2437515G5091401981/82140protprotprotRiksdagens protokoll 1981/82:140ProtokollProtokoll"14001982-05-06 00:00:002024-06-25 16:19:522009-11-27 17:18:39Riksdagens protokoll 1981/82:140 Torsdagen den 6 majimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G509140/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G509140https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G509140
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1981/82:140</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj fm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kl. 12.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 §
Fyllnadsval till utskott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företogs
val av en suppleant i utrikesutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
1 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ett till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen enhälligt
föreslagit Maj Britt Theorin fill suppleant i utrikesutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
utsåg fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>suppleant
i utrikesutskottet Maj Britt Theorin (s)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Justerades protokollet för den 27 april.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>§ Sammanträdesfria veckor under riksmötet 1982/83</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
2 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sammanträdesfria veckorna under riksmötet 1982/83 kommer att omfatta veckorna
den 1-7 november 1982 (vecka 44), den 21-27 februari 1983 (vecka 8) och den 28
mars-den 4 april 1983 (vecka 13).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fyllnadsval
till utskott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanträdesfria
veckor under riksmötet 1982183</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
medling av FN i konflikten mellan Argentina och Storbritanien</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
§ Svar på fråga 1981/82:366 om tnedling av FN i konflikten mellan Argentina och
Storbritannien</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
3 Utrikesministern OLA ULLSTEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Olof Palme har frågat mig av vilken anledning jag den 26 april 1982
skulle ha avvisat en medlarinsats av FN i konflikten mellan Argentina och
Storbritannien och av vilken anledning jag skulle ha underlåfit att därvid mana
till återhållsamhet vid användningen av våld.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om medling av FN i konflikten mellan A i gentina och
Storbritannien</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ingenting i de uttalanden jag gjort om
Falklandskrisen som motiverar den indirekta krifiken i Olof Palmes fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har från början fördömt den argentinska invasionen av
Falklandsöarna och vid upprepade tillfällen sagt att våld är oacceptabelt som
medel att lösa pohtiska motsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som svar på en fråga sade jag den 26 april att vi inte
hade någonting att invända mot att Storbritannien återtog eget territorium. Jag
gjorde det efter det att britterna genom en helt oblodig akfion tagit fillbaka den
obebodda brittiska ön Sydgeorgien, 130 mil öster om Falklandsöarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkrättsligt var britterna i sin fulla rätt fill denna
åtgärd, som inte innefattade någon med hänsyn fill situatipne;i </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> qmotiverad våldsanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har självfallet aldrig avvisat en medlarinsats av FN i
den pågående konflikten mellan Argenfina och Storbritannien. Vad Olof Palme
syftar på är ett i allmänna ordalag gjort konstaterande att-FN inte är starkare
än dess medlemsstater tillåter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har en välkänt positiv inställning till FN som
medlare i internationella konflikter. Att någon FN-insats just då inte var
aktuell berodde på att det amerikanska medlingsförsöket ännu pågick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid étt möte med Europarådets utrikesministrar i
Strasbourg den 28 april,<br>
där Storbritanniens biträdande utrikesminister Douglas Hurd deltog, sade<br>
jag att Falklandskrisen inte får lösas med våld, att det är nödvändigt att<br>
förhandhngsansträngningarna fortsätter och att båda sidor borde förnya sina<br>
ansträngningar att undvika strider.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter sänkningen av den argentinska kryssaren i förrgår
gav jag ånyo uttryck för denna inställning och beklagade djupt den upptrappning
som ägt rum. Eftersom striderna därefter fortsatt och ytteriigare människoliv
gått till spillo, finns det i dag anledning att igen mana parterna till
besinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns nu också anledning att knyta förhoppningar fill
de fredsinitiativ som förbereds i säkerhetsrådet:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 4 OLOF PALME (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är något penibélt att första gången som Ola Ullsten
citeras i britfiska uriderhuset av självaste premiärministern så är det ett
uttalande som ur svensk synpiinkt måste betecknas som olyckligt. Den
nedvärdering av Förenta nafionerna och den uppvärdering av militära akfioner
som kunde utläsas av utrikesministerns uttalande var det som fru Thatcher tog
fasta på. Det överensstämmer inte rhéd svensk utrikespolitisk tradifion. Det
framstår som särskilt olyckligt i dag när det ser ut som om FN skulle kunna
spela en mycket viktig roll för en fredlig lösning. Sedan dess har Ola Ullsten
dess bättre refirerat snabbt och långt från sina tidigare uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig om konflikten säga följande. Den argentinska
invasionen av Falklandsöarna var klart folkrättsstridig. På den punkten råder
det inget tvivel. Det slogs fast i säkerhetsrådets uttalande. Man uppmanade de
argenfinska trupperna att dra sig tillbaka. FN-stadgan berättigar Storbritan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nien fill
motåtgärder. Men Ola Ullsten hade icke tillräckligt uppmärksammat att
säkerhetsrådet också uppmanade parterna att söka undvika våld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste, herr talman, finnas en rimlig proporfion mellan
de problem som skall lösas och de medel som används för att framtvinga en
lösning. Den upptrappning av våld som förekommit har väckt bestörtning världen
över. Möjligen kan vi säga att man använt 1800-talets metoder för att med det
tjugonde århundradets vapen lösa en konflikt med rötter i 1600-talet. Det är
möjligt att sänkningen av den argentinska kryssaren och därefter av den brittiska
jagaren kan innebära något av en vändpunkt, kan skapa en insikt om att våldet
inte leder någonstans och att man måste finna en fredlig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa lärdomar kan man redan dra. Händelseutvecklingen har
för det första visat hur lätt en konflikt kan trappas upp, hur den riskerar att
råka ur kontroll och hur den kan leda till svåra förvecklingar i
världspolitiken. Det ter sig orimligt att en dispyt om några ogästvänliga öar i
Sydadanten skall kunna få sådana utomordentligt långtgående konsekvenser. Det
visar vilken tunn is vi trampar på och hur hotad freden alltid är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har för det andra sett hur snabbt krigiska och starkt
nafionalistiska stämningar - kraftigt underblåsta av massmedia och delvis
framdrivna av statsledningarna - kan sprida sig inom nafioner. Regeringar som
av andra skäl kan befinna sig i ett utsatt läge kan i en sådan situation samla
nadonen och påtagligt förbättra sin ställning i opinionen. Risken är att de
därmed blir fångar i de stämningar som de själva varit med om att driva fram. Det
försvårar möjligheterna till rationellt handlande. Det måste finnas en väg från
högspänd retorik till förnuffig kompromiss, om man skall kunna nå fram
tillfred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagens läge måste generalsekreterarens inifiafiv få vårt
fulla stöd. Eld upphör, tillbakadragning av trupperna, tillfällig
FN-administration - då kan fredliga förhandlingar få en rimhg chans. Jag hoppas
att .båda parter och världsopinionen nu starkt ställer upp till stöd för
Förenta nafionernas generalsekreterare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om medling av FN i konflikten mellan Argentina och
Storbritannien</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 5 Utrikesministern OLA ULLSTEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är penibélt, säger Olof Palme, att
Margaret Thatcher i underhuset använder mina uttalanden. Hur den brittiska
premiärministern i underhuset använder mina uttalanden har jag tyvärr ingen
kontroll-över. Dess värre har jag det inte heller över hur Olof Palme använder
dem i Sveriges riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det avgörande måste ändå vara vad jag faktiskt har sagt och
vad den svenska regeringen faktiskt står för. Detta har klargjorts i
tillräckligt många intervjusvar och officiella uttalanden för att Olof Palme
inte skall behöva sväva i annan än spelad okunnighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunden för våra ställningstaganden har hela tiden varit
säkerhetsrådets krav att fientligheterna skall upphöra, de argentinska
styrkorna dras tillbaka och en lösning sökas på diplomafisk väg. Detta kan,
Olof Palme, inte vara ett sätt att nedvärdera eller förringa FN:s insats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
medling av FN i konflikten mellan Argentina och Storbritannien</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
maning fill återhållsamhet som Olof Palme efterlyste framförde jag å
regeringens vägnar på ett mycket tidigt stadium - såvitt jag vet långt innan
Olof Palme själv över huvud taget hade tagit till orda i denna sak. Jag gjorde
det även vid det möte i Göteborg som delvis refererats i pressen och som Olof
Palme använder som underlag för sin kritik. Det är oklokt av Olof Palme att
söka inrikespolitisk strid i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>Anf. 6 OLOF PALME (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>• Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Jag såg Ola
Ullstens uttalanden i tidningen, men jag brydde mig inte om dem, förrän de blev
citerade i underhuset som Sveriges officiella ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ola
Ullsten har då för det första sagt att vi inte har något emot att
Storbritannien tar tillbaka brittiskt territorium - utan någon inskränkning
från Ola Ullstens sida när det gäller våldsanvändning. För det andra har han
sagt att man gång på gång tvingas konstatera att FN är svagt och inte har den
auktoritet som behövs för en medlarinsats. Detta är en nedvärdering av FN, som
innebär att man inte heller tillmäter FN några kvalifikationer i detta
sammanhang. FN är hela tiden beroende av vad medlemsstaterna ställer upp för.
Nu visar det sig, i en situafion där alla andra möjligheter är uttömda, att en
lösning via FN är det som återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ola
Ullsten sade en tredje sak, enligt UD:s officiella referat. Han sade: Jag kan
tänka mig att argenfinarna, för att rädda ansiktet på sig själva och på britterna,
under en kvart överlämnar Falklandsöarna till britterna, så att dessa under
denna kvart får behärska öarna. Sedan kan man under en femårsperiod låta öarna
styras av en trenationsregering, med medlemmar från Argentina, Storbritannien
och USA. Detta vore en smart lösning, fortsatte Ola Ullsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill rent principiellt påpeka att jag inte tycker att detta är en smart
lösning. Det skulle innebära att vi accepterar att stormakterna tar sådana här
frågor i egna händer och i detta fall etablerar en trenationsadministrafion.
Från vår synpunkt, dvs. att vi vill ha en internationalisering av fredsarbetet,
måste denna lösning ses som ytterst tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller både inställningen till FN, inställningen att man icke hela fiden
skall markera att våld icke bör användas och inställningen till
stormaktsadministrafioner av sådana här territorier, tycker jag att Ola
Ullstens uttalanden har varit tveksamma. Det måste jag markera, så att det inte
upprepas. Jag noterar med glädje att Ola Ullsten numera inte håller på denna
typ av uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
väsendiga i dagens läge är att vi får slut på våldet, får slut på den risk för
den internationella freden som denna konflikt innebär och att vi stödjer FN:s
initiativ. Men vi har en litet starkare position, om vi är klara över vilken
den svenska positionen är och inte gör olyckliga uttalanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
7 Utrikesministern OLA ULLSTEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Olof Palme fortsätter att stödja sig på lösryckta presscitat. Jag
tänker inte göra det i min debatt med honom. Jag tänker exempelvis inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra en
affär av Olof Palmes eget förslag om att britterna skulle få hyra
Falklandsöarna på samma sätt som de hyr Hongkong. Hongkong är, upplysningsvis
sagt, en brittisk kronkoloni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till saken. Det är faktiskt så att FN-stadgan ger varje
medlemsland rätt att utnyttja militära medel för att slå tillbaka angrepp. Det
är lika klart - det underströk också Olof Palme - att det måste finnas
proportion mellan hur dessa medel används och vad situationen anses motivera.
Det är den legala grunden. Varken den legala grunden eller allmänna politiska
bedömningar kan leda till någon annan slutsats än att det krig som nu pågår i
Sydadanten är både tragiskt och onödigt. Vad vi kan hoppas på är att den bistra
verkligheten i form av spillda människohv och förhoppningsvis också insikten om
att inte heller detta krig kan vinnas av någondera sidan leder dll att det
upphör. Såvitt jag förstår är Olof Palme och jag eniga i den bedömningen.
Kanske vi gör världsfreden en större tjänst om vi försöker att arbeta i den
riktningen i stället för att fortsätta den här trätan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om medling av FN i konflikten mellan Argentina och
Storbritannien</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8 OLOF PALME (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första stödjer jag mig inte på några lösryckta
ddningsreferat. Jag stödjer mig på UD:s pressbyrås högst officiella papper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra är en s. k. Hongkonglösning en av de olika
möjligheter som finns för att lösa konflikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje skall vi naturligtvis inte gräla, men det
får inte vara på det sättet att utrikesministern kan säga nästan vad som helst
utan att det över huvud taget uppmärksammas i Sveriges riksdag. En sådan
fridlysning av en utrikesminister vore möjligen angenäm för vederbörande, men
den är otänkbar i en demokrati. Ola Ullsten får alltså vara vänhg att finna sig
i att stå till svars för vad han säger, särskilt när jag med sådan glädje
konstaterar att han inte längre står för vad han fidigare har uttalat utan
numera har övergått fill en mycket vettigare ståndpunkt. Det tycker jag är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När detta är sagt tycker självfallet inte heller jag att
vi i onödan skall träta om de här sakerna. Vi har all anledning att göra det
lilla vi kan för att medverka till en internationell opinionsbildning som ser
till att konflikter som denna icke uppstår, att de inte fillåts trappas upp,
att man motverkar sådana här krigiska nationalisfiska ställningar i världen och
att man verkar för ett effekfivt internationellt kollektivt säkerhetssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 9 Utrikesministern OLA ULLSTEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker trots allt att Olof Palme är litet
slarvig i den här debatten. Han har inget stöd för den kritik som han ägnar sig
åt. Jag tycker också att han skall besinna att vi för debatten om England i ett
glashus - det gäller ett land med mycket pedanfiskt uppbyggda demokrafiska
institufioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätteri till studiestöd</span></i></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 10 OLOF PALME (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt brott består i att jag ord för ord har läst upp vad
Ola Ullsten har sagt. Det var alltså inte bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ola Ullsten säger att vi för debatten i ett glashus. Det
utmanar nästan löjet. Just därför att England är en sådan utmärkt demokrafi kan
man ju öppet diskutera dess politik. Här har England rätten på sin sida i den
meningen att landet har blivit utsatt för en folkrättskränkning, men å andra
sidan tror jag det är bra att en stark internationell opinion säger att en
upptrappning av det militära våldet från Storbritanniens sida är en fara både
för en klok lösning av konflikten och för världsfreden i stort. Att
Storbritanniens vänner säger sådant öppet kan i dagens läge vara mycket
viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i England en stark opinion, som är mycket
nationalistisk och som kan driva fram åtgärder som kan leda fill att konflikten
inte behöver fördjupas. De krafter i England som står för just freden och
moderationen tror jag har en stark ställning också inom den nuvarande
regeringen, och de krafterna behöver stöd även av en internationell opinion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är bl.
a. så en demokrati fungerar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 11 Utrikesministern OLA ULLSTEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har hela tiden velat ge de krafter som
vill verka för moderation allt det stöd jag kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter Olof Palmes olika förklaringar kan jag bara
konstatera att vi bedömer frågan på samma vis, och det gläder mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
§ Svar på fråga 1981/82:347 om rätten till studiestöd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 12 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM: </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> Herr talman! Bonnie Bernström har frågat mig vilka
möjligheter till dispens det kommer att finnas under ett övergångsskede för
studerande som nu påbörjat och planerat studier som är längre än tolv terminer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag anförde i budgetpropositionen anser jag att det
bör finnas möjligheter att ge dispens från tolvterminersregeln för breddning
eller påbyggnad av utbildning som för den enskilde eller samhället ter sig
värdefull. Detta bör gälla oberoende av om utbildningen påbörjats före eller
efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Härutöver anser centrala
studiestödsnämnden, enligt vad jag har inhämtat, att det kan finnas anledning
att övergångsvis medge dispens för att inom ramen för 16 terminer avsluta
studier som innebär en fördjupning eller breddning av tidigare utbildning och
som påbörjats före höstterminen 1982. Jag delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar för den närmare tillämpningen av de nya
reglerna kommer att utfärdas av centrala studiestödsnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13 BONNIE BERNSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tackar
utbildningsministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förkortning av antalet studiemedelsberäftigande
terminer har medgivit en välbehövlig höjning av studielånen från 140 % av
basbeloppet till 142 % av detsamma. Det fanns en enighet kring beslutet i
riksdagskammaren att förkorta antalet studiemedelsberättigande terminer. Likväl
har det i studerandekretsar utbrutit en oro över hur dispensreglerna kommer att
fillämpas - en oro som naturligt uppstår, innan praxis för dispenserna har
arbetats ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlar om sjukgymnaster som gått vidare fill
läkarutbildning eller sjuksköterskor som gjort detsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvisso är det dyrt för samhället att offerera lån för
två högskoleutbildningar, men samtidigt vet vi att det i dag på många områden
är värdefullt med högskolekompetens från mer än ett område. En läkare som har
teknisk utbildning har mycket att erbjuda i form av kompetens, när landstingen
skall göra inköp av högteknologisk utrustning, och den kompetensen är också
viktig för utvecklingsarbetet på det medicinska området. Lika värdefull, av
andra skäl, är också kombinafionen sjukgymnast/läkare eller sjukgymnast/
tekniker. Såvitt jag kan uttyda av skrivningarna i budgetproposifionen om
dispensregler liksom av utbildningsministerns svar finns också insikten om
detta värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också ett klargörande besked att de elever som
påbörjat en breddning eller fördjupning av tidigare studier före höstterminen
1982 kan räkna med dispens. Men jag önskar nog ändå ett tydligare svar från
utbildningsministern. Om centrala studiemedelsnämndens tillämpning av de nya
reglerna inte medger att t. ex. en sjukgymnast eller en psykolog kan fullfölja
sin fördjupningsutbildning inom exempelvis läkarutbildningen, trots att denna
utbildning påbörjats före höstterminen 1982, kommer då utbildningsministern
ändå att medverka fill att det blir möjligt för dessa exempelgivna grupper att
uppbära studielån t. o. m. den sextonde terminen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behövs också ett klargörande av vad som menas med
"före höstterminen 1982". Betyder det att de elever med den nyss
nämnda bakgrunden vilka påbörjat sin fördjupningsutbildning höstterminen 1982
inte automatiskt kan räkna med dispens? Ett besked är nödvändigt för att stilla
den oro som många av de berörda i dag känner.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätten till studiestöd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Svaret på den första frågan är ja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra frågan kan jag inte svara på omedelbart, men jag
kanske under hand kan få återkomma till den. Det kräver att jag efterhör hur
centrala studiestödsnämnden bedömer den frågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15 BONNIE BERNSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>_ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag är nöjd med utbildningsministerns svar. Det var ett<br>
6 mai 1982</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>välgörande besked i vad gäller den
första frågan, och jag hoppas på att få<br>
_____________ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återkomma till den andra frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Ibero-amerikanska institutets Överläggningen var
härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bibliotek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Svar på fråga 1981/82:353 om Ibero-amerikanska
institutets bibliotek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 16 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kerstin Ekman har frågat mig om vilka möjhgheter
det finns att förhindra att Ibero-amerikanska institutets bibliotek i Göteborg
splittras i samband med att nybyggda lokaler i Renströmsparken tas i bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de uppgifter jag har kunnat inhämta i ärendet och
som överensstämmer med frågeställarens uppgifter, kommer den tillgängliga ytan
för Ibero-amerikanska insdtutets bibliotek, som är inrymt i romanska institutionen,
att minska till ca en tredjedel. De böcker som härigenom inte får plats kommer
att fördelas mellan universitetsbiblioteket och förvaring i depå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att
Renströmsprojektet bör igångsättas under kommande budgetår. Förutom ombyggnad
av befintliga lokaler i Renströmsparken omfattar projektet fill största delen
nybyggnad av lokaler för humanistiska ämnen inom universitetet och för
universitetsbiblioteket. Den sammanlagda bruksarean för arbets- och
personalutrymmen i nybyggnadsdelen uppgår till drygt 14 000 m. Därav är ca 4
800 m avsedda för universitetsbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet är från universitetets, byggnadsstyrelsens och
universitets- och högskoleämbetets sida ett av de högst prioriterade
byggnadsobjekten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, bl. a. med
motiveringen till möjligheter av rationaliseringsvinster. Projektet utgör ett
led i regeringens strävan att komma till rätta med den splittrade
lokalsituationen inom universitetet i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I planeringsdirekdven för projektet har regeringen inte
funnit anledning att precisera fördelningen av ytan mellan institutionerna utan
ansett att detta är en fråga som faller inom universitetets och
byggnadsstyrelsens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag nu har sagt och med hänvisning
till att projektet totalt sett innebär ett tillskott av lokaler för
universitetet, utgår jag från att universitetet kan tillgodose behovet av
lokaler för Ibero-amerikanska institutets bibliotek inom de ytramar som
regeringen har fastställt för projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett alternadv, som grundar sig på att biblioteket även har
en verksamhet som fyller ett behov utanför universitetskretsen, är att förlägga
biblioteket i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lokaler
som ligger utanför Renströmsparken men ändå i universitetets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>närhet. En
fördel med en sådan lösning är enligt min mening att det skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunna ge
förutsättningar för närmare samverkan med externa intressenter, ''' </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>t. ex.
Göteborgs kommun, och därmed utgöra en resurs för en vidare Torsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krets.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 maj 1982</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
KERSTIN EKMAN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret.
Jag är glad över att svaret är så positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns all anledning att slå vakt om Ibero-amerikanska
institutets unika boksamlingar. De 43 000 volymer som nu ingår i biblioteket är
resultatet av 40 års oavbruten verksamhet. Det historiska värdet av
bokbeståndet är mycket stort. Det finns verk som är praktiskt taget omöjliga
att komma över i sina ursprungsländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kulturella, politiska och sociala förhållandena inom
det kulturgeografiska område som omfattas av institutet - Spanien, Portugal
och Latinamerika - är genom det aktuella bokbeståndet väl representerade.
Merparten av böckerna erhålls genom donationer och byten. Man har ett nära
samarbete med institutioner och privatpersoner i udandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studerande ofh lärare vid den spanska institutionen
utnyttjar institutets bibliotek, men .'genom udåningsverksamheten betjänas även
ett stort antal spansk- och poftugisisktalande såväl i Göteborg som i landet i
övrigt. Ja, även utomlands utnyttjar man biblioteket; institutet är väl känt
utanför Sveriges gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsministern redogör i sitt svar för det
nybyggnadsprojekt som kommer att tillföra universitetet i Göteborg nya lokaler.
Utbildningsministern säger också att regeringen inte har funnit anledning att
precisera fördelningen av den dllförda ytan mellan insdtutionerna, och det är
fullt förståeligt och acceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men den planerade fördelningen skulle ha dll följd att
insdtutets bibliotek splittras genom att tillgängliga hyllmeter reduceras från
nuvarande 1 700 m fill 400 m. Det alternadv som utbildningsministern tar upp i
slutet av svaret är därför mycket intressant. Det visar att Jan-Erik Wikström
delar min uppfattning om betydelsen av institutet och att dess bibliotek är av
stort värde. Jag vill därför höra hur utbildningsministern bedömer
möjligheterna och realismen i att ge institutet en annan organisadon,
exempelvis genom att skilja institutet från den humanistiska fakulteten. Vad
anser Jan-Erik Wikström om den möjligheten?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Ibero-amerikanska institutets </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>bibliotek</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 18
Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det måste vara en angelägenhet för Göteborgs
universitet och de närmast berörda att överväga detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sista stycket i mitt svar skall ses som ett försök att
stimulera den uppfinningsrikedom och fantasi som brukar utmärka Göteborgs
kultur- och högskoleliv och att man funderar både över lokalfrågans lösning och
kanske även över institutets utformning. Jag anser nämligen i likhet med frågeställaren
att det vore värdefullt om Ibero-amerikanska insfitutets verksamhet kunde
fortgå i oförändrat skick.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder för att motverka våld mot polismän</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19 KERSTIN
EKMAN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Anledningen fill att jag ställde följdfrågan
var att det är klart att insfitutet och bibhoteket har stor tvärvetenskaplig
betydelse. De har stor betydelse för den humanistiska fakulteten. När man 1969
här i riksdagen beslöt att överföra institutet från handelshögskolan till
romanska institufio-nen var det naturligtvis med hänsyn till bibliotekets
karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biblioteket har också stor betydelse för den
samhällsvetenskapliga fakulteten. Vi har i Göteborg en internationell ekonomilinje
med spanska som huvudspråk - den enda i Sverige för övrigt. Även här har
institutets bibliotek stor betydelse. Det är nödvändigt att vi får ekonomer som
har goda kunskaper i spanska med hänsyn till våra förbindelser med
spansktalande länder. Därför ser jag utbildningsministerns positiva svar som en
vägledning för arbetet i Göteborg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7
§ Svar på fråga 1981/82:354 om åtgärder för att motverka våld mot polismän</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20
Justifieministern CARL AXEL PETRI:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Göte Jonsson har frågat mig om jag anser att
utvecklingen i fråga om våld mot polismän är acceptabel och vilka åtgärder jag
avser att vidta för att förbättra de enskilda poUsmännens rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan man i fråga om antalet misshandelsbrott som kommit
till polisens kännedom kan notera en viss minskning under förra året, har
antalet anmälda fall av våld mot tjänsteman ökat med 9 % under år 1981. Detta
är enligt min mening oroande, även om man naturligtvis inte med säkerhet kan
slå fast i vad mån den angivna ökningen motsvaras av en ökning av den faktiska
brottsligheten på området. Bl. a. är det ju så att benägenheten att anmäla
brott spelar stor roll för statistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom justitiedepartementet och rikspohsstyrelsen tillmäts
personalskyddet inom polisväsendet mycket stor vikt. Detta beaktas noga under
utbildningen vid polishögskolan och när man tar fram och tilldelar polisen
olika typer av utrustning. Även vid planeringen av polismännens tjänstgöring spelar
personalskyddets funktion en stor roll när det t. ex. gäller att avgöra i vad
mån dubbel- eller gruppatrullering eller patrullering med bil skall fillämpas i
övervakningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad som har redovisats i en statistisk undersökning
som publicerades för en tid sedan (departementspromemorian Ds Ju 1980:9) har
strafftiderna under senare år tenderat att bli kortare i de fall då
fängelsestraff tillämpats för brottet våld mot tjänsteman. Detta är i och för
sig en utveckling som kan iakttas även när det gäller straffmätning vid andra
typer av brott, där straffet av huvudsakligen allmänpreventiva skäl bestäms
till kortvarigt frihetsberövande. Jag vill tillägga att den utvecklingen
generellt sett har stöd i den kriminalpolitik som riksdagen har bestämt. Men
självfallet får detta inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innebära att personalens
befogade anspråk på rättsligt skydd sätts åsido.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren
har - efter initiativ från rikspolisstyrelsen - fäst uppmärksamheten på den
angivna utvecklingen i praxis. I en skrivelse till landets åklagarmyndigheter
har riksåklagaren nyligen, med hänvisning till bl. a. den nyss berörda
undersökningen, understrukit att det är angeläget att straffmätningen i den
här typen av mål och i förekommande fall behovet av fullföljd av talan ägnas
särskild uppmärksamhet i det löpande åklagararbe-tet. Enligt ett uttalande som
riksåklagaren har ställt sig bakom bör vid straffmätningen grundsynen vara den
att tjänstemännen har ett berättigat och av lagsfiftaren beaktat intresse att
skyddas mot våld när de fullgör sina tjänsteåligganden. Jag finner det
naturligt och riktigt att man från centralt håll på detta sätt fordöpande
bevakar att den praxis som utbildar sig står i överensstämmelse med
lagsfiftarens intenfioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
vill jag framhålla att jag delar den oro som kommit till uttryck i frågan och
att jag avser att uppmärksamt följa utvecklingen på området för att se efter om
några ytterligare åtgärder kan vara motiverade.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
åtgärder för att motverka våld mot polismän</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 21 GÖTE JONSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret på frågan. Och jag
kan också läsa ut av svaret att vi har en ganska stor värdegemenskap när det
gäller synen på de här problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
till att jag har ställt den här frågan är att jag tycker att utvecklingen på
det här området är mycket oroväckande. Justitieministern hade i svaret en del
stafistik beträffande det senaste årets utveckling. Jag skulle vilja peka på
den statistiska utvecklingen under något längre fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Rättsstafistisk årsbok 1981 var år 1965 antalet fall av våld och hot mot
tjänsteman som rapporterats 2 669. Om vi sedan går till 1980 har den siffran
ökat till 3 716 fall. Om vi ser på rikspolisstyrelsens statistik för enbart
våld mot polisman finner vi att antalet sådana fall år 1970 var 884 och år 1981
var 1 261. Detta visar att vi har en markant negafiv utveckling på det här
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det är inte enbart de rent stafistiska siffrorna som oroar, även om de i sig är
skrämmande. Vad man måste lägga till är graden av och formerna för våldet i
fråga. Råheten har ökat, och det har skett samtidigt som respekten för
polismannen som samhällets företrädare har minskat. Normlöshetens
följdverkningar har kanske speciellt drabbat pohsmän och tjänstemän som är
utsatta i de här sammanhangen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Knivarna
har kommit in i bilden i betydligt större utsträckning än vad som var fallet
tidigare. Och detta har skett mycket snabbt under de senaste åren. Knivvåldet
mot poliser var mycket ovanligt bara för några år sedan, men nu måste
polismännen vara mycket observanta vid sin tjänsteutövning och vid sina
ingripanden. Det gäller inte bara ingripanden gentemot det garvade klientelet,
utan även rena barnungar springer omkring med knivar - och de använder också
knivarna mot polisen i samband med att de måste omhändertas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder för att motverka våld mot polismän</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan peka på ett exempel i Karlstad för inte så länge
sedan där en polisman blev svårt knivskuren när han satt i bilen. Det var
således en ren repressalieåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja fråga justitieministern, trots de
påpekanden som gjorts från riksåklagarens sida, om det ändå inte är dags att
överväga en skärpning av lagstiftningen. Jag har förståelse för att
justitieministern kanske vill avvakta resultatet av riksåklagarens skärpning,
men jag tror ändå att det redan nu skulle vara påkallat att överväga
lagskärpningar på det här området. Jag vill fråga om inte justitieministern
delar min uppfattning på den punkten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 22 Justitieministern CARL AXEL PETRI:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Här pågår ju väldigt mycket arbete för att
motverka våld, både mot polismän och mot andra. Jag vill nämna de åtgärder som
vidtas mot alkoholmissbruk. Den försöksverksamhet man hade med stängning av
Systembolaget på lördagarna under sisdidna sommar visade ju på en glädjande
nedgång i antalet berusade personer och därmed en nedgång av våld mot
tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller knivfrågan vill jag också säga att vi har
ett arbete på gång. Vi förbereder i departementet en promemoria som syftar till
att ge polismän ökade möjhgheter att ingripa mot berusade personer och
narkotikapåver-kade personer som har kniv men också mot sådana personer som är
i risksituationer - kanske just ungdomar av det slag som Göte Jonsson nämnde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare, när det gäller straffmätningsfrågan, nämna
att fängelsestraffkommittén i sitt fortsatta arbete gör en allmän översyn av
straffskalorna och straffvärdet för olika brott. Det arbetet kan naturligtvis
också vara av betydelse när det gäller våld mot tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har alltså åtskilhgt arbete på
gång för att motverka dessa tendenser, som jag än en gång vill säga är mycket
oroande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23
GÖTE JONSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skulle vilja anknyta till
justitieministerns svar litet ytterligare. Det gäller synen på domstolarna och
på straff mätningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieministern redovisar att man har fått en sänkning
när det gäller straffmätningen vid domstolarna och att detta ligger i linje med
den allmänna kriminalpolifiska utvecklingen. Det intressanta är emellertid, om
man jämför våld mot tjänsteman kontra misshandel, att straffmätningen när det
gäller våld mot tjänsteman har sjunkit snabbare än straffmätningen när det
gäller misshandel. Det är detta som är allvarligt. Det uppfattas bl. a. av
polismän och tjänstemän som är utsatta för våldet som att man ser lindrigare på
våld mot tjänsteman än tidigare. Det här är också en allvarlig utveckling, som
jag tycker att departementet måste fitta på mera ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande fängelsestraffkommittén skulle jag vilja fråga
om justifieministern är beredd att påpeka det här problemet för kommittén, så
att den tar upp det. Det är ju i annat fall inte säkert att kommittén kommer
att vidta den åtgärden. Jag skulle hälsa med tillfredsställelse om
justitieministern tog</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>initiativ
fill att påtala för fängelsestraffkommittén att det här är ett speciellt
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också med anledning av min fråga speciellt peka
på de kvinnliga polisernas situation. I och med att vi har fått flera kvinnliga
poliser har också riskerna ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är faktiskt inte på det sättet, som man kanske kan
föreställa sig, att det klientel som är föremål för polisens ingripanden skulle
vara humanare gentemot kvinnliga poliser än mot manliga. Erfarenheten har visat
att så inte är fallet. Också det kräver att man noggrant följer den här frågan
och ger poliser och tjänstemän i sådana situåfioner det skydd och stöd som
verkligen behövs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder för att motverka våld mot polismän</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 24
Justitieministern CARL AXEL PETRI:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill börja med att uttala en liten
varning för att alltför mycket hålla sig till statistik på det här området. All
stafistik på brottsområdet är svårtolkad. Jag tycker att det räcker med
konstaterandet att det är en allvarlig utveckling och att vi följer den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om fängelsestraffkommitténs arbete
utgår jag från att kommittén följer vad som händer, bl. a. den diskussion vi
för här i dag, och naturligtvis arbetar utifrån de förutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 GÖTE JONSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Liksom justifieministern hyser jag en mycket
djup oro över utveckhngen. Den är också grundad i det faktum att om våldet
trappas upp gentemot tjänstgörande pohsmän och andra som skall upprätthålla
allmän ordning och servicefunktioner, innebär det givetvis att samhällets
tjänstemän på det här området också måste anpassa sina arbetsmetoder därtill.
Det kan föda en kedjereaktion och medföra stora problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också viktigt att befattningshavarna känner
samhällets stöd i olika sammanhang. Det uppfattas ofta som mindre intressant
för pressen om en polisman blir nedstucken med kniv än om en polisman misstänks
för att ha begått tjänstefel. Då kopplas ofta hela pressbatteriet in, men om en
polisman blir misshandlad - även om det gäller svåra misshandelsfall -
observeras det knappast av pressen och andra massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här måste vi tänka på. Vi kan som politiker inte
påverka massmedierna, men det är angeläget att departement, riksdag och övriga
ansvariga slår vakt om polisen och om de tjänstemän som är utsatta för
våldssituationer av det här slaget. Man måste understryka att våldet under inga
omständigheter kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1981/82:140-144</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om glesbygdskommunernas behov av extra resurser inom
skolans område</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Svar på fråga 1981/82:352 om glesbygdskommunernas
behov av extra resurser inom skolans område</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 26 Statsrådet ULLA TILLÄNDER:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Karl-Erik Häll har frågat mig vilka åtgärder
jag är beredd att vidta för att motverka de för glesbygdslänen negativa
effekterna vid fördelning av anslaget till särskilda åtgärder på skolområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget fördelas mellan länsskolnämnderna efter dels
elevantalet i länet, dels vissa koefficienter, där Stockholms, Göteborgs och
Bohus samt Malmöhus län har fått högre koefficienter än övriga län.
Länsskolnämnderna fördelar sedan huvuddelen av medlen mellan kommunerna i länet
utifrån vissa generella kriterier, som ger en helhetsbild av situationen för
skolväsendet i varje kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets budgetproposition har jag mot bakgrund av förändringar
i statsbidragssystemet fill grundskolan, föranledda av riksdagens beslut med
anledning av syo-propositionen, föreslagit att länsskolnämnderna också skall ta
hänsyn till behovet av studie- och yrkesorientering (syo) i skolan. Minst
nuvarande nivå skall därmed kunna upprätthållas även i små kommuner, som inom
ramen för nuvarande statsbidrag till syo garanteras en lägsta statsbidragsnivå.
Riksdagen har inte haft någon erinran häremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konstruktionen av anslaget till särskilda åtgärder på
skolområdet innebär att fördelningen mellan länen är hårt schabloniserad. Någon
möjlighet att ta detaljerade hänsyn till skillnader mellan länen finns inte när
det gäller de olika kriterierna för fördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När länsskolnämnderna vid fördelningen av resurser inom
länet nästa läsår också skall ta hänsyn till de små kommunernas särskilda behov
av syo-resurser, innebär detta i vissa fall att utrymmet för möjhgheten att ta
hänsyn fill övriga fördelningskriterier för anslaget kan minska. Det kan
dessutom vara så att kommunerna i ett län kan ha ett stort behov av resurser
med hänsyn till ett kriterium, t: ex. syo-insatser i glesbygd, samtidigt som
behovet med hänsyn fill ett annat kriterium, t. ex. andelen obehöriga lärare,
är lägre. Mot denna bakgrund får man vara beredd att acceptera att införandet
av en ny fördelningsgrund kan komma att missgynna vissa kommuner och län sett
enbart ufifrån denna fördelningsgrund. I det aktuella fallet har anslaget
dessutom ökat mer än som normalt skulle ha skett just med hänsyn till behovet av
att upprätthålla syo-insatserna i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En preliminär beräkning som gjorts inom regeringskansliet
visar att den av Karl-Erik Häll angivna "bristen" i de omnämnda länen
avseende resursfill-delningen för syo-verksamheten kan vara betydligt
överdriven. Jag vill påpeka att en rättvisande jämförelse mellan det
hittillsvarande syo-bidraget, som är ett specialdesfinerat verksamhetsbidrag,
och det starkt schablonise-rade driftbidraget till grundskolan, som det i detta
fall gäller, är mycket svår att göra. Jag vill också erinra om de felkällor som
kan uppstå när man gör en jämförelse mellan två olika verksamhetsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen utvärderar f. n. användningen av
anslaget till särskilda åtgärder på skolområdet. Denna utvärdering skall
redovisas i sådan tid att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den kan beaktas i arbetet
med nästa års budgetproposition. Om denna utvärdering skulle komma att utvisa
att glesbygdslän uppenbart missgynnas är jag för min del, trots de principiella
synpunkter som jag nu har redovisat, beredd att överväga ändringar i grunderna
för fördelningen av anslaget mellan olika län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
27 KARL-ERIK HÄLL (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka för svaret, som var mångordigt och som jag måste
säga oroar mig något, framför allt därför att jag hade hyst vissa förhoppningar
om att det utfall av förändringarna som jag redovisade som mofiv för min fråga
skulle vara lika överraskande för statsrådet som det är för de berörda
länsskolnämnderna. Budgetproposifionen gav oss ju inte någon omedelbar
anledning att tro att situationen så allvarligt skulle försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
säger i sitt svar att de av mig redovisade effekterna kan vara betydligt
överdrivna. Om det nu hade varit jag som hade gjort de bedömningarna skulle jag
naturligtvis ödmjukt ha böjt mig för detta och sagt att det är möjligt. Men nu
är det inte så. Det är alltså länsskolnämnderna i Norrbottens, Västerbottens
och Jämdands län som har gjort bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
utgår ifrån att statsrådet tagit del av det brev från Norrbottens län som gått
till departementet. Jämdands län har i ett material som jag har fått och som
jag kan lämna över om det inte är känt, kommun för kommun redovisat utfallet av
det fidigare och det nuvarande anslaget. Jag vill alltså i högsta grad
ifrågasätta att detta är några överdrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror att statsrådet och jag är ense om att behovet av syo-insatser i
glesbygdslänen är mycket stort. Om man tar hänsyn till näringslivets struktur
tror jag att man också kan säga att behovet av syo-insatser där många gånger är
mycket större än i storstadslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
nämner i svaret fördelningsprinciperna för anslaget. Det förefaller mig som om
dé fidigare relafionerna har förändrats, så fill vida att storstadslänen har
fått en större andel på bekostnad av det övriga landet. Någon annan förklaring
kan jag inte finna fill att de tre utpräglade glesbygdslänen har fått ett så
oerhört negativt utfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Litet
hopp ger det att statsrådet är beredd att ompröva de här insatserna. Jag är
helt övertygad om att vi, när den i svaret omnämnda prelim.inära bedömningen
har övergått i något mera permanent, kommer att vara överens om att
förändringarna fått denna negafiva effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig också säga att jag när vi tidigare talade om detta fick uppfattningen att
det inte var meningen att kommunerna skulle behöva ta på sig en extra kostnad
för att upprätthålla syo-insatserna på oförändrad nivå, vilket skulle ske
enligt budgetproposifionen. Skall man följa de direktiven får det de effekter
som jag har nämnt i min fråga. Då uppstår brister i vår förmåga att göra alla
nödvändiga insatser, någonfing som statsrådet också omnämner. Jag upplever att
statsrådets atfityd nu i princip är att det får bli som det blir med de
insatserna, bara man följer de direktiv som statsrådet lämnat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
glesbygdskommunernas behov av extra resurser inom skolans område</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
glesbygdskommunernas behov av extra resurser inom skolans område</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
28 Statsrådet ULLA TILLÄNDER:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är säkert bekant för Karl-Erik Häll att glesbygdernas intressen
ligger oss mycket varmt om hjärtat. När vi lägger fram förslag är vi angelägna
om att glesbygdskommunerna inte skall lida avbräck. Som jag redan har sagt
kommer vi därför att noga följa utvecklingen. Om det visar sig att fördelningen
av anslaget slår felaktigt, kommer vi att rätta till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konsekvens av vår grundläggande idé om decentralisering av skolväsendet är att
vi så långt det är möjligt vill återupprätta och bibehålla ett fungerande
skolsystem också i glesbygderna. Det förutsätter att man behåller de
syo-funktioner som skolan skall tillhandahålla. Men det betyder inte att man
får läsa in en konflikt mellan syo och annan viktig verksamhet. Här gäller det
att, kan man säga, "det ena göra och det andra icke låta".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan, som sagt, ifrågasätta de siffror som Karl-Erik Häll bygger sitt påstående
på. Vi har tittat på siffrorna, och jag kan lugna Karl-Erik Häll: Siffrorna är
inte tillräckligt väl grundade för att man skall kunna bygga en argumentation
på dem. Siffror ger lätt ett intryck av vederhäftighet. Men den kan vara
skenbar. Experter som har tittat på siffrorna har varit skeptiska till graden
av saklighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
29 KARL-ERIK HÄLL (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall inte fortsätta att diskutera sifferunderlaget, men jag påstår
på goda grunder och efter år av erfarenhet att länsskolnämnderna sällan gör
allvarliga felbedömningar. Och det tror jag inte att man har gjort här heller.
Jag skall lämna över det papper som jag har från Jämtlands län som redovisar
siffrorna kommun för kommun. Då kanske statsrådet lättare får klart för sig vad
jag menar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om jag bygger min argumentation på siffror som
kanske inte till alla delar är korrekta, blir jag desto mer betänksam när
statsrådet bygger sin argumentation på något slags uppfattning utan något som
helst siffermaterial. Hon utgår bara från att vad jag har sagt är fel, men hon
är inte beredd att nu - möjligen i framtiden - göra något åt situationen. Det
betyder, såvitt jag förstår, att i dag får man finna sig i att vi inte kan
vidta åtgärder därför att pengarna inte räcker. Den situationen får vi
acceptera fram till dess att departementet får möjhghet att pröva frågorna. Man
måste alltså spara, vilket innebär anfingen sämre åtgärder eller ökade
kommunala insatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 30 Statsrådet ULLA
TILLÄNDER:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vi har faktiskt material som visar att de siffror som Karl-Erik Häll
bygger sin fråga på antagligen är ytterst osäkra. Som framgått av mitt svar
finns det anledning att sätta ett stort frågetecken i kanten för de siffrorna.
Det borde egentligen vara ett lugnande besked åtminstone för sakens skull - hur
Karl-Erik Häll tar det personligen får han själv svara på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona vad jag redan har sagt, att om det visar sig att det nya
syo-bidraget jämfört med det gamla bUr till nackdel för glesbygdskommunerna
får vi rätta till det. Men det är ingen slutsats som man kan dra av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=89 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karl-Erik
Hälls siffror - de måste i dagens läge betraktas som alltför Nr 140 osäkra.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=96 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
varuförsörjningsplaner</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade utvärderar skolöverstyrelsen användningen av
anslaget till särskilda åtgärder på skolans område. Resultatet av den
utvärderingen vill vi nu invänta för att se om det finns brister i det system
som vi diskuterar. I så fall skall vi som sagt åtgärda dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 31 KARL-ERIK HÄLL (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall inte förlänga diskussionen; jag
vill bara säga att jag hade varit oändligt tacksam om jag i stället för de
många orden och de många antagandena i svaret hade fått del av några av de
siffror som statsrådet uppenbarligen stöder sin argumentafion på. Då hade vi
haft förutsättningar att föra en diskussion som hade grundat sig på någonfing
så konkret som siffermässiga bedömningar är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har alltså siffermässiga bedömningar, framtagna av
ansvariga länsmyndigheter. I den mån de är felaktiga skulle jag som sagt ha
varit väldigt tacksam om statsrådet i den här diskussionen och i svaret i sak
hade kunnat vederlägga dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9
§ Svar på fråga 1981/82:363 om varuförsörjningsplaner</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 32
Handelsministern BJÖRN MOLIN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Hans Alsén har frågat mig om jag för min del
är beredd att ta initiativ för att tillgodose lanthandelsriksdagens önskemål om
varuförsörjningsplaner i alla landets kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den linje som regeringen och riksdag hitfills har intagit
när det gäller varuförsörjningsplaner är att kommunerna själva skall avgöra om
och på vilket sätt sådana planer skall utarbetas. Bakgrunden är att
förhållandena skiftar kraftigt mellan olika kommuner vad gäller både
varuförsörjningsproblemen och kommunens resurser att ta sig an dem. Det är
därför enligt min mening inte lämpligt att ålägga alla kommuner att upprätta
varuförsörjningsplaner. Sådana planer bör tas fram endast där det behövs.
Denna linje slogs fast av riksdagen såväl 1977 som 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna visar att kommunerna i allmänhet har tagit
ett ansvar för varuförsörjningsfrågorna. Den nyssnämnda linjen, som bygger på
ett frivilligt upprättande av planer, har alltså varit framgångsrik. I mitten
av 1970-talet hade drygt 30 kommuner varuförsörjningsplaner. Omkring 220
kommuner, däribland i stort sett alla glesbygdskommuner, har nu antagit eller
håller på med att utarbeta planer. Trots denna posifiva utveckling kan det
givetvis finnas kvar enstaka glesbygdsområden där planering saknas. För att en
butik skall kunna få del av glesbygdsstödet krävs emellertid inte en planering
som täcker hela kommunen. Planeringen kan begränsas fill de strategiska
områdena.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om varuförsörjningsplaner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är min bedömning att den
kampanj för landsbygdshandeln som nu startats på initiativ av bl. a.
handelsdepartementet kan medverka till att den gynnsamma utvecklingen
beträffande varuförsörjningsplaneringen kommer att ytterligare förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 33 HANS ALSÉN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Just nu pågår en som jag ser det vikfig
kampanj för glesbygdshandelns fordevnad och, förhoppningsvis, utveckling.
Kampanjen, liksom den däri ingående lanthandelsriksdagen, genomförs under
mottot Bygden behöver butiken. Handelsministern är ordförande i den kommitté
som leder kampanjarbetet på riksplanet. Mot den bakgrunden är statsrådets
ställningstagande till det spörsmål som jag aktualiserat i min fråga av
särskilt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har jag och andra med mig vid ett flertal
dllfällen här i riksdagen i olika former sökt förmå borgerliga handelsministrar
att förstå nödvändigheten av varuförsörjningsplaners upprättande i samtliga
landets kommuner. Tyvärr har jag inte haft framgång i dessa mina strävanden,
och ingen annan heller, vilket är mycket beklagligt ur konsumenternas och
lanthandelns synpunkt. Det nu aktuella kravet från lanthandelsriksdagens sida
hade med andra ord kunnat vara tillgodosett för länge sedan, om viljan funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan vara av intresse att höra vad en ddigare
handelsminister - herr Mohns partivän Hädar Cars - svarade mig i en
interpellationsdebatt den 20 november 1978. Han svarade på min fråga om
regeringen var beredd att föreslå obligatoriska kommunala varuförsörjningsplaner
och anförde följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Sludigen vill jag svara Hans Alsén att regeringen
inte ämnar föreslå obligatoriska varuförsörjningsplaner i kommunerna.
Riksdagsbeslutet har den enligt min mening förnuftiga innebörden att planer
skall upprättas bara där de behövs. Beslutet utgår också från att kommunerna
själva är beredda att ta det ansvar för varuförsörjningen som problemen
motiverar. I praktiken har detta inneburit att så gött som samtliga kommuner i
det inre stödområdet, 30-31 av 34, har upprättat eller är i färd med att
upprätta varuförsörjningsplaner. I de fall särskilda planer inte utarbetas
anser jag det naturligt att varuförsörjningens ordnande tas upp som en
väsentlig del i den kommunala planeringen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är övertygad om att man når bäst resultat om
kommunerna själva får avgöra hur planeringsbehovet inom olika områden skall
tillgodoses."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungefär samma resonemang som handelsministern just nu,
såvitt jag förstår, nickar bifall dll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här var den 20 november 1978. Handelsministern, som
företrädare för kommittén och flera hundra lanthandlare, kunde ändå finna
anledning att resa krav på en bättre ordning på området för bara någon vecka
sedan. Det låtgåliberala resonemang som jag tycker att både den tidigare och
den nuvarande handelsministern för i det här sammanhanget är inte bra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att vara
folkpartist är tydligen att vara kluven - en åsikt på lanthandels-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riksdagen
för en vecka sedan, en annan i Sveriges riksdag. Varför kunde inte
handelsministern ha sagt ifrån och klargjort sin ovilja på det här området?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behövs varuförsörjningsplaner, som jag ser det. Handelsministern säger i sitt
svar: "Sådana planer bör tas fram endast där det behövs." Det borde i
stället ha stått, tycker jag: Sådana planer bör tas fram så att de finns när de
behövs. De behövs ofta mycket snarare än vi tror, och då i akuta lägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Glesbygdsproblem
finns inte bara på landsbygden utan också i städerna. Därför undrar jag: Vore
det inte bättre att visa trohet mot lanthandelsriksdagen och konsumenternas
behov än mot gamla kollegers synpunkter?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
varuförsörjningsplaner</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
34 Handelsministern BJÖRN MOLIN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det uttalande som riksdagen för landsbygdshandeln gjorde och som Hans
Alsén hänvisade till kan inte tolkas som ett förespråkande av att man genom
lagstiftning skulle ålägga kommunerna att upprätta varuförsörjningsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
man sade vid landsbygdshandelns riksdag var ju att man framhöll angelägenheten
av att alla kommuner upprättar varuförsörjningsplaner. Enligt vad jag har
erfarit förordar man alltjämt inom den enskilda handeln den frivilliglinje som
jag här redovisat och som har varit regeringens och riksdagens sedan lång tid
tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror att den snabba ökningen av antalet kommuner som har upprättat sådana här
planer - inte minst sedan Hans Alsén och Hädar Cars diskuterade saken i
riksdagen - visar att lagstiftning är onödig också om man har utgångspunkten
att det är angeläget att det upprättas varuförsörjningsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
det skall vi väl lägga att kampanjen för landsbygdshandeln, som jag tror att
både Hans Alsén och jag tillmäter stor betydelse och som väl redan har
redovisat vissa framgångar, har fått en mycket bred förankring och engagerat
ett stort antal kommuner. Jag tror att kampanjen kan stimulera ytterhgare några
kommuner till att upprätta varuförsörjningsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Min slutsats är alltså densamma som riksdag och
regering har intagit tidigare. Man kan ha fullt förtroende för kommunernas
handläggning av dessa frågor. Det alldeles övervägande antalet kommuner har
upprättat varuförsörjningsplaner, och ytterligare några är på väg. Det krävs
inget tvång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 35 HANS ALSEN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Från de liberala utgångspunkter som både herr Molins företrädare och
han själv har agerat i frågan kan jag förstå de synpunkter han anför, men jag
utgår ifrån de problem som alltjämt existerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lanthandelsriksdagens
uttalande rymmer en rad punkter. Den om varuförsörjningsplaner är den första
punkten, och i det ser jag en prioritering av de frågor man önskar ha lösta.
Kampanjen syftar givetvis till att på olika sätt påverka, i det här fallet
kommuner och i olika avseenden andra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
varuförsörjningsplaner</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intressenter.
Jag upplevde ganska bestämt på den här riksdagen att deltagarna gärna skulle ha
sett att det blev ett obligatorium. Det var i varje fall ingen som uttalade
motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
nu det här önskemålet har återkommit under ett stort antal år, här i riksdagen
och annorstädes, vore det väl en ganska enkel åtgärd att föreskriva att planer
skall upprättas. Handelsministern säger att många kommuner redan har gjort upp
varuförsörjningsplaner. Lika väl kan då sägas att det är inget stort krav man
ålägger resterande kommuner. När så många redan har gjort upp planer, är det
väl ganska rimligt att alla gör det, så att man får en heltäckande planering.
Problemen uppkommer snabbt på det här området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att den kampanj som satts i gång är en bra kampanj, och de grupperingar
som jag har förmånen att något verka i ställer också helhjärtat upp för den.
Det skulle ha varit ett bra stöd för kampanjen om handelsministern sagt: Nu
vill jag, framför allt som handelsminister men också som ordförande i
kampanjen, verkligen se till att detta problem, som ni upplever som
bekymmersamt, skall röjas undan så snabbt som möjligt. Det skall bli en
hkstäUighet landet över..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är konsumenterna det gäller. Varför skall konsumenter på ett håll vara sämre
ställda än konsumenter på ett annat håll i landet, och varför skall en
lanthandlare på ett ställe vara sämre ställd än en lanthandlare någon
annanstans? Det förstår inte jag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
36 Handelsministern BJÖRN MOLIN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Som jag underströk i mitt tidigare inlägg har jag samma posifiva syn på
den kampanj som nu pågår och också på den särskilda landsbygdshandelsriksdag
som vi hade för några veckor sedan. Men jag har inte uppfattat kraven från
landsbygdshandelns sida så att man vill få fram en lagstiftning på det här
området. Det har inte landsbygdshandelns organisafioner - SSLF t. ex. -
framfört. Jag tror alltså att man inom den enskilda handeln alltjämt förordar
frivilliglinjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan skall man ha klart för sig dels - som vi har
sagt här - att flertalet kommuner redan har varuförsörjningsplaner, dels att
det inte är nödvändigt att man, för att få glesbygdsstöd, upprättar planer som
gäller hela kommunen. Det räcker att man gör det för bara delar av kommunen.
Jag menar alltså att de här varuförsörjningsplanerna, som är värdefulla
instrument, i den utsträckning de behövs kommer att växa fram på frivillig väg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 37 HANS ALSEN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är väl inte någon idé att försöka övertyga handelsministern - det
är lika litet framgångsrikt den här gången som tidigare - utan det blir i den
här frågan som i så många andra: Vi får hoppas på en ändring i och med vad som
kommer att inträffa i höst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Arial'>■</span><span
style='font-family:Verdana'> Jag tror att den här friheten är en frihet för
några, vilket kan gå ut över andra - i detta fall över dem som har det
besvärligast. Jag förstår inte varför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det skall vara så viktigt att befria en kommunstyrelse i
någon kommun från det här besväret och det här ansvaret, när vi vet att det i
viss mån kan drabba personer som sitter ute i glesbygden och har bekymmer med
sin varuförsörjning, känner oro för den. Det gäller lanthandlare i detta läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om allting ordnar sig skulle ju det uttalande som gjorts
ha varit meningslöst. Jag förstår inte varför man behöver göra ett sådant
uttalande sedan handelsministrar av olika borgerliga kulörer under så många år
har talat om hur fint det här ordnar sig på frivillig väg. Allt skall ju falla
ut precis när det behövs!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstår inte varför handelsministern inte begagnar
fillfället att säga, att det är onödigt att tala om saken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om varuförsörjningsplaner</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 Handelsministern BJÖRN MOLIN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi skiljer oss nog litet grand på denna
punkt. Jag tror inte att man löser de problem som landsbygdshandeln och
människorna i glesbygden har i det här sammanhanget genom mera av central
planering. Det är därför jag har förordat frivilliglinjen och också kunnat visa
att frivilliglinjen är mera framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är väl ganska naturligt att Hans Alsén från sina
socialistiska utgångspunkter förordar central planering - i det här
sammanhanget som i så många andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 39 HANS ALSÉN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror inte att handelsministern rikfigt
menade det han sade nu. Det är ju precis tvärtom. Jag vill att det skall
åstadkommas lokal planering. Handelsministern måste väl vara klar över att
central planering är det som han och hans kolleger i regeringen förhoppningsvis
skall klara. Lokal planering är det som kommunerna skall stå för ute i
kommunerna, nära människorna och deras problem. Jag konstaterar att
handelsministern sitter långt ifrån de problem som enskilda människor har, både
som konsumenter och som lanthandlare. Därför kan han föra detta resonemang. Men
den strävan som jag och andra har och som kommit till uttryck vid lanthandelsriksdagen
är just att man skall få de lokalt ansvariga polifikerna att runt om i landet,
i alla kommuner, ta ett ansvar som man redan tagit i flertalet kommuner - jag
håller gärna med om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men det är tydligen rätt
meningslöst att vi byter ord om detta. Jag hoppas självfallet att den aktuella
kampanjen skall medverka till att åstadkomma förbättringar, men framför allt
hoppas jag här som i så många andra avseenden på att det skall hända något
radikalt i september i år. Då kan många frågor tacklas från litet andra
utgångspunkter, och vi slipper den här typen av retoriska samtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
Handelsministern BJÖRN MOLIN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jo, Hans Alsén, vi skiljer oss åt när det
gäller synsättet, eftersom ni förordar ett centralt beslutsfattande, varvid man
i riksdagen i lag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ålägger kommunerna att upprätta
varuförsörjningsplaner. Jag har så mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>förtroende för de lokala beslutsfattarna att jag litar på
frivilliglinjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiU
barnfamiljer, § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Proposition</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:215
fill utrikesutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Föredrogs och hänvisades<br>
Redogörelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:21
till konsfitutionsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Föredrogs och hänvisades<br>
Motion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:2538
till jordbruksutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs socialutskottets
betänkande 1981/82:41 om anslag till Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.
och till Sociala serviceåtgärder (prop. 1981/82:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 41 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om detta betänkande hålls
gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen
får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42
GÖRAN KARLSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Barnfamiljerna är de som har kommit mest i
kläm på grund av den borgerliga åtstramningspolitiken, det är väl dokumenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prisstegringarna har varit högre än vad vi tidigare varit
vana vid i Sverige. Reallönesänkningarna har gått hårt åt barnfamiljernas
ekonomi. Möjligheterna till kompensation har varit små eller obefintliga.
Hyrorna har höjts med stora summor under de år som de borgerliga funnits i
kanslihuset. Tumskruvarna har dragits åt allt hårdare när det gäller familjer
med barn. Regeringen och den borgerliga politiken över huvud taget har blivit
en svår belastning för landets barnfamiljer. Listan på de negativa faktorerna
för barnfamiljerna skulle kunna göras lång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer att den politik som de borgerliga
bedriver leder till ökad arbetslöshet och till ökade klyftor i samhället. Det
börjar bli svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta några ljusa inslag i de
borgerligas politiska mönster. Härtill skall också läggas vad som kommer på
riksdagens bord senare i vår, nämligen frågan om karensdagarna och försämringen
av ersättningen till de sjuka och arbetslösa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändå har vi en socialminister som talar om förbättrad
livskvalitet, när hon skall skildra vad som sker och skett under hennes fid som
socialminister. Det heter på ett ställe i den skrift som då och då citeras i
denna kammare: Fader förlåt dem, ty de veta icke vad de göra. Detta tycks passa
in på dem som i dag är ansvariga för de socialpolitiska åtgärderna i vårt land.
Den tiden börjar nu bli avlägsen, då vi kunde uppvisa sociala landvinningar i
Sverige, den tid då socialministern var en garanti för en regeringspolitik som
innebar framsteg för barnfamiljer, lågavlönade, pensionärer och andra
eftersatta grupper i landet. Nu är det tvärtom. Nu talar socialministern om
livskvalitet, men bidrar till att de som behöver trygghet och stöd i sin
tillvaro i stället får det hårdare och sämre. Det är en livskvalitet som vi
socialdemokrater betackar oss för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater har motionerat om en höjning av
barnbidraget med 300 kr. från den 1 juli i år. Vi anser att en höjning är
nödvändig. Förslaget är väl mofiverat. Som jag nämnde i inledningen har
barnfamiljerna kommit i kläm, och därför anser vi att en höjning av
barnbidraget är befogad. Vi har emellertid mötts med kalla handen. Utskottet
har inte kunnat gå oss till mötes. Det har avvisat våra förslag. Någon
förståelse för barnfamiljernas situation har inte visats. Vi har i utskottet ensamma
fått kämpa för barnfamiljernas rätt. Borta är talet om rättvisa, borta är talet
om att hjälpa barnfamiljerna. Kvar står ett klart nej från de borgerligas sida.
Vi har inget annat att göra än att reservera oss, men vi vet att de borgerliga
med en eller annan röst kommer att rösta ned oss här i kammaren. Trots detta
dristar jag mig, herr talman, att yrka bifall till den socialdemokrafiska
reservationen med beteckningen nr 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan reservafion som jag yrkar bifall fill är
reservation nr 3. Den handlar om återinförande av bosättningslånen. Som vi
framhållit i den socialdemokratiska partimotionen har bosättningslånen alltmera
kommit att få social karaktär. Lånen har fått en annan inriktning än fidigare.
Ensamstående mödrar och handikappade utan barn samt sammanboende hade fått rätt
till bosättningslån. Denna rätt har den borgerliga regeringen så att säga
klippt av. Vi tycker att det var ett olyckligt beslut som riksdagen den gången
fattade. Vi föreslår därför att rätten fill de aktuella lånen införs på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadslånen har inte varit någon dålig affär för staten.
Pengarna har betalats tillbaka. Förlusten lär ligga omkring 0,5 % under alla de
år som lånen funnits fill. Ser man saken ur befolkningsmässig synpunkt, kan man
konstatera att vi aldrig haft ett så billigt instrument att tillhandahålla när
det gällt att försöka åstadkomma en vändning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånen fyller alltså en viktig uppgift för de människor som
fått del av dem. För de sökande är det en bra låneform. Att få lån i bank kan
vara svårt många gånger. De nybildade och svaga hushållen drabbas av att
bosättningslånen nu är borttagna, och detta bara för att vi har en borgerlig
regering som inte har någon social pondus. Det är väl svårt för socialministern
att hävda sig gentemot de unga gossarna i budgetdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
svårt att tänka sig något förnuft i det hela. Man lägger alltså ned den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enda
låneverksamheten av social karaktär, som samtidigt varit en god affär för
staten. Jag kan inte förstå den saken, och jag tror inte heller att många andra
kan göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan naturligtvis beklaga dem som drabbas av att
lånemöjligheten upphört. För att återställa en god social funktion föreslår vi
därför att lånen återinförs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är en
billig affär för staten, som jag tidigare framhållit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är en
bra reform för de ekonomiskt svaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är sällan man kan säga att en så bra reform kan
åstadkommas med så små medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall också till reservation 4. De
övriga socialdemokrafiska reservationerna kommer Anita Persson att tala för.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
ANN-CATHRINE HAGLUND (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Familjepolitiken måste stödja barn och
föräldrar. Familjepolitiken måste skapa förutsättningar för vuxna att ta sitt
föräldraansvar och att ge sina barn harmoniska uppväxtförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska målsättningen "förvärvsarbete
åt alla vuxna och kollektiv barnomsorg åt alla barn" - under livets alla
perioder och oavsett vad familjerna själva önskar- håller inte. Barnens behov
måste i stället sättas i centrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan 1976 har dock ett viktigt arbete för att öka
valfriheten och rättvisan för familjerna utförts, och många reformer i den
riktningen har genomförts. Den inriktningen måste fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På senare tid har också glädjande nog attityderna till
fostran förbättrats. Föräldraansvaret och vikten av fostran betonas alltmer.
Man börjar mycket mer allmänt inse att vad barn behöver är kärlek, stöd och
ledning samt vuxna som är goda förebilder och som har kraft och ork att
engagera sig, att säga ifrån och att sätta gränser. Likaså börjar man erkänna
att många reformer tidigare mest varit till för de vuxna och att vi i vår
strävan efter materiellt välstånd - en strävan som i och för sig varit riktig -
har tappat gemenskapskänslan och känslan av att behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den moderata partimodonen 1981/82:2018 uttrycks vikten
av att familjepolitiken måste präglas av rättvisa och valfrihet. Vi uttrycker
också oro över att barnens trygghet ofta åsidosatts för andra intressen.
Föräldrar måste få största möjliga frihet att välja hur de vill ordna sitt liv,
hur de vill fördela ansvaret för hem och barn och kombinera förvärvsarbete med
samhällsarbete, så att de på bästa sätt kan ta hänsyn till barnens behov. Vem
vet bättre än föräldrarna vad som är bäst i det enskilda fallet? Dessutom: För
olika perioder i livet gäller olika behov. Vårdarbete i hemmet och
förvärvsarbete avser ofta olika perioder i samma människas liv, och ofta
försöker man kombinera alltefter behov och förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser därför att skatter, bidrag och service måste
utformas så, att de medger valfrihet och rättvisa. Familjebeskattningen bör ses
över och förändras, så att den tar hänsyn till hur många som skall leva på
familjeinkomsten och så att marginaleffekterna minskas. Särskilt viktigt är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta för
flerbarnsfamiljerna, vars ekonomiska situation är besvärlig. Avdragsrätt för
styrkta och nödvändiga barntillsynskostnader måste medges. Detta skulle också
motverka en s. k. svart barnfillsynssektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den 1 januari 1982 utgår ett flerbarnstillägg för
att särskilt stödja de familjer som har det ekonomiskt besvärligt. I motion
2360 av Rolf Dahlberg m. fl. yrkas att flerbarnsfillägget från det tredje
barnet höjs från 750 kr. till 1 300 kr. per år och för det fjärde och följande
barn från 1 500 till 2 050 kr. per år. Som sägs i motionen har utrymme för den
höjningen - totalt ca 70 miljoner - skapats i annat sammanhang genom en
förändring av principerna för beräkning av räntebidrag till bostadshus. De
ändrade principerna medför dock vissa höjningar av bostadskostnaderna.
Inkomstsvaga grupper behöver därför kompenseras. Detta sker genom att 280
miljoner i annat sammanhang anslås till bättre bostadsbidrag och genom att 70
miljoner används för att förbättra grundtryggheten för den mest utsatta gruppen
barnfamiljer, nämligen flerbarnsfamiljerna. Utskottet har dock avstyrkt
yrkandet om en höjning av flerbarnstilläggen. Jag yrkar därför bifall till
reservation 2 av Karl Leuchovius m. fl. i socialutskottets betänkande 41.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det största familjepolitiska stödet går till den kommunala
barnomsorgen. Barnomsorg, kommunal och enskild, är ett viktigt stöd till barn
och föräldrar. Men den kommunala barnomsorgen subventioneras alltför ensidigt.
Stödet till den kommunala barnomsorgen kan beräknas till ca 13 miljarder för
budgetåret 1982/83, men det går bara till dem som får en kommunal
barnomsorgsplats. De föräldrar som inte får eller vill ha en kommunal
barnomsorgsplats får själva betala för sin barnomsorg - och samtidigt via
skattsedeln för andras barnomsorg. Visserligen blir det större neutralitet
mellan olika former av kommunal barnomsorg i och med det nya
statsbidragssystemet, men en fullt rättvis fördelning blir det inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom visar statistiska centralbyråns undersökning av
levnadsnivåförhållandena att ungefär dubbelt så stor andel av barnen till
föräldrar tillhörande SACO som till föräldrar tillhörande LO har kommunal
barnomsorgsplats. Det är alltså inte alldeles säkert att den kommunala
barnomsorgen i första hand går till dem som har störst behov. Stödet till
barnomsorgen måste fördelas mer rättvist, så att det räcker till fler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund skall man se kravet på en
vårdnadsersättning eller ett vårdnadsbidrag till alla familjer med barn upp
till tre år inom ramen för stödet till barnomsorgen. Det är ett krav som vi
framfört många gånger och som vi upprepar i motion 2039. En vårdnadsersättning
eller ett vårdnadsbidrag skulle på ett enkelt och smidigt sätt kunna öka
valfriheten och rättvisan för barnfamiljerna. Den kan användas antingen som en
förstärkning av familjeekonomin eller till att betala för valfri barnomsorg. På
så sätt kan man ge föräldrarna större möjlighet att välja omsorgsform efter
barnets bästa. Den kan också ses som ett erkännande av att vård av egna barn är
ett viktigt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är glädjande att familjeekonomiska kommittén, som
behandlar frågan om vårdnadsbidrag, inom en mycket nära framtid väntas avge ett
betänkande. Jag förutsätter att kommitténs förslag syftar till att ge
barnfamiljerna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ökad valfrihet och rättvisa och att moderata
samlingspartiets krav på det sättet blir tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad valfrihet ger föräldrarna större möjligheter att
forma sina liv och fördela sina arbetsinsatser så, att de orkar vara föräldrar
och engagera sig i sina barn. Men för att valfriheten skall bli reell, måste
vårdarbete i hemmet uppvärderas, så att några års vårdarbete i hemmet inte
anses som förlorade år. Dessutom måste det finnas en god fillgång till enskild
och kommunal barnomsorg av olika slag och av god kvalitet. I och med att den
statliga detaljregleringen av barnomsorgen slopas, ger man kommunerna större
möjligheter att åstadkomma god kvalitet och att finna lösningar som är
anpassade efter lokala krav och omständigheter samt familjernas behov. Man kan
också få ett bättre utnyttjande av resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill understryka vikten av att kommunerna tar ökat
ansvar för utvecklingen av det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta
förutsätter en ordentlig diskussion i kommunerna om målsättning och innehåll.
Bara diskussionen i sig kan vara av mycket stort värde för kvaliteten i
förskolan, men den kommer också att öka det kommunala engagemanget för det
pedagogiska arbetet. Kommunens ansvar för kvaliteten innebär självfallet också
ansvar för att barnomsorgspersonalen är väl utbildad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viktigt för valfriheten är att den öppna förskolan får
statsbidrag. Detta kommer att vara en stimulans för utbyggnaden. Den öppna
förskolan är ett viktigt komplement både till familjedaghemmen och till
hemmavarande barn och föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskilda institutioner är viktiga ur valfrihets- och
kvalitetssynpunkt. En särskild statsbidragsregel tillgodoser enskilda
institutioner. Men en av förutsättningarna för att en enskild institution skall
få statsbidrag är att den är upptagen i kommunernas barnomsorgsplaner. Jag vill
därför understryka vikten av det som utskottet med anledning av den moderata
motionen 2041 förutsätter, nämligen att kommunen i generös anda prövar
möjligheten att ta upp den aktuella institutionen i sin barnomsorgsplan.
Självfallet måste kvalitetskrav ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya statsbidragsreglerna åstadkommer större neutralitet
mellan olika kommunala barnomsorgsformer och ett bättre resursutnyttjande än
tidigare. Ett prestationsrelaterat bidragssystem, dvs. ett system med ett
enhetligt bidrag per utnyttjad plats, skulle dock innebära ett ännu bättre
utnyttjande av befintliga resurser och öka antalet platser. Det är därför
vikfigt att den beslutade utvärderingen av det nya systemet och utredningen om
ett prestationsrelaterat system genomförs så snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I reservation 6 av Karl Leuchovius m. fl. har
de moderata ledamöterna reserverat sig för en sänkning av bidraget till
hemspråksundervisning i förskolan med 1 miljon till 30 milj. kr. Den kommitté
som skall se över språksituationen för invandrarbarnen i förskolan bör kunna
överväga hur kostnadsökningarna under anslaget skall begränsas, och efter en
snabbremiss kan besparingar genomföras redan under nästa budgetår. I vart fall
bör det föreslagna anslaget kunna minskas med 1 miljon. En sänkning av
kostnaderna bör kunna åstadkommas genom rationaliseringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I reservafion 7 avstyrker de
moderata ledamöterna regeringens förslag om medelsanvisning till
barnmiljörådet. Det är självfallet mycket viktigt att verka för förbättringar i
barnens miljö och att arbeta för barns säkerhet. Vi anser dock att de uppgifter
som barnmiljörådet har kan skötas i första hand av socialstyrelsen, som bör
vara den myndighet som skall ha det övergripande ansvaret. Det är självfallet
viktigt att värna om barnens miljö och säkerhet. Men det kan ifrågasättas om
man gör det bäst genom fler myndigheter, som ger ökad och fördyrande byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sammanfattningsvis vill jag yrka bifall till
de moderata reservafionerna 2, 6 och 7 i socialutskottets betänkande 41 och i
övrigt bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre
vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anförandet instämde Anita Bråkenhielm och Kari
Leuchovius (båda m).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 44
INGA LANTZ (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Barnomsorgen har missköts under många år, och
på senare tid - med ändrade förutsättningar för barnomsorgens varande - har
effekterna av denna misskötsel börjat slå igenom ute i kommunerna. Man kan
avläsa detta i olika undersökningar. Det senaste exemplet på detta är
Kommunförbundets kartläggning, som visar att inte mer än hälften av de
daghemsplatser som hade planerats att byggas under 1982 kommer att byggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det i och för sig lilla målet - om man ser fill
efterfrågan och till behovet - att bygga 100 000 nya daghemsplatser och 50 000
fritidshemsplatser missar man med 30-40 %. Tanken på full behovstäckning ligger
långt bort i fjärran, om ens det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det står väldigt klart, med den senaste tidens utveckling
på barnomsorgens område, att barnomsorgen aldrig har varit till för barnens
skull, aldrig har varit menad för barnen, utan för arbetsmarknadens behov av
barnpassning medan föräldrarna arbetar. Vi har med andra ord en
konjunkturanpassad barnomsorg. Nu kärvar det på arbetsmarknaden, och då passar
statsmakterna på att försämra kommunernas ekonomiska villkor bl. a. för barnomsorgen
genom att strypa statsbidragen, så att utbyggnaden bromsas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänsterpartiet kommunisterna har aldrig accepterat att
barnomsorgen skall vara fill för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Vi
menar att en bra barnomsorg behövs för barnens egen skull. Därför har vi också
kravet att alla barn skall ha rätt till en plats inom barnomsorgen just för sin
egen skull, alltså alldeles oavsett om föräldrarna arbetar eller studerar.
Därför menar vi också att statsbidragen måste få en helt annan omfattning. Det
gäller både i förhållande till dagens läge och i förhållande till det ännu
värre läge som kommer. Regering och riksdag bör enligt vår mening ta
på sig det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomiska
ansvaret och svara för i vart fall 75 % av kostnaderna, vilket ungefär
motsvarar personalkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag gillar egentligen inte att tala om
lönsamhet när det gäller barns behov av omsorg och trygghet, men faktum är att
det samhällsekonomiskt är en ren vinst att bygga bort daghemsköerna. Detta är
i och för sig ingen nyhet- det har redovisats i många uppsatser som har gjorts
genom åren - men nu har också Kommunförbundet publicerat en undersökning som visar
att denna vinst vid heltidsarbete är inte mindre än 81 000 kr. per år, om man
fördelar den på de nio år som barnet får barnomsorg. Även vid deltidsarbete är
det lönsamt att bygga ut barnomsorgen. Utbyggnaden blir naturligtvis dyrare när
det gäller småbarnsplatser, men också om man räknar med dem är barnomsorgen
lönsam. Om inga andra argument biter på församlingen här i kammaren, på
utskottet eller på regeringen, så borde väl lönsamheten som argument ändå bita.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regering och riksdag har inte bara bromsat den
kvanfitativa delen av barnomsorgen, utan man har också vänt den kvalitativa
delen ryggen. Begreppen "flexibilitet" och "bättre utnyttjande
av befintliga resurser" är slagord som används flitigt ute i kommunerna
bland herrarna i budgetberedningar och kommunstyrelser. Med regeringens
förslag och riksdagens beslut att helt slopa normer för barnomsorgen har det
blivit fritt fram för kommunerna att välja olika modeller för hur man bäst blir
flexibel och bäst utnyttjar resurserna inom befintliga ramar eller - mer direkt
uttryckt - inom befintlig verksamhet. Fler barn i större barngrupper på samma
institutioner med i stort sett oförändrad storlek på personalen - det är tyvärr
en realitet ute i många kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De brev man får som ledamot av en socialnämnd, som det
numera heter, är ofantligt många. Det kommer protestskrivelser från personal
och från föräldrar som är oroliga för vad som kommer att hända med barnen i
barnomsorgen, både på daghem och på fritidshem. Det är barnen, personalen och
föräldrarna som kommer i kläm i denna klappjakt på besparingar - och det är ju
egentligen inga besparingar, för som jag sade tidigare är det lönsamt med
barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behövs normer för kvaliteten i barnomsorgen, både när
det gäller gruppstorlek och personaltäthet och när det gäller ytstorlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På senare tid har det talats om behovet av en fastare
pedagogisk målsättning inom förskolan, och det är bra. Också utskottet är, nu
liksom förra gången denna fråga var uppe till behandling, inne på detta, men
man avstyrker vpk-motionens krav på läroplan för barnomsorgen under hänvisning
till att den frågan redan är under arbete. Men efter vad jag har inhämtat
arbetar socialstyrelsen med något slags ramförslag. Sedan är det meningen att
kommunerna efter de olika ekonomiska och sociala förutsättningar som finns
skall fylla denna ram. Jag är rädd för att man med detta förslag kommer att få
olika pedagogiska målsättningar för barnomsorgen, framför allt när det gäller
den praktiska verksamheten, om man inte från centralt håll ställer upp mer
fasta mål. Det kommer att bli stora kvalitetsskillnader, om det är denna sorts
"läroplan" som förskolan skall få.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
kan man ju också fråga sig, och det är en mycket berättigad fråga, hur det
kommer att bli med det viktiga pedagogiska arbetet, när barngrupperna är för
stora och personaltätheten för låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
går vinklades frågan om barnomsorgen på ett annat sätt av Christer Romilson i
en debattartikel på ledarsidan i Dagens Nyheter. Christer Romilson pekade på
att den katastrofalt låga utbildningstakten inom barnomsorgen kommer att leda
till att många förskollärare och fritidspedagoger blir arbetslösa. Den
procentsats för arbetslösheten inom dessa yrkesgrupper som han nämnde var inte
låg utan tvärtom väldigt hög. Dessa effekter kommer att kosta staten många
miljoner kronor. Och han frågar om man då kan "tänka sig något mer
lämpligt område än förskola och fritidshem att satsa på? Efterfrågan är hög.
Personalen finns färdigutbildad."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
och också riksdagens politik när det gäller barnomsorgen innehåller mycket av
galenskap. Det är mycket som man inte förstår. Sammanfattningsvis kan man säga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hundratusentals barn köar till barnomsorgen. För
många barn och för många kvinnor, främst, är detta en katastrofsituation eller
en mycket besvärlig situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det är i det närmaste stopp i utbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kvaliteten håller på att försämras, när den i
stället behöver förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det finns en viss insikt om att det behövs en
pedagogisk målsättning och att denna målsättning behöver mejslas ut och få
struktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ser mörkt ut för barnomsorgen, hur man än vinklar problemen och går in i
diskussionen. Vpk-motionens olika krav - de är ju mycket detaljerade -är
nödvändiga, och de måste tillgodoses för att man skall kunna bryta den
tillbakagång som barnomsorgen befinner sig i och som jag tror kommer att
stegras. De tendenser som man kan avläsa i kommunernas barnomsorgsplaner och
de förändringar som kommunerna planerar för att få ett bättre resursutnyttjande,
som det heter, tyder på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att
få yrka bifall till vpk-motion 674.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
skall jag gå över till att tala om bidragsförskott. I lagen om bidragsförskott
garanteras barnet underhåll från den förälder som inte är vårdnadshavare. Om
han eller hon inte kan betala underhåll går samhället in med ett s. k.
bidragsförskott. Lagen gäller för alla ensamstående föräldrar till biologiska
barn. Den gäller också för en ensamstående förälder med utländskt
medborgarskap, om vederbörande vistats sex månader i landet. Men denna lag
gäller inte för de barn som adopterats av ensamstående föräldrar. I detta
avseende sker alltså en klar diskriminering av ensamstående adoptivföräldrar.
Men om två adoptivföräldrar beslutar sig för att skiljas, då gäller lagen. Att
inte bevilja ensamstående adoptivföräldrar bidragsförskott tycker jag måste
betraktas som ett absurt förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
finns 300 ensamstående adoptivföräldrar i vårt land. De utgör bara 2-3 %c av de
bidragsberättigade föräldrarna. Det skulle alltså inte bli speciellt ekonomiskt
betungande för samhället att bevilja dessa föräldrar bidragsförskott. Men för
dessa adoptivföräldrar skulle det betyda ganska mycket. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll
1981/82:140-144</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, ni. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidragsförskottet
uppgår f. n. till 591 kr. per barn och månad. Beloppet är skattefritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är förmodligen - man får i varje fall hoppas det -
inte någon medveten illvilja från samhällets sida som har gjort att
ensamstående adopfivföräldrar går miste om denna förmån. Snarare är väl detta
ett misstag, som det borde gå lätt att rätta till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har alltså vpk föreslagit i en mofion. Utskottet
avstyrker även denna motion och hänvisar till att ensamförälderkommittén skall
överväga bl. a. den här frågan. Men jag tycker inte att detta är någon garanti,
och jag anser att riksdagen i dag borde kunna fatta detta beslut och ge dessa
föräldrar det här bidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så, herr talman, skall jag gå över till min tredje motion.
Resten av de sex motioner från vårt håll som behandlas i detta betänkande från
socialutskottet kommer Raul Blucher att utveckla senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall tala om familjekoloniverksamhet, som jag tycker
är en viktig fråga. Den har inte fått speciellt stor plats i
utskottsbetänkandet, och det beklagar jag, eftersom detta, som sagt, är en
väldigt viktig fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår semester styrs på samma sätt som vår övriga fritid
väldigt mycket av olika kommersiella intressen. Frifids- och semesterindustrin
har expanderat mycket starkt under senare fid. Det behöver man inte leta efter
tecken på. Man kan slå upp vilken dagstidning som helst för att kunna
konstatera detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som karakteriserar de vanligaste semesteralternativen
är att de, särskilt för barnfamiljer, är kostsamma samt att de förstärker
isolering och privatisering av familjelivet. I stället för att ge utbyte i form
av gemenskap, stimulerande upplevelser, akfivt och kulturellt innehåll leder
kommersiaU-seringen av semester och fritid till en passiv konsumtion av
förströelse och dyrbar prylkonsumfion. Särskilt lågavlönade och barnfamiljer
löper risk att knäcka sin ekonomi under pressen att tillgodose fritidsindustrins
modenycker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i dag - och det har vi diskuterat många gånger
tidigare - ett stort intresse för kollektivhusboende och andra kollekfiva
lösningar i bostadsområdena. Lika vikfigt som det är att skapa permanenta
kollekfiva boendeformer är det att utveckla alternativa semesterformer.
Särskilt gäller detta för barnfamiljer. Det behövs alternativ, som är mindre
inriktade på konsumtion och mer på att stärka familjegemenskapen tillsammans
med andra människor. Kollektiv familjesemester är ett sådant alternativ, som
man prövat litet varstans. Men detta haltar på grund av kommunernas dåliga
ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamheten med familjekolonier visar på främst
tre funktioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjekolonin
som alternativ semestervistelse skild från den traditionella semestertypen är
ett "lågprisalternativ" till kommersiella semesterformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjekolonin
som ett försök att utveckla en annan samlevnadsform, som bygger på kollektivt
ansvarstagande i kontrast till den för många</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>människor allt vanligare funkfionslösheten och
främlingskapet i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Det kanske allra viktigaste är att man kan se
familjekolonin som en förebyggande social verksamhet. Om den nya
socialtjänstlagen skall kunna förverkligas behövs realistiska och verksamma
metoder för att ge stöd dll människor som lever under pressande sociala
förhållanden. Vistelse i ett familjekollektiv under semestertid har visat sig
vara en möjlighet att sätta i gång en positiv utveckhng såväl på det personliga
som på det sociala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollekdva semesterformer för familjer behövs för det
första som alternafiv till det kommersiella semesterutbudet. För det andra
behövs de som alternafiv till den traditionella barnkoloniverksamheten och
sommarhemmen, som ju också håller på att tunnas ut. Vi läser i fidningarna om
hur den här verksamheten naggas i kanten. För det tredje behövs dessa semesterformer
som förebyggande social verksamhet och som stöd till barnfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns därför, menar jag, all anledning att ge
statsbidrag för den här verksamheten till kommunerna och också att låta den
utredning som riksdagen uttalade sig för med anledning av kulturutskottets
betänkande 1978/79:15 noggrannare utreda formerna för den här semesterformen,
så att allt fler människor kan få tillfälle att delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det yrkar jag bifall till motion 960, och om jag
glömde det beträffande bidragsförskotten ber jag att få yrka bifall dll motion
405.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 45
ANITA PERSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För oss socialdemokrater är barnens levnads-
och uppväxtvillkor av stor betydelse. Utbyggnaden av barnomsorgen är en vikdg
del av dessa villkor- och framför allt utbyggnaden av dag- och fritidshem.
Detta var också anledningen till att den socialdemokratiska regeringen 1975
träffade en överenskommelse med Kommunförbundet om att under en femårsperiod
bygga 100 000 daghemsplatser och 50 000 fritidshemsplatser. Samddigt höjdes
statsbidragen krafdgt, och syftet var att statens andel skulle motsvara
personalkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen fastställde denna målsättning 1976 och antog
också en långsikdg målsättning om att utbyggnaden av barnomsorgen skulle ske så
att full behovstäckning skulle vara uppnådd 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr har utbyggnaden av barnomsorgen inte skett i den
omfattning som varit nödvändig för att den kortsiktiga målsättningen skall
uppnås. Av de planerade 100 000 nya daghemsplatserna har tillkommit ca 70 000,
och av de planerade 50 000 fritidshemsplatserna har tillkommit ca 30 000. Det
innebär att riksdagens målsättning för daghem uppfylls dll 70 % och
förfriddshem dll 60 %. En av orsakerna dll att kommunerna minskat sin planerade
utbyggnad av dag- och fritidshem är regeringens direktiv om att kommunerna
skall begränsa sin tillväxt till 1 %. Vi socialdemokrater har föreslagit en
begränsning av tillväxten till 2 %, för att kommunerna skall kunna klara av
barnomsorgen och långvården. En annan orsak är de övriga ekonomiska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtstramningar som drabbat kommunerna inom olika områden av
den kommunala verksamheten. Riksdagen fastslog emellertid i november 1981 att
det inte finns någon anledning till omprövning av 1976 års målsättning om en
utbyggnad av barnomsorgen till full behovstäckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialutskottets betänkande sägs, att utskottet anser
att det bör utarbetas en plan för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen
fram till full behovstäckning. Planen, som också skall innefatta en bedömning
av personalbehov och erforderliga utbildningsinsatser, liksom en utvärdering av
olika instrument för att säkerställa att målet nås, bör tas fram efter
överläggningar med Svenska kommunförbundet och skall föreläggas riksdagen
snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har nu gått mer än fem månader sedan riksdagen fattade
detta beslut, och ännu har inte socialministern tagit något initiativ till
överläggningar med Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är skrämmande att regeringen så nonchalerar ett
riksdagsbeslut, och det är tragiskt för de 100 000 barn som står i kö för att
få en daghemsplats. Det är också oroande för alla dem som utbildar sig till
förskollärare, friddspedagoger och barnskötare att inte veta hur det kommer att
bli med arbetet i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Daghemmen är bra för barnen, dels för deras pedagogiska
och fostrande roll till gemenskap och solidaritet mellan barnen, dels för att
det är viktigt för barnen att under den dd föräldrarna förvärvsarbetar eller
studerar kunna få en omvårdnad och tillsyn under trygga förhållanden. Det är
också viktigt för föräldrarna att veta att deras barn får bra omvårdnad under
den tid de själva är på arbetet. Därför är en utbyggnad av barnomsorgen bra för
både barnen och föräldrarna. En utbyggnad av barnomsorgen är också viktig för
att uppnå en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett vårdnadsbidrag kan inte bli ett alternativ till en
utbyggd barnomsorg, om man menar något med att alla skall ha rätt till ett
arbete och om man vill att både män och kvinnor skall kunna delta i
förvärvslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagsbeslutet om ett nytt statsbidragssystern, som
fattades i november 1981 och som skall träda i kraft den 1 januari 1983,
innebär ett enhetligt procentbidrag på 40 % till all barnomsorgsverksamhet.
Systemet innebär bl. a. att även deltidsförskolor bhr bidragsberätdgade. Detta
beslut får till följd att en omfördelning av statsbidraget kommer att ske, från
kommuner som, i enlighet med 1975 års överenskommelse mellan regeringen och
Kommunförbundet, haft en krafdg utbyggnad av barnomsorgen till kommuner som
haft en svagare utbyggnad. Således straffas de kommuner som lojalt följt
riksdagens beslut år 1976, medan de kommuner som nöjt sig med att ha den
allmänna förskolan och en begränsad daghems- och fritidshemsverksamhet tjänar
på det nya statsbidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För många kommuner innebär det nya statsbidragssystemet
ett bortfall av betydande belopp. Därför finns det stor risk för att det nya
statsbidragssystemet, som kraffigt minskar bidraget till daghem och
fritidshem, får till följd att den fortsatta utbyggnaden av daghem och
fritidshem kommer att avsevärt fördröjas. Sammanlagt kommer dessa kommuner att
förlora ca 300 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är inte
acceptabelt att införa ett system som får sådana ekonomiska konsekvenser, i all
synnerhet som kommunernas ekonomi redan är utsatt för mycket hårda
påfrestningar genom olika ingrepp från den borgerliga regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya statsbidraget har dock en förtjänst, nämhgen den
fördel det är att övergå till ett procentbidrag. Ett sådant system har också
tillstyrkts av bl. a. Kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater föreslår i vår reservation 5 vid det
betänkande vi nu behandlar att regeringen efter överläggningar med
Kommunförbundet återkommer fill riksdagen med ett nytt förslag till statsbidrag
efter följande riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidraget bör utgå som ett procentbidrag till daghem,
frifidshem, familjedaghem och öppna förskolor. De kostnader som skall ingå i
bidragsunderlaget bör kunna utformas enligt de grunder som riksdagen har
beslutat och som återfinns i proposifion 1980/81:205 och socialutskottets
betänkande 1981/82:1. Statens insats bör motsvara vad en fillämpning av
hittills gällande regler medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater har också tidigare föreslagit att det
skall finnas en särskild resurs för behovsorienterade insatser vid sidan av det
gamla statsbidragssystemet. Med ett nytt statsbidragssystem enligt den modell
vi föreslår bör kommunerna i större utsträckning än vad som hitfills skett
kunna ta hänsyn fill de skiftande behov som finns vid olika daghem. Och vi
föreslår att man vid de föreslagna överläggningarna mellan regeringen och
Kommunförbundet om ett nytt statsbidrag tar i beaktande det behov av särskilda
insatser som kan finnas ute i kommunerna, så att detta inryms i det nya
statsbidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservafion nr 4 har vi föreslagit att riksdagen skall
bifalla vår motion 1981/82:406, yrkande 2, om 5 milj. kr. fill lokalt
utvecklingsarbete inom förskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen anslöt sig i november i fjol till vårt krav på
en mer preciserad målsättning för arbetet i förskolan och att klarare
riktlinjer utarbetas för vilket innehåll verksamheten skall ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar i förskolans innehåll och arbetssätt kommer
att få konsekvenser för bl. a. personalen. Förskolans verksamhet påverkas
också av att Sverige har blivit ett invandrarland. Var sjunde invånare är av
udändskt ursprung, och av dessa är mer än en tredjedel barn och ungdomar. Nära
10 % av alla barn i Sverige är barn dll invandrare. Invandrarbarnen får ofta
särskilda problem i förskolan på grund av språksvårigheter och skillnader i
social och kulturell bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som måste uppmärksammas är i vilken form
föräldramed-verkan kan ske och hur denna skall komma med i
personalutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser i likhet med socialstyrelsen att det därför är
viktigt att kommunerna stimuleras till att ett lokalt utvecklingsarbete kommer
i gång. Kommunerna har inte själva resurser för att följa och dokumentera
utvecklingsarbete i egna projekt. Men den erfarenhet som sprids via olika</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>praktiska
försök har mycket stort värde för barnomsorgen. Och skall vi kunna uppnå en god
barnomsorg, är det viktigt att det lokala utvecklingsarbetet kommer i gång och
följs upp och dokumenteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant här lokalt utvecklingsarbete får också
betraktas som en vikdg utbildnings- och fortbildningsinsats för personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att det är socialstyrelsen som skall hålla i det
aktuella utvecklingsanslaget, då det är denna myndighet som på centralt håll
ger rikthnjer för förskolans verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall till reservation nr 4 och till övriga
socialdemokratiska reservationer och i övrigt dll utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 46
GABRIEL ROMANUS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det råder stor enighet om de grundläggande
principerna för socialpolitiken i vårt land. Det gäller också familjepolitiken.
Det kan man kanske inte tro efter att ha hört debatten hittills i dag, men jag
menar att de motsättningar som kommit till uttryck här i stor utsträckning får
anses befingade av det val som skall äga rum i höst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man ser till utvecklingen under en längre tid, och
framför allt om man jämför situafionen med andra länder, tror jag att de flesta
iakttagare håller med mig om att det har varit en anmärkningsvärt stor
förändring inom familjepolitiken under de senare åren och att den har skett i
förhållandevis stor enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan belysa utvecklingen 1970-1976 och 1976-1982, om
man vill ha två perioder att jämföra, en med socialdemokratisk regering och den
andra med icke-socialistiska regeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att det har varit skillnader i
förutsättningar under de här två perioderna. Vi har inte längre den närmast
automatiska tillväxt av resurserna som vi fidigare hade. Vi vet att den
offentliga sektorn inte kan fortsätta att växa hur snabbt som helst, utan vi är
ense om att man i de flesta fall måste kunna göra besparingar på ett område, om
man skall kunna göra förbättringar på ett annat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är fortfarande så att den offentliga sektorn inte
skärs ned - som man ibland får höra - utan den statliga verksamheten är i stort
sett oförändrad, medan den kommunala kommer att öka med 1 å 2 % om året. Det är
en något annan bild än den man får i den allmänna debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också så att de sociala utgifternas del av våra
samlade resurser, alltså av bruttonationalprodukten, växer. År 1970 var de
sociala utgifterna 18 % av nationalprodukten, 1976 var de 24 % och 1982 blir de
29 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså en fortsatt ökning av den del av våra
samlade resurser som vi använder för sociala ändamål, för solidaritetsändamål.
Det kan vara viktigt att påminna om det inför den debatt med ganska många
överord som vi kommer att få fr. o. m. nu och fram fill valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi kan alltså inte fortsätta med en sådan ökningstakt
i den offentliga sektorn som vi har haft, utan det kommer att ställas krav på
politikerna att de, om de vill göra förbättringar som kostar pengar, också
måste hitta besparingar som i stort sett motsvarar de förbättringarna. Dessutom
måste vi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>steg för
steg nedbringa det underskott som vi har i offentliga utgifter jämfört med de
offentliga inkomsterna. Detta är grundläggande för oss alla. Det är givet att
också barnfamiljerna har intresse av att vi får balans i den svenska ekonomin,
att vi får ned de offentliga underskotten och att vi får balans i våra
utrikesaffärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi har också varit ense om att uttala att när
resurserna är begränsade är det särskilt viktigt att de får en rättvis
fördelning. Det är bl. a. det som har legat bakom att vi har genomfört ett
särskilt stöd fill flerbarnsfamiljerna det har visats att de har en särskilt
svår situation. Det är också det som har legat bakom att vi har varit överens om
att barnomsorgen och äldreomsorgen skall komma i första hand inom ramen för den
begränsade ökning som kan ske av den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan kanske vara befogat att påminna om utvecklingen av
antalet platser inom barnomsorgen. Jag nöjer mig med daghemmen, eftersom de har
diskuterats mest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1970 hade vi 33 000 daghemsplatser i Sverige. År 1976
hade vi 81 000. Det är en ökning med 48 000 platser på sex år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de senaste sex åren har antalet platser ökat till
ungefär 164 000. Det är en ökning med 83 000 platser. Under de sex år som vi
haft icke-sociahstiska regeringar har alltså antalet daghemsplatser i landet
ökat med 83 000 mot 48 000 under den närmast föregående sexårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen påstår att detta är enbart regeringarnas förtjänst -
självfallet inte. Men det går inte att med dessa fakta som utgångspunkt tala om
nedskärningar inom barnomsorgen, en tillbakagång, eller någonting liknande.
Detta är regeringar som har satt barnomsorgens utbyggnad främst, liksom man har
gjort ute i kommunerna. Ett uttryck för detta är att statsbidragen på fem år
har ökat från 1,2 miljarder till 5,4 miljarder. Det är en ökning med fyra och
en halvgånger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan tycka - vilket jag gör - att det hade varit
önskvärt med en ännu snabbare ökning av antalet platser inom barnomsorgen,
eftersom vi fortfarande har ofillfredsställda behov. Men det går inte att
framställa en ökning av statsbidraget med fyra och en halv gånger på fem år som
en åtstramning eller nedskärning. Det finns såvitt jag vet ingen annan sektor i
svensk ekonomi eller svensk offentlig verksamhet som har ökat lika mycket. Det
kan inte suddas ut med aldrig så många överord i valdebattens tecken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har vi fått ett nytt statsbidragssystem, och det kan
också vara viktigt att påminna om att detta statsbidragssystem har antagits i
ganska stor enighet. Det har varit oenighet pä i stort sett två punkter: den
ena gäller hur många procent av kostnaderna som kommunerna skall få täckta, och
den andra gäller om kostnaderna för deltidsgrupper skall inräknas i
bidragsunderlaget. I övrigt - när det gäller själva övergången till
procentbidrag och när det gäller grundtanken att kommunerna skall få större
frihet att utforma verksamheten efter sin egen uppfattning - naturligtvis med
socialstyrelsen som tillsynsmyndighet liksom fidigare - rådde det mycket stor
enighet här i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om jag får
uttrycka en förhoppning skulle det vara, att de som krifiserar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>systemet
koncentrerar sig framför allt på den första punkten, hur många procent av
kostnaderna som staten skall täcka, och inte inriktar sig på att åter lägga
deltidsgrupperna utanför statsbidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det i valet skulle bli en socialdemokratisk regering,
hoppas jag att den inte kommer att känna sig bunden att ändra den sista
punkten. Man kommer då att finna att det blir svårt att motivera varför den
barnomsorgsverksamhet som riktar sig till sexåringar i delfidsgrupper - som vi
allmänt omfattar med mycket stort intresse och som är en vikfig del av barnens
pedagogiska utveckling - inte skall få stöd. Det kommer också att bli svårt att
avgränsa delfidsgrupper från andra grupper. Man tvingas då att återinföra en
byråkrati och detaljgranskning från den statliga myndighetens sida som ingen av
oss egentligen vill ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot vill jag gärna säga, att om det nya statsbidragssystemet
i prakfiken och i längden innebär en nedskärning av stödet till kommunerna, så
finns det anledning att justera statsbidragsprocenten. Enligt regeringens
proposition förra året utgick bidragsprocenten från en i stort sett oförändrad
kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Blir den inte det, finns det skäl
för ett högre procenttal. Detta har också, kan jag nämna, folkpartiets
landsmöte uttalat sig för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att det är viktigt att vi som arbetar för ökad
barnomsorg är medvetna om två väsentliga önskemål som finns i kommunerna,
framför allt hos dem som skall plocka fram pengarna till barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ena önskemålet är att resurserna skall användas
bättre. Om man med bevarad kvalitet kan få in fler barn med samma resurser är
det inget negativt, det är något positivt. Det är inte självklart att man
försämrar kvaliteten om man får in fler barn i barnomsorgen. Det beror på hur
man organiserar arbetet. Jag ser det som en fråga om sohdaritet med dem som
står i kö och väntar på en daghemsplats, att man gör allvarliga ansträngningar.
Jag vill återigen betona att när de fackliga företrädarna för personalen var i
utskottet förra året, svarade de ja på frågan om de var beredda att medverka
till en diskussion lokalt om hur man skall använda resurserna på bästa sätt,
hur man skall utnyttja personal och lokaler så att man får med så många barn
som möjligt med bevarad kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra önskemålet är att man skall göra allvarliga
ansträngningar för att dra in föräldrarna i verksamheten. Det är inte orimligt att
den som får förmånen av en daghemsplats också ägnar en viss tid åt praktiskt
arbete i detta daghem. Jag är medveten om att det kan innebära problem för
arbetsplatserna, men jag tror att det har så stort värde även kvalitetsmässigt
för barnomsorgen att vi allvarligt skall sträva efter det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller regeringens initiativ med anledning av det
beslut som riksdagen fattade i höstas vill jag påpeka att ett grundläggande
krav från riksdagen var att en ny behovsundersökning skulle göras. Såvitt jag
vet förbereds en sådan. Överläggningar med Kommunförbundet måste naturligtvis
också komma i gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är ense om att vi måste spara i den offentliga
verksamheten. Men enligt utskottsmajoritetens uppfattning skall de
besparingarna inte drabba hem-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>språksträningen
för förskolebarn. De barn som är på daghem där man inte talar det språk som
talas i barnets hem hör till de mest utsatta i vårt land. Det är ingen
fillfredsställande lösning att de får hemspråksträning. Vad man skall
eftersträva är naturligtvis en annan språkmiljö. Och det finns en utredning som
arbetar med detta. Jag kan inte se med någon sympati på tanken att man innan
den utredningen är klar skall bestämma att här går det att spara pengar. Om det
är något vi måste satsa ytterligare resurser på, är det på just dessa barn, men
det skall ske när utredningen har kommit och man har tagit ställning till dess
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnmiljörådet är ett gammalt ämne för diskussion här i
riksdagen. Det är en av de delar av den statliga förvaltningen som arbetar för
ett mänskligare samhälle och gör det på ett skapande och obyråkratiskt sätt.
Det bör få finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självklart vore det värdefullt om vi hade råd att ha kvar
allt annat som vi har byggt upp, t. ex. bosättningslånen som behandlas i detta
betänkande. De har varit till nytta. Men om vi skall spara tror jag att
bosättningslånen hör fill det som kan undvaras. Det betyder att ungdomar som
sätter bo får starta mera anspråkslöst. De får inte 10 000 kr. på ett bräde att
köpa nya möbler för. De hade säkert kunnat använda de pengarna på ett bra sätt,
men om vi skall gradera olika önskemål tror jag att detta är en av de saker som
vi kan undvara. Påståendet att detta skulle vara en reform som ingenfing kostar
är inte särskilt trovärdigt. Kostnaderna för bosättningslånen är inte bara
förluster som man gör på att lån inte betalas tillbaka, det är också kostnader
för förvaltning av lånen och för de fördelaktiga villkor som gäller för lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! En princip som vi har varit eniga om är att
familjepolitiken skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Därför har
barnomsorgens utbyggnad satts i främsta rummet. Om man inte får fillgång till
daghem för de barn vars föräldrar yrkesarbetar eller studerar, har man ingen
jämställdhet. Då har man heller ingen valfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt har det också under de senaste åren framstått
som viktigt att öka möjligheterna för föräldrarna - jag menar då båda
föräldrarna - att tillbringa tid med sina barn. Därför har vi fått ledighetslagen,
rätt till förkortad arbetstid, och föräldraförsäkringen har byggts ut. Jag
tycker också att det vore önskvärt om man kunde bygga ut det ekonomiska stödet
till barnfamiljer, framför allt sådana med småbarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett starkt krav på en bättre rättvisa. Den grupp
som framför allt är missgynnad är naturligtvis de föräldrar som yrkesarbetar
men inte får plats i den kommunala barnomsorgen. Men det förslag som vi ibland
möter från en del moderata debattörer, att man skall lägga hela summan av stöd
fill barnomsorgen i en pott och dela ut den fill alla barn, hoppas jag inte
kommer upp till en allvarlig behandling igen. Det skulle ju innebära en mycket
drastisk försämring för de familjer som har barnomsorgsplats. Man skulle kanske
riskera att föräldrarna av ekonomiska skäl i stället valde en sämre omsorgsform
för sina barn. Det är inte en utveckling som någon kan önska.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Låt mig sluta med ett litet mera allmänt formulerat önskemål</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd tih barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för framtiden. Visst är det lätt att hitta förslag till ny
offentlig verksamhet och nya samhällsinsatser på det sociala området. Sådana
kommer att framföras, och en del av dem kommer också att kunna genomföras. Men
jag tror att ännu viktigare är att vi får en ökad solidaritet i vardagen, som
också tar sig personliga uttryck, inte bara uttryck i att man på skattsedeln betalar
för gemensamma insatser. Jag är rädd för att det slaget av medmänsklig
solidaritet har tunnats ut i takt med folkomflyttningen och uppbyggandet av de
nya stora bostadsområdena. Det är en icke önskad konsekvens av motiverade
åtgärder. Det stora miljonprogrammet behövdes för att motverka bostadsbristen.
Men i dess spår följde också försämrade kontakter mellan människorna. Vi vet
att människor kan bo i samma hus i många år utan att tala med varandra och bo
helt ensamma utan kontakter i sina bostadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste helt enkelt få ett nytt sätt att tänka och
handla, vid sidan av den kommunala och övriga offentliga verksamheten..Det är
inte någonting som riksdagen kan fatta beslut om. Det måste varje människa
själv fatta beslut om. Det måste diskuteras och genomföras ute i
bostadsområdena. Vi kan skapa förutsättningar genom regler för
bostadsförvaltningen, genom skatteregler, bidrag osv. Vi kan skapa
förutsättningar för att göra förskolan, som jag nämnde nyss, till en levande
centralpunkt i bostadsområdet. Föräldrar som har barn i samma daghem kan
därigenom få kontakt med varandra och bli vänner, så att de kanske också
utanför daghemmet kan hjälpa varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hem och Skola-verksamheten är ett exempel på hur vi kan
ersätta de gamla sociala nätverken med nya, genom vilka vi kan utnyttja den
tillgång som föräldrarnas engagemang för sina barn är, på ett sätt som kommer
hela barngruppen och hela samhället till godo. Jag hoppas på en sådan
utveckling, där vi politiker utöver att skapa de formella förutsättningarna
också kan göra en annan insats, nämligen i opinionsbildningen. Jag hoppas att
vi kan enas om den inriktningen och att den kan finnas kvar även när
stridsdammet efter valdebatten har lagt sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag på alla punkter. .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog talmannen ledningen av
kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
GÖRAN KARLSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eftersom det här var det sista större
anförande som Gabriel Romanus höll i kammaren, vill jag passa på tillfället att
tacka honom för att han har varit en fin debattör och gentlemannamässig i sitt
uppträdande. Jag skall inte polemisera mot honom - han var ju så otroligt
vänlig så här på slutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gabriel Romanus talade om solidariteten, och den är mycket
viktig. Den är nödvändig om vårt samhälle skall kunna utvecklas på ett hyggligt
och rätt sätt. Man kan ha ohka uppfattningar om barnomsorgen och om det övriga
som utskottet har behandlat, men kvar står att det ännu finns mycket att göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och att
det finns meningsmotsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att man kan säga att bosättningslånen går det
att dra in på för att på det sättet spara pengar. Men vi skall komma ihåg att
man då inte bereder dagens ungdom samma möjligheter som tidigare har funnits
att få lån, och det i ett läge då det är sämre än förut på arbetsmarknaden och
sämre över huvud taget för ungdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta får
räcka som en sista replik till Gabriel Romanus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 48 ANITA PERSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Efter sex års borgerligt regerande vet vi att
det ekonomiska läget inte medger utrymme för reformer, men för den skull
behöver vi inte försämra de genomförda reformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gabriel Romanus säger att statsbidraget har ökat, och
visst har det gjort det, dels på grund av den höga inflation vi har haft, dels
därför att det finns ett riksdagsbeslut från 1976 om att statsbidraget
successivt skulle öka. Men ökningen har inte skett så att det motsvarar de
procenttal som man då räknade med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977 var statsbidraget till daghemmen 55 %. Den andelen
har sjunkit, så att den 1980 uppgick dll bara 49 %, enligt Kommunförbundets
beräkningar. Om man vill ha en fortsatt utbyggnad av daghemmen, skall man ju
inte försämra statsbidraget till denna verksamhet, där det verkligen finns ett
stort behov av utbyggnad. Kommunerna orkar inte med att bygga daghem, om man
skär ner statsbidraget dll bara 40 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt med nedskärningen prioriteras statsbidrag till
delddsförskolor. Deltidsförskolan är ju en verksamhet som kommunerna planerar
att krympa, dels på grund av att sexåringarna blir färre, dels beroende på att
daghemsbyggandet medför att behovet av deltidsförskolor minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser alltså att vårt krav på ett nytt förslag om
statsbidrag, som inte tar med deltidsförskolorna i den här omgången, är väldigt
viktigt, framför allt för alla de kommuner som nu drabbas så kraftigt.
Kommunerna i Stockholmsområdet kommer att förlora närmare 300 miljoner. Bland
kommunerna i mitt eget län förlorar Eskilstuna ca 5 miljoner. Jag kan räkna upp
fler kommuner som kommer att förlora massor av pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken finns att kommunerna inte vill fortsätta att bygga
ut barnomsorg med daghem och fritidshem, och det är något som angeläget berör
samtliga barn i Sverige.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag sade att barnomsorgen är ensidigt
subventionerad. Vad vi önskar är att subventionerna fördelas mera rättvist, så
att föräldrarna kan välja den typ av barnomsorg de vill ha. Men självfallet
kommer i framtiden en väldigt stor andel föräldrar att önska daghemsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är ju överens om att man måste finna besparingar. Alla
områden måste bli föremål för besparingar. Självfallet är hemspråksträningen i
förskolan oerhört viktig, men visst finns det utrymme för besparingar där
också, t. ex. genom att bestämmelserna tillämpas mer strikt. I direktiven
till den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommitté
som ser över hemspråksundervisningen för förskolan påpekas också att rätten
till undervisningen bör klarläggas. Man har alltså uppmärksammat detta. Andra
vägar kan vara att se till att det finns tvåspråkig personal. Vi anser att
kommittén snabbt bör kunna komma fram till hur besparingen skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller barnmiljörådet, så inrättades det den 1
juli 1980 som en central myndighet. Såsom ofta är fallet har verksamheten och
administrationen svällt ut, och det har medfört ökade kostnader för
statskassan. Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att arbeta för en god
miljö för barnen och för barns säkerhet samt att arbeta för ett mänskligt
samhälle. Men vi anser att de uppgifter som barnmiljörådet har lika väl kan
ombesörjas av socialstyrelsen inom ramen för de resurser som redan har
tillförts myndigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 50
INGA LANTZ (vpk) repUk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tyckte också att det var väldigt vackra
verser som Gabriel Romanus levererade här på slutet. Men han sade ju en mängd
dåliga saker i början, och det kan inte tas bort genom att man använder ord som
medmänsklighet och solidaritet mellan människor, samtidigt som man stryper en
viktig verksamhet genom de förslag man lägger fram och de beslut man fattar.
Det blir väldigt motsägelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gabriel Romanus tyckte att det var bra att man skulle
använda befintliga resurser bättre och gärna få in mera barn på daghemmen inom
ramen för de resurser som finns - alltså utan att bygga ut daghemmen. Det
gäller bara att organisera arbetet bättre! Fler barn på samma antal platser
tyckte Gabriel Romanus inte var speciellt dåligt. Men vad som kommer att hända
ute i kommunerna, när nu slagorden flexibilitet och bättre utnyttjande av
resurserna används, är att man planerar större barngrupper. Vi får
överinskrivningar igen. 20-grupper, som det bara för några år sedan var svårt att
få igenom, får man nu igenom. Det bhr dubbelinskrivningar mellan olika barn som
börjar och slutar. Vi har en låg personaltäthet. Det är direkta
kvalitetsförsämringar som sker mot bakgrund av de här honnörsorden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gabriel Romanus sade att föräldrarna skall in mera i
barnomsorgen. Ja, det tycker jag också. Men det kan ju inte vara så att
föräldrarna skall gå in och arbeta inom barnomsorgen - ta över personalens
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja fråga: Vilka föräldrar är det som skall
gå in i barnomsorgen? Vilka föräldrar har ekonomiska och sociala resurser att
göra det? Vilka föräldrar har fid fill det här, och hur skall det organiseras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är med på detta - jag tycker det är en rikfig tanke -
men då får det ske inom föräldraförsäkringens ram, st att man får ersättning
för att delta i verksamheten. Annars kommer det inte att kunna ordnas, utan det
går precis lika illa som inom Hem och Skola-arbetet, när man där skall engagera
föräldrar i skolkonferenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterar att Gabriel Romanus inte vill ha
barnomsorg för barnens egen skull. Det här är ju ingen nyhet, för alla partier
utom vpk är överens om att den skall vara konjunkturanpassad, styrd av
arbetsmarknadens behov av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>barnomsorg. Men vi tycker
alltså att man skall ha barnomsorg för barnens skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
gäller: Vi har en väldigt lång kö av barn fill barnomsorgen. Det finns 800 000
som skulle behöva barnomsorg, och vi har bara en täckning på 20 % av
förskolebarnen och 7 % av skolbarnen. Barnomsorgen är lönsam. Arbetslösheten är
stor och kommer att bh ännu större, om inte resurserna byggs ut på ett helt
annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det någon rim och reson i det här? Borde man inte stimulera kommunerna till att
satsa på en utbyggnad av barnomsorgen, både den kvantitafiva och den
kvalitativa, i stället för att göra som nu och stoppa både den kvalitadva och
den kvandtativa utbyggnaden?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 51 GABRIEL ROMANUS
(fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är ändå viktigt, även när vi är i debatt, att man håller sig dll
verkligheten. Och verkligheten är ju att inom den begränsade ram för utbyggnad
av kommunal verksamhet, som över huvud taget är samhällsekonomiskt möjlig, kommer
barnomsorgen främst. Det gör att barnomsorgen fakdskt ökar även i år liksom
också nästa år, trots den mycket kärva budgetbehandhngen i kommunerna. Detta är
ett uttryck för hur viktig vi anser att barnomsorgen är. När jag talar om att
man bör utnyttja resurserna bättre är det ju därför att utbyggnaden inte är
dllräcklig för att tillgodose alla behov, och därför att vi vill vinna
förståelse för att det måste satsas ökade resurser. Då menar jag inte att man
skall ha större barngrupper eller någon schablonmässig överinskrivning. Jag
försökte så tydligt som möjligt beskriva hur jag menar att man skall gå till
väga, nämligen att personalen dllsammans med de berörda föräldrarna,
förvaltningarna och politikerna skall gå igenom hur verksamheten är organiserad
och på det sättet försöka åstadkomma ett bättre utnyttjande med bevarande av
god kvalitet. Detta har i praktiken också gjorts, och jag tror att kunskap om
det bör spridas dll andra kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
noterade att Inga Lantz, även om hon lämnade sitt förord med tusen
reservationer, var för att man skall försöka få in föräldrarna i barnomsorgsverksamheten.
Jag har ingen färdig lösning hur det skall gå till men tycker att det är
viktigt att försöka få barnomsorgen att fungera på detta sätt, så att det blir
en hjälp i uppbyggandet av ett fungerande socialt nätverk. Det finns
föräldrakooperativa daghem. Jag tror inte att vi kan kopiera dem i den
kommunala verksamheten, men vi kan lära oss mycket av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker att den utveckling av statsbidragen som Anita Persson beskrev -dvs. att
den andel av kostnaderna som staten står för har minskat under årens lopp,
därför att vi har haft konstruktionen med ett bidrag per plats - är det bästa
argumentet från kommunal synpunkt för det nya statsbidragssystemet med ett fast
procenttal. Det är också därför som kommunerna har stött den här uppläggningen.
Jag skulle bara än en gång vilja säga-att jag tar fasta på vad Anita Persson
sade, nämligen att man i den här omgången inte vill ha med deltidsgrupperna.
Jag tar detta som ett tecken på att hon inser att man i längden omöjligen kan
hålla delfidsgrupperna utanför, då man har gått in för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett procentsystem. Jag hoppas att detta synsätt så snart
som möjligt kommer att slå igenom också i socialdemokratiskt tänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! De vänliga ord som Göran Karlsson sade ber
jag att få återkomma till, om någon ger mig tillfälle till ytterligare en
replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 52 ANITA PERSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi är ju inte heller, Gabriel Romanus, emot
ett procenttal, utan anser att det är mycket bra, om man kan införa ett sådant.
Det är också administrativt enkelt. Men man skall inte välja ett så lågt procenttal
att kommunerna förlorar stora summor på det. Det är detta som vi vänder oss
emot och därför vill vi att det skall införas ett nytt statsbidragssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Deltidsförskolan bör vi ju inte prioritera nu, då vi inte
har så stora resurser. Får vi en gång en mycket bra samhällsekonomi, är det
möjligt att deltidsförskolorna kan tas med. Jag är mycket orolig med anledning
av det nya statsbidraget. Det har inte slagit igenom ännu. Vissa kommuner
fortsätter att bygga ut daghemmen, men de kommuner som nu har satt i gång med
den ekonomiska långtidsplaneringen har tagit hänsyn till det beslut som
riksdagen har fattat. Detta innebär att man skär ned på daghemsutbyggnaden och
satsar på enbart familjedaghem. Det här är mycket tragiskt för alla barn som
står i kö, eftersom vi vet - och det har ju också Gabriel Romanus sagt tidigare
- att daghem är tryggt och pedagogiskt bra för barnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 53
INGA LANTZ (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Gabriel Romanus säger att vi har en begränsad
ram. Många utredningar har framhållit att det är lönsamt att bygga bort
daghemsbristen, och det säger ju också den senaste utredningen,
Kommunförbundets, som kom för bara ett par månader sedan. Vad säger Gabriel
Romanus om det? Man tjänar 81 000 kr. per år och plats. Då kan man inte använda
argumentet att det inte finns pengar fill det här. Dessutom tycker jag att
verksamheten är bra, för barnens egen skull. Egenthgen skulle man inte behöva
ta fill sådana här siffror för att bevisa att det faktiskt går att ordna saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har en kö pä hundratusentals barn. Vi har ett stort
dolt behov. Man har räknat ut - jag är inte säker på om det var i den stora
barnomsorgsundersökningen eller om uppgifterna kommit fram genom social
forskning - att vi 1985 kommer att ha ett behov av 400 000 platser för
förskolebarnen och av lika många platser för skolbarnen. Det finns i dag runt
150 000 daghemsplatser och mycket färre frifidshemsplatser. Det är väl ingen
nyhet för Gabriel Romanus att nedskärningar görs. Dels görs nedskärningar i
fråga om de planer som man håller på att göra upp ute i kommunerna, dels är det
klart bevisat i en utredning att av det man planerade för 1982 kommer bara
hälften att byggas. Det är klart att det är fråga om nedskärningar, och dessa är
direkta effekter av de beslut som fattats här i riksdagen, på regeringens
inrådan - nämligen att 200-300 milj. kr. skall dras undan ute i kommunerna för
barnomsorgen. Självfallet ger det effekter, tillsammans med de övriga
nedskärningar som kommunerna tvingas göra. Man är redan nu på en sådan nivå att
det inte tillåts några svackor därunder. Det är inte fråga om en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utökning, det är fråga om
att i bästa fall hålla ställningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
här är en väldigt dålig utveckling för barnomsorgen, för barnen, för personalen
och för föräldrarna. Jag tycker inte att det finns någon rim och reson i
resonemanget - man har långa köer, man har utbildad personal och man skulle
kunna stimulera byggnadsverksamheten. Arbetslösheten kostar ju enorma summor.
Om SFL:s beräkningar i fråga om arbetslösheten är riktiga, kommer det här att
kosta staten oerhört mycket. En arbetslös kostar staten lika mycket som den lön
som han eller hon skulle ha uppburit. Det finns alltså ingen rim och reson i
resonemanget, förutom att ungarna mår dåligt av den här politiken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd tih barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
54 GABRIEL ROMANUS (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Som Göran Karlsson nämnde övergår jag till annan verksamhet i och med
den här debattens slut. Jag skall därför nu ännu en gång försöka ta fasta på
det som vi är ense om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anita
Persson och jag tycks vara ense om att delddsförskolan är en bra verksamhet och
att det därför, i varje fall på lång sikt, är viktigt att den också får stöd.
Dessutom tror jag att man kommer att finna - om man skulle försöka återinföra
det gamla statsbidragssystemet, där nu deltidsgrupperna skiljs ut - att det
blir väldigt svårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ann-Cathrine
Haglund och jag är ense om att barnmiljörådets uppgifter är vikfiga och att det
är av värde att de utförs. Jag skulle här bara vilja fillägga att jag inte tror
att det blir billigare att lägga över uppgifterna på socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inga
Lantz och jag är ense om att daghem är bra för barnen, att de skall vara till
för barnens skull, att daghem dessutom inte är någon ekonomisk belastning utan
att de är lönsamma - om man nu vill använda det ordet. Det jag också skulle
vilja säga är att förhållandena ekonomiskt sett naturligtvis inte bhr sämre av
att man med bevarad kvalitet, med samma personal och lokaler, kan få in fler
barn. Därmed blir den s. k. lönsamheten ännu bättre. Men jag vill understryka
att det skall ske med bevarad god kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig sedan, herr talman, få tacka inte bara dem som har deltagit i den här
debatten utan också dem som har deltagit i andra familjepolitiska debatter som
jag har haft nöjet att vara med om här i kammaren. De har varit mycket
sdmulerande. Ett särskilt tack vill jag rikta till socialutskottets ordförande
Göran Karlsson för ett mycket gott och nära samarbete, som det har varit ett
nöje och mycket utvecklande för mig att delta i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talmannen
anmälde att Anita Persson och Inga Lantz anhållit att till protokollet få
antecknat att de inte ägde rätt dll ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 55 KARIN ISRAELSSON
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! De som hitdlls har deltagit i denna debatt har på litet olika sätt
beskrivit dagens situadon när det gäller familjepolitiken. Som en kort
sammanfattning vill jag påstå att det aldrig någonsin i Sverige har utgått ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd tiU barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådant
ekonomiskt stöd dll barnfamiljerna som det i dag gör. Tanken inför framtiden är
att stöd skall utgå också fortsättningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjepolidkens mål är att åstadkomma goda
förutsättningar för människor att skapa en familjesituadon där alla
familjemedlemmar får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
Familjens situation har förändrats under de senaste årdondena.
Flergenerationsboendet under det gamla bondesamhällets tid erbjöd många
fördelar. Den äldsta generationens kunskaper kom till nytta för
mellangenerationens arbetsuppgifter. Barntillsynen löstes också ofta genom den
äldre generationens medverkan. Barnen kunde i denna samhällstyp leva nära den
erfarenhet de äldre delade med sig av och det arbete föräldrarna deltog i.
Naturligtvis innebar denna boendeform även problem. Reladoner människor
emellan löper inte frikdons-fritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjen under 1960- och 1970-talen bestod ofta av far,
mor och två eller tre barn. Boendet var skilt från arbetsplatserna. Kontakterna
med far- och morföräldrar skedde sporadiskt. Bostadsområdena växte upp i
rasande takt. Närhet till natur och anhöriga fanns ej. Isolering var ofta
fallet. Inte minst folkomflyftningen bidrog dll den rodösheten. Kvinnors
inträde i arbetslivet blev allt tydligare. Barnomsorgen fungerade inte bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ser då situadonen för dagens familj ut? Kvinnor
förvärvsarbetar i dag i allt större utsträckning. Utbildning fill ett yrke
medför helt naturligt att man ser det som väsentligt att man också får arbeta
inom yrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjebildandet består i allt högre grad av samboende.
Kvinnans ålder när det första barnet föds är relativt hög, ca 25 år eller mer.
Samboendet bryts allt oftare. Likaså upplöses äktenskapen allt oftare. Få barn
föds i dag i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB har i en stor undersökning frågat 5 000 kvinnor om
skälet till att de väljer att föda barn eller avstår från att föda barn. Hela
95 % av kvinnorna instämde i påståendet att barn är en av meningarna i livet.
Hela 97 % av de yngsta kvinnorna, de i åldern 20-24 år, hade barn eller svarade
att de troligen kommer att skaffa sig barn. Kvinnor planerar i dag för två
barn. Kvinnor med ett barn är betydligt mer positiva till att skaffa
ytterligare barn än kvinnor som har två eller tre barn. Det är "mera
lagom" med två barn, ansåg många. Att skaffa barn är trots allt inte bara
en angelägenhet för kvinnor. Därför följer SCB också upp denna
intervjuundersökning med en hknande riktad till männen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I centermotion 1981/82:1587 framförs krav på en analys av
orsakerna till de låga födelsetalen de senaste åren samt förslag på åtgärder
för att vi skall komma fill rätta med situafionen. Nu håller SCB på att
sammanställa sitt undersökningsmaterial och drar då även slutsatser grundade på
de uppgifter som man samlat in. Detta material kommer att tillställas
regeringen, så att den kan vidta nödvändiga åtgärder. Med detta anser vi att
våra krav i motionen har fillgodosetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnens miljö - vår samhällsmiljö - är ibland barnfiendig.
Moderata riksdagsmän kräver i en motion att barnmiljörådet skall läggas ner.
Man ser det som en besparingsåtgärd. Att socialstyrelsen skulle ta över barnmiljörå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dets uppgifter innebär väl
att det även där krävs personal som sköter dessa uppgifter. Det medför på sikt
ingen besparing. Vi anser att det enda organ som detaljerat ser till barnens
miljö och förebygger olycksfall m. m. har en stor uppgift att fylla. Det kan
inte vara en besparing att ta bort det organ som har till uppgift att försvara
och bevaka barnens miljö. Vuxnas miljö bevakas ju noggrant. Barnmiljörådet
verkar för en samordning av samhällets förebyggande insatser inom
barnsäkerhetsområdet. Detta sparar även pengar genom minskade
sjukvårdskostnader och, inte minst, genom att man förebygger invaliditet i
framtiden. Utskottet kan därför inte tillstyrka den motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett samhälle där vuxnas relafioner blir allt kortvarigare, där äldre fiders
föräldrarelafioner är avlägsna både rumsligt och i fid, ställs även stora krav
på samhället för att ge barnen en trygg fillvaro. Relationsproblem måste
naturligtvis bearbetas. Krav från olika håll, yrkesliv, boende och materiell
välfärd har inte givit harmoniska människor. God livskvalitet är ett begrepp
som i sig rymmer en ny dimension. Förändringar i samhällets sätt att fungera,
närhet mellan arbete och boende, kontakt med äldre generationer, gemenskap med grannar
- är inte det sätt att skapa bättre förutsättningar för att människor skall
våga skaffa barn och sedan orka med att sköta och fostra barn?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
god kommunal barnomsorg, som finns att fillgå när föräldrar förvärvsarbetar
eller studerar, är också vikfig för att komplettera familjens barnomsorg.
Möjlighet till vuxenkontakter i en öppen förskola när man själv väljer att
vårda sina barn i hemmet är posifivt. Deltidsförskolan ger glesbygdsbarn och
barn fill hemarbetande sfimulans och gruppträning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya förenklade reglerna för den kommunala barnomsorgen ger större möjlighet för
kommunerna att utnyttja befintliga resurser, och detta har hälsats med glädje
ute i kommunerna. Det är inte enbart centralt fastställda normer om ytor och
personaltäthet som borgar för god barnomsorg. Under den fid som vi haft en
intensiv utbyggnadstakt i den kommunala barnomsorgen har en mängd erfarenheter
vuxit fram ute i kommunerna, och de är en garand för fortsatt god kvahtet.
Statsbidragssystemets utformning jämställer alla kommunens insatser inom
barnomsorgen, även fortbildningen, och det är posidvt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
dag väljer kvinnor i stor utsträckning att arbeta på deltid. Ansvar för hem och
hushållsarbete ligger fortfarande dll största delen hos kvinnor. Det finns även
ett önskemål från många föräldrar att själva kunna vårda sina barn under
barnens tidiga levnadsår. Tyvärr saknar många ekonomiska förutsättningar att
välja det alternafivet. Den särskilda föräldrapenningen ger föräldrar
möjlighet, att under tre månader - månaderna 10-12 - välja att vårda barnet med
en ersättning av 37 kr. per dag, lika för alla. Alternafivt kan den
ersättningen utgå om man väljer att avstå från förvärvsarbete fram till dess
barnet fyllt åtta år. Vid nedsättning av arbetstiden utgår även denna
vårdnadsersättning. Familjeekonomiska kommittén utreder f. n. möjligheten att
förstärka flerbarnsfamiljernas ekonomi och även småbarnsföräldrarnas möjlighet
till ekonomiskt stöd för en vårdinsats. Socialutskottet hänvisar </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll
1981/82:140-144</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till den familjeekonomiska
kommittén när det gäller krav på vårdnadsersättning och stöd till
flerbarnsfarniljer. Detta betraktar vi från centerpartiet som ett svar på de
motionskrav vi ställt i vår familjepolitiska motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheter
till kontakter generationer emellan är, som nämnts, ofta små. Pensionärer utgör
här en resurs och är ett uppskattat inslag i barnomsorgsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fadderverksamhet
på daghem prövas f. n. av Röda korset. Alla som känner till Röda korsets
tidigare pionjärarbete, exempelvis med hemsamariter, barnsamariter och
matdistribution till pensionärer, har även nu förhoppningar om att denna
fadderverksamhet med pensionärer i barnomsorgen fyller ett behov. Verksamheten
är väl värd att uppmärksammas och är ett försök att skapa kontakt mellan
generafionerna. Även från kommunalt håll visas i dag intresse för att bygga på
det initiativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
vore naturligtvis önskvärt med en fortsatt snabb utbyggnad av den kommunala
barnomsorgen. Tyvärr medger f. n. inte den ekonomiska situationen detta. Trots
det sker faktiskt en utbyggnad. Andra vägar för att klara barnomsorgen måste nu
prövas. Diskussionen om innehållet i barnomsorgen kanske löser en del av
problemen. Den dialogpedagogik som i dag fillämpas är synnerligen
personalkrävande, och där är det tänkbart att man genom en annorlunda
gruppindelning kan ge barn i åldern från sex år en mera strukturerad omsorg.
Det ligger då nära till hands att föreslå en tidigare skolstart som en lösning
på det problemet. Även denna fråga är under utredning, och det-
utredningsresultatet bör kunna ge en vägledning för fortsatt planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
pågår alltså ett intensivt arbete med att klara de barnomsorgskrav som
föreligger och att samfidigt ge familjerna möjlighet att själva vårda sina
barn. Valfriheten är viktig för familjernas del, och den fulla valfriheten nås
först när den kommunala barnomsorgen täcker efterfrågan och när barnfamiljerna
även får en ekonomisk ersättning för sin vårdnadsinsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
detta vill jag, herr talman, yrka bifall till hemställan i socialutskottets
betänkande nr 41 och avslag på de till betänkandet fogade sju reservationerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta anförande instämde Annika Öhrström och Gunhild Bolander (båda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c).</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 56 ANN-CATHRINE
HAGLUND (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har vid flera tillfällen redan sagt att det är viktigt att verka
för en god miljö för barn och för barns säkerhet. Men vi moderater anser att en
samordning av de insatser som skulle kunna behövas kan klaras av
socialstyrelsen. Många har ansvar för barns miljö och säkerhet. Det har
föräldrarna, förskolan, skolan och kommunerna. Barnen måste få växa upp i en
god miljö, och deras säkerhet måste beaktas. Den eventuella samordning som kan
behöva ske kan som sagt klaras av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sägs också i budgetproposifionen att omorganisationen fill egen myndighet för
barnmiljörådet har inneburit betydande ökningar av arbets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>uppgifternavadgällersåväl
verksamhet som administrafion. Detta bekräftar Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att när man omorganiserar
ett organ till egen myndighet, så medför det ofta Torsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
ökning av administration och kostnader.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>g : 2932</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 57 KARIN ISRAELSSON
(c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tror att det förhållandet att barnmiljörådets verksamhet har
utökats också beror på att det finns ett stort behov av den verksamheten. Jag
ser det som väsentligt att man får fortsätta det påbörjade arbetet och ser det
inte som någon fördel att i ett uppbyggnadsskede överföra rådets
arbetsuppgifter till socialstyrelsen, där man i dag är utsatt för en speciell
press, eftersom man skär ner rätt påtagligt i organisafionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
detta, herr talman, tycker jag att den argumentation och den debatt som har
förts omkring barnmiljörådet kan anses vara avslutad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
58 ANN-CATHRINE HAGLUND (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr talman! Risken är att man underlåter att på
andra områden verka för barns miljö och säkerhet och hänskjuter det hela till
barnmiljörådet. Jag tycker att det är viktigt att alla krafter i samhället
verkar för god miljö för barnen och för deras säkerhet. Det är ett ansvar som
vilar på oss alla. Den eventuella samordning som behövs kan, som jag sade,
klaras av socialstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 59 RAUL BLUCHER
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! De rättigheter på det sociala området som arbetarrörelsen har erövrat i
sin kamp för bättre levnadsvillkor utsätts för öppna angrepp av borgerhgheten.
Det är fråga om angrepp på en bred front. Pensionärerna har fått det sämre. Avgifterna
inom sjukvården har höjts. Vårdresurserna tunnas ut. Planerna på en utbyggd
barnomsorg saboteras. Attacker riktas också mot den nödvändiga sociala
verksamhet som kommuner och landsting bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sociala försämringarnas polidk måste bekämpas och ersättas med en medveten och
planmässig utbyggnad av den gemensamma sektorns sociala verksamhet. Det är på
så vis vi skulle kunna skapa förutsättningar för fler arbeten och för en
förbättrad samhällsekonomi. Detta är också en kamp för social rättvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
råder alltså en nära nog fullständig oenighet, oavsett att det är valår,
Gabriel Romanus. Även om Gabriel Romanus som honungslen, habil regeringsadvokat
kan inhösta beröm av socialdemokraten Göran Karlsson, fortsätter vänsterpartiet
kommunisterna att ställa sina förhoppningar till att en seger för
arbetarparfierna i höstens val skall leda fill en radikalt annorlunda politik
än den som de borgerliga partierna har fört under de senaste sex åren. Det
gäller även de områden som diskuteras i det nu aktuella betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle visserligen inte alls ta emot för mig att utanför den här kammaren önska
Gabriel Romanus personhgen lycka till i hans nya befattning, men här pågår ju
nu en polifisk debatt, och den gäller betydhgt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viktigare
ting än att Gabriel Romanus inom kort skall bli högste chef för
brännvinsförsäljningen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk kräver i motion 562 att en höjning av barnbidragen
påbörjas. Denna skall enligt vårt förslag inriktas mot värdesäkrade barnbidrag
till 25 % av basbeloppet. I en första etapp under budgetåret 1982/83 förordar
vi i motionen en höjning till 20 % av basbeloppet. Det skulle ge ett barnbidrag
på 3 560 kr. per barn och år. Statens kostnad för denna första reformetapp
under det förestående budgetåret uppgår till 945,8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk bedriver ingen överbudspolitik och inte någon
ansvarslös ekonomisk politik. Vi har ett sammanhängande alternativ till
regeringens statsbudget, där vi också anvisar finansieringen. Vi utgår från att
statsbudgeten måste inriktas på tre huvuduppgifter: att bekämpa arbetslösheten,
att förbättra folkrnajoritetens levnadsstandard och att försvara de sociala
rättigheterna. Det innebär en samhällsekonomisk expansion, och sammantaget
utmynnar vårt budgetalternativ i en ökning av budgetens underbalansering med
5,3 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De största posterna i vpk-förslagets inkomstökningar är en
särskild arbetsgivaravgift på 6 miljarder kronor, tänkt framför allt för kampen
mot arbetslösheten, införande av moms på aktie- och värdepappershandeln på
börsen, som skulle ge statskassan 2,5 miljarder kronor, en engångsskatt på
stora förmögenheter i storleken 1 miljard kronor, indragning av övervinsterna
på vattenkraften -1,3 miljarder- och upphävande av skattelättnaderna på
akfiefonds- och skattefondssparandet på 500 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att vårt alternativ är ett sätt att ge
samhällsekonomin en akfiverande injekfion. Vi menar att vårt budgetalternafiv
också innebär en pohtik som skapar arbete. Det är nödvändigt med en sådan
politik, om vi vill börja marschen ut ur krisen. Vi har här ett
helhetsperspektiv som utgår från uppfattningen att det också finns kvalitafiva
skillnader mellan olika slags pohtik- inte bara kvantitativa. Det går alltså
inte att bara mekaniskt jämföra utgifts- och inkomstposter- den ekonomiska
politiken har också sina syften och sin dynamik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De borgerhga regeringarna har lyckats väl med att
omfördela till förmån för sina egna klassintressen. Deras politik har
accepterat den ökande arbetslösheten och lyckats med den påtagna uppgiften att
pressa ned realinkomster och sociala rätfigheter för folkflertalet, för
löntagargrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk:s polifik har ett långsyftande perspektiv. Men vi
behöver för dagen inte utvidga denna debatt. Vår helhetssyn leder fram till en
rad konkreta förslag, som sammantagna innebär en mer expansiv ekonomisk politik
än den borgerliga regeringens polifik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har i och för sig redan viktiga delar av vpk:s samlade
alternativ diskuterats och nedröstats i riksdagen. Kvar står bl. a. några
konkreta krav som berörs i det betänkande vi nu behandlar. Vi har dock inte
anledning att inte stå fast vid kravet på en höjning av barnbidraget till 20 %
av basbeloppet. Det är en social rättvisefråga, och utskottets talesmän i
debatten har inget att vinna på att här återkomma fill de kära klyschorna om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vänsterpartiet
kommunisternas överbudspolitik. Om ökade barnbidrag i enlighet med vpk-motionen
skulle kosta 945,8 miljoner, så skulle t. ex. en 10-procentig omsättningsskatt
på akfie- och värdepappershandeln - som vpk också har föreslagit - kunna
inbringa 2,5 miljarder kronor i ökade inkomster till staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All aktie- och värdepappershandel vid börsen är i dag fri
från indirekt skatt. Anser utskottets företrädare och borgerhgheten i övrigt
att detta är rättvist? Skall barnfamiljerna drabbas av att kapitalägarna går
fria från en skatt som betalas i alla likvärdiga sammanhang?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk bedriver ingen överbudspohtik. Skulle riksdagen till
äventyrs rösta för vpk-mofionen om höjda barnbidrag, skulle regeringen, om den
därvid kom i allvarligt budgetbryderi, kunna lösa problemet genom att införa
moms på aktiehandel eller föreslå riksdagen den engångsskatt på stora förmögenheter
som vpk föreslagit och som skulle ge full täckning för barnbidragshöjningen.
Genom engångsskatten skulle regeringen också kunna lämna ett litet bidrag till
en politik som bekämpar en inflationsdrivande spekulation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till vpk:s mofion 2139, som också berörs i detta
betänkande och som gäller bosättningslånen. Vpk har redan från början motsatt
sig a-weckling av bosättningslånen och föreslår därför i mofion 1625 om
bostadspolitiken att de skall återinföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att bosättningslånen måste återinföras och
förbättras i förhållande till vad de var. Återinförda bosättningslån bör
anpassas fill kostnadsutvecklingen genom att högsta lånebelopp höjs från 10
000 till 20 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i detta sammanhang anmärkningsvärt att regeringen
och riksdagsmajoriteten under förra året aldrig lyssnade på den sakligt tunga
krifik som framfördes från riksbanken och dess anställda. Avvecklingen av
bosättningslånen ger ju ingen reell besparing utan leder tvärtom till ökade
utgifter för samhället. För budgetåret 1981/82 anslogs 80 milj. kr., och de
gjorda beräkningarna visade att det under samma tid skulle flyta in 80 milj.
kr. till statskassan, medan räntan på dessa 80 milj. kr. därutöver skulle ge
staten ytterligare 25 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin iver att åstadkomma försämringar för landets
låginkomsttagare väjer regeringen och riksdagsmajoriteten alltså inte ens för
att godta en förlust för statskassan på.25 milj. kr. Tala om att låta ideologin
gå före samhällsekonomin!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen, herr talman, berörs i föreliggande betänkande
vpk:s motion 1126 om behörighet för tjänstgöring inom barnomsorgen, en motion
som det fallit på min lott att tala om. Nu har det ju alldeles nyss förts en
debatt om barnomsorgen, dess kvalitet och kvantitet, utbyggnad och normer. Inga
Lantz har redogjort för vpk:s alternafiv på dessa områden. Vpk är t. v. det
enda parti som värnar om förbättrad kvalitet och vidhåller kravet på att
fidigare beslutad utbyggnad av barnomsorgen skall genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mofion 1126 är det fråga om den allmänna behörigheten.
Vpk anser att denna allmänna behörighet nu måste börja gälla. Den personal som
i dag arbetar utan formell utbildning inom barnomsorgen måste enligt vår mening
erbjudas utbildning med full lön under utbildningsfiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd tiU barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till vpk-motionerna 562 och 1126. När det gäller
frågan om bosättningslånen tillgodoses vpk-motionens krav helt i reservation 3
av Göran Karlsson m.fl., varför jag även yrkar bifall till denna reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:7.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anf. 60 GÖRAN KARLSSON (s) replik: . Herr talman!
Om Raul Blucher hade lyssnat på mitt första inlägg, hade han fått klart för sig
att vi inte håller med de borgerliga om deras polifik. Vad jag sedan sade till
Gabriel Romanus hör inte till den saken, utan jag uttalade där en ärlig meniiig
om hans insatser inom politiken, där han är en gentleman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
måste jag säga att vi sällan hört en sagoberättare av större mått än Raul
Blucher. Han står och säger i kammaren att vpk inte för någon överbudspolitik.
Vad har ni annat för någonting att bjuda på?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 61 RAUL BLUCHER (vpk)
replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Om Göran Karlsson hade lyssnat fill mitt första inlägg hade han fått
klart för sig på vilket sätt och med vilka argument jag bestrider
beskyllningarna mot vpk för en överbudspolifik. Vi har utformat en alternafiv
ekonomisk politik, och där finns också resonemang om vad en arbetsskapande,
expansiv polifik leder fill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan också rekommendera Göran Karlsson att läsa vad en honom<br>
kanske närstående ekonom, Sven Grassman, skriver. Han beskriver det<br>
perspektiv som socialdemokratin tillsammans med borgerligheten tyvärr har<br>
gått med på, den verklighetsbild som Göran Karlsson tydligen fortfarande är<br>
talesman för.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>•</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
fill Göran Karlssons första inlägg: Jag kan i och för sig förstå berömmet för
Gabriel Romanus gentlemannamässighet. Göran Karlsson berömde emellertid också
Gabriel Romanus för hans tal om solidaritet. Men med den politik som regeringen
för och har fört är det inte fråga om någon solidaritet när det gäller
barnomsorgen. Det är kvalitativa försämringar och neddragningar av
utbyggnadsmålen. Och där finns en stor och avgörande skillnad. Gabriel Romanus
talade - väl att märka - om en bred poHtisk enighet om hela socialpolitiken. Då
får jag fråga Göran Karlsson om han deltar i denna breda politiska enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
62 GÖRAN KARLSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Raul Blucher
får skilja på sak och person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sak delar jag inte Gabriel Romanus allmänna inställning när det gäller det
betänkande vi nu behandlar. Där har vi reserverat oss - om Raul Blucher har
sett det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
bhr det inte bättre hur mycket Raul Blucher än säger i talarstolen: vpk för
ändå lika mycket en överbudspolitik. Det går helt enkelt inte för folk att tro
på vpk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 63 SVEN JOHANSSON
(-)*:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I det aktuella utskottsbetänkandet behandlas två motioner med mig som
motionär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första motionen, 1747, gäller huvudmannaskapet för förskolan. I den motionen
har det föreslagits att Förskola-skola-kommittén får ett tilläggsdirektiv att
överväga förskolans överförande till samma huvudman som grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som gäller samverkan mellan förskola och skola har under senare tid kommit
alltmer i förgrunden. Det gäller skoldebatten och i fråga om motioner och
polidska åtgärder. Ett hinder för samverkan är de skillnader i arbetssätt och
metoder som växt fram under ledning av skilda huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1981 tillsattes Förskolaskola-kommittén med uppgift att belysa samverkan mellan
förskola och skota. Kommittén har senare fått i dlläggsdirekdv att förutsättningslöst
överväga för- och nackdelar med en sänkt skolpliktsålder. Om skolgången blir
obligatorisk för sexåringar - de som nu går i obligatorisk förskola - måste
frågan om huvudmannaskapet lösas. Oavsett om skolpliktsåldern sänks eller ej är
frågan om huvudmannaskap en angelägen fråga. En växande samverkan och
integradon torde klart underlättas om de båda skolformerna lyder under samma
huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har begärt att riksdagen skall ge tilläggsdirekdv dll denna kommitté. Motionen
har blivit avstyrkt, men jag förutsätter att kommittén ändå inte kan komma
förbi denna synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra motionen, som jag har avgett tillsammans med flera andra, gäller
grundvärderingar för förskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har förts och pågår en debatt i landet. Och riksdagen uttalade sig föregående
år om vikten av klarare vägledning för den pedagogiska verksamheten i förskolan
och uppmanade socialstyrelsen att fortsätta med att konkrefisera förskolans
målsättning. Socialstyrelsen utgav som ett led i detta 1981 arbetsplanen
Förskolans pedagogiska verksamhet - mål och inriktning. Ett av de fem
ämnesblocken i denna plan är omvärldsorientering, där momentet etik ingår.
Frågan om behovet av en klarare etisk målsättning och tydligare anvisningar för
hur barns livsfrågor skall besvaras har emellertid enligt vår-mening ännu inte
fått en tillfredsställande lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
riksdagen 1973 antog förskolelagen förutsattes att livsåskådningsspörsmål
skulle behandlas i förskolan och barnens livsfrågor positivt besvaras.
Samfidigt uttalades farhågor för att personalen kunde överföra ensidiga
värderingar på barnen. Det är ofrånkomligt att dessa farhågor på många håll
besannats. Det är här inte bara fråga om ett akfivt överförande av åsikter;
också ett undvikande att ta upp livsfrågor enbart därför att personalen saknar
utbildning i dessa frågor innebär en påverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av klarhet och beredskap på detta viktiga område ökar, när allt fler
invandrarbarn går i förskolan. De kommer med sociala, religiösa och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fr. o. m. 1982-04-29
tillhör Sven Johansson ej längre centerpartiet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kulturella värderingar som
skiljer sig från det omgivande svenska samhällets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
det stora grundskolebeslutet framstod det som angeläget att alla föräldrar med
samma förtroende skulle kunna sända sina barn till skolan. Man lade vikt vid
att formulera en grundvärdering som alla med en demokratisk grundsyn kunde
acceptera och som ägde fillräcklig pregnans. Denna p.rundvärdering uttrycktes
på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Skolan
skall därför utveckla sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp och
förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberätfigande
mellan människorna. Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans
egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig
integritet är en huvuduppgift för skolan." Samma målsättning gäller för
gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
framhåller betydelsen av att i omvärldsorienteringen de stora rehgiösa
högtiderna ägnas uppmärksamhet. Det är bra. Men varför då inte också göra klart
för både föräldrar och personal i förskolan att dessa högtider har sin grund i
respekten för sanning och rätt och att ärligheten, i all sin ensidighet, är en
etisk värdering, som bör främjas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
ärligheten främjas bättre och enklare i förskolan än genom att
grundskolebeslutet, såsom vi återgett det, även förankras i den konkrefise-ring
av förskolans målsättning som utskottet efterlyser?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motionärernas
hemställan under mom. 1 torde kunna stödjas av alla medlemmar i denna
församling. Ett sådant stöd i form av ett beslut skulle stärka de krafter inom
barnomsorgen som arbetar för en ny generation samhällsmedborgare, för vilka
snatteri och skattefiffel är någonting lika felakfigt, som man därför klarar
upp om man - såsom mänskligt är - råkar handla fel, eftersom man förankrat sin
tillvaro i sanning och rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag ber att få yrka bifall
till motion 2094.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>I detta anförande
instämde Tore Nilsson (m).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 64 GÖREL BOHLIN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I motion 549 har Ewy Möller och jag tagit upp problemet att
deltidsförskolan på sina håll tenderar att helt uppslukas av daghemsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har blivit allt vanligare att daghemmen organiseras i syskongrupper med barn i
varierande åldrar från 1 och ända upp fill 12 år. Syskongrupps-indelningen har
fördelar på så sätt att små barn lär av sina äldre kamrater och att de äldre
lär sig att ta hänsyn och ta ansvar för de yngre - i väl fungerande grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också exempel på att syskongrupper med den här spännvidden i åldrar inte
fungerar särskilt väl. De äldre barnen vill söka sig fill jämnåriga, vägrar
inte så sällan att gå till sitt "dagis" - och den här dagisvägran kan
uppträda redan i sexårsåldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tendens som vi velat peka på - nämligen att deltidsförskolan, särskilt i
storstadsområdena, uppslukas av daghemsverksamheten - för det onda med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sig att
sexåringarna inte får möjhghet till en ålderssammanhållen pedagogisk träning
inför skolstarten. Det bör enligt min mening i stället vara en strävan att
närma deltidsförskolans verksamhet till skolans för att bl. a. åstadkomma en
mjuk och odramatisk intagning i årskurs 1 och, för dem som inte visar sig
skolmogna, en återgång till deltidsförskolegruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statsbidrag som nu utgår som ett procentuellt bidrag
till de kommunala kostnaderna för all barnomsorgsverksamhet inkl.
deltidsförskola och öppen förskoleverksamhet möjliggör en förbättrad
deltidsförskoleverksamhet och gynnar de glesbygdskommuner som inte har vare sig
anledning eller ekonomiska möjligheter att satsa ytterligare på utbyggnad av
daghemmen. I stället väljer man där att erbjuda andra former av barnfillsyn,
ofta i en kombination med deltidsförskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Deltidsförskolan, den förskoleverksamhet som
kommunen har en obligatorisk skyldighet att anordna, är en oerhört värdefull,
ja nödvändig, verksamhet för barnet året före skolstarten. Syftet med motion
549 är att peka på den risk som föreligger att avsikten med deltidsförskolan
förfuskas och att sexåringarna på sina håll går miste om den ålderssamlade gruppverksamheten,
träningen inför första skolåret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svaret på
motionen är både utförligt och positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall till de moderata reservationerna och i
övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt stöd tih barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta anförande instämde Ewy Möller (m). Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1
(allmänna barnbidrag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en förberedande votering biträddes reservation 2 av Karl
Leuchovius m. fl. med 64 röster mot 17 för motion 562 av Lars Werner m. fl. 215
ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 1 av
Göran Karlsson m. fl. med 148 röster mot 64 för reservation 2 av Karl
Leuchovius m. fl. 85 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 149
röster mot 148 för reservation 1 av Göran Karlsson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 3
(bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med
278 röster mot 19 för utskottets hemställan med den ändring däri som
föranleddes av bifall till motion 405 av Inga Lantz m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkt 4
(frågan om införande av bosättningslån)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 149 röster mot 148 för
reservation 3 av Göran Karlsson m. fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
stöd till barnfamiljer, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkt 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
1 (målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för motion 674 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
2 (överläggningar med kommunerna om barnomsorgsutbyggnaden) Utskottets
hemställan bifölls med 279 röster mot 17 för mofion 674 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 'Z (inriktningen av
barnomsorgsutbyggnaden)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för motion 674 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
5 (läroplan för samhällets barnomsorg)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för motion 674 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
6 (bidrag till kommunal barnomsorg)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 149 röster mot 148 för reservafion 4 av Göran Karlsson
m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
7 (etik och kristen tro i förskolan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 292 röster mot 5 för utskottets hemställan med den
ändring däri som föranleddes av bifall till motion 2094 av Sven Johansson m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
10 (ytnormer, gruppstorlek, personalutbildning m. m. i förskolan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för motionerna 674 och 1126 av Lars
Werner m. fl. i motsvarande delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
11 (fortbildning i förskolan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för motion 1126 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
12 (bidrag till kommunal barnomsorg)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 5 av Göran Karlsson m.fl.
med 144 röster mot 17 för motion 674 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del.
136 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 149 röster mot 148 för
reservation 5 av Göran Karlsson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
13 (statsbidrag till stödpersonal för barn med särskilda behov)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för motion 674 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkt 7
(bidrag till hemspråksträning i förskolan)</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''" '*'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 235 röster mot 62 för
reservation 6 av Torsdagen den<br>
Karl Leuchovius m. fl.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 9 (barnmiljörådet)</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljö-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 232 röster mot 64 för
reservafion 7 av frågor Karl Leuchovius m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 11 (kollektiv semesterverksamhet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för
motion 960 av Inga Lantz m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga punkter och moment</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Vissa arbetsmiljöfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs socialutskottets betänkande 1981/82:42 om vissa
arbetsmiljöfrågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 65
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vpk-motion 1115 om arbetsmiljön inleds med
följande ord:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förut var jag i lastningen men jag kunde inte stanna
för gaserna. Det gick inte. Ögonen tårades för jämnan. Det rann ur näsan. Var
det rikfigt mycket gas kände man hur man tappade känseln i läpparna också. Hur
det vitnade och liksom dog. Spottade svart gjorde man jämt, det hör liksom
till. Oftast var man så trött efter jobbet att man somna till i bussen
hem."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så berättade en gruvarbetare om dieselavgaserna för en
journalist som 1970 sammanställde röster och dokument från den stora
gruvstrejken 1969-1970. Det var inte första gången som arbetare och
fackföreningar protesterade mot dieselavgaser och klagade över hur nonchalant
man gått till väga mot arbetarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk har i riksdagen under årens lopp krävt att dieseldrift
i slutna arbetsutrymmen skall förbjudas. Men varje år har riksdagen hemställt
att riksdagen icke skall införa förbud, och så även i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1981 presenterades en stor studie av svenska
skorstensfejare, vilken visade en kraftig överdödlighet i cancer,
hjärtsjukdomar och lungsjukdomar. Skorstensfejarna har varit utsatta för
förbränningsgaser med många kemiska föreningar gemensamma med dem som finns i
dieselavgaserna.. Dieselavgaserna har visat sig ge "positivt utslag"
i olika cancertestsystem. Opinionen för att begränsa alla former av utsläpp av
förbränningsgaser har under senare år fått ytterligare stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På arbetsmiljöområdet har vpk även noterat att den
huvudregeln nu gäller att asbest är förbjudet, detta efter många års opinionsarbete
av vpk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fackföreningsrörelsen, forskare och många andra. Det finns
skäl att tro att också dieseldrift i slutna utrymmen kommer att förbjudas, när
opinionsarbetet har fått fillräcklig tyngd. Därför återkommer vpk med de krav
på arbetsmiljöområdet som tidigare avslagits av riksdagen. Vi menar att det
ligger allvar bakom arbetsmiljökravet. Det rör sig inte om något publikfrieri.
Vi fortsätter enträget att ställa krav även inom riksdagshusets väggar, trots
att vi vet att det är opinionen ute i landet som kommer att bestämma det
slutgiltiga resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer att helt kort beröra vissa delar av
vpk-motionerna, men vill ändå först utgå ifrån konstaterandet att man har
upplevt att det efter 1970 inträtt en försämring av arbetsmiljön. Framför allt
gäller detta för LO-arbetarna. 27 % av LO-medlemmarna anser sig nu ha råkat ut
för ohälsa på grund av dåliga arbetsförhållanden mot 20 % år 1970. Man pekar på
den ökade stressen. Det finns allt flera orsaker till att man upplever
situationen på detta sätt. Förmodligen har vi underskattat betydelsen av de
totala effekterna när det gäller arbetsmiljön. Det är ofta kombinationen av
högt arbetstempo, buller, psykisk press och giftiga ämnen som slår ut folk på
arbetsplatserna och skapar olust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även medvetenheten om en farligare arbetsmiljö bidrar till
att man upplever arbetsmiljön på ett annat sätt. Arbetsmiljön i sin helhet
försämras och utslagningen ökar, därför att arbetsmiljökampen försvåras genom
industrins dåliga lönsamhet. Denna läggs i botten när fackföreningarna försöker
åstadkomma förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall beröra några förslag i vpk-motionerna. Det
första gäller vetorätten angående löneformerna. Det gäller att förhindra
löneformer när det är uppenbar risk för olycksfall. Vi anser att sambandet
mellan olycksfall och arbetsprestationer är klart belagt. Därför bör
ackordsarbete förbjudas. Utskottet svarar att det är en felaktig väg att gå.
Det överensstämmer inte med den arbetsmiljölag vi har, och det vet vi. Den
bygger ju på samverkan. Men det totala resultatet talar ändå till förmån för
vår uppfattning när det gäller partsförhållandena. De som drabbas till följd av
brister i arbetsmiljön måste nämligen ha större makt i sin hand för att kunna
rätta till förhållandena och för att kunna försvara sig mot dåliga
arbetsmiljöer. Det yrkandet har ett samband med andra yrkanden som vi har
framställt ända sedan arbetsmiljölagen beslutades. Det är fackföreningarna som
skall besluta när ett arbete som stoppats av ett skyddsombud får återupptas.
Det är alltså de arbetandes bedömningar som skall ligga i botten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill framhålla att det är av oerhört stor betydelse
att de fackliga organisationerna har mycket att säga till om. Betydelsen av
arbetsmiljön är starkt begränsad, trots alla vackra ord om den psykosociala
miljön. Det finns visserhgen ett dokument från arbetarskyddsstyrelsen. Psykiska
och sociala aspekter på arbetsmiljön. Men det är där bara fråga om råd och
rekommendationer. Det finns inga bindande regler. Det är t. o. m. så att när
detta dokument skulle ges ut så reserverade sig representanten för Svenska
arbetsgivareföreningen. Det visar på klassinnehållet och partsinnehållet vad
gäller den totala arbetsmiljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör även nämnas
skiftarbetet, som skall minimeras, ensamarbete, det reella inflytandet över
personalpolitiken, tillsättning av arbetsledning, löneformerna - som jag redan
har berört - samt naturligtvis, och det är väldigt viktigt, rätten till ett
arbete och det faktum att utslagning förhindras. Det kan bara ske genom en
aktiv facklig kamp som får ett rejält utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför har vi föreslagit att arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionsnämnderna skall ha kvalificerad majoritet från de fackliga
organisationerna. Nu säger man från utskottets sida att det skulle skada
arbetet. Jag är vidare mycket förvånad över att socialdemokratin har kunnat
skriva under på formuleringen att i sista hand såväl det allmännas som
arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen därigenom skulle skadas. Vi skall
komma ihåg att LO och TCO, när lagen stiftades, i ett remissyttrande förordade
en majoritet av fackföreningsrepresentanter i arbetarskyddsstyrelsen. Jag
tycker att man borde vara litet mer vaksam från socialdemokratins sida på vad
som skrivs i utskottsbetänkandena. Ett annat yrkande i vpk-motionen gäller de
yrkesmedicinska klinikerna vid våra region- och länssjukhus. De bör byggas ut
snabbt, och det före 1985. Det som utlovats under hela 1970-talet ser inte ut
att bli verklighet. Därför anser vi att en lag måste stiftas. Det vill man inte
från utskottets sida. Med anledning av en socialdemokratisk motion skriver man
att restriktiviteten är så stor när det gäller landstingens och kommunernas
budget att det inte är möjligt. Det är inte realistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men man kan fråga sig vad som i dag är realistiskt på
yrkesmedicinens område, när forskningsresurser och yrkesmedicin i stor
utsträckning saknas. Det rimmar inte särskilt väl med realism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan gäller företagshälsovården så har vi under en
rad år försökt att framställa förslag som syftar fill att förverkliga de
målsättningar som nämns, nämligen att alla arbetare skall ha tillgång till
företagshälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill att det skall genomföras 1985. Landstinget skall
vara huvudman, och landstingets personal skall sköta företagshälsovården, men
ansvara inför en kommitté där fackföreningsmedlemmar är i majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet säger nu att det är överens med oss om målet för
utbyggnaden av företagshälsovården, men utskottet vill naturligtvis inte ange
någon exakt tidpunkt då målet skall vara uppnått. Då skulle ju
företagshälsovården kunna bli en realitet. I stället skall man gå
frivillighetens väg. Jag ställer återigen frågan: Vems frivillighet är det
fråga om, när vi i dag har ett sådant partsförhållande att Svenska
arbetsgivareföreningen utövar ett mycket stort tryck och motstånd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan del i vpk:s yrkanden är att de fackliga
organisationerna och yrkesinspektionen skall erhålla den information från
företagen som behövs för forskningsändamål. Vi vet att det i dag undanhålls
mycket information om skadliga arbetsmiljöer. Av olika skäl vill man inte föra
fram dessa fakta. Utskottet säger att forskarna bör ha denna information, men
att forskarnas önskemål skall vägas mot den enskildes intresse av skydd för den
personliga integriteten och mot företagets intresse att av konkurrensskäl
bevara företagshemligheter. Här finns en motsättning, men det senare intresset
får</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tydligen vara avgörande i en mängd frågor. Vi menar att
det icke får vara så. De fackliga organisafionerna, yrkesinspektionen och de
som sysslar med forskning måste få tillgång till alla tillgängliga uppgifter
för att kunna hävda arbetsmiljöintressena. Vi vill ha ett klart uttalande om
detta. Något sådant vill tyvärr inte utskottet göra, utan det hänvisar till det
MBA-avtal som har träffats mellan SAF, PTK och LO. Jag vill bara erinra
utskottet om att detta avtal inte kommer att kunna ge oss större möjligheter än
tidigare att rätta till de missförhållanden som i dag råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller gränsvärdena kräver vi att de skall ha
säkerhetsmarginaler. Gränsvärdet skall skydda mot lägsta kända nivå som
misstänks ge akut eller kronisk skadlig påverkan, vilken skall anges. Utskottet
säger på denna punkt att en ny hsta angående hygieniska gränsvärden har kommit
1982 och att den skall revideras 1983. Samma frågeställning står kvar: Varför
kan inte utskottet instämma i vår målsättning? Beror det på en värdering av de
medicinska och ekonomiska aspekterna? Utfaller värderingen i så hög grad till
de senares fördel att utskottet inte kan instämma i vår målsättning att
gränsvärderna skall sättas med god säkerhetsmarginal?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller asbest har vi fått en ny föreskrift. Enligt
huvudregeln är användning av asbest i arbetslivet förbjuden. Men det finns ett
undantag. Det gäller bromsbanden i bilar. Vi vill ha en plan för avvecklingen
av asbest som material i bromsband. Socialdemokraterna har i sin mofion angett
en tidpunkt för när man inte längre skulle få använda asbesthaltiga bromsband.
Socialdemokraterna har inte följt upp sin motion, men deras motionsyrkande
sammanfaller väl med vpk:s mofionsyrkande. Det som är oroande är att
arbetarskyddsstyrelsen hela tiden säger att det är den internafionella
samverkan som skall bestämma vad vi skall göra. Den skall tydligen få vara helt
avgörande!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får efter elva år gratulera utskottet och riksdagen.
Nu har vi huvudregeln att användning av asbest är förbjuden, vilket alltså vpk
krävde redan för elva år sedan. Men fortfarande är det problem med den asbest
som redan finns och hanteringen av denna. Undantag får inte förekomma i så stor
utsträckning som hittills har varit fallet. Det senaste exemplet har vi i
Göteborg, där arbetsgivare och andra försöker använda asbest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet säger att asbesthaltiga bromsband skall
förbjudas när det är prakfiskt möjligt. Det vore mycket intressant att få höra
om det är när det är praktiskt möjligt av praktiska eller av ekonomiska skäl.
Utskottet avslutar med att det är den internationella utvecklingen som får vara
avgörande. Och något importförbud när det gäller bilar som har asbesthaltiga
bromsband kan utskottet inte tänka sig i framfiden. Därför är jag väldigt
orolig för den frågan - behandlingen kommer väl att ta lika lång tid som
tidigare, när SAF-kapitalet och andra asbestintressen fortsätter sina
påtryckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller dieselanvändningen, som jag började
med att ta upp, finns det nu senare forskningsresultat som visar ett klart
samband mellan cancer och dieselavgaser. Utskottet hänvisar till att det pågår
forskning inom arbetarskyddsstyrelsen, och jag gratulerar dll det. Men det
finns ju redan så mycket material som redovisar sådana resultat att det är
motiverat att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbjuda
dieselanvändning i slutna utrymmen, som en huvudregel, och försöka tvinga fram
en annan utveckling. Varför kan man inte göra det? Varför kan utskottet inte
bidra fill en sådan utveckling? Dra litet lärdom av det som hände på
asbestsidan!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motion
1117 har lagts fram som ett aktionsprogram mot hälsofarliga arbetsmiljöer, och
den innefattar många av de delar som jag redan har presenterat. Jag vill bara
påpeka att vi måste, om vi verkligen skall komma till rätta med utslagningen,
som har sin grund i dåliga arbetsmiljöer, ta ett samlat grepp på dessa frågor
och inte ta en fråga i taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
detta, herr talman, yrkar jag bifall till vpk-motionerna 192, 677,1115 och
1117.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under detta anförande hade ledningen av kammarens
förhandlingar för en stund övertagits av andre vice talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
66 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Jag får meddela att anslag
om kvällsplenum nu har uppsatts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 67 STIG ALFTIN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I detta betänkande har utskottet behandlat sju modoner angående
fackligt inflytande i arbetsmiljöfrågor, kvalificerad utbildning av
skyddsombud, företagshälsovård och yrkesmedicin, information om forskningsändamål
, sanktioner vid arbetsmiljöbrott, arbetsskadestatistik, krav på arbetslokaler,
rätten till fria arbetskläder samt förbud mot asbest i bromsbelägg för bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona att det är ett enigt utskott som står bakom detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte heller i stort några nya frågor som har aktuahserats eller något nytt
som har framkommit genom motionerna, utan de här frågorna har varit föremål för
långa debatter och många inlägg i denna kammare under de senaste åren.
Utskottet har noggrant prövat innehållet och förslagen i motionerna. När det
gäller yrkandena i den socialdemokratiska motionen 1589 av Olof Palme m. fl.
har vi kommit överens genom skrivningar i utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan som exempel nämna yrkanden när det gäller att komma till rätta med
tandskador orsakade av arbetsmiljöfaktorer. Utskottet kräver nu att den frågan
omedelbart skall utredas, vilket utskottet även ger regeringen till känna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
finns det yrkanden om förbud mot asbest i bromsbelägg och frikfionselement. De
yrkandena finns i motioner från såväl vpk och socialdemokraterna som
centerpartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
anser att målet för åtgärderna bör vara att asbestprodukter helt försvinner
från arbetslivet. Utskottet hälsar därför med dllfredsställelse att asbest nu,
enligt huvudregeln i arbetarskyddsstyrelsens nya föreskrifter, fr. o. m. den 1
juli i år inte får användas i arbetslivet. När det gäller undantaget för
bromsbelägg och andra friktionselement vill utskottet uttala</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som sin mening att övergångstiden måste bli så kort som
praktiskt är möjligt. Vi måste emellertid vara helt säkra på att industrin
övergår till material, exempelvis när det gäller bromsbelägg, som är helt säkra
ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det gäller också att få fram ersättningsmaterial
som inte är förknippade med andra eller ännu större hälsorisker än som är
fallet med asbest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de övriga vpk-yrkandena, som Lars-Ove Hagberg
här i detalj har redovisat för kammaren, vill jag hänvisa till utskottets
utförliga svar i de skrivningar som återfinns i detta betänkande. Dessa
vpk-yrkanden har tidigare varit föremål för en omfattande debatt i kammaren,
och för att spara kammarens dyrbara tid vill jag hänvisa till utskottets
redovisning i betänkandet och till protokollen från tidigare debatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samthga partier i utskottet står eniga bakom detta
betänkande, och jag ber, herr talman, att få yrka bifall fill socialutskottets
hemställan i betänkande nr 42 på alla punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 68
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sfig Alftin talade om riksdagens dyrbara tid.
Det är också dyrbart att ha människor i dålig arbetsmiljö. Vi får väl göra en
avvägning här, och som jag ser det måste den bli till fördel för den senare
frågan just nu. Jag skall trots det inskränka mig till några korta kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det verkar som om socialdemokraterna redan har tagit över
huvudansvaret för arbetsmiljöfrågorna. Det lovar inte särskilt gott för
framtiden efter den 19 september i år, eftersom de redan i det här läget har
skrivit ihop sig med de borgerliga. I vilket fall som helst innebär det inte
någon särskilt stor framgång för arbetsmiljöfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här frågorna har varit uppe till behandling många
gånger, men jag vill påminna Stig Alffin om att frågan om asbest var aktuell i
elva år innan det blev något resultat av det hela. Det hade kunnat bli resultat
mycket tidigare, om man följt förslagen från vpk och fackföreningsrörelsen och
tagit hänsyn till forskarnas rön, men det ville man inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga att jag inte rikfigt kan dela
uppfattningen om vad socialdemokraterna har åstadkommit i utskottet. De
skrivningar som socialdemokraterna uppnått angående sina yrkanden är allt bra
knapphändiga. Ta t. ex. målet för åtgärderna i fråga om asbest! Det är ju
redan tidigare fastlagt att asbest skall bort. Men fortfarande kvarstår den
ekonomiska bedömningen i sammanhanget. Vi som har sysslat med detta vet vilka
ekonomiska intressen som ligger bakom att man har kvar asbesten i bromsband. Vi
vet vilka utländska intressen som försöker vara med här och som hindrar den
internafionella utvecklingen. Om vi skall vara föregångare och få fram en
vettig linje att följa, då kan vi ju inte bara ställa upp ett mål, utan då
måste vi göra någonting konkret. Jag tycker att det var bra att man i den
socialdemokratiska motionen försökte precisera några tidsgränser. Där sades t.
ex. att det skulle vara stopp för asbest i bromsbanden på bilarna hösten 1983
och att sex månader skulle gälla för byte av bromsband. Jag tyckte det var ett
bra initiativ. Jag kan visserligen inte uttala mig om huruvida</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tidsgränserna
som sådana var riktiga, men det var en bra mall som föreslogs. Det här har ni
nu släppt, och nu är förslaget att åtgärderna skall vidtas så snart som
möjligt. Jag tycker uppriktigt sagt att det är litet svagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
här är det i fråga efter fråga. Jag får beklaga att arbetsmiljön inte heller
efter den 19 september kommer att förbättras i någon nämnvärd grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
69 STIG ALFTIN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! När det gäller bromsbanden är vi minst lika intresserade som vpk. Men
man måste faktiskt ta hänsyn fill trafiksäkerhetsskäl, och man måste ha
ersättningar som är fullgoda, så att man inte skapar problem som är ännu större
och så att det inte blir ännu fler dödsolyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lars-Ove
Hagberg envisas med att gång på gång ställa en rad frågor, förslag och yrkanden
om detta. Jag uppfattar det så, att vpk och Lars-Ove Hagberg vill tvinga fram
lösningar på olika områden. Lars-Ove Hagberg kör då mer eller mindre huvudet i
väggen och sätter sig på löntagarna och deras organisationer. Vi i utskottet
försöker att driva igenom dessa frågor så snabbt som möjligt och med
hänsynstagande till olika parter och till vad som är vetfigt och praktiskt
möjligt att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag ber, herr talman, att
få yrka bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
arbetsmiljöfrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
70 LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vad först gäller asbesten vill jag säga att de fackhga representanter,
såsom skyddsombud och andra, som jag har kontakt med tycker att den här
undantagsbestämmelsen i asbestanvisningarna är en skandal. Jag sätter mig
alltså inte på dem. De tycker att vi kan gå snabbare fram och är oerhört ängsliga
för de ekonomiska intressen som försöker försena det hela. Det är detta också
jag vill förhindra, vilket Stig Alftin tycks ha förbisett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte jag som envisas, utan det är vpk som envisas med att föra vidare de
förslag som väcks ute i arbetsmiljödebatten. Varje förslag som vi har väckt här
i riksdagen har också förts fram i den fackliga debatten. Förslagen omfattas av
de fackliga organisationerna. Vi sätter oss alltså inte på dessa. Jag tycker
att det i stället är utskottet och riksdagen som i många fall - i asbestfrågan,
dieselfrågan och andra frågor - sätter sig på de arbetare som befinner sig i
dessa farhga miljöer. De får alltför länge arbeta i dessa miljöer, och de får
alltför många skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
1, 7 och 9 (fackligt inflytande m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 16
för mofion 1115 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 2, 3 och 5
(företagshälsovård m. rn.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls m.ed 280 röster mot 16 för mofion 1115 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1981/82:140-144</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkohol- och narkotikamissbruket, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 8
(sanktioner vid arbetsmiljöbrott)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan, som ställdes mot utskottets
hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion 1115 av
Lars Werner m. fl. i motsvarande del, bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 12 (gränsvärden)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 16 för
utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till
motion 1115 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 13
(dieseldrift i slutna rum m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 16 för
motion 192 av Lars Werner m. fl. och mofion 1115 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 14 (asbest i bromsbelägg och friktionselement för
bilar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 16 för
utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall fill
motion 677 av Lars Werner m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 15 (aktionsprogram mot hälsofarliga arbetsmiljöer)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 16 för
mofion 1117 av Lars Werner m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Alkohol- och narkotikamissbruket, m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs skatteutskottets
betänkande 1981/82:64 om åtgärder mot alkohol- och narkofikamissbruket (prop.
1981/82:143) (förnyad behandling)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren biföll utskottets
hemställan om att ärendet skulle avgöras efter endast en bordläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 71 ERIK WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation 4
i skatteutskottets betänkande 64. I övrigt ber jag att få yrka bifall till
utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 72 VALTER KRISTENSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation
2, som är undertecknad av mig själv, Ingegerd Troedsson och Egon Jacobsson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 73 KNUT WACHTMEISTER
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3, 5 och 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
74 PER ISRAELSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med hänvisning till argumenteringen vid debatten den 28 april yrkar jag
bifall till mofion 1981/82:2231.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
75 OLLE GRAHN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få yrka bifall fill skatteutskottets hemställan i dess
helhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Alkohol-
och narkotikamissbruket, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan återfanns i skatteutskottets
betänkande 1981/82:50 mom. 1-10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
3 (lördagsstängning av systembufiker)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kontraproposidonsvoteringen biträddes reservadon 2 av Valter Kristenson m.fl.
med 92 röster mot 34 för reservation 1 av Knut Wachtmeister och Bo Lundgren.
170 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 179 röster mot 116 för
reservadon 2 av Valter Kristensonim. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
5 (serveringstillstånd)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kontrapropositionsvoteringen biträddes utskottets hemställan med den ändring
däri som föreslagits i reservation 4 av Erik Wärnberg m.fl. med 148 röster mot
59 för utskottets hemställan med den ändring däri som föreslagits i reservation
3 av Knut Wachtmeister m. fl. i motsvarande del. 89 ledamöter avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>. I huvudvoteringen
bifölls utskottets hemställan med 149 röster mot 148 för utskottets hemställan
med den ändring däri som föreslagits i reservation 4 av Erik Wärnberg m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
6 a (vissa frågor om öl m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 233 röster mot 58 för reservafion 5 av Knut Wachtmeister
m. fl. 6 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
6 b (vissa frågor om öl avseende personalmatsalar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 207 röster mot 87 för reservation 6 av Knut Wachtmeister
m.fl. 3 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
9c (information m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 17
för motion 2231 av Lars Werner m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Valutaregleringen,
m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>16
§ Valutaregleringen, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>finansutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1981/82:25 om riksbankens förvaltning år 1981 samt
disposition av riksbankens vinst och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1981/82:27 om fortsatt
valutareglering (prop. 1981/82:161).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
76 TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa båda betänkanden debatteras i ett sammanhang
och yrkanden beträffande båda betänkandena får framställas under den gemensamma
överläggningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 77 CHRISTER NILSSON
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nästan alla är ense om att den svenska valutakontrollen har stora
brister. De verkhgt stora bristerna föreligger i fråga om betalningarna från
utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svagheterna
i betalningsbalansstatisfiken har lett fill att underlaget för den ekonomiska
politiken är bristfälHgt, att tjänsteexporten i ökande omfattning inte
registreras och att vi fått restposter på kapitalbalansen, som tyder på en
okontrollerad kapitalexport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den här bakgrunden vill socialdemokraterna skärpa tillämpningen av
valutakontrollen. Denna skärpning kan ske genom att kravet på valutaanmälning
görs heltäckande. På det sättet kan betalningsbalansstatistikén förbättras, och
vi får reella möjligheter att kontrollera valutaregleringens efterlevnad. Den
datatekniska utvecklingen gör att den föreslagna skärpningen inte medför ökad
byråkratisering. Det föreslagna systemet blir både överblickbart och
rationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
socialdemokrater ställer sig bakom två motioner av Lennart Pettersson som
gäller svenska företags investeringar i utlandet och tillstånd för utlänningar
att köpa aktier i svenska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har svenska företags investeringar i utlandet ökat kraftigt samtidigt
som investeringsutvecklingen i Sverige varit klart negativ. Vi kan notera att
de svenska storföretagens sysselsättning läggs utomlands, i en tid då
industrisektorn minskar och arbetslösheten i Sverige ökar. Skall vi häva
landets ekonomiska kris och nå målet full sysselsättning, är det nödvändigt att
svenska företags produkfiva investeringar i större utsträckning görs i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av Sveriges otrygga valutaläge och de stora valutaströmmar som de här
investeringarna ger upphov till bör riksbanken ompröva sitt beslut att inte
längre pröva svenska direktinvesteringar i utlandet från
betalningsbalanssynpunkt. Vidare bör regeringen försöka förmå de svenska
storföretagen att lägga en större del av sina investeringar i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
1979 har antalet tillstånd fill försäljning av svenska akfier till utlandet
ökat kraftigt, vilket framgår av den socialdemokrafiska reservafio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta är betänkligt av två skäl. För det första
etableras nu en ny praxis innan utredningen på valutaregleringens område är
klar. För det andra ligger det i nationens intresse att svenska företag i så
stor utsträckning som möjligt är i svensk ägo. Det bör i första hand klaras på
andra vägar än genom valutareglering, men det är klokt att ha valutaregleringen
kvar så att man får rådrum i dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att vi även i framtiden skall kunna bevara den handlingsfrihet som en svensk
kontroll över storföretagen innebär bör riksbanken återgå till den restriktiva
praxis som gällde under den socialdemokrafiska regeringstiden, när det gäller
fillstånd föi utlänningar att köpa akfier i svenska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
i finansutskottet har ställt sig bakom en motion, där Margareta Palmqvist m.
fl. föreslår att bottenlån fill vissa lokaler skall prioriteras. Vi
socialdemokrater vill att prioriterade bottenlån skall kunna lämnas i samband
med nybyggnad i saneringsområden. Den här vägen kan man sfimulera en önskvärd
stadsförnyelse. Det låga bostadsbyggandet under senare år gör det möjligt att
utvigda den prioriterade sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall till de socialdemokratiska
reservafioner som fogats fill finansutskottets betänkande 1981/82:25.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Valutaregleringen,
m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 78 CARL-HENRIK
HERMANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vänsterpartiet kommunisterna har i de motioner som nu behandlas yrkat
på skärpta åtgärder mot kapitalflykten och en skärpt tillämpning av
valutalagstiftningen. Vi yrkar också att riksdagen skall uttala att riksbanken
omprövar sitt beslut att inte längre pröva företagens direktinvesteringar
utomlands mot bakgrund av effekterna på betalningsbalansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
allmänna åsikt är att valutaregleringen och valutaförordningen tillämpas väl
rundhänt. Detta har medverkat till en utomordentligt kraftig ökning av svenska
storföretags direkfinvesteringar i utlandet. Om man summerar lämnade tillstånd
till svenska direkfinvesteringar i utlandet, tillstånd till svenska företag att
ställa borgen eller garanti för utländska dotterbolags upplåning samt
investeringar gjorda med de utländska dotterbolagens egna medel, torde den
totala summan för investeringar i svenskägda företag utomlands under 1981 uppgå
dll ca 20 miljarder kronor. Den summan överstiger de investeringar som under
samma år gjordes inom hela industrin i Sverige, som bara var 18 miljarder
kronor. De stora företagen gjorde alltså större investeringar utomlands än i
industrin här hemma i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
måste fråga utskottets talesman: Anser finansutskottets majoritet verkligen att
detta är en sund och naturlig utveckling, som bör fortsätta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här kapitalexporten får fill följd att många arbetstillfällen etableras
utomlands, samtidigt som arbetslösheten inom industrin här hemma ökar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valutaregleringen, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hela 1970-talet skapades ungefär 100 000 nya
arbetstillfällen utomlands i de svenskägda företagen, medan ungefär samma
antal arbetstillfällen föll bort inom industrin hemma i Sverige. En fortsatt
ökning av industriinvesteringarna utomlands och en minskning här hemma kommer
med största sannolikhet att ge minst samma resultat under 1980-talet. Det blir
alltså en ödeläggelse av svensk industri, som i varje fall vi inte vill ta
ansvaret för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en rapport till TCO-kongressen i år konstateras att
möjligheterna till kontroll av utlandsinvesteringarna utnyttjas för sparsamt,
och man understryker att det behövs en medveten politik på detta område.
TCO-materialet visar också att utlandsinvesteringarnas andel av de totala
investeringarna har tenderat att öka under senare år, vilket också bekräftas av
den jämförelse som jag inledningsvis gjorde och som gällde fjolåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en intressant indikation på att det inte görs
vad som är möjligt ens med nuvarande lagstiftning är det faktum att personalen
på riksbanken nu går ut i sin facktidskrift och frågar: "Vad gör
riksbanken åt valutaflykten?" Personalen anser att riksbanken genom olika
åtgärder borde kunna spela en betydligt större roll i kampen mot ekonomisk
brottslighet och valutaflykt än vad den faktiskt har gjort. Man efterlyser
samarbete med andra myndigheter, företrädesvis skattemyndigheter och
kronofogdar, och personalen har också tagit egna initiafiv för att visa att det
går att agera även med nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet behandlar motionerna summariskt och anser att
riksdagen inte bör uttala någonting om en skärpt fillämpning av
valutalagsfiftningen, därför att valutakommitténs arbete ännu inte är slutfört.
Det tycker jag liksom den föregående talaren är en oriktig, ja, en otillåtet
slapp inställning till detta vikfiga problem. Vi anser från vpk att man i varje
läge bör göra allt som är möjligt för att minska utförseln av kapital och göra
någonting åt det faktum att alltmer av industrins investeringar hamnar
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detaljfrågan, att riksdagen bör uttala att riksbanken
åter skall pröva utlandsinvesteringarna mot effekterna för betalningsbalansen,
hävdar utskottet att en sådan åtgärd skulle få ringa betydelse och att det
därför inte finns något mofiv för ett sådant uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man vet att kampen om varje arbetstillfälle är hård
här i landet och när man vet att det är svårt att skapa nya arbetstillfällen,
måste varje utlandsinvestering som sker granskas kritiskt. Och det finns, herr
talman, absolut ingen anledning att inte granska investeringarna också från
bytesbalanssynpunkt, som man har gjort under tidigare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller den med detta problem sammanknutna frågan om
uppköpen av svenska företag och akfier i svenska företag har jag samma :
kritiska inställning som den föregående talaren. Detta problem och speciella
yrkanden har vpk tagit upp i en motion till en regeringsproposition, som så
småningom skall behandlas här i kammaren. Jag begränsar mig därför i dag fill
att yrka bifall till mofionerna 1567,1580 och 2425 i de delar de behandlas i
detta betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 79 ROLF ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall dll
finansutskottets hemställan i betänkande 25 i alla dess delar. I fortsättningen
skall jag begränsa mig fill några korta kommentarer i de fyra avsnitt där
utskottet inte är enigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först gäller det ett förslag i motionen av Margareta
Palmqvist m.fl. om att prioriterade bottenlån till vissa lokaler, för vilka
sådana lån nu inte utgår, skall kunna lämnas i samband med nybyggnad i saneringsområden.
Enligt nuvarande regler gäller att det ankommer på riksbanken att pröva denna
typ av frågor. I motionen föreslås alltså att riksdagen skall ge riksbanksfullmäktige
till känna en mening i linje med motionens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Civilutskottet har yttrat sig i denna del, varvid man
framför uppfattningen att den typ av lokaler som faller utanför det nu
prioriterade området från bostadspolifisk synpunkt inte har sådan
angelägenhetsgrad att en ändring är motiverad. De s. k. icke belåningsbara
lokaler det gäller är t. ex. teatrar, biografer, större simhallar, hotell,
större bibliotek, större samlingslokaler, skollokaler, kontors- och
industrilokaler eller sjukvårdsinrättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansutskottet har inte funnit fog för annan uppfattning än
civilutskottet i själva sakfrågan. I civilutskottets yttrande lämnas därfill en
bra redogörelse över bostadslånereglernas utveckling och uppbyggnad. Det är
sannerhgen en ganska lång och djup erfarenhet som ligger till grund för de
regler som vi nu arbetar efter. Det kan därför ifrågasättas om det är
nödvändigt och lämpligt att riksdagen griper in i riksbankens bedömningar i ett
läge, där kreditmarknaden är lättare och lånen billigare än på mycket länge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästa avsnitt berör ett antal motioner om valutaregleringen.
I mofionerna tas upp frågor som rör förslag om skärpt valutakontroll,
tillståndsgivningen till försäljning av svenska aktier utomlands, svenska
företags investeringar i utlandet och obligatorisk valutaanmälan för
betalningar från utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av mofionsförslagen måste vi ta all hänsyn
till att valutakommitténs arbete med översyn av valutaregleringen och valutalagstiftningen
beräknas vara slutfört i år. Det vore säkerligen olyckligt att föregripa
kommitténs överväganden och förslag i ett läge, där vi inte ser några påtagliga
olägenheter med nuvarande tillämpning av gällande valutalag. Det är t. o. m.
så att den utveckling som pågår till vissa delar är klart positiv. Jag tänker
då på utlandets intresse för svenska aktier, genom vilket vi har tillförts
välkommet riskkapital. Det är inte så som påstås i socialdemokraternas
reservation, att det är ett nafionellt intresse att fullt ut behålla svenska
storföretag i svensk ägo. Däremot är det ett intresse att behålla kontrollen
över dem. Men det är en helt annan sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt vill jag instämma i att det kan vara intressant
att så småningom gå över fill databehandling av valutaanmälningarna så som
förordas i modon 1652. Men här pågår ju redan en undersökning inom riksbanken i
samarbete med valutabankerna. Om fördelarna överväger nackdelarna i ett sådant
system har vi det säkert i funktion inom kort. Med denna kommentar vill jag
yrka avslag på motionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
betänkande 27 har ett enigt finansutskott fillstyrkt propositionen om</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valutaregleringen, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Valutaregleringen,
m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fortsatt
valutareglering. Beträffande motiven hänvisar jag till min tidigare plädering.
Det gäller framför allt att vi inte bör föregripa den 1977 tillsatta
valutakommittén som arbetar med en fullständig översyn av valutaregleringen
och valutalagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller mofion 2425, yrkande 1, vill utskottet erinra om att
bytesbalanskriteriet spelar endast en ringa roll som återhållande faktor vid
valutastyrelsens prövning av investeringarna utomlands. Enhgt en undersökning
som verkställts av valutakommittén har kriteriet lett till avslag i endast
några få fall. Avslagen uppgick under åren 1975-1980 fill 1,5 % i antal och 1 %
i belopp av behandlade ansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan i betänkande 27
och avslag på motionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
80 CHRISTER NILSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill göra två kommentarer till Rolf Anderssons inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första: Den borgerliga utskottsmajoriteten avvisar flera av de
socialdemokratiska mofionerna med hänvisning till pågående utredning, men vi
socialdemokrater kan inte acceptera det argumentet, eftersom det nu etablerats
en ny praxis innan utredningen är klar med sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra: Vad vi nu upplever i Sverige är en ekonomisk kris med industriell
stagnation, där arbetsfillfällen försvinner inom industrin. Men samtidigt ökar
de svenska industriföretagens investeringar i utlandet. Med nuvarande
utveckling är svensk industris investeringar utomlands snart lika stora som de
satsningar som görs i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Då är det både logiskt och nödvändigt att kräva att
svenska företag ökar sina investeringar i Sverige och att vi behåller
kontrollen över de svenska företagen. Hur detta skall ske har vi .visat på i de
socialdemokrafiska reservationerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 81 CARL-HENRIK
HERMANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tyckte inte att det fanns någon argumentering alls i Rolf
Anderssons inlägg som styrkte finansutskottets ståndpunkt. Vad gäller frågan om
jämförelsen mellan investeringar i utlandet och investeringar i den svenska
industrin är det ju faktiskt redan så, som jag påpekade i mitt första
anförande, att investeringarna i svenskägda företag utomlands under fjolåret
torde ha varit större än samtliga svenska investeringar i industrin här hemma.
Första siffran är 20 miljarder, den andra 18 enUgt nationalbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
väntar fortfarande på svar från utskottets talesman: Anser utskottet och anser
den nuvarande regeringen och de partier som står bakom regeringen att detta är
en sund och naturlig utveckling? Skall den utveckhngen få fortsätta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tittar
vi på vad som hänt i år, visar det sig att tillstånden från riksbanken till
svenska direkta investeringar i utlandet ytterligare har ökat. Siffran för
januari-mars i fjol var 1 103 milj. kr. Nu är siffran 1 208 milj. kr. Samtidigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har tillstånden till upplåning i utlandet ökat från 4,5
till över 7 miljarder .kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har alltså skett en ytterligare mycket stark ökning av
investeringarna i svenska företag utomlands, medan investeringarna som bekant
stagnerar i den svenska industrin. Vi menar att detta måste man göra någonting
åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle också vara mycket värdefullt att få en
kommentar från finansutskottets sida fill den mycket ampra kritik som
tjänstemännen inom riksbanken har riktat mot riksbankens sätt att sköta
valutakontrollen. I sin facktidning ställer personalen frågan vad riksbanken
gör mot valutaflykten och kräver skärpta åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan noterade jag att Rolf Andersson inledningsvis talade
om att det var ett intresse att behålla kontrollen i svensk ägo över svenska
storföretag. Gäller detta också, Rolf Andersson, Wasabröd i Filipstad? Och vad
motiverar i så fall regeringens åtgärder vad gäller det företaget?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982 .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valutaregleringen, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 82 ROLF ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! De svenska
investeringarna i udandet är en osund utveckling, sägs det. Det behöver inte
alls vara så. De svenska storföretagen är ofta .storinternationella företag och
Sverige är ett land som är mer internationellt beroende än kanskenågot annat
land. Vi kan bara nämna en sådan sak som att vi representerar 0,2 % av världens
befolkning men har nära 2 % av den totala världshandeln, vilket indikerar att
Sverige kanske är det sista land som på olika sätt skall stänga sina gränser.
Av den anledningen bör vi nu avvakta valutakommitténs betänkande, när det ändå
ligger så nära. Vi får se vilka överväganden man har gjort där, och därefter
får vi ta upp debatten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 83
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är naturligtvis inte obekant för Rolf
Andersson att utrikeshandel mycket väl kan förekomma utan att man gör stora
direkdn-vesteringar i utlandet. Det är t. o. m. så att det kan finnas ett
motsatsförhållande mellan de bägge företeelserna. Blir investeringarna
utomlands i svenskägda företag mycket stora, så kan det komma att minska den
svenska utrikeshandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu svarade Rolf Andersson väldigt undanglidande på min
fråga och sade att investeringar utomlands "behöver" inte vara
osunda. Men hur bedömer man från finansutskottets och regeringspartiernas sida
den faktiska utvecklingen på det här området under fjolåret? Investeringarna i
svenskägda företag utomlands uppgick alltså till ca 20 miljarder kronor, medan
investeringarna hemma i den svenska industrin bara var 18 miljarder kronor. Är
detta ett sunt förhållande eller är det ett osunt förhållande, som man måste
försöka ändra? Det är detta som är den vikfiga frågan. Är det ett osunt
förhållande, som man vill försöka ändra, måste man ju vidta några åtgärder för
att begränsa den stora kapitalexporten, såsom vi har krävt i våra motioner.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valutaregleringen, rn. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 84 ROLF ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Får jag då precisera mig fill att svenska
utlandsinvesteringar kan vara sunda. De kan t. o. m. vara helt nödvändiga för
svenska företag. Det är med all säkerhet så, att det finns svenska företag som
inte skulle ha ett enda arbetstillfälle i Sverige, om man inte hade sina
utlandsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 85 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag väntar fortfarande på svar på frågan om
finansutskottets och regeringspartiernas bedömning av den här utvecklingen
under fjolåret. Är det en sund företeelse, att de svenska storföretagens
investeringar utomlands t. o. m. är större än de investeringar som görs hemma,
inom den svenska industrin?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är ju realiteter, och det är detta vi måste ta
ställning till och ha en uppfattning om. Har inte regeringen eller
finansutskottet någon uppfattning om den utvecklingen?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 86 ROLF ANDERSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Investeringarna är enligt finansutskottets
bedömning inte av den storleken eller karaktären att vi har anledning att nu
föregripa valutakommitténs betänkande, som kommer ganska snart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 87 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nu finner jag att jag måste tolka
finansutskottets och regeringspartiernas ståndpunkt så, att de tycker att det
har varit en bra och gynnsam utveckling att antalet arbetande inom den svenska
industrin har minskat med 100 000 arbetande under 1970-talet, medan antalet har
ökat ungefär lika mycket i svenskägda företag utomlands. Det visar ju
riktigheten i den kritik som har framförts mot regeringens ekonomiska politik
och där beskyllningar har riktats mot regeringen, att den medvetet har ökat
arbetslösheten här hemma i Sverige. Det påståendet är alltså berättigat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansutskottets betänkande 25</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lades till handlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkterna 2-4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkt 5
(prioriterade bottenlån till vissa lokaler)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid votering genom rösträkning avgavs 149 röster för
utskottets hemställan och 149 röster för reservation 1 av Arne Gadd m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren beslöt med 149 röster att punkt 5 skulle
återförvisas fill ''" *'*<br>
utskottet. 149 röster avgavs för att punkten skulle avgöras omedelbart genom
jgrsdaeen den<br>
•ottning.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 iT.jj f9S2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 6</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Valutaregleringen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1
(valutaregleringar)</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rn. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 149 röster mot 148 för
reservafion 2 av Arne Gadd m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (svenska företags investeringar i utlandet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 149 röster mot 148 för
reservafion 3 av Arne Gadd m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3 (skärpt valutakontroll)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 149 röster mot 148 för
reservafion 4 av Arne Gadd m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 (skärpt tillämpning av valutalagstiftningen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för
motion 1567 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 (skärpta åtgärder mot kapitalflykt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för
motion 1580 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att
rösta.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansutskottets betänkande 27</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1 och 2</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 17 för
motion 2425 av Lars Werner m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Föredrogs Finansutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:26 Bemyndigande rörande
försäljning av staten eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom (prop.
1981/82:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig upphandling</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Offentlig upphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs finansutskottets
betänkande 1981/82:28 om offentlig upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 88 ANDRE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om detta betänkande hålls gemensam överläggning
för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden
framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 89
TORSTEN KARLSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I motion 1981/82:1165 av Jan Fransson m. fl.,
som utskottet behandlar i det nu aktuella betänkandet, yrkas på en översyn av
den offentliga upphandhngen. Den offentliga sektorns upphandling har hittills
endast i begränsad utsträckning använts som ett medel för att uppnå
näringspolitiska mål, anser motionärerna. Det finns åtskilhgt att vinna på att
vidareutveckla den offentliga upphandlingen som ett näringspolifiskt medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om de medel som nu används för offenthg upphandling i
större utsträckning kunde användas för att stimulera teknisk utveckling kunde
många för samhället och för ekonomin positiva effekter uppkomma. Den offentliga
sektorn, inte minst den kommunala delen, efterfrågar i stor utsträckning system
som kräver en avancerad teknisk utveckling. Det kan exempelvis gälla
energiförsörjning, transportsystem, trafiksäkerhet, hälso-och sjukvård,
medicinsk teknik och handikapphjälpmedel. På dessa områden är den offenthga
sektorn en stor konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den offenthga sektorn lägger ut beställningar fill det
privata näringslivet på ca 70 miljarder kronor årligen när det gäller varor och
tjänster. Det innebär att den offentliga efterfrågan i Sverige för det svenska
näringslivet betyder ungefär lika mycket som halva varuexporten. Det är alltså
uppenbart att den offentliga upphandlingen kan bidra till att främja
utvecklingen i det svenska näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så har också skett. Många företag som i dag är ledande på
världsmarknaden har genom uppdrag åt svenska myndigheter kunnat utveckla
tekniska system, som kunnat säljas också på den internationella marknaden. De
stora svenska företagen, som ASEA och L M Ericsson liksom även några
byggföretag, har genom uppdrag för staten och kommunerna skaffat erfarenheter
och kunskaper som gett dem möjligheter att konkurrera också om internationella
uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså viktigt för vårt lands ekonomiska utveckling
att vi tar till vara de möjligheter som finns i den offentliga sektorn för att
främja den tekniska utvecklingen och därmed produktionen och sysselsättningen i
näringslivet. I vårt ekonomiska krisprogram säger vi bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Med den offentliga upphandlingen som medel främjar
man det egna näringslivets konkurrenskraft, industriella nyskapande och
tekniska utveckling. Detta sker inom ramen för internationella regelsystem,
som avser att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förhindra att den offentliga upphandlingen får en
handelsbegränsande och protektionistisk karaktär. Både den nya Gatt-koden och
EFTA-bestämmelserna lämnar emellertid visst utrymme för nationell upphandling
i industripolitiska syften. Sverige har inte råd att avstå från att ta till
vara dessa möjligheter. Brist på samordning samt regeltillämpningar som främst
tillgodoser önskemål om kortsiktig affärsmässighet står i vägen för ett rationellt
utnyttjande. Genom statlig medverkan bör en trepartsamverkan etableras där
staten finansiellt medverkar fill vissa utvecklingsarbeten. Den kommunala
sektorn garanterar upphandling och de producerande företagen utfäster sig att
producera önskade produkter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater anser att denna utveckling måste
påskyndas, så att myndigheter i stat och kommun ges det stöd som behövs för att
åstadkomma en förbättrad teknikupphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har givits en central roll i sammanhanget.
Utvecklingsbolagen har skapats. Förhandlingar pågår beträffande ett gemensamt
organ för stat och kommuner som skall underlätta samordnad upphandling. Det är
bra. Men, som utskottet skriver i betänkandet, det krävs också att
myndigheterna har teknisk och juridisk kompetens och att de har ekonomiska
resurser eller garanfier för att kunna ta vissa risker. Vidare behövs en
samordning mellan olika myndigheter, mellan stat och kommun, mellan stadiga
organ osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår mening ger de åtgärder som är på gång en
alltför splittrad bild, och det är därför nödvändigt att en samlad översyn görs
av upphandlingen, främst med syfte att främja teknikupphandling som ett medel
för att gynna näringslivets utveckling och därmed också förbättra den
offentliga sektorns utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det nu aktuella betänkandet 28 från finansutskottet
motsätter sig den borgerliga majoriteten att en sådan översyn görs av
upphandlingen. Man anser att något initiadv från riksdagens sida i den frågan
över huvud taget inte är påkallat. Det är i och för sig ett ganska märkhgt
ställningstagande, eftersom finansutskottet så sent som denna vecka, närmare
bestämt den 4 maj, i samband med behandlingen av ett annat betänkande anslöt
sig till samma uppfattning som den som framförs i de mofioner som kräver en översyn.
Utskottet intog alltså då en helt annan ståndpunkt i den här frågan, när man
redovisade vad näringsutskottet sagt i ett yttrande till utskottet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vad gäller förslaget i motion 2408 (yrkande 9) om en
översyn av samhällets organisation på teknikupphandlingsområdet finner
näringsutskottet visst fog för den oro som kommer fill uttryck i motionen att
den mångfald av åtgärder som har vidtagits eller planeras av samhället inom
teknikupphandlingsområdet kan leda till vissa problem. Näringsutskottet
förutsätter att regeringen tar de initiativ som erfordras för att de
samhälls-stödda insatserna på teknikupphandlingsområdet sammantagna skall ge
största möjliga positiva effekt. Ett sådant inifiativ kan vara att föranstalta
om en systematisk översyn på teknikupphandlingsområdet och vidta de åtgärder
som en översyn visar vara motiverade."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansutskottet delar denna oro, säger man, och föreslår
att vad man anför om översyn av teknikupphandling skall ges regeringen till
känna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig upphandling</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Offentlig
upphandling</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta var alltså det ställningstagande som
finansutskottet gjorde den 4 maj i ett betänkande om datateknikens utveckling.
Med 14 dagars mellanrum har finansutskottet således ändrat uppfattning, vilket
får anses märkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
majoritet har emellerfid nu, i samband med det ärende som vi nu behandlar,
möjlighet att korrigera sig och ansluta sig till den reservation som socialdemokraterna
har avgivit. Jag förväntar mig därför att jag inte behöver ha något större
meningsutbyte med finansutskottets talesman, utan att han kommer att yrka
bifall fill den socialdemokratiska reservationen nr 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få yrka bifall till den socialdemokratiska reservafionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 90 BO SIEGBAHN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Upphandlingsfrågorna föranleder varje år ett ganska stort antal
mofioner. En del har en mera speciell prägel, med krav på ändringar i
upphandlingsförordningen av protektionistiska eller regionalpolitiska skäl.
Från de borgerhga partierna har emellertid varje år väckts flerpartimofioner av
stor principiell och inte minst ekonomisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dagens allvarliga ekonomiska läge har den offendiga sektorns utgifter blivit
speciellt uppmärksammade, och det framstår för alla klart att dess utgiftssida
måste göras till föremål för en mycket noggrann granskning. Detta betyder
självfallet inte att denna sektor är av mindre betydelse för samhället och för
medborgarna. Tvärtom är den av utomordentligt stor betydelse. Men den
hitdllsvarande, alltför snabba expansionen måste hejdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
statliga och kommunala upphandlingen beräknas uppgå till omkring 70 miljarder
kronor per år-eller kanske 75 miljarder, som Torsten Karlsson nyss sade. Vidare
kan man grovt uppskatta värdet av den offentliga verksamheten i egen regi på
områden där också privata företagare är verksamma till åtminstone 20 miljarder
kronor. Det är vår bestämda uppfattning inom moderata samlingspartiet att man
skulle kunna nedbringa dessa utgifter åtskilligt, om man i ökad utsträckning
använde anbudsförfarande. All egenregiverksamhet inom stat och kommun utan
anbudsförfarande är ju monopolistisk, och för den som tror på
marknadsekonomins fördelar borde det stå ganska klart att man också inom det
offentliga i görligaste mån borde använda sig av anbud. Då skulle det också
visa sig i vilken utsträckning de statliga och kommunala organen kan lämna konkurrenskraftiga
offerter. Det är säkerhgen inte alltför optimistiskt att anta att man härigenom
skulle kunna nedbringa de offenthga kostnaderna på detta område med åtminstone
15 %. Redan detta skulle innebära besparingar på 3 miljarder kronor om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är begripligt att man från socialdemokratisk sida ställer sig mindre posidv
till dessa tankegångar. Här kommer i första hand den ideologiska faktorn in.
För en god socialdemokrat är socialisering alltid ett honnörsord, även om man i
själva verket inte vill socialisera hela utan kanske bara delar av
näringslivet. Med denna utgångspunkt ställer han sig alltid förstående till en
större offendig sektor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men det finns också andra skäl. Man
kan gång på gång vid resonemang konstatera att socialdemokraterna sätter något
slags likhetstecken mellan den offentliga sektorn och en socialt
ansvarskännande politik. Detta är naturligtvis fullständigt fel i sak. Om
exempelvis städningen på ett sjukhus ombesörjs av ett privat bolag i stället
för av landstingsanställda blir inte vården sämre för det - men kanske
billigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig roll spelar det starka trycket från de
fackliga organisationerna. I och för sig blir det inte mindre total
sysselsättning i samhället, därför att en del arbete utförs av enskilda företag
för det allmännas räkning. Det påverkar sålunda inte sysselsättningen, såvida
man inte utgår från att de offentliganställda arbetar sämre än de
privatanställda och att man därför för en viss arbetsuppgift i det första
fallet behöver mer folk. Men om detta vore riktigt, skulle det innebära att man
i realiteten snyltade på landets övriga medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej, jag skulle snarare tro att tanken är att statens kaka
känns säkrare. Det sades en gång i tiden att "statens kaka är liten men
säker". Det sistnämnda kanske i någon mån stämmer även i dag. Men då skall
man ha klart för sig, som jag nyss sade, att man i så fall vinner denna
säkerhet för vissa yrkesgrupper på andras bekostnad, eftersom den totala
efterfrågan i samhället inte påverkas av dem som utför arbetena. Däremot gäller
knappast längre den negafiva satsen om att kakan är liten. På flertalet områden
ligger i dag de offendiganställdas löner väl så högt som de privatanställdas i
näringslivet, om alla faktorer tas med i kalkylen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man sålunda kan dra fram bättre och sämre orsaker till
den socialdemokratiska inställningen i dessa frågor, är det betydligt svårare
att förstå varför mittenpartierna inte stöder sina partivänners förslag i de
olika modonerna. Ibland sägs det att man inte kan inskränka den kommunala
självbestämmanderätten. Men i och för sig har vi väl, inte minst under det nu
pågående budgetarbetet, sett ganska klara exempel på sådant. Under alla
förhållanden är det svårt att inse varför man inte skulle kunna ta upp
diskussioner med de kommunala organisationerna och försöka uppnå
överenskommelser även på detta för landets ekonomi så vikdga område. Man kan
naturligtvis, som i många andra liknande fall, ännu en tid vägra att se
sanningen i vitögat, men så småningom kommer verkligheten ändå att tvinga fram
en ändrad attityd. Med forhoppning om att detta inte kommer att dröja så länge
ber jag, herr talman, att få yrka bifall till reservation 1, som är fogad till
finansutskottets betänkande nr 28.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig upphandling</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 91
TORSTEN KARLSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi talar ju om två olika saker. Herr Siegbahn
använde större delen av tiden för sitt anförande till att angripa
socialdemokraterna och inte utskottsmajoriteten i dess helhet. Han var litet
förvånad över det sätt på vilket mittenpartierna tagit ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att moderaternas och herr Siegbahns uppfattning
när det gäller den offentliga sektorn kontra den privata sektorn och
entreprenadverksamheten är mer ideologiskt betingad än socialdemokraternas
uppfattning. Vi</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig upphandling</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ser vissa värden i att kommunerna har en
egenregiverksamhet i de enheter som finns uppbyggda där. Dessa enheter är
nödvändiga och måste finnas i en viss numerär för att verksamheten skall kunna
bedrivas. Jag tror inte att man skulle vinna särskilt mycket på att privatisera
verksamheten eller lämna ut den på entreprenad. Tvärtom tror jag att det i
många avseenden är bilhgare för kommunerna att i egen regi bedriva verksamheten
i väl inarbetade och väl skötta enheter. Framför allt har vi här att göra med
trygghetsfaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns många andra områden där moderaterna vill
privatisera. Men jag tror att människorna skulle se det med mycket stor oro om
vi i alltför stor utsträckning överginge fill privat verksamhet.
Socialdemokraternas uppfattning på detta område är inte dogmatiskt betingad,
utan det gäller mera omsorgen om människornas trygghet och möjligheter att
fungera i vårt samhälle.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 92 BO
SIEGBAHN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Torsten Karlsson sade att jag hade kritiserat
socialdemokraterna för att de använt ideologiska synpunkter. Detta är fel. Men
naturhgtvis låg det ideologiska synpunkter i det jag anförde. Vi tror på
marknadsekonomin. Det är delvis ideologi, men det bygger på de erfarenheter
man gjort av motsatsen. Men att det även hos socialdemokraterna är fråga om
ideologiska synpunkter framgår väl av Torsten Karlssons uttalande att man ser
vissa värden i att kommunerna har en ganska stor kommunalarbetarkår och att det
är viktigt att man har tillräckligt många för att man skall kunna fortsätta
verksamheten och skapa trygghet för de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att kommunerna skall ha människor anställda.
Men frågan är under vilka villkor det skall ske. Vad jag krävt är bara att man
i större utsträckning skall gå ut och begära anbud på de arbeten som skall
utföras. Skulle det visa sig att de berörda organen inom kommunen kan komma med
det bästa anbudet, skall man naturligtvis ta det. Det är ju en del av
marknadsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men nu är det så att man har en monopolistisk situation i
den meningen att man inte infordrar anbud utan låter kommunala organ utföra
olika arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En minimikader skall naturligtvis alltid finnas kvar för
olika reparafions-arbeten. Men man skulle kunna få en helt annan effekfivitet i
den kommunala verksamheten om man fick konkurrens med den privata verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsten Karlsson sade att egenverksamheten skapar
trygghet. Det är just det som är det vanskliga. Men det skapar inte mer jobb
att arbetena utförs i kommunens regi. Det är en viss kvanfitet arbete som skall
utföras och som kommunerna skall betala. Det bhr en viss grupp som känner
trygghet. Man vet där att man allfid sitter kvar. Men otrygghet blir det då i
stället för dem som är anställda i privata företag. Det blir ju inte en totalt
sett ökad trygghet i samhället genom att man alltid går fill de
kommunalanställda. Man skulle här kunna få ett incitament till att utföra
arbetena billigare om man gick ut i konkurrens. Antingen skulle då den totala
kommunala verksamheten bli</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>billigare
eller skulle man för samma totala skattekostnader få ut ett större</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resultat. Det gäller här den säkra kaka som Torsten
Karisson talar om. En</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viss yrkesgrupp människor skall ha en säker anställning
vare sig det finns</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(. -j.„j 1009<br>
arbete för dem att utföra eller inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 93 TORSTEN KARLSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Man skulle naturligtvis kunna fråga hur
företag som i mycket stor utsträckning grundar sin verksamhet just på den
offendiga sektorn skulle se på dessa frågor. Det skulle det vara intressant att
veta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror ändå att kommunalpolitikerna har den erfarenheten
att man måste ha en viss anpassning av sina enheter när det gäller gatukontor,
parkförvaltning, fastighetsunderhåll och mycket annat. Man kan i dessa enheter
inte vara så flexibel. Då skulle kommunernas egenverksamhet helt slås ut genom
ett anbudsförfarande. Jag tror att även entreprenörerna har den inställningen
att kommunernas och statens kaka är ganska säker. Jag vet inte om
skattebetalarna skulle tjäna så särskilt mycket på en övergång till ett
anbudsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller säkra beställningar från staten och
kommunerna kämpar man inte alldd för att lägga sig på de lägsta priserna, utan
man ser en god trygghet i att tjäna pengar på sådana beställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 94 BO SIEGBAHN (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Torsten Karlsson måste bestämma sig här. Han
säger att det många gånger blir billigare om man låter kommunernas folk utföra
ett visst arbete. Men samtidigt säger han att de skulle bli arbetslösa och inte
få några jobb om man lämnade ut arbetet på entreprenad. Det är två helt olika
ståndpunkter. I ena fallet anser man att kommunernas folk gör arbetet lika
effekdvt och billigt, i andra fallet att de inte skulle klara sig i konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att det i en del fall kan vara fördelaktigare
att utföra arbete i egen regi, t. ex. vissa smärre reparationer. Det kan vara
svårt för ett företag att ha 24-timmarsservice, och då kan det vara prakfiskt
med en serviceavdelning - så det kan man naturhgtvis ha inom kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vårt resonemang kan inte gälla ett antingen eller-
utan det måste vara ett både-och.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är om man i väsentliga avseenden skall låta
konkurrensen vara avgörande eller om - som nu är fallet - kommunernas folk
skall ha en säkerhet och trygghet i anställningen på bekostnad av de totala
utgifterna för kommunerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offentlig
upphandling</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 95
SVEN HENRICSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I anslutning till det nu behandlade
betänkandet skall jag kommentera ett par vpk-motioner. Motion 699 handlar om
översyn av upphandlingskungörelsen och mofion 1580 yrkande 5 om kontroll av
huruvida en entreprenör har fullgjort sina skyldigheter mot samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upphandlingskungörelsen
syftar bl. a. till att genom nyttjande av konkur-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1981/82:140-144</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Offentlig
upphandling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rensen
på marknaden via anbud få en för de offentliga organen så förmånlig upphandling
som möjligt. De rent affärsmässiga bedömningarna prioriteras, medan i dagens
verklighet så viktiga synpunkter som beträffande sysselsättning och
regionalpolitik eller försvaret inte får vägas in. Enligt vår mening är detta
en brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad uppmärksammade och debatterade avtal har de senaste åren träffats med
utländska företag. Vi har i motionen 699 nämnt det radarsystem som upphandlades
från ITT i USA, Vattenfalls inköp av transformatorer till kärnkraftverk samt
SJ:s inköp av lastpallar utomlands. Det finns en rad andra exempel. Här bhr det
också en fråga om att slå vakt om vårt lands kompetens och se till att den
utvecklas. Den offentliga sektorns upphandling har varit av avgörande betydelse
för utveckling av svensk kompetens och svenskt kunnande inom en rad
industrisektorer - en kompetens som sedan varit avgörande för export och
vidareutveckling. Här skall nämnas endast teknik för öyerföring av högspänd
likström och därmed sammanhängande materiel o. d. för eldistribufion samt
svensk modern teleteknik, liksom svensk lokomofiv- och järnvägsteknik, bl. a.
på elmotorsidan. Ett exempel på konsekvenserna av en misslyckad svensk
upphandling är SJ:s motorvagn Yl, som köptes från utlandet, bl. a. med
mofiveringen att svensk kompetens saknades i fråga om sådana dieselmotorvagnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan alltså hävda att det är angeläget att använda den offentliga upphandlingen
mer offensivt - för att exempelvis sdmulera fram innovationer och ny
utveckling av produkter inte minst inom framtidssektorerna. För dessa gäller
att det i hög grad finns behov av produkter för det sociala området, dvs.
teknik för energi, miljö, vård, kollektiva trafiksystem osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ute
i regionerna pågår numera ett ständigt arbete för att rädda sysselsättningen
och minska arbetslösheten. Den offenthga sektorn är även här en betydande
marknad, och många produkter som kan tillverkas lokalt och regionalt spelar en
stor roll för denna marknad. Förutom livsmedel behöver t. ex. sjukvård och skolor
en lång rad produkter för anläggningar och inredningar, som textilier, möbler
och driftsutrustning. Eftersom länsorgan numera även svarar för
regionaltrafiken växer den offentliga sektorns behov av varor och tjänster. Men
den statliga upphandlingskungörelsen, som även utgör mönster för kommunerna,
ger faktiskt inte möjlighet att konsekvent beakta de sociala hänsynen, t. ex.
då det gäller att slå vakt om arbetsmöjligheterna. Detta trots att regionala
och kommunala organ i likhet med staten på andra vägar ofta måste gå in och
medverka till beredskapsarbeten, stöd till industrilokaler osv. Det kan alltså
bli ekonomiskt fördelaktigt för en kommun att se till att ett företag får några
leveranser fill offentlig verksamhet då alternativet är att företaget får slå
igen och kommunen får ta ett ansvar för den som blir arbetslös.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
upprepar utskottet de tidigare framförda invändningarna att myndigheterna inte
har överblicken och bedömningsförmågan när det gäller regionalpolitiken. Då
vill jag påpeka att vårt förslag inte syftar fill något omedelbart beslut i
frågan. Vi syftar egentligen till en översyn, och då kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>man
säkert finna framkomliga vägar för att klara även det problem som utskottet tar
upp i sin skrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan gäller motion 1580 yrkande 5, som rör kontroll av anbudsgivare, är det
här fråga om att kontrollera att den som är entreprenör åt det offentliga
sköter sina inbetalningar av skatt och har en ordentlig bokföring i det
avseendet. Detta har f. ö. påpekats av fackföreningarna på många håll, och man
har lokalt och regionalt uppnått ett visst samarbete med skattemyndigheterna
och kommit en bit på vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
synes den utredning som redovisas i betänkandet och som i mars 1982 lade fram
sitt förslag i någon mån ha gått vår mofion till mötes. Men vi vill ändå
vidhålla vårt yrkande samtidigt som vi deklarerar att vi skall fortsätta att
bevaka hur frågan utvecklas framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det anförda yrkar jag, herr talman, bifall till motionerna 1981/82:699 och 1580
yrkande 5. Vpk-gruppen kommer även att rösta för s-reservafion nr 2 som rör
teknikupphandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
96 ROLF RÄMGÄRD (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I det betänkande som nu diskuteras, finansutskottets betänkande 28 om
offendig upphandling, har en rad enskilda modoner och också en partimodon från
vänsterpardet kommunisterna tagits upp till behandling. Utskottet har vid sin
behandling delat upp betänkandet i ett antal principiella utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gäller ändrade principer för offendig upphandling som avser val av regiform:
Skall det vara egenregi eller skall det vara upphandling? Vidare behandlar
utskottet motioner som kräver kontroll av anbudsgivare. Till sist behandlar vi
frågan om teknikupphandling, som i sig är en stor och vital framtidsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal modonärer har i sina motionsyrkanden begärt en översyn av den statliga
upphandlingskungörelsen. Det gäller principer för den offentliga upphandlingen.
Man vill från motionärernas sida att regionalpolidsk hänsyn skall tas vid
upphandling, att geografiska avstånd beaktas, att en långsiktig klok
upphandling inte hindras av upphandlingskungöreisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig först, herr talman, konstatera vad upphandhngsförordningen innebär. Vid
tillkomsten av den nuvarande upphandlingsförordningen strävade man efter att
anpassa upphandlingsförfarandet i den offentliga sektorn dll den upphandling i
affärsmässiga former som äger rum i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att upphandling skulle kunna ske på ett smidigt sätt och i smidiga former var
det nödvändigt att besluten om upphandhng skulle kunna delegeras. Samtidigt var
man emellerdd medveten om att det inte på alla nivåer i förvaltningen kunde
finnas kompetens att bedöma en upphandling ur andra aspekter än de rent
affärsmässiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
denna sistnämnda anledning fastslog riksdagen 1973 att a-wägningen mellan den
rent affärsmässiga upphandlingen och andra hänsyn skall göras av regeringen. I
vpk:s parfimotion anförs det vara en brist i upphandlingsförordningen att
andra skäl än affärsmässiga, såsom regional-, försvars- eller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Offentlig
upphandling</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig upphandling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sysselsättningspolitiska skäl, enhgt nuvarande ordning
inte kan tillgodoses vid upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig då ytterhgare slå fast vad riksdagen tidigare
fastslagit. De upphandlingsärenden som uppenbart är av väsentlig betydelse med
hänsyn till av samhället uppställda mål på det centrala området borde därför
underställas regeringen. Samtidigt kan konstateras att riksdagen, när den
beslutade om den här upphandlingsförordningen, rekommenderade kommuner och
landsting att tillämpa samma principer som staten vid sin upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också viktigt i det här sammanhanget att komma ihåg
att Sverige i olika internationella samarbetsorgan medverkat till beslut om att
vid offentlig upphandling inte diskriminera utländska leverantörer eller produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller frågan om val av regiform, begärs i
mofioner från enskilda borgerliga ledamöter att vi skall få konkurrensneutralitet
och förslag om redovisning av den kommunala egenregiverksamheten. Vidare krävs
att den av riksdagen antagna huvudprincipen, att statliga myndigheters och
statsbidragsberättigad byggproduktion skall ske med anbudskonkurrens, skall
gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har här i kammaren nyligen behandlat finansutskottets
betänkande om byggnadsstyrelsens verksamhet och kunnat konstatera att
egenregiverksamheten inom byggnadsstyrelsen har minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket gör också f. n, en revision av
underlaget för val mellan verksamheter i egen regi och upphandling av
motsvarande tjänster. Detta görs för att man bättre skall kunna få fram en
enhetlig bedömning för val av regiform. I avvaktan på denna revision från
riksrevisionsverket förutsätter utskottet att myndigheterna följer de
riktlinjer som fastslagits i riksdagen 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som finansutskottet har framhållit tidigare har den
kommunala sektorn stor betydelse för den totala samhällsekonomin. Det är därför
självklart att man i såväl den statliga som den kommunala sektorn utnyttjar
sina resurser effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dock i det här sammanhanget hänvisa till vad jag
tidigare sade om principer för den statliga upphandlingen och att riksdagen
också rekommenderat kommunerna att följa dessa. Kommunförbunden har också i
sin tur rekommenderat kommunerna att följa den statliga upphandlingsförordningen,
men det är också viktigt att komma ihåg att de enskilda kommunerna självfallet
har att själva besluta och verkställa i dessa frågor ufifrån sina egna
förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att staten begränsar normer och anvisningar
till kommunerna. I samband med att de specialdestinerade statsbidragen i stor
utsträckning ersätts med mer generella bidragsformer kan man heller inte knyta
speciella villkor fill bidragen. Här måste kommunerna själva få frihet att
handla rafionellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna har i finansutskottet reserverat sig till
förmån för samtliga motioner som berör egenregiformen. Som vanligt slår
moderaterna in öppna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dörrar, för att på så sätt profilera sig och påvisa att de
slår vakt om den fria företagsamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men låt mig då fråga, herr Siegbahn: Vad är det för
grundläggande fel på den nuvarande upphandlingsförordningen, som säger att
strävan skall vara. att den offentliga sektorns upphandling skall ske i
affärsmässiga former såsom inom näringslivet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Menar moderaterna också att byggnadsstyrelsen skall kunna
bestämma huruvida olika kommuner skall gå ut med anbudshandlingar vid byggandet
av anläggningar för vatten och avlopp t.ex.? Eller skall man föra in
tillämpningar om vad man får upphandla eller inte när det gäller utbetalningen
av skatteutjämningsbidragen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker detta visar hur motsägelsefull moderaternas
reservadon är. Låt oss nu avvakta riksrevisionsverkets revision! Först därefter
har vi ett realistiskt underlag när det gäller avvägningen mellan
egenregiverksamhet och upphandling. Men det är också angeläget att slå fast att
kommunerna fortsättningsvis får behålla sin frihet inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett antal motioner tar också upp frågan om kontroll av
anbudsgivare. Detta är en fråga som har diskuterats och debatterats mycket
genom åren. Det är angeläget att rättsintressen också vidmakthålls vid den
offentliga upphandlingen. Inte minst måste det vara en rättvisefråga för de
seriösa företagen, som sköter sina inbetalningar av skatter och avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansutskottet behandlade dessa frågor hösten 1981.
Utskottet konstaterade då att en särskild utredare fått i uppdrag att se över
upphandlingsbestämmelserna i detta avseende. Nu har utredningsmannen under
mars månad redovisat sina förslag, och dessa är ute på remiss. I avvaktan på
resultatet av remissbehandlingen finns det ingen anledning för riksdagen att
göra något uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det kan vara av intresse att redogöra för vad
utredningsmannen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utredningsmannen redovisade i mars 1982 sitt förslag
till skattekontroll av leverantörer till stat och kommun (Ds B 1982:1). För att
förhindra att företag som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om skatter och
avgifter fill det allmänna anlitas som leverantörer till stat och kommun,
föreslås vissa åtgärder för att få till stånd ett utökat samarbete mellan de
upphandlande myndigheterna å ena sidan och de skattekontrollerande och
skatteindrivande myndigheterna å den andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att det i en särskild lag föreskrivs
skyldighet att vid upphandling inhämta uppgifter om anbudsgivare från de
skattekontrollerande och skatteindrivande myndigheterna.
Informationsskyldigheten skall gälla såväl statliga som kommunala myndigheter.
I samma lag föreslås skyldighet för de skattekontrollerande och
skatteindrivande myndigheterna att lämna de uppgifter som har betydelse för
bedömning av om anbudsgivaren fullgör sina skyldigheter i fråga om skatter och
avgifter dll det allmänna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta visar att något är på gång. Förslaget är ute på
remiss, och vi får avvakta hur detta utvecklar sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig upphandling</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig upphandhng</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till sist har utskottet behandlat
frågan om teknikupphandling. Här finns två motioner från socialdemokratiska
ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om teknikupphandling är nog den svåraste och mest
komplicerade biten när det gäller offentlig upphandling. Här gäller det att
främja ny teknik, innovationer och systemlösningar som ligger långt fram i
tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikupphandling innebär att köpa en vara eller en tjänst
som inte finns på marknaden utan kräver utvecklingsarbete för att uppfylla
köparens krav. Styrelsen för teknisk utveckling, STU, har sedan ett par år
tillbaka ansvar för att främja teknikupphandling från kommuner, landsting och
den civila statsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan vara skäl att anföra vad utskottet skrev när vi
behandlade samma fråga förra året. STU hade yttrat sig över de då aktuella
motionerna, som i princip är desamma i år. STU anförde då i sitt yttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Hittillsvarande erfarenheter från gjorda
teknikupphandlingar och från erfarenhetsutbyte mellan upphandlare pekar på att
upphandlingsreglementet formellt möjhggör genomförande av teknikupphandlingar.
Emellertid saknas rekommendationer och anvisningar som stimulerar och anmodar
myndigheter att genomföra teknikupphandling vid viktigare upphandlingar och att
lägga upp anskaffningsplaneringen så att teknikupphandlingen får en förbättrad
chans mot upphandling av befintliga produkter på marknaden som annars vanligen
äger rum."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industridepartementet har arbetat fram förslag till
ändringar inom gällande upphandlingsbestämmelser i syfte att stimulera till ökad
teknikupphandling. Riksrevisionsverket har i det sammanhanget yttrat sig till
industridepartementet, där man slår fast att frågan inte är om särskilda
åtgärder behöver vidtas för att sfimulera teknikupphandling, utan hur sådana
skall sättas in för att reella effekter skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket klargör också att
upphandlingsförordningen inte utgör något hinder för teknikupphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intresset för teknikupphandling har ökat under senare år.
Vi har bl. a. fått tre nya utvecklingsbolag inom områdena energiteknik,
miljöteknik och transportsystem. Riksdagen skall också när det gäller samordnad
datapolitik senare ta ställning fill ett nytt organ för teknikupphandling inom
dataområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det pågår också förhandhngar mellan staten och kommunförbunden
om hur samarbetet mellan staten och kommunerna på detta område skall
organiseras. Finansutskottet konstaterar att det har klargjorts att några
ändringar i upphandlingsförordningen inte är nödvändiga för en ökad
teknikupphandling. Men vad som är angeläget är att anvisningarna klargörs.
Detta är också på gång inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter därför att
regeringen vidtar de erforderliga åtgärderna för att främja teknikupphandlingen.
Eftersom detta arbete är på gång, behövs inget särskilt initiativ från
riksdagens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan
på samtliga punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
97 SVEN HENRICSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I betänkandet gör man gällande att varje enskild myndighet, t. ex. en
kommun, inte kan ha den kunskap och överblick som krävs för att kunna värdera
en upphandlings mera övergripande regionalpolitiska konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetslösheten
är ett mycket stort problem i de flesta regioner, och varje arbetslös kostar
samhället stora belopp. När man skall bedöma olika anbud och avgöra om
upphandlingen skall ske hos ett regionalt företag eller i ett främmande land,
bör man också väga in huruvida man kan bekämpa arbetslösheten i området. Det är
väl alldeles självklart. Man behöver inte vara någon större ekonom för att
förstå att om ett företag är beroende av ett kommunalt köp, t. ex. av möbler
fill en kommunal anläggning eller av någonfing i textilväg till landstinget, är
det angeläget att beakta det vid upphandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar inte att riksdagen nu skall bestämma om den här ordningen, men vi vill
att den nu gällande ordningen skäll ses över. Det kan inte vara bra att
kommunerna, som Rolf Rämgård säger, själva skall få bestämma, utan att ta
hänsyn fill upphandlingskungörelsen. Har vi en upphandlingskungörelse skall den
naturligtvis följas. Men den bör vara så smidig att den beaktar de
regionalpolitiska skäl som jag har försökt beskriva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
98 ROLF RÄMGÄRD (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Som jag sade i mitt inledningsanförande har kommuner och landsfing
möjlighet att ta dessa hänsyn. När det gäller större projekt, där
internationella företag berörs, kan man föra över frågorna till regeringen som
i sin tur kan ta ställning med hänsyn fill sysselsättning osv. Det ligger inom
ramen för den nuvarande upphandlingskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Punkt
1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
1 (översyn av upphandlingskungörelsen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 277 röster mot 20 för motion 181 av Arne Fransson m.fl.
och motion 699 av Lars Werner m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mom. 2 och 3 Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2 (val av regiform)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 233 röster mot 64 för reservafion 1 av Bo Siegbahn m.
fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Offentlig
upphandling</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkt 3</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Mom. 1 och 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
3 (kontroll av anbudsgivare)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med.279 röster mot 17 för motion 1580 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4 (teknikupphandling)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 149 röster mot 148 för reservafion 2 av Arne Gadd m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Föredrogs<br>
Finansutskottets betänkanden<br>
1981/82:29 Konsumentprisindex</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1981/82:30 Allmän beredskapsbudget för budgetåret
1982/83 (prop. 1981/ 82:140)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1981/82:31 Anslag på tilläggsbudget III inom
ekonomidepartementets verksamhetsområde (prop. 1981/82:125)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1981/82:32 Tilläggsbudget III inom
budgetdepartementets verksamhetsområde (prop. 1981/82:125)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatteutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1981/82:49
Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Republiken Korea</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(prop.
1981/82:107) 1981/82:51 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Sovjetunionen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(prop. 1981/82:108)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>21
§ Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Meddelades att följande frågor framställts den 6
maj</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1981/82:373
av Gunnar Biörck i Värmdö (m) fill statsrådet Karin Ahriand orn
Serafimerlasarettets donationsfonder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den 20 januari 1980 stängdes Serafimerlasarettet.
Den 30 maj 1980 avgav jag, som särskilt fillkallad utredningsman, förslag till
indelning och framtida användning av de fill Serafimerlasarettet knutna
fonderna, som förvaltats av en särskild nämnd under Karolinska sjukhusets
direktion. Den 1 januari 1982 övergick Karolinska sjukhuset från staten fill
Stockholms läns landsting. Sedan nära två år tillbaka har fondmedlen inte kunnat
utdelas på sätt som donatorerna föreskrivit. Bl. a. har föreskrivna frisängar
icke ställts fill förfogande. Enligt besked från sjukhusdirektören vid
Karolinska sjukhuset</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 30 april 1982 är situafionen fortfarande alldeles
oklar, och någon utdelning ur fonderna eller några andra åtgärder kan icke
komma i fråga ännu under lång fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anser statsrådet att staten intill dess annat blivit
avtalat har ansvar för infriandet av de åtaganden som varit förbundna med
mottagandet av ifrågavarande donationer? På vad sätt avser regeringen i så fall
att agera för att tillse att ändamålsbestämmelserna snarast kan uppfyllas?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om </span></i><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:374 av Per Israelsson (vpk) till industriministern
om den svenska glasindustrins tillverkning av dryckesförpackningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Strukturen hos och sysselsättningen
vid den del av den svenska glasindustrin som tillverkar dryckesförpackningar
beror av den politik staten för. Nu hotas 175 anställda vid Hammars glasbruk i
södra Närke av avsked från sina arbeten till följd av minskad avsättning, som
bl. a. kan ha samband med införandet av den från miljösynpunkt diskutabla
aluminiumburken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ser statsrådet på framtiden för den del av den svenska
glasindustrin som tillverkar dryckesförpackningar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:375 av Lars-Ove Hagberg (vpk) till
industriministern om prospektering av mineral i Bergslagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Dagens Industri förhandlar
det multinationella företaget BP med LKAB om prospektering av icke-järnmetaller
i Mellansverige. Ett klartecken för prospektering innebär att BP även kommer
att exploatera fyndigheter. I så fall är det första gången på 70 år som ett
utländskt bolag får en sådan möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som öppnar vägen för det brittiska oljebolaget BP -
som även är ett av världens största gruvbolag - är den ekonomiska krisen inom
LKAB. LKAB:s ekonomiska kris kan resultera i att Bergslagens mineral säljs ut
och ej kommer att exploateras för våra nationella intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda vill jag till
industriministern ställa följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser regeringen att vidta åtgärder
så att berörda inmutningar, som LKAB har i Bergslagen, icke kommer i utländsk
besittning och att LKAB får erforderliga medel för att själva prospektera och
exploatera fyndigheter-na?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:376
av Gabriel Romanus (fp) fill statsrådet Karin Ahriand om
myndighetsinformationen till synskadade:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I proposition 1976/77:87 påpekas
att statliga myndigheter har skyldighet att informera också handikappade. Det
innebär att information i viss omfattningmåstegöras tillgänglig inläst på band
för bl. a. synskadade. Detta betaktas ännu inte av myndigheterna i
tillfredsställande omfattning. Därför vill jag fråga hälsovårdsministern:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 6 maj 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad avser regeringen att göra för
att myndigheterna inom ramen för sina informationsresurser i större omfattning
skall framställa information tillgänglig för synskadade?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:377 av Ylva Annerstedt (fp) till
arbetsmarknadsministern om registreringen av arbetssökande som erhållit arbete:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) utbildas nu
arbetsförmedlarna på nya datasystem. Uppgifter om den sökande programmeras in
hos arbetsförmedlaren och kan sedan jämföras med uppgifter om samtliga lediga
arbeten i landet. När den sökande fått arbete tas data om honom eller henne
bort från den lokala terminalen. I det ena systemet som prövas lagras dock
dessa data i en central databank på AMS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av det anförda vill jag ställa följande
fråga till arbetsmarknadsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vilken anledning skall uppgifter om arbetssökande, som
fått arbete, lagras i ett centralt register?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22 §
Kammaren åtskildes kl. 18.03.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOM T:SON THYBLAD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Solveig Gemert</span></i></p>
</div>
G509140prot_198182__140.pdf4050382pdfRiksdagens protokoll 1981/82:140 Torsdagen den 6 majhttps://data.riksdagen.se/fil/7224AC98-0CA5-4C10-A8FA-CD94C40AE00C