengar de har
begärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen, fru talman, måste jag instämma i Lennart
Petterssons kritik av moderaterna. De framstår som en stretande häst som inte
flyttar sig ur fläcken när det gäller ingrepp mot avigsidor av kapitalismen.
Regeringen och mittenpartierna har som vanhgt två hållningar: Dels menar man
att kapitalismen är utmärkt, dels att den fria konkurrensen ger den allra bästa
av världar och är något absolut nödvändigt för vårt lands framtid. Men
samtidigt erkänner man aft den fria konkurrensen skapar sådana våldsamma
problem att vi måste skärpa ingreppen mot den och skärpa lagstiftningen för att
kontrollera den. Def är de vanhga åsikterna för och emot. På det sättet är
moderaterna i allt sitt förfärande och felaktiga ställningstagande mer
rakryggade, det får man lov att säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag yrkar bifall till vpk-motionerna, en från
förra året, 1980/81:1045, där vi har begärt ingripanden och skärpriingar av
konkurrens­lagstiftningen, och tre för i år, 1981/82:2461, 2312 och 1058.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 5 HÄDAR CARS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Syftet med den nya konkurrenslagen är att
stärka marknads­ekonomin. Den avgörande förutsättningen för att marknadsekonomin
skall fungera är att köparen har möjlighet att välja mellan produkter och
tjänster som erbjuds honom av flera av varandra oberoende och konkurrerande
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet svenska företag är, internationellt sett, små.
Genom frihandeln utsätts de för internationell konkurrens. Konkurrensen från
företag utom­lands är en grundläggande förutsättning för att marknadsekonomin
skall fungera, och fungera så väl som den bör göra i vårt land. Frihandeln är
ett värn för konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men ibland, fru talman, händer det också i Sverige atf
företag växer ihop eller träffar överenskommelser med varandra på ett sätt som
undanrycker konkurrensen och gör att marknadsekonomin inte fungerar på det
område där de verkar. Def är i sådana fall som personer med liberal idésyn vill
att statsmakterna skall ingripa. För personer med andra ideologiska utgångs­punkter
är ett sådant ingripande från statsmakternas sida långt ifrån .självklart. Det
finns konservativa som inte tycks se de nackdelar som följer med monopol och
oligopol som sätter konkurrensen ur spel. Att de vinster som på så sätt uppstår
är sakligt oförtjänta bekymrar inte dessa konservativa så länge vinsterna
tillfaller enskilda personer. Att handlingssättet med rätta undergräver
allmänhetens förtroende för marknadsekonomin bekymrar dem inte heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För socialister är monopol och karteller uttryck för
kapitalismens snikenhet och det sista steget på vägen mot marknadsekonomins
bankrutt och sociahsmens skördetid. Därför, fru falman, är en väl fungerande
och rätt tillämpad konkurrenslag ett centralt liberalt instrument för värnet av
en sund och väl fungerande marknadsekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det lagförslag riksdagen kan väntas besluta om i dag,
trots reservafioner- i vissa delar från socialdemokraterna och vissa andra
delar från moderaterna -är ett uttryck både för regeringens liberala grundsyn
och för dess möjligheter att med stöd, ibland från den ena sidan och ibland
från den andra, förverkliga sin politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Lagen om utländska förvärv är främst en ganska
odramatisk modernisering av gällande lagstiftning. Som sådan kan den anbefallas
på det varmaste.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till näringsutskottets hemställan i dess
helhet i betänkan­dena 55 och 56.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik: Fru talman! Det är intressant att
notera atf marknadsekonomin och dess inneboende krafter nu har avvecklats till
den grad atf staten måsfe göra ingripanden för aft den över huvud taget skall
fungera. Def är värt atf noteras att def framförs från folkparfihåll. Hädar
Cars sade att företag ibland växer ihop, ungefär som om det vore några små
olyckor på vägen under kapitalets underbara marsch in i härligheten. Men det är
det inte, utan def är en ständigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pågående
process. För aft företagen skall överleva måste de slå under sig konkurrenter,
eliminera dem, behärska marknaden. Vi ser hur detta pågår hela tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
sägs att för socialister är detta monopolsfadium ett slags slutstadi­um. Och
det är det, infe bara för oss - utan faktiskt, om man objektivt ser till hur
ekonomin fungerar. De gångna åren under både socialdemokratisk och borgerlig
regering har ju visat vart vi är på väg. Vi ser det naturligtvis som ett
friskhetstecken att regeringen reagerar och skärper konkurrenslagarna. Men vi
pekar också på omöjligheten i att slutgiltigt komma till rätta med problemen
genom aft hela tiden bara skärpa lagarna. Det fordras ju en annan ekonomi!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
7 PER WESTERBERG (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vi anför från moderat håll för def första att vi tror på
marknadsekonomin, för def andra aft fusionskontroll i den tappning som har
föreslagits i konkurrenslagen icke är nödvändig. Vi menar att det är mycket
svårt att bedöma när en fusion skulle vara skadlig eller inte. Det blir lätt en
mycket byråkratisk och svår process, där företag som vill fusionera har svårt
atf bedöma om de kommer att kunna få göra def. Def finns, som lagrådet
uttrycker det, en viss risk för att det blir en ovisshet om vilket rättsläge
som råder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
menar att regeringen redan nu vid större fusioner, som skulle kunna vara
skadliga, har betydande möjligheter atf via realisationsvinstbeskatt­ningen
påverka om det skall bli en fusion eller ej - genom att medge eller inte medge
befrielse från realisationsvinstbeskattning i samband med en fusion. Vi fror
att marknadsekonomin fungerar bäst utan den föreslagna fusions­kontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
8 LENNART PETTERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Till att börja med vill jag instämma i vad Hädar Cars sade i sin
karakteristik av moderaterna. Jag framförde def själv i mitt inledande
anförande. Moderaterna går uf med starkt retoriska uttalanden om att man Skall
värna den fria konkurrensen i alla avseenden, men när det kommer fill de
praktiska avgörandena är det moderaterna som i första hand uppenbar­ligen
värnar om storföretagens intressen aft köpa upp mindre företag, också i de fall
där def är helt klarlagt aft konkurrensbegränsningarna har entydigt skadliga
verkningar. Det sägs nu från moderat håll att det skulle vara mycket svårt att
fillämpa den föreslagna lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
9 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den medgivna repliken gäller
Hädar Cars inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 LENNART PETTERSSON
(s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Låt mig då övergå till att bemöta Hädar Cars. Låt mig konstatera att
Hädar Cars behagade skämta i sin argumentering för regeringsförslaget. Han såg
det bl. a. som ett uttryck för regeringens styrka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aft den kan hämta stöd från olika delar av Sveriges
riksdag. Ja, inte har det visats någon muskelstyrka från den regering som vi
har f. n., utan en av förklaringarna fill att regeringen i allt väsentligt
torde få igenom sitt förslag är att det har funnits en betydande samstämmighet
redan från uf redningsstadief och framåt mellan socialdemokraterna och
mittenparfierna om att vi behövde ha en viss form av fusionskontroll i det här
landet. Jag kan försäkra Hädar Cars atf vi, t. o. m. om regeringen hade varit
en majoritetsregering, i allt väsentligt hade ställt upp för de åtaganden vi
redan fidigare har gjort i samband med utredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 11 HÄDAR CARS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Lennart Pettersson tycks ansluta sig fill de
föreliggande förslagen och det har jag självfallet inget atf invända mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hans Petersson i Hallstahammar och Per Westerberg ger i
sina repliker belägg för att min mycket korta analys av gmmligheterna i resp.
partiers grundsyn när det gäller konkurrensfrågorna var korrekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 PER WESTERBERG (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Det är nog inte någon grumlighet i grundsynen
från vår sida vad gäller den fria konkurrensen. Vi ställer entydigt upp för den
fria konkurrensen. Men som bekant kommer konkurrensen för de flesta svenska
företag inte ensidigt från den inhemska marknaden, utan den kommer
huvudsakligen från utländska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt sätt atf tackla skadliga fusioner är via
realisationsvinstbeskattningen. Vi vill ha ett klart rättsläge, där det inte
uppstår några svårigheter att utreda om en fusion skall vara fillåten att
genomföra med stöd av konkurrenslagen eller ej. Vi tror atf den metoden är bäst
för företagen och för en väl fungerande marknadsekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 13 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik: Fru
falman! Hädar Cars tog emot vår kritik, men i sitt anförande krifiserade han
socialister som har samma inställning som vi. Jag försökte då säga aft det inte
bara är en inställning, utan något som grundar sig på objektiva förhållanden i
ekonomin - detta bevisas också genom att man nu lägger fram ett sådant här
konkurrensbegränsningsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den härlighet som beskrivs i den liberala himlen, om hur
bra def är när de fria marknadskrafterna får fungera fritt, motsägs av aft man
lägger fram detta förslag. Faktorer som produktionens innehåll och
organisafion, vad som produceras och hur samt vilka behov produktionen
tillfredsställer är fakfiskt överordnade frågan om fri konkurrens. Def finns
inget samband mellan å ena sidan hög profit, företagens val av produktion och
marknadsföring och å andra sidan människornas behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 14
HÄDAR CARS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag tänker inte ägna ytterligare tid åt Hans
Petersson i Hallstahammar. I hans lyckorike finns det inte behov av och infe
heller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förutsättningar för någon form av konkurrenslagstiftning.
Där har konkur­rensen upphört att fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Per Westerberg vill jag säga atf i de fall, kanske
sällsynta, där fusioner och överenskommelser mellan svenska företag skulle leda
till monopolbild­ning vill vi från liberal sida, till marknadsekonomins värn,
sätta stopp. Men det vill inte Per Westerberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Per Westerberg och Hans Petersson i Hallstahammar anhållit atf till protokollet
få antecknat att de inte ägde rätt fill ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 15
BENGT SJÖNELL (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Kammaren behandlar nu två betänkanden -
näringsutskoftets betänkanden 55 och 56 - och bägge har en mycket central
anknytning till frågorna om marknadsekonomi kontra planhushållning, och om
konkurren­sen och sättet aft konkurrera på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser här att fa upp utskottets betänkande 56 om
utländska förvärv av svenska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig i anslutning till de tidigare talarnas inlägg säga
att vi från centerpartiet har en klar och konsekvent inställning när det gäller
hur ett näringsliv effektivast skall nå resultat - det sker på den fria
marknadseko­nomins plattform. Den fria marknadsekonomin förutsätter konkurrens,
och det är också dess livsluft. Vi anser emellertid från centerns sida, vilket
vi alltid har hävdat, aft konkurrensen infe kan få bli hur fri och vildvuxen
som helst utan måste hållas under en viss kontroll och under en viss
övervakning. Vi hälsar därför med fillfredsställelse regeringens förslag som de
nu är framlagda, dels beträffande skärpnirigen av konkurrenslagstiftningen,
dels beträffande förslagen i betänkande 56 om utiändska förvärv av svenska
företag. Jag kan beträffande det sistnämnda betänkandet konstatera att näringsutskotfet
är enigt om atf utländska investeringar och de multinafio­nella företagens
verksamhet i Sverige har en hel rad positiva effekter. Sverige torde vara en av
de nafioner som har det största uflandsberoendet och den största export- och
importhandeln. Mot den bakgrunden är def självklart att de multinafionella
företagen bedriver en omfattande verksamhet här. De positiva effekterna härav
är t. ex. en ökad tillgång på riskvilligt kapital, vilket i dagens läge
verkligen är angeläget i def svenska näringslivet. Vidare innebär deras
investeringar en klart ökad sysselsättning. Och sist men infe minst medför de
en ökad fillgång på avancerad teknik. Vi har nu här i landet kommit in i det
skedet att vi skall satsa mycket hårt på teknisk forskning och utveckling, och
då är det positivt att vi även ufifrån får in ny och avancerad teknik. ;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centerns representanter i utskottet är eniga med de övriga
partiernas representanter om att def utländska inflytandet dock kan medföra
problem, i vissa fall inte så små sådana. Det gäller i första hand de stora
multinationella företagen. Ett mycket speciellt problem som i vissa situationer
närmast kan utvecklas fill ett hot är när sådana företag kastar ögonen på
svenska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;små eller stora, som har en unik tillverkning och
speciella kunskaper. Dessa kan vara av intresse för ett multinationellt företag
men de är också av avgörande betydelse för Sveriges försörjning och
beredskapsstyrka. Här gäller det naturligtvis aft bevara det svenska företagets
kunskap och teknik inom landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av dessa både positiva och negafiva faktorer
i samband med de multinationella företagens verksamhet föreslår regeringen
ändringar i reglerna för ufländska företags förvärv av svenska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är intressant att konstatera att både majoriteten och
minoriteten i utskottet klart har deklarerat att målsättningen för åtgärderna
är att åstadkomma lika behandling av svenska och utländska företag. Med det
enorma utlandsberoende som vi har här i landet vore det fullkomligt orimligt
att införa regler som innebar olikartad behandling av svenska och utländska
företag. Konkurrensen skall ske på lika villkor inte bara i Sverige utan över
huvud taget gentemot länder med fri konkurrens och fri marknadsekonomi. Man
måsfe alltså kunna ställa likartade krav på och ha en jämförbar insyn i både
svenska och utländska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots den gemensamma målsättningen vill socialdemokraterna
gå väsent­ligt längre i kontrollmöjligheter än vad utskotfsmajoriteten vill
göra. Det är i och för sig ingen överraskning - def följer en lång
socialdemokratisk tradition. Man vill ha centralstyrning, man vill i alla
tänkbara situationer ha byråkrater som man anser vara bättre skickade atf sköta
företag och näringsliv än vad näringslivets eget folk är. Från centerns sida
fror vi inte på atf vare sig statliga eller fackliga byråkrater är skickade att
klara näringslivets många och stora problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den socialdemokratiska minoriteten i näringsutskottet har
naturhgtvis också andra motiv, och jag vill inte ifrågasätta vad Lennart
Pettersson har sagt om att man från det hållet inte i första hand är angelägen
om centralstyrning och byråkrati utan att man har andra värderingar och andra
bedömningar av de föreslagna åtgärdernas effekter. Hur som helst kan vi inte
godta de förslagen och de invändningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid för centerns del mycket klart
poängtera att man ju aldrig kan spå om framtiden. De här förslagen kan leda in
på fel spår. De kan leda till att det visar sig otillräckligt för att uppnå de
mål som vi har och som jag redogjort för här. Vi från vårt håll är helt på det
klara med att det kan bh nödvändigt att göra en omprövning, om verkligheten nu
visar att en sådan omprövning är nödvändig. Vi anser dock att det i dag är
angeläget att inte tillskapa mer byråkrati än vad som redan finns och inte göra
fler ingrepp i det fria näringsutövandet än vad som är absolut nödvändigt. Vi
har, fru talman, redan alltför många förbud och inskränkningar i det här landet
som vi har det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De föreslagna åtgärderna är ett vikfigt steg i rätt
riktning, och effekterna får vi lov att följa upp, som jag sagt, i framtiden.
Jag vill också understryka vikten av att vi inte försöker ersätta en sund
konkurrenskraft med en rad regler. Def är, som vi ser det, angeläget att
svenskt näringsliv i väsentiig mån har svenska ägare. Men det skall bibehålla
sin effektivitet och skapa sina 2 Riksdagens protokoll 1981/82:167-168&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;framgångar
genom egen kraft och i ett hkvärdigt företagsklimat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill bara till slut, fru falman, helt kort göra ett
mycket vikfigt påpekande. Det är nämligen så atf industriministern sedan en tid
tillbaka har tillämpat en i industridepartementet utarbetad praxis, som innebär
att när de stora utländska företagsförvärven börjar bli aktuella - jag far
Wasabröd som ett exempel - kommer detta allfid fill industriministerns
kännedom. Han tar då i ett mycket tidigt skede upp förhandlingar med de stora
utiändska företagen för aft resonera om villkoren och om vad det kan bli för
konsekvenser när det gäller ekonomin, sysselsättningen och hela komplexet av
följdföreteelser i samband med sådana förvärv. Han har också möjlighet att
ställa vissa krav och även meddela hur vi från svenskt håll ser på saken. Jag
tror att det är en utomordentligt väsentlig och viktig praxis som har
utarbetats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill sluta med att säga, fru falman, aft den praxis som
industriministern har skapat överensstämmer med ett konstaterande som utskottet
gjort i enighet, nämhgen att syftet med förvärven och planerna för de företag
som samgåendet gäller måste kunna beaktas. Def är precis vad som sker vid en
sådan prövning från industriministerns sida. Det är alldeles uppenbart, aft har
man en prakfisk inställning fill problemen och en vilja att lösa dem mycket
pragmatiskt, effektivt och enkelt, kan en sådan praxis vara väl så effekfiv för
aft man skall uppnå de mål man har saft upp för sig som en rad lagregler kan
vara. I varje fall går det väsentligt fortare att nå målet på detta sätt än om
hela den byråkrafiska apparaten skall behöva sättas i gång, med alla olika
regler som skall iakttas och prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 16
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Även om C.-H. Hermansson strax skall gå in på
det specifika i betänkande 56, vill jag replikera eftersom de båda betänkandena
55 och 56 debatteras i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar att centerpartiet hamnat i den fålla där
folkparfiet redan finns. Det effektivaste och det bästa är den fria
marknadsekonomin, och själva livsluften är den fria konkurrensen. Men def skall
vara kontroll och övervakning, man skall strypa fill litet grand, för det är
inte bra med för mycket luft. Fri konkurrens, men inte hur som helst alltså,
det är rätt fantastiskt. Det är en intressant glidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern brukar tala om behoven av jobb i småbygder. Det
går ju tvärtemot marknadsekonomins inre funktionssätt. Jag förstår att centern
länge levt med den här dubbla målsättningen för sitt agerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ett intressant slingrande inom mittenparfierna
kring marknadseko­nomins roll i och med aft man lägger fram def här förslaget
och argumenterar för def. Det verkar som om mitfenpartiernas ideologier har
malts i kapitalismens kvarnar under en fid och nu kommer ut som litet mindre
korn, litet mera anpassade till användningen. Efter sex års borgerligt
regerande har jgivetvis de borgerhga fått insikter om hur def fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
17 LENNART PETTERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
falman! Debatten är naturligtvis något förvirrad av att vi har två
utskottsbetänkanden som debatteras samtidigt och av att vi också har två olika
uf skottsföreträdare, men jag skall försöka att fånga upp båda sakerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
vill jag emellerfid rikta mig till Bengt Sjönell som gjort en del kommentarer i
anslutning till lagen om utiändska förvärv av svenska företag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bengt
Sjönell riktar kritik mot socialdemokraterna för att de veiat gå längre i fråga
om kontrollen över de utländska företagsförvärven och målar här upp ganska
stora bilder av svårigheter, byråkratisering och liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
nästa andetag förklarar han dock att centern är beredd att göra omprövningar om
nuvarande lagförslag inte skulle vara till fyllest. Detta betraktar jag som en
bra slutsats, tillkommen efter något krångliga turer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill till Bengt Sjönell - innan han ytterhgare breder ut sig om
socialdemokratins misstag på detta område - säga att vad vi gör är att vi i
allt väsentligt följer upp de tankegångar reservationsvägen som socialdemokra­terna
och mittenpartierna var överens om i den utredning som föregick
propositionsförslaget. Hade ni stått kvar vid ert ursprungliga förslag, hade vi
inte behövt bråka så särskilt mycket i kammaren i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
syftar - och jag vill ha sagt det ännu en gång - till en reell likställighet
mellan svenska och utländska företag. Men det faktum att utländska dotterbolag
i Sverige har sina ägare utomlands medför att det måste finnas vissa speciella
regler. Fråga de anställda i företag söm Firestone och Goodyear och liknande,
och de kan intyga att det här föreligger problem, även om det naturligtvis är
rikfigt atf de allra flesta utländska företag i Sverige sköter sig bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 18 BENGT SJÖNELL
(cjreplik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
falman! Lennart Pettersson, om jag fattade honom rätt, är tydligen -och var det
även i sitt inledande anförande - i mycket hög grad bunden av utredningar och
utredningars resultat. Det är klart att det sveriska remissmaskineriet är av
mycket stort värde och att det kommer fram många goda synpunkter från fackfolk
som sitter i utredningar. Men man kan infe, när ett ärende skall behandlas i
parlamentet, på något sätt slaviskt följa vad utredningarna har kommit fram
till eller vad utredningarnas resp. politiska representanter har kommit fram
fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns en lång historia under hela den långa socialdemokratiska regeringens tid
att man gång efter annan när man lade fram propositioner för behandling i
utskott och riksdag var tvungen att inta andra ståndpunkter än vad ens egna
representanter kanske hade gjort i en utredning. Jag tror, Lennart Pettersson,
aft det inte går att vara fullt så slaviskt bunden vid utredningsresultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har alltså både på regeringsplanet och sedermera i utskottet gjort en viss omprövning.
Jag betonade att vi hade som huvudmotiv att inte införa mer byråkrati och flera
snörningar än vad som är nödvändigt, men att vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samtidigt, om något skulle
gå snett, är beredda fill en omprövning. Jag tycker att det ger uttryck för
precis den ståndpunkt som vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
Hans Petersson i Hallstahammar vill jag bara säga att centern alltid slagit
vakt om småföretagen ute i bygderna. Den omständigheten att vi bekänner oss
till en fri marknadsekonomi betyder ju infe att detta är en fientlig
inställning till småföretagen - def är precis tvärtom. Utan en fri
marknadsekonomi, utan den fria konkurrensens livsluft, skulle det inte finnas
några småföretag i Sverige och vi skulle inte ha haft de här världsberömda
företagen i Anderstorp och Gislaved nere i Småland och på andra platser. Det
ena förutsätter ju det andra. Men i en kommunistisk värld förekommer inga
småföretag, ty där finns inte den förutsättning som den fria marknadsekonomin
skapar - så enkelt är det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 19 HANS
PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik: Fru talman! Bengt SjöneU, jag kan bara
konstatera att centerpartiet är anhängare av småföretag och liv och verksamhet
och företagsamhet ute i bygderna men också anhängare av marknadsekonomin -
samma marknads­ekonomi som inte är anhängare av sm.åföretag och liv och
verksamhet ute i bygderna. Ni får väl börja se igenom problemet och fundera ut
vilket ben ni skall stå på i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 Handelsministern
BJÖRN MOLIN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det förslag till ny konkurrenslag som riksdagen i dag behandlar utgör
slutet på ett omfattande och i tiden utdraget utredningsar­bete. Under åren
1974-1978 arbetade en utredning med en översyn av gällande
konkurrenslagstiftning. Utredningsarbetet resulterade i ett omfat­tande
betänkande. Ny konkurrensbegränsningslag (SOU 1978:9). Därefter har frågan om
en ny konkurrenslag varit föremål för beredning inom regeringskansliet. Det
kanske är förklaringen till aft propositionen i ärendet onekhgen - som Lennart
Pettersson påpekade - är ganska omfattande. Det är som jag ser det
utomordentiigt tillfredsställande att det långvariga arbetet på att modernisera
vår konkurrens- och kartellagsfiftning når ett lyckligt slut och att vi i dag
av allt att döma i bred enighet kan besluta om en ny konkurrenslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samspelet
mellan producenter och konsumenter utgör en hörnsten i marknadsekonomin. Det är
konsumenternas efterfrågan och val av produk­ter som avgör producenternas utbud
av varor på marknaden. På så sätt bhr det de enskilda människornas önskemål som
avgör vilka varor som produceras och tillhandahålls. För att detta värdefulla
samspel mellan producenter och konsumenter skall komma till stånd krävs
emellertid att det finns flera oHka producenter som kan fritt med varandra
konkurrera om kunderna. En effektiv, fungerande konkurrens leder på så sätt
till det bästa utnyttjandet av samhällets samlade resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är alltså en viktig uppgift att söka förhindra monopol och andra
konkurrensbegränsningar. &amp;quot;Konkurrens och mångfald skall stimuleras. OUka
företagsformer bör leva sida vid sida: enskilda, kooperafiva, löntagar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ägda
och statliga&amp;quot;, som det står i folkpartiets nya partiprogram. En väl
fungerande ekonomi liksom en konsumentpolitik som bl. a. syftar till en bred
konsumentupplysning kan bidra till att motverka konkurrensbegränsningar.
Konsumentpolitiken har därför inriktats på att öka konsumenternas kunskaper,
att göra dem prismedvetna samt att i övrigt stödja och förstärka deras
ställning på marknaden. Jag tänker då bl. a. på skydd mot otillbörliga
marknadsföringsåtgärder, oskäliga avtalsvillkor och farliga produkter. Men därutöver
behöver samhället också det särskilda instrument som konkur­renslagen utgör.
Den nu aktuella konkurrenslagen är inriktad på att ge samhället de redskap som
behövs för att förhindra eller undanröja skadliga konkurrensbegränsningar. Jag
vill understryka att när jag här talar om skadliga konkurrensbegränsningar
tänker jag på konkurrensbegränsningar av det slag som jag tidigare har berört.
Det kan också finnas konkurrens­begränsningar som från den här synpunkten är
godtagbara. Och det är alltså bara skadliga konkurrensbegränsningar som lagen
syftar till att motverka. Samtidigt har en målsättning för lagstiftningsarbetet
varit att undvika en onödigt byråkratisk apparat som skulle skapa krångel och
merarbete för företagen. Lagen är i första hand inriktad på vissa förfaranden
inom företagen som bidrar till att minska konkurrensen. Det gäller t. ex.
bruttoprissättning och anbudskarteller, vilka liksom hittills bhr förbjudna,
och där sanktionerna för brott mot dessa förbud skärps. Det gäller även andra
förfaranden inom näringslivet, t. ex. leveransvägran och marknads­uppdelning,
där lagen ger de konkurrensvårdande myndigheterna vidgade möjligheter att
ingripa med stöd av en allmän missbruksklausul. En av de&amp;quot; åtgärder som på
ett påtagligt sätt skärper konkurrenslagstiftningen jämfört med i dag är den i
10 § och 11 § föreslagna möjligheten att förelägga viten. Det är en typ av
ekonomisk sanktion som jag tror kommer att få stor praktisk betydelse i arbetet
på att motverka skadliga konkurrensbegränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreslagna förfarandet har flera fördelar. Det nödvändiggör inte en omfattande
dispensgivning för små och medelstora företag och det kräver inte uppbyggandet
av en personalkrävande administration på området. Samtidigt bevaras det system
med överläggningar mellan de konkurrensvår­dande myndigheterna och de företag,
som vidtar konkurrensbegränsande åtgärder som redan finns. Detta system har av
erfarenhet visat sig fungera väl när det gäller att undanröja skadliga
konkurrensbegränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
konsumenterna skall ha möjligheter att göra ett rationellt val mellan olika
producenters varor krävs självfallet att det finns flera olika producenter och
varor sorn skiljer sig åt- att det finns något att välja mellan. Därför måste
vi i en marknadsekonomi försäkra oss om att inget företag ensamt kan styra
produktutveckhngen inom en viss sektor eller bransch. Def är självfallet
bakgrunden till det förslag om en särskild fusionskontroll som utgör ett
centralt inslag i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
bedömning är att en konkurrenslagstiftning som infe ger samhället några
möjligheter alls att ingripa mot företagssammanslagningar är ett ofullkomligt
instrument när det gäller att främja konkurrensen. Jag har samtidigt gjort
bedömningen att det borde vara möjligt att konstmera en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enklare modell för kontroll av företagsförvärv ur den här
synpunkten än den modell som utredningen åstadkom. Jag är medveten om aft det
trots det alltfort finns vissa problem förknippade med en förvärvskontroll.
Dels leder den ofrånkomligen till viss byråkrati, dels kan den påverka
säljarens situation på ett svåracceptabelt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringsförslaget tillgodoser enligt min mening de nämnda
kraven, och förslaget fyller samfidigt den lucka som finns i den nuvarande
lagstiftningen genom att de konkurrensvårdande myndigheterna i dag saknar
formell möjlighet att ingripa mot företagssammanslagningar som leder till
monopol­bildningar eller i övrigt till skadliga konkurrensbegränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet för fusionskontroll bygger på att
näringsfrihetsombudsmannen, som för övrigt enligt förslaget får förstärkta
resurser, skall ta initiativ till prövning av om en företagssammanslagning är
skadlig ur konkurrenssyn­punkt. Alla företagsförvärv skall alltså inte prövas,
utan def ankommer på NO att självständigt göra en bedömning av om en
företagsfusion får skadlig verkan från den här synpunkten. NO har därefter
möjlighet att ta upp en diskussion med de fusionerande företagen i syfte att på
frivillig väg åstadkomma åtgärder som undanröjer de ur konkurrenssynpunkt
skadliga elementen i fusionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om så inte sker, har NO att efter egen prövning föra
ärendet vidare till marknadsdomstolen, som i sin tur har möjlighet att
förhandlingsvägen söka undanröja den skadliga konkurrensbegränsningen.
Domstolen har därut­över möjhgheter att besluta om ålägganden av olika slag som
bidrar fill att konkurrensbegränsningen ehmineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I extremfallet kan marknadsdomstolen fatta beslut om att
den påtänkta företagssammanläggningen inte får äga rum. Marknadsdomstolen är i
så fall skyldig att underställa ett sådant förbud regeringens prövning, och
regering­en har att inom tre månader fa ställning till om det av
marknadsdomstolen beslutade förbudet mot företagssammanslagning skall
fastsfällas eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är min uppfattning aft det här förfarandet eliminerar
riskerna för en godtycklig behandling och för aft företagsekonomiska synpunkter
inte i tillräcklig utsträckning beaktas vid prövningen om en företagssammanslag­ning
är skadlig ur konkurrenssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har invänts att det här förfarandet skulle medföra
risker för rättssäkerheten. Jag vill då bara hänvisa till atf lagförslaget
varit föremål för bedömning av lagrådet, som i sitt slututtalande konstaterar
följande: &amp;quot;Vid en samlad bedömning får därför de garanfier som
lagförslaget ger för rättssäkerheten anses tillgodose de krav som rimligen kan
ställas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bara de som inte alls vill ingripa mot skadliga
förefagsfusioner kan avvisa det föreslagna systemet. Det är också den verkliga
innebörden i moderater­nas reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig här säga med anledning av vad moderaternas
talesman sade tidigare i debatten, atf det är väldigt konsfigt att som ett
motiv för aft avvisa den föreslagna fusionskontrollen hänvisa fill den
dispensmöjlighet som regeringen har när det gäller reavinstbeskattning vid
försäljning av akfier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av syftena med den här lagstiftningen är ju just att
komma ifrån att använda reavinstskattebefrielsen som instrument när det gäller
företagssam­manslagning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har för avsikt atf senare föreslå
regeringen aft prispolitiken ges en jämfört med nu förändrad inriktning, med en
begränsning av den byråkratiska proceduren på området. Denna av mig förordade
inriktning av prispolitiken är uttryck för en ökad satsning på konkurrensen som
prispressande instriiment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vikfiga inslag i en sådan politik är pris- och
konkurrensmyndigheternas övervakning av ohka marknader och branscher.
Verksamheten omfattar bl. a. en fortsatt registrering och analys av
prisförändringar samt information till allmänheten i prisfrågor, för att också
därmed öka konsumenternas prismedvetande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta som utgångspunkt har jag föreslagit att den nu
aktuella resursförstärkningen för näringsfrihetsombudsmannen bör förenas med en
motsvarande neddragning av SPK:s resurser. Def aktuella beloppet uppgår för
1982/83 fill 1,2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innebörden av detta är att de överskridanden som SPK sedan
mitten av 1970-talet fått göra för prisreglerande verksamhet skall minskas lika
mycket som NO:s resurser förstärks. Jag vill erinra om atf ordningen med årliga
av regeringen medgivna överskridanden inleddes under den socialdemokratis­ka
regeringsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig avslutningsvis slå fast aft det för
mig som liberal är en självklarhet att på olika sätt värna om vårt
decentraliserade biandekonomis­ka system, atf behålla en socialt styrd
marknadsekonomi. Har man den grundsynen, är det naturligt atf som regeringen nu
föreslår satsa på åtgärder som förhindrar skadliga konkurrensbegränsningar. Det
är innebörden i en aktiv konkurrensvårdande politik. Såväl enskild som
offenfiig maktkoncen­tration måste enhgt min mening motverkas, om näringslivet
skall kunna fungera till konsumenternas bästa. Därmed är också sagt aft vi
måste motverka steget in i en fond- och regleringsekonomi där besluten fattas
på central nivå, över människornas huvuden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 21
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Förutom redogörelsen för bestämmelserna, vad
som ingår i lagen osv. var det också ett ideologiskt anförande handelsministern
höll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar den första delen skulle jag vilja fråga
varför man har varit så rädd för atf kriminalisera priskarteller och
marknadsdelningskarteller. Man hävdar att det är svårt med avgränsningen, men
samtidigt sägs i propositio­nen och även i utskottsbefänkandet att
konkurrensbegränsningen är väldigt skadlig och att def är angeläget att ingripa
mot den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller den mer allmänideologiska delen av
anförandet får jag väl säga att vad som produceras och vad konsumenten faktiskt
har aft välja mellan inte är en fråga om hur bra marknadsekonomin fungerar utan
kanske tvärtom. Vad som skall tillverkas, vad som skall marknadsföras, hur det
skall distribueras och till vilket pris def skall ställas fram fill eventuellt
val för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konsumenten
avgörs av företagen, i styrelserum, på marknadsavdelningar. Jag vet av egen
erfarenhet från den världen hur def går till. Många goda och samhällsnyttiga
produkter kommer aldrig uf till konsumenternas val. Så den ideala beskrivningen
stämmer inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
har vi ett faktum som konkurrensbegränsninglagen inte gör någonting åt,
nämligen de befintliga monopolen. Under det senaste decenniet har Skandinaviska
Banken och Stockholms Enskilda Bank gått ihop. NK-Åhléns har köpt Dagab och
fått i def närmaste monopol på distribution och leverans inom sitt område, vid
sidan av KF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Electrolux
och Gränges, Volvo och Beijerinvest - alla dessa är i dag maktmonopol, stora
maktfaktorer i vårt ekonomiska liv och i samhället. Men dem lämnar man helt
utanför när man säger sig värna om kapitalismen och marknadsekonomins
förträfflighet. Är de stora monopolen så förträffliga att de bör få fortsätta
att verka som de gör eller vill man inte ingripa mot dem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
22 LENNART PETTERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm
talman! Det var ett utomordentligt neutralt anförande som handels­ministern
höll, och i viss mån kan det vara motiverat. De revideringar som har
föreslagits av regeringen har ju i stort sett accepterats av utskottet - med
undantag av moderaterna, vilket på sätt och vis är uppseendeväckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Björn Molins anförande fanns en motsatsställning mellan å ena sidan en satsning
på ökad konkurrens, manifesterad i form av en konkurrenslagstift­ning - i och
för sig är det inte mycket som kommer till - samt å andra sidan minskade anslag
och minskade satsningar när det gäller prisövervakning och priskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att det är felaktigt att sätta konkurrenslagstiftningen i motsats­ställning
till samhällets prisvårdande verksamhet. Vi behöver bägge dessa saker.
Erfarenheten visar nog att det är just genom en intensiv prisövervak­ning genom
ett särskilt samhälleligt organ som man kommer konkurrensbe­gränsningar på
spåret. Dessa kan man sedan effektivt behandla med hjälp av en konkurrenslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr är det nog så, att den balansberäkning som
handelsministern försöker göra beträffande sitt fögderi på det här området
knappast resulterar i ett positivt saldo. Samtidigt som kraven på
prisövervakningar minskar görs ju hårda åtstramningar på konsumentpohtikens
område. Även om man utvidgar konkurrenslagstiftningen något, betyder det totalt
sett att konsu­menterna förlorar, till följd av den politik som handelsministern
bedriver i det här landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 23 PER WESTERBERG (m)
rephk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! I Sverige har vi i dag en marknadsekonomi som i huvudsak fungerar
någorlunda bra. Problemet är framför allt inte skadliga fusioner. Vi bygger vår
argumentation huvudsakligen på det faktum att det redan finns instrument att
komma åt skadliga fusioner, som skulle kunna vara konkurrensbegränsande på ett
negativt sätt för den svenska marknaden och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för svenska konsumenter.
Den föreslagna konkurrenslagen är dessutom mycket byråkratisk när det gäller
kontrollen av fusionerna. Följden kan bli rättsosäkerhet och mycket långa
prövningstider. De fusionerande företagen vet då inte om fusionen kan kan
genomföras eller ej. Inte heller vet man vad detta i så fall kan komma att
innebära för anställda och företagsledningar eller vilken handlingsförlamning
det kan åstadkomma i resp. företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utskottets folkpartistiske talesman sade skulle defta endast gälla tillämpningen
i undantagsfall. Finns def verkligen anledning att ha en sådan byråkratisk
kontroll med någon form av förhandsgenomgång om huruvida en fusion kan tänkas
strida mot konsumentintressena? Jag tycker aft de gångna årens erfarenheter
talar för att en sådan fusionskontroll inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 24 Handelsministern
BJÖRN MOLIN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är lustigt att konstatera att Lennart Pettersson tyckte att mitt
anförande var ganska neutralt. Den kommunistiske falaren däremot beskrev det
som ett liberalt ideologiskt anföraride. Detta kanske illustrerar att vpk:s
talesman i den här typen av frågor skiljer uf sig från oss andra. Vi som tror
på en marknadsekonomi - eller om vi skall kalla det för ett blandekonomiskt
system - står bakom den här typen av åtgärder. I syfte att stimulera
marknadsekonomins positiva effekter vill man alltså komma åt skadliga konkurrensbegränsningar.
Också moderata samlingsparfiet skiljer i någon mån ut sig genom att inte vilja
ansluta sig till förslaget om en fusionskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att vi måste konstatera att det under den senaste tioårsperioden har skett
en del stora företagssammanslagningar som sannolikt har medfört skadliga
konkurrensbegränsningar. Vi har emellertid inte någon möjlighet att i efterhand
ingripa mot dessa, eftersom vi ju inte velat följa den linje som en del
förespråkade i utredningen, nämligen att man också skulle införa en rätt fill
upplösning av stora, redan fusionerade företag. Jag tror att det, inte minst ur
rättssäkerhetssynpunkt, är bra att man inte har velat ansluta sig till den
linjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
frågade Hans Petersson i Hallstahammar varför jag infe velat följa utredningen
och kriminalisera priskarteller och marknadsuppdelningar. Svaret är aft jag har
samma uppfattning som han när det gäller det angelägna i aft hindra och att
komma åt priskarteller och marknadsuppdelning. Men beträffande tanken på en kriminahsering
så tror jag att man kan nå samma resultat genom aft införa en missbruksklausul
förenad med vite, som alltså ger NO och marknadsdomstolen möjhgheter att
ingripa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
erfarenheter - också Hans Petersson i Hallstahammar anknöt till dessa i sitt anförande
- är ju att det vad beträffar de hittills kriminaliserade förbuden har varit
relativt svårt att få fram ett underlag för en prövning vid domstol av förbud
av det här slaget. Det illustrerar också att det är värdefullt att man har kvar
förhandlingsmöjligheten när det gäller NO och marknads­domstolen. Med stöd av
en allmän missbruksbestämmelse har de konkur­rensvårdande myndigheterna
möjlighet att ingripa mot skadliga konkurrens­begränsningar, t. ex. i samband
med priskarteller och marknadsuppdel­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Får jäg till sist till Lennart
Pettersson säga aft jag för min del infe ser något motsatsförhållande i att å
ena sidan ge samhället ökade resurser att ta itu med skadliga
konkurrensbegränsningar och monopolbildningar av olika slag, och atf å andra
sidan vilja eliminera en del av den prisregleringsbyråkrati som vi i dag har
och som enligt min mening infe bidrar fill atf marknadsekonomin fungerar bra.
Jag menar alltså, atf om vi kan begränsa en del av byråkratin på prispolitikens
område och därigenom få resurser som vi kan satsa på åtgärder för aft främja
konkurrensen, har vi därmed - samlat sett - bidragit till att stärka
marknadsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 25 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag är tacksam att också handelsministern har
uppmärksam­mat att jag skiljer uf mig litet grand från mitfenpolitiken. Ändå är
det inte så allvarligt. Jag har i princip bara framhållit vissa faktiska
sammanhang där förhållandena inte stämmer överens med den idealbild som målas
upp från mittenhåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De stora företagen skall tydligen få fortsätta som nu, men
man skall försöka hålla en liten area av småföretag, icke monopoliserade
företag, eller inte fullt ut monopoliserade företag som ett slags legitimation
för marknads­ekonomin, så aft denna skall kunna fortsätta aft verka. Om man
inte ingrep på den sidan, skulle man fill slut bara ha storföretag. Då hade man
liksom ingenting att slåss för. Myten skulle alltför tydligt vara krossad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller ingreppen mot
marknadsdelningskarteller och prissamver-kanskarteller håller jag med om atf
det är svårt atf komma åt själva gärningen, själva handlandet. Många gånger är
def ju bara informella träffar, utanför sfyrelsemmmeri. Ett telefonsamtal eller
ett underförstått handlande kan helt enkelt vara grunden för allt det här. Så
småningom är kartellen ett faktum. Det är inte säkert att alla bhr inblandade
och drabbade av kartellen, kanske inte ens de som är ledande på olika nivåer
känner till den. Men lika fullt ser konsumenterna spåren av den i verkhgheten.
Rätt som det är står vi där med en monopoliserad marknad, där def finns bara en
produkt. Om det finns två produkter att välja bland, har dessa exakt samma
pris. Valmöjlig­heten finns alltså inte längre. Resultatet syns ju hela tiden,
även om det är svårt att komma åt själva brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 26
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skall begränsa mig till några funderingar
kring näringsut­skoftets betänkande nr 56, som gäller förslaget till ny
lagstiftning om utländska förvärv av svenska företag m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar i förbigående atf handelsministern infe hade
ett enda ord i sin liberalistiska predikan här aft säga om def aktuella
lagförslaget. Nu kan han visserligen hänvisa till att det formellt är
jusfifieministern som har lagt fram proposifionen för riksdagen, men def gäller
ju ändå en fråga som står i mycket intimt samband med hela konkurrenslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta förslag till ny lagstiftning kan sägas vara en
modernisering och en anpassning till nuvarande praxis i sina avgörande stycken.
Mén den fråga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;man då måste ställa är: Är det tillräckligt? Behövs inte
skärpta regler om utländskt företagsägande i Sverige? Utvecklingen har gått
vidare i mycket raskt tempo på hela konkurrensområdet och på hela området för
interna­tionellt företagsägande. Vi har fått en utomordentiig skärpning av
koncen-trafionsprocessen både i Sverige och i andra jämförbara länder.
Monopolen i olika former har en allt starkare ställning inom näringslivet. De
transnatio-nella eller multinationella företagen har kunnat erövra ett allt
större inflytande över näringslivet. Vi har i dag verkligen ingen sådan
decentrali­serad marknadsekonomi som handelsministern framhöll såsom sitt
ideal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det typiska för det svenska näringslivet är inte längre
fri konkurrens utan ohka slag av monopohstiska förhållanden. Mot den bakgrunden
måsfe man se både den föregående diskussionen om en ny konkurrenslagstiftning
och diskussionen om utländskt företagsägande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är då utiändskt företagsägande i Sverige över huvud taget
ett problem som kräyer åtgärder? Ja, visserligen kan man hänvisa till att
Sverige från ekonomisk synpunkt närmast är en imperialistisk ekonomi, där det
typiska är att de stora kapitalägarna har många filialer och dotterbolag i
ufiandet. Det har förekommit en kapitalexport av betydande mått inom
näringslivets ram, medan importen av kapital och det utländska ägandet i
Sverige fortfarande är något mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samfidigt har vi redan tidigare haft problem med def
utländska ägandet inom vikfiga näringsgrenar. Det förekom under andra
världskriget att sfora tyska koncerner hade ägarinflytande inom gruvindustrin,
krigsmaterielindu­strin osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är helt klart att det utländska ägandet i Sverige
under efterkrigsfiden har koncentrerats till olika viktiga strategiska områden
av betydelse för hela det svenska samhället. Jag tänker på det utländska
ägandet inom olje- och petroleumindustrin, inom datamaskinindustrin och inom
reklambranschen. Jag tänker också på den ökade utländska verksamheten inom
finansinstitu­tens ram och de ökade utländska köpen av aktier i stora svenska
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den utredning som föregick förslaget till lag finns
sammanfattat ett utförligt material om utlandsägandet i Sverige. Eftersom det
har saknats över huvud taget konkreta uppgifter om konkurrensförhållanden och
utländskt ägande i den föregående debatten - den har varit utomordentligt abstrakt
-kan det vara av värde att till kammarens protokoll läsa in en förteckning över
de branscher i svensk indusfri där utlandsägda företag år 1970 hade
produktionsandelar överstigande 15 %. Jag återger en tabell hämtad ur SOU
1978:73. Branscherna är följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Glassindustri, frukt- och grönsakskonservindustri,
margarinindusfri, choklad- och konfektindustri, matfindustri, övrig
texfilvaruindustri, övrig pappers- och pappvaruindustri, industri för organiska
kemikalier, konstfi­ber- och basplastindustri, färgindustri,
läkemedelsindustri, tvättmedels- och toaleftmedelsindustri, övrig kemisk
industri, petroleumraffinaderier, annan petroleum-och kolproduktindustri, däck-
och slangindustri, plastförpack­ningsindustri, annan glasvaruindustri inkl.
planglasindustri, industri för andra varor av.minerahska ämnen,
ferrolegeringsverk, datamaskinindustri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan
kontorsmaskinindusfri, teleprodukfindustri, batteri- och ackumulatorindustri,
annan elektroindustri, instrumentindustri inkl. urindu-stri samt övrig
tillverkningsindustri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Def
är alltså en omfattande förteckning över branscher i svensk industri, där
utiandsägda företag redan år 1970 hade produktionsandelar som översteg 15 %.
Detta visar enligt vår mening nödvändigheten av en skärpt lagstiftning på detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mari
måste då fråga: Är. svenska kapitalister bättre än utländska kapitalister när
det gäller att sköta företag? Ja, helt klart är att det är lättare att få insyn
i svenskägda företag. Det är lättare för arbetsmarknadsorgani­sationerna att
där driva sin verksamhet. Men det avgörande, när vi kräver en skärpt
lagstiftning på defta område, är ju att de utiändska ägarna är mycket stora
transnationella företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
brukar allmänt tala om internationaliseringen såsom en nödvändig process. Men
vad som brukar kallas internationalisering av det ekonomiska livet är i sin
konkreta gestalt framför allt de sfora transnationella eller multinationella
företagens växande maktställning. Dessa företags jättar svarar i allt
väsentligt för direktinvesferingarna i utlandet och därmed för det utländska
ägandet av företag och naturtillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lagstiftning mot utländska förvärv av svenska företag som vi vill ha genomförd
gäller alltså ett skydd av nafionella intressen mot det internatio­nella
storkapitalet. I det ljuset måste man se denna diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
krav som vi ställer skall jag redogöra för ytterst kortfattat. Närings­utskottets
betänkande innehåller en bra sammanfattning. Beträffande vår motion skriver
utskottet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En
ny lagstiftning bör enligt motionärerna inte begränsas till övertagan­defallen
utan även omfatta nyetableringar av utländska företag här i landet. Både lokala
och centrala fackföreningsorganisationer bör tillerkännas vetorätt i
förvärvsfrågor. Bestämmelser om verksamhetskontroll bör införas, utformade i
enlighet med kontrollinjens förslag. Förvärvstillstånd skall ges endast när det
kan påvisas atf den aktuella verksamheten skulle vara av utomordentligt stort
intresse för det svenska samhället och dess utveck­ling.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
princip som vi utgår från och vill ha genomförd är att företag och
naturtillgångar i Sverige i princip skall ägas av personer som är bosatta här i
landet - helst av hela svenska folket naturligtvis - samt att ägande genom
ufländska medborgare och företag skall fillåtas endast såsom undantag. Mot
denna princip vänder sig märkligt nog de partier som är representerade i
näringsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
def inte på något sätt har klarlagts här måste jag fråga: Varför anser
folkpartiet, centerpartiet och socialdemokraterna denna grundläggan­de princip
vara felakfig? Moderata samlingsparfiet har klargjort sin inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Sjönell sade i ett tidigare anförande att det finns en socialistisk tradition
när det gäller krav på detta område. Jag vill då erinra om att det också finns
en gammal centerfradition på defta område, där man mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämt
vänder sig mot utländskt ägande av svenska naturtillgångar och svenska företag.
Herr Hedlund företrädde en sådan mycket rakryggad inställning. Jag måste säga
att jag i hög grad beklagar partiets nuvarande dekadans på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med det anförda yrkar jag bifall till vpk:s mofion i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
27 Handelsministern BJÖRN MOLIN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag tog, såsom Carl-Henrik Hermansson förmodade, i mitt anförande bara
upp frågan om konkurrenslagstiftningen, eftersom jag har haft ansvaret för den
inom regeringen. Men låt mig ändå göra en kort kommentar fill vad Carl-Henrik
Hermansson sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att en effektiv konkurrens främjas också av en öppenhet vid gränserna när
det gäller utbudet av varor och tjänster. Frihandeln bidrar, som jag ser det,
till en väl fungerande konkurrens. Det förs in varor i landet, vilket också
bidrar till att öka konkurrensen för den inhemska industrin och ger
konsumenterna ökade valmöjligheter. Jag tycker atf def resonemanget också kan
inkludera utiändska företags verksamhet i Sverige och att det därför är rimligt
att, såsom regeringen och näringsutskoftet, inta en generellt positiv attityd
till ufländska företags investeringar här. Därutöver behövs det självfallet en
formell förvärvskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är det klart atf detta påpekande om värdet av det utiändska företagens
verksamhet i Sverige kräver en komplettering, nämligen den att vi skall ha en
modern konkurrenslagstiftning, som ger myndigheterna på området - NO och
marknadsdomstolen - litet vassare vapen än i dag när det gäller att ingripa mot
monopol och skadhga företagsfusioner. Det är också innebörden i den nya
konkurrenslagen och den särskilda missbruksbestämmelse som vi för in i lagen.
Det innebär att NO och marknadsdomstolen får ökade möjligheter att vid vite
ålägga företagen att förhindra vissa konkurrensbe­gränsande åtgärder som de har
planerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 28 BENGT SJÖNELL (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är i dessa dagar ganska precis 50 år sedan Carl-Henrik Hermansson
och jag hade vår första debatt. Då gällde det inte multinatio­nella företag
utan ett helt annat ämne. Under dessa 50 år har vi debatterat åtskilliga gånger
och väl alltid respekterat varandra. När jag nu snart talar för sista gången
här i kammaren - det kanske blir några fler gånger under denna vecka - känns
det litet bittert och hårt aft av sin gamle motdebattör få höra att jag inte
bara ej längre är rakryggad utan att jag också är en dekadent figur. Jag tycker
det är ganska hårda ord mot en gammal kollega och kamrat, även om vi har haft
olika politiska åskådningar. Jag vet inte om Carl-Henrik Hermanssons
uppfattning, atf jag är dekadent bara därför att jag har en annan uppfattning
än han, delas av kammaren i övrigt. Själv tror jag inte det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Carl-Henrik
Hermansson åberopade herr Hedlund och sade att denne var mycket skarp i sin
kritik mot de multinationella företagen och tog avstånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från
de sfora företagsbildningarna. Centerpartiet var enligt Carl-Henrik Hermansson
ett parti som i varje fall under Gunnar Hedlunds tid i hög grad slog vakt om de
svenska småföretagen och över huvud taget de nationella, blågula företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
stämmer att Gunnar Hedlund gjorde stora insatser i det svenska näringslivet
liksom stora insatser för atf försöka slå vakt om mindre företag och utveckla
dem i kooperativt sammanhang. Men han var ingalunda skräckfylld och fick inte
stora skälvan, vilket Carl-Henrik Hermansson får, inför tanken på
multinationella företag. Jag vill erinra om att Gunnar Hedlund exempelvis köpte
ett stort västtyskt pappersbruk. Det hesiterade han inte inför. Det vittnar
knappast om någon skräck för mulfinationella företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
upprepar vad jag sagt tidigare i dag gentemot vad' Carl-Henrik Hermansson nu
angrep mig för, nämligen att centerpartiefs inställning fortfarande är att
marknadsekonomin måste fungera utan alltför många inskränkningar och regler.
Men det gäller att ha marknadsekonomin under kontroll. Därför måsfe vi vara
beredda att ompröva de nu föreslagna reglerna om de skulle slå snett. Det är en
mycket enkel men praktisk filosofi, fru talman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 29 CARL-HENRIK
HERMANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! För handelsministern vill jag framhålla aft jag tror att def är mycket
vikfigt atf man skiljer mellan frihandel och insläppandet av stora
multinationella företag i landet som lägger under sig väsentliga delar av
svenskt näringsliv. Defta, hksom övrigt monopolvälde, anser jag vara motsatsen
fill frihandel. Här har vi det dilemma som präglar den liberala ideologin.
Samtidigt som man är anhängare av fri verksamhet för de stora kapifalgrupperna
vill man gärna vända sig mot och säga nej till konsekven­serna av dessa sfora
kapifalgruppers verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ett faktum aft sfora transnationella företag inom betydande områden har ett
inflytande i Sverige som är osunt och som icke motsvarar förhållanden av fri
konkurrens. Det är denna fråga som vi har tagit upp i vår motion. Vi vill
alltså att principen skall vara att företag och naturtillgångar i Sverige ägs
av svenska folket och att utländskt ägande skall få förekomma endast i
undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
min gamle vän och träfobroder Bengt Sjönell vill jag säga att jag självfallet
inte vände mig mot honom personligen. Jag tror att han infe lyssnade riktigt på
vad jag sade. Men jag vill bestämt hävda att centerpartiets hållning till dessa
frågor har undergått en markant förändring under de senaste årtiondena. Några
övriga kammarledamöter kanske minns den tid när centerpartisterna förklarade
att de i kampen mellan arbete och kapital satt med ett ben på vardera sidan om
barrikaden. Jag tror inte atf någon i dag vågar anklaga Thorbjörn Fälldin för
att sitta med ett ben på vardera sidan om den skiljelinjen. Han skulle själv
värja sig mot def. Hur herr Sjönell skulle göra vill jag inte uttala mig om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centerpartiet har
samtidigt ändrat inställning till frågan om utländskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ägande och utländska förvärv. Jag avslöjar väl inga stora
politiska hemligheter, om jag här berättar att Gunnar Hedlund, när riksdagen en
gång i det gamla huset skulle börja diskutera en ny lagstiftning om ufländska
förvärv av bl. a. mark, var mycket intresserad av aft med vårt parti komma till
samförstånd om en mycket sträng och restriktiv inställning till sådana förvärv.
Def var detta som jag syftade på, när jag sade atf centerpartiets hållning har
förändrats och atf jag beklagar dekadansen i dess nuvarande inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är självfallet inte riktat mot Bengt Sjönell
personligen, som under sin långa bana har varit en god företrädare här i
riksdagen för flera olika partiers politik. När han nu slutar vill jag gärna
tacka honom för många trivsamma meningsutbyten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 30 BENGT SJÖNELL (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill först rätta Carl-Henrik Hermansson.
Han sade ordet &amp;quot;flera&amp;quot;. Flera betyder mer än två, och jag har
företrätt två partier. Det var bara en korrigering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centerpartiet har icke ändrat sig eller undergått någon
dekadans. Dekadansen finns på andra håll. Centerparfiet har nämligen hela
tiden, alltifrån bondeförbundstiden, envist hävdat marknadsekonomins principer.
Centerpartiet har aldrig varit anhängare av planhushållning eller
stafsbyrå-krati - allra minst def senare. Jag skulle kunna ge många exempel
från gamla bondeförbundets men även centerparfiets kamp mot stafsbyråkratin.
Kvar står en klar, konsekvent och enhetiig linje: marknadsekonomin måste vara
fundamentet för ett fritt samhälle. Det anser vi i dag, och det har vi ansett i
alla tider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I all politik finns självfallet vissa nyanser, men
grundlinjen är densamma. Den har inte förändrats med dagens utskottsbetänkande
och de insatser som centerns ledamöter i näringsutskottet har gjort i det
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 31 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tar naturligtvis
Bengt Sjönell på orden och är övertygad om atf vad han här uttrycker är en
djupt grundad åskådning. Men jag skulle i def sammanhanget, när han talarom
behovet av marknadshushållning och fri konkurrens, vilja varna honom och övriga
centerledamöter för att försöka tillämpa det också på det svenska jordbruket.
Hade vi gjort def, skulle det ha gått väldigt illa för jordbruket här i landet,
tror jag. Man skall alltså vara en smula försiktig när man bekänner sig till
ideologier och också se litet grand till den faktiska verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 32
BENGT SJÖNELL (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Beträffande ideologier är det så aft den
ideologi som herr Hermansson företräder har skiftningar som kan liknas vid
kameleontens tecken. Men inom centern finns från det gamla bondeförbundefs fid
samma grundläggande linje kvar, som jag har försökt göra klart här i dag,
nämligen att vi vill ha en kontrollerad marknadsekonomi. Det är därför som vi
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkurrenslag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;biträtt
bl. a. konkurrensbegränsningslagen. Vi var ett av de parfier som 1953 starkast
var med om att föreslå och även uppbacka förslaget om konkur­rensbegränsningslagen.
En fri marknadshushållning men under kontroll, det är vår ideologi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkande 55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (straffbelagda
konkurrensbegränsningar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskotfefs
hemställan bifölls med 276 röster mot 14 för mofion 2461 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
2 (bevisbördan i ärenden enligt konkurrenslagen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemsfällan bifölls med 276 röster mot 14 för mofion 2312 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
 3 a (förslaget till konkurrenslag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 1 av Erik Hovham­mar m. fl.
i motsvarande del med 67 röster mot 14 för utskottets hemställan med den
ändring däri som föranleddes av bifall fill motionerna 1980/81:1045 av Lars
Werner m. fl. och 1981/82:2461 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 211
ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 225 röster mot 65 för
reservafion 1 av Erik Hovhammar m. fl. i motsvarande del. 2 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
3 b och c (handläggningstid i ärenden om fusionskonfroll, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan, som ställdes mot reservation 1 av Erik Hovhammar m. fl. i
motsvarande del, bifölls genom votering med uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
4 (yttranden i ärenden om fusionskonfroll)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 146 röster mot 144 för reservafion 2 av Ingvar Svanberg
m. fl. 2 ledamöter avstod från aft rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
5 (prisövervakning och priskontroll)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 3 av Ingvar Svan­berg m. fl.
med 134 röster mot 14 för motion 1058 av Lars Werner m. fl. 144 ledamöter
avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 146 röster mot 144 för
reservation 3 av Ingvar Svanberg m. fl. 2 ledamöter avstod från atf rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
6 (anslag till näringsfrihetsombudsmannen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 222 röster mot 67 för reservation 4 av Erik Hovhammar m.
fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 7 och 8 Utskottets hemsfällan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkande 56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
konfrapropositionsvoferingen biträddes reservationen av Ingvar Svan­berg m. fl.
med 129 röster mot 14 för motion 2476 av Lars Werner m. fl. 149 ledamöter
avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 146 röster mot 144 för
reservationen av Ingvar Svanberg m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Förhandsanmälan till samtliga återstående debatter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
33 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
skulle vara mycket värdefullt att redan i början av denna vecka få en överblick
över i vilken utsträckning den upprättade ärendeplanen kommer att följas under
återstoden av riksmötet. Jag anhåller därför att de ledamöter som avser att
delta i någon av de kommande debatterna anmäler sig till kammarkansliet så
snart som möjligt, helst redan i dag. Begränsningen av taletiden till sex
minuter gäller givetvis som vanligt bara för dem som inte anmält sig senast
klockan 17.00 dagen före debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandsanmälan
till samtliga åter­stående debatter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samordnad
data­politik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§ Samordnad datapolitik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkande 1981/82:49
om samordnad data­politik (prop. 1981/82:123 delvis) (förnyad behandling).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
34 BIRGITTA JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med hänvisning till debatten den 18 maj ber jag att få yrka bifall till
de socialdemokratiska reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
35 PER WESTERBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med hänvisning till den tidigare förda debatten ber jag att få yrka
bifall till den moderata reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
36 NILS BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med hänvisning till vad som anfördes när detta ärende behandlades vid
förra tillfället yrkar jag bifall till vpk-motion 2409 i berörda delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
37 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var
härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan återfanns i näringsutskottets betänkande 1981/ 82:41.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Riksdagens protokoll 1981/82:167-168&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samordnad- data­pohtik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (industripolitiska åtgärder på dataområdet, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 1 av
Ingvar Svan­berg m. fl. med 128 röster mot 14 för motion 2409 av Lars Werner m.
fl. i motsvarande del. 147 ledamöter avstod från aft rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I huvudvoteringen bifölls utskottefs hemsfällan med 146 röster
mot 136 för reservafion 1 av Ingvar Svanberg m. fl. 9 ledamöter avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (Verkstadstekniska utvecklingscentra)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 146 röster mot 130 för
reservation 2 av Ingvar Svanberg m. fl. 15 ledamöter avstod från atf rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (decentraliserade CAD/CAM-enheter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 146 röster mot 130 för
reservation 3 av Ingvar Svanberg m. fl. 15 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (medel för produktionstekniskt utvecklingsarbete)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 4 av
Ingvar Svan­berg m. fl. med 132 röster mot 14 för mofion 2409 av Lars Werner m.
fl. i motsvarande del. 145 ledamöter avstod från aft rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 146 röster
mot 130 för reservation 4 av Ingvar Svanberg m. fl. 15 ledamöter avstod från
att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (utveckling av givarteknologi)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 146 röster mot 144 för
reservafion 5 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 7 (utveckling inom optoelektroniken)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 146 röster mot 144 för
reservation 6 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod från aft rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 8 (stöd till semicustomdesign-teknik)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemsfällan bifölls med 146 röster mot 144 för
reservation 7 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod från atf rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (utvecklingshämmande faktorer på data- och
elektronikområdet) Utskottets hemsfällan bifölls med 225 röster mot 65 för
reservation 8 av Erik Hovhammar m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 11 (informationskampanjer om datorstödd
produktionsteknik)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemsfällan bifölls med 146 röster mot 130 för
reservation 9 av Ingvar Svanberg m. fl. 15 ledamöter avstod från aft rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 12
(lån för investeringar i datorstödd produktionsteknik)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 147 röster mot 129 för
reservation 10 av Ingvar Svanberg m. fl. 15 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 13 (kursverksamhet
om datorstödd produktionsteknik)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 146 röster mot 130 för reservation 11 av    Måndaeen den&lt;br&gt;
Ingvar Svanberg m. fl. 15 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 jyj,j
]5g2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
moment&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Teknisk forskning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;./j utveckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§
Föredrogs näringsufskottets betänkande  1981/82:57 om  anslag till  
Näringspolitiken styrelsen för teknisk utveckhng (prop. 1981/82:100) (förnyad
behandling).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Teknisk
forskning och utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
38 INGVAR SVANBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Oaktat min pedagogiska förmåga förra gången inte räckte till för atf
övertyga en majoritet av kammarens ledamöter om det riktiga i våra
reservationer, yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 3 i
näringsutskottets betänkande nr 33.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
39 JOHAN OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
falman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan återfanns i näringsutskottets
betänkande 1981/82:33 punkt 22.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 och 2 Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
3 (Värmlands forsknings- och utveckhngsråd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemsfällan bifölls med 147 röster mot 146 för reservation 2 av Ingvar Svanberg
m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
4 (villkor för statsbidrag till branschforskningsinstitut)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 147 röster mot 146 för reservation 3 av Ingvar Svanberg
m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkterna
2 och 3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Näringspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
näringsufskottets betänkande 1981/82:58 om näringspolitiken (förnyad
behandling).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 INGVAR SVANBERG
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Utan särskild motivering ber jag att få yrka bifall till
reservationerna 1 i näringsutskottets betänkande nr 34.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
41 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk): Fm talman! Med hänvisning till tidigare debatt
vill jag yrka bifall till samthga vpk-motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
42 JOHAN OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan återfanns i näringsutskottets
betänkande 1981/ 82:34.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
1 (allmänna riktiinjer för näringspolitiken)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 147 röster mot 146 för reservation 1 av Ingvar Svanberg
m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
2 (ett statiigt industriahseringsprogram m.m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LUskottets
hemställan bifölls med 278 röster mot 15 för motionerna 366 och 1057 av Lars
Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
3 (struktur- och utvecklingsfond)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 147 röster mot 146 för reservation 2 av Ingvar Svanberg
m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
4 (industripohtisk satsning i Värmland)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LTtskottets
hemställan bifölls med 147 röster mot 146 för reservation 3 av Ingvar Svanberg
m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
5 (samordnad industriplanering)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LUskottets
hemsfällan bifölls med 278 röster mot 15 för motion 318 av Alexander
Chrisopoulos och Marie-Ann Johansson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
7 (teknik för sophantering)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 278 röster mot 15 för motion 1604 av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
10 (nordiskt industripolitiskt samarbete)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 147 röster mot
146 för reservation 4 av Ingvar Svanberg m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 § Hälso- och
sjukvårdslag, m. m. (forts.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:295.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen den Fortsattes   överläggningen   om  
socialutskottets   betänkanden   1981/    &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;t
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;j iqot&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82:51-53.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
43 ANITA BRÅKENHIELM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fm talman! Först några ord
om den nya hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
ordförande liksom sjukvårdsministern har redan under den debatt som avbröts den
4 juni utvecklat synpunkter på det av utskottet enhälligt tillstyrkta
lagförslaget. Jag skall därför endast i korthet beröra några punkter. Det är
naturligtvis utomordentligt tillfredsställande att regeringen, efter den delvis
stormiga debatt som fördes under utrednings­arbetet och kring
utredningsförslaget, har kunnat framlägga en proposition som praktiskt taget i
sin helhet enhälhgt har kunnat antas av socialutskottet. Huvuddelen av arbetet
med propositionen genomfördes under ledning av statsrådet Elisabeth Holm och
har finjusterats och färdigställts under den nuvarande sjukvårdsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen fastställs sjukvårdshuvudmännens övergripande ansvar såväl för det
förebyggande hälsoarbetet som för sjukvården. Man understryker också i
propositionen ansvaret för information och upplysning som skall stimulera
enskilda människor att känna ansvar för sin hälsa och själva ompröva och
eventuellt ändra sin livsföring utifrån de kunskaper man numera har om hur goda
levnadsvanor i hög grad kan förebygga eller begränsa sjukdom. Krav ställs på
sjukvårdshuvudmännen att tillhandahålla en vård av god kvalitet som skall vara
lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestäm­mande och
integritet. Patienten får en starkare ställning enligt den nya lagen än vad som
uttryckligen fastställts i den gamla sjukvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
understryker också att landstingkommunernas ansvar för den totala planeringen
av vårdutbudet inom regionen inte innebär någon bestämmanderätt över andra
vårdgivares verksamhet. Landstingskommu­nerna skall i sin planering ta hänsyn
till utbud av hälso- och sjukvård som andra vårdgivare svarar för, t. ex.
privata vårdinrättningar, privatpraktise­rande läkare, skolhälsovård och
företagshälsovård. Planeringen skall ske i form av samverkan och ömsesidigt
givande och tagande, allt i syfte att så effektivt som möjligt utnyttja de
samlade vårdresurserna till enskilda människors bästa. Härmed är de farhågor
för ett landstingskommunalt vårdmonopol som ibland kommit till uttryck
undanröjda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
socialdemokratiskt motionsyrkande om att man i lagen skulle skriva in den
enskildes eget ansvar för sin hälsa har a-wisats av utskottet mot bakgrund av
att, som både föredragande statsrådet och f. ö. motionärerna själva framhåller,
ett i lagen uttryckt ansvar skulle kunna innebära att inte alla oavsett orsaken
till sjukdom eller skada skulle kunna få den vård och behandling som behövs.
Sjukvårdshuvudmännens uppgift skall i alla sammanhang vara att hjälpa och
stödja - inte bestämma över de vårdbehö­vande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett par yrkanden i den
moderata kommittémotionen, nr 2166 av Nils&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag,
mm.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Carlshamre
m. fl., har tillstyrkts av utskottet. Det innebär bl. a. att man gjort én
mindre förändring i lagtexten och i motivuftalanden understrukit aft
regeringens bemyndigande att utfärda föreskrifter för behörighet och
tillsättningsförfaranden inom sjukvården inte bara är en möjlighet utan också
en skyldighet som skall utnyttjas. Regeringen bör på så sätt bidra fill att skapa
enhetlighet i landet beträffande kompetens och utbildning för olika tjänster
inom sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt anförande antydde också statsrådet Karin Ahriand att regeringen menar aft
det också skall ske i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
tillstyrkande av ett annat yrkande i samma motion har utskottet understmkit - i
motsats till vad som står i propositionen - att sjukdomens art och varaktighet
måste få ha betydelse för prioritering i en kösituation. Utskottet, liksom
motionärerna, instämmer däremot naturligtvis i proposi­tionens övriga
synpunkter på prioritering, nämligen att utbildning, ekono­miska resurser, kön,
ålder eller bosättningsort inte skall få ha betydelse i sådana sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
har också med anledning av motion 2162 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
hos regeringen begärt utredning av de komplicerade förhållanden som råder när
behovet av anställningstrygghet på vissa kvalificerade läkartjänster i viss mån
står i konflikt med behovet av omsättning för utbildningsändamål på motsvarande
tjänstenivå. I avvaktan på utredning bör de dispensmöjligheter som
socialstyrelsen i sammanhanget fått utnyttjas för att bereda innehavare av
kvalificerade tjänster vid undervisningssjukhusen en med andra grupper i
samhället jämförbar trygghet i anställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
mycket debatterade frågan om det medicinska ledningsansvaret har i
proposifionen och med utskottets instämmande fastställts till att diagnos,
vård, behandhng, journalföring och utnyttjande av befintlig medicinsk­teknisk
utrustning samt ansvaret för riktig och säker medicinering skall ledas av
läkare i ledande ställning. Däremot har naturligtvis sjukvårdshuvudman­nen det
övergripande ansvaret för resursfrågor och organisatoriska frå­gor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Under denna punkt debatteras också socialutskottets betänkande nr 53 om
ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Dessa
mycket komplicerade frågor behöver också närmare utvecklas. Def fill
socialtjänsfproposifionen 1979 fogade förslaget till ny lag om psykiatrisk vård
antogs inte av riksdagen. I stället utarbetade socialbe­redningen som sin
första uppgift ett nytt förslag till lag om vård av missbrukare i vissa fall,
vilket under innevarande riksmöte antagits av riksdagen. På detta sätt har
lagen om sluten psykiatrisk vård (LSPV) kommit att renodlas som en psykiatrisk
vårdlag. Visseriigen finns fortfarande möjligheter fill omhändertagande vid
vissa former av avancerat missbruk, framför allt av narkofika, men
alkoholmissbrukare bör i trängande fall i stället omhändertas enhgt LVM.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
förändring har, enligt min mening, verksamt bidragit till möjlig­heterna att nu
efter socialberedningens enhälliga förslag, som ligger till grund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för proposition 1981/82:72, anta vissa ändringar i LSPV.
Dessa ändringar föreslogs delvis redan i socialfjänstpropositionen men kunde då
infe genomföras, eftersom hela frågan om tvångsvården lyftes ut ur behandlingen
vid antagandet av socialtjänstlagen. Proposifionens förslag har på vissa
punkter förändrats under utskottsbehandlingen till följd av motionsyrkan­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget har utskottets föreliggande enhälliga beslut
kommit att närmare ansluta sig till de ursprungliga förslagen i
socialtjänstpropositionen än vad socialberedningen hade förberett. De
förändringar som skett har emellertid enligt utskottets mening gjorts för aft
stärka patienternas rättssäkerhet i samband med de angelägna förenklingar som
nu av praktiska och humanitära skäl sker i lagbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bar länge varit ett starkt och känt behov inom
vårdområdet att, inte minst för patienternas skull och för att bereda ett
snabbt och effektivt omhändertagande i svåra nödsituationer, ta bort den många
gånger ytliga och besvärande formalitet som inkrävandet av en särskild s. k.
ansökan i samband med utfärdandet av vårdintyg har inneburit. De
socialdemokratis­ka ledamöterna i utskottet har efter en ingående sakdiskussion
på ett förtjänstfullt sätt medverkat till att propositionens förslag har kunnat
antas genom att avstyrka bl. a. ett av sina egna motionsyrkanden. Samma form av
överväganden, nämligen praktiska och humanitära aspekter på möjligheter­na att
bereda vård i svåra situationer, ligger bakom förslaget om att man nu skall
införa möjligheten för en läkare vid psykiatrisk vårdavdelning att i en situation
där det bedöms som oundgängligen nödvändigt för patientens säkerhet utan
inblandning av från sjukhuset fristående läkare, som kan vara mycket svår att
få tag i t.ex. nattetid, genom ett eget beslut kunna kvarhålla en svårt sjuk
patient på sjukhuset till dess utskrivningsnämnden kunnat pröva beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har därför funnit det lämpligt att tillgodose
vissa redan i socialfjänstpropositionen framförda förslag som nu upprepats i
motion 151 av Göran Karlsson m.fl. Utskottet föreslår således att utskrivningsnämnden
numera utöver ordförande med domarkompetens skall innefatta en läkare med
specialistkompetens i psykiatri liksom en person särskilt insatt i sociala
frågor och ytterligare två ledamöter. Den psykiatriska nämnden förstärks
likaledes genom att man ställer krav på specialistkompetens i psykiatri på de
två ingående läkarna och genom att en person med social kompetens tillförs
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har också funnit anledning biträda
motionsyrkanden om en särskild lagbestämmelse beträffande patientens rätt till
information om sina juridiska rättigheter. Samtidigt understryker utskottet att
denna information naturligtvis måste ges vid en fidpunkt då patientens psykiska
tillstånd ger honom möjlighet atf på ett adekvat sätt ta emot informationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet ansluter sig också till propositionens förslag
om viss skärpning dels av kompetenskraven på de läkare som äger rätt atf
utfärda vårdintyg, dels av de omständigheter under vilka undersökning för
utfärdande av vårdintyg får ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
motionsyrkandet om automatiskt upphörande av försöksutskrivning inom ett år har
utskottet ställt sig mera tveksamt, framför allt mot bakgrund av uppfattningen
att ett automatiskt upphörande av försöksutskrivningen skulle innebära risker
för att patienten inte erbjuds en tillräcklig vård och kontroll i samband med
att försöksufskrivningen och därmed sjukhusets ansvar för patienten upphör. En
sådan automatisk utskrivning skulle kunna innebära risk för att patienten är
sämre och i större behov av vård, medan detta är okänt för den vårdansvarige.
Utskottets uppfattning är att fungerande vårdkedjor bl. a. i samarbete med
socialtjänst och öppen vård måste tryggas, innan ytterhgare inskränkningar görs
i institutet försöksut­skrivning, som dock innebär att sjukhuset har ett ansvar
för patienten så länge försöksutskrivningen består. En dynamisk utveckling
pågår f. n. inom psykiatrin, och socialtjänsten bör få tid på sig aft växa in i
det vårdansvar som den nya lagen innebär. Frågan kommer alltså att bli föremål
för ytterligare överväganden i socialberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialberedningen
kommer att fortlöpande följa effekten av de nu föreslagna förändringarna i
LSPV. Det är min personliga uppfattning att existensen av LVM för missbrukarnas
behov, liksom de nu föreslagna förenkhngarna och förbättringarna i den
ursprungliga LSPV, kommer att innebära att lagen på ett bättre sätt än tidigare
kan tillgodose de vårdbehov som i särskilt trängande fall kan uppstå vid svår
psykisk sjukdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till hemställan i socialutskottets betänkanden nr 51,
52 och 53.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog tredje vice falmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
44 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag får göra kammarens ledamöter uppmärksamma på
att meddelande om kvällsplenum nu har anslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 45 KARIN ISRAELSSON
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Minst en av de förändringar som nu föreslås i LSPV, lagen om sluten
psykiatrisk vård, hälsas med glädje av socialnämndsordförandena i landet. Det
ändrade ansökningsförfarandet innebär aft deras skyldighet att underteckna ansökningshandlingar
inte längre föreligger. Den av socialde­mokraterna väckta motionen med krav på
bibehållande av nuvarande intagningsförfarande frångicks vid
utskottsbehandlingen. Vår mening är aft lagen därmed har anpassats till de
ökade krav som ställs på läkarens kompetens vid intygsskrivandet. Det är en
stor förbättring av lagförsla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag behandlas det nya lagförslaget gällande hälso- och sjukvård i kammaren. Den
1 januari 1983 kommer lagen att träda i kraft. Ett enigt socialutskott står
bakom betänkandet, och efter en smärre justering av propositionen har
lagförslaget lagts fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsarbetet i HSU
som föregått propositionsförslaget har varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundligt
och naturligtvis inte helt problemfritt, då sjukvårdsområdet'är omfattande. Den
i dag gällande sjukvårdslagen antogs 1962, och de 20 år som förflutit sedan
dess har för sjukvårdens del inneburit sfora förändringar. Behovet av en ny
lagstiftning har därför växt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya hälso- och sjukvårdslagen har karaktären av en ramlag och ger därför ett
uttryck för hur regering och riksdag ser på denna så viktiga
samhällsverksamhet. Ramlagen ger ökat utrymme för landstingskommuner­na att
lokalt utveckla det konkreta innehållet i och den närmare utformning­en av
hälso- och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detaljregleringen
av verksamheten uteblir. Viss oro har framskymtat i remissvaren, främst rörande
det administrativa och medicinska ledningsan­svaret. Jag vill här hänvisa till
utskottsbetänkandet och proposifionen, som närmare utvecklar dessa delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Basen
för verksamheten skall vara den hälso- och sjukvård som kan tillgodose
människors behov av sådana insatser så nära människorna som möjhgt. Primärvård
eller närvård är de uttryck som HSU använder för att markera det synsättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
tidigare sjukvårdslag reglerar även denna lag sjukvården. Det nya med lagen är
att begreppet hälsovård inte begränsas enbart till den enskildes hälsa utan
även innefattar orsaker fill ohälsa som beror på människors livsmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§ i HSL beskrivs målet för hälso- och sjukvården. Målet är god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen. För att det målet skall nås krävs
att närsjukvården fungerar. Det är av stor vikt att sjukvårdspersonal äv olika
kategorier finns i alla delar av landet i närhet fill pafienterna. Enligt
utförda undersökningar, där man studerat avståndet till läkare, är det så att
de som bor i närhet av läkare också i större utsträckning besöker läkare.
Antalet läkarkontakter avtar sedan med avståndet till läkare. Sådant är läget i
skogslänen och även i glesbygd i övriga delar av Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
glesbygd träffar även patienterna oftast olika läkare vid de skilda
besökstillfällena. I dessa trakter får ofta distriktssköterskan agera som något
slags barfotaläkare. Just hennes sätt att arbeta kunde ha varit eff föredöme
för den nya lagen när det gäller den hänsyn som skall tas till den enskilda
människans livsmiljö. Just distriktssköterskans utbildning och arbetssätt ger
möjligheter till och ställer krav på att hela livsmönstret följs upp. Vid besök
i hemmiljö spårar hon sjukdomsorsaker betydligt lättare, såvida de beror på
omgivning, än hon gör vid patienternas besök i steril, stressig sjukhusmiljö.
Naturhgtvis krävs det även sjukhusinsatser, men jag kan försäkra' att
åtskilliga, dyra sjukhusbesök har sparats genom att distriktssköterskorna har
sitt sätt att arbeta på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården när det gäller
planering och samordning. Socialdepartementet kommer även i fortsättningen att
ansvara för läkarfördelningsprogrammet. För att åstad­komma kontinuitet och
tillgång fill läkare krävs det att läkarförsörjningen sker solidariskt över
hela landet. Def är vikfigt aft det inte blir tjänsterna som fördelas, utan att
det är läkare som fördelas. Rimligen bör då även tjänster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som är placerade i glesbygd bli besatta. Utrymme måste
skapas för teamarbete, där all övrig sjukvårdspersonal med sina speciella
kunskaper medverkar. I ohka projekt arbetar man i dag för aft förbättra
kösituationer vid vårdcentraler, och lyckade lösningar är på väg. I den nya
lagen ställs även krav på patienten, som bör ha ett eget ansvar för sitt
hälsotillstånd och själv påverka det i posifiv riktning. Här ingår även
information från huvudmän­nens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den vård som sjukvården erbjuder bör ske så nära hemmet som
möjligt. Det kräver resurser. Vi har under lång tid satsat på stora
sjukvårdsenheter. Det är först under de senaste åren som en decentralisering
har påbörjats. Naturligtvis skall jämsides även specialistvård utvecklas. Genom
den nyligen antagna regionindelningen har just specialistbehoven tillgodosetts,
med relativt god närhet för hela befolkningen. En fortsatt utbyggnad av
primärvården, en solidarisk läkarförsörjning och ett utnyttjande av befintlig
sjukvårdspersonal som en resurs kan på sikt uppfylla lagens målsättning om vård
på lika villkor för alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag sade nyss att det övergripande planeringsansvaret
ligger på staten. Det mera preciserade planeringsansvaret ligger därefter på
landstingskommun­erna. I den planeringen skall även ingå den vård som erbjuds
av annan än landstingskommun. Den samverkan som då sker kan innefatta gemensam
jour och beredskap. Initiativet till samverkan skall tas av landstingskommu­nen,
och det förutsätter naturiigtvis atf andra vårdgivare i största möjliga
utsträckning deltar i en sådan samverkan. Det är givetvis även viktigt att den
privata sektorns behov av länssjukvårdens resurser beaktas i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta samverkansansvar gäller även samverkan med andra
samhällsorgan och organisationer samt infe minst samverkan landstingen emellan.
Social­tjänsten och landstingen har i många fall stort behov av samarbete. Inte
minst den ökade decentraliseringen av den psykiatriska vården ställer sfora
krav på att även primärkommunen ställer upp med sina resurser för att ge en god
omvårdnad i de mera öppna vårdformerna. Även inom äldreomsorgen pågår en sådan
utveckhng. I vissa landsting har man lyckats lösa kostnadsfördel­ningen när det
gäller insatser av hemsjukvårdskaraktär. Hela tiden krävs gemensam planering
och samverkan. Genom ramlagens tillkomst finns det också ökade möjligheter till
flexibla och lokalf anpassade lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den nya lagen kan man mellan raderna förnimma aft det är
patienten som står i centrum. Att patienten ställs i centrum för
sjukvårdsverksamheten är ingen nyhet, men pafienten har tidigare setts som en
passiv mottagare av vård. Lagen innehåller även krav på behandlingsinformation,
vilket är av stor betydelse för fortsatt förtroende patienter och läkare
emellan. Nyheten är nu att vad patienten gör eller inte gör och vilken miljö
patienten lever i har lyfts fram och fått betydelse. Skall man förbättra
hälsotillståndet hos befolkningen i landet, bör man inte lägga ansvaret för
åtgärderna främst inom sjukhus- eller sjukvårdsverksamheten, utan hos den
enskilde. Beting­elser i levnadsvillkoren och den miljö man lever i har stor
betydelse för hälsan. För atf komma till rätta med detta krävs en förändrad
inriktning av hälso- och sjukvården. Förutom sjukvård måste förebyggande
insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riktade
såväl mot människan som mot miljön, tillgripas. Detta arbete förutsätts
bedrivas inom primärvården. Arbetssättet får bli atf ständigt fråga sig varför
något inträffat och om det går aft förebygga. Sjukvården får på ett annat sätt
än hittills registrera vad som inträffar, sammanställa och bearbeta detta samt
med sina erfarenheter i övrigt medverka aktivt för en förbättrad folkhälsa. Här
krävs naturligtvis samarbete och insatser från andra samhälls­organ, exempelvis
arbetsmarknadsmyndigheter, arbetarskydd, bostadsmyn­digheter, socialtjänst,
sjukförsäkring och miljövårdsorgan. Tillsammans med dessa organ kan sjukvården
främja människors hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den nya lagens tillkomst finns goda förutsättningar att förverkliga målet i
dess 2 §, nämligen en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta vill jag, herr talman, yrka bifall till socialutskottets hemställan i
betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I defta anförande
instämde Märta Fredrikson (c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 INGA LANTZ (vpk)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag reagerade mot mycket av det som Karin Israelsson sade i sitt
anförande, men i en passus framhöll hon vad som uttalades i 2 § hälso-och
sjukvårdslagen, dvs. atf målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen. Jag kan inte förstå hur det målet
skall kunna uppfyllas när vi har en så utbredd privat sjukvård i landet. Inte
heller kan jag se hur det skall kunna uppfyllas mot bakgmnd av de tankar som
har förts fram av de borgerliga partierna - de deklarerades senast av Karin
Ahriand - nämligen att man skall se till att den privata vården får en bra
genomslagskraft och att man värnar om den på olika sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
verksamhet som bedrivs av privatpraktiserande läkare och tillgången på privata
sjukmm är väldigt omfattande. Av den öppna vården i Stockholms stad är 40 %
privat. Def innebär ju inte någon vård på lika villkor, utan det betyder att
den som har pengar dels kan krångla sig förbi köerna, dels kan få en helt annan
vård än den vanliga människor kan få. Det har ju också uppstått enorma geschäft
inom den s. k. hälsovården, exempelvis solarier och hälsokostbutiker. Även inom
sjukgymnastverksamheten är def privata inslaget väldigt stort. Jag kan inte
förstå hur man kan skriva in en sådan här passus i sjukvårdslagen utan att ta
bort den privata sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också ett enormt slöseri med resurser att dela upp sjukvården i en privat
och en offenthg del. Jag tycker inte aft en privat sektor på hälso- och
sjukvårdens område är förenhg med de intentioner man har om landstingens ansvar
för verksamheten. Landsfingens ansvar är ju något som man i andra sammanhang
säger sig värna om. Detta stämmer inte. Det blir ingen vård på lika villkor, om
man tillåter att den privata vården, som redan nu är stor, skall få växa. Då
blir det människors ekonomiska resurser som avgör var de hamnar någonstans. Om
man t. ex. skall ha en höftled opererad i Danderyd kan man få vänta i tre år,
men man kan komma in på Sofia privatsjukhus ganska snabbt, om man har 25 000
kr. i plånboken aft betala för sig med. För&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inig är defta infe vård på lika villkor, utan det är en
väldigt ojämlik vård som medges på det här sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 47 KARIN ISRAELSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Inga Lantz anför här atf den privata
sjukvården inte borde ha något utrymme. I lagen talar man om det
planeringsansvar som ligger på landsfingskommunerna. Där tar man då med även
den privata sjukvårdens insatser såsom en del i def som sedan kan erbjudas alla
människor. Landsfingens planeringsansvar skall också kunna borga för att man på
sikt skall kunna ge en likvärdig sjukvård åf alla människor i alla delar av
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 48 INGA LANTZ (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I det nya lagförslaget har man ju tagit bort
eller i varje fall kraftigt tonat ner begreppet totalansvar. Formuleringen om
att landstingen skall bära ett samlat ansvar för att främja hälsan hos dem som
är bosatta i området är borta ur lagtexten. Passusen om aft planeringen skall
utgå från människors samlade behov är borta. Den särskilda
planeringsredovisningen för primärvården är också borta. Man har alltså lyft
bort väsentliga bitar av def som stod i HSU. Över huvud taget har man tunnat ut
hela det utredningsförslaget i det förslag som regeringen fört fram och som
utskottet biträtt. Detta är infe gagneligf för sjukvården och för de människors
hälsa som den skall främja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med denna diffusa ramlagstiftning kan man befara atf det
blir en social nedrustning, när kommuner och landsting samtidigt undandräs
ekonomiska resurser. Det blir blomsterspråk. Def blir en falsk reformanda som
genomsyrar hela den här diskussionen. Enigheten, som def falas så vitt och
brett om, är infe mycket värd. Om man verkligen hade velat diskutera vad
hälsopolitik egentligen är, tror jag inte att socialdemokraterna - jag hoppas i
varje fall det - hade ställt sig eniga med de borgerliga partierna i det
fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 KARIN ISRAELSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag hoppas aft Inga
Lantz verkligen har läst igenom lagförslaget. Det är en utvidgning av lagen,
där man även innefattar andra organ i samhället på ett nytt sätt. I en ramlag
kan man inte ge sig till att i detalj reglera verksamheten. Det är det som är
vitsen med en ramlag. Därför finns det en del saker som är utelämnade i lagen,
men den ger full täckning för de behov som finns för framtidens sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje vice talmannen anmälde aft Inga Lantz anhållit att
till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterhgare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 50 MARGARETA WINBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det lagförslag som vi diskuterar nu i dag
bygger, som tidigare talare har sagt, på en utredning - hälso- och
sjukvårdsutredningen - som varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ute på en bred
remissomgång i landet. Den fillkom, som också sagts tidigare, under ledning av
dåvarande statsrådet Holm. Men. innan förslaget kom i tryck förekom flera
överläggningar med Landstingsförbundets presidium. Därvid gjordes många och
stora förändringar i förhållande till det ursprungliga förslaget. Detta sagt
för aft ingen skall tro aft dåvarande statsrådet Holm är upphovskvinna till det
förslag som vi nu har på våra bänkar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
Landstingsförbundefs kongress i fjol, 1981, gavs ett mycket stort utrymme åt
hälsopolitiken. HSU - hälso- och sjukvårdsutredningen -refererades gång på gång
vid det tillfället. Det var mycket kunniga personer som uttalade sig vid
kongressen, bl. a. ledamöter - både borgerliga och socialdemokratiska - i den
parlamentariska gruppen HS-90, som har till uppgift att blicka framåt när det
gäller hälso- och sjukvården, framåt mot 1990-talet, och försöka förutse vilka
förebyggande insatser som behövs framöver för att våra barn skall ha det bra
som vuxna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HS-90
beskriver på ett mycket belysande sätt hälsans fiender. Man talar om
bostadsmiljön med trafikbuller, damm, mögel, torr luft osv. Man talar om
vatten, avlopp, renhållning, luftföroreningar där hela befolkningen drabbas mer
eller mindre. Man konstaterar att kunskaperna om effekterna av
luftföroreningarna är mycket begränsade. Man är överens om att riskerna finns
men inte om huruvida folk fakfiskt blir sjuka av luftföroreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
talar om trafiken, som skapar risker genom buller och olycksfall, och man talar
om fritidsmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enhgt
HS-90 vet man således att hälsan har sina fiender runt omkring oss i vår miljö,
i vårt sätt att leva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HS-90
ger också arbetslösheten och dess inverkan på hälsan ett stort utrymme, och
gruppen konstaterar att forskningen på denna punkt är dålig. Men man omnämner
en amerikansk undersökning, som visar att frekvensen förstagångsintagningar vid
psykiatriska sjukhus ökar när arbetslösheten är hög och minskar under
högkonjunktur. Sambandet arbetslöshet-högt blodtryck är belagt, likaså
sambandet mellan arbetslöshet och självmord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
finsk undersökning visar atf arbetslösa ungdomar äter sämre, använder mer
berusningsmedel och missköter sin personliga hygien och kroppsliga motion i
större utsträckning än de kamrater som har arbete, och man befarar - med all
rätt - att dagens arbetslösa ungdomar blir morgondagens sjuka kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmiljöns
inverkan på hälsan debatteras mycket just nu. Man kan exempelvis se att
sjukskrivningen är mycket högre hos dem som har ett fysiskt krävande arbete.
Sjukfrånvaron är högst bland produkfions- och distributionsanställda och lägst
bland ingenjörer, specialister. Andelen anställda med långa sjukskrivningar är
högre bland arbetare än bland tjänstemän. Cheffjänsfemän har allra lägst
sjukfrånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar aft det är på arbetslivets område som vi har de väsentliga, stora, tunga
hälsoriskerna. De som drabbas värst är de lågavlönade, de skiftarbe-tande.
Därmed blir alltså hälso- och sjukvården också en klassfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill med detta
resonemang skapa förståelse för uppfattningen aft&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ohälsa och sjukdom inte kan vårdas bort. Detta framgår
också av texten kring det förslag som i dag föreligger. Det kom också fill
mycket klart uttryck vid fjolårefs Landsfingsförbundskongress.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhället har ett långt vidare ansvar än vården för
människors välbefin­nande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan dessutom inte komma ifrån aft landsfingen genom
den vidgade kompetens som de har fått på senare år- jag tänker på aktivitet när
det gäller näringspolitiken, kollektivtrafiken, utbildnings- och kulturfrågor -
har goda möjligheter att, genom att vara progressiva, förebygga även icke
traditio­nella, icke medicinska skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är emellertid samtidigt medveten om att samhällets
hälsouppgifter är delade på olika huvudmän. Men vi vet också atf många goda
inifiativ tas och försök görs för att åstadkomma ett bättre samarbete och
därmed ett bättre resursutnyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motion 2164 av Arne Nygren och mig vill vi ändra på
lagfexfförslaget för att i lagen stödja dessa strävanden. Vi tror aft om
landsfingen får def direkta, allmänna förebyggande hälsopolifiska ansvaret, så
kommer en helt annan helhetssyn än hittills att prägla arbetet med en
progressiv hälsopolitik. Att landstingen, som uttrycks i en vpk-motion, också
skall ha det uppspårande ansvaret - det stod ju så i def ursprungliga
utredningsförslaget - anser jag vara självklart. Att detta föll bort i vår
motion var en ren lapsus. Det är ju så redan i dag, att landstingen i sina
arbeten med planeringen av sjukvårdsre­surserna alltmer ägnar sig åt
uppspårande av sjukdom och ohälsa för att på så vis bättre veta hur man skall
satsa sina alltmer begränsade resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karin Ahriand sade i en frågestund som vi hade om detta
att vi var överens i dessa avseenden. Jag frågade då varför man hade backat i
lagtexten och begränsat det allmänt förebyggande arbetet fill att vara bara
medicinskt. Jag fick då till svar att tolkningen av lagen annars skulle kunna
bli för vid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar: På vilket sätt för vid? Nu är infe statsrådet
här och kan ge svar. Men om hon hade varit här skulle jag velat fråga om hon
kunde ge några exempel på vilka hälsorisker som landsfingen infe skulle bry sig
om att försöka förebygga. Gäller det arbetslösheten, den yttre miljön eller vad
då? Och vilka myndigheter eller vilket organ skulle i stället ha defta
övergripande ansvar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra delen i vår motion handlar om individens eget
ansvar för sin hälsa. Där vill jag bara säga atf även denna bit av hälso- och
sjukvården blir alltmer accepterad och prövad runt om i landet genom
utbildning, upplysning, friskvårdssafsningar, samlevnadsprojekt osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet i dag t. ex. att alkohol är en av de viktigaste
orsakerna till sjukdom och för tidig död. Mellan en tredjedel och hälften av
all sjuklighet har samband med alkohol. Alkohol är en av de vikfigaste kända
faktorerna bakom skador hos foster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rökningen är vid sidan av alkoholen en annan allvarlig
orsak till sjukdom och för tidig död. Kosten och motionen bör också nämnas i
detta sammanhang. Alla dessa bitar är faktorer som människan själv väljer när
hon väljer livsstil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill infe stå här och på något sätt moralisera
och mena att riksdagen lagstiftningsvägen skall se till att människan väljer
den ena eller andra livsstilen - inget vore mig mer främmande - men jag vill
att människorna skall få kunskap om de risker som olika typer av levnadsvanor
medför, för att de själva skall kunna ta ställning till sin livsstil, för atf
själva kunna ta ett eget, aktivt ansvar för sin egen hälsa. Detta menar vi
motionärer borde ha fått ett tydligt uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är medveten om aft det är ganska meningslöst att yrka bifall till
en motion som har avstyrkts av ett enigt utskott. Jag ville med mitt inlägg
försöka ytterligare utveckla tankarna bakom motionen och också - om det nu är
tillåtet - uttrycka min besvikelse över den ringa förståelse som denna stora,
principiella och mycket övergripande fråga har fått i utskot­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 51 ANITA BRÅKENHIELM
(m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill ge Margareta Winberg svar på en del av de frågor som hon tog
upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
vi talar om ansvaret för den medicinska delen av den förebyggande vården beror
på aft en del av samhällets ansvar här uppenbarligen faller utanför
landstingen. Den gäller t. ex. förebyggande åtgärder som faller inom
brandförsvaret, det kommunala hälsoskyddet osv. och ansvaret för den yttre
miljön, för utryckningstjänst, larmtjänst osv. Det är också utskrivet i
motivtexten i utskottsbetänkandet att i den mån def uppstår konflikter mellan
kommuner och landsting beträffande vad som faller inom resp. ansvarsområde
förutsätter utskottet att landstingen här tar initiativ till överläggningar för
att få klara gränsdragningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sedan beträffar tanken atf inskränka landstingens planeringsansvar till ett
övergripande ansvar tycker jag aft just det exempel som Margareta Winberg fog
upp är särskilt belysande. Det gällde arbetslivets risker för hälsan och vikten
av ett förebyggande arbete på det området. Vi har på många håll i vårt samhälle
en allt bättre fungerande företagshälsovård, och den är den naturliga förebyggande
instansen när det gäller arbetslivets risker. Det framgår klart av
ramlagstiftningen aft landstingen i det avseendet har att samarbeta och att i
sin övergripande planering innefatta även vad som görs inom företagshälsovården
och som naturligtvis görs bäst där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Def
finns också klart uttryckt i betänkandet och även i propositionstexten aft
landsfingen har ett ansvar för informafion om hälsorisker. Att i lagen skriva
in att den enskilde har ansvar för sin egen hälsa har vi velat avstå ifrån. Jag
har redan motiverat varför, nämligen att risk då skulle kunna uppstå att man
inte på ett självklart sätt har rätt till vård ifall det kan sägas aft en
sjukdom är självförvållad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
är det helt klart att sjukvårdshuvudmännen åläggs ett ansvar att informera, upplysa
och undervisa människor på ett sådant sätt att de själva kan ta ansvar för om
de vill förebygga en hälsorisk genom atf ändra sin livsföring eller ej. I
vilket fall som helst skall de ha rätt till den vård de behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 52 MARGARETA WINBERG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är medveten om - det har vi också sagt -
att det är arbetsmarknadens parter som fortfarande skall ha det primära
ansvaret för exempelvis arbetsmiljön. Men landstingen måste också driva på i
den här frågan, annars går utvecklingen alltför långsamt. Det har gått mycket
långsamt under de senare åren, med sjuka människor som samhället måste ta hand
om som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingens bit i denna del kan t. ex. vara att göra
kartläggningar av hälsan hos en grupp människor, antingen en geografiskt
utformad grupp eller en grupp från en viss arbetsplats. Det har faktiskt gjorts
en hel del sådana undersökningar. Man kan t. ex. ställa sig frågan varför
Robertsfors i Västerbotten har högre dödlighet i cancersjukdomar bland både män
och kvinnor än andra kommuner i samma län. Magsäckscancer är betydligt
vanligare i Västerbotten än i riket i sin helhet. Hjärt- och kärlsjukdomar är
vanliga i Västerbotten, speciellt hög dödlighet har man i Norsjö kommun. Listan
över sådana här saker skulle kunna göras lång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är inte givet eller ens troligt att det är medicinskt
förebyggande åtgärder som hjälper. Det här är frågor som samhället faktiskt
borde kunna besvara, om inte för annat så i varje fall utifrån ett krasst
ekonomiskt tänkande. Dödligheten i cirkulationsrubbningar och tumörer har i
stort sett tredubblat sin andel av det totala antalet dödsfall under senare år.
Därför vidhåller jag att man borde ha skrivit in ett allmänt förebyggande i
stället för att begränsa lagtexten till medicinskt förebyggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 53
ANITA BRÅKENHIELM (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara understryka att det icke
någonsfans i lagen står någonting som motsäger landstingens skyldigheter att
göra den typ av övergripande undersökningar och det planeringsarbete som
Margareta Winberg talar om. Margareta Winberg säger också själv aft ett flertal
sådana undersökningar har gjorts. Det är naturhgt att det kommer att ske även i
fortsättningen i landsfingens, forskningens, universitetssjukhusens och
sjukvårdshuvudmännens regi. Även företagshälsovård, enskilda vårdgivare och
andra i samhället av dessa frågor intresserade äger samma rätt och möjligheter
att ingripa i forskningsarbetet på det förebyggande området. Detta kan t. o. m.
anses innefattat i landstingens övergripande planerings­ansvar, utan att det
behöver uttryckas på annat sätt än som det redan har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 MARGARETA WINBERG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om man har denna uppfattning, varför vill man
då inte stötta de landsting som har börjat med sådana undersökningar genom att
skriva in det i lagtexten? Varför vill man inte ge de landsting som inte
arbetar på det här viset en extra puff för att få dem att arbeta med detta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 55 Förste vice falmannen INGEGERD TROEDSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall,. den s. k. LSPV, är föremål för utredning. Trots det har
regeringen lagt fram en proposition som innebär att man redan nu vill genomföra
betydande ändringar i regelsystemet. Jag beklagar det. Jag beklagar också att ett
enhälligt utskott har ställt sig bakom propositionen i socialutskottets
betänkande 53, trofs att socialdemokraterna i en gruppmofion motsatt sig
viktiga delar av propositionen och trots motion även från vårt håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer därför, herr talman, i mitt inlägg att yrka
avslag på utskottets hemställan vad gäller borttagande av kravet på ansökan för
intagning till vård enligt LSPV och i fråga om undantag från kravet på att det
alltid skall vara två av varandra oberoende läkare som fatfar avgörandet. Jag kommer
också att yrka avslag på förslaget att utvidga utskrivningsnämnden från tre
till fem personer, därför att det förslaget - trots den goda viljan som
naturhgtvis ligger bakom - kommer att göra det ännu svårare än nu att snabbt
sammankalla nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig redan från början framhålla att också
jag kan räkna upp en lång rad motiv för borttagande av ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansökan kan uppfattas som ett byråkratiskt hinder för en
smidig och snabb tvångsintagning, det kan uppfattas som negativt för t. ex. den
sjukes anhöriga att behöva framträda som ansvariga för intagningen. Och det kan
uppfattas som en onödig och besvärlig omgång för t. ex. ordföranden i
socialnämnden att kallas i väg vid mer ellermindre lämphga tillfällen för att
skriva under en ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men kravet på atf det skall vara tre av varandra oberoende
personer som först tar initiativ fill tvångsomhändertagandet, sedan utreder och
skriver vårdintyg och slutligen beslutar om tvångsintagning har inte tillkommit
av en slump. Den här treklangen-initiativ, utredning, intagning-har
omsorgsfullt byggts upp just för att borga för rättssäkerheten på ett område
där kravet på rättssäkerhet måsfe vara särskilt stort och där Sverige
internationellt sett tyvärr inte har gått i spetsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättssäkerhet kan ofta förefalla opraktiskt. Men syftet i
det här fallet är ju just atf göra trösklarna fill tvångsintagning höga.
Utskottets hemställan innebär i stället att trösklarna fill frivilligt
vårdsökande blir högre och till tvångsmässig intagning lägre. Om den upprivne,
djupt deprimerade, patienten inte längre vågar uppsöka läkare därför att han
vet att läkaren direkt kan skriva ut ett vårdintyg och få honom förd till
psykiatrisk klinik för tvångsintagning söker han kanske infe upp läkaren, något
som också har påtalats av psykiatriska nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en patient, som skulle behöva någon tids vård på
psykiatrisk klinik, vet att han sedan kan hållas kvar med tvång i upp till åtta
dagar genom en enda läkares försorg, aktar han sig kanske för att över huvud
taget läggas in. Och vi vet aft fördomarna gentemot psykiatrisk vård alltjämt
är skrämmande höga hos de flesta av oss. Varje åtgärd som är ägnad att höja
trösklarna ytterligare är olyckhg ur humanitär synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om ansökan om intagning har inte heller
tillkommit bara 4 Riksdagens protokoll 1981/82:167-168&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ur rättssäkerhetssynpunkt. Bestämmelserna om ansökan är
också avsedda att vara en garanti för att någon verkligen tar ansvaret för att
vårdbehovet enligt LSPV prövas. Finns en ansökan om tvångsvård är
tjänsteläkaren i dag skyldig att göra undersökning för vårdintyg. Läkaren och
den som skriver under ansökan delar ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men hur bhr det nu? Def är ju infe så som utskottet
skriver att ett avskaffande av kravet på ansökan innebär att frågan om
tvångsvård eller infe i högre grad blir en fråga mellan patienten och läkaren.
Mestadels är det infe så att patienten bara finns där hos läkaren, utan någon
måsfe fakfiskt ta initiafivet fill att få honom dit. Men enligt propositionen
kommer vem som helst att kunna påkalla undersökning för vårdintyg för
tvångsintagning. Och läkaren, som kanske saknar varje som helst kännedom om
patienten, vad gör han? Läkaren blir enligt förslaget bara skyldig att göra
undersökning om det finns skälig anledning därtill. Han har då också rätt atf
använda polishand­räckning för atf få dit patienten. Gör han rätt om han gör
def? Gör han rätt om han låter bh? Vem har ansvaret om beslutet sedan visar sig
felaktigt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Läkaren
får infe längre någon som delar def tunga ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och om def skulle vara en anhörig som far initiativet, lär
pafienten längre fram kunna läsa sig till det i läkarens anteckningar i
sjukjournalen, något som knappast är bättre än ett direkt ansökningsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget far också bort kravet på att det alltid skall
vara två av varandra oberoende läkare som skall bedöma vårdbehovet innan
tvångsintagning sker, den s. k. tvåläkarprövningen. Kravet gäller i dag också
för den som är frivilligt inskriven på psykiatrisk klinik. Mofivet är atf den
som söker psykiatrisk vård frivilligt infe skall behöva riskera att bli
fvångskvarhållen under tiden på sjukhuset. Den som går in frivilligt på en
psykiatrisk klinik skall också ha sin frihet atf lämna sjukhuset när han eller
hon önskar. Def är helt grundläggande för förtroendet och tilliten fill vården.
Enligt det förslag som utskottet ställt sig bakom skall en och samma Ifkare i
stället kunna vara både initierande, utredande och beslutande, om det skulle
uppstå betydande olägenhet av att anlita annan läkare. Den som redan är
frivilligt inskriven kommer på så sätt ur rättssäkerhetssynpunkt i en sämre
situation än den som inte är inskriven - något som tidigare har betraktats som
en dödssynd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör också uppmärksammas atf i de akutsifuafioner
nattetid som åberopas som grund för förslaget tjänstgör ofta jourläkare som
saknar egen kännedom om patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är, enligt min mening, en helt otillräcklig garanti
att hänvisa till att den s. k. utskrivningsnämnden skall sammanträda inom åtta
dagar och pröva om fortsatt tvångsvård kan beredas patienten. Herr talman! Det
skrämmer mig faktiskt att utskottet inte bestämt far avstånd från vad som sägs
på s. 33 i propositionen utan tvärtom återger det. Jag citerar utskottet:
&amp;quot;Som skäl anförs bl. a. (prop. s. 33) att den patient som på egen begäran
vårdas på sjukhus på grund av psykisk sjukdom redan måsfe ha bedömts vara i
behov av sådan vård.&amp;quot; Det är en olycklig formulering. Enbart det faktum
att patienten behöver psykiatrisk vård skulle, enligt detta sätt att se,
motivera att patienten kvarhålls med tvång. Men LSPV bygger på - och måsfe
bygga på -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utomordentligt
stränga kriterier. Generalindikationen för tvångsvård enhgt LSPV är ju inte att
man har behov av psykiatrisk vård på sjukhus, utan att pafienten skall lida av
psykisk sjukdom och att psykiatrisk vård skall vara oundgängligen påkallad med
hänsyn till sjukdomens art och grad. Dessutom krävs en av fem hårda
specialindikationer. Vid moderna psykiatriska khniker i dag är ju frivillighet
en regel, och tvånget det absoluta undantaget - så måste det också vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Slutligen några ord om utskrivningsnämnden, som bl. a. skall fatta
beslut i de fall av tvångsomhändertagande som kommit till stånd medelst
enläkarförfarande. Nämnden består i dag av tre personer, en lagfaren domare, en
läkare med särskild kunskap i psykiatri och en person med erfarenhet i allmänna
värv. Utskottet föreslår nu att nämnden utökas till fem personer, varav en
skall vara'särskilt insatt i sociala frågor. Utskottet skriver: &amp;quot;Detta bör
även underlätta för nämnderna att göra en allsidig bedömning av hur en patients
vårdbehov skall kunna tillgodoses på bästa sätt.&amp;quot; Men det är ju definifivt
inte det nämnden skall avgöra. Vård enhgt LSPV är ju inte ett alternativ till
annan vård. Utskrivningsnämnden skall endast avgöra om vård kan beredas med
stöd av LSPV. I annat fall skall pafienten omedelbart skrivas ut, om han inte
vill stanna kvar frivilligt. Detta är grundläggande för rättssäkerhet och för
förtroendet till den psykiatriska vården. Det är allvarligt om utskottet på
minsta sätt skulle sväva på målet i den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda ber jag att få yrka avslag på mom. 1,2 och 4 i
hemställan i socialutskottets betänkande 53. Mitt yrkande kommer att delas ut
på ledamöternas bänkar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta yrkande hade
följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;1.
beträffande borttagande av kravet på ansökan att riksdagen med bifall till
motion 1981/82:151 yrkande 5 och motion 1981/82:154 yrkande 1 avslår
propositionen i motsvarande del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
beträffande undantag frän tvålåkarprövning att riksdagen med bifall till motion
1981/82:154 yrkande 2 avslår propositionen i motsvarande del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
beträffande nämnderna att riksdagen avslår motion 1981/82:151 yrkan­de 3 och
motion 1981/82:156 i motsvarande del samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.
att riksdagen antar av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall med undantag
för vad däri föreslagits om ändringar i 3-11, 22, 28 och 30 §§.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta anförande instämde Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Alf Wennerfors
(alla m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 56 ANITA BRÅKENHIELM
(m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ingegerd Troedsson beklagade inledningsvis att de socialde­mokratiska
motionärerna har frångått sitt eget yrkande beträffande avskaf­fande av
ansökningsförfarandet. Med den handgripliga erfarenhet som jag har från fältet
är jag glad över att de har gjort det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att inte några
missförstånd skall uppstå vill jag understryka att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tvåläkarprövningen vid intagning enhgt LSPV inte är
borttagen. Jag återkommer till förfarandet vid den s. k. konverferingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också understryka att utskottet i sitt betänkande
citerar proposi­tionen, i vilken framhålls att detta med borttagande av def
formellt undertecknade papperet, benämnt ansökan, inte pä något sätt innebär
minskade skyldigheter för t. ex. socialnämnden atf enligt den grundläggande
ansvarsregeln i 3 § socialtjänstiagen medverka fill att en sjuk person kommer
under vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingegerd Troedsson uttryckte sin omtanke om de stackars
läkarna, som nu ensamma får ta ansvaret i stället för att dela det med de
anhöriga. Jag tycker nog att vi kan låta dem ta det ansvaret. Jag vet att det
finns ledamöter i denna kammare som har personlig erfarenhet av hur det känns
att tvingas skriva på ett papper som innebär att en anförvant i en akut
nödsituation blir omhändertagen och vad följden kan bli för de fortsatta
relationerna dessa människor emellan. Jag tycker att det är positivt att vi i
fortsättningen kan bespara anhöriga sådana bekymmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis kommer det fortfarande att vara så att det i
väldigt många fall är anfingen en anhörig eller socialnämnden eller polisen som
medverkar fill att en psykiskt svårt sjuk person kommer under vård. Jag kan
inte se någon nackdel i att det i fortsättningen kan ske utan atf man behöver
skriva på några papper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller konverferingen vill jag anföra följande.
Hädanefter finns det möjlighet - dock infe som regel utan i absoluta
undantagsfall, när man inte kan klara det på något annat sätt - för en ansvarig
läkare vid ett psykiatriskt sjukhus att kvarhålla en patient som är intagen
frivilligt. Det kan visserhgen vara så att denne läkare inte har någon
personlig kännedom om patienten, men en i nödsituationen uppletad
distriktsläkare någonsfans utanför sjukhuset har det ännu mindre. Jag ger inte
mycket för den rättssäkerhet som i dag tvingar oss atf i en sådan situation
släppa i väg en desperat, svårt sjuk människa för att samtidigt be polisen leta
rätt på en för sjukhuset okänd läkare och därefter återföra den sjuke till
sjukhuset i stället för att välja den smidigare vägen att kvarhålla patienten
och avvakta utskrivningsnämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 57
Förste vice talmannen INGEGERD TROEDSSON (m) replik: Herr talman! Inget i det
som utskotfefs värderade talesman anförde minskar min djupa oro för det här förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är allvarligt aft utskottet i en fråga som gäller det
viktigaste av allt för en människa, hennes personliga frihet, tar så lätt på
konsekvenserna för framtiden av def förslag som man ställer sig bakom. Rättssäkerhet
tar naturligtvis alltid tid att iaktta. Men rättssäkerhetskravet är inte bara
en tom formalism utan det har alltid bakomliggande mofiv. Utan rättssäkerhet på
detta -viktiga Område skulle förluster göras i andra mänskliga sammanhang som
jag bedömer som ännu svårare. Om den upprivne och djupt förtvivlade patienten
blir rädd för att söka läkare därför aft han vet att läkaren direkt på stubben
kan skriva ett vårdintyg och få honom intagen med tvång söker han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kanske
inte läkare. Om patienten vet att han kanske infe kan avvika från sjukhusets
psykiatriska klinik om han går in frivilligt därför aft han genom en enda
läkares försorg kan kvarhållas med tvång, aktar han sig kanske för att över huvud
taget låta lägga in sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har under dessa senaste dagar fått många telefonsamtal från djupt oroade
läkare, både allmänläkare ute på fältet och läkare vid de psykiatriska
khnikerna. Dessa läkare vid de psykiatriska klinikerna har betonat en sak om och
om igen, nämligen hur viktigt det är att patienten skall kunna känna en tiUit,
en trygghet i vården. Han skall veta, som en läkare drastiskt sade, att inte
sjukhuset bara slår igen som en råttfälla omkring honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här är så viktiga saker att det hade varit utomordentligt klokt av regeringen
att inte lägga fram en proposifion nu utan avvakta det arbete som pågår i
socialberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
58 ANITA BRÅKENHIELM (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill understryka att läkaren infe kan, när han uppsöks av en patient,
&amp;quot;på stubben&amp;quot; skriva vårdintyg och få vederbörande inlagd på
psykiatriskt sjukhus. Fortfarande kvarstår kravet på aft inskrivningen skall
bekräftas på sjukhuset av en annan läkare. Dessutom kvarstår kravet på att def
skall finnas bärande skäl för att över huvud taget göra undersökning för
vårdintyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sedan gäller konverteringsfallen vill jag säga att visserligen är en människas
frihet bland det dyrbaraste och viktigaste som finns, men det gäller i detta
fall friheten under tiden fram fill dess beslutet, som vi får hoppas fattas med
omdöme, kan prövas av nämnden. Jag skulle vilja säga att det här i övrigt i
stället kan gälla patientens eller någon annan människas liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälso-
och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 59 LENA ÖHRSVIK (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Behovet av förändringar i LSPV har länge diskuterats, och många olika
turer har förekommit. Nu är man äntligen framme vid ett beslut, om än ett
begränsat sådant. Men det är viktigt atf fatta detta beslut, eftersom man kan
räkna med att nästa riksdagsprövning ligger åtskilHga år framåt i fiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
i den proposition som vi nu diskuterar bygger på ett betänkande från
socialberedningen. Socialberedningens förslag byggde i sin tur på LPV-förslaget
i socialtjänstpropositionen, vilket var både remissbehandlat och
lagrådsgranskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
avslog, som vi hörde fidigare, LPV-förslaget i dess helhet på grund av den s.
k. missbruksparagrafen, och man tog inte ställning i sak till ändringsförslagen
i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
socialberedningens senaste förslag fattades en del punkter som fanns i
socialtjänsfproposifionen. Dessutom föreslogs en generell möjhghet till
undantag från tvålåkarprövning. I propositionen har man beträffande tvåläkarprövningen
gått tillbaka fill socialtjänstpropositionens formulering­ar och dessutom tagit
med en punkt utöver vad socialberedningen gjorde, nämligen rätten atf överklaga
beslut även efter en utskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. Skillnaden mellan propositionen
och socialfjänstpropositionen är följan­de:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begränsning av
försöksutskrivning finns inte med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Återkommande
prövning var tredje månad finns inte med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förstärkning av
utskrivningsnämnderna finns inte med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En ny paragraf
om patienternas rättigheter finns inte med. Samfiiga de här uppräknade
punkterna bedömdes som de mest väsentliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;från
klientorganisafionernas sida. Alla förslag som fillgodosåg läkarnas önskemål
hade dock beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I såväl socialberedniiigen som i proposifionen anför man
att ställningsta­gande i dessa frågor föregriper den totala översyn som nu
pågår. Men jag tycker att frågorna måste ses i sitt sammanhang. För att man
skall kunna acceptera t. ex. undantag från tvålåkarprövning krävs en
förstärkning av utskrivningsnämnderna. Annars blir den nya lagen sämre än den
gamla ur rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottet har nu gjort en del vikfiga fillägg till
regeringsförslaget, och man har i stort sett hamnat på
socialtjänstproposifionens förslag. Flera av kraven i den socialdemokratiska
motionen har därvid tillgodosetts till fördel för patienterna. Jag vill liksom
utskottet understryka att nu föreslagna förändringar på intet sätt får fördröja
eller förhindra den större översyn som socialberedningen håller på med. Vi har
all anledning aft se allvarligt på den svenska psykiatrins situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationellt sett är vi i Sverige oerhört mycket
psykiskt sjuka, och vi har en mycket hög andel tvångsintagningar. Vi kan ta
några siffror som exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har 4,9 platser för psykvård per 1 000 invånare.
Motsvarande siffra är för Danmark 2,4, för Västtyskland 1,8 och för Sovjet 1,1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andelen tvångsintagningar av det totala antalet
vårdtillfällen är i Sverige 16 %, i England 11,7 % och i Danmark 9 %. Därför är
det än viktigare att vara uppmärksam på just rättssäkerhetsfrågorna i vår
lagstiftning på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På en punkt har jag en annan uppfattning än utskottet, och
det gäller avskaffandet av ansökan vid intagning enligt LSPV. Jag anser att
detta är en principiellt viktig förändring som bör behandlas i samband med den
större översynen. Det är desto mer angeläget som frågan hänger nära samman med
en eventuell omprövning av beslutsprocessen vid intagning. Ansökan bör därför
enligt min mening t. v. finnas kvar. Jag biträder Ingegerd Troedssons yrkande
på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte låta bh att göra en jämförelse med den omsorg
som riksdagen ägnade frågan om ansökan enligt LVM. Vi diskuterade flera fimmar
vem som skulle ha ansvaret. Ingen kom över huvud taget på tanken att föreslå
ett avskaffande av ansökan. Rättssäkerheten bör väl inte vara mindre i dessa
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karin Israelsson sade att alla landets
socialnämndsordförande hälsade denna s. k. reform med tillfredsställelse,
eftersom de skulle slippa attskriva på ansökan. Jag känner några ordförande,
och de har en annan uppfattning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de tycker att det är ett viktigt led i rättssäkerheten aft
bibehålla kravet på formell ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hade gärna velat ta upp några framtidsperspektiv
beträffande den psykiatriska vården och LSPV:s utformning på längre sikt,
speciellt med tanke på Anita Bråkenhielms påstående atf vi nu har att göra med en
renodlad psykiatrisk vårdlag. Men på grund av kammarens pressade fidssituation
skall jag inte göra def nu. Jag skall bara skicka med några vädjanden fill
socialberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pröva noga
de rättsliga reglerna vid intagning!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Håll ett öga på de s. k. konverteringarna, så att de
verkligen blir undantag och inte regel!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ha ett nära samråd med Riksförbundet för social och mental
hälsa (RSMH) som besitter avsevärda erfarenheter och kunskaper!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Glöm inte
bort att lyssna också på andra personalgmpper än läkarna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rensa bort
de sociala indikationerna i en psykiatrisk vårdlag!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 60
GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mitt anförande kommer att beröra dels
socialutskottets betänkande nr 51, dels socialutskottets betänkande nr 53.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i olika sammanhang haff anledning att följa
arbetet med hälso- och sjukvårdslagen och därvid kunnat konstatera att den
undermåliga'produkt, som en gång i fiden avlämnades av hälso- öch
sjukvårdsutredningen under två &amp;quot;sjukvårdsministrars&amp;quot; kärleksfulla
bearbetning undan för undan befriats från sina mest omöjliga ingredienser och
på det hela taget blivit hjälpligt hyfsad - om man nämligen skall ge efter för
den rådande föreställningen om ändamålsenligheten av diffusa ramlagar i stället
för en stringent och till sina konsekvenser genomtänkt lagstiftning. Jag vill
för egen del bekänna att jag inte fror på den moderna, mera lösliga formen av
lagsfiftning, och jag tycker nog att riksdagen skulle vara litet mera på sin
vakt mot att avlyfta sitt ansvar och sitt inflytande på landstingen i den
utsträckning detta skett under de allra senaste åren. Om detta har jag under
våren vid flera tillfällen givit min mening till känna i vad gäller det område
vi nu diskuterar, nämligen hälso-och sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def har länge sagts atf landstingen är mera lämpade än
staten att handha hälso- och sjukvården. På många ställen är def nog också så.
Staten har inte heller visat def intresse för uppgiften som huvudman ens för
våra viktigaste och mest normgivande sjukvårdsinrättningar, som man hade kunnat
förvänta sig. Men vi får inte glömma att landsfingens betydande insatser på
sjukvårdens område har möjliggjorts av en genom åren i rask takt höjd landstingsskatt,
en höjning som inte haft sin motsvarighet för den statiiga inkomstskattens del.
Vi kan nu se slutet på den period då landsfingens uttaxering av sina
skattebetalare kan fortsätta som förut. Det kommer då atf bli allt svårare för
landstingen att framstå som de ideala vårdgivarna. Jag är bekymrad över att man
på alltför många håll nu tycks vilja prioritera det enkla, det lätta och det
billiga på bekostnad av det svåra, det tunga och det för den enskilde mest
kostnadskrävande. En sådan utveckling kräver ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;staflig insyn och effektiva korrektionsmöjlighef er.
Lagrådefs hovsamma men sakliga kritik i defta hänseende har vi här i riksdagen
allt skäl att besinna. Jag tycker inte den här lagen har givit tillbörligt
utrymme för dessa synpunk­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina erfarenheter från 40 års verksamhet i sjukvården -
under olika huvudmän - föranledde mig till en tillkämpat behärskad och måttfull
kriaräftning av propositionen med förslag fill hälso- och sjukvårdslag i min
motion 1981/82:2161. Av de åtta önskemål som jag där framförde, och som nogsamt
bokförts i socialutskottefs betänkande, har infe mycket vunnit utskottets
bevågenhet. Utskottet har visserligen behjärtat att man vid prioritering för
intagning på våra nu - till följd av en det aningslösa tungomålstalandets
sjukvårdsfilosofi - alltmera reducerade akutkliniker skall ge företräde åt den
som har det mest akuta vårdbehovet. Utskottet har också till den s. k.
behörighetskommittén hänskjufit min begäran att utnämningen av klinikchefer
skall återföras till de regler som fidigare gällde, och som på ett annat sätt
än nu garanterade kompetens och oväld och gjorde hela landet, inte bara det
egna landstinget, till rekryteringsbas. Själv finner jag det tveksamt om denna
utredning verkligen är rätt forum för den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt utgår utskottet från aft vad far och mor gör är
allfid det rätta, far då varande Landstingsförbundet och mor statsrådet Ahriand.
I fem års tid har jag i riksdagen yrkat på återinförande av ordentliga årliga
verksamhetsbe­rättelser från sjukhusen, och lika länge har socialutskottet inte
ansett att det är dess bord utan hänvisat till att landstingen i nåder kanske
kommer att ge socialstyrelsen möjhghet att &amp;quot;få tillgång fill&amp;quot;
erforderliga uppgifter. Bortsett från den faktiska angelägenheten av sådana
analyser finner jag denna statsmakternas underdånighet under
Landsfingsförbundet - här som i andra stycken som vi haft att diskutera i
riksdagen - absurd och förnedrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte hjälpa att socialutskottets betänkande i
många stycken tycks mig bära prägeln av de obotfärdigas förhinder. Man
accepterar, och slår vakt om, den notoriskt dåliga språkvården i
regeringskanshet. Havandeskap är varken en sjukdom eller en skada. Det är
därför inte inbegripet i &amp;quot;hälso- och sjukvård&amp;quot; sådan denna definieras
i 1 §. Inte heller ingår undersökningsme­toder i begreppet behandlingsmetoder i
3 §. Diagnosfik är en sak, terapi en annan. Vad som gäller skall klart framgå
av lagtexten, inte bakas in i motivskrivningen. Språkvårdarnas påhitt att
skjuta in ordet &amp;quot;en&amp;quot;, som antingen kan tolkas som obestämd artikel
eller som räkneord framför ord som &amp;quot;läkare&amp;quot; och
&amp;quot;överläkare&amp;quot; i 14 §, bidrar självfallet inte till ökad tydlighet och
klarhet, utan kan leda fill tolkningstvister. Enkla kirurgiska ingrepp i
lagtexten hade kunnat råda bot mot dessa oklarheter. Men nej. Gudskelov har
utskottet i alla fall reagerat mot formuleringen &amp;quot;regeringen får meddela
föreskrifter&amp;quot; i 16 §. Lagskrivarnas förmåga att formulera plattityder
förnekar sig inte heller i den här lagen. Vi har nyligen i
konstitutionsutskottet drabbats av följande tänkvärda sats: &amp;quot;Finnes ej
någon som kan utses till efterträdare för landstingsledamot eller fullmäkfig,
utses ingen efterträdare.&amp;quot; Här i hälso- och sjukvårdslagen får vi i 13 §
veta att &amp;quot;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälso- och sjukvården skall det finnas den personal som
behövs för att meddela god vård&amp;quot;. - Herr falman! Man känner en stark
längtan efter att till livet återkalla någon av de begåvade personer som stod
bakom 1734 års lag. På den tiden fick inte en bofink se uf hur som helst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ny lag om hälso- och sjukvård i riket skulle nämligen
ha kunnat bli en upplyftande och anslående lag, t. o. m. en vacker lag, med en
språkufform-ning värdig sitt föremål. Den har tyvärr blivit en blandning av
fromma förhoppningar, slumpvisa defaljföreskrifter - t. ex. 17 § - och allmän
släpphänthet mot landstingen, tillika med otillräckliga rättsgarantier för både
staten och de enskilda, allt klätt i en ledsam och emellanåt pekoralisfisk
språkdräkt. Vi får väl leva med den och med den organisation den är tänkt att
reglera någon fid, till dess det visar sig att vi - i pafienternas intresse -
måste förändra båda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig i fråga om hälso- och sjukvårdslagen allra sist -
och med anledning av en del av vad som yttrats fidigare i denna debatt - på
grundval av erfarenhet från upprepade egna sjukhusvistelser de senaste 50 åren
göra två kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första: Långt ifrån atf vilja &amp;quot;bestämma
själv&amp;quot; har jag varit tacksam över att mina kolleger tagit ansvaret för en
del ganska svåra beslut. När man är sjuk är man inte alltid själv den mest
omdömesgilla beslutsfattaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra: Om man vill att personalen skall intressera
sig för en själv är det inte så dumt atf man intresserar sig för personalen som
människor, även de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med avseende på förslaget till ändring i LSPV kan jag helt
instämma med förste vice talmannen i hennes analys av problemafiken. Under mina
år i konstitufionsutskottet har jag lärt mig att slå vakt om grundlagens skydd
för fri- och rättigheterna i vårt samhällsskick. Def skydd mot frihetsberövande
som regeringsformens andra kapitels 8 § slår fast kommer enligt propositio­nen
och utskottet nu att i detta sammanhang helt anförtros åt en läkare - och
gudarna skall veta att läkare i allmänhet inte är särskilt förfarna i den högre
juridiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra kammarens ledamöter om aft LSPV även
gäller riksdags­ledamöter. Vi lever i ovissa tider. Ett skenbart lagligt sätt
att verkställa en oblodig revolution här i landet vore att förmå några
&amp;quot;politiskt medvetna&amp;quot; och ' därutöver mindre nogräknade läkare atf
utfärda vårdintyg på ett erforderligt antal riksdagsmän. Borttagandet av
ansökningsförfarandet i regeringens proposition 72 och socialutskottets
betänkande 53 ökar i hög grad möjligheten till en sådan hantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Polifisk psykiatri har på senare år blivit en
internationell företeelse. Vi bör inte ge den skuggan av en möjlighet här i landet.
Def är även mot denna bakgrund som jag ber att få förena mig med förste vice
talmannen i hennes yrkanden om avslag på momenten 1, 2 och 4 i hemsfällan i det
sistnämnda betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 ju.ni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjuk­vårdslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 61 ANITA BRÅKENHIELM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig bara i en sista kort replik fill
Gunnar Biörck uttrycka förhoppningen att den nya sjukvårdslagen skall fungera
väl, även om vi, som har litet enklare krav än Gunnar Biörck på hur man
uttrycker sig, föredragit 1982 års språkdräkt framför 1734 års.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets betänkande 51&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om avslag på prop. 97, m. m. (mom. 1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 15 för
motion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (mom. 2-24) Mom. 3 (uppgiften
atf uppspåra sjukdomar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 15 för
mofion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 (krav aft vården skall utgå från en helhetssyn på
människors behov)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemsfällan bifölls med 279 röster mot 15 för
motion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från atf
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 7 (krav atf all sjukvård skall bedrivas i samhällets
regi m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 15 för
mofion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (planering av hälso- och sjukvården samt samverkan
i planering och utveckling)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 15 för
motion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 13 (krav att landstingskommunen skall delta i
samhällsplaneringen) Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 15 för
motion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 15 (def medicinska ledningsansvaret m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 15 för
mofion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 19 (vårdavgifter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med
277 röster mot 15 för mofion 2163 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemsfällan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkande 52&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Måndagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:305.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 juni 1982&lt;br&gt;
Socialutskottets betänkande 53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 237 röster mot 57 för
det av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson under överläggningen
framställda yrkandet i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 och 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottefs hemsfällan, som ställdes mot det av förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson under överläggningen framställda yrkandet i motsva­rande
del, bifölls genom votering med uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Vissa valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs konstitutionsutskottets
betänkande 1981/82:37 om vissa valfrå­gor (prop. 1981/82:222 och 1981/82:224).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 62 HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det innebär en avsevärd förändring i den
nuvarande ordningen vid valen att införa brevröstning. Förslaget presenteras
som en försöksverksamhet. Men inte ens en försöksverksamhet bör vara improvi­serad.
Den är ofta inkörsporten till en mer permanent ordning. Jag kan inte tolka
regeringens proposition på annat sätt än att den brevröstning som där föreslås
som en försöksverksamhet för Västtyskland skall bh en vanlig ordning, om
försöksverksamheten slår väl ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är regeringens förslag dåligt underbyggt. Det har på
uppdrag av justitiedepartementet arbetats fram en promemoria, som en enda utred­ningsman
svarar för. Det har sålunda inte förekommit någon parlamentarisk utredning. Promemorian
har varit föremål för en mycket begränsad remiss. Utöver riksskatteverket,
postverket och Utlandssvenskarnas förening har endast två länsstyrelser och två
valnämnder hörts. Av valnämnderna har en, valnämnden i Göteborg, tillstyrkt och
den andra, valnämnden i Stockholm, avstyrkt förslaget. Redan dessa brister i
utredningen och remissförfarandet hade bort leda till att regeringen hade
avstått från aft lägga fram en proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också en rad oklara punkter. I promemorian
förklaras att&lt;br&gt;
brevröstningen måste framstå som filltalande enkel för den enskilde&lt;br&gt;
väljaren. Detta är otvivelakfigt sant. Varje väljare får ju något av en privat&lt;br&gt;
vallokal hemma hos sig. Han får nämligen informationsblad angående&lt;br&gt;
brevröstning, innerkuvert typ &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ytterkuvert
och omslagskuverf för brev­&lt;br&gt;
röstning, en partimarkerad sedel för vart och ett av de partier som avses&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt vallagen samt en
blank valsedel, om han bor i ett land från vilken brevröstning får ske. Var och
en har sålunda sin egen vallokal hemma hos sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
denna förmån, med sin enligt utredningen tilltalande enkelhet, gälla endast för
den som är bosatt i ett sådant land? Kan inte den som bor i Sverige göra anspråk
på samma förmån? Såvitt jag har mig bekant har denna fråga inte diskuterats.
Man vill starta en försöksverksamhet utan att ha fört någon principiell
diskussion om systemet med brevröstning. Den övergripande frågan är om
brevröstning skall vara ett särförfarande när andra möjligheter är begränsade
eller om brevröstning skall vara ett alternativ vid sidan av röstning i
vallokal. Eller skall man rent av övergå till brevröstning som den generella
metoden för röstning inom och utom Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan bli mer vanligt att stater infe fillåter röstning på främmande länders
ambassad och konsulat. Det är ju det som har hänt i Västtyskland. Som bekant
får inte svenskar, lika litet som andra utländska medborgare, rösta i Schweiz.
Skulle metoden bli allmän, skulle röster komma att sändas per brev från
avlägsna länder. Det går knappast atf ha eff sådant system utan aft man
antingen låter denna röstning avslutas lång fid före valdagen i Sverige, eller
att mari räknar med att den definitiva sammanräkningen sker så många veckor
efter valdagen att i varje fall bestämmelsen om inkallande av ny riksdag måsfe
ändras. Man får ta i beaktande aft svenska medborgare kan posta sina röstkuvert
långt bort från de stora metropolerna i världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
viktigaste frågan är dock den principiella om man skall bevilja sådana förmåner
för utlandssvenskar, medan de som bor här i landet får rösta i vallokal eller
enligt den ordning som tillämpas i övrigt. Om man gjorde en sådan uppdelning,
skulle resultatet bli atf glesbygdsbor i exempelvis Norrbotten och Västerbotten
inte skulle få utnyttja denna möjlighet, medan däremot glesbygdsbor i USA eller
Australien skulle få göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också en fråga om kontroll. I detta fall finns inte någon valförrättare
eller röstmottagare på samma sätt som på postansfalter, utlandsmyndigheter
eller fartyg. Man väljer inte ens en metod som enligt promemorian ger den
säkraste garantin, nämligen att ha ett rösflängdsutdrag efter särskild
rekvisition. I stället väljer man att föreskriva atf väljaren alltid skall bifoga
sitt röstkort. Motiveringen är att fördelarna inte svarar mot det merarbete för
väljare och valmyndigheter som ordningen med röstlängdsutdrag skulle innebära.
Denna fråga borde infe ha avfärdats så snabbt utan borde ha blivit föremål för
en mer ingående utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närmast
anknyter ordningen fill förfarandet med röstning med valsedels­försändelse.
Detta förfaringssätt har diskuterats mycket under de senaste åren. Man har
hävdat aft väljare kan bh föremål för otillbörlig påverkan. Man har infe under
utredningsarbetet fullföljt denna diskussion när det gäller brevröstning i ett
främmande land. Man har tydligen förutsatt att någon otillbörlig påverkan inte
förekommer. Def har dock under senare år förekommit rättslig prövning av fall,
då man hävdat aft det i Sverige ägt rum en otillbörlig påverkan vid röstning
med valsedelsförsändelse. Det har förekoriimif fällande domar, och i ett mycket
uppmärksammat fall fann&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;valprövningsnämnden
det vara nödvändigt atf upphäva eff val fill kommun-    Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Måndagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det  är
anmärkningsvärt  att  def  i  förarbetena  till  lagförslaget  inte    &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;t &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. 
- 1907&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förekommer
någon diskussion om hur brott mot bestämmelserna skall    _____ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beivras,
när de begås utanför landets gränser. Valprövningsnämnden hör    yissa
valfråeor f. ö. till de organ som man inte ansett sig böra höra. Atf en sådan
prövning innesluter komplikationer står klart för var och en, och nog hade man
bort diskutera denna fråga, innan man gått till beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min slutsats är att ärendet inte har beretts på det sätt
som man kan begära när det gäller en principiellt viktig förändring i vår
vallagsfiftning. Det har också blivit en tradifion aft inte genomföra sådana
förändringar med minsta möjhga rösfövervikt. I det här fallet har man
emellertid av allt att döma tänkt sig att med någon rösts majoritet trumfa
igenom en proposition. Jag beklagar detta. Jag yrkar bifall till den
reservation som är fogad till konsfitutionsut­skoffets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 63 NILS BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fm talman! Med jämna mellanrum kommer förslag till
ändringar i • vallagen. Det kan vara smärre ändringar, grundade på vunna
erfarenheter, men också mer genomgripande förändringar. De förslag som
proposition 1981/82:222 innehöll, bl. a. om reglerna vid överklagande av val,
föranledde inga invändningar från vpk och tydligen heller inte från något annat
parti. Förslagen hade arbetats fram av 1978 års vallagskommifté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det däremot gäller förslaget i proposition 1981/82:224
om försöks­verksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland har vpk
yrkat avslag på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den västtyska regeringens negativa hållning till
genomförande av val hos utlandsmyndigheterna i landet har tydligen utlöst en
panikartad brådska hos den svenska regeringen. En promemoria utarbetades med
olika förslag till lösning av problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den har remissbehandlats. Remissinstanserna har alla
utom en tillstyrkt promemorians förslag om ett brevrösfningsförfarande.&amp;quot;
Detta skriver konstitutionsutskoffef. Det var, enligt min mening, ovanligt
slarvigt av riksdagens konstitutionsutskott atf skriva så - detta utskott som
skall ha ett vakande öga på regeringens handläggning av ärendena. Det är nämligen
en mycket begränsad remissbehandling som förekommit - endast ett fåtal
instanser plus Utlandssvenskarnas förening har fått yttra sig, trots att det är
fråga om ett vittomfattande förslag. Någon politisk prövning har inte
möjliggjorts. Kan man fala om remissbehandling i verklig mening? Vi anser det
inte. Redan defta är fillräckligt skäl för aft avvisa regeringens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots den begränsade remissbehandlingen har dock
invändningar rests mot förslaget. Valnämnden i Stockholms kommun anför sålunda
aft den föreslagna möjligheten till röstning för svenskar bosatta i
Förbundsrepubh-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ken Tyskland måste prövas med utgångspunkt i de förhållanden som råder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndaeen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
vårt eget land i vad avser personers geografiska eller andra hinder att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 iuni 1982&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;använda
nu fillämpade valförfaranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;____________ Vi har i
vpk-motionen pekat på att förslaget ger i Västtyskland boende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa valfråeor&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;favörer
som andra infe har när det gäller möjligheten aft rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
förslag är avsett att vara ett provisorium inför årets val, en
försöksverksamhet med brevröstning. Vi kan infe finna det mofiverat att på
detta sätt forcera fram en provisorisk lösning, vars konsekvenser man inte kan
överblicka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan f. ö. noteras att denna brådska står i skarp kontrast fill oviljan aft
medverka till att invandrarna i Sverige får rösträtt vid riksdagsval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har alltså yrkat avslag på propositionens förslag om försöksverksamhet med
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Även socialdemokrater­na har yrkat
avslag på propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationen
fill konsfitutionsutskottets betänkande av Hilding Johans­son m. fl. innebär
bifall till båda mofionerna. Jag yrkar bifall till reservatio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
64 SVEN-ERIK NORDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Den här debatten är förmodligen det sista tillfälle jag har till
meningsutbyte med Hilding Johansson här i kammaren, och jag vill gärna passa på
att uttrycka min glädje över alla de stimulerande debatter jag har haft med
honom, bl. a. i vallagsfrågor. Att diskutera med Hilding Johansson innebär
allfid en alldeles speciell stimulans på grund av hans stora kunnighet i
statskunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig sedan notera att det råder enighet beträffande den ena av de propositioner
vi behandlar, nr 222. I och med defta är den genomgång av vallagens regelsystem
när det gäller allmänna val som påbörjades 1978-1979 avslutad. Den genomgången
har kunnat ske i mycket stor enighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
åsikter går emellerfid isär när det gäller proposition 224 om försöksverksamhet
med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig till att börja med erinra om att svensk vallagstiftning präglas av
principen att alla röstberättigade skall beredas möjlighet aft utöva sin
rösträtt. Vi har mycket generösa bestämmelser i vårt land när det gäller
möjligheterna aft utöva rösträtt..Förutom att vi har en stor mängd vallokaler,
som är öppna hela dagen, har vi möjhgheter till budröstning och till
poströstning, t. o. m. med ianspråktagande av lantbrevbärarsystemet. När det
gäller röstning utomlands har vi möjligheter att lämna röster på fartyg, på
våra ambassader och konsulat samt vid särskilda röstmottagningsställen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
som har föranlett propositionen är problemet att rösta för dem som&lt;br&gt;
bor i Västtyskland. Jag skall inte gå närmare in på att kommentera den&lt;br&gt;
problematiken i sig, utan jag vill bara notera att socialdemokraterna när det&lt;br&gt;
gäller Västtyskland inte tycks komma ihåg att enligt registreringen 1979 i runt&lt;br&gt;
tal 1 700 svenska medborgare hade vidtagit den aktiva åtgärden att registrera&lt;br&gt;
sig för att bli upptagna i särskild röstlängd. De hade så sent som 1979 nio&lt;br&gt;
°&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;röstmottagningsplatser atf fillgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ingenting görs, om kammaren följer den
socialdemokratiska reserva-    Nr 167 tion som är fogad till konstitutionsutskottets
betänkande, har dessa 1 700    vfåndaeen den svenska medborgare ingen möjlighet
atf lämna sina röster i Västtyskland. De    - •     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, Qn-y&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i 
Sverige   kyrkskrivna  som  av  olika  anledningar  kan  tänkas  vistas  i    ___ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västtyskland
fram på höstkanten skulle också vara utestängda från sin    y,- valfråtmr
hittillsvarande möjlighet att kunna rösta på svensk beskickning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad återstår för alternativ i def läget?
Socialdemokraterna och vpk har inget alternativ, och man kan fråga sig varför.
Beror det på atf det nu är fråga om ett återfall i den inställning som präglade
socialdemokraterna under 1970-talet, då man på olika sätt försökte begränsa
utlandssvenskarnas möjligheter aft delta i de allmänna svenska valen? Vi minns
mycket väl diskussionerna om huruvida def skulle vara i högst fem år som
utlandssven­skar skulle få behålla sin rösträtt. Så småningom sträckte man sig
till sju år. Det var ju så att vi - tyvärr även då med minsta möjliga majoritet
- drev igenom att envar svensk medborgare som någon gång har varit kyrkobokförd
i Sverige skulle få behålla sin rösträtt. Nu är alltså socialdemokraterna, om
de får majoritet vid omröstningen, på väg aft begagna sig av möjligheten att
stoppa i varje fall svenska medborgares i Västtyskland möjligheter att delta i
valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hilding Johansson säger att förslaget är improviserat och
dåligt under­byggt. Såvitt jag begriper kan en parlamentarisk utredning inte
komma nämnvärt längre än vad denna enmansutredning har gjort. Så mycket är
säkert att medan man utreder är def stopp för att rösta i varje fall i
Västtyskland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förefaller som om socialdemokraterna är rädda för att
försöksverk­samheten skulle falla väl ut. Åtminstone står det sä i den
socialdemokratiska motionen. Den enda möjligheten atf vinna erfarenheter i det
här avseendet måste väl ändå vara aft ha en försöksverksamhet under ett år.
Skulle det vara så illa att man upptäcker alltför stora olägenheter med defta
förfarande, så återkommer ju inte den här möjligheten. Å andra sidan har vi, om
försöket faller väl uf, gjort vad vi har kunnat för denna grupp av svenska
medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innebär då detta förfarande atf våra landsmän i
Västtyskland får en vallokal hemma hos sig? Hilding Johansson gjorde gällande
att det var fallet och att det skulle vara en oberättigad förmån. Men
egenfiigen är väl inte skillnaden så stor till den &amp;quot;vallokal&amp;quot; som man
har hemma hos sig, när man röstar med bud genom lantbrevbärare. Då sitter man i
det egna köket, har ett vittne närvarande och sänder röstsedeln med lantbrevbäraren.
I Västtysk­land får man lov att ha två vittnen, och därefter får man gå med
brevet till posfen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan återstår egentligen bara att säga några ord till
vpk:s talesman Nils Berndfson. Av hans inlägg och av vpk-mofionen får jag det
klara intrycket att för vpk är det viktigare atf man ger rösträtt åt icke
svenska medborgare än att man öppnar - eller fortsätter att ge - möjligheter
för svenska medborgare att rösta utomlands. Därmed har väl vpk:s inställning
till de svenska medbor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garna blivit dokumenterad på ett sätt som jag
knappast trodde atf vpk innerst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;•-o   j          j „&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inne hade avsett med sin motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mandagen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; iqoT&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag ber att få yrka
bifall fill utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,/. o&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I defta anförande instämde Torkel Lindahl (fp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 65 NILS BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Sven-Erik Nordin säger aft för vpk är det
viktigare med rösträtt för invandrarna än för svenska medborgare. Vi har infe
ställt dessa grupper i något motsatsförhållande. Vi har sagt att människorna
bör ha rösträtt i def land där de arbetar, där de betalar sin skatt och över
huvud taget där de är verksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot tycker jag att Sven-Erik Nordins anförande vittnar
om aft han hyser en alldeles särskilt stor iver för den fråga som på sin fid
kallades utlandssvenskarnas rösträtt och som man på borgerligt håll drev med
stor intensitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Sven-Erik Nordin säger aft alla röstberättigade skall
beredas möjhgheter att rösta, så behöver ju inte def leda till att def skall bh
lättare att utöva rösträtten i Västtyskland än exempelvis i de norrländska
glesbygderna. Men def är ju ändå en av konsekvenserna av def här förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sven-Erik Nordin undvek vår kritik när det gäller det
begränsade remissförfarandet. Men det bör väl sägas att de västtyska
myndigheternas inställning inte kan ha kommit som en blixt från klar himmel.
Motsvarande restriktioner finns ju redan i Schweiz. Då borde man väl ha kunnat
ge den här frågan motsvarande slags behandling som andra vallagsfrågor. Borde
exempelvis inte vallagskommitfén under Sven-Erik Nordins ledning ha kunnat
granska konsekvenserna av förslaget, så att man hade fått en vanlig behandling
- som vid andra vallagsfrågor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 66 SVEN-ERIK NORDIN (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Till Nils Berndtson kan jag inledningsvis
säga atf när det gäller vpk talar gärningarna bättre än ord. Vad vpk tidigare
har gjort i dessa frågor och vad man är beredd att göra i dag är till sin
konsekvens ett ställningstagande mot våra landsmäns möjligheter att rösta i
främmande land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det fakfiskt inte så, Nils Berndfson, aft
möjligheterna aft rösta i&lt;br&gt;
våra svenska glesbygder är sämre än möjligheterna att rösta i Västtyskland.&lt;br&gt;
Var och en som bor i Sverige blir automatiskt upptagen i allmän röstlängd&lt;br&gt;
utan att behöva vidta några speciella åtgärder för den sakens skull. Den som&lt;br&gt;
bor utomlands är tvungen aft via ifyllandet av blanketter ansöka om atf bli&lt;br&gt;
upptagen i särskild röstlängd. Def är en viss skillnad. Valmaterialet står inte&lt;br&gt;
heller till förfogande på samma automatiska sätt.&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fortsättningen uppfattade jag
Nils Berndtson så att han ville framföra en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;viss
indirekt kritik mot vallagskommittén, som jag ju var ordförande i. Han    Nr
167&lt;br&gt;
undrar om den västtyska inställningen kom som en blixt från klar himmel - vi   
Måndaeen den&lt;br&gt;
hade ju erfarenheterna från Schweiz.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-i &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1009&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu var det
fakfiskt så under sent 1970-tal, att det länge såg ut som om man i     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Schweiz
skulle kunna gå in för samma bestämmelser som finns i världen i   yissa
valfråeor övrigt, dvs. fritt fram för röstning på ambassad och konsulat. Men
det hängde upp sig i Schweiz i sista momentet, och det blev ingen ändring av de
stränga bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemet i Västtyskland uppstod som bekant i september
198L Vid det laget hade vallagskommittén redan klarat av den del av utredningen
som gällde utlandsrösf ningen. Men jag vill påpeka för Nils Berndtson att jag
strax före jul 1981 tog upp frågan om brevröstning i Västtyskland i en fråga
till justitieministern, där jag gjorde klart att om regeringen inte vidtog
någon åtgärd skulle man bli stoppad i Västtyskland. Det blir man alltså inte
nu, genom den här propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 67 NILS BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Det är tydligt att Sven-Erik Nordin har någon
typ av ohörsamhet i dag - han vill inte lyssna på vad man säger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kritiserade inte vallagskommittén, utan gav tips på en
väg som hade kunnat leda fill en rimlig behandUng av en fråga som liknar en rad
andra vallagsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande vpk-motionen: Var kan Sven-Erik Nordin utläsa
atf vi vill begränsa svenska medborgares möjligheter att rösta? I motionen har
vi kritiserat ett hastigt framkastat förslag, vars konsekvenser ingen kan
överblicka - ett sådant förslag är vi inte beredda att biträda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 68 SVEN-ERIK NORDIN (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vpk har inte lyckats anvisa något alternativ
till regeringens proposition i det här fallet. Jag har väntat på det hela
tiden, men jag förstår mycket väl att vpk är utan alternativ i den här frågan.
Man traskar bara patrull i det socialdemokratiska spåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Nils
Berndtson anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt
till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 69 ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Det är beklagligt att Västtyskland inte
längre avser att tillåta att utiändska medborgare röstar på sina ambassader och
konsulat i framtiden. De problem som kan tänkas vara förknippade med att
upprätt­hålla den ordning som gällt hitfills har ingen beröring med Sverige.
Vårt land har kommit att drabbas oförskyllt. Det förefaller märkligt att de
västtyska myndigheterna inte anser sig ha förmåga att bemästra de eventuella
svårigheter som röstning på vissa andra länders lokala representationer kan
tänkas medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man kan
tycka att det borde ligga i alla demokratiska länders intresse att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;°&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1981/82:167-168&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underlätta möjligheterna
för utlandsboende att delta i allmänna val. Det är att hoppas att Västtyskland
omprövar sin nya inställning, så att i framtiden röstning kan ske också i detta
land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. Den försöksverksamhet
med brevröstning som regeringen i detta läge föreslår är ett alternativ som
måste prövas. Det är positivt att regeringen och justitiedepartementet varit så
snabba aft def i dag är möjligt för riksdagen att ta ställning till ett förslag
om brevröstning. Såvitt kan bedömas -remisskritiken är faktiskt med något
undantag positiv - är det också sakligt sett ett hållbart förslag som vi har
att fa ställning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utiandssvenskarnas
rösträtt har diskuterats många gånger i riksdagen, och vi vet att man från
socialdemokratiskt och kommunistiskt håll har ställt sig negativ. För moderata
samlingspartiet har en motsatt inställning varit naturlig. Utlandssvenskarna
gör stora insatser för vårt land. De arbetar ofta under svåra förhållanden. De
bidrar i hög grad till välståndet här hemma genom aft på olika sätt företräda
Sveriges intressen i världen, inte minst genom att marknadsföra svenska varor.
De följer också mycket ofta svensk politik och svenskt samhällsliv på ett
noggrant sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den bakgrunden är det viktigt atf den rösträtt för utlandssvenskarna som
riksdagen har beslutat om också kan utövas i prakfiken. Detta är inte så lätt
för alla. Det är för många långt till ambassader och konsulat. Jag vill därför
understryka vikten av att vår utrikesförvaltning verkligen vidtar alla rimliga
åtgärder för att underlätta för utlandssvenskarna att rösta. Det beslut vi har
att fatta om en stund om försöksverksamhet med brevröstning är ett steg i denna
riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag tog upp det generella problemet, herr talman, för att min uppmärksamhet
exempelvis har fästs på svårigheterna för de omkring 200 svenskar som är
bosatta i Ferney-Volfaire i östra Frankrike. De har gjort stora ansträngningar
för atf få till stånd ett svenskt honorärkonsulat där, vilket skulle möjliggöra
röstning för dem på ett smidigt sätt. Om vi nu skulle besluta om brevröstning
gäller nämligen inte den möjligheten för dem. Jag har noga studerat akterna i
målet och är förvånad över att den här saken infe har kunnat ordnas så att
dessa svenskars begäran om att få rösta i närheten av den plats där de bor har
kunnat tillgodoses. En omprövning av detta beslut bör ske av
utrikesdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber atf
få yrka bifall fill utskottefs hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 70 HILDING JOHANSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Sven-Erik Nordin har haft framgång med sin utredning, och till det
gratulerar jag honom. Men jag beklagar samtidigt att inte denna utredning fick
fa' upp den fråga som vi nu behandlar och som är kontroversiell. Det hade då
funnits möjlighet att förankra förslaget parlamentariskt, och jag fror också
att det, med den kunnighet som denna utredning representerar, hade blivit
lättare att komma fram till en enighet än när regeringen lägger fram en
proposition i sista minuten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns ett problem för de svenskar som vill rösta i Västtyskland. Det förnekar
jag inte ett ögonblick. Men låt oss inte göra detta problem alltför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stort. Det finns såvitt
jag förstår två kategorier. Den ena är sådana som    Nr 167 turistmässigt
besöker Västtyskland. De kan rösta innan de reser. Vill några    Måndaeen den
fotbollsenfusiasfer besöka Hamburg för att se på Hamburger Sportverein har   
-j jyjjj 2932&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de möjlighet att rösta
innan de reser dit. De behöver inte resa en månad eller            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;två i förväg för att
förbereda matchen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra kategorin är de som mera permanent är bosatta i Västtyskland. Inte heller
för alla dessa finns ett problem. Jäg har framför mig den tabell som finns över
det antal väljare vid svenska utlandsmyndigheter som deltog i valet 1979. Det
var 1 559 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
som bor i Berlin kan utnyttja generalkonsulatet där. De var 79 röstande. En del
bor på orter som är belägna nära gränsen. De kan resa över denna gräns.
Avståndet till Frankfurt am Main exempelvis är inte överväldigande stort. Där
röstade 305 personer. Från Miinchen fill Österrike är det inte heller stort
avstånd. I Miinchen röstade 207 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag erkänner att det finns ett problem för vissa i alla fall. Men mot det står
problemet att ordna denna brevröstning. Vad jag vänder mig emot är att man inte
fört någon principiell diskussion om hur denna brevröstning skall ordnas och
för vilka kategorier den skall vara tillgänglig. Nu verkar det som en
nödlösning, presenterad som en försöksverksamhet. Mitt uppslag är helt enkelt
att man skulle ordna det på samma sätt som man ordnar för svenska medborgare i
Schweiz, de får rösta utanför landefs gränser när de inte får göra det i
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Def
är intressant att konstatera att det har förekommit brevröstning i två länder.
Det ena är Frankrike. Men där försvann möjligheten på grund av det missbruk som
förekom. Det andra fallet är Västtyskland. Men såvitt jag har kunnat förstå av
det material jag har haft tillgång till skiljer man inte på västtyskar som
befinner sig utanför landets gränser och sådana som vistas inom landets
gränser. Det finns i den västtyska vallagen uppräknat kategorier av väljare som
har möjlighet att begagna sig av brevröstning, alldeles oberoende av var de
bor. Här vill man införa en ordning som gäller för ett enda land. Någon
motsvarighet införs inte för medborgare i Sverige, och de som bor i Schweiz
presenteras inte denna möjlighet. De saknar, i lika hög grad som svenskar i
Västtyskland, möjlighet att rösta på konsulat. Nyss har Anders Björck fört in
ytterligare ett moment, nämligen dem som bor i östra Frankrike, där han menar
att det skulle upprättas ett konsulat. Den som funderar litet över
brevröstningens metodik kan då fråga sig: Skall inte svenskar i östra Frankrike
få brevrösta, när de får göra det på andra sidan gränsen, på andra sidan Rhen?
På det sättet kan man gå vidare genom hela detta material: svenskar som bor ute
på Australiens landsbygd, svenskar som bor i Mellanvästern kan göra anspråk på
att få brevrösta i lika hög grad som de som vistas i Västtyskland. Detsamma
gäller dem som befinner sig i de svenska glesbygderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
otillfredsställande i allt detta är att man inte fört någon principiell
diskussion därom, och jag beklagar att så inte har skett. Hade detta ärende av
regeringen  lämnats  över till  Sven-Erik  Nordins kommitté  hade  man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;säkerligen kunnat få en
sådan diskussion. Nu får vi föra den här i kammaren några minuter innan
beslutet skall fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
71 SVEN-ERIK NORDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag undrar om Hilding Johansson inte försökte bevisa för mycket när han
beskrev de geografiska problemen i Västtyskland och ansåg att de ändå var
överkomliga. Med samma synsätt applicerat på avstånden i Norge skulle man kunna
säga att vi skulle kunna låta bli atf ha någon röstmottagning på ambassaden i
Oslo och konsulaten runt om i Norge. Men det var väl ändå inte Hilding
Johanssons mening!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
kan man naturligtvis spekulera på följande sätt: Hade bara de här problemen
uppstått ett år tidigare än de gjorde hade det varit självklart att frågorna
blivit föremål för uppmärksamhet i den parlamentariska utredning som sysslat
med vallagsfrågorna. Det är alldeles självklart! Men jag beklagar att vi inte
hade den fjärrskådande förmågan. Ingen annan hade det heller. Man hade det
heller inte i Norge eller i andra länder som har drabbats på motsvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Def
här påminner litet om personen som kom till läkaren och hade blivit lätt skadad
vid en bilolycka. Läkaren påpekade att hans motfagningstid bara var mellan
vissa klockslag. Då sade den olycksdrabbade: Jag kunde väl ändå inte komma
förrän jag hade blivit påkörd!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
72 ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Låt mig till Hilding Johansson säga: Visst föreligger det problem när
det gäller att lösa de här frågorna. Det är vi alla medvetna om -på samma sätt som
def föreligger problem att lösa möjligheterna för sjömän att rösta, för intagna
på kriminalvårdsansfalter, för människor på sjukhus osv. Men alla de här
problemen har vi i stort sett lyckats lösa därför att vi har haft en strävan
att så många svenskar som def över huvud taget är möjligt skall få utöva sin
rösträtt. Det vore, herr talman, underligt om vi då skulle tveka inför de
svårigheter som uppstår när det gäller att lösa frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fallet Västtyskland är def faktiskt, som Sven-Erik Nordin påpekade, på det
sättet atf det var en situafion som inte kunde förutses på ett tillräckligt
tidigt stadium. Hade situationen för några år sedan varit som den är nu, hade
man kanske kunnat hitta andra lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har svårt atf frigöra mig från
känslan att Hilding Johansson överdriver svårigheterna. Jag vet infe om han
verkligen har en vilja att ge också de svenskar som bor i Västtyskland
praktiska möjligheter att utöva sin rösträtt. De är ganska många, herr talman,
och det får vi inte glömma bort i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 73 HILDING JOHANSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Låt mig konstatera att det tycks råda en allmän enighet om att
brevröstningen är förbunden med en rad problem. Def hade varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;önskvärt aft dessa kunnat
diskuteras igenom på ett helt annat sätt än vad som skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
erkänner jag utan vidare att det kan uppstå problem för svenska medborgare i
Västtyskland som vill utöva sin rösträtt. Men detta problem blev känt i
september månad enligt Sven-Erik Nordins framställning. Det hade varit möjligt
för jusfifieministern att lämna över denna fråga till valutredningen redan då.
Då hade man ändå fått en diskussion om detta. Den kunde man ha fört samtidigt
som man diskuterade med de tyska myndighe­terna om att de inte skall hindra
svenskar från att få rösta på konsulat och ambassad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
tiden som man diskuterade dessa problem - om man inte hade hunnit diskutera
färdigt, så att en proposition kunde avges - hade man ju kunnat använda sig av
samma lösning som man har i Schweiz, låt vara att det är en nödlösning. Men då
hade man inte lanserat förslaget som en försöksverksam het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vet inte varthän denna försöksverksamhet leder. Jag utgår från att faller den
väl ut, så kommer det att praktiseras sådan brevröstning bland svenska
medborgare mntom i världen. Den frågan hade vi bort diskutera igenom ordenthgt,
innan vi hade startat en försöksverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
valfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 74 SVEN-ERIK NORDIN
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Hilding Johansson tog upp justitieministerns insats i den här frågan.
Vad som hände var följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
september månad skickade den västtyska regeringen en cirkulämot till samtliga
länders beskickningar i Bonn, där man redogjorde för Förbunds­republiken
Tysklands inställning i frågan. Det utlöste naturligtvis diploma­tisk
aktivitet, som man säger. Det förekom överläggningar mellan justitie­ministern
och den tyske ambassadören i Stockholm. Jag vet också - och jag tror att det
redogörs härför i propositionen - att det förekom överläggningar mellan
statsminister Fälldin och den västtyske förbundskanslern. Från västtyskt håll
förklarade man att man ingalunda ansåg röstmottagningen på de svenska
beskickningarna och konsulaten vara några problem, det var andra länder som var
skulden till det tyska ställningstagandet. Man ansåg sig emellertid tvungen att
behandla alla länder lika. Det är givet att regeringen ändå först måste
undersöka om det gick att förhandlingsvägen uppnå en lösning, innan man tog
till utvägen att lägga fram ett förslag om en försöksverksamhet med
brevröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Jag tror infe aft vi behöver dryfta den här frågan längre. Vi får nu se
vad försöksverksamheten ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 och 2 Utskottets hemsfällan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 147 röster mot 146 för reservationen av Hilding
Johansson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkrings­rörelselag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§ Försäkringsrörelselag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkande 1981/82:45
om försäkringsrörel­selag m. m. (prop. 1981/82:180).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan om att betänkandet skulle
avgöras efter endast en bordläggning bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
75 LENNART PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I näringsutskottets betänkande 45 behandlas en ganska omfattande
proposition som till sina allra största delar är lagtekniskt betingad.
Det:innebär en lagteknisk anpassning av försäkringsrörelselagen till en del nya
lagar som vi har fått. Det innebär också en välbehövlig förenkhng av
försäkringslagstiftningen, som säkert är till nytta både för försäkringsbolagen
och för medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärendet
har varit föga politiskt kontroversiellt i utskottet. Vad vi i första hand
uppehållit oss vid i näringsutskottet har varit de förslag som regeringen har
lagt fram om en ändring av det konsumenfpolitiska ansvaret i sammanhanget.
Regeringen föreslår, vilket har följts upp i utskottsmajori­tetens förslag här
i dag, att bank- och försäkringsinspektionen skall överta de uppgifter som
konsumentverket och konsumentombudsmannen tidigare haft när det gäller
bevakning av konsumenternas intressen i samband med hur banker och
försäkringsbolag sköter sin marknadsföring och sin information till
konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tycker från socialdemokratiskt håll att detta är i sanning ett steg tillbaka i
konsumentpolitiken. Vi har en centralt placerad konsumentpolitisk myndighet,
som med framgång och under hårdnande attityd från borgerliga regeringar har
fört konsumenternas talan på bank- och försäkringsområdet. Vi menar att det är
en försvagning av konsumentintresset att överföra ansvaret till
bankinspektionen och försäkringsinspektionen. Det kan bara leda till ett sämre
konsumentskydd än f. n. Vi anser att den gamla ordningen bör bestå, nämligen
att det centralt placerade konsumentpolitiska organ som vi har här i landet även
fortsättningsvis bör ha denna arbetsuppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta, herr talman, ber jag aft få yrka bifall till den socialdemokra­tiska
reservationen vid näringsutskottets betänkande 45.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 76 KARIN NORDLANDER
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är riktigt att det är en detalj i propositionen som vi diskuterar i
detta sammanhang och som rör ansvarsfördelningen inom viss konsumentverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket är den
centrala myndigheten för konsumentfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
har också konsumentverket det övergripande ansvaret för utveck­hngen och
verksamheten på konsumenfområdet. I konsumentverkefs instruktion sägs att
verkets uppgift är aft stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på
marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det ekonomiska läge som många konsumenter nu befinner sig i är det angeläget
att den myndighet som är deras partsorgan verkligen fungerar och ges möjhghet
att på ett riktigt sätt tillvarata i det här fallet konsumenternas intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar bankerna och försäkringsföretagen använder man där samma slag av
marknadsföring som i andra företag i näringslivet. Och atf deras marknadsföring
inte alltid kan betecknas som &amp;quot;problemfri&amp;quot; - för att använda ett
snällt ord - det har vi alla som konsumenter säkert erfarenhet av. Därför bör
marknadsföringslagen gälla även på bankområdet och ansvaret för övervakningen
liksom i dag hgga kvar på konsumentverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänsterparfiet
kommunisterna har i sin motion slagit fast att regeringens huvudskäl skulle, om
det tillämpades konsekvent över hela näringslivet, medföra att konsumenterna i
huvudsak går miste om det partsorgan de har i form av konsumentverket.
Konsumenterna har intresse och behov av partsorgan över hela fältet, således
även på bank- och försäkringsområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
av vårt ekonomiska system gör oss alla mer eller mindre beroende av bank- och
försäkringsväsende. Detta ställer speciella krav på funktion. Det måste vara en
avgörande uppgift och ett konsumenfpohtiskt samhällsintresse atf avtalsvillkor,
information och marknadsföring av deras tjänster ser till kundernas bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
detta är berättigade krav slås fast i proposition 1981/82:180, där bl. a.
följande uttalas: &amp;quot;På bank- och försäkringsområdena finns i hög grad behov
av ett starkt skydd för kunderna. Genom sin ställning har kredifinsfituten och
försäkringsbolagen ett faktiskt övertag gentemot den enskilde konsumenten.
Bank- och försäkringsverksamheten avviker i hög grad från annan närings­verksamhet.
Den ställer konsumenten inför frågor som kan vara svåra att överblicka och rätt
bedöma. Frågorna rör ofta stora ekonomiska värden. Med hänsyn fill den stora
sociala och ekonomiska betydelse som bank- och försäkringsverksamheterna har är
det ett samhälleligt intresse att dessa verksamheter drivs inte bära på ett
från soliditefssynpunkt tillfredsställande sätt så att gjorda åtaganden kan
infrias utan också på ett från konsument­politisk synpunkt godtagbart sätt.
Stora krav måste därför ställas på det sätt på vilket kredifinsfituten och
försäkringsbolagen marknadsför sina tjänster, lämnar information till
allmänheten och utformar villkoren i förhållande fill sina kunder.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
synpunkter har vpk:s fulla stöd. Men med detta konstaterande som gjorts i
propositionen har vi svårt att förstå det framlagda förslaget om förändrad
ansvarsfördelning i dessa frågor- ett förslag som vi anser avhänder
konsumenterna det skydd som nuvarande partsorgan, dvs. konsumentver­ket, ger,
och det innebär enhgt vår mening en svagare ställning för konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkrings­rörelselag
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försäkrings­rörelselag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket har fått stor
erfarenhet av bank- och försäkringsområ­dena genom bevakningen av
konsumenternas intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom har konsumentverket fått särskild insikt i
konsumentproblem som ingen annan myndighet har och som man endast kan få efter
en lång fids verksamhet och konsumentkontakt. Oroande är också att möjligheten
att föra ett ärende vidare fill arbetsdomstolen försvinner. Detta innebär
enligt vpk ett försämrat rättsskydd med förminskad överklagningsmöjlighet,
varför vi anser att rådande ordning bör gälla och att konsumentverket även i
fortsättningen svarar för övervakning av marknadsföring och information på
bank- och försäkringsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar med det anförda bifall fill den
socialdemokratiska reservationen som innebär ett bifall till vpk-motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 77 HÄDAR CARS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Regeringen och utskottsmajoriteten är inte
mindre angeläg­na än Lennart Pettersson och Karin Nordlander om
konsumentskyddet inom bank- och försäkringsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajorifefens förslag innebär heller ingen kritik,
dold eller öppen, mot det sätt varpå konsumentverket och i förekommande fall
marknads­domstolen skött sina uppgifter i detta sammanhang. Men, herr talman,
också konsumentskyddet måste organiseras på ett rationellt sätt. Den nuvarande
dubbleringen av tillsynen är onödigt kostnadskrävande, och det är motivet till
den föreslagna ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här också understryka att såväl regeringen som
utskottsmajoriteten utgår ifrån att försäkringsinspektionens granskning av
bolagens avtalsvillkor, marknadsföring och informationsverksamhet också i
framfiden sker i nära samarbete med konsumentverket. Konsumentskyddet är
viktigt och får inte eftersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 78
LENNART PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Hädar Cars talar allfid väldigt vackert om
den borgerliga majoritetens intresse för konsumenterna, för konsumentskyddet
och inte minst för konsumentverket. Jag bara konstaterar aft det här förslaget
uppenbarligen får negativa verkningar för konsumenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi först tar de kostnadsmässiga aspekterna, så innebär
detta inte att man får bort en dubblering av verksamheten, utan det innebär att
man i stället måste inrätta nya tjänster både på försäkringsinspektionen och på
bankinspektionen. Därtill kommer att den ständiga förnyelsen och de
erfarenheter man får från konsumentpolitisk verksamhet och marknadsvill­kor när
det gäller andra delar av vårt näringsliv inte längre kommer de handläggare
till godo som behandlar andra frågor i bankinspektionen och
försäkringsinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså på flera sätt en försämring. Det bhr för det
första sannolikt en kostnadsmässig fördyring, för det andra med stor säkerhet
en försämring av konsumentskyddet och för det tredje en försämring när det
gäller konsu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mentverkets möjligheter
atf verka över hela fältet. Vi har ju nu en gång för alla valt den linjen i
vårt land, atf vi skall ha ett centralt konsumenfpohtiskt organ, och då bör vi
fullfölja denna målsättning och infe börja avlöva den i ohka avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
79 KARIN NORDLANDER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Hädar Cars säger att konsumentverket har skött sina uppgifter och att
man inte har något att anmärka på def. Jag vill då biträda den talare som menade
att den där besparingen kanske vi får titta långt efter. Fortfarande måste man
ju utnyttja konsumentverkets erfarenheter. Det är infe så att bankinspektionen
alldeles omedelbart är insatt i alla delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
problem det gäller är precis desamma som vid vanlig försäljning och produktion.
Det är exempelvis vilseledande information och uppgifter om förmånlighet,
kombinationserbjudanden av olika slag m. m. som ges. Vpk menar att
konsumentverket har större möjligheter, med sin erfarenhet av förekommande problem
på det konsumenfpohtiska området, att ge stöd och hjälp i det frågekomplex som
det rör sig om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
tih konsumentverket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 147 röster mot
145 för reservafionen av Ingvar Svanberg m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§ Anslag till konsumentverket m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkande 1981/82:47
om anslag till konsu­mentverket m.m. (prop. 1981/82:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan om att betänkandet skulle avgöras efter endast en bordläggning
bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 80 LENNART PETTERSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi socialdemokrater anser att en aktiv konsumentpolitik är särskilt
viktig i en tid av reallönesänkningar och åtstramningar. Behovet av stöd och
hjälp till konsumenterna ökar i dyrtider, samtidigt som en aktiv bevakning av
företagens prisagerande och agerande i övrigt på marknaden måste utövas av
samhällets konsumentorgan. Det gäller alltså att se till att konsumenterna får
def mesta möjliga för pengarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
beklagar därför mycket atf regeringen i fråga om anslag till konsument­verket
framlagt ett förslag som måste betecknas som en ren neddragnings-poHtik.
Neddragningen är väsentligt kraftigare än vad som är motiverat med hänsyn till
den hushållning man i och för sig alltid måste visa med statens pengar. Vi
socialdemokrater vill som sagt markera att det är just när konsumenterna har
det svårt och lönerna sjunker som konsumentpolitiken måste ges extra resurser.
Vi har inte fått med oss näringsufskottets borgerliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
tih konsumentverket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;majoritet när det gäller
denna uppfattning, utan vi har reserverat oss i näringsutskottets betänkande nr
47, som just behandlar anslaget till konsumentverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
kan karakteriseras på flera olika sätt. Vi kan nog säga atf det i ovanligt hög
grad är fråga om fromma förhoppningar och alltför litet pengar när det gäller
vad konsumentverket skall kunna åstadkomma med de anslag som skall gälla för
nästa budgetår. Den borgerliga majoriteten säger i betänkandet att besparingen
infe behöver innebära några egentliga negativa effekter. Man tillbakavisar
bestämt påståenden från socialdemokraterna om att det från borgerligt håll
skulle vara en negativ inställning till konsument­frågorna. Och enligt
majoritetens uppfattning bör regeringens förslag &amp;quot;uppfattas som en
uppmaning till effektivt resursutnyttjande, inte som utslag av en
nedrustningspolitik&amp;quot;. När jag läser dessa meningar från majoritetens sida
frågar jag mig vad rnan egentligen väntar sig att konsumentverket skall kunna
åstadkomma, om besparingen inte skall innebära aft verket måste dra in på ohka
håll och försämra konsumentskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tittat litet på de anslag som under senare år har kommit konsumentverket
till del. Jag har då kunnat konstatera att anslagen i nominella tal - trots att
man hela tiden har talat om hur viktig konsument-poHtiken är - har stått stilla
sedan 1979. Vi vet alla vilken inflation det har varit under denna tid. Därför
är det fråga om ganska omfattande urholkningar under dessa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
kan man konstatera atf anslagen till den konsumentpolitiska studieverksamheten
har försvunnit. Konsumentverkefs forskningsanslag har också tagits bort, vilket
är en unik åtgärd med tanke på att det här är fråga om en central myndighet på
ett verksamhetsområde. Såvitt jag vet har de flesta myndigheter av denna
betydelse och med denna inriktning egna forsknings­anslag. Det hade också
konsumentverket under den socialdemokratiska tiden, men så är det inte under de
borgerliga regeringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därutöver
kan vi räkna in det hårdnande motståndet från näringslivet i de olika
överläggningar och riktlinjeförhandlingar som konsumentverket bedri­ver för att
hävda konsumenternas intressen gentemot företagen som en negativ post. Det
betyder om inte annat att man kommer fram till resultat väsentligt mycket
långsammare än fidigare. Def kostar mer pengar och fordras mer personella
resurser för att man skall kunna åstadkomma saker och ting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammantaget
har dessa senare år utan tvivel betytt stora påfrestningar för dem som inom
konsumentverkets verksamhetsområde är satta att sköta konsumentpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
har infe velat acceptera dessa neddragningar. Vi har varje år som har gått
understrukit konsumentpolitikens betydelse. Vi har i år, som tidigare år, i
vårt budgetalternativ avsatt vissa extra resurser för aft förstärka
konsumentverkets anslag. I år är det fråga om 3 milj. kr. Om reservationen
bifalls, bör, med detta påslag på 3 milj. kr., den konsument­politiska
verksamheten kunna fortgå i någorlunda oförändrad omfattning. Det betyder också
vissa möjligheter för konsumentverket att kunna lägga ut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och betala för egna
forskningsuppdrag, vilket är viktigt för ett organ av detta slag. Det innebär
också att stöd skall kunna utgå till den lokala konsument­verksamheten - ett
stöd som alltså den borgerliga regeringen tog bort. Dessa 3 milj. kr. betyder
slutiigen också att konsumentverket inte, i brist på resurser, tvingas till ett
ständigt ökande antal avskrivningar av konsument­ärenden och klagomål, vilket
nu är fallet som ett resultat av regeringens konsumentpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
tycker jag alltså att det hade varit klädsamt och i själva verket korrekt om
utskoftsmajoritefen i näringsufskottets betänkande hade talat om de problem som
konsumentverket har och inte bara viftat undan de sakerna genom att säga att
den neddragning som det är fråga om inte behöver medföra några egentliga
konsekvenser och inte är ett utslag av nedrustningspolitik, utan att det bara
är fråga om en uppmaning till effektivt resursutnyttjande. Detta är verkligen,
herr talman, att sticka huvudet i busken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan göra ytterligare en kommentar på den punkten. Jag vill säga att varje tal
framöver från borgerliga partier om att de står upp för konsument­intresset och
för en stark konsumentpolitik faller platt till marken, mot bakgrund av de
ekonomiska redovisningar och hknande som jag nu har gett några exempel på. Om
man skall spara på konsumentverkets område, bör man i så fall ägna sig åt
administrativa besparingsåtgärder. Vi har faktiskt föreslagit en sak, nämligen
att man adminisfrativt-tekniskt samordnar allmänna reklamationsnämnden och
konsumentverket.,Därigenom sparar man utan att minska effektiviteten. För det
organet sparar man uppåt en halv miljon. Konstigt nog har man från den
borgerliga majoritetens sida sagt nej till det förslaget. Man tar gladehgt de
extra kostnaderna, av någon underlig pohtisk anledning - jag kan inte riktigt
få klart för mig vilken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
reklamationsnämnden var i många år administrativt samordnad med
konsumentverket, och det fungerade bra. Det var en respekterad nämnd. Dess
utslag följdes i betydande utsträckning. Sedan delade man upp arbetet, och
resultatet har blivit ökade kostnader och i övrigt inte några förbättringar
vare sig ur konsumentsynpunkt eller på annat sätt. De borgerliga ville alltså
inte gå med på vårt förslag. Jag frågar rriig då vilka besparingar som annars
är möjliga att åstadkomma utan att skada verksamheten inom konsumentverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta ber jag, herr talman, atf få yrka bifall till de socialdemokratiska
reservationerna i näringsutskottets betänkande 47.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
tih konsumentverket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 81 KARIN NORDLANDER
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Budgetpropositionens minskade anslag till konsumentverket som behandlas
i det föreliggande betänkandet är ytterhgare en bekräftelse på den borgerhga
regeringens ambitioner i strävan aft urholka konsumentver­kets verksamhet och
ett led i konsumenternas försämrade möjligheter att hävda sig mot ett starkt
näringsliv. Om regeringen skulle föra en polifik som tillvaratar konsumenternas
intresse, borde man i stället för aft minska anslagen göra ökade satsningar för
råd och hjälp till ekonomiska och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förnuftiga inköp. Minskade
inkomster och ökade utgifter försvårar för dem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndaeen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;&amp;quot;  &amp;quot; begränsad ekonomi att få infe minst hushållskassan aft
gå ihop -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 inni 1982&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;därför
är en akfiv konsumentpolitik ännu viktigare i åtstramningsfider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:97.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har i årets motion i denna fråga lagt vikten vid
bevakandet av de&lt;br&gt;
4    Ino f'll&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dagligainköpen,därföratt när
inkomsten och därmed köpkraften minskar så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;knnsumpntverket '' konkurrensen om
kunderna. Reklam och marknadsföring för att locka till inköp tar sig alltmer
raffinerade uttryck. Utbudet av varor och tjänster flödar i ohämmad omfattning,
ofta på bekostnad av kvalitet och användbar­het. Konsumenten blir alltmer
rådvill vid avgörandet av inköp i denna djungel av nya produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har redan i det tidigare behandlade ärendet slagit
fast- och därom är ju regeringen överens - atf konsumenterna ställs inför ett
mycket stort utbud av varor och tjänster, att företagen i större utsträckning
än fidigare utnyttjar reklam och marknadsföringsåtgärder för att styra konsumenternas
val samt att detta kräver särskilda insatser inom pris-, konkurrens- och
konsument­politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk har i vår motion genom en rad exempel - som jag inte
närmare behöver redovisa - tagit upp områden där kvalitets- och varuupplysning
är starkt eftersatta. Det är när det gäller de dagliga inköpen av mat och
hygienartiklar, kläder, skor och inte minst hemtextilier som man i första hand
behöver konsumentverkefs stöd och hjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet har vänsterpartiet kommunisterna kvar sitt
krav på en väl utbyggd lokal konsumentverksamhet med välutbildade
konsumentrådgivare i varje kommun som kan svara för den direkta informationen
och rådgivningen - vilket det f. ö. råder en politisk enighet om. Tyvärr
tvingas vi emellertid konstatera att situafionen på det här området är den, att
vi i stället för en utbyggnad får en stagnerad och i vissa fall minskad lokal
konsument­verksamhet. Vpk har infe funnit def meningsfullt att nu föra fram
detta krav. Regeringens åtstramning av den offentliga sektorn slår hårt på en
rad verksamheter, och då blir inte konsumentupplysning def man först satsar på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att direktrådgivningen är ett område som konsumentverket
tvingas dra ner på kan vi infe godta. Vi menar atf det är nödvändigt att
konsumentverket, som har det övergripande ansvaret för bl. a.
informationsverksamhet, utbildning och forskning, får det anslag som
konsumentverket har begärt för aft kunna behålla en oförändrad standard. Vpk
gick också emot förslaget om allmänna reklamationsnämnden som en fristående
myndighet, med de fördyringar som blev följden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Debatten om konsumentpolifiken är ständigt återkommande i
riksdagen.&lt;br&gt;
Det har hitfills varit stor enighet om behovet av en fungerande konsument­&lt;br&gt;
verksamhet. 1970-talet inleddes med en rad lagar, som syftade till att skydda&lt;br&gt;
och förbättra konsumenternas ställning gentemot företagen, en lagstiftning&lt;br&gt;
som borde förbättras för att täppa till de brister som fortfarande finns och de&lt;br&gt;
nya som uppstår, då konkurrensen om köpkraften ökar. Nu har enigheten&lt;br&gt;
brufits, och nedrustningen är i gång även på detta sociala område.&lt;br&gt;
'&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med tanke på de
reallöneförsämringar som löntagarna fått vidkännas och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
svårigheter som särskilt barnfamiljer, pensionärer och övriga med små inkomster
har att få ekonomin att gå ihop finns inget sparutrymme på detta område. Det
borde i stället ligga i samhällets intresse atf de inköp som görs när ekonomin
är begränsad är försvarbara ur ekonomisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ju infe av välgörenhet som företagen satsar så
stora summor på reklam och marknadsföring av sina produkter. Det rör sig om
miljardbelopp. I jämförelse med dem är def småsummor som spenderas på
konsumentverket för att bemöta denna marknadsföring och reklam, som tar sig
allt osundare uttryck. I vårt kärva ekonomiska läge med ständigt sfigande
priser, inte minst på nödvändighetsvaror, är enhgt vpk:s mening det sämsta man
kan föreslå en nedskärning av kvalitets- och priskontrollen. Sist på listan för
besparingar borde stå de anslag som är till för aft hjälpa de mest utsatta konsumenterna
att få ekonomin att gå ihop när hushållskassan krymper. Annars blir det som att
slå bensin på elden. Det regeringen sparar genom att dra in på en utgift får
den i stället betala med ökade utgifter på ett annat område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, yrkar jag bifall till vpk-motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 82 HÄDAR CARS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Inom konsumentverket finns en betydande
kompetens och sakkunskap som det är väsentligt att tillvarata. Jag delar också
Lennart Petterssons uppfattning aft konsumenfpolitiska insatser är särskilt
angelägna i kärva tider, i tider då vi alla som konsumenter får hålla extra
hårt i slantarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt finns det ett behov av att också inom det
statliga området idka ökad sparsamhet. Defta tycks Lennart Pettersson och hans
partikamrater på detta område som på andra ha svårt atf inse. Här väntar vi på
en större klarsyn från socialdemokratins sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket har under senare år i ökande utsträckning
koncentrerat sina insatser på konsumentinformation, och det är alldeles utmärkt
- det finner både regeringen och utskottet. Det är också mycket bra saker som
konsumentverket och konsumentupplysarna gör på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan, herr talman, övergår jag till att säga några ord om
reklamations­nämnden. Det är i andra sammanhang en klar princip, som
socialdemokra­terna inte brukar avvika ifrån, att domstolar och andra organ som
skall lösa tvister skall vara fristående från de parter som tvistar. Enligt min
uppfattning är konsumentombudsmannen och konsumentverket företrädare för konsu­mentintresset.
Jag trodde att Lennart Pettersson delade den uppfattningen, att de var så aft
säga företrädare för den ena parten. Om man delar denna uppfattning, som jag
alltså har, är det självklart att reklamafionsnämnden, som skall avgöra tvister
mellan å ena sidan producenter och distributörer och å andra sidan konsumenter,
inte skall vara organisatoriskt bunden till konsumentverket utan i stället
skall vara organisatoriskt fristående. Det är en förvånansvärd brist på
konsekvens och rättrådighet att förorda att reklama­tionsnämnden skulle knytas
fill konsumentverket. Och def är min förhopp­ning aft man från
socialdemokratins sida, när man tänker på detta eri gång&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag tih konsumentverket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till konsumentverket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till,
skall komma till samma kloka slutsats som utskottsmajorifeten har gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 83 LENNART PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! I sin frejdiga utläggning om
reklamationsnämnden talar Hädar Cars i så självklara termer att man inte tror
sina öron när man lyssnar på honom, och det är då svårt att tro att allmänna
reklamationsnämnden under elva år hade just den teknisk-administrativa
sammankoppling med konsumentverket som Hädar Cars nu dömer ut som fullständigt
oacceptabel. Under de åren fungerade allmänna reklamationsnämnden på ett
alldeles utmärkt sätt. Hädar Cars. Den fungerar infe bättre nu - kanske inte
sämre heller för deri delen, men skillnaden mellan Hädar Cars uppfattning och
min uppfattning är att man genom def socialdemokrafiska förslaget att klara upp
den administrafiva samordningen med konsumentverket sparar omkring en halv
miljon. Det borde väl vara någonting som Hädar Cars kunde uppskatta. Det gör i
och för sig även vi. Det finns ingen anledning att fa till några brösttoner om
principer på den här punkten. Defta är en prakfisk fråga om hur man så att säga
bäst skall få valuta för de pengar som man satsar på denna typ av statlig
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig sedan säga att det är bra att Hädar Cars delar
socialdemokrafins uppfattning att konsumentpohfiken är viktig under dessa svåra
nedgångsfi-der. Samtidigt pekar Hädar Cars på behovet av ökad sparsamhet. Det
är klart att detta är ett dilemma. Vi har gjort upp vårt budgetalternativ på
basis av våra prioriteringar. Då har vi sagt att konsumentfrågorna är så
viktiga att vi vill prioritera dem. Hädar Cars har uppenbarhgen, trots det som
han säger här från talarstolen, en annan prioritering. Det är egentligen inte
mer med det. Ni talar gärna om att vara positiv mot konsumentintresset, men i
själva verket går det hela väldigt trögt, och det är tvärtom fråga om en
nedrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 84
KARIN NORDLANDER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Hädar Cars säger att statliga verk också
måste spara. Men konsumentverket har ju faktiskt sparat mer än vad man gjort på
andra områden. Redan förra året fick konsumentverket i uppgift att skära ner
sina kostnader med 10 % mot 2 % inom andra statliga verk. Det har kommit till
så mycket nytt när det gäller inköpen, t. ex. monopoliseringen inte minst inom
livsmedelsområdet, som försvårar inköp. Jag såg i går uppgifter om att Unilever
- ett namn som vi aldrig ser på några varor - säljer för 125 miljarder kronor,
ofta samma varor under olika firmanamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk skulle i stället vilja utvidga nämndens
verksamhetsområde. Vi har krävt att det skulle omfatta även inköp av fast
egendom - och inte enbart vissa tjänster som rör fast egendom. Vi skulle också
vilja att konsumentom­budsmannen kunde föra konsumenternas talan vid allmän
domstol i viktiga frågor. Det bör finnas möjligheter att angripa otillbörlig
marknadsföring, märkesmystik när det gäller varor med olika design och pris,
samt tilläggsvaror vid inköp. Det har under senare år fillkommit en mängd olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;obskyra
verksamheter, som man borde kunna granska på ett helt annat sätt    Nr 167 än
hitfills. Och det kan man inte göra om man skär ned anslagen fill    Måndaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsumentverket. Vi vidhåller vårt motionskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 85
HÄDAR CARS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är min uppfattning att de flesta
organisationer, statliga och privata - inkl. företag - mår bra av att stundtals
få tänka igenom sina prioriteringar. Vad som kan framtvinga ett sådant
omtänkande i fråga om prioriteringar är bl. a. aft verksamheten tvingas
hushålla extra med sin ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentverket växte ganska snabbt och utförde många
posifiva saker. Men i de fider som vi befinner oss i fror jag aft även många
inom konsumentverket delar uppfattningen att den sparsammare ekonomi, som
konsumentverket liksom andra myndigheter tvingas leva med under en fid, inte
enbart har varit till problem utan även har medfört en del kloka och riktiga
slutsatser - som en följd av det nödvändiga omtänkandef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag är också angelägen om aft säga att vi skall
bibehålla den huvudinriktning som konsumentverket har och har haft. Inom det
parti jag fillhör finns det en mycket klar och mycket posifiv syn på
konsumentpohfiken och de uppgifter som konsumentverket har. Det fror jag att vi
har gett så många och så vältahga bevis för, att def knappast kan ifrågasättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller reklamafionsnämnden är det faktiskt en
principiell fråga och inte en fråga om en besparing på en halv miljon, eller
vad Lennart Pettersson nu räknade ut. Reklamationsnämnden inrättades som en
försöksverksam­het, och under försöksverksamhetsperioden kunde man väl till
nöds ha en sådan här organisatorisk sammanblandning. Men när man efter den
perioden fann att def förelåg skäl atf permanenta verksamheten, så var det
också helt riktigt och konsekvent att se till att man gav reklamationsnämnden
den organisatoriska självständighet som varje dömande instans - och reklama­tionsnämnden
är ju i det här fallet en instans som dömer i tvister mellan två parter - skall
ha och förtjänar att ha. Jag kan inte tro att infe Lennart Pettersson och andra
kloka personer inom svensk socialdemokrati kommer till samma slutsats så
småningom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag tih konsumentverket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 86
LENNART PETTERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om nu den allmänna reklamationsnämnden hade
dömt i sådana tvister där konsumentverket eller konsumentombudsmannen tillhör
de inblandade - då hade jag möjligen förstått Hädar Cars anföranden här i dag.
Men så är ju inte fallet, utan det är fråga om rådgivande utslag, baserade på
klagomål och synpunkter från enskilda personer som anser sig ha råkat illa ut i
förhållande till olika företag, när de har köpt varor eller anlitat företagens
tjänster. Så huvudtesen i Hädar Cars argumentering på den här punkten stämmer
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan får vi återigen av Hädar Cars höra ett
högaktningsfullt betygande av konsumentpolitikens vikt. Inte minst skulle
folkpartiet vara mycket konsu-mentvänligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till konsumentverket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag då säga: Def måste vara en mycket platonisk kärlek
som folkpartiet och Hädar Cars ägnar konsumentpolitiken och konsumentverket,
för def har knappast avsatt några synbara resultat andra än de neddragningar
som skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan i och för sig ha förståelse för synpunkten att det
är problem om man ger pengar till en statlig myndighet i så snabb takt att man
expanderar verksamheten utan att tänka sig för. Men det har ju inte varit så
under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den borgerliga perioden var det under de första tre
åren neddragningar för konsumentverket som låg i linje med övriga statliga
myndigheter och organ. Men den verkliga smällen har satts in de tre sista åren,
då konsumentverket - trots vad konsumentpolitiken betyder i nedskärningstider -
fått ta på sig nedskärningar som varit väsentligt mycket större än för
motsvarande andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta kommer man inte ifrån hur mycket man än betygar
konsumentpo­litiken sin högaktning, herr Cars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 87 KARIN NORDLANDER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För ungefär två år sedan deltog jag i ett
konsumentsemina­rium där Hädar Cars också var närvarande och där det talades om
1980-talets konsumentpolitik. Där lät det litet annorlunda än vad def gör i
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hädar Cars måste väl ändå erkänna att många har fått sämre
ekonomi, att det leder fill minskad köpkraft och atf defta utnyttjas av
reklammakare och marknadsförare och försvårar för konsumenterna atf göra
försvarbara ekonomiska inköp. Då måste man dra den slutsatsen atf det är
missriktad sparsamhet att dra in på just konsumentrådgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 88 HÄDAR CARS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill erinra fru Nordlander om atf jag i
mitt första inlägg uttryckte värderingen att det var positivt att
konsumentverket i så stor utsträckning hade koncentrerat sina resurser just på
konsumentinformation och konsumentupplysning. Jag tror atf def är där som
verkefs insatser behövs alldeles extra i de tider som är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I min förra replik uttryckte jag
också en from förhoppning när det gäller socialdemokratins inställning till
självständighet för myndigheter som skall döma i tvister. Jag har ingen
anledning aft avvika från den förhoppningen, men av Lennart Petterssons senaste
inlägg förstod jag atf det kan ta litet längre fid än vad jag annars hade
förutsett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 89
KARIN NORDLANDER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Def stämmer inte rikfigt - det är just på
informationsområdet som konsumentverket nu säger sig vara tvingat att dra ner
sin verksamhet, def är där man försöker ta pengarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet hoppas konsumentverket att den lokala konsumentverksamhe­ten
fungerar, men så är det ju inte. Där har det skett en stagnation när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gäller
utbyggnaden, och vi ser inte några förhoppningar om förbättringar på det
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
1 (anslag till konsumentverket, m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 1 av Ingvar Svan­berg m. fl.
med 136 röster mot 15 för motion 1061 av Lars Wemer m. fl. 138 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 146 röster mot 144 för
reservation 1 av Ingvar Svanberg m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
3 (allmänna reklamafionsnämnden)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 146 röster mot 144 för reservation 2 av Ingvar Svanberg
m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§ Åtgärder för tekoindustrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkande  1981/82:50
om åtgärder för tekoindustrin m. m. (prop. 1981/82:100 och 1981/82:148).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan om att betänkandet skulle avgöras efter endast en bordläggning
bifölls av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 90 Handelsministern
BJÖRN MOLIN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Alltsedan Beklädnadsarbetareförbundets uppmärksam­made kongress tidigt
förra hösten har såväl tekobranschens olika organisa­tioner som den
socialdemokratiska oppositionen riktat ihärdig kritik mot 'regeringen för dess
bristande insatser på tekopolitikens område. Kritikerna har menat att
regeringen inte har tagit hänsyn till de förslag och varningar för branschens
utveckling som framförts. I mycket kraftiga ordalag har man varnat för kommande
försämringar. Det har särskilt gällt sysselsättningen för de tekoanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kraven
på ytterligare statliga åtgärder har varit många - och kostnads­krävande.
Regeringen har -vid flera tillfällen påmint om den förväntade effekten av de
ekonomisk-politiska åtgärder som -vidtagits samt om att arbetet med regeringens
samlade syn på tekopolitiken pågick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
proposition om åtgärder för tekoindustrin presenterades för riksdagen i febmari
i år. Den har nu behandlats i berörda utskott. Utskottens betänkanden går
i,allt väsentligt på regeringens linje. För hörnstenarna i regeringens
tekopoUtik har nu näringsutskottet gett sitt fulla stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På kort sikt finns inte
någon möjlighet att nå det uppställda riktmärket om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Riksdagens protokoll-1981l82:167-168&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ett upprätthållande av 1978 års produktionsvolym och målet
att svensk tekoindustri skall svara för 30 % eller mer av den totala
tillförseln av tekovaror. Def skulle bli alltför kostsamt och/eller kräva
åtgärder som står i strid med våra internafionella åtaganden på handelns
område. Däremot kan riktmärket för försörjningsberedskapen på tekoområdet
klaras genom regeringens proposition - om den nu bifalls - och genom förra
veckans regeringsbeslut om def ekonomiska försvaret. Det finns i riksdagen en
gemensam målsättning om en effektiv och lönsam tekoindustri. Det är en sådan
tekoindustri som på sikt kan säkerställa jobben för de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om val av medel finns det däremot olika
uppfattningar. Socialdemokraternas filltro till statlig styrning och stathga
institutioner för atf lösa ekonomiska problem kommer fill uttryck också i deras
tekopolitik. Ett utmärkt exempel på detta är det socialdemokratiska förslaget
om inrättande av ett statligt ägt saneringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat lika falande exempel är kraven på lagstiftning
när det gäller prissättningen i handeln. Syftet kan vara behjärtansvärt, och
jag delar uppfattningen att en förändring av det s. k. procentpåslaget kan vara
rikfig. Men att kräva lagsfiftning inom en viss bransch med allt -vad det för
med sig av ytterligare byråkrati och reglering av hur enskilda handlare skall
beräkna sina priser - det måste vara fel väg. Har socialdemokraterna f. ö.
tänkt sig att utsträcka denna princip till prissättningen i allmänhet? Det vore
i så fall verkligen en planhushållning på allvar. I s. k. socialistiska länder,
där den fria prisbildningen safts ur spel, har konsumenterna verkligen inte
gynnats av det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns fler exempel på socialdemokratiska förslag om
hur reglering och kontroll skall lösa problemen i de delar av tekoindustrin som
inte har klarat av konkurrensen. Socialdemokraterna aktualiserar s. k.
globalarrangemang, som i ett slag skulle reglera importen av tekovaror gentemot
hela omvärlden. Regleringsivrarna har också där fått fullständig utdelning. Jag
återkommer närmare fill de handelspolitiska frågorna senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt för regeringens tekopolifik är den
bestämda uppfattning­en att svensk tekoindustri har goda förutsättningar till
en tryggad framtid utan kostsamma statliga stödåtgärder och utan införande av
nya handelsres­triktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns mångfaldiga exempel på framgångsrika tekoföretag
som är konkurrenskraftiga. Genom kvahtet och god modeinriktning har svenska
tekovaror infe bara lyckats på den svenska marknaden utan även blivit en stor
exportframgång. Trofs hård konkurrens på utlandsmarknaderna har tekoföretagens
effektiva marknadsföringsåtgärder och moderna design givit resultat. På sikt är
detta den enda vägen som svensk tekoindustri kan klara sig på. Varken statliga
stödåtgärder eller nya handelsrestriktioner kan i längden rädda svensk
tekoindustri, om man inte kan förbättra sin konkurrensförmå­ga-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I grunden är def dock regeringens ekonomiska politik i
allmänhet som skapar bättre möjligheter för företagen. Regeringens politik
syftar till att stärka de svenska företagens konkurrenskraft och därmed också
göra det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligt
aft vända utvecklingen för de delar av tekoindustrin som ännu infe nått
lönsamhet. Därmed kan en ökning ske på sikt av branschens produktionsvolym och
andel av den svenska marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
nämnde fidigare att def finns skiljakfiga uppfattningar om hur de
handelspolitiska medlen skall utnyttjas för att hjälpa tekoindustrin. Rege­ringens
uppfattning - att ett fritt internationellt varuutbyte tjänar Sverige -bygger
på insikten att ett litet land har mycket att vinna på att delta i den
internationella handeln. Den under efterkrigstiden successivt vidgade
frihandeln har varit en viktig förutsättning för den snabba tillväxt av
industrin och för den ökning av levnadsstandarden som ägt rum i vårt land. Av
dessa skäl har Sverige aktivt medverkat i arbetet på att stödja frihandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
internationella frihandelssystemet utsätts i dag för hårda påfrestning­ar.
Protektionistiska tendenser blir alltmer märkbara. Det ligger i Sveriges
intresse att motarbeta en utveckling mot ökad protektionism. Begränsade svenska
importrestriktioner skulle dessutom lätt kunna mötas av mera omfattande
handelsrestriktioner från andra länders sida, som negativt skulle påverka våra
exportmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror också atf det i grund och botten råder stor enighet om att det ligger i
Sveriges intresse att slå vakt om frihandeln. Det är därför så mycket mer
förvånande att såväl socialdemokrater som moderater i motioner för fram förslag
om ytterligare handelsrestriktioner och att socialdemokraterna i viss mån
följer upp detta i utskottet. Ett sådant förslag är införandet ay
globalkontingenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
globalsystem i enlighet med GATT-avtalef skulle innebära att totalramar för
importen av olika tekovaror för samtliga berörda länder fastställdes. Det
skulle medföra att alla länder som önskade exportera till Sverige skulle få
konkurrera om det utrymme som varje globalkontingent medgav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
hur stor skulle effekten bli? Globalkvotering skulle svårligen kunna införas
mot EG och EFTA. Risken för repressalier för svensk export fill dessa länder är
överhängande. Då nu gällande bilaterala begränsningsavtal täcker huvudparten av
all import av tekovaror till Sverige utanför EG och EFTA skulle ett globalsystem
inte automatiskt medföra minskad import. Möjhgtvis skulle en viss neddragning
av importen från länder som USA, Canada och Japan ske, men dessa länder kan
knappast betecknas som lågprisexportörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
en övergångstid kan det vara nödvändigt med en viss reglering av tekoimporten,
men den bör ske i samma former som hittills, nämligen inom ramen för det s. k.
multifiberavtalet, MFA. Efter mycket hårda förhand­lingar i den nya
förlängningen av MFA tillgodosågs en väsentlig del av de svenska intressena.
Förlängningsprotokollet slår fast att Sverige intar en särställning, och det
finns i avtalet en klausul som medger särskilt restriktiva svenska
importkvoter. Därmed får de svenska intressena anses vara väl tillvaratagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Krav
på ytterligare handelsbegränsningar som drabbar särskilt de fattiga människorna
i u-länderna strider också mot den solidaritet som måste prägla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vårt
förhållande till den tredje världen och om vilken det råder enighet när det
gäller biståndspolitiken. Regeringen kan förvisso aldrig acceptera att
uppenbara sociala missförhållanden i u-ländema utnyttjas för att vinna
konkurrensfördelar. Men för människorna i u-ländema är industrialisering oftast
den enda chansen att bryta sig ur fattigdomen. Det var också grandtanken bakom
principen om en s. k. ny ekonomisk världsordning. Även i diskussionen om tekoimporten
från u-ländema måste därför de morahska argumenten väga tungt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
regeringens proposition om den framtida tekopohtiken föreslås ett system med
ursprungsmärkning. Regeringens förslag innebär att flertalet tekovaror som
säljs i Sverige - vare sig de är svenska eller inte - skall vara märkta för att
visa var de är tillverkade. Det finns många skäl till att införa ett sådant
system. Det är bl. a. ett starkt intresse för konsumenten att veta var en
beklädnadsvara är tillverkad, när han eUer hon köper den. Det är därför
regeringen föreslagit att det är vid försäljningstillfället som märkningen
måste finnas. I vilka former märkningen skall ske har enligt regeringens
förslag överlämnats till näringslivet och handeln att själva bestämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror det är viktigt att man iakttar en viss försiktighet vid införandet av ett
helt nytt system med ursprangsmärkning. Ett alltför långtgående förslag -innan
närmare erfarenhet har vunnits - kan lätt leda till onödigt krångel för den
enskilda handeln och till ytterligare statlig byråkrati. Regeringen är dock
beredd att senare, när viss erfarenhet av märkningssystemet vunnits, på nytt
pröva vilka former för märkning som kan vara lämpligast. Jag vill dock påminna
om att huvudsyftet med märkningen är konsumentpolitiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår att fortsatta resurser anvisas till branschfrämjande åtgärder inom
teko. Sammanlagt föreslås dels 46,5 milj. kr. till branschfräm­jande åtgärder,
dels 10 milj. kr. till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin.
Dessa medel är ett direkt stöd åt förnyelsen av denna industrigren.
Socialdemokraterna föreslår sin vana trogna mer pengar även här. Deras överbud
på statsbudgeten närmar sig nu astronomiska tal. Självfallet är det inte
möjligt för den som är i ansvarig ställning att förverkliga alla de föreslagna
utgiftshöjningama. Den lättsinniga löftespolitiken kom­mer också på detta
område att konfronteras med en bister ekonomisk verklighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
följer utvecklingen inom tekoindustrin med stor uppmärksam­het. Inom
industridepartementet görs undersökningar om utvecklingen i branschen. Den
senaste s. k. temperaturmätningen från månadsskiftet april-maj i år visar i vad
gäller konfektionsindustrins omsättning och orderingång på en viss
stabilisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
negativa utvecklingen 1981 beträffande omsättningen har nu förbytts i en viss
ökning under första och troligtvis också andra halvåret 1982. I vad gäller den
volymmässiga orderingången för hösten i år har den nedåtgående trenden brutits.
Hösten 1980 kunde en stark nedgång noteras. Ett år senare visar orderingången
en närmast oförändrad nivå. Handeln visar plussiffror. Det finns alltså goda
tecken på att regeringens politik nu börjar ge resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är min övertygelse
att regeringens förslag till statUg tekopolitik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillsammans
med den allmänna ekonomiska politiken kommer att utgöra ett&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viktigt positivt bidrag
till en framtida konkurrenskrctftig svensk tekoindu-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-7
jmjj 1909&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stri.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med hänsyn till att kammaren senare i
dag i anslutning till    Åtgärder för teko-arbetsmarknadsutskottets betänkande
25 kommer att diskutera det s. k.    industrin m m äldrestödet avstår jag från
att här gå in på sysselsättningsfrågorna i vad gäller teko.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 91 LILLY HANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Då är det dags igen att i den här kammaren diskutera tekofrågoma. Det
känns faktiskt, herr talman, litet meningslöst med de ohka regeringar som under
de senare åren handlagt tekofrågoma och som haft varken vilja ellerförmåga att
vidta de åtgärder som hade varit nödvändiga för att vända den negativa
utvecklingen inom tekobranschen. Man kan absolut inte påstå att regeringens
ekonomiska politik har gynnat svensk tekoindustri. Man har nonchalerat
riksdagens beslut om målsättningen för teko, förändrat målsättningen till ett
riktmärke, som vid det här laget ter sig som en liten prick långt i fjärran.
För vad är dét som hänt på tekoområdet under senare år? Produktionsvolymen har
sjunkit katastrofalt, med tusentals arbetslösa som följd. Importen däremot har
ökat och är nu uppe i ca 82 %, att jämföra med EG-områdets 40 %, USA:s 12-15 %
och Japans 15-20 %. Trots detta vill inte regeringen, med handelsministern som
närmast ansvarig, vidta några väsentliga åtgärder på handelspolitikens område.
Dessutom verkar all planeringsverksamhet ha avstannat. Jag menar att det finns
en ryckighet i regeringens tekopolitik som måste inverka mycket negativt på
branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
budgetpropositionen drar man t. ex. ner anslaget till branschprogrammet med 2 milj.
kr. Lån till rationaliseringsinvesteringar, som visat sig vara mycket
efterfrågade och skulle behöva öka, tar man helt enkelt bort för nästa
budgetår. Det måste, enligt vår uppfattning, vara felaktigt att, som nu sker,
dra ner på de offensiva insatsema i tekoindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att frågan, som ofta ställs både från fackliga organisationer, men även
från branschen i övrigt, om vad regeringen egentligen vill när det gäller
tekobranschens framtid i Sverige, är berättigad. Jag ställer samma fråga.
Fortsätter den utveckling vi nu ser, ja, då återstår ingenting annat än att
branschen försvinner. Vill inte regeringen detta - och det framgår av
proposition 148 att regeringen inte tänkt sig den utvecklingen, utan vill att
politiken skall inriktas på att nå det numera s.k. riktmärket - då måste man
vidta sådana åtgärder att riktmärket inte försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill hävda, atf om regeringen genomfört de förslag vi socialdemokrater lagt
fram år efter år, hade vi i dag varit närmare målet 30 % av den totala
tillförseln av tekovaror. Vi upprepar därför våra krav, och till näringsutskot­tets
betänkande nr 50 har vi fogat en rad reservationer. Vi har alltså inte heller
denna gång fått gehör i utskottet för våra krav på mer än ett par punkter,
vilka f. ö. också tagits upp i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu, herr talman, till atf kommentera
betänkandet och reservafionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gunnar
Sträng kommer senare aft mera ingående ta upp utvecklingen inom branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
och främst vill jag ta upp frågan om ursprungsmärkning av kläder. Det var en
beställning av utskottet och riksdagen som handelsministern nu tagit upp i
propositionen. Men nog finns det skäl att kritisera det sätt på vilket han
hanterat frågan. Således gäller märkningen bara konsumenter som köper för
enskilt bruk, inte kläder till företag och offentliga institutioner. Dessutom
skall varor som tillhandahålls fill ett lågt pris eller som är mindre frekventa
på marknaden inte urspmngsmärkas. Nog är det inkonsekvent, vill jag lova! Jag
begriper inte vilka intressen handelsministern vill tillmötesgå med denna
lösliga skrivning. Förstår handelsministern infe själv vilka möjligheter till fiffel
han dessutom öppnar? Nu har utskottets majoritet rättat till en del
kantigheter, och jag är fill freds med detta. I detta ingår också en
beställning att regeringen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för
den s. k. gränsmodellen, som innebär att kläderna skall vara märkta, när de
kommer in i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller omfattningen av märkningen vill inte de borgerliga ledamöterna
fillmötesgå våra krav på att alla kläder skall vara märkta med urspmngsland och
märket fast anbringat på kläderna. Det var också utredningens förslag.
Regeringens förslag på den punkten innebär en onödig försvagning. Jag menar att
handelsministerns uttalande om att man skall vänta ett tag och se,hur denna
ursprungsmärkning kommer att bli innan ställning tas till hur märkningen skall
ske, är fullständigt onödigt. Det vore mera konsekvent att direkt införa
ursprungsmärkningen på ett riktigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
förslag innebär också bifall till motion 2326 av Hans Nyhage och Arne
Andersson. Det finns alltså möjlighet att få majoritet i kammaren för vår
reservation, som jag yrkar bifall fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inriktningen
av tekopolitiken som jag inledningsvis nämnde har vi socialdemokrater
konsekvent hållit fast vid när det gäller riksdagens beslut om målet 30 % eller
mer av den totala tillförseln. Utskoftsmajoriteten anser numera att detta är en
orimhg begäran. Jag kan tänka mig att det kommer att ta litet tid att nå upp
till det målet med den försvagning som har skett, men vi håller fast vid
målsättningen och kommer att arbeta utifrån den. Jag vill därför upprepa vad
jag sagt tidigare: Hade de förslag vi lagt fram under årens lopp följts, hade
situationen varit en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
handelspolitikens område är det nödvändigt att vidta åtgärder för att på något
sätt begränsa den import som nu formligen väller in i vårt land. Jag tror att
det inom EG-EFTA går att få gehör för de förslag vi socialdemokrater lagt fram,
vilka förslag egentligen inte är särskilt långtgående och som enligt vår mening
ryms inom vår frihandel. Vi hyllar frihandelns principer - vi är ju eniga om
att frihandel skall vi ha - men det får inte ske in absurdum. Vi importerar per
capita faktiskt mer än alla andra länder. Vi har begärt att ett
globalkontingentsystem skall utarbetas och införas, om det nya MFA-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ill-avtalet visar sig vara oacceptabelt för Sveriges del.
Vi har också föreslagit att hemtagningssystemet skall slopas. Det skulle ge
ökade möjhgheter för kontroll av att gällande bestämmelser verkligen efterlevs.
Det behövs en effektivisering av begränsningssysfemet. Det konstaterar också
brottsföre­byggande rådet i en utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att man skall komma till rätta med import via tredje
land har tekodelegationen föreslagit atf åtgärder bör vidtas för aft
importlicens eller särskilt ursprungsintyg i vissa angivna fall skall krävas
för varor från EG och EFTA. Vi delar den uppfattningen. Förbättrad rapportering
från exportlän­derna är ett annat krav, liksom krav på importörerna att också
handla med svenska varor. Prissättningen i handeln är också en viktig del när
det gäller konkurrensen för svenska produkter. Det procentpåslag, som större
delen av beklädnadsdetaljhandeln fillämpar, missgynnar svensktillverkade varor.
Jag har inte kunnat finna att man tagit upp den frågan i propositionen över
huvud taget, trots atf riksdagen uppdragit åt regeringen att försöka att på
frivillig bas nå en överenskommelse med detaljhandeln och ge pris- och
kartellnämn­den det uppdraget. En omfattande utredning har också gjorts av
pris- och kartellnämnden, och den visar att priserna infe kalkyleras på ett
kostnads­mässigt motiverat sätt. En lagstiftning är nödvändig, om vi skall
komma till rätta med problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu säger handelsministern att det inte är bra att
lagstifta om prissättning. Men det är en beställning från riksdagen, och under
alla de här åren som man har försökt gå fram på frivillig väg har man inte
lyckats. Då anser vi atf man måste ta till lagstiftning för att komma till
rätta med problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sammantaget är jag övertygad om att de
förslag och krav som vi socialdemokrater ställt, och som jag här redogjort för,
skulle ge tekoindustrin i det här landet möjlighet atf hävda sig och överleva.
Vi har emellertid inte fått gehör denna gång heller från utskottets borgerliga
majoritet. En socialdemokratisk regering kommer dock att arbeta efter de
riktlinjer vi dragit upp i våra motioner. De olika borgerhga regeringarna har
inte tagit problemen inom tekoindustrin fillräckligt på allvar, och det har
lett till att viljan att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla
en inhemsk produktion inte finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har även, herr talman, i våra mofioner tagit upp
problemen inom Eiserkoncernen. Redan hösten 1981 fog vi särskilt upp Eisers
situation och pekade på de risker för Eisers del som behandlingen av de frågor
som rör Statsföretag skulle innebära. Vad som inträffat under våren med
Statsföre­tagsfrågorna har inneburit att ställningstagandena ytterligare
skjutits på framtiden. Vi upprepar därför våra krav på atf ledningsfunktionerna
i Eiser skall förstärkas och att företaget skall tilldelas kapital, så att inte
företagets existens äventyras. Dessa åtgärder måste snabbt vidtas av
regeringen. Utskottets majoritet avfärdar kraven med att problemen skall lösas
inom ramen för Statsföretags egna resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns anledning att ställa frågan fill utskottets
talesman eller fill handelsministern, även om Eiserkoncernen ligger under
industriministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommer
någonting av f. d. Algots i Borås att vara kvar efter den 2 juli i år?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Västgöta-Demokraten den 5 juni kan vi läsa hur oron ökar bland de anställda och
hur kritiken växer mot Eisers ledning. Man kan också där läsa om hur andra
svenska tekoföretag går på offensiven och tar hem produktion från Finland,
medan statliga Eiser drar sig undan från Borås och sparkar 280 personer. Efter
vad jag har erfarit finns det - och det står förresten också i tidningen -
intressenter som är beredda att göra en satsning och rädda närmare 200 jobb.
Förutom den tragedi som håller på att utspela sig i Borås måste man fråga om
det inte är slöseri med stathga medel, när man från det hållet föredrar att
driva ut folk i arbetslöshet och sociala problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan i sammanhanget också upplysa om att nästan inga av de 630 varslade inom
Eiser fram till i dag har fått annat jobb. Man kan inte påstå att utskottet
genom sitt ställningstagande visar något som helst ansvar för de anställda. Jag
yrkar bifall till vår reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
till sist, herr talman, några ord om branschstödet. I propositionen föreslås en
neddragning av anslaget med över 2 milj. kr. i stället för den ökning med 52
milj. kr. som SIND föreslagit. Vi menar att det är fel att dra ned på ett stöd
som är inriktat på att höja effektiviteten i industrin och öka exporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
den träbearbetande industrin dras anslaget ned med 445 000 kr.
Sågverksindustrin får klara sig utan branschprogram. Gjuteriindustrin får
kännas vid en minskning med 855 000 kr. för 1982/83. Försöksverksamheten med
delbranschstudier förlängs inte efter innevarande budgetår, och inom
branschprogrammet för tekoindustrin sker en minskning med 2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
socialdemokrater kan inte acceptera en nedskärning av branschstödet, som ju är
inriktat på att höja effektiviteten i industrin och öka exporten: Flera av de
här branscherna har utomordentligt allvarliga avsättningsproblem, och behovet
av insatser för att stärka deras marknadsposition hemma och utomlands står helt
klart. Vi har vidare föreslagit 20 milj. kr. i lån till
rationahseringsinvesteringar, dvs. 10 milj. kr. mer än regeringen. Dessa lån är
efterfrågade, och vi anser att de bidrar till framtida inkomster. Därför bör de
ökas på till 20 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vår mening bör garveriindustrin tas in i SIND:s branschprogram, som
tekodelegationen föreslagit och som krävs i mofion 2325 av Ove Karlsson m. fl.
Om Sverige vid en avspärrning skall kunna ta till vara de hudar som finns i
landet är det nödvändigt med inhemsk kapacitet. Kunnandet riskerar också att
försvinna om inte åtgärder vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall fill de socialdemokratiska
reservationerna och i övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 92 OSWALD SÖDERQVIST
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den svenska tekoindustrins historia under efterkrigstiden är en
deprimerande läsning. Vi har det senaste decenniet fått vänja oss vid att stora
svenska industribranscher, som tidigare ansetts osårbara, mer eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mindre
har gått under. Men frågan är om inte tekoindustrin ändå tar priset i
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inte så att man i den politik som har förts inte har vetat vad man har
gjort, utan det har varit en mycket medveten och målinriktad politik, strikt
genomförd av många efterkrigsregeringar, inte bara av borgerliga efter 1976
utan också mycket tidigare av socialdemokratiska. Det har man gjort under den
föratsättningen att den så prisade frihandeln och specialiseringen, som har
varit ett riktmärke, skulle gyrma den svenska nationen. Det kom
handelsministern på nytt in på i sitt huvudanförande. Men det är teser som
verkligen kan diskuteras. Frihandeln är bra för den starke, men det är inte
säkert att den är bra för den svage.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är snart 30 år sedan Gunnar Myrdal skrev sitt stora epokgörande verk om tredje
världens handel. Asiatiskt drama. Han visade där ganska tydligt att det många
gånger var betydligt bättre att ett land som höll på att bygga upp någon form
av industri skyddade sig bakom relativt höga tullmurar och att frihandeln för
en sådan stat ofta var förödande. Det finns också många utvärderingar av tredje
världens industrialisering, som jag vill återkomma till Htet längre fram, vilka
visar att frihandeln inte alla gånger är sä välsignel-sebringande som man har
velat göra gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frihandeln
var bra för Sverige, när Sverige var starkt och hade en god ekonomi. Då kunde
vi utnyttja frihandelns fördelar. Men vi har inte det läget längre. Då är det
ganska vettigt att vi börjar diskutera i andra termer och inte enbart säger att
frihandeln är gynnsam i alla sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
socialdemokrater och borgare har som sagt till följd av övertro på frihandeln
gjort sig skyldiga till många missgrepp under efterkrigstidens decennier. Det
var Gunnar Sträng, som också skall delta i denna debatt, som en gång sade att
de svenska företagen mådde bra av att verka i ett fritt och härdande tullklimat
- om jag inte missminner mig, föll orden på det sättet. Vi hade den Rehnska
modellen, EFO-rapporfer osv., där det sades: Det är mycket bra om vi slår ut de
lågavlönades industrier och flyttar över de anställda, så att vi i Sverige får
en mycket fin och expansiv verkstadsindustri som kan kamma hem pengar på
världsmarknaden. Men de utstampade tekoarbetarna fick inga nya jobb. Vi har nu
utvärderingar som klart och tydligt visar att ungefär två av tre utstampade
tekoarbetare aldrig någonsin kom in i arbetslivet igen. De slussades ut via den
gamla vanliga utsorterings-mekanismen med förtidspensioneringar, AMS-kurser och
annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill här säga som vi har sagt i våra motioner: Den svenska tekopolitiken har
varit en ständig kapitulation för de stora multinationella företagens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har man, som Lilly Hansson redan har berört fidigare i debatten, t. o. m.
släppt det blygsamma målet en 30-procentig självförsörjningsgrad. Man har
försvunnit långt bort från det. Nu är vi, som sagt var, nere under 20 %. När
det gäller vissa konfektionsplagg och vissa typer av teko utgör importen 100 %
- fillverkningen i Sverige är helt och hållet utslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill tala litet om det
som handelsministern var inne på, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;industrialiseringen
i tredje världen och hur viktigt det är med frihandeln. Jag tycker faktiskt atf
handelsminister Molin biter huvudet av skam, när han står här och säger att de
moraliska argumenten måste väga tungt när vi bedömer handeln med tredje
världens länder. Björn Molin känner lika bra som jag till att det förekommer
s.k. enklaver - det har vi vetat om ända sedan 1950-talet. Stora företag går in
och bildar enklaver - eller frizoner, som de kallas i dag -som infe har någon
som helst beröring med resp. lands övriga ekonomi. De tillför inte landet
någonting när det gäller utveckling. Företagen tar hem vinsterna från enklaven
eller frizonen. Om de sedan händelsevis finner det lämpligt atf flytta från
denna enklav eller frizon, är landet fatfigare än vad def var förut. De här
frizonerna bidrar inte ett dyft fill tredje världens länders industrialisering.
Det finns hur mycket material som helst på SIDA, vetenskapliga
forskningsrapporter och annat, som visar detta. Det gäller naturligtvis också
tekoindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
undrar vad handelsministern har för definition på moral. Vi vet atf man i
frizonerna använder 8-12-åringar som arbetskraft. De arbetar 12-14 fimmar om
dagen, får sedan lägga sig i samma lokal och sova på en matta, får en skål ris
och börjar sedan arbeta i samma lokal igen. Är det moral? Om det vore så att
handelsministern tycker atf de morahska argumenten måste väga tungt, borde handelsministern
gå med på socialklausulen, som vi har tagit upp åtskilliga gånger i
biståndsdebatter under årens lopp och som vi också kräver nu i vår motion. Det
är framför allt tredje världens länder som har krävt sociala klausuler mot de
stora mulfinationella företagen, för att de skall betala något så när vettiga
löner, tillåta något så när fria fackliga rätfigheter osv. Jag tycker att
handelsministern borde tänka sig för två gånger, innan han går upp i debatten
och talar om moral och sedan infe är villig atf biträda sädana här krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
hade försvarsdebaft här i förra veckan. Detta med tekoindustrin - som all annan
svensk inhemsk industri, vill jag påstå - hänger mycket tätt ihop med vår
beredskap, vår försörjning och vår förmåga att motstå påtryckningar och
aggressioner av olika slag. Om vi inte har ett starkt civilt samhälle - det har
jag sagt kanske hundratals gånger - kommer vi infe heller att kunna ha något
slags beredskap. Där är tekoindustrin en bit i def hela som är grovt försummad,
som man över huvud taget inte har försökt att sätta in i detta sammanhang. Vi
beviljade 19 miljarder till det militära försvaret i förra veckan. Men det är
väldigt svårt att få loss och flytta över lämpligt antal miljoner för att
stödja t. ex. tekoindustrin - något som nationellt skulle vara ett rent plus,
därför att det skulle lyfta bort sfora arbetsmarknadsproblem och stora sociala
problem för de regioner som är närmast berörda. Också beredskapssynpunkter
spelar alltså in i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
skall man då lösa dessa problem? Vi har i våra tekomotioner år efter år försökt
föra fram vetfiga förslag och synpunkter, och vi har upprepat dem i de två
motioner som nu är aktuella, den ena väckt i januari och den andra med
anledning av den nu framlagda propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste få en samordning och en samhällelig kontroll av den svenska
tekoindustrin, precis som när det gäller stålindustrin, varvsindustrin och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
stora industrigrenar. Om man låter de privata vinstintressenas anarki råda blir
det på detta sätt, som vi nu ser det. Vi har därför föreslagit att det skall
bildas ett stort statligt tekokombinat, där man kan samordna resurserna och se
till att tillvarata nationens intressen och inte enbart företagets intressen.
Nationens intressen är ju naturhgtvis också de arbetandes intressen. Vi måste i
första hand inrikta oss på att ganska snabbt komma fram till den blygsamma
målsättning som man tidigare varit ense om men som man nu i full karriär är på
väg att lämna bakom sig. Det betyder att vi måste komma ner till en importandel
på ungefär 60-65 %, vilket är normalt för motsvarande länder. Varför skall vi
ha en importandel som överstiger 80 % och snart kanske är uppe i 90 %, medan
motsvarande länder inom OECD och andra områden har mycket mindre importandelar?
Är det bra för Sverige och för svenska arbetare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
bör se till att vi stoppar importen från frizonerna, handelsminister Molin. Om
vi skall fala om moral, då skall vi inte köpa från frizoner i Sydkorea, i
Taiwan eller på andra håll - för den delen infe heller från Sri Länka, där man
också är på väg att upprätta sådana här frizoner och där vi är beredda att
satsa mycket pengar av svenska biståndsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
bör se till att vi hjälper anställda i olika konfektionsföretag som vill ta
över och driva företagen kooperativt. Vi bör ge dem det stöd och den hjälp de
behöver. Men det är väldigt dåhgt med det. Man kan inte säga att anställda som
har velat bilda sådana kooperativ har fått något positivt stöd från
statsmakterna. Jag kan nämna exempel från mitt hemlän, Uppsala län, som infe
har någon speciellt stor textilindustri numera men som har varit ett stort
textillän. Där har vi det hlla konfektionsföretaget Hettemarks. Staten har
slagits med de anställda under flera månader, och man har vägrat dem att
behålla varunamnet Hettemarks när de nu ville starta eff eget kooperativ.
Staten har inte lyckats klämma fram några pengar, utan man har hänvisat till
regionala insatser. Men det har visat sig att det inte heller gick att få fram
några pengar via den regionala utvecklingsfonden - det talas ju om
utvecklingsfonderna i betänkandet. Nu försöker de anställda att med hjälp av
kommunen i Enköping få i gång det här kooperativet. Det kan nämnas att det
gäller en verksamhet av mycket blygsam omfattning i jämförelse med den som
bedrevs tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
sak gäller för företag och namn som Stratos och Lucas i Västsverige. Där har
man också vägrat de anställda att överta firmanamnet, som är vikfigt när de
skall starta ett kooperativ. Det är ju att stoppa och försöka hindra de
anställda, när de försöker att rädda sina arbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutiigen
vill jag uppehålla mig litet vid den statliga Eiserkoncernen, som Lilly Hansson
talade om tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
brev från de fackhga företrädarna har dessa som bekant sagt atf det inte skall
pumpas in några ytterligare medel i Eiser förrän man har redovisat hur de skall
användas, att det är att kasta skattebetalarnas pengar i sjön att satsa dem i
denna statliga koncern, så länge man inte lämnar en öppen redovisning och möjliggör
insyn och kontroll. Jag tycker att regeringen borde fa fasta på vad de fackliga
företrädarna har sagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7. juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 7 juni 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för teko­industrin m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ordenthga revisioner bör genomföras inom den
statliga tekoindustrin. Man bör se till att man skapar en samordning av
verksamheten inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar och tekoindustrin. Det
gäller för det här området som för alla andra områden inom försvarspolitiken.
Vi har drivit dessa frågor under åratal. Som väl är tycks det börja bli en viss
ändring i tänkandet här, men det går förfärligt långsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill med detta, herr talman, yrka bifall till de två -vpk-motioner som är
aktuella i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl. 19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15                        §
Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:225 Ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16                        §
Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Konstitutionsutskottets betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:38 Vilande förslag
till åtgärder mot videogram med våldsinslag 1981/82:39 Videogramfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:43 Uppskov med
behandlingen av vissa ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:44 Verkställd
granskning av riksgäldskontorets förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:45 Anslag för
budgetåret  1982/83 till riksgäldskontoret (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:100)
1981/82:46 Försäljning av viss statiig fast egendom (prop. 1981/82:218)
1981/82:48 Anslag till räntor på statsskulden, m. m. (prop. 1981/82:100 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:150)
1981/82:50 Anslag till oförutsedda utgifter för budgetåret 1982/83 (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:60 Reformerad
inkomstbeskattning (prop. 1981/82:197) 1981/82:71 Avdrag för mervärdeskatt i
vissa fall,  m. m.  (prop.   1981/ 82:214)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utrikesutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:28 Finansiering av kraftverksprojektet
Kotmale i Sri Länka (prop. 1981/82:215)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:37 Forskning m. m.
(prop. 1981/82:106)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:36 Uppskov med
behandlingen av vissa ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:37 Vissa
sjöfartsfrågor (prop. 1981/82:217)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 167&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:23 Regionalpolitik (prop.   1981/82:100, 
1981/82:113 och  1981/   Måndagen den&lt;br&gt;
82:150)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7 juni 1932&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§ Kammaren åtskildes kl. 17.54.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOM
T:SON THYBLAD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G509167</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198182__167.pdf</filnamn>
<filstorlek>4416232</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1981/82:167 Måndagen den 7 juni</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B4A56C14-C11F-4119-AF1B-3D4D80F48BF5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>