<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449039</hangar_id>
 <dok_id>G50359</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>59</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1981/82:59</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>59</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:59:32</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:23:58</publicerad>
 <titel>om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G50359/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G50359</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50359</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 22 oktober 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar BIRGIT FRIGGEBO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:226.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ROLF
WIRTÉN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposiUonen föreslås vissa ändringar i lagen (1968:430) om mervärde­skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
berör bl. a. registreringen av de skattskyldiga, kravet på upp­gifter i
fakturor, det skattepliktiga området och sekretessen för vissa uppgifter i
mervärdeskatteregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 59&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 5 a, 11, 17, 19, 21, 28, 33,
35, 36,40 och 51 §§ samt anvisningarna till 10, 16 och 17 §§ lagen (1968:430)
om mervärde­skatt' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig
verksamhet omsätter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skattepliktig
vara eller tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara som anges
i 8 § 1 -5, tjänst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2) vara som anges i 8 § 1 -5, ijänst.
som anges i 10 § första stycket och     som anges i 10 § första stycket och
avser vara som nu  nämnts eller     avser vara som nu  nämnts eller tjänst som
anges i 11 §3, 4 eller 10.      tjänst som anges i 11 §/, 3, 4 eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet
omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet
tills vidare för omsättning av annan Ijänst än sådan som anges i 10§ första
stycket eller 11§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare besluta
att denne tills vidare skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller delvis
av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag
för användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts
tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta
att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan
innan skatt­skyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59§§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Se vidare
anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5a§-' Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse,
genom vilken skatt­skyldighet har inträtt, enligt god redovisningssed bokförs
eller borde ha bokförts, om ej annat följer av andra-fjärde styckena eller av 5
b §. Är den skattskyldige varken bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
(1979: 141) inträder dock redovisningsskyldighet när skattskyldighet in­träder
enligt 4§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid kreditförsäljning med förbe-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid kreditförsäljning med förbe­&lt;br&gt;
håll om återtaganderätt får redovis-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;håll
om ålertaganderätl enUgt kon-&lt;br&gt;
ningsskyldigheten anstå till dess be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sumentkreditlagen
(1977:981) eller&lt;br&gt;
talning inflyter från köparen. Om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen
(1978:599) om avbetalnlngs-&lt;br&gt;
fordringen diskonteras eller över-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;köp
mellan näringsidkare m.fl. får&lt;br&gt;
låts utan samband med överlåtelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;redovisningsskyldigheten
anstå till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lagen omtryckt 1979:304.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;= Senaste lydelse 1979: 1190.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1980: 1090.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av verksamheten eller del därav in- dess betalning
inflyter från köpa­&lt;br&gt;
träder dock redovisningsskyldighet ren. Om fordringen diskonteras el-&lt;br&gt;
vid diskonteringen eller överlåtel- ler överlåts utan samband med&lt;br&gt;
sen. 1 fråga om annat tillhandahål- överiålelse av verksamheten eller&lt;br&gt;
lande mot kredit kan länsstyrelsen, del därav inträder dock redovis-&lt;br&gt;
när principerna för den skattskyldi- ningsskyldighet vid diskonteringen&lt;br&gt;
ges bokföring föranleder det, med- eller överlåtelsen. 1 fråga om annat&lt;br&gt;
ge att redovisningsskyldigheten in- tillhandahållande mot kredit kan&lt;br&gt;
träder först vid beskattningsårets länsstyrelsen, när principerna för&lt;br&gt;
utgång, dock senast när betalning den skattskyldiges bokföring föran-&lt;br&gt;
inflyter eller fordringen diskonteras leder det, medge att redovisnings-&lt;br&gt;
eller överlåts.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyldigheten inträder först vid be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skattningsårels utgång, dock senast när betalning inflyter
eller fordring­en diskonteras eller överiäts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen får, när särskilda skäl föreligger, medge
att vad som sägs i andra siycket otn redovisningsskyldighetens inträde vid
kreditförsäljning med förbehåll om återtaganderätt skall tillämpas tills vidare
av viss skatt­skyldig äveti i annat fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försätts skattskyldig i konkurs inträder redovisningsskyldighet
för kon­kursgäldenären för alla affärshändelser för vilka skattskyldighet men
ej redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbrottet. Den som övertar
skattskyldigs verksamhet eller del därav är redovisningsskyldig för affärs­händelse
som inträffar efter övertagandet, i den mån redovisningsskyldig­het ej har
inträtt för den tidigare ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Se vidare
anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ll§'* Från skatteplikt undantas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/) tjänst som avser av lantbruks­styrelsen föreskriven karantänsför-varing
av hund eller katt i offentlig karantän.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;postbefordran
av annat än postpaket och gruppkorsband samt res­godsbefordran,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;transport i
samband med renhållning; omhändertagande och förstö­ring av vara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bärgning av
fartyg eller luftfartyg som är undantaget från skatteplikt enligt 8 § 1 och
transport i anslutning Ull sådan bärgning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;införing eller ackvisition
av annons i tryckalster av sådant slag som anges i 8§6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;visning av kinematografisk
film,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;obligatorisk
kontrollbesiktning av fordon och obligatorisk besiktning av kilometerräknarapparatur
hos Aktiebolaget Svensk bilprovning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tjänst som tillhandahålles
av veterinär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kontroll eller
analys av prov som tagits som ett led i läkarundersök­ning eller sjukvård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10)   ijänst enligt 10 § I som avser skötsel genom samebys
försorg av&lt;br&gt;
renar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Se vidare anvisningarna.) Senaste lydelse 1979:1190.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 59&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I7&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattskyldig som är redovisningsskyldig får med de
begränsningar som anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt
som hänför sig till förvärv eller införsel för verksamhet som medför
skattskyldighet. Av­drag får göras även för ingående skall som hänför sig lill
framställning för utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som
är undanta­gen från skatteplikt enligt 8 §6. Rätt till avdrag föreligger för
den redovis­ningsperiod då förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed
har bokförts eller borde ha bokförts om ej annat följer av andra stycket. Har
medgivande enligt 5a§ andra siycket erhållits får avdrag göras först vid
beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Av­drag
för ingående skatt som hänför sig till förskotts- eller a conto-likvid får
göras under den redovisningsperiod då betalning har erlagts eller, i fråga om
byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp
har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrält senast
vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv,
införsel eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid kreditköp med förbehåll om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid kreditköp med förbehåll om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;återtaganderätt
får avdrag för ingå- återtaganderätt enhgt konsument-&lt;br&gt;
ende skatt göras endast för skatt kreditlagen (1977:981) eder lagen&lt;br&gt;
som belöper på vad som har beta- (1978:599) om avbetalningsköp&lt;br&gt;
lats under redovisningsperioden. mellan näringsidkare m.fl. får av-&lt;br&gt;
Motsvarande gäller när medgivan- drag för ingående skatt göras en­&lt;br&gt;
de enligt 5 a § iredje siycket lämnats dast för skatt som belöper på vad&lt;br&gt;
och vid förvärv av avverkningsrätt som har betalats under redovis-&lt;br&gt;
till skog. Har skattskyldig övertagit ningsperioden. Motsvarande gäller&lt;br&gt;
annan skattskyldigs verksamhet el- när medgivande enligt 5a§ tredje&lt;br&gt;
ler del därav äger han rätt till av- stycket har lämnats och vid förvärv&lt;br&gt;
drag för ingående skatt som hänför av avverkningsrätt till skog. Har&lt;br&gt;
sig till den tidigare ägarens förvärv skattskyldig övertagit annan skatt-&lt;br&gt;
för verksamheten, i den mån denne skyldigs verksamhet eller del därav&lt;br&gt;
skulle haft rätl till avdrag om skat- äger han rätt till avdrag för ingåen-&lt;br&gt;
ten hade betalats av honom.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
skatt som hänför sig till den tidi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gare ägarens förvärv för verksam­heten, i den mån denne
skulle haft rätt till avdrag om skatten hade be­talats av honom:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning
eller liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens
förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu har
sagts gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet används i
verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhandahåller    koncernföretag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åger ett svenskt aktiebolag, en&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
avses i 43 §3 mom. kommu-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svensk
ekonomisk förening eller en&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nalskaltelagen
(1928:370) annat fö-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svensk    
ömsesidig    skadeförsäk-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;retag
inom samma koncern tjänst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ringsanstalt
(moderföretag) mer ån&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som 
icke är skattepliktig får det&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nio tiondelar av aktierna i ett eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra
företaget göra avdrag för den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;flera svenska aktiebolag (helägda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skatt  som  belöper  på  det  först-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dotterbolag) och tillhandahåller
ett&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=140&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=140 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
  1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nämnda företagets förvärv eller in­försel för
  tillhandahållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade förelegat om
  förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattr skyldiga företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av företagen något annat av företa­gen en tjänst som inte
är skatteplik­tig får det andra företaget göra av­drag för den skatt som
belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller införsel för
tillhandahållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade förelegat om
förvärvet eller införseln hade gjorts av del skatt­skyldiga företaget. Vad nu
har sagts gäller även aktiebolag vars aktier tdl mer än nio tiondelar ägs av
ett eller flera helägda dotterbo­lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvärvar skattskyldig mol vederlag skattepliktig vara
från den som ej är skattskyldig för omsättning av varan skall som ingående
mervärdeskatt för den skatlskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort
utgående mervärdeskatt för säljaren om denne hade varit skattskyldig för omsätt­ningen.
Vad nu har sagts gäller även den som är skattskyldig för förmed­ling som avses
i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skattskyldig,
som i annan verksamhet än serveringsrörelse tillhanda­håller kost åt personal,
äger rätl lill avdrag för ingående skatt som hänför sig till andra förvärv för
detta tillhandahållande än sådana som avser livsmedel eller andra
förbrukningsvaror, i den mån ej annat följer av andra siycket av anvisningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redovisar
skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i
en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej
kunnat kvittas föreskrivs i 49§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Se vidare
anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är redovisningsskyldig skall anmäla sig för
registrering hos länsstyrelsen i det län, där den verksamhet drivs som anmälan
avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan för regisirering göres på blankett enligt
fastställt formulär. Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för varie
särskild verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anmälan göres
senast två veckor innan verksamhet som medför skattskyldighet börjar eller över­tages.
Vid ändring i förhållande som upptagits i anmälningshandling skall
länsstyrelsen underrättas inom två veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om verkställd registrering utfär­dar länsstyrelsen
särskilt bevis som sändes till den skattskyldige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anmälan
görs senast två veckor innan verksamhet som medför re­dovisningsskyldighet
börjar eller övertas. Vid ändring i förhållande som upptagits i
anmälningshandling skall länsstyrelsen underrättas inom två veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
beslutar om regist­rering och utfärdar särskilt bevis om verkställd
registrering. Vid re­gistreringen tilldelas den redovis-ningsskytdige ett
registreringsnum­mer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att avgöra om skattskyldig­het föreligger kan
länsstyrelsen in­fordra uppgift från näringsidkare som icke anmält sig för
registrering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att avgöra om redovisnings­skyldighet föreligger/år
länsstyrel­sen infordra uppgifter från närings­idkare som inte har anmält sig
för registrering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:139.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hos
länsstyrelsen föres register över den som registrerats enligt 19 § inom länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje länsstyrelse skall föra re­gister över dem som har
registre­rats inom länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av vad som är före­skrivet i annan lag får uppgift i ett sådant register
om en registrerads registreringsnummer, namn, ad­ress, firma och verksamhet
lämnas ut till en enskdd, om det inte av särskild anledning kan antas att den
registrerade eller någon denne närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=100&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=100 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
  kontroll av att deklarations-eller uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt
  och fullständigt eller för aU på annat sätt få upplysning till led­ning för fastställelse
  av skatt, får skatterevision ske hos deklarations-eller uppgiftsskyldig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För kontroll av att deklaraUons-eller uppgiftsskyldigheien
har full­gjorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt fä
upplysning till ledning för fastställelse av skatt, får skatterevision göras
hos den som är deklarations- eller upp­giftsskyldig. Skatterevision får ock­så
göras hos den som har anmält sig för registrering för kontroll av att lämnade
uppgifter är riktiga och fullständiga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om skalterevision meddelas av länsstyrelsen eller riksskattever­ket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I övrigt
gäller i fråga om skalterevision i tillämpliga delar bestämmelser­na om
taxeringsrevision i 56 och 58 §§ taxeringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föranleder
framkomna omstän­digheter omprövning av fastställd skatt meddelar länsstyrelsen
preli­minärt beslut om fastställelse av skatten. Av beslutet skall framgå att
den skattskyldige kan erhålla slutligt beslut enligt 36 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föranleder
framkomna omstän­digheter omprövning av fastställd skatt meddelar länsstyrelsen
beslut om fastställelse av skatten. Av be­slutet skall framgå att den skatt­skyldige
kan erhålla slutligt beslut enligt 36 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fråga om
preliminärt beslut får icke väckas efter den 30 november tredje året efter
utgången av del ka­lenderår under vilket beskattnings­året gått till ända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
slutligt beslut meddelats får fråga om nytt preliminärt beslut icke prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fråga om
beslut eidigt 33 § skall väckas senast under sjätte året ef­ter utgången av det
kalenderår un­der vilket beskattningsåret har gått till ända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
slutligt beslut meddelats fär fråga om beslut enligt 33 § inte prö­vas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligt
beslut om fastställelse av skatt skall meddelas, om den skatt­skyldige begär
sådant beslut inom tre år från utgången av det kalen­derår under vilket
beskattningsåret gått till ända. Har preliminärt be­slut meddelats skall dock
slutligt beslut meddelas, om den skattskyl­dige begär sådant beslut inom två
månader från den dag då han fått del av det preliminära beslutet. Fö­religger
särskilda skäl får slutligt beslut meddelas även om den skatt­skyldige ej
begärt det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligt
beslut om fastställelse av skatt skall meddelas, om den skatt­skyldige begär
sådant beslut inom sex år från utgången av del kalen­derår under vilket
beskattningsåret har gått till ända. Har beslut enligt 33 § meddelats skall
dock slutligt beslut meddelas, om den skattskyl­dige begär ett sådant beslut
inom två månader från den dag dä han fått del av det tneddelade beslutet.
Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut meddelas även om den skatt­skyldige
inte har begärt det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har slutligt beslut meddelats får fråga om nytt sådant beslul
icke prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;40
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efterbeskattning
får ske först se­dan slutligt beslut om fastställelse av skatt meddelats eller
när fråga om preliminärt beslut icke längre enligt 35 § får väckas. Efterbe­skattning
får icke ske med mindre fråga därom prövats senast under sjätte året efter
utgången av det ka­lenderår under vilket beskattnings­året gått till ända. Efterbeskattning
på grund av oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter
utgången av den månad då dom el­ler slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efterbeskattning
får ske först se­dan slutligt beslut om fastställelse av skatt har meddelats.
Fråga om efterbeskattning skall väckas se­nast under sjätte året efter utgången
av det kalenderår under vilket be­skattningsåret har gått till ända. Efterbeskattning
på grund av orik­tig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter
utgången av den månad då dom eller slutligt be­slut i målet har vunnit laga
kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har den skattskyldige avlidit, påföres efterbeskattning
hans dödsbo. Sådan efterbeskattning får ske endast om fråga därom prövats
senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket boupp­teckning
efter den skattskyldige lämnats in för registrering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har skattskyldig åtalats för skattebrott som avser
mervärdeskatt för honom får, även efter utgången av den i första eller andra
stycket angivna tiden, efterbeskattning ske för det år som brottet avser.
Detsamma gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om efterbeskattning medför att den skattskyldige enligt 12
§ skattebrottsla­gen (1971:69) är fri från ansvar för sådant brott. Efterbeskattning
som har sagts nu får dock ske endast om fråga därom prövats före utgången av
kalenderåret efter det under vilket åtalet väcktes eller åtgärd som avses i 12
§ skaltebrotlslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, skall fråga om efterbeskattning
av dödsboet prövas inom sex månader från dödsfallet. Efterbeskattning som har åsatts
efter åtal mot den skatlskyldige skall undanröjas av länsstyrelsen, om åtalet
ej bifalls till någon del. Detta gäller dock ej, om åtalet ogillas med stöd av
12 § skaltebrotlslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket skall tillämpas också i fall då den som har
företrätt juridisk person åtalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för
den juridiske personen eller är fri från ansvar för sådant brott på grund av 12
§ skattebrottslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan mot meddelat slutligt be­slut eller nwt beslut att
icke medde­la preliminärt eller slutligt beslut el­ler mot beslut om efterbeskattning,
skattskyldighet, redovisningsskyl­dighet eller reslavgift förs hos läns­rätten
genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot preliminärt beslut eller mot beslut om skatterevision
eller mot länsstyrelses heslut i fråga om re­gistrering eller föreläggande av
vite får talan ej föras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan mot länsstyrelses beslut i övrigt enligt denna lag
föres hos riksskatteverket genom besvär. Mot riksskatteverkets beslut får ta­lan
e] föras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följande beslut får överklagas hos länsrätten genom
besvär:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;slutligt
beslut,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut
att inte meddela beslut enligt 33 eller 36 §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut
enligt 19 § fjärde stycket i .fråga om registrering, samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut
om efterbeskattning, skattskyldighet, redovisningsskyl­dighet eller reslavgift.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följande beslut får ej överkla­gas:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut
eldigt 33 §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;heslut
om skatterevision, samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsens
beslut i fråga om föreläggande av vite.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lånsstyrelsens beslut i övrigt en­ligt denna lag
överklagas hos riks­skatteverket genom besvär. Riks­skatteverkets beslut får ej
överkla­gas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ull 10 §
Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än skattskyldig eller
för tvätt av utrustning Ull icke skattephktigt fartyg eller luftfartyg. Tjänst
under 1 som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 § under 2 och som äges av
staten, är skattefri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
tillverkning på beställning avses fört&amp;quot;ärdigande av vara av ma­terial som
huvudsakligen tillhanda-hålles av beställaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av ma­terial som
huvudsakligen tillhanda­hålls av beställaren. Till skatteplik­tig tjänst enligt
I räknas även inse-minering och betäckning av djur.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande
av mätare, apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk
kraft, teletjänst eller liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck
eller annan ser­veringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd
lokal eller plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förmedling under I är skattepliktig endast när den sker av
den som är handelsagent enligt lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan
lös egen­dom i samband med rengöring av bostäder och andra lokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med omhändertagande och förstöring avses även
omhändertagande av sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skattepliktig tjänst under 5 hänföres även tjänst som
avser inredning av byggnad eller anläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons
samt införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller
annan publikation eller i s. k. ljustidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fill 16 §&lt;br&gt;
Faktura eller motsvarande hand-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Faktura
eller motsvarande hand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ling skall utöver beskattningsvärde ling skall utöver
beskattningsvärde&lt;br&gt;
och skattebelopp innehålla uppgift och skattebelopp innehålla uppgift&lt;br&gt;
om utställarens och mottagarens om utställarens och mollagarens&lt;br&gt;
namn och adress eller annan för namn och adress eller annan för&lt;br&gt;
identifieringen godtagbar angivelse, identifieringen godtagbar angivelse,&lt;br&gt;
transaktionens art samt platsen för transaktionens art samt platsen för&lt;br&gt;
varas mottagande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varas mottagande. Den som är re-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dovisningsskyldig  skall  dessutom ange sitt
registreringsnummer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ull 17 §&lt;br&gt;
Avdrag för ingående skatt skall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avdrag för
ingående skatt skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrkas
av skattedebitering på in- styrkas av skattedebitering på in­&lt;br&gt;
köpsfaktura, avräkningsnola eller köpsfaktura, avräkningsnola eller&lt;br&gt;
motsvarande handling om icke säl- motsvarande handling. Detta gäller&lt;br&gt;
jaren enligt 16 § tredje stycket är dock inte om säljaren enligt 16 §&lt;br&gt;
undantagen från skyldighet att pä tredje stycket är undantagen från&lt;br&gt;
sådan handling ange skattens be- skyldighet att på sådan handling&lt;br&gt;
lopp.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ange skattens belopp och inte
heller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid inköp från detaljhandeln, om vederlaget understiger
200 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdragsrätten för ingående skatt på dnftkostnader för
personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet
eller som förhyrs för bmk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader
oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används
personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkes­mässig återuthyrning,
i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger
avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant
förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksam­het som
medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet,
skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten be stämmas genom uppdelning
efter skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt erlagis
för utländsk ej skatlskyldig leverantörs räkning vid varans införsel, föreligger
avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tull­myndigheten uttagna
skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt skatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdragsrällen
för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten, även om i
arrendet ingår värdet av bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsföretag
äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till värdet av vara som
enligt köpeavtal återtagils av företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skattskyldigs
avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av
skada som han vållat i sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvärv
eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs kostnad härför bestrides
av skadevållande eller försäkringsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket
utförts ny-, till- eller ombyggnad av faslighet medgivits skattskyldig­het för
uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 § fjärde
stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför
sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som upplåts för
verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I juli 1982 såvitt avser anvisningarna till 16 § och i
övrigt den I januari 1982. I samband med ikraftträdandet skall följande
iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   De
äldre bestämmelserna i 5 a § och 17 § andra stycket tillämpas även&lt;br&gt;
efter ikraftträdandet i fråga om kreditförsäljningar för vilka skattskyldighet&lt;br&gt;
har inträtt före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.   De
äldre bestämmelserna i 33, 35, 36, 40 och 51 §§ tillämpas även&lt;br&gt;
efter ikraftträdandet i fråga om redovisningsperioder som hänför sig till&lt;br&gt;
beskattningsår som har gått till ända senast den 31 december 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
BUDGETDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1981-10-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, och
statsråden Dahlgren, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt,
Ahrland, Molin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Wirtén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05), har i juli 1980
lämnat sitt femte delbetänkande (Ds B 1980:6) Översyn av mervärdeskatten del V
Mervär­deskattekontrollen m. m.'. 1 betänkandet har utredningen redovisat sin
syn på den framtida mervärdeskattekontrollen och lämnat förslag lill vissa
författningsändringar, bl.a. i syfte att förbättra kontrollmöjligheterna. Till
protokollet i detta ärende bör som bilaga 1 fogas utredningens sammanfatt­ning
av betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En inom
budgetdepartementet upp­rättad sammanställning över remissyttrandena bör fogas
till protokollet som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser att i detta sammanhang också ta upp vissa andra
ändringsför­slag som har aktualiserats bl. a. genom skrivelser till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hänvisningar till paragrafer avser lagen (1968:430) om
mervärdeskatt (ML), om inte annat särskilt anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Inledande synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskatteutredningen har dels presenterat sin syn på
hur mervär­deskattekontrollen bör inriktas i framtiden, dels lämnat förslag lill
vissa författningsändringar. Utredningen framhåller att även författningsförsla­gen
har en klar kontrollmässig innebörd och motivering. Enligt utredning­ens mening
bör i begreppet skattekontroll läggas allt från information till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Utredningsman f.d. departementsrådet Hans R. Fridolin. t2  
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 59&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ledning
för de skattskyldiga fram t. o. m. indrivning av skatt. Jag kommer i det
följande att först ta upp utredningens principförslag om kontrollen och
därefter de förslag till författningsändringar som aktualiserats dels av mer­värdeskatteutredningen,
dels genom skrivelser till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Kontrollverksamheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har betonat det nära samband som i redovisningstekniskt hänseende finns mellan
mervärdeskatten och inkomstskatten och framhål­lit att det från
kontrollsynpunkt är naturligt att se mervärdeskatten som en renodlad
företagsbeskattning. Den redan beslutade övergången till en i princip
obligatorisk skatteredovisning enligt bokföringsmässiga grunder har ytterligare
stärkt sambandet. Med hänsyn härtill bör utgångspunkten för
kontrollverksamheten vara att målmedvetet utnyttja gemensamma uppgifter. Det
bör vidare finnas en ömsesidig kommunikation mellan myn­digheterna så att
uppgifter som finns hos den ena myndigheten också kommer den andra till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller mervärdeskatten skiljer utredningen mellan den omedel­bara
kontrollen av den löpande skatteredovisningen (deklarationsgransk­ning) med
därav initierade kompletterande kontrollinsatser och kontrollen i efterhand av
skatteredovisningen för hela beskattningsår. Efterhandskon­trollen måste enligt
utredningen ges en metodisk eller planenlig inriktning. Som ett led i en planenlig
kontrollverksamhet bör ingå en överslagsmässig avstämning mellan
mervärdeskatteredovisningarna för ett beskattningsår och självdeklarationen.
Utredningen framhåller särskilt att en sådan av-stämningsrutin ligger helt i
linje med vad som förordades i prop. 1975:87 om riktlinjer för ändrad
skatteadministration och taxering i första instans, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
menar att avstämningen kan göras på olika sätt för olika kategorier av
skattskyldiga. De allra minsta företagen redovisar mervär­deskatten för helt
år. Dessa skulle i självdeklarationen kunna lämna upp­gift om mervärdeskatten
under året. Efter jämförelse med självdeklara­tionen kunde uppgiften skickas lill
länsstyrelsen och där registreras och stämmas av mot skattebetalningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om de något större förelagen skulle avstämningen i stället kunna bygga på
en särskild handling som länsstyrelsen framställer och som inne­håller uppgifter
om mervärdeskatten för de olika redovisningsperioderna under året,
ändringsbeslut som länsstyrelsen meddelat, skattefri export­omsättning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
skattskyldiga har sådan verksamhet att en jämförande gransk­ning är svär att
göra. Till dessa hör t. ex. skattskyldiga som endast delvis är skattskyldiga till
mervärdeskatt eller som säljer på avbetalning. En sam­manställning av de
kortperiodiska mervärdeskattedeklarationerna ger en­ligt utredningen ändå en
god bild av företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller att en jämförande granskning inte helt undanrö­jer behovet av andra
kontrollinsatser av mera renodlat mervärdeskattespe­cifik karaktär. En i och
för sig rimlig målsättning borde enligt utredningens mening vara att de företag
som detta gäller görs till föremål för en efter­granskning exempelvis vart
tredje eller fjärde år. Varje sådan eftergransk­ning skulle omfatta den senaste
tre- eller fyraårsperioden. Ansvaret för en efterkontroll bör enligt
utredningen vila på länsstyrelsens mervärdeskat­teenhet, som har det direkta
sakområdesansvaret för mervärdeskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
betonar vidare att värdet av de nu diskuterade kontrollerna får bedömas först
efter en försöksverksamhet. Verksamheten bör fortlö­pande följas upp och
utvärderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har framhållit att den enda tänkbara kontrollmetoden för de största företagen
är skatterevision. Dessa företag bör enligt utredningen i princip bli föremål
för skatterevision inom den tid som företagels skattere­dovisning kan rättas
enligt ML:s beslutsordning. Revisionerna bör vara integrerade och alltså
omfatta i princip hela skatteområdet. Ansvaret för dessa bör åvila
länsstyrelsens revisionsenhet. Utredningen pekar också på att storföretagen i
sin tur har en mängd leverantörer och entreprenörer av vitt skild storlek och
verksamhetsinriktning. En revision hos de största förelagen kan därför ge
värdefull information om redovisningsstandarden m. m. hos underleverantörer och
därmed också ge impulser för komplette­rande kontrollinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har vidare betonat bl. a. vikten av granskningen av ingivna regislreringsanmälningar.
Av särskild betydelse är också, enligt utredning­en, att kontrollen under
löpande beskattningsår kan gripa in snabbt och med omedelbart resultat i
synnerhet när det gäller nystartade företag, partiellt skattskyldiga företag
och företag som lämnar negativa deklaratio­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
har utredningen betonat vikten av att kontrollarbetet följs upp genom att
resultat och vunna erfarenheter från vidtagna kontrollåtgärder sammanställs och
redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har i allmänhet tillstyrkt utredningens förslag till ambitionsnivå då det
gäller kontrollen men påpekat att denna inte kan nås utan en inte oväsentlig
resursökning. Enighet råder också om att kontrol­len f. n. är eftersatt och
måste förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har inte heller haft några principiella invändningar mot ett ökat
informationsutbyte mellan beskattningsmyndigheterna för all härigenom försöka
utnyttja redan lämnade uppgifter till nytta för hela skattekontrollen. När det
däremot gäller sättet för informationsutbytet liksom också förslaget till planenlig
kontroll är åsiktsbilden mycket splitt­rad. Enighet finns dock om att de
största företagen bör granskas genom integrerade revisioner utförda i
revisionsenheternas regi. Vidare delar man allmänt utredningens uppfattning att
kontrollen av den löpande skatteredo­visningen bör tillmätas en ökad betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser har emellertid förordat att
utredningens förslag till informationsöverföring och jämförande granskning
prövas praktiskt. Först härefter kan definitiv ställning tas till förslaget.
Detsamma gäller den av utredningen föreslagna efterkontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag anföra följande. Skattesystemet är
komplicerat och ställer stora krav på både skattskyldiga och myndigheter.
Skatterna tar en stor del av den lojale medborgarens inkomster. Riskerna för skatteundan-dragande
i form av skatteflykt och skattefusk är stora. Det är därför en myckel
väsentlig uppgift för skaltemyndigheterna att se till att den skatt som skall
betalas också redovisas och betalas. Ett aldrig så rättvist utfor­mat skattesystem
framstår som orättvist och snedvridande om reglerna tillämpas bara av vissa
människor medan andra undandrar sig att fullgöra sina skyldigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En effektiv skattekontroll behövs därför. Kontrollbehovel
föreligger även på mervärdeskatteområdet. Jag delar i allt väsentligt
utredningens uppfattning om vad som bör innefattas i begreppet skattekontroll
och om inriktningen av den framtida mervärdeskaltekontrollen. Denna kontroll
har i viss mån varit eftersatt men genom personalförstärkningar under de senaste
åren har kontrollresurserna utökats. Ytterligare åtgärder krävs dock.
Riksskatteverket (RSV) har sedan år 1979 regeringens uppdrag att göra en
översyn av länsstyrelsernas mervärdeskalteenheters organisation. Verket har
under våren 1981 lämnat ett förslag om bl. a. personalförstärk­ningar på
mervärdeskatteenheterna. Förslaget har remissbehandlats och bereds f. n. inom
regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn
till den ekonomiska situationen är det av flera olika skäl viktigt att
tillgängliga resurser används på bästa sätt. Detta gäller självfallet även
skattekontrollen och skatteförvaltningen i övrigi. Det är därför med
tillfredsställelse som jag har noterat att RSV har påbörjat arbetet med en
övergripande plan för skattekontrollen. En sådan plan framstår som i hög grad
önskvärd, givetvis inte bara för mervärdeskattens del utan också för
inkomstskattens del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser också att det är mycket angeläget att de olika
skattemyndighe­terna - länsstyrelserna, taxeringsnämnderna och de lokala
skattemyndig­heterna - samt kronofogdemyndigheterna kan, så långt det är
praktiskt möjligt, ställa tillgänglig information till fört&amp;quot;ogande för de
andra myndighe­terna i den mån den där bedöms vara av intresse. Jag har därför slor
förståelse för de ansträngningar som utredningen har gjort för alt öka
informationsutbytet mellan länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter och laxeringsorganisationen.
Remissinstanserna har också genomgående ställt sig positiva fill en sådan
tanke, även om olika uppfattningar har redovisats om formerna för dess
realiserande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RSV;s översyn av mervärdeskatteenheternas organisation
innefattar också en försöksverksamhet med informationsöverföring och jämförande
granskning i några län. Resultatet av den verksamheten blir ett värdefullt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underlag
när beslut skall fattas om utformningen av det framtida systemet för sädan
granskning och informationsöverföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för att det skall vara meningsfullt att föra över informa­tion till
andra skalteförvaltningar är alt informationen är korrekt. 1 detta avseende
gäller alt de mervärdeskalteuppgifler som nu finns tillgängliga i det
befintliga ADB-systemet endast i liten utsträckning omfattar t. ex. ändringsbeslut.
Jag har erfarit att RSV har tagit initiativ lill att göra registreringen av
uppgifter mer fullständig och därmed i högre grad än nu korrekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till den organisationsutredning som RSV bedriver och det arbete med en
generell kontrollplan som också görs inom RSV och med beaktande av den tidigare
nämnda försöksverksamheten kan slutlig ställ­ning inte nu tas till den av
utredningen skisserade modellen för mervärde-skattekontrollen. Oberoende av
detta bör ändå vissa av de av utredningen föreslagna författningsändringarna
genomföras. Utredningen har också an­gett att dessa kan genomföras oberoende av
om den nya kontrollmetodiken genomförs eller inte. Jag övergår därför nu till
att behandla förslagen till författningsändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Mervärdeskatteutredningens förslag till författningsändringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.1
Registrering av skattskyldiga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som är redovisningsskyldig skall anmäla sig för regisirering hos länsstyrelsen
i det län där verksamheten bedrivs. Länsstyrelsen utfärdar ett särskilt bevis
om verkställd registrering. Länsstyrelsen har vidare möj­lighet att, om
särskilda skäl föreligger, besluta att den som har påbörjat en verksamhet tills
vidare skall vara skatlskyldig och därmed registrerad redan innan någon
omsättning har kommit lill stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskatteutredningen
konstaterar inledningsvis att registreringen är en rent kameral åtgärd. Den
tolkas dock ofta som ett länsstyrelsebeslut om att verksamheten som bedrivs
eller kommer att bedrivas är skatteplik­tig. Vid registreringen fattas också
beslut om redovisningsperiod och redo­visningsmetod. Utredningen pekar på
vikten av att information lämnas, framför allt till nytillkomna skattskyldiga,
om de lagbestämmelser, före­skrifter och anvisningar som gäller för
mervärdeskatten. Detta gäller i synnerhet när reduceringsreglerna är
tillämpliga eller när verksamheten enbart delvis medför skattskyldighet. Det
är, enligt utredningens mening, av stor betydelse att länsstyrelsen också
följer upp redovisningarna från nyregistrerade skattskyldiga. Registreringen är
därmed av väsentlig bety­delse för såväl beskattningsmyndigheterna som de
skattskyldiga. Utred­ningen konstaterar med tillfredsställelse att den
personalförstärkning av mervärdeskatteenheterna som har ägt rum under senare år
motiverats bl.a. med behovet av ökade kvalificerade resurser för arbetet med
regi­streringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt utredningens mening iiite rimligt att betrakta regisireringen som
enbart en kameral åtgärd eftersom den i verkligheten innebär ett väsentligt
ställningstagande i sak. Registreringen bör, menar utredningen, ges en egen
självständig rättsverkan av den innebörden att länsstyrelsen efter prövning
funnit att den i registreringsbeviset beskrivna verksamheten är att anse som
yrkesmässig enligt ML och att därmed också skattskyldig­het föreligger. Ett
beslut om registrering bör kunna överprövas av skatte­domstol. Utredningen
föreslår därför ändringar i 19 och 51 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att undanröja tveksamhet om rätten att utföra skatterevision för att kontrollera
riktigheten i uppgifter som har lämnats i ett registreringsärende har
utredningen föreslagit att en sådan rätt uUryckligen anges i 28 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
utredningen anfört om registreringens betydelse betonas av remiss­instanserna.
Detta gäller inte minst vikten av information Ull nytillkomna skatt- och
redovisningsskyldiga och av att dessa även fortsättningsvis ägnas särskild
uppmärksamhet. Att registreringen skall föregås av en pröv­ning av skatt- och
redovisningsskyldigheten understryks också av remiss­instanserna. Vidare
tillstyrks förslaget om alt registreringsbeslutet skall fä överprövas och att
skatterevision skall få utföras för att kontrollera upp­gifter i en
registreringsanmälan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande. Den ökning av registreringsresur­serna som
har genomförts under senare tid har motiverats av den stora betydelse som
registreringsfunktionen har. Det har under den tid mervär­deskatten funnits
visat sig att problem som inte löses redan vid starten av en verksamhel har en
tendens att förstoras och ibland 1. o. m. bli så svära alt den
redovisningsskyldige saknar ekonomisk och praktisk förmåga att rätta de fel som
har tillkommit på grund av missförstånd och ibland bristande information i
samband med registreringen. Det är därför angelä­get att ytterligare markera
registreringens betydelse samtidigt som man utvidgar möjligheten till kontroll
av att lämnade registreringsuppgifter är riktiga. Med hänsyn härtill bör i 19 §
särskilt anges att länsstyrelsen beslu­tar om registrering och tilldelar den
som är redovisningsskyldig ett regi­streringsnummer. Vidare bör, som
utredningen har föreslagit, 28 § ändras så att det klart framgår att
skatterevision skall få göras även för kontroll av uppgifter som avser
registrering. Det är vidare enligt min uppfattning av vikt att riktigheten av
ett länsstyrelsebeslut i fråga om registrering skall kunna överprövas
omedelbart och inte som nu i samband med att skatt skall fastställas.
Redovisningsskyldighetsfrågan bör kunna klariäggas i omedelbar anslutning till
att en verksamhet påbörias. Det är också av vikt att den som vägrats
registrering kan få avslagsbeslutet prövat av högre instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
RSV har anfört bör dock besvären såvht avser de administrativa frågorna, dvs.
redovisningsmetod och redovisningsperiod, anhängiggöras hos RSV. Den del av
registreringsbeslutet som avser en bedömning av om skatt- och
redovisningsskyldighet föreligger bör givetvis prövas av skatte-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domstolarna.
Med hänsyn härtill bör 51 § i utredningens förslag omformu­leras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.2
Redovisningsskyldighet, m.rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
6 § föreligger skyldighet att redovisa mervärdeskatt till staten om den
skattepliktiga omsättningen överstiger 10000 kr. för beskattningsåret. Länsstyrelsen
kan emellertid om särskilda skäl föreligger medge att skatt-skyldig skall vara
redovisningsskyldig även i annat fall. När redovisnings­skyldigheten har
inträtt kvarstår den till dess att länsstyrelsen beslutar alt den skall upphöra.
Sådant beslut skall meddelas när den skattepliktiga omsättningen varaktigt
kommer att uppgå till högst 10000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gränsvärdet har alltsedan
år 1969, dvs. när mervärdeskatten infördes, varit 10000 kr. Frågan om ett
ändrat gränsvärde har varit uppe till diskus­sion vid ett flertal tillfällen i
riksdagen. Mervärdeskatleutredningen har därför haft i särskilt uppdrag att
bedöma denna fråga. Utredningen har mot bakgrund av penningvärdeutvecklingen
sedan år 1969 och under hänsyns­tagande till de skattesatsändringar som ägt rum
efter nämnda år föreslagit att gränsvärdet höjs fill 15000 kr. Gränsvärdet
skulle därmed realt ha samma innebörd som vid tillkomsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har
allmänt avstyrkt förslaget. Flertalet anför att det nuvarande gränsvärdet är
väl inarbetat och känt. De menar att en så blygsam höjning skulle få enbart
marginell betydelse för de skattskyldiga men leda till administrativa
svårigheter. Några remissinstanser har därför menat att en höjning skulle
behöva vara väsentligt större. Ett väsentligt höjt gränsvärde skulle dock kunna
leda till konkurrenssnedvridning. Delta skulle stå i strid med önskemålet om
att mervärdeskatten i största möjliga utsträckning skall vara
konkurrensneutral.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar den uppfattning
som flertalet remissinstanser gett uttryck för. Jag vill också framhålla att
gränsen för redovisningsskyldighet inte har tillkommit för att bereda vissa
skattskyldiga en förmån. I stället fär den ses som ett sätt att av prakfiska
skäl minska antalet redovisningsskyldiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är av de skäl som jag nu har nämnt inte beredd att föreslå någon ändring av
gränsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har föreslagit att den nuvarande skyldigheten för alla skatt­skyldiga att i
faktura ange mervärdeskattens belopp skall omfatta endast sådana skattskyldiga
som också är redovisningsskyldiga. Utredningen fö­reslår vidare ett utvidgat
betalningsansvar för den som är registrerad som redovisningsskyldig till
mervärdeskatt. Det senare förslaget innebär att den som är registrerad blir
betalningsskyldig även för felaktigt debiterad mervärdeskatt. Bägge dessa
förslag har enligt utredningen motsvarigheter i de utländska
mervärdeskattesystemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
dessa förslag får jag anföra följande. De utländska mervär­deskattesystemen
har, i motsats till vårt mervärdeskattesystem, i regel identitet mellan skatt-
och redovisningsskyldighet. Detta innebär att de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som inte når upp till en viss minsta storlek på
verksamheten i princip står helt utanför mervärdeskatlesystemet. Med en sådan
konstruktion är de av utredningen föreslagna ändringarna väl motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser att det skulle vara av stort värde om man även i
det svenska systemet fick en identitet mellan skatt- och
redovisningsskyldighet. Det nuvarande förhållandet, som innebär att vissa
skattskyldiga inte är skyl­diga att betala skall, är förvillande. En ordning
som innebär att de som inte är redovisningsskyldiga hell ställs utanför
mervärdeskatten bör eftersträ­vas. Det bör ankomma på mervärdeskatteutredningen
att närmare under­söka om en sådan ordning är möjlig även för den svenska
mervärdeskat­ten. 1 avvaktan på detta är jag inte beredd att biträda de
ändringsförslag som utredningen på denna punkt har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.3 Uppgifter i faktura, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen förordar alt kravet på öppen skaltedebitering,
i likhet med vad som gäller i utländska mervärdeskattesystem, bör mildras då
det gäller förvärv för smäbelopp. Fakturan bör kunna ligga till grund för
avdrag för ingående skatt även utan speciell uppgift om skattens storlek.
Utredningen föreslår att avdrag för ingående skatt bör få göras om
inköpsbeloppet inkl. skatt understiger 200 kr., även om skatten inte har angetts
särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag har tillstyrkts av flertalet
remissinstanser. Några har förordat ett högre belopp medan ett fåtal, däribland
RSV, avstyrkt förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen
del vill jag anföra följande. Mervärdeskattesystemet bygger på att avdraget för
ingående skau skall vara dokumenterat genom att skattens belopp anges särskilt
på inköpsfaktura eller dylikt. Utredningens förslag innebär ingen ändring av
kravet på dokument som styrker inköpet utan enbart alt den särskilda
mervärdeskatteangivelsen inte skall utgöra en förutsättning för rätl till
avdrag då det gäller inköp till mindre belopp. Jag anser alt förslaget i
princip kan godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon
uppmjukning av reglerna om skyldigheten att utfärda faktura eller annan
jämförlig handling som utvisar mervärdeskattens belopp före­slås inte. Undantag
från denna skyldighet skall också fortsättningsvis i princip gälla enbart för
detaljhandeln. Mot bakgrund härav bör ändringen inte gälla generellt utan
enbart omfatta inköp till värden som undersuger 200 kr. frän detaljhandeln. Det
torde också vara främst kvitton och andra verifikat på inköp från detaljhandeln
som ibland saknar särskild skatteangi­velse och sotn därför har vållat
diskussioner och irritation vid granskning­ar. Detta bör i stor utsträckning
kunna undvikas om utredningens förslag med den av mig förordade justeringen
genomförs. Den författningsändring som behövs bör, som utredningen har
föreslagit, göras i anvisningarna till 17 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har uppmärksammat att flera utländska
mervärdeskatte­system innehåller bestämmelser om att den skattskyldiges
registrerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nummer
skall vara angivet på fakturor eller motsvarande handlingar. Med den betydelse
som utredningen vill ge registreringen finner utredningen del vara av stort
värde med en motsvarande uppgiftsskyldighet även i det svenska
mervärdeskattesystemet. En sådan uppgift skulle kunna vara till hjälp för de
skattskyldigas egen kontrollverksamhet. Det är enligt utred­ningen vidare av
väsentligt intresse att beskattningsmyndigheten liksom en fakluramottagare i
tveksamma fall utan större besvär kan identifiera utstäl­laren av en faktura.
Utredningen förordaratt i anvisningarna till 16 § införs bestämmelser som
innebär att uppgiftsskyldigheten i utställd faktura eller motsvarande utvidgas till
att omfatta även utställarens registreringsnum­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har understrukit alt kontrollmöjligheterna ut­vidgas om
förslaget genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser har tillstyrkt förslaget endast under förutsättning att en ny
nummerserie inrättas för fysiska personer. 1 annat fall skulle den personliga
integriteten äventyras. Några remissinstanser, däribland Ko-operaUva förbundet,
KF, har helt avstyrkt förslaget. KF har framhållit all kravet inte är rimligt i
förhållande till de små positiva effekter som försla­get kan få om det
genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag framhålla följande. Det är av stor vikt att alla möjligheter
utnyttjas som kan förbättra kontrollen. Utan alt överbetona vikten av att
utställarens registreringsnummer anges i fakturan kan konsta­teras att det är
av värde för mottagaren att veta om utställaren är regi­strerad som
redovisningsskyldig till mervärdeskatt. Är mottagaren tvek­sam bör han lätt
kunna kontrollera uppgiften hos länsstyrelsen. För flerta­let fakturautställare
innebär förslaget inte heller något nämnvärt merar­bete. De flesta arbetar med
färdigtryckta fakturablanketter, vilka kan förses även med registreringsnumret.
Jag anser att förslaget bör genomfö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt inte onödigtvis belasta de skattskyldiga med merkostnader för upptryckning
av nya fakturablanketter bör den nya uppgiftsskyldigheten träda i kraft efter
en viss övergångstid. Företagen kan då föra in registre­ringsnumret på
fakturorna i samband med ordinarie nytryck av blanketter. Den nya bestämmelsen
bör tas in i anvisningarna lill 16 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.4
Fastställelse av skatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
konstaterar att den nuvarande beslutsordningen för fast­ställande av
mervärdeskatt fungerar bra. Delta gäller inte minst de möjlig­heter som
länsstyrelsen har att under en treårsperiod på ett enkelt sätt meddela nytt
preliminärt beslut när sådana omständigheter har framkom­mit som föranleder
ändring av tidigare fastställd skatt. Ett sådant nytt beslut kan utfärdas pä
initiativ av antingen den skattskyldige eller länssty­relsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
treårsperiodens utgång kan ändring av fastställd skatt ske antingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
efterbeskattning eller genom besvär i särskild ordning. Frågan om ändring skall
anhängiggöras senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under
vilket beskattningsåret har gått till ända. För att efterbe­skattning skall få
ske eller för att besvär i särskild ordning skall få anföras krävs att vissa
förutsättningar är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har konstaterat att förutsättningarna för efterbeskattning nästan alltid är
uppfyllda. Detta är dock oftast inte fallet när det gäller den skattskyldiges
besvär i särskild ordning. Utredningen har inte funnit några väsentliga skäl
för att denna skillnad skulle bibehållas. Utredningen före­slår att
tillämpningstiden för det enklare beslutsförfarandet förlängs från nuvarande
tre år till sex år. Härigenom bör, menar utredningen, strängt taget alla
rättelser som länsstyrelsen och den skattskyldige är överens om kunna göras på
ett enkelt och smidigt sätt. Bestämmelserna om efterbe­skattning och besvär i
särskild ordning behöver endast användas i de fall ett lagakraftvunnet slutligt
beslut redan föreligger. Utredningen föreslår vidare att begreppet preliminärt
beslut utmönstras ur ML. Utredningens förslag föranleder ändring av 33, 35, 36,
40 och 51 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat förslagen utan in­vändningar. RSV
och några länsstyrelser har emellertid avstyrkt förslaget såvitt avser en föriängd
tidsfrist i efterbeskattningsfallen. Som skäl härför har åberopats att den
begränsning som ligger i att efterbeskattning f. n. inte får göras om det är
fråga om ett ringa belopp eller om det är uppenbart oskäligt skulle falla bort,
vilket skulle kunna leda till att även obetydliga eller oskäliga rättelser
görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
dessa förslag får jag framhålla följande. En förlängning av tidsfristen för
meddelande av nytt beslut, dvs. för rättelse av tidigare fastställd skatt
syftar i första hand inte till att förbättra kontrollmöjlighe­terna. Indirekt
kan detta ändå påverka kontrollresurserna positivt efter­som rättelsen blir
betydligt enklare att göra och därmed mindre tidsödan­de. Förslaget undanröjer ocksä
den nuvarande skillnaden i möjligheterna att rätta fel till den skattskyldiges
fördel och till hans nackdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
av några remissinstanser uttalade farhågorna för att rättelse också skall göras
när det är fråga om ringa belopp eller när det är oskäligt bör inte överdrivas.
Jag utgår från att länsstyrelserna redan i dag avstår från att lägga ner arbete
på sådana fall när det är fråga om ändring av fastställd skatt genom
preliminärt beslut. Självklart bör inte granskningsresurser och andra resurser
användas för rättelse av bagatellartade fel. Någon uttrycklig bestämmelse härom
torde inte behövas. Jag förordar att utredningens förslag om en till sex år
förlängd tidsgräns genomförs. Detsamma gäller förslaget att utmönstra uttrycket
preliminärt beslut ur ML. Härutöver förordar jag vissa redaktionella ändringar
i utredningens författningsför­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att undanröja all risk för en retroaktiv fillämpning av de nya bestäm­melserna
till de skattskyldigas nackdel bör bestämmelserna Ullämpas en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dast
i sådana fall då de nu gällande reglerna om rättelse i ordinär väg skulle kunna
tillämpas. I övriga fall bör de äldre bestämmelserna fortfarande gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.1
Sekretessbelagda mervärdeskatteuppgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
uppgifter som finns i länsstyrelsernas register över dem som är registrerade
som skattskyldiga till mervärdeskatt är sekretesskyddade en­ligt 9 kap. 1 §
sekretesslagen (1980: 100). Föreningen Auktoriserade revi­sorer FAR har i en
skrivelse till budgeldepartementet hemställt att sek­retessen upphävs på så
sätt att länsstyrelsen får rält att lämna ut uppgift huruvida någon är
registrerad som redovisningsskyldig till mervärdeskatt eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del har jag funnit att det inte finns några tungt vägande skäl för att
denna uppgift skall vara sekretesskyddad. Det är tvärtom önskvärt att en
möjlighet finns för den som vill kontrollera att en blivande leverantör eller
entreprenör är registrerad som redovisningsskyldig till mervärde­skatt.
Detsamma bör gälla om den som har tagit emot en faktura är tveksam om
utställarens status i mervärdeskattehänseende. Uppgifter ur registret om en
skattskyldigs registreringsnummer, namn, adress, firma och verksamhet bör kunna
lämnas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att de aktuella
uppgifterna skall kunna lämnas ul till enskilda måste sekretessen begränsas.
Enligt 9 kap. 1 § fjärde siycket sekretesslagen får uppgifter utan hinder av
sekretessen lämnas till enskilda enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet
vid beskattning eller om skatteregister. Undantag från sekretessen kan alltså
tas in i någon författning om förfaran­det vid beskattning, t. ex. ML. Med
hänsyn härtill föreslås att en bestäm­melse som begränsar sekretessen i
förhållande till enskilda enligt vad jag nyss har sagt införs i ett nytt andra
stycke till 21 § ML.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sekretessen bör emellertid
inte helt vika. I undantagsfall kan det finnas anledning att inte lämna ut
uppgifterna. Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen skall för uppgifter såsom namn
och adress på enskilda i folkbokförings­verksamhet gälla sekretess om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider men om uppgifterna röjs. Enligt min mening kan det finnas fog för samma
sekretesskydd när uppgif­terna förekommer i mervärdeskatteregistret. Den nya
bestämmelsen bör därför innehålla ett skaderekvisit av innebörd att sekretessen
inte viker om det av särskild anledning kan antas att den registrerade eller
någon denne närstående lider men om uppgiften röjs. Genom att uttrycket
&amp;quot;men&amp;quot; används, framgår att den skattskyldige skall skyddas mot främst
integri­tetskränkningar av olika slag och inte mot en ekonomisk skada. Den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslagna
bestämmelsen har utformats i analogi med 12 § skatteregisierla-gen (1980: 343).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist skall nämnas att, om en myndighet begär uppgifter ur mervär­deskatteregistret,
dessa uppgifter regelmässigt torde kunna lämnas ul med stöd av den s. k.
generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.2
Redovisningsskyldighetens inträde vid viss kreditförsälfning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5a§ första stycket inträder redovisningsskyldighet för mervärde­skatt när en
affärshändelse, för vilken skattskyldighet har inträtt, enligt god redovisningssed
bokförs eller borde ha bokförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
denna huvudregel har undantag gjorts för viss affärshändelse. Av 5a§ andra siycket
framgår att redovisningsskyldigheten får anstå lill dess betalning inflyter
från köparen vid kreditförsäljning med förbehåll om återtaganderätt.
Avdragsrätten är begränsad på samma sätt genom en bestämmelse i 17 S andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I prop.
1978/79: 141 om redovisning av mervärdeskatt m.m. (s. 55 ff) konstaterades att
avbetalningsköpen krävde en särbehandling. En succes­siv beskattning och
avdragsrätt skulle tillämpas i de transaktioner där lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. var till­lämplig. Vidare förordade
dåvarande departementschefen att också kredit­köp med återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen
(1977:981) skulle behandlas på samma sätl som avbelalningsköp mellan
näringsidkare. Den­na särbestämmelse om redovisning av skatt vid
avbetalningsköp borde, enligt departementschefen, tillämpas endast i sådana
fall där återtagande­rätt klart kunde åberopas. Dessa två särfall avsågs i
lagtexten kunna täckas av uttrycket kredilförsäljning med förbehåll om återtaganderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en skrivelse till budgetdepartementet har Sveriges Slakteriförbund förening u. p.
a. anhållit alt ifrågavarande bestämmelse ändras. Slakleriför-bundet åberopar
ett förhandsbesked som meddelats av RSV:s nämnd för rättsärenden. Av
förhandsbeskedet framgår att nämnden ansett alt särbe­stämmelserna är
tillämpliga även i fall som inte omfattas av konsumentkre­ditlagen eller lagen
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., men där kreditköp med förbehåll
om återtaganderätt ändå kan anses föreligga. Förbundet anser att denna tolkning
är otillfredsställande och att den dess­utom står i strid med vad som egentligen
varit lagstiftarens avsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande. Den nu aktuella särbehandlingen bör i hkhet
med vad som avsågs endast tillämpas i de fall där förbehåll om återtaganderätt
kan åberopas med stöd av konsumentkreditlagen (1977:981) eller lagen (1978:599)
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. För att ingen tveksamhet härom
skall föreligga bör 5 a § andra stycket och 17 § andra stycket kompletteras med
en direkt hänvisning till de nu nämnda lagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.3   
Karantånsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
en skrivelse lill budgeldepartementet har lantbruksstyrelsen tagit upp frågan
om undantag från skatteplikt till mervärdeskatt för tjänst som avser karantänsförvaring
av hund och katt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.n.
finns en skyldighet att, vid införsel av hund eller katt från länder där rabies
förekommer, förvara djuret i karantän under fyra månader. Syftet med karantänsförvaringen
är att försöka förhindra att rabies också sprids till Sverige. Del finns enligt
styrelsen fem s. k. offentliga karantäner som tar emot hundar och kaller. Dessa
drivs i antingen statlig, kommunal eller privat regi. Kostnaderna för karantänsförvaringen
uppgår f. n. enligt styrelsen till ca 5000 kr. per hund och 2500 kr. per katt.
Till dessa belopp kommer mervärdeskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen
har i skrivelsen också uppgett att kostnaden för att legalt införa en hund
eller katt vida överstiger den kostnad som drabbar den som upptäcks ha smugglat
in ett sådant djur. Frestelsen att smuggla in djuren ökar därför. Det är enligt
styrelsens uppfattning nödvändigt all hålla kostnaderna för legal införsel pä
sådan nivå att smugglingen ej ökar. Sett ur samhällets synpunkt skulle enligt
lantbruksstyrelsen kostnaderna för att bekämpa rabies i fall den spreds till
Sverige uppgå till mångmiljonbelopp. Lantbruksstyrelsen har hemställt alt
karantänsverksamhet undantas från skatteplikt enligt ML.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
lanlbruksstyrelsens skrivelse har yttranden avgetts av generaltull­styrelsen
och RSV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Generaltullstyrelsen
har ifrågasatt om åtgärden fär någon mer påtaglig smugglingsavhållande verkan
men har ändå inte motsatt sig att förslagel genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RSV
har av principiella skäl avstyrkt förslaget. Enligt verkets mening bör åtgärder
för att komma tillrätta med smuggling ske inom ramen för annan lagstiftning.
RSV understryker vikten av att skattelagstiftningen inte utnyttjas för annat
syfte än det lagstiftningen i första hand skall tillgodose. Om förslaget ändå
skulle genomföras pekar RSV på vissa problem som kan uppkomma i de fall karantänsverksamhelen
omfattar andra djur än hundar och kaller och de fall då karantänsverksamheten
drivs tillsammans med annan verksamhet, l.ex. hunduppfödning. 1 dessa fall kan
fördelnings­problem uppkomma då det gäller avdrag för ingående skatt som
belöper på gemensamma förvärv. För att eliminera dessa problem och för att
ytterli­gare tillgodose syftet att hålla nere karantänskostnaderna föreslär RSV
att avdragsrätt skall föreligga även för skatt som hänför sig till den skattefria
karanlänstjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande. Det är av utomordentlig betydelse alt alla
möjligheter tas till vara att förhindra att rabies införs lill Sverige och alt
de stora kostnader som ett bekämpande av sjukdomen skulle medföra undviks. Jag
har visserligen förståelse för RSV:s principiella ståndpunkt. Jag har ändå den
uppfattningen att slopad mervärdeskatt kan leda till att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antalet
insmugglade djur minskar och förordar därför att förslaget genom­förs. För att
ytterligare sänka kostnaden för karantänsverksamheten och för att undvika
tillämpningssvårigheter bör den ingående skatten i denna karantänsverksamhet
omfattas av avdragsrällen enligt ML, dvs. medföra s. k. teknisk
skattskyldighet. Jag förordar att bestämmelser om karantäns­verksamhet av nu
angiven innebörd införs i 2 och 11 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.4 Skatteplikt
för vissa tjänster inom den yrkesmässiga djuraveln&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
sitt remissyttrande över mervärdeskatteulredningens nu behandlade betänkande
har Lantbrukarnas skatledelegation tagit upp frågan om skatt­skyldighet för
språngavgifter som hingsthållare har uppburit i sin verksam­het. Delegationen
har framhållit att dåvarande riksskattenämnden hade uttalat (RSN II 1969: 129.14)
alt språngavgifter som uppbars av en hingst­hållare var att anse som vederlag
för tjänster, som var skattepliktiga enligt 10 §. Delta ställningstagande har
enligt skattedelegationen allmänt accepte­rats av såväl skallskyldiga som
vederbörande myndigheter. I ett senare förhandsbeskedsärende har
regeringsrätten däremot funnit att betäckning utgör tjänst avseende
skattepliktig vara. Denna tjänst är enligt regerings­rätten dock inte av sädan
art som anges i 10 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
skaltedelegationens uppfattning skulle det medföra svåra konse­kvenser för
berörda skattskyldiga om vissa delar av avelsverksamhelen skulle hållas utanför
mervärdeskattesystemet. Delegationen har därför hemställt att även denna fråga
uppmärksammas vid behandlingen av mer-värdeskatteuti&amp;quot;edningens betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I prop.
1968: 137 om ändring i ML, s. 28, uttalades att seminverksamhet borde inrymmas
under beskattningen och att detta kunde anses vara fallet enligt redan
beslutade bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
verksamhet som avser yrkesmässig djuruppfödning eller avel är ofta förenad med
försäljning av djur. Om så är fallet medför verksamheten skaUskyldighet till
mervärdeskatt. Av såväl praktiska som materiella skäl bör både inseminering och
betäckning av djur vara skattepliktiga tjänster. För att så skall bli fallet
bör göras ell tillägg till andra stycket av anvisning­arna till 10 §, enligt
vilket inseminering eller betäckning av djur omfattas av skatteplikt enligt 10
§ första stycket 1. Genom en sådan ändring uppnås också - genoin bestämmelserna
i 2a§ tredje stycket 2 — att både insemi­nering och betäckning här i landet av
ett sto som förs hit för det ändamålet från utlandet kommer att anses som en
exporttjänst. Någon skatt kommer därför inte att behövs tas ut för dessa
tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.5 Koncernföretag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
17 § fjärde stycket får ett koncernförelag som tillhandahåller skattefria
tjänster åt ett annat koncernföretag föra över den ingående skatten till det
andra företaget där den blir avdragsgill enligt annars gällan­de bestämmelser.
Koncernföretag har definierats genom en hänvisning till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43
§3 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Denna bestämmelse inne­håller numera
endast regler om i vilka fall ett koncernbidrag anses som en avdragsgill
omkostnad. Bestämmelsen i ML bör därför ändras. Jag anser att detta lämpligen
bör ske på det sättet att koncernföretagen definieras i ML på samma sätt som de
f.n. definieras i punkt 3 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen. Detta
innebär att ett koncernförhållande före­ligger bl. a. om ett moderföretag äger
mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag. Rätten till
överföring av den ingående skat­ten bör gälla även i det fall ett moderföretag
endast indirekt äger ett annat bolag, dvs. när ett eller flera helägda
dotterbolag i sin tur äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett annat bolag.
Något krav på att ett lämnat koncernbidrag också skall vara avdragsgillt vid
inkomsttaxeringen bör - i överensstämmelse med vad som nu tillämpas — inte
ställas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5  
Lagrådets yttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de nu genomgångna lagstiftningsfrågornas enkla beskaf­fenhet är det
enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttran­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag Ull&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag
om ändring i lagen (1968; 430) om mervärdeskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra­ganden har
lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bdaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskatteutredningens sammanfattning av betänkandet
(Ds B 1980:6) Översyn av mervärdeskatten Del V Mervärdeskatte­kontrollen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har tidigare förutskickat att kontrollen av
mervärdeskatten skulle behandlas i ett kommande slutbetänkande. Vi har dock
funnit anled­ning att behandla denna fråga separat i detta delbetänkande. Av
redogörel­sen i det inledande avsnittet av betänkandet framgår att ett
avgörande skäl för denna särbehandling av kontrollfrågan har varit del uppdrag,
som riksskatteverket (RSV) fått att utreda den framtida organisationen av läns­styrelsernas
inervärdeskatteenheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det föreliggande betänkandet presenterar vi dels en
principiell syn pä hur mervärdeskaltekontrollen enligt vår uppfattning bör
inriktas för framti­den, dels förslag till vissa författningsändringar. Dessa
har i sig själva en klar kontrollmässig innebörd och motivering och kan därför
genomföras oberoende av framtida ändringar i mervärdeskatteadministrationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kapitel 1-3 behandlas vissa allmänna synpunkter på
skattekontrollen och visst statistiskt material om uppbörd, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Registreringen, som behandlas i kapitel 4, är i dag en
närmast rent kameral åtgärd. Ett utfärdat bevis om registrering torde dock
allmänt tolkas som ett länsstyrelsens beslut om alt den verksamhet registreringen
avser är att anse som yrkesmässig i ML:s mening och att skattskyldighet
föreligger. Registreringen innebär de facto ett väsentligt ställningstagande i
sak och är dessutom förenad med beslut avseende den registrerades fram­tida
redovisning av skatt. Vi har därför funnit det vara naturligt att registre­ringen
ges en egen självständig rättsverkan av den innebörden att länssty­relsen efter
prövning funnit att den i utfärdat registreringsbevis beskrivna verksamheten är
att anse som yrkesmässig enligt ML och att därmed också skattskyldighet
föreligger. Ett beslut om registrering bör kunna omprövas i skattedomstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kapitel5 behandlas frågor som rör bl.a.
skatteredovisningen. I avsnitt 5.1 tar vi upp frågan om gränsvärde för
redovisningsskyldighet enligt 6 §. Nuvarande gräns för redovisningsskyldighet
vid en skattepliktig omsätt­ning av 10000 kr. för hell beskattningsår har gällt
alltsedan mervärdeskat­ten infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottet har i betänkandet SkU 1978/79: 14
behandlat ett motionsyrkande om att gränsvärdet med hänsyn till den
penningvärdeför­ändring som skett sedan är 1969 borde höjas till 20000 kr.
Frågan borde enligt utskottet närmare övervägas av mervärdeskatteutredningen.
Med detta uttalande avstyrktes motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har för vår del funnit att en höjning av gränsvärdet i
och för sig har relativt liten praktisk betydelse för skatteadministrationen.
Med beaktande av vidtagna höjningar av skattesatsen kan uppgången av den
allmänna prisnivån sedan år 1969 dock motivera en höjning av gränsen för
redovis­ningsskyldighet till 15000 kr. Härigenom får gränsvärdet samma reala
nivå som när skatten infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 avsnitt 5.2 behandlas faktureringsskyldigheten. Vi
föreslår där att faktureringsskyldigheten begränsas lill alt gälla enbart
redovisningsskyl­diga skattskyldiga. Denna ändring föreslås också kompletterad
med en ändring enligt vilken redovisningsskyldig köpare medges rätt till avdrag
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;s. k. fiktiv skatt vid förvärv av vara från ej
redovisningsskyldig säljare. På detta sätt undanröjs eljest uppkommande kumulativa
effekter vid förvärv av skattskyldig från någon som inte är
redovisningsskyldig, dvs. skattskyl­dig med så liten omsättning att varken
fakturerings- eller redovisningsskyl­dighet föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi föreslår också, i likhet med vad som gäller i de flesta
utländska mervärdeskattesystem, att redovisningsskyldig, som förvärvar vara av
ringa värde i detaljhandel och liknande verksamheter i vilken någon faklu-reringsskyldighet
enligt ML inte föreligger, skall ha rätt till avdrag för beräknad ingående
skatt, om beloppet av inköpet understiger 200 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 likhet med vad som gäller i flera andra länder föreslår
vi att utställarens registreringsnummer skall anges i faktura eller motsvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 avsnitt 5.3 föreslår vi att i ML införs en generell
redovisningsskyldighet för belopp som registrerad skattskyldig debiterat som
mervärdeskatt i utställd faktura även i de fall skatt enligt ML inte skall utgå
eller utgå med lägre belopp än den debiterade. En sådan bestämmelse
överensstämmer med vad som allmänt gäller i de utländska mervärdeskaltesystemen.
Redo­visningsskyldighet för beloppet skall föreligga i den ordning som gäller
för skatt. För att underlätta rättelser av felaktig debitering föreslår vi
bestäm­melser som innebär att skattskyldig medges rätt all minska sin utgående
skatt föl' den redovisningsperiod under vilken han krediterar sin kund den för
högt debiterade skatten. Minskningen skall i de fall skatten tidigare
debiterats på faktura grundas på kreditnota.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avsnitt 5.4 diskuteras mervärdeskattedeklarationen mot
bakgrund av alt den uppfattningen förts fram att deklarationen med den minimerade
uppgiftsskyldighet som nu föreligger erbjuder endast begränsade kontroll­möjligheter
och att uppgiftsskyldigheien av det skälet borde utökas. Vi avvisar dock detta
och anser att deklarationsmaterialet i sin nuvarande form trots allt ger goda
informationer och indikationer om behovei av aktiva kontrollåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 avsnitt 5.5 behandlas förfarandet vid fastställelse av
skatt. För att tillgodose önskemål om en enhetlig beslutsordning för i princip
all indirekt beskattning förordar vi efter kontakter med punktskalteutredningen
att nuvarande beslulsförfarande bibehålls i allt väsentligt. Begreppet prelimi­närt
bör dock utmönstras ur ML. Vi har vidare funnit att den nuvarande
treårsperioden för att fä nytt länsstyrelsebeslut bör kunna ändras till en sexårsperiod.
Erfarenhetsmässigt föreligger i det närmaste alltid förutsätt­ningar för efterbeskattning
medan det däremot för besvär i särskild ord­ning, dvs. till den skattskyldiges
förmån, krävs speciella skäl. Genom att förlänga tiden för enkla länsstyrelsebeslul
elimineras i allt väsentligt denna skillnad i fråga om att rätta en redovisning
som lett till för hög eller för låg skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om efterbeskattning blir med den föreslagna
ordningen tillämpliga endast i de fall slutligt beslut om fastställelse av
skatt har meddelats och besvär i särskild ordning behöver tillgripas endast i
de fall den skattskyldige inte har anfört besvär över slutligt fastställelsebeslut
inom den i ML föreskrivna tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kapitlen 6 och 7 har vi som underlag för våra
bedömningar i fråga om mervärdeskaltekontrollen lämnat dels en kortfattad beskrivning
av den svenska skatteadministrationen, dels en redogörelse för hur mervärdeskat­tekontrollen
bedrivs i några andra länder. Vid direkta kontakter med företrädare för
skatteadministrationen i Danmark, Norge och Västtysk­land har vi fått värdefull
information om hur man där ser på kontrollfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kapitel 8 har vi visat på det nära samband som i rent redovisningstek­niskt
hänseende föreligger mellan mervärde- och inkomstskatten. Vi me­nar alt
mervärdeskatten ur kontrollteknisk synpunkt bör betraktas som en
företagsbeskattning. Detta samband markeras ytterligare genom den redan
beslutade övergången ull en för samtliga skattskyldiga i princip enhetlig
skatteredovisning enligt bokföringsmässiga grunder och med anknytning av
redovisningsperioderna till beskattningsåret. Delta innebär att den sam­lade
mervärdeskatteredovisningen för ett beskattningsår i princip kommer att avse
samma omsättning som i den skattskyldiges inkomstdeklaralion för samma år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa förhållanden gör det möjligt att i fortsättningen pä
ett relativt enkelt sätt med hjälp av tillgängliga uppgifter i
inkomstdeklarationens rörelsebilagor göra en avstämning mot mervärdeskalleredovisningen
för tilländalupna beskattningsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi visar även på alt ändringar i efterhand av skatt som
fastställts regel­mässigt blir resultatpåverkande och också berör
inkomsttaxeringen. Vi har därför understrukit vikten av att det beslutsunderlag
som ligger lill grund för ändringsbeslut tillhandahålls andra
beskattningsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kapitel 9 har vi sökt ange en realistisk ambitionsnivå
för mervärdeskat­tekontrollen och efter vilka riktlinjer den i huvudsak bör
bedrivas. Ambi­tionsnivån kan enligt vår mening, inte gärna sättas lägre än att
varje skattskyldig någon gång under den tid hans redovisning är angripbar för
rättelse blir föremål för kontroll av något slag. Med den föreslagna besluts­ordningen,
dvs. med möjlighet till rättelse av felaktigheter genom nytt fastställelsebeslut
inom en sexårsperiod, öppnas enligt vår uppfattning möjligheter till en på lång
sikt upplagd kontrollplan grundad på en jämfö­rande granskning av
mervärdeskatteredovisningarna för helt beskattnings­år mot inkomstdeklarationen
med därtill hörande bilagor och räkenskaps­utdrag. Denna del av
skattekontrollen betecknar vi som planenlig kontroll­verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härutöver föreligger ett stort kontrollbehov beträffande
de kortperio­diska redovisningarna för ännu ej avslutade räkenskapsår och där
det tillgängliga kontrollmaterialet i stort sett inte består av annat än de korlpe-riodiska
deklarationerna till mervärdeskatt. Under denna tid har det all­männa inie
något preciserat skatteanspråk gentemot den skattskyldige vad gäller
inkomstskatten. Mervärdeskatteenhelen har därför alt under denna tid
självständigt svara för kontrollen. Denna del av mervärdeskattekontrol­len
betecknar vi som spontan kontrollverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grunden för den planenliga granskningen bör bestå i en
konsekvent uppföljning av mervärdeskatteredovisningarna för helt beskattningsår
mot uppgifterna i den skaltskyldiges inkomstdeklaration för samma är. En sådan
kontrollrutin förordades redan i den s. k. RS-propositionen om rikt­linjer för
ändrad skatteadministration (prop. 1975:87). Det då förordade förfarandet
förutsatte att den jämförande granskningen skulle ulföras i samband med det
ärliga taxeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En sådan
ordning kan enligt vår mening inte gärna göras generell. Den jämförande
granskningen förutsätter en sammanställning av de periodvisa redovisningarna
för mervärdeskatt för helt beskattningsår och i förekom­mande fall kompletterad
med de ändringsbeslut som länsstyrelsen medde­lat. Vi föreslår att denna
registrering av uppgifter om mervärdeskatteredo­visningarna genomförs och att
specificerade uppgifter om mervärdeskat­teredovisningarna för beskattningsåret
för varje skattskyldig las in i en särskild handling som vi betecknar som mervärdeskatteavi.
Denna skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillställas
taxeringsnämnderna för insortering i inkomstdeklarationen. Des­sa mervärdeskatteavier
kan dock av tidsskäl inte tillhandahållas före ut­gången av maj månad. Vid
denna tidpunkt torde vad gäller enklare deklara­tioner, taxeringsarbetet ofta
vara avslutat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår därför en annan teknik vad gäller sådana skattskyldiga med inkomst av
jordbruksfastighet som har en skattepliktig årsomsättning ej överstigande
100000 kr. Dessa skattskyldiga kommer att i fortsättningen tillämpa helärsredovisning
och fär lämna sin mervärdeskattedeklaration först den 5 april taxeringsåret. Vi
föreslår att sådan skattskyldig på särskild blankett som biläggs
inkomstdeklarationen skall lämna uppgift om sin mervärdeskatteredovisning för
beskattningsåret. Denna uppgift stäms av mot inkomstdeklarationen i samband med
granskningen av denna och därefter på maskinell väg mot den skaltskyldiges
inbetalning av mervärde­skatt. En sådan kontrollrutin skulle ge en årlig
avstämning av mervärde­skatteredovisningarna för drygt 100000 av de totalt
400000 lill mervärde­skatt registrerade skattskyldiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
övriga skattskyldiga får taxeringsnämnden för sitt arbete del av de framställda
mervärdeskatteavierna. De kortperiodiska uppgifterna i dessa bör enligt vår
uppfattning vara av stort värde för inkomsttaxeringen. Dessutom skapas
garantier för att nämnderna får del av de beslul om avvikelser från
redovisningarna som länsstyrelsen gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
förordar också en mtin enligt vilken länsstyrelsen automatiskt blir underrättad
om vidtagna avvikelser från inkomstdeklarationen. Denna teknik förutsätter att
det på maskinell väg upprättas förteckningar över vidtagna avvikelser av viss
storlek som rör nettointäkten av verksamheter för vilka redovisningsskyldighet till
mervärdeskatt föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vår uppfattning borde såväl länsstyrelserna som taxeringsnämn­derna på detta
sätt kunna få del av de beslutsunderlag som ligger till grund för den först
vidtagna beskattningsåtgärden och den skatlskyldige på så sätt befrias från
förfrågningar och utredningar i samma sak från två olika beskattningsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
menar dock att mervärdeskatteredovisningarna inte alltid är sä lätta att stämma
av mot inkomstredovisningen. Det kan ifrågasättas om det med den beslutsordning
som gäller för mervärdeskatten kan vara rationellt med årliga avslämningar. Vi
förordar i stället att avstämningarna generellt skall göras för längre
perioder, förslagsvis vart tredje eller fjärde år och utföras av
mervärdeskatteenheten. Taxeringsnämndernas verksamhet måste av naturliga skäl
begränsas fill det aktuella beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har emellertid funnit att den föreslagna tekniken inte gärna kan vara tillfyllest
för de största företagen. Redovisningarna för dessa är i allmänhet så
komplicerade att den enda tänkbara kontrollmetoden måste vara skat­terevision.
Redan uppbördsbilden för mervärdeskatten motiverar sådana åtgärder. Av de
statistiska uppgifter som vi redovisar framgår att knappt 3000 företag med
årsomsättning över 20 milj. kr. år 1978 svarade för inte mindre än 52 procent
av den totala mervärdeskatleuppbörden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår därför att en kontrollplan läggs fast enligt vilken skalterevi­sion
hos dessa företag skall företas inom en femårsperiod, dvs. under den tid
redovisningarna är angripbara för rättelse. Ansvaret för att dessa revi­sioner
kommer till stånd bör enligt vår uppfattning läggas på länsstyrelser­nas
revisionsenheter. Revisionerna bör vara integrerade, dvs. omfatta även andra
skatter och avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avsnitt 9.3 behandlas vad vi betecknat som den spontana kontrollverk­samheten.
Stora krav mäste ställas på denna verksamhet. Mervärdeskatte-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;systemet
bygger på ett snabbt och korrekt beslutsförfarande hos beskatt­ningsmyndigheterna.
Omedelbar ställning måste tas ull begäran om regist­rering för skattskyldighet.
Beskattningsmyndighelerna har vidare alt skyndsamt verkställa återbetalning av
överskjutande ingående skatt. En negativ deklaration kan ses som ett formligt
yrkande från den skattskyldi­ges sida. Bortsett från sådana verksamheter som
medför s. k. teknisk skattskyldighet uppkommer normall en negaliv deklaration
först i sam­band med en betydande investering av något slag. Vid de utredningar
som länsstyrelsen i dessa fall måste ulföra tas många gånger i sak ställning till
förvärv varom fråga uppkommer även vid en efterföljande inkomsttaxe­ring. Det
måste tillses att utredningarna håller sådan kvalitet att både den skattskyldige
och taxeringsnämnderna kan lägga dem som grund för be­dömningarna vid inkomsttaxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den informationsöverföring som vi förordat för den planenliga granskningsverksamheten
skapas också garantier för att de avvikelser från mervärdeskatteredovisningarna
som görs kommer till taxeringsnämnderis kännedom via den föreslagna mervärdeskatteavin.
Den spontana kontroll­verksamheten måste många gånger bedrivas i form av
skatterevision. Det är tveksamt om detta institut med nuvarande bestämmelser
kan tillgripas redan innan verksamhet påbörjas och innan beslut om registrering
skett. Vi föreslår en ändring som gör det möjligt att undersöka
förutsättningarna för registrering genom skatterevision.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett led i registreringskontrollen anser vi att redovisningarna frän nystartade
företag av någon betydelse måste följas upp i vae fall för del första
verksamhetsåret mot den årliga självdeklarationen. Lika viktigt är att en
motsvarande ålgärd vidtas vid avregistreringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
avsnitt 9.4 behandlar vi uppföljningen av kontrollverksamheten. Vi menar att
registreringen av uppgifterna från mervärdeskattedeklarationer och den utökade
beslutsregistreringen som vi förordat öppnar nya möjlig­heter att med minskade
manuella insatser få fram sammanställningar och redovisningar beträffande
kontrollverksamheten och vad som därvid fram­kommit. Med förhållandevis små
insatser bör det därvid vara möjligt att få fram en kartläggning av
konstaterade feltyper, i vilka branscher ett visst fel är mest frekvent och till
vilken storleksklass de företag hör hos vilka felredovisningar förekommer.
Genom sådana uppgifter blir det möjligt att skaffa sig en säker bedömningsgrund
för hur skattesystemet fungerar. Det bör vidare vara möjligt att på detta sätt
fä reda på om förtydligande anvisningar från RSV i viss beskatlningsfråga kan
vara erforderliga. Vi menar även att en systematisk uppföljning av
kontrollarbetet kan ge be­sked om oklarheter i skattelagstiftningen och även i
vissa fall peka på sådana tillämpningssvårigheter att lagändringar på någon
punkt kan vara motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över
mervärdeskatteutred­ningens betänkande (Ds B 1980:6) Översyn av mervärdeskatten
del V Mervärdeskattekontrollen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissyttranden har inkommit frän bokföringsnämnden,
byggnadssty­relsen, riksrevisionsverket, riksskatteverket (RSV),
generaltullstyrelsen, kammarrätten i Göteborg, kommerskollegium, samtliga
länsstyrelser, lo­kala skattemyndigheten i Stockholms fögderi, Finansbolagens
förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Kooperativa förbundet (KF),
Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riks­förbund
(LRF). Motorbranschens riksförbund. Svensk industriförening. Svenska
byggnadsentreprenörföreningen. Svenska företagares riksför­bund. Svenska
kommunförbundet, Svenska revisorsamfundet SRS. Svens­ka åkeriförbundet.
Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund SBRF, Sveriges
grossistförbund, SHIO-Familjeföretagen, Sveriges köp­mannaförbund. Sveriges
redovisningskonsulters förbund och Tfänstemån-nens centralorganisation.
Gemensamt yttrande har avgetts av Svenska arbetsgivareförenigen och Sveriges
industriförbund. LRF har som eget remissyttrande åberopat ett utlåtande av
Lantbrukarnas skattedelegation. Centralorganisationen SACOISR har hänvisat till
yttrande avgivet av För­bundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer JUSEK.
Kommerskolle­gium har överlämnat yttrande avgivet av Stockholms handelskammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Kontrollverksamheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser betonar behovei av en ökad
mervärdeskatte­kontroll. Kontrollverksamheten är enligt dessa eftersatt och en
förändring måste snarast åstadkommas. Utredningens förslag till ambitionsnivå
till­styrks allmänt av remissinstanserna. Åtskilliga har dock framhållit att
denna inte kan uppnås om inte de personella resurserna kraftigt förstärks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den av utredningen föreslagna uppdelningen av
kontrollverksamheten i en spontan och en planmässig kontrollverksamhet har inte
mött några invändningar. Många remissinstanser betonar att den spontana
kontroll­verksamheten som skall göras under löpande år och avse ej avslutade
räkenskaper enbart bör ulföras i mervärdeskatteenheternas regi. Dessa enheter
bör, enligt vissa remissinstanser, ha egna revisionsresurser så att eventuella
utredningar får sådan kvalitet att de kan läggas till grund även för kommande
beslut inom inkomsttaxeringen. Utredningens uppfattning att det i den spontana
kontrollverksamheten bör ingå en kontroll av nystar­tade verksamheter och de
skattskyldiga som lämnar negativa deklarationer har inte mött några
invändningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om den planenliga kontrollverksamheten och
utredningens för­slag till jämförande granskning är meningarna mycket delade.
Åtskilliga menar att en jämförande granskning inte bör göras manuellt. Några av­styrker
jämförande granskning över huvud taget och menar att kontrollob-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jekten bör utväljas maskinellt. Det finns dock en i stort
sett entydig och positiv uppfattning då det gäller konlrollmetodiken för de
allra största företagen. Flertalet remissinstanser tillstyrker att granskningen
av dessa bör ske genom integrerade revisioner utförda i revisionsenheternas
regi med sakkunnig hjälp från mervärdeskatleenheterna. Några remissinstan­ser
har dock framhållit att utredningen överbetonat behovet av revision av dessa.
Vissa har också ifrågasatt om det är omsätlningsstorleken som skall avgöra
kontrollmetoden och om inte urvalet av granskningsobjekt bör styras av också
andra förhållanden än mervärdeskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande helårsredovisande jordbrukare har utredningen
föreslagit att uppgift om mervärdeskatten införs på J 2-blanketlen på särskild
talong. Den jämförande granskningen görs av taxeringsnämnderna varefter talong­en
sänds till länsstyrelsens mervärdeskatteenhet. Uppgiften på talongen stäms
härefter av maskinellt mot mervärdeskattedeklarationerna. Flertalet
remissinstanser har påpekat alt den enkla kontrollen enbart kan ske beträf­fande
utgående skatt. Vidare har ifrågasatts om det f.n. finns resurser att över
huvud laget göra någon jämförande granskning i taxeringsnämnden. Några
remissinstanser har också framhållit att det inte är meningsfullt att för just
denna gmpp göra en manuell jämförande granskning. Granskning­en bör i stället
utföras maskinellt och avse både ingående och utgående skatt. .Andra
remissinstanser har ansett att förslaget är bra och att det bör prövas
praktiskt. Några av dessa har också förordat att den krets som skall lämna
uppgift på självdeklarationen och omfattas av nu diskuterad kon­trollmetod
utvidgas till att gälla samtliga som har en årsomsättning under 200000 kr.
eller i vart fall samtliga med helårsredovisning. Även frågan om vem som skall
ha ansvaret för att granskningen görs har lett till delade meningar. Flertalet
har dock menal att utredningsansvaret vid befarade felaktigheter bör åvila
mervärdeskatteenheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de skattskyldiga som inte omfattas av det nu
behandlade talongsy­stemet och inte heller tillhör kretsen stora förelag skall s.
k. mervärdeskat­teavier framställas på mervärdeskatteenheterna. Avierna skall
lämnas till taxeringsnämnderna för insortering i resp. deklaration och användas
i kontrollarbetet. Även beträffande detla förslag är remissutfallet mycket
splittrat. De argument som åberopas för ett avstyrkande är bl.a. att det i
många fall är omöjligt med en avstämning, att avierna kommer
laxerings-myndigheten tillhanda för sent och att avierna leder till ett stort
sorterings­arbete. Några remissinstanser har däremot förordat att en
försöksverk­samhet bedrivs och att kontrollen i taxeringsnämnden bara görs överslags­mässigt.
Mervärdeskatteenheterna skall enligt dessa svara för den egent­liga
kontrollverksamheten. De som tillstyrker förslaget har framhållit att förslaget
innebär ett ökat informationsutbyte och att detta är mycket väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det slutligen gäller förslagel att
mervärdeskatteenheten skall göra en efterkontroll med 3-4 års intervall har
remissinstanserna pekat på de svårigheter som f. n. finns att få tillgång till
självdeklarationer för de allra senaste åren. Även delta förslag menar vissa
innebär att en kraftig resurs­förstärkning måste tillföras
mervärdeskatteenheterna. Efterkontrollen kan också leda till skatte- och
taxeringsrevision och därmed samordningspro­blem med revisionsenheterna. Enligt
några remissinstansers uppfattning är en efterkontroll enligt utredningens
förslag enda möjligheten alt förbättra kontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Registrering av skattskyldiga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna delar utredningens uppfattning att
registreringen till mervärdeskatt är av mycket väsentlig betydelse för såväl
beskattnings­myndigheterna som de skattskyldiga och att registreringen bör få
en ökad uppmärksamhet. Flertalet remissinstanser betonar också liksom utred­ningen
vikten av information till nytillkomna skatt- och redovisningsskyl­diga och att
dessa även fortsättningsvis bör ägnas särskild uppmärksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag all registreringen skall föregås av en särskild pröv­ning av att skatt-
och redovisningsskyldighet föreligger liksom förslaget till möjlighet att
anföra besvär över ett registreringsbeslut har tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av i stort sett samtliga remissinstanser. RSV liksom några
länsstyrelser har dock påpekat att regisireringen innebär dels en prövning av
skatt- och redovisningsskyldigheten, dels en rent teknisk registrering och att
detta, om inte närmare preciseringar görs, kan leda till en icke önskvärd
ändring i den nuvarande besvärsinstansordningen. RSV anser att den nuvarande
instansordningen i de administrativa frågorna även fortsättningsvis bör
bibehållas. Några länsstyrelser har helt motsatt sig förslaget och menat att de
nuvarande möjligheterna att få skatt- och redovisningsskyldighetsfrågor prövade
i högre instans är tillfyllest. Försla­get innebär enligt dessa enbart ett
administrativt merarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att skatterevision skall få utföras
för att kontrollera registreringsskyldigheten har tillstyrkts av
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  Gränsen för redovisningsskyldighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag all höja gränsen för
redovisningsskyldighet från 10000 kr. till 15000 kr. har avstyrkts av flertalet
remissinstanser. Några remissinstanser däribland LRF och Svenska revisorsamfundet
SRS har ifrågasatt om inte höjningen borde sättas till 20000 kr. De
remissinstanser som avstyrkt har som skäl härför åberopat att det nuvarande
gränsvärdet är väl inarbetat och känt. De praktiska svårigheterna torde bli
större än fördelarna med en så ringa höjning. Vidare har några länsstyrelser
anfört att en höjning av gränsvärdet kan snedvrida konkurrensförhållandena inte
minst förde skattskyldiga som har att tillämpa reduceringsreglerna. SHIO-Familjeföretagen
har framfört alt det nuvarande gränsvärdet gynnar vissa icke-reguljära mindre
yrkesutövare. SHIO-Familjeföretagen anser att man snarast bör överväga en
sänkning av nuvarande gränsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  Uppgifter i faktura, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare föreslagit att rätl till avdrag för
en beräknad ingående skatt skall föreligga även i de fall där skattebeloppet
inte särskilt angetts i fakturan, om inköpsbeloppel inkl. skatt understiger 200
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har i allmänhet tillstyrkt förslaget. Några instanser har dessutom föreslagit
ett högre gränsvärde, l.ex. 500 kr. Endast RSV och några länsstyrelser har
avstyrkt förslaget. RSV har framhållit att del ur kontrollsynpunkt är ett
oeftergivligt krav att uppgift om varuslag, säljarens namn m.m. framgår av
handlingen för att kontrollera om förvärvet gjorts för verksamheten och inte
för privat bruk. Vidare finns risk för att kvitto på förvärv som överstiger 200
kr. delas på ett antal kvitton som vart och ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1981/82:59&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;understiger
200 kr. Om utredningens förslag genomförs ökar, enligt RSV, möjligheten att
göra avdrag för privata förvärv. RSV anser det olämpligt att införa en
bestämmelse om öppen skattedebitering i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser tillstyrker förslaget att uppgiftsskyldigheien i utfärdad
faktura utökas till alt omfatta även uställarens registreringsnum­mer.
Förslaget skulle enligt dessa förbättra kontrollmöjligheterna. Svenska åkeriförbundet
och SHIO-Familjeföretagen har under åberopande av den personliga integriteten
tillstyrkt förslaget förutsatt att en särskild nummer­serie inrättas för
fysiska personer. Några remissinstanser, däribland KF, Svenska revisorsamfundet
och Sveriges redovisningskonsullers förbund, har avstyrkt förslaget. Dessa har
framhållit att detta inte är ett rimligt krav och att de positiva effekterna av
förslaget är alltför små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Fastställelse av skatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att tiden för del ordinära beskattningsförfarandet skall utsträckas
från tre till sex år har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet
remissinstanser. Detsamma gäller förslaget att utmönstra be­greppet preliminärt
beslut ur ML. RSV och ett fåtal länsstyrelser har dock påpekat att en
förlängning av tidsfristen inte bör leda till att också obetyd­liga fel rättas
efter treårsperioden. RSV avstyrker förslagel, såvitt avser efterbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
särskilda rekvisiten för efterbeskattning bör enligt verket, finnas kvar för de
sista tre åren under den föreslagna perioden för att länsstyrel­serna även
fortsättningsvis skall kunna underlåta beskattning vid &amp;quot;ringa belopp&amp;quot;
och &amp;quot;oskälighet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri. Stockholm 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G50359</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198182__59.pdf</filnamn>
<filstorlek>1547550</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9563EF42-A260-4B9D-9328-C2FF9F809276</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>