2437493G5091201981/82120protprotprotRiksdagens protokoll 1981/82:120ProtokollProtokoll"12001982-04-15 00:00:002024-06-25 16:19:522009-11-27 17:18:10Riksdagens protokoll 1981/82:120 Torsdagen den 15 aprilimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G509120/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G509120https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G509120
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1981/82:120</span></h1>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
fordonsförarutbildningen vid AMU-center / Gällivare</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april fm.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kl. 12.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingarna
leddes till en början av tredje vice talmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Tredje vice talmannen meddelade att ansökan om ledighet från uppdraget som
riksdagsledamot inkommit</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
från Gösta Bohman för tiden den 1-31 maj för fullgörande av enskilda
arbetsuppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
från Margot Wallström för tiden den 1-31 maj på grund av enskilda
angelägenheter och</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
från Daniel Tarschys för tiden den 13 maj-den 20 juni för fullgörande av
uppgifter som sakkunnig i budgetdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll dessa ansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
vice talmannen anmälde att följande ersättare skulle tjänstgöra i stället för
resp. ledamöter, nämligen Barbro Nilsson (m) för Gösta Bohman, Elvy Norberg (s)
för Margot Wallström och Sören Norrby (fp) för Daniel Tarschys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2§
Svar på fråga 1981/82:269 om fordonsförarutbildningen vid AMU-center i
Gällivare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
1 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr talman! Karl-Erik Häll har
frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att säkra ett
bibehållande av en kvalitetsmässigt och volymmässigt fullgod
fordonsförarutbildning vid AMU-centret i GälUvare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
arbetsmarknadskungörelsen är det arbetsmarknadsstyrelsen som bestämmer
inriktning, lokalisering och omfattning av arbetsmarknadsutbild ningen, medan
skolöverstyrelsen har det pedagogiska, ekonomiska och administrativa ansvaret
för verksamheten. Utbildningsplaneringen sker i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fordonsförarutbildningen vid AMU-center i Gällivare</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stor
utsträckning på det lokala planet, där länsarbetsnämnder - efter bl. a. samråd
med de lokala parterna på arbetsmarknaden - bedömer behovet av
arbetsmarknadsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dock framhålla vikten av att
arbetsmarknadsutbildningen ständigt omprövas efter behoven på arbetsmarknaden.
Resurserna för AMU får inte låsas fast, utan måste utnyttjas flexibelt efter
rådande arbetsmarknads- och konjunkturläge. Den pågående utredningen om
arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (KAFU) har också som en av
sina huvuduppgifter att analysera vilka åtgärder som behövs för att säkerställa
flexibiliteten i arbetsmarknadsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter vad jag har inhämtat är det i det fall sörii
Karl-Erik Häll tar upp så, att länsarbetsnämnden i Norrbottens län f. n. inte
planerar, men väl undersöker möjUgheterna att förlägga fordonsförarutbildning
även till annan ort i länet än Gällivare. Syftet är därvid att i högre grad än
f. n. tillgodose de arbetsmarknadspolitiska behoven samtidigt som man inom
länet eftersträvar en fördelaktig ekonomisk och administrativ samordning med
andra utbildningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 2 KARL-ERIK HÄLL (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få börja med att tacka för
svaret. Jag vill också tacka för statsrådets tålmodighet med att vänta med
svaret. Det var flera veckor sedan jag ställde nfiin fråga, men jag hår på
grund av sjukdom inte kunnat ta emot svaret förrän nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sätt och vis är svaret ganska bra. Det vittnar om att
det inte är någon ko på isen, vilket det verkade vara från början.
Länsarbetsnämnden väntar alltså med åtgärder. Det gör mig dock litet oroad, då
det tyder på att man ändå har planer på att göra denna förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fordonsförarutbildningen är en utbildning bland många som
jag tycker platsar bra i Gällivare. Det finns också siffror som vittnar om det.
Mer än 50 % av de som genomgår denna utbildning får jobb. Det är en ganska bra
siffra i ett arbetslöshetsdrabbat län och med tanke på hur det i dag ser ut i
malmfälten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också påpeka att transporter utgör en mycket stor
del av dagens gruvindustri - och den delen kommer att bli betydligt större.
Transporter är också en stor sektor i ett län som ser ut som vårt län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tålas öm att länsarbetsnämnden av ekonomiska och
administrativa skäl överväger att förlägga fordonsförarutbildning även till
annan ort. Det är ganska svårt för oss att diskutera den frågan, och framför
allt är det svårt att över huvud taget få till stånd någon dialog. De
ekonomiska frågorna kan ju ta sig måfiga uttryck. Jag har naturligtvis respekt
för att man inom ramen för arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet skall se om sin
budget. Men om man gör någonting, med den ur ekonomisk synpunkt snäva
begränsade bedömningen, kan det få ganska kraftiga och förödande verkningar i
övrigt. Det vore därför bra om det kunde skapas förutsättningar för en dialog,
innan sådana här åtgärder vidtas, där andra aspekter kunde vägas in. För att ta
ett mycket näraliggande exempel, skulle ett tiotal lärare förlora sitt arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vilket är betydelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
del av utbildningen som jag menar skall vara med i en fordonsförarutbildning
också i Malmberget är den del som i utbildningsplanen kallas stadskörning. Jag
är helt klar över att det blir dyrare att bedriva den delen av utbildningen om
den är förlagd långt ifrån en ort som uppfyller kraven på begreppet stad. Det
föreligger alltså ett latent hot för att denna utbildning kommer att förändras,
och det får betydande verkningar. Jag skulle därför vilja fråga statsrådet om
han är beredd att vara med om att försöka skapa de förutsättningar som jag
efterlyser, så att vi i god tid får möjlighet att väga in också andra intressen
i denna bild innan vi står inför ett fullbordat faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tack för svaret!</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
fordonsförarutbildningen vid AMU-center i Gällivare</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
3 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag är glad att Karl-Erik Häll noterar att arbetsmarknadsutbildning är
en effektiv åtgärd. T. o. m. i det av arbetslöshet svårt drabbade Norrbotten är
det möjligt för en stor del av dem som har genomgått utbildningen att få jobb.
Det är bra att det sägs - ju oftare, desto bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU snabbt lägga till att det inte är fråga om någon neddragning av den totala
volymen av arbetsmarknadsutbildningen, inte heller av den delkurs som gäller
fordonsförarutbildning. F. n. har det funnits en sådan kurs vid AMU-centret i
Kiruna och två kurser vid centret i Gällivare. Vad man nu diskuterar är att
eventuellt förlägga en av kurserna i Gällivare fill Älvsbyn. Det visar sig att
det är lättare, av arbetsmarknadspolifiska skäl, att nå utbildningsorten för en
del av dem som kommer i fråga för utbildning om den är förlagd dit. Men något
beslut har inte fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NaturUgtivs
bör den dialog som Karl-Erik Häll efterfrågar komma fill stånd dessförinnan.
Den kan ju ske inom länsarbetsnämnden, där parterna på arbetsmarknaden och även
politiker är representerade. Den kan också ske inom kursstyrelsen och inom
arbetsmarknadsutbildningen. Man bör naturligtvis ha kontakter med de berörda
kommunerna innan beslut fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller utbildningskvaliteten, utgår jag självfallet från att orten
och utbildningsförhållandena i övrigt - oavsett var dessa kurser förläggs -
skall kunna uppfylla de krav som måste ställas på kvaliteten i utbildningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
4 KARL-ERIK HÄLL (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag är glad för det förtydligande som jag fick nu, dvs. att det inte är
fråga om någon neddragning av utbildningen i Gällivare. Jag har nämligen haft
intrycket att det från början var fråga om det. Jag har uppfattningen att det
fortfarande är fråga om en neddragning av denna utbildning, just av det skäl
som statsrådet sedan berör, nämligen att man bedömer det så att avstånden i
Norrbotten - som vi dess värre inte kan göra mycket åt - är ett handikapp när
det gäller att förlägga utbildning där den behövs. Skall det bli så att man
bedömer utbildningen på den griinden att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till ungdomsplatser</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>människor
skall ha kortast möjliga avstånd till utbildningsorten, betyder det, såvitt jag
förstår, att skälen för förläggning av mycket av den utbildning vi bedriver i
Norrbotten i dag kommer att omprövas. Jag menar att avstånd inte får vara ett
kriterium i detta fall. Vi måste kunna få räkna Norrbotten som en naturlig del
av detta land, även om avstånden här råkar vara stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en liten kommentar till statsrådets slutsats om min
bedömning av arbetsmarknadsutbildning, vill jag säga att vi har rik erfarenhet
av arbetsmarknadsutbildning i Norrbotten och därför har ganska goda förutsättningar
att bedöma den. Det är det jag försöker göra när jag nu rycker ut den här biten
och vill understryka hur nödvändig den är i dag. Och jag tror att den kommer
att vara lika nödvändig fortsättningsvis. Det finns säkert också ett och annat
exempel på mindre lyckade arbetsmarknadsutbildningar, men jag skall inte ta upp
tiden med det i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 5 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr
talman! Jag vill bara för klarhets vinnande understryka att det inte handlar om
att omfördela någon arbetsmarknadsutbildning från Norrbotten, utan det kan
eventuellt handla om att förlägga någon kurs till annan plats inom samma län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 6 KARL-ERIK HÄLL (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig till det sista
arbetsmarknadsministern sade bara ge en liten påminnelse om att Norrbotten är
en så pass stor del av det här landet, att om man skulle applicera de avstånden
på andra, mera tätbefolkade delar, så skulle det betyda att man flyttar en
utbildning från ett län över något annat län till ett tredje län. Så skulle det
bli om man applicerade de avstånd det här är fråga om exempelvis på södra
Sverige. Det är alltså till föga tröst att man skall hålla sig inom Norrbotten,
för där är det fråga om regioner också inom regionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Svar på fråga 1981/82:320 om statsbidrag till
ungdomsplatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 7 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON: Herr
talman! Maja Bäckström har frågat mig vad jag avser göra när det gäller dels
bidraget till ungdomsplatser efter den 1 juli, dels kravet på genomgången
yrkesintroduktion innan sådana ungdomsplatser kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det svåra arbetsmarknadsläget, och då
särskilt för ungdomar, övervägs f. n. inom regeringen en fortsättning av
systemet med ungdomsplatser under nästa budgetår. Riksdagen har f. ö. också i
samband med godkännande av arbetsmarknadsutskottets betänkande till budgetpropositionen
uttalat att bidragsmedel bör ställas till förfogande, så att verksamheten med
ungdomsplatser kan få fortsätta även nästa budgetår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något absolut krav på genomgången yrkesintroduktion innan
en ungdomsplats kan anvisas finns inte enligt förordningen om bidrag till
ungdomsplatser. Det får ändå anses normalt att en period av yrkesintroduktion
är genomförd innan en ungdomsplats anvisas. Detta framgår även av motivtexten
till förordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dessutom erinra om att systemet med
ungdomsplatser inrättades som ett komplement fill skolans introduktionsprogram
och yrkesintroduktion i ett synnerligen besvärande arbetsmarknadsläge.
Ungdomsplatserna bör ses som ett stöd för kommunerna och skolan att finna
sysselsättning antingen för dem som har genomfört en period av
yrkesintroduktion och därefter är arbetslösa eller för dem som av någon
anledning inte har kunnat erbjudas en lämplig yrkesintroduktion. Skolans
uppföljningsansvar kvarstår sålunda oförändrat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till ungdomsplatser</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 8 MAJA BACKSTRÖM (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret
på min fråga. Jag ser det som mycket positivt att en fortsättning på
verksamheten med ungdomsplatser kommer till stånd under nästa budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överenskommelsen om ungdomsplatser initierades av LO, SAP
och SSU, och naturligtvis är den ett uttryck för de fackliga organisationernas
vilja att ta sin del av ansvaret för att ge arbetslösa ungdomar en meningsfull
sysselsättning och, inte minst, därmed en god start i livet. Men dessa
ungdomsplatser har inte utnyttjats på det sätt som parterna förutsatte. På
vissa platser har många ungdomar kommit i åtnjutande av ungdomsplats, på andra
har möjligheten inte utnyttjats mer än till en ringa del. Orsaken till detta
torde ligga i det faktum att vissa kommuner svävat i ovisshet om huruvida
yrkesintroduktion erfordrats innan ungdomsplats kunnat erbjudas. Regeringens
oförmåga att ge kommuner och arbetsmarknadsmyndigheter klara besked om vilka
statsbidrag som skall utgå efter den 1 juli 1982 har självfallet försvårat
genomförandet av systemet med ungdomsplatserna. Det beskedet skulle enligt min
mening regeringen ha gett tidigare denna vår. Jag är emellertid tacksam för att
arbetsmarknadsministern här har klargjort att man trots motivtexten inte
nödvändigtvis måste kräva genomgången yrkesintroduktion för att kunna erbjuda
ungdomsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig ta tillfället i akt och påminna om att varje
medborgares obetingade rätt är att ha ett meningsfullt arbete. Detta gäller i
allra högsta grad för våra unga. Det är slöseri intill det oanständiga att inte
ta till vara våra ungas resurser. Mycket kan sägas om nödvändigheten av en mer
långtgående, framtidsinriktad politik till gagn för alla arbetssökande, men det
får komma i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tar mig ändå friheten att av Sveriges
arbetsmarknadsminister kräva åtgärder som på både kort och lång sikt ger våra
ungdomar anställningar, som inte behöver omges av citationstecken. Det vore i
sanning gott att få mindre av ord och mer av handlingskraft i de här frågorna.
Våra ungdomar är väl värda detta. Jag tycker att det är viktigt att vi
verkligen låter dem känna att samhället behöver dem. Vi får inte för en enda
minut glömma att de faktiskt är vår framtid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till imgdomsplatser</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag delar Maja Bäckströms uppfattning att det
krävs mer av handling än ord för att få ungdomar i arbete. Men uppenbarligen
krävs det väldigt många ord för att få åtminstone de socialdemokratiska
kritikerna att uppfatta svaret på den fråga som ställs gång på gång, nämligen
att yrkesintroduktion bör prövas innan man anvisar ungdomsplats. Men detta är
inget oeftergivligt krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta står i förordningstexten, och det har upprepats här
i riksdagen av mig och skolministern vid flera tillfällen. Men ändå sprider man
myten att regeringen inte skulle ha gett besked på den här punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man skall söka anledningen till att ungdomsplatserna
inte fått den omfattning som både vi och parterna på arbetsmarknaden hade
hoppats på är detta inte någon sådan orsak. Den får sökas på annat håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läget är ju det att yrkesintroduktionen har fått en mycket
stor omfattning. Ungdomsplatserna har blivit ett bra komplement. Jag tycker att
vi kan sluta med att bekämpa den ena eller andra formen av åtgärder för att
hjälpa ungdomarna och i stället söka efter vägar att få ett harmoniskt samspel
mellan yrkesintroduktion och ungdomsplatser. Det är vad regeringen nu är i färd
med att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men så mycket vill jag säga redan nu - och har fidigare
sagt det - att statsbidragen för ungdomsplatser kommer att finnas kvar också
under nästa budgetår. På den punkten kan alla kommuner och andra arbetsgivare,
som överväger att under våren ta emot ungdomar på ungdomsplatser vara säkra.
Statsbidraget kommer att finnas kvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 10 MAJA BÄCKSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror inte att någon är besjälad av en
vilja att sprida några myter. Jag tror dess värre att det är verkligheten som
talar. De rapporter som vi får utifrån landet över den osäkerhet som råder när
det gäller reglerna för detta talar för sig själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det går naturligtvis lätt att åtgärda detta om man ser
till att sprida en klar information så snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad det gäller frågan om
yrkesintroduktion eller ungdomsplatser, kan vi aldrig komma ifrån att det
ligger en större trygghet i ungdomsplatserna än i yrkesintroduktionen med tanke
på att man här har ett avtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Återigen: Det föreligger ingen oklarhet. Men
vad man skall göra lokalt är däremot att pröva huruvida yrkesintroduktion är en
möjlighet eller inte. Det är klart att denna rätt att lokalt pröva i de
enskilda fallen kan vi beröva myndigheterna i fråga. Men vi har tyckt att det
varit bra med en flexibel åtgärd, eftersom omständigheterna inte är identiskt
desamma från ort till ort. Men det är möjligt att det här är så pass svårt att
entydigt läsa innantill att vi skall göra en mer markerad uppdelning mellan
yrkesintroduktion och ungdomsplatser. Men jag beklagar faktiskt det, eftersom
det borde vara möjligt att lokalt avgöra vad som i det enskilda fallet är bäst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det viktiga beskedet nu är att ungdomsplatserna kan
expandera, dels därför att medel finns fillgängliga, dels därför att
statsbidraget kommer att finnas kvar efter den 1 juli. Man kan alltså ta emot
ungdomar på sådana platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 12 MAJA BÄCKSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skulle bara till sist vilja säga att
detta raka besked var väldigt bra. Se bara till att det här kommer ut - då
skall det säkert ordna till sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om medel till en bro mellan Bockholmen och Klädesholmen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Svar på fråga 1981/82:323 om medel till en bro mellan
Bockholmen och Klädesholmen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 13 Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Siri Häggmark har frågat statsrådet Ola
Ullsten om när beslut om pengar tiU en bro mellan Bockholmen och Klädesholmen
på Tjörn kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan har
överlämnats till mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kommer i samband med
kompletteringspropositionen att göra en bedömning av arbetsmarknadsutsikterna
inför hösten och vintern. Därvid kommer regeringen bl. a. att pröva behovet av
ytterligare statliga investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill sedan, herr talman, som
tillägg till det skrivna och utdelade svaret säga att bron mellan Bockholmen
och Klädesholmen är ett prioriterat projekt bland de många som vi har att välja
mellan när beslut skall tas om tidigareläggning av statliga investeringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
SIRI HÄGGMARK (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för
svaret och speciellt för tillägget. Det skrivna svaret var kanske inte riktigt
vad jag hade hoppats på, efter det bestämda besked som folkpartiledaren och
utrikesministern gick ut med i mars angående detta brobygge. Han gav ett
direkt löfte om att just denna bro skulle byggas. Man fick väl också den
uppfattningen att löftet var förankrat i regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta projekt är högt prioriterat. Men på en punkt är jag
ändå litet rädd. Om det blir fråga om ett byggpaket skulle jag gärna vilja
veta, herr arbetsmarknadsminister, om pengar till just detta projekt kommer att
kunna garanteras. Innebär tillägget att arbetsmarknadsministern faktiskt kan
garantera pengar för bron mellan Bockholmen och Klädesholmen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikesministern har verkligen dragit fram det lönsamma i
att bygga just den här bron, med de driftskostnader som staten har för
färjorna, för år 1982 beräknade till 1.8 milj. kr. Han säger att brobygget
lönar sig på sikt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ombyggnaden av länsväg 290</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15
Arbetsmarknadsministern INGEMAR ELIASSON; Herr talman! Jag tycker att det var
kloka ord av utrikesministern. Och jag kan bara upprepa att brobygget är ett
prioriterat projekt. Vore jag Siri Häggmark skulle jag inte alls känna mig
rädd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 16 SIRI HÄGGMARK (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får tacka för det sista uttalandet och
jag utgår då ifrån att projektet verkligen blir av och att jag kan återvända
till Tjörn och till Bockholmen och Klädesholmen med tillförsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan väl ändå sägas att jag inte har varit helt populär
när det gäller det här brobygget. Men nu kan jag kanske komma hem och visa upp
mig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5
§ Svar på fråga 1981/82:314 om ombyggnaden av länsväg 290</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
Kommunikafionsministern CLAES ELMSTEDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Oswald Söderqvist har frågat mig om det är
rimligt att en vägarbetsplan som projekterades och fastställdes för fio år
sedan skall få vara enda alternativ vid en vägomläggning fastän det finns andra,
billigare och mera tidsenUga förslag?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbyggnaden av vägnätet sker enligt en planeringsordning
som bygger på ett decentraliserat beslutsfattande. En ombyggnad av väg 290
finns med i den av länsstyrelsen i Uppsala län fastställda flerårsplanen för
byggande av länsvägar med planerad byggstart år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utformningen av ett enskilt vägobjekt, val av sträckning
m.m., sker även det på lokal och regional nivå, där antagligen de bästa
kunskaperna om de lokala förutsättningarna finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få en demokratisk förankring och ett rationellt
byggande krävs en noggrann planering och att en vägarbetsplan finns klar i god
tid före byggstart. Innan en arbetsplan tas fram prövas och utvärderas
åtskilliga alternativ - så har man gjort även i detta fall. Efter en sammanvägning
av samtliga för- och nackdelar i de olika alternativen har man i detta fall
fastställt en vägsträckning öster om Vattholma. Med hänsyn till det omfattande
utvärderingsarbete som skedde innan arbetsplanen fastställdes är det därför
rimligt att bygga efter den. Det är inte alls ovanligt att en arbetsplan är
några år gammal. Giltighetstiden för en vägarbetsplan begränsas enligt väglagen
till fem år, vilket inte överskrids i detta fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 18 OSWALD SÖDERQVIST (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret
på min fråga. Naturligtvis är jag helt överens med kommunikationsministern om
att det är viktigt att det finns planeringar och att dessa måste sträcka sig
över flera år osv. Man kan ju inte byta planer varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men det
som är intressant i detta fall är ändå att vi ändå har ett projekt som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
planerat sedan tio år tillbaka, Alla som sysslar med frågor av detta slag
har Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>väl sanska klart för sig att bakgrunden nu är en helt annan
när det gäller -r ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>synen på
förhållandena och uppfattningarna i fråga om sådana här rätt så j- ..
<span style='text-transform:uppercase'>iqot</span></span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genomgripande
ombyggnaden av olika vägsträckor. Myndigheter och även_____ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilda
medborgare gör en helt annan bedömning nu än man gjorde i slutet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>i_</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"
"</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bj</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Qj ombyggnaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
1960-talet och i början av 1970-talet. Det kommer fram i detta fall.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,.. .. „„</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av lansvag 290</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
intressanta här är alltså att det närmast föreligger ett diktat från en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>central
myndighet- dvs. vägverket, som inte på något sätt har velat gå in i en
diskussion utifrån de nya förhållanden som onekligen kan konstateras under den
här tioårsperioden. Man har sagt att om inte den här vägen får dras som
planerats sedan tio år tillbaka, så blir det ingen väg alls. Det är alltså ett
ulfimatum som har ställts till de lokala och regionala myndigheterna, som ju
också - det håller jag med kommunikationsministern om - har kunskaper om sådana
här saker. Men i detta sammanhang har det funnits opinioner även på
myndighetsnivå - det gäller ju ett mycket känsligt område. Också befolkningen
på den berörda orten har andra uppfattningar än den kanske hade för tio år
sedan etc. Men vägverket har inte på något sätt velat lyssna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följdfrågan blir då: Anser kommunikationsministern att det
är riktigt att ett centralt verk - i det här fallet vägverket - kan ställa
sådana här ultimativa krav? Är det riktigt att säga, att får vi inte bygga
enligt vad vi planerat tidigare, så bUr det ingen väg? Då dras de 24 miljoner
in som anslagits för bygget, och den dåliga vägen får man ha kvar. Detta är
någonting som upprört opionionen i Uppsala län ganska starkt och även andra som
berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn fill de ändrade bedömningsgrunderna tycker jag
som sagt att vägverket har uppträtt väldigt maktfullkomligt. Och jag vill än en
gång fråga om kommunikationsministern anser att vägverket skall ställa sådana
här ultimativa krav när det i fråga om den här vägsträckan har kommit fram nya
omständigheter som mycket väl motiverar en ny diskussion och möjligtvis också
en ny planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 19 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ultimatum skall naturligtvis undvikas. Jag
vill inte på något sätt ge mig in i en diskussion om huruvida ett sådant
ultimatum har ställts. Jag tror inte att det förhåller sig så. Vad man har
gjort är väl att man har följt en fastställd vägplan. Det säkraste är väl ändå
att följa planen, om det inte har tillkommit någonting väsentiigt nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom man har diskuterat frågan i kommunstyrelsen i
Uppsala och beslutat att hålla sig till den plan som är fastlagd, utgår jag
från att man inte har funnit att någonting nytt har tillkommit som är av den
omfattningen att det skulle krävas en ny prövning. Man måste väl ändå anse att
kommunstyrelsen tillhör de verkligt lokala organen, som man bör lyssna på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är väl medveten om de problem som alltid uppstår, när
man skall<br>
fastställa vägplaner och dra fram nya vägar. Man kommer ofta i konflikt med<br>
olika intressen - inte minst naturvårdsintressena, som numera bevakas på ett<br>
utomordentligt sätt men där säkert mänga blir besvikna över att just deras</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ombyggnaden av länsväg 290</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intressen
inte fullt ut kan tillgodoses. Vi har jordbruksintressena, som alla numera
tillmäter vikt och värde. Det är ett annat område vars betydelse också måste
vägas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men som sagt; Konklusionen blir nog att eftersom man på
det lokala planet har diskuterat frågan på nytt och inte funnit anledning ändra
beslutet, har detta naturligtvis påverkat vägmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 20 OSWALD SÖDERQVIST (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det intressanta är ju att kommunstyrelsens
beslut och andra lokala myndigheters beslut på grund av det ultimatum som de
facto har funnits - vägverket har sagt att om man inte får bygga vägen efter
den planerade sträckningen, så blir det ingen väg- har tillkommit sedan man på
lokal nivå haft att välja mellan två alternativ. Och.en ombyggnad av vägen behövs
- det är, som jag redan sagt i min inledande fråga, önskvärt för att inte säga
nödvändigt att få en förbättring av denna väg. Men med hänsyn till den nya syn
som jag antar att också kommuniktionsministern är beredd erkänna har kommit
fram under den senaste tioårsperioden - det framgick ju av vad
kommunikationsministern nyss sade - borde vägverket ha varit berett att
diskutera en annan sträckning och inte ställa den lokala myndigheten inför
faktum; Får vi inte bygga som vi tänkt, blir det ingen byggnation alls .Detta
är beklagligt, tycker jag, och vittnar om en viss stelhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom föreligger nu många fakta och klara motiv som
talar mot den planerade dragningen av vägen. Det har alltså kommit fram nya
fakta. Men Uppsala kommun har inte haft så stora möjligheter att agera i det
här fallet, därför att kommunen har ställts inför faktum, att man måste godta
den sträckning som är planlagd - i. annat fall blir det ingen väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 21 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill ändå inte tro att en kommunstyrelse
sträcker vapen inför en central myndighets eventuella förklaring att så här
skall det vara. Jag utgår verkligen ifrån att ett kommunalt organ av det slag
som det här gäller gör en saklig bedömning. Jag utgår alltså ifrån att
kommunens styrelse har gjort det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan hålla med om att ju snabbare man kommer i gång med
byggandet efter det att en vägplan är fastställd, desto bättre är det, därför
att ju längre det drar ut på tiden, desto fler saker kan inträffa. Man hamnar
ändå en gång i ett läge där man måste fatta ett beslut. Visst är det många
gånger så att man, sedan det gått en tioårsperiod, finner att om man då skulle
göra om det hela, så skulle det ha blivit annorlunda. Detta känner vi ju fill,
både Oswald Söderqvist och jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag som sagt lutar mig mot i det här fallet är att
kommunens ledning prövat frågan på nytt och funnit att det ursprungliga
förslaget ligger fast. Jag tillmäter faktiskt kommunstyrelsens
ställningstagande betydelse i sammanhanget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 22 OSWALD SÖDERQVIST (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Självfallet är det så att kommunala och även
regionala myndigheter på alla sätt försöker hävda sin kommuns resp. sin regions
synpunkter. Faktum är - det har framgått av den lokala debatt som förekommit i
frågan - att man vill ha den här vägen och att den skall börja byggas i höst.
Man har blivit ställd inför faktum, att det inte blir några diskussioner i det
här fallet. Det är en beklaglig handläggning, tycker jag, och det är därför jag
har ställt denna litet mer principiella fråga, om man från centrala
myndigheters sida skall vara så stelbent, att man inte kan diskutera, när det
kommit fram nya fakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen har fattat beslut, och har gjort det under
press från olika intressen - naturligtvis. I det här fallet har pressen från
den centrala myndigheten, vägverket, vägt över. Kommunstyrelsen har blivit
tvungen att på sakskäl fatta ett beslut för att över huvud taget få i gång
vägbygget. Det är beklagligt att det inte har blivit någon diskussion och inte
någon ändring på grund av de nya fakta och motiv som kommit fram.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om trafiken på malmbanan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6
§ Svar på fråga 1981/82:317 om trafiken på malmbanan</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23
Kommunikafionsministern CLAES ELMSTEDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sten-Ove Sundström har frågat mig när jag
avser lägga fram förslag till åtgärdsprogram för hela malmbanan som garanterar
fortsatt malmtransport över det "södra omloppet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslog i höstas mot bakgrund av LKAB:s
ekonomiska problem och de trafikpolitiska principer som styr statens järnvägars
(SJ) verksamhet att ett temporärt anslag skulle föras upp på statsbudgeten för
att göra det möjligt att lämna LKAB en tillfällig, samhällsekonomiskt motiverad
fraktnedsättning utöver den rabatt som SJ lämnar på företagsekonomiska grunder.
I propositionen redovisades också att ett program för rationaliseringsåtgärder
hade börjat utarbetas av SJ, LKAB och Norges Statsbaner tillsammans. Totalt
föreslogs en fraktnedsättning med 600 milj. kr. under perioden 1982-1984,
varvid 350 milj. kr. avsåg år 1982, 150 milj. kr. år 1983 och 100 milj. kr. år
1984. Riksdagens beslut blev att i avaktan på en närmare analys av
rafionaliseringsmöjligheterna på malmbanan anslå medel enbart för år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i regeringens proposition underströks betydelsen av
att den i samarbete mellan LKAB, NSB och SJ pågående analysen av transportsituationen
på malmbanan snabbt skulle leda fram till ett långsiktigt, samordnat
åtgärdsprogram. Detta är nödvändigt för att totalkostnaderna för utskeppad malm
skall kunna sänkas och garantier skapas för en på sikt effektiv transportkedja
från gruva till utskeppningshamn. Ett sådant åtgärdsprogram kommer att
redovisas för riksdagen när företagen lagt fram sitt program och regeringen
hunnit överväga detsamma och dess konsekvenser..</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om trafiken på malmbanan</span></i></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
24 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för
svaret. I slutet av svaret säger statsrådet: "Ett sådant åtgärdsprogram
kommer att redovisas för riksdagen när företagen lagt fram sitt program och
regeringen hunnit överväga detsamma och dess konsekvenser."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det betänkande som riksdagen behandlade i december i
fjol sades det bl. a. att regeringen för riksdagen bör redovisa ett sådant
åtgärdsprogram så snart som möjligt, och att målsättningen bör vara att det
skall ske under våren 1982. Det var naturligtvis min förhoppning när jag
ställde frågan, att statsrådet - mot bakgrund av allt det som har hänt inom
LKAB, den krissituation som råder i malmfälten och de problem som finns på
sysselsättningsområdet i Norrbotten - skulle göra allt för att påskynda
utvecklingen och försöka hålla det som står i riksdagens beslut, dvs.
målsättningen att man skall kunna redovisa det här programmet under våren 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan konstaterar jag att statsrådet glömde en ganska
väsentlig del i min frågeställning, nämligen om han anser att ett sådant här
åtgärdsprogram skall garantera en fortsatt malmexport över Luleå hamn, alltså
över det "södra omloppet". Det är en mycket väsentlig del i frågeställningen,
eftersom det berör väldigt många sysselsättningsområden i Norrbotten. Det berör
självfallet dem som arbetar direkt inom SJ, SJ:s verkstäder och dem som arbetar
vid utskeppningshamnen i Luleå. I en förlängning kan ännu mer beröras, nämligen
stålproduktionen i Norrbotten. Det är alltså en viktig delfråga som jag anser
att statsrådet bör ta chansen att klara ut nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommer statsrådet i åtgärdsprogrammet att garantera en
fortsatt malmexport över Luleå hamn?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Jag utgår från att
Sten-Ove Sundström och jag är överens om att det är klokt att ha ett så fylligt
material som möjligt när man går till riksdagen och redovisar det. Det är vad
det handlar om, och det är inte så förfärligt länge sedan riksdagen behandlade
ärendet och beslöt i enlighet méd vad Sten-Ove Sundström redovisade nyss. Det
måste ju ta litet tid för berörda företag att göra en analys och ta fram det
material som erfordras för att vi skall kunna ge riksdagen en meningsfull
beskrivning av läget och de olika ställningstagandena. Det är skälet till att
det står som det gör i svaret på frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
26 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har självfallet förståelse för att det
kan vara svårt att snabbt få fram ett åtgärdsprogram, men mot bakgrund av de
katastrofala problem som finns på Norrbottens arbetsmarknad borde det Ugga i
statsmakternas intresse att påskynda arbetet med det. Inte minst måste det
ligga i regeringens intresse att i varje fall markera hur man vill ha det med
malmexporten över det södra omloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsrådet
undviker av någon anledning den frågeställningen. Jag tycker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att det är dags för ett
klarläggande på den punkten, eftersom frågan har jonglerats fram och tillbaka
nu i flera år. Hur ser statsrådet på exporten över det södra omloppet, över
Luleå hamn? Anser kommunikationsministern att man i åtgärdsprogrammet bör
markera en inriktning på en fortsatt export över det södra omloppet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
27 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tror inte att Sten-Ove Sundström har någon grund för sitt
ifrågasättande av att regeringen har intresse av att skjuta på i den här
frågan. Jag kan försäkra Sten-Ove Sundström att det finns en sådan ambition,
och den är klart uttalad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
redovisades i proposifionen ett anslagsbeviljande över flera år, men det
ändrade riksdagen och begärde den redovisning som jag tidigare åberopat och som
skall göras så snart den kan bli så fyllig som jag tycker att den skall vara
för att man skall gå till riksdagen med den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
i stort i Norrbotten är väl kända för regeringen, och insatser har också gjorts
och planeras för att underlätta de omstruktureringar i allmänhet som har
förekommit och förekommer just i Norrbotten. Sten-Ove Sundström har alltså
ingen anledning att hysa någon oro när det gäller regeringens ambitioner i den
här frågan heller!</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
luftfartsverkets ekonomiska åtaganden gentemot AB Göteborg-Landvetter
Flygplats</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>Anf. 28 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det finns en oro i Norrbottens län, framför allt för den framtida
exporten över det södra omloppet, över Luleå hamn. Med risk för att vara tjatig
måste jag upprepa frågan: Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att behålla
malmexporten över Luleå hamn? Det är en mycket viktig sak för sysselsättningen
i Norrbotten, och det är angeläget med ett klarläggande på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
29 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med risk för att jag också blir tjatig upprepar jag att ett
åtgärdsprogram naturligtvis måste omfatta hela det komplex vi talar om. Jag kan
inte rycka ut valda delar, som Sten-Ove Sundström tycker att jag skall göra. Vi
måste naturligtvis avvakta tills det fullständiga programmet föreligger. Det
tror jag är klokt med tanke på helheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-family:Verdana'>7 § Svar på
fråga 1981/82:321 om luftfartsverkets ekonomiska åtaganden gentemot AB
Göteborg-Landvetter Flygplats</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 30
Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Herr talman! Marie-Ann Johansson har
frågat mig om regeringen avser vidta några åtgärder för att ge luftfartsverket
möjligheter att fullfölja sina ekonomiska åtaganden gentemot AB
Göteborg-Landvetter Flygplats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagens protokoll 1981/82:120-124</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om luftfartsverkets ekonomiska åtaganden gentemot AB
Göteborg-Landvetter Flygplats</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beslut av riksdagen skall ersättningen till de
kommuner som lämnat bidrag till flygplatsinvesteringar omfatta ränta och
avskrivning enligt de principer som gäller för luftfartsverket. Ersättningen
till kommunerna har inte gjorts beroende av graden av kostnadstäckning för
varje flygplats utan gäller luftfartsverkets verksamhet i dess helhet. Det
statliga och kommunala investeringskapitalet skall likabehandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverkets investeringar under 1970-talet har bl, a,
omfattat utbyggnad av tre stora flygplatser samt kapacitets- och
säkerhetshöjande åtgärder vid övriga flygplatser. Dessa stora investeringar har
lett till att verket övergångsvis inte kunnat uppfylla sitt förräntningskrav.
Taxehöjningarna måste anpassas till flygbolagens förutsättningar att bära
kostnadshöjningar. Verket arbetar därför efter en tioårsplan för
resultatutjämning, med årliga taxehöjningar som i stort motsvarar inflationen.
Planen, som avser perioden 1977/78-1986/87, ger en otillräcklig förräntning under
de första åren. Detta kommer emellertid att kompenseras av en motsvarande
överförräntning under de senaste åren av fioårsperioden. Luftfartsverket räknar
med att staten och kommunerna fr. o. m. budgetåret 1983/84 skall erhålla full
förräntning samt successiv kompensation för tidigare underförräntning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverket kommer således att fullfölja sina
åtaganden gentemot AB Göteborg-Landvetter Flygplats, liksom gentemot övriga
kommuner som lämnat investeringsbidrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det statliga luftfartsverkets ekonomiska
åtaganden gentemot de landstings- och kommunalägda flygbolagen är en minst
sagt egendomlig affär. Vilka andra affärsuppgörelser kan förlöpa på sådant sätt
som affären med AB Göteborg-Landvetter Flygplats har gjort? Flygbolaget
investerar pengar och luftfartsverket åtar sig att amortera och betala ränta
enligt en viss plan, som har fastställts av riksdagen. Sedan låter man helt
enkelt bli att betala i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen har långivaren förbundit sig att såvitt
möjligt medge vissa förlängningar av återbetalningstiden, men i fallet AB
Göteborg-Landvetter Flygplats, som min fråga handlar om, hade man för några år
sedan överläggningar på kommunikationsdepartementet och bolaget begärde då att
förfallande räntor skulle utbetalas i sin helhet. Svaret från kommunikationsministern
var då att "vi betalar inte". Det är såvitt jag kan förstå också
innebörden av svaret på min fråga nu; Vi betalar inte nu utan senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I årets budgetproposition kan man läsa samma tankegång.
Luftifartsverket kan f. n. inte uppfylla sina förräntningskrav, och i
propositionen sägs det liksom i svaret att fr. o. m. 1983/84 skall man få full
ränteersättning och kompensation för tidigare underförräntning. Men längre fram
i budgetpropositionen står det, att den plan som detta bygger på kanske inte
håller. Resultatutvecklingen under de återstående budgetåren av perioden måste
bedömas något försikfigare än tidigare, står det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter det svar som jag har fått i dag utgår jag från att
planen kommer att fullföljas och att någon ytterligare förskjutning av
återbetalningen inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer att ske. Det vore
bra om kommunikationsministern ville bekräfta det. Oavsett detta är läget
emellertid besvärligt för Landvetters flygplats just nu. Bolaget har drabbats
ekonomiskt av att man inte har fått pengarna från luftfartsverket, som har haft
den här ofillräckliga förräntningen och inte betalat fillbaka i den takt som
verket skulle göra. Det har tvingat bolaget att med statens goda minne ta lån
utomlands med räntor och åtföljande kursförsluster som följd, bl. a. i samband
med den av regeringen beslutade devalveringen i höstas. Fakta är alltså att
staten genom sitt agerande i stor utsträckning har hjälpt fill att underminera
flygbolagets ekonomi. Det blir kommunernas och landstingets skattebetalare som
får ta förlusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill avslutningsvis ställa ytterligare några frågor fill kommunikafionsministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tycker
Claes Elmstedt att det är riktigt att kommunerna och landstinget tvingas
subvenfionera varenda flygbiljett från Landvetter på grund av de här
förhållandena, medan staten helt smiter undan sitt ekonomiska ansvar? Är det
inte fel att på kommuner och landsfing vältra över ansvaret för att
luftfartsverket inte.kan uppfylla sina åtaganden? Borde inte staten ta det
ekonomiska ansvaret och skjuta fill de medel som behövs för att klara
luftfartsverkets ekonomi?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
luftfartsverkets ekonomiska åtaganden gentemot AB Göteborg-Landvetter
Flygplats</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
32 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vi måste göra klart för oss att det handlar om en affärsverksamhet.
Luftfartsverket har att se till att utgifter och inkomster balanserar varandra.
Det är alltså inte fråga om att staten går in och tar på sig ansvaret för
verksamheten, i varje fall inte primärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågeställaren
ifrågasatte om planen i den luftfartspoUtiska proposition som är lämnad till
riksdagen kommer att hålla. Jag vill därför erinra om att i propositionen står
det klart utsagt att den skall hållas. Det överenstämmer alltså helt med vad
jag har sagt i mitt svar. Dessutom är det så att den här uppläggningen av
verksamheten är den gängse. Så gör man vid alla flygplatser när det gäller
investeringar. Denna ordning för finansiering av kostnaderna gäller i princip
överallt. Det innebär ju, som jag sade också i svaret, att det i de fall
luftfartsverket inte mäktar att klara hela förräntningen under
introduktionsåren bUr en kompensation för detta allteftersom tiden går. Då får
också de lokala flygbolagen, landstingen och kommunerna så att säga ränta på
den ränteförlust som de får vidkännas under de första åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså affärsmässiga principer det hela bygger på.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 33 MARIE-ANN
JOHANSSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Konsekvenserna blir ju att i stället för att staten skjuter fill medel,
så att luftfartsverket kan klara av att betala tillbaka i den takt som var
meningen från början, är det alltså kommunerna och landstingen som drabbas och
får skjuta fill pengar ideligen. Detta drabbar i sin tur skattebetalarna i de
här kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Claes
Elmstedt talar om att det är en helt normal affärsmässig verksamhet. Jag är
inte säker på att det skulle fungera så här, om det hade varit ett enskilt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
luftfartsverkets ekonomiska åtaganden gentemot AB Göteborg-Landvetter
Flygplats</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bolag. Då hade man lugnt
accepterat att man inte fick den ränta man skulle ha utan måste vänta till
senare år. Det innebär faktiskt betydande förluster för flygbolaget, eftersom
man nu, som jag sade, har tvingats att ta lån utomlands för att klara
flygplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
fick inte ett klart svar från Claes Elmstedt. Tycker kommunikationsministern
att det är riktigt att kommunerna och landstingen, i detta fall
Göteborgstrakten i Västsverige, får stå för fiolerna, ta kostnaderna för att
flygplatsen skall kunna drivas, när nu luftfartsverket har den här underliga
konstruktionen att betala tillbaka pengarna i ett senare skede än man skulle
göra? Vore det inte riktigare i så fall att staten fick ta den kostnaden och så
småningom förstås fick tillbaka pengarna? Det tycker jag vore mera riktigt,
därför att flygplatserna, flygbolagen och flyget är ju en angelägenhet för hela
Sverige och inte bara för de här kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill alltså gärna ha ett svar. Tycker kommunikationsministern att det är riktigt
att kommunerna och landstingen får ta de här förlusterna?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
34 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Herr talman! Avslutningsvis bara
helt kort: Det är ju inte så att en sådan här överenskommelse mellan luftfartsverket
och berörda kommuner och landsting träffas på ensidiga villkor, dvs. på
luftfartsverkets villkor, utan det sker en förhandling som slutar med att man
kommer överens om den ordning som skall gälla. Och det är den ordningen som
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
35 MARIE-ANN JOHANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Faktum är ju ändå att det här flygbolaget har begärt att pengarna skall
betalas just med tanke på att man har haft ekonomiska svårigheter. Bolaget har
begärt att räntorna skall betalas tillbaka men har fått besked från kommunikationsdepartementet
att man inte kommer att göra det utan att man kommer att följa den här planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag kan förstå det är det alltså ensidigt luftfartsverket och staten som har
bestämt att återbetalningen skall ske på detta sätt. Trots att det gjorts en
uppvaktning från flygbolaget har man inte funnit för gott att på något sätt
göra en ändring, så att man betalar tillbaka räntorna i den takt som var
meningen från början. Det innebär att man vältrar över kostnader på kommunerna
och landstingen. Någon förhandling är det alltså inte fråga om i det här
fallet, utan man har tvingat kommuner och landsting iVästsverige att stå för
kostnaderna. Jag har fortfarande inte fått svar på om Claes Elmstedt tycker att
det är riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen var
härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>8 § Föredrogs och
hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1981/82:2426 till
jordbruksutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1981/82:2427-2429 till
skatteutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>9§ Stålindustrin</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:295.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Torsdagen den<br>
Föredrogs näringsutskottets betänkande 1981/82:31 om stålindustrin.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j-
., gr,..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anf.
36 INGVAR SVANBERG (s):</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>v.o,., ,.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'> '</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Stahndustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! I
näringsutskottets betänkande 31 behandlas fem motioner,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>därav två partimotioner.
Innehållet i motionerna visar att det ute i landet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>speciellt på stålorterna,
finns en stor oro för vår stålindustri och för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen där.
Stålindustrin har under flera år minskat antalet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anställda väldigt
kraffigt, och man upplever också att det finns ytterst Utet av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framtidstro och
framåtriktad planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det tycks finnas en part som är helt nöjd med sakernas tillstånd, och det är
regeringen och regeringspartierna. De förslag som finns i mofionerna har ju
framförts flera gånger, och varje gång får vi fill svar att det inte behöver
göras någonting, för man har ju gjort så väldigt mycket. I den mån det behöver
göras någonting, ankommer det på de enskilda företagen att vidta de åtgärderna,
heter det alltid från regeringens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
säger man i en situation då våra konkurrenter, framför allt Japan och EG, är i
gång med att rationalisera och förbättra .sin stålindustri. De samordnar alla
företagen, gör dem till "nationella spjutspetsar" för exporten.
Vidare satsar man i dessa länder mycket på forskning och investeringar. Men i
Sverige skall allt detta ankomma på de enskilda stålverken. Det behövs inget
ingripande från staten, säger regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tycker att detta är ett avvita förhållande och har i vår partimotion försökt
visa på vad vi anser bör ske inom området. Jag tror att jag förklarar det bäst
med att gå till de reservationer som vi har fogat till utskottets betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
pekar vi på att det behövs en väldigt grundlig genomgång av förutsättningarna
för att förbättra situationen på metallurgiområdet. Vår stålindustri behöver
goda metallurgiska produkter till lågt pris och i tillräcklig omfattning. För
att möjliggöra detta måste det ske en upprustning av vår metallurgi. Man måste
utnyttja de nya stålprocesserna, anpassa dem till svenska förhållanden, se till
att man blir slagkraftig på marknaden. • Det duger inte att liksom bara hänga
med och säga att vi tar det som blir över när EG har tagit sitt. På det sättet
förlorar den svenska stålindustrin sina exportmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill att man skall rusta upp metallurgin för hela branschen, inte bara för
något enskilt företag. Därför föreslår vi tillsättande av en särskild kommission
som skall syssla med de här frågorna, naturligtvis i samråd med företagen, med
de anställda, osv. Det gäller således att förbättra det som finns och ta upp
nya råjärnsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vi har också ett annat problem när det gäller råvaran till stålindustrin,<br>
och det är den väldiga import av skrot som sker f. n. Bara för ett tiotal år<br>
sedan var importen till Sverige av skrot 80 000 ton. I dag är den uppe i bortåt<br>
800 000 ton. Alla menar att om utvecklingen fortsätter kommer behovet av<br>
importerat skrot att öka undan för undan. Då blir det en prisfråga - men inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nog med
att skrotet blir dyrt, det kommer också att bli omöjligt att få fram
tillräckliga kvantiteter. I synnerhet om vi får en antydan till högkonjunktur,
skulle vi säkerligen få tillbaka det förhållande som rådde för ett antal år
sedan, då alla länder hade exportförbud på skrot. Det fanns svenskt skrot att
tillgå, inget mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På förslag av näringsutskottet har riksdagen flera gånger
uttalat att de svenska stålverken måste på sikt basera sin produktion på svenskt
skrot och svenska malmer. Det är det enda rimliga, men då måste man också
trygga tillgången till dessa svenska produkter - en fråga som inte kan lösas av
varje företag för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller att få fram högkvalitativa råvaror. En alltför
stor skrotanvändning gör att kvalitetsfrågorna blir besvärliga. Vi får också
ett allas krig mot alla om skrotet, framför allt då det svenska som skulle vara
bilUgare än det utländska. Det här tycker vi också att kommissionen skall
arbeta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi finner aUtså att kommissionen skulle ha som väsentliga
arbetsuppgifter att inspirera industrin till satsningar, att hålla ihop och
samordna företagens ansträngningar och att se till att vi i Sverige får en
stålindustri som överallt är effektiv och har tillgång till goda råmaterial. Kommissionen
skall också undersöka möjligheterna att Sverige snarast får fram en produktion
av järnsvamp och järnpulver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnsvamp kommer såvitt jag och många med mig kan förstå
att i stor utsträckning kunna ersätta skrotet. Men f, n, har vi bara en försöksanläggning
i Hofors, som producerar omkring 40 000 ton. Det skulle ingå i kommissionens
uppgifter att undersöka möjligheterna för en stor järnsvampstillverkning i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de ohka handelsstålverken och
specialstålverken bör man försöka få en samordning så att de kan samverka.
Handelsstålverken har i viss utsträckning varit föremål för koncentration och
rationalisering genom bildandet av SS AB, men fortfarande står många företag
utanför den koncernen. Samordningen mellan dem inbördes och mellan dem och SSAB
måste lösas. Också den saken tycker vi att denna kommission skall syssla med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För specialstålverken är behovet av samordning mycket mera
brännande. Där har en hel del gjorts från statens sida, men det bromsades upp
och rann ut i sanden. Saken bör tas upp igen - inte så att man tar över
planeringen för de enskilda företagen, men så att man försöker få dem att verka
i enhetlig riktning i fråga om produktuppdelning osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den stora koncernen SSAB, det till tre fjärdedelar
statligt ägda företaget, finns en hel del att säga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har under senare år anslagit enorma pengar till
SSAB, mer än 5 miljarder, men f. n. vet man inte hur det står till där. Vi har
fått perspektivplaner och strukturplaner och utvecklingsplaner och Gud vet allt
från SSAB. Dessa planer är sådana att när riksdagen antagit dem har företaget
redan börjat med nästa plan. Vi har alltid kommit en plan efteråt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
gången vi behandlade SSAB i riksdagen uttalade socialdemokra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>terna att
vi ville att regeringen skulle redovisa till riksdagen hur SSAB;s finansiella
situation ter sig, för dagen och på sikt. Vidare ville vi veta hur deras planer
ser ut. Planerar de nya nedläggningar? Står massor av människor i tur att bli
arbetslösa? Vi vill ha en redogörelse från regeringen om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så några ord om detaljer inom SSAB. När det gäller
tillverkning av järnvägsräls finner vi att man flera gånger har talat om att
förlägga den till Luleå. Där skulle man med nyinvesteringar få fram en bra
produktion av järnvägsräls, som vi behöver ur beredskapssynpunkt. Vi vill att
man nu slutar prata och i stället gör den investeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma sak gäller finvalsverket i Luleå. Det har man
tjafsat om i flera år. Nu säger vi; Sätt i gång och projektera detta verk och
se till att riksdagen under 1982 kan fatta beslut om vad som skall göras åt
finvalsverket! Det verk som i dag finns är praktiskt taget omöjligt att
använda, eftersom det inte går att få fram kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis skall man ha kontakter med övriga stålverk
inom branschen och samarbeta både med facket och med ägarna till dessa
stålverk, så att man får en ordentlig produktmix som passar in i sammanhanget
för hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare pekar vi på att koksverket i Oxelösund i lång tid nu
fått gå så att säga på halvfart. Det är gammalt. Det borde göras vissa
investeringar för att det skall fungera. Man skall inte bygga ett nytt, utan
göra investeringar så att man behåller den tekniska standard som finns där.
Detta kräver vi också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill avsluta med att säga, att skall vi kunna få en
fungerande stålindustri framöver, måste vi komma ur den passivitet regeringen
visar i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man hör ibland folk säga att stålverk, pappersindustrier
och gruvor inte är någonting för framfiden. Nu skall man i stället göra
högkvalitafiva produkter, som ger oss nya kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det gäller hundratusentals människors sysselsättning.
Vi måste under överskådlig tid ha de här basindustrierna, och det gäller då att
se till att de blir så rationeUa som möjligt och så konkurrenskraftiga som
möjligt. Man måste göra investeringar och samordna - över huvud taget
intressera sig för detta -om vi inte skall behöva uppleva att ännu något
hundratusental människor skall bli arbetslösa och ställas på bar backe. Vi kan
inte bara hänge oss åt föreställningen att allt skall bli data framöver. Jag
tror inte att verkligheten ser ut på det sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna
1-7 i utskottets betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 37
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är kanske nödvändigt att man, efter det
att vi i så många år har diskuterat samma problem inom stålindustrin,
poängterar att detta är en politisk fråga. Den är politisk, eftersom avsaknaden
av en framåtriktad målsättning och planering håller på att driva hela
stålindustrin i fördärvet. Det fordras nu snabba beslut - politiska beslut -
för att förhindra och motverka den anarki, den oreda och den kortsiktiga profitjakt
som i stort sett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>håller på
att rasera grunderna för stålindustrin för lång tid framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en politisk fråga därför att stålindustrin är den
näring som verkstadsindustrin baseras på. Den är politisk därför att den är
avgörande för tiotusentals anställda och mångdubbelt fler som är bosatta på de
orter där stålindustrin finns. Den är politisk därför att stålindustrin, rätt
hanterad, kan bidra till en avsevärd förbättring av landets ekonomi. Därför
måste det fattas snabba beslut, baserade på ett samhällsekonomiskt synsätt. De
besluten måste vara nog framåtsyftande för att man skall kunna bedöma hur man
vill att stålindustrin skall se ut på 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få möjlighet till en framtidsutveckling av
branschen bör hela gruv-och stålnäringen sammanföras i ett statligt
metallbolag. Det är också bråttom med att formulera den nya stålpolitiken.
Kapitalet har alltför länge kunnat ange villkoren för stålindustrins struktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny utveckling måste innebära att man poängterar tre
moment, och dessa skall ses ufifrån den roll som svensk stål- och gruvindustri
kommer att spela i ett internationellt perspektiv. Vi från vpk tycker att det
är kortsikfigt tänkande att bygga våra basnäringar på de förhållanden som råder
i Brasilien just nu och på hur den europeiska marknaden ser ut just nu. Inom en
mycket snar framtid - förhoppningsvis - kommer den tredje världen att kräva sin
rätt till industrialisering, och då kommer våra råvaror att behövas, inte minst
för våra egna behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första av de tre viktiga moment som vi vill peka på är
att produktutvecklingen skall ske i samarbete med och samverkan mellan stålverk
och sluttillverkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare skall den nya produktionen i första hand fylla
samhälleliga behov inom nya områden, t. ex. kollektivtrafik, energiteknik och
byggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Total anarki råder ju i dag. Marknadsekonomin styr. Vi
skall notera att den största krisen har vi inom handelsstålsindustrin, som är
starkt hemmamarknadsbetonad. Nedgången i svensk industri totalt och bristande
investeringar är ju grundorsakerna till handelsstålsindustrins akuta läge.
Naturligtvis har misstag - delvis medvetna, med bristande utveckling och
felsyn-begåtts under 1960-talet, både av storfinans och av ledande politiker.
Svensk handelsstålsindustris framtid har ett nära samband med den utveckling
som sker på hemmamarknaden och är ytterst en politisk fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utåt sett är specialstålsindustrins problem inte lika
stora. Exporten har inte minskat. Specialstålsindustrin går ju, med
sammanslagningar, fusioner och rationaliseringar, en långsiktig omstrukturering
till mötes, men inte mot den svenska marknaden. En av orsakerna till detta är
att verkstadsföretagen ökar sina utlandsetableringar. Man investerar inte i
Sverige, Vi kan inte längre leva med en specialstålsindustri som har en så
extrem exportinriktning som f, n, är fallet. Den måste ha mer
hemmamarknadsbetonad inriktning. Då kan den få livskraft. Det betyder också en
livskraftig verkstadsindustri. Ett svenskt metallbolag skulle vara ett bra
medel för att förverkliga en sådan politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra momentet är att den metallurgiska utvecklingen
samordnas med produktutvecklingen för ökad användbarhet och för åstadkommande
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>snabba
förbättringar i kvaliteter och annat som tillhör råjärnsframställning- Nr
120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en. Hittills har detta skett totalt oplanerat och
kortsiktigt, Råjärnskapacite- -r, ,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten har totalt vårdslösats.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1S nn 1 1087</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skrotets
betydelse för järnframställningen är ett skräckexempel på_________ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följdverkningarna
av en obefintiig planering. Nu står vi uppenbart inför stora ,j o,.
, .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>problem.
Vi måste importera skrot i stor omfattning, och då gör vi oss direkt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beroende
av utlandet. Detta sker trots att vi har rika fillgångar på malm i vårt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>land.
Först skrotar man malmmetallurgin, och därefter börjar man fundera</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>över att
ta fram ersättningar. Först nu diskuteras järnsvamp. Det är en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skandal att
det får gå till på det här sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis har regeringens politiskt medvetna
handlingsförlamning varit en i hög grad bidragande orsak till denna utveckling.
Förloppet under 1960-talet och i början av 1970-talet lade naturligtvis grunden
för hela denna struktur. Industriminister Åsling har nu under senare tid skött
om begravningen. Några upplivningsförsök har inte förekommit från Nils Åslings
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling kan också illustreras med de nya
råjärnsprocesserna. Inte ett finger har lyfts från regeringens sida för att med
kraft utveckla dessa här i Sverige, så att de i framfiden kan ingå i svensk
stålindustri. Nils Åslings regeringsfid är förhoppningsvis snart förbi, och
hans polifik har varit kortsiktig. Men vi som skall fortsätta att försörja oss
på stålnäringen efter 1982 och på 1990-talet är intresserade av hur teknik och
planering utvecklas i vårt land. Det är endast med en kraftinsats från
statsmakterna som man kan rädda råjärnsprocesserna kvar i Sverige. De är redan
långt ute i världen, och det är en katastrof.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund bör riksdagen bifalla motion 1065
yrkande 3 om att råjärnsprocesserna snarast uppförs i fullskaleförsök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det socialdemokratiska förslaget om en kommission om
metallurgiutvecklingen är naturligtvis bättre än regeringens politik, men det
är ack så tandlöst. Den politiska målsättningen om vilken roll Svenskt Stål
skall spela saknas. I stort skall företagen och de anställda kartlägga vissa
behov som finns på metallurgisidan med nuvarande inriktning. Men de stora frågorna
om en förstärkning av hemmamarknaden, om vår industris framtida roll, om
verkstadsindustrin skall vara hemma eller utomlands, saknas i detta uppdrag.
Det är alltså ganska kortsikfigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tredje moment som man bör peka på för framtiden är
utvecklingen mot integrerade verk, som man kan ha i nära anslutning till de nya
stålprocesserna. Det betyder att man kan gå ifrån den renodlade storskaligheten.
Man kan kombinera storskalighet med mindre utvecklad stordrift inom
stålindustrin. Det ger förutsättningar för en annan utveckling av basnäringen
och kan till viss del vara en hjälp till de traditionella bruksorterna. Det
måste vara framtidens stålindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men den inriktningen saknas för 1990-talet. Vi sysslar här
i riksdagen bara<br>
med de kortsiktiga uppgifterna. Det måste vara en klar inriktning på s. k.<br>
stålverksföretag. En sådan inriktning kan man besluta om med politisk vilja.<br>
Men i företagens styrelserum sker inte detta. Där räknar man krona för</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>krona,
kvartal för kvartal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en ny regering måste det vara en huvuduppgift att
lägga fast en näringspolitik, för hittills har vi varit utan en sådan. Men då
är det med en viss besvikelse man ser att de tilltänkta regeringskandidaterna
inte har någon bestämd viljeinriktning i fråga om stålindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionen om svensk industris framtid förs i dag i
termer som fonddebatt och fondalternativ. Då skall man först och främst komma
ihåg att storfinansen inte investerar i dessa branscher, om det inte ger snabb
och hög avkastning. Därav kommer investeringsoviljan. Det finns
investeringskapital, men det investeras inte. För arbetarrörelsen måste det
vara mycket viktigt att styra kapitalströmmarna till investeringar på
väsentliga områden. Bankernas makt spelar här en betydelsefull roll. Men det
råder tydligen enighet mellan socialdemokraterna och borgerligheten om att
denna makt icke skall röras. Det är bara vpk och människor inom
fackföreningsrörelsen som ser faran. Man måste nämligen styra investeringarna,
om de skall komma till basindustrin. Där behövs kapital för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borgerlighetens variant har varit stimulanser till
aktiemarknaden. Det ger inga resultat, inga investeringar i basnäringarna. Inte
heller löntagarfonderna ger detta kapitaltillskott. Om de införs, skall man ju
köpa aktier i blomstrande företag för att pengarna skall ge avkastning till
pensionsfonderna. Därmed kommer resultatet att bli att man sviker de
långsiktiga investeringarna i basindustrin. Jag vill bara peka på att den
modell för samhällsfonder som vpk har föreslagit skulle spela en posifiv roll
för landets basindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller SSAB håller nu Handlingsprogram 82 på att
genomföras. Resultatet blir - med reservation för vissa variationer - att det
kvarstår 11 000 anställda. När SSAB bildades var antalet anställda 18 000. Från
den tidpunkt då handetsstålsutredningen tillsattes och fram till
Handlingsprogram 82 har handelsstålsindustrin reducerats katastrofalt. Det är
inte med någon särskild glädje som jag erinrar om att vpk framförde profetior
om att det skulle gå så här redan när handelsstålsutredningens resultat
redovisades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De främsta dödgrävarna - som vi kanske får anledning att
komma tillbaks till senare i vår - finns i storfinansens led: Stora Kopparberg
och Grängesberg. Det var snabba kHpp under efterkrigstiden som skulle ge
pengar. Nu får arbetarna betala med arbetslöshet. Redan bildandet av SSAB
skedde ju på storfinansens villkor, och denna tendens kulminerade föregående
höst, när Grängesberg på mycket fördelaktiga villkor stannade kvar, medan
staten fick betala större delen av insatserna. Wallenberg, med sitt Stora
Kopparberg, drog sig snällt ur efter denna tid och klarade sig undan insatser.
Han visade därmed sitt rätta ansikte när det gäller näringspolitiken och
basindustrin. Wallenberg tog inte ens Åslingdoktrinen till hjälp - han försvann
bara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra orsaken som jag vill peka på är den kampvilja
som har funnits inom fackföreningsrörelsen. Fackföreningsrörelsen har haft svårigheter
till följd av socialdemokratins benägenhet att främst välja borgerliga
värderingar som utgångspunkt för diskussionen om stålindustrins framtid.
Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nödvändiga
aktiviteten och kampen i de fackliga leden har uteblivit eller stoppats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som nu händer är att personalen i Luleå kraftigt
minskas under 1983. Det behövs stora insatser i Luleå. Valsningskapaciteten
måste utvecklas, annars är det risk för att Luleå som stålindustriort kommer
att rasa samman -man kommer bara att ha kvar litet råjärnsframställning.
Åtgärder är alltså nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig om man i detta läge enbart skall flytta
pjäserna mellan orterna eller om vi skall ha en stålpolifik som syftar framåt
och en näringspolitik som gör att vi kan utveckla alla orter. I förlängningen
måste det vara fel att plocka pjäser från den ena landsändan till den andra.
Rälsverksproblemet är ett sådant exempel. En flyttning av produktionen av
järnvägsräls ingick tidigare i strukturplanen, och det förslaget är i dag långt
ifrån överspelat. I och med att löftena till orterna med industrier som ingår i
SSAB icke är uppfyllda, är planen i stort sett sönderslagen. Därför är
reservationen från socialdemokraterna, som föreslår att det i stort sett omedelbart
görs ett uttalande om en flyttning av rälsverket från Domnarvet till Luleå,
ganska häpnadsväckande. Man föreslår ju inte att flyttningen skall kombineras
med en offensiv näringspolitik i hela landet, och den har inte några
förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill lägga fram ett.särskilt yrkande vid moment 8 som
har delats i kammaren och som lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1489
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringar för rälstillverkning i Luleå skall ingå i en
helhetsplan för stålindustrins framtid. Den tidigare planeringen i
strukturplanen är för länge sedan överspelad. Nyinvesteringar i ett rälsverk i
Luleå skall ha som förutsättning en kraffig satsning på spårbunden trafik i
vårt land. Investeringarna skall även syfta fill exportmöjligheter.
Investeringarna bör även samordnas i tiden med de nya krav på den spårbundna
trafiken som inom en nära framtid kan bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den helt avgörande frågan för SSAB i Luleå och dess
framtid är investeringar för ökad valsningskapacitet, bl. a. en upprustning av
finvalsverket. Investeringar i ett rälsverk bör ingå i en plan för
nyinvesteringar inom hela SSAB. En flyttning av tillverkningen av räls till
Luleå från Domnarvet utan samordning med satsning på kollektivtrafik och nya
marknader skulle således bara innebära en flyttning av arbetslösheten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oxelösund har klarat sig hyggligt tack vare det nu rådande
konjunkturläget. Hur länge man kommer att klara sig är en tidsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men i detta läge dyker nästa moment upp i fråga om SSAB.
Moderaterna kommer efter några år inhoppande på arenan och säger att vi skall
dela upp SSAB i resultatenheter och helst stycka av Oxelösund, eftersom det är
en enhet som för tillfället går bra. Det har vi hört frän denna talarstol. Det
är den utvecklingen som håller på att slå sönder hela den svenska
stålindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid Domnarvet har det gjorts stora minskningar av
personal. Den minskning som nu genomförs skapar närmast en stor övertalighet
och medför</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framför
allt att mängder av människor i produktiv och arbetsför ålder
förtidspensioneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grängesbergs gruvor är naturligtvis ett stort frågetecken,
och det är redan klart att Dannemora gruvor försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta betyder att många personer, som egentligen skulle
kunna sysselsättas i stålindustrin, inte får något arbete där. Det krävs
naturligtvis åtgärder -att det görs investeringar för den personalstyrka som
finns i dag-för att dessa orter skall bli livskraftiga i framtiden. Man får
inte sätta dem i övertalighetens kammare. Man måste skjuta till kapital för
utvecklingen, eftersom det nu har sagts att det är investeringsstopp i SSAB.
Anställningsgarantin borde i så fall förlängas, så att SSAB kan fortsätta sin
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men för att man skall kunna göra positiva investeringar
inom SSAB måste den kvarvarande resten av storfinansen lösas ut, nämligen
Gränges, som uppenbart - i kombination med konsortialavtalet - bedriver en
ganska hård och hämningslös verksamhet i SSAB. Det betyder att alla
utvecklingsmöjligheter stoppas - när de inte är affärsmässiga och
företagsekonomiska. Det betyder att utvecklingen för svensk
handelsstålsindustri och SSAB ligger väldigt illa till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till vpk-motionerna
1063 och 1065. Det innebär bifall till en politik som har en global
fördelningspolitik i botten, att hela stålindustrin samordnas i ett svenskt
metallbolag. Det innebär att vi röstar för att man tar i bruk
reduktionsprocesserna snarast möjligt, att man använder den metallurgikapacitet
som finns och att man samordnar den med handels- och specialstål. Det innebär
att Gränges tas ur SSAB, att konsortialavtalet förändras så att det utgår från
samhällsekonomiska riktlinjer och att man inom SSAB gör en framtidsinvestering,
för att de som i dag finns inom SSAB skall få arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 38
BIRGITTA HAMBRAEUS (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Socialdemokraterna och vpk upprepar ett antal
idéer för stålindustrin från föregående år. Riksdagen avvisade förslagen i
fjol, och det finns enligt utskottsmajoritetens uppfattning inte heller nu skäl
att bifalla dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I partimotionen 1981/82; 1489 anför socialdemokraterna att
regeringen har varit passiv när det gäller stålindustrins problem. Läser man
reciten till utskottets betänkande, blir detta påstående mycket svårt att
förstå. Utskottets kansli har här gjort en sammanställning av initiativ som
regeringen har tagit från 1977 för att hjälpa stålindustrin i strukturkrisen.
Jämför man med stålbranschens problem i andra länder i Europa, där
strukturomvandlingen fått allvarliga sociala konsekvenser, finner man att den
svenska modellen framstår som mycket framgångsrik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSAB;s styrelse med statlig majoritet, företags- och
divisionsledningar och de anställda har tillsammans utarbetat handlingsprogram,
struktur- och perspektivplaner. De anställda har stor anställningstrygghet och
får hjälp till omställning. SSAB:s planer och behov av kapital har regeringen
fört fram till riksdagen, som ställt upp med över 5 miljarder i fördelaktiga
lån och bidrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De mindre
handelsstålverken är skyddade av uttryckliga förhållningsorder för SSAB, som
inte får använda sin styrkeposition för att skada dem. Ett socialdemokratiskt
förslag att bygga ett mediumvalsverk i Luleå avvisades av riksdagen, varvid ett
allvarligt hot mot de mindre handelsstålverken avvärjdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utskottsmajoritetens uppfattning är det viktigt att
lägga besluten och ansvaret för en verksamhet så nära de människor som berörs
av dem som möjligt. En statlig kommission för att planera stålindustrins
metallurgiutveckling, som socialdemokraterna föreslår, förefaller oss kunna
bli en skadlig fjärrdirigering och onödig byråkrati. Vpk:s svepande krav på
samordning av hela gruv- och stålindustrin i ett nationaliserat "Svenskt
metallbolag" skulle bli ett tungrott system och innebära risk för att allt
ansvar togs från dem som står i de praktiska arbetet och lades på avlägsna
byråkrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man har här tagit upp skrotfrågan, som har varit ett
problem. Men intressenterna själva har nu kommit överens i den frågan, och det
nuvarande avtalet går ut vid årsskiftet. Det finns all anledning att tro att
intressenterna också i framtiden skall kunna komma fram fill avtal som är bra
för samtliga som berörs av det. Branschens egen organisation, Jernkontoret, har
vidare påbörjat en utredning om möjligheterna attsubstituera skrotet, och det
aren allmän inening att det är mycket önskvärt att man kan använda inhemsk malm
för att göra järnsvamp och järnpulver som skulle kunna ersätta skrotet. Som jag
förut har sagt är det utskottsmajoritetens uppfattning att branschen klarar
detta själv, utan inblandning från statliga byråkrater.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
alltså avslag på vpk:s motioner och på reservation nr 1 och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En marknadsekonomi är dynamisk. Det är inte möjligt att
lägga fast planer alltför långt i förväg. Som vi hörde nyss av Ingvar Svanbergs
inlägg är det så att när en plan väl kommer till riksdagen, är SSAB redan i
färd med nya planer. Vi skall vara tacksamma för att så sker och att inte
allting stannar av medan den tungrodda manglingen genom regering och riksdag
pågår. Dynamiken är alltså viktig, och flexibiliteten är en stor styrka. Det
hade t. ex. inte varit möjligt att i förväg veta och planera för att
metallurigdivisionen skulle få den framgång när det gäller marknadsföring som
har resulterat i att man nu har fått den stora ordern från Kaiser Steel i
Kalifornien på 100 000 ton slabs per år framöver. Masugnarna i både Luleå och
Oxelösund beräknas snart arbeta för fullt. Gruvorna i Grängesberg och Dannemora
börjar kunna avyttra sina stora lager, och det finns gott hopp om att gruvorna
skall visa ett "positivt kassaflöde" och alltså kunna leva vidare.
Viktiga orsaker till detta är också den stora sammanhållningen mellan
fackföreningar och gruvledning och riksdagens bifall i fjol till den
socialdemokratiska motionen om 30 milj, kr, till granuleringstillverkning i
Grängesberg. Gruvorterna upplever nu en ny tro på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna framhåller att det alltjämt råder en
splittrad struktur inom specialstålsindustrins produktområden, och man vill ha
en samordnad investerings-, struktur- och sysselsättningsplan för
specialstålsindustrin i samverkan med företagen och de anställda. Staten stöder
investeringar och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omstrukturering
inom branschen. Men ansvaret och initiativet måste ligga hos företagen själva.
Utskottets majoritet finner ingen anledning att ändra sitt beslut från förra
våren då riksdagen avslog ett liknande yrkande. Reservation nr 3 avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I våras framlades för näringsutskottet en omfattande
utredning om SSAB;s ekonomiska ställning, likviditetsprognos, bedömning av
resultat och finansiell ställning 1981-1984. Proposition 1981/82:56 redovisade
också planerade sysselsättningsminskningar och åtgärder för att bereda den
övertaliga personalen ny anställning. Dessa uppgifter är fortfarande aktuella,
och något nytt finns inte att redovisa för riksdagen. Det finns alltså ingen
anledning att begära en ny utredning, och jag yrkar avslag på reservation 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSAB tillverkar järnvägsräls i Domnarvet med kontrakt från
Norske Statsbaner till 1983. Det finns med i planerna att flytta tillverkningen
till Luleå. Domnarvet behöver enligt uppgifter som jag för några år sedan fick
därifrån det utrymme som nu upptas av rälstillverkningen för andra ändamål.
Personligen anser jag det mycket angeläget att vi fortsätter med rälstillverkning
i landet. Synen på järnvägarnas framtid har ju också ändrats radikalt under de
senaste åren. Utskottets majoritet anser att det inte behövs något särskilt
uttalande av riksdagen i denna fråga. Jag yrkar avslag på reservation nr 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller finvalsverket i Luelå har SSAB:s utredning
ännu inte slutförts. Hittills genomförda investeringar inom profildivisionen,
främst i Luleå, har kraftigt ökat förutsättningarna för verkens konkurrenskraft
och lönsamhet. SSAB har nyligen beslutat att investera i en ugn i universalvalsverket
i Luleå för att uppnå bättre produktionsflöde och energibesparingar. Det finns
ingen anledning för riksdagen att nu ta ställning till investeringarna i
finvalsverket. Reservation nr 6 avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de nya, mycket spännande
metallurgiprocesserna har det sagts här att regeringen varit passiv. I själva
verket är det så att det inte är beslut i regeringskansliet som här fattas,
utan det finns inrättade organ i samhället som är med och stöder dessa
processer. Industrifonden har lämnat bidrag, och strukturdelegationen har varit
med och arbetat här. Detsamma gäller statens industriverk. Vad det gäller är
att hitta dem som är intresserade av att använda processerna, så att man får
någon som utför i full skala det som är framtidens metallurgiska processer.
Staten är här beredd att ställa upp när intressenter kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutligen beträffar koksverket i Oxelösund gör den nya
ordern av slabs att masugnarna går för fullt. Detta har gjort att koksverket nu
i högsta grad behövs och används. Utskottet har för något år sedan understrukit
betydelsen av att sådana satsningar görs, så att nuvarande tekniska standard
kan upprätthållas. Enligt uppgift från SSAB har bolaget för avsikt att löpande
underhålla koksverket. Utskottets majoritet anser inte att det finns anledning
att göra något nytt uttalande i frågan. Jag yrkar alltså avslag på reservation
nr 7.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed har jag alltså yrkat avslag på samtliga motioner
och reservationer och vill nu yrka bifall fill utskottets hemställan på
samtliga punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 39 INGVAR SVANBERG (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var ganska intressant att lyssna till
Birgitta Hambraeus. Hon berömde sig på slutet av att ha avstyrkt allting som
föreslagits - alla reservationer och alla motioner. Det kan ju vara en sak att
berömma sig för. Hon motiverade i början av sitt anförande att hon är emot
allting att det är gamla idéer som vi presenterat förut och som avslagits av
riksdagen. Jag skall tala om en sak för Birgitta Hambraeus. Jag finner inte att
ett bra förslag som vi framlägger blir dåligt därför att en centeropposition
avslår dem. De är precis lika bra ändå. Det gäller för er att upptäcka att
detta borde ha gjorts för länge sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hon säger att om man läser reciten så ser man hur
regeringen har varit aktiv och framför allt hur den har lyckats. Ja, Gud bevare
oss för att den lyckas i flera branscher så som i stålindustrin - då har vi
snart hela befolkningen arbetslös. Ett sådant lyckande vill jag inte att ni
skall berömma er av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hon säger att en kommission kan bli farlig. Jo då, den kan
bli farlig - för människor som är passiva, som inte vill någonting, som likt
Birgitta Hambraeus säger att det inte finns någon anledning till detta. Nej,
inte borde vi göra någonting här - regeringen har ju i sin förunderliga godhet
beslutat allt som är vettigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man påstår t. ex. att det inte är något problem med
skrotet - det är man överens om. Men Birgitta Hambraeus sade mycket hederligt
"till årets slut". Det inträffar ungefär en gång per år att det blir
stort krig om skrotet. Man förhandlar, och till slut lyckas man klara det hela
litet grand. Men alla experter är överens om att detta inte kommer att vara i
oändlighet - det är stora problem med skrotet framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan säger Birgitta Hambraeus någonting som är lustigt:
Nu skall vi vara glada för de stora order som kommit från USA. Men hon talar
inte om att SSAB inte har kunnat ta de order som man fick från USA annat än
delvis, därför att man saknar metallurgisk kapacitet. Man kör för fullt i
Oxelösund, men ena hyttan i Luleå är avstängd. När man får sälja, då kan man inte
sälja-det är typiskt för den planering som regeringen driver. Nej, inte skall
man tänka på någon framtid. Det är bra som det är - lugna er.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hon säger att SSAB förra året redovisade både sina affärer
och sina planer för framtiden. Jo, man redovisade affärer som var urusla, och
vi anslog en del pengar då, som uttryckligen sades skulle klara SSAB;s då akuta
situation. Vi begär inte att få den redovisningen en gång till utan att man
talar om hur det är ställt ekonomiskt för SSAB nu, hur det kommer att vara
under de närmaste åren och vilka planer man har för framtiden - det har aldrig
redovisats.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får börja med att yrka bifall till det
särskilda yrkande som är delat till kammarens ledamöter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birgitta Hambraeus lät undslippa sig några ord om att alla
planer har utarbetats i samförstånd mellan företagsledningen och personalen -
om jag uppfattade henne rätt. I så fall vill jag bara meddela att det
samarbetet och de planerna är en parodi på vad samverkan kan vara. Det gäller
åtminstone de senare planerna, allt efter strukturplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All samordning i det här samhället, centerns, folkpartiets
och även moderaternas samhälle, innebär fjärrdirigering och byråkrater. Om man
sätter ramar för ett lands näringspolitik är det byråkrater som gör det. Jag
kan inte svara för vad som har varit - socialdemokratin får själv svara för de
egna byråkraterna. Men att i ett samhälle sätta ramar för
utvecklingsmöj-Ugheterna, ange vilken industrinivå man skall ha, måste väl vara
en riktig väg - i stället för den väg som bara leder till anarki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man säger att planerna varvats med en ny plan därför att
marknadsekonomin är så dynamisk. Men den har ju varit dynamisk bara åt ett
håll, nämligen åt att minska antalet anställda och lägga ned - då har den
verkligen varit dynamisk, Birgitta Hambraeus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är väl irite särskilt dynamiskt att man inte kan
planera sitt behov av metallurgiprodukter, att man tvunget hamnar i en
skrotsituation som egentligen är katastrofal? Det är inte särskilt dynamiskt,
inte särskilt välplanerat och inte särskilt bra gjort av dem som praktiskt
arbetar inom stålindustrin, utan snarare tvärtom. Och de nya råjärnsprocesserna
innebär en ren skandal i fråga om dynamik. Och det politiska ansvaret finns
inte alls. Det är dagens sanning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna håller på att rinna oss helt ur händerna
utan att någonfing görs. Och varje enskilt företag sitter och pular i sitt hörn
och säljer utomlands. Nog behövs det ramar i det här samhället!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är naturligtvis helt konsekvent av utskottet och
Birgitta Hambraeus att inte vilja satsa på vår hemmamarknad, på svensk
industri. Man säger ingenting om att verkstadsindustrin etablerar sig utomlands
och inte satsar på att vara i Sverige. Då är det naturligtvis konsekvent att
vidta "dynamiska" ågärder, att göra neddragningar inom svensk
stålindustri. Det är inte särskilt stor optimism för den svenska
arbetarklassen!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 41
GUNNAR STRÄNG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När vi i dag debatterar den svenska
stålindustrins problem har vi bakom oss ett år som väl kan rubriceras som ett
av de svåraste åren någonsin, inte bara inom den svenska utan också inom den
västeuropeiska stålindustrin. De stora förluster som SSAB redovisar och behöver
täckning för är inget speciellt unikt vid en internationell jämförelse.
Motsvarande utveckling har alla nationer dragits med under de år som har gått.
Vi kan väl trösta oss med att de pengar som riksdagen voterat igenom till stöd
för den svenska stålindustrin ändå har resulterat i en utbyggnad, en
rationalisering och en effektivisering i Luleå, Domnarvet och Oxelösund. Detta
ger oss bättre möjligheter att se med en viss tillförsikt på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall självfallet ta vara på de möjligheter en bättre
rustad produktionsapparat ger. Jag tror också att vi kan räkna med att en
större tillförsikt för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framtiden
hos alla i branschen sysselsatta skapas genom en volymmässig förstärkning och
effektivisering. Viljan att göra insatser bör rimligtvis vara mera påtaglig om
man har hopp om framtiden än den skulle vara i den motsatta situationen, när
allting pekar åt fel håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall ta vara på den - som jag tycker mig ha funnit -
bättre stämning som nu gör sig gällande inom svensk järn- och stålindustri i
det fortsatta rationaliserings- och effektiviseringsarbetet i den här så
anrika, betydelsefulla och i fortsättningen viktiga industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slik målsättning kommer med all sannolikhet att kosta
nya pengar, mera pengar - det är lika bra att konstatera det. Åtskilligt är
ogjort så länge strukturanpassningen inte är genomförd på ett
tillfredsställande sätt. Det vore fel att i något slags överdriven snålhet
hålla inne de pengar som är erforderiiga för en förbättrad industriell
slagkraft i form av utbyggd förädling och manufakturering med stålet som
råvara. Även framställningen av stålet har, som de senare åren visat, i sig
inneboende rationaliseringsmöjligheter, som bör tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i fråga om handelsstålet under den senaste
10-15-årsperioden tappat en del av vår inhemska marknad. Det är en
varningssignal som vi inte kan nonchalera. I viss utsträckning har vi fått
acceptera en total volymnedgång, bl. a. beroende på den låga aktiviteten inom
den svenska byggnadsindustrin. Med en industriinvestering som ligger 30-35 %
lägre i dag än den gjorde 1976 och med ett så starkt reducerat bostadsbyggande
som vi i dag har påverkas självfallet marknaden för den här branschen - det
gäller armerings-järn, balk, plåt och andra stålprodukter som går in i
byggnationen. Det allvarliga är emellertid att vi i denna sjunkande
volymberäkning tappar mark till våra utländska konkurrenter. Detta borde helt
enkelt inte få förekomma i en nation med så gamla traditioner på
ståltillverkningens område som vårt land har. Den utbyggnad och omstrukturering
av handelsstålsproduktionen som har försiggått under de senaste åren måste ha
som målsättning att vi i varje fall skall återta vår egen del av landets behov
och konsumtion av handelsstål. Nästa steg blir att öka den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På specialstålets område har vi traditionellt haft och har
alltjämt världen som den stora avsättningsmarknaden. Vi har traditioner på det
här området, och vi har i stort sett kunnat hävda oss i konkurrensen. Svenskt
specialstål har gott namn och gott rykte, men i tidens utveckling ligger att
konkurrensen hårdnar. Vi har från socialdemokratins sida ansett att vi bör möta
den utvecklingen genom en samordning av resurserna, en produktionsuppdelning
och strukturering för att vinna i effektivitet. En samordning av den
utåtriktade verksamheten är också erforderlig. Jag tänker närmast på
marknadsföringen, där stort slöseri förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personligen har jag den uppfattningen att det här
näppeligen går att realisera, om företagen lämnas åt sig själva. Det behövs att
samhället med regeringen som exekutivt organ tar fatt på specialstålsindustrins
problem och hjälper fram den samordning mellan de olika företagen som skall ge
oss en totalt effektivare produktion och starkare slagkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lönsamheten
är självfallet alltid det stora problemet både när det gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1981/82:120-124</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>handelsstålet
och specialstålet. Genom den hårda produktionsbegränsning som genomförts i
Europa för att via dessa åtgärder ta fram den erforderliga prisförbättringen
kan vi betrakta marknadssituationen i dag från något ljusare utgångspunkter än
tidigare. Lönsamheten också för de amerikanska stålverken har ju varit så
pressad, att prisförbättringar har blivit nödvändiga för att branschen över
huvud taget skall kunna gå runt och leva vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om de senaste prisförbättringarna procentuellt
framstår som ganska respektabla, vore det fel av mig att säga att branschen har
någon lysande framtid lönsamhetsmässigt att se fram emot. Det blir fortfarande
en hård kamp att undgå de röda siffrorna i boksluten. Med hänsyn till att järn-
och stålindustrin ändå måste betraktas som den livsviktiga basnäringen för vårt
land - samma situation gäller naturligtvis även för våra konkurrentländer- så
kan enligt min mening resp. regeringar aldrig undvika att ge det erforderliga
stödet till branschens utveckling och bestånd. Vi följer ett internationellt
mönster, när vi konstaterar behovet av ett samhällsstöd även för den svenska
järn- och stålnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En speciell konsekvens av den produktionsmässiga
utvecklingen inom branschen har varit den snabba övergången till skrotbaserad
metallurgi. Det har sagts en hel del om detta här i dag. Vi har fått uppleva
hur gruvorna i Mellansverige under de senaste decennierna i snabb takt har
avvecklats, så att vi i dag egentligen bara har Grängesberg och Dannemora kvar
som producerande enheter. Jag tvekar inte att säga att vi genom denna snabba
avveckling tar risker för framtiden. Skrotet blir mer och mer en bristvara, och
enligt den gamla lagen om tillgång och efterfrågan betyder det också
prisstegringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För något år sedan försvann den sista masugnen i
Mellansverige, när Spännarhyttan lades ned. Det var inte någon gammal, utsliten
anläggning som vi skrotade utan en toppmodern anläggning, byggd efter teknikens
mest avancerade regler. Det var ett misstag av regeringen att låta
Spännarhyttan i Norberg försvinna. Den masugnen var i särskild grad anpassad
för att leverera den råvara till specialstålsindustrin som måste kännetecknas
av hög kvalitet och renhet. Ett övergångsstöd i avvaktan på utvecklingen hade
här varit befogat, men tyvärr saknade regeringen det tålamod och den
framtidstro som var erforderlig och som skulle ha möjliggjort detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från att under senare hälften av 1970-talet ha haft ett
importbehov på den obetydliga kvantiteten 80 000 ton - jag hänvisar här till
utskottets redovisning-vet vi att vi j dag måste tillgodose 40 % av vårt
skrotbehov via import; i kvantitet uppskattas det just nu till ungefär 500 000
ton. Vissa bedömare bland stålverken räknar med ett behov på ca 800 000 ton.
när vi kommer några år framåt i tiden. Fortfarande använder jag siffror ur
utskottets redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här medför allvarliga problem i framtiden. En
prisstegring är med denna utveckling mycket trolig, och branschen själv börjar
bli på det klara med att egna, inhemska alternativ nu måste utredas och
realiseras. Jernkontoret har redovisat ett framtida behov av malmbaserade ämnen
-halvfabrikat som järnsvamp, järnpulver och råjärn - framställda enligt de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nya
metoder varav tre alternativ f. n. diskuteras som möjliga. Jag hänsyftar här på
direktreduktionen i stålframställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Branschen har beslutat om en utredning i fråga om dessa
alternativ. Det är i och för sig glädjande. Det mesta talar emellertid för att
om vi skall gå från ord och utredningspromemorior till handling måste staten på
ett annat sätt än tidigare aktivt gå in i metallurgins olika problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har från vår sida motionerat just om en särskild
kommission för ändamålet, som skulle arbeta med regeringens bakomliggande
auktorisation och ha möjlighet att komma fram till ett konkret resultat i
stället för att, som nu, det hela flyter ut inom branschens olika fält och
intresseområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr har utskottsmajoriteten avvisat våra förslag. Man
tröstar sig med att branschen själv har uppmärksammat problemen och att den
förhoppningsvis skall lösa dem. Här tillåter jag mig att tvivla i allra högsta
grad, eftersom vi har tre separata storföretag när det gäller de nya
råjärnsprocesserna - Boliden, ASEA och SKF - som vart och ett arbetar med sin
egen metod och naturligtvis anser att just den egna metoden är utvecklingsbar
för framtiden. Får de diskutera denna fråga för sig själva, talar det mesta för
att saldot blir plus minus noll. Det blir en utredning med olika redovisade
alternativ men som saknar de samordnade konklusioner och beslut som skall
resultera i åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de viktigaste uppgifter som vi har framför oss är
att gardera oss för en osäker utveckling på skrotsidan i avseende på tillgång
och i fråga om priser. Vi arbetar i vårt land med exportförbud på skrot. Många
andra länder gör detsamma, och vi har inga garantier för att de nationer som
fortfarande tillåter skrotexport kommer att göra det permanent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den i mycket snabb takt genomförda övergången från
malmbase-rad till skrotbaserad metallurgi i vårt land gör vi oss alltmer
utlandsberoende när det gäller råvaran för denna viktiga basnäring. Vi kan
naturligtvis trösta oss med att gruvorna finns kvar, såvida de inte blir
vattenfyllda under väntetiden, men det är inte bara att sätta i gång när
skrotet inte räcker till. Det är fråga om yrkeskunnande. Det blir fråga om att
iståndsätta en nedlagd verksamhet, med allt vad det innebär av praktiska
besvärligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den produktionsenhet som byggts med den väldiga
1,5-miljardsinveste-ringen i Domnarvet skall inom den närmaste tiden börja
användas. Tunnplåten - en ny produkt i den svenska järnhanteringen - skall
säljas i konkurrens med inarbetade leverantörer. Med all respekt för
industriföretagen Volvo, Saab och Electrolux och deras känsla för nationen och
nationens produktion av denna viktiga vara, är det nog realistiskt att räkna
med att de köper från Domnarvet endast under förutsättning att varan därifrån
levereras kvalitets- och prismässigt som fullt konkurrensduglig. I annat fall bryter
man inte förbindelserna med de gamla leverantörerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är naturligtvis en utmaning för företagen, för de
tekniker och konstruktörer som nu skall debutera på ett nytt område. Det är
någonting av ett industriellt vågat ingrepp i vår gamla traditionella
produktion, och naturligtvis när vi alla förhoppningen att de skall lyckas. I
så fall bör vi kunna räkna med en omfattande och stabil avsättning för varan
inom det egna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landet.
Det betyder en förbättring inte bara av SSAB:s dystra årsresultat, utan det är
också ett värdefullt tillskott till nationens bytesbalans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Oxelösunds vidkommande har den svåra omställningen
från fartygsplåt till industriplåt lyckats överraskande bra. Produktiviteten
har ökat, kvaliteten är godtagbar, och glädjande nog är båda masugnarna i
funktion. En produktionsprocess på dessa förutsättningar behöver också sina
koksleveranser, helst med så låga transportkostnader som möjligt. Nu har
Oxelösund sitt eget koksverk, och det bör kunna fylla sin funktion, om
erforderligt underhåll görs och en systematisk renovering genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har från vår sida motionerat om detta, och det är en i
många stycken utomordentligt välmotiverad motion som jag här åberopar.
Utskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till SSAB:s
"Handlingsprogram 82", dvs. till att förutsättningen för en
långsiktig, extern avsättning ekonomiskt kan motivera investeringarna i
koksverket. Det är en kautschukartad formulering, som inte är
tillfredsställande för den som vill ha något gjort i frågan. Förutsättningen
att det skall vara ekonomiskt motiverat uppfylls ju endast vid en rationell
produktionslinje vid järnverket i Oxelösund, och till denna rationella
produktionslinje hör att det befintliga koksverket fullgör sin tjänst som
leverantör till det på samma plats lokaliserade järnverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Logiken bjuder, menar jag, att utskottet borde ha vågat
sig på ett godtagande av den socialdemokratiska motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För Luleås del har väl läget i någon mån ljusnat av flera
skäl. Ämnesleveranserna till Domnarvet går enligt planerna, och efter vad det
sagts mig finns det ingenting att anmärka på kvaliteten. På den senare punkten
förelåg för några år sedan vissa farhågor från de anställda vid Domnarvet, som
med en förklarlig motvilja bevittnade den egna, 100-åriga metallurgins
nedläggning. Nu tycks emellertid samarbetet mellan Luleå och Domnarvet i det
här avseendet gå ganska friktionsfritt, vilket vi inregistrerar med
tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagarna har vid dessutom upplysts om - det har också
anförts i debatten -att amerikanarna funnit det förenligt med sina intressen
att lägga in en beställning på stränggjutna ämnen för ett av sina järnverk i
Kalifornien. Trots avstånden och därav betingade transportkostnader visar sig
metallurgin i Luleå och Oxelösund konkurrenskraftig. Avtalet mellan det
amerikanska företaget och SSAB har också ett inslag av permanens i
leveranserna. Chans till expansion och introduktion på den internationella
marknaden skulle således förhoppningsvis föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna har i sin reservation på nytt
aktualiserat frågan om rälstillverkningen i Luleå. Produktionen sker, som sagts,
i dag vid Domnarvet, men genom en förflyttning till Luleå har styrelsen i
tidigare strukturplaner slagit fast intresset av att diversifiera den ensidiga
produktionen i Luleå. En ensidig ämnesproduktion är ett alltför begränsat
område för den orten. Därför bör omflyttningen av järnvägsrälstillverkningen
förberedas och genomföras utan dröjsmål enligt den socialdemokratiska
reservationen till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den
vidare manufaktureringen av stålet aktualiseras också en upprust-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning av
finvalsverket i Luleå. Sker det ingenting där tappar vi den kapaciteten och
Luleåanläggningen får ett mycket begränsat produktionssortiment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialdemokratins reservation slås det fast att moderniseringen
av finvalsverket bör ske utan onödigt dröjsmål. Självfallet skall i samband
därmed produktionen samordnas med de andra svenska företagen utanför SSAB, så
att en rimlig uppdelning kan äga rum. Det blir således erforderligt med en
diskussion mellan SSAB och övriga svenska företag för att fastlägga vad vi har
kallat produktmixen i det ombyggda finvalsverket. Självfallet skall de fackliga
intressen som blir berörda kopplas in i den överläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den dystra och påfrestande hanteringen av den svenska
stålindustrin och dess framtid säger sig branschen nu börja se en ljusning. Så
långt är det rätt, men det vore fel att inbilla sig att det hela nu löser sig
av sig självt och att branschen själv klarar upp allt på bästa sätt. Det kommer
att tarvas ett samarbete mellan de skilda företagen på specialstålsindustrins
område i akt och mening att gemensamt bli slagkraftigare i den internationella
konkurrensen än man blir när var en en går för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer vidare att tarvas en planering och ett
samarbete mellan SSAB och de mindre handelsstålverken för att få en acceptabel
produktionsuppläggning, där den ena inte slår undan benen för den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer att behövas en kommission, som kan lägga de
riktiga förslagen i det viktiga och omfattande ämne som vi behandlar inom
begreppet metallurgi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På alla dessa områden behöver man ta initiativ, nödvändiga
med hänsyn till den framtida utvecklingen. SSAB spelar en väsentlig roll i den
planeringen, och det är rimligt att regeringen i överensstämmelse med den
socialdemokratiska pertimotionen under våren 1982 lämnar riksdagen en
redovisning av SSAB:s finansiella situation och företagets beräknade utveckling
under de närmaste åren. Samtidigt bör regeringen redovisa SSAB:s redan
beslutade och planerade strukturella förändringar och konsekvenserna av dessa
för sysselsättningen pä de berörda orterna och för de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De anställda i SSAB, numera ett till 75 % statsägt
företag, har rättighet att begära ett hänsynstagande från företagets sida. Med
de anspråk vi har på samhällets och statens ansvar i denna viktiga basnäring
bör denna redovisning omspänna hela fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är medveten om att det kan ha sina svårigheter att
rekvirera denna fullständiga struktur- och planlösning. Vad vi begär är
emllertid att regeringen handlar, gör vad en regering kan göra, och det betyder
mer av aktivitet och mindre rädsla för ingripanden i branschen än vad
regeringen hittills har visat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till de socialdemokratiska
reservationerna i det föreliggande betänkandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta
anförande instämde Nils Hjorth och Thure Jadestig (båda s)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42
PER WESTERBERG (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den svenska välfärden har vuxit fram tack
vare enskilda initiativ och fri konkurrens på lika villkor. Fri konkurrens
driver fram effektivare produktionsmetoder samt billigare och bättre produkter.
Den leder till god hushållning med tillgängliga resurser och en konsumentstyrd
ekonomi. Den statliga näringspolitikens uppgift bör därför vara att ange
ramarna för den ekonomiska verksamheten. Beslut som rör tillverkning av enskilda
produkter måste med nödvändighet fattas i resp. företag och kan inte
centraliseras till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strukturproblemen inom industrin kan inte avhjälpas genom
statliga förlusttäckningsbidrag till krisbranscher och krisföretag. Inte heller
löses de väsentiiga problemen i resp. branscher genom någon form av statlig
planmässig hushållning eller samordning. Företag utan överlevnadsmöjligheter
måste få läggas ner. Staten skall främja tillväxt och sysselsättning generellt.
Beslut som rör tillverkning av enskilda produkter måste fattas nära marknaden
och kan inte bli föremål för någon form av planmässig hushållning utan att
vidtala effektivitets- och konsumentintressen åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen tog för mindre än ett år sedan avstånd från
förslag om en särskild kommission med uppgift att planera stålindustrins
metallurgiska utveckling. De överläggningar som under lång tid har pågått
mellan olika företrädare för stålindustrin om situationen på skrotmarknaden har
nyligen avslutats. En uppgörelse om fördelningen av köpskrot - och för den
delen också av importskrot - har den 1 mars 1982 träffats mellan de största
skrotförbrukande företagen. En utredning om alternativ till importskrotet i
form av järnsvamp och råjärn från SSAB i Luleå har påbörjats, men här kvarstår
självfallet problemet att den malmbaserade råvaran man där får fram i dag blir
väsentligt dyrare än importskrotet. Alternativen skrotimporten och råjärnet
från Luleå måste jämföras på marknadsekonomiska grunder. Det är endast de
berörda företagen som mellan sig kan lösa sina inbördes problem av strukturell
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna att göra samordningsvinster inom
handelsståls- och specialstålsindustrin torde resp. företag själva bäst kunna
bedöma. Regering och riksdag bör självfallet kunna medverka till strukturrationaliseringar
inom branscherna, men initiativet måste komma från branscherna själva. Ansvaret
för strukturomvandlingen måste åvila resp. företag. Statsmakten sitter inte
inne med någon inneboende kompetens, som snabbt skapar nya konkurrensfördelar
eller samordningsvinster. Kompetensen finns i företagen, och därför bör
besluten också fattas inom resp. företag eller företagsgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSAB, Svenskt Stål AB, bildades 1978 för att skapa
förutsättningar för att rekonstruera Sveriges tre största handelstålverk, så
att de blir lönsamma. SSAB:s styrelse antog den 26 augusti 1981 för innevarande
år en handlingsplan, som anger inriktningen av bolagets verksamhet. I planen
konstateras att SSAB:s strukturomvandling i huvudsak är avslutad i en första
etapp. Företagets inriktning är därför att driva och effektivisera de
verksamhets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>former som
bolaget bedömer har överlevnadsförmåga. Målet är att positivt kassaflöde skall
uppnås senast 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här äger statsmakten genom Statsföretag 50 % av
aktiekapitalet i SSAB och ytterligare 25 % direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett statligt direkt ägande bör endast vara en temporär
lösning när det gäller ägarstrukturen i SSAB. Enligt företagsledningens
målsättning skall bolaget redan 1983 uppnå ett positivt kassaflöde. Kan detta
mål uppnås, öppnas självfallet nya möjligheter till en förändring av
ägarstrukturen. Det är därför naturligt att förutsättningarna för en
börsintroduktion av SSAB så snart detta låter sig ske bevakas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan de tre huvudsakliga stora produktionsorterna Luleå,
Borlänge och Oxelösund har sedan bildandet av företaget rått en betydande
dragkamp om nya investeringar och sysselsättningstillfällen. Detta har bl. a.
tagit sig uttryck i en rad olika motionskrav och yrkanden, inte minst i denna
kammare. Många av dessa förslag har självfallet varit välmenande, men oftast
föga företagsekonomiskt eller affärsmässigt underbyggda. Detta
"inbördeskrig" mellan orter och olika politiska intressegrupper har
tagit betydande kraft från ledning och anställda i arbetet på att göra SSAB
lönsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I SSAB:s strukturplan har Luleå och Borlänge som
produktionsorter kommit att bli mycket intregrerade i fråga om materialflöde.
Däremot har Oxelösund blivit en närmast fristående produktionsort, koncentrerad
på grovplåtstillverkning och framställning av ämnen, huvudsakligen lämpade för
just grovplåt. I den interna utredningen har det alltmer framkommit att
Oxelösund i dag inte kan ta ämnen från Luleå för grovplåtstillverkningen i
Oxelösund utan förödande kostnadskonsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns därför, enligt vår uppfattning, anledning för
företagsledningen i SSAB att seriöst studera förutsättningarna för en mer
decentraliserad organisation, där den positiva företagsandan på resp. ort
bättre tas till vara. Detta kan ske genom att man inom SSAB i ökad utsträckning
skapar fristående och självständiga enheter med eget ansvarstagande. Det är av
vikt att så mänga som möjligt känner att de genom sina arbetsinsatser och
produktionsresultat tar sitt öde i egna händer. En hög arbetsmoral och ett gott
produktionsresultat hänger intimt samman. Krav på investeringar måste i denna
organisationsform vara affärsmässigt underbyggda, om sysselsättningen skall
kunna tryggas. Önsketänkande och drömmar är föga lämpliga för en realistisk och
framgångsrik företagsstrategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av central betydelse att såväl SSAB:s anställda och
ledning liksom riksdagens ledamöter till fullo inser att företagets framtid
ligger i att företagsekonomisk lönsamhet uppnås. Detta får inte motverkas av
att företaget åläggs andra sysselsättningsmässiga åtaganden än de som ligger i
dess normala verksamhet eller andra investeringsuppdrag och åtaganden som inte
är affärsmässigt underbyggda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anställda och ledning inom SSAB måste ges arbetsro.
Politisk aktivitet och ständiga krav på ny inriktning, nya investeringar, ny
produktionsinriktning eller produktbyten kan snarare skada än hjälpa företaget
och dess</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antingen har riksdagens ledamöter förtroende för
företagsledningen, och då finns det anledning att ge ledningen arbetsro, eller
också har man inte förtroende för densamma, och då är det i så fall hög tid att
byta ut företagsledningen. För egen del har jag förtroende för SSAB;s ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det sagda ber jag att få yrka avslag på
samtliga sju socialdemokratiska reservationer och bifall till vad
näringsutskottet har hemställt i betänkandet nr 31.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under de minuter som står till mitt
förfogande skall jag i huvudsak begränsa mig till att tala om de
socialdemokratiska reservationerna 5 och 6. De gäller de socialdemokratiska
kraven på att så snart som möjligt flytta SSAB;s rälstillverkning till Luleå
samt om den nödvändiga upprustningen och moderniseringen av finvalsverket i
Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man studerar utskottsskrivningen på de här punkterna
är det svårt att släppa tanken att den borgerliga utskottsmajoriteten i
huvudsak skrivit av tidigare uttalanden i frågorna utan att kolla upp den
utveckling som skett sedan riksdagen tog ställning 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller rälstillverkningen skriver utskottet att
SSAB har för avsikt att flytta tillverkningen till Luleå under förutsättning
att tillverkningen blir lönsam och att någon tidpunkt inte har fastställts.
Utskottet anser att det inte behövs något uttalande i frågan och avstyrker
alltså det socialdemokratiska kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att utröna de bästa förutsättningarna för
rälsproduktionen har SSAB undersökt fyra olika alternativ. Enligt
undersökningen är det bästa alternativet för rälsproduktionen en utbyggnad i
Luleå. Den informationen saknar tydligen utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När frågan om en ombyggnad av finvalsverket behandlas i
utskottsskrivningen är den borgerliga utskottsmajoriteten verkligen ute och
cyklar bland krystade argument och underliga motiveringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hänvisar till SSAB;s Handlingsprogram 82, där
det sägs att finvalsverket är gammalt och har en begrändad livslängd samt att
nya investeringar i detta verk anses inte kunna motiveras. Marknad för
expansion saknas, acceptabel avkastning på investerat kapital kan inte
erhållas, etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet erfar, heter det vidare, att produktionen skall
hållas i gång t. v. med ett minimun av investeringar, och mot den bakgrunden
anser de borgerliga att riksdagen inte har anledning att uttala sig om behovet
av modernisering av finvalsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlingsprogram som utskottet hänvisat till
presenterades den 7 september 1981, och sedan dess har inte utvecklingen stått
stilla på området. Det är nu fastställt att det finns en marknad för de
produkter som ett ombyggt finvalsverk skulle kunna framställa. Denna marknad
varierar mellan 175 000 och 200 000 ton, enligt uppgift från företaget. På en
investering av ca 300 milj. kr. kan man få ut en lönsamhet som betraktas som
normal för branschen som helhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa uppgifter är inte på något sett nya utan ganska
välkända bland fackfolk och människor som sysslar med stålfrågor. Jag har
väldigt svårt att förstå hur näringsutskottets borgerliga ledamöter kunnat
undvika den informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att investeringar i rälstillverkning och modernisering av
finvalsverket inte kommit till stånd inom SSAB beror helt på att företaget
saknar egna medel för detta. Den pågående förslitningen av
produktionsutrustningen vid finsvalsverket i Luleå har nu gått så långt att man
inom kort kan tvingas begränsa produktvalet till enklare produkter, med allt
vad det kan föra med sig. T. ex. kan ju ett förändrat produktval på sikt
resultera i en konkurrens med andra verk i vårt land som vi inte är betjänta
av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns stort utrymme för finverksprodukter i vårt land.
Vi skulle kunna slippa en stor del av vår nuvarande import, men det krävs att
regering och riksdag tar sitt ansvar för att modernisera produktionsapparaten.
Det går inte att som regeringsadvokaten Birgitta Hambraeus stå i talarstolen
och skryta över vad regeringen gjort och gör och sedan avslå viktiga krav på
investeringar i SSAB i Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte undvika att i detta sammanhang kommentera
också Lars-Ove Hagbergs inlägg och det särskilda yrkandet som Lars-Ove Hagberg
framlagt i kammaren. Det är förvånande ur flera synpunkter, framför allt därför
att yrkandet innebär en ny bromskloss för utvecklingen av valsverket i Luleå.
Yrkandet innebär i princip att flyttningen av rälstillverkningen till Luleå
skall vänta tills samordningen med kollektivtrafiken är klar och man hittat nya
marknader. Jag uppfattar det definitivt som att vpk;s vackra tal om
arbetarklassens kamp tydligen är begränsat när det gäller stålindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa tider då den tekniska utvecklingen går framåt i
rasande fart borde det stå klart för alla sansade bedömare, att vi i vårt land
inte kan klara konkurrensen med en finvalsverksutrustning som är 30 år gammal
eller med en rälstillverkning som i vissa delar bygger på teknik från
1930-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall vi klara stålindustrins utveckling och få fart på
det svenska stålet, och skall vi klara den internationella konkurrensen, krävs
handling genom investeringsinsatser. Passiviteten på detta område måste brytas
snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall till de socialdemokratiska reservationerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 TREDJE VICE TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill göra kammarens ledamöter
uppmärksamma på att anslag om kvällsplenum nu har uppsatts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 45
LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är inte jag, Sten-Ove Sundström, som
sviker arbetarklassens kamp. Det är snarare så att den reservation som
Sten-Ove Sundström, Ingvar Svanberg och Gunnar Sträng pläderar för är litet
malplacerad i detta läge. Strukturplanen är överspelad i dag. Den strukturplan,
som en gång lovade stora härliga skogar åt varje håll bara man lade ned, har
för Domnarvets räkning inte alls hållit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt de
senaste uppgifterna behöver man inte det markområde där det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nuvarande
rälsverket ligger i Domnarvet. Detta verk går också med vinst och fungerar
mycket bra. I detta läge vill man alltså flytta arbetslösheten från ett håll
till ett annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill påpeka för Sten-Ove Sundström att vårt särskilda
yrkande inte säger att verket inte skall till Luleå, men vi menar att om man
skall flytta, måste det ske i kombination med en näringspolitik som gör att man
satsar på en utvidgning av kollektivtrafiken och kanske också på andra framtida
åtgärder inom transportnäringen. Man måste väl ändå se till att det sker en
expansion i detta läge, Sten-Ove Sundström. Man kan inte bara flytta pjäserna!
Det är ju detta som är så osmakligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man på alla stålorter drabbas av nedskärningar, kan vi
inte bara flytta pjäserna fram och tillbaka hur som helst. Det måste ingå i
något slags plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vill inte Sten-Ove Sundström se, men i detta särskilda
yrkande, liksom i vpk;s alla motioner, pekar vi på utbyggnad av
valsverkskapaciteten i Luleå som det nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill påpeka för Sten-Ove Sundström att
rälstillverkning är en mycket liten del och inte har någon större
manufaktureringsframtid. Däremot är finverket, ett mediumverk och den andra
valsningskapaciteten i Luleå oerhört väsentliga. Det särskilda yrkande som jag
framlagt rör tidpunkten och vilka kombinationseffekter man bör ha för att
flytta. I annat fall - vilket Sten-Ove Sundström tydligen är ute efter -
flyttar man ju bara arbetslösheten från ett ställe till ett annat. För det är
väl inte så, att Sten-Ove Sundström och socialdemokraterna tar ansvaret för de
fortsatta planerna efter strukturplanen i SSAB? I så fall kan jag förstå honom
- om man då tar ansvaret för företagsledningens fortsatta agerande, så måste
man väl följa upp det här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 46
PER WESTERBERG (m) repUk;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vad vi just kan bevittna i replikskiftet
mellan Sten-Ove Sundström och Lars-Ove Hagberg är väl bevis på vad jag nyss
nämnde, nämligen inbördeskriget inom SSAB mellan olika produktionsorter. Att
flytta rälstillverkningen från den ena eller andra orter tycker jag knappast är
en fråga för denna kammare att avgöra. Har vi förtroende för företagsledningen
inom SSAB, är det rimligt att den efter affärsmässiga avgöranden bestämmer om
rälstillverkningen skall ligga i Borlänge eller i Luleå, och likaså om
finvalsverket skall upprustas eller ej. Behöver man kapitaltillskott till SSAB,
borde man i så fall ha krävt ett sådant i de socialdemokratiska reservationerna,
men det finns inga sådana krav i reservationerna nr 5 och 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste hela tiden ha i åtanke att om statskassan skall
sätta in mer pengar, så skall dessa pengar förräntas till den låneränta
statskassan själv har att betala. Det rör sig i dag om en ränta på 13-14 %, som
vi betalar på de pengar som statskassan lånar upp. Det förräntningskravet är
ett minimikrav även för investeringar inom SSAB när statskassan behöver träda
till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 47
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars-Ove Hagberg säger att de
socialdemokratiska reservationerna är malplacerade. Han säger också att
strukturplanen är överspelad. Detta harjagväldigt svårt att förstå. Skall man
klara det härpålitet sikt gäller det att man fullföljer planerna och inte
avbryter dem när de har hunnit verka i endast några av orterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker t. ex. att det är väldigt viktigt att man har
fått en så fin investering som man har fått i Domnarvet när det gäller
bredbandet. Jag tror verkligen att detta är någonting som vi kan förvänta oss
mycket av i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså på det sättet -vilket Lars-Ove Hagberg
mycket väl känner till, fastän han blundar för det i det här ögonblicket - att
det har skett en flyttning av utrustningen mellan resp. orter. Ett annat
exempel i det här sammanhanget är flyttningen av elstålverket från Luleå, där
fem ugnar lades ner och produktionen flyttades till Domnarvet. Det är man
alltså överens om. Men för att en sådan plan inte skall medföra problem och
leda till besvärligheter mellan orterna skall den alltså fullföljas. Man skall
alltså inte göra så som Lars-Ove Hagberg i sitt särskilda yrkande här föreslår,
bromsa upp planen när den har verkat på vissa orter. Därigenom kan man knappast
föra någon kamp för arbetarklassen, som Lars-Ove Hagberg gör anspråk på att
göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan säger Lars-Ove Hagberg att det särskilda yrkandet
bara gäller tidsplanen. Ja, men så har det ju låtit från borgeriig sida år
efter år. Man skjuter där ständigt saker på framtiden. Jag kan i det sammanhanget
bara beklaga att vpk:s representant nu hakar på den borgerliga argumenteringen
i samma ärende, att allt som gäller investeringarna i Luleå skall skjutas på
framtiden, med samma motivering som Lars-Ove Hagbergs här, att det saknas
marknad, och det måste synkroniseras med andra områden i samhället för att
kunna fungera. Motiveringen är minst sagt krystad. Det visar att vpk:s
representant inte är beredd att fullfölja den strukturplan som man har ställt
upp bakom på fackligt håll i alla de tre orterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vad det gäller är vilken utveckling svensk
stålindustri skall ha. Riksdagen kan fatta beslut om de nödvändiga ramarna för
detta, och för det ändamålet har vi också en strukturplan. Jag vill dock
upplysa Sten-Ove Sundström att jag inte för min del har godkänt denna. Däremot
har viss facklig ledning tvingats acceptera den i en kompromiss. Det visade sig
dock att den var felaktig från början. Varför skall man hävda en felaktig
strukturplan när man vet att förutsättningarna för den inte längre finns? Det
är där som skon klämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny plan måste utarbetas, som vi har föreslagit i vår
motion. Vore det inte bättre att de fackliga organisationerna och
arbetarrörelsen kämpade för en sådan ny plan? Sten-Ove Sundström och
socialdemokraterna tar dock ut en del av strukturplanen utan att fundera över
vad som har hänt sedan den antogs. Det är det som är så grovt felaktigt. Det
har ju nu beslutats genom Handlingsprogram 1982 att inga tler investeringar
skall ske - och det avser</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också de
andra orterna. Vad som är beklagligt i detta läge är att man flyttar
arbetslöshet från ett håll till ett annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför har inte Sten-Ove Sundström och socialdemokratin
kunnat ha samma inställning som vi, att man samtidigt som man bygger det nya
rälsverket också måste satsa på en omfattande kollektivtrafik? Nya behov kan
mycket snart komma fram inom den spårbundna trafiken. Varför har man inte byggt
upp rälsverkets framtid med tanke på detta? Nej, nu är kravet bara att flytta
rälsverket från Domnarvet. Det blir en helt absurd arbetslöshetssituation på
ett håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså inte fråga om en borgerlig argumentation. På
det hållet vill man inte utveckla någon näringspolitik i vårt land, Sten-Ove
Sundström. Det tricket lyckas inte. Däremot är jag ganska förvånad över att
socialdemokratin är så passiv när det gäller omfattningen av kollektivtrafiken
och uppbyggnaden av ett rälsverk i Luleå framöver. Det är nämligen inget tvivel
om att rälsverket, som f. n, går mycket bra, inte kommer att göra det så många
år till i Domnarvet. Men då behövs det en utveckling av hela SSAB och av
stålindustrin i dess helhet. Dagens ledning för SSAB har nämligen saboterat
varje möjlighet till utveckling och bara haft nedläggnings- och
neddragningsplaner framför sig. Därför blir Sten-Ove Sundströms förslag att
flytta arbetslöshet så absurt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig säga till Lars-Ove Hagberg att vi bl.
a. måste satsa på en kollektivtrafik för att klara produktionen i framtiden.
Det är vi överens om. Men det är inte det som det handlar om,.utan det är om
man skall fullfölja de planer som dragits upp inom företaget och som samtliga
fackorganisationer står bakom - sedan kan Lars-Ove Hagberg här bluddra om att
han aldrig har godkänt strukturplanen. Han får finna sig i att denna till vissa
delar har genomförts. Om man, som Lars-Ove Hagberg säger sig göra, vill
företräda arbetarklassens intressen, vore det också hedersamt om i denna
arbetarklass också innefattade dem som lever i det län som drabbats hårdast av
arbetslösheten. Jag är mycket förvånad över Lars-Ove Hagbergs inlägg här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte bortse från att det utbyte som skett mellan
orterna har klarats i huvudsak mellan Oxelösund och Domnarvet och att Luleå har
fått avstå från en del produktionsutrustning som enligt planen skulle förläggas
till Luleå. Lars-Ove Hagberg och vpk tillhör nu tyvärr den grupp som
tillsammans med borgarna gör allt för att skjuta upp de planerade angelägna
investeringarna och vill inte ställa upp bakom en utveckling för Luleås del.
Jag konstaterar detta med stor besvikelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 50 ANITA PERSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För nästan exakt ett år sedan stod jag i den
här talarstolen och talade om de problem som fanns inom stålindustrin i
Sörmland och de satsningar som behövde göras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad har under denna ettårsperiod gjorts från regeringens
sida för att utveckla den svenska stålindustrin? Ingenting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sörmland finns ett specialstålverk, Nyby Uddeholm i
Torshälla, som utgör ett talande exempel på de svårigheter som skapas då man
behåller en splittrad struktur inom det produktområde som rostfritt stål utgör.
I motionerna 1489 och 1953 har vi socialdemokrater krävt en uppdatering av 1977
års specialstålsutredning för att det med detta underlag, i samverkan med
företagen och de anställda, skall kunna utarbetas en investerings-, struktur-
och sysselsättningsplan för specialstålsindustrin. Det är vikfigt att man får
en samordning av de beslut som berör flera företag när det gäller sådana frågor
som val av produktionsinriktning, större investeringar och samverkan i
forskning och produktutveckling. Det gäller att få en planering av
sysselsättningen för att ge de anställda trygghet och kommuner och regioner ett
nödvändigt planeringsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifal) till reservation nr 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller det andra stålverket i Sörmland, Oxelösunds
Järnverk, är det glädjande att kunna se att omstruktureringen av grovplåtsproduktionen
har varit lyckad. SSAB fick ju för någon tid sedan en stor order från USA, som
tryggar sysselsättningen vid grovplåtstillverkningen en tid framåt. Och från
företagets sida är man beredd att anställa mer personal och även att utbilda
ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är glädjande, om man jämför med vad som har hänt de
senaste åren, då det bara varit fråga om avskedanden. Detta har fått till följd
att Oxelösunds kommun fått stora problem med sin ekonomi. För
bostadssfif-telsens del har det inneburit att 15 % av lägenhetsbeståndet är
outhyrt. Även Nyköpings kommun berörs av järnverkets produktion, då Nyköping
och Oxelösund utgör ett gemensamt arbetsmarknadsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En väl fungerande metallurgi i Oxelösund är också en av
förutsättningarna för att investeringen i tunnplåtsverket i Borlänge skall bli
lönsamt. För de mellansvenska järnmalmsgruvornas fortlevnad är det också
viktigt att det finns möjlighet till avsättning i Oxelösund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oxelösunds metallurgi har en ovanligt väl avpassad
produktionsapparat för ett optimalt utnyttjande av alla led i
produktionsprocessen. Varje steg i processkedjan
koksverk-sinterverk-masugnar-stålverk kan producera lika mycket som
efterföljande steg behöver för sin produktion. Koksverket i Oxelösund är
emellertid gammalt. De äldsta delarna är över 30 år. Därför har utredningar
gjorts om hur den framtida koksförsörjningen skall ske. Utredningen
rekommenderade att reparationer av koksverket i Oxelösund bör ske stegvis. En
sådan reparation kan utföras som en varmreparation med en ommurning av ett batteri
per år. På fem år skulle hela koksverket vara åtgärdat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett koksverk är det integrerade järnverkets energiverk, Ca
80 % av den totala energin köps via kol. Av detta görs koks. som är bränsle och
reduktionsmedel i hyttan och där masugnsgas blir en biprodukt. Vid koksningen
produceras också biprodukter, där gas är den viktigaste. Denna gas används
sedan över hela verket och ersätter 50 000 kubikmeter olja inom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>järnverket.
Andra biprodukter är tjära och bensol, som exporteras till ett uppskattat värde
av 25 miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koksverkets fortbestånd innebär alltså att man får
billigare koks, ett positivt ekonomiskt bidrag till verksamheten och en
kraftigt minskad oljeförbrukning. Därför är det viktigt att investeringar görs.
Vid förra årets behandling av stålfrågorna underströk också utskottet enhälligt
betydelsen av att investeringar görs i Oxelösunds koksverk, så att dess
nuvarande tekniska standard kan upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det betänkande som vi nu behandlar hänvisar majoriteten
i sin skrivning om investeringar i koksverket till de förutsättningar som anges
i SSAB:s Handlingsprogram 82. Birgitta Hambraeus säger att SSAB lovat att svara
för underhållet av koksverket och att riksdagen därför inte bör göra något
uttalande. Detta kan ge ett positivt intryck, men utesluter inte behovet av att
riksdagen, som Gunnar Sträng nyss utvecklade i ett särskilt uttalande,
understryker vikten av investeringar i koksverket i Oxelösund. Det är
innebörden i reservation nr 7. Jag yrkar bifall till denna reservation och till
övriga socialdemokratiska reservationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 51
PER WESTERBERG (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För att först beröra Nyby Uddeholm och det
rostfria stålet, tycker jag att man skall vara rätt försiktig med att säga att
specialstålsindustrin inte har intresserat sig för samordningsvinster och
möjligheter att förbättra konkurrenskraften. Just i fallet Nyby Uddeholm vet
jag personligen att betydande ansträngningar har gjorts i den vägen. Dessa
ansträngningar har dock visat sig ge så små samordningsvinster att de inte
täcker de kostnader som skulle uppstå vid en eventuell samordning med annat
specialstålverk som tillverkar rostfritt. I övrigt har jag själv tidigare i
interpellationsdebatter berört frågan om järnpulvertillverkningen vid Nyby
Uddeholm som det kan finnas anledning att göra en del åt framöver. Jag hoppas
att en lösning är på väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller Oxelösunds Järnverk inom SSAB, så beklagar
också jag den neddragning av personal som har blivit nödvändig för att ange
förutsättningarna för att klara av att återfå lönsamhet inom verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller koksverket finns det mycket goda
förutsättningar för att göra erforderliga livstidsförlängande investeringar, i
avvaktan på att nya metallurgiska metoder blir lönsamma att sätta i drift,
nämligen direktreduk-tionsmetoderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har fullt förtroende för att SSAB:s företagsledning
har kompetens att själv avgöra om detta är en affärsmässig investering, som är
helt riktig och korrekt. Allt tyder också på att SSAB;s ledning har kommit till
samma resultat. Det är beklagligt om riksdagen skall börja att gå in med
pekpinnar varje gång och försöka få företagsledningen att fatta ett visst
beslut. Jag har förtroende för företagets ledning - hade jag inte det skulle
jag snarast begära ett byte av ledningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 52
ANITA PERSSON (s) replik:</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vid besöket på Uddeholm underströks
uppfattningen att en</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> ,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rr</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bättre
samordning behövs.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,, ., ,nn-,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koksverket
har vi diskuterat flera gånger, och nu är man från SSAB:s sida</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>positiv
till att göra reparationen. Men om man inte skulle få fortsatt „ o,. ,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produktion
är man kanske inte beredd att göra en sådan här reparation, och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därför är
det mycket viktigt att riksdagen uttalar sig för att koksverket i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oxelösund
behövs för järnverkets fortbestånd. Det har nämligen stora</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonomiska
fördelar för hela järnverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 53 PER WESTERBERG (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Åter till Nyby Uddeholm; Visst finns det vissa
samordningsfördelar, som på sikt borde kunna genomföras inom den rostfria
sektorn. Man har dock funnit att något samgående eller några produktbyten f. n.
inte skulle vara lönsamma för att täcka de kostnader som skulle uppstå. Jag
måste göra en reflexion och ställa frågan; Vad skulle statsmakten kunna
tillföra sådana undersökningar i fråga om ny kompetens och nya möjligheter att
skapa ökad konkurrenskraft inom t. ex. Nyby Uddeholm?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller koksverket i Oxelösund delar jag helt
uppfattningen att koksverket förmodligen är nödvändigt för att Oxelösunds
Järnverk skall ha en chans att kunna fortsätta att vara lönsamt. Men jag tror
fortfarande att företagsledningen är den som är bäst ägnad att kunna fatta
dessa beslut. Jag anser inte att den är så inkompetent att den inte inser att
en affärsmässigt nödvändig investering för långsiktig överlevnad måste göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 54 ANITA PERSSON (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! På specialstålssidan är det framför allt
försäljning och marknadsföring som är betydelsefulla, om man kan få till stånd
en samordning. Det är mycket glädjande att höra Per Westerberg säga att det är
betydelsefullt att koksverket repareras. Därför borde han stödja vår
reservation, enligt vilken riksdagen skulle understryka att en reparation
verkligen behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje vice talmannen anmälde att
Per Westerberg anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde
rätt till ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 55 BO FINNKVIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kommer från en liten bruksort i
Bergslagen, som sedan sekel tillbaka har funnits till endast därför att man där
har förädlat den råvara som finns i form av malm med hjälp av, i all synnerhet,
vattenkraften. Förr var också skogen vikfig, eftersom man fick träkol, som då
var nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin och tekniken för framställning av stål har
ju förändrats<br>
genom åren. Malmen, den ursprungliga råvaran, har i många fall ersatts av<br>
skrot - problemen med det har berörts av flera talare - och träkolet har<br>
ersatts av andra energikällor. En del av de naturliga förutsättningarna har</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alltså försvunnit, vilket jag är
fullt medveten om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdapen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>'" konsten eller kunnandet när det gäller att tillverka
kvalitetsstål finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 Tnril
198</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kvar,ochdet är någonting som är
mycket värdefullt. En yrkeskunnigarbetar-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
och tjänstemannastam på dessa orter gör det möjligt att även i dag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stålindustrin</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konkurrera framgångsrikt på export.
80 % av det specialstål som tillverkas i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige
går på export till ett värde som 1980 var 5,5 miljarder kronor. Detta är en
prestation med tanke på den politik som har förts på detta område sedan mitten
av 1970-talet. Konkurrenterna i andra länder är ofta mer välorganiserade. I
många fall har en total samordning av stålindustrin skett inom dessa länder, med
staten som initiativtagare och ekonomisk garant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns goda utvecklingsmöjligheter även för svensk
specialstålsindustri, men det fordras kraftfulla insatser från berörda parter
för att dessa skall kunna tas till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idén om att företagen själva skulle vara mest lämpade att
klara de samordningsproblem som finns har nu prövats sedan 1976. Resultaten av
denna politik upplever vi i dag på bruksorterna i form av hög arbetslöshet, i
all synnerhet för ungdomen, minskande befolkningsunderlag och kommuner på
tillbakagång inom snart sagt alla områden. De små orterna i Mellansverige har
fått ta smällarna när koncentrationen har ökat. Detta kan inte få fortsätta.
Den utlovade ersättningssysselsättningen till bruksorterna har inte kommit till
stånd, trots att drygt 25 % av sysselsättningen inom specialstålsindustrin har
försvunnit sedan 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alla inblandade parter är det nödvändigt att samhället
ägnar ett mycket större intresse åt dessa problem. För bruksorternas
möjligheter att existera i framtiden är detta en förutsättning. Värdefulla
resurser i form av bra industrianläggningar, en yrkeskunnig arbetarstam och,
inte minst, stora samhällsinvesteringar riskerar annars att gå till spillo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns inom specialstålsområdet stora möjligheter till
exportinkomster, som ju i dagens ekonomiska situation bör tas till vara. Dessa
möjligheter kommer att gå till spillo med dagens politik - det är jag helt
övertygad om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för att samarbeta, något som är nödvändigt i ett
litet land som Sverige ändå är på detta område, så försöker företagen
konkurrera varandra till döds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den socialdemokratiska partimotionen upprepas kravet på
en uppdatering av 1977 års specialstålsutredning. Detta är nödvändigt dels för
att få en kartläggning över vad som har hänt inom branschen sedan 1977 och dels
för att - det är minst lika viktigt - få en uppfattning om vad som håller på
att hända. Därutöver krävs att riksdagen beslutar att begära att regeringen
framlägger förslag till den framtida utformningen av branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är nödvändiga åtgärder för att trygga
sysselsättningen på bruksorterna i framtiden. Vi kan inte låta den
okontrollerade avvecklingen av denna industrigren fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall till de socialdemokratiska reservationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 56
GUNNAR STRÄNG (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är ett par synpunkter i den här
efterföljande debatten som jag inte vill låta stå alldeles oemotsagda. Det var
närmast synpunkter som kom fram i inläggen från herr Westerbergs sida. Han
gjorde den franka förklaringen att branschens utveckling klarar branschen bäst
själv och att man från samhällets sida - och med den exekutiva makt som ligger
i regeringen och riksdagen - inte skall intressera sig för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är en slogan som man kan använda som en klatschig
formulering i ett offentligt föredrag från herr Westerbergs sida. Man kan
kanske också ha det som en principiell uppfattning, men det håller under inga
förhållanden om man studerar hur den här branschen egentligen fungerar och hur
den i själva verket ser ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har under de senaste åren haft uppgiften att
specialintressera mig för den svenska handelsståls- och specialstålsindustrins
problem. Det har inneburit att jag haft möjligheter att resa runt i det här
landet och tala med företagen - inte bara med de anställda utan också med
företagsledningarna. Och så mycket kan jag tala om för herr Westerberg att
skulle vi ha tillämpat den här metoden och låfit företagen sköta sig själva
utan intresseinblandning från samhällets sida, skulle den handelsstålsindustri
som vi har nu och som vi hoppas på även för framtiden i dag praktiskt taget
inte ha existerat. Den skulle ha varit utraderad och utan möjlighet att
fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom har jag gjort den iakttagelsen att det finns
inbyggt så mycket av spänningar mellan de olika företagen både inom
handelsstålsbranschen och inom specialstålsbranschen - fastän man naturligtvis
inte annonserar detta i den offentliga debatten - att jag är alldeles övertygad
om att om man har som målsättning att komma fram till en rationell
strukturuppläggning av denna industri, så kan man inte få det genomfört genom
att bara förlita sig på industriföretagen själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill bara ta detta som ett exempel. När vi talar om
nödvändigheten av att lösa den här intressanta frågan om direktreduktionen och
de nya råstålsprocesserna, så finns det tre stora företag med diametralt olika
uppfattningar om hur man skall gå till väga för att lösa detta problem. Det går
inte att dessa tre företag sätter sig tillsammans och kommer överens om hur de
skall göra, eftersom de vart och ett har den uppfattningen att deras metod är
den riktiga. Här måste samhället gå in, sammanföra dessa företag och säga: Vi
är beredda att satsa på det och det, om det blir en kompromiss mellan era uppfattningar,
men så länge var och en sjunger efter sin egen näbb, blir det ingenting. Detta
är ett exempel på att man inte klarar upp dessa begrepp på egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Westerberg säger; Skall statskassan sätta in pengar,
så skall dessa ge 14 % ränta; annars skall man över huvud taget inte sätta in
några pengar från statskassan. Om det skulle gälla som en allmän filosofi hade
den här branschen, i varje fall på handelsstålssidan, varit nedlagd på vissa
väsentliga områden i den här nafionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har bedömt läget så att det utifrån regionala
synpunkter, sysselsättningssynpunkter och överlevnadssynpunkter för de
speciella orterna var</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1981/82:120-124</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riktigt
att sätta in pengar från samhällets sida, även om det inte gav någon
14-procentig avkastning. Förhoppningsvis kommer insatsen att ge någonting i
framtiden som man kan säga är rimligt och tillfredsställande. Men man gjorde
insatsen nu, beredd att skriva av pengarna, för att rädda andra värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tuffa atfityd som herr Westerberg visar upp - all
right, den kan han ha när han står i talarstolen och talar för sina partivänner.
Men jag varnar herr Westerberg för att driva en sådan argumentafion när han
kommer ut bland människorna, till det folk som ändå har ett intresse som
överstiger allt annat, nämligen att kunna leva vidare i arbetet - i en bransch
som man efter en insats av pengar, som inte ger 14 % i avkastning omedelbart,
kan räkna med har en chans att överleva och gå vidare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 57
PER WESTERBERG (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Grundprincipen kvarstår självfallet: det är
branschen som har den bästa kompetensen på sina resp. områden, att kunna
utvärdera samordningsvinster och samordningsfördelar, produktbyten m.m. Det är
många gånger mycket litet av extra kompetens som vi kan tillföra från denna
kammare. Därför är det i huvudsak branschen som skall ta initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet - som jag sade i mitt anförande - skall vi
kunna hjälpa till, men grundprincipen är att ansvaret vilar på branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns naturligtvis i många företag önskelistor om nya
investeringar som man gärna vill göra men som man inte har råd att låna upp
pengar till i och med att investeringarna inte ger tillräcklig avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande bildandet av SSAB i samband med den stora
handelsstålskri-sen vill jag bara notera att vi där var med om att gå in med
pengar för att kunna rädda befintliga värden. Vi bedömde de samhällsekonomiska
konsekvenserna vara sådana att det var lönsamt att sätta in pengar från
statskassan i SSAB. Hur mycket som borde ha satts in kan vi alltid tvista om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst finns det spänningar inom olika delar av
specialstålsindustrin, precis som mellan olika orter-och som det finns inom
SSAB. Men jag tror att man kommer bort mycket litet från det genom att
statsmakten tillsätter den ena eller andra kommissionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller direktreduktionsprocesserna vill jag bara
notera att industrifonden har i uppdrag att utvärdera de processerna. Än så
länge visar det sig att man får dyrare råstål från direktreduktionsprocesserna
än från befintliga anläggningar, i och med att anläggningskostnaderna är så
pass höga som de är. Det finns alltså kanske inte ett så våldsamt intresse att
snabbt gå in här i Sverige. Däremot finns det ett intresse att bygga
motsvarande processer med svensk teknologi på annat håll i världen, där man har
anledning att förnya sin metallurgi - vilket vi kanske inte behöver göra i
Sverige f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande lönsamheten på statens investeringar vidhåller
jag att det är angeläget att staten försöker förränta de pengar som man sätter
in på olika områden till ungefär samma ränta som man själv får låna upp
pengarna till.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anf.
58 LARS-OVE HAGBERG (vpk); </span><span style='font-family:Arial'>■</span><span
style='font-family:Verdana'> Herr talman! Om man verkligen lyssnade på vad Per
Westerberg sade skulle vi kanske, precis som Gunnar Sträng sade, få klappa igen
en stor del av svensk handelsstålsindustri. Om man inte ser den i sitt
sammanhang framöver blir nämligen risken stor för en massarbetslöshet - med Per
Westerbergs politik i botten. Vi får hoppas att den inte förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som innebär ett svek i hela SSAB-historien - nu kommer ungefär 3 500 människor
att försvinna från svensk stålindustri på ganska kort tid - är naturligtvis den
politik som förts under lång tid. Då blir man litet förvånad över att
strukturplaner raseras och försvinner och det inte kommer något förslag till
utveckling av stålindustrin som kan ha ett nytt och annat innehåll än den
politik som förs nu. En av de viktigaste åtgärderna för Luleå, Sten-Ove
Sundström, är finvalsverkets upprustning, som kan ha många dimensioner i manufakturering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
strukturplanen är akterseglad på alla orter, Sten-Ove Sundström- alla har
alltså svikit den i det här läget - kastar man fram ett förslag om att
arbetslösheten skall flyttas. Jag vill i detta sammanhang framhålla, Sten-Ove
Sundström, att nära 2 000 människor förlorat sina arbeten vid Domnarvets
Järnverk sedan SSAB bildades. Då uppstår frågan; Vem är det som sviker?
Sten-Ove Sundström vill tydligen inte ha någon expansion av svensk industri, av
svensk stålverksindustri - i synnerhet inte när det gäller SSAB. I stället vill
han flytta rälsverket från Domnarvet, utan samband med politiken i övrigt.
Vilka arbetsuppgifter kan Sten-Ove Sundström föreslå de anställda vid
Domnarvets Järnverk?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som står i vårt särskilda yrkande är att den aktuella investeringen måste ske
genom en samordnad politik med investeringar i hela SSAB och att verksamheten
skall överflyttas till Luleå. Försök inte att förvränga vad som står i
yrkandet! Är Sten-Ove Sundström med på en samordnad utveckling av hela SSAB
eller inte? Det är ju det som saken handlar om. Om Sten-Ove Sundström icke
röstar för det konkreta vpk-förslag som ligger på riksdagens bord - vilket jag
förmodar att han inte gör - sviker han ytterligare arbetarna. Vi yrkar att
ingen skall avskedas, att inga ytterligare nedläggningar skall ske och att
investeringar skall göras på ett sådant sätt att de som snart prickas såsom
övertaliga eller som redan är prickade såsom sådana skall få ett ordinarie
arbete. Under tiden, till dess att dessa människor får ett ordinarie arbete
inom SSAB, skall anställningsgarantin gälla. Den skall alltså inte upphöra
1983. Ställ upp på det i stället för att flytta arbetslösheten fram och
tillbaka! Med detta i botten kan vi också göra en omstrukturering av SSAB.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 59 GUNNAR STRÄNG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med tillfredsställelse registrerade jag att Per Westerberg försökte ta
Sig upp på fast mark efter sitt första inlägg med de klatschiga formuleringar
han där presterade. Han konstaterade ju nyss när det gällde SSAB:s tillkomst -
en direkt ekonomisk storsatsning från skattebetalarna som gjordes utan anspråk
på en 14-procentig ränteavkastning - att han och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hans
partivänner var med på att så skedde. Vidare gav hans anförande vid handen att
han ansåg att man självfallet måste ta hänsyn även till andra omständigheter än
uteslutande den där ränteekonomiska avkastningssynpunkten när man diskuterar
så viktiga problem som vi har debatterat här i dag när det gäller järn- och
stålnäringen. Det var ett tillfrisknande från herr Westerbergs sida som jag
inregistrerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har ett behov av att säga några ord till Lars-Ove
Hagberg. Han har ju i debatten företrätt den mycket påtagliga regionalpolitiska
synen på frågan om hur man skall organisera handelsstålsproduktionen här i
landet. Han har uttalat sin ovilja mot att strukturplanen har förändrats. Nu
har ju strukturplanen förändrats bl. a. som en följd av svårigheten att från
den här regeringens sida prestera de ekonomiska insatser som skulle ha varit
behövliga. Den strukturplanen har efterträtts av en perspektivplan. Men även
den har man gjort upp i samråd med de fackliga intressena på de tre
centralorterna Luleå, Borlänge och Oxelösund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man skall genomföra en samordning i fråga om tre
självständiga handelsstålverk och få till stånd en effektiv produktion, måste
vissa omflyttningar ske. Självfallet måste dessa göras på ett sådant sätt att
man på varje ort har en känsla av att orten behandlats något så när riktigt i
jämförelse med övriga orter. Det är den synpunkten som har legat i botten, bl.
a. för diskussionen om att överföra rälstillverkningen till Luleå. Här har
Sten-Ove Sundström nu utvecklat den synpunkten så pass mycket, att jag inte
skall föra den vidare. Skillnaden mellan Sten-Ove Sundström och Lars-Ove
Hagberg är den att Sten-Ove Sundström har sett den här frågan utifrån
uppfattningen att alla tre verken får lov att samordnas inom en
företagsledning, medan Lars-Ove Hagberg fortfarande envisas med att bara ta
hänsyn till Domnarvet och bortse från de andra produktionsställena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag upplevde den här debatten mycket intensivt, när det
var fråga om att lägga ned metallurgin i Borlänge och basera ämnesproduktionen
i Luleå. Men det gick att då komma fram till en förståelse, och jag är alldeles
övertygad om att det går att komma fram till en förståelse även i fråga om rälstillverkningen.
Att som Lars-Ove Hagberg säger koppla den tillverkningen med en planmässig
uppläggning av kollektivtrafiken och en riksplan för järnvägarnas utbyggnad
skulle, har jag en känsla av, möjligen dra ut för långt på fiden. Det skulle ta
för lång tid innan vi kommer ur den situation som vi befinner oss i i dag och
som inte är tillfredsställande, sett bl. a. ur Luleås synvinkel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 60
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Trots Lars-Ove Hagbergs piruetter i slutet av
debatten kvarstår faktum, att vpk lagt fram ett särskilt yrkande där man gjort
sällskap med de idéer som de borgerliga har haft för att motarbeta utvecklingen
i Luleå. Lars-Ove Hagberg vill helt enkelt att man skall vänta med
investeringarna i Luleå tills det uppstår nya marknader och tills man har
klarat av samordningen med satsning på kollektivtrafiken. Det står helt enkelt
så i det särskilda yrkandet. Sedan må alla bedöma, när de läser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>protokollet
efter debatten, vilken del av arbetarklassen som vpk arbetar för när det gäller
stålfrågan. Det framgår av yrkandet och kommer också att belysas i protokollet
efter debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 61 PER WESTERBERG (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Lars-Ove Hagberg menade att om man inte såg
stålindustrin i ett sammanhang, så skulle det inte finnas mycket kvar. Jag vill
först notera att en betydande del av stålindustrin fortfarande är i privat ägo
- det är ofta nog de bästa bitarna. Jag tror inte att denna kammare hade varit
bättre ägnad att se stålindustrin i ett sammanhang och hade kunnat skapa bättre
konkurrensfördelar än vad de som sitter inne med kompetensen har kunnat göra.
Jag tycker även att det förtjänar påpekas att industrifonden håller på med
relativt många arbeten inom stålindustrin för att försöka förbättra
konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vad gäller SSAB;s bildande och förräntning, som Gunnar
Sträng var inne på, vill jag bara notera att man, när statskassan skall gå in,
självfallet måste beakta de totala kostnaderna och de alternativa kostnaderna
för vad en nedläggning skulle kosta statskassan i form av arbetslöshet,
arbetslöshetsunderstöd m. m. I det läget kan man nog anta att det var en
korrekt att statskassan gick in. Men man kan ifrågasätta om det var korrekt
metod som användes den gången, eller om statskassan borde ha gått in efter en
konkurs och i stället rekonstruerat från scratch.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 62
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Per Westerberg säger att de bästa bitarna
finns kvar i privat ägo. Ja, tacka för det! De andra delarna har man ju
överlämnat åt samhället för att man skall klara sysselsättningen och framfiden.
Jag känner Stora Kopparberg, och jag känner Gränges. Jag vet vad de har haft
för stålfilosofi genom åren. Den är sannerligen inte god.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så kan vi ju titta på råjärnsprocessen och se vilken
dynamik det finns i styrelserummen i dag - hur kortsiktig den är. Den sträcker
sig inte mer än en å två år framöver, om man ens gör så långa klipp framåt. I
fråga om råjärnsprocessen är det många fler håll man måste titta åt. Där fattas
inte de avgörande och långsiktiga besluten i de styrelserummen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gunnar Sträng säger att jag i den här debatten står för
den regionalpolitiska synen. Ja, men vad står då Gunnar Sträng för? Jo, han
står för att det skall ske en omflyttning inom SSAB. Han accepterar
bantningskuren i SSAB - att det blir färre arbetstillfällen. Han accepterar att
man flyttar ett verk till ett annat och att arbetslöshet uppstår på den ord
från vilken verket flyttat. Vad jag efterlyser är: Skall man efter denna
borgerliga nedrustning flytta verk utan att ha en politik i botten som kan leda
till en expansion inom stålsektorn? Jag trodde - men det tror jag inte längre -
att den regering som vi får i höst kanske skulle föra en offensiv politik vad
gäller de kollektiva kommunikationerna, att det skulle ingå i dess politik. Men
det blir tydligen inte så. Det är status quo eller t. o. m. bantning. Detta är
verkligen att svika regioner som Bergslagen och Norrbotten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller strukturplanen och samråden inom
fackföreningarna är jag inte heller säker på att det i dag finns fullt
samförstånd mellan fackföreningarna beträffande flyttningen av rälsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan några ord till Sten-Ove Sundström: Läs protokollen
mycket noga, och läs det särskilda yrkandet innantill! Då slipper Sten-Ove
Sundström i fortsättningen tro att jag gör reträtter. Hade han från början läst
vad som står i det särskilda yrkandet hade det aldrig varit nödvändigt för
honom att göra de här påståendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga ytterligare en gång: Vilka jobb skall
Sten-Ove Sundström skapa på den plats som rälsverket försvinner ifrån? Är vi
ense om att vi skall ha en expansiv stålpolitik i det här landet, att vi måste
lyfta den ur det bottenläge, det träsk, där den f. n. ligger? Och är Sten-Ove
Sundström beredd, i slutänden, att rösta för det kortsiktiga åtgärdsprogram som
behövs för SSAB för att inte människor skall behöva gå i förtidspension eller
bli arbetslösa?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 63 GUNNAR STRÄNG (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om herr Westerberg gör ett inlägg till har
han orienterat sig så nära min principiella uppfattning att det är onödigt att
föra en debatt oss emellan. Jag vill gärna ge honom beröm för denna hans snabba
förändring i fråga om hur själva sakfrågorna bör hanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare: Lars-Ove Hagberg diskuterar som om han hade
skygglappar för båda ögonen vad gäller den situation där vi i dag befinner oss.
Det är ju tämligen meningslöst att servera förslag som inte har någon som helst
täckning vid en realistisk bedömning av vad som är möjUgt att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har begränsat våra förslag till vad vi anser att en
handlingskraftig regering kan realisera. Men i en situafion där världens
stålindustri präglas av kraftiga nedbantningar- vi har en stålindustri som
också är beroende av den internafionella situationen - tycker jag att det är
tämligen meningslöst att föra debatten som om vi skulle vara totalt avskärmade
från världen omkring oss inom denna bransch och räkna med att vi på något sätt
skulle kunna göra industripolitiska underverk här hemma. Så fungerar det hela
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Och dess bättre har de fackliga
representanterna i SSAB;s styrelse - därför att de tvingas konfronteras med
problemen - haft en klart realistisk och väsentiigt annorlunda uppfattning än
herr Hagberg har, som bara ser problemen utifrån riksdagsbänken och möjligen
sina personliga sammanträffanden med partivänner på arbetsplatserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 64
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det äger rum en strukturförändring vad gäller
de här tre orterna. Produktionsutrustning och produktion i olika former har
bytts ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att de överenskommelser som har träffats mellan de
fackliga organisationerna i dessa sammanhang skall fungera, och för att man
skall kunna samarbeta på sikt krävs det.också att företaget fullföljer utbytet
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utrustningar
och den plan som lagts till grund för det hela. Det är därför förvånande att
Lars-Ove Hagberg nu slår till reträtt i detta sammanhang. Framför allt vill han
bromsa utvecklingen, vilket gör att den ort som har den största arbetslösheten,
med tre gånger så hög arbetslöshet som landet i genomsnitt, kommer att drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det hade varit klädsamt om Lars-Ove Hagberg hade ställt
upp på hela utvecklingsprocessen - som de fackliga organisationerna har gjort.
Å andra sidan är inte Lars-Ove Hagberg och hans parti kända för att ställa upp
på de fackliga kraven i sådana här sammanhang. Men det hade varit klädsamt, och
därigenom hade vi fått en produkfionsbalans mellan orterna. Det hade funnits en
ordentlig möjlighet att starta från scratch och därmed förutsättningar för att
bygga upp svensk stålindustri.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 65 LARS-OVE HAGBERG (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Gunnar Strängs realism - med eller utan
skygglappar - ser ut så här: Först görs det upp en strukturplan. Den
strukturplanen innehåller en viss fördelning mellan orter. Den saboteras av
industriminister och företagsledning gemensamt. I slutändan blir resultatet en
mycket större arbetslöshet än som var förutsatt. I det läget vill Gunnar Sträng
inte ge SSAB någon utvecklingsmöjlighet utan vill flytta arbetstillfällen inom
SSAB. - Det är Gunnar Strängs realism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blir mycket besviken på den socialdemokratiska
stålpolitiken om den skall utformas på det sättet framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i vårt särskilda yrkande pekat på att åtgärderna
måste kombineras med utvecklingsmöjligheter och en hemmamarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sten-Ove Sundström är tydligen inte så förfärligt insatt i
SSAB. Jag kan berätta för honom att malmmetallurgin i Domnarvet har lagts ned,
att mediumverket har lagts ned och att det har skett en omfattande rationalisering,
en rationalisering långt över vad som angavs i strukturplanen. I det läget vill
man nu flytta arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är förundrad över att Sten-Ove
Sundström inte vill medverka till ökade insatser i SSAB för att behålla
nuvarande personalnivå och ge alla anställda ett ordinarie arbete. Det är vad
det särskilda yrkandet handlar om. En förutsättning för det är att vi förbättrar
vår hemmamarknad, och en sak som skulle kunna göra det möjligt är att satsa på
en utveckling av vår kollektivtrafik och en utveckling på många andra områden
som jag har redovisat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 66
GUNNAR STRÄNG (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har kommit fram till att det kanske inte
lönar sig att fortsätta debatten med Lars-Ove Hagberg. Men jag vill ändå säga
att när Lars-Ove Hagberg säger att Gunnar Sträng hävdar att det inte skall
göras någonting inom SSAB:s område, så begår han våld mot sanningen. I de
socialdemokratiska reservationerna finns det klara yrkanden om ytterligare
ansträngningar för att bygga ut SSAB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har
anmärkts på att vi inte samtidigt har behängt dessa reservationer</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med krav
på pengar. Det är inte nödvändigt att göra det i dag. Vi kommer att få
åtskilliga tillfällen framöver att diskutera den penningtilldelning som blir
erforderlig för den utbyggnad och de åtgärder som vi bl. a. i våra
reservationer skisserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den punkten tillbakavisar jag alltså de oförskämda
beskyllningarna från Lars-Ove Hagberg. Å andra sidan vill jag säga att jag, när
jag har studerat den här branschen, ändå har tvingats se sanningen i vitögat.
Lars-Ove Hagberg för, fri från alla besvärligheter i jordelivet, ett resonemang
ovanför molnen. Han inbillar sig att man på det viset skulle kunna utforma en
realistisk järn- och stålpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har velat säga detta, och kan sluta med det. Det lönar
sig inte - och jag har kanske inte heller mera utrymme till mitt förfogande -
att försöka övertyga Lars-Ove Hagberg om detta. Han har inte bara skygglappar
för ögonen utan tydligen också proppar i öronen. Under sådana förhållanden
lönar det sig inte att debattera.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 67 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig till sist för
min del bara säga att jag förstår att det är besvärligt för Lars-Ove Hagberg
att här föra en argumentation liknande den de borgerliga fört under de senaste
sex åren för att motverka en utveckling för Luleås del. Jag konstaterar bara
att Lars-Ove Hagberg i sitt särskilda yrkande vill skjuta upp investeringen i
rälstillverkning i Luleå med argumentet att vi skall invänta först en
samordning med satsningarna på kollektivtrafiken och sedan att nya marknader
uppstår. Det är liknande motiveringar som de borgerliga anfört de senaste sex
åren för att motverka investeringar i det län som har drabbats utan varje
jämförelse hårdast av alla län i landet när det gäller sysselsättningen och
arbetslösheten. Det är alltså vpk:s nya stållinje! Jag förstår att det är
besvärligt för Lars-Ove Hagberg, men det är i alla fall fäst på papper som ett
särskilt yrkande. Sedan återstår det att se om vpk också ställer upp på det i
den efterföljande voteringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 68
LARS-OVE HAGBERG (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Gunnar Sträng måste ha tagit fel - propparna
i öronen sitter på Sten-Ove Sundström. Han säger nu att vpk har liknande
argumentering som de borgerliga. Hur kan han påstå det? Endera kan han inte
läsa eller också har han skygglappar för ögonen och proppar i öronen.
Borgerligheten och vi har inte samma argumentering. Jag har inte hört att
borgerligheten har sagt att vi skall utnyttja kollektivtrafiken. Ändå påstår
Sten-Ove Sundström det. Det är en debatteknik som är långt under isen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande omstruktureringen är det väl så, Gunnar
Sträng, att de förslag som finns i dag är ett finvalsverk till Luleå, ett
rälsverk till Luleå och en satsning i Oxelösund. Sedan är det stopp för
initiativ som socialdemokratin vill föreslå SSAB. Och detta trots att man måste
vara medveten om att samtliga orter som berörs av SSAB:s verksamhet är utsatta
för kris. Ändå vill man ha en omfördelning utan att lägga fast en politik för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man skall
inte, Sten-Ove Sundström, invänta satsningen på kollektivtra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fiken
innan man gör investeringar för rälstillverkning i Luleå. Man skall göra
satsningen samtidigt med investeringarna. Jag trodde att Sten-Ove Sundström
tillhörde ett parti som var handlingskraftigt, men han tror tydligen inte på
sin egen politik. Och han ställer inte heller upp på att rädda SSAB-arbetarnas
arbetstillfällen framöver. Egentligen kommer Sten-Ove Sundström att se till att
de blir avskedade.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålindustrin</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1 (kommission för stålindustrins metallurgiutveckling
m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 1 av
Ingvar Svanberg m. fl. med 129 röster mot 16 för motionerna 1063 och 1065 av
Lars Werner m. fl. i motsvarande delar. 139 ledamöter avstod frän att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 142
röster mot 141 för reservation 1 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod
från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 (samordning av handelsstålsindustrin)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 2 av
Ingvar Svanberg m. fl. med 127 röster mot 17 för motion 1065 av Lars Werner m.
fl. i motsvarande del. 140 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 142
röster mot 141 för reservation 2 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod
från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3 (planering för specialstålsindustrin)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 142 röster mot 141 för
reservation 3 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 (förstatligande av SSAB)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 16 för
motion 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 7 ledamöter avstod från
att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 (omförhandling av SSAB;s konsortialavtal)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 266 röster mot 16 för
motion 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (redovisning av SSAB:s finansiella situation m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 143 röster mot 140 för
reservation 4 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 7 (en ny plan för SSAB:s framtidsinriktning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med
266 röster mot 16 för motion 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1
ledamot avstod från att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 8
(tillverkning i Luleå av järnvägsräls)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 5 av
Ingvar Svanberg m. fl. med 127 röster mot 16 för det av Lars-Ove Hagberg under</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för det framtida trafiksäkerhetsarbetet m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överläggningen
framställda yrkandet. 140 ledamöter avstod från att rösta. I huvudvoteringen
bifölls utskottets hemställan med 142 röster mot 140 för reservation 5 av
Ingvar Svanberg m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (finvalsverket i Luleå)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 142 röster mot 141 för
reservation 6 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 10 (koksverket i Oxelösund)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan biföUs med 142 röster mot 141 för
reservation 7 av Ingvar Svanberg m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 11 (gruv- och stålpolitiken i allmänhet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 267 röster mot 16 för
mofion 1065 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Riktlinjer för det framtida trafiksäkerhetsarbetet m.
m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs trafikutskottets
betänkande 1981/82:26 om riktlinjer för det framtida trafiksäkerhetsarbetet m.
m. (prop. 1981/82:81) (förnyad behandUng).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 69 BERTIL ZACHRISSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänvisning till tidigare debatt ber jag
att få yrka bifall till reservationerna 6, 8 och 12 och i övrigt till
utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 70 ROLF CLARKSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna nr 2
och 14 och i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 71 BERTIL JONASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till
reservafionerna 1,3,5 och 7 samt i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 72 SVEN HENRICSSON (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänvisning till
den debatt som fördes den 31 mars vill jag i anslutning till motion 1981/82:279
yrka bifall till det särskilda yrkande som är delat på ledamöternas bänkar.
Detta yrkande har följande lydelse:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Mom.
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motion 1981/ 82:279 samt motion 1980/81:750 som sin mening ger regeringen till
känna att åldersgränsen för att få köra moped bör höjas till sexton år och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom. 19 a</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motion 1981/ 82:279 som sin mening ger regeringen till känna att högsta
tillåtna hastighet bör fastställas till högst 90 km/tim. och att högre
hastighet endast bör få medges i undantagsfall."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 73 ERIC REJDNELL (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänvisning till den debatt som fördes den
31 mars om trafikutskottets betänkande nr 19 vill jag yrka bifall till
reservationerna 4, 5, 7, 9 och 13 samt i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för det framlida trafiksäkerhetsarbetet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 74
WIGGO KOMSTEDT (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till
reservationerna 4, 5, 7,10 och 11 och i övrigt till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan återfanns i trafikutskottets
betänkande 19.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1 (målsättningen för ökad trafiksäkerhet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 265 röster mot 16 för
motion 279 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3 (mopedregistrering)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 2 av
Rolf Clarkson och Filip Fridolfsson med 59 röster mot 54 för reservation 1 av
Bertil Jonasson m. fl. 167 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 172
röster mot 62 för reservation 2 av Rolf Clarkspn och Filip Fridolfsson. 48
ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 (mopedkort)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 3 av
Bertil Jonasson m. fl. med 58 röster mot 44 för reservation 4 av Wiggo Komstedt
m. fl. ISO ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 193
röster mot 73 för reservation 3 av Bertil Jonasson m. fl. 15 ledamöter avstod
från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 (höjd behörighetsålder för förande av moped)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 263 röster mot 18 för
det av Sven Henricsson under överläggningen framställda yrkandet. 1 ledamot
avstod från att rösta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för det framtida trafiksäkerhetsarbetet m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 6
(obligatorisk utbildningsstart i trafikskola)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 202 röster mot 79 för
reservation 5 av Bertil Jonasson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 7 (skärpta krav på privata körkortsutbildare)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 142 röster mot 138 för
reservation 6 av Bertil Zachrisson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 8 (särskilt förarprov för tung motorcykel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 175 röster mot 105 för
reservation 7 av Bertil Jonasson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 10
(körkort i tung trafik)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 141 röster mot 139 för
reservation 8 av Bertil Zachrisson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 12 a (övriga körkortsfrågor)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 255 röster mot 26 för
reservation 9 av Eric Rejdnell och Erik Börjesson. 1 ledamot avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 14 a (bilbälten)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 266 röster mot 13 för
reservation 10 av Wiggo Komstedt. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 14 b (vid avslag på reservation 10)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 269 röster mot 12 för
reservation 11 av Wiggo Komstedt. 1 ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 15 d (annan bilutrustning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid votering genom rösträkning avgavs 140 röster för utskottets
hemställan och 140 röster för reservation 12 av Bertil Zachrisson m. fl. 1
ledamot avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då ärendet tidigare varit återförvisat till utskottet
skulle mom. 15 d nu avgöras omedelbart genom lottning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan talmannen lagt ned en ja-sedel och en nej-sedel i
rösturnan drog Rune Torwald (c) nej-sedeln. Kammaren hade alltså fattat beslut
i enlighet med nej-propositionen och bifallit reservation 12 av Bertil
Zachrisson m,fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 19 a (hastighetsbegränsningar)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 264 röster mot 16 för
det av Sven Henricsson under överläggningen framställda yrkandet. 1 ledamot
avstod från att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 20
(rehabilitering av rattfyllerister)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 253 röster mot 27 för
reservation 13 av Eric Rejdnell och Erik Börjesson. 2 ledamöter avstod från att
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 25 (förbudet att gå mot rött ljus)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 166 röster mot 113 för
reservation 14 av Rolf Clarkson m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs utbildningsutskottets
betänkande 1981/82:17 om anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.
(prop. 1981/82:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 75 TALMANNEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om detta betänkande hålls
gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen
får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 76
LARS SVENSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När riksdagen i december förra året
behandlade studie- och yrkesorienteringen i grundskola och gymnasium
underströks - såväl i propositionen som i utskottsbetänkandet samt från flera
talare i kammaren -den stora roll som denna fråga har för våra ungdomar. En väl
fungerande syo är helt avgörande för att övergången till gymnasium eller
arbetsliv kan ske så smidigt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans uppföljningsansvar för alla ungdomar under 18 år
ställer stora krav på syo-funktionärerna. Detta gäller också behovet av ökade
kontakter med arbetslivet, som är en nödvändig förutsättning för att skolan
skall kunna fullgöra sin uppgift att utbilda ungdomarna för arbetslivet. Inte
minst det nya beslutet om genomförande av prao innebär att skolans
syo-funktionärer måste vidga sina kontakter med arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att klara de uppgifter som staten i detta sammanhang
ålägger kommunerna måste ökade resurser anvisas, annars blir de vackra orden
och de stora löftena bara ord utan innehåll. Ungdomarna kommer i kläm och
drabbas negativt såvida inte kommunerna tillför verksamheten egna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är synnerligen angeläget att ungdomarna får en
ordentlig vägledning om arbetsmarknaden och dess behov och utveckling. Det
handlar om ökade insatser när det gäller att informera om verkligheten i
arbetslivet och om de utbildningar som finns. Och det är synnerligen angeläget
att bryta de traditionella yrkesvalen, som vi så många gånger har diskuterat i
den här kammaren. Det är speciellt flickorna som av tradition väljer yrken där
man</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mer och mer har märkt en minskad
efterfrågan på arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>T, ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är alltså angeläget att öka
förståelsen och informationen och att vidga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o &</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 nnril
1982</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägledningen till de grupper som
det nu gäller. Det är angeläget att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
ungdomarnas intresse för de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.
I ,.,, . ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi är medvetna om att det är
inom dessa områden som de stora</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till det</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... .1 förutsättningarna
kommer att finnas för att få en fast förankring i</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>väsendet
m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsUvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla elever i grundskolan måste garanteras vägledning
inför valet av fortsatta studier eller arbete. Dessutom finns det grupper av
ungdomar som har behov av särskilda insatser. Det har framhållits tidigare att
rätten att erhålla vägledning skall gälla alla. Det framhölls i en proposition
som behandlades i december. Man pekade också på att det var angeläget att ge de
grupper som har det extra svårt när det gäller att få en fast förankring, som
av någon anledning har ett handikapp-det kan vara fråga om fysiska, psykiska
eller sociala handikapp - speciell vägledning, speciell hjälp. Det gäller också
våra invandrare som kommit till en miljö och ett kulturmönster som inte är
likvärdiga med vad man är van vid. För dessa kan det behövas en förstärkning,
exempelvis genom tvåspråkiga syo-funktionärer. Det är angeläget att framhålla
detta. I debatten i december månad betonades ju vikten av att speciella
insatser görs för de ungdomar som befinner sig i en särskild farozon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså ett stort ansvar som åvilar samhället - det
gäller att hjälpa och vägleda ungdomarna, så att de känner att de har en
betydelse i samhället. Ungdomarna måste få uppleva att den utbildning de satsar
på ger dem en chans till arbete, när de är färdiga med utbildningen. De
ungdomar som av olika skäl ej vill fortsätta sin utbildning efter grundskolan
måste känna att samhället, som har ett uppföljningsansvar, kan hjälpa dem genom
en kombination av arbete och praktik samt stimulera dem fill en utbildning som
säkrar deras ställning på arbetsmarknaden. Jag har här betonat - och vi har
tidigare diskuterat den saken - att det är angeläget och viktigt att resurser
verkligen avsätts på det här området. Vi yrkar därför att 20 miljoner utöver
regeringens förslag förs till grundskolans förstärkningsresurs, att användas
för syon och skolans uppföljning när det gäller 16-17-åringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi konstaterar alltså att vi i samband med diskussionen i
december månad - alla framhöll då hur angeläget det var att syon fick resurser-
inte fick någon deklaration från den borgerliga majoriteten om huruvida man var
beredd att leva upp till de ambitioner som framgick av propositionen. Nu visar
det sig att man icke avsätter ökade resurser. I stället blir det en minskning
av resurserna till syon. Det kommer att innebära svårigheter för ungdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser vidare att vårt tidigare förslag om att SÖ skall
utarbeta modeller för vägledningsinsatserna är synnerligen angeläget när det
gäller att hjälpa kommunerna vid fördelningen av de resurser som finns. Det
gäller att använda dessa på ett för ungdomarna riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tidigare debatter har framhållits att vi här söker styra
kommunerna när det gäller användningen av resurserna. Jag vill understryka att
modellerna syftar till att underlätta för kommunerna att använda syo-resurserna
på ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för alla
angeläget sätt. Det är alltså icke fråga om att från centralt håll styra
kommunernas insatser-det är fråga om att hjälpa kommunerna. Det är inte fråga
om en centralisering, som så ofta framhållits - det är fråga om att stödja och
hjälpa kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla skall alltså enligt vår uppfattning ha möjlighet till
syo-vägledning. Särskilda insatser skall göras för dem som behöver hjälp, och det
kräver ökade resurser. Om vi skall kunna leva upp till detta, måste staten ta
sitt ansvar. Ansvaret får icke övervältras på kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservation 2 som är fogad vid utbildningsutskottets betänkande nr 17,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obUgatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 77
HANS NYHAGE (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utbildningsutskottets betänkande nr 17
behandlar anslagen till det obligatoriska skolväsendet. Till betydande delar
står vi moderater bakom de ställningstaganden utskottet här har gjort, men i
några avseenden har vi anfört avvikande uppfattningar i form av reservationer.
Min avsikt är att något beröra dessa reservationer, till vilka jag nu yrkar
bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det borde inte vara obekant för någon i vårt land hur
nödvändigt det är att vi alla visar största återhållsamhet när det gäller nya
kostnadskrävande samhälleliga åtaganden samt att söka åstadkomma besparingar,
där så kan ske utan allvariiga men för verksamheternas innehåll och kvalitet.
Det gäller på skolans område lika väl som på alla andra områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårt land satsar vi mer per capita på
utbildningsväsendet än man gör i något annat industriland. Resurserna för
grundskolan har i reala termer nästan fördubblats sedan den infördes 1962.
Sammantaget satsar staten och kommunerna ca 36 miljarder kronor på grundskolan.
Vi har den största lärartätheten i världen i det obligatoriska skolväsendet. I
genomsnitt har vi en heltidsanställd lärare för 14 elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns all anledning att ha dessa uppgifter klara för
sig, när vi diskuterar besparingar på skolans områden och hur resurserna bäst
skall användas. Det finns också anledning att minnas det mot bakgrund av den
ofta onyanserade och felaktiga socialdemokratiska kritiken om borgerlig
nedrustning på skolans och utbildningens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligtvis oerhört väsentligt att vi verkar för
att resurserna kommer till bästa användning och att de utnyttjas så effektivt
som möjligt. Inte minst viktigt är att de personella resurserna har en rimlig
och ändamålsenlig omfattning. Som jag nyss påpekade har vi den största
lärartätheten i världen. Det är väsentligt att klass- och gruppsammansättningen
sker på ett sådant sätt att personal, lokaler och materiel utnyttjas så, att
undervisningen kommer eleverna till godo på bästa sätt. Skolans egen bedömning
bör här vara vägledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få en ordentlig belysning av hur resurserna
används och för att kunna motverka resursslöseri anser vi moderater att en översyn
bör göras. Denna bör omfatta såväl de statliga som de kommunala medlen. För
skolor och kommuner bör en sådan översyn vara angelägen, eftersom de är
betjänta av att få en vägledning i här ifrågavarande avseenden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tyvärr har inte utskottsmajoriteten
funnit skäl föreligga att biträda vårt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>„ ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag. Det är med beklagande jag
konstaterar att insikten om nödvändig-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a .r &</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>b</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 S
'\ 1Q8?</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heten av en omsorgsfull och
noggrann prövning av hur samhällets resurser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>används
ännu inte vuxit sig tillräckligt stark på alla håll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.
, •;, . ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till frågan om en effektiv och
ändamålsenlig resursanvändning hör i högsta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till det</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>
556</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...
. , , ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grad också tillämpningen av de
bestämmelser och användningen av de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>obligatoriska
skol-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>&
f- & &</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>resurser som gäller för den samlade
skoldagen. Avsikten med den samlade</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>väsendet
m. m.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°
'</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skoldagen
har alldeles tveklöst från början varit att all skolans verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>såväl de
lektionsbundna som de fria aktiviteterna, skall präglas av skolans mål och ha
ett pedagogiskt syfte. Detta gäller alltfort i oförminskad omfattning. På många
håll har man också detta alldeles klart för sig. Det finns åtskilliga exempel
som vittnar om en uppläggning av arbetet som ger skoldagen ett innehåll helt i
överensstämmelse med de av riksdagen uttalade intentionerna. Det borde inte
behöva sägas att det är en självklarhet att det skall förhålla sig på det
viset. Men tyvärr vittnar erfarenheterna från verksamheten med de fria aktiviteterna
också om att man långt ifrån överallt insett innerbörden av de ställda kraven
och att man tillämpar denna del av skolans arbete på ett felaktigt sätt.
Missuppfattningarna om syftet med den samlade skoldagen är dess värre
omfattande. Innehållet i de fria aktiviteterna präglas alltför ofta av
verksamheter som faller utanför den pedagogiska ramen. Aktiviteter med
hobbyinriktning och av underhållskaraktär förekommer i betydande omfattning.
Vi anser det inte vara rimligt att sådana aktiviteter drivs inom den samlade
skoldagens ram. Det måste vara frivilligt för eleverna att delta i sådana
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nu mer än fem år sedan beslutet togs om
SlA-reformen. Alltjämt förekommer, som jag redan sagt, klara missuppfattningar
om innebörden av fria aktiviteter. Detta medför ett resursslöseri, som alls
inte gagnar skolans intressen. Det är således nödvändigt att bestämmelserna
förändras, så att det klart framgår vilka aktiviteter som kan anses höra till
skolans primära uppgifter. Därvid bör också nogsamt uppmärksammas
SIA-utredningens förslag att tiden för fria aktiviteter bör utnyttjas för stöd
till svagpresterande elever eller till elever som kommit efter i
undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIA-utredningen föreslog att fria aktiviteter inom den
samlade skoldagen skulle finansieras inom förstärkningsresursen. Erfarenheterna
av det särskilda statsbidraget visar att detta medverkat till
missuppfattningen om syftena med den samlade skoldagen. Någon samordning av
olika kommunala reseruser som skulle bidra till lägre kostnader - vilket
utredningen förutsatte - har ej heller kommit till stånd i någon större
omfattning. Vi anser därför tiden vara mogen för en omprövning av det särskilda
statsbidraget. Enligt vår mening bör det avskaffas, vilket skulle medföra en
besparing av statens kostnader med ca 30 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till betänkandet finns också fogat ett antal
moderata<br>
reservationer som berör hemspråksundervisningen. Även dessa reservatio<br>
ner präglas till betydande delar av ambitionen att åstadkomma nödvändiga<br>
besparingar. Statsbidragets konstruktion för grundskolans verksamhet, inkl.<br>
64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hemspråksundervisningen, lämnar som
bekant en större frihet för kommu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nerna än
tidigare. Detta är helt i linje med den politik som bedrivs från moderat håll.
Den schablon om 1,1 veckotimme per hemspråkselev som f. n. utgår i statsbidrag
har, tillsammans med basresurserna, av kommunerna använts på ett sådant sätt,
att statistiska centralbyrån ansett att kommunerna överkompenserats för sina
kostnader för hemspråksundervisningen genom att de anordnat hemspråksklasser.
Föredragande statsråd talar om en dubbelfinansiering, som skulle strida mot
intentionen i riksdagsbeslutet om hemspråksundervisning. Huruvida detta är
fallet eller inte lämnar jag nu därhän. I alla händelser har kommunerna
inrättat sig efter de utgående bidragen och skulle naturligtvis få en svår
omställningsprocess, om förslaget i propositionen omedelbart förverkligades.
Utskottsmajoriteten har emellerfid skickat tillbaka förslaget till regeringen
för förnyad behandling. Detta får till konsekvens att de beräknade
besparingarna budgetåret 1983/84 uteblir. Vi anser det vara nödvändigt att
åstadkomma besparingar redan för kommande budgetår och har därför anvisat en
väg, som dels innebär en rimlig besparing, dels medför att statsbidragssystemet
för hemspråksundervisning blir neutralt i organisatoriskt hänseende och lätt
att hantera. Vi föreslår således att statsbidraget skall utgå med 1 veckofimme
per elev i stället för nuvarande 1,1 veckotimme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom vårt förslag ställer man inte skolledare och lärare
inför de närmast olösliga gränsdragningsproblem som ett förverkligande av de i
budgetpropositionen föreslagna reglerna skulle innebära. Man undviker också
den styrande effekt på kommunernas val av pedagogisk organisation för
hemspråksundervisningen som ligger i regeringsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I besparingssyfte har vi också uttalat att den
ovillkorliga rätten till hemspråksundervisning bör begränsas för de elever som
behärskar svenska som en genomsnittlig svensk och saknar kunskaper i
hemspråket. Enligt vår mening bör det ankomma på skolan att bedöma om dessa
elever skall få hemspråksundervisning på motsvarande sätt som skolan bedömer
vilka elever som skall få stödundervisning i svenska. Vi anser därför att
bestämmelserna om rätt till hemspråksundervisning omedelbart skall ses över med
en inriktning i enlighet med vad jag här anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen, herr talman, vill jag understryka vad vi i
reservation 6 säger om friheten för kommunerna att organisera hemspråksundervisningen
på det sätt som bäst främjar elevernas studiesituation och utveckling. Hit hör
enligt vår mening möjligheten att på olika stadier i grundskolan bilda
hemspråksklasser, varvid en självklar förutsättning bör vara att undervisning
i och på svenska gradvis införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad så gäller den mycket viktiga frågan att ge eleverna
möjlighet att bibehålla sin kulturella identitet, vill jag uttala att detta kan
ske i många olika former och inte nödvändigtvis i lektionsform. Det torde vara
väl så effektivt och rationellt att överlåta denna del av undervisningen till
invandrarorgani-sationerna själva, varigenom den också kan förläggas till tid
utanför skoldagen. Härigenom vinnes tid för att bibringa eleverna nödvändiga
ämneskunskaper och färdigheter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1981182:120-124</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982 '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det anförda yrkar jag åter bifall till samtliga de
reservationer som vi moderater fogat till utskottsbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 78 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I mitt anförande kommer jag att behandla
vpk-motionerna 1981/82:312 och 1981/82:1829. Där föreslår vi såväl kvantitativa
som kvalitativa förbättringar av hemspråksundervisningen för invandrarelever.
Vårt parti anser att de av oss föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att
förbättra invandrarbarnens situation i den svenska skolan, som f. n. är mycket
svår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår av olika vetenskapliga rapporter och
redovisningar att invandrarbarnen riskerar allvarliga störningar i sin
språkutveckling. Halv-språkighet är mycket vanlig bland invandrarbarn och
ungdomar. Den får som följd liten förståelse av abstrakta begrepp och stora
svårigheter att uttrycka känslor. Halvspråkigheten bidrar till att
invandrarungdomar diskrimineras i utbildningshänseende, får en sämre ställning
på arbetsmarknaden, och drabbas av arbetslöshet i väsentligt större
utsträckning än svenska ungdomar, vilket under en följd av år har visats i
kalla siffror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarbarnen drabbas även av sociala problem och
isolering i större utsträckning än svenska barn och ungdomar. Det är emellertid
inte bara de språkliga bristerna som orsakar dessa förhållanden - det är de
språkliga bristerna i kombination med det de förorsakar, nämligen
identitetslöshet, psykisk instabilitet och kluven personUghetsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det borde vara självklart att ett utvecklat språk är en
förutsättning för förståelse av den egna kulturen, den nationella kulturens
särart och den egna kulturens villkor och historia. Det är ett villkor för
social begreppsbildning och tillhörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det borde också vara självklart att kulturen och de
moralbegrepp, attityder, värderingar och allmänt accepterade sanningar som
innefattas i begreppet kulturellt arv, utgör den grund som varje människa
bygger och utvecklar sin personlighet och identitet på. Och det handlar både om
individuell identitet-dvs. känslan av att jag har ett visst värde, att jag
duger någonting till, känslan av självrespekt och självförtroende - och om
gruppidentitet, dvs. vetskapen om att jag tillhör en grupp människor som har en
historia bakom sig, att mitt liv har ett sammanhang som är sammanflätat med
gruppens framtida liv, intresse och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningen för att invandrarbarnen skall skaffa sig
den identiteten är ett utvecklat modersmål. Mot denna bakgrund ställer vårt
parti krav om att modermålsundervisningen skall göras obligatorisk och ges
samma ställning som övriga obligatoriska ämnen i grundskolan. Vi anser att
undervisningen i möjligaste mån bör bedrivas i enspråkiga klasser på
modersmålet. Erfarenheter som grundats på långvarig och omfattande försöksverksamhet
talar enbart för denna undervisningsform. Vi anser vidare att man bör undvika
språkligt sammansatta klasser med mer än två språk, ty den undervisningsformen
verkar hämmande på barnens språkfärdighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa krav
har ställts tidigare av vårt parti i olika motioner och har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslagits.
Vad gäller frågan om obligatorisk modermålsundervisning, motiverades
avslagsyrkandena med påståendet att en sådan konstruktion strider mot
valfrihetsmålet i riksdagens beslut om riktlinjer för invandrarpolitiken från
1975. Med det menas att invandrarna får fritt välja om de vill behålla och
utveckla sin nationella identitet, sitt kulturella arv och sin särart. Och
därför bör modermålsundervisningen vara frivillig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt parti är av den bestämda uppfattningen att
förutsättningen för invandrarbarnen och imgdomarna att kritiskt granska,
positivt påverka, utveckla, helt eller delvis förkasta eller bibehålla sitt
kulturella arv, är att man har en egen utvecklad personlighet och ett utvecklat
modersmål. Då skapas verkliga möjligheter för invandrarungdomar att också
kritiskt granska, förkasta eller bibehålla - helt eller delvis - den svenska
kulturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet och regeringen är väl medvetna om det
förhållande som finns mellan det kulturella arvet, den nationella identiteten
och modersmålet. Därför kan ingen komma på idén att göra
modersmålsundervisningen frivillig för de svenska barnen: den är obligatorisk
och så kommer den att förbli, oberoende av de ekonomiska konjunkturerna och det
finansiella läget. Men samma utskott anser att modersmålsundervisningen för
invandrarbarn bör vara frivillig. Och detta framställs som ett slags
privilegium i fråga om valfrihet för invandrarna som svenskarna saknar. Man
anser tydligen att det kulturella arvet, den nationella idenfiteten, den
historiska bakgrunden, är mindre väsentliga för invandrarbarnens personlighet
och identitet än för de svenska barnen. Vi anser att en förutsättning för att
invandrarbarnen skall få valfrihet senare i livet är att alla invandrarbarn som
verkligen behöver det får modermålsundervisning i tillräcklig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom har vi ställt krav på att begreppet
hemspråksundervisning byts ut mot modersmålsundervisning. Vi menar att
hemspråksbegreppet är oegentligt och otillräckligt. Även barn vilkas föräldrar
försöker staka sig fram på en hjälplig svenska kan behöva undervisning i det
egna språket, i vissa fall kanske mer än andra. Dessutom bör ämnet innehålla en
ambition att ge barnen grundliga kunskaper i deras nationella kultur och
historia, vilket inte begreppet hemspråk innefattar. Slutligen innebär
begreppet hemspråk ett avsteg från erkännandet av de nationella minoriteternas
rätt att bevara sin särart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I det betänkande som vi behandlar nu
tillstyrker utskottet regeringens aviserade besparing på 45 milj. kr. för
budgetåret 1983/84. De skäl som regeringen anför för inbesparingen är att
kommunerna har överkompenserats för sina kostnader för hemspråksundervisning
genom att de veckotimspris som gäller för basresurser också fått avse
statsbidraget fill hemspråksundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bygger sitt påstående om kommunernas
överkompensation för hemspråksundervisningskostnader på en undersökning utförd
av SCB som dock inte redovisas i propositionen, varför uppgiften inte låter sig
analyseras och värderas. Vårt parti anser att det fordras betydligt grundligare
studier av hur och under vilka villkor hemspråksundervisningen bedrivs ute i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommunerna.
Det finns all anledning att anta att behovet av hemspråksundervisningen ute i
landets skolor är oändligt mycket större än det som täcks in med de nuvarande
statsbidragsreglerna. Detta borde ses över, bl. a. därför att här finns massor
med belägg, både i form av vetenskapliga undersökningar och i form av
vittnesmål från lärare ute på fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som med säkerhet kan fastslås är att den besparing på
45 miljoner som hela utskottet, inkl. socialdemokraterna, har tillstyrkt kommer
att kraftigt minska möjligheterna till hemspråksundervisning. Den kommer att
försämra invandrarbarnens redan mycket svåra skolsituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Hans Nyhage talade om invandrarpolitiken. De
motioner som har väckts av moderaterna i dessa frågor och de reservationer som
har avgivits av moderaterna ger mig anledning att säga att hade jag varit
moderat skulle jag skämmas för att försvara en sådan invandrarpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Med detta yrkar jag bifall till samtliga vpk-motioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 79
KERSTIN GÖTHBERG (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I mitt inlägg kommer jag att uppehålla mig
vid reservationerna 1, 2, 3 och 4. Övriga reservationer i betänkandet kommer
att kommenteras av Ylva Annerstedt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 1 begär moderaterna en översyn av
resursanvändningen i grundskolan. Det är alldeles riktigt som Hans Nyhage sade,
att vi satsar stora resurser på grundskolan. Det är naturhgtvis, som Hans
Nyhage också påpekade, viktigt att fördelningen och användningen av de
resurserna sker på bästa sätt och med utgångspunkt i de lokala behov som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förmodar att när man begär den här översynen är det
skolöverstyrelsen som man räknar med skall göra den. Nu hör det till saken att
detta är en arbetsuppgift som skolöverstyrelsen skall syssla med kontinuerligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. är två stora utredningar klara. En är gjord
kommunvis och en rektorsområdesvis. Man räknar också med att till hösten göra
en utvärdering av resursanvändningen, speciellt när det gäller elever med
särskilda behov. I och med detta är de krav som ställs i motionen och i denna
reservation redan tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 föreslår socialdemokraterna att
ytterligare 20 milj. kr. anslås till studie- och yrkesorientering. Lars
Svensson sade här att vi alla är överens om vilken stor och viktig roll studie-
och yrkesorienteringen spelar när det gäller elevernas möjligheter att övergå
från skola till arbetsliv samt när det gäller skolans uppföljningsansvar för
elever upp till 18 år. Där råder det inga delade meningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi hösten 1981 beslöt om det nya statsbidraget till
SYO-verksamheten, var avsikten att detta bidrag i framtiden skulle anknyta till
det allmänna statsbidraget till skolformen. I dag uppgår den icke
undervisningsbundna delen till 114 milj. kr. i budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom har påpekats här i dag och även tidigare vid olika
tillfällen har vi även på skolområdet skyldighet att vara aktsamma om
utgifterna. Vi måste se till att prioriteringar och besparingar får slå igenom
också på detta område, lika väl som inom andra sektorer av samhället. Med den
utgångspunkten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anser
utskottets majoritet att det i dag inte finns något ekonomiskt utrymme för
ytterligare tillskott till denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 begärs också att SÖ skall utarbeta en
modell för vägledningen ute i kommunerna. När vi i höstas behandlade det
betänkande som rörde just studie- och yrkesorientering, sade utskottet bl. a.
att det, om kommunerna behöver hjälp med organiserandet av detta arbete, kan
bli nödvändigt att SÖ framställer ett material för att ge exempel på hur
arbetet ute i kommunerna skall läggas upp. Utskottet underströk - det gjorde
även Lars Svensson - att det inte är meningen att man på något sätt skall
detaljstyra. Kommunerna har det lokala ansvaret. De känner bäst till var
behovet finns och kan planera därefter. Men ingenting hindrar att SÖ kan vara
kommunerna behjälplig med just denna form av service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservationerna 3 och 4 tar moderata samlingspartiet upp
den samlade skoldagen. I reservation 3 föreslår man att eleverna skall kunna
befrias från viss del av den samlade skoldagen, och i reservafion 4 föreslår
man att det särskilda statsbidraget till den samlade skoldagen skall avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Nyhage sade här att man har missbrukat dessa pengar
och inte följt de intenfioner som fanns när SIA-beslutet fattades. I någon mån
kan jag hålla med honom om detta. Skoldelegationen, som hade till uppgift att
följa upp denna del av SI A-reformen, hade i sin verksamhet fillfälle att i
olika sammanhang och på skilda ställen i landet uppleva hur man hade planerat
och genomfört den samlade skoldagen. Det fanns utomordentiigt fina exempel på
hur man verkligen hade lyckats och fått en fin anda i skolan. Men det fanns
även exempel, där resultatet inte blivit fullt så lyckat utan där man, precis
som Hans Nyhage sade, hade missuppfattat själva grundtanken med den samlade
skoldagen. Detta medförde att skoldelegationen i mars 1980 skrev till
regeringen och påtalade just dessa missförstånd samt framhöll att det kanske
behövdes litet klarare riktlinjer och regler så att sådana här missförstånd
inte skulle behöva uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den nya läroplanen, Lgr 80, anges just vad den samlade
skoldagen skall innehålla. Jag tycker att det om något är en garanti för att
man inte skall vara ovetande om att skolans mål och den pedagogiska
verksamheten skall vara grundläggande för aktiviteterna. I sammanhanget skall
det också finnas en helhetssyn på verksamheten, och det innebär att mycket av
de här aktiviteterna bör ha en klar anknytning till lektionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller lågstadiet har det sagts, och det framgår
också av läroplanen, att den samlade skoldagen ger barnen litet mera tid att
syssla med sådant som de gjorde i förskolan. Det tror jag i sin tur kan
innebära att övergången från förskola till lågstadium blir mjukare och mindre
fylld av problem än vad den är i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman, skulle jag vilja säga några ord om
det särskilda yrkande som centerledamöterna har fogat till betänkandet. Där
anser vi att den utveckling som skett inom grundskolan successivt måste följas
upp med vissa förändringar. Den nya läroplan som kommer att träda i kraft i
höst öppnar ju möjligheter till årskurslösa stadier och därmed också ökat
lokalt ansvarstagande. Mot den bakgrunden anser vi att det nuvarande statsbi-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m: m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dragssystemet
skall vidareutvecklas och så småningom kunna bli elevrelate-rat. Herr talman!
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 80 LARS SVENSSON (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns kanske inte så stor anledning att
på nytt föra den debatt om syon som vi hade strax före jul i fjol. Jag
konstaterar bara att jag nu har fått svar på den fråga som jag ställde vid det
tillfället, när statsrådet Tilländer inledde debatten, nämligen om avsikten med
det förslag som lades fram var att också syon skulle drabbas av
besparingsåtgärder. Kerstin Göthberg har nu erkänt att även denna bit av
skolans verksamhet får vidkännas besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har vi en helt annan uppfattning. Vi anser det
angeläget att stödja ungdomarna när de går i skolan och att vid uppföljningen
efter grundskolan se till att de får en fast förankring i arbetslivet eller
kanske i första hand kommer in på någon typ av utbildning. I de fall vi lyckas
klara ungdomarna vid den tidpunkten kommer vi att kunna göra besparingar på
andra områden där vi annars blir tvingade att satta in resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror alltså att insatser här innebär minskade utgifter
vid andra tillfällen. Vi ser också - det slogs fast i propositionen i december
månad - att man begär ökade insatser av syon fr. o. m. budgetåret 1982/83. Vi
vet även vad praon kommer att betyda. Men nu går man fram med ett förslag som innebär
minskade resurser för att klara dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför säger vi; Detta betyder antingen att man vältrar
över kostnaden på kommunerna eller att ungdomarna inte får det stöd och den
hjälp de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungdomarna kommer att känna att de inte har någon uppgift
att fylla i samhället. Därför anser vi att det är en felaktig besparingsåtgärd.
Vi kommer att få betala den om igen. Vi föreslår en ökning av resurserna för
att slippa betala vid en annan tidpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 81
HANS NYHAGE (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är riktigt att skolöverstyrelsen granskat
effekterna av det nya statsbidragssystemet, men vi har begärt att få en översyn
av hur de statUga och kommunala medlen används ute i skolorna. Inte minst anser
vi att man bör se över personaltillväxten. Avsikten är att försöka komma till
rätta med och undvika resursslöseri genom att få en vägledning för skolor och
kommuner av hur medlen bör användas på bästa sätt. Det är angeläget att en sådan
översyn snabbt kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den samlade skoldagen är jag också helt
medveten om att man på många håll tillämpar bestämmelserna helt korrekt, att
man har läroplanens syfte och det pedagogiska målet klart för sig. Men det
finns alltför många exempel som vittnar om att man inte följer dessa
intentioner. Det leder mig till slutsatsen att det finns anledning att ompröva
hela systemet med det särskilda statsbidraget. Jag tror det medverkar till den
missuppfattning som fortfarande efter fem år råder när det gäller innehållet i
den samlade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skoldagen.
Då är det bättre att man ordnar den samlade skoldagens fria aktiviteter inom
förstärkningsresursens ramar. Det är skälet till att vi yrkat avslag på det
särskilda statsbidraget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 82 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I budgetpropositionens bil. 15,
arbetsmarknadsdepartementet, står på s. 171 stod följande att läsa: "Men
många av dem som tillhör den andra generationen invandrare har betydande
problem vad gäller identitetsutvecklingen och större svårigheter än andra barn
och ungdomar vad gäller utbildning och arbete. Olika undersökningar tyder på
att många av dessa barn och ungdomar i mindre utsträckning än andra går vidare
fill utbildning efter den obligatoriska skolan, tenderar att ärva föräldrarnas
yrkesmönster samt har en högre arbetslöshet och därmed utsätts för risken av
olika sociala problem. De åtgärder som vidtas för den andra generationen
invandrare måste syfta både till att ge dessa barn och ungdomar samma
möjligheter till utbildning och arbete som andra barn och ungdomar och till att
ge dem reella förutsättningar att känna förankring och trygghet i två språk och
kulturkretsar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagens betänkande har ett enigt utskott beslutat om att
skära ned anslagen till hemspråksundervisning med 75 milj. kr. Jag skulle vilja
fråga Kerstin Göthberg i första hand, men även övriga ledamöter av utskottet:
Är denna nedskärning med 75 milj. kr. en åtgärd som främjar det syfte som framställts
i budgetproposifionen, nämligen att ge dessa ungdomar en trygghet och en
förankring i två språk och två kulturer?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 83
KERSTIN GÖTHBERG (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till Lars Svensson skulle jag vilja säga att
det i och för sig är möjligt att satsa hur mycket pengar som helst på vilken
verksamhet som helst för att få fina resultat. Det låter på Lars Svensson som
om man skulle utarma hela den här delen. Men i budgetpropositionen anslås ändå
114 milj. kr. till den icke undervisningsbundna delen av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har tagit vårt ansvar när det gäller besparingar för
att klara detta lands finanser. Detta ställningstagande är en del av detta
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har vi samma mål och samma inriktning, men det är
naturligtvis litet annoriunda med ansvaret när det gäller den finansiella
delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hans Nyhage sade att man vill ha en betydligt mera
grundlig utredning av hur statsbidragen används, och att kommunerna borde kunna
få råd, anvisningar och påpekanden. Det är också meningen att när man i
skolöverstyrelsen har utvärderat den undersökning som har gjorts skall man i
det kommentarmaterial osv. som sänds ut till kommunerna och skolorna också
påpeka de här eventuella missförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan säger Hans Nyhage att det egentligen blivit flera
missförstånd än goda resultat av den samlade skoldagen och att detta
statsbidrag är ganska meningslöst, eftersom det används på ett felaktigt sätt.
Men jag tycker ändå att även om en del misstag har begåtts och man har använt
statsbidraget fel, sa är det väl bättre att vi försöker rätta till misstagen. 1
Lgr 80 talas det klart</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om vad
denna del av den samlade skoldagen skall användas till. Dras däremot det extra
statsbidraget för den samlade skoldagen in, kan man naturligtvis inte räkna med
någon kvalitet alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Alexander Chrisopoulos skulle jag vilja säga att jag
inte vill kommentera hans inlägg, beroende på att vi har en sådan fördelning av
ärendena att det är Ylva Annerstedt som tar upp de reservationer som handlar om
hemspråksundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 84 GÖRAN PERSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig börja med att något kommentera Hans
Nyhages anförande. Jag tycker att det på sitt sätt är ganska avslöjande för
moderaternas situation i skoldebatten i dag. I dag är den moderata debatten
inriktad på att vi har en hög lärartäthet i skolan -1, o. m. så hög att vi kan
gå fram med kraftiga besparingar. Men det är inte så värst många år sedan
moderaterna hade den rakt motsatta uppfattningen. Då var det för få lärare i
skolan. Det gick t. o. m, så långt att det år 1976, i den första regeringsförklaring
som de borgerliga åstadkom, skrevs in att man skulle öka lärartätheten ute i
skolorna. Detta var ett moderat krav, som drevs ganska länge under 1970-talet,
Nu har man bytt fot: nu säger man att det finns för många lärare i skolan, och
därför skall man dra ner på resurserna. Jag tycker att detta är ganska
avslöjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likadant är det här Hans Nyhage talar om "den av
socialdemokraterna påstådda" nedrustningen i skolan. Jag kan tala om för
Hans Nyhage att de resurser som de borgerliga regeringarna under de senaste
budgetåren har plockat bort från skolan uppgår fill 1,5 miljarder kronor. Nu
säger Hans Nyhage att det inte har varit så farligt och att man skall gå
vidare, I och för sig är de där deklarationerna ganska bra därför att de är tydliga.
Och det är väl nödvändigt att både jag och Hans Nyhage försöker göra dem kända
för så många som möjligt, eftersom de visar var moderaterna står i dagens
skoldebatt och vad vi har att vänta oss, om de i framtiden skulle få inflytande
på resurstilldelningen till dagens skola. Moderaterna är inte att lita på i
skoldebatten, och de är inte heller att lita på när det gäller att förse dagens
skola med resurser. - Detta om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För socialdemokratin är invandrarbarnens situation en
utmaning, där det vikfigaste är att förhindra att de blir halvspråkiga och inte
känner trygghet i någon kultur. Förskolan och skolan måste motverka de
oroväckande tendenserna till en skiktning mellan barn med olika bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under andra hälften av 1970-talet har det allt tydligare
framstått vilka långtgående effekter på samhällsutvecklingen som invandringen
till vårt land har haft. Inte minst för förskolan och skolan har det gällt att
finna nya vägar att tillgodose invandrarbarnens rätt till en trygg och rättvis
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De reformer på invandrarområdet som genomförts under
senare delen av 1970-talet bygger alla på den socialdemokratiska regeringens
förslag till riktlinjer för invandrarna och för minoritetspolitiken. Förslaget
antogs av en enig riksdag 1975. Riktlinjerna kan sammanfattas i begreppen
jämlikhet, valfrihet och samverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
exempel på att de här riktlinjerna getts ett konkret innehåll är Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hemsnråksreformen, som initierades av den
socialdemokratiska regeringen, -r j</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b &</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformen
innebär ett ökat samhällsansvar för att ge invandrarbarn möjlighet
,r i ,qo-,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att lära
sig sitt hemspråk och få en trygg förankring i den egna kulturen. Målet </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
reformen är att främja aktiv tvåspråkighet på olika nivåer i det
svanska ,, ,11 H t</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildningsväsendet.
Hemspråksreformen har under de år den varit i kraft ur . </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> i i i</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ohugatoriska skol-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gett
goda resultat. Mer än dubbelt så många elever får nu undervisning i .</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> j .</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>väsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hemspråket
jämfört med 1975. Ett ökat antal lärarveckotimmar per elev tas ut för
undervisning i hemspråk, vilket indirekt ger bevis för att eleverna nu får mer
undervisning i hemspråk än tidigare. Intresset för hemspråksundervisning bland
invandrarföräldrar har ökat starkt sedan 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom förskolan kan samma utvecklingstendens iakttas, Även
om framgångar kan konstateras, kvarstår emellertid många olösta frågor innan
invandrarbarn i förskola och skola kan uppleva en situation lik den de svenska
barnen har. Ökade ansträngningar måste göras för att förebygga en situation där
invandrarbarnen ändå kan komma att sakna social trygghet, självtillit och en
kulturell identitet. Riskerna för detta är stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser invandrarbarnen och deras föräldrar som en resurs i
vårt samhälle. För skolans del innebär detta att de kunskaper, erfarenheter och
kulturbegrepp som invandrarna för med sig ses som en tillgång, vilken måste
utnyttjas i undervisningen. Det är viktigt att detta klart kommer till uttryck
i skolans arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av denna principiella syn och vikten av att
alla invandrarbarn tillförsäkras en tillräckligt hög kvalitet på sin skolgång
var det med oro vi tog del av årets budgetproposition. I den föreslog
statsrådet Tilländer att bidraget till hemspråksklasserna skulle tas bort. I
dag finns 550-600 hemspråksklasser. 75 % av dessa har finska som hemspråk. Med
några undantag återfinns deras elever i våra fattigaste kommuner, vilka redan
tidigare hårt drabbats av regeringens attacker. Det räcker om jag i detta
sammanhang nämner kommuner som Botkyrka, Eskilstuna, Olofström och Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här kommunerna har ambitiöst och målmedvetet byggt upp
en verksamhet med hemspråksklasser. Det har varit i överensstämmelse med
statsmakternas intentioner, ja, man kan faktiskt säga i enlighet med
statsmaktens önskan. Det här har också understötts av de stora
invandrar-organisationerna med Finska riksförbundet i spetsen. Verksamheten
utvärderas just nu, och vi kan vänta resultat till hösten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här läget lade regeringen fram sitt förslag om
borttagande av<br>
hemspråksresursen i hemspråksklasserna. Man ansåg att det förelåg, som<br>
man uttryckte det, en dubbelfinansiering. Alla som sysslar med frågan var<br>
lika förvånade, Vad menade egentligen statsrådet? Att förslaget dessutom<br>
hade spetsen riktad mot i första hand de finskspråkiga eleverna och de<br>
invandrartätaste och fattigaste kommunerna gjorde inte saken mer begriplig.<br>
Anledningen sades vara att man ville uppnå en besparing. Det hade<br>
centerpartisterna lovat herr Bohman när man bildade den sista Fälldinrege-<br>
ringen. Här trodde man sig ha funnit ett sätt att ta hem drygt 40 milj. kr.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tyvärr,
för regeringen, visade det sig att förslaget var så konstruerat att man ute i
kommunerna kunde välja annan organisationsform för hemspråksundervisningen och
då också i fortsättningen inkassera minst nuvarande statsbidrag, även om man då
skulle få slå sönder ett tusental låg- och mellanstadieklasser i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I korthet kan man sammanfatta regeringsförslaget på
följande sätt. Det var för det första en attack mot finländarna. Det varför det
andra en attack mot de fattigaste och invandrartätaste kommunerna. För det
tredje medförde det ingen statlig besparing, utan troligen ökade statsutgifter.
Och för det fjärde skulle förslaget, om det genomförs, skapa väldiga problem
för de drabbade eleverna, lärarna och kommunerna, med åtföljande stegrade
kommunala kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig, för att exemplifiera denna galenskap, beskriva
hur propositionen skulle ha slagit i två invandrartäta kommuner, Södertälje och
Eskilstuna. I Södertälje skulle hemspråksklasserna ha fått avskaffas och
eleverna integreras i svenska klasser. Då skulle hemspråksresursen, på grund
av förslagets konstruktion, ha utgått igen. Dessutom skulle alla elever ha
varit tvungna att omedelbart intensivstudera svenska för att kunna följa
undervisningen i klasserna. Detta skulle ha ökat statens kostnader för bidrag
till kommunen för svenska som främmande språk. Troligen skulle det ha blivit en
fyrdubbling. Antagligen skulle detta ha medfört en ökning av de statliga
kostnaderna bara i Södertälje med i runt tal 2,5 milj. kr. Dessutom skulle det
säkert ha blivit en ökning av de kommunala utgifterna. Ett trettiotal lärare
skulle ha fått sluta och ett trettiotal andra skulle fått anställning. Allt skulle
dessutom ske under de få månader som återstår av läsåret och under
sommarmånaderna. Resultatet skulle troligen ha blivit kaos och ett berättigat
förakt för de politiker som drivit igenom förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Eskilstuna skulle man ha varit tvungen att slå sönder
ett sjuttiotal låg- och mellanstadieklasser. Ungefär 1 500 elever i en känslig
ålder skulle ha ryckts ut ur sin invanda skol- och kamratmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att de här två exemplen räcker.
Regeringsförslaget var så illa underbyggt att inte ens de egna i utskottet
kunde stödja det. Det hedrar centerpartister och folkpartister i utskottet att
de tog sig samman och stödde oss, när vi yrkade avslag på propositionen i denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egentligen skulle man med detta kunna släppa frågan, men
jag skall tillfoga ytterligare en sak. Det är anmärkningsvärt att ett sådant
här förslag ser dagens ljus. Det är ännu mer anmärkningsvärt att ett statsråd
gör det till sitt eget. Det är egentligen katastrofalt att statsrådet inte
omger sig med mer kompetenta rådgivare än att förslaget läggs fram i
propositionsform. Detta, herr talman, är i själva verket också ett uttryck för
regeringsmaktens förfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig så gå över till moderaterna och deras agerande i
hemspråksfrågan. De framhärdar i sina sparkrav. Vi har nyligen hört Hans Nyhage
berätta om hur angeläget det är att spara på detta område. 40 milj. kr. skall
bort. Hur lyckas moderaterna inte riktigt klara ut. Deras nonchalanta
behandling av frågan illustreras väl bäst av att besparingsförslagen inte är
särskilt väl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomtänkta utan tycks ha kommit till under
utskottsbehandlingen. Att ett förverkligande dessutom skulle drabba en av de
svagaste grupperna i grundskolan bekymrar tydligen inte heller moderaterna. Det
här är allvarligt. De moderata attackerna mot hemspråket sätts inte bara in mot
resurserna. Ämnet hemspråk ifrågasätts av moderaterna. Detta framgår klart av
deras partimotion, som har nr 2018 och som sägs vara moderaternas stora
partimotion fill detta riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först och främst säger man att man vill föra hemspråket
till tiden för de fria aktiviteterna. Man skall inte som i dag i första hand
jämka timplanerna för att få rum med lektionerna. Praktiskt betyder det häratt
invandrareleverna skall ha den fulla kurs som de svenska barnen deltar i för
att därefter delta i hemspråksundervisningen. Vi vet att utvecklingen av
hemspråkskunskaperna är avgörande och grundläggande för den fortsatta
skolgången. Dessa studier vill moderaterna hänskjuta till tiden för de fria
aktiviteterna. Där skall alltså hemspråket konkurrera med t. ex. hobbybetonad
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller att uppnå det andra målet med
hemspråksundervisningen, att ge en kulturell identitet, är moderaterna ännu
hårdare. Denna del av undervisningen bör, menar man, förläggas helt utanför
skoldagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med de här förslagen äventyrar moderaterna hemspråkets
skolmässighet. De kvalitativa kraven på undervisningen skjuts åt sidan. Tanken
att man skulle behandla ett annat ämne i skolan på samma sätt visar hur omöjligt
det moderata förslaget är. En rak fråga till moderaternas företrädare; Vilket
annat ämne i skolan skulle ni kunna tänka er att behandla på samma sätt? Det
vore intressant att få svar på den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig, herr talman, avslutningsvis peka på att ett
genomgående drag i både propositionen och moderaternas motion är att man är
bekymrad över de sfigande kostnaderna för hemspråksundervisnigen. Vi vet att
det finns många barn och ungdomar som har rätt till hemspråksundervisning, men
som inte utnyttjar sin möjlighet härvidlag. Om de söker sig till hemspråksundervisningen,
ökar naturligtvis statens kostnader. Min fråga till Hans Nyhage och
regeringsföreträdarna blir då: Är det bra om statens utgifter stiger till följd
av att fler barn och ungdomar deltar i hemspråksundervisningen, eller är det i
dag tillräckligt många som får hemspråksundervisning? Också beträffande den
frågan kunde det vara intressant att få en redovisning av moderaternas
ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Frågan om hemspråkets framtid är nu skjuten till
andra sidan valdagen. Det är bra. Det ger dem som vill slå vakt om
hemspråksundervisningen möjlighet att uttrycka den meningen i höstens val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låg mig slutligen kort kommentera vår reservation nr 8. Vi
menar att tekniska justeringar av schablonberäkningar uppåt eller nedåt aldrig
kan ses som reformkostnad eller besparing. Det ankommer, enligt vår
uppfattning, på regeringen att fastställa veckotimpriset beroende på
löneutvecklingen för berörda grupper. Mot bakgrund av den åtgärd regeringen
föreslår vill vi emellertid framhålla att det bör uppmärksammas att
genomsnittskostnaderna kan variera mellan kommuner, bl. a. beroende på andelen
behöriga lärare, varför hänsyn måste tas till detta. Regeringen måste därför
noggrant</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följa utvecklingen, så att de
kommuner som har relativt stor andel behöriga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-r j</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jp</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hemspråkslärare och därför relativt sett högre genomsnitt
i veckotimpris inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 rT
1Q8?</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> svårigheter att klara den
läraruppsättning som kommunen enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>riksdagsbeslut har rätt till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.
, ,.;; j ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta är innebörden i vår
reservation 8, och jag yrkar bifall till</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag
till det</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>j </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> <span style='text-transform:uppercase'>j</span></span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ,. . </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> , , , densamma. obligatoriska skolväsendet m.
in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 85
HANS NYHAGE (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Göran Perssons inlägg vittnar till stora
delarom att han inte har minsta känsla för nödvändigheten av att vi på alla
områden iakttar besparingar och gör begränsningar där så kan ske. Det är helt
nödvändigt, om vi över huvud taget skall komma ifrån de ekonomiska bekymmer som
vi lever med. Jag trodde faktiskt att detta hade slagit igenom hos de flesta.
Men Göran Perssons inlägg vittnar om att han inte har insett det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göran Persson vidhåller beskyllningarna om nedrustning,
och då kan jag bara tala om vad som har skett under borgerlig regeringstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I löpande priser var statsbidraget till driftskostnader
per elev 4 700 kr. läsåret 1975/76, då vi fortfarande hade en socialdemokratisk
regering. Nu är bidraget 8 500 kr. per elev. Om man då även tar hänsyn till det
förändrade kostnadsläget och ett annat penningvärde och redovisar skillnaden i
fasta priser, skall man finna att staten betalade ut 6 157 kr. per elev
1975/76, mot 8 500 kr. nu. Siffran 6 157 för läsåret 1975/76 är f. ö. den i
särklass lägsta siffran under hela 1970-talet, då vi alltså hade
socialdemokratisk regering. Redan 1972 var motsvarande belopp 7 000 kr,, uttryckt
i samma fasta priser. Då om någonsin borde man ha talat om att staten minskade
sitt bidrag fill skolväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi gör en annan jämförelse och ser på statens bidrag
till driften av grundskolor i procent av bruttonationalprodukten, skall vi
finna att det utgick 1,6 % 1975/76 mot 1,9 % nu. Även där skedde alltså en
markant ökning. Man skall ha detta klart för sig när socialdemokraterna
beskyller oss för nedrustningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är typiskt för socialdemokraterna att mäta
effektiviteten endast i miljarder och inte i faktiska resultat eller i
kvalitet. Var tar f. ö. Göran Persson och socialdemokraterna sina många
miljarder, som de på område efter område plussar på? Var hämtar ni dem
någonstans? Vilka skatter skall höjas? Hur många procent skall promsen omfatta?
Hur mycket skall arbetsgivaravgifterna höjas? Vilka andra skattehöjningar
kommer ni med, för att klara de mångmiljardbelopp som ni på område efter område
plussar på, och inte minst på detta område?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller hemspråksundervisningen vill jag bara säga att
vi klart och<br>
tydligt har uttalat oss för rätten för kommuner att inrätta hemspråksklasser.<br>
Vi har klart och tydligt uttalat oss för att man skall kunna använda de fria<br>
aktiviteterna till att ge invandrareleverna den förstärkning i undervisningen<br>
som de kan behöva. Det ligger helt i linje med vad vi från moderat håll och<br>
vad man från utredningen har pläderat för, nämligen att den samlade<br>
"76</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skoldagen skall användas till stöd
i pedagogiskt syfte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 86 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill bara säga till Göran Persson att jag
faktiskt finner det anmärkningsvärt och samtidigt ledsamt att
socialdemokraternas allmänna välvilja och förståelse för invandrarnas och
invandrarbarnens problem -arbetet med dem är, som Göran Persson uttryckte det,
ett kall för socialdemokratin - inte kan motsvaras av praktisk handling. I
dagens debatt kan vi konstatera att socialdemokraterna tillsammans med de
övriga i utskottet har accepterat en nedskärning av anslaget till
hemspråksundervisningen med 75 milj. kr. genom att de i sin reservation nr 8
har anfört att det i utskottets yttrande borde stå att tekniska justeringar av
schablonberäkningar uppåt eller nedåt enligt utskottets - eller
socialdemokraternas - mening inte kan uppfattas som reformkostnad eller
besparing. Socialdemokraterna vill med andra ord inte kalla de här 75 milj, kr.
för besparing, fastän det är en besparing, och så accepterar de nedskärningen,
samtidigt som de fäster regeringens uppmärksamhet på att den nogsamt bör följa
utvecklingen. Detta anser jag som sagt vara anmärkningsvärt och samtidigt också
ledsamt. Med vackra och förståelsefulla ord från talarstolen säger man sig slå
man vakt om invandrarnas intressen, men i praktiken accepterar man en nedskärning
som förmodligen kommer att få mycket svåra konsekvenser för invandrarbarnens
skolgång i framtiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 87
GÖRAN PERSSON (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först fill Alexander Chrisopoulos; Det är
socialdemokraterna som har byggt upp hemspråksundervisningen. Det är vi som
har skaffat resurser fill den, och det är vi som slår vakt om den. Att
Alexander Chrisopoulos väljer att angripa oss i den här debatten i stället för
att rikta udden mot de borgerliga visar hur förvirrad den kommunistiska
politiken just nu är - därför är det stöd som vpk enligt
opinionsundersökningarna nu tycks inhösta inget att förvåna sig över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar reservation nr 8 har vi sagt, Alexander
Chrisopoulos, att detta inte påverkar organisationen ute i kommunerna.
Reservation nr 8 behandlar helt enkelt, som vi ser det, en ren teknisk
beräkning av det belopp som skall utgå till kommunerna för att de skall ha en
riktig och rimlig organisation av hemspråksundervisningen. Blanda inte ihop de
två sakerna!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Hans Nyhage; Vi har redovisat exakt hur vi skall
täcka de merutgifter på skolområdet som vi föreslår i vårt budgetalternativ. De
är till sista kronan finansierade, och så har det varit hela tiden. Det
pinsamma för moderaterna i sammanhanget är att när de enbart har talat om
satsningar på skolområdet, så har vi i våra budgetalternativ kunnat plocka fram
pengar för att satsa på väsentliga områden inom skolan, framför allt inom
grundskolan. De förslagen har moderaterna här i kammaren tillsammans med de
övriga borgerliga röstat ner lika troget varje år. Det är helt enkelt fråga om
en skillnad i grundsyn. Vi har haft förmågan och kraften att prioritera det här
området. Ni har saknat den kraften.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
ställde två konkreta frågor till Hans Nyhage. Den första frågan löd:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet in. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilket annat ämne i skolan skulle ni moderater kunna
behandla på samma sätt som ni behandlar ämnet hemspråk i er partimotion 2018?
Om hemspråksundervisningen ökar och fler ungdomar får möjlighet att delta i
den, då ökar givetvis de statliga kostnaderna. Då blir den andra frågan; Är det
en bra eller eri dålig utveckling?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De två
raka frågorna borde jag kunna få ett svar på av Hans Nyhage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 88 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Herr talman!
Göran Persson säger att det är socialdemokraterna som har byggt upp
hemspråksundervisningen genom den invandrarpolitik de fört. Menar Göran Persson
att det därför skulle vara anledning att nu minska anslaget med 75 miljoner?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det handlar inte om besparing, utan om tekniska
justeringar av schablonbeloppet uppåt eller nedåt, säger Göran Persson vidare.
Men detta kostar ju 75 miljoner, och det har ni accepterat. De 75 miljonerna
innebär en neddragning av hemspråksundervisningen. Det kommer att drabba invandrarbarnen
och hemspråksundervisningen i skolan. Det är ett faktum som måste påtalas. Mot
vilka vi skall rikta udden i vår kritik bestäms varken av Göran Persson eller
någon annan, utan det bestäms av vad vi anser vara riktigt i det här fallet ur
invandrarpolitisk synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 89 HANS NYHAGE (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Göran Perssons senaste inlägg vittnar också
om att han uteslutande mäter effektiviteten i pengar och inte i kvalitet. Jag
konstaterar det på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har sänkt ersättningen för invandrarundervisningen från
1,1 veckotimme till 1,0 veckotimme. Kan detta verkligen vara avgörande för
undervisningens kvalitet och innehåll?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har anvisat möjligheter att använda de fria
aktiviteterna till att göra förstärkningar på området, och vi har sagt att med
den kulturella identiteten kan vi få hjälp av invandrarorganisationerna. Vi har
definitivt inte sagt att den helt skall läggas utanför skolans område. Lägg
märke till detta!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om lärartätheten hann jag
inte beröra i min förra replik. Låt mig bara fråga Göran Persson; Var och när
har jag sagt att lärartätheten skall minska? Jag påvisade däremot i positiv
bemärkelse vad som skett under den borgerliga regeringstiden just på
lärartäthetens område. Jag har sagt att det är viktigt att man utreder hur
detta bäst skall tillämpas för att vi skall kunna undvika ett resursslöseri och
använda resurserna på bästa sätt. Men tala om för mig var och när jag eller vi
har sagt att lärartätheten är för hög och att vi därför kan göra stora
besparingar på detta område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 90
GÖRAN PERSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först till Alexander Chrisopoulos. Den
justering som görs av veckotimpriset är en teknisk justering. Veckotimpriset
skall täcka de kostnader kommunerna har för denna undervisning. Har det utgått
en överkompensation skall det självfallet rättas till. Svårare än så är inte
den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskussionen,
och det borde också Alexander Chrisopoulos förstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Hans Nyhage vill jag säga följande beträffande
lärartätheten. Det är klart att man får intrycket när man hör moderaterna att
lärartätheten i Sverige är för hög. I nästa andetag sägs att det här finns
utrymme för ytterligare besparingar. Här finns det utrymme för att vara
statsfinansiellt ansvarsfull eller någonting sådant, som Hans Nyhage
formulerade det. Om man ställer det uttalandet i relation till de mycket
frikostiga löften som moderaterna spred omkring sig i början av 1970-talet får
man inte direkt intrycket att det är någon konsekvent linje som moderaterna
drivit. När jag märkte att Hans Nyhage under den här debatten återigen har
intagit den gamla ståndpunkten att vi nu skall ha fler lärare i skolan och
satsa mer pengar på den sidan vill jag naturligtvis hälsa honom välkommen att
lägga fram sådana förslag. Vi får se vad moderaterna orkar med därvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan ställde jag två frågor till Hans Nyhage om
hemspråksundervisningen. Dem har han inte svarat på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ena frågan var om det var bra om det kom till fler
ungdomar som ville ha hemspråksundervisning. Den frågan fick jag inget svar på,
men det kanske Hans Nyhage kan återkomma till senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra jag frågade Hans Nyhage om var vilket annat ämne
i skolan man skulle kunna behandla på samma sätt som moderaterna nu behandlar
hemspråksundervisningen i partimotionen. Det är ingen oviktig fråga.
Hemspråksundervisningen i grundskolan står och faller med den status som ämnet
har. Vi har i flera år fått kämpa hårt för att ge ämnet en högre status i
skolan. Skulle man nu hänvisa hemspråksundervisningen till i första hand tiden för
fria aktiviteter och dessutom hänvisa undervisningen när det gäller den
kulturella identifikationen till tid helt utanför skoldagen, raserade man helt
hemspråksundervisningens skolmässighet, och det tycker jag är en oerhört
allvarlig attack mot hemspråksundervisningen. Det är faktiskt - och det har
inte uppmärksammats förut i debatten - egentligen den avgörande moderata
attacken på detta område. Den förtjänar alltså att lyftas fram och ställas ut
på det här viset. Moderaterna skall inte slippa undan med enbart en debatt om
neddragningen av statsbidragen, även om detta är nog så viktigt. Där kan jag
återigen påpeka för Hans Nyhage att ni skött även den frågan ganska märkligt.
Det är först under utskottsbehandlingen som ni kommit på hur ni skall spara
dessa 40 milj. kr. Det visar egentligen hur nonchalant moderaterna behandlat
frågan. Det är ändå en av de svagaste grupperna i grundskolan som det här
gäller. Tydligare än så kan väl inte ett parti markera sin klassinriktning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen anmälde alt Hans Nyhage anhållit att till
protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 91
YLVA ANNERSTEDT (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall något kommentera reservationerna
5-8, som alla behandlar hemspråksundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
propositionen finns det ett förslag om besparing på 73 milj. kr. för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83, vilket skulle betyda ca 42
milj. kr. för budgetåren därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TorsHacjpn den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> '" finnas anledning att något erinra om de regler som gäller för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 Tn 1
lO'?</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsbidrag till
hemspråksundervisning och studiehandledning på hemsprå-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
ket. Nu utgår-som vi hörde tidigare-en resurs på 1,1 veckotimme per elev</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslrip
till dpt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'' läsår. Om särskilda skäl
föreligger kan länsskolnämnden besluta om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>obligatoriska
skol- y«erligare 0,3 veckotimmar per elev.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>>
ispndpt m m</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>" ' " '''' P lågstadiet
har fem invandrarelever utgår alltså en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>basresurs,
en förstärkningsresurs och en extra resurs på 5,5 timmars undervisning per
vecka. Om man har en klass med 25 elever från samma språkgrupp och bedriver
undervisningen på hemspråket utgår också en basresurs, en förstärkningsresurs
och dessutom 25 gånger 1,1 veckotimmar, dvs. 27,5 extratimmar. Självfallet kan
emellertid dessa elever förutom ordinarie undervisning på 25 timmar per vecka
inte ha ytterligare 27,5 timmar hemspråksundervisning. Kommunerna använder då
dessa resurser för att t. ex. bilda hemspråksklasser för språkgrupper med färre
antal elever. Det är detta som man i propositionen benämner dubbelfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan läsåren 1970/71 och 1977/78 har
undervisningsvolymen för hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska
sexdubblats. Under de fyra år som gått sedan hemspråksreformen trädde i kraft
den 1 juli 1977 har undervisningsvolymen i grundskolan ökat med ytterligare 40
%. Och man kunde då tänka sig - som någon nämnde tidigare - att ett stort antal
ytterligare elever har kommit till och fått del av hemspråksundervisningen. Men
så är inte fallet, utan det är ett obetydligt ökat antal elever med annat
hemspråk än svenska som tillkommit. Det är alltså för i stort sett samma antal
elever som undervisningsvolymen på fyra år har ökat med 40 %. Om en sä
väsenfiig ökning kommit till stånd är det klart att det kan finnas anledning
att ställa sig frågan: Är pengarna använda på rätt sätt? Är resurserna
utnyttjade på bästa möjliga sätt? Får vi ut så mycket vi kan av vad vi sätter
in för elevernas bästa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett ekonomiskt trängt läge är det mot denna bakgrund
naturligt att regeringen har ansett att man måste visa återhållsamhet också på
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De informationer som utskottet har fått har emellertid
visat att det råder stor osäkerhet om dels hur propositionens förslag skulle
utfalla i olika kommuner, dels om det över huvud taget skulle innebära en
besparing. Utskottet har därför valt att begära en översyn av nuvarande
statsbidragssystem för hemspråksundervisningen och ett nytt förslag som kan
tillämpas från läsåret 1983/84. Utskottet framhåller också att de krav på
återhållsamhet med samhällsresurser som ställs på andra områden också bör komma
fill uttryck vid denna översyn. Det är både socialdemokraterna, centerpartiet
och folkpartiet eniga om. Samtidigt erinrar utskottet om de erfarenheter som
kan komma fram dels i arbetet i språk- och kulturarvsutredningen, dels genom
skolöverstyrelsens uppdrag att utvärdera hemspråksundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göran Persson tog till väldiga brösttoner när han talade
om besparingar på<br>
°0</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det här området. Vad han däremot
inte talade om är att också den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialdemokratiska
mofionen i princip innehåller ett likartat besparingsförslag, och jag skulle
vilja citera ur den; "Också elever i enspråkiga klasser bör därför få del
av hemspråksresursen. Detta bör dock inte ske som ett generellt resursuttag på
1,1 lärarveckotimme per elev utan som ett uttag som motsvarar det extra
stödbehov hos enskilda elever som kan finnas i en enspråkig klass utöver vad
som för övrigt kan mötas genom att den vanliga förstärkningsresursen
används."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Litet
senare i den socialdemokratiska motionen säger man;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Såsom vi redan anfört bör det inom kort föreligga
underlag för summering av de gångna årens verksamhet och för ställningstagande
till förändringar. I det sammanhanget måste också statsbidragsreglerna prövas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är uppenbarligen så att också socialdemokraterna inser
att man måste ta ställning till en verksamhet som är en försöksverksamhet och
som är föremål för utvärdering. Man måste se i vilken mån man kan göra
förändringar - sådana skall göras - samt undersöka under vilka förhållanden
verksamheten inte har fungerat på bästa sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaternas reservation 5 gäller bestämda regler för rätten
till hemspråksundervisning. Utskottet hänvisar dels fill att det ankommer på
regeringen att vidta åtgärder på kort sikt, dels till att språk- och
kulturarvsutredningen förväntas lägga fram förslag på lång sikt. Utskottets
yrkande i detta avseende framförs i mom. 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaternas reservafion 6 gäller försöksverksamheten med
hemspråksklasser på mellan- och högstadierna. Också här hänvisar utskottet
till att det vi nu har är just en försöksverksamhet och till att
skolöverstyrelsen har i uppdrag att före den 1 oktober 1982 inkomma med en
utvärdering. Frågan om en utvidgning av försöksverksamheten förutsätts bli
prövad först därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaternas reservafion 7 gäller en nedskärning från 1,1
till 1 veckotimme hemspråksundervisning per elev. I detta avseende har jag
tidigare kommenterat utskottets ställningstagande. Vi vill alltså ha ett nytt
förslag, baserat på de utredningar och utvärderingar som kommer till nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraternas reservation nr 8 beträffande veckotimpriset
för statsbidraget i fråga om hemspråk är fullkomligt obegripligt. Förslaget
överensstämmer ju helt med vad som sägs i propositionen. Socialdemokraterna
uttalar i denna reservation att veckotimpriset för detta statsbidrag bör
beräknas enligt de grunder som riksdagen beslutat och i övrigt enligt den
teknik som gäller för beräkning av veckotimpriset inom grundskolan. Man säger
också att det ankommer på regeringen att fastställa veckotimpriset beroende på
löneutveckling för berörda grupper. Ja, det är precis vad regeringen har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av statistiska centralbyråns senaste undersökning framgår
att det skett en överkompensation i fråga om veckotimpriset för
hemspråksundervisningen, just när man jämför med kommunernas lönekostnader för
berörda grupper. Alltså har den justering skett som socialdemokraterna i
reservation 8 märkligt nog efterlyser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1981/82:120-124</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också Alexander Chrisopoulos tog upp frågan om
veckotimpriset. Det finns en förordning som säger att veckotimpriset skall
följa kommunernas lönekostnader. Så har nu inte skett i det här fallet. Därför
har man gjort en rättelse. Alexander Chrisopoulos tog även upp frågan om
obligatorisk hemspråksundervisning. Vi har vid flera tillfällen tagit avstånd
från en sådan bestämmelse, just därför att föräldrar och elever själva skall
kunna välja. Vill eleverna lära sig sitt hemspråk, har de full frihet att göra
det. Kommunerna är skyldiga att inrätta hemspråksundervisning, men avgörandet
ligger hos föräldrarna. Vi anser att. det står i överensstämmelse med vad många
invandrargrupper här i Sverige tycker. Jag vill understryka att det inte på
något vis har att göra med vilken uppfattning man har när det gäller vikten och
behovet av att utveckla den kulturella identiteten. Men den enskilde får själv
avgöra om och på vilket sätt det skall ske. Det är inte skolan som skall
bestämma det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i
dess helhet och avslag på samtliga reservationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 92
GÖRAN PERSSON (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bara kort med anledning av Ylva Annerstedts
beskrivning av vår motion. Jag skall lägga saker och ting till rätta, så att
det blir en riktig beskrivning. Motionen går ut på att kommuner som väljer att
anordna enspråkiga klasser på låg- och mellanstadiet måste garanteras
tillräckliga resurser, så att denna undervisningsform kan bibehållas med god
kvalitet och så att en verklig tvåspråkighet för eleverna kan uppnås. Det är
tanken med motionen. Självfallet är vi också öppna för att diskutera
statsbidragets konstruktion, sedan de utvärderingar som nu pågår är slutförda.
Men vi har aldrig sagt att det här finns besparingsutrymme av det slag som
regeringen har framhållit i sin proposition. Det förslaget har vi avstyrkt, och
där har vi fått med oss Ylva Annerstedt och centerpartisterna i utskottet,
vilket vi är glada för. Det tycker jag att vi skall framhålla också här i
debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller reservation nr 8 så har den
tillkommit helt enkelt därför att vi är oroliga för att om man inför ett
schablonbelopp på timpriset, kan de kommuner som medvetet satsat på och lyckats
rekrytera behöriga lärare komma i ett läge, där de inte får full täckning för
sina kostnader. På så sätt skulle man indirekt från statsmakternas sida komma
att straffa de kommuner som tagit på sig högre kostnader till följd av att de
har behöriga lärare. En sådan utveckling är inte bra. Vad vi säger i vår
reservation är att man måste ta hänsyn till den saken, när man väger ihop
schablonerna. Därför måste regeringen följa den här frågan särskilt noga. Där
skiljer vi oss från utskottsmajoriteten och har därför reserverat oss. Ytterst
är detta en fråga om kvalitet i undervisningen, eftersom vi väl alla har den
uppfattningen att en behörig lärare ger en kvalitativt sett bättre undervisning
än en icke behörig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 93
ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I och för sig är jag tacksam för att Ylva
Annerstedt berört våra krav om att modersmålsundervisningen skall göras
obligatorisk, oavsett om hon har samma uppfattning som utskottet har haft
tidigare, då man avstyrkt sådana krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller kravet på obligatorisk
modersmålsundervisning motiverades tidigare avslagsyrkande - liksom i dag -
med påståendet att en sådan konstruktion skulle strida mot valfrihetsmålet i
riksdagsbeslutet 1975 om riktlinjer för invandrarpolitiken. Med detta menas att
invandrarna fritt får välja om de vill behålla och utveckla eller förkasta sin
nafionella identitet, sitt kulturella arv. Därför bör, menar man,
modersmålsundervisningen vara frivillig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är av den bestämda uppfattningen att en förutsättning
för invandrarbarn och invandrarungdomar att kritiskt granska, positivt
påverka, utveckla, förkasta eller bibehålla - delvis eller helt - sitt
kulturella arv och sin särart är att de har ett modersmål, att de känner till
den kultur som de bestämmer sig för att eventuellt förkasta. Detta borde vara
självklart. När invandrarungdomarna fått ett utvecklat modersmål och en
utvecklad personlighet har de verkliga valmöjligheter att kritiskt granska,
förkasta eller bibehålla - delvis eller helt - den svenska kulturen. Utskottet
är medvetet om detta förhållande. Något annat kan inte vara möjligt. Därför är
det självklart att modersmålsundervisningen är obligatorisk för de svenska
barnen. Ingen kan komma på idén att göra den frivillig. Den är obligatorisk,
och så kommer den att förbli oavsett den ekonomiska konjunkturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valmöjligheten framställs här som ett slags privilegium
för invandrarna, som svenskarna saknar. Då vill jag fråga Ylva Annerstedt:
Varför skall ni diskriminera den svenska befolkningen? Varför skall invandrarna
ha privilegier som inte svenskarna kan få? Kan ni tänka er att göra
modersmålsundervisningen för svenska barn valfri? Eller är modersmålet mindre
betydelsefullt för invandrarbarnen än det är för de svenska barnen? Har det
förhållandet att de bor i Sverige och inte i sitt hemland någon betydelse när
det gäller undervisningen i modersmålet?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan ni
någonsin svara på alla de här frågorna?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 94
YLVA ANNERSTEDT (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först några ord till Göran Persson: I sitt
inlägg framställer han det hela som om socialdemokraterna inte från början hade
avsett att göra någon förändring i det system vi har i dag utan vill slå vakt
om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen till att jag citerade ur den
socialdemokrafiska motionen var naturligtvis att jag ville visa att också
socialdemokraterna har planer på att göra förändringar. Det är inget fel i det.
Jag tycker nämligen att man i alla sammanhang skall vara öppen för att göra
förändringar i en verksamhet, om det visar sig, att vissa delar kanske inte
utnyttjas på bästa sätt eller inte fungerar. Man skall alltså försöka göra
verksamheten bättre och utnyttja sina resurser på ett så effektivt sätt som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
sedan gäller veckotimpriset vill jag göra en kommentar. Det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>faktum att man har gjort ett fillrättaläggande i
propositionen är en följd av att man noga har följt kostnaderna. Kostnaden per
veckotimme i lågstadiet var förra året 3 200 kr., och det beloppet utgick till
samtliga veckotimmar i lågstadiet, också hemspråksundervisningen. Men
undersökningen visar att kostnaden för hemspråksundervisningen var 2 700 kr.,
och det utgick alltså en överkompensation på 500 kr. per veckotimme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När kostnaderna för personalen ökar avspeglar det sig
givetvis i sådana här undersökningar, och det är självklart att regeringen
följer utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall återigen bemöta det Alexander Chrisopoulos säger
om den obligatoriska hemspråksundervisningen. Alexander Chrisopoulos vill få
det att framstå som om han är representativ för samtliga invandrargrupper i
landet. Så är inte fallet. Det finns flera grupper som inte vill ha någon
obUgatorisk hemspråksundervisning. Då är väl ändå det bästa att låta
invandraren själv välja i vilken utsträckning han eller hon vill läsa hemspråk
eller avstå från det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist; Att på Alexander Chrisopoulos sätt likställa en
invandrares hemspråksundervisning med modersmålsundervisningen för infödda
svenskar i Sverige går inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 95
ANNA ELIASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kommer i mitt inlägg att beröra den fråga
som redan har ägnats en hel del uppmärksamhet i debatten kring utskottets
betänkande, nämligen hemspråksundervisningen. Jag kommer dock att göra det från
en annan utgångspunkt än tidigare talare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mofion 1351 har jag hemställt att riksdagen skall begära
att regeringen skyndsamt tar initiativ och lägger fram förslag i syfte att
stärka det samiska språkets ställning i skolundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till motionen är det samiska språkets utsatta
ställning och de många problem som i praktiken fortfarande finns för samiska
barn och ungdomar att få del av den undervisning de sedan länge är berättigade
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i motionen velat fästa uppmärksamheten på några av
de större problemen, som är gemensamma för undervisningen i sameskolorna och
hemspråksundervisningen i samiska, nämligen bristen på lärare i samiska, de
stora informationsbehoven och svårigheterna att med geografiskt mycket stora
upptagningsområden finna praktiskt fungerande organisatoriska lösningar på
frågor om hur och var undervisningen skall bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De yttre förutsättningarna för att tillgodose samiska
behov kan sägas ha skapats genom 1962 års nomadskolereform och 1976 års beslut
om hemspråksundervisning. Betydelsefulla är också de ökade möjligheter som den
nya läroplanen för grundskolan ger att bl. a. i form av tillvalskurser och fria
aktiviteter lägga in samisk undervisning i skolarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De principuttalanden som gjorts av riksdag och regering i
samiska utbildningsfrågor är också klara och långtsyftande till sin innebörd. I
propositionen 1976/77:80 om insatser för samerna - som riksdagen ställt sig
bakom - slås t. ex. fast att man bör eftersträva inslag av samiskt språk och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samisk kultur på alla utbildningsstadier och i den
omfattning som motsvarar samernas berättigade önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag varierar möjligheterna att få hemspråksundervisning
i samiska starkt från kommun till kommun. Bristen på lärare som kan undervisa i
samiska och på samiska är stor. Särskilt svårt är det för de små språken
sydsamiska och lulesamiska. Som bekant är det samiska språket inte ett
enhetligt språk. I praktiken handlar det här om tre språk: nordsamiska,
lulesamiska och sydsamiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det råder också brist på läromedel. Läromedel för
undervisning på samiska om samiska levnadsförhållanden och samisk kultur saknas
nästan helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan också finnas skäl att framhålla att
hemspråksundervisningen från kommunal synpunkt många gånger är resurskrävande,
inte minst för kommunerna i fjällområdet. För samiska barn och ungdomar blir
det ofta fråga om att organisera långa skolskjutsar. Vidare kan eleverna ha
högst olika förkunskaper i samiska - en del befinner sig på nybörjarnivå, medan
andra inte bara förstår utan också sedan länge är vana att tala samiska i sin
hemmiljö och behärskar språket. Också det gör att det många gånger är en
krävande organisatorisk uppgift för kommunerna att ordna hemspråksundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sameskolan är en utbildningsväg som står öppen för alla
samebarn. Den Omfattar sju skolenheter med låg- och mellanstadium och ett
högstadium. I min motion har jag tagit upp högstadiefrågan som en fråga som kräver
en snar lösning. Det högstadium som i dag finns ligger i Gällivare och har hela
riket som upptagningsområde. Detta är ett orimligt förhållande. Huvuddelen av
eleverna som kommer från det sydsamiska området, och då i första hand från
sameskolan i Ange i Jämtiand, får aUtså resa ända till Gällivare för att kunna
få sin högstadieutbildning i sameskola. Dessutom sker den undervisning som där
ges i samiska främst på nordsamiska. Viss undervisning ges på sydsamiska, men
det är problematiskt att klara detta på lärarsidan. Med de stora avstånd det
handlar om - från Idre långt i söder- kan eleverna inte resa hem annat än vid
längre sammanhängande lov, vanligtvis tre gånger per läsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Önskemålen från sydsamiskt håll att få ett högstadium
förlagt till det sydsamiska området har hittills inte kunnat förverkligas. Nu
har sameskolstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 fört
fram förslag till en lösning som innebär att högstadieundervisning skall
inledas i Åre kommun i Jämtland fr. o. m. budgetåret 1983/84 och att man därvid
bl. a. skall kunna utnyttja lokalresurserna i Ange. Jag hoppas att detta
förslag också skall leda till resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsutskottet berör i sitt betänkande kortfattat
lärarfrågan genom att omnämna den utbildning som f. n. finns vid högskolan i
Luleå, där studerande med förkunskaper i samiska tas in pä en särskild kvot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är gott och väl att det finns ett särskilt samiskt
inslag i grundutbildningen av lärare vid högskolan i Luleå, Men ser man på
situationen i dag ute i kommunerna kan man bara konstatera att det råder stor
brist på lärare som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
undervisa i samiska och på samiska. För att komma till rätta med dagens problem
kan grundutbildningen behöva förbättras. Men det vore orimligt att blunda för
möjligheterna att klara akuta behov genom fortbildningsinsatser av olika slag.
Behovet av fortbildningsinsatser gäller också sameskolorna, eftersom de flesta
lärare som där undervisar i samiska ämnen inte har haft detta som en del av sin
lärarutbildning och endast ett fåtal lärare vid sameskolorna har gått den
särskilda utbildningsväg som lärarhögskolan i Luleå tillhandahåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen tog år 1980 beslut om den fortsatta
administrationen och ledningen av sameskolorna. Det är nu lätt att konstatera
att det är en betydande och ingalunda enkel arbetsuppgift som lagts på
sameskolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samernas möjlighet att välja mellan sameskola och kommunal
grundskola gör det t. ex. svårt att bedöma elevrekryteringen till sameskolorna,
eftersom bedömningarna i hög grad måste bygga på utvecklingstendenser i valet
av skolform. Bl. a. sådana förändringar kommer enligt sameskolstyrelsen under
1980-talet att kräva andra organisatoriska lösningar än hittills. Det
förutskickas från sameskolstyrelsens sida att det för framtiden kommer att
behövas nya samarbetsformer mellan sameskolstyrelsen och kommunerna och det
allmänna skolväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har med mitt inlägg i dag och med min
motion velat rikta uppmärksamheten på de problem som finns i fråga om det
samiska språkets ställning i skolundervisningen. Jag vill gå så långt att jag
ifrågasätter om det, med hänsyn fill de aktuella omständigheterna, finns en
samisk utbildningsväg som i realiteten står öppen för alla samiska barn och
ungdomar i vårt land. I varje fall borde det framstå som en självklar uppgift,
en rättvisefråga, att de trängande behov av fortsatta insatser som finns
uppmärksammas och att arbetet med att lösa dessa frågor kraftfullt understöds.
Statsmakternas tidigare beslut och uttalanden förpliktar till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag hade för min del hoppats att
utbildningsutskottet vid sin behandling av motionen skulle, om jag så får
uttrycka det, på ett mer konkret sätt medverka till att dessa frågor kan föras
närmare en lösning. Utskottet har emeUertid ganska utförligt behandlat motionen
och hänvisar till åtgärder som vidtagits under senare år i undervisningen för
att säkerställa samernas eget inflytande. Utskottet anser för sin del att
riksdagen inte nu bör ta några ytterligare initiativ på området. Med hänsyn till
de ståndpunkter som riksdagen tidigare har intagit anser jag mig ha fog för att
tolka utskottets skrivningar så, att utskottet förväntar sig att det närmast
ansvariga statsrådet, sameskolstyrelsen och berörda kommuner känner sitt ansvar
för att aktivt driva dessa frågor vidare och att dessa också kan påräkna
riksdagens stöd för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa ord vill jag, herr talman, ställa mig bakom vad
ett enigt utbildningsutskott anfört i denna del av betänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkt 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 2
(översyn av resursanvändningen i grundskolan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 220 röster mot 59 för
reservation 1 av Hans Nyhage m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3 (statsbidrag till studie- och yrkesorientering m.
m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 141 röster mot 138 för
reservation 2 av Stig Alemyr m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 5
(befrielse från viss del av samlad skoldag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 218 röster mot 61 för
reservafion 3 av Hans Nyhage m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (statsbidrag till samlad skoldag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls med 220 röster mot 59 för
reservation 4 av Hans Nyhage m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 7 (översyn av bestämmelserna om rätt till hemspråksundervisning)
Utskottets hemställan bifölls med 220 röster mot 59 för reservation 5 av Hans
Nyhage m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (försöksverksamhet med tvåspråkiga
hemspråksklasser)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 6 av Hans Nyhage</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m. fl. med
71 röster mot 15 för utskottets hemställan med den ändring däri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
föranleddes av bifall till motion 312 av Lars Werner m. fl. i motsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del. 195
ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 220 röster mot 59 för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reservation
6 av Hans Nyhage m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 10 (statsbidrag till
undervisning i hemspråksklass) I kontrapropositionsvoteringen biträddes
reservation 7 av Hans Nyhage</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m. fl. med
64 röster mot 15 för utskottets hemställan med den ändring däri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
föranleddes av bifall till motion 1829 av Lars Werner m. fl. i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motsvarande
del. 200 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 219 röster mot 58 för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reservation
7 av Hans Nyhage m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 11 (veckotimpris för hemspråksundervisning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kontrapropositionsvoteringen biträddes reservation 8 av
Stig Alemyr m. fl. med 121 röster mot 14 för motion 1829 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del. 143 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 140
röster mot 124 för reservation 8 av Stig Alemyr m. fl. 16 ledamöter avstod från
att rösta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torsdagen
den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
13 (benämningen hemspråk m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 264 röster mot 14 för motion 312 av Lars Werner m. fl. i
motsvarande del. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
15 (visst besparingsförslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 264 röster mot 14 för motion 1375 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 17 (upphävande av
visst beslut om besparing)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls med 264 röster mot 14 för motion 1375 av Lars Werner m. fl.
i motsvarande del. 2 ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Punkterna
2-7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Anmäldes och bordlades Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1981/82:147
Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern 1981/82:192 Ett reformerat
kyrkomöte m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1981/82:204 Ändring i lagen (1951:649) om straff
för vissa trafikbrott, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Anmäldes och bordlades<br>
Mofion</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>1981/82:2430 av Mårten
Werner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
åtgärder mot prostitutionen (prop. 1981/82:187)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
§ Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Meddelades att följande
frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>den 15 april</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1981/82:343
av Karl-Erik Häll (s) till statsrådet Ulla Tilländer om visst skolbygge i
Gällivare kommun;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skolstyrelsen i Gällivare kommun har beslutat att
bygga en ny låg- och mellanstadieskola i Puoltikasvaara. Denna nya skola avses
ersätta de båda gamla och utdömda skolorna i Puoltikasvaara och Skaulo.
Avståndet mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de båda byarna är 3-4 kilometer, och elevunderlaget motiverar att bygga en ny skola i detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över beslutet att bygga skolan har anförts besvär, och
besvären har av såväl länsstyrelse som regeringsrätt lämnats utan åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan en månad tillbaka hungerstrejkar en privatperson i
byn Skaulo i syfte att åstadkomma en folkomröstning i skolbyggnadsfrågan. Vid
sammanträde den 5 april 1982 beslöt Gällivare kommunfullmäktige enhälligt att
uppmana den hungerstrejkande, att av omsorg om sin hälsa avbryta sin
hungerstrejk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personen i fråga har skrivit brev till skolminister Ulla
Tilländer och fått svar. I svaret av statsrådet uppmanas han bl. a. till
fortsatt politisk kamp i skolbyggnadsfrågan med hänvisning till "att det
är valår i år".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
med anledning härav ställa två frågor till statsrådet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har statsrådet något att erinra mot det i demokratisk
ordning fattade beslutet om skolbygget?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser statsrådet att den hungerstrejkande skall uppnå
med den av statsrådet tillrådda fortsatta politiska kampen?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den 15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om </span></i><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1981/82:344
av Hans Pettersson i Helsingborg (s) till statsrådet Karin Andersson om
invandrarnas situation:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetslösheten bland invandrare är
avsevärt högre än bland infödda svenskar. Infödda svenskar med invandrade
föräldrar och invandrare som är svenska medborgare är i stort sett i samma
situation som invandrargrupperna som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att förhållandena är sådana sägs huvudsakligen bero på
språksvårigheter och dålig grundutbildning. Detta är inte hela sanningen. En
starkt bidragande orsak till att invandrarna har svårare att komma in på fasta
kvalificerade arbeten är att det sker en klar diskriminering av invandrare. T.
o. m. inom invandrarverket har sådan diskriminering konstaterats. Andra exempel
kan tas från skolan, där invandrarbarn ofta behandlas annorlunda än sina
svenska kamrater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvariga politiker har sagt att de tror på en
attitydförändring i det svenska samhället som skulle förbättra invandrarnas
situation. Någon sådan har inte kunnat skönjas. Fortfarande går akademiskt
utbildade invandrare på okvalificerade arbeten i stor utsträckning. Vi måste ge
invandrarna en chans att på lika villkor få tillträde till de arbeten de är
kvalificerade för. Det får inte vara ett "osvenskt" utseende som
fäller avgörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
frågar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har invandrarministern försökt påverka skolan för en
bättre behandling av invandrarnas barn?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har invandrarministern försökt påverka de offentliga
myndigheterna så att alla behandlas lika vid anställning av medarbetare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har invandrarministern studerat den amerikanska
antidiskrimineringslag-stiftningen, t. ex. Equal Opportunity Recruitment
Program från 1964 eller The Civil Service Reform Act of 1978?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tror invandrarministern att det
skulle vara lämpligt med en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torsdagen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>lagstiftning i Sverige?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 april 1982</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16 § Kammaren åtskildes kl. 18,10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågor</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I" f'd«'"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SUNE K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Solveig Gemert</span></i></p>
</div>
G509120prot_198182__120.pdf4084650pdfRiksdagens protokoll 1981/82:120 Torsdagen den 15 aprilhttps://data.riksdagen.se/fil/40768DB7-3F59-4AC5-93A0-54A230D5C93E