<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437508</hangar_id>
 <dok_id>G509134</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>134</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1981/82:134</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>134</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-04-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:19:52</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 17:18:30</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1981/82:134 Torsdagen den 29 april</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G509134/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G509134</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G509134</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1981/82:134&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 12.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förslaget om en s. k. hyreshus­avgift&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna
leddes till en början av förste vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Justerades protokollen för den 21 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämn-den inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Berättelse
om granskning av bevis för riksdagsledamot&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att Inge
Carlsson, Finspång, utsetts fill ledamot av riksdagen samt att Berit Löfstedt,
Ljungsbro, Helge Johansson, Valdemarsvik, Ragnhild Wärn, Motala, Olof
Sandqvist, Åtvidaberg, Christer Häll, Norrköping, och Maj-Inger Klingvall,
Norrköping, utsetts till ersättare för riksdagsledamö­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valprövningsnämnden
har vid sammanträde denna dag granskat bevisen och därvid funnit, att de blivit
utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 28 april
1982 Bengt Hult&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Sven-Georg Grahn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det skulle antecknas att Inge Carlsson (s) utsetts
att inträda som ledamot av kammaren i stället för Carl Lidbom (s) som avsagt
sig riksdagsmannaupp-draget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Svar på fråga 1981/82:342 om förslaget om en s. k. hyreshusav­gift&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
1 Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN: Fru talman! Bo Lundgren har frågat
mig om regeringen delar den syn på vissa effekter av bostadssubventioner m. m.
som redovisas i avstämningen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förslaget om en s. k. hyreshus­avgift&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980 års
långtidsutredning och - om så är fallet - hur regeringen kan lägga fram förslag
om införande av en s. k. hyreshusavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig först erinra om att subventionerna inom
bostadssektorn är utomordentligt höga och har ökat kraffigt under senare år.
Enligt regering­ens uppfattning är det av bl. a. statsfinansiella skäl
nödvändigt att begränsa ökningstakten. Under senare år har också flera förslag
med detta syfte lagts fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskade räntebidrag påverkar de fastigheter som är
uppförda med statliga lån efter år 1957. När räntebidragen minskar, leder det
till hyreshöjningar. Man kan utgå ifrån att dessa hyreshöjningar på grund av
bruksvärdesprincipen sprider sig också till det äldre beståndet. Eftersom
hyreshöjningarna där inte motsvaras av högre kostnader, skulle de, utan
särskilda åtgärder, leda till ökade vinster för fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Syftet med den föreslagna hyreshusavgiften är att undvika
denna icke avsedda effekt av de minskade räntesubvenfionerna, dvs. att uppnå en
likformig behandling av olika kategorier hyreshusägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad långtidsutredningen konstaterar i det av Bo Lundgren
återgivna citatet är att det är osäkert om det efterfrågebortfall som blir
resultatet av minskade stibventioner i beståndet fullt ut kompenseras vid en
lika stor ökning av subventionerna i nyproduktionen. Jag har ingen grund för
att ifrågasätta utredningens resonemang på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det huvudsakliga syftet med de åtgärder regeringen
föreslagit' under senare år här emellerfid inte varit att enbart omfördela
subvenfioner från det befintliga bostadsbeståndet till nyproduktionen, utan att
minska ökningen av de totala bostadssubventionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina svar på Bo Lundgrens frågor blir alltså
sammanfattningsvis dels att jag inte har några principiella invändningar mot
det resonerhang som förs i de citerade delarna av den senaste
långtidsutredningen, dels att jag inte kan finna att förslaget om en s, k.
hyreshusavgift på något sätt skulle vara oförenligt med detta resonemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 2 BO LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber först att få tacka ekonomi- och
budgetministern för svaret på frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag om en s, k, hyreshusavgift som har lagts fram
av regeringen har kritiserats från många utgångspunkter. Kritiken har bl. a.
gällt den omfattning förslaget har fått. Man träffar fastigheter som man
sannolikt inte har avsett att träffa med denna avgift - eller skatt, som man
bör kalla det. Kritikerna har också ifrågasatt om ett fillräckligt underlag för
att utforma ett förslag om en hyreshusavgift har tagits fram. Det har också
ifrågasatts om remissbehandlingen har varit fillfredsställande. Detta kan
naturligtvis diskuteras. Så kommer väl också att ske vid riksdagsbehandlingen
av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är inte riktigt nöjd med vad budgetministern säger i
svaret. Det borde ha funnits anledning för regeringen att, innan den lade fram
ett förslag om en hyreshusavgift, invänta vad som på denna punkt sades i den
avstämning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;långtidsutredningen
som gjordes inom ekonomideparteméntet. Jag konsta­terar att det på s. 237 i
utredningen sägs att en omfördelning av kostnaderna riskerar att påskynda
omflyttningen inom beståndet med minskad efterfrå­gan på nyproduktionen som
följd. Ett alternafiv är då att öka subvendoner-ingen av nybyggandet och att
minska subventioneringen i beståndet, och det är korrekt att man inte har
avsett att göra det. Vi är överens om att subventioneringen måste minska. Man
säger att ett annat alternativ, som också kan skapa denna omfördelningseffekt,
är att lägga pålagor på beståndet av äldre bostäder, vilket också riskerar att
påskynda omflyttningen inom beståndet. Detta utlåtande kommer alltså från
ekonomidepartemen­tets egna experter på detta område. Man säger vidare att
kostnaderna i beståndet bör hållas nere.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är dessutom så, fru talman, att det i samband med
hyressättning förs förhandlingar, och man kan inte direkt utgå från att
bruksvärdesprincipen leder till ökade vinster i de äldre fasdgheter som det rör
sig om. Det är f. ö. fasdgheter som inte har fått del av de stora subventioner
som nyprodukdo-nen fått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ändå fråga ekonomi- och budgetministern: Är det
inte, när det gäller vad som sägs i avstämningen av långtidsutredningen,
rimligt att anta att den avgift som läggs på det äldre beståndet är ytterligare
en pålaga, som leder dll de effekter som redovisas i just denna avstämning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orh förslaget om en s. k. hyreshus­avgift&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 Ekonomi- och budgetministern ROLF WIRTÉN: Herr
talman! Själva sakfrågan får vi väl återkomma dll, som Bo Lundgren säger, i
samband med att utskottet har behandlat proposidonen. Därför skall jag inte ge
mig in i någon diskussion om hur detta förslag träffar den ena eller andra
kategorin av fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bo Lundgren citerar ur avstämningen av 1980 års
långtidsutredning och konstaterar helt rikdgt att det blir en likartad effekt i
det bestånd som nu finns, om man minskar subventionerna för de äldre
fasfigheterna eller lägger på en ny avgift, som det här är fråga om. Det slår
alltså ungefär lika mot nyproduktionen. Jag gör inte heller något annat
konstaterande. Vi är alla överens om detta. Men då måste också Bo Lundgren
komma fill den slutsatsen, att om det parfi han företräder vill gå längre i nedtrappningen
av bostadssubventionerna, blir ojämlikheten mellan de bidragsberättigade
fastigheterna och de som finns vid sidan av dessa ännu större. Därför kommer i
varje fall inte den politik som Bo Lundgren företräder att leda till något
bättre resultat när det gäller det som han är ute efter, dvs. att hålla uppe
nyproduktionen av bostäder. Det kommer att slå hårdare med det förslag som Bo
Lundgren själv företräder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om åtgärder mot spioneri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 4 BO LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eftersom vi nu diskuterar omfördelningen av
kostnader från en del av beståndet till en annan är det av stort intresse hur
profilen för besparingarna resp. för pålagorna på äldre fastigheter som regeringen
i detta fall har föreslagit har utformats. Är det så - som är fallet - att det
förslag som vi lägger fram har en profil som inte på samma sätt missgynnar det
äldre beståndet, blir det inte samma omflyttningseffekter. Jag konstaterar att
budgetministern i sitt andra inlägg säger att det är korrekt. Om man får en
sådan här omfördelning genom att exempelvis lägga hyreshusavgift på det äldre
beståndet, riskerar man att påskynda omflyttningseffekterna, och då blir det
också minskad efterfrågan på nyprodukfion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Svar på fråga 1981/82:351 om åtgärder mot spioneri&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 5 Jusfitieministern CARL AXEL PETRI:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ingvar Eriksson har frågat mig om jag
överväger att vidta några åtgärder som syftar fill att ge ökade möjligheter att
ingripa mot och beivra spionage och annan brottslig verksamhet riktad mot vårt
försvar och dess anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Brottsbalkens bestämmelser om spioneri och andra brott mot
rikets säkerhet har under de senaste åren setts över av två offentliga
utredningar. I samband med de senaste ändringarna, som trädde i kraft vid
årsskiftet, har gränserna för det straffbara området fått en ingående
belysning. Vad gäller de nu berörda bestämmelserna anser jag inte att det finns
anledning att aktualisera ytterligare förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddet mot spioneri och andra brott mot rikets säkerhet
är naturligtvis inte endast beroende av straffbestämmelsernas konstruktion utan
även av brottsbekämpningens effektivitet. I det sammanhanget vill jag erinra om
att rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning nyligen har varit föremål för en
viss omorganisation i syfte bl. a. att effektiviteten och säkerhetsskyddet
skall förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också nämna att överbefälhavaren nyligen i en
skrivelse till regeringen har föreslagit en ändring i rättegångsreglerna för
att lagföring av brott mot rikets säkerhet skall underlättas i vissa fall.
Bakgrunden är att försvarsmakten enligt överbefälhavaren ibland av
säkerhetsskäl kan se sig förhindrad att lämna ut handhngar som är av betydelse
för att ett misstänkt brott skall kunna styrkas. Överbefälhavarens skrivelse är
nu föremål för remissbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om lagföring för brott mot rikets säkerhet fick
också viss aktualitet i den allmänna debatten i samband med att den sovjetiska
ubåten 137 grundstötte på svenskt territorium. Problemet gällde här frågor om
den straffrättsUga immuniteten. Jag har tidigare i riksdagen sagt att
rättsläget på det området bör belysas ytterligare och att det i samband därmed
får prövas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
någon ändrad lagstiftning behövs. Arbetet med de frågorna pågår f. n. inom
justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan med hänsyn till det anförda inte se att det f. n. finns anledning för mig
att ta några ytterligare initiativ på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
6 INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill tacka justitieministern för svaret. Det är i långa stycken
positivt, och där redovisas att en hel del arbete pågår. Jag vill emellerfid
kommentera svaret något och också redogöra litet för anledning­en fill min
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är oerhört vikfigt att vårt försvar kan klara sina uppgifter i framfiden, hkaså
att våra försvarsanläggningar är skyddade och säkra. Uppgiften att trygga
freden, vårt folks möjligheter att bevara oberoendet och utvecklingen av vårt
land i frihet - samtidigt som det är en stabiliserande faktor mellan öst och
väst när det gäller freden i Norden och i vår övriga omvärld - är oerhört
viktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
försvar utsätts ständigt för andra länders intresse. Under det senaste halvåret
har vi kunnat konstatera att det vid upprepade tillfällen förelegat misstankar
om spioneri mot vårt land. Ubåtsaffären är en av de mest flagranta
överträdelser vi har upplevt, och den har också ökat intresset för de här
frågorna. Vi vet att det tidigare har förekommit överträdelser i Stockholms
skärgård och för några veckor sedan också på västkusten. Även fill lands har
det kunnat noteras fall av misstänkt spioneri mot vårt försvar och dess
anläggningar. Inte minst i samband med militära övningar har man kunnat
konstatera att främmande fordon uppehållit sig inom områden där de inte haft
anledning att hålla till. I ett uppmärksammat spionerimål i höstas
konstaterades att många hemliga vägar och punkter hade prickats ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
inom försvaret sysselsatta känner en stark oro för den här utveckUngen. Det som
är mest oroande är att man inte kunnat beivra sådana här brott enligt gällande
lagstiftning. Därför är det med tillfredsställelse jag konstaterar att
justitieministern här har klargjort att man skall granska just
brottsbekämpningens effektivitet. Med tacksamhet noterar jag också att
regeringen är beredd att närmare studera den skrivelse som överbefälhava­ren
har ingivit. Med anledning av den skrivelsen och de svar som jusfitieministern
här har lämnat vill jag ställa frågan: När kan man tänka sig att denna översyn
skall leda till åtgärder i form av ändrad lagstiftning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det här sammanhanget vill jag också konstatera att många människor som är
sysselsatta inom det frivilliga försvaret känner stark oro. De frågar sig om
deras arbete inom försvaret verkligen är meningsfullt, t. ex. de insatser som
görs när de anmäler händelser som verkar misstänkta. Jag vill fråga
jusfitieministern vilka åtgärder han kan tänka sig vidta för att stärka denna
grupps intresse för försvaret och dess framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder mot spioneri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
7 Justitieministern CARL AXEL PETRI:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Först vill jag naturligtvis än en gång understryka det angelägna i att
spioneribrott blir uppdagade och att de skyldiga fälls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om åtgärder mot spioneri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt måste jag säga att det på detta område som på
alla andra måste förekomma fall där misstänkta inte kan fällas. Kan de inte
fällas bör de också på detta område hållas för oskyldiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vi skall naturligtvis - och det är jag övertygad om
att rikspolisstyrel­sens säkerhetsavdelning arbetar intensivt på - försöka få
en så effektiv brottsbekämpning på detta område som det över huvud taget är
möjligt. Jag vill gärna säga att jag tycker att säkerhetsavdelningen har lagt
ned ett stort arbete på att ha en så effektiv brottsbekämpning som det går att
ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På frågan om när ett förslag på grund av överbefälhavarens
skrivelse kan föreläggas riksdagen kan jag inte svara. RemissbehandUngen är
inte avslutad. Den frågan kan behandlas först när vi fått in synpunkter från
olika håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingvar Erikssons sista fråga är så allmänt hållen att det
nästan är omöjligt att ge något svar på den. Självfallet hoppas jag att
frivilliga organisationer och andra organisationer inom försvaret fortsätter
att arbeta oförtrutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 8
INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill tacka justitieministern för detta svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är klart att man känner oro inför dessa frågor, därför
att många människor upplevt det som meningslöst att anstränga sig. Vi vet att
de som tjänstgör inom försvaret blir utsatta för en hård kontroll. Man frågar
sig om just denna kontroll är meningsfylld den gången man inte lyckas beivra
just sådana brott som jag här påtalat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det aktuella fall som jag talade om i mitt förra inlägg
gällde ett spionerimål i Hässleholmstrakten. När man inte kunde sätta fast de
misstänkta utländska medborgarna, så blev reaktionen kraftig. Bl. a. har chefen
för Milo Syd, general Sven Olof Olson, sagt att han inte kan förstå sig på det
svenska rättsväsendet och att det är väldigt märkligt att man inte kunde få
fast just dessa. De anställda kan inte under hela sin anställningstid få se så
mycket inom försvaret. Då tycker man att det är angeläget att handläggningen
påskyndas. Därför skulle jag vara mycket tacksam om justifieministern när
remissomgången är klar ville ta mycket allvarhgt på detta och intensifiera
arbetet så att ett snabbt beslut kommer fill stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller polisens och försvarets insatser i övrigt
vill jag understryka vad jusfitieministern sade om att de gjort vad på dem
ankommer. Det är mycket positivt. Jag hoppas följaktligen att denna fråga skall
kunna få en lösning, så att vårt folk skall anse att vårt försvar är
meningsfullt även framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Svar på fråga 1981/82:358 om riksförsäkringsverkets information rörande
anledningen till minskade bostadstillägg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
9 Socialministern KARIN SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kerstin Andersson i Kumla har frågat mig om jag avser vidta åtgärder
för att pensionärerna skall få en sannfärdig information om anledningen till
minskat bostadstillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsbidraget
till kommunernas kostnader för kommunalt bostadstillägg till folkpension har i
enlighet med riksdagens beslut ändrats fr. o. m. den 1 april i år. Ändringen
innebär bl. a. att statsbidrag inte utgår för bostadskost­nader fill den del de
ligger under 80 kr. per månad. Till bilden hör att den övre hyresgränsen för
statsbidrag höjdes den 1 januari 1982 med 50 kr. till 800 kr. per månad för
ensamstående pensionär och med 100 kr. till 950 kr. per månad för makar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ankommer på varje kommun att besluta efter vilka grunder bostadstillägg skall
utgå. Flertalet kommuner har beslutat ändra reglerna i huvudsak enligt de nya
statsbidragsvillkoren fr. o. m. april månad. Ett tjugotal kommuner har dock
behållit de tidigare bidragsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Informafionen
till de försäkrade i samband med genomförande av förändringar i förmånsreglerna
ankommer på riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Inför
pensionsutbetalningarna i april utfärdade riksför­säkringsverket ett pressmeddelande
om de nya statsbidragsreglerna samt de av kommunerna beslutade nya grunderna
för utgående bostadstillägg. Vidare lämnade många försäkringskassor
kompletterande uppgifter fill lokalpressen om förhållandet i de enskilda
kommunerna. Frågan om de ändrade bidragsreglerna ägnades också ett betydande
intresse i pressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
utbetalningen till de enskilda pensionärerna lämnades en information på
utbetalningshandlingen om anledningen fill att bostadsstödet minskat eller
dragits in. Denna text, som av tekniska skäl måste vara kortfattad, angav att
ändringen i regel berodde på att kommunernas bestämmelser om kommunalt
bostadsfillägg ändrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening finns det inte anledning för regeringen att vidta några ytterligare
särskilda informafionsåtgärder med anledning av de nya statsbi­dragsreglerna
och därav följande kommunala beslut om kommunalt bostadstillägg till
folkpensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
riksförsäk­ringsverkets infor­mation röraride anledningen till minskade bostads­tillägg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 10 STURE ERICSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag får tacka socialministern för svaret på Kerstin Anders­sons i Kumla
fråga, som hon tyvärr är förhindrad att själv ta emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialministerns
svar är negafivt - regeringen tänker inte göra någonfing för att rätta till den
missvisande informationen till pensionärerna om vad som är den egendiga orsaken
till att deras bostadstillägg har sänkts. Centern och folkpartiet har inte
kurage nog att öppet säga till pensionärerna att de i riksdagen tillsammans med
moderaterna har bestämt att bostadstilläggen skall sänkas. I ställer kryper man
bakom ryggen på kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är lätt att föreställa
sig hur ansvariga kommunalmän känner det när de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om riksförsäk­ringsverkets infor­mation rörande
anledningen till minskade bostads­tillägg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på det här
missvisande sättet oförskyllt görs till syndabockar för regeringens sociala
nedrustning. Troligen finns det också åtskilliga borgerliga kommu­nalmän som
under de närmaste månaderna i samtal med undrande pensionärer måste ge beskedet
att det är deras partivänner i riksdagen som har dragit in dessa pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan inte heller vara alltför lustigt för de ansvariga
handläggarna i riksförsäkringsverket och i Kommunförbundet att på detta sätt få
ställa upp för en missvisande borgerlig information inför valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är beklämmande att de borgerliga partierna - med sina
överlägsna propagandaresurser och sina många och stora ddningar - nu också
ansett det nödvändigt att utnyttja folkpensionsavierna för sin valpropaganda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att sådana här ojusta metoder skadar
upphovsmännen mer än några andra. Om nu inte regeringen vågar gå ut med en
ärlig redovisning till pensionärerna, får väl vi socialdemokrater under den
kommande valrörelsen ta med oss pensionsavier och berätta vilka det är som har
beslutat om att bostadstilläggen skall minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 11
Socialministern KARIN SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skulle viljasäga dll Sture Ericson att
det är han själv som skall ha kurage nog att erkänna att den teknik som använts
för att meddela på pensionsavierna varför förändringar har ägt rum är exakt den
teknik som använts i liknande situationer tidigare. Det har varit på detta sätt
också när statsbidragen ökat och kommunerna därför kunnat höja bostadsbidragen
-då har samma formuleringar använts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också, Sture Ericson, kommunerna som
författningsenligt bestäm­mer de kommunala bostadstilläggen med utgångspunkt i
sina egna ekono­miska resurser och de statsbidragsförändringar som ägt rum i
den ena eller den andra riktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker vidare att det är mycket anmärkningsvärt att Sture
Ericson påstår att riksförsäkringsverket med de här bestämmelserna skulle utöva
någon sorts valpropaganda. Vad Sture Ericson fakfiskt säger här är att
myndigheten skulle blanda sig i valpropaganda och alltså inte använda en teknik
som är förenlig med det uppdrag myndigheten har. Detta tycker jag är det
allvarligaste i Sture Ericsons inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt vill jag säga: När jag är ute och talar
underlåter jag aldrig att tala om - och ibland kommer det också in i pressen -
varför vi har förändrat statsbidragen på det sätt som vi har gjort, varför vi
har tvingats göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag använder absolut inga ojusta metoder, och det gör
ingen annan i regeringen heller. Vi säger sanningen, nämhgen att vi måste
spara. I det avseendet skall vi hjälpas åt. Men jag talar också om - vilket jag
inte är säker på att socialdemokraterna gör - att vi har höjt den övre nivån,
samfidigt som vi satte in en form av låt oss kalla det självrisk i botten när
det gäller de kommunala bostadstilläggen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 12
STURE ERICSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Socialministern säger att det är kommunerna
som bestäm­mer. Ja, det är just detta ~ man kryper bakom ryggen på kommunerna.
Här i riksdagen har ju fattats ett borgerligt majoritetsbeslut om indragning
när det gäller de här pengarna. Det är det som är det beklagliga i samman­hanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pensionsavin når ju alla pensionärer, som då självfallet
kan ta del av informationen på denna. Annan information når naturligtvis bara
minorite­ter. Men i det här fallet är informationen på pensionsavin klart
missvisande. Att enbart skriva att kommunerna bestämmer när det kommande
bostadsfillägget ändrats är klart missvisande. Felakfig konsumentupplysning av
detta slag skulle när det gäller kommersiella förhållanden klart brännmärkas.
Nu gäller det något mycket allvarligare. Det gäller det förtroendefulla
förhållandet mellan samhällets myndigheter och våra pen­sionärer. Därför tycker
jag att det är ytterst pinsamt att regeringen inte tänker försöka göra ett
tillrättaläggande då det gäller denna felaktiga information. För min del tror
jag inte att dagens pensionärer särskilt lätt faller för den typen av
centerpartistiskt bondfångeri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om riksförsäk­ringsverkets infor­mation rörande
anledningen till minskade bostads­tillägg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 13 Socialministern KARIN SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi känner alla till Sture Ericsons vokabulär.
Den behöver man inte orda så mycket om. Vad som är allvarligare är emellertid
att Sture Ericson blandar ihop myndighetsutövning och politiska besked som ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna information har alltså gått ut från
riksförsäkringsverket. Varken jag eller någon annan i regeringen har påverkat
utformningen av texten på avierna. Detta förhållande hoppas jag existerade
också på den socialdemo­kratiska regeringens tid. Det var alltså myndigheten
själv som formulerade beskeden på avierna, och så är det även i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag framhålla att vi går
ut med raka politiska besked. Det har jag hittills gjort, och det kommer jag
att göra. Jag har sagt sanningen, även när vi tvingats göra beskärningar. Jag
har inte dolt någonfing i det avseendet. Men faktum i det här fallet är också
att den övre nivån har höjts. Även då gavs samma besked, att det sist och
slutligen var de kommunala bostadstilläggen, sådana de bestämts i kommunerna,
som var utslagsgivande. Ett tjugotal kommuner har faktiskt oförändrade bidrag.
Det är ju ett bevis för att det är kommunens beslut som till sist blir
avgörande när det gäller det kommunala bostadstillägget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 14
STURE ERICSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Socialministern kryper bakom ryggen på
riksförsäkringsver­ket och säger att det är riksförsäkringsverket som har gjort
formuleringen. Hon säger att hon inte har påverkat skrivningen. Men samfidigt
får vi här höra att hon inte anser att det finns anledning för regeringen att
vidta några särskilda åtgärder för att rätta till den här felaktiga informationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall inte försöka reda ut vad som hänt på
riksförsäkringsverket. Socialministern har säkert bättre möjligheter än jag att
göra det. Men det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om beredskaps­arbete i form av slyröjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beklagliga
är att det har gått ut information som av flertalet pensionärer måste uppfattas
som något av en medvetet felaktig information - och regeringen tänker inte göra
någonting åt den saken!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 15 Socialministern KARIN SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag upprepar vad jag sagt flera gånger här,
Sture Ericson. Jag kommer i all information att åter och åter tala om exakt vad
som har hänt. Däremot tänker jag inte påverka riksförsäkringsverket i dess
myndighetsut­övning, när man fillämpar samma princip som tidigare. Ett sådant
agerande brukar ju kallas för ministerstyre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men i det politiska arbetet kommer jag att hederligt
redovisa exakt vad vi har gjort. Det tycker jag är det bästa, när vi lever i en
demokrati. Det är det bästa sättet att agera, att sätta in den aktuella
åtgärden i dess rätta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 16 STURE ERICSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är helt övertygad om att socialministern
inte kommer att utsättas för någon kritik för ministerstyre om hon försöker se
till att pensionsavierna i fortsättningen lämnar en korrekt beskrivning av vad
som skett. I det här fallet är det fråga om en missvisande information.
Beklagligtvis tänker regeringen inte göra något åt denna missvisande
information till landets pensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 17 Socialministern KARIN SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sture Ericson! Det är så enligt de lagar och
författningar som gäller i vårt land att det är kommunen som sist och sludigen
bestämmer hur de kommunala bostadstilläggen skall utformas. Det är den informafionen
som står på avin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 18 STURE ERICSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att texten på avin måste vara kortfattad
förstår jag, men jag kan inte begripa att den måste vara missvisande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 §
Svar på fråga  1981/82:341  om beredskapsarbete slyröjning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;form av&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 19
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr talman! Lennart Brunander har
frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder så att även andra än
skogsvårdsstyrelsen kan utföra slyröjning som beredskapsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdande arbete som beredskapsarbete kan utföras i
skogsvårdssty­relsernas och domänverkets regi. De mindre, enskilda skogsägarna
kan med skogsvårdsstyrelserna som huvudmän få skogsvårdande arbete utfört som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beredskapsarbete.
När det gäller de större skogsbolagen, som har att sköta skogsvården i den egna
skogen, anser jag att de bör anställa personal för dessa arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under innevarande budgetår har det dock vad avser
stamkvistning varit möjligt även för de stora skogsbolagen att få sådant arbete
utfört som beredskapsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 LENNART BRUNANDER (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för
svaret. Bakgrunden till frågan är den, att riksdagen för inte så länge sedan
fattade beslut om att i princip förbjuda röjning av sly med kemiska medel. En
annan bakgrund är att ganska många ungdomar ute i landet går arbetslösa och att
det är angeläget att ge dem sysselsättning. I den situafionen bestämde sig
Södra Skogsägarna i södra Älvsborgs län och LRF för att gå ut till sina
medlemmar -skogsägare och markägare - och intressera dem för att röja i
planteringarna och även plantera. Södra Skogsägarna skulle ställa upp med
arbetslag, som man skulle kunna få genom beredskapsarbete. Man hade kontakter
med arbetsförmedlingen, allt var klart och man var i princip beredd att sätta i
gång jobbet, när man fick klart för sig att det inte gick på grund av de regler
som finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker för min del att det är angeläget att mobilisera
alla krafter för att göra någonting åt arbetslösheten bland ungdomar. Alla
möjligheter måste tas fill vara. Vi har ju de intenfionerna när det gäller
beredskapsarbete att vi vill försöka få ungdomarna ut i industrin och ut i
arbetslivet för att på den vägeri sedan på ett naturligt sätt kunna rekrytera
dem in i ett ordinarie arbete. Ett sådant system borde kunna fungera också i
det här sammanhanget. Därför tycker jag att det är litet synd att arbetsmarknadsministern
så här utan vidare säger att inga åtgärder behöver vidtas och att det skall
vara som det har varit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror alltså att skogsägarföreningarna skulle kunna
göra en viktig insats på två sätt, dels genom att få till stånd en röjning som
är viktig och nödvändig, dels genom att ge ungdomar arbete. Om ungdomarna skall
göra den här insatsen åt skogsägarna, är det ganska nödvändigt att de kan
jobbet. Man kan inte lasta över den här uppgiften på skogsvårdsstyrelsen, som
inte har resurser att klara den i någon större omfattning. Skogsvårdsstyrelsens
akfivitet på det här området har inte heller varit särskilt stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det funnes anledning att ändra reglerna med
tanke på den situation på arbetsmarknaden som vi har f. n. och även med tanke
på att vi nu måste försöka få i gång röjning på annat sätt än med kemiska
medel. Det finns alltså två motiv för att göra någonfing just nu. Jag skulle
gärna vilja veta om arbetsmarknadsministern ändå inte kunde överväga att göra
dessa förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om beredskaps­arbete i form av slyröjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 21
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr talman! Jag är ense med Lennart
Brunander om att det finns flera motiv för att sätta i gång skogsvårdande
åtgärder, dels därför att det är bra för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om beredskaps­arbete i form av slyröjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skogen,
dels därför att det är ett bra sätt att ge ungdomar sysselsättning. Dessa
arbeten har också stor omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mars i år var inte mindre än 5 062 personer sysselsatta
i skogsvårdande beredskapsarbeten, och av dessa var 4 000 sysselsatta i
skogsvårdsstyrelsens regi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall komma ihåg att beredskapsarbeten skall vara
sådana arbeten som annars inte skulle komma fill utförande. Här har skogsägarna
både skyldighet och ett eget intresse av att vårda sin skog. Därför måste det
finnas också en prövning av vilken typ av arbete som kan och bör utföras och
när det skall ske. Men detta är prioriterade arbetsuppgifter när det gäller att
ge ungdomar sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också enskilda markägare kan få skogsvårdande arbeten
utförda på sin mark som beredskapsarbete, men de skall själva vara huvudmän för
verksamheten. Att sätta i gång beredskapsarbeten via entreprenörer är inte
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare kan man rimligen ställa större krav på de stora
skogsbolagen härvidlag än på de mindre skogsägarna som kan få den här hjälpen
när det är fråga om arbeten som annars inte skulle komma fill utförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker, Lennart Brunander, att det är en ordning som
har fungerat bra. Verksamheten har också en stor omfattning - av båda de motiv
som vi är överens om föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 22 LENNART BRUNANDER (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Arbetsmarknadsministern säger att det är
skogsägarens skyldighet att vidta de här åtgärderna, och det är naturligtvis
riktigt. Därför skall skogsägaren inte få utföra detta arbete som
beredskapsarbete, men domänverket har möjlighet att utföra det som
beredskapsarbete. Såvitt jag begriper är också domänverket som markägare
skyldigt att vidta dessa åtgärder, även om det inte sker som beredskapsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker inte att man kan jämställa skogsägarföreningar
och entrepre­nörer i detta sammanhang, utan här kan skogsägaren genom sin egen
organisation få arbetet utfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag sade tidigare borde det finnas motiv för att just
nu förändra reglerna för denna typ av beredskapsarbeten. Om man sedan skall ha
dem permanent, vet jag inte. Men i den situation vi nu har borde det vara
vettigt att vidta dessa åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det faktum att
arbetsmarknadsministern anser att det fungerar bra får inte innebära att det
inte kan fungera bättre, vilket jag tror att det kan göra, om man vidtar den
här förändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 23
Arbetsrnarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr talman! Jag vill understryka
att det faktum att markägaren har skyldighet att vårda sin skog inte innebär
att det inte kan ske som beredskapsarbete. Tvärtom sade jag att arbetena kan
utföras också hos enskilda markägare som enskilda beredskapsarbeten. Men det
innebär att det måste ske en prövning från fall fill fall, just därför att
beredskapsarbeten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall vara den typ av arbetsuppgifter som annars inte
kommer till utförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller stora skogsbolag bör man kunna ställa
kravet att det skall finnas anställd personal för skogsvårdande åtgärder.
Stamkvistning har emellerfid kunnat utföras som beredskapsarbete, därför att man
har gjort bedömningen att det annars inte skulle ha skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu kan man naturligtvis diskutera gränsdragning och
regelförändringar i detta avseende. Men jag tycker att ordningen fungerar väl i
den meningen att skogsvårdsstyrelserna och länsarbetsnämnderna i förening får
pröva från fall till fall huruvida det är angeläget att utvidga den här sortens
arbete också som beredskapsarbeten. Detta fungerar bra i dag, menar jag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en flyglinje mellan Örebro och Köpenhamn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Svar på fråga 1981/82:346 om en flyglinje mellan
Örebro och Köpenhamn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 24 Kommunikafionsministern CLAES ELMSTEDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bengt Wittbom har frågat mig om det finns
skäl för regeringen att nu ompröva sin hifinfills restrikfiva inställning i
fråga om möjligheterna att öppna en flyglinje mellan Örebro och Köpenhamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare tid har behovet av reguljär trafik med lätta
flygplan inom Skandinavien ökat. Tillstånd har getts fill sådan trafik på ett
antal förbindelser, bl. a. Kalmar-Ronneby-Köpenhamn, där Swedair bedriver
trafiken åt SAS. Tillstånd har också getts fill Golden Air på sträckan
Karlskoga-Karlstad-Oslo och till Swedair på sträckan Västerås-Öre­bro-Oslo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansökan om koncession prövas med utgångspunkt från SAS
företrädes­rätt fill internationell trafik som följer av SAS-samarbetet. Hänsyn
tas givetvis också bl. a. fill eventuell avledning av trafik från existerande
linjer, fill möjligheterna att lösa tull- och säkerhetsfrågorna samt fill de
ansökande bolagens teknisk-operativa kvalifikationer. Som följd härav kan i
vissa fall beredningen av en ansökan ta ganska lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om linjen Örebro-Köpenhamn
har förutsättningarna för ett beslut av regeringen saknats. Jag räknar dock med
att beslut kan fattas före sommaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
25 BENGT WITTBOM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får tacka kommunikafionsministern för svaret, även om
det var kort och intetsägande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 21 oktober 1980 ingav ett flygföretag i Örebro, Örebro
Air, koncessionsansökan för att få flyga Örebro-Kastrup. Sedan den konces­sionsansökan
ingavs - alltså för snart två år sedan - har 65 olika skrivelser, utredningar,
sammanträden och andra akfiviteter skett i frågan. Jag har med mig en
sammanställning av hela händelseförloppet vid behandlingen av den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1981/82:134-137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en flyglinje mellan Örebro och Köpenhamn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;här
frågan, och jag tänkte få överlämna den till kommunikationsministern, när vi är
färdiga med vår diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den verklighet jag har fått ta del av när jag har gått
igenom materialet stämmer illa med kommunikationsministerns svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunikationsministern säger i svaret: &amp;quot;I fråga om linjen
Örebro-Kö­penhamn har förutsättningarna för ett beslut av regeringen
saknats.&amp;quot; Det är möjligt att det är så. Jag kan bara konstatera, att när
Örebro Air hade ingivit sin koncessionsansökan och normal remissomgång var
slutförd, hade länsstyrelsen i Örebro län sagt ja, detsamma gällde
handelskammaren för Västmanlands län och Örebro län, tulldirektionen i östra
regionen var överens med Örebro Air om att man hade hittat vettiga former för
tullklarering av flygfrakten, distriktstullkammaren i Örebro tyckte också att
man hade hittat ett fungerande system, föreningen Örebro Flygtransport Ek.
förening bestående av 35 enskilda företag i Örebro, tyckte att uppläggningen
verkade bra, och sist men inte minst visade luftfartsverkets inspektion av
Örebro Air att man var fullt fill freds med den organisation, den ekonomiska
stabilitet och den trafikuppläggning som Örebro Air hade presenterat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därefter inträffade det som kanske gör att det inte har
funnits förutsätt­ningar. Då satte nämligen SAS och Swedair i gång och sökte
koncessioner på linjer med anknytning fill den koncessionsansökan Örebro Air
hade ingivit, man begärde kompletterande utredningar, i brev fill
länsstyrelserna i Västmanland och Örebro, till handelskamrarna och till
kommunerna t.o.m. hotade man med att om Örebro Air eller något annat bolag fick
koncession på någon linje med slutstation Köpenhamn så skulle man överväga att
lägga ned stora delar av det mellansvenska flygnätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill fråga kommunikationsministern: Är det de breven
och det utspelet från Swedairs sida som har gjort att det inte funnits några
förutsättningar för regeringen att fatta beslut ännu?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog förste vice talmannen 
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 26
Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Fru talman! Jag tänker inte gå in i en
diskussion av det slag som Bengt Wittbom försöker göra det här till. Jag har i
svaret sagt att det har funnits vissa frågetecken med en internationell linje.
Det är inte så enkelt att få alla papper klara på kort tid - jag skulle gärna
se att det kunde gå snabbare. Vi har inom SAS ram ett avtal med danskar och
norrmän. Det måste man naturligtvis ta hänsyn till. Där finns intressen som
pockar på uppmärksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan nöjer jag mig med att säga att jag är litet förvånad
över att Bengt Wittbom säger att svaret är intetsägande. Han har frågat mig om
det är dags att fatta beslut i ärendet, och jag har svarat att jag utgår från
att beslut kommer före sommaren. Om det är beslutet som Bengt Wittbom är
intresserad av, har han fått ett klart besked. Om det är andra intressen som
hgger bakom frågan, måste jag tyvärr lämna dem därhän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Anf. 27 BENGT WITTBOM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När jag lämnade
in frågan till kommunikafionsministern hade jag inte tillgång fill allt det
material om vad som skett i koncessionsfrågan som jag har i dag. Därför är min
inställning fill hur frågan har hanterats litet annorlunda i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
flygföretaget Örebro Air har gjort stora investeringar och vidtagit alla de
åtgärder som var nödvändiga för att luftfartsverket vid sin inspektion skulle
bli nöjt med flygföretagets uppläggning, är det svårt för företaget att klara
de höga'kostnaderna för en omfattande organisation under så lång väntan som två
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ställer mig fortfarande mycket frågande till påståendet att förutsätt­ningarna
för ett beslut inte skulle ha funnits fidigare. Såvitt jag förstår hade man
denna fråga uppe vid ett möte i Köpenhamn. Slutsatserna från det mötet var att
man avvaktade den svenska regeringens beslut i frågan och att man inte hade
någon allvarligare invändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om jag nämner Örebro Air är det inte företaget som det i första hand handlar
om. Vad det verkligen handlar om är att för näringslivet och för medborgarna i
Örebroregionen så snart som möjligt få fill stånd en rafionellt och riktigt
upplagd flygförbindelse fill Köpenhamn. Alla möjligheter har stått öppna för
regeringen när det gäller beslutet. Örebro Air har sagt att man gärna är med
och konkurrerar med Swedair på samma flyghnje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en flyglinje mellan Örebro och Köpenhamn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
28 Kommunikafionsministern CLAES ELMSTEDT: Fru  talman!  Jag  känner  väl 
till  intresset  i  Örebroregionen  att  få flyglinjeansökan prövad. Bengt
Wittbom har frågat mig om det och jag har svarat. Ett beslut kommer före
sommaren. Vad begär Bengt Wittbom mer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Anf. 29 BENGT WITTBOM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad jag mer begär
är att verkligen få kommunikationsmi­nisterns svar understruket och också att
få möjlighet att komplettera kommunikafionsministerns informafion innan
beslutet fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under dessa nästan två år har det också fidigare
sagts från kommunika­tionsdepartementets sida att man varit beredd att fatta
beslut. Men inga beslut har kommit! Nu väntar verkligen framför allt ägarna av
flygföretaget Örebro Air på att få ett beslut. Dröjer det längre än till den
fidpunkt som kommunikationsministern har angivit, kommer med stor sannolikhet
Örebro Air att få problem, och det kommer att innebära att vi i Örebro har
mindre chanser att få den flyguppläggning som är bäst för Örebro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 30
Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Fru talman! För att skingra alla
oklarheter kan jag säga att representanter för länsstyrelsen i Örebro län samt
för kommuner och landsting i början av året uppvaktade mig i detta ärende. Det
är alltså inte första gången frågan aktuahseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Formerna
för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att diskussionen har fått en sådan inriktning att det finns anledning
att påpeka detta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Anf, 31 BENGT WITTBOM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
kommunikationsministerns sista inlägg och efter att jag har gått igenom den
samlade dokumentationen och alla dessa 65 skrivelser mellan
kommunikationsdepartementet, berörda parter i Örebro, länsstyrel­ser,
luftfartsverket, Swedair och SAS ser jag mig föranlåten att konstatera att hela
hanteringen av den här frågan antagit anmärkningsvärda former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8                        §
Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;
Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:-48.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:150 bil, 2, mom, 2 i hemställan, dll
skatteutskottet bil. 4 fill arbetsmarknadsutskottet bil. 5 fill civilutskottet
i övrigt till finansutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:211 fill
finansutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9                        §
Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;
Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:2516-2518 till
lagutskottet 1981/82:2519-2524 till skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§ Formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
konstitutionsutskottets betänkande 1981/82:36 om formerna för den kyrkliga
lagsfiftningen m. m. (prop. 1981/82:77).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 32 MARIE-ANN
JOHANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Regeringens proposidon 77 och föreliggande betänkande behandlar
formerna för kyrklig lagstiftning. Förslagen bidrar fill att permanenta det
nuvarande förhållandet med en till staten knuten kyrka -detta samtidigt som
regeringen säger sig inte vilja föregripa de principiella ställningstagandena i
stat-kyrka-frågan. Men det är ju faktiskt vad man gör med denna proposition,
som nu också ett enhälligt utskott ställt sig bakom. Utskottet gör sig inte
mödan att ens kommentera vpk:s motionsyrkande, som ju innebär att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om kyrkans skiljande från staten. Jag tolkar
detta som att övriga partier nu för mycket lång tid framåt har avskrivit tanken
på en kyrka skild från staten. Det är då alltså enbart vpk som här i riksdagen
slåss för principen om religionsfrihet i hela dess vidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
i vpk vill inte bestrida att propositionens förslag i stort sett innebär
posidva reformer inom ett system med en statskyrka. Vi kan ändock inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;acceptera förslagen så att
säga för dagen, i väntan på att den segslitna frågan om kyrkans skiljande från
staten får sin lösning. Anledningen är förstås att vi inte anser att det finns
några skäl för att ytterligare långhala denna fråga. Det borde vara dags att nu
fatta ett principbeslut om att kyrkan skall skiljas från staten och därmed
också att hos regeringen begära förslag om detta. Vpk ser religionsfriheten som
en mycket viktig princip, och så länge en kyrka åtnjuter en särställning - som
fallet är med den svenska statskyrkan - så kan man inte säga att vi har en
verklig religionsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller bestämmelsen i grundlagen om &amp;quot;att Konung alltid skall vara av
den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593 antagen och förklarad
är&amp;quot;, så är det vår uppfattning att det bästa sättet att få bort denna
andka bestämmelse är att biträda vpk:s förslag om avskaffande av monarkin och
införande av republik. Detta är ett förslag som vi också väckt dll årets riksmöte.
Den här bestämmelsen visar i blixtbelysning att hela systemet med monarki är en
kvarleva från en förgången dd som inte hör hemma i ett demokradskt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det är så att regeringen och utskottet delar vissa remissinstansers uppfattning
att &amp;quot;statschefens uppgift att framträda som nationens symbol skulle
försvåras om bestämmelsen om statschefens tro skulle slopas&amp;quot; - och
eftersom man inte föreslår några ändringar trots att det föreligger en motion
tyder mycket på att det är så - visar också det hur långt vi har kvar till både
religionsfrihet och demokrati i Sverige. Vi har ett system där ämbetet som
statschef ärvs och där denna statschef dessutom, för att kunna upprätthålla
någon form av auktoritet, påtvingas en viss religion. Det låter som en saga i
ett modernt och upplyst land som Sverige, men det är dess värre sant. Riksdagen
kan dock, som sagt, ändra på detta genom att biträda vpk:s förslag om republik,
som kommer upp så småningom i kammaren, och också genom att biträda vårt
förslag i dagens fråga som gäller kyrkans skiljande från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med det anförda vill jag yrka bifall dll modon 1981/82:2453 om avslag
på propositionen och begäran hos regeringen om förslag till kyrkans skiljande
från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Formerna
för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 BERTIL FISKESJÖ
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Årets riksdag blir på kyrkans område en reformriksdag med beslut av
stor saklig betydelse. Man får gå mycket långt tillbaka i våra annaler för att
finna någon motsvarighet. Reformbesluten innebär också en ändpunkt på ett
omfattande utredningsarbete som i olika etapper bedrivits i 30 år och som inte
fidigare avsatt särskilt remarkabla resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
tanke på de fidigare motsättningarna i frågan men alldeles särskilt med tanke
på den ställning och den betydelse som den svenska kyrkan har, är det mycket
tillfredsställande att det gått att nå så bred enighet i de avgörande frågorna
mellan de politiska partierna här i riksdagen men också bland den kyrkligt
engagerade allmänheten i vårt land. Det finns ingenting som tyder på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annat än
att denna breda enighet också skall komma till uttryck vid det kyrkomöte som nu
påbörjat sina överläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ett tålmodigt och lyhört beredningsarbete som
ligger bakom denna enighet, och kyrkominister Karl Boo är att gratulera fill
att ha kunnat föra detta beredningsarbete fill ett lyckosamt slut. Detsamma
gäller alla andra som positivt bidragit till att överenskommelser kunnat nås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den enighet som jag här talat om innefattar jag det
beslut i kvinnopräst-frågan som riksdagen tog för en tid sedan. När kyrkomötet
med, som jag hoppas, stor uppslutning gett sitt bifall bör denna enligt de
allra flestas mening olyckliga och för kyrkans anseende graverande stridsfråga
definifivt vara löst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det grundlagsförslag som kammaren nu skall ta ställning
till har föregåtts av förhandlingar mellan partierna och inneslutits i en
överenskommelse mellan dessa som också omfattar följdlagstiftning i förslag
till lag om svenska kyrkan och lag om kyrkomöte. Tillsammantaget syftar detta
lagpaket till omfattande förändringar av de grundläggande reglerna för
normgivnings-maktens fördelning på det kyrkliga området samt de högsta kyrkliga
organens organisation och kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det innebär bl. a. att det nu blir möjligt att förstärka
och vidga kyrkans demokratiska förankring samt att ge de kyrkhga organen på det
centrala planet mera ändamålsenliga former. Därmed fillgodoses önskemål som
länge funnits inte minst inom kyrkan. Kyrkomötet får en ny sammansättning och
organisation, och kyrkans centralstyrelse tillskapas som ett beredande och
verkställande organ. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Avsikten med förslagen är inte att
den balans som finns mellan stat och kyrka skall rubbas, men
funktionsfördelningen blir annorlunda än nu. Lagstiftningen på det kyrkliga
området anpassas till vad som gäller för lagstiftning enligt huvudprincipen i
grundlagen, dvs. huvudregeln blir att riksdagen stiftar även kyrkolag.
Samtidigt har bestämmelserna utformats så att kyrkomötet garanteras ett visst
inflytande över denna lagstiftning. Vidare får de kyrkliga organen betydhgt
vidgad kompetens att besluta i kyrkans egna angelägenheter genom överföring av
befogenheter från såväl regering som riksdag fill kyrkomötet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som del av en grundlag är det nu liggande förslaget inte
helt tillfredsstäl­lande. De föreslagna reglerna återfinns i en punkt i de
övergångsbestäm­melser som ursprungligen fogades till 1974 års regeringsform.
Det naturliga hade enligt min mening varit att reglerna om kyrkan infogats som
ett särskilt kapitel i regeringsformen. Men jag känner till skälen för att det
inte blivit så, och jag skall inte särskilt uppehålla mig vid den frågan. Jag
tror dock att man kan våga göra det antagandet att de regler som man nu med så
mycken möda enats om säkerligen kommer att bestå så länge att själva termen
övergångs­bestämmelse så småningom kommer att te sig rätt obsolet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan också ha invändningar mot det sätt på vilket
bestämmelserna är utformade, där de nu blivit placerade. För den oinitierade
läsaren kan de te sig något förvirrande, Lagen om svenska kyrkan skall
tillkomma på ett sätt, lag om medlemskap i svenska kyrkan på ett annat sätt,
lagen om kyrkomötet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på ett
tredje - för att ta några exempel. Men jag är starkt medveten om att reglerna
som de nu utformas är resultatet av många överväganden och de kompromisser som
varit nödvändiga för att föra helheten i hamn. Med hänsyn till
helhetsresultatet och den uppnådda enigheten får således en del inadvertenser
accepteras. Några besvärande tolkningstvister lär inte behöva uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har inte för avsikt att närmare gå in på detaljer i
det omfattande lagstiftningskomplex som kommer att härledas från
grundlagsändringen. Jag lämnar således därhän även sådana delar kring vilka det
funnits olika meningar, t. ex. antalet ledamöter i kyrkomötet, biskoparnas
ställning och detaljer i kyrkomötets organisation. Även dessa frågor omfattas
ju av gjorda överenskommelser. F. ö. återkommer de som lagstiftningsärenden
till riksdagen så småningom. Vidare föreställer jag mig att kommande talare som
står på Ustan och som varit i hög grad involverade i beredningsarbetet kan ha
mera initierade synpunkter härvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har i en motion yrkat avslag
på proposi­tionen och krävt ett förslag om kyrkans skiljande från staten, och
partiets representant här i kammaren har yrkat bifall till dessa förslag. I
såväl propositionen som utskottsbetänkandet framhålls att det varit en viktig
utgångspunkt för enigheten kring de nu famlagda reformförslagen att dessa inte
skall anses föregripa senare ställningstaganden i denna principfråga. Utskottet
avstyrker vpk-mofionen och är därvidlag liksom i övrigt enhäl­ligt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med ytterligare understrykande av värdet av denna breda
enighet ber jag, fru talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga, lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 34
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag utgår ifrån att det är Bertil Fiskesjö som
är utskottets föredragande, även om det är flera från utskottet som tänker
delta i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att behandlingen av vår motion varit mycket
knapphändig både i betänkandet och i dagens debatt, men jag tycker ändå att jag
av Bertil Fiskesjös anförande kan skönja en bekräftelse på vad jag sade i mitt
första anförande, nämligen att övriga partier för mycket lång tid framåt har
avskrivit tanken på ett kyrkans skiljande från staten, även om man nu säger att
man inte skall föregripa denna diskussion. Bertil Fiskesjö talar om att man
kommit till en ändpunkt i utredningsarbetet och kommit till ett lyckosamt slut,
och det tolkar jag som att vi nått därhän att det inte kan hända någonting på
den fronten på mycket länge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja ställa några frågor fill Bertil Fiskesjö.
Delar Bertil Fiskesjö den uppfattningen att vi skall ha religionsfrihet i
Sverige? Och anser han i så fall att vi har det så länge det finns en kyrka som
är knuten dll staten och särbehandlad på ett alldeles särskilt sätt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan fråga om utskottet har diskuterat frågan på detta
sätt. Jag menar alltså, att så länge vi har denna statskyrka kvar har vi inte
religionsfrihet fullt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ut. Därför har vi också från vårt parti motionerat om en
ändring i detta förhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 35 BERTIL FISKESJÖ (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I vad gäller religionsfrihet är mitt svar på
den fråga som ställdes: Ja, vi har religionsfrihet i vårt land - den är t. o.
m. direkt inskriven i 2 kap. i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar den fråga som berörs särskilt i vpk-motionen
har den diskuterats för sig och i många omgångar. Det har ansetts vara på det
sättet att den frågan - där det i själva principfrågan finns delade uppfattningar
- inte bör få stå hindrande i vägen för nyttiga och nödvändiga reformer som det
länge har funnits krav på i riksdagen men också från den kyrkliga sidan. Det är
ur den aspekten som jag har sagt att reformarbetet har kommit till en
slutpunkt, där man lyckats ena sig om mycket omfattande förändringar på de
punkter som jag berörde i mitt inledningsanförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sedan mera allmänt gäller partiernas olika
inställningar i principfrå­gan om kyrka-stat är de väl kända, liksom den
ståndpunkt som vi från mitt parfis sida härvidlag intager.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
36 HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den reform av den kyrkliga lagstiftningen och kyrkomötet
som nu behandlas i sin första läsning svarar fullständigt mot det ideal som vi
ofta ställer upp för både författningsändringar och kyrkliga reformer, nämligen
att det bakom reformerna skall stå en mycket stor majoritet. En sådan bred
uppslutning förutsätter allfid att man från olika partiers sida gör avkall på
vissa krav. Det betyder inte att man ger upp dem, men att man sluter upp kring
de reformer som det finns majoritet för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man diskuterar de nu föreslagna reformerna bör man
dessutom hålla i minnet att de bygger på förslag från en utredning som i sina
direkfiv hade att utgå från att reformerna skulle ligga inom ramen för de
nuvarande relationerna mellan stat och kyrka. Förslagen skulle inte försvåra
övergång­en till en fri kyrka, men inte heller innebära att en sådan infördes.
Denna grundtanke har man hållit fast vid under beredningen i kanslihuset och
under de överläggningar som därefter förekommit liksom under
utskottsbehand-Hngen. Det är sålunda inte fråga om att skilja stat och kyrka.
Inom ramen för ett bevarat samband mellan stat och kyrka innebär reformen i
stället en större frihet och självständighet för denna kyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärkebiskop Sundby har i den offentliga debatten betecknat
reformen som ett steg mot en friare och självständigare kyrka. Jag har redan
anslufit mig fill denna bedömning och vill för egen del fillägga att det
knappast är möjligt att gå stort längre utan att klippa av bandet mellan stat
och kyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan nu har kyrkan självständig beslutanderätt på
väsentliga områden -de har nämligen aldrig reglerats av vare sig riksdag eller
regering. Nu överlämnas beslutanderätten på områden som fidigare varit
författningsmäs-sigt reglerade och där det fordrats beslut även av riksdag och
regering samt där regeringen i vissa fall ensam har beslutat. Jag har svårt att
fatta att kyrkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skulle bli
mera bunden om kyrkomötet har att bestämma dess lära, dess böcker, dess
sakrament, dess gudstjänstordning och övriga handlingar. Jag kan inte heller
begripa att kyrkans bestämmanderätt skulle minskas när den själv får besluta om
kollekten, om den centrala verksamheten för evangeli­sation, mission och övrigt
utlandsarbete samt diakoni. I själva verket innebär det att kyrkomötet får, med
stöd av föreskrifterna i lagen om svenska kyrkan, självt utfärda föreskrifter
på ett mycket stort område. För min del anser jag det naturligt att svenska
kyrkan på detta sätt bestämmer sin lära - och följaktligen sina böcker, sina
gudstjänsthandlingar och själv genom kyrko­mötet utfärdar förordningar om evangelisation,
mission och Uknande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt får svenska kyrkan förstärkta demokrafiska organ
för sitt beslutsfattande. Detta ger den också ökad frihet och självständighet.
Det högsta inomkyrkliga organet, kyrkomötet, får en bredd som det hitfills
saknat. Därmed får det en starkare förankring och ger plats för oUka riktningar
och synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer sedan att finnas kvar ett visst beroende av
staten. Inte ens de allra friaste religiösa samfunden kan ställas utanför
samhället. Det finns en lagstiftning som gäller i alla religiösa sammanhang,
främst religionsfrihets­lagstiftningen. Så länge svenska kyrkan är ett
offentligrättsligt organ måste den följa den ordning som gäller för denna,
framför allt att tillämpa demokrati och könslikställighet, vilket också stämmer
med kyrkans lära. Så länge tjänster är stathgt reglerade får detta
konsekvenser. Man kan inte låta staten betala lönerna och samtidigt låta andra,
icke statliga organ avgöra innehållet i tjänsten eller lönegradsplaceringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill jag påminna om att
centralstyrelsen inte på något sätt kan jämställas med ett statligt ämbetsverk.
Regeringen kan inte till den lämna över uppgifter som tillkommer regeringen, t.
ex. att utnämna biskopar. Inte heller kan man år efter år tillämpa en
lagsfiftningsprincip på det kyrkliga området och en annan för samhället i
övrigt. Man måste i stort sett ha samma grundläggande ordning. Lika litet kan
det inom kyrkan stå kvar privilegier som har raserats i samhället i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser man inom svenska kyrkan att man inte kan tillämpa de
grundläg­gande principerna inom stat och kommun i Sverige, kan den inom ramen
för religionsfrihetslagstiftningen bryta sambandet med staten. När vi behand­lade
frågan om kvinnor och män som präster i svenska kyrkan lät jag förstå att det
säkert skulle bli en ja-majoritet i riksdagen, om en bred majoritet i svenska
kyrkan önskade att kyrkan skulle skiljas från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu får diskussionen gå vidare. I första hand är det en
diskussion inom kyrkan som fordras, och jag är övertygad om att man inom
riksdag och regering kommer att lyssna lyhört till denna diskussion. Själv har
jag svårt att se att man i det långa loppet kan bevara det nuvarande sambandet
mellan stat och kyrka i ett så starkt pluralistiskt samhälle som det svenska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det hindrar mig inte från att med glädje hälsa den
reform som nu ser ut att kunna genomföras. Den lägger en ny grund för
diskussionen genom att kyrkan får förstärkta och demokratiserade organ för sin
verksamhet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom den
frihet att ordna sina egna angelägenheter som den erhåller. Kyrkan förnyas i
överensstämmelse med moderna betraktelsesätt inom det svenska samhället. Den
kommer långt mer än tidigare att arbeta enligt en folkrörelsemodell. Den kommer
att få en starkare anknytning fill de kyrkokommunala enheterna, församlingarna,
som är de organisatoriska grundvalarna för kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från vissa teologiska utgångspunkter kan det te sig
främmande att arbeta med en folkrörelsemodell, men en sådan närmar kyrkan till
de stora flertalet i det svenska samhället. Jag har förstått att det finns
personer som fnyser åt den kyrkokommunala verksamheten och erfarenheten och
talar ringaktande om kyrkomötet som en kyrkokommunal kongress. Det hör samman
med vissa högkyrkliga uppfattningar. Men för svenska kyrkan innebär en sådan
syn att man ställer sig på en farlig distans från verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan vara svårt att ge upp gamla privilegier, och när
jag tagit del av vissa inlägg i den offentliga debatten har min tanke osökt
gått till prästeståndets uppmärksammade sista strid 1863. Det har t. o. m.
väckts en motion vid kyrkomötet om att prästeståndets privilegier skall
bevaras. Det har också funnits ett arv från det gamla prästeståndet vid
kyrkomötet, genom den särskilda prästerliga representationen. Det är omöjligt
att bibehålla en sådan i ett demokratiskt samhälle som det svenska. Där är det
självklart att representationen i kyrkans högsta organ bygger på val. Av samma
skäl har jag funnit det uteslutet att biskoparna skulle ha en självskriven
ombudsrätt. Kyrkans särart kan inte bryta de demokratiska principerna inom ett
organ som har en offentligrättslig ställning. Ståndssamhällets gamla representa­tionsregler
övergavs för riksdagens del för över 100 år sedan. Nog är vi mogna att avskaffa
den för kyrkans del 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besluten vid årets riksdag och kyrkomöte får ses som
viktiga organisato­riska reformer för svenska kyrkan. De kan bli väsentliga
steg mot större frihet och självständighet, mot ökad demokrati och vidgad
lekmannastyrel-se, mot mer arbetsduglighet och vitalitet. Men jag hoppas att
det inte blir de sista stegen, utan att reformviljan blir levande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det anförda, fru talman, yrkar även jag bifall till
konstitutionsut­skottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 37
ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! De kyrkliga reformer som nu är aktuella har
diskuterats under en lång följd av år. Flera gånger har en lösning skymtat, men
varje gång hitfills har frågan fallit, därför att bred enighet inte kunnat
uppnås. De överläggningar som ägt rum under statsrådet Karl Boos ledning har
emellerfid lett till resultat, och det är fill betydande del hans förtjänst att
en överenskommelse har kunnat träffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu föreligger alltså enighet mellan de fyra stora
partierna om reformer som på väsendiga punkter kommer att förändra och
förhoppningsvis förbättra svenska kyrkans arbetsvillkor. Moderata
samlingspartiet ställer sig bakom denna lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi gör
det, fru talman, efter noggrant övervägande. Frågan har ett flertal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gånger
ingående diskuterats i vår riksdagsgrupp. Vi är inte på alla punkter
fillfredsställda med utgången av de förhandlingar som förts, men vi anser det
som uppnåtts vara till sådan fördel för svenska kyrkan att vi biträder det
förslag som riksdag och kyrkomöte nu har att ta ställning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den självklara utgångspunkten för moderata samlingspartiet
har varit kyrkans bästa. Vi anser det vara av största vikt att den ges goda
arbetsmöjligheter i hela vårt land. Kyrkan behöver därför en organisafion för
att föra ut det kristna budskapet som är effektiv och vittomfamnande. Detta kan
tyvärr knappast sägas om den nuvarande ordningen. Särskilt bekym­mersamt är det
att kyrkan saknar en effektiv central ledning. Inrättandet av en kyrklig
centralstyrelse ser vi därför som en viktig del i arbetet att stärka kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För oss har det varit självklart att ärkebiskopen skall
vara ordförande i den&lt;br&gt;
föreslagna centrala kyrkostyrelsen. Det går inte att helt skilja kyrkans&lt;br&gt;
andliga och organisatoriska verksamhet från varandra. Här behövs en&lt;br&gt;
enhetlighet i kyrkoledningen - ett krav som tillgodoses om ärkebiskopen blir&lt;br&gt;
ordförande.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig i detta sammanhang säga något om biskoparnas
ställning. Den nu förehggande reformen behandlar självfallet inte deras andliga
ledarskap i resp. stift. Vad det handlar om är i stället deras ställning på det
framtida kyrkomötet. De kommer i framtiden att ges rätt och skyldighet att
deltaga i kyrkomötets arbete, och de kommer att fullt ut kunna deltaga i dess
utskottsarbete. De kommer dessutom att vara valbara till kyrkomötet. Det skulle
förvåna mig, om denna sista möjlighet inte kommer att utnyttjas av de flesta
stift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men biskoparna kommer inte - såvida de inte valts i den
ordning som kommer att gälla - att ha rösträtt vid kyrkmötet. Moderata
samlingspartiets ståndpunkt har varit att biskoparna borde vara självskrivna
ledamöter också i framfiden, men vi har på denna punkt kompromissat för att
över huvud taget få dll stånd en reform. Jag vill instämma med vad Hilding
Johansson sade. Självfallet har alla parter som har deltagit i dessa
överläggningar fått ge avkall på sina resp. grundståndpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar det nya kyrkomötets sammansättning i övrigt
finns det bara anledning att sätta ett frågetecken för dess storlek. Enligt vår
mening hade det räckt med 151 ledamöter, men vi har också här bedömt det vara
nödvändigt att kompromissa för att få en reform till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen kommer i fortsättningen ensam att stifta
kyrkolag, med undantag av frågan om medlemskapet i kyrkan. Där kommer att
krävas samtycke av kyrkomötet för att förändringar skall bli gällande. Vi
hoppas att den grundlagsstadgade yttranderätt som nu skall tillkomma kyrkomötet
också i andra frågor verkligen blir ett effektivt instrument för att hävda
kyrkans mening. Denna yttranderätt får inte ses som ett remissinsfitut vilket
som helst. Det handlar här om ett uttryck för svenska kyrkans ståndpunkter, och
det är att hoppas att riksdag och regering i framfiden inte genomdriver någon
lagstiftning mot klara ståndpunktstaganden från kyrkomötets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skulle så
ske är det med all säkerhet bäddat för allvarliga konflikter på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag säger detta därför att det är viktigt med ett
lagstiftningsarbete i harmoni mellan stat och kyrka. Det är också väsentligt
att det politiska inflytandet på vissa typer av kyrkliga frågor blir begränsat.
Också här kan jag instämma med Hilding Johansson, när han underströk att
svenska kyrkan nu får möjligheter att ta ställning till de inomkyrkliga
frågorna på en lång rad områden. Vi ser självfallet från moderata samlingspartiets
sida detta som mycket positivt. Det gäller, som sades här, lärofrågor, kyrkans
böcker, gudstjänstordning, sakrament, förvaltning och mycket annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots att kyrkan nu får beslutanderätten över den typ av
frågor som jag just nämnde kan vi dock aldrig komma ifrån att det alltid
ytterst kommer att finnas - och måste finnas - ett inflytande från riksdagen
också på dessa frågor så länge vi har en statskyrka. Alla debattörer vill inte
förstå detta. Men de som inte vill ha något statligt inflytande alls på kyrkan
måste vara beredda att ta steget fullt ut och förorda ett skiljande av kyrkan
från staten. Men så långt vill många inte gå, och det råder inget tvivel om att
statskyrkotanken i dag har ett starkt stöd bland svenska folket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det skulle finnas anledning att kommentera en
rad andra punkter. Vi har från moderat håll också fäst stort avseende vid att
den kyrkliga egendomen ges ett starkt skydd. Vi hade också på denna punkt varit
beredda till andra lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det väsentliga är ändå att det nu har skapats
förutsättningar för svenska kyrkan att verka under gynnsammare villkor. Men
riksdag och kyrkomöte - detta gäller i synnerhet riksdagen - kan bara dra upp
riktlinjerna, skapa ramarna. Innehållet ankommer det på andra att utforma. Om
de nu föreslagna reformerna skall kunna leda fill det som vi verkligen önskar
från många håll, dvs. en stark och offensiv kyrka präglad av integritet, så
ankommer det i första hand på svenska kyrkan själv att utföra det arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kyrkohistoriskt intresserade vet att kyrkor ibland har
gått under eller allvarligt försvagats tack vare interna strider och oenighet.
Den risken föreligger naturligtvis också i dag för svenska kyrkan. Lekmannen
får ibland intrycket att huvuddelen av svenska kyrkans verksamhet ägnas åt att försöka
lösa interna problem i stället för att lösa människornas problem. Så illa är
det naturhgtvis inte i verkligheten, men det intryck som många får i massmedia
av svenska kyrkans nuvarande situation kan vara tillräckligt för att tillfoga
den allvarliga skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Då vi moderater tror och uppriktigt hoppas att
den nu föreslagna reformen skall vara av godo för svenska kyrkan har vår
riksdagsgrupp ställt sig bakom den. Jag ber att få yrka bifall till hemställan
i konstitutionsutskottets betänkande 36.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 38
BERTIL HANSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det förslag som framläggs i regeringens
proposition 77 har sin utgångspunkt i att statsmakterna har tagit på allvar
dels vårt lands nya&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konstitution
från början av 1970-talet, som säger att all offentlig makt utgår från folket,
att riksdagen är folkets främsta företrädare och att det är riksdagen ensam som
stiftar svensk lag, dels det beslut som 1979 års kyrkomöte fattade om att de
nuvarande relationerna mellan stat och kyrka enligt kyrkans mening skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta beslut ställde sig kyrkomötet bakom att svenska
kyrkan skall vara ett offentligrättsligt organ, vilket måste innebära att dess
förhållanden fill stor del regleras genom lagstiftning. Eftersom svensk
författning känner endast ett sätt att lagstifta, nämligen genom riksdagen
ensam, var det från de båda av mig nämnda utgångspunkterna helt konsekvent att
folkpartirege­ringen tillsatte kyrkomöteskommittén, vars ordförande Hilding
Johansson tidigare har talat, och gav kommittén de direkfiv som också har
refererats i den tidigare debatten. Det måste finnas en harmoni mellan olika
slags lagstiftning, mellan lagar som gäller olika områden i det svenska
offentliga sammanhanget, och kyrkan kan där inte kräva något undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den debatt som sedan har förts på kyrkligt håll bland en
del kyrkliga opinionsbildare har använts sådana uttryck som att det framlagda
förslaget om att riksdagen ensam sfiftar kyrkolag skulle vara att
omyndigförklara svenska kyrkan - ja, t. o. m. innebära övergrepp mot svenska
kyrkan. De som är ansvariga för den debatten måtte ha sent vaknat upp inför
vidden av det beslut som 1979 års kyrkomöte fattade och som krävde lagstiftning
också t. v. för svenska kyrkans förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det liggande förslaget känner i fråga om lagsfiftningen
endast ett undantag från den rena lagstiftningsprincipen, med riksdagen ensam
som lagstiftande, nämligen att reglerna om medlemskap i fortsättningen skall
komma fill genom en lagstiftning där kyrkomötets samtycke erfordras.
Folkpartiet har i sitt arbete med det liggande förslaget accepterat detta undantag
från den rena lagstiftningsprincipen just därför att det gäller en för ett
trossamfund så känshg sak som reglerna för medlemskapet. Men det finns när det
gäller de nuvarande reglerna anledning att påminna om att den svenska kyrkan i
den evangelisk-lutherska internationella kyrkofamiljen utgör ett undantag i så
måtto att det finns automatik i hur ett barn blir medlem i svenska kyrkan, till
skillnad från vad som är gällande på övriga håll i världen, där dopet är
medlemsgrundande. Det finns en spänning mellan dessa regler och de regler som
finns i regeringsformens 2 kap. 2 §, och det kräver en fortsatt vaksamhet både
inom kyrkan och inom riksdagen kring dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det förslag som nu behandlas av riksdagen hade varit
hela reformen, skulle den förvisso ha kunnat karakteriseras som att statens
inflytande blev större i fortsättningen än det hittills har varit. Men vi vet
alla att det finns ett balansmaterial i de återstående delarna av
lagsfiftningspaketet, nämligen det som just nu ligger under behandling på
kyrkomötet och som kommer att behandlas av riksdagen i höst. Det innebär att
svenska kyrkan själv, oberoende av regering och riksdag, i fortsättningen
kommer att få besluta helt självständigt i sina egna inre angelägenheter. Den
viktigaste av dessa, nämligen  svenska kyrkans  lära,  måste  det såväl från 
riksdagens  och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringens
som från kyrkomötets sida vara angeläget att slå vakt om som kyrkans egen
angelägenhet. Utan dessa kompletteringar, som vi nu i dag inte har att
behandla, skulle förslaget totalt ha kunnat tolkas som en förstärkning av
statskyrkosystemet och därmed gått emot folkpartiregeringens direktiv att
kyrkomöteskommitténs arbete inte fick mynna i ett föregripande av det
definitiva framtida ställningstagandet fill frågan om relafionerna mellan stat
och kyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsomdet totala reformpaketet nu ser ut bedömer vi det
från folkparfiets sida på det sättet, att det i fortsättningen bör vara lättare
att finna en lösning på den segslitna kyrka-stat-frågan. Folkpartiet har den
förhoppningen att det demokratiserade kyrkomötet skall visa sig i principfrågan
om stat och kyrka ha samma uppfattning som den majoritet som finns i riksdagen,
nämligen att statskyrkosystemet bör ersättas av nya relationer mellan staten
och svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet, som i regeringsställning tog initiafivet till
kyrkomötesutred­ningen - vars förslag bildar utgångspunkten för propositionen -
ville få fill stånd ett uppbrott ur stillaståendet, det stillastående som så
länge karakte­riserat debatten i stat-kyrka-frågan och som också förlamat
reformarbetet inom svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi ser det förslag som nu föreligger som ett steg mot nya
relationer mellan staten och kyrkan, ett steg mot förnyelse också inom kyrkan.
Därför har partiet - dess riksdagsgrupp och företrädare såväl i
överläggningarna mellan de två regeringspartierna som i överläggningarna mellan
de fyra partierna i slutskedet - aktivt medverkat till det förslag som nu
behandlas och som är präglat av den breda enighet som man också enligt
folkparfiets mening bör eftersträva när det gäller beslut i frågor som har med
förhållandet mellan staten och svenska kyrkan att skaffa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ser här en anledning att med skärpa
tillbakavisa de beskyllningar som under ett tidigt skede av debatten i vintras
kastades mot folkpartiet från framträdande kyrkopolitiker såväl inom centern
som inom moderaterna, nämligen att folkpartiet genom sitt agerande skulle ha
velat sabotera arbetet med att åstadkomma en av kyrkan starkt önskad reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har deltagit i arbetet med en uppriktig önskan att nå
den breda enighet som nu råder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill till allra sist konstatera att vårt
parti också i fortsättningen kommer att arbeta efter de riktlinjer som vi redan
slagit fast i vårt partiprogram, nämligen att det såväl för svenska kyrkan
själv som för svensk demokrati är det rikfiga och bästa att de nuvarande banden
mellan stat och kyrka löses upp, samtidigt som svenska kyrkan ges goda
möjligheter att verka över hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till
hemställan i konsfitutionsutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 39
GUNNEL JONÄNG (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Konstitutionsutskottets betänkande är mycket
kortfattat. Ändå innebär det början till en av de stora reformerna för kyrkan.
Frågan om förhållandet mellan svenska kyrkan och staten har under decennier
uträtts och diskuterats. Flera regeringar har försökt sig på att åstadkomma
genomgripande förändringar utan att lyckas. Frågan har sopats under mattan
eller avvisats av kyrkomötet, därför att man inte varit beredd att lyssna på
kyrkans egna uppfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta har inneburit stagnation för kyrkan. Angelägna
reformer på det kyrkliga området har inte kunnat genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! För den som är aktiv i svenska kyrkan har det
varit svårt att i arbetet uppleva som en underliggande ström motsättningar
mellan olika uppfattningar - å ena sidan mellan förespråkare för ett bevarat
samband och å andra sidan förespråkare för skiljande mellan staten och kyrkan,
å ena sidan förkämparna för kvinnliga präster och å andra sidan motståndarna.
Men jag tror att dessa motsättningar - särskilt när det gäller
kvinnopräst-frågan-framför allt har skadat tredje man och gjort kyrkan mindre
trovärdig som förmedlare av kärlekens budskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag ser det ut som om vi står i början till något nytt,
ett reformarbete som kan bli av utomordendigt stor betydelse för kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979 års kyrkomöteskommitté under Hilding Johanssons
skickliga ordför­andeskap, präglat av omsorg om kyrkan, kunde avge ett
betänkande som var enhälligt i fråga om de stora principerna. Jag var en av
ledamöterna i denna kommitté, och jag vill bara säga att det kändes som en
befrielse att vi i kommittén - trots att vi hade helt olika uppfattningar i
fråga om förhållandet mellan kyrkan och staten - kunde bli eniga i våra
ställningstaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min målsättning i utredningen var att göra det bästa
möjliga för kyrkan. Att från den utgångspunkten i utredningen göra det
personliga ställningsta­gandet att riksdagen ensam skall stifta kyrkolag var
svårt. Det var svårt att sätta sig in i effekterna för framtiden av ett sådant
ställningstagande. Men kyrkan skulle få så mycket annat i stället: större
självständighet och frihet genom åtgärderna om kyrkomötets demokratisering, om
centralstyrelse, om vidgat självbestämmande och om möjlighet att själv utfärda
förordningar -dessa frågor som vi senare kommer att få ta ställning till här i
kammaren. Denna självständighet och frihet upplever jag vara av fundamental
betydelse för kyrkan och dess framfid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har därefter som ledamot i kyrkomötets utredningsnämnd
med stor glädje sett hur vi också där i stort sett har kunnat enas, så när som
på en reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ger tillförsikt att kyrka och stat tillsammans nu
förefaller kunna lösa de många organisatoriska problemen och att kyrkan
därefter skall kunna gå ut i ett intensivt arbete med sin nya organisation och
i sin nya frihet och bli ett fullödigt instrument i evangelisationens tjänst.
Det är således i dag ett mycket viktigt reformarbete som påbörjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag vill kraftigt understryka att jag samtidigt ser
detta reformarbete som en nödvändig ändpunkt för organisatoriska diskussioner
och förändring-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ar av
kyrkans ställning. Nu måste kyrkan få arbetsro och kunna finna sig till rätta i
sin nya organisation. Det är en nödvändig förutsättning för att hela
reformarbetet skall bli meningsfullt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist, fru talman: Jag känner stor tillfredsställelse
över att kommunmi­nistern - trots svårigheter och motstånd - har lyckats skapa
enighet mellan de olika partierna och därmed fått möjlighet att lägga fram
propositionen. Jag känner också stor tacksamhet mot biskop Arne Palmqvist, som
lett kyrkmötets utredningsnämnd och som inte heller han lämnat någon möda
ospard för att åstadkomma bästa möjliga resultat för kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag lägger vi här i riksdagen grunden, och därefter är
det kyrkan som har att ta över ansvaret. Kyrkan ges alla möjligheter att
fungera offensivt i vårt samhälle. Och nu tror jag att inte minst kyrkans eget
folk förväntar sig att kyrkan verkligen tar det ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 MÅRTEN WERNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Också jag ställer mig naturligtvis bakom det
betänkande från konstitutionsutskottet som vi behandlar i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en kompromiss på hög nivå. Och resultatet har de
svagheter som alla kompromisser har men också den styrkan att alla står bakom
den slutliga produkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huruvida detta är ett steg framåt eller tillbaka kan man
däremot diskutera. Hilding Johansson har i likhet med ärkebiskopen deklarerat
att kyrkan får större frihet, och då hänvisar man till de interna frågor som
kyrkomötet har att handlägga självt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu vet vi nogsamt att de frågorna aldrig har varit
kontroversiella, vare sig i riksdagen eller i regeringen. Jag kan inte erinra
mig att man från det hållet under historisk fid har lagt sig i vilka psalmer vi
har i psalmboken eller vad som gäller handböckerna i övrigt, gudstjänstordningen
etc. Däremot måste konstateras att man i och med att kyrkomötet inte deltar i
lagsfiftningen här har förlorat en möjlighet att påverka utvecklingen. Rätt
naturligt kan många av oss uppleva den aktuella reformen som en starkare
bindning till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nåväl, jag står bakom denna kompromiss och hoppas att det
här skall kalmera kyrkan till att börja syssla med det som kyrkan är till för -
inte strid utan frid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ett par punkter skulle man önska sig lösningar. En av
de vikfigaste frågorna som kyrkomötet har att hantera är lärofrågan. Det är
inte bara en relikt från ett gammalt ståndssamhälle att biskoparna var
självskrivna i gamla tider, utan det var för att slå vakt om den rena
evangeliska läran. Nu kan man tycka att det är betänkligt att gemene man i
kyrkomötet skall votera om den obefläckade avlelsen eller treenigheten. När nu
biskoparna har kommit utanför kyrkomötet så till vida att de inte kan rösta,
skulle man kunna tänka sig att här var en läroinstans, att biskoparna skulle ha
ansvaret för den rena evangeliska läran och att de skulle tolka vad kyrkans
lära är i en viss fråga. Det skulle ge kyrkan mycket större trygghet. Det må
vara en biskops uppgift att rannsaka skrifterna och sig själv därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan som jag hoppas skall få sin lösning i
framtiden gäller sättet att utse ärkebiskopen, som ju kommer att vara
ordförande i kyrkans centrala styrelse. Rimligtvis bör ärkebiskopen utses av en
större valmenighet än den som finns i Uppland, Gästrikland och Hälsingland plus
domkapiden och fakulteterna. Det bör inbegripas i den målsättning som
kommunminis­tern har uttalat - han vill ge kyrkan en mera demokratisk
uppbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slut, fru talman, vill jag bara betyga att också jag
är tacksam för att vi har kommit till en sådan här consensus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 HILDING JOHANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Trots Mårten Werners slutord vill jag göra en
kommentar fill hans anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller biskoparna och läran har jag en gång
föreslagit att det skulle finnas en särskild läronämnd. Men andra har varit
betänksamma i fråga om en sådan ordning. Även jag får böja mig för
kompromisser. I den aktuella kompromissen ingick att någon läronämnd inte
skulle finnas. Men biskopar­nas möjlighet att påverka i lärofrågor är ändå
stor. De kommer att vara skyldiga att närvara vid kyrkomötet. De har en
oinskränkt yttranderätt. Jag skulle vilja se det kyrkomöte .som vidtog
förändringar i läran på centrala punkter, mot biskoparna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om var och en av biskoparna står upp och håller ett långt
anförande och gör tillrättalägganden, bör de väl ändå kunna påverka övriga. Men
det är också inskrivet i bestämmelserna att man kan få en
minoritetsbordläggning på det sättet att en minoritet kan tvinga fram att
lärofrågan kan avgöras först efter ett val till kyrkomötet. Det finns alltså
inskrivet garanfier mot förhastade beslut när det gäller den luthersk-evangeliska
läran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sedan gäller frågan om hur ärkebiskop skall väljas, så
är det en fråga som ännu inte har diskuterats. För min del skall jag gärna
anteckna de synpunkter som Mårten Werner förde fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;. Anf. 42 MÅRTEN WERNER (m) repHk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag uppskattar att Hilding Johansson har detta
förtroende för biskoparna och deras talekonst. Vi får väl hoppas att det
stämmer, men några garanfier har vi ju inte för att de lyckas vinna 251
ledarnöter för sin mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan kanske låta förfärligt
konservativt, men jag menar nog att biskoparna har det ansvaret för kyrkans
lära, att de i dessa stycken skulle vara kyrkans röst och att detta skulle vara
utan appell. Det skulle ge vår kyrka den stadga som behövs. Hilding Johansson
vet mycket väl att som det nu är finns det en hel mängd småpåvar, som var och
en driver sin mening. Det får vara någon ordning i kyrkan också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 43
HILDING JOHANSSON (s) repUk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Mårten Werner och jag brukar finna varandra
åtminstone fill en del i sådana här debatter. Därför kan jag även denna gång
börja med att instämma i det sista som Mårten Werner anförde i sin repUk,
nämligen att det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1981/82:134-137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för den kyrkliga lagstift­ningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bör vara
någon ordning i kyrkan. Det får vi väl hoppas att det också skall förbli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det avgörande är inte om biskoparna har rösträtt eller ej.
De kan ju även bh nedröstade. Blir det verkligt stora strider, blir det nog på
det sättet att biskop står mot biskop - att de har olika tolkningar och olika
uppfattningar. Så blir det då lekmännen som avgör frågan, och det är väl
riktigt i en demokratisk församling. Biskoparna skall väl inte ha den
särställningen, att de ensamma bestämmer läran, utan de bör kunna argumentera
för sina uppfattningar. Och så får kyrkomötesdelegaterna avgöra frågan, sedan
de lyssnat på deras synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 44
Kommunministern KARL BOO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig konstatera - liksom tidigare talare i
denna debatt - att det är mycket glädjande att de reformer som riksdagen nu
skall ta ställning till förefaller kunna beslutas i bred politisk enighet. Låt
mig tillägga att det har varit med stor glädje jag kunnat konstatera de
uppriktiga ansträngningar som har gjorts från alla håll för att kunna nå fram
till de förslag som nu behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan lång tid tillbaka har det pågått ett omfattande
utredningsarbete om relationerna mellan staten och svenska kyrkan. Det
långvariga utrednings­arbetet har inneburit att angelägna reformer på det
kyrkliga området inte har kunnat genomföras. Genom den proposifion som nu lagts
fram öppnas möjligheter att komma ur det tidigare låsta läget och ge kyrkan
bättre förutsättningar att kunna bedriva sitt viktiga arbete i dagens samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundlagsförslaget, som nu är föremål för beslut, skall
ses i samband med övriga reformer. Hela det arbete som föregått de framlagda
förslagen har utgått från att det nuvarande inbördes förhållandet mellan stat
och kyrka inte förändras, men att det inom den ram som nu föreslås går att
genomföra nya och förbättrade verksamhetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag som regeringen nu lagt fram ändrar inte
relationerna. Det framgår av förslagen att kyrkomötet också framgent kommer att
medverka i lagstiftningen rörande frågor om medlemskap i svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ordningen innebär också att riksdagen skall
göra sina ställningstaganden efter att ha hört kyrkomötet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det reformerade kyrkomötet kommer att få betydande
befogenheter på det inomkyrkliga området. Det faktum att kyrkomötet i framtiden
skall besluta om lära och böcker, om sakrament, gudstjänster och övriga
handlingar, om kollekter, om evangelisation, mission, utlandsarbete och diakoni
innebär att kyrkan själv kan leda utvecklingen av kyrkligt arbete och
församlingsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom inrättande av en kyrklig centralstyrelse får kyrkan
också ett sammanhållet och representativt organ, som kan leda och utveckla
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nu föreslagna grundlagsändringarna är, tillsammans med
det förslag till reformerat kyrkomöte som också förelagts riksdagen och som nu
är under behandling i kyrkomötet, ett sammanhållet system för att ge svenska
kyrkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en modern organisation, som kan leda och utveckla
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer att vara till gagn för det kyrkliga arbetet i
vårt land att vi får en modern och vital organisation, som är demokratiskt
uppbyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom det beslut som riksdagen nu står i begrepp att fatta
läggs en god grund för en positiv framtidsutveckling. Det är angeläget att alla
berörda förmår ta till vara den breda uppslutning som finns kring den tänkta
reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motn. 1 och 2 Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mot 17 för
motion 2453 av Lars Werner m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Anslag till invandring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:22
om anslag fill invandring m, m, (prop, 1981/82:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 45
LAHJA EXNER (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 22
behandlas flera socialdemokrafiska motionsyrkanden. Dessa har vunnit stöd i
utskottet. Detta noterar vi naturligtvis med tillfredsställelse och hoppas att
de berörda frågorna med dagens beslut förs ett steg i rätt riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den stora gruppen invandrare och deras barn utgör en
betydelsefull tillgång för det svenska samhället. De har utfört sina
arbetsuppgifter och bidragit till våra industriella framgångar under årens
lopp, deras arbete har försett oss med exportprodukter som har gett oss
möjlighet att köpa varor och produkter som vi inte har själva. Invandrare
finner vi också ofta i service-och vårdyrken. Jag är övertygad om att en stor
del av våra kommunikafioner, matställen, vården av sjuka och gamla och mycket
annat skulle ha svårt att fungera utan våra invandrare och deras ättlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men flera arbetsvilliga händer är inte det enda som
invandrarna har gett oss. Jag vill ställa frågan: Vad har invandrarna betytt
för vitaliseringen av vår kultur, våra matvanor, vår idrott, vårt föreningsliv
och vår politiska debatt? Handen på hjärtat! De har säkert gett oss mycket mera
än vad vi anar. Vi har genom invandrarna möjligheter att här hemma finna
kunskap och förståelse i frågor som är av stor betydelse i det internationella
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi i Sverige lever fortfarande i relativt välstånd, som
bottnar mer i tur än skickhghet. Vi har ju bl. a. blivit förskonade från krig
och större naturka­tastrofer. Vi har möjlighet och skyldighet att årligen ta
emot människor som tvingats lämna sina hemländer på grund av krig, polidsk
eller annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förföljelse. Vi har lätt att ge en slant till människor
som har drabbats av naturkatastrofer o. d. Det är i grund och botten samma
sorts solidaritet som behövs när några hundra eller några tusen behöver en ny -
och som de hoppas fillfällig- hemort. Våra attityder och vårt praktiska
handlande när det gäller de skyddssökande är helt avgörande för hur dessa
människor med bibehållen mänsklig värdighet kan finna sin plats som samhällsmedborgare
i vårt land och kanske så småningom återvända oskadda till sina hemländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De spontaninvandrande som söker skydd och asyl i vårt land
tvingas alldeles för ofta genomgå en smärtsam upplevelse med årslång ovisshet,
sysslolöshet och risk för psykiska skador. Invandrarpolitiska kommittén har
till uppgift att snarast lägga fram förslag till åtgärder som syftar till en
smidigare och snabbare handläggning av asyl- och tillståndsärenden. Det faktum
att invandrarpolitiska kommittén inte kunde finna den i tilläggsdi­rektiven
föreslagna besvärsnämnden som en framkomlig väg, får inte tolkas som ovilja
eller uppgivenhet från socialdemokraterna i kommittén. Hand­läggningsinstansen
för besvärsfrågorna utgör endast en del av ett frågekom­plex, och en helhetslösning
tar naturligtvis något längre tid att arbeta fram, men behöver inte
nödvändigtvis innebära någon större fidsförskjutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på kommitténs kommande förslag har vi också
ansett att åtgärder måste vidtas, så att flaskhalsarna försvinner på
arbetsmarknadsde­partementet och på invandrarverket. Därför har vi
socialdemokrater föreslagit ett ökat antal handläggartjänster på
invandrarverkets tillståndsby­rå. Vi noterar att regeringen därefter har
fillgodosett vårt krav och invandrarverkets yrkande på denna punkt. Det är vår
uppfattning att inga ansträngningar får sparas när det gäller att bringa ned
väntetiderna i fillståndsärenden. Det är en investering i humanitet som
dessutom ger samhällsekonomiskt positiva effekter. Förkortning av väntetiderna
är en grundförutsättning för lika behandling av asylärenden, när väntetiden
inte blir den avgörande faktorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat yrkande i vår motion gäller karfiäggning och
meritvärdering av kunskaper i invandrarspråk hos myndigheter och institutioner.
Behovet av tvåspråkig personal har funnits i årtionden. Samtidigt har antalet
tvåspråkiga ökat i landet. Det är viktigt att samhällets insatser på
utbildningsområdet effekfiviseras och samordnas med behoven. Men målet måste
också vara att de språkhga resurserna kanaliseras eftekfivt, så att tillgång
och efterfrågan sammanfaller och invandrarnas behov av trygg språklig
kommunikation tillgodoses. Detta arbete är förvisso mödosamt, men dess
betydelse har klarnat för allt större grupper av människor. Grundläggande för
hur vi lyckas i detta arbete är naturligtvis att utvecklingen sker under
inflytande av samthga berörda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig med dessa ord yrka bifall till
utskottets hemstäl­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 46 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I mitt anförande kommer jag att behandla
vpk-motionerna 1981/82:684, 650 och 1070. Delar av mofion 684 har behandlats
tidigare. Där beskrev vi utförligt den svåra situation som invandrarungdomarna
befinner sig i. Till den tidigare argumentafionen kan följande läggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en artikel i Läkartidningen om invandrarbarnens
medicinska och sociala problem efter ankomsten fill Sverige sägs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det finns anledning att inom barnhälsovården och
socialvården upp­märksamma invandrarbarnens medicinska och sociala situation
under deras vistelse i Sverige, I den översiktsplan för kommunala insatser för
invandrar­ungdom i Stockholm som har utarbetats inom Stockholms Kommuns
invandrarförvaltning konstaterar man följande: Det finns i Stockholm i dag
stora och växande grupper av invandrarungdomar av ohka nationaliteter.
Oroväckande många av dem - man vet inte hur många - lever på ett eller annat
sätt i utkanten av samhället eller i farozonen att hamna i social misär. Den
sociala verksamheten inom socialförvaltningen saknar direkt
invand-rarinriktning. Tvåspråkig personal förekommer i undantagsfall och är
slumpmässigt placerad. Det är svårt att skilja ut invandrarungdomar i ohka
verksamheter på grund av avsaknad av eller bristfällig stafisfik. De finska
ungdomarna förefaller lättast att urskilja och gruppen utslagna bland dem
tenderar att öka. Det finns anledning att fundera över hur det kommer att se ut
i kommunen om några år och vilka invandrargrupper som då kommer att befinna sig
i samma svåra situation som de finska ungdomarna befinner sig i i dag. Detta
bl. a. med tanke på de svårigheter som invandrarungdomarna har när det gäller
att ta del av samhällets utbildningsutbud samt därmed sammanhängande
svårigheter att få ett meningsfullt arbete. De kulturkolli­sioner som många
invandrarungdomar drabbas av gör inte deras situation lättare och rasistiska
sättningar i vårt samhälle växer.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vårt parti har i en följd av år genom konkreta
krav och modoner uppmärksammat invandrarungdomarnas situafion. Senast förra
året har riksdagen avslagit vår motion om invandrarungdomen, med motiveringen
att regeringen övervägde att vidta åtgärder. Av innehållet i årets budgetproposition
att döma har övervägandet inte lett till några som helst konkreta förslag som
förbättrar invandrarungdomarnas ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt parti anser att det krävs ett sammansatt
åtgärdsprogram för att stötta de arbetslösa invandrarungdomar som är eller
håller på att bh utslagna. Till en del kan detta bestå av åtgärder och
förstärkningar på arbetsmarknadsut­bildningens område, på arbetsförmedlingar,
på skolans, utbildningens och fritidens områden. Men detta är inte nog. Det
fordras framför allt ett intensivt arbete för att över huvud taget få kontakt
med dessa ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk föreslår att resurser skall ställas till kommunernas
förfogande för ett socialt stödprojekt för invandrarungdom. Detta bör
organiseras så att invandrare anställs för att arbeta inom sin egen nafions-
och språkgrupp. Vi tror att detta är en förutsättning för att man skall kunna
komma förbi barriärer av främlingskap och språksvårigheter. Det kan dessutom
vara en utgångspunkt för att skapa förutsättningar att bygga upp en nationell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;idenfitet hos invandrarungdomarna. Arbetet måste
självfallet bygga på uppsökande verksamhet, men bör ges en fast bas i form av
lokalutrymmen i invandrartäta bostadsområden. Stor frihet måste lämnas när det
gäller verksamhetens konkreta utformning för att verksamheten skall kunna
anpassas fill skilda förhållanden. De invandrare som skall arbeta med
verksamheten måste ges en grundlig utbildning för att finna sig väl till rätta
bland svenska institutioner, inom sociala och andra vårdområden, inom
utbildningssystemet och arbetsmarknadsväsendet. Detta är nödvändigt för att
invandrarungdomarna skall få det konkreta stöd de behöver i olika situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandrarorganisationerna har en avgörande betydelse i den
verksamhe­ten. Det är vikfigt att de personer som skall arbeta åtnjuter ett
stort förtroende inom den egna nationsgruppen och att verksamheten bedrivs i
nära och kontinuerligt samarbete med invandrarorganisationerna. Därför måste
lokala invandrarorganisationer ges ett avgörande inflytande över
anställningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Invandrar- och minoritetsorganisationerna
utgör en allt viktigare del av folkrörelserna i Sverige. Förutom att de
fungerar som intresseorganisationer för invandrares och minoriteters strävan
att bibehålla och utveckla den egna kulturen och det egna språket i det svenska
samhället, har de en särskilt viktig funktion för kvinnorna, barnen och
ungdomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I föreningarna träffas man, pratar om de problem man har,
man hjälps åt och framför allt känner man sig som hemma. Här träffas man
familjevis och umgås över alla åldersgränser. Många föreningar har
teatergrupper, dansgrupper, körer etc, där alla medverkar och får del av sitt
kulturarv och av den kulturella utvecklingen från hemlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom kulturella aktiviteter har
invandrarorganisationerna stor betydel­se som informationsförmedlare och som en
viktig förbindelselänk mellan invandrarna och det svenska samhället. I det
avseendet skiljer sig invand-rarorganisationernas verksamhet mycket starkt från
verksamhet som bedrivs i det tradifionella svenska föreningslivet, med
specialisering på vissa ämnesområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandrarorganisafionerna är intresseorganisationer för
hela familjen, men en huvuduppgift för samfiiga är att arbeta med ungdom. De
kan därigenom göra mycket för att förebygga sociala problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt parti delar invandrarverkets bedömning att de
invandrar- och minoritetspoUtiska mål som riksdagen fastställde år 1975 endast
kan förverkligas genom att invandrarnas egna organisationer får-bättre möjlig­heter
att arbeta och genom att svenska organisafioner sfimuleras att mer aktivt
engagera sig i invandrarfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från 1975/76 erhåller invandrarorganisationer som är
riksförbund verk­samhetsbidrag från invandrarverket. Från dess t. o. m. 1979/80
erhöll SIV en ökning av anslaget. Därefter har organisationerna fått sänkta
reala bidrag. Detta är en utveckling som, om den tillåts fortsätta, riskerar
att rasera den verksamhet som vissa organisationer byggt upp. De senaste två
åren har invandrarorganisationerna fått kompensafion för 5 % av inflationen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;därmed
i praktiken nedskärningar av redan otillräckliga bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt ställer det svenska byråkratiska maskineriet
allt större krav på   Torsdagen den invandrarorganisationerna, som förväntas
delta aktivt i olika arbets- eller   29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;referensgrupper
och i olika statliga eller kommunala utredningar och det   __ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=109 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslag
  till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
obefindiga eller minimala kansliresurser. Här uppenbarar sig en påtaglig risk
att invandrarorganisationerna omvandlas fill enbart administra­tiva enheter med
huvudsaklig funktion att med svårighet bära sin egen administrationstyngd. Det
som är helt klart är att organisafionerna inte kan motsvara samhällets
förväntningar med det nuvarande statsstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I årets budgetproposition föreslår regeringen att anslaget
för bidrag fill avgränsade projekt skall minskas med 250 000 kr. Vårt parti
anser att det anslaget i stället bör ökas kraffigt, för att något så när
motsvara det behov som antalet ansökningar vittnar om. Här bör vi erinra om att
under föregående budgetår inkom till SIV ca 334 ansökningar på sammanlagt drygt
19 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt parti delar Invandrartidningens och invandrarverkets
uppfattning om att tidningen i dag delvis arbetar under andra förutsättningar
än när fidningen startades. Den annorlunda sammansättningen av den nuvarande
invandring­en medför att de nykomna invandrarnas behov av grundläggande
samhälls­information är mycket större än fidigare invandrargruppers.
Invandrarna kommer nu allt oftare från länder och kulturer som mycket starkt
skiljer sig från det svenska samhället. Detta understryker också behovet av en
ökning av anslaget till informationsverksamhet för att öka svenskarnas
kunskaper om invandring och invandrarna. Inte minst kommunernas och olika
myndigheters informations- och utbildningsarbete på det området behöver ökat
stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När det gäller mofion 1070 så tog jag kontakt
i går med flera advokater som i stor utsträckning arbetar som offendigt biträde
i utlännings­ärenden och diskuterade utskottets utlåtanden med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framkom då att förhållandena inte på något sätt
förbättrats på senare tid. Yrkanden om förskott beaktas endast i undantagsfall
av arbetsmark­nadsdepartementet och invandrarverket. Det är med beklagande jag
måste konstatera att felaktiga uppgifter lämnats till utskottet på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill fråga statsrådet Andersson: Anser statsrådet att
det är rimligt att de offentliga biträdena skall behöva vänta i ett år eller
mer på sina arvoden i dessa ärenden? Anser statsrådet att det är rimligt att
biträdena är skyldiga ätt betala in skatt och sociala avgifter till statsverket
för arvoden som betalas ut först månader eller år senare? Skattskyldigheten
uppstår nämligen i det ögonblick kostnadsräkningen skickas. Genom den
utomordentligt noncha­lanta behandling arbetsmarknadsdepartementet och
invandrarverket utsät­ter de offentliga biträdena för blir risken uppenbar att
detta viktiga rättsområde överges av kvalificerade jurister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med detta yrkar jag bifall till samtliga vpk-mofioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
47 STEN SVENSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Ett av de största invandrarpolitiska problemen är i dag de långa
handläggningstiderna i tillståndsärenden. Frågan har både humanitära och
ekonomiska aspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besluten
blir sannolikt mycket svårare att fatta när vederbörande har etablerat sig i
den nya miljön, barnens skolgång har börjat etc. Det blir allt svårare för
sådana flykfingfamiljer och andra att acceptera ett negativt beslut. En
förkortad beslutsprocess är i första hand en humanitär fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
långa handläggningstiderna är dyrbara för samhället. Ovisshet och sysslolöshet
medför stora påfrestningar för &amp;quot;vantarna&amp;quot;, vilka då är hänvisade till
socialhjälp och annan omsorg. Enligt det nya system som nu tillämpas ersätter
staten kommunerna för dylika kostnader under väntetiden. Under 1980 uppgick
dessa kostnader för staten fill ca 70 milj. kr. Till detta kommer direkta
kostnader för samhället på en rad områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
har bl. a. mot denna bakgrund fillmötesgått krav i motioner från oss moderater
och från socialdemokraterna i utskottet på en uppräkning av anslaget till
invandrarverket. Det kan inte komma i fråga att nu minska invandrarverkets
personalresurser, vilket föreslagits i budgetproposifionen. Det blir i så fall
en missriktad besparing, eftersom de stora samhällsekon­omiska besparingarna
kan göras på det sociala området om väntetiderna förkortas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
regeringen, som framgår av vår redovisning i betänkandet, numera ändrat sin
bedömning av resursbehovet kan vi konstatera att utskottet enats om att göra
dessa förändringar i förhållande till budgetpropositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig omständighet som jag tror bidragit till regeringens ändrade inställning
är bakslaget på förslaget i tilläggsdirektiven, som Lahja Exner nyss påpekade,
till invandrarpolitiska kommittén. Kommittén hade fått i uppdrag att pröva
möjligheten att flytta flertalet ärenden från regeringskan­sliet till en
särskild besvärsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
kom mycket snabbt till. den enhälhga slutsatsen, att en besvärsnämnd inte
skulle kunna bli en lösning på problemet med de långa handläggningsfiderna. En
sådan nämnd skulle, med den arbetsbelastning den kan beräknas få, medföra stora
praktiska problem. Dessutom, anförde kommittén, leder förslaget till ökade
förvaltningskostnader - vilket strider mot regeringens egna direkfiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har, vilket redovisas i en skrivelse till regeringen, sedan en tid övervägt en
regional lösning, som bl. a. går ut på att få ett ökat samband mellan
beslutsfattare och utredare i invandringsärenden. Kommittén har vidare i ett
remissvar över utlänningslagkommitténs slutbetänkande pekat på möjligheten att
vidga rätten att fatta avlägsnandebeslut på formell grund beträffande personer
som kommit utan uppehållstillstånd och som inte åberopar politiska eller andra
synnerliga skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan åtgärd, menar kommittén i sin skrivelse, skulle kunna bidra till att
antalet besvär till regeringen minskar. När besvärsfrekvensen översdger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80 %, finns det skäl att överväga både denna och andra
åtgärder som kan minska antalet besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med utskottet skall jag inte vidare gå in på de
frågor som invandrarkommittén kommer att arbeta vidare med. Jag har anledning
att räkna med att kommittén, så snart den kan, framlägger förslag som är ägnade
att förkorta handläggningstiderna. Jag vill verkligen understryka att vi skall
göra allt för att kunna förverkliga den målsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget kan det vara värt att uppmärksamma den
skrivelse till regeringen som Sveriges socialchefer avlät i början av denna
månad. Där föreslog man att invandrarverkets organisafion dll viss del skulle
regionaU-seras, dvs. verksamheten skulle udokaliseras till de orter dit större
delen av invandrarna kommer. Detta skulle, menade man, förbättra kontakten
mellan handläggare och sökande och påskynda ärendena utan att för den skull
eftersätta rättssäkerheten. Den modellen bör enligt min personliga mening
finnas med i den fortsatta diskussionen. Eventuellt skulle man kunna tänka sig
någon form av försöksverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De frågor som nyss ställdes av Alexander Chrisopoulos var
ju riktade direkt till statsrådet Karin Andersson. Jag går inte in på dem, för
jag räknar med att invandrarministern besvarar dem direkt. Vi har i utskottet
haft anledning att skriva på det sätt som vi har gjort med ledning av de
uppgifter vi har fått från regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det anförda, fru talman, ber jag att få yrka bifall
fill utskottets hemställan på samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 48
OLLE GÖRANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vid behandlingen av föreliggande betänkande om
medelsan­visning till invandrarverket skulle jag vilja fästa kammarens
uppmärksamhet på ett par punkter, som jag anser vara viktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den första punkten gäller de långa handläggningstiderna
vid bedömningen&lt;br&gt;
av om en människa skall få stanna i vårt land eller ej. Självfallet är detta&lt;br&gt;
jobbigt för de människor som berörs. Det kan inte anses tillfredsställande att&lt;br&gt;
det skall ta både ett och två år innan man får besked om man får stanna.&lt;br&gt;
Dessa frågor rör polisen och dess utredningar, de rör invandrarverket, och de&lt;br&gt;
rör naturligtvis til syvende og sidst regeringen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om förslag till förbättringar under de senaste åren
har genomförts för att ge kortare handläggningstider, så måste jag konstatera
att det fortfarande är väldigt mycket att göra innan man kommer ned fill en
rimUg handlägg­ningstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför hälsar jag med stor tillfredsställelse det
initiativ som arbetsmark­nadsutskottet har tagit, när utskottet föreslår fler
handläggare på invandrar­verket än vad regeringen föreslog. Det ser jag som
något mycket positivt, samtidigt som jag naturligtvis är oroad över de
konsekvenser som den kommande besparingspropositionen kommer att få för
invandrarverket, som har fått direktiv om att man reellt skall spara 2 % i
förhållande till tidigare år. Detta kommer givetvis att få mycket stora konsekvenser
för tillstånds- och medborgarskapsavsnittet. Skulle förslaget gå igenom, så
kommer det att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;resultera i ännu mer förlängda handläggningstider med de
oförsvarliga konsekvenser detta får psykiskt för de sökande och ekonomiskt för
stat och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan väl också slå fast att verksamheten härutöver
skulle drabbas kvalitativt genom att redan nu eftersatt verksamhet, såsom länderkunskaps-arbetet
och arbetet med instruktioner och anvisningar, exempelvis till polisen, inte
skulle få bedrivas i nuvarande omfattning. Därför menar jag att är det ett
område där vi måste se till att inte besparingsmaskinen går fram, så är det på
tillstånds- och medborgarskapssidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra punkten som jag skulle vilja kommentera gäller
stödet till invandrarorganisationerna, både när det gäller deras
föreningsverksamhet och när det gäller deras tidningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att alla som har kommit i kontakt med olika
invandrarorganisa­tioner kan konstatera att de föreningar man byggt upp och de
tidningar man ger ut spelar en mycket stor roll för invandrarnas möjligheter
att anpassa sig här och också föra sin kultur och sina tradifioner vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså av oerhört stort värde för såväl invandrarna
som den inhemska befolkningen att det finns t. ex. föreningar som för de ohka
nationaliteternas talan. Mot den bakgrunden känner man en viss besvikelse över
anslagsutvecklingen när det gäller deras olika språkrör. Jag skulle kunna ta
många exempel på detta. Vi kan konstatera att bidragen fill invandrarnas
tidningar har stått praktiskt taget stilla ända sedan 1979. Jag kan ta nästan
vilken fidning som helst i förteckningen och läsa att bidraget år 1979 var t.
ex. 20 000 kr., år 1980 20 000 kr. och år 1981 oförändrat 20 000 kr. Tidning
efter tidning får alltså klara sig med samma summa pengar år efter år, utan ens
sådana höjningar som är betingade av den penningvärdesförsämring som vi alla
varit utsatta för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa förhållanden kan vi naturligtvis inte låta kvarstå
oförändrade, utan •vi måste även fortsättningsvis vara beredda att stödja
invandrarorganisatio-nernas tidningar. Jag förutsätter därför att vi så
småningom kommer att få förslag till hur en utveckling av tidningsstödet skall
kunna utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tredje och, fru talman, sista punkt som jag vill ta
upp gäller betydelsen av det s. k. 100-procentiga lönebidraget fill
invandrarorganisationerna. Arbetsmarknadsutskottet uttalade 1978/79 klart och
entydigt att minskning­en av lönebidraget från 100 % till 90 % för många
organisationer, både allmännytfiga och andra, kornmer att leda till en
försämrad situation. Jag vill återge vad arbetsmarknadsutskottet skrev härom
1978/79:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skall inte bestridas att denna bidragskonstruktion kan
leda till svårigheter för vissa organisationer och institutioner. De får
emellerfid en övergångsfid av tre år, räknat från den 1 juli 1980, för att
anpassa sig fill den nya situationen. Även för fiden därefter kan bidrag med
100 % komma att utgå i vissa fall. Det är nämligen avsett att AMS skall ha i
uppdrag att i samråd med statens avtälsverk och de fackliga organisationerna
närmare klarlägga för vilka anställda med lönebidrag hos myndigheter och
institufioner etc. som full kostnadstäckning i framtiden skall utgå. De
ekonomiska problem som slutligt  kan  drabba  vissa  organisationer får tas upp
i  samband  med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prövningen
av att annat stöd från det allmänna kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta var
ett utdrag ur vad arbetsmarknadsutskottet då skrev. Med&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;y       ,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anledninghärav
vill jag fråga invandrarministern, om hon tänker vidta några&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;og „    -i &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;iqot&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärder
för invandrarorganisationerna på denna punkt. Senast i går hade jag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;__ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett
samtal med en representant för en av de aktiva invandrarorganisationerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     f-ii &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vårt
land, som berättade att försämringen av bidraget för dess del innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;*&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att man på
något sätt måste få fram mellan 200 000 och 300 000 kr. för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kunna
bibehålla den verksamhet man har. Det låter kanske inte som om det är så
mycket, men det är mycket pengar, och framför allt gäller det när man sätter
det i relation till hur mycket samma invandrarorganisation får via det
verksamhetsbidrag som invandrarverket delar ut. Man kan då konstatera att
nedskärningen för organisationen motsvarar i kronor lika mycket som
verksamhetsbidraget från invandrarverket utgår med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis med anledning av det som jag oroligt
ställer mig frågan: Kommer våra invandrarorganisationer att ensamma få bära
denna försäm­ring, eller kommer invandrarministern att arbeta för att
invandrarorganisa­tionerna på något sätt kompenseras för det inkomstbortfall
som man här gör?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 Statsrådet KARIN ANDERSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Först vill jag säga att det är
tillfredsställande att så stor enighet har kunnat skapas i
arbetsmarknadsutskottet om anslagen till invandring. Den vilja att se fill
sakfrågorna som under många år har präglat invandrarpolitiken har därmed på nytt
manifesterats. Det är bra för de människor som det ytterst gäller -
invandrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men invandrarpolitiken rymmer svåra och viktiga problem,
som inte blivit mindre genom den ekonomiska utveckling som vi har haft. Jag
tänkte uppehålla mig litet vid två av dem, som mycket starkt understrukits av
de tidigare talarna. Det är väntetiderna i utlänningsärenden och ungdomsfrå­gorna.
Dessa båda frågor utgjorde tyngdpunkten i budgetpropositionen och utskottets
betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först något om väntetiderna, som samtliga tidigare talare
har berört. Sedan mitten av 1970-talet har antalet utlänningsärenden ökat
mycket kraffigt. Invandrarverket avgör årligen över 120 000 tillståndsärenden
av ohka slag. Av dessa är kanske 5 000 av den arten att utvisning kan bli
aktuell. I regeringskansliet är utlänningsärendena den största enskilda
ärendegrup­pen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att denna utveckling har påverkat
handläggningstiderna. Jag framhöll i budgetproposifionen - och det har också
understrukits här - att detta är en vikfig fråga. I första hand medför den
svåra påfrestningar för de berörda människorna, men det är också en
samhällsekonomisk fråga, eftersom de långa handläggningstiderna för med sig
kostnader för samhäl­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förtjänar också att påpekas att det är en mindre del
av ärendena som&lt;br&gt;
tar lång tid. Den övervägande delen av de utlänningsärenden som går genom&lt;br&gt;
hela instansordningen, dvs. upp till regeringen som besvärsärenden, avgörs&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
högst ett år. Jag har tidigare sagt att det borde kunna gå att få ner den tiden
till sex-nio månader. Men jag tror inte att det är realistiskt att sätta målet
högre, med tanke på den procedurordning som är fastlagd av riksdagen och de rättssäkerhetsgaranfier
som partierna i riksdagen i dag är ense om. Framtiden får utvisa hur det kommer
att bli efter det att den invandrarpo­litiska utredningen har blivit klar med
sitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dess
bättre kan jag nu se en ljusning, och jag tror att vi är på god väg att nå
detta mål. Polisen, invandrarverket och departementet har efter hand fått ökade
resurser och har också vidtagit organisatoriska åtgärder till förmån för
utlänningsärendena. Framför allt har enskilda handläggare och annan personal
lagt ned ett oerhört intensivt arbete för att på alla sätt försöka hålla jämna
steg med ärendetillströmningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Invandrarverket
redovisar att antalet avlägsnandeärenden som väntar på avgörande, alltså
ärendebalansen, under första kvartalet i år har gått ned med nära 1 000
ärenden. Det är en minskning som vi inte har sett någon motsvarighet till på
länge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
departementet kan vi notera motsvarande trend. Också vi har en utveckling som
är mycket bättre än de senaste tre årens. Denna utveckling tyder på att vi är
på rätt väg och på att vi kan hoppas nå resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om situationen f. n. ser ganska hoppfull ut, är det dock för tidigt att dra
några bestämda slutsatser. Det kan inträffa många oväntade händelser i vår
omvärld som medför att ärendetillströmningen ökar, och det kommer självfallet
att påverka balanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har därför under våren agerat så att både invandrarverket och departementet får
tillfälliga resurser under en tid i syfte att nedbringa balanserna sä långt det
är möjligt. När detta har skett och man kommer ner till rimliga balanser, tror
jag att den ordinarie personaldimensioneringen hos de berörda instanserna är
tillräcklig för att möta en normal ärendetillström­ning. Genom mitt agerande,
som inte bara avser nästa budgetår utan också den del som är kvar av
innevarande budgetår, har också motionerna från socialdemokraterna och
moderaterna blivit tillgodosedda. Det har också noterats här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förtjänar också att noteras att invandrarverket i sin pefita icke begärde någon
extra personalförstärkning. Det är alldeles riktigt att man begärde att
2-procentsregeln inte skulle gälla för tillståndsbyrån, men därutöver begärde
man ingen personalförstärkning. Det utspel som jag har gjort och som i stort
sett överensstämmer med mofionerna innebär alltså att verket kommer att få
något mer än den minskning som skulle ha uppstått genom 2-procentsregelns
fillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ungdomsfrågorna
är vikfiga. Jag har ofta sagt att det är andra generafio-nen invandrare som har
den svåraste situationen, t. o. m. svårare än för den första generafionen,
vilken kan vara svår nog. Det behövs särskilda insatser för dem, och en rad
sådana åtgärder har vidtagits. En del har redovisats i budgetpropositionen, och
en del vidtas inom ramen för den ordinarie arbetsmarknadspolitiken, som ju har
varit mycket aktiv under våren. Där har speciellt ungdomsarbetslösheten kommit
i blickpunkten, och en rad åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har vidtagits som naturligtvis också kommer
invandrarungdomen fill del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill peka på det jag tar upp i budgetpropositionen om
den speciella projektverksamhet som innebär att man genom ett särskilt
AMI-insfitut för invandrarfrågor utarbetar metoder för att lättare kunna nå
invandrarungdo­marna. Jag lyckades få pengar till detta förra året, och jag har
lyckats att få medel också för nästa budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare vill jag ta upp den fråga som bl. a. Lahja Exner
berörde och som jag själv ofta har berört, nämligen tvåspråkig personal. Den
frågan är intressant för invandrargrupperna själva, eftersom avsikten är att ge
dem den service på deras eget språk som är angelägen för dem. Men det är också
ett medel för att bredda invandrarungdomarnas arbetsmarknad. Jag ser båda dessa
frågor som lika viktiga, och vi har ett arbete i gång. Invandrarverket har
gjort en utredning i frågan, och vi har i departementet fullföljt denna genom
att tillsätta en arbetsgrupp. Jag vet att den f. n. arbetar mycket intensivt,
och jag hoppas att den snart kan komma fram till riktlinjer som går att använda
i varje fall när det gäller tillsättning av statliga tjänster. Jag har redan
haft överläggningar med Kommunförbundet i den frågan, och jag tror att det är
möjligt att också bredda det som kommer fram av den statliga utredningen till
att gälla andra offentliga institufioner, landsting och kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alexander Chrisopoulos ställde en fråga om
rättshjälpsförordningen och dröjsmålet i arbetsmarknadsdepartementet. Jag anser
inte att jag just nu har anledning att svara på den frågan, eftersom
departementets handläggning har blivit JK-anmäld. JK utreder detta f. n., och
vi får se vad man kommer fram till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 50
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag delar på intet sätt invandrarministerns
förtjusning över den enighet som manifesterats i utskottet. Den enigheten
innebär nämligen en rejäl minskning av invandrarorganisafionernas resurser.
Invandrarorga­nisationerna kompenseras inte ens för de kostnader de haft på
grund av pris-och löneökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller invandrarorganisationerna har
invandrarverket en bestämd uppfattning- och jag tror att invandrarministern i
likhet med vårt parti kan ställa sig bakom den bedömningen - nämligen att målen
för invandrarpoli­tiken inte kan förverkligas med mindre än att
invandrarorganisationerna dels akfivt medverkar i arbetet för att uppnå dem,
dels får större resurser för sin verksamhet. Invandrarorganisationerna har nu
två år i rad fått en rejäl minskning av anslaget för sin verksamhet, samtidigt
som denna verksamhet har blivit mer omfattande i och med de högre krav som det
svenska etablissemanget ställer på dem, bl. a. när det gäller att fungera som
remissinstanser för olika statliga organ. För dessa uppgifter har organisatio­nerna
inte några som helst kansliresurser eller annat sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från invandrarorganisationerna ställer man en fråga, som
jag gärna vill att arbetsmarknadsministern svarar på: Om invandrarministern
delar uppfatt­ningen att de invandrarpolitiska målen inte kan förverkligas med
mindre än att invandrarorganisationerna får större resurser, betyder då
regeringens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;invandrarpolitik såsom den
praktiseras i dag, med minskade anslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;invandrarorganisationerna, att
regeringen har satt de invandrarpolitiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 april
1982&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;målsättningarna åt sidan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand-       nf. 51 STEN SVENSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ring m m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; talman! Låt mig med anledning av
vad statsrådet Andersson sade som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommentar
till de tidigare inläggen i debatten ändå slå fast att vi gjorde vår bedömning
i den moderata motionen redan vid den allmänna motionstiden, när vi hade tagit
del av vad invandrarministern anfört i budgetpropositionen. Att regeringen
sedan har ändrat sin bedömning sammanhänger till största delen med vad som
hände i invandrarkommittén, där man avvisade förslaget om en besvärsnämnd. Vi
hade sannolikt gjort samma bedömning, oavsett regeringens åtgärd i utskottet
med anledning av motionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet Andersson berörde också frågan om
rättssäkerheten och sade att denna på allt sätt skall upprätthållas, och låt
mig understryka den eniga uppslutningen kring dessa synpunkter. Men det händer
saker och ting som sammanhänger med de långa handläggningstiderna, vilket också
har påpekats i den allmänna debatten. Där har frågor ställts mot bakgrund av
att beslut kan ändras - särskilt då enskilda fall uppmärksammas i massmedia,
ändrar sig regeringen - och frågetecknen har blivit många. Men jag har inte
märkt att statsrådet Andersson i debatten har givit några svar på den
principiellt viktiga frågan vad det på sikt kan komma att innebära just för
rättssäkerheten och för praxis på det här området, om det blir många ändringar
av dessa beslut fill följd av att frågorna har fått uppmärksamhet i massmedia,
medan beslut som inte på samma sätt blivit uppmärksammade kanske inte har bhvit
ändrade på regeringsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle vara värdefullt, fru talman, om statsrådet
Andersson mot bakgrund av de uttalanden hon nu har gjort kunde ge sin syn på
denna problematik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 52 OLLE GÖRANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tror att det är väldigt farligt att ha så
stora förhoppningar som Karin Andersson har, när hon tror att trycket från
invandrare och flyktingar kommer att lätta. Självfallet är det en förändring på
gång från arbetskraftsinvandring. I stället ökar de svåra ärendena med
flyktingar. . En annan sak är vilka konsekvenser för vår flyktingpolitik
utvecklingen i de kommunistiska länderna får. Bara från Polen har det kommit
mellan 100 000 och 150 000 människor, som kanske vill stanna utanför Polen, om
det inte där blir en förändring när det gäller de mänskliga rätfigheterna.
Självfallet kan samma förändringar ske i andra kommunistiska länder, och det
ställer krav på vår invandrarmyndighet att snabbt kunna avgöra om det är fråga
om flyktingskap eller ej. Därför anser jag att det är alldeles för tidigt att
börja tala om en minskning av antalet handläggare. Därtill lever vi i en
alltför orolig värld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag  vill   upprepa   min   fråga  om   invandrarministern  
anser  att   våra&lt;br&gt;
&amp;quot;*&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;invandrarorganisationer kan drabbas
om lönebidraget minskar öch om i så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fall regeringen är villig att på något sätt kompensera
invandrarorganisatio­nerna för detta minskade stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 Statsrådet KARIN ANDERSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När det gäller invandrarorganisationerna är
jag den första att understryka deras betydelse för invandrarpolitikens fullföljande
och för en bra utveckling mot ett mångkulturellt samhälle som vi är på väg
till. Där har invandrarorganisationerna mycket stora uppgifter, och de har
också fullgjort dem på ett alldeles utomordentligt sätt och gör det
fortfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det är bekant för alla i denna kammare att
alla organisationer har fått vidkännas nedskärningar. Där har man inom
regeringen kommit överens om att den uppräkning som gjorts och som i och för
sig inte helt och hållet motsvarar inflationen är lika för alla organisationer.
Denna uppräk­ning är inte till fyllest, men storleken av uppräkningen har varit
mofiverad av de besparingar som vi tvingats att göra. Jag har dock ansett att
invandrar­organisafionernas verksamhet har varit så viktig att jag bedömt det
som rikfigt att skära ned något på det anslag som går till speciella projekt
för att lägga dessa pengar direkt på verksamhetsbidraget till organisationerna.
Så skedde med en summa av 220 000 kr., som gick direkt över till verksam­hetsbidrag.
Om de besparingar på projektbidragen som också kan gå till
invandrarorganisationerna sades det klart att det skulle tas på de projektbi­drag
som annars skulle gå till kommuner. Jag anser att kommunerna kan klara sig
bättre än organisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan i samma svar ta upp den fråga som Olle Göransson
ställde och som jag inte hann besvara i mitt förra inlägg. Den frågan gällde
lönebidragen. Dessa gäller för alla organisationer, och jag har fakfiskt en
aning svårt att särbehandla invandrarorganisationerna, även om jag är starkt medveten
om deras mycket besvärliga situafion. Men det finns också andra organisafioner
som har en besvärlig ekonomi och som med samma rätt skulle kunna kräva den
uppräkning av lönebidragen till 100 % som Olle Göransson talade om. Något
arbete på att särbehandla invandrarorganisationerna i detta avseende har
faktiskt inte inletts, det vill jag gärna säga rakt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill sedan ta upp en fråga som Sten Svensson berörde.
Det är möjligt att Sten Svensson inte följer med i ddningarna när det gäller
invandrarfrågorna och utlänningsärendena. I så fall skulle han knappast ha
undgått att se de många svar som jag har gett på den fråga som jag alltid får:
Är det massmedierna som gör att man ändrar sig?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har oerhört många gånger fått ta emot kridk just
därför att jag inte ändrar mig när massmedierna agerar. Jag värjer mig oerhört
mot att ta hänsyn till massmediernas agerande, just därför att jag anser att
det är orättvist mot dem som inte har en massmedieopinion bakom sig, men som
kan ha lika starka skäl för att vilja stanna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill alltså bestämt avvisa de
insinuationer som Sten Svensson gav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;quot;''y' r.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 aoril
1982&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Däremot kan under den tid som
förflyter fram till ett avgörande opinionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________   
- kanske inte så mycket genom massmedierna utan när det gäller en bygd, en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslås till invand-     e, d, - bli så påfrestande för de
personer som det gäller att de själva kan&lt;br&gt;
rine m m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hamna i en situation som gör att
deras läge har förändrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Själv
faller jag alltså inte undan för massmediepåtryckningar, utan det är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;snarast de
personer som det gäller som far illa av den opinion som kommer till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uttryck
runt omkring dem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är nöjd med att invandrarministern delar
min uppfattning om invandrarorganisationernas betydelse när det gäller att
förverkliga de invandrarpolitiska målen. Men invandrarministern säger att vissa
besparing­ar ändå måste ske för hela organisadonslivet och även för
invandrarorgani­safionerna. Det måste betyda att regeringens besparingsiver
resulterar i att de invandrarpolitiska målen blir åsidosatta. Någon annan
tolkning kan jag inte göra av invandrarministerns svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har gett invandrarverket i uppdrag att göra en
undersökning om invandrarungdomarnas situation i Sverige, när det gäller deras
sociala situafion, arbetsmarknadssituafion och utbildningssituation.
Invandrarver­ket har också fullföljt sitt uppdrag och lagt fram en rapport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har vi från vårt partis sida motionerat tre år i rad
och föreslagit konkreta åtgärder för invandrarungdomarna. Alla våra motioner
har avslagits med motiveringen att regeringen överväger att vidta åtgärder som
skall förbättra invandrarungdomarnas situation. Men hittills har inte några
förslag till konkreta åtgärder framlagts från regeringens sida. Och våra
motioner blev avslagna också i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill fråga invandrarministern: Vad är det för mening
med att tillsätta en utredning om invandrarungdomarnas situation, att ge
invandrarverket i uppdrag att komma fram med en omfattande och enligt min
uppfattning mycket bra rapport om invandrarungdomarnas situation, när man sedan
konsekvent vägrar att vidta några som helst åtgärder för att förbättra dessa
ungdomars situation?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som invandrarministern pekar på som vidtagna åtgärder
är generella åtgärder som berör alla ungdomar och ingenting som är speciellt
för invandrarungdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 55 OLLE GÖRANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Efter det svar som jag fick från
invandrarministern måste jag konstatera att hon inte är beredd att följa det
eniga utskottsbetänkande som förelåg, där det klart uttalades att de
organisationer som får ökade ekonomiska problem genom att det 100-procentiga
bidraget tas bort borde få ökat stöd från det allmänna genom den verksamhet som
finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är
inte obekant för invandrarministern att det är invandrarverket som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har att
försöka hitta normer och fördelningsprinciper för hur man skall kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stödja
invandrarorganisationerna. Därför anser jag att det uttalande som
arbetsmarknadsutskottet gjorde 1978/79 är förplikdgande, så till vida att
verket bör få ökade anslag för att kunna fördela dessa till invandrarorgani­sationer.
Man skall göra klart för sig att dessa organisationer inte har samma
möjligheter som t. ex. ungdoms- eller idrottsorganisafioner att vända sig dll
kommuner, landsting eller statliga institutioner, utan den enda vägen för dem
till verksamhetsbidrag är via invandrarverket. Därför åvilar speciella
förpliktelser verket och naturligtvis til syvende og sidst även regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
får väl konstatera att regeringen tänker försätta invandrarorganisatio­nerna i
samma ekonomiska knipa som man har gjort, och som man gör, när det gäller
studieförbunden, de fackliga organisationerna och många andra ideella
organisationer, i allt sitt nit att spara pengar dll statskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
56 STEN SVENSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag förstår, av statsrådet Anderssons svar att döma, att hon inte rätt
uppfattat min frågeställning. Jag har nämligen följt den här debatten. Jag har
läst både frågorna och invandrarministerns svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker mig sakna just den principiella synen på vad som på sikt kommer att
hända på rättssäkerhetens område, mot bakgrund av vad statrådet Andersson själv
nyss sade i sitt första anförande här i kammaren. Vad händer med praxis i
förlängningen, om det blir så många förändringar i besluten? Den frågan anser
jag att statsrådet Andersson inte dllräckligt gått in på eller försökt att
belysa på ett principiellt genomarbetat sätt i sina svar i den allmänna
debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad jag vill komma fram till är att vi här har
ytterligare ett skäl för att driva på utvecklingen mot förkortade
handläggningstider. Långa handläggnings­tider är ingen garanti för bra beslut.
Snarare kan det i många fall bli fråga om motsatsen. Här har vi alltså
ytterhgare ett skäl, utöver de ekonomiska och humanitära skälen, att med all
kraft driva på utvecklingen mot kortare handläggningstider i ärenden av detta
slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 57 Statsrådet KARIN
ANDERSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Beträffande invandrarungdomarnas situadon nämnde jag redan i mitt
första inlägg de många olika åtgärder som vidtagits - både åtgärder när det
gäller ungdomarna totalt, åtgärder som självfallet också kommer
invandrarungdomarna till del, och säråtgärder när det gäller
invandrarungdomarna mer exklusivt. Jag tänker inte upprepa vilka dessa åtgärder
är. Därom kan man läsa i budgetproposidonen på s. 179-182.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
till organisadonerna. Det är ju just därför att man något mera skulle kunna
kompensera invandrarorganisationerna än det hittills varit möjligt att göra när
det gäller andra organisationer, Olle Göransson, som jag har föreslagit att en
viss del av de pengar som annars skulle gå till projekt avsedda för svenska
organisationer, svenska kommuner osv. skulle föras över direkt till invandrarorganisadonerna.
Det är i någon mån en kompensadon och ett bevis på uppskattning av deras
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag känner mycket väl till
organisadonernas oerhört svåra ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Riksdagens protokoll 1981/82:134-137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;situation. Jag talar ofta med företrädare för dessa
organisationer och följer deras verksamhet. Men det är inte särskilt lätt att
särbehandla en typ av organisationer, även om man själv bedömer dem som oerhört
viktiga, när det finns andra organisationer som också har viktiga uppgifter och
som bedöms som viktiga. Därför beslöt regeringen att det skulle vara samma
påslag för alla organisationer. Men jag har alltså genom överföring av medel
försökt aft kompensera invandrarorganisationerna något därutöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 58
GÖREL BOHLIN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Arbetsmarknadsutskottet har i sitt betänkande
nr 1981/82:22 behandlat min mofion nr 636. Utskottet har mycket välvilligt
hänvisat den problemställning jag aktualiserat till invandrarpolitiska
kommittén. Man säger att kommittén kan förväntas belysa de uppmärksammade
problemen och även föreslå lämpliga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är naturligtvis nöjd och belåten med det uttalandet t.
v. Jag vill dock i anslutning till ärendet påtala vad jag menar är felaktiga
metoder för att informera de olika invandrargrupperna, ofta oavsett vad man
informerar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan för fyra fem år sedan, då jag som representant för
en invandrar-kommun deltog i en konferens anordnad av invandrarverket och
socialsty­relsen påpekade flera av företrädarna för kommunerna att den typ av
information och undervisning som meddelades via invandrarverket inte var
effektiv. Dels hade man för mycket broschyrmaterial, och det lästes inte, dels
gav man en alltför kompakt informafion och vid fel tid - för kort tid efter
ankomsten till Sverige. Från kommunalt håll framfördes också önskemålet, att
mer av ren undervisning och informafion skall ges i den kommun där invandraren
bor och i samarbete med kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har blivit bättre. Men det är min övertygelse att ännu
mer av informationsarbetet bör tas över av hemkommunen. Dels känner man i
kommunen sina invandrare, i varje fall känner man till dem, dels har man där
ofta invandrarens sociala kontaktnät, som kan och bör tillvaratas i
utbildnings- och informationsarbetet. Det är också möjligt att i kommunen ha en
utbildning som riktar sig till hela familjen samtidigt, och det tror jag är
utomordentligt viktigt. Det är viktigt att familjeöverhuvudet i vittnes närvaro
får höra vilka regler som gäller på svensk arbetsmarknad - alltså de frågor jag
aktuahserat i min motion - och att hela familjen samtidigt får veta vilka
nackdelar som är förenade med att inte följa svensk arbetsmarknadslagstift­ning.
Det är också viktigt att invandrarfamiljerna får veta t. ex. att vi inte
accepterar arbete för minderåriga, allra minst nattarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadslagstiftningen och reglerna på
arbetsmarknaden är inte det enda område där informationen blir effektivare, om
den sköts av kommunen och riktas mot hela familjen. Detsamma gäller
familjelagstift­ningen eller t, ex. de regler som gäller vid besök hos sjuk
anhörig på sjukhus -bl. a. att vi inte tillåter att man är hos den anhörige
annat än vissa tider och inom vissa utrymmen på sjukhuset. Kvinnans ställning
och rättigheter i vårt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;land är ett annat område där det är lämpligt med
informadon till hela familjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att förhindra att invandraren stöts bort av svenskar
genom ett alltför &amp;quot;udda&amp;quot; beteende, att han blir olycklig och känner
sig utfryst och oförstådd och inte minst för att han skall känna sig litet
säkrare i kontakten med svenskar och svenska myndigheter, måste vi nå honom med
vår information. För att sedan familjemedlemmarna skall förstå varandra och
förstå den process som var och en oundvikligen måste genomgå i kontakten med
det svenska samhället, måste vi&amp;quot;nå alla familjemedlemmarna- helst
samtidigt. Risken finns annars för missförstånd mellan familjemedlemmarna eller
för att man helt enkelt inte tror på den uppgift som någon fått i enskildhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De problem jag pekat på i min mofion är
exempel på områden där hela familjen samtidigt bör informeras. Vi måste arbeta
på att föräldrar skall få förståelse för de budskap som barnen nås av och som
förändrar dem och på att barn skall få förståelse för föräldrarnas rädsla och
svårigheter i ett nytt samhälle. Vi måste anstränga oss för att minimera
motsättningar och problem mellan de olika generationerna av invandrare,
motsättningar som annars kan leda till stora svårigheter för samhället totalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ser med spänning och förväntan fram emot
att så småningom få ta del av invandrarkommitténs synpunkter och förslag i det
här hänseendet. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 59
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har ingående läst Görel Bohlins motion,
och jag anser det nödvändigt att något kommentera den. Görel Bohlin gör en hel
del påståenden i mofionen. Hon säger att det ofta händer att invandrare får
uppdrag, t. ex. städarbete, och att det uppdraget kan ge en avsevärd
löneinkomst. Man kan naturligtvis diskutera mer ingående om det verkligen är
så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hon gör vidare konstaterandet att just de invandrare som
får sådana här städarbeten utnyttjar dels kvinnor och äldre familjemedlemmar
för att göra jobbet, dels sina minderåriga barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är beskyllningar som i och för sig är rätt grova och
som handlar om lagöverträdelser i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom påstår Görel Bohlin att det här förekommer i så
stor omfattning att riksdagen bör uttala sig om det och försöka sätta stopp för
verksamhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill säga till Görel Bohlin att hon bör komma med
belägg för dessa påståenden. I annat fall finns det två alternativ att välja
mellan för att karakterisera motionen. Antingen kan den karakteriseras som det
som i allmänt vårdat språk kallas kvalificerat struntprat eller också som en
fördomsfull uppfattning om invandrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 60 GÖREL BOHLIN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till att börja med har
jag inte påstått i min motion att den här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 april
1982&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;typen av utnyttjande av familjen
förekommer ofta. Jag har sagt att det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________  
förekommer. Jag kan påstå det dels därför att jag har sett det med egna ögon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslag
till invand-   &amp;quot;' därför att jag har fått de här uppgifterna bekräftade
från t. ex.&lt;br&gt;
ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försäkringskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag utgår från som helt givet att i de fall när detta
förekommer är invandraren inte medveten om att det inte är förenligt med svensk
lag. Min utgångspunkt i motionen är dessutom att detta utnyttjande av familjen
är till nackdel för invandraren själv och att det därför är utomordentligt
angeläget att invandraren nås av informafion om vilka nackdelar som uppstår,
när man lägger upp arbetet på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min avsikt med motionen är ju alltså att göra det bättre
för invandrarna. Jag skulle vilja påstå att det är Alexander Chrisopoulos som
är fördoms-ftill,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 61 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Herr talman!
I mofionen står att detta är tämligen vanligt förekommande, I vilket fall som
helst anser Görel Bohlin att det här förhållandet är så pass vanhgt bland
invandrarna att riksdagen bör uttala sig för att stoppa det. Det kan vi i alla
fall komma överens om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag säga, herr talman, att det inte framläggs
några som helst belägg för Görel Bohlins påstående. Det finns ingenting som
stärker hennes påstående, och så länge Görel Bohlin vägrar att lägga fram några
siffror kan motionen inte betraktas som något annat än fördomsfullt struntprat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 62 GÖREL BOHLIN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag utgår från att även Alexander
Chrisopoulos vill motverka en sådan här företeelse, både för invandrarnas skull
och för att förhindra det som man kan uppfatta som lagöverträdelse. Men det är
inte det jag vänder mig mot utan det faktum att invandrarna i de fall detta
förekommer inte får de sociala förmåner som de kan vara berättigade till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 63 GUNNEL LILJEGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är inte var dag man får ett
motionsyrkande tillgodosett till 150 %. Vi har från moderat håll motionerat om
två nya handläggartjän­ster vid invandrarverkets fillståndsbyrå. Utskottet har
fillstyrkt tre, och regeringen har redan innevarande budgetår tillåtit en sådan
förstärkning -med berömlig snabbhet så snart våra motioner blivit kända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket skriver i anslagsframställningen: Minst tio
tjänster, möjligen fler, skulle behövas för att hålla handläggningsfiderna vid
acceptabel nivå. Men man begär faktiskt, som statsrådet Andersson påpekade,
ingen tjänst alls. Det är en blygsamhet som förvånar mig sedan jag nu under det
senaste halvåret sfiftat bekantskap med verksledning och styrelse. Men nu har
man som sagt erhållit ytterligare tre handläggartjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är ju
inte så att handläggningstiden bara beror på invandrarverkets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personalresurser.
Den beror också pä andra faktorer: svårigheterna att på kort fid få fram
underlag från andra utredande myndigheter, och inte minst svårigheterna att
verkställa utvisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
situationen är inte så hopplös att det inte finns någon väg ut ur eländet.
Redan när vi i januari väckte vår motion pekade vi på det
rationaliseringsarbete som påbörjats och som under 1981 fakfiskt minskat
ärendebalansen med ett par tusen ärenden. Sedan dess har balansen gått ned med
ytterligare något tusental ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
verkliga proppen i ordets egentliga betydelse är regeringskansliet, I den nya
utlänningslagen togs möjligheten till s, k, återbrytning av
avlägs-nandebesluten bort. Men i någon mån kan reglerna kringgås: Nya
omständigheter åberopas när utvisningar skall verkställas och avgöranden skjuts
upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fem
av sex av invandrarverkets avlägsnandebeslut överklagas enligt vad utskottet
skriver till regeringen. Den invandrarpolifiska kommittén har, som vi hört,
enhälligt avstått från att utreda frågan om särskild besvärsnämnd för att
därmed lätta regeringens börda. Den rättssäkerhet som tillförsäkrats invandrare
och flykfingar kräver enligt vårt förmenande besvärsrätt till den högsta nivån.
Jag har ingen annan mening än invandrarpolitiska kommit­tén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bekymrar mig dock att invandrarverkets bedömning och regeringens i så många
fall är olika och att besluten i så ovanHgt hög grad ändrats. Jag skall lämna
frågan därhän i vilken mån massmedia här kan ha spelat in. Men jag kan inte
tycka att Sten Svensson fick ett helt uttömmande svar av statsrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är otvivelaktigt så att en förstärkning på invandrarverkets tillstånds­byrå
kommer att innebära en mer effektiv förarbetning också av de ärenden som går
till överklagande, och på så sätt kan regeringen hjälpas fill snabbare beslut.
En ny instans skulle, som vi har hört, kosta betydligt mer än den förstärkning
av tillståndsbyrån som vi har begärt och som har beviljats. Långa
handläggningstider innebär dessutom - detta har fidigare påpekats, och det
behöver inte sägas än en gång - stora mänskliga tragedier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1980 var den genomsnittliga handläggningstiden i asylärenden 13 månader: en
månad hos polisen, fem hos invandrarverket och sju hos regeringen, I
föreliggande betänkande redovisas något hygghgare siffror. Med detta må det
vara hur som helst - i alla händelser är situafionen helt otillfredsställande.
Och det värsta är att ett stort antal ärenden - flera hundra - tagit mycket
längre tid än genomsnittet. Det kan ta två till två och ett halvt år. Det är på
dessa ärenden man nu måste koncentrera de förstärkta personalresurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
ligga med en stor ärendebalans skapar i sig ett stort merarbete, genom att
handläggarna belastas med telefonförfrågningar, kompletterande mate­rial, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1981 - man har här tidigare nämnt 1980 - torde socialhjälpskost­nader och de
sjukvårdskostnader som blir följden av psykiska påfrestningar under
sysslolöshet och ovisshet ha uppgått fill 75 milj, kr. för de asylsökande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
till invand­ring ni. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också krasst ekonomiskt sett kommer de beviljade
tjänsterna alltså att löna sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I föreliggande betänkande påpekas bl. a. att vi under 1981
har kunnat notera den lägsta totala invandringsöverskottet på sju år. Men för
de myndigheter som hanterar tillståndsärendena innebär detta ingen lättnad, så
länge .bruttoinvandringen ligger på oförändrat hög nivå - uppåt 30 000
personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kommer, som statsrådet Andersson påpekade, flyktingar
från nya länder, där det plötsligt händer något. Och det är näst infill
omöjligt att göra säkra prognoser. De nu beviljade tjänsterna innebär därför
också ett bidrag fill höjd beredskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi motionärer är tacksamma för den förståelse som
utskottet och, i god tid, regeringen har visat för våra önskemål, och de
väntande asylsökande är det säkert också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt vill jag helt kort beröra frågan om en annan
beräkning av underlaget för skatteutjämningen - utskottet tar också upp den
frågan i sitt betänkande - som innebär att invandrare som vistas i en kommun
och väntar på uppehålls- och arbetstillstånd skall få räknas in i
befolkningsunderlaget. Detta har denna gång yrkats i en socialdemokratisk
motion, tidigare har det yrkats av andra riksdagsledamöter, och frågan har
behandlats i kammaren. Det är f. n. det enda vettiga sättet att hålla
invandrartäta kommuner skadeslösa, och invandrarverket har samma uppfattning.
Jag hyser den förhoppningen att den framtida utredningen om
skatteutjämningssystemet, som aviseras i betänkandet, beaktar dessa synpunkter,
som är eller åtminstone borde vara helt okontroversiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist vill jag något kommentera Olle Göranssons
inlägg, i vilket han uttryckte farhågor för tillståndsbyråns vidare öden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De beviljade tjänsterna innebär de facto att
tillståndsbyrån vid invandrar­verket hålls skadeslös och mer än så för den
2-procentiga nedskärningen. Den slipper alltså göra denna besparing. Men att
övriga avdelningar på invandrarverket skall göra samma besparing och åläggas
samma förpliktelser som andra verk och myndigheter anser jag helt självklart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall fill utskottets hemställan
på samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 64
ELVER JONSSON (fp):   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De många inläggen om invandrarpolifiken, som
det föreligger ett enhälligt betänkande om, tyder på ett par saker: dels att
frågan är betydelsefullare än anslagets storlek kan ge vid handen, dels att det
engagemang som finns är starkt förankrat både i riksdag och regering. Flera
talare har berört invandrarnas problem och särskilda svårigheter men också den
positiva betydelse som de har haft för svenskt samhällsliv i stort. Och jag
instämmer i vad som har sagts i det avseendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också glädjande att konstatera att vi återigen i
utskottet har uppnått enighet kring dessa frågor. Det finns en betydande vilja
att se till sakfrågorna, vilket är till fromma för invandrarpolifiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera talare har också tacksamt
noterat antingen bifall fill sina mofioner eller välvillig behandling av dem.
Sedan finns det naturligtvis också en och annan motionär som tycker att
utskottet borde ha gått längre, men den problematiken kommer vi nog aldrig
ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bara en kort kommentar till vad Olle Göransson sade om
konstruktionen av lönebidraget för de arbetshandikappade, som har förändrats
från 100 % fill 90 %. Det löper från den 1 juli 1980, och övergångsfiden är tre
år. Det innebär att förändringen införs successivt för de nya befattningshavare
som kommer i tjänst under de nya villkoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har flera gånger framfört uppfattningen att
principen är helt riktig. Vi har också sagt att de ekonomiska konsekvenserna
får prövas i särskild ordning. Det gäller självfallet också
invandrarorganisationerna i den mån ett annat system medför en förändring för
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det uttalande som vi gjorde vid riksdagsbehandlingen 1979
gäller fortfarande. Övergångstiden på tre år löper ytterligare ett år, vilket
innebär, som jag ser det, att en kommande budgetproposition får ge de besked
som Olle Göransson efterlyser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom detta är det näst sista ärendet som vi behandlar
före förstamaj-firandet, kunde Olle Göransson inte undanhålla kammaren en
propagandis-fisk släng. Han antydde att det handlar om en allmän nedskärning av
den typ vi håller på med i Sveriges riksdag. Då finns det anledning påminna om
att det i de allra flesta fall är fråga om en minskad ökningstakt och inte, som
man skulle kunna tro av Olle Göranssons inlägg, nedskärningar rakt över. Trots
ekonomiska bekymmer har det skett betydande förstärkningar till fördel för en
rad grupper, bl. a. invandrarna. Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 22 är
ett uttryck för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till invand­ring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 3
(socialt stödprojekt bland invandrarungdomar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 17 för
motion ( Werner m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[ av Lars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 7
(åtgärder för invandrare)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 17 för
mofion 650 av Lars Werner m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 12 (kostnadsräkningar i utlänningsärenden)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 17 för
mofion 1070 av Alexander Chrisopoulos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska
utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§ Föredrogs Skatteutskottets betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:54 Ändring i
stämpelskattelagen (prop. 1981/82:178) 1981/82:55 Inskränkt skattskyldighet för
Stiftelsen Produktutvecklingscent­rum i Östergötland m. fl. (prop. 1981/82:132)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:40 Ändrat huvudmannaskap för akademiska
sjukhuset i Uppsala, m. m. (prop. 1981/82:145 delvis)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
utskotten hemstäUt bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§ Interamerikanska utvecklingsbanken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs näringsutskottets betänkande 1981/82:29
om vissa anslag inom handelsdepartementets område (prop. 1981/82:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
65 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om detta betänkande hålls gemensam
överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får
yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 66 HUGO BENGTSSON
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Till punkten 8 i detta näringsutskottets betänkande, som gäller
anvisande av ett förslagsanslag till Interamerikanska utvecklingsban­ken på 13
milj. kr., har vi från socialdemokratiskt håll fogat ett särskilt yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har, som kammarens ledamöter väl erinrar sig, varit motståndare till en svensk
anslutning redan när den borgerliga regeringen 1977 kom med förslaget om sådan.
Den beslutades alltså mot vår vilja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har - såsom också redovisas i utskottsbetänkandet 1979 års IDB-kommitté, som
haft till uppdrag att utvärdera IDB:s utlåningspolitik och att bedöma
effekterna för svenskt vidkommande av medlemsskapet i IDB och följderna av ett
utträde, kommit med sitt betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
detta framgår att vi sannolikt, även om vi beslutade om utträde, ändå enligt nu
gällande betalningsplan fick inbetala kapital fram fill i början av 1990-talet.
Men då kunde vi trots detta inte delta i några som helst beslut. Det framgår
vidare av utredningen att det inte brådskar med något nytt beslut, då vi
sannolikt inte förrän 1983/84 behöver ta ställning till nya svenska
kapitalinsatser i banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
vi från socialdemokratiskt håll vänder oss emot är att regeringen inte använt
medlemskapet i IDB för att påverka bankens verksamhet. Vi ser med stor oro på
de nuvarande USA-försöken att ytterligare styra in bankens långivning på stöd
till repressiva militärdiktaturer. Det är enhgt vår uppfattning angeläget att
vår regering, när vi nu är bundna av medlemskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;akfivt och
kritiskt granskar bankens låneinriktning och klart deklarerar vårt lands
hållning i kontroversiella lånefrågor. Sverige bör enligt vår uppfattning i
dessa sammanhang aktivt stödja de strävanden som syftar fill nationellt
oberoende, demokratisering och förbättrade levnadsvillkor för de fattiga folken
i dessa områden av världen. Vi har också, vilket jag finner angeläget att framhålla,
velat ge uttryck för att man inte genom nya beslut binder oss för framtida
insatser i banken, utan ser till att skapa handlingsfrihet för oss, så att vi
bevarar möjligheten till omprövning av medlemskapet i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har med dessa ord bara velat klargöra vår
inställning till IDB, vilken också redovisats i det särskilda yttrandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 67
EVA HJELMSTRÖM (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Så sent som den 22 april hade handelsminister
Björn Molin och jag ett långt utbyte om Interamerikanska utvecklingsbanken och
dess aktiva stöd till de reakfionära krafterna, främst i El Salvador. Jag skall
försöka att inte upprepa mig utan vill hänvisa till den debatten. Handelsmi­nisterns
svar var nämligen entydigt: Affärer är en sak, moral en annan. Vänsterpartiet
kommunisterna har konsekvent hävdat motsatsen. Vi lever nämligen i en värld där
allt hänger samman, också handels- och utrikespo­litik. Vi lever i en värld där
man måste ta ställning och där IDB-frågan fortfarande representerar såväl en
moralisk som en politisk skiljeväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaternas krämarfilosofi har fått prägla regeringens
ställningstagan­de: snöda vinstintressen får gå före ett avståndstagande fill
det blodbad som pågår i Lafinamerika - inte bara i El Salvador, utan också i
Uruguay, Chile och Guatemala, för att nu bara nämna några länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men, herr talman, låt mig ge en liten historik av
IDB-frågan. Låt mig i korthet erinra om, inte bara vad de borgerliga partierna
sagt, utan också vad socialdemokraterna sagt. Jag tycker att deras
ställningstagande i dag genom ett särskilt yttrande är svagt och rimmar illa
med vad som tidigare yttrats. Jag gör detta också mot bakgrund av att aldrig
förr har så många så systematiskt fördrivits, försvunnit, torterats eller
mördats som i dag i Centralamerika. Och det är ingen slump.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Noam Chomsky skriver i sin utmärkta analys De mänskliga
rättigheternas politiska ekonomi följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;USA-klienternas&amp;quot; - och därmed avser han då
juntorna i Latinamerika -&amp;quot;avskyvärda böjelser, inklusive den systematiska
användningen av tortyr, hänger funkfionellt samman med behoven hos USA:s (och
andra) affärsin­tressen, och bidrar till att kväva fackföreningar och tygla
reformistiska hot som skulle kunna störa affärslivets handlingsfrihet. Beviset
är att USA:s bankmän och industriföretagare konsekvent har välkomnat
'stabiliteten' i den nya klientfascistiska ordningen, vilkas regeringar
visserligen är vildsinta i sin behandling av oliktänkande, präster,
arbetarledare, bondeorganisatörer och andra som hotar 'ordningen', och i bästa
fall likgiltiga för folkflertalet, men som är högst förekommande mot stora
utländska intressen. I en viktig bemärkelse är därför klientslaternas torterare
funktionärer åt IBM och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Citibank, Allis
Chalmers och USA:s regering, och spelar de roller som tilldelats dem i ett
system som fungerar enligt vilja och plan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Chomsky kunde ha tillagt att dessa torterare också är
funktionärer åt svenska affärsintressen och åt den svenska regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Så sent som 1976 förklarade centerns
utrikesminister att medlemskap i IDB var otänkbart. Så sent som våren 1977
förklarade en ledande centerpartist här i kammaren följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Debatten vi för här i dag visar tydligt vår
dubbelmoral när det gäller förhållandet fill våra medmänniskor i länder där
många lever i fattigdom och förtryck. När vi tänker biståndspolitik å ena sidan
är vi överens om att vårt agerande skall bidra till större rättvisa, mänskliga
rättigheter åt alla och en ekonomisk utveckling som är socialt acceptabel. Men
när det gäller handel å andra sidan tycks inte samma villkor gälla.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då
motsatte sig socialdemokraterna medlemskap. Då var vi överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också 1978, när ärendet ånyo var uppe i kammaren, var
socialdemokra­terna starkt krifiska och reserverade sig mot bidragen. Även inom
centerpartiet fanns det fortfarande de som tvekade, och därför tillsattes den
utredning, vars betänkande nu föreligger och som Hugo Bengtsson förklarat som
entydigt. Allt det som vi genom vårt medlemskap påstod oss att medverka till -
social och ekonomisk utveckling - har visat sig vara orikfigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna var tuffa i den utredningen. Det var
också Mats Hellström, som står upptagen på talarlistan här i dag, i sin arfikel
i LO-tidningen. Men, herr talman, det föreligger en klar tyngdförskjutning. Nu
kritiserar socialdemokraterna den borgerliga regeringen för att den inte använt
medlemskapet i banken för att påverka utlåningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då var man överens med oss om att det för det första var
en moralisk fråga och för det andra att möjligheterna att påverka var
mikroskopiska. Om man vidhåller sitt ställningstagande från åren 1977, 1978,
1979 och framöver, så borde man därför i dag stödja vår mofion. Jag är
emellertid litet orolig, och jag vill ställa den direkta frågan till
socialdemokraterna: Om det blir regimskifte, kommer Sverige då att lämna IDB?
Det går att svara kortfattat ja eller nej på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till motion 1495.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 68
IVAR FRANZÉN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det kan vara på sin plats att först påminna
om att medlemskapet i IDB tillkom av handelspolitiska skäl och att medlemskapet
i första hand, men inte enbart, givetvis måste bedömas ur denna synvinkel. Vi
kan också konstatera att IDB-utredningen är helt enig om att medlemskapet ur
handelspolitisk synpunkt har givit ett positivt resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kontanta inbetalningarna t. o. m. juni 1981 ärnågot
mindre än 30 milj. kr. De direkta kostnader som Sverige har är räntekostnaderna
för detta belopp, dessutom med avdrag för den avkastning som pengarna lämnat
när de  har fonderats,  vilket  i  stor utsträckning skett.  Det  rör sig 
alltså&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kostnadsmässigt
om några få mil joner, som Sverige har satsat direkt på medlemskapet i IDB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den till IDB knutna exporten har under motsvarande period,
fram till juni 1981, varit ca 400 milj. kr. Det är rätt viktigt att poängtera
att betalningarna för denna export som regel sker kontant. Det fillkommer
alltså inga extra kreditkostnader för företagen och ej heller för svenska
staten. Sysselsätt­ningseffekten, som den beräknas av exportrådet, uppgår under
perioden till ca 2 500 årsarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa kalla siffror ger trots allt en bild av att
medlemskapet handelspoli-fiskt har varit motiverat. För de kommande åren finns
det bara antaganden, för perioden 1982/83 om kanske en export på mellan en halv
och en miljard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare helt riktigt att det finns anledning att
kritiskt granska IDB:s utlåningspolitik. Vi kan dock också i samma andetag säga
att det finns anledning att kritiskt granska de övriga utvecklingsbankerna. Det
gäller Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsban­ken.
Det finns inte några riktigt markanta skillnader mellan dessa bankers
utlåningspolitik. USA:s veto i Särskilda fonden är dock ett särdrag för IDB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hugo Bengtsson säger att regeringen inte har utnyttjat de
möjligheter som finns att påverka bankens utlåningspolifik. Jag menar att Hugo
Bengtsson nog har fel på den punkten. Påverkansmöjligheterna är givetvis
begränsade, men vi vill hävda att de har utnyttjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också peka på att det bland dem som vi träffade
på den resa som vi gjorde i några av de latinamerikanska länderna var en nära
nog helt samstämmig inställning att det är värdefullt att Sverige är med i IDB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man såg det som ett plus att vi fanns med och kunde
påverka i positiv riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de pengar som vi slussar till IDB finns det
faktiskt andra vägar än de direkta inbetalningarna. Jag skall kanske poängtera
att den summa som jag tidigare nämnde avsåg de kontanta inbetalningarna.
Självfallet har vi också låneförbindelser och skuldreverser, varför det
sammanlagda beloppet blir högre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det svenska biståndsanslaget till Internationella fonden för
jordbruksut-veckhng är ca 50 miljoner. En icke obetydlig del av detta anslag
har fakfiskt slussats ut via IDB. Sannolikt är det mer svenska skattepengar som
den vägen går till IDB än i direkta kontanta inbetalningar som härrör från
medlem­skapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i de andra utvecklingsbankerna satsar vi betydligt
större belopp biståndspengar. Jag vill att ni i detta sammanhang skall ha det
klart för er att det inte finns någon väsentlig skillnad i bankernas
utlåningspolitik. I IDA satsar vi ca 500 milj. kr. per år, i Afrikanska
utvecklingsbanken ca 70 milj. kr. och i Asiatiska utvecklingsbanken 30-40 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är, precis som utredningen har sagt, ytterligt viktigt
att vi noga följer bankens verksamhet, behäller vår handlingsfrihet och
ständigt är beredda att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ompröva
vårt beslut om medlemskap. Men i dag föreligger icke något sådant akut behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill sedan säga ett par ord om den reservation som
moderaterna har fogat fill betänkandet. Den gäller bidraget till vissa
oljetransporter i glesbygd. Under ett budgetarbete, som är mycket omfattande,
är det många bollar i luften. Det är kanske inte så underligt att en och annan
boll inte blir alldeles perfekt spelad. Så är fallet när det gäller regeringens
förslag att dra in bidraget till oljetransporter i glesbygd. Det är därför som
vi i utskottet, frånsett moderaterna, står eniga bakom hemställan att denna
indragning icke bör ske. Vi biträder den justering som utskottet här föreslår.
Vi tycker att det är väl motiverat att 20 milj. kr. anvisas för bibehållandet
av bidraget till oljetransporter i glesbygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman!
Med detta yrkar jag bifall fill utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 69 EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är ingen väsentlig skillnad mellan IDB
och exempelvis Världsbanken, säger Ivar Franzén. Det är helt riktigt. I konsekvens
med det har vi från vårt håll krävt att vi också skall lämna Världsbanksgruppen
och en rad andra utvecklingsbanker, just därför att de är USA:s verktyg. De
motverkar direkt en social och ekonomisk utveckling, dvs. det som vi inom
utrikes- och biståndspolifiken i övrigt påstår oss stödja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centerpartiet kryper bakom detta faktum att det inte är
någon större skillnad mellan IDB och exempelvis Världsbanken för att vi skall
glömma vad centerpartisterna sade när Sverige gick in i IDB. Då framhölls från
centerpartihåll att man skulle göra en utvärdering och krifiskt granska denna.
Om det visade sig att de farhågor som hade uttryckts från bl. a. vpk-håll var
korrekta, skulle beslutet omprövas. Jag efterlyser i dag dessa centerparfister
här i kammaren. Var är Birgitta Hambraeus och de övriga?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet att beslutet skall omprövas
avvisas i dag. Man säger att vi ändå är uppknutna till utbetalningarna, och man
hänvisar till att vi skall kunna påverka. Det känns litet tjafigt att ånyo
behöva påminna om det som alla har varit medvetna om från början, nämligen att
Sverige har mycket små möjligheter att påverka bankens utlåningspolitik. Och
det är inte enbart en handelspolifisk fråga - det är också en moralisk och en
utrikes- och biståndsfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 70
HUGO BENGTSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag sade i mitt anförande att Sverige inte
har utnyttjat sina möjligheter att påverka banken i dess handlande. Ivar
Franzén menar att vi visst har gjort det och att vi har tagit till vara de
möjligheter som har förelegat. Han menar då att våra möjligheter dess värre
inte är alltför stora. Ivar Franzén kan ha rätt, om han syftar på våra
röstmässiga möjligheter, som inte är så stora genom att våra ekonomiska
insatser är relativt begrän­sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är ingen som hindrar oss, vid alla tillfällen då
lånens inriktning m, m. diskuteras, att ge uttryck för den uppfattning vi häri
de olika frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är här
jag menar att den svenska regeringen inte har tagit till vara de möjligheter
som vi verkligen har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige är ett demokratiskt land, och vi önskar att
demokratin skall vara rådande i så stor utsträckning som möjligt i alla de
länder som banken vänder sig till och lämnar lån till. Vi skall inte försumma
att ta till vara möjligheterna att tala om att det är angeläget att det
nationella oberoendet får utvecklas i dessa länder, att demokratiseringen får
utvecklas, att vi ytterst syftar dll att förbättra levnadsvillkoren för de
fattiga folken i dessa länder och att pengarna verkligen används på detta sätt.
Det är de möjligheterna som jag menar att den svenska regeringen skall ta till
vara och framhålla vid alla tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 71 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först vill jag säga till Eva Hjelmström att
såväl när det gäller utvecklingsbankernas verksamhet som när det gäller det
svenska biståndet över huvud taget är det tyvärr inte särskilt svårt att leta
rätt på svarta fläckar. Men det finns också ljuspunkter i prakfiskt taget all
denna verksamhet. I den mån vi får några garantier för att hjälpen verkligen
når ut fill dem som behöver den, finns det ljuspunkter både när det gäller
utvecklingsbankernas utlåningsverksamhet och självfallet när det gäller vårt
u-landsbistånd. Men vi måste vara medvetna om att pengar - det gäller både
biståndet och låneverksamheten - ibland hamnar i länder med regimer som vi på
intet sätt vill främja eller stödja. Men i den mån hjälpen når fram till dem
som är hungriga och törsfiga så behövs den, lika väl i ett land med en mindre
bra regim som i ett land med en demokrafisk regim. Frågeställningen är närmast
om hjälpen når fram dit där den behövs. Vattenledningen i en diktatur är lika
värdefull för den som är törstig som i ett annat land. De garantier som vi i
första hand måste försöka skapa är att hjälpen når fram dit den skall. IDB har
- om jag har förstått rätt - en relativt effektiv verksamhet på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det blir kanske något av en
akademisk debatt mellan Hugo Bengtsson och mig. Hugo Bengtsson hävdar att
regeringen inte gör tillräckligt mycket. Han kan ha den uppfattningen, men jag
menar att regeringen bevakar dessa frågor ganska väl, och jag förbehåller mig
rätten att hävda den mening­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 72
EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ivar Franzén säger att det inte är svårt att
hitta svarta fläckar. Nej, herr talman, läser man Sverige och IDB, betänkande
av 1979 års IDB-kommitté, så finner man ju att hela utredningen innebär inte
bara en svart fläck utan en skamfläck för Sveriges utrikespolifik, för vårt
förtroende i dessa länder. Ivar Franzén återkommer ånyo till att också i
militärstyrda reakfionära regimer skulle lånen kunna kanaliseras till dem som
bäst behöver hjälp, men utredningen bekräftar att så icke blir fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill återkomma till den fråga jag ställde till Björn
Molin förra veckan: På vilket sätt bidrar de medel vi ger till IDB till en
social och ekonomisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utveckling
i El Salvador? Det är ju tvärtom så att de direkt bidrar till det blodbad som
där pågår - och som vi alltså finansierar via våra skatteme­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De pengar som IDB har beviljat juntan skall gå till en
motorväg genom de områden som nu är befriade av FDR och FMNL. I detta
sammanhang kan det också förtjäna att nämnas att när det gäller de få regimer
som är progressiva lägger USA in sitt veto. Så några små svarta prickar är det
inte fråga om, utan det är alltså enligt vår mening en skamfläck för Sveriges
trovärdighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 73 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är självfallet väldigt svårt att dra de
absoluta gränserna för vad som ger en social och positiv ekonomisk utveckling.
Sammantaget är det nog ändå så - och det tror jag att vi har konstaterat med
stor säkerhet i bl. a. IDB-utredningen -att det finns en mycket betydande
posifiv effekt av IDB:s utlåningsverksamhet. Att den sedan har sina svarta
fläckar är jag den förste att erkänna. Men vi får vara medvetna om att det
positiva överväger. Och vi måste fundera över vad vi kan göra i stället. Det
finns andra kanaler också. Jag vill emellertid upprepa att när vi besökte några
av dessa länder fick vi ett samfällt intryck av att de satte stort värde på att
Sverige var medlem och att de ansåg att de hade en väsendig nytta av IDB:s
verksamhet. Detta är trots allt det dominerande intrycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag vill också upprepa att det finns all anledning,
bl. a. på grund av vad som nu händer i USA, att noga följa denna fråga och
ständigt vara beredd att pröva den på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Eva Hjelmström anhåUit
att till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare
replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 74
MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talmari! IDB-utredningens material styrker på
samtliga tre huvud­punkter, som har varit föremål för debatt i Sverige, den
kritik mot bankens verksamhet som tidigare framförts från fackligt och
politiskt håll. Det gäller för det första USA:s dominerande inflytande i
banken, för det andra det faktum att långivningen mycket litet inriktats på
social utveckling, och för det tredje att lånen främst har getts och ges till
konservativa militärdiktatu­rer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det särskilda yttrande som socialdemokraterna och de
fackliga represen­tanterna i utredningen har lagt fram konstaterar vi också att
det är en skillnad - och därvidlag är jag inte överens med Ivar Franzén -
mellan IDB:s utlåningsprofil och t. ex. Världsbankens. Världsbanken har rört
sig i rätt riktning - sett från vår utgångspunkt - under 1970-talet. IDB har i
dessa avseenden rört sig i fel riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alldeles uppenbart att Reaganadministrationen
använder sitt inflytande i IDB för att motarbeta regeringar och andra krafter
som verkar för social utjämning. Man har klart uttalat att man vill använda
banken för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillämpa
de nya högerteorierria om en kapitalistisk utveckling på landsbyg­den. Man har
lagt in veto mot ett jordbrukslån till Guyana. Man har nyligen i banken
blockerat ett IDB-lån till Nicaragua, och man genomdriver tillsammans med andra
länder kontroversiella lån till El Salvador. Det är viktigt att konstatera att
hela IDB-utredningen varit enig i sin oro över den skärpta tonen i
Reaganadministrationens uttalanden om Nicaragua och dess blockering av
Nicaraguas lån i banken. Oron för Reaganadministrationens politik delar hela
utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av skälen för Sveriges inträde i IDB var ju enligt den
dåvarande trepartiregeringen att bankens ledning hade sagt sig vilja öka
andelen lån som gick till social utveckling. Det gjordes till ett huvudnummer
här i riksdagen när vi debatterade detta 1977. Utredningsmaterialet visar att
utlåningen för sådana ändamål i själva verket har minskat under 1970-talet för
att nu ha stagnerat på en låg nivå. Utredningen visar att lånen främst har
getts till konservativa militärdiktaturer. Särskilt Argentina, Uruguay och
Chile har fått stora lån. El Salvador har fått lån som i olika former utgjort
ett direkt stöd för militärjuntan. I det socialdemokratiska yttrandet fill
utredningen tar vi speciellt fram det färska IDB-programmet, där en motorväg nu
dras in mot gerillans och befrielserörelsens fästen. Men också andra
Salvadorlån har haft liknande innebörd, när man t. ex. med jordbruksprojekt har
stött de halvmilitära grupper som stöder juntan i El Salvador, på samma sätt
som IDB-lån tidigare stödde Somozas halvmilitära grupper för olika
jordbruksprojekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den borgerliga Latinamerikapolitiken har en grundläggande
svaghet, som ju IDB-debatten visar. Man diskuterar där ett utträde ur IDB
isolerat, som om IDB-medlemskapet på något sätt skulle representera ett
avgörande inslag i Sveriges politik i förhållande till den latinamerikanska
kontinenten. För borgerligheten blir IDB så att säga Latinamerika. Men debatten
måste ju gälla vilken Latinamerikapolitik den svenska regeringen skall föra.
IDB-medlemskapet kommer där under alla förhållanden att bli en mycket blygsam
del av den politiken. Det bör sägas ifrån med tanke på den debatt som förts
inte minst från industrihåll att IDB:s långivning endast är 1,3 % av de
sammanlagda bruttoinvesteringarna i Latinamerika. Med ett generösare sätt att
räkna, där man tar hänsyn till bieffekter, kan man kanske säga att 5 % av
Latinamerikas bruttoinvesteringar har någonting med IDB att göra över huvud
taget. 95 % har det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med ett ännu mer generöst sätt att räkna kan vi säga att
mellan 5 och 10 % av den sammanlagda införseln av kapitalvaror till
Latinamerika på något sätt hänger ihop med IDB. Men 90 % gör det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men de borgerliga regeringarna har låtit medlemskapet i
IDB utgöra Sveriges viktigaste kontakt med Latinamerika. I övrigt har man
förhållit sig passiv. Sveriges relationer med Latinamerika har därigenom blivit
ofullstän­diga, begränsade och politiskt felaktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stället borde Sverige aktivt stödja strävanden till
nationellt oberoende, demokratisering och förbättrade levnadsvillkor för de
fatfiga. Vi borde praktiskt stödja sådant lafinamerikanskt ekonomiskt samarbete
som befräm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 apriri982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jar
självständighet och oberoende. Exempel på sådana positiva projekt som vi tagit
fram i utredningen är stöd till den nybildade latinamerikanska samarbetsorganisationen
SELA, ett projekt i den s. k. Andinska pakten och ökat bilateralt bistånd inte
minst till regeringar som själva arbetar för ekonomiskt självbestämmande och
som stöder de sämre ställda folkgrup­perna. Den diskussionen skall vi ha nästa
vecka när vi får en biståndspolitisk debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med sådana initiativ kan en aktiv svensk
Latinamerikapolitik utvecklas, och då kan också den svenska industrin spela en
roll. Då kan vi stödja utvecklingsprocesser som på lång sikt är nödvändiga för
att kontinenten skall bryta den omfattande fattigdomen och utvecklas i
demokrafiska former. Det viktiga är vilka utvecklingsprocesser vi kan stödja
med vår Latinamerikapo-htik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När riksdagen 1980 röstade om den femte kapitalpåfyllnaden
till banken motsatte vi oss detta. Vi sade klart ifrån att om man tog det
steget fick man också stå för inbetalningarna, medan de borgerliga talarna sade
att det var lätt att ta sig ur detta. Nu visar det sig klart av utredningen att
det långsiktiga kapitaltillskottet till banken som den femte kapitalpåfyllnaden
innebär gör att Sverige nu är bundet för ökade kapitalinsatser till IDB under
en rad år framöver. När vi gått igenom denna fråga i utredningen har det visat
sig att den svenska regeringen inte på något sätt egentligen försöker använda
medlemskapet för att ge uttryck för den svenska uppfattningen. Man har från den
svenska regeringens sida enligt sina egna deklarationer sagt att man under den
fid Sverige var bundet skulle aktivt och krifiskt granska bankens
låneinriktning och föra fram vår uppfattning i kontroversiella lånefrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men under IDB-utredningens arbete har det framstått klart
för mig att den borgerliga regeringen har skött detta bedrövligt illa. Man har
varit oinformerad om många av de kontroversiella projekten. Man har inte i alla
fall röstat mot projekt som andra västeuropeiska länder har röstat mot. Man har
helt enkelt varit passiv, skött IDB-frågan från sina egna utgångspunkter mycket
illa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu allra senast meddelade handelsministern i en
tidningsintervju att han var obekant med frågan om IDB-utlåningen till El
Salvador och konsekven­serna av den, trots att den varit föremål för debatt
sedan ett år tillbaka, inte bara i utredningen, som lägger fram ett material om
detta, utan också genom att Sverige för ett år sedan glömde bort att motsätta
sig ett lån till El Salvador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är alltså mycket illa skött av den borgerliga
regeringen, från dess egna utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eva Hjelmström läser väl ändå våra uttalanden på ett sätt
som kanske inte skall citeras här i kammaren. Vi menar inte att vi kan påverka.
I vårt uttalande kritiserar vi regeringens passivitet i fråga om att inte ge
uttryck för den svenska politiska uppfattningen, och sedan säger vi i vårt
uttalande i utredningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är oklart huruvida regeringens passivitet beror på en
realistisk uppfattning om att Sverige har mycket små påverkansmöjligheter genom
vår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blygsamma
röstandel i banken och genom det starka USA-inflytandet. Det är emellerfid
självfallet angeläget att Sverige under den fid man är bunden av
kapitalinsatser i banken måste klart deklarera sin hållning i kontroversiella
lånefrågor i banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta skall vi självfallet göra vare sig det innebär en
påverkan eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det som nu är vikfigt är att man inte från
svensk sida genom nya beslut binder sig för ytterligare framtida insatser i
banken utan verkligen skapar handlingsfrihet för regeringen att ompröva
medlemskapet på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet samtidigt att det pågår fördiskussioner inom IDB om
en sjätte kapitalpåfyllnad till banken, och den svenska regeringen har också
deltagit genom representanter i olika förmöten kring den sjätte
kapitalpåfyllnaden. Mot bakgrund av att utredningen så klart säger ifrån att vi
skall skapa handlingsfrihet för regeringen att ompröva IDB-medlemskapet vill
jag fråga Ivar Franzén, som utskottets borgerliga talesman: Hur långt har den
svenska regeringens företrädare gått i de här förmötena om den sjätte
kapitalpåfyll­naden? Har man börjat binda upp Sverige för ytterligare insatser
i IDB på något sätt, eller har man ställt sig vid sidan av diskussionen om
ytterligare svenska pengar till IDB, detta som vi nu kan påverka?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett svar
på de frågorna bör ges inför kammaren här i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 75 EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mats Hellström upprepar den kritik som de
socialdemokra­tiska ledamöterna i IDB-utredningen förde fram och som man också
har fört fram i LO-fidningen. Det är en kritik mot IDB som vi i stort sett kan
instämma i, vilket jag också har redogjort för inför kammaren vid två
tillfällen under de senaste veckorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag tyckte inte att jag fick något svar på den fråga
som jag ställde. Det har nämligen också hos socialdemokraterna skett en ghdning
jämfört med den tidigare mycket konsekventa hållningen att motsätta sig
medlemskap. Nu säger Mats Hellström, och nu säger man i det särskilda
yttrandet, att man måste skapa handlingsfrihet för regeringen att ånyo ta
ställning. Innebär detta att socialdemokraterna kommer att se fill att vi
lämnar IDB vid första möjliga tillfälle eller inte?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessutom: Är inte detta med
medlemskapet i IDB också en moralisk fråga för Mats Hellström?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 76
IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är rätt, som Mats Hellström säger, att
utvecklingen i IDB vad gäller den andel som gått fill sociala ändamål inte har
varit så positiv under de senaste åren som för Världsbanken. Man bör dock
samtidigt, för att vara fullständig, tala om att IDB hade betydligt högre
utgångsnivå än Världsbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Målsättningen
är klar: 50 % skall gå dll social utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De små procenttal som Mats Hellström här redovisar, för
att bevisa hur htet IDB-kapitalet betyder i Lafinamerika, är också rikfiga. Men
samfidigt är 5 Riksdagens protokoll 1981/82:134-137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det lika
riktigt att framhålla att det här för vissa av de fattigare länderna har betytt
ett dominerande inslag i den externa finansieringen. Ta bara Nicaragua under
sandinisternas första år. Vilken enorm betydelse hade inte då IDB-lånen!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kapitalinsatser som Sverige gjort - det har tidigare
framhållits - är små och i och för sig inte särskilt bindande. Tittar vi på
utlåningen från den särskilda fonden, kan vi också konstatera att den helt
dominerande delen går fill de fattigaste länderna. Såvitt jag vet finns det i
dag icke några som helst ytterligare bindningar från regeringens sida gentemot
en sjätte kapitalpåfyll­nad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 77 MATS HELLSTRÖM (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först vill jag för Eva Hjelmström framhålla
att vår uppfattning om IDB inte har förändrats på något sätt. Det som har
förändrats är att den borgerliga riksdagsmajoriteten, trots vårt motstånd, här
i riksdagen har röstat igenom en femte kapitalpåfyllnad, kapitalinsatser som
innebär att vi under en lång rad år framöver under 1980-talet avtalsmässigt är
bundna till banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan fill vpk blir då på vilken fot ni vill stå, om ni
vill kritisera detta. Ni hävdar att ni har en demokrafisk trovärdighet och att
vi på allvar skall uppfatta vpk som ett parti med demokratisk samhällssyn.
Innebär det i så fall också att ni menar att man skall stå för de avtal som
träffas, att man inte kan bara så att säga springa ifrån i laga former träffade
avtal? Eller menar ni att vi här i riksdagen kan bortse från fattade beslut,
från träffade internationella överenskommelser som gäller långt in i
1980-talet? Om ni hävdar den linjen -det kan ni naturligtvis göra - kan ni inte
samtidigt hävda att ni här i riksdagen uppträder som ett parti med anspråk på
att ha demokratisk trovärdighet. Då har ni inte samma rättsuppfattning som den
vårt samhällsskick baseras på. I det avseendet måste ni välja!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ivar Franzén talar om målsättningen
50 % för social utveckling. I dag är den siffran 13,14,15 %. Mycket av det som
kallas social utveckling kommer tyvärr inte heller de fattigaste till godo. Det
visar en rad studier. Ivar Franzén sade tidigare att dricksvattnet, om detta
når fram till de fattiga, är lika bra oavsett om det är en diktatur eller en
demokrati. Tyvärr är det så i diktaturerna att dricksvattnet mera sällan når
fram fill de fattiga, därför att fördelningssystemen i diktaturerna är
annorlunda. En understudie som gjorts för IDB-utredningen - det känner Ivar
Franzén väl till - visar när det gäller kraftverksbyggen som kommit till stånd
under IDB:s medverkan i Colombia t. ex. att elektriciteten inte kommer bönderna
till del. De kringboende bönderna upplever bara de negativa effekterna av
IDB-projektet. Elektriciteten hamnar någon annanstans, hos de bättre ställda
människorna i de stora städerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 78
EVA HJELMSTRÖM (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr  talman!   Mats   Hellström  tog  upp  det  här 
med   demokrafisk trovärdighet. Med detta begrepp menar jag helt enkelt, och
menade jag när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jag
ställde min fråga till socialdemokraterna, att en av folket i Sverige vald
riksdagsmajoritet rimligen borde kunna ändra på det som en borgerlig regering
under de år som gått fattat beslut om. Det är vad vi avser med begreppet
demokrati, och det var vad jag avsåg när jag frågade socialdemo­kraterna om de,
ifall det skulle bli regimskifte efter höstens val, skulle förespråka att vi
lämnade IDB. På den frågan har jag tyvärr ännu icke fått något svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sedan gäller internationella avtal är också vi
medvetna om att det kan finnas överenskommelser enligt vilka man under en
period tvingas -exempelvis som i det här fallet - betala ut pengar. Det
beklagar vi. Men det hindrar inte att vi icke skall medverka till exempelvis
blodbadet i El Salvador genom direkt medverkan i banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 79 IVAR FRANZÉN (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mycket kort till Mats Hellström. Jag har
tidigare här ett par gånger sagt att visst finns det mindre lyckade saker och
t.o.m. dåliga saker i IDB:s verksamhet. Men samfidigt tror jag att Mats
Hellström håller med mig om att det helhetsintryck som vi fick vid de kontakter
som vi hade under vår resa var att IDB hade en mycket hög ambidon när det
gällde att följa upp de här projekten och verkligen se till att pengarna
användes till de ändamål som de var avsedda för. Man var t. o. m. aktiv när det
gällde taxesättningar o, d, för att försöka få hjälpen att komma ut dll dem som
hade det sämst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tror inte att vi kan förhäva
oss och påstå att vi i alla lägen lyckas bättre i vårt u-landsbistånd. Tyvärr
finns även där misslyckanden. Om man skulle ta avstånd från en verksamhet bara
för att man kan påvisa misslyckanden, då skulle det inte bli mycket gjort här i
världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 80
MATS HELLSTRÖM (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har svarat Eva Hjelmström fidigare att
vår uppfattning om IDB icke har förändrats. Den har tvärtom bekräftats av
utredningen. Däremot har riksdagens borgerliga majoritet mot våra och även
andras röster fattat ett beslut, som binder Sverige med kapital i banken ett
antal år framåt. Det är den verklighet vi med vår rättsuppfattning har att utgå
från. Jag kan inte förstå annat än att Eva Hjelmström, om hon motsätter sig
detta, har en annan rättsuppfattning. Det vikfiga är vad vi nu kan påverka i
riksdagen, och vi kan påverka att det inte avsätts nya pengar till IDB. Om nya
pengar skulle komma fill, skulle det göra vår handlingsfrihet alldeles
illusorisk. Ivar Franzén sade ju att det, såvitt han kände fill, inte fanns
några sådana förberedelser. Jag hoppas att han har rätt. Den svenska regeringen
har uppenbarligen deltagit i förmöten kring den sjätte kapitalpåfyllningen. Men
jag hoppas som sagt att Ivar Franzén har rätt i att den svenska regeringen i
det avseendet enbart intagit en passiv hållning och icke gått in i någon aktiv
diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag till Ivar Franzén säga att vi vet
väldigt litet om uppföljningen av IDB:s projekt. Det har också utredningen och
de samtal som fördes där visat. En del av IDB:s utvärdering av projekten är
faktiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hemlig även
för exekufivdirektörerna. Det var t. ex. inte möjligt för mig eller någon annan
i utredningen att ta del av IDB:s egen utvärdering. Den är nämhgen hemlig också
för den exekutivdirektör som representerar Sverige. Vad många hävdar är att IDB
är tämligen slarvig i sin utvärdering och uppföljning. Det har för mig varit
ett betående intryck när det gällt IDB:s projekt i Lafinamerika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje vice talmannen anmälde att
Ivar Franzén anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt
till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 81
SVEN HENRICSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I anslutning till p. 13 i betänkandet
1981/82:29 från näringsutskottet behandlas vpk-mofionen 1981/82:617 om bidrag
till vissa oljetransporter i glesbygd. Yrkande 2 i motionen gäller i sak avslag
på regeringens förslag om slopande av bidraget till oljetransporter i
glesbygden. Utskottet föreslår nu mot regeringens intentioner att riksdagen
skall besluta behålla ifrågavarande bidrag till oljetransporter. Som bekant har
regeringens förslag väckt kraftig norrländsk kritik. Inför risken av en ny
Sölvbackasitua-tion har de borgerliga slagit till reträtt. Det lönar sig
tydligen att protestera. Då det gäller yrkande 2 i vår motion anser vi att det
blivit tillgodosett genom utskottets förslag, fill vilket jag därför yrkar
bifall vad avser denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemet kvarstår i vad gäller orättvisa prisskillnader
på oljeprodukter i landet. I de delar av landet som har det kallaste klimatet
och de längsta res-och transportvägarna får man betala mer för olja och bensin
än i andra ur denna synpunkt mer välbelägna områden, som dessutom har mildare
klimat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig nämna ett exempel från Vilhelmina kommun i
Västerbottens inland. I Vilhelmina åtgår för uppvärmning av en normalvilla
4-4,5 m olja per år. Motsvarande siffra för Malmös del är 2,5 m per år. Per
uppvärmningsenhet förbrukar t. ex. Malmö bara 54 % av vad Vilhelmina årligen
förbrukar för uppvärmning med olja. Motsvarande procenttal för Stockholm är 64
%. Även vid en total utjämning av oljepriserna i landet skulle det fortfarande
vara nästan dubbelt så dyrt att klara uppvärmningen av normalvillan i
Vilhelmina i jämförelse med Malmö. Varje prisskillnad till Vilhelminas nackdel
ökar kostnadsskillnaden och varje minskning av prisskillnaden har en viss
utjämnande effekt. I princip gäller samma sak för resor och transport av varor
i områden med lång väg fill service och arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna problematik har sedan decennier tillbaka varit uppe
fill diskussion här i riksdagen, och utredningar har företagits, men något
rikfig lösning har inte åstadkommits. Tanken på det önskvärda med en utjämning
synes vara väl förankrad. Många länsstyrelser och andra tunga remissinstanser i
samhället har förordat en total utjämning av oljepriset som mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motion 1981/82:617 uttalar vi i texten att &amp;quot;en
total utjämning borde genomföras genom fastställande av högstpris utan
samtidigt medgivande av zon- eller ortstillägg på grundpriset&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi föreslår
att bl. a. detta skall av riksdagen ges regeringen    Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ti&amp;quot;
känna.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda yrkar jag bifall fill motion 1981/82:617, yrkande 2.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29
aoril 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 82 MARGARETHA &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;af &lt;/span&gt;UGGLAS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill börja med några ord om IDB. Det var intressant att lyssna dll
Mats Hellströms anförande här i dag. Mats Hellström brukar i andra sammanhang
intressera sig för näringspolitik. När det gäller IDB har han tydligen helt
glömt bort de handelspolidska skälen dll vårt medlemskap. Jag tycker att det är
ganska anmärkningsvärt. Det bör påpekas att det var framför allt handelspohdska
skäl som gjorde att vi gick med. Jag tycker att det är viktigt för kammarens
ledamöter att komma ihåg att verksamheten i Latinamerika är mycket vikdg för
sysselsättningen i en lång rad av våra svenska verkstadsindustrier, mycket
vikdg för jobben här hemma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller då utrikespolitiken och biståndspolitiken? IDB-debatten här i dag har
nästan blivit något av en biståndspolitisk debatt, och jag tycker att den
debatten har haltat. Regionala utvecklingsbanker är bara en del i en
mångfasseterad biståndspohdsk bild, och det är också så att vi såväl via det
bredare samarbetet som via SID A-verksamhet har en annorlunda bistånds­verksamhet
gentemot Latinamerika, och det är Mats Hellström mycket väl medveten om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har förstått saken bekräftade utredningens resa i Ladnamerika sommaren 1980
att det svenska medlemskapet i IDB är mycket uppskattat i Ladnamerika - och
detta gäller olika regimer och olika meningsinriktningar. Jag har också
förstått det så att latinamerikanerna själva uppfattar IDB som &amp;quot;vår&amp;quot;
bank och att de ser det ökade västeuropeiska engagemanget i IDB som ett direkt
stöd för sina möjligheter att. i än högre grad göra sina intressen gällande
inom banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
naturliga misstron mot den stora grannen i norr motsvaras av en lika ivrig
önskan att se nationer av Sveriges typ spela en mer aktiv roll i banken i
framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hade tillfälle att vara med SIDA i Nicaragua för ett par veckor sedan, och det
var alldeles uppenbart att IDB har betytt mycket för det nya självständiga
Nicaragua och att man i Nicaragua önskar ett fortsatt samarbete med IDB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att det skulle vara mycket intressant om Mats Hellström hade dllfälle
att fråga den oss gästande nicaraguanska delegationen, som ju har besökt
riksdagen i dag, om det är IDB som sådant man är emot eller om man möjligen är
emot det faktum att amerikanerna försöker blockera IDB:s möjligheter att arbeta
i Nicaragua. Jag tror snarare att de skulle önska svenskt stöd när det gäller
att se dll att IDB fortsätter långivningen dll Nicaragua än att de skulle vilja
att Sverige skall lämna IDB. Jag skulle tro att det är ett sådant besked Mats
Hellström skulle kunna få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan,
herr talman, vill jag till slut yrka bifall fill den moderata reservationen vid
näringsutskottets betänkande nr 29. Vi följer ju där upp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska
utvecklings­banken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Interamerikanska utvecklings­banken, ni. m-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mittenregeringens
besparingsförslag i vad gäller bidrag till vissa oljetrans­porter i glesbygd.
Jag ber alltså att få yrka bifall till den reservafionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 83 MATS HELLSTRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Av tidsskäl, och enbart av det skälet - jag
vet att många av kammarens ledamöter planerar att mycket snart försöka komma
härifrån inför sista april och första maj - vill jag icke ta upp en helt ny
IDB-debatt när vi nu har fört den debatten under en timme. Jag vill till
Margaretha af Ugglas bara säga: Läs vårt särskilda yttrande i utredningen! Av
det framgår helt klart hur man kan föra en näringspolifik som är gynnsam för en
social utveckling i Latinamerika. Men en sådan näringspolitik har inte med IDB
att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 2
(utträde ur IDB)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 16 för
motion 1495 av Lars Werner m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 227 röster mot 67 för
reservafionen av Erik Hovhammar m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (avskaffande av ortstilläggen på oljeprodukter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 277 röster mot 16 för
motion 617 av Sven Henricsson m. fl, i motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga punkter och moment&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14        § Föredrogs&lt;br&gt;
Civilutskottets betänkande&lt;br&gt;
1981/82:28 Ledningsrättslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15        § Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Propositionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:209
Reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. 1981/82:214 Rätten till
avdrag för mervärdeskatt i vissa fall, m. m. 1981/82:217 Vissa sjöfartsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 § Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Motion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:2525
av Stig Josefson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett reformerat kyrkomöte m. m. (prop. 1981/82:192)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17        § Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande interpellafioner framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 29
april&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:181 av Georg Andersson (s) till
utbildningsministern om Skånska Teaterns fortsatta verksamhet, m. m.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skånska Teatern har meddelat att
den av ekonomiska skäl tvingas lägga ned sin verksamhet den 3 maj 1982. Detta
är ur kulturpolitisk synpunkt djupt tragiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skånska Teatern har svarat för en ytterst värdefull
förnyelse och utveckhng av svensk teater. Den har etablerat en bred kontakt med
sin publik och framgångsrikt arbetat med att nå nya grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Skånska Teatern nu lägger ned sin verksamhet sker
detta mitt i en period av sjudande aktivitet - med utsålda föreställningar av
den uppmärk­sammande Värnlundtrilogin, som är ett exempel på teaterns förmåga
till nyskapande. Nedläggningen sker mitt i repedtionsarbetet av &amp;quot;Mor Kurage
och hennes barn&amp;quot;. Teatern står, med andra ord, mitt uppe i en spännande,
kreativ och uppskattad verksamhet. Det är pengar - inte idéer och skaparkraft -
som saknas. Ändå har teatern arbetat under extremt låga omkostnader i form av
bl. a. löneanspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om Skånska Teatern inte kan räddas kastas ett 40-tal högt
kvalificerade teaterarbetare ut i arbetslöshet. Ett nyskapande upphör. En
viktig publik­kontakt avbryts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sin ansökan till statens kulturråd om extra statligt
stöd för fortsatt existens utvecklar Skånska Teatern sin målsättning att
förverkliga drömmen om en konstnärlig teater. Den plan som då presenteras kan
inte förverkligas inom ramen för nuvarande system för stathgt stöd till
teaterverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska ramen för bidrag till fria grupper är för
snäv. Det stathga bidraget till regionala ensembler passar inte bl. a. därför
att Skånska Teatern inte vill bli en vanlig institutionsteater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En temporär lösning kunde troligen skapas om regeringen
står fast vid sina egna förslag i proposition 1981/82:128 angående vissa
förstärkta insatser på bl. a. teaterområdet. För dagen synes tyvärr
regeringsparfierna av prestige­skäl vara beredda att svika dessa utfästelser om
inte en skatt på tomkassetter kan införas redan den 1 juli i år. Jag finner
detta ytterst beklagligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På längre sikt synes det nödvändigt att åstadkomma
förändringar i det statliga bidragssystemet som gör det möjligt att inom
svenskt teaterliv ta till vara sådant utvecklingsarbete som Skånska Teatern
visat prov på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning fill det anförda vill jag fill
utbildningsminister Jan-Erik Wikström ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder för att ge Skånska
Teatern möjligheter att fortsätta sitt arbete?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Är utbildningsministern beredd att pröva nya former för stöd i syfte
att bättre än hittills kunna stimulera nyskapande verksamhet inom teatern?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:182
av M/5 Berndtson (vpk) fill kommunministern om den framfida kommunala servicen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom en rad statliga åtgärder har kommuner och
landsting fått försämrade möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Minskade
statsbidrag, ändrade skatteregler etc. har påverkat den kommunala ekonomin. Den
senaste åtgärden, att från den kommunala sektorn ta ca 3,5 miljarder kronor,
har allvarligt försämrat kommunernas möjligheter. Det angivna motivet för denna
åtgärd, ett beräknat överskott 1983 inom den kommunala sektorn, är inte
övertygande. Dessa resurser skulle behövas för att klara olika verksamheter och
att motverka arbetslösheten. Det finns därtill tecken på att åtgärden inte, som
först angavs, var tillfällig, utan kan befaras vara inledning till fortsatta
attacker mot den kommunala sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör observeras att åstramningarna mot kommunerna sker samfidigt som
efterfrågetrycket på kommunal service ökar genom regeringspolitikens verkningar
på andra områden. Det är exempelvis ingen tillfällighet att
socialhjälpskostnaderna ökar kraftigt i kommunerna. Planerade försämring­ar på
olika områden, t. ex. sjukersättningen, kan antas öka behovet av socialhjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommuner
och landsfing svarar för en mycket stor del av samhällsservi­cen, och det är
oundvikligt att åtstramningarna mot denna sektor leder fill försämrad service.
Detta drabbar främst de människor som har största behovet av kommunal service,
de ekonomiskt svagaste grupperna i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
olika åtgärder riktade mot kommuner och landsting har motiverats med att den
kommunala expansionen måste bromsas. Denna tes måste ifrågasättas ur
samhällsekonomisk synpunkt, bl. a. pä grund av att arbetslösheten därigenom
förvärras. Det är också mycket anmärkningsvärt att det inte skett någon
redovisning av hur olika statliga beslut inverkat på samhällsservicen och vilka
följderna blivit för de enskilda människorna. Om det kan fresta ekonomi- och
budgetministern att söka fylla tomrum i statskassan på kommunernas bekostnad,
så borde det vara kommunminis­terns uppgift att slå vakt om den kommunala
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ingen överdrift att påstå att inte något område av den kommunala
verksamheten längre går fritt frän prutningar eller i vissa fall t. o. m. nedskärningar,
men regeringen har blundat för följderna. Det är angeläget att
åtstramningspolitikens effekter på sysselsättningen, sjuk- och hälsovår­den,
barnomsorgen, sociala verksamheten, skolan, bostadspolitiken, kollek­tivtrafiken,
ungdoms- och fritidsverksamheten, äldreomsorgen, pensionä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rernas
och de handikappades villkor etc. belyses. En sådan granskning torde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;visa att det inte är
överskott utan bristande resurser som kännetecknar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;situationen för kommuner
och landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det
anförda vill jag fråga kommunministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd att
tillföra den kommunala sektorn ökade resurser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för att motverka en
allvarlig nedrustning av den kommunala servicen på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viktiga områden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:183
av Karin Nordlander (vpk) fill industriministern om driften vid LM Ericssons
dotterföretag i Oskarshamn:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan fidigare har Kalmar län en arbetslöshet som
ligger över genom­snittet för landet i övrigt. Arbetskraften minskas, varsel
och nedläggningar av företag fortsätter att dugga tätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
som nu är aktuellt för nedläggning är L M Ericssons dotterföretag i Oskarshamn.
L M:s är ett fillverkningsföretag som bl. a. specialiserat sig på
snabbtelefoner och snabblarm etc. - anläggningar för exempelvis sjukhus-och
kontorslokaler, med försäljning också på den privata hemmamarkna­den. Det är
ett hitfills lönsamt och effektivt företag, med hållbara leveranstider och låg
produktionskostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hela hösten 1981 förhandlades om en neddragning av antalet anställda, då enligt
företagsledningen företaget var för stort. Under förutsättning att en
neddragning på personalsidan av 125 personer skedde, gavs löftet om fortsatt
drift av företaget. Vid julen 1981 var förhandlingarna klara om vilka anställda
som skulle få gå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
den 5 mars i år, efter bara drygt två månader, var L M beredda att bryta det
givna löftet om fortsatt drift. Då kom första signalen öm nedläggning, nu med
mofiveringen att företaget var för litet. Alltså helt motsatt argument mot vad
som användes före årsskiftet då personalstyrkan drogs ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
håller moderbolaget L M Ericsson tydligen på med en sanering genom nedläggning
av företag över hela landet. Då är givna löften om fortsatt drift inget värda
och de anställda har ingenfing att sätta emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda vill jag fill industriministern ställa följande
fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad tänker industriministern göra för att löftet om
fortsatt drift vid L M:s i Oskarshamn skall hållas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981/82:184 av Lars-Ove
Hagberg (vpk) dll arbetsmarknadsministern om planerad omorganisation av AMS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AMS omorganisation och inrättandet av AMI innebär
att de samlade insatserna för habilitering och rehabilitering av de grupper
handikappade som sorterar under AMI-S kraftigt försämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tidigare sammanhållna verksamheten Omställnings- och träningskur­ser (OT) skall
slås sönder. En klar gränsdragning skall ske mellan medicinsk/social
habilitering och yrkeshabilitering. Inom AMI-S skall endast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den senare verksamheten bestå. Den sociala habiliteringen
och rehabilite­ringen skall flyttas över till kommun och landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men denna utveckling med olika huvudmän för olika delar av
rehabilite­ring och habilitering innebär att de samlade resurser som finns inom
OT-verksamheten slås sönder. Den innebär också att det värde som ligger i en
sammanhållen och parallell personlig, social och yrkesmässig habilitering går
förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till kommunernas hårda ekonomiska belastning är
risken stor att den del av habihtering/rehabilitering som faller under deras
huvudman­naskap aldrig kommer att förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppsplittringen på olika huvudmän innebär en uppenbar risk
för klara försämringar för de arbetshandikappade. En sådan utveckhng måste
stoppas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av det anförda vill jag fråga arbetsmarknadsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen
beredd att ingripa för att förhindra en uppsplittring av resurserna för
rehabilitering och habilitering vid AMI-S?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen
beredd att ta initiativ för att stödja de arbetshandikap­pade genom att
utveckla den sammanhållna habilitering och rehabilitering som finns i
omställnings- och träningskurserna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1981/82:185
av Lars-Ove Hagberg (vpk) till industriministern omnya svenska
råjärnsprocesser:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sverige har tillhört världens ledande
ståltillverkare. Emellertid försum­mades forskning och utveckling under 1950-
och 1960-talet. Stålföretagen satsade sina resurser på kortsiktiga vinster i
efterkrigstidens högkonjunktur. Även staten har sitt ansvar för denna tid genom
en total passivitet. Stålkrisen i Sverige i början på 1970-talet var såväl
ekonomisk som teknisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen mot storskahghet drev fram en utveckling som
den svenska stålindustrin inte kunde stå emot. Planeringen för att anpassa den
malmbaserade basnäringen till svenska förhållanden försummades grovt. Ett
glädjande undantag under senare år är Sven Ekentorps arbete med projektet
Framtida järnverk. Även utvecklingen av nya råjärnsprocesser är ett mycket
viktigt bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tre råjärnsprocesser som står i centrum för intresset
är elredprocessen som utarbetas av Stora Kopparberg och ASEA, BoUden AB:s
inredprocess och SKF Steels process plasmasmelt, processer som skulle kunna
göra svensk stålindustri slagkraftig i en ny utveckling. Tyvärr ser det ut som
om dessa processer går Sverige ur händerna, Inredprocessen är på väg till
Canada, och troligen är elredprocessen också på väg att säljas, utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna har i alltför liten grad engagerat sig i
utvecklingen av dessa processer. Det gäller för statsmakterna att på allvar engagera
sig för att dessa processer utnyttjas i svensk stålindustri och utvecklas inom
landet. En utförsäljning skulle vara en av de största industripolifiksa
skandalerna på senare tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av det anförda vill jag fråga industriministern:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 134&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.                                                                                              Är
regeringen beredd att ingripa för att förhindra utförsäljning av de nya&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den&lt;br&gt;
råjärnsprocesserna?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 april 1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.   Är
regeringen beredd att ta initiativ för att råjärnsprocesserna uppförs i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fullskala
i Sverige och snarast kommer i kommersiellt bruk?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelands om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18        § Meddelande om fråga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande fråga framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 29
april&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:365 av Ingegärd Oskarsson (c) fill kommunministern
om hemkon­sulenternas framtida verksamhet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsumentpolitiken är av stor betydelse, inte minst i
tider då den privata konsumtionens resurser begränsas. Det är då särskilt
angeläget att konsu­mentvägledning och uppsökande verksamhet på det lokala
planet fungerar fillfredsställande. Därför är det oroande att flera
länsstyrelser enligt uppgift i sin ekonomiska planering anger hemkonsulenterna
och deras verksamhet som ett område där neddragningar av besparingsskäl är
möjliga. Som framhålles i budgetpropositionen utgör hemkonsulenternas arbete
ett betydelsefullt komplement till kommunala konsumentverksamheten, sär­skilt i
län där den lokala konsumentverksamheten ännu är bristfälligt utbyggd. Också
utifrån den planerade omorganisationen vid konsumentver­ket är det olyckligt om
en väl fungerande konsumentpolitisk verksamhet som den hemkonsulenterna
bedriver skulle bantas. Mot bakgrund av det här anförda vill jag fråga
kommunministern: Är kommunministern beredd att medverka fill att
hemkonsulenternas rådgivningsverksamhet och uppsökande verksamhet kan
fullföljas i minst samma omfattning som hittills?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19        § Kammaren åtskildes kl. 16.34.&lt;br&gt;
In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G509134</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198182__134.pdf</filnamn>
<filstorlek>3414172</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1981/82:134 Torsdagen den 29 april</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/02435E36-3916-460E-87E7-4C477CD903F5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>