<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449072</hangar_id>
 <dok_id>G50389</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>89</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1981/82:89</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>89</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-12-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:59:42</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:24:36</publicerad>
 <titel>om kommunal högskoleutbildning m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G50389/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G50389</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50389</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om kommunal
högskoleutbildning m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 22 december 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag ur
regeringsprotokoll för de åtgärder och ändamål som framgår av föredra­gandens
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JAN-ERIK
WIKSTRÖM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen tas ställning för ett fortsatt kommunalt huvudmannaskap för vissa
värdutbildningar i högskolan, ett fortsatt statligt huvudmanna­skap för
sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund samt ett fortsatt enskilt
huvudmannaskap för de enskilda sjuksköterskolorna i Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller förslag om ett nytt statsbidragssystem för kom­munal högskoleutbildning
inom vårdsektorn samt en ny beslutsordning för dimensionering och lokalisering
av sådan utbildning. Vidare föreslås i propositionen att universitets- och
högskoleämbetet skall ha det centrala myndighetsansvaret för all kommunal
högskoleutbildning inom vårdsek­torn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
central antagningsnämnd för vårdutbildningarna i den kommunala högskolan kommer
att inrättas av Landstingsförbundet. Denna nämnd förslås även få ansvaret för
antagning till motsvarande statliga vårdutbild­ningar. Vidare läggs förslag om
ordningen för anförande av besvär över nämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med att statsbidraget fill kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn
inte längre anknyts till lärartjänster eller elevgrupper bör det ankomma på
utbildningshuvudmännen att efter förhandlingar med perso­nalorganisationerna
utforma tjänster för lärare och skolledare. Endast behörighet fill tjänst som
lärare kommer att regleras generellt genom bestämmelser som regeringen
meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya ordningen föreslås gälla fr.o.m. den 1 juli 1982 men med en övergångsperiod
om tre år beträffande tjänsterna. 1    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller vidare förslag om övergången fill den nya stu­dieorganisationen för
vissa vårdutbildningar i högskolan. Därvid föreslås att inrättandet av
rehabiliteringslinjen och den nya sociala servicelinjen framflyttas ett år till
den 1 juli 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i högskolelagen (1977:218)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 35 § högskolelagen (1977:218) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;br&gt;
Regeringen får överlämna till or-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen får överlämna till or­&lt;br&gt;
gan som Landstingsförbundet utser&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gan som Landstingsförbundet utser&lt;br&gt;
att antaga studerande i grundlag-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att antaga studerande i grundläg­&lt;br&gt;
gande högskoleutbildning som an-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gande högskoleutbildning som an­&lt;br&gt;
ordnas av kommun eller landstings-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ordnas av staten, kommun eller&lt;br&gt;
kommun.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1981-12-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An­dersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Wikström&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om kommunal högskoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslöt år 1975 med anledning av prop. 1975:9 om reformering av
högskoleutbildningen m.m. (UbU 1975:17, rskr 1975:1979) bl.a. att vissa
vårdutbildningar inom och vid sidan av gymnasieskolan skulle föras till
högskolan. Som en följd av detta beslut fördes dessa vårdutbildningar med
företrädesvis landstingskornmunalt huvudmannaskap den 1 juli 1977 till högskolan
(prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246). 1 dag finns ca en
tredjedel av antalet nybörjarplatser på allmänna utbildnings­linjer i högskolan
inom kommunal högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
rad problemområden inom den kommunala högskolan kräver ett reform- och
utvecklingsarbete för att en utifrån värdpolitiska utgångs­punkter nödvändig förnyelse
av värdutbildningarna skall kunna åstadkom­mas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bl.
a. mot denna bakgrund tillkallade jag efter bemyndigande av rege­ringen den 9
juni 1977 en kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor om vårdutbildningar
inom högskolan. Kommittén antog benämningen Utred­ningen om vissa
vårdutbildningar inom högskolan (Vård 77). Utredningen avgav bl. a. betänkandet
(SOU 1978:50) Ny vårdutbildning. Efter remiss­behandling framlades proposition (prop.
1978/79:197) om vårdutbildning inom högskolan. Riksdagen fastställde år 1979 (UbU
1979/80:7, rskr 1979/ 80:100) riktlinjer för en ny studieorganisation inom det
berörda området. Enligt riksdagens beslut skall utbildningen fr.o.m. den I juh
1982 anord­nas i fem nya utbildningslinjer och, i anslutning till dem, sju
påbyggnads­linjer. De allmänna utbildningslinjerna är hälso- och
sjukvårdslinjen, hör-selvårdslinjen, medicinska servicelinjen,
rehabiliteringslinjen och sociala servicelinjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
den tjänsteorganisatoriska strukturen inom högskolan krävde en­ligt min mening
en översyn för att reformeringen av högskoleutbildningen skulle kunna fortlöpa
på ett fillfredsställande sätt. Genom riksdagens be­slut med anledning av
proposition om vissa anställningsfrågor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan
och kommunal högskoleutbildning m. m. (prop. 1978/79:16, UbU 1978/79:16, rskr
1978/79:126) reglerades över­gångsvis vissa frågor om tjänster som lärare och
skolledare i den kommu­nala högskolan. Genom beslut av riksdagen år 1980 (prop.
1979/80:118, UbU 1979/80:31, rskr 1979/80: 359) reglerades dessa frågor tills
vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning fanns motiv för en genomgripande översyn av tjänsteorganisationen
för de utbildningar som sedan den I juli 1977 ingick i den kommunala högskolan.
Lärartjänstutredningen (U 1977:04, LÄTU) fick i sina direktiv till uppgift att
se över bl. a. den kommunala högskolans tjänsteorganisafion samt att belysa
konsekvenserna av att införa en sär­skild tjänsteorganisation för denna del av
högskolan. LÄTU har i betän­kandet (SOU 1980:3) Lärare i högskolan avgett
förslag bl. a. i fråga om tjänster för lärare och skolledare inom vårdsektorn
av den kommunala högskolan. Betänkandet har remissbehandlats. Jag kommer i det
följande att behandla frågan om tjänster för lärare och skolledare inom
kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn och avge förslag i detta
hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
över LÄTU: s förslag fill tjänsteorganisation för den kommu­nala högskolan har
avgivits av Svenska kommunförbundet, Landsfingsför-bundet, socialstyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skol­överstyrelsen (SÖ),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Central­organisationen (SACO/SR),
statens arbetsgivarverk (SAV), statskontoret, huvudmannaskapskommittén (U
1978:16) och medicinska forskningsrådet (MER).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
protokollet i detta ärende bör som bilagorna 1 och 2 fogas en sammanfattning av
LÄTU: s förslag i denna del och en sammanställning av remissyttrandena över förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reformeringen
av högskoleutbildningen skedde utan att huvudmanna­skapsförhållandena
förändrades. Inom högskolan bedrivs således utbild­ningar med såväl kommunalt,
landstingskommunalt som statligt huvud­mannaskap. Frågan om huvudmannaskapet
för högskoleutbildningen har debatterats alltsedan 1968 års
utbildningsutredning (U 68) i sitt betänkande (SOU 1973:2) Högskolan anförde
att starka skäl talade för en organisato­risk samordning av all
högskoleutbildning. Riksdagen beslöt med anled­ning av prop. 1976/77:59 om
utbildning och forskning inom högskolan m. m. att inifiativ borde tas till en
förutsättningslös utredning av frågan om ett enhetligt huvudmannaskap för
högskolan. Med stöd av regeringens bemyndigande i juli 1978 tillkallade jag en
särskild kommitté med uppgift att utreda denna fråga. Kommittén, som inledde
sitt arbete under våren 1979, antog namnet huvudmannaskapskommittén. Kommittén
avgav i ja­nuari 1981 betänkandet (SOU 1981: 9) Enhetligt huvudmannaskap för
hög-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolan
- Förstatligande av de medellånga vårdutbildningarna. Betänkan­det omfattar en
prövning av huvudmannaskapet för samtliga nu kommuna­la och landstingskommunala
högskoleutbildningar inom vårdsektorn, de statliga sjukgymnastutbildningarna i
Lund och Stockholm samt utbildning­arna vid vissa sjuksköterskeskolor med
enskild huvudman. Två huvudal-ternafiv i huvudmannaskapsfrågan har prövats av
kommittén, nämligen ett enhetligt landstingskommunah resp. ett enhetligt
statligt huvudmannaskap för de berörda vårdutbildningarna. Kommittén
konstaterar bl. a. att det inom landstingskommunerna redan finns en väl
fungerande utbildningsor­ganisation. Båda huvudalternativen är därför, enligt
kommitténs uppfatt­ning, var för sig fullt genomförbara. I den slutliga
avvägningen har kommit­tén stannat för det senare alternativet. Kommittén har
beräknat att ett statligt huvudmannaskap förutsätter en kostnadsöverföring från
lands­tingskommuner fill staten om drygt 300 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
har remissbehandlats. I en till remisshandlingen fogad pro­memoria angavs att
det av framför allt statsfinansiella skäl inte var aktuellt att ändra det
kommunala huvudmannaskapet för de korta vårdutbildning­arna. Remissinstanserna
anmodades därför att särskilt koncentrera sig på olika förslag till
förbättringar inom det nuvarande systemets ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) som överlämnat
yttranden från regionstyrelser samt universitet och högskolor, skolöverstyrelsen
(SÖ) som överlämnat yttranden från länsskolnämnder-na, socialstyrelsen,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens ar­betsgivarverk (SAV),
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Styrelsen för Röda korsets
sjuksköterskeskola. Styrelsen för Sophiahem­mets sjuksköterskeskola. Styrelsen
för Ersta diakonisällskaps sjuksköters­keskola. Centralorganisationen SACO/SR,
Tjänstemännens centralorgani­sation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Sveriges förenade stu­dentkårer (SFS) samt Sveriges sjuksköterskeelevers
förbund (SSEF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning
av betänkandet och sammanställning av remissyttran­dena över betänkandet bör
fogas till protokollet i detta ärende som bUa-gorna 3 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser nu att ta upp de frågor som jag här har redovisat. Jag vill redan nu
påpeka att mina överväganden och förslag om statsbidrag, tjänster, centralt
myndighetsansvar och planeringsordning för kommunal högskole­utbildning avser
endast vårdsektorn. För utbildningar utanför vårdsektorn föreslår jag ingen ändring
av nuvarande regler. Jag har samrått med stats­rådet Tilländer i frågor som rör
hennes ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Huvudmannaskap för viss vårdutbildning inom högskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.1
Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommittén
anför i sitt betänkande (SOU 1981:9) att mycket starka skäl talar för att
samtliga vårdutbildningar inom högskolan som har berörts av kommitténs uppdrag
så långt som möjligt bör samord­nas innehållsmässigt och organisatoriskt.
Kommittén har prövat två hu­vudalternativ. Det ena huvudalternativet avser en i
princip helt statlig högskola och alltså ett överförande av de idag kommunala
vårdutbildning­arna till staten. Det andra huvudalternativet avser en
bibehållen kommunal högskoleutbildning för de utbildningar inom vårdsektorn som
i dag är kommunala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss har nämnt
konstaterar kommittén att båda alternativen, var för sig, är fullt
genomförbara. För vart och ett av alternativen bör dock, enligt kommittén, en
rad åtgärder vidtas för att den idag kommunala högskoleutbildningen skall kunna
utvecklas mot de mål som högskolere­formen anvisat. Vissa av dessa åtgärder bör
vidtas oavsett vilket huvud­mannaskap som gäller för utbildningen. Förändringar
är således nödvän­diga rörande bl. a. den centrala ledningsorganisationen,
information om och antagning av studerande till högskoleutbildning,
lärartjänsternas kon­struktion samt utbildningens forskningsanknytning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har förordat att de i dag kommunala laboratorieassistentut­bildningarna och de
enskilda sjuksköterskeskolorna överförs till antingen landstingskommunalt eller
statligt huvudmannaskap beroende på vilket huvudalternativ som genomförs.
Vidare har kommittén funnit skäl tala för att de stafiiga
sjukgymnastutbildningarna i Stockholm och Lund vid ett i övrigt bibehållet
landstingskommunalt huvudmannaskap för vårdutbild­ning bör överföras till
berörda landstingskommunala huvudmän. Till följd av dessa ställningstaganden
koncentrerar kommittén sin prövning till de två nämnda huvudalternativen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
en bibehållen landstingskommunal högskoleutbildning talar enligt kommittén i
första hand att en väl etablerad och fungerande utbildningsor­ganisation redan
finns inom landstingskommunerna. Med några få undan­tag anordnas nu berörda
vårdutbildningar inom kommunal högskola av landstingskommuner. Dessa har i
allmänhet byggt upp omfattande system och organisationer för drift och
planering av sina resp. verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om kommittén inte haft att närmare studera de olika utbildningar­nas innehåll
och kvalitet konstaterar utredningen att den kritik som i vissa sammanhang har
riktats mot vårdutbildningen för bristande framförhåll­ning vad gäller kvalitet
och dimensionering inte i första hand är beroende av huvudmannaskapet för
utbildningen utan är frukten av bl. a. tradition, gällande regler för
statsbidrag, det delade ledningsansvaret på central nivå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;etc.
Kommittén påpekar att ett genomförande av kommitténs förslag vad gäller främst
centralt myndighetsansvar, antagningsfrågor, lärartjänsternas konstrukfion samt
forskningsanknytning innebär att flera av de faktorer som hindrar en positiv
utveckling av den i dag kommunala högskoleutbild­ningen försvinner. Dessutom
konstaterar den att en utveckling synes ha kommit i gång inom flera
landstingskommuner som talar för att några av de problem som hittills har varit
förknippade med vårdutbildningen är på väg att lösas. Hit hör bl. a.
utvecklandet av mer långsiktiga planer för utbild­ningen och en intensifierad
samverkan och samplanering av vård och utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De skäl som i första hand
har anförts mot att förändra huvudmannaska­pet - kopplingen till gymnasieskolan
och till landstingskommunernas hälso- och sjukvård blir, enligt kommittén, med
den pågående utveckling­en allt mindre relevant. För flera av målen för
högskolan saknär, enligt kommitténs uppfattning, huvudmannaskapet för
utbildningen väsentlig be­tydelse. Vissa andra mål däremot, menar kommittén,
såsom t, ex. en utveckling av forskningsanknytningen främjas på sikt bäst av
ett förändrat huvudmannaskap. Detsamma gäller de studerandes och anställdas
möjlig- heter till inflytande i beslutsprocessen. Härtill kommer att
möjligheterna till en samordnad och enhefiig högskoleplanering ökar om
huvudmanna­skapet är enhetligt för hela högskolan. De praktiska problem och den
eventuella ekonomiska belastning som, under ett övergångsskede, är för­enade
med en förändring av huvudmannaskapet för viss del av vårdutbild­ningarna kan,
enligt kommitténs uppfattning, inte tas till intäkt för ett bibehållet
kommunalt huvudmannaskap utan kompenseras fullt ut av de långsiktiga vinsterna.
Mot denna bakgrund har kommittén således funnit skäl att föreslå att huvudmannaskapet
för vårdutbildningarna inom kom­munal högskoleutbildning bör föras över till
staten. Kommittén är dock inte enig i sin uppfattning i huvudfrågan. Mot
förslaget har avlämnats en reservation samt två särskilda yttranden från fyra
till kommittén knutna experter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
genomförande av kommitténs förslag innebär att i princip samtliga nu befintliga
högskoleutbildningar kommer att ha statligt huvudmanna­skap. Enligt kommitténs
uppfattning bör också eventuella nya utbildningar som inrättas ha staten som
huvudman och all högskoleutbildning således bedrivas med ett enhetligt statligt
huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del anser jag att kommittén på ett förtjänstfullt sätt har belyst olika
problem liksom konsekvenserna av alternativa lösningar i huvud­mannaskapsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har t. ex. visat
att frågan om kommunalt eller statligt huvud­mannaskap för utbildningen inte i
sig spelar någon avgörande roll för möjligheterna att vidareutveckla och
förbättra högskoleutbildningen enligt grunderna för högskolereformen. Denna
fråga var enligt direktiven för kommitténs arbete av grundläggande betydelse
för hur huvudmannaskapet bör lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
blir alternativens ekonomiska konsekvenser av avgörande bety­delse. Den totala
kostnadsöverföringen har kommittén beräknat till drygt 300 milj. kr. Kommitténs
majoritet hävdar att en huvudmannaskapsför­ändring är samhällsekonomiskt
neutral. Enligt min bedömning är det ofrånkomligt att en
huvudmannaskapsförändring ger upphov även till sam­hällsekonomiska
merkostnader. Som jag har nämnt anmodades remissin­stanserna därför att
särskilt koncentrera sig på kommitténs olika förslag till förbättringar inom
det nuvarande systemets ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har med anledning härav avstått från att yttra sig över
huvudförslaget. UHÄ påpekar att ämbetet i flera tidigare samman­hang har
förordat ett statligt huvudmannaskap. UHÄ konstaterar emeller­tid att det f. n.
inte finns realistiska förutsättningar för att förverkliga ett enhetligt
huvudmannaskap och ansluter sig till dem som hävdar att ett förstatligande till
kostnader av den storlek som torde bli aktuell inte är värt priset. Ett
förstatligande kan enligt UHÄ:s mening inte heller från utbild­ningsverksamhetens
synpunkt prioriteras lika högt som bl. a. ett genomfö­rande av
lärartjänstutredningens förslag om en ny lärartjänstorganisation för den
kommunala högskoleutbildningen eller ökade resurser för forsk­ningsanknytning
av de berörda utbildningarna. TCO, SACO/SR, SFS och SSEF uttalar sig för ett
statligt huvudmannaskap. Även Svenska kommun­förbundet tar i princip ställning
för ett statligt huvudmannnaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare har nämnt beslöt riksdagen år 1977 att frågan om ett enhetligt
huvudmannaskap för högskolan skulle prövas. Den ekonomiska situationen har
väsentligt förändrats sedan dess. Enligt min mening är det därför av
statsfinansiella skäl omöjligt att genomföra kommitténs förslag om ati överföra
de kommunala högskoleutbildningarna till staten. Kom­mittén har dessutom visat,
som jag nyss har nämnt, att frågan om huvud­mannaskapet för utbildningen inte
spelar någon avgörande roll för möjlig­heterna att vidareutveckla här aktuella
utbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad jag har anfört anser jag det inte vara aktuellt att ändra det
kommunala huvudmannaskapet för de berörda utbildningarna. Detta innebär
självfallet inte, enligt min mening, att ett reformarbete i andra former
beträffande dessa utbildningar måste anstå. Av yttrandet från Landstingsförbundets
företrädare i kommittén framgår att också huvud­männen är beredda att medverka
till en fortsatt utveckling av utbildningar­na i enlighet med principerna för
högskolereformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har även framhållit att en viktig förutsättning för en positiv utveckling av de
idag kommunala högskoleutbildningarna är frågan om lärartjänsternas
organisation. Lärartjänstutredningen (LÄTU) har föresla­git vid ett alternativ
med bibehållet kommunalt huvudmannaskap att tjäns­terna hör vara kommunalt reglerade,
vilket redan nu är fallet beträffande huvudparten av tjänster för lärare och
skolledare inom vårdsektorn av den kommunala högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer i det följande att lägga fram förslag beträffande vissa huvud-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mannaskapsfrågor,
tjänster för lärare och skolledare, ett nytt statsbidrags­system för kommunal
högskoleutbildning, vissa frågor om den kommunala högskolans organisation och
arbetsformer samt en successiv övergång till den nya studieorganisationen för
vissa värdutbildningar i högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.2
De enskilda sjuksköterskeskolornas ställning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
högskolelagen är staten samt, efter medgivande av regeringen eller myndighet
som regeringen utser, kommun och landstingskommun huvudman för högskolan.
Sålunda kan utbildning inom högskolan formellt sett inte ha enskild huvudman. F.
n. finns emellertid ett antal utbildningar på högskolenivå som har enskilt
huvudmannaskap och för vilka det även utgår statsbidrag ur anslagen för
högskoleutbildning. För vissa enskilda huvudmän gäller dessutom att de driver
utbildning som är jämförbar med statlig eller kommunal högskoleutbildning. Hit
hör bl. a. den grundutbild­ning av sjuksköterskor som bedrivs av de tre
enskilda sjuksköterskesko­lorna - Sophiahemmets, Röda korsets och Ersta
diakonisällskaps sjuk­sköterskeskolor i Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nämnda tre sjuksköterskeskolorna har en lång utbildningstradition. De svarar f.
n för 48% av den totala antagningskapaciteten på sjuksköter­skelinjen i
Stockholms län. Enligt kommittén har samtliga de tre enskilda skolorna ett
större antal sökande per antagningsplats än riksgenomsnittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolornas
ställning som enskilda har vid skilda fillfällen behandlats sedan 1960-talet av
såväl regering som riksdag. Huvudmannaskapskom­mittén har redogjort härför. I
samband med förberedelserna för prop. 1968; 66 om vidareutbildning av
sjuksköterskor hölls år 1968 överläggning­ar mellan företrädare för staten, de
båda kommunförbunden samt Stock­holms stad och Göteborgs stad. Överläggningarna
resulterade bl. a. i att statsbidrag för grundutbildning av sjuksköterskor vid
de nyssnämnda sko­lorna skulle utgå enligt samma grunder som för motsvarande
kommunala utbildning. Bidraget skulle betalas direkt till Stockholms läns landsungs-kommun,
som även skulle svara för driftunderskottet vid resp. skola. Det förutsattes
vidare att skolorna skulle överföras till landstingskommunal huvudman så snart
förutsättningar härför förelåg. Dessa regler för finansi­ering av skolornas
verksamhet gäller fortfarande. Såsom kommittén även har erinrat om har regering
och riksdag i samband med beslut om statsbi­drag föreskrivit att
högskoleförordningen (1977:263) skall tillämpas på motsvarande sätt som för
övrig sjuksköterskeutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningen
vid de tre sjuksköterskeskolorna följer de av SÖ och UHÄ fastställda
utbildningsplanerna för sjuksköterskelinjen. Detta krävs bl. a. för att de som
utexamineras från dessa skolor skall kunna få legitimation av socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
konstaterar att möjligheterna att vidareutveckla och förbätt­ra utbildningen
enligt riktlinjerna för de riksdagsbeslut som rör kommunal högskoleutbildning
och på sikt även enligt grunderna för högskolereformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ökar
vid ett enhetligt huvudmannaskap för vårdutbildningarna. Efter sina överväganden
har kommittén stannat för att föreslå att huvudmannaskapet för Ersta, Röda
korsets och Sophiahemmets sjuksköterskeskolor överförs t II Stockholms läns
landstingskommun i ett alternafiv med fortsatt kom­munal högskoleutbildning.
Kommittén var dock inte enig. Två ledamöter reserverade sig mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser, däribland socialstyrelsen, SÖ, RRV, SACO/ SR samt de tre
berörda enskilda sjuksköterskeskolorna avstyrker utred­ningens förslag och
förordar att skolorna får behålla sin ställning som enskilda. UHÄ anser att
frågan om huvudmannaskapet är av underordnad betydelse så länge det finns
garantier för att utbildningen vid skolorna planeringsmässigt samordnas med
sjuksköterskeutbildningen i övrigt. En­dast LO och Landsfingsförbundet har
tillstyrkt kommitténs förslag. Landstingsförbundets styrelse är dock inte enig
i sin uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
remissinstansernas yttranden fäster jag särskild vikt vid de berörda skolornas
egna synpunkter. Styrelserna för såväl Ersta diakonisällskap. Röda korsets
sjuksköterskeskola som Sophiahemmet motsätter sig be­stämt en förändring av
huvudmannaskapet. Styrelserna menar att ingen-fing kommer att vinnas vid en kommunalisering,
varken i utbildningens kvalitet eller i ekonomiskt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den starka
remissopinionen mot en kom.munalisering är jag inte beredd att biträda
kommitténs förslag. Jag har härvid även noterat att Stockholms läns
landstingskommun, som ju har det ekonomiska ansva­ret för utbildningen, ännu
inte har tagit ställning till en kommunalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förutsätter att utbildningen vid de tre enskilda skolorna även fort­sättningsvis
samordnas med övrig motsvarande utbildning inom Stock­holms läns landsfingskommun
vad gäller planering av utbildningens inne­håll, dimensionering,
praktikplatsbehov m.m. Vidare bör studerande allt­jämt antas på samma sätt som
till sjuksköterskeutbildningen i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. bedrivs endast grundutbildning för sjuksköterskor vid stiftelsesko­lorna.
Enligt min uppfattning bör även påbyggnadslinjer kunna anordnas där. Till Röda
korsets sjuksköterskeskola har landsfinget redan idag förlagt viss vidareutbildning
av sjuksköterskor. Ett sådant samarbete bör kunna utvecklas vidare av
utbildningshuvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kommunala högskoleutbildningen står under tillsyn av SÖ. Jag kommer i det
följande att föreslå att det totala tillsynsansvaret för kommu­nal högskoleutbildning
inom vårdsektorn förutom vad gäller vissa tjän­steorganisatoriska frågor skall
åvila UHÄ. Som en följd härav bör även den sjuksköterskeutbildning som bedrivs
vid de tre här berörda skolorna ställas under UHÄ:s tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.3 Kommunal laboratorieassistentutbildning&lt;br&gt;
Laboratorieassistentlinjen finns på 14 orter. Linjen är uppdelad på fem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grenar. På alla orter utom tre drivs utbildningen i
landstingskommunal regi eller motsvarande. 1 Uppsala, Linköping och Lund är
utbildningen där­emot inordnad i den kommunala skolorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén redovisar i utredningen synpunkter från
företrädare för la­boratorieassistentutbildningen i Uppsala, Linköping och
Lund. Inte någon av de berörda skolstyrelserna har motsatt sig att utbildningen
förs över till ett landstingskommunalt huvudmannaskap. Vidare konstateras att
det är administrativt betungande för berörda kommuner att driva denna enda
högskoleutbildning, som till stora delar har ett annat regelsystem än övrig
kommunal utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att de
nu kommu­nala laboratorieassistentubildningarna förs över till
landstingskommunalt huvudmannaskap i ett alternativ med fortsatt kommunalt
huvudmanna­skap för delar av högskoleutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker kommitténs
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet har i sitt remissyttrande framhållit
att förbundet är berett att medverka till att underlätta en sådan förändring av
huvudmanna­skapet för laboratorieassistenthnjen. UHÄ framhåller att tidpunkten
för genomförandet måste anpassas till lokal- och lärarförhållandena på de olika
orterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser för egen del att kommittén har redovisat
övertygande skäl till ett förändrat huvudmannaskap för den
laboratorieassistentutbildning som nu har kommunalt sådant. Jag har nyss
förordat ett fortsatt landstingskom­munalt huvudmannaskap för den
vårdutbildning inom högskolan som nu anordnas av landstingskommunerna.
Utbildning till laboratorieassistent kommer därigenom att på övriga orter även
i fortsättningen att anordnas av landstingskommunerna. Med hänsyn härtill
förordar jag att den utbildning till laboratorieassistent i Uppsala, Linköping
och Lund som nu anordnas av kommuner förs över till resp. landstingskommun. Det
ankommer på berörda huvudmän att träffa avtal i denna fråga. Om mina förslag i
det följande beträffande tjänsten genomförs, ankommer det även på dessa
huvudmän alt med företrädare för personalorganisationerna träffa avtal om
kommunalt reglerade tjänster för lärare och skolledare inom berörda
utbildningar. Jag utgår emellertid från att överföringen bör kunna påbörjas
samtidigt som den nya studieorganisationen för vårdutbildningen införs. Jag
förutsätter också att det förändrade huvudmannaskapet inte skall medföra någon
kostnadsökning för staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.4    Statlig sjukgymnastutbildning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukgymnastlinjen bedrivs i såväl statlig som
landstingskommunal regi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vård 77
fick i uppdrag att pröva frågan om enhetligt huvudmannaskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
sjukgymnastlinjen. I betänkandet (SOU 1978:50) Ny vårdutbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;presenterades
olika lösningar av huvudmannaskapet. I avvaktan på resul­taten av arbetet inom
den då aviserade utredningen rörande huvudmanna­skapsfrågan för bl. a. samtliga
kommunala vårdutbildningar inom högsko­lan fann Vård 77 ingen anledning att
föreslå några förändringar av huvud­mannaskapet för sjukgymnastlinjen. Varken
regeringen eller riksdagen hade någon erinran mot denna ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har fattat ett
principbeslut om att inom ramen för en ny rehabiliteringslinje samordna
sjukgymnast- och arbetsterapeututbild­ningarna (prop. 1978/79:197, UbU
1979/80:7, rskr 1979/80:100). Kommit­tén hänvisar till detta beslut och till
regeringens uttalanden i samband med uppdrag till UHÄ år 1979 rörande utbyggnad
av sjukgymnastutbildningen om att denna, i avvaktan på ställningstaganden till
förslagen från huvud­ mannaskapskommittén, bör ske i landstingskommunal regi.
Kommittén har bl. a. mot denna bakgrtind funnit skäl att behandla frågan om
sjukgym­nastutbildning i det alternativ som avser en bibehållen kommunal högsko­leutbildning
inom vårdsektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjukgymnastutbildningen
omfattar 100 poäng och innehåller såväl bete­endevetenskapliga som medicinska
ämnen. De mest omfattande är sjuk­gymnastik och rörelseterapins
klinik/fysikalisk medicin. I samband med högskolereformen tillfördes
utbildningen ett nytt ämne, omvårdnadskun­skap. Vidare skapades bl. a.
studieorganisatoriska förutsättningar för sam­ordning med arbetsterapeutlinjen.
Utöver behovet av samverkan med arbetsterapeututbildningen betonas ibland
betydelsen av kontakt med lä­karutbildningen. Kommittén konstaterar dock att
någon organisatorisk samverkan med läkarlinjen inte finns. Däremot förekommer
att de båda utbildningarna utbyter lärare och utnyttjar samma institutionella
resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
huvudmannaskapskommitténs uppfattning bör i första hand en organisatorisk
samordning med övriga korta vårdutbildningar på resp. ort eftersträvas. Starka
skäl talar, enligt kommittén, för att vårdutbildningarna får en innehållsmässig
och organisatorisk samordning och därmed ett enhetligt huvudmannaskap.
Kommittén föreslår därför att sjukgymnastut­bildningen vid karolinska institutet
och universitetet i Lund förs över till Stockholms läns landstingskommun resp.
Malmöhus läns landstingskom­mun vid ett alternafiv med bibehållen kommunal
högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Majoriteten
av remissinstanserna avstyrker kommitténs förslag om kommunalisering av
sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund. En­dast LO har tillstyrkt
förslaget. Några remissinstanser framhåller att ytter­ligare utredning krävs
för att man skall kunna ta ställning i frågan. UHÄ har i skrivelse den 28
september 1981 redovisat sitt uppdrag om studieor­ganisation m. m. för
rehabiliteringslinjen. Däri förordar UHÄ i princip ett landstingskommunalt
huvudmannaskap för rehabiliteringslinjen. Med hän­syn till de särskilda
förhållandena i Stockholm och Lund förordar emeller-fid UHÄ att det statliga
huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen på dessa orter bevaras så att
rehabiliteringslinjen får delat huvudmanna-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skåp
under en femårig försöksverksamhet. Härvid förutsätter UHÄ att linjens båda
varianter hålls samman av en gemensam linjenämnd på resp. ort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principiella
skäl talar för kommitténs förslag om en organisatorisk sam­ordning av
sjukgymnastutbildningen med den kommunala vårdutbildning­en på resp. ort.
Arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar tillsammans med andra yrkesgrupper
med rehabilitering av patienter. Jag har tidigare betonat behovet av en
samordning mellan de båda utbildningarna. Detta behov utgjorde t. ex. grunden fill
mina förslag om en rehabiliteringslinje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
vikfig fråga är hur val av huvudmannaskap för utbildningar påverkar
möjligheterna att få tillgång till medicinsk sakkunskap i undervisningen. Kommittén
har konstaterat att oavsett huvudmannaskap är det på samtliga Orter sörjt för
en samordning av de medicinska inslagen i utbildningen och en anknytning av
utbildningen till medicinsk utbildning och forskning. För undervisningen svarar
till stor del läkare med specialistkompetens. Om­fattningen av den läkarledda
undervisningen regleras inte i utbildnings­planerna, men har i praktiken kommit
att bestämmas av gängse utbild­ningstradition. Utredningen har visat att
utbildningen fungerar väl och på ett likartat sätt på samtliga utbildningsorter
oberoende av huvudmanna­skap. Inte heller Vård 77 fann, som jag har nämnt,
någon grund för att uttala förord för stat eller kommun som lämpligaste
huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karolinska
institutet och universitetet i Lund förordar ett fortsatt statligt
huvudmannaskap på resp. ort. Från båda utbildningsanordnarna har ut­tryckts en
vilja att t. ex. genom avtal underlätta den erforderliga samord­ningen med i
första hand arbetsterapeututbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del instämmer jag i Landstingsförbundets uppfattning att frå­gan om
huvudmannaskapet för den statliga sjukgymnastutbildningen när­mast är av
ekonomisk och praktisk natur. Jag har mot denna bakgrund tagit stor hänsyn till
remissinstansernas bedömningar i frågan. Med tanke på de särskilda förhållanden
som råder beträffande sjukgymnastutbild­ningen i Stockholm och Lund förordar
jag därför att rehabiliteringslinjen på dessa orter får ett delat
huvudmannaskap. Detta medför bl. a. att tjänsterna som lärare och skolledare
inom sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund alltjämt kommer att vara statliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning är det emellertid viktigt att en samordning mellan arbetsterapeut—
och sjukgymnastutbildningarna eftersträvas för att kunna uppfylla målen för en
sammanhållen rehabiliteringslinje. Kommittén pekar på, att sjukgymnastutbildningen
på dessa orter riskerar att bli isolerad från arbetsterapeututbildningen och
övrig kommunal högskoleutbildning. En­ligt min mening bör en successivt
uppbyggd samverkan mellan huvudmän­nen undanröja dessa farhågor. Jag
förutsätter att karolinska institutet och universitetet i Lund kommer att
arbeta för att rehabiliteringslinjen kommer att utformas och utvecklas på
motsvarande sätt i Stockholm och Lund som på övriga orter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Frågor om statsbidrag, tjänsteorganisation och resurssamband med gymnasieskolan
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.1
Nuvarande ordning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande reglerna rörande organisation och statsbidrag innebär att man skiljer
mellan två kategorier av kommunal högskoleutbildning, nämli­gen kommunal högskoleutbildning
med statligt reglerade lärartjänster och kommunal högskoleutbildning som inte
har sådana lärartjänster. Med stat­ligt reglerad tjänst avses tjänst för vilken
avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet
som regeringen bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
den första kategorien, alltså kommunal högskoleutbildning med statligt
reglerade lärartjänster, hör sådan kommunal högskoleutbildning som inte utgör
sjuksköterskeutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regelsystemet för den första kategorien är sambandet med gymnasie­skolan
framträdande. Enligt 23 kap. 5§ högskoleförordningen (1977:263) skall sådan
kommunal högskoleutbildning anordnas vid skolenheter med gymnasieskola, om inte
regeringen för visst fall bestämmer annat. Till denna bestämmelse anknyter andra
föreskrifter om samband med gymna­sieskolan i högskoleförordningen och
skolförordningen (1971:235). Om­fattningen av en kommuns eller
landstingskommuns skolväsende skall enligt 1 kap. 7§ skolförordningen i regel
beräknas enligt ett poängsystem i vilket ingår kommunal högskoleutbildning som
inte utgör sjuksköterskeut­bildning. Poängsystemet har enligt andra
föreskrifter i skolförordningen och högskoleförordningen betydelse vid fillämpningen
av föreskrifter om underlag för tjänster som skolchef och föreskrifter om
skolledningens organisation och skolledares undervisningsskyldighet vid
skolenhet med gymnasieskola. Enligt högskoleförordningen har nämligen såväl
skolchef och biträdande skoldirektör som rektor, biträdande rektor och
studierek­tor vid skolenhet med gymnasieskola uppgifter även inom kommunal hög­skoleutbildning
av detta slag. Härtill kommer att undervisningen inom sådan kommunal
högskoleutbildning skall fullgöras av lärare vid kommu­nens eller
landstingskommunens gymnasieskola. Den nu berörda kommu­nala
högskoleutbildningen har således inte något eget tjänstesystem för vare sig
skolledare eller lärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsbidrag
till kostnaderna för tjänstgöring av rektorer, biträdande skol­ledare och
lärare inom kommunal högskoleutbildning som inte utgör sjuk­sköterskeutbildning
utgår enligt väsentligen samma regler som gäller för gymnasieskolan. Detta
innebär bl. a. att 98 procent av lönekostnaden f. n. täcks av statsbidrag.
Underlaget för lärartjänstgöring inom högskoleutbild­ningen och därmed för statsbidrag
till motsvarande kostnader beror på timramar som regeringen fastställer. Timramarna
för grupper om normalt 16 eller 30 studerande har framräknats ufifrån de fim-
och kursplaner för strikt definierade ämnen som fanns för berörda utbildningar
innan de år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1977
överfördes till högskoleorganisationen. Statsbidrag som avser utbild­ning på
allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje administreras av skol­överstyrelsen.
För lokala och individuella utbildningslinjer och enstaka kurser utgår
statsbidrag enligt motsvarande beräkningsgrunder efter beslut av
regionstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunal
högskoleutbildning som utgör sjuksköterskeutbildning har såsom nämnts inte
statligt reglerade lärartjänster. För sådan utbildning finns vad gäller
regelsystemet endast på någon enstaka punkt samband med gymnasieskolan.
Sjuksköterskeutbildning skall enligt högskoleförord­ningen förläggas till
särskild skolenhet. Skolöverstyrelsen får dock under vissa omständigheter medge
att sjuksköterskeutbildning förläggs till skol­enhet med gymnasieskola. I ett
sådant fall är rektor för skolenheten tillika rektor för
sjuksköterskeutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från det kostnadsrelaterade statsbidraget till annan kommu­nal högskoleutbildning
är statsbidraget till sjuksköterskeutbildningen en-hetsrelaterat. Statsbidrag
till utbildning på sjuksköterskelinjen och påbygg­nadslinjer för utbildning av
sjuksköterskor utgår med vissa belopp för varje studerandegrupp och termin.
Skolöverstyrelsen handhar administrationen. För lokala och individuella
utbildningslinjer och enstaka kurser inom sjuk­sköterskeutbildningen utgår
statsbidrag enligt beslut av regionstyrelsen, som beräknar bidragen med
utgångspunkt i de grunder som gäller för närmast motsvarande utbildning på
allmän utbildningslinje eller påbygg­nadslinje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.2
Statsbidrag vid fortsatt kommunalt huvudmannaskap&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
framför allt företrädare för den kommunala högskoleutbildningen har riktats
kritik mot det nuvarande systemet med statligt reglerade tjäns­ter och
statsbidraget för lärarlöner. Kritiken avser främst den begränsade frihet som
systemet medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
sina direktiv skulle huvudmannaskapskommittén ge förslag till ett nytt
statsbidragssystem vid ett alternativ med bibehållet kommunalt hu­vudmannaskap
för delar av högskoleutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med vad LÄTU har föreslagit i sitt betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i
högskolan finner huvudmannaskapskommittén det angeläget att ett enhetsrelaterat
statsbidrag införs för all kommunal högskoleutbildning. Kommittén avser med
detta ett bidragssystem per utnyttjad terminsstudie­plats och utbildningslinje.
Bidraget bör beräknas på antalet studerande exempelvis per den 1 oktober resp.
den 1 mars. Vidare föreslår kommittén att bidraget skall följa
kostnadsutvecklingen. Bidraget bör vid terminens slut utbetalas av myndighet
inom högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att få ett enhetsrelaterat statsbidragssystem har kommittén räknat om de
statsbidrag, som f. n utgår till berörda linjer genom beräkning av timramar.
Ull ett bidrag per studerande. Kommittén har redovisat en beräkning av
skillnaden mellan vad resp. huvudman får i statsbidrag enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nuvarande
bidragsbestämmelser och vad en bidragsmodell med ett schab­lonbelopp per termin
och studerande skulle ge. Kommittén konstaterar att skillnaderna jämfört med
nuvarande system är anmärkningsvärt små. Vid ett införande av ett schabloniserat
bidragssystem bör det dock, enligt kommitténs uppfattning, vara möjligt att
övergångsvis göra vissa modifie­ringar i syfte att mildra vissa
omfördelningseffekter. Detta kan t. ex. ske i form av en utjämningspost som
står fill UHÄ:s förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett alternativ med bibehållen kommunal högskoleutbildning fillstyrker samtliga
remissinstanser som yttrat sig i statsbidragsfrågan ett enhetsrela­terat
schablonbidrag. Jag vill nämna bl. a. RRV, SÖ, UHÄ, SFS, Lands­tingsförbundet,
LO och SACO/SR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
utgångspunkt för de förslag jag här lägger fram rörande bl. a. statsbi­drag
till kommunal högskoleutbildning är främst att söka skapa lika goda
förutsättningar för den kommunala delen av högskolan att utvecklas som för den
statliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
områden som berörda utredningar, myndigheter och organisationer anser mest
angelägna att förändra är formerna för statsbidrag och lärar­tjänstorganisationen
inom den kommunala högskoleutbildningen. Många hävdar att en förändring av
dessa båda områden är en förutsättning för att man skall kunna genomföra den av
riksdagen beslutade nya studieorgani­sationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
nytt statsbidragssystem bör enligt min mening vara enhetligt och lätthanterligt.
Bidragssystemet bör också medge största möjliga frihet för den som förfogar över
resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högskolereformen
har medfört ett vidgat lokalt ansvar för utbildningens utformning. Den centrala
styrningen sker genom utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer. Dessa
binder inte den lokala utformningen av utbildningen genom angivande av fimantal
och gruppstorlekar m. m. Hu­vudmannaskapskommittén menar att det inte är
rimligt att statsbidragets utformning skall motverka en sådan utveckling. Jag
delar helt denna upp­fattning. Riksdagens beslut om att en ny
studieorganisation för vissa delar av vårdutbildningarna i högskolan skall
införas den 1 juli 1982 förutsätter också en förändring av bidragssystemen.
Riksdagsbeslutet innebär nämli­gen att det inom en och samma utbildningslinje —
hälso- och sjukvårdslin­jen - och t. o. m. inom samma variant -
operationssjukvård - kommer att ingå utbildningar som för närvarande har olika
bidragssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har som jag har nämnt föreslagit ett s.k. enhetsrelaterat bidragssystem
beräknat på ett bidrag per studerande och linje. Jag vill gå ett steg längre.
Jag kommer även i det följande att föreslå en förändrad beslutsordning för
dimensionering och lokalisering av kommunal högsko­leutbildning. Förslaget
innebär att riksdagen skall fastställa dimensione­ring och lokalisering av
samtliga allmänna utbildningslinjer och påbygg­nadslinjer i högskolan. Därmed
uppnås en större likhet mellan statlig och &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr
89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunal högskoleutbildning. Även bidragssystemet bör
utformas så att det medger lika lokal handlingsfrihet inom de båda delarna av
högskolan. Därmed främjas enligt min mening också samverkan mellan statlig och
kommunal högskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör nya regler om statsbidrag införas
för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn fr.o.m. den I juli 1982. Genom
ändringarna bör en frikoppling ske från gymnasieskolans statsbidrags­system.
BI. a. med hänsyn fill dessa ändringar bör också reglerna om organisatoriska
samband med gymnasieskolan ändras vilket jag ämnar behandla i ett senare
avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
behandlar först statsbidraget till kommunernas och landstingskom­munernas
kommunala högskoleutbildning på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
inom vårdsektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör i princip samtliga bidrag som nu
utgår till dessa utbildningar upphöra i sin nuvarande form. I stället bör varje
kommun eller landstingskommun för dessa utbildningar få ett samlat
schablonbidrag. Jag kommer i det följande att föreslå att riksdagen skall
fastställa planeringsra­mar per utbildningslinje och kommun eller
landstingskommun. Riksdagen bör samtidigt med utgångspunkt i
dimensioneringsbeslutet bestämma schablonbidragets storlek. Vid beräkningen bör
tills vidare följande belopp gälla som riktpunkter. Beloppen har räknats fram
på grundval av storleken av de bidrag som föreslås upphöra i sin nuvarande
form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid beräkningen av bidraget bör staten tills vidare utgå
från följande normer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grupp 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag (kr.) per termin, linje&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:179.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och studerande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälso- och sjukvårdslinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sociala
servicelinjen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Påbyggnadslinje
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sjuksköterskor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Påbyggnadslinje
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blodgruppsserologi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grupp 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hörselvårdslinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tandhygienistlinjen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påbyggnadslinje i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;klinisk cytologi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grupp 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påbyggnadslinje i ortoptik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rehabiliteringslinjen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medicinska servicelinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till vad jag kommer att föreslå i det följande
om centralt myndighetsansvar bör UHÄ handha administration och utbetalning av
schablonbidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
princip bör bidrag utgå endast för platser som tas i anspråk. Vissa undantag
kan dock behöva göras. Det bör ankomma på regeringen att utfärda bestämmelser
härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer senare denna dag att behandla bidragsberäkningarna. I
budgetpropositionen för budgetåret 1982/83 kommer jag att redovisa de totala
statsbidragen till samtliga landstingskommuner och kommuner för vårdutbildning
inom högskolan. Jag avser att i samband med regleringsbre­vet för budgetåret
1982/83 återkomma till regeringen med förslag till en fördelning av
schablonbidragen per landstingskommun och kommun. I likhet med kommittén
föreslär jag att en särskild anslagspost om 5 milj. kr. ställs till regeringens
disposition i samband med övergången till ett nytt statsbidragssystem. För
följande år avser jag att i budgetpropositionen redovisa schablonbidragen för
varje landstingskommun och kommun. Jag kommer vidare i budgetpropositionen att
föreslå regeringen att 80 procent mot nuvarande 98 procent av i och för sig
gällande bidragsbelopp skall betalas ut fill kommuner och landstingskommuner
för vårdutbildning som anordnas inom högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsbidrag
till lokala och individuella linjer och enstaka kurser inom värdsektorn bör
beslutas av regionstyrelserna, som också bör betala ut bidragen. Bidragen bör
beräknas med utgångspunkt i de principer som fillämpas för beräkning av
schablonbidrag för vårdsektorn. Det bör an­komma på regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer att avgö­ra vilka närmare regler som skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala och
landstingskommunala högskoleutbildningen på all­männa utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer utanför vårdsektorn är av jämförelsevis liten omfattning.
Dessa utbildningar ingår inte i det förslag som jag i det följande lägger fram
om dimensionering och lokalisering av kommunal högskoleutbildning. Frånsett den
landsfingskommunala utbild­ningen på musiklärarUnjen, för vilken särskilda
regler gäller enligt avtal, bör nuvarande statsbidragsregler övergångsvis gälla
för utbildningar utan­för vårdsektorn. Jag avser att i denna fråga återkomma
med förslag som regeringen kan förelägga riksdagen i samband med överväganden
om det fortsatta huvudmannaskapet för berörda utbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
främsta syftet med en övergång fill ett schabloniserat statsbidrags­system är
att huvudmannen skall få stor frihet att avgöra hur bidraget skall användas för
de utbildningar och studerandeplatser som bidraget är avsett för. Det innebär
t. ex. att regeringen inte längre skall fastställa timramar. Därmed upphör
också grunden för de nuvarande reglerna om organisato­riska samband med
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om det hittills gällande systemet med statsbidrag till kommunal högskoleutbildning
ankommer det på regeringen att meddela bestämmelser om avveckhng och
utbetalning av retroaktiva bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3
Tjänsteorganisation vid fortsatt kommunalt huvudmannaskap&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3.1          Utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgått av min tidigare redovisning finns ett samband mellan
statsbidragssystem och tjänsteorganisation inom den kommunala högsko­leutbildningen.
Mitt förslag fill nytt statsbidragssystem för kommunal hög­skoleutbildning
avser vårdsektorn. Även mina överväganden och förslag rörande
tjänsteorganisatoriska förändringar avser vårdsektorn. För kom­munal
högskoleutbildning utanför denna sektor - som avser endast få utbildningar -
bör nuvarande regler gälla fortsättningsvis i fråga om såväl statsbidrag som
tjänsteorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
redovisar mina överväganden och förslag efter samråd med statsrå­det Tilländer
såvitt gäller frågor som har samband med gymnasieskolan eller skolväsendet i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för mina
överväganden är att det nya statsbidragssyste­met för vårdsektorn skall leda
till att högskolan frikopplas från gymnasie­skolan när det gäller
tjänsteorganisatoriska frågor. De tjänsteorganisato­riska förändringarna bör
liksom det nya statsbidragssystemet gälla från den 1 juli 1982. Dock bör en
övergångsperiod om tre år gälla. Jag redovisar detta närmare i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3.2          Förläggning
till skolenhet med gymnasieskola&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådan
kommunal högskoleutbildning som inte utgör sjuksköterskeut­bildning skall
enligt 23 kap. 5 § högskoleförordningen anordnas vid en eller flera skolenheter
med gymnasieskola i kommunen eller landstingskommu­nen, om inte regeringen för
visst fall bestämmer annat. Sjuksköterskeut­bildning däremot skall enligt
huvudregeln i 24 kap. 4§ högskoleförord­ningen förläggas till särskild
skolenhet. Skolöverstyrelsen får dock medge att sjuksköterskeutbildning
förläggs till skolenhet med gymnasieskola, om skolenheten omfattar annan
vårdyrkesutbildning inom den kommunala högskoleutbildningen eller
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör det för vårdsektorn inom den kommunala högsko­lan i
fortsättningen inte finnas regler som påbjuder eller förbjuder att utbildningen
förläggs till skolenhet med gymnasieskola. Denna ståndpunkt sammanhänger med
mina ställningstaganden i fråga om skolledare och lärare. Jag hänvisar fill vad
jag kommer att anföra i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3.3          Skolledare
och skolpoäng&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enhgt
nuvarande regler skall omfattningen av en kommuns eller lands­tingskommuns
skolväsende i regel beräknas enligt ett poängsystem i vilket ingår kommunal
högskoleutbildning som inte utgör sjuksköterskeutbild­ning. Poängsystemet har
enligt föreskrifter i skolförordningen och högsko­leförordningen betydelse vid
tillämpningen av föreskrifter om underlag för tjänster som skolchef och
föreskrifter om skolledningens organisation och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolledares
undervisningsskyldighet vid skolenhet med gymnasieskola. Detta sammanhänger med
att såväl skolchef och biträdande skoldirektör som rektor, biträdande rektor
och studierektor vid skolenhet med gymna­sieskola har uppgifter även inom
kommunal högskoleutbildning av detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
sjuksköterskeutbildningens del finns endast en föreskrift om att det för sådan
utbildning skall finnas en rektor. Om skolöverstyrelsen har medgett att
utbildningen förläggs fill skolenhet med gymnasieskola är rektor för
skolenheten tillika rektor för sjuksköterskeutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I mitt förslag till nytt
statsbidragssystem inryms även bidrag fill skolle-dande uppgifter. Enligt min
mening bör det i fråga om skolledningen inom vårdsektorn finnas endast vissa
grundläggande föreskrifter om att det skall finnas en rektor och att rektor och
biträdande skolledare vid skolenhet med gymnasieskola under vissa
förutsättningar skall fullgöra motsvarande uppgifter även inom den kommunala
högskoleutbildningens vårdsektor, om huvudmannen så bestämmer. Ingen av de
kommunala högskoleutbild­ningarna inom värdsektorn bör i fortsättningen ingå i
beräkningen av skolpoäng såsom underlag för tjänster som skolledare eller
biträdande skolledare. Vad gäller skolchef och biträdande skoldirektör - vilka
före­kommer endast i kommuner — bör dessa i fortsättningen inte ha några författningsreglerade
uppgifter i fråga om den kommunala högskoleutbild­ningens vårdsektor. När det gäller
rektor och biträdande skolledare bör utgångspunkten vara att huvudmannen med
hjälp av schablonbidraget för dessa funkfioner anställer personer pä kommunalt
reglerade tjänster. Nu berörda utbildningar bör alltså inte ingå i
poängberäkningen för de statligt reglerade tjänsterna vid skolenheter med
gymnasieskola. I vissa fall kan emellertid praktiska skäl tala för att rektor
eller biträdande skolledare vid en sådan skolenhet ges uppgifter även inom den
kommunala högskoleut­bildningens vårdsektor. Huvudmannen bör då under vissa
förutsättningar få besluta om detta. Därvid bör statsbidrag enligt reglerna för
gymnasie­skolan utgå endast för den del av rektors eller biträdande skolledares
tjänstgöring som hänför sig till gymnasieskolan. Det bör ankomma på regeringen
att avgöra vilka föreskrifter som behövs för det system som jag här har
förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3.4
Lärare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
sammanhangets skull lämnar jag inledningsvis här en kort redovis­ning av
gällande bestämmelser. Som fidigare har nämnts finns f. n. inom vårdsektorn
dels kommunalt reglerade tjänster som lärare hos landstings­kommunerna och
vissa kommuner, dels statligt reglerade tjänster som lärare i gymnasieskolan
med tjänstgöring inom högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om lärare finns i högskoleförordningen (1977:263), i skol­förordningen
(1971:235) och i kollekfivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lärare
i sådan kommunal högskoleutbildning som inte är sjuksköterske-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utbildning
skall enligt högskoleförordningen vara anställda vid gymnasie­skolan på
statligt reglerade lärartjänster. Detta gäller även om tjänstgöring­en endast
omfattar undervisning inom högskoleutbildning. Dessa tjänster innefattar en
undervisningsskyldighet uttryckt i antal timmar per vecka. Enligt gällande
avtal är undervisningsskyldigheten knuten till det ämne eller de ämnen läraren
undervisar i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
lärare med statligt reglerade tjänster har möjlighet att i sin tjänst räkna in
praktisk undervisning i sådana fall där huvudmannen anser det önskvärt och
praktiskt möjligt. Bestämmelser om detta finns i förordning­en (SÖ-FS 1980:159)
om rätt för vårdlärare att fullgöra viss undervisning i gymnasieskolan och
kommunal högskoleutbildning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
lärare åtnjuter ferier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om åligganden för lärare m. m. meddelas bestämmelser i 23 kap. högskoleförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de statligt reglerade tjänsterna finns bestämmelser i fråga om behö­righet i
skolförordningen (1971:235).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om tillsättning av tjänster som lärare och besvär över beslut om tillsättning
gäller reglerna i skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vad jag har erfarit finns det f. n. ca 200 stadigt reglerade heltids­tjänster
för lärare med tjänstgöring inom kommunal högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
högskoleförordningen får för sådan kommunal högskoleutbildning som inte är
sjuksköterskeutbildning finnas huvudlärare. Denne är huvudlä­rare vid
gymnasieskolan och verksamhetsområdet kan omfatta antingen både ämnen i
gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning eller enbart ett eller flera
utbildningsmoment i högskoleutbildningen. Inbyggd utbildning omfattas inte av
dessa bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de kommunalt reglerade tjänsterna gäller inte några behörighetsvill­kor. I
fråga om tillsättande av tjänster gäller de regler som anges i bestäm­melser meddelade
av vederbörande utbildningshuvudman. Tillsättnings­beslut överklagas hos
besvärsnämnd, om sådan finns inrättad, eller genom kommunalbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande avtal har innehavare av kommunalt reglerad lärartjänst vanligen 40
timmars arbetsvecka samt rätt till semester, inte ferier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förordningen (SÖ-FS 1980:159) om rätt för värdlärare att fullgöra viss
undervisning i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning, m.m. får
ifrågavarande lärare inom ramen för sin tjänst även fullgöra sådan teoretisk
undervisning som vanligen ankommer på innehavare av statligt reglerad
lärartjänst i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värdutbildningarna
inom den kommunala högskolan har utvecklats ur gymnasieskolans utbildningar
samt ur sjuksköterskeutbildningen. Fortfa­rande styr de för gymnasieskolan
gällande reglerna den lokala skolenhe­tens organisation, skolledningens
utformning och lärarnas tjänste- och arbetsorganisation. Flera företrädare för
denna del av högskolan har, som jag fidigare har nämnt, framhållit att en ny
lärartjänstorganisation utgör en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;väsentlig
förutsättning för att den av riksdagen beslutade nya studieorgani­sationen
skall kunna genomföras fullt ut. De nu gällande reglerna innebär bl. a. att det
för lärare inom en och samma utbildningslinje kan gälla olika regler i fråga om
daglig tjänstgöringstid och semester. Den för utbildningen vitala integrationen
mellan teori och praktik samt tjänstgöring i lärarlag försvåras avsevärt. Den
mångsidiga användbarhet som måste känneteckna läraren i högskolan kan inte
uppnås med nuvarande anknytning till gymna­ sieskolans regelsystem.
Undervisningsskyldigheten uttryckt i ett visst an­tal veckotimmmar är en
formell reglering som nu ofta får en styrande effekt på arbetsformerna i
utbildningen och karaktären av lärarnas arbetsuppgif­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår att särskilda tjänster som lärare inom kommunal högsko­leutbildning
inrättas för all högskoleutbildning som bedrivs med kommu­nalt huvudmannaskap
inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Remiss­instanserna tillstyrker
kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För egen del har jag
tidigare tagit ställning för ett fortsatt landstingskom­munalt huvudmannaskap.
Ett avgörande skäl för detta beslut var bl. a. att landstingskommunerna
förklarat sig beredda att medverka till en fortsatt utveckling av de aktuella
utbildningarna i enlighet med principerna för högskolereformen. Jag har vidare
framlagt förslag till en ny typ av statsbi­drag som är schabloniserat och som
inte längre är anknutet till lärartjän­ster, elevgrupper eller till
utbildningens art. En förutsättning för att statsbi­drag skall utgå till den
kommunala högskoleutbildningen är dock att hu­vudmännen anordnar utbildningen
och inrättar tjänster efter utbildningens behov. Det finns därmed inte skäl att
behålla de nuvarande reglerna om att undervisning skall fullgöras av lärare i
gymnasieskolan. Jag föreslär att huvudmännen i fortsättningen får anställa
lärare pä kommunalt reglerade tjänster inom hela vårdsektorn av den kommunala
högskoleutbildningen. Regering och riksdag bör endast, enligt min uppfattning,
ange den nivå på lärarnas kompetens som är erforderlig med hänsyn till målen
för utbild­ningarna i högskotan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kommer självfallet även i fortsättingen att finnas ett behov av att i en del
fall kunna låta en vårdlärare som är anställd pä en kommunalt reglerad tjänst
inom högskolan fullgöra viss tjänstgöring i gymnasieskolan liksom att i en del
fall låta en vårdlärare som är anställd pä en statligt reglerad tjänst i gymnasieskolan
fullgöra viss tjänstgöring inom högskolan. Jag återkommer till dessa frågor i
det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om behörighet till tjänst som lärare i kommunal högskoleutbild­ning inom
vårdsektorn vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de landstingskommunala lärartjänsterna har saknats bestämmelser om behörighet.
Jag anser att detta har varit en nackdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns nämligen starka skäl att värna om kraven på lärarnas kompe­tens i
högskolan med hänsyn till kvaliteten på undervisningen. En utgångs­punkt för
kraven pä lärarnas behörighet är innehållet i lärartjänsten och de åligganden
som skall vara knutna till dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår att för behörighet till tjänst som lärare i kommunal högskoleutbildning
skall krävas dels genomgången grundläggande högsko­leutbildning, dels
genomgången praktisk pedagogisk utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
är i princip positiva Ull detta förslag. SÖ framhåller dock att möjlighet till
dispens måste finnas, eftersom det föreligger brist på utbildade vårdlärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del anser jag att LÄTU:s förslag bör kunna ligga till grund för
kompetenskraven för lärare inom kommunal högskoleutbildning. Jag för­ordar
därför att regler om behörighet till tjänst som lärare i kommunal högskoleutbildning
utformas i enlighet med LÄTU:s förslag genom före­skrifter som regeringen
meddelar. Genom sädana föreskrifter bör även det behov av dispensmöjligheter,
som SÖ har påpekat, tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar sålunda att för de kommunalt reglerade tjänster som lärare som
utbildningshuvudmännen inrättar skall gälla de angivna behörighets­villkoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
har föreslagit att tjänsteorganisationen för kommunal högskole­utbildning även
skall omfatta en tjänstekategori för vilken krävs viss kom­petens för forskning
och utvecklingsarbete. Kommittén har benämnt tjäns­ten FoU-tjänst och angett aU
syftet med den nya tjänsten skall vara dubbelt, nämligen dels att ansvara för
utbildningens forskningsanknytning, dels att utveckla arbetet inom vårdorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
av remissinstanserna tillstyrker att lärartjänster med inriktning på
forsknings- och utvecklingsarbete inrättas, även om det finns delade meningar
om hur forskningsanknytningen skall organiseras i ett uppbygg­nadsskede. SÖ
framhåller vikten av en konkret åtgärd för att förankra forsknings- och
utvecklingsarbetet inom utbildningsorganisationen. Denna uppfattning delas i
huvudsak av UHÄ, Landstingsförbundet och socialsty­relsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
har i fråga om behörighet till FoU-tjänst föreslagit en fri prövning av de
sökandes kompetens utifrån fyra, särskilt angivna kriterier, nämligen dels
genomgången allmän utbildningslinje, dels utbildning i forskningsme­todik, dels
erfarenhet från eget forskningsarbete, dels forskarutbildning med den inriktning
tjänsten avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
remissinstanserna finns olika åsikter i fråga om de föreslagna kompetenskraven.
SACO/SR, som ansluter sig till LÄTU:s motiv för att införa FoU-tjänster,
framhåller att doktorsexamen eller motsvarande ve­tenskaplig kompetens bör
krävas. Företrädare för utbildningshuvudmän­nen liksom Landstingsförbundet och
socialstyrelsen förutser svårigheter att rekrytera sökande till FoU-tjänsterna
redan med de av LÄTU angivna kompetenskraven. Medicinska forskningsrådet anser
däremot att kompe­tenskraven satts för lågt och avstyrker LÄTU:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner för min del att LÄTU:s förslag om särskilda tjänster för forskningsanknytning
är väl motiverat. I likhet med bl. a. UHÄ och SÖ vill jag understryka behovet
av en tjänstetyp inom den kommunala högskole-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utbildningen
som bas för forsknings- och utveckhngsarbetet inom vårdom­rådet. F. n. sker en
successiv uppbyggnad av forskningsanknytande åtgär­der pä såväl central nivå
som på regional och lokal nivå. En snabb utveck­ling av forskarutbildningen på
omvårdnadsområdet har ägt rum, sedan möjligheterna att genomgå
forskarutbildning väsentligt förbättrats genom de nya reglerna om behörighet
till forskarutbildning som infördes den 1 juli 1979. Jag har också erfarit att
flera landstingskommuner själva börjat inrätta särskilda tjänster för forskningsanknytande
uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner för min del att kraven pä likvärdig kvalitet inom högskolan, både den
statliga och den kommunala, bör leda till att tjänster med sådan föreskriven
behörighet skall kunna inrättas inom den kommunala högsko­leutbildningen. Det
bör ankomma på landstingskommunerna att inrätta dessa tjänster.
Behörighetskraven bör dock, liksom för övriga lärartjän­ster, vara reglerade i
författning. Jag föreslår att krav på doktorsexamen skall gälla för behörighet
till dessa tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
utveckling hai- redan påbörjats av flera huvudmän och i takt med att flera
doktorander inom bl. a. omvårdnadsforskning avslutar sin nu på­gående
utbildning kommer flera sökande till tjänsterna att finnas. Jag anser i likhet
med Landstingsförbundet att de nya tjänsterna kommer att ge kvinnorna ökade
möjligheter att flytta fram sina positioner vad gäller forsknings- och utvecklingsarbete,
Eftersom de kommunala högskoleut­bildningarna är dominerade av kvinnor anser
jag att jämställdheten mellan män och kvinnor inom både högskolans och vårdens
områden i väsentlig män ökar genom att lärartjänster med krav på doktorsexamen
inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare framhållit att statsbidragen till kommunal högskoleut­bildning
inte i fortsättningen kommer att vara knutna till lärartjänster, elevgrupperingar
eller art av utbildningar. LÄTU har föreslagit att ett särskilt bidrag skall
utgå till de s. k. FoU-tjänsterna under de första åren med sammanlagt 5 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare föreslagit införandet av ett schabloniserat statsbidrags­system
för kommunal högskoleutbildning. Jag finner mot denna bakgrund inte anledning
för staten att i särskild ordning ge bidrag till kostnaderna för dessa
tjänster. Utbildningshuvudmännen har också redan tagit initiativ i avsedd
riktning och därmed visat sin beredskap att successivt genomföra högskolereformen
inom kommunal högskoleutbildning. Tjänsternas be­nämning bör fastställas av
resp. utbildningshuvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
framhåller att reglerna för tillsättning av tjänster som lärare bör ges i
princip samma utformning som inom den statliga högskolan - med de modifikationer
som betingas av att landstingskommuner är huvudmän för utbildningarna. LÄTU
föreslär att beslut om tillsättning av lärartjänst meddelas av vederbörande
styrelse för den kommunala högskoleutbild­ningen. Förslag fill
tillsättningsbeslut skall — enligt LÄTU - avges av en tjänsteförslagsberedning,
ett nytt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har tillstyrkt LÄTU:s förslag, med undantag av den del som gäller tjänsteförslagsberedningen,
vilket helt avstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del finner jag det helt naturligt att styrelsen för den kommunala högskoleutbildningen
beslutar om tillsättning av tjänster som lärare. Jag finner inte anledning
föreslå att särskilda beredningsorgan inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
har föreslagit att besvär över beslut om tillsättning av tjänst som lärare
skall kunna anföras hos UHÄ. Förslaget avstyrks av Landstingsför­bundet.
Svenska kommunförbundet är tveksam till en sådan ordning, medan UHÄ tillstyrker
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del anser jag att besvär över beslut om tillsättning av en kommunalt
reglerad tjänst som lärare endast bör kunna anföras genom kommunalbesvär eller
hos besvärsnämnd om sådan finns inrättad inom den landstingskommunala
förvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3.5
Olika vårdlärares tjänstgöring i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen (1979/80:118) om anställningsfrågor för vårdlärare i gymnasieskolan
och kommunal högskoleutbildning föreslogs att lärare inom värdområdet skulle
kunna fullgöra undervisning i vårdämnen i gym­nasieskolan eller den kommunala
högskolan även inom ramen för kommu­nalt reglerade tjänster. Likaså föreslogs
att lärare inom vårdområdet med statligt reglerad anställning skulle kunna
tjänstgöra inom den praktiska delen av vårdutbildningen, dvs. i inbyggd
utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
propositionen anfördes att bestämmelserna skulle vara provisoriska i avvaktan
pä ställningstagandena till LÄTU:s och huvudmannaskapskom­mitténs förslag. En
orsak till detta var givetvis att en stor del av vårdutbild­ningarna bedrivs
inom den kommunala högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare förordat att tjänsterna inom den kommunala högskolan
fortsättningsvis i princip skall vara kommunalt reglerade. Därmed är de problem
som behandlas i propositionen om anställningsfrågor för vård­lärare i
gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning lösta för den kommunala
högskolans del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä
är emellertid inte fallet i gymnasieskolan. De invändningar som riktas mot en
strikt tillämpning av reglerna om underlag för statligt reglerade tjänster,
resp. vad som får ingå i en statligt reglerad tjänst kvarstår. Enligt min
uppfattning finns inte heller nu någon rimligare lösning på problemen än att
innehavare av kommunalt reglerade anställningar även fortsättnings­vis skall få
undervisa i sådant ämne som kan ingå i tjänst som lärare 145 (i vårdkunskap)
och 164 (vårdyrken). Vad jag nu har sagt bör även omfatta lärare i den
kommunala högskolan med kommunalt reglerade tjänster. Vidare bör lärare 145 och
164 i sina tjänster kunna inräkna tjänstgöring i inbyggd utbildning i
gymnasieskolan. Jag förordar således att nuvarande regler i dessa avseenden får
fortsätta att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
facklärarförbundet (SFL) har anhållit att dessa bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
göras tillämpliga också för tjänster som lärare 146 (i minst ett av ämnena
barnkunskap samt barn- och ungdomskunskap). SFL påpekar att barnavärdslärare
kan förordnas på såväl tjänst 146 som tjänst 164. Vilken-cara tjänsten
förordnandet kommer att avse är, enligt SFL, mera en slump. SÖ anför i sitt
yttrande över ansökningen bl. a. att det från pedagogisk synpunkt är
synnerligen angeläget att läraren i karaktärsämnet barn- och undomskunskap pä
värdlinjens gren för barna- och ungdomsvård och specialkurserna ges möjlighet
att inom ramen för tjänsten inräkna viss praktik. Vikten av att teori och
praktik integreras har understrukits av lärare, elever och handledare i SÖ:s
utvärderingar av de aktuella utbild­ningarna. Mot bakgrund av vad SÖ och SFL
framfört, förordar jag att i tjänst som lärare 146 skall kunna ingå inbyggd
utbildning i gymnasieskolan och att personal med kommunalt reglerad anställning
skall kunna fullgöra undervisning i sådant ämne i gymnasiskolan som tjänst som
lärare 146 omfattar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det kan i vissa fall
finnas behov av att låta den som har tjänst som lärare 145, 164 eller 146 fä i
sin tjänst inräkna både tjänstgöring i inbyggd utbild­ning i kommunal
högskoleutbildning och sådan annan tjänstgöring inom kommunal
högskoleutbildning för vilken i fortsättningen normalt skall anställas lärare
på kommunalt reglerade tjänster. Det bör ankomma på regeringen att avgöra vilka
föreskrifter som bör gälla i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
godkännande bör inhämtas av vad jag anfört om tjänstgöring i gymnasieskolan för
personal med kommunalt reglerad anställning och om tjänstgöring i kommunal
högskoleutbildning samt i inbyggd utbildning inom båda utbildningsformerna för
lärare med statligt reglerad anställning i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om statsbidrag
bör inte ändras för undervisning som bedrivs i gymnasieskolan av personal som
har kommunalt reglerad anställning, dvs. statsbidraget utgår som om
undervisningen fullgjorts av timlärare. När lärare med statligt reglerad tjänst
i gymnasieskolan tjänstgör inom kommu­nal högskoleutbildning lämnas statsbidrag
för denna tjänstgöring genom det schablonbidrag som jag har föreslagit. Något
bidrag därutöver skall självfallet inte lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
statsrådet Tilländer i 1982 års budgetproposition kommer att förorda att
statsbidraget fill inbyggd utbildning i gymnasieskolan inom vårdområdet skall
avskaffas, kommer statsbidrag inte att utgå för den del av tjänstgöringen för
lärare 145 och 164 samt 146 som förläggs till sådan inbyggd utbildning. Den
tjänstgöringen får finansieras av medel från hu­vudmannen för utbildningen. I
dessa fall, liksom i fråga om lärare i musik som har fyllnadstjänstgöring i
kommunal musikskola, bör således avsteg ske från principen att statsbidraget
till lärarlönekostnader direkt eller indi­rekt utgör underlag för inrättande av
statligt reglerade tjänster. Jag vill i detta sammanhang också erinra om vad
statsrådet Tilländer anfört i propo­sitionen om studie- och yrkesorientering (prop.
1981/82:15) om möjlighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
i statligt reglerad tjänst som SYO-funktionär inräkna arbete som sekre­terare i
lokala planeringsråd (SSA-råd). Riksdagens godkännande av vad jag nu har
förordat bör inhämtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i dessa frågor samrått med statsrådet Tilländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3.6
Tidpunkt för tjänsteorganisatoriska förändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har föreslagit att det nya statsbidragssystemet skall träda i kraft den 1 juli
1982. De nya reglerna om tjänster m. m. bör också gälla från samma fidpunkt. En
övergångsperiod om tre är bör dock gälla för avveckling av nuvarande system och
införande av kommunalt reglerade tjänster. Under övergångsfiden bör ny personal
inte fä anställas för lärartjänstgöring inom kommunal högskoleutbildning inom
ramen för nuvarande system. Behov av ny personal bör i stället tillgodoses
genom anställningar på kommunalt reglerade tjänster pä samma sätt som nu sker
inom sjuksköterskeutbild­ningen. I övrigt bör det få ankomma pä regeringen att
avgöra vilka över­gångsanordningar som kan behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser att senare låta ta upp överläggningar mellan staten och företrä­dare för Landsfingsförbundet
i de frågor som kan aktualiseras med anled­ning av att, enligt mina förslag, nu
statligt reglerade tjänster inom kommu­nal högskoleutbildning skall föras över till
kommunalt reglerade tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förutsätter att förhandlingar skall föras enligt gällande regler mellan berörda
organisationer om de anställningsvillkor som skall gälla för den personal som
övergår till kommunalt reglerad anställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Den kommunala högskolans organisation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.1
Det centrala tillsynsansvaret&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den skoladministrativa
kommittén (SAK) föreslog i sitt betänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration
- principer för ny organisa­tion att UHÄ skulle få tillsynsansvaret för den
kommunala högskoleutbild­ningen oavsett hur huvudmannaskapsfrågan kommer att
lösas. Regeringen har i prop. (1980/81:107) om den statliga skoladministrationen
m. m. före­slagit att UHÄ tilldelas det centrala myndighetsansvaret för frågor
som gäller högskoleplanering, dvs. utbildningens innehåll, dimensionering och
organisation samt lokalisering, anslagsframställning och antagningsfrägor. Riksdagen
har lämnat detta utan erinran. Arbetsuppgifter rörande den administrativa
tillsynen över dessa områden vad gäller utbildning som har väsentligt samband
med gymnasieskolan borde dock enligt vad som an­fördes i nämnda proposition
vila pä SÖ. Föredraganden anförde i proposi­tionen att vissa
gränsdragningsfrågor behövde utredas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de förändrade förutsättningar som nu föreligger genom de här
framlagda förslagen om bl. a. ett nytt statsbidragssystem och tjäns­ter som
lärare i den kommunala högskoleutbildningens.vårdsektor tar jag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efter
samråd med statsrådet Tilländer, nu upp frågan om det fortsatta tillsynsanvaret.
Huvudmannaskapskommittén konstaterar att de flesta problemen på central nivå i
fråga om kommunal högskoleutbildning är kopplade till det delade ansvaret
mellan UHÄ och SÖ. Enligt kommitténs uppfattning har det delade
planeringsansvaret medfört onödigt krångliga arbetsrutiner och i en del fall
omfattande dubbelarbete. Det har även medfört en oklarhet i
ansvarsfördelningen, bl. a. i informationsfrågor. Kommittén menar att de båda
verken har skilda utgångspunkter beträffan­de arbetsrutiner, detaljeringsgrad i
beslut, språkbruk etc. Kommittén an­ser också att risken för att de kommunala
högskoleutbildningarna skall falla &amp;quot;mellan två stolar&amp;quot; pä grund av
oklarheter mellan olika myndigheter minskar om ansvaret åvilar ett verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag om att hela det centrala
myndighetsansvaret nu förs över till UHÄ. Många remissinstan­ser påpekar vikten
av att den kommunala högskoleutbildningen kopplas bort från gymnasieskolans
regelsystem och får utvecklas enligt högskolans villkor och förutsättningar.
Detta bör underlättas om UHÄ har det samlade myndighetsansvaret för hela
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar kommitténs uppfattning att ett samlat centralt ansvar för hög­skolan
skapar förutsättningar för en enklare handläggning av arbetsuppgif­ter som
åvilar verksnivän. Ett samlat ansvar ökar även möjligheterna till mer enhetliga
regeltolkningar. Det är enligt min mening väsentligt att det görs en likvärdig
bedömning av resursbehov för alla delar av högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
huvudsakliga skälet till att arbetsuppgifter rörande den administrati­va
tillsynen för den kommunala högskoleutbildningen fortfarande ligger på SÖ är
dessa utbildningars direkta resursmässiga och organisatoriska sam­band med
gymnasieskolan. Samtliga utredningar som under de senaste åren analyserat denna
del av högskolan ufifrån olika utgångspunkter har konstaterat att detta samband
inte är så uttalat i dag. Ett genomförande av mitt förslag om ett nytt
statsbidragssystem för kommunal högskoleutbild­ning liksom om lärartjänster
enbart för kommunal högskoleutbildning, kommer att minska sambandet med
gymnasieskolan ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar därför i princip att det samlade centrala myndighetsan­svaret för all
högskoleutbildning inom vårdsektorn skall åvila UHÄ oav­sett huvudmannaskap fr.
o. m. den 1 juli 1982. Som jag fidigare har nämnt bör en övergångsperiod om tre
är gälla innan den nya tjänsteorganisationen är helt genomförd. Under denna
övergångsperiod bör frågor som rör de stafiigt reglerade tjänsterna inom denna
del av högskolan fortfarande stå under tillsyn av SÖ. Jag utgår från att de
båda verken vidtar erforderliga samordningsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.2
Planeringssystem&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den kvantitativa planeringen har för den kommunala högskoleutbildningen
andra rutiner tillämpats än för den statliga högsko-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lan.
För kommunal högskoleutbildning fastställer riksdagen en planerings­ram för
riket och ett beräkningsunderlag för lokalisering och dimensione­ring per
utbildningshuvudman. Det ankommer sedan pä SÖ att omfördela platserna mellan
huvudmännen inom av riksdagen fastställd planerings­ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
problem som har uppmärksammats vad gäller kommunal högskole­utbildning har
varit det dåliga kapacitetsutnyttjandet av antalet platser inom fastställd
planeringsram. I syfte bl. a. att förbättra detta beslöt riksda­gen om
försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeut­bildning (prop.
1978/79:198, UbU 1978/79:41, rskr 1978/79:354). Enligt denna skall
regionstyrelserna besluta om fördelning av nybörjarplatser mellan olika
huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommittén
anser att en avstämning mellan efterfrå­gan och utbud även fortsättningsvis bör
göras centralt av UHÄ i samband med anslagsframställningen. Enligt den modell
som kommittén förordar skall riksdagen fatta beslut om en planeringsram per
högskoleregion. Re­gionstyrelserna fördelar sedan antalet platser per huvudman
och utbild­ning. Den slutliga lokaliseringen av beviljad utbildning fastställs
av huvud­mannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser som berör frågan om ledning och planering i sina yttranden
framhåller att ett överförande av tillsynsansvaret för vård­utbildningarna inom
den kommunala högskolan till UHÄ bör leda till att dessa utbildningar sä långt
som möjligt inordnas i det planeringssystem och de administrativa rutiner som
gäller för den övriga högskolan. Arbetet med t. ex. anslagsframställning och
utbildningsplaner m. m. bör lösas på samma sätt som för högskolan i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i det föregående redogjort för mitt förslag fill ett nytt statsbi­dragssystem
— med ett schablonbidrag till varje landstingskommun beräk­nat utifrån antalet
studerandeplatser per utbildningslinje. Ett sådant bi­dragssystem bör öka
överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt antal nybörjarplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller värdutbildningarnas lokalisering och dimensionering utgår jag från
beslutsordningen för den statliga högskoleutbildningen. Enligt denna
fastställer riksdagen planeringsramar per utbildningslinje eller grupp av utbildningslinjer
och högskoleenhet. Riksdagen bör därför för den kommu­nala utbildningen
fastställa planeringsramar för allmänna utbildningslinjer samt påbyggnadslinjer
per landstingskommun. Beslut om lokalisering av en utbildningslinje inom
landstingskommunen eller motsvarande samt för­delning pä varianter bör fattas
av huvudmännen själva efter samråd med berörda myndigheter på länsnivå sä att
de regionalpolitiska aspekterna beaktas. För att möjliggöra en smidig
anpassning till förändrade förutsätt­ningar bör regionstyrelserna bemyndigas
att omfördela platser och statsbi­drag mellan landsfingskommun eller
motsvarande inom resp. region. Om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fördelning
mellan regioner bör enligt min uppfattning ankomma på UHÄ. Ett sådant flexibelt
planeringssystem bör även främja en bättre överensstä-melse än hittills mellan
vårdplanering och utbildningsplanering. Därmed kommer också ett i dessa
avseenden likartat planeringssystem att skapas för hela högskolan. Enligt min
uppfattning bör en sådan ordning även öka förutsättningarna för ett fullt
resursutnyttjande och bidra fill en reaUstisk planering av värdutbildningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning härtill vill jag betona vikten av att det skapas former för att samordna
resurskrävande utbildningar, bl. a. med avseende på praktik­platser. Detta bör
ske på regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser inte att med mitt ställningstagande i denna fråga föregripa de förslag
som kan komma att framläggas av uppföljningskommittén (U 1979:03).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.3
Antagningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommittén
konstaterar att frågan om en samordning av antagningen inom hela högskolan äter
är aktuell pä grund av att de korta värdutbildningarna fr. o. m. den 1 juli
1982 kommer att följa samma behö­righets- och urvalsregler som de allmänna
utbildningslinjer för vilka UHÄ ombesörjer antagningen. Kommittén anser att de
förändringar i fråga om behörighet och urval till viss värdutbildning i
högskolan som riksdagen har beslutat om, helt oberoende av
huvudmannaskapsfrågan, kräver att ett nytt antagningssystem byggs upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen om ny
värdutbildning i högskolan förutsattes att UHÄ skulle granska denna
samordningsfråga. Inom UHÄ har en arbetsgrupp arbetat med att se över
antagningen fill den kommunala högskoleutbild­ningen. Representanter för UHÄ,
SÖ, Svenska kommunförbundet, Lands­fingsförbundet, berörd personal och de
studerande har ingått i gruppen. Gruppens arbete slutfördes i juni 1980 och
redovisades i en promemoria De medellånga vårdutbildningarnas
antagningsorganisation och en samord­ning av högskoleantagning fr.o.m. den I
juli 1982. Arbetsgruppen har diskuterat olika modeller för
antagningsorganisationen. Gruppens förslag innebär att antagningen till de
korta vårdutbildningarna centraliseras till en fristående
antagningsorganisation i Jönköping. UHÄ redovisade i skrivelse den 29 augusti
1980 överväganden och förslag i frågan samt begärde uppdrag att fortsätta
arbetet i enlighet med av arbetsgruppen uppdragna riktlinjer. Med anledning av
skrivelsen gav regeringen den 6 november 1980 UHÄ i uppdrag att anpassa datorsystemet
för central antagning till de särskilda förutsättningar som finns för antagningsorganisafionen
för kom­munal högskoleutbildning i Jönköping. Anpassningsarbetet skulle
bedrivas pä sådant sätt att en samordning av antagningsförfarandet på sikt underlät­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
har i skrivelse den 18 september 1981 lagt fram förslag om ett fristående,
centralt antagningsorgan i Jönköping. Detta organ bör enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ,
liksom Landstingsförbundets antagningsnämnd för sjuksköterske­utbildning, vara
knutet till Landstingsförbundet. Den nya organet får enligt förslaget ansvaret
för all antagning till sådan högskoleutbildning för vård­yrken som har
kommunalt huvudmannaskap liksom fill de statligt bedrivna sjukgymnastutbildningarna
i Stockholm och Lund. Utöver sina uppgifter som centralt antagningsorgan fyller
nuvarande antagningsnämnden för sjuksköterskeutbildning vissa uppgifter som ett
samarbetsorgan för huvud­männen för berörda kommunala utbildningar.
Landstingsförbundet härför UHÄ framhållit att även det nya antagningsorganet
bör ha sädana samord­nande uppgifter och därför ges formen av en nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar uppfattningen att ett nytt antagningssystem måste utformas sä att en sä
långtgående samordning som möjligt av antagningen till olika utbildningslinjer
eftersträvas. Framförallt är en samordning viktig mellan utbildningar som utgör
valalternativ för den sökande. Enligt vad jag har erfarit tillstyrker samtliga
remissinstanser som berört denna fråga UHÄ:s förslag om att antagningen till
alla vårdutbildningar inom kommunal hög­skoleutbildning centraliseras till
Jönköping. Ansvaret för denna uppgift bör läggas på Landstingsförbundets
antagningsnämnd för högskoleutbild­ning, ett nytt organ som, efter vad jag har
erfarit. Landstingsförbundet vid överläggningen med UHÄ har förklarat sig
berett att inrätta. 1 denna nya antagningsnämnd som utses av
Landstingsförbundets styrelse, kommer utöver ledamöter som representerar
huvudmännen att ingå företrädare för de anställda och de studerande inom
nämndens verksamhetsområde. Dessutom skall en företrädare för UHÄ ha rätt att
delta i nämndens överläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar UHÄ:s uppfattning att Landstingsförbundets antagnings­nämnd för
högskoleutbildning även bör få ansvara för antagningen till de statliga
sjukgymnastutbildningarna i Stockholm och Lund. Enligt 35 § högskolelagen
(1977:218) får regeringen överlämna åt organ som Lands­tingsförbundet utser att
anta studerande i grundläggande högskoleutbild­ning som anordnas av kommun
eller landstingskommun. För att nämnden skall få ansvara även för antagning
till högskoleutbildning som anordnas av staten krävs därför ändring i högskolelagen.
En sådan ändring bör träda i kraft den I juli 1982. Förslag till ändring har
upprättats inom utbildningsde­partementet och bör fogas till detta protokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
har vidare i skrivelse den 18 september 1981 föreslagit att besvär över
antagningsbeslut av Landstingsförbundets antagningsnämnd för hög­skoleutbildning
skall prövas av den nämnd som enligt beslut av riksdagen (prop. 1980/81:184, UbU
1980/81; 39, rskr 1980/81:418) skall inrättas för att överta regeringens
funktion som högsta besvärsinstans beträffande central antagning fill
grundläggande högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
samma regler för behörighet och urval skall fillämpas av antag­ningsnämnden som
av UHÄ är det naturligt att besvär över beslut ifråga om antagning behandlas av
samma instans. Därför tillstyrker jag UHÄ;s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
föreslär i ovannämnda skrivelse att kostnaderna för antagningen till den
kommunala högskoleutbildningen skall delas mellan staten och huvudmännen för
utbildningen på sä sätt att staten svarar för utvecklings­kostnader som avser antagningsorganisafion
och ADB-system, medan hu­vudmännen bestrider kostnaderna för den löpande
driften av verksamhe­ten och underhållet av systemet, detta i likhet med vad
som f. n. gäller för Landstingsförbundets antagningsnämnd för
sjuksköterskeutbildning. Vad gäller utvecklingskostnader inför den nya
antagningsmyndighetens igång­sättande har staten redan tidigare iklätt sig
kostnadsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner att denna fördelning av kostnadsansvaret mellan huvudmän­nen och staten
är rimlig och godtagbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.4
Linjenämnds- och inflytandefrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommittén
framhåller att det vid en bibehållen lands­tingskommunal högskoleutbildning är
angeläget att skapa likvärdiga förut­sättningar för denna jämfört med den
statliga högskolan. Lösningar avse­ende medinflytande inom en bibehållen
kommunal högskoleutbildning måste dock enligt kommittén anpassas till den
kommunala demokrafins förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
om den kommunala demokratin har funnit att systemet med närvarorätt för
anställda i styrelser och nämnder gör att företagsde­mokratin kan förverkligas
utan negativ inverkan på den kommunala demo­kratin. Huvudmannaskapskommittén
menar att en konstrukfion med när­varorätt för företrädare för de anställda och
de studerande i olika organ inom den kommunala högskolan kanske inte leder lika
långt som den form för medinflytande som tillämpas inom den statliga högskolan.
Den bör dock fillsammans med de möjligheter som redan finns genom linjenämnds­verksamheten
ge de studerande och anställda inte bara tillfälle till insyn och information
utan också bättre möjligheter att påverka utbildningens utformning och den egna
situafionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser är kritiska mot att utredningen lägger fram endast få förslag
till förändringar vad gäller inflytande för studerande och anställ­da. Några
remissinstanser vill stärka linjenämndernas ställning genom att ge dessa reella
möjligheter att bedriva ekonomisk planering och större ansvar i
budgetsammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med stöd av lagen
(1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal
nämnd har sedan år 1973 pågått en: försöksverksamhet med närvarorätt för
personalrepresentanter i 37 kom­muner och 20 landsfingskommuner. Omkring 1900 nämndledamöter
och drygt 600 personalrepresentanter har medverkat i försöksverksamheten. Enligt
lagen får regeringen pä framställning av en kommun eller landsfings­kommun
medge att en viss nämnd beslutar att företrädare för de anställda 3   Riksdagen
1981182. 1 saml. Nr 89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hos
kommunen eller landstingskommunen får närvara vid nämndens sam­manträden och
delta i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
om den kommunala demokratin föreslog i betänkandet (SOU 1977:39)
Företagsdemokrati i kommuner och landsfingskommuner närvarorätt för
representanter för de anställda och att partssammansatta organ skulle kunna
inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I prop.
1978/79:188 om fördjupad företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner
föreslogs en lagändring så att partssammansatta or­gan skulle kunna inrättas.
Riksdagen beslöt i enlighet med förslagen (KU 1978/79:38, rskr 1978/79:362).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett resultat av den nämnda propositionen utfärdades tilläggsdirekfiv till
kommittén (Kn 1978:02) för fortsatt utredning av frågan om medbe­stämmande för
de anställda i kommuner och landstingskommuner (Dir. 1979:54).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
ges i direktiven i uppdrag att med utgångspunkt i det tidigare nämnda
betänkandet och remissvaren m. m. utreda och lämna förslag i frågan om
närvarorätt för de anställda i de kommunala och landstingskom­munala nämnderna.
Kommittén väntas komma med förslag under 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller de studerande vill jag enrinra om att frågor om inflytande för dem som
nyttjar kommunernas tjänster utreds av kommunaldemokratiska kommittén (Kn
1977:07, Dir. 1977:96).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till det pågående utredningsarbetet är jag inte beredd att lägga fram
något förslag om närvarorätt för anställda och studerande i landstingskommunemas
utbildningsnämnder eller motsvarande. Jag har i denna fråga samrätt med chefen
för kommundepartementel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller linjenämndernas möjligheter att få ekonomiskt ansvar för utbildningen
kan jag endast konstatera att kommunalförfattningarna inte medger att beslut
formellt delegeras till icke politiskt sammansatta organ. Efter vad jag har
erfarit fungerar trots detta linjenämndsverksamheten enligt intentionerna inom
landstingskommunerna. Jag har fidigare i olika sammanhang betonat linjenämndernas
viktiga arbete för utbildningens ut­veckling. Jag konstaterar att
förutsättningar för detta arbete också finns inom kommunal högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
UHÄ och Landstingsförbundet för fram förslag om att den kom­munala högskolan
bör ges möjligheter att inrätta organ motsvarande insti­tutionsstyrelserna vid
de stafiiga högskoleenheterna. Uppföljningskommit­tén (U 1979:03) har fått
tilläggsdirektiv (Dir 1981:13) att se över bl. a. den lokala
högskoleorganisationen. Med anledning härav anser jag att det inte nu är
möjligt att ta ställning till frågan om institutionsstyrelser inom kom­munal
högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Genomförande av den nya studieorganisationen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.1    Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens beslut år 1979 om ny vårdutbildning i högskolan
(prop. 1978/ 79:197, UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100) innebär bl. a. en
väsentlig för­ändring av dels anknytningen mellan gymnasieskolan och högskolan,
dels studieorganisafionen för berörda utbildningar. I den nya studieorganisa­tionen
har antalet studievägar begränsats. Syftet därmed är att göra stu­dieorganisationen
mer överskådlig än vad den är i dag. Den nya studieor­ganisafionen är uppbyggd
så att studierna inleds med en för de allmänna utbildningslinjerna gemensam
grundkurs med inriktning mot öppen vård och förebyggande insatser. Därefter
sker en stegvis differentiering mot områdena socialvård, hälso- och sjukvård
samt medicinsk service. Genom denna reform har grunden lagts för en nödvändig
förnyelse av vårdutbild­ningarna i samklang med utvecklingen inom hälso- och
sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 1 juli 1982 samordnas således flertalet av nuvarande
utbildnings­linjer inom de kommunala vårdutbildningarna. Tandhygienistlinjen
berörs inte av några förändringar nu. Riksdagsbeslutet innefattar inte heller
ett slutligt ställningstagande till rehabiliteringslinjens längd, innehåll och
upp­läggning. Samma förhållande gäller sociala servicelinjens uppläggning,
längd och sektorstillhörighet. Regeringen uppdrog den 19 juli 1979 åt SÖ och
UHÄ att inkomma med förslag i dessa frågor i så god tid att de båda linjerna
kan inrättas den 1 juli 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÄ och SÖ har i skrivelse den 17 september 1980 hemställt
att rege­ringen fastställer vissa övergångsbestämmelser i samband med
införandet av den nya studieorganisationen. UHÄ och SÖ har vidare i samma
skrivel­se hemställt att inrättandet av rehabiliteringslinjen samt
reformeringen av sociala servicelinjen uppskjuts till den 1 juli 1983.
Ämbetsverken har i september 1981 inkommit med slutliga förslag beträffande
dessa båda linjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.2    Rehabiliteringslinjen och sociala servicelinjen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I proposifion 1978/79: 197 om vårdutbildning inom
högskolan föreslog jag att en rehabiliteringslinje skulle inrättas. Den
motsvaras i dag av dels arbetsterapeutlinjen om 120 poäng, dels
sjukgymnastlinjen om iOO poäng. Arbetsterapeututbildningen syftar till att ge
sådan kunskap och färdighet som fordras för arbetsterapeutisk verksamhet inom
öppen och sluten hälso- och sjukvård samt arbete inom social service och omvårdnad.
Sjukgymnastutbildningen syftar till att ge den kunskap och färdighet som
fordras för arbete som legifimerad sjukgymnast. Utbildningslinjerna har avsnitt
som är gemensamma. Samläsning kan därför förekomma mellan de båda
utbildningslinjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I nämnda proposition förordade jag att beslut om
inrättande av rehabili­teringslinjen skulle anstå till dess att
arbetsterapeututbildningen hade setts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;över
i sin helhet. Jag förordade vidare att arbetsterapeututbildningen skul­le ha
samma poängtal som sjukgymnastutbildningen, dvs. 100 poäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
biföll förslaget om en översyn av arbetsterapeututbildningen men tog inte
ställning fill utbildningstidens längd. Denna fråga borde enligt riksdagen
prövas förutsättningslöst i översynsarbetet (UbU 1979/80:7). Regeringen uppdrog
genom beslut den 19 juli 1979 åt UHÄ att i samråd med SÖ genomföra översynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
förslag till en reformerad social servicelinje lades fram i proposi­tionen om
vårdutbildning inom högskolan. Jag föreslog i nämnda proposi­tion att frågan om
en ny social servicelinje skulle ses över, både vad gäller utbildningens
uppläggning och längd. Riksdagen biföll förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
uppdrag åt UHÄ och SÖ angående rehabiliteringslinjen omfattade därför även ett
uppdrag om översyn av sociala servicelinjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag nyss har nämnt bedömer UHÄ och SÖ det inte möjligt att lämna ett
tillfredsställande undertag för statsmakternas beslut i sådan fid att de nya
linjerna kan inrättas den 1 juli 1982. De hemställer därför att inrättan­det av
rehabiliteringslinjen och en ny social servicelinje skjuts upp till den Ijuli
1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt min mening
väsentligt att de lokala myndigheterna får en rimlig planeringstid inför genomförandet
av en ny linje. Det är vidare angeläget att information till blivande
studerande ges i god tid. Med hänsyn fill att översynsarbetet har visat sig
mera omfattande än vad som har kunnat förutses är det inte möjligt att
tillgodose de behov av planeringstid och information som jag nyss har nämnt om
linjerna skulle inrättas den 1 juli 1982. De båda linjerna bör därför enligt
min mening inte inrättas vid denna tidpunkt. Ett uppskov är nödvändigt. I
övrigt avser jag att i budget­propositionen återkomma till regeringen med
förslag i denna fråga. Som en följd härav bör nu gällande behörighets- och
meritvärderingsbestämmelser tillämpas under uppskovstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.3
Successiv övergång till den nya studieorganisationen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya studieorganisationen träder enligt riksdagens beslut i kraft den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ijuli
1982. Följande allmänna utbildningslinjer och  påbyggnadslinjer avvecklas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fr.
o. m. samma tidpunkt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
utbildningslinjer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hörselvårdsassistentlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;laboratorieassistenfiinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medicinska
assistentlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;oftalmologassistentlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;operationsassistentlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sjuksköterskelinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Påbyggnadslinjer
utbildning till ortoptist vidareutbildning av sjuksköterskor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
och SÖ har i samråd hemställt att regeringen utfärdar bestämmel­ser för en
stegvis övergång till den nya studieorganisationen. Myndigheter­na menar att en
omedelbar avveckling av befinUiga utbildningar medför problem dels i form av
ett kraftigt minskat antal examinerade sjuksköter­skor från grundutbildningen
år 1983, dels i fråga om anpassningen av vidareutbildningen av sjuksköterskor
till hälso- och sjukvårdslinjens inrikt­ning mot allmän hälso- och sjukvård.
UHÄ och SÖ har i sin bedömning ansett att en temporärt minskad examination av
sjuksköterskor kan medfö­ra allvarliga konsekvenser för sjukvården. Vad gäller päbyggnadsutbild-ning
för sjuksköterskor kommer, påpekar de båda ämbetsverken, behöriga sökande till
den nya päbyggnadsutbildningen att finnas först inför vårter­minen 1985, vilket
också kan medföra en olycklig nedgång i examina­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med UHÄ och SÖ förordar jag en successiv övergång till den nya studieorganisationen.
Ämbetsverkens förslag till övergångsbestämmelser bör i stort sett följas. Jag
har redan tidigare förordat ett uppskov med inrättandet av
rehabiliteringslinjen samt reformeringen av sociala service­linjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund förordar jag att hörselvårdsassistentlinjen, opera­tionsassistentlinjen,
oftalmologassistentlinjen, laboratorieassistentlinjen, medicinska
assistentlinjen, sjuksköterskelinjen om 63 p, 73 p eller 105 p och utbildning i
ortoptik, som påbörjats före den 1 juli 1982, får fortgå enligt äldre
föreskrifter fills dess att de studerande har avslutat sin utbild­ning, dock
längst t. o. m. höstterminen 1984.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antagning till den nya hälso-
och sjukvårdslinjen, medicinska servicelin­jen och hörselvårdslinjen bör såsom
jag tidigare har föreslagit i propositio­nen om vårdutbildning inom högskolan
göras första gången inför läsåret 1982/83. För att det skall bli en jämn examinafion
bör studerande tas in även till nuvarande grundutbildning för sjuksköterskor 65
poäng samt till vidareutbildning av sjuksköterskor i psykiatrisk vård samt operationssjuk-värd
under 1983. Denna övergångsanordning bör gälla t.o.m. höstter­minen 1983. För
de sjuksköterskor som härefter vill komplettera sin utbild­ning inom
psykiatrisk sjukvård eller operationssjukvård utgår jag från att berörda
högskolemyndigheter utvecklar en lämplig kurs inom ramen för den nya hälso- och
sjukvårdslinjen. Antagning till 65-poängsutbildningen sker således sista gången
höstterminen 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
och SÖ föreslår att vidareutbildning för sjuksköterskor i medi­cinsk och kirurgisk
sjukvård får anordnas t.o.m. år 1985. Enligt den nya studieordningen ingår
motsvarande moment i hälso- och sjukvårdslinjen. I skrivelser frän bl. a. SSEF,
Svenska hälso- och sjukvärdens tjänstemanna­förbund och enskilda studerande
till regeringen har föreslagits att vidareut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bildningen
inom medicinsk och kirurgisk sjukvård inte skall avvecklas innan dagens grundutbildade
sjuksköterskor har beretts möjlighet att ge­nomgå den. Frågan har även
behandlats av riksdagen med anledning av en motion i anslutning till prop.
1980/81:100 (UbU 1980/81:29, rskr 1980/81:354). Enligt riksdagens mening måste
det även när den nya stu­dieorganisationen införts och den gamla helt
avvecklats finnas möjligheter för sjuksköterskor med tidigare grundutbildning
att i någon form vidareut­bilda sig i kirurgisk och medicinsk sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar de uppfattningar som har uttryckts i nämnda skrivelser. Det är enligt min
mening väsentligt att samtliga grundutbildade sjuksköterskor får en fullständig
yrkesutbildning. För utbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård är det
motiverat med en särskild övergångsanordning med hänsyn till det stora antalet
sjuksköterskor som saknar sådan utbildning. Vidareut­bildning i medicin och
kirurgi bör därför få fortgå t. o. m. vårterminen 1983. Jag är däremot inte
beredd att förorda att utbildningen i medicin och kirurgi får anordnas efter
den 1 juli 1983 i sin nuvarande utformning. Enligt min uppfattning bör
utbildningsbehovet därefter kunna tillgodoses genom kompletterande utbildning
om 10 veckor. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om ett
uppdrag till UHÄ att utforma en sådan utbildning. Utbildningen bör organiseras
inom ramen för den nya hälso-och sjukvårdslinjen och anordnas sä länge
myndigheterna anser att det finns tillräckligt stort behov av en sådan
kompletteringsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De nya påbyggnadslinjerna
bygger på den nya hälso- och sjukvårdslin­jen. Studerande från den nya linjen
kan först inför vårterminen 1985 resp. höstterminen 1986 direkt fortsätta sin
utbildning inom påbyggnadslinjerna. Enligt de av UHÄ och SÖ fastställda
behörighetsbestämmelserna är även sjuksköterskor som genomgått nuvarande
grundutbildning behöriga att söka till de nya päbyggnadslinjerna efter 1 1/2
resp. 3 års yrkeserfarenhet inom yrket. För att behöriga sökande överhuvudtaget
skall finnas bör antagning till påbyggnadslinjer i anestesi- och intensiv värd,
hälso- och sjukvård för barn och ungdom och obstetrisk och gynekologisk vård
första gången ske inför vårterminen 1984. Antagning till påbyggnadslinjen i öp­pen
hälso- och sjukvård bör ske första gången inför vårterminen 1985. Nuvarande
utbildningar inom dessa områden bör således anordnas över-gängsvis, dock längst
t. o. m. budgetåret 1984/85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar att de ändrade behörighetsreglerna och den nya studieor­ganisationen
helt skall ha trätt i kraft under 1985 för samtliga här berörda utbildningar.
Det innebär en övergångsperiod om 3 1/2 är räknat från reformstarten den 1 juli
1982. För tiden därefter utgår jag frän att individu­ella dispenser ges enligt
de bestämmelser som finns i högskoleförord­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels bereder
riksdagen tillfälle att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.      ta
del av vad jag har anfört om huvudmannaskap i fråga om de&lt;br&gt;
kommunala vårdutbildningarna, de statliga sjukgymnastutbild­&lt;br&gt;
ningarna i Stockholm och Lund samt sjuksköterskeskolor med&lt;br&gt;
enskild huvudman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anta ett inom
utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1977:218),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta om ett nytt
statsbidragsystem för kommunal högskoleut­bildning inom vårdsektorn enligt de
riktlinjer som jag har föror­dat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om upphörande av regler om anknytning till skolenhet och om poängberäkning för
kommunal högskoleutbildning inom värdsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om tjänster som skolledare och lärare i den kommunala högskoleutbildningen inom
värdsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat i
fråga om behörighet för tjänst som lärare inom den kommunala
högskolutbildningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om tjänstgöring i gymnasieskolan för lärare med kommunalt reglerad anställning
och om tjänstgö­ring i den kommunala högskoleutbildningen och i inbyggd utbild­ning
för lärare med statligt reglerad anställning i gymnasiesko­lan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om det centrala tillsynsansvaret för kommunal högskoleutbildning inom
vårdsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om en ny planeringsordning för kommunal högskoleutbildning inom vårdesektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat i
fråga om besvär över vissa antagningsbeslut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat i
fråga om fördelning av ansvaret för kostnaderna för antagning av studerande
till kommunal hög­skoleutbildning inom värdsektorn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om uppskov med inrättande av rehabiliteringsHnjen och den nya sociala
servicelinjen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat
om övergången till den nya stu­dieorganisationen för vissa värdutbildningar i
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens övervägande och beslutar att genom proposition
förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder eller ändamål
som föredraganden har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av lärartjänstutredningens (LÄTU) för­slag
i fråga om tjänsteorganisation för den kommunala högskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
redogör inledningsvis för de nuvarande tjänstgörings- och an­ställningsförhållandena
för lärarna inom den kommunala högskolan, som hittills har saknat en tjänsteorganisation
för lärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
som tjänstgör som lärare är dels lärare med statligt reglerade anställ­ningar i
gymnasieskolan, dels lärare med kommunalt reglerade tjänster, huvudsakligen
inom sjuksköterskeutbildningen. I stor utsträckning före­kommer att samma
lärare tjänstgör i vårdutbildning både inom gymnasie­skolan och inom kommunal
högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
kostnaderna för de statligt reglerade tjänsterna utgår statsbidrag till utbildningshuvudmännen
till lönerna för lärartjänster som inrättas inom de ramar som fastställs av
staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För-sjuksköterskeutbildningen
regleras däremot tjänsterna kommunalt och statsbidrag utgår i form av ett
schablonbidrag utan koppling till tjäns­terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår att man för all högskoleutbildning som bedrivs med kommunalt
huvudmannaskap inom sektorn för utbildning för vårdyrken inrättar tjänster som
lärare inom kommunal högskoleutbildning. Integra­tion av teoretiska och
klinisk/praktiska moment i utbildningen är av funda­mental betydelse i all
vårdyrkesutbildning. Detta bör avspeglas i tjänsteor­ganisationen genom att
lärartjänsterna inrättas på underlag från såväl den teoretiska som den
klinisk/praktiska delen av utbildningen. Vidare bör det åligga såväl
utbildningshuvudmannen som den enskilde läraren att utforma tjänstgöringen sä
att sambandet mellan de båda grenarna av verksamheten blir kontinuerlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår vidare att lärartjänsterna skall vara knutna till utbild­ningsorganisationen
och inte till vårdorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att det för tjänsterna fastställs regler för behörighet och
befordringsgrunder. Högskoleförordningen bör med stöd i högskolela­gen
tillföras föreskrifter om behörighet och befordringsgrunder för tjänst som
lärare i kommunal högskoleutbildning. Dessa regler bör ges samma principella
och författningstekniska utformning som motsvarande regler för lärartjänsterna
inom den statliga högskolen. Bestämmelserna bör såle­des vara av ramkaraktär,
och inte innehålla detaljerade regler om t. ex. ämneskombinationer och
poängtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har i en bilaga till betänkandet utformat förslag till bestäm­melser om bl. a.
behörighet fill tjänst som lärare i kommunal högskoleut­bildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslår LÄTU att tjänster som lärare med särskild inriktning pä forskning och
utvecklingsarbete inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär att tjänsterna som lärare i kommunal högskoleut­bildning skall
tillsättas efter förslag av en tjänsteförslagsberedning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvär
skall kunna anföras över beslut om tillsättning av lärartjänst hos UHÄ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslär LÄTU att nuvarande tjänster som rektor och studierek­tor bibehålls
oförändrade och att även tjänster som rektor och studierektor skall kunna
inrättas för enbart kommunal högskoleutbildning. Däremot anser kommittén att
tjänsterna som huvudlärare, institutionsföreståndare och l:e lärare bör
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
anser att samarbete i fråga om lärarresurser mellan högskoleut­bildning och
gymnasieskola skall ske i form av uppdragsundervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
förutsättning av oförändrat kommunalt huvudmannaskap föreslår LÄTU att lärar-
och skolledartjänsterna för kommunal högskoleutbildning skall vara kommunalt
reglerade och att nu inrättade, statligt reglerade tjänster, t. v. inte
överförs fill det kommunala avtalsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår att ett enhetsreglerat statsbidrag för kommunal högsko­leutbildning
införs och att detta bidrag knytes till årsstudieplats, utbild­ningslinje och
läsår. I fråga om lärartjätisten med inriktning på forskning och utvecklingsarbete
förordar LÄTU att ett särskilt statsbidrag i inled­ningsskedet skall utgå till
utbildningshuvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remisssammanställning över lärartjänstutredningens förslag
om tjänsteorganisation för kommunal högskoleut­bildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
högskolereformen fördes vissa utbildningar med kommunal hu­vudman till
högskolan. F.n. finns tvä slag av kommunal högskoleutbild­ning, dels utbildning
som administrativt och i viss utsträckning är samord­nad med gymnasieskolan,
dels fristående utbildning som sjuksköterskeut­bildningen. Tyngdpunkten i den
kommunala högskoleutbildningen ligger inom sektorn för vårdyrkesutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
grundval av prop. 1978/79:197 om vårdutbildning inom högskolan har riksdagen
beslutat om rikfiinjer för en ny studieorganisafion inom detta område.
Nuvarande tio allmänna utbildningslinjer skall fr.o.m. den I juli 1982 bedrivas
inom fem allmänna utbildningslinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjänsteorganisationen
är delvis integrerad med gymnasieskolans. Det finns lärare inom
högskoleutbildningen som är anställda i gymnasieskolan och för dem gäller samma
bestämmelser som för övriga gymnasielärare i fråga om tjänstgöringsskyldighet m.m.
Inom en och samma tjänst kan dock förekomma tjänstgöring i både gymnasieskolan
och den kommunala högskolan. Dessa lärartjänster är statligt reglerade och ca
100 procent statsbidrag utgår till lönerna för de tjänster som inrättas inom de
ramar som fastställs av staten. Tjänsterna för sjuksköterskeutbildningen är där­emot
kommunalt reglerade. Statsbidrag utgår i form av ett schablonbidrag utan
anknytning till lärartjänsterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   Allmänna
överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
reformerad tjänsteorganisation bör enligt LÄTU tillgodose behovet av ett
samordnat resursutnyttjande mellan olika högskoleutbildningar, oavsett
huvudmannaskap. Tjänsteorganisafionen bör vidare kunna fungera inom ramen för
ett system med en långt driven decentralisering av ansva­ret för
resursanvändningen i utbildningen. LÄTU menar aU den flexibilitet och
mångsidiga användbarhet som måste känneteckna läraren i högskolan inte kan
uppnäs med nuvarande koppling till tjänsteorganisationen i gym­nasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet (LF), socialstyrelsen, universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), Tjäns­temännens
Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen (SACOI SR),
huvudmannaskapskommittén, statskontoret och statens arbetsgivar­verk (SAV) har
yttrat sig över utredningens förslag till tjänsteorganisafion för den kommunala
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
inom parantes angivna förkortningarna kommer att användas i den fortsatta
framställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU:s
förslag tillstyrks i huvudsak av remissinstanserna, som i sina ; ttranden
åberopar utgångspunkterna för högskolereformen 1977 och re­formen om en ny
vårdutbildning i högskolan 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt LF:s uppfattning
skulle ett genomförande av högskolereformen pä värdutbildningsområdet hösten
1982 allvarligt äventyras om inte stats­makterna nu är beredda att bl. a. pä
det tjänsteorganisatoriska området ta konsekvenserna av sina beslut. Riksdagens
beslut om en förnyelse av vårdutbildningarna förutsätter, enligt förbundet, att
motsvarande beslut också fattas när det gäller tjänsteorganisation och former
för statsbidrag. Om inte de båda reformerna samordnas och genomförs i princip
vid samma tidpunkt kommer betydande prakfiska svårigheter att uppstå vilka - i värsta
fall - kan fördröja eller förhindra en utifrån vårdpolitiska utgångs­punkter
nödvändig reformering av utbildningarna. LF påpekar vidare nöd­vändigheten av
att snabbt fä besked i fråga om det framtida huvudmanna­skapet för de idag
kommunala vårdutbildningarna i högskolan. Förbundets ställningstaganden och
överväganden gäller endast vid ett fortsatt lands­tingskommunalt huvudmannaskap
för utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
ser med fillfredsställelse pä LÄTU:s förslag fill förändrad tjänste­organisation
för flertalet lärare inom denna del av högskolan. Enligt UHÄ:s mening skapar
förslagen de nödvändiga förutsättningarna som pä sikt behövs för att åstadkomma
några av de önskvärda förändringarna. UHÄ markerar dock att de organisatoriska
förslagen måste kompletteras med andra åtgärder, t. ex. fort- och
vidareutbildningsinsatser för lärarna. Samtliga regionstyrelser tillstyrker i
princip LÄTU:s förslag för denna del av högskolan. Man menar att förslagen ger
goda möjligheter till att utveck­la berörda högskoleutbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
SÖ anser att behovet av beslut om förändring inom denna del av högskolan är
nödvändig. Den kommunala högskolans tjänste- och arbets­organisation är
splittrad därför att utbildningar med olika tradition sam­manförts i denna
skolform. Vissa tjänster är t. ex. konstruerade med ut­gångspunkt i kurs- och
timplaner som inte längre tillämpas. Vidare, anför SÖ, har provisorier måst.
tillgripas för att sanktionera att tjänster kon­strueras för verksamhetens
bästa - för såväl teorefisk som praktisk/klinisk undervisning. Av de till SÖ
inkomna yttrandena framgår att landstings­kommunernas utbildningsnämnder i
huvudsak är positivt inställda till ut­redningens förslag och de överväganden
som ligger bakom dem. SÖ kriti­serar dock utredningen för att &amp;quot;den
kommunala högskolan behandlas högst kortfattat, trots att den omfattar 1/3 av
all högskoleutbildning och är ett relativt nytt tillskott till en äldre och väl
etablerad högskoleorganisa­tion&amp;quot;. Såväl socialstyrelsen som SÖ påpekar att
bristen på utbildade lärare är ett stort problem för värdyrkesutbildningarna.
För de lärare som finns är det angeläget att dels förstärka anknytningen till
vetenskaplig verksamhet, dels erbjuda dem utbildning pä olika nivåer, menar
socialstyrelsen. SÖ delar utredningens uppfattning om behov av åtgärder för
forskningsan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;knytning
och tillägger att det är angeläget att en diskussion snarast kom­mer till stånd
om behovet av en egen disciplin som bas för forskning inom omvårdnadsområdet.
SÖ utesluter dock inte att forskning av här berörda yrkesgrupper även kan ske
inom redan etablerade discipliner. Aspekten att de begränsade personella
resurserna måste tillvaratas väl är i högsta grad betydelsefull. Enligt SÖ: s
mening har den inte alltid varit tillräckligt håg-kommen när utredningen sedan
ger sina förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
skilda systemen för lärartjänster försvårar ett närmare samarbete mellan
sjuksköterskeutbildningen och den övriga kommunala högskoleut­bildningen, anför
huvudmannaskapskommittén. Kommittén anför, i likhet med UHÄ, SÖ och LF, att
behovet av ett sådant samarbete kommer att öka i och med riksdagens beslut om
en ny studieorganisation för de medellånga vårdutbildningarna. Kommittén
understryker angelägenheten i att lärartjänstkonstruktionen anpassas till de
nya högskolemålen, bl. a. forskningsanknytningen. Lärarna i de kommunala
högskoleutbildningarna saknar oftast forskarutbildning och egen erfarenhet av
forsknings- och utveckhngsarbete. Här skiljer sig de kommunala utbildningarna
från flerta­let statliga. Detta beror inte i första hand på
huvudmannaskapsförhållan­dena, menar kommittén, utan på att utbildningarna
utvecklats i anslutning till gymnasiala skolformer med annan art och tradifion.
Även SÖ menar att många av de aktuella problemen i utredningen måste lösas,
oberoende av vilket beslut som kommer att fattas i huvudmannaskapsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varken
statskontoret eller Svenska kommunförbundet har något att erinra mot förslagen fill
förändringar i arbets- och tjänsteorganisation för den kommunala
högskoleutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
och TCO uttalar sig för ett enhetligt stafiigt huvudmannaskap för hela
högskolan. SACOISR menar att utredningen ensidigt utgått frän ett bibehållande
av nuvarande huvudmannaskap och inte belyst konsekven­serna av ett överförande
av de här aktuella utbildningarna till ett statligt huvudmannaskap. Enligt
SACO/SR bör de allmänna ramarna för den statliga högskolans arbets- och
tjänsteorganisation kunna tillämpas och genomföras samtidigt som för övriga
delar av högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
menar att mänga problem som utredningen tar upp skulle lösas automatiskt om
huvudmannaskapet vore enhetligt statligt. Forskning och forskningsanknytning
för denna sektor skulle därigenom även komma i ett helt annat läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Grunddrag i tjänsteorganisationen för kommunal högskoleutbild­ning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU:s
förslag innebär bl. a. att särskilda tjänster som lärare för kom­munal
högskoleutbildning inom sektorn för vårdyrken inrättas. Tjänsterna skall enligt
förslaget normalt inrättas för tjänstgöring i såväl teoretisk som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;klinisk/praktisk
utbildning och vara knutna till utbildningsorganisationen. Behörighets- och
befordringsgrunder föresläs bli reglerade i högskoleför­ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser som yttrat sig om den kommunala högskolan tillstyrker i princip
utredningens principiella utgångspunkter beträffande tjänsteorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR och TCO anser dock
inte att lärar- och skolledartjänsterna skall vara kommunalt reglerade. SACOISR
konstaterar i sitt yttrande att vissa av de nuvarande tjänsterna i den
kommunala högskolan ej belysts av utredningen, nämligen tjänster i s. k.
allmänna ämnen t. ex. adjunktstjänst i fysik, kemi samt biologi. De kriterier
som anges för anknytning till stu­dieorganisationen är ej i samtliga fall
fillämpliga pä lärartjänster i dessa ämnen anför organisafionen. Även SÖ
uppmärksammar svårigheten att inordna dessa tjänster i den tjänsteorganisation
som skisseras för övriga lärare. Det måste därför ingå i det fortsatta
utredningsarbetet att undersö­ka hur dessa skall kunna inordnas inom den
kommunala högskolans tjäns­teorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommittén
anser att förslagen kommer att bidra till en utveckling som främjar såväl den
kommunala högskolan som utbild­ningen inom gymnasieskolan. SAV påpekar att
vissa övergängsanord-ningar torde behöva utformas beträffande de statligt
reglerade tjänsterna, när en överföring till kommunal reglering sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LF
markerar sin principiella inställning att den nya tjänsteorganisationen inte
får förverkligas fill priset av för huvudmännen avsevärt ökade kostna­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
SÖ anser att en enhetlig tjänsteorganisation kan främja utveckling­en av den
kommunala högskolan. Förslaget att lärartjänsterna skall vara knutna till
utbildningsorganisationen innebär en förbättring för de utbild­ningar som idag
har s. k. inbyggd utbildning. SÖ menar dock att förslaget ytterligare kommer
att accentuera bristen på behöriga vårdlärare och där­för kommer att medföra
behov av ökad utbildningskapacitet av vårdlärare för att täcka behovet inom
både högskolan och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
slår fast att det skall finnas reella möjligheter till växling mellan teori och
praktik liksom flexibilitet i fidsintervaller m.m. för den enskilde läraren.
Detta bör enligt LÄTU vara en fråga för den lokala verksamhetsplaneringen.
Såväl SÖ som UHÄ delar denna uppfattning. UHÄ tvekar dock inför det resonemang
utredningen för om linjenämnder­nas roll. Som UHÄ ser det är det till stor del
ett personalplaneringsprob­lem som normalt löses inom skolorganisafionen. Mänga
av de problem som är förknippade med personalplanering skulle enligt ämbetets
uppfatt­ning lösas om ett organ motsvarande institutionsstyrelserna vid de
statliga högskoleenheterna fanns inom den kommunala högskoleutbildningen. UHÄ
finner starka skäl föreligga för att denna fråga övervägs närmare. SÖ påpekar
att tjänstekonstruktionen måste kunna ge skolorna lokal frihet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;välja
arbetssätt för den praktiska ubildningen efter lokala förhållanden, utbildningens
art och elevgruppernas storlek. Vissa normer torde dock behöva utarbetas
centralt och genom både förordningar och avtal, menar SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
betonar särskilt det nära sambandet mellan teori och praktik där prakfiken
utgör en viktig del av utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Tjänst som lärare med tjänstgöring företrädesvis inom viss ut­bildningslinje&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
förordar att innehavaren av en tjänst skall ha (1) en allmän kompetens som
möjliggör verksamhet inom flera utbildningslinjer, (2) kompetens med direkt
anknytning till den yrkesfunktion en linje avses leda fram fill samt (3) en
särskild inriktning pä sin kompetens vilken skall avse de specifika
ämneskunskaper som krävs för ett visst område. Lärartjäns­terna ska vara
konstruerade så att de sfimulerar den enskilde till vidare utbildning. Syftet
är att vårdlärarna ges möjlighet att överta den undervis­ning som traditionellt
meddelas av läkare i framför allt prekliniska ämnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
ansluter sig i princip till utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
anser dock att utredningens resonemang i dessa avseenden är sä allmänt att i
praktiken torde en så bred kompetens endast undantagsvis kunna krävas vid en tjänstefillsättning.
Utredningens kompetenskriterier får inte heller innebära att den kommunala
högskolan föredrar att anställa lektorer för exempelvis naturvetenskapliga
ämnen. Det är också viktigt, menar organisationen, att nuvarande lärare får
vidareutbildning sä att lärarbehovet kan tillgodoses pä bästa sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
påpekar att några avsteg från kompetenskraven i verkligheten måste göras på
grund av lärarbristen. Vidareutbildning för innehavare av tjänst som lärare för
att vidga kompetensen är en fråga som enligt SÖ:s mening borde ha diskuterats,
i synnerhet inom de vårdområden som karaktäriseras av särskilt stor brist på
utbildad personal t. ex. i arbetsterapi och sjukgym­nastik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
anser att rehabiliteringsinnehållet i samfiiga vårdyrkes­utbildningar bör höjas
och förstärkas organisatoriskt t. ex. genom att ar­betsterapeut- och
sjukgymnastiklärare undervisar i parallella utbildnings­linjer i detta ämne och
även på gymnasienivå. Vidare, menar styrelsen, bör forskningsanslagen delas
efter angelägenhetsgrad och inte efter kvanfita-tiva grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommitténs
uppfattning är att den föreslagna tjän­steorganisationen tillgodoser såväl
behovet av ett samordnat resursutnytt­jande mellan olika högskoleutbildningar
oavsett huvudmannaskap som behovet av lärarnas forskningsanknytning. Det
sistnämnda syftet tillgo­doses genom att t. ex. deltagande i teoretiska och
yrkespraktiska kurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medverkan
i forskning kan betraktas som fort- och vidareutbildning inom ramen för
lärartjänster. Villkoren för lärarnas forskningsanknytning blir härigenom lika
i de båda huvudmannaskapsalternafiven, påpekar kommit­tén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Lärartjänst med särskild inriktning på forsknings- och utveck­lingsarbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslär att tjänster som lärare med särskild inriktning pä forsk­ning och
utvecklingsarbete inrättas främst för att ge organisatorisk stabili­tet åt
forskningsanknytningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
allmän uppfattning bland remissinstanserna är att såväl utbildningen som hälso-
och sjukvårdens kvalitet och resursutnyttjande måste höjas och förbättras. Man
är även överens om att en expansion av forskningsinsatser inom hälso- och
sjukvårdsforskningen är att vänta av personer med grund­utbildning inom de
berörda vårdutbildningarna. Meningarna är dock de­lade hur denna
forskningsanknytning skall organiseras i ett uppbyggnads­skede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser tillstyrker i princip att lärartjänster med sär­skild
inriktning mot forsknings- och utvecklingsarbete inrättas och att tjänsterna
knyts till utbildningsorganisationen. Bland dessa märks huvud­mannaskapskommittén,
LF, TCO, UHÄ och SÖ. SACOISR ansluter sig till utredningens mofiv för tjänster
men är f. n. inte beredd att ta ställning till om dessa bör införas vid ett
statligt huvudmannaskap. Frågan bör belysas i ett kompletterande
utredningsarbete, menar organisationen. SACO/SR är dock av den åsikten att
innehavaren av den av LÄTU föreslagna FoU-tjänsten bör ha avlagt doktorsexamen
eller ha motsvaran­de vetenskaplig kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SÖ:s mening är det vikfigt att konkreta åtgärder kommer till stånd inom den
kommunala högskolan, som ger forsknings- och utvecklingsarbe­tet en fast
förankring inom utbildningsorganisationen. De föreslagna tjäns­terna bör kunna
tjäna som en bas för det forsknings- och utvecklingsarbete inom vårdområdet,
som nu börjar utvecklas. Denna uppfattning delas av UHÄ, LF och
socialstyrelsen. SÖ menar vidare att det är angeläget att diskussion om och
arbete med innehållet i en framväxande omvårdnads­disciplin medför att
forskning i det praktiska värdarbetet kan fortsätta och intensifieras. FoU-arbetet
bör så långt möjligt ges en sådan inriktning att det kan nyttiggöras inom
gymnasieskolan. Flera av styrelserna för de landstingskommunala
vårdutbildningarna påpekar att vissa svårigheter med rekryteringen till
tjänsterna kan förutses, liksom med att balansera tjänsternas innehåll mellan
värd- och utbildningsorganisationerna. Denna uppfattning delas av LF och
socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna tjänsten måste enligt LF:s uppfattning också utformas sä att den kan
utgöra en tillgång för det klinikanslutna utvecklingsarbetet. Den nya
lärartjänsten kommer, enligt förbundet, att ge kvinnorna ökade möjligheter a«
flytta fram sina positioner vad gäller forsknings- och ut­vecklingsarbete.
Detta kan bidra ull att skapa ökade förutsättningar för en jämställdhet mellan
män och kvinnor inom både högskolans och vårdens områden, menar LF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
däremot markerar att den föreslagna tjänsten framför allt bör ansvara för värdpedagogisk
forskning och anser det orealistiskt att innehavaren av en sådan tjänst även
skall vara ansvarig för utvecklingsar­bete inom det praktiska omvärdnadsarbetet.
För forskning inom det prak­fiska omvårdnadsarbetet och dess administrafion och
organisation bör finnas särskilt inrättade tjänster som är knutna till
sjukvårdsorganisa­tionen. Även TCO är av denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdshuvudmännen
har hittills alltför ensidigt förutsatt att läkare skall svara för det
praktiska vårdarbetets utveckling, anser TCO. Medel för forsknings- och
utvecklingsarbete måste, enligt organisationen, till­föras den kommunala
högskolan i form av fasta resurser. Därmed finns underlag för inrättande av
lektorstjänster. TCO påpekar att förfarandet vid tillsättning av
lektorstjänster med inriktning på forskning/utveckling blir i princip detsamma
som när den stadiga högskolan filisätter lektorstjänster inrättade på
forskningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MFR
ser det som en självklarhet att hälso- och sjukvårdsforskning inkl. omvårdnadsforskning
i ett uppbyggnadsskede skall vara knuten till institu­tioner/kliniker med
forskningserfarenhet och forskningsresurser. Härige­nom skapas möjligheter för
adekvat handledning genom tillgängen till handledare från olika discipliner och
olika fakultetsområden. MFR kriti­serar även LÄTU för att ha satt
kompetenskraven för tjänsterna på för låg nivå. MFR anser därför att
utredningens förslag inte bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Timlärares medverkan i utbildningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att fastare knyta timlärarna till utbildningen för att möjliggöra
deltagande i verksamhet utöver ren undervisning har endast berörts av ett fåtal
remissintanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
och LF påpekar i sina yttranden att förslaget tillhör dem där behov av
ytterligare granskning finns. Malmöhus läns landsting har cjpck uttalat sig
positivt om den föreslagna konstruktionen med speciallärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
SACOISR anser att utgångspunkten skall vara att inrätta lärartjän­ster inom
utbildningen och att timlärares medverkan minimeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  
Läkare som lärare i kortare vårdyrkesutbildningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår också att en i läkartjänsterna inbyggd undervis­ningsskyldighet bör
gälla all högskoleutbildning för värdyrken och alla sjukhus där sådan
utbildning bedrivs. Vidare föreslås att läkares medver­kan inom de medellänga
vårdutbildningarna reduceras och begränsas till sådana moment som andra lärare
inte behärskar på ett för utbildningen tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommittén, LF,
UHÄ, socialstyrelsen och SÖ ser positivt på utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LF framhåller att det inte
längre är rimligt att de utbildningsinsatser som även fortsättningsvis kräver läkarmedverkan
skall ske pä frivillig grund. Förbundet utgår från att avtal om inbyggd
undervisningsskyldighet för läkarna kan träffas med berörd
personalorganisation. I ett centralt avtal bör särskilt regleras på vilket sätt
sådan undervisning skall värderas i förhällande till värdarbete menar
förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bristen pä pedagogisk
utbildning hos läkarna skapar ofta svårigheter i dagens skola vid utnyttjande
av deras fackkunskaper anser socialstyrel­sen. Läkarledd teoretisk undervisning
bör därför reserveras för de moment som oundgängligen kräver läkarens samlade
teoretiska och kliniska kun­nande. Socialstyrelsen föreslär att man bör
vidareutveckla och organisera möjligheterna för vårdlärarna att höja sin
kompetens att undervisa genom att t. ex. genomgå lämpliga avsnitt av delkurser
inom den statliga högsko­lan såsom läkarnas utbildning i pediatrik, medicin
osv. Vårdläraren kan därmed överta flera avsnitt i vårdutbildningen. Dessa
tankegångar delas av flertalet remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl SACO/SR som Svenska
läkaresällskapet menar dock att den snabba medicinska utvecklingen och behovet
av lärare med vetenskaplig bakgrund medför att läkares medverkan i undervisningen
inom de här berörda utbildningarna är nödvändig. Där undervisningsvolymen är
till­räcklig bör särskilda läkarlärartjänster inrättas. Ett system med
särskilda läkarlärare för vårdyrkesutbildningar skulle, enligt de båda
remissinstan­serna, bl. a. främja kontinuiteten i undervisningen. Om lärarna
inom sek­torn för vårdyrken i ökad utsträckning skall kunna överta den s.k. läkarun-dervisningen
är förbättrade möjligheter till vidareutbildning en förutsätt­ning, menar 5ACO/5J?.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Tillsättning av lärartjänster&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår att de allmänna behörighetskrav som föreslagits för lärare i statlig
högskoleutbildning bör tillämpas även för lärare i kommunal högskoleutbildning
och att särskilda föreskrifter om befordringsgrunder utformas. Vidare föresläs
att tjänster som lärare i kommunal högskoleut-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr
89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bildning
skall tillsättas efter förslag av en tjänsteförslagsberedning samt att besvär över
beslut om tillsättning av lärartjänst skall kunna anföras hos UHÄ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
ansluter sig i huvudsak till LÄTU:s förslag - med undantag av de delar som aver
införande av tjänsteförslagsberedning och besvär över beslut om
tjänstetillsättningar hos UHÄ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
och flertalet styrelser för kommunal högskoleutbildning anser att förslaget om tjänsteförslagsberedning
inte bör genomföras därför att syste­met bhr för tungrott och inte kan
förbättra urvalet. Även Svenska kom­munförbundet, LF och UHÄ motsätter sig
allmänt inrättandet av s. k. tjänsteförslagsberedningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LF
framhåller att det bör ankomma pä tillsättningsmyndigheten (styrel­sen för
utbildningen) att själv avgöra pä vilket sätt ett tillsättningsärende skall
beredas. Däremot accepterar förbundet de behörighets- och beford­ringsgrunder
som utredningen föreslär. LF betonar emellertid nödvändig­heten av att
bestämmelserna ges ramkaraktär och att möjlighet till befrielse från
behörighetsvillkor garanteras. Samma uppfattning har också SÖ med underremissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet menar att befinfiigt kommunalt berednings­organ bör förstärkas
med vetenskaplig kompetens när förslag till innehava­re av tjänst som lärare i
kommunal högskoleutbildning skall avges fill styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
kan för sin del tillstyrka inrättande av en särskild tjänsteförslags­beredning
endast i fråga om den föreslagna FoU-tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
förutsätter att den prakfisk/pedagogiska utbildningen fortlöpande anpassas till
högskoleutbildningens behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
finner det oklart vad utredningen avser med detta och menar att den pedagogiska
utbildningen skall, vara lika för alla lärare, oavsett om man kommer att
undervisa i gymnasieskola eller högskola. SÖ anser det dock värdefullt att få
ett system för behörighet inom hela den kommunala högskolan, där skillnaderna
nu är stora mellan den del av lärarna som har tjänster inrättade vid
gymnasieskolan och övriga lärare. Det är riktigt, tycker SÖ, att reglerna för
tjänstetillsättningar utformas sä likt den statliga högskolans som möjligt och
att det är berättigat med statligt inflytande på urvalet i den omfattning som
föresläs. Den statliga regleringen av lärartill-sättningen möter dock motstånd
frän flertalet landstingskommunala sty­relser för värdutbildning även om man
erkänner värdet av anpassningen till den stadiga högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
noterar i sitt yttrande att de önskemål organisationen haft när det gäller
tillsättningen av lärartjänster inom denna del av högskolan delvis kan
tillgodoses om ett förstatligande av den idag kommunala högskolan genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
tillstyrker förslaget om tillsättningsordning och en tillsättningsbe­redning
motsvarande tjänsteförslagsnämnder i den statliga högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU:s
förslag om UHÄ som besvärsinstans beträffande besvär över beslut om
tillsättning av kommunalt reglerade lärartjänster avvisas av LF. Även Svenska
kommunförbundet är tveksam till en sådan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
tillstyrker förslaget och påpekar att ett genomförande kräver änd­ring av
kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  
Ledningsfunktioner för utbildningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med vad som föreslagits i fråga om lärartjänster anser LÄTU att även
tjänster som rektor och studierektor skall kunna inrättas enbart för kommunal
högskoleutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
någon remissinstans uttalar sig mot detta förslag. En separation av
utbildningsformerna beträffande skolledningen skulle säkert skapa bättre
förutsättningar för en utveckling av de medellånga värdutbildningarna i enlighet
med målsättningarna för högskolan och fritt frän gymnasieskolan, anser
huvudmannaskapskommittén. Kommittén finner skäl tala för en sådan separation
även vid bibehållen kommunal högskoleutbildning. 1 de fall underlag saknas för
en separat skolledning inom en kommunal högsko­leutbildning bör det, vilket
också LÄTU föreslär, finnas möjligheter fill samordning med gymnasieskola,
menar kommittén. En sådan samordning bör då i första hand avse arbetsuppgifter
som inte är av pedagogisk natur och således endast kunna avse rektorstjänsten.
Huvudmannaskapskom­mittén framhåller dock att en övre gräns bör sättas för hur
omfattande den kommunala högskoleutbildningen får vara för att en sådan
samordning skall fä ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
av styrelserna för kommunal vårdyrkesutbildning avstyrker LÄTU:s förslag att
avskaffa tjänster som I:e lärare med bibehållande av funktionen genom att
arbetsuppgifterna fullgörs av lärare inom ramen för ett särskilt uppdrag. SÖ
härför sin del ingen erinran motförslagen. LF och TCO stöder denna uppfattning.
TCO förutsätter dock att möjligheten att förordna lärare pä uppdrag som
studierektor i den statliga högskolan får en motsvarighet i den kommunala
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10  
Sambandet med gymnasieskolan resp. den statliga högskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår att samarbete i fråga om lärarresurserna mellan högsko­leutbildning
och gymnasieskola skall ske i form av uppdragsundervisning. Härmed menar
utredningen bl. a. att underlag för tjänst inom kommunal högskoleutbildning
skall definieras i ekonomiska termer och inte skall knytas till
undervisningsskyldigheten som för lärarna i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser anser att utredningens förslag kommer att främja utvecklingen
av såväl den kommunala högskolan som gymnasiesko­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
SÖ som LF framhåller dock att frågan om sambandet mellan vårdutbildning i
högskolan och gymnasieskolan måste ägnas stor uppmärk­samhet i det fortsatta
arbetet. SÖ påpekar att det för mindre orter kan bli svårt - t. o. m. omöjligt
- att realisera utredningens förslag om att under­lag för lärar- och skolledartjänster
för kommunal högskoleutbildning skall hämtas inom sådan utbildning. Både SÖ och
LF anser dock att utredning­ens förslag till uppdragsredovisning ullräckligt
kommer att garantera det nödvändiga sambandet mellan de båda
utbildningsformerna. SÖ anser att någon form av central reglering av i vad mån
arbetsgivaren skall få ålägga en anställd uppdragstjänstgöring blir nödvändig
vid ett genomförande av LÄTU:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO.s
uppfattning är att den huvudman, som bidrar med minst hälften av underlaget för
en tjänst, skall inrätta och tillsätta tjänsten samt ha arbetsgivaransvaret. SACOISR
däremot avvisar förslaget om uppdragsun­dervisning. Förslaget är dåligt
underbyggt och dess konsekvenser är inte tillräckligt belysta, anser
organisationen. SACO/SR förordar istället fort­satt användning av
fyllnadstjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser berör frågan om s.k. vertikal handledning. LF sätter denna i
centrum och är överhuvudtaget inte berett att acceptera förslag som avsevärt
skulle försvåra möjligheterna att genomföra sådan handlening. SACOISR däremot
är av motsatt uppfattning. Undervisningen i gymnasieskola och högskola bedrivs
enligt två olika lagar med ohka målsättning. Att bedriva undervisning på ett
vetenskapligt sätt är högsko­lans målsättning. Att göra det för en elevkategori
och att undervisa enligt skollagen för en annan elevkategori, innebär en stor
belastning för lärarna. SACO/SR anser därför att den s.k. vertikala handledningen
bör avveck­las.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Arbetsorganisation för den kommunala högskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nästan
alla remissinstanser stöder LÄTU:s förslag att de principiella ställningstagandena
i kapitel 6 rörande arbetsorganisation för den statliga högskolan skall äga
motsvarande tillämpning inom den kommunala hög­skoleutbildningen. Bland dessa
märks t. ex. huvudmannaskapskommittén, LF, TCO, SÖ, UHÄ, och socialstyrelsen. I
yttranden från vissa utbild­ningsnämnder anförs att organisafionen i stort sett
stämmer överens med den som redan tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
stark remissopinion delar LÄTU: s uppfattning att den reglering av enbart
undervisningsskyldigheten som f. n. gäller för de statligt reglerade tjänsterna
inte är ändamålsenlig för den kommunala högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan reglering styr i några fall lärarnas arbetsinsatser pä ett sådant sätt
att mänga för verksamhetens kvalitet viktiga arbetsuppgifter kommer i skymundan,
menar bl. a. LF. Mot den bakgrunden förklarar förbundet sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;berett
att verka för en ny reglering av arbetstiden för samfiiga lärare inom den
kommunala högskolan som i princip överensstämmer med vad som idag redan gäller
för de kommunalt reglerade tjänsterna i den nuvarande organisationen. Enligt LF:s
uppfattning kommer en sådan ny reglering att medverka till att likställa
arbetsinsatser av olika slag och främja långsiktig planering och utveckling av
utbildningsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att förslagen skall kunna genomföras utan att medföra en kostnads­ökning i form
av ökad administrafion och ökat antal tjänster krävs, enligt SÖ, bl. a. att den
pågående utvecklingen mot mer högskolemässiga under­visningsformer, mer
flexibelt arbetssätt och väl fungerande samarbete med arbetstagarorganisationerna
inte stoppas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU
föreslår att skolledningen åläggs att upprätta en bemanningsplan för
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LF
instämmer i syftet med en sådan plan men ställer sig tveksam till om ett direkt
åliggande på denna punkt bör regleras genom centrala föreskrif­ter. Det måste,
enligt förbundet, vara en uppgift för den enskilda högsko­lestyrelsen att själv
bestämma på vilket sätt den önskar planlägga och utveckla verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12  
Statsbidrag för kommunal högskoleutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU:s
analys av nuvarande statsbidragssystem visar på svårigheter att samordnat
utnyttja befintliga statliga resurser. Från framför allt företrä­dare för den
kommunala högskoleutbildningen riktas kritik mot det nuva­rande systemet med
statligt reglerade tjänster och statsbidraget till lärar­löner. Främst avser
kritiken den begränsade lokala planeringsfrihet som systemet medför. Flera
remissinstanser påpekar att det inte är rimligt att statsbidragets utformning
skall motverka en utveckhng mot ökad lokal frihet där läraren kan utnyttjas på
det mer flexibla sätt som krävs inom högskolans ram och som ingått som en av
förutsättningarna i högskolere­formen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser som berört frågan om statsbidrag tillstyrker utredningens
förslag om att ett enhetsrelaterat statsbidrag för kommunal högskoleutbildning
införs och att det knyts fill årsstudieplats, utbildnings­linje och läsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
genomförande av ett sådant bidragssystem underlättas om lärar- och skolledartjänsterna,
i enlighet med utredningens förslag, blir kommunalt reglerade menar UHÄ, SÖ, LF
och huvudmannaskapskommittén. 1 ett system med kommunalt reglerade tjänster är
det inte ens tekniskt möjligt att bibehålla ett statsbidragssystem som är
relaterat till lärariönekostnader, påpekar 5Ö. SÖ ställer sig dock tveksam till
LÄTU:s förslag att nu inrättade statligt reglerade tjänster tills vidare inte
överförs till det kommu­nala avtalsområdet. Både SÖ och flera
utbildningsnämnder ifrågasätter 5   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
det är lämpligt och praktiskt att låta lärare med stafiigt reglerad anställ­ning
kvarstå i sådan men pä väsentUga arbetsorganisatoriska punkter göra om det
regelsystem som nu gäller för anställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
huvudmannaskapskommitténs betänkande Enhetligt huvudmannaskap för högskolan (SOU
1981:9), som avlämnades i januari 1981, beskrivs de närmare detaljerna i ett enhetsrelaterat
statsbidragssystem för en bibehål­len kommunal högskoleutbildning. Förutom
kommittén själv hänvisar LF ull dessa förslag. Enligt LF:s uppfattning bör ett
arbete omgående påbörjas som syftar fill ett förändrat system för statsbidrag i
huvudsaklig överens­stämmelse med utredningens förslag. Både LF och Svenska
kommunför­bundet understryker bestämt att ett nytt statsbidragssystem inte får
över­föra kostnader frän stat till kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU:s
förslag om ett särskilt statsbidrag för lärartjänster med inrikt­ning pä
forskning och utvecklingsarbete tillstyrks av LF. Staten måste, anför
förbundet, självfallet betala ett bidrag för innehavarens medverkan i
utbildning och forskning. Frågan om forskningsanknytning av de aktuella utbildningarna
kräver att staten tar det ekonomiska ansvar som motsvarar lagstiftarnas
ambitioner pä denna punkt, framhåller LF. LF utgår från att bidragets volym och
utformning bestäms först efter överläggningar med förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13   
Vissa övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.1
Ämnesteoretisk forskningsmetodisk fortbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
den ämnesmässiga fortbildningen är angelägen för lärare av alla slag oavsett
undervisningsnivå, föreslår SÖ, att sådan fortbildning förläggs till högskolor
med adekvat forskningskapacitet. Den föresläs vi­dare vara öppen för alla lärare
oavsett undervisningsnivä. Att behovet av ämnesteoretisk och forskningsmetodisk
fortbildning av lärarna inom den kommunala högskolan bör prioriteras framhålls
av flera remissinstanser. Bl. a. socialstyrelsen påpekar att lärarna intar en
nyckelställning när det gäller att låta nya forskningsrön fä ett snabbt
genomslag både inom utbild­ningen och den praktiska värden.
Vårdlärarutbildningen bör därför knytas till vetenskaplig verksamhet.
Socialstyrelsen anser vidare, att forsknings­anknutna kurser som f. n. pågår är
särskilt betydelsefulla därför att de ger möjlighet till vidareutbildning åt
personer som är direkt verksamma i vården. Detta är sannolikt ett av de mest
betydelsefulla sätt varpå den nya högskolan snabbt kan stimulera utvecklingen
inom omvårdnadsarbetet, framhåller styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
anser att det är viktigt att UHÄ ges ett övergripande ansvar för fort- och
vidareutbildning även för den kommunala högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.2
Yrkesfortbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LÄTU:s
förslag att lärarna skall kunna ges yrkesfortbildning inom ra­men för
lärartjänsten tas emot positivt av remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
noterar med tillfredsställelse att fortbildning i yrkeslivet föreslås
likställas med teoretisk fortbildning. Huvudmannaskapskommittén ser det som väsenfiigt
att lärarna i de medellänga värdutbildningarna har praktisk sjukvårdserfarenhet
och kan hålla en nära kontakt med utvecklingen i vårdarbetet. Liknande
synpunkter har framförts av flera andra remissin­stanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14  
Avslutande synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
anser att ett genomförande av LÄTU:s förslag beträffande den kommunala
högskolan skulle bidra till att målen för högskolans reforme­ring närmas. Denna
uppfattning får stöd i flertalet remissyttranden an­gående den kommunala högskolan.
Många framhåller att flera av statsmak­terna redan fattade beslut om reformer
förutsätter även en reformerad lärartjänstorganisation inom den kommunala
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
enig uppfattning om tidpunkten för ett genomförande av LÄTU:s förslag kan dock
inte skönjas. Mänga remissinstanser menar att de olika reformer som berör denna
del av högskolan bör samordnas den I juli 1982 medan t. ex. SÖ anser att denna|idpunkt
inte är lämplig på grund av den ökade belastning som genomförandet av den s. k.
Vård 77-reformen inne­bär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den mån samtliga förslag inte kan tillgodoses mot bakgrund av det statsfinansiella
läget vill SÖ prioritera dels en rörlig forskningsresurs, dels förslaget om
särskilda lärartjänster för forsknings- och utvecklingsarbete vid den kommunala
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av betänkandet om enhetligt huvud­mannaskap
för högskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppdraget
och dess omfattning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommitténs
huvuduppgift är enligt direktiven att läg­ga fram förslag om hur
huvudmannaskapsfrågan bör lösas. Med huvud-mannaskapsfrägan avses frågan om
primärkommunala och landstingskom­munala högskoleutbildningar bör föras över till
statligt huvudmannaskap. Av grundläggande betydelse är därvid enligt direktiven
hur huvudmanna­skapsförhållandena påverkar möjligheterna att på kort och lång
sikt vidare­utveckla och förbättra högskoleutbildningen enligt grunderna för
högskole­reformen. Även forskningens betingelser bör beaktas inte minst med hän­syn
Ull kravet på forskningsanknytning av all grundläggande högskoleut­bildning. En
annan viktig fråga om direktiven pekar på är hur huvudman-naskpet beträffande
högskoleutbildningen påverkar fullgörandet av andra samhällsuppgifter som pä
olika sätt berörs av den kommunala högskoleut­bildningen, t. ex.
skolundervisning och hälso- och sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen
av de utbildningar som inom högskolan har kommunalt huvudmannaskap återfinns
inom värdsektorn. Härutöver är ADB-linjen i princip den enda utbildning som
omfattas om kommittéuppdraget. I fråga om övriga i dag kommunala linjer i
högskolan utanför värdyrkessektorn har beslut fattas av utbildning med statligt
huvudmannaskap eller i ett fall anordnas inom folkhögskolan.
Huvudmannaskapskommittén har i juni 1980 i ett särskild delbetänkande Förändrat
huvudmannaskap för ADB-linjen (Ds U 1980:6) föreslagit att AD-linjen bör
överföras från primärkom-munalt till statligt huvudmannaskap fr.o.m. den 1 juli
1982. Ett genomfö­rande av detta förslag innebär således att återstående
kommunala högsko-leutbildnignar i sin helhet återfinns inom vårdsektorn. Dessa
utbildningar har med några fä undantag i dag landsfingskommunalt
huvudmannaskap. Undantagen utgörs av att laboratorieassistentutbildning f. n.
pä tre orter i landet bedrivs i primärkommunal regi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kommitténs direktiv talas endast om ett överförande av utbildningar frän
kommunalt till statligt huvudmannaskap. Kommittén har emellertid även funnit
skäl att här behandla de i dag statliga sjukgymnastutbildningar­nas i Stockholm
och Lund ställning. Vidare har kommittén diskuterat huvudmannaskapet för de tre
i dag enskilda sjuksköterskeskolorna i Stock­holm bl. a. mot bakgrund av den
likartade ställning som dessa skolor har jämfört med andra sjuksköterskeskolor
beträffande utbildningens upplägg­ning, planering och innehåll. Däremot har
kommittén inte funnit skäl att behandla frågan om socialpedagogutbildningens
huvudmannaskap mot bakgrund av att SÖ och UHÄ genom regeringsbeslut fått
särskilt uppdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
inkomma med förslag rörande denna utbildnings ställning, uppläggning och
huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsuppdraget
och det här aktuella betänkandet omfattar därmed, efter kommitténs
delbetänkande angående ADB-linjen, en prövning av huvudmannaskapet för samtliga
nu primär- och landstingskommunala hög­skoleutbildningar inom värdsektorn, de stathga
sjukgymnastutbild­ningarna i Lund och Stockholm samt utbildningarna vid vissa
sjuksköters­keskolor med enskild huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandets
uppläggning och innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
direktiven bör kommittén belysa olika alternativ i huvudmanna­skapsfrågan.
Flera skäl talar enligt kommittén för att samtliga vårdutbild­ningar som berörs
av uppdraget så långt möjligt ges en innehållsmässig och organisatorisk
samordning. Det är därför i huvudsak två alternafiv som är aktuella och som har
prövats av kommittén. Det ena huvudalternativet är en organisatorisk samordning
av all högskoleutbildning dvs. ett enhetUgt statligt huvudmannaskap. Det andra huvudalternaUvet
avser ett lands­tingskommunalt huvudmannaskap för de högskoleutbildningar inom
vård­sektorn som i dag är kommunala men en i övrigt i princip helstatlig
högskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
grund för kommitténs överväganden och förslag lämnas i betänkan­det en
beskrivning av den nuvarande kommunala högskolan inom vårdsek­torn. Vidare förs
en diskussion kring vissa aktuella förändringar och ut­vecklingslinjer som har
betydelse för bedömning av frågan om huvudman­naskapet. Bland dessa märks i
första hand riksdagens beslut i december 1979 om en förändrad
studieorganisation m. m. för vissa vårdutbildningar inom högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kommunala högskoleutbildningen diskuteras och analyseras utifrån olika
problemområden. Hit hör frågan om ledning och planering, forsk­ningsanknytning,
samband med gymnasieskolan och annan kommunal verksamhet, frågan om
praktikplatser samt kostnads- och statsbidragsfrä-gor. I anslutning till resp.
problemområde redovisas vissa behov av åtgär­der för en positiv utveckling av
utbildningen i enlighet med målen i högsko­lereformen. Vidare behandlas här för
resp. problemområde konsekvenser­na av ett antingen bibehållet eller förändrat
huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet redovisas de utbildningar som faller inom uppdraget, men ej har
landstingskommunalt huvudmannaskap. Hit hör således de primär­kommunala laboratorieassistentutbildningama,
de statliga sjukgymnastut­bildningarna och de enskilda sjuksköterskeskolorna.
Kommittén tar ställ­ning fill dessa utbildningars huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
följd av dessa ställningstaganden koncentreras den därefter följande prövningen
till de tvä nämnda huvudalternativen. Kommitténs allmänna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överväganden
och ställningstagande till dessa redovisas liksom kommit­téns syn på hur och
när föreslagna förändringar bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
förordar att huvudmannaskapet för de i dag primärkommu­nala
laboratorieassistentutbildningarna och de enskilda sjuksköterskesko­lorna
överförs till antingen landstingskommunalt eller statligt huvudman­naskap
beroende pä huvudahernativ. Vid en i övrigt bibehållen landstings­kommunal
högskoleutbildning inom vårdsektorn talar vidare skäl för att de i dag stadiga
sjukgymnastutbildningarna i Stockholm och Lund överförs till berörda kommunala
huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Båda huvudalternativen är
enligt kommitténs uppfattning, var för sig, fullt genomförbara. Även om
kommittén inte haft att närmare studera de olika utbildningarnas innehåll och
kvalitet kan konstateras att den kritik som i vissa sammanhang riktats mot
vårdutbildningen för bristande fram­förhållning vad gäller kvalitet och
dimensionering inte i första hand är beroende av huvudmannaskapet för
utbildningen. Andra faktorer såsom den historiska traditionen, gällande regler
för statsbidrag och lärartjänst­konstruktion, det delade ledningsansvaret på.central
nivå etc. spelar också stor roll. Oavsett huvudmannaskapet för utbildningen är
det angeläget att de organisatoriska och andra förhållanden som missgynnat en
utveckling av de kommunala högskoleutbildningarna i enlighet med högskolerefor­mens
intentioner så långt möjligt undanröjs. Kommitténs arbete syftar också till att
så långt möjligt skapa likvärdiga förhållanden mellan de i dag statliga och
kommunala högskoleutbildningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår därför bl. a. att oavsett huvudmannaskap bör det centrala
myndighetsansvaret för de medellånga värdutbildningarna över­föras från SÖ till
UHÄ och att dessa utbildningar så långt möjligt inordnas i det planeringssystem
och de administrativa rutiner som gäller för den övriga högskolan. Vidare anser
kommittén att ett nytt, för samtliga medel­långa vårdutbildningar gemensamt,
antagningssystem bör byggas upp. Det förutsätts att goda samordningsmöjligheter
skapas mellan antagningen till dessa utbildningar och antagningen till övriga
högskoleutbildningar, vilket bäst tillgodoses med ett för samtliga
utbildningslinjer gemensamt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapet
för de i dag kommunala högskoleutbildningarna har debatterats alltsedan U 68 är
1973 presenterade sitt betänkande Högsko­lan. Utgångspunkten har i allmänhet
varit en önskan att organisatoriskt samordna all högskoleutbildning och ge
denna ett enhetligt statligt huvud­mannaskap. De invändningar eller
tveksamheter som framförts häremot, och som förhindrat en förändring, har i
första hand betingats av den kommunala högskoleutbildningens - och då främst
vårdutbildningens -nära samband med annan kommunal verksamhet såsom
gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
hälso- och sjukvården och dess planering. Kommitténs genomgång av olika
problemområden tyder pä att dessa samband, frånsett den kliniska prakfiken,
inte är särskilt starka. Till detta kommer att sambandet med gymnasieskolan på
sikt, oavsett huvudmannaskapsförhållandena bl. a. ge­nom de fattade besluten
angående ny studieorganisation för högskolan, kommer att reduceras ytterligare.
Behovet av en närmare koppling av utbildnings- och sjukvårdsplanering gäller i
första hand en regional och central samplanering och i mindre utsträckning en
koppling på landsfings-kommunal nivå. Ett förändrat huvudmannaskap skulle
således, enligt kommitténs uppfattning, inte innebära att landstingens
möjligheter att fullgöra sina uppgifter inom skolundervisning och hälso- och
sjukvård försämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För ett bibehållet
kommunalt huvudmannaskap talar i första hand att en väl etablerad och
fungerande utbildningsorganisation redan finns inom landstingen. Ett
genomförande av kommitténs ovan redovisade förslag beträffande central ledningsorganisafion
m. m. liksom av lärartjänstutred­ningens förslag fill lärartjänstkonstruktion
innebär att några av de faktorer som hindrar en positiv utveckling av den i dag
kommunala högskoleutbild­ningen försvinner. Kommittén uttalar sig också för att
ett nytt enhetsrela­terat statsbidragssystem införs vid ett bibehållande av en
kommunal hög­skoleutbildning. En utveckling synes dessutom ha kommit i gång
inom flera landsting som talar för att några av de problem som hittills varit
förknippade med vårdutbildningen, såväl ur kvantitativ som kvalitativ synpunkt,
är på väg att lösas. Hit hör bl. a. utvecklandet av mer långsiktiga planer för
utbildningen och en intensifierad samverkan och samplanering av vård och
utbildning. Även en något utökad regional samverkan har påbörjats. För ett
kommunalt huvudmannaskap för de här aktuella högsko­leutbildningarna talar
vidare sambandet med gymnasieskolans vårdutbild­ningar och det gemensamma
resursutnyttjandet t. ex. vad gäller lokaler och utrustning. Vidare kan det
kommunala huvudmannaskapet bidra till främjandet av återkommande utbildning.
Även om betydelsen av de an­förda resurssambandet minskar genom bl. a. den nya
studieorganisationen och vid ett genomförande av redovisade förslag beträffande
lärartjänster finns det åtminstone övergångsvis en integration mellan
gymnasieskolan och högskolans vårdutbildningar. Det behov av samarbete mellan
de båda utbildningsformerna pä skolenhetsnivä som betingas av de gemensamma
lokalerna och den gemensamma utrustningen måste vid ett förstatligande lösas
genom samarbetsavtal och överenskommelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motiven
för ett förstatligande av de medellånga värdutbildningarna har bl. a. varit
önskemålen om en mer enhetlig planering och ledning och en samordning av dessa
utbildningar med övriga högskoleutbildningar. Beho­vet av en sådan samordning
framför allt med läkarutbildningen har mot bakgrund av pågående utveckling vad
gäller arbetsfördelning m.m. inom hälso- och sjukvärden också accentuerats. En
del av dessa frågor kan lösas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utan
en förändring av huvudmannaskapet bl. a. genom att det centrala
ledningsansvaret för all högskoleutbildning överförs till en och samma myndighet.
Däremot förutsäUer en reell samordning pä lokal nivå sanno­likt ett enhetligt
statligt huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
flera av målen i högskolereformen saknar huvudmannaskapet för utbildningen
väsentlig betydelse. Vissa andra mål såsom t. ex. en utveck­ling av
utbildningarnas arbetsformer och forskningsanknytningen främjas dock bäst av
ett förändrat huvudmannaskap. Flera, i första hand organisa­toriska, skäl talar,
enligt kommittén, för att kontakter mellan grundläggan­de högskoleutbildning
och forskning och forskarutbildning bäst främjas inom ramen för en statlig
högskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
strävan att skapa identiska förhållanden för den kommunala och statliga
högskoleutbildningen förhindras av de villkor som gäller för den kommunala
demokratin. Härigenom kan t. ex. inte inflytandet i beslutspro­cessen för de
anställda och studerande garanteras pä samma sätt som i den statliga högskolan.
Härtill kommer de skillnader i beslutskompetens och förutsättningar i övrigt
som finns mellan kommunala och statliga linje­nämnder. Vidare kräver den
kommunala demokratin att resp. landsting självt fattar beslut i frågor om t.
ex. lokalisering och dimensionering samt val av linjer inom ramen för de maximital
som anges av riksdagen via UHÄ och regionstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
många håll i landet är de befintliga statliga högskolorna relativt små. Eu införiivande
av de kommunala högskoleutbildningarna i den statliga högskoleorganisationen
skulle på flera orter skapa relativt stora högskolor med ett brett utbud av
utbildningar och valmöjligheter. Ett förstatligande av vårdutbildningarna kan
därför innebära en vitalisering och stabilisering även av de befintliga
statliga högskolorna utanför universitetsorterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommittén
föreslår därför att huvudmannaskapet för de medellänga vårdutbildningarna
överförs till staten. Ett genomförande av kommitténs förslag i denna del,
liksom av kommitténs tidigare redovi­sade förslag beträffande huvudmannaskapet
för ADB-linjen, innebär att i princip samtliga nu befintliga
högskoleutbildningar kommer att ha statligt huvudmannaskap. Enligt kommitténs
uppfattning bör också eventuella nya utbildningar som tillförs högskoleorganistationen
ha staten som hu­vudman och all högskoleutbildning bör således bedrivas med ett
enhetligt statligt huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomförande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ett förstatligande av de medellänga värdutbildningarna kommer dessa att
inordnas i det för den statliga högskolan gällande lednings- och planeringssystemet.
Hur de berörda utbildningarna skall inlemmas i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statliga
högskoleorganisationen lokalt beträffande såväl linjenämnder som institufioner
avgörs av resp. högskoleenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén utgår emellertid
frän att de olika utbildningarnas lokalisering och dimensionering är givna och
att utbildningarna åtminstone tills vidare kommer att bedrivas i de lokaler de
har i dag. Staten förutsätts därvid hyra de lokaler som disponeras av
utbildningarna vid övertagandet. Det behov av samarbete mellan de båda
utbildningsformerna gymnasieskola och hög­skola, som betingas av att dessa
bedrivs i gemensamma lokaler och med hjälp av gemensam utrustning, får lösas
genom samarbetsavtal och över­enskommelser. Detsamma gäller beträffande de
praktikplatser som krävs för utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag till
förändrat huvudmannaskap för de medellånga vårdutbildningarna innebär
samhällsekonomiskt sett inte ökade kostnader. Däremot medför ett genomförande
av förslaget en kostnadsöverföring från kommunerna till staten. Detta gäller
dels de 210 milj. kr. som huvudmän­nen redovisar i nettokostnader för
utbildningen, dels kostnader för praktik­platser och administration av dessa
samt vissa lokalkostnader. Kommittén har översikfiigt beräknat den totala
kostnadsöverföringen till drygt 300 milj. kr. per är i 1979 års kostnads- och
löneläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett överförande av
tillsynsansvaret frän SÖ till UHÄ bör kunna ske 1982-07-01, dvs. samordnat med
införandet av den nya studieorganisa­tionen för ifrågavarande utbildningar.
Enligt kommitténs mening bör ett principbeslut i huvudmannaskapsfrägan fattas
sä snart som möjligt. Ett överförande av huvudmannaskapet och övriga föreslagna
åtgärder bör genomföras utan dröjsmål. Mot bakgrund av bl. a. de relativt
omfattande förhandlingar som krävs efter beslutet föreslår kommittén att de
medel­länga värdutbildningarna erhåller statligt huvudmannaskap fr. o. m. 1984-07-01.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 89&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU
1981:9) Enhetligt huvudmannaskap för högskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapskommitténs
(HK) betänkande EnheUigt huvudman­naskap för högskolan - Förstafiigande av de
medellånga vårdutbildningar­na (SOU 1981:9) har remissbehandlats. Yttranden har
avgivits av social­styrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens
arbetsgivar­verk (SAV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande
av samtliga högskolemyndigheter, skolöverstyrelsen (SÖ) efter hörande av samtliga
länsskolnämnder. Svenska kommunförbundet. Landstingsför­bundet (LF),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisa­tionen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO), styrelsen för Röda Korsets
sjuksköterskeskola, styrelsen för Sophiahemmets sjuksköterske­skola, styrelsen
för Ersta Diakonisällskaps sjuksköterskeskola, Sveriges förenade studentkårer
(SFS) och av Sveriges sjuksköterskeelevers för­bund (SSEF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
inom parentes angivna vedertagna förkortningarna av vissa myndig­heters och
organisationers namn kommer att användas i den fortsatta framställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HK:s
förslag rör frågan om de primärkommunala och landstingskommu­nala
högskoleutbildningarna bör föras över till statligt huvudmannaskap. Av
grundläggande betydelse har härvid varit hur huvudmannaskapsförhål­landena
påverkar möjligheterna att på kort och lång sikt vidareutveckla och förbättra
högskoleutbildningen enligt grunderna för högskolerefor­men. Även forskningens
betingelser har beaktats inte minst med hänsyn till kravet på
forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbild­ning. Kommittén har
även behandlat den idag stafiiga sjukgymnastutbild­ningen samt enskilt bedrivna
sjuksköterskeutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
huvudalternativ i huvudmannaskapsfrågan har prövats av HK, nämligen ett enheUigt
landstingskommunalt resp. ett enhetligt statligt hu­vudmannaskap för de berörda
vårdutbildningarna. HK förordar att huvud­mannaskapet för de idag
primärkommunala laboratorieassistentutbild­ningarna och de enskilda
sjuksköterskeskolorna överförs till antingen landsfingskommunalt huvudmannaskap
eller stafiigt huvudmannaskap be­roende på huvudalternafiv. Likaså bör, enligt
kommittén, den statliga sjukgymnastutbildningen överföras till berörda
kommunala huvudmän vid en i övrigt bibehållen landstingskommunal
högskoleutbildning inom vård­sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Båda
huvudahernativen är, enligt kommitténs uppfattning, var för sig fullt
genomförbara. I den slutliga avvägningen föreslår emellertid kommit­tén att
huvudmannaskapet för de medellånga vårdutbildningarna fr. o. m. 1984-07-01
överförs till staten. Enligt kommitténs uppfattning bör också eventuella nya
utbildningar som filiförs högskoleorganisationen ha staten som huvudman och all
högskoleutbildning bör således bedrivas med ett enhetligt statligt
huvudmannaskap. Kommittén har beräknat den totala kostnadsöverföringen till
drygt 300 milj. kr. per är i 1979 års kostnads- och löneläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
huvudmannaskapet för utbildningen är det, enligt kommittén, angeläget att de
organisatoriska och andra förhållanden som missgynnat en utveckling av de
kommunala högskoleutbildningarna så långt möjligt un­danröjs. Till de områden
där förändringar är nödvändiga, menar HK, hör bl. a. den centrala
ledningsorganisationen, frågan om informafion om och antagning fill högskolan,
lärartjänsternas konstruktion och frågan om forskningsanknytning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I en
till remisshandlingen bifogad promemoria har utbildningsdeparte­mentet angett
att en förändring av det kommunala huvudmannaskapet för de berörda
värdutbildningarna av framför allt statsfinansiella skäl inte är aktuell för
närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har därför avstått från yttranden på huvudför­slaget och
koncentrerat sina yttranden på kommitténs olika förslag till förbättringar inom
det nuvarande systemets ram. Några remissinstanser har ändå avgivit synpunkter
pä huvudmannaskapsfrägan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
påpekar att ämbetet i flera tidigare sammanhang förordat ett statligt
huvudmannaskap för högskolan och att denna grundinställning kvarstår. Även TCO,
SFS, SACOISR, och SSEF tar ställning för ett statligt huvudmannaskap. Svenska
kommunförbundet uttalar sig i princip för ett statligt huvudmannaskap
(Styrelsen för Svenska kommunförbundet är inte enig i sin uppfattning i denna
fråga.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
konstaterar emellertid att det f.n. inte finns realistiska förutsätt­ningar för
att förverkliga ett enhetligt huvudmannaskap och ansluter sig till dem som
hävdar att ett förstatligande till kostnader av den storlek som torde bli
aktuell inte är värt priset. Ett förstatligande kan inte heller enligt UHÄ:s
mening frän utbildningsverksamhetens synpunkt prioriteras lika högt som bl. a.
ett genomförande av lärartjänstutredningens förslag om en ny
lärartjänstorganisation för den kommunala högskoleutbildningen eller ökade
resurser för forskningsanknytning av de berörda utbildningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
socialstyrelsens uppfattning bör strävan vara att pä längre sikt åstadkomma ett
enhetligt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbild­ning. 1 avvaktan härpå
anser styrelsen att åtgärder av såväl organisatorisk som innehållsmässig
karaktär skall vidtas i syfte att förbättra vårdsektorns högskoleutbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAV
påpekar att om kommunal högskoleutbildning skall anordnas även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fortsättningsvis bör kommunalt reglerade skolledar- och
lärartjänster inrät­tas i enlighet med lärartjänstutredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Några problemområden och behov av förändringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Lednings- och planeringsfrågor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.1    Centralt myndighetsansvar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt HK:s mening bör det centrala ansvaret för de
medellånga vårdut­bildningarna åvila endast en myndighet. I ett alternativ med
ett fortsatt landstingskommunalt huvudmannaskap för de medellånga
vårdutbildning­arna föreslår kommittén att det centrala myndighetsansvaret
läggs på UHÄ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser som berört denna fråga (SÖ, UHÄ, SACOISR,
RRV. LF, Svenska kommunförbundet, LO. SAV, socialstyrelsen, styrel­sen för
Sophiahemmets sjuksköterskeskola, styrelsen för Ersta Diakoni­sällskap, SFS och
TCO) tillstyrker kommitténs förslag och menar att de medellånga vårdutbildningarna
dä pä ett naturligt sätt kan inordnas i det planeringssystem och de
administrativa rutiner som gäller för övriga hög­skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besparingar och organisatoriska konsekvenser till följd av
den av kom­mittén föreslagna förändringen bör, enligt RRV, beaktas i den
pågående översynen av SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LF anser att en förändring av det centrala
myndighetsansvaret måste leda till en förändrad sammansättning av UHÄ: s
verksstyrelse. Enligt förbundets uppfattning måste landstingen och berörda
kommuner bli re­presenterade i UHÄ:s styrelse och ges ett inflytande över UHÄ:s
verk­samhet som svarar mot den kommunala högskolans betydelse och omfatt­ning. LF
påpekar även att planeringsordningen för utbildningarna inom den kommunala
högskolan bör ses över och förnyas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen understryker det starka samband som råder
mellan å ena sidan utbildning - utbildningsplan, kursplan och måluppfyllelse -
och ä den andra kompetens att tillgodose kvalitets- och säkerhetskrav i vården.
I egenskap av central myndighet med ansvar för den verksamhet vårdyrkes­utbildningen
siktar till måste, påpekar styrelsen, den på ett avgörande sätt kunna påverka
dessa yrkesutbildningars innehåll och dimensionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet myndigheter och organisationer påpekar att
utbildningsplane­ringen måste arbeta i nära samband med vårdplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.2    Antagningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ändringar avseende behörighet och urval som riksdagen
beslutat beträffande de medellånga vårdutbildningarna kräver att ett helt nytt
an­tagningssystem byggs upp. Kommittén föreslär att ett gemensamt antag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningssystem
skapas för samtliga medellänga värdutbildningar och att de uppgifter som kommer
att åvila den centrala myndighetsnivån även beträf­fande antagningsfrågor skall
fullgöras av UHÄ. Härmed skapas goda sam­ordningsmöjligheter mellan antagningen
till dessa utbildningar och antag­ningen till övriga högskoleutbildningar menar
HK.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag har mötts genomgående positivt och tillstyrks av samtliga
remissinstanser som yttrat sig i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
betonar i anslutning härtill vikten av att det finns möjlig­heter att pä ett
flexibelt sätt kunna komplettera tidigare genomförd utbild­ning till en annan
yrkeskompetens inom värdområdet. Styrelsen menar att det är angeläget att det
finns reella möjligheter att genomgå endast vissa delar av en utbildningslinje
som komplement till tidigare genomförd utbild­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statskontoret
konstaterar dock att ett gemensamt antagningssystem kommer att kräva omfattande
förberedelser under förhållandevis läng tid. Nuvarande regler för behörighet
och urval medför att ett antagningssystem för behandling och ansökningar om
tillträde till högskoleutbildning blir komplicerat och — för den enskilde -
svåröverskådligt. Med hänsyn till den utveckling som skett och den tid som
förflutit sedan skolreformerna genomfördes bör därför enligt statskontoret
dessa frågor göras till föremål för översyn och omprövning när det gäller
användarkraven pä ett ADB-baserat system för urval och antagning av sökande
till högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
påpekar att ett nytt antagningssystem inte får medföra en ökad byråkratisering
och ökad handläggningstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.3
Linjenämnds- och inflytandefrågor vid bibehållet kommunalt huvud­mannaskap&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lösningar
avseende medinflytande inom en bibehållen kommunal hög­skoleutbildning måste
anpassas till den kommunala demokratins förutsätt­ningar menar HK. Utredningen
om den kommunala demokratin har funnit att systemet med närvarorätt gör att
företagsdemokratin kan förverkligas utan negativ inverkan pä kommunala
demokratin och att närvarorätten kan vara ett värdefullt komplement fill andra
former av företagsdemokrati. Kommittén menar att även om en konstrukfion med
närvarorätt för den kommunala högskolan inte skulle leda lika långt som inom
den statliga så bör det tillsammans med de möjligheter som redan idag finns
genom linjenämndsverksamheten ge de studerande och anställda inte bara fillfälle
till insyn och informafion utan också bättre möjligheter att påverka utbild­ningens
utformning och den egna situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser är kritiska mot att kommittén lägger fä förslag till förändringar
vad gäller inflytande för studerande och anställda. SACO/SR menar att ett
fortsatt utredningsarbete är angeläget i syfte att skapa mer hkvärdiga
förhållanden inom landsfingskommunal och statlig högskola. Även UHÄ betonar
vikten av likvärdiga förhållanden mellan stadig och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunal
högskola. Som ett första steg bör, enligt SACOISR, lärare som arbetar i
linjenämnd, beredningsgrupp e.dyl. i större utsträckning än nu kompenseras
genom nedsättning i undervisningsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
menar att det är angeläget att ge linjenämnderna reella möjligheter att bedriva
ekonomisk planering kopplad till verksamhetsplaneringen och således stärka
deras ställning i budgetsammanhang. Ämbetet förordar vidare möjligheterna att
för den kommunala högskoleutbildningen inrätta organ motsvarande
institutionsstyrelserna vid de statliga högskoleenhe­terna. Förslag om att
inrätta organ motsvarande institufionsstyrelser tas även upp av LF. LF påpekar
att frågan om de studerandes, lärarnas och den övriga personalens inflytande är
av stor betydelse och måste ses i ett brett och samlat perspektiv. Den modell
för ledning av verksamheten som fillämpas vid de stafiiga arbetsenheterna borde
efter vissa justeringar kun­na vara möjlig att tillämpa pä skolenhetsnivä inom
den kommunala hög­skoleutbildningen. Förbundet erinrar i detta sammanhang om
den fram­ställning som utbildnings- och kulturnämnden i Östergötlands läns lands-fing
ingivit till regeringen om försöksverksamhet med institutionsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SFS
anser att eftersom beslutanderätt för de studerande inom det kom­munala
högskoleområdet är oförenligt med den kommunala demokratiska principen så är
ett statligt huvudmannaskap alt föredra. Denna åsikt stöds även av SSEF.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag att avskaffa den bestämmelse i högskoleförord­ningen som gör det möjligt
att inte inrätta linjenämnd inom den kommunala högskoleutbildningen stöds av
SACO/SR och LF.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
är kritisk mot HK: s bedömning av en positiv utveckling av linje­nämndsverksamheten
i den kommunala högskolan och hänvisar till TCO-rapporten &amp;quot;Erfarenheter av
arbetslivsrepresentationen i högskolan&amp;quot; och citerar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Bland
yrkeslivsrepresentanterna inom den kommunala högskolan är man genomgående mer
negativ beträffande arbetsformerna inom linje­nämnden än på den statliga sidan.
Ständigt återkommer man till att beslu­ten fattas utanför linjenämnden och att
man inte har något eget budgetan­svar. Avsaknaden av budgetansvar tycks pä
många håll vara sä total att man inte ens diskuterar utbildningsfrågorna i
kostnadstermer. Man har som regel inte heller någon budget för linjenämndens
egen verksamhet. De kommunala linjenämndernas svaga ställning kan till viss del
förklaras med att kommunalförfattningarna inte medger beslutsdelegering till
icke poli­tiskt sammansatta organ. Samtidigt måste de syssla med en mängd detalj­frågor
som inom den statliga högskolan handläggs på institufionsnivä.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Ersta Diakonisällskap anför att man inom en mindre enhet med bibehållet
enskilt huvudmannaskap på ett naturligt sätt kan tillvarata den positiva sidan
av de anställdas och studerandes inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Forskningsanknytning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår vid ett bibehållet kommunalt huvudmannaskap för en önskvärd utveckling
avseende forskningsanknytning av de medellånga vårdutbildningarna bl. a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förstärkning
av biblioteksservicen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lärarna
i grundutbildningen ges forskarutbildning eller inslag av veten­skaplig
utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligheter
att inom tjänsten forska och hålla kontakt med forsknings-och utvecklingsarbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utveckling
av omvärdnadsforskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inrätta
lärartjänster främst avsedda för forskning och forskarutbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;forskningsorganisationen
knyts till universiteten resp. karolinska institu­tet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-för
omvärdnadsforskning inrättas forskartjänsterna i direkt anslutning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
grundutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
anser allmänt att det är viktigt att de medellånga värdutbildningarna ges samma
möjligheter till forskningsanknytning som de statliga högskoleutbildningarna.
SFS, SSEF, SACOISR, TCO och Svenska kommunförbundet menar att detta bäst
tillgodoses med ett över­förande av utbildningarna till ett statligt
huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
understryker för sin del starkt angelägenheten av att förutsättningarna för en forskningsanknuten
utbildning för de medellånga vårdutbildningarna förbättras oberoende av
huvudmannaskapet bl. a. när det gäller insatser inom lärarutbildning och
-fortbildning samt förstärkt biblioteksservice. Denna uppfattning stöds av
flera remissinstanser bl. a. SACO/SR, UHÄ och styrelsen för Sophiahemmets
sjuksköterskeskola. UHÄ, SACOISR, LF och styrelsen för Sophiahemmets
sjuksköterskeskola påpekar att de av lärartjänstutredningen föreslagna FoU-tjänsterna
för den kommunala vårdutbildningen spelar en viktig roll i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kommunala högskoleutbildningarna saknar idag vissa viktiga förut­sättningar för
forskningsanknytning framhålles av flertalet remissinstan­ser. Förutom att de
saknar den inom den övriga högskolan så betydelse­fulla forskartraditionen har
de dels ej några fasta resurser för forsknings-och utvecklingsarbete, dels har
lärarna i regel ej heller någon forskarut­bildning påpekar SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACOISR
framhåller att forskningsresurser bör finnas för alla ämnen i högskolan. LO
däremot menar att en förstärkning av insatserna när det gäller
forskningsanknytningen av här berörda utbildningar bör kunna ske utan att de
landstingskommunala högskolorna får fasta forskningsresurser men med en ökning
av den praktiska samverkan mellan de statliga och kommunala
högskolemyndigheterna. Även UHÄ, SACOISR, LF och soci­alstyrelsen påpekar att
ett samarbete med den statliga högskolan bör utvecklas så att ett
tvärvetenskapligt synsätt befrämjas inom vårdutbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen.
LF anser att den kommunala högskolan härvid måste få ett ökat inflytande över
statens resuser för forskning och forskarutbildning genom t. ex. utökad
representation i berörda fakulteter och fakultetsnämnder. UHÄ föreslår att
företrädare för den statliga högskoleutbildningen och forskningen bereds plats
i linjenämnderna inom den kommunala delen av högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
och SACOISR betonar särskilt att behovet av att volymen forskar­utbildning och
forskning inom vårdämnena ökar och prioriteras vid fördel­ning av medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LF
menar att stat och kommun delar det ekonomiska ansvaret vid en utveckling av
värdutbildningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3     Samband
med gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
överväganden och förslag rörande sambandet med gymna­sieskolan har endast
kommenterats av några remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
UHÄ som LO betonar vikten av att den kommunala högskoleut-bildningenfär
utvecklas så långt som möjligt pä sina egna villkor och utan onödiga bindningar
till regelsystemet för gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
anser att den vertikala handledningen bör avvecklas. TCO fillstyrker att det
blir skild ledning för vårdutbildningarna på gymnasie-resp. högskolenivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4      Praktikplatsfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
kommitténs uppfattning bör inte huvudmannaskapet i sig ha nå­gon större
betydelse för möjligheterna att anskaffa praktikplatser. Av större betydelse är
enligt HK förändringar av utbildnings- och kursplaner som möjliggör att
alternativa praktikplatser kan utnyttjas liksom att prak­tiktillfällen i ökad
utsträckning kan förläggas till de delar av dygnet, veckor och året som f. n. i
ringa utsträckning utnyttjas. Vidare bör former skapas i samtliga regioner för
samordning av utbud och efterfrågan på praktik­platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HK:s
förslag om att regionstyrelserna skall handha samordningen av praktikplatsutnyttjandet
tillstyrks av TCO och socialstyrelsen. SACOISR är däremot av motsatt
uppfattning. Organisationen menar att detta vore att formalisera samordningen.
Socialstyrelsen tillstyrker även kommitténs förslag om tillvaratagande av
praktiktillfällen under hela dygnet. Det är även angeläget med en noggrann
planering av befintliga praktikplatser inom primärvården framhåller styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Samband mellan utbildnings- och sjukvårdsplanering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som berört frågan om utbildningsplanering och sjuk­vårdshuvudmännens
personalplanering delar kommitténs förslag om ett ökat regionalt samarbete. TCO
betonar särskih behovet av ett ökat samar­bete mellan sjukvårdsregioner och
högskoleregioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LF
anser att planeringsordningen för utbildningarna inom den kommu­nala högskolan
bör ses över och förnyas. Inom förbundet har nyligen påbörjats ett arbete för
att tillsammans med berörda intressenter försöka dra upp riktlinjerna för en
sådan ny planeringsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
påpekar att det f. n. pågår en försöksverksamhet med regionala planeringsramar
för sjuksköterskeutbildningen. Enligt ämbetets uppfatt­ning bör man framöver
kunna tillämpa försöksverksamhetens planerings­ordning också för de övriga
berörda vårdutbildningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
understryker angelägenheten av att utbildningsplane­ringen på ett bättre sätt
än hittills tar sin utgångspunkt i vårdplaneringen. Styrelsenframhåller också
dess egen roll i såväl den kvalitativa som kvanfi-tativa
utbildningsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förstärkt samverkan inom och mellan landstingen vore att föredra menar SACOISR.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6
Kostnads- och statsbidragsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med vad lärartjänstutredningen har föreslagit finner HK det angeläget
att ett enhetsrelaterat statsbidrag införs för kommunal högskole­utbildning.
Kommittén föreslår ett statsbidrag i form av ett schablonbidrag per studerande,
utbildningslinje och termin. Bidraget bör beräknas på arttalet studerande per
exempelvis den 1 oktober resp. den 1 mars. HK anser vidare att bidraget bör
följa kostnadsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett alternafiv med bibehållet kommunalt huvudmannaskap tillstyrker samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan att ett enhetsrelaterat schablonbidrag
införs beräknat per studerande och Utbildningslinje. Om bidraget skall utgå per
terminsstudieplats eller årsstudieplats råder det dock delade meningar.
Kommitténs förslag att bidraget skall utgå per terminsstudieplats tillstyrks av
RRV, SÖ, SFS, styrelsen för Sophiahem­mets sjuksköterskeskola, SACOISR och LF.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÄ
däremot menar att en beräkning per årsstudieplats skulle underlät­ta
jämförbarheten mellan den statliga och den kommunala delen av hög­skolan.
Ämbetet anser att de skäl kommittén anför för sitt förslag väger lätt i
förhållande till de vinster som kan uppnås med en enhetlig ordning för hela
skolan. Även LO förordar att bidraget bör utgå per årsstudieplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/?/?F
avstyrker bestämt att statsbidraget indexregleras. Som skäl härför anför RRV
dels det statsfinansiella läget, dels ock och framför allt det faktum att en
indexreglering försvårar en fortlöpande prövning av statsbi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dragets
storlek. RRV menar vidare att det även finns en risk för att de produktivitets-
och effektivitetsvinster som normalt görs i utbildningen inte beaktas och
påverkar statsbidraget i ett indexreglerat system. Kom­munstyrelsen i Göteborg
anser att statsbidragets värdebeständighet bör kopplas till konsumentprisindex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
någon remissinstans har någon invändning mot kommitténs förslag att
statsbidraget skall administreras av högskolemyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LF
påpekar att ett nytt system för statsbidrag får under inga omständig­heter
innebära en kostnadsövervältring från stat till landsting och berörda kommuner.
Under en övergångsperiod föreslår förbundet att en utjäm­ningspost ställs till UHÄ:s
förfogande i syfte att mildra vissa uppenbara omfördelningseffekter. LF utgår
vidare ifrån att bidragets volym och när­mare utformning fastställs först efter
överläggningar mellan företrädare för regeringen och huvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Utbildning under annat huvudmannaskap än landsting&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1      Primärkommunal
laboratorieassistentutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Majoriteten
av remissinstanserna fillstyrker kommitténs förslag att -vid alternativ med
bibehållen kommunal högskola - den nu primärkom­munala
laboratorieassistentlinjen med päbyggnadsutbildning i Uppsala, Linköping och
Lund överförs till den landstingskommunala utbildningsor­ganisationen på resp.
ort. Bland dessa kan nämnas socialstyrelsen, SÖ, LO, UHÄ och RRV. Inordnandet
bör enligt kommittén ske senast vid den tidpunkt då övriga delar av kommitténs
förslag genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endast
SACOISR avstyrker förslaget. Mot bakgrund av sin principiella uppfattning i huvudmannaskapsfrägan
bör de kommunala laboratorieassi­stentutbildningarna förstatligas anser organisafionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet, SÖ och LF betonar dock att förutsättning­arna för ett
överförande är beroende av överenskommelser mellan berörda huvudmän. LF påpekar
att förbundet är berett att medverka till att under­lätta ett sådant
övertagande av laboratorieassistentutbildningen. UHÄ framhåller att tidpunkten
för genomförandet måste anpassas till lokal- och lärarförhällanden på de olika
orterna. RRV utgår från att den offentliga sektorns kostnader inte förändras
genom överförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2      Statlig
sjukgymnastutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HK
anser att vid en i övrigt bibehållen kommunal högskola talar skäl för att de
idag stafiiga sjukgymnastutbildningarna i Stockholm och Lund över­förs till
berörda kommunala huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
majoritet av remissinstanserna anför att de inte delar kommitténs uppfattning i
denna fråga. SFS, SACO/SR, TCO, RRV och socialstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avstyrker
att de statliga sjukgymnastutbildningarna i Stockholm och Lund överförs till
landstingskommunalt huvudmannaskap. Endast LO tillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt UHÄ:s mening finns
det skäl att ta ställning i huvudmannaskaps­frägan först i samband med att
ställning tas fill studieorganisationen inom detta område och vill återkomma
till denna fråga i samband med att regeringens uppdrag till UHÄ rörande
studieorganisation m. m. för rehabi­literingslinjen kommer att redovisas. Även
SÖ vill avvakta ett ställningsta­gande i denna fråga. SÖ framhåller att
ytterligare utredning krävs. LF anser att om de båda berörda landstingen och
staten gemensamt anser att en förändring av huvudmannaskapet bör komma till
stånd så föreligger inga principiella invändningar mot en kommunalisering på
denna punkt och menar att frågan snarast är av ekonomisk och praktisk natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Enskild sjuksköterskeutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HK
föreslår att utbildningen vid Ersta Diakonianstalts, Röda Korsets och
Sophiahemmets sjuksköterskeskolor överförs till Stockholms läns landstings
utbildningsorganisation i ett alternativ med bibehållen lands­tingskommunal
högskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de remissinstanser som berört frågan om de enskilda sjuksköterske­skolornas
ställning är det endast LO som utan reservationer tillstyrker kommitténs
förslag om en kommunalisering. Mot LF:s uppfattning att starka och principiella
skäl talar för att berörd utbildning övertas av Stock­holms läns landsting har
åtta reservationer avgivits. TCO utgår i sitt yttrande frän ett förstatligande
av såväl kommunal som enskilt bedriven värdutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen.
SÖ, UHÄ, RRV, SACOISR samt de tre berörda enskil­da sjuksköterskeskolorna avstyrker
i nuläget kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
anser att Ersta Diakonisällskaps, Röda Korsets och Sophiahemmets
sjuksköterskeskolor bör få fortsätta under enskilt huvud­mannaskap till dess
att frågan om ett statligt huvudmannaskap på nytt tas upp till generell
prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ
vill uppskjuta sitt ställningstagande i avvaktan pä en eventuell mins­kad
dimensionering av sjuksköterskeutbildningen i Stockholm. UHÄ till­mäter för sin
del huvudmannaskapsfrågan för de berörda utbildningarna underordnad betydelse
så länge garantier skapas för att utbildning i plane­ringshänseende är
samordnade med övrig motsvarande utbildning i Stock­holm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelserna för såväl Ersta
Diakonisällskap som för Röda Korset och Sophiahemmet motsätter sig bestämt en
förändring av huvudmannaska­pet. Styrelserna hänvisar bl. a. till sin
utbildningshistoriska tradition när det gäller sjuksköterskeutbildning och sina
utbildningsprofiler som ger värdefulla bidrag till vårdutbildningen och alternafiv
i utbildningsutbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelserna
framhåller att de enskilda skolorna alla har sin bakgrund i den humanitära och idealisfiska
livssyn, som genomsyrade företrädarna för sjukvården i vårt land redan på
1800-talet. Vidare anförs: &amp;quot;traditionen därifrån hålls fortfarande levande
och ger en profil i utbildningsutbudet. Vid samtliga de tre enskilda skolorna
har det setts som angeläget att ge de studerande en fördjupad kunskap om
livsåskådningens betydelse för per­sonligheten i sjukdomskris, en kunskap som
skall ge vägledning för sjuk­vårdspersonalens beteende vid möte med människor
med skiftande livs­åskådningar ävensom förståelse för den enskilda
medmänniskans behov.&amp;quot; Styrelserna menar vidare att ingenting kommer att
vinnas vid en kommu­nalisering, varken i utbildningens kvalitet eller i
ekonomiskt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
för Sophiahemmets sjuksköterskeskola framhåller i sitt yttran­de flera faktorer
- bl. a. lokaler och donationsbestämmelser - som försvå­rar ett överförande av
utbildningen till landstinget. Styrelsen för Röda Korsets sjuksköterskeskola
påpekar bl. a. att skolans huvudman bidrar med medel sä att lärare och
studerande vid skolan fortlöpande får företa studier vid utländska sjukvårdsinsfitutioner.
Detta ger enligt styrelsen erfarenhetsmässigt en vidgad blick för den egna
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;br&gt;
Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen 
.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ...    .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslag ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 22 december 1981&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning ........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragandens överväganden ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1 Huvudmannaskap
för viss värdutbildning inom högskolan   ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna utgångspunkter   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De enskilda sjuksköterskeskolornas
ställning        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunal
laboratorieassistentutbildning   ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statlig sjukgymnastutbildning ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2............................................................. Frågor
om statsbidrag, tjänsteorganisafion och resurssamband&lt;br&gt;
med gymnasieskolan m. m............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande ordning  ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsbidrag vid försatt
kommunalt huvudmannaskap ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjänsteorganisation vid
fortsatt kommunalt huvudman­naskap      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter  ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förläggning fill skolenhet med
gymnasieskola ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolledare och skolpoäng   .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lärare   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olika värdlärares tjänstgöring
i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidpunkt för
tjänsteorganisatoriska förändringar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3                                                                  Den
kommunala högskolans organisation m. m  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det centrala tillsynsansvaret ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringssystem .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antagningsfrågor ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Linjenämnds- och inflytandefrägor  
.......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4                                                                  Genomförande
av den nya studieorganisationen         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rehabiliteringslinjen och
sociala servicelinjen      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Successiv övergång till den nya
studieorganisationen   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan  ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut   .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1 Sammanfattning av Lärartjänstutredningens förslag avseende
tjänsteorganisationen för den kommunala högskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden över tjänsteutredningens förslag avseende
tjänsteorganisation för kommunal högskoleut­bildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1981:9) Enhefiigt huvud­mannaskap för
högskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1981:9) Enhetligt
huvudmannaskap för högskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G50389</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198182__89.pdf</filnamn>
<filstorlek>3262067</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om kommunal högskoleutbildning m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/949F3EAB-DE62-4B95-A84D-083DC88BDC67</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>