2448966G5031961981/82196propproppropProposition 1981/82:196PropositionProposition19601982-03-30 00:00:002024-12-27 14:58:162008-06-13 08:22:34med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G503196/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G503196https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G503196
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1981/82:196</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 30 mars 1982,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar BIRGIT FRIGGEBO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:227.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BJÖRN MOLIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram förslag att i lag reglera
utförseln från riket av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse av
tillverkningsrätt samt anordnande av militärt inriktad utbildning av utländsk
medborgare. Genom lagen ersätts 1949 års krigsmaterielkungörelse, 1 förslaget
redovisas de överväganden som skall ligga till grund för prövningen av
tillståndsärenden. Därjämte behandlas vissa förslag rörande rutiner och
kontrollåtgärder vid tillämpningen av nuvarande riktlinjer för utförsel av
krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen föreslås träda i kraft den I januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 196</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Krigsmateriel
får inte föras ut ur riket utan tillstånd av regeringen, om ej annat följer av
denna lag eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Den som inom
riket tillverkar krigsmateriel får inte utan tillstånd av regeringen upplåta
eller överlåta rätt att utom riket tillverka sådan rnaterir el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Militärt
inriktad utbildning av utländsk medborgare får inte bedrivas inom riket utan
tillstånd av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning som
står under tillsyn av skolöverstyrelsen eller universitets- och
högskoleämbetet, om den sker i enlighet med läroplan eller utbildningsplan som
har fastställts av någon av dessa myndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning som
anordnas av staten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning som
anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller med anställning i
företag för tillverkning av sädan materiel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I ärenden som
inte avser utförsel i större omfattning eller eljest inte är av större vikt får
chefen för handelsdepartementet meddela tillstånd enligt I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Regeringen
bestämmer vad som skall avses med krigsmateriel enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
utförsel av enstaka skjutvapen och därtill hörande ammunition samt av
skjutvapen jämte tillhörande ammunition för personligt bruk eller för användning
vid jakt, tävling eller övning utom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om olovlig
utförsel av vara och om försök därtill finns bestämmelser i lagen (1960:418) om
straff för varusmuggUng,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
bryter mot 2 eller 3 § döms,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, om gärningen skett uppsåtligen, till böter eller
fängelse i högst två är,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. om gärningen skett av grov oaktsamhet, till böter
eller fängelse i<br>
högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall skall inte dömas till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Är brott som avses i 8 § första stycket 1 att anse som
grovt, döms till<br>
fängelse lägst sex månader och högst fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas
om det avsett tillverkningsrätt av betydande värde eller utbildning av
betydande omfattning eller varaktighet eller om gärningen eljest varit av
särskilt farlig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Genom lagen
upphävs kungörelsen (1949:614) angående förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringsammanträde 1982-03-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordfördande, och
statsråden Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo,
Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till lag om förbud mot utförsel
av krigsmateriel, m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kungörelsen (1949:614) angående förbud mot utförsel
från riket av krigsmateriel (ändrad senast 1981:492) får krigsmateriel inte
utan tillstånd utföras fill utrikes ort. Vad som är att betrakta som
krigsmateriel anges i bilaga till kungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande riktlinjer för prövning av tillstånd till export
av krigsmateriel beslutades av riksdagen i december 1971 (prop. 1971:146, UU
1971:21. rskr 343). Den svenska krigsmaterielexporten har sedan dess vid flera
tillfällen diskuterats i riksdagen. Med anledning av motioner om en översyn av
riktlinjerna (mot. 1977/78:531, 1978/79:397 och 1978/79:589) hem-Ställde
utrikesutskottet (UU 1978/79: 25) i mars 1979 att en översyn skulle komma till
stånd. Detta godkändes av riksdagen (rskr 1978/79:226). Efter regeringens
bemyndigande den 19juli 1979 tillkallade dåvarande chefen för
handelsdepartementet en kommitté' med uppgift att se över reglerna för svensk
export av krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
som antog namnet 1979 års krigsmaterielexportkommitté avlämnade i juni 1981
sitt betänkande (SOU 1981:39) Svensk krigsmate-rielexport. En sammanfattning av
kommitténs överväganden och förslag bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I. </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag till lag om förbud mot utförsel från Sverige av krigsmateriel m. m. bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Förutvarande statsrådet Sven Andersson, ordförande,
riksdagsledamöterna Allan Hemelius, Sven-Erik Nordin och Gudrun Sundström samt
f.d, landstingsrådet Gunnar Hjeme,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetts av justitiekanslern,
riksåklagaren, Svea hovrätt, kammarrätten i Sundsvall, Stockholms tingsrätt,
Stockholms polisdistrikt, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,
försvarets materielverk, försvarels forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen,
statistiska centralbyrån, universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen,
kommerskollegium, generaltullstyrelsen, patent- och registreringsverket,
granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk, styrelsen för teknisk
utveckling, förenade fabriksverken, sprängämnesinspektionen, länsstyrelserna i
Södermanlands. Östergötlands, Blekinge, Värmlands, Örebro och Västernorrlands
län, Sveriges exportråd. Sveriges industriförbund. Tjänstemännens
centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen och Svenska Varv AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttrande av Saab-Scania
AB, länsstyrelsen i Blekinge län och Svenska Varv AB av Karlskronavarvet AB
och länsstyrelsen i Västernorrlands län av AB Hägglund & Söner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden har vidare inkommit från Svenska handelskammarförbundet.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Svvedair AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till protokollet i ärendet bör vidare som bUuga 4 fogas
bilagan till nu gällande kungörelse (1949:614) angående förbud mot utförsel
från riket av krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Grundläggande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén konstaterar i sitt betänkande att Sveriges
säkerhetspolitik i väsentliga avseenden grundas på tillilen till den svenska
industrins förmåga att utveckla och tillverka materiel som är av vikt för
försvarskraften. Vårt land vill undvika att komma i en sädan beroendeställning
till andra länder att den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att landet i
en krissituation står utan viktig materiel. Åven om Sverige av tekniska och
ekonomiska skäl i betydande utsträckning tvingas importera försvarsmateriel
får det internationella beroendet inte i något sammanhang bli så stort att de
säkerhetspolitiska målen kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna syn har sedan länge varit vägledande för vår
säkerhets- och försvarspolitik. Den utgår från den i folkopinionen fast
förankrade utrikespolitik som innebär alliansfrihet i fred och som syftar till
neutralitet vid krig. Den utvecklas också i det betänkande som avgavs av 1969
års krigs-materielexportutredning och i den proposition som därpå följde och
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>godkändes
av riksdagen i december 1971 (prop. 1971:146). 1978 års försvarskommitté har,
liksom chefen för försvarsdepartementet i prop. 1981/ 82:102 s. 123, betonat
betydelsen av att vi inom landet härden industriella kapaciteten att utveckla,
tillverka och underhålla försvarsmateriel. Detta är av vikt både för vår
säkerhetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utformning och
utnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet
över det föreliggande betänkandet ger också ett entydigt stöd för denna
uppfattning. Tilltron till vår utrikespolitiska hållning och respekten för vår
säkerhetspolitik kräver att vi har ett tillräckligt starkt försvar och att vi
på väsentliga områden är självförsörjande med högt kvalificerad materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett litet land med begränsade resurser kan vi inte uppnå en fullständig
självförsörjning. Utvecklingen har nödvändiggjort en ökad import. Visserligen
har försvarets materielanskaffning under senare år varit knuten till svenska
företag till omkring 90% men av denna materiel beräknas mellan 20 och 25% ha
utgjorts av importerade delar och komponenter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med den allmänna internationella utrikeshandelns tillväxt och den tilltagande
arbetsfördelningen på det industriella området tenderar också importbehovet att
öka på områden som berör utveckling och tillverkning av försvarsmateriel. Det
gäller inte bara s,k, hårdvaror, exempelvis elektroniska komponenter, utan
också överföring av rent kunnande. Som några av remissinstanserna framhåller är
denna teknikimport av grundläggande betydelse för svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill. i likhet med vad chefen för försvarsdepartementet anfört i prop. 1981/82:102,
kraftigt understryka vikten av att Sverige både av utrikespolitiska och
försvarspolitiska skäl upprätthåller försvarsindustrins kompetens och
konkurrenskraft. Det är av stort värde att vi inte kommer i beroendeställning till
utländska leverantörer. En hög självförsörjningsgrad stärker trovärdigheten i vär
politik att försvara vårt oberoende vid kris eller krig. En kvalificerad svensk
försvarsindustri gör det dessutom möjligt, vilket ofta framhållits av
planerings- och produktionsansvariga myndigheter inom försvaret, att utforma
förband och system med särskild hänsyn till våra speciella försvarsbetingelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare tid har emellertid svårigheterna att bibehålla den önskvärda
kapaciteten inom försvarsindustrin ökat. Detta har flera orsaker. En ligger i
den allmänna utvecklingstrend som nyss berörts. En annan bottnar i att den del
av försvarsanslagen som används för materielanskaffning kraftigt minskat. Från
slutet av 1950-talet till slutet av 1970-talet har denna del sjunkit från
hälften till en tredjedel av hela anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
ansträngningar görs f. n. att bibehålla den önskvärda kapaciteten inom
försvarsindustrin t.ex. genom en kompletterande civil tillverkning. Men
försvarsindustrin kommer alltid att behöva ett visst eget utrymme för forskning,
utveckling och tillverkning. Framtagning av nya vapen och vapensystem kräver
sin speciella kompetens. De kostnader som är för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bundna med denna process är mycket stora. Den kostnadstäckning
som kan ske genom tillverkning i långa serier begränsas i fredstid både av
försvarets ekonomi och behov. En viss expoit som ökar den industriella
beläggningen ger ett värdefullt bidrag till kostnadstäckningen. Samtidigt
bidrar den till att sänka styckekostnaderna vid försvarets upphandlingar. En
exportförsäljning innebär också ett kapacitetsutnyttjande som är högre än vad
som är nödvändigt för försvarets fredstida behov. Detta har i tidigare
överväganden om krigsmaterielexporten tillmätts särskild vikt. Också i
föreliggande betänkande och remissyttranden framhålls värdet av att
försvarsindustrin är dimensionerad utöver vad som krävs under fredstida
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén talar om vikten av att kunna fillgodose de behov
som kan uppkomma i ett avspärrningsläge. För att kunna möta dessa fordras en
beredskap som i sin tur kräver en tillverkningskapacitet som ligger något över
fredsbehovet. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anför samma argument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen om vikten av att hålla en hög
beredskapsnivå inom försvarsindustrin. Den är en integrerad del av vår försvarspoUfik
och ett avgörande skäl till vari"ör en viss export av krigsmateriel bör
tillåtas. Jag är också ense med kommittén om att försvarsindustrin och dess
kapacitet i huvudsak bör vara anpassad till den svenska försvarsmaktens behov.
Därigenom kan man bl.a., som försvarets materielverk påpekar, lättare
säkerställa en längre utnyttjandetid av materielen genom renoveringar och
modifieringar vilket givetvis har betydelse från kostnadssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En anpassning av den svenska försvarsindustrin till det
svenska försvarets behov begränsar visserligen exportsektorn men ger ändå
utrymme för en viss försäljning till andra stater. Därigenom vinner man som fram.hällits
möjligheter till längre serier i tillverkningen och därmed till kostnadssänkningar.
Detta stär också i överensstämmelse med de försvarspolitiska beslut som
fattats. En tillverkning av krigsmateriel i Sverige enbart för den utländska
marknaden skulle inte vara förenlig med vare sig med vår utrikes- och
neutralitetspolitik eller vår försvarspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 1971 års riktlinjer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De grundläggande motiven varför Sverige trots ett
generellt exportförbud ändå bör kunna tillåta en viss men noggrant tillståndsprövad
export utvecklas närmare i 1969 års krigsmaterielexportutredning och i 1971 års
proposifion. I propositionen ges rikfiinjer till närmare ledning för tillståndsprövningen.
Dåvarande departementschefen uttalade:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag förut har anfört måste huvudregeln vara generellt
förbud mot aU exportera krigsmateriel utan tillstånd. De riktlinjer som här
redovisas avser att ge närmare ledning för tillståndsprövningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall föreligger ovillkorligt hinder mot krigsmaterielexport. Detta kan
vara fallet på grund av internafionella avtal, beslut av FN:s säkerhetsråd
eller folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig. I dessa fall
skall självfallet exporttillstånd vägras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrikes-
och neutralitetspolitiska skäl saknar betydelse i fråga om krigsmaterielexport
till de nordiska staterna och fill de neutrala staterna i Europa. Därt"ör
bör i fredstid tillstånd beviljas för export till dessa stater. 1 fråga om
andra stater måste från fall till fall bedömas om de utrikes- och neutralitetspolitiska
skälen har så ringa vikt att export bör tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
principiella överväganden som här har redovisats leder till att tillstånd inte
bör beviljas för export till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stat
som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring
har avgetts eller ej,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stat
som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad
konflikt, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stat
som har inre väpnade oroligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av dessa regler bör man dock skilja mellan materiel av utpräglat
defensiv karaktär och krigsmateriel i övrigt. De allmänna utrikespolitiska
skälen mot krigsmaterielexport har, som jag tidigare har anfört, inte samma
tyngd i fråga om defensiva vapen, t.ex. kustartilleri- och luftvärnsmaleriel.
Visserligen bör inte ens defensiv materiel kunna exporteras till stat som
befinner sig i väpnad konflikt med annan stat. Men i de övriga fall som här
avses bör export av sådan materiel, som inte kan utnyttjas för att påverka den
föreliggande krissituationen, kunna tillåtas. Detta är helt i överensstämmelse
med den praxis som gäller f. n.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Starka
utrikespolitiska skäl talar vidare mot att Sverige exporterar krigsmateriel,
som kan bli utnyttjad för att undertrycka mänskliga rättigheter. Även om denna
princip redan nu kan sägas vara vägledande för praxis i tillståndsärenden, är
det angeläget att det uttryckligen slås fast som en grundläggande regel att
export inte kan medges i dessa fall. Regeln avses medfört ökad restriktivitet i
fråga om urvalet av mottagare för svensk krigsmaterielexport i överensstämmelse
med det allmänna syfte som jag fömt har angett för de nya riktlinjerna. Regeln
bör uttryckas så, att tillstånd inte skall ges för export av krigsmateriel till
stat, som på grund av deklarerade avsikter eller rådande politiska förhållanden
kan antas använda materielen för att undertrycka mänskliga rättigheter som
anges i FN-stadgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om reservdelar till tidigare levererad krigsmateriel föreligger särskilda
förhållanden. Med den stränga restriktivitet jag förordar för urvalet av de
stater till vilka krigsmaterielexport skall medges är det osannolikt, att
tveksamhet uppstår i fråga om export av reservdelar till materiel, för vilken Ucens
en gång lämnats. Skulle detta ändå inträffa, bör enligt min mening avgörande
vikt fästas vid att reservdelarna är ett komplement fill materiel, som
exporterats med vederböriigt tillstånd. För att svensk krigsmaterielindustri
skall kunna verka på exportmarknaden inom de ramar som jag har angivit är det
angeläget att köparna har goda garantier för att de får reservdelar till
inköpt materiel. Reservdelar till tidigare inköpt materiel bör därför få
exporteras oavsett förhållanden som jag här angivit som hinder för export.
Ovillkorliga exporthinder gäller dock givetvis även i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
och flera remissinstanser har betonat de svårigheter som uppslår i företagens
planering, om påbörjade eller kontrakterade leveranser måste avbrytas. Dessa
svårigheter måste enligt min mening beaktas. Om,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kartong:
S. 7, rad 12 Står: intemationell konflikt Rättat till: väpnad konflikt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som jag har funnit, krigsmaterielexport av viss omfattning
skall tillåtas av beredskapshänsyn, bör man också beakta de konsekvenser för
sysselsättningen som kan uppslå, om en för export utbyggd kapacitet plötsligt
inte kan utnyttja. Utfärdad exportlicens bör därför indragas, förutom vid
ovillkorliga exporthinder, endast om den mottagande staten kommer i väpnad
konflikt med annan stat eller fär inre väpnade oroligheter. Även i fall av
väpnad konflikt bör indragning av licensen kunna underlåtas, om det är
förenligt med de neutralitetsrättsliga reglerna och mottagarstaten deltar i
konflikten endast symboliskt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
utredningen anfört och jag tidigare framhållit medför den tekniska utvecklingen
att Sverige med begränsade resurser får allt svårare att följa med i den
tekniska utvecklingen och med egen produktion täcka hela den sektor som är av
betydelse för det svenska försvarets behov. Det är som jag också tidigare
framhållit inte tänkbart att vi med hjälp av export av krigsmateriel kan klara
detta problem. Det kan därför bli nödvändigt att i framtiden inleda samarbete
med företag i andra stater. I ett sådant samarbete måste samarbetspartnern
komma med pä ett mycket tidigt stadium. Vid samarbelsavlal mellan företag i
Sverige och i andra länder om gemensam utveckling och produktion av
krigsmateriel bör sädan utförsel till det andra landet som föranleds av avtalet
medges oavsett förhållanden som fidigare angivits som hinder för krigsmaterielexport.
Dock gäller även i detta fall de tidigare angivna ovillkorliga exporthindren.
Avtal av detta slag fömtsätter en mycket restriktiv prövning vid val av
utländsk samarbetspartner. Jag fömtsätter att avtalen alltid skall
underställas Kungl. Maj:t och aft myndigheterna skall ha full insyn i den
svenska samarbetspartnerns verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom f. n. bör endast statlig myndighet eller av staten
auktoriserad vapenimportör godtas som köpare. Detta medför att risken för att
krigsmateriel hamnar hos icke avsedd stat är kraftigt reducerad. För att ytteriigare
minska denna risk bör utländska köpare av svensk krigsmateriel, om det inte av
särskilda skäl kan underlåtas, skriftligen förklara att materielen under de
närmaste fem åren från köptillfället är avsedd för köparens eget behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om export av krigsmateriel till befrielserörelser
vill jag i likhet med utredningen och remissinstanserna hänvisa till den
grundläggande principen, vilken bl.a. fastslagits i ett av riksdagen godkänt
utlåtande från statsutskottet (SU 1969:82), att ingen stat har rätt att ingripa
i en annan stats inre angelägenheter. Hävdandet av denna princip är framför
allt i de mindre staternas intresse. En sanktionering av export av
krigsmateriel till vad som från svensk sida betraktas som befrielserörelser i
etablerade stater skulle urholka principen och undergräva våra möjligheter att
hävda den. Trots att neutralitet i formell mening endast föreligger i krig och
inte vid inre väpnade konflikter, skulle en inblandning i sådana konflikter
genom export av krigsmateriel till endera parten stå i dålig samklang med den
svenska neutralitetspolitiken och med det konsekventa svenska stödet för
fredlig lösning av konflikter. Därtill kommer svårigheterna att avgöra vad som
skall betraktas som befrielserörelse. Principen att endast etablerade stater
och av vårt land erkända regeringar eller deras ombud skall kunna uppträda som
köpare bör alltså gälla generellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979 års krigsmaterielexportkommitté har haft till uppgift
att göra en översyn av riktlinjerna och tillämpningen av dem. Kommittén säger
sig vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sin
prövning inte ha funnit anledning att ifrågasätta de gmndläggande motiven och
ansluter sig fill utrikesutskottets bedömning från år 1979 att riktlinjerna på
det hela taget fyllt sin funktion väl. Kommittén anser därför att dessa regler
mycket väl kan ligga till grund för tillståndsprövningen även i fortsättningen.
De bör emellertid liksom hittills tillämpas på ett restriktivt sätt. Kommittén
anser att särskild försiktighet bör iakttas när det föreligger anledning befara
alt ett tilltänkt mottagarlands yttre eller inre stabilitet är i fara eller
informationsunderlaget om landet är bristfälligt eller motsägelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
ansluter sig till denna allmänna bedömning. Flera av dem vitsordar att
riktlinjerna fungerat väl och menar att de bör gälla även i fortsättningen.
Landsorganisationen (LO) understryker utredningens uttalande att fortsatt stor
restriktivitet och noggrannhet i tillämpningen av riktlinjerna är påkallad
speciellt när det gäller ländervalef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner kommitténs bedömning väl motiverad och anser att riktlinjerna bör ligga
till grund för tillståndsprövningen även i fortsättningen. Inga erinringar har
heller gjorts i den allmänna diskussionen beträffande de grundläggande motiven
sä som de utvecklas i 1971 års proposifion. Jag bortser dä från dem som
överhuvudtaget motsätter sig svensk krigsmaterielexport. Vad diskussionen har
gällt såväl i riksdagen som i den allmänna debatten har huvudsakligen varit
bedömningar huruvida bestämda länder uppfyllt de krav riktlinjerna ställer.
Därtill har frågan om distinktionen mellan krigsmateriel av utpräglad defensiv
karaktär och krigsmateriel i övrigt diskuterats vid åtskilliga tillfällen. Jag
återkommer till dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
lägger inom ramen för sin allmänna bedömning fram en del förslag som innebär en
ytterligare skärpning av den restriktivitet som är inbyggd redan i nuvarande
riktlinjer. Några väsentliga ändringar av riktlinjernas utformning föreslås
inte av kommittén och inte heller av remissinstanserna. Att riktlinjerna efter
en noggrann prövning befunnits kunna ligga till grund för tillståndsprövningen
även i fortsättningen har sitt stora värde. Det tryggar kontinuiteten i
Sveriges exportpolitik på defta område och ger industrin en ökad säkerhet i
frågor som rör investeringar och marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sin genomgång har kommittén funnit att det under senare år skett en inte
obetydlig ökning av exporten av krigsmateriel men att denna inte skett genom
att tillstånd lämnats i strid mot 1971 års riktlinjer eller genom en extensiv
tolkning av dessa. Ökningen beror enligt kommitténs uppfattning huvudsakligen
på större och dyrare försäljningar fill tradifionella köparländer. Jag vill
bekräfta detta. Samtidigt vill jag framhålla att exporten för enstaka år inte bör
tillmätas särskild betydelse. Exportsiffrorna visar starka variafioner år från
år och bör därför studeras i relationer av längre tidsavsnitt. Av allt att döma
kommer 1981 års export att ligga på en betydligt lägre nivä än de båda
föregående årens, preliminärt bedömt kring 1 % som andel av den totala exporten
mot 1,59 för år 1980. Det är samtidigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>viktigt
att hålla i minnet att moderna sofistikerade vapensystem med ökade insatser av
elektronik och optronik ger brant stigande kostnadskurvor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare framhållit har frågan om till vilka länder krigsmaterielexport
kan tillåtas enligt riktlinjernas anvisningar varit föremål för diskussion vid
flera tillfällen under den gångna tioårsperioden. Inte minst på grund av denna
diskussion har tanken på en parlamentarisk nämnd som rådgivande organ till
regeringen i krigsmaterielfrågor funnit uttryck i riksdagen och annorstädes.
Den väcktes redan av 1969 års krigsmaterielexportutredning men avvisades i
1971 års proposition och följande riksdagsbeslut. Riksdagen slog är 1979 -
liksom år 1971 - fast att utrikesnämnden bör kunna fylla funktionen av
samrådsorgan i krigsmaterielexportfrågor av mera betydande utrikespolitisk
räckvidd. Kommittén har inte funnit anledning att ifrågasätta denna ståndpunkt
men föreslår att regeringen fortlöpande inhämtar utrikesnämndens råd i fråga
om länderval och större ärenden av principiell innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
slutsatser möter inga invändningar hos remissinstanserna. Dock vill LO för sin
del förorda att en särskild rådgivande parlamentarisk nämnd inrättas med
motiveringen att en sådan skulle ha bättre förutsättningar än utrikesnämnden
att grundligt följa tillämpningen av föreskrifterna för krigsmaterielexporten
och medverka till att dessa preciseras när behov av detta uppstår. Detta skulle
dock inte hindra att även utrikesnämnden rådfrågas i spörsmål av stor
utrikespolitisk räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte dela uppfattningen att en särskild parlamentarisk nämnd skulle ha
bättre förutsättningar att följa tillämpningen av riktlinjerna än utrikesnämnden.
Denna består av riksdagens talman och nio andra av riksdagen valda ledamöter.
Fördelningen av platserna sker enligt parlamentariska principer. Det är vidare
oklart vad som avses med att nämnden skulle medverka till att precisera
föreskrifterna för krigsmaterielexporten. I betänkandet av 1969 års utredning -
som LO refererar till - heter det att nämnden särskilt bör följa handläggningen
av och ge råd i ärenden som avgörs av Kungl. Maj:t. Det framhölls i den
efterföljande propositionen bl.a. att konstitutionella skäl talar mot
inrättandet av en nämnd av detta slag. Det skulle innebära en principiell nyhet
som är främmande för vår författning. Enligt denna har riksdagen inte att
befatta sig med Kungl. Maj:ts beslut i enskilda ärenden på annat sätt än genom
den i grundlagen föreskrivna granskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med
kommittén att utrikesnämnden fyller funktionen<br>
som samrådsorgan. Jag är också ense med kommittén om att regeringen<br>
fortlöpande bör inhämta nämndens råd i frågor om länderval, samarbetsav<br>
tal avseende gemensam utveckling och produktion av krigsmateriel samt<br>
även i övrigt i ärenden av principiell innebörd, dit jag också räknar frågor<br>
som rör export i större omfattning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fräga som ofta tagits upp i den allmänna diskussionen gäller förekomsten
av vapen av svenskt ursprung i länder till vilka vi inte skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ge utförseltillstånd. Frågan berörs, i den mån den är avhängig
kontrollåtgärder beträffande vidareexport, av kommittén i dess överväganden om
försäljning av tillverkningsrättigheter men också i betänkandets allmänna
avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar att endast statlig myndighet eller av staten auktoriserad
vapenimportör godtas som köpare av svensk krigsmateriel och att denna regel
avser att minska risken för att materielen hamnar hos icke avsedd stat. För att
ytterligare minska denna risk kan i samband med tillståndsgivningen också
krävas intyg om att materielen skall användas av den köpande statens egna
försvarstyrkor. Kommittén anser att detta förfarande bör, om inte särskilda
skäl föranleder annat, tillämpas regelmässigt. I riktlinjerna anges att intygets
giltighetstid bör vara fem år. Eftersom den effektiva användningstiden för ett
stort antal vapen och vapensystem är betydligt längre och då de flesta intygen
som utfärdats inte haft någon tidsbegränsning finns det enligt kommitténs
mening inte nägon anledning att förorda den femåriga giltighetstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i kommitténs rekommendationer. Ett
effektivare system med slutförbrukningsintyg är redan under utarbetande inom
handelsdepartementet. Enligt detta skall en slutförbrukningsdeklaration regelmässigt
avkrävas samtliga köpare vid all försäljning av krigsmateriel i form av
vapensystem, ammunition och reservdelar. 1 deklarationen som endast kan avges
på särskild numrerad blankett, tryckt på sedelpapper, vilken tillhandahälls av
handelsdepartementet skall köparen intyga att materielen endast är avsedd för köparlandets
egna försvarsstyrkor. I vissa fall, t.ex. vid särskilt brådskande leverans av
reservdel, kan undantag göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Krigsmaterielbegreppet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande krigsmaterielbegreppet och gränsdragningen
mellan civil och militär materiel pekar såväl kommittén som flera av
remissinstanserna på svårigheterna att ge exakta definitioner. Den snabba
tekniska utvecklingen inte minst på elektronikområdet vållar allt oftare
problem i fråga om gränsdragningen. Även om en förteckning över vad som
klassificeras som krigsmateriel aldrig kan göras fullständig och entydig är det
dock av stor vikt att förteckningen har den grad av exakthet som rimligtvis kan
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande systemet med mera allmänt hållna
definitioner av krigsmateriel i den förteckning som är bilagd ulförselkungörelsen
bedömdes redan av 1969 års krigsmaterielexportutredning som lämpligt. Den
senaste utredningen framhåller att förteckningen ger relativt klara
definitioner av de varor eller varuslag som principiellt hänför sig till
begreppet krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckningen upptar i dag 16 huvudgrupper av materiel.
Dessa är i sin tur indelade i undergrupper. Jag anser att denna ordning så
långt det är möjligt bör bibehållas. Den har redan under lång fid gett stadga
åt krigsma-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terielbegreppet och underlättat ställningstaganden och
besked i klassificeringsfrågor. Rubriceringarna täcker väl in normal utveckling
inom respektive grupp. Det hindrar inte att utvecklingen kan komma att ge
anledning till vissa revideringar. Ny teknik med militära tillämpningar kan
tillkomma, äldre kan försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kommittén framhåller finns det i förteckningen åtskillig
materiel som inte under alla förhållanden är att betrakta som krigsmateriel och
som har större eller mindre användning även inom civila verksamhetsgrenar. För
att underlätta klassificeringen i sådana fall används i förteckningen ofta
uttrycket "för militärt bruk utformad/e". Detta anger - som även
framgår av förteckningens ingress - att materielen för att falla under
utförselkungörelsen skall ha konstruerats, utrustats eller ändrats på sådant
sätt att den påtagligt avviker frän motsvarande civila materiel. Andra i
förteckningen förekommande uttryck är "speciella delar till" eller
"speciella tillbehör till". Dessa bestämningar anger att materielen
icke skall ha civil användning utan vara särskilt konstruerad eller ändrad för
att infogas i en slutprodukt som är krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med dessa begreppsförklaringar har det emellertid
visat sig att ytterligare preciseringar varit påkallade i enskilda fall. Detta
har föranlett en serie uttalanden från krigsmaterielinspektören, I en
sammanställning av sådana uttalanden som utgetts till ledning för myndigheter
och tillverkare heter det bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"För militärt bruk utformad materiel är oftast
särpräglad och lätt att urskilja. Föratt tillhöra begreppet krigsmateriel måste
varan emellertid ha anknytning till en möjlig stridsinsats. Den kan då inrymmas
i någon av förteckningens materielgrupper. Om varan i annan form eller annat
utseende även har civil användning måste den avvika därifrån på ett påtagligt
sätt för att hänföras till krigsmateriel. Enbart märkning, typbeteckning,
skyddsmålning e.d. är icke bevismaterial i sådan klassificeringsfräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Speciella delar och speciella tillbehör inbegripna i
begreppet krigsmateriel skall enligt vad som anges i förteckningens inledning
icke ha civil användning. Detta avses vara ett normalförhållande. Enstaka
civilanvändning av en krigsmaterielartikel föranleder ingen omklassificering.
Först om en viss "bredd" kan påvisas i fråga om civil användning kan
artikeln avföras från krigsmaterielbegreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat kriterium på att en artikel utgör
"speciell" del (tillbehör) och därigenom klassas som krigsmateriel
är, att artikeln särskilt konstruerats för den avsedda funktionen ingående i en
större krigsmaterielenhet. Detsamma gäller om en civilt använd artikel måste
underkastas omfattande ändring för att kunna användas i (i funktionell förening
med) den större krigsmaterielenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tredje kriterium på att en artikel utgör
"speciell" del (tillbehör) och därigenom klassas som krigsmateriel
är, att artikeln är färdigbearbetad till sin avsedda form, eller att endast
någon eller några oväsentliga arbetsope-rationer återstår".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser mot bakgrunden av den mycket snabba utvecklingen
på krigs-materielområdet att den nuvarande ordningen tillgodoser de krav på
definitioner och stadga som myndigheter och tillverkare kan göra anspråk på
och som rimligen kan ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av svårigheter som kan uppkomma rörande gränsdragningen mellan civil
och militär materiel finner jag kommitténs tanke på att utse ett antal
fristående sakkunniga experter för att avge råd vid bedömningen av sådana
ärenden väl motiverad. Den har också fått ett övervägande positivt mottagande
av remissinstanserna. Visserligen använder sig krigsmaterielinspektören redan i
dag av möjligheten att genom underhandsförfrågningar inhämta synpunkter från
teknisk-vetenskaplig expertis inom skilda områden men den fastare ordning
kommittén förordar har uppenbara förtjänster. Den får dock inte leda till ökad
byråkrati i form av förlängda handläggningstider och en begränsning av krigsmaterielinspek-törens
referensramar. Jag är emellertid övertygad om att risken för detta är mycket
liten. Antalet ärenden av den natur som diskuteras är begränsat även om de var
för sig kan vara komplicerade. Föreslagen ordning bör medge en fortlöpande
konsultation utan onödiga tidsutdräkter. En rådgivande instans med företrädare
för flera olika institutioner som äger kunskap om teknologins tillämpning på civila
resp. militära områden bör tillförsäkra bedömningen opartiskhet och
allsidighet. Jag anser i likhet med kommittén att en sådan instans skulle kunna
underlätta krigsmaterielin-spektörens utredande verksamhet och kommer därför
att föreslå regeringen att utse sådana rådgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande riktlinjer för export av krigsmateriel skiljer
mellan materiel av utpräglad defensiv karaktär och krigsmateriel i övrigt. De
allmänna utrikespolitiska skälen mot krigsmaterielexport har inte samma tyngd
i fråga om defensiva vapen, t.ex. kustartilleri- och luftvärnsmateriel.
Visserligen bör inte ens defensiv materiel kunna exporteras till stat som
befinner sig i väpnad konflikt med annan stat. Men i de övriga fall som här
avses bör export av sådan materiel som inte kan utnyttjas för att påverka den
föreliggande krissituationen kunna tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att dra någon strikt skiljelinje mellan materiel av
defensiv karaktär och övrig krigsmateriel låter sig inte göra. Ett stort antal
vapentyper kan användas säväl vid försvar som vid offensiva operationer. Andra,
t.ex. kustartilleri och fästningsartilleri, är enbart avsedda för försvar.
Begreppet materiel av defensiv karaktär är, även om det inte alltid låter sig
klart avgränsas, inte oegentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgränsningsfrågorna har till stor del komplicerats av den
vapentekniska utvecklingen och också av de förändrade strategier som denna nödvändiggjort.
Detta har i sin tur lett till att ökad vikt kommit att tillmätas
totalbedömningen vid ställningstaganden i krigsmaterielexporlärenden. Som
kommittén påpekar måste flera faktorer vägas in. Det gäller bl.a. köparlandets
inrikespolitiska förhållanden och utrikespolitiska situation och det sätt på
vilket materielen kan väntas bli använd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i den allmänna debatten ibland hävdats att den åtskillnad riktlinjerna gör
mellan materiel av utpräglad defensiv karaktär och krigsmateriel i övrigt kan
leda till en alltför generös behandling av den defensiva kategorien. Mot
bakgrund av den totalbedömning som görs i varje exportärende och som styrs av
riktlinjernas övergripande princip om restriktivitet är denna risk under
kontroll. Jag anser därför att nuvarande riktlinjer också pä denna punkt kan
ligga till grund för tillståndsprövningen även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också haft att pröva i vad mån det är befogat att betrakta övnings- och
utbildningsanordningar som krigsmateriel. Kommittén konstaterar att vad som
förstås med övningsmateriel utgör en relativt stor grupp olikartade produkter
från enklare målanordningar till mycket komplicerade simulatorer. Flera har
både civil och militär användning. För klassificering som krigsmateriel gäller
att den skall vara utformad för militärt bruk för "utbildning i handhavande
av materiel som upptas i krigsmaterielförteckningen". Övningsmateriel är i
gällande kungörelse jämställd med övrig krigsmateriel. I den mån övningsmateriel
synes ligga i gränszonen mellan vad som kan betraktas som civil och militär
materiel har prövningen av en klassificering gjorts efter samma regler och
praxis som gäller för annan materiel spm är upptagen i krigsmaterielförteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del övningsmateriel, exempelvis flygplanssimulatorer, har tidigt utvecklats sä
långt att det är befogat att tala om en integrering i ett vapensystem. I
sådana fall förekommer inte några för övningsmaterielen specifika problem. Den
som inte har flygplanet har inte heller behov av simulatorn och den som har
fått köpa flygplanet har ju också godkänts som köpare varför det i dessa fall
inte finns något hinder för export av övningsmaterielen. I andra fall kan det
röra sig om avancerad övningsmateriel som kan utnyttjas utan att försäljning
sker av de vapen eller vapensystem materielen är avsedd för. Vapnen kan
således i dessa fall köpas från annat land än Sverige. Vid en begäran om
exporttillstånd kommer prövningen enbart att gälla övningsmaterielen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av avancerad övningsmateriel med många olika funktioner påskyndas i hög grad av
de starkt ökade kostnaderna för alltmer sofistikerade vapen. Denna mycket
avancerade, inte sällan mot integration drivna typ av övningsmateriel bör,
enligt kommitténs mening, även fortsättningsvis vara reglerad och tas upp i
förteckning över vad som avses med krigsmateriel. Vid denna bedömning kvarstår
frågan om även övrig övningsmateriel skall vara reglerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan ifrågasättas om inte övningsmateriel som vetter så starkt mot den civila
sidan eller har så relativt ringa betydelse som materiel för utbildning till strid
skulle kunna avföras från förteckningen utan att fylla det mått av civil
användning som krävs för övrig materiel. En sådan ordning förutsätter antingen
att definitionen under rubriken övningsmateriel i förteckningen ändras eller
förses med en särskild tolkningsföreskrift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett vilket tillvägagångssätt som används kommer nya
gränsdragningsproblem att dyka upp. Kommittén anser det därför vara lämpligast
alt nuvarande förfarande bibehålls och att således bedömningar får göras från
fall till fall och frän tid till annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inga invändningar mot kommitténs slutsats.
Utvecklingen på området går mycket snabbt. En del övningsmateriel, typ
simulatorer, blir alltmer efterfrågade för att hålla nere
utbildningskostnaderna. Som kommittén påpekar tenderar de inte sällan att bli
en integrerande del av ett vapensystem. Å andra sidan täcker rubriken övningsmateriel
också konstruktioner som ursprungligen tagits fram för militärt bruk men som i
allt högre grad kommit till civil användning. Om sådan materiel "inte
endast i obetydlig omfattning" fått civil användning har den avförts frän krigsmaterielförteckningen.
Jag finner den praxis som under åren utbildats vara den under givna omständigheter
mest ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Kunskapsöverföring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krigsmaterielexportkommittén har enligt direktiven
granskat de regler och rutiner som gäller beträffande licenstillverkning av
svensk krigsmateriel i andra länder och prövat i vad mån försäljning av tillverkningsrättigheter
kan och bör underställas kontroll av samma slag som krigmaleriel-exporten.
Kommittén har därtill med anledning av den s. k. Telub-affären som
aktualiserades under utredningsarbetet även prövat frågan om kunskapsöverföring
i form av militärt inriktad utbildning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplåtelse eller överiålelse av tillverkningsrätt (licens)
innebär att li-censhavaren av antingen en rättighet inom det industriella
rättsskyddets område och/eller vetande, know-how, mot eller utan vederlag
överlåter eller upplåter denna rätt. Eftersom det oftast förekommande torde
vara att upplåtelse eller överlåtelse sker genom försäljning utgår det följande
resonemanget från denna form av transaktion. Objektet för en licens kan
således utgöras exempelvis av säväl immaterialrättsligt skyddade rättigheter
som driftserfarenheter som saknar egentligt rättsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Licensförsäljning kan betraktas som en form av export och
som ett alternativ till etablering av tillverkningsföretag. Eftersom
licensförsäljning i regel innebär att tillverkning skall ske lokalt, skapas
genom en sådan försäljning möjlighet att med en begränsad resursinsats kringgå
eller undvika handelshinder som försvårar eller omöjliggör direktexport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om försäljning av tillverkningsrättigheter har
behandlats också av tidigare utredningar. 1956 års krigsmaterielutredning
övervägde frågan om möjligheterna att reglera försäljningen till utländska
köpare av bl.a. tillverkningslicenser. Utredningen erinrade om den beredskapsmässiga
betydelsen av att man inom landet har tillgång till en krigsmaterielindustri
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hög teknisk standard och att en förutsättning för den höga
standarden är att en betydande tillverkning sker för export. Utredningen
framhöll att det visserligen kan sägas att man genom att tillhandahålla en
licens icke skapar en inhemsk produktionskapacitet som i ett krigs- eller
beredskapsläge kan tas i anspråk för vårt eget försvar. Från synpunkten att
genom utlandsförsäljningar skapa de ekonomiska förutsättningarna för en
tekniskt högtstående vapenindustri torde dock ett licensavtal ha samma värde
som ett avtal om leverans av krigsmateriel. Från industrihåll har för övrigt uppgivits
att licensförsäljning i vissa fall är den enda möjliga vägen att komma in pä
utländska marknader. 1 en del fall sägs det vara ett villkor för beställning
av krigsmateriel, att tillverkningslicens samtidigt tillhandahålls. Den
samverkan med utländsk vapenindustri som förekommer i licenshänseende sägs
även medföra ett utbyte av tekniska erfarenheter som den svenska industrin kan
dra nytta av. Möjligen kan såsom skäl för en mera restriktiv bedömning av
licensförsäljningen anföras, att fullgörandet av ett licensavtal i allmänhet
sträcker sig över en längre tidsperiod öch att de utrikespolitiska
förhållandena därunder kan hinna väsentligt ändra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen summerade: På grundval av de gjorda
övervägandena har utredningen icke ansett sig böra föreslå införandet av
bestämmelser, som förhindrar eller i någon mera väsentlig mån begränsar
möjligheterna att till utlandet försälja licenser, metoder, uppfinningar etc.
Däremot synes ifrågavarande försäljning på samma sätt som exporten av
krigsmateriel böra bli föremål för en fortlöpande kontroll och förutsättningar
skapas för att -om utvecklingen skulle påkalla det - ingripa reglerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag ledde inte till någon lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också 1969 års krigsmaterielexportutredning övervägde i
sitt betänkande frågan om försäljning av tillverkningslicenser för
krigsmateriel m.m. Utredningen anförde därvid bl.a, att den efter kontakt med
olika företrädare för krigsmaterielproducerande företag erfarit att dessa -
trots att nägon formell skyldighet därtill inte förelåg - kontaktat krigsmaterielinspektören
innan eventuell licensförsäijning ägt rum och att företagen därvid följt de råd
som krigsmaterielinspektören lämnat om lämpligheten av att försäljning sker
eller inte sker till visst land. Utredningen menade att detta samarbete var tillfredsstäUande
från kontrollsynpunkt varför någon skärpning av lagstiftningen inte torde
fylla nägot praktiskt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några regler om godkännande av eller tillstånd för
licensavtal infördes inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I föreliggande betänkande redovisar kommittén en enkät som
omfattar ett 20-tal företag och som gäller licenstillverkningen utomlands. Av
redogörelsen framgår att antalet licensavtal som ingåtts under femårsperioden
1975-1979 uppgår till ca 25, De flesta av dessa rör ammunition, reservdelar,
radar, radioutrustning och liknande. Från tiden före år 1975 finns omkring ett
20-tal licenser. Av dessa härrör ett I O-tal från tiden före år 1960 och resten
från 1960-talet och från de fem första åren under 1970-talet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av dessa avtal har någon form av jnskränkning
beträffande vidareexport. En del av dessa äldre avtal har obegränsad
giltighetstid. Det torde dock med fog kunna ifrågasättas om huvuddelen av de
avtal som tillkommit före år 1975 numera har någon reell betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Licensintäkterna av avtalen från perioden 1975-79 uppgår
till drygt 30 milj. kr. och från tiden dessförinnan till ca sex milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kommitténs enkät lämnades utrymme för de olika företagen
att framföra "övriga" synpunkter. Därvid framkom i huvudsak:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De flesta
kunder ställer numera som villkor vid köp av krigsmateriel att kunden själv
erhåller viss del av tillverkningen. Detta förhållande talar för att licensgivningen
kommer att bli vanligt förekommande i framtiden. Licensintäkter ger emellertid
oftast endast en blygsam förräntning på gjorda investeringar. Licensgivningen
bör därför, så långt möjligt, kopplas samman med kontinuerliga leveranser av
vissa delar. Därigenom underställs också licensärendena indirekt regeringens
prövning. Det bör även noteras att beslutsmässighet är en avgörande tillgång i
affärsförhandlingar. Införande av en obligatorisk granskning av överlåtelser av
tillverkningsrättigheter skulle begränsa denna beslutsmässighet. Det framstår
vidare som klart att kontrollmöjligheterna beträffande utförsel av know-how är
mycket små. Detta förhållande borde påverka frågan om införandet av bestämmelser
i det avseendet. Det hittillsvarande samarbetet - främst med krigs-materielinspektionen
— har fungerat bra och ger tillräcklig kontroll över aktuella exportärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I sina
överväganden framhåller kommittén att en försäljning av tillverkningsrättigheter
kan motiveras av en önskan att undvika handelshinder. Försäljning av
krigsmateriel är en sektor som i vårt land är starkt reglerad och där således
sådana hinder finns. Kommittén har emellertid inte funnit stöd för bl. a. i den
allmänna debatten framställda påståenden att exportföretag utnyttjat
försäljning av tillverkningsrättigheter till att kringgå eller undvika gällande
bestämmelser för krigsmaterielexport. Tvärtom har kommittén fått bekräftat att
de olika företagen i regel haft samråd med krigsma-terielinspektionen — såvitt
avser frågan om köpande land — och att företagen följt de råd inspektionen
lämnat. Det finns således alltjämt fog för påståendet att den nuvarande
ordningen fungerar tillfredsställande från kontrollsynpunkt såvitt avser ländervalef.
Emellertid omfattar inte detta förfarande alltid uppgifter om vilken rätt till
vidareexport som det köpande landet får genom licensavtalet. Detta är enligt
kommitténs mening en uppenbar brist i den nuvarande ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultatet av den förfrågan kommittén gjort hos vissa
företag angående försäljning av tillverkningsrättigheter visar att sådan
försäljning i huvudsak skett i samband med försäljning av här i riket
tillverkad krigsmateriel. Den s. k, ländervalsfrågan har i de fallen prövats i
samband med försäljningen av den materielen. Av de uppgifter företagen lämnat
har kommittén funnit att det i något fall förekommit avtalsbestämmelser vilka
knappast skulle ha </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 196</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>godkänts
om de hade varit underkastade myndighetsprövning. Kommittén anser med hänsyn
härtill och med beaktande av den brist i nuvarande ordning som kommittén
påtalar att det, trots de invändningar som gjorts, föreligger tillräckliga skäl
för en obligatorisk prövning även av försäljning av tillverkningsrättigheter
avseende krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillståndsprövningen
bör enligt kommitténs mening omfatta sådana omständigheter som köparland,
möjlighet till vidareexport och giltighetstid. Kommittén utgår ifrån att
handläggningen i dessa frågor också skall kunna ske utan tidsutdräkt och på ett
likartat sätt som det som gäller utförseltillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag finner förankring hos de flesta av de remissinstanser som uttalat sig i
frågan. Det framförs emellertid också invändningar. Sveriges industriförbund
befarar bl.a. att affärsförhandlingar i licensfrågor som senare kräver beslut i
administrativ ordning kan försvåra förhandlingarna och förorsaka sämre villkor
eller rentav äventyra hela affären. Liknande synpunkter framförs av Saab-Scania
AB och AB Hägglund & Söner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den allmänna restriktivitet som kommittén förordar beträffande
exporten av krigsmateriel finner jag förslaget väl ansluta sig till kommitténs
övriga slutsatser och rekommendationer. Av den skärpning av kontrollen över
vidareexporten av krigsmateriel till tredje land som tidigare berörts följer
logiskt också en ökad motsvarande kontroll över upplåtelse eller överlåtelse
av tillverkningsrätt. Även om den nuvarande ordningen — som kommittén också
framhåller - har fungerat tillfredsställande från kontrollsynpunkt såvitt avser
ländervalef har inte alltid önskvärd klarhet förelegat beträffande
mottagarlandets rätt till export av licenstill-verkad materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär enligt min bedömning framför allt ett viktigt kompletterande bidrag till
ansträngningarna att förhindra att krigsmateriel - tillverkad eller framtagen
i Sverige - vidareförs till länder till vilka vi inte skulle tillåta
direktexport. I förhållande till nuvarande praxis med informellt samråd om ländervalet
vidgas bedömningen lill att mer ingående gälla också villkor beträffande rätt till
vidareexport och avtalets giltighetstid. Den senare frågan bör i normalfallet
inte bereda några svårigheter. Jag kan inte se att den skärpning av kontrollen
som lagförslaget innebär skulle kunna inverka menligt på beslutsmässigheten i
affärsförhandlingar. Också vid upplåtelse eller överlåtelse av
tillverkningsrättigheter kommer ju samma grundläggande regler som gäller för krigsmaterielexporten
att tillämpas. Handläggningen blir likartad och torde inte behöva fördröja
beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag till reglering omfattar sådan upplåtelse eller överlåtelse som sker
från den som här i riket tillverkar krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, bland dem patent- och registreringsverket, menar att en sådan
begränsning av tillståndsprövningen knappast förefaller motiverad. Härigenom
skulle den som utan att själv tillverka materiel, men likväl innehar en
tillverkningsrätt, inte komma att omfattas av regleringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma förhållande skulle bli fallet i fråga om den
rättsinnehavare som visserligen tiUverkar materiel men har denna fillverkning
förlagd till utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i
och för sig förståelse för dessa synpunkter. Verkligheten visar emellertid att
den upplåtelse eller överlåtelse som oftast förekommer i dag och som framstår
som angelägen att reglera sker från företag inom landet som själva tillverkar
krigsmateriel; Tillverkningen vid sådana företag är -med undantag för kronans
fabriker — reglerad genom den kontroll som bedrivs med stöd av lagen (1935:395)
om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. Det finns enligt min
mening inte nägot behov av att knyta den obligatoriska tillståndsprövningen
till andra företag än de som har rätt att tillverka krigsmateriel. I
sammanhanget kan erinras om ett par närliggande bestämmelser som befäster denna
uppfattning, nämligen dels de regler som avser regeringens kontroll över tillhandahållande
av uppfinningar o. d. av viss krigsmateriel och som utövas med stöd av
kungörelsen (1949:615) med vissa föreskrifter i anledning av förordningen den
20 juni 1935 (nr 395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.,
dels de regler som med stöd av lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar
tillförsäkrar staten inflytande i fråga om rätten till försvarsuppfinningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser således att kommitténs förslag bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har ocksä som nämnts prövat frågan om militärt
inriktad utbildning i Sverige av utländska medborgare bör regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sina överväganden framhåller kommittén att i de fall
export av krigsmateriel medges säljs i många fall inte endast viss materiel
utan ett helt paket i vilket bl.a. utbildning i handhavandet av denna materiel
ingår. Denna utbildning eller instruktion är, beroende av hur tekniskt
invecklad materielen är, av mer eller mindre kvalificerad art. Utbildningen är
i de flesta fall helt nödvändig för att köparen skall kunna använda maierielen
med förväntat resultat. I detta sammanhang bör erinras om att en noggrann
prövning föregår ett tillstånd till försäljning av krigsmateriel. Det kan
därför enligt kommitténs uppfattning inte anses stötande eller olämpligt att en
köpare av krigsmateriel erhåller den utbildning som erfordras för materielens
användning. Ej heller bör hinder föreligga för sådan utbildning av en presumtiv
köpare som behövs för bedömning av materielen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra fall, när det är fråga om utbildning med militär
inriktning här i riket utan samband med försäljning av krigsmateriel, är det
inte lika säkert all sådan utbildning bör tillåtas. Kommittén anser därför -
inte minst med hänsyn till den restriktiva hållning som förekommer vid
bedömningen av export av krigsmateriel - att utbildning med militär inriktning
av utländska medborgare bör regleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid kommitténs principiella ståndpunktstagande att
utbildning av militär art för utländska medborgare bör regleras uppstår vissa gränsdragnings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kartong: S. 20, rad 7 Står: således aktuella Rättat till:
således inte aktuella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>problem.
Det mest angelägna av dessa är hur denna utbildning skall kunna avgränsas mot
annan oftast önskvärd utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utbildning som skulle behöva regleras är enligt kommuténs mening sådan som
anordnas för utländska medborgare och har en huvudsaklig militär inriktning.
Den skall ha viss omfattning och varaktighet. Enklare förevisningar eller informationsträffar
av sådan omfattning som normalt förekommer vid försäljning av krigsmateriel är
således inte aktuella. Det är inte heller fråga om vanlig skolutbildning oaktat
de kunskaper som därvid förmedlas kan vara användbara även i militär
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de svårigheter, som kan föreligga att bedöma om en viss utbildning
faller in under regleringen eller ej, bör undantas vissa verksamhetsområden,
där antingen tillräckliga möjligheter redan finns för statsmakterna att
förhindra icke önskvärd utbildning eller där fullt legitima skäl för utbildning
föreligger. Sålunda bör undantas sädan utbildning som står under tillsyn av
skolöverstyrelsen eller universitets- och högskoleämbetet och som sker i
enlighet med av dessa myndigheter fastställd läro- eller utbildningsplan liksom
av staten anordnad utbildning. I detta sammanhang kan nämnas att utbildning av
utländsk medborgare vid försvarshögskola redan i dag fordrar särskilt tUlstånd.
Vidare bör undantas sådan utbildning som har eft direkt samband med försäljning
av krigsmateriel. Utbildning vid företag av dess egen personal bör inte heller
omfattas av tillståndstvånget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén,
som är väl medveten om de svårigheter som en sådan reglering kan medföra, fömtser
att tillämpningen av lagen kan bli aktuell endast i enstaka fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövning av tillstånd bör motsvarande överväganden få göras som tfråga om
export av krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har kommitténs förslag i sak ifrågasatts endast av Svenska handelskammarförbundet
som inte anser det vara reellt motiverat. Enligt förbundet strider den
föreslagna begränsningen också mot riksdagens beslut om ökade statliga insatser
för att stimulera exporten av tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
ligger som jag ser det i förlängningen av kommitténs strävanden att söka ökad
kontroll över att export av svensk krigsmateriel och svenskt militärt kunnande
sker inom de ramar som riktlinjerna anger. Denna begränsning måste godtas. Jag bUräder
därför kommitténs förslag och ansluter mig till dess överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
svårighet är givetvis, som kommittén framhåller, att tillfredsställande
konkretisera vad som avses med militärt inriktad utbildning. Denna synpunkt
har vid remissbehandlingen ytterligare betonats av riksåklagaren och Svea
hovrätt. Enligt min mening bör aUmänt sett utbildning som avser sådant handhavande
av krigsmateriel som har samband med en möjlig stridsinsats vara att hänföra
till detta begrepp. Enligt min uppfattning torde det inte vara förenat med nägra
större svårigheter att i det enskilda fallet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedöma humvida viss utbildning är militärt inriktad.
Förslaget innefattar en reglering av ett heU nytt område och avser en
företeelse som kan förväntas inträffa endast i enstaka fall. För den händelse
tillämpningen visar att det uppställda syftet inte helt kan nås med regleringen
utan att den i något hänseende behöver kompletteras får detta tas upp mot
bakgrund av gjorda erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Handläggning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills har regleringen av exporten av krigsmateriel i
författningsform kommit till uttryck i den inledningsvis nämnda av regeringen
utfärdade kungörelsen. I likhet med kommittén anser jag att de grundläggande bestämmelserna
härom bör vara fastlagda i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande kungörelse fattas beslut i ärenden rörande
dispens från utförselförbudet av regeringen om ärendet avser utförsel i större
omfattning eller eljest är av större vikt. Chefen för handelsdepartementet får
meddela exporttillstånd i ärenden av mer rutinmässig karaktär. Hit hör bl.a.
vissa ärenden om utförsel av vapen för privata ändamål och ärenden rörande
utförsel av militära överskottsvapen. Antalet regeringsärenden omfattar enligt
de senaste årens statistik värdemässigt 90-95 procent av krigsmaterielexporten,
medan ärenden som avgörs av chefen för handelsdepartementet numerärt sett är
de mest frekventa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag biträder kommitténs förslag att denna
beslutsfördelning bör bibehållas. Den ordning som tillägger chefen för
handelsdepartementet rätt att besluta i enklare ärenden och som varit rådande
under en lång följd av år och därvid visat sig vara i hög grad ändamålsenlig är
till stor del betingad av praktiska skäl. Även tidsmässiga faktorer spelar
emellertid in. I många fall fordrar nämligen en dispensansökan i ärenden av
nyssnämnt slag omedelbara åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör här framhållas att konstitutionsutskottet år 1977
granskat frågan om enskilt statsråds beslutanderätt och därvid särskilt omnämnt
handelsministerns beslutanderätt i ärenden som gäller export av krigsmateriel.
Utskottet uttalade bl.a. att granskningen inte gett anledning till erinran mot
de beslut varigenom statsråd bemyndigats avgöra visst ärende eller viss grupp
av ärenden (KU 1976/77:44).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan med hänsyn härtill inte se några konstitutionella
skäl mot ett bibehållande av det nuvarande systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslär en motsvarande uppdelning av
beslutsfunktionen i fråga om tillstånd till försäljning av tillverkningsrätt
och anordnande av militärt inriktad utbildning. Som framhållits i det
föregående kan en tillämpning av bestämmelsen i fråga om tillstånd till
militärt inriktad utbildning förväntas bli aktuell endast i enstaka fall.
Frågor om tillståndsgivning till licensupplåtelse eller överlåtelse torde
framför allt komma att aktualiseras i samband med varuexport som regeringen
bör besluta om, eller i andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
som är av sådan karaktär att beslut i saken bör fattas av regeringen. Några
praktiska eller tidsmässiga skäl som gör det angeläget att delegera
beslutsfunktionen till chefen för handelsdepartementet i vissa fall torde i allmänhet
inte finnas i fråga om dessa ärenden. Jag förordar därför att beslut i fråga om
tillstånd till bedrivande av militärt inriktad utbildning och upplåtelse eller
överlåtelse av tillverkningsrätt uteslutande bör fattas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
kungörelse upptar en bestämmelse av innebörd att chefen för
handelsdepartementet i brådskande fall fär förordna, att kungörelsen under viss
kortare tid skall tillämpas i fråga om vara som inte är upptagen i krigsmaterielförteckningen,
men som kan få militär användning. Kommittén föreslår att en motsvarande
bestämmelse tas in i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse av föreslagen innebörd står enligt min mening i mindre god överenstämmelse
med den nya regeringsformens regler om normgiv-ningsmakten. Jag anser mig
därför inte kunna förorda att en sådan bestämmelse tas in i den nya lagen. De
brådskande situationer som kan uppkomma då behov föreligger att utvidga
utförselförbudet till att avse annan vara än de som vid ifrågavarande tillfälle
är upptagna i då gällande krigsmate-rielförteckning torde enligt min mening
kunna bemästras främst genom en snabb regeringshandläggning av ändring i den
vid tidpunkten gällande förteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande ordning får enskild person för personligt bruk i särskilt angivna
fall utföra skjutvapen och fill vapnet hörande ammunifion utan särskilt
tillstånd. Bestämmelser härom finns i utförselkungörelsen och vapenlagen. I
vissa fall har regeringen bemyndigat viss angiven myndighet att meddela
tillstånd eller föreskrifter i fråga om utförsel av vapen och ammunifion i
anslutning till jakt, tävling eller övning utom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår en bestämmelse som ger regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer möjlighet att även fortsättningsvis kunna meddela föreskrifter av
berört slag. Jag biträder kommitténs förslag. Enligt min mening bör regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer också få meddela föreskrifter i
fråga om annan utförsel av enstaka skjutvapen jämte ammunifion därtill. De fall
jag har i åtanke är främst utförsel från enskild vapenhandlare av enstaka
skjutvapen till privatpersoner eller till annan vapenhandlare i utlandet. Det
kan härvid även röra sig om utförsel för utbyte, reparation, översyn o.d. De
skäl som talar för en särreglering av utförsel av angivet slag är framför allt
praktiska. I dessa fall är det inte heller fråga om vapenexport i egentlig
mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
Straffbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
erinrar om att brott mot bestämmelserna om utförsel av krigsmateriel bestraffas
som varusmuggling. Kommittén förslår att överträdelse av de bestämmelser som
föreskriver</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillstånd till överlåtelse eller upplåtelse av
tillverkningsrätt och anordnande av militärt inriktad utbildning skall medföra
straffansvar om den sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Överträdelse i
ringa fall skall dock inte leda till ansvar. Kommittén föreslår att
strafflatituden i fråga om grovt oaktsamt brott sätts lägre än motsvarande
brott enligt varusmugglingslagen. Förslaget innehåller inga bestämmelser om
ansvar för grovt uppsåtligt brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén redogör inte närmare för sina överväganden i
denna del. Några remissinstanser anser att de föreslagna ansvarsbestämmelserna
bör stå i bättre samklang med ansvarsbestämmelserna i varusmugglingslagen.
Riksåklagaren menar att brott som innebär olovlig överlåtelse av tillverk-ningsrätf
och olovligt anordnande av militärutbildning kan vara minst lika straffvärda
som olovlig utförsel av krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag inte finna annat än att kommitténs
förslag i och för sig synes innebära en rimlig kriminalisering av brott mot
ifrågavarande bestämmelser. Det kan emellertid inte uteslutas att det i något
fall kan vara påkallat med ett strängare straff när en uppsåtligt begången
gärning är att bedöma som grov. Jag förordar därför att kommitténs förslag
kompletteras med en bestämmelse som gör detta möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statistiska uppgifter om den svenska exporten av
krigsmateriel publiceras av statistiska centralbyrån enligt principer som
byrån redogör för i sitt remissvar. Statistik förs också av krigsmaterielinspektionen.
Den baseras på uppgifter från de exporterande företagen. 1 kommitténs
betänkande redovisas den totala svenska krigsmaterielexporten och dess
fördelning på varuslag under 1970-talet enligt krigsmaterielinspektörens statistik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande föreskrifter om deklaration av tillverkad
och försåld krigsmateriel kan någon fullständig redovisning inte lämnas annat
än årsvis av krigsmaterielinspektionen. Sammanställningen av inkomna exportuppgifter
föreligger klar tre till fyra månader efter årsskiftet. En preliminär
redovisning över exportutvecklingen indikeras dock av de utförseltillstånd som
meddelats under året. Det sammantagna värdet äv dessa tillstånd redovisas i
budgetpropositionen. Det är självfallet önskvärt att informationen om krigsmaterielexportens
omfattning och fördelning ges offentlighet så långt det är möjligt med hänsyn till
utrikespolitiska och kommersiella sekretesskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lagreglering som föreslås föranleder inte några
kostnader för statsverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
handelsdepartementet upprättals förslag till lag om förbud mot utförsel av
krigsmateriel, m. m. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 5'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagen är avsedd att reglera utförsel från
riket av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse till utlandet av
tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt inom riket anordnad militärt
inriktad utbildning av utländsk medborgare. Gemensamt för de här angivna
verksamheterna är att det skall fordras tillstånd innan de får genomföras,
såvitt ej annat följer av lagen eller annan författning. Grundreglerna i den
föreslagna lagen innebär således förbud mot utförsel av krigsmateriel, mot
upplåtelse eller överlåtelse till utlandet av s. k. licenstillverkning och mot
viss militärt inriktad utbildning inom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av föreskrifterna i den föreslagna lagen grundas på
begreppet krigsmateriel. Det bör ankomma på regeringen att i förordningsform
upprätta en förteckning över sådana varor som är krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krigsmateriel får inte föras ut ur riket utan tillstånd av
regeringen, om ej annat följer av denna lag eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar I § första stycket i nuvarande
utförselkungörelse och slår fast att krigsmateriel inte får föras ut från riket
utan tillstånd. Tillstånd ges av regeringen, om ej annat följer av
bestämmelserna i 4 och 6§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövning av framställning om tillstånd till utförsel
från riket av krigsmateriel måste övervägandena ske med utgångspunkt i de
riktlinjer som angivits för export av sådan materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som inom riket tillverkar krigsmateriel får inte utan
tillstånd av regeringen upplåta eller överlåta rätt att utom riket tillverka
sådan materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifterna riktar sig till den som inom riket
tillverkar krigsmateriel. För att få bedriva sådan tillverkning fordras regeringens
tillstånd enligt lagen (1935:395) om kontroll över tillverkning av
krigsmateriel m.m. Nämnda lag äger dock inte tillämpning på kronans fabriker,
verkstäder eller förråd, I förevarande paragraf förekommer inte denna
inskränkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan har uteslutils här. Lagförslaget är likalydande
med del som är fogat vid propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utan förbudet att till ufiandet upplåta eller överlåta en fill
verkningsrätt gäller alla som inom riket tillverkar krigsmateriel. Ett sådant
betraktelsesätt är naturligt eftersom kronan inte är undantagen från förbudet
att utan tillstånd exportera krigsmateriel. Beträffande skyldighet att erbjuda
staten rätt till vissa uppfinningar finns särskilda föreskrifter i lagen (1971:
1078) om försvarsuppfinningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patent- och registreringsverket tar i sitt remissyttrande
upp frågan om gränsdragningen mellan vad som bör omfattas av regleringen och
vad som faller utanför denna. Enligt patentverkets mening bör en
tillverkningsrätt falla inom det industriella rättsskyddets ram för att
omfattas av regleringen. Med detta synsätt skulle regleringen omfatta enbart
sådana rättigheter som i mottagariandet åtnjuter legalt skydd, t. ex. i form av
patent. Bestämmelsen har emellertid en vidare innebörd. Den omfattar inte bara
upplåtelse eller överlåtelse av nyssnämnda rättigheter utan även varje sådan licensgivning
som innebär ett tillhandahållande av sådant tekniskt underiag e. d. som utgör
en förutsättning för mottagaren att starta en egen tillverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med rätt att tillverka krigsmateriel avses sålunda det
medgivande som genom ett avtal eller kontrakt lämnas en motpart att utnyttja
viss rätt eller att i enlighet med av upplåtaren eller överiåtaren tillhandahållna
tekniska underlag, säsom ritningar, beskrivningar o. d. tillverka viss
krigsmateriel. I de tekniska underlagen kan ingå upplysningar om uppfinningar
och metoder, konstruktions- och verktygsritningar, tillverknings- och
kontrollföreskrifter, beskrivningar av arbetsprocesser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövningen av en ansökan om tillstånd till upplåtelse
eller överiålelse av en tillverkningsrätt bör i princip samma bedömningssätl
användas som gäller för export av krigsmateriel. Emellertid bör, eftersom det
är fråga om atf starta en tillverkning utom riket vilket får till följd ätt
Sverige kan föriora möjligheterna att utöva kontroll över den fortsatta
försäljningen av materielen, särskild vikt tillmätas vad som avtalats om
rätten till vidareexport eller vidare upplåtelse eller överlåtelse av en
tillverkningsrätt mellan säljare och köpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökningsförfarandet bör ordnas så att inte företagens beslutsmässighet
i förhandlingar med andra länder påverkas mer än som ligger i sakens natur. En
förutsättning för detta är att företagen begär besked inom rimlig tid. I
allmänhet måste för prövningen krävas uppgift om vad tillverkningsrätten
avser, pris, avtalets giltighet och köparlandets rätt till vidareexport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får
inte bedrivas inom riket utan tillstånd av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>utbildning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen eller universitets-
och högskoleämbetet, om den sker i enlighet med läroplan eller utbildningsplan
som har fastsläUts av någon av dessa myndigheter,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning som
anordnas av staten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning som
anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller med anställning i
företag för tillverkning av sådan materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens första stycke föreskrivs att militärt
inriktad utbildning av utländsk medborgare inte får bedrivas utan tillstånd av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som angetts i den allmänna mofiveringen (2.4.2) bör
allmänt sett utbildning som avser sådant handhävande av krigsmateriel som har
samband med en möjlig stridsinsats vara att hänföra till begreppet militärt
inriktad utbildning. Vägledning torde ocksä kunna hämtas genom en jämförelse
med vad som ingår i undervisningen vid en skola av sedvanlig typ och en skola
av militär art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket anges att förbudet inte gäller bl.a.
utbildning som anordnas av staten. Statliga bolag - som är självständiga juridiska
personer - är alltså inte undantagna från förbudet. Undantagen innebär att det
i stort är utbildning av militär art som anordnas för utländska medborgare av
enskild, eller enskilt företag som kommer att omfattas av förbudet. Vidare undantas
utbildning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen eller universitets- och
högskoleämbetet. Här kan nämnas att folkhögskolor står under tillsyn av
skolöverstyrelsen och således undantas från förbudet. Emellertid räcker det
inte enbart med att utbildningen står under viss tillsyn. Dessutom skall, i
fråga om utbildning under den angivna tillsynen, läro- eller utbildningsplanen
vara fastställd av skolöverstyrelsen eller universitets- och högskoleämbetet
för all undantagsregeln skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövning av ansökan om tillstånd att bedriva sådan
utbildning som det här är fråga om får stöd hämtas i de riktlinjer som gäller
för export av krigsmateriel. Huvudprincipen bör vara den att tillstånd till
militärt inriktad undervisning inte bör meddelas om undervisningen riktar sig
till medborgare i land till vilket export av krigsmateriel från Sverige ej
skulle komma i fråga. I de fall undervisningen riktar sig till medborgare i
olika länder måste en sammantagen bedömning göras av lämpligheten av att
undervisningen tillåts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning
eller eljest inte är av störte vikt får chefen för handelsdepartementet meddela
tillstånd enligt I §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsikt att markera att ärenden som avgörs av chefen för
handelsdepartementet inte utgör regeringsärenden har vissa redaktionella
ändringar i jämförelse med kommitténs förslag gjorts i inledningen till
paragrafen. Övriga ändringar har berörts i den allmänna motiveringen (2,5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bestämmer vad som skall avses med krigsmateriel
enligt denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>6 </span></i></b><b><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av
enstaka skjutvapen och därtill hörande ammunition saml av skjutvapen jämte fiUhörande
ammunition för personligt bruk eller för användning vid jakt, tävling eller
övning utom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 5 och 6§§ har behandlats i den allmänna motiveringen (2.3 och 2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>7 §</span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i></b><b><i><span
style='font-family:Verdana'>. '</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
olovlig utförsel av vara och om försök därtill finns bestämmelser i lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>8 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som bryter mot 2 eller 3 § döms,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
gärningen skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två är,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. om
gärningen skett av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i<br>
högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ringa fall skall inte dömas till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
brott som avses i 8§ första stycket I att anse som grovt, döms till fängelse
lägst sex månader och högst fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det avsett
tillverkningsrätt av betydande värde eller utbildning av betydande omfattning
eller varaktighet eller om gärningen eljest varit av särskilt fariig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 § erinras om att överträdelse av utförselförbudet bestraffas enligt bestämmelserna
i varusmugglingslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelserna
i 8 och 9§§ har berörts i den allmänna motiveringen (2.6). 8§ överensstämmer
med kommitténs förslag. Straffskalan för uppsåtligt brott inrymmer böter eller
fängelse i högst tvä år. Det innebär bl.a. att brottet preskriberas efter fem
år. Vid grov vårdslöshet är straffet böter eller fängelse i högst sex månader.
Preskriptionstiden är därmed tvä år. Med hänsyn fill att fängelse sålunda ingår
i straffskalan kan bl.a. husrannsakan företas i samband med utredning av brott
mot 2 och 3 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffansvar
bör inte utkrävas i ringa fall. En bestämmelse härom har tagits upp i 8 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts bör kommitténs förslag kompletteras med en särskild
straffskala för grova brott. En bestämmelse om detta finns i 9§. Straffskalan
inrymmer fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Bestämmelsen upptar
exempel pä omständigheter som skall beaktas vid bedömande om brottet är grovt.
En gärning av särskilt farlig art får anses föreligga exempelvis om överlåtelse
av en tillverkningsrätt inneburit att materiel av utomordentligt kvalificerat
slag kunnat komma att tillverkas i ett land till vilket utförsel av
krigsmateriel från Sverige inte kan komma i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga.
Likartade synpunkter kan anläggas i fråga om kunskapsöverföring i form av
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om förbud
mot utförsel av krigsmateriel, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
sammanfattning av betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs direktiv framhålls alt den svenska krigsmaterielexporten trots sin
begränsade omfattning är av stor betydelse för landets försvars- pch neutralitetspplitik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
säkerhetsppliiik grundas i väsentliga avseenden på tilliten till den svenska
industrins förmåga att utveckla och tillverka materiel som är av vikt för
försvarskraften. Vårt land vill undvika att komma i en sådan beroendeställning till
andra länder att den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att landet i en krissitualipn
slår ulan viktig materiel. Även om Sverige av tekniska och ekonomiska skäl i
betydande utsträckning tvingas importera försvarsmateriel får del
internationella beroendet inte i något sammanhang bli så stort all de
säkerhetspolitiska målen kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upprätthållandet
av en egen försvarsindustri är emellertid mycket resurskrävande, Ell sätt att
begränsa kostnaderna är all genom export åstadkomma längre produkiipnsserier. Upprällhållandei
av en egen lillverknings-kapaciiei spm är slörre än vad som krävs under
fredslid innebär också en ökad beredskap all tillgodose de behov som kan
uppkomma i ell avspärrningsläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
1969 års krigsmaterielexportutredning an.ser kommittén all problemen kring krigsmaterielexporten
måsle bedömas i samband med försvarsfrågan i hela dess vidd, Tillirpn lill neutraliteispoliiiken,
dvs. viljan pch förmågan all slå utanför en konflikt och all försvara
oberoendet vid ett angrepp av främmande makt, kräver all landet har ett tillräckligt
starkt försvar. Delta i sin lur förutsälier all de försvarsindusiriella
resurserna hålls på relativt hög nivå. En sådan beredskap kan i dag liksom tidigare
inle tillgodoses Ulan en lillverkningskapacitel som ligger något över fredsbehovei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lägel
har i dag i själva verket förändrats genom att försvarsanslagen krympt. 1
slutet av 1950-lalel uppgick malerielanskaffningsdelen lill omkring hälften av försvarsanslagen.
Denna andel hade i slulei av 1970-lalel sjunkit lill en tredjedel. Exporten har
bidragit lill aii reducera maierielsiyckekosi-naderna vilket kommit försvaret tillgpdp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser det vara angelägel belöna ati den svenska försvarsin-dusirin Pch dess
kapacitet dock i huvudsak bör vara anpassad lill den svenska försvarsmaktens
behov. Del utgör cn av flera anledningar lill all exporten måsle vara
underkastad en sirikl koniroll. Denna kpniroll ligger inbyggd i rikilinjernu
för krigsmaterielexporten och uiövas dessutom genom rådgivande överläggningar
i uirikesnämnden, vid uirikesulskotieis ärendebehandlingar och genom konsiilutionsulskotleis
granskningsräll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
utformad bidrar den svenska politiken i fråga om krigsmaterielexport lill all
upprätthålla neutralitetspolitiken. Vapenexporten sker således inte för dess
egen skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
gmndläggande syn har gammal hävd i de försvarspolitiska övervägandena i
landet. Den utvecklas närmare i 1971 års proposition men har också långt
tidigare varit riktgivande för svensk krigsmaterielexport. Den har en stark
politisk förankring i svensk opinion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
vill i detta sammanhang framhålla all den under utredningsarbetet inle har
funnit att påståenden som gjorts i den allmänna debatten av innebörd att svensk
vapenexport skulle inverka menligt på Sveriges anseende i internaiipnella nedmstningsslrävanden
har fog för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Exporten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar alt det under senare år skett en inte obetydlig ökning av exporten
av krigsmateriel men att denna inle skett genom all tillstånd lämnats i strid
mot 1971 års riktlinjer eller genom en extensiv tplkning av dessa. Ökningen berpr
enligt kommitténs uppfattning huvudsakligen på större och dyrare försäljningar lill
traditionella köparländer. Ökningen är större i pengar räknat än i försålda
enheter. Del förklaras av att del för flera slag av vapen spm väger lungl i exportsiaiistiken
skett en fördyrande uiveckling genom införandel av ny teknik. Ökningen i
löpande priser är givelvis också betingad av inflationen. Kommittén anser del
vara av vikt all dessa förhållanden beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen
av 1971 års riktlinjer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har förelagit en grundlig genomgång av den praktiska tillämpningen av 1971 års
riktlinjer. Denna har inle föranlett kommittén all annat än i någol fall
ifrågasätta de bedömningar som gjorts. Kommitténs tveksamhet har därvid gällt
bedömningar vilka kommittén granskat med vetskap om den senare faktiska
utvecklingen. Enligt kommitténs uppfattning understryks nödvändigheten av sipr
noggrannhet och reslriklivilel i fråga pm ländervalel. Den nyss nämnda genpmgången
visar dpck aii de olika regeringarna, enligl kommitténs mening, lillämpat 1971
års rikfiinjer med en hög grad av reslriklivilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har vid sin prövning av 1971 års rikilinjer och tillämpningen av dessa inte
funnit anledning ati ifrågasätta de grundläggande motiven för en fortsatt men noggrannt
tillståndsprövad export av krigsmateriel från Sverige, som lades fram i 1969
års utredning i ämnet och i 1971 års proposition härom. Kommittén ansluter sig lill
ulrikesuiskoiieis bedömning från år 1979 alt 1971 års riktlinjer på del hela
tagel fyllt sin funktion väl. Kommittén anser därför all dessa regler myckel
väl kan ligga lill grund för lillslånds-prövningen även i forisätiningen. De
bör emellertid liksom hiiiiUs tillämpas på ell resiriklivi sätt. Kommittén
anser att .särskild försiktighet bör iakttas när det föreligger anledning
befara all eit lilliänki moiiagariunds yttre eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inre
stabilitet är i fara eller när eljest informaiionsunderlaget om landet i fråga
är bristfälligt eller motsägelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på att förankra prövningen av större och/eller känsligare krigs-materielexponärenden
i eu bredare forum än regeringen har av olika skäl fått ny aktualitet.
Riksdagen slog år 1979 fast aii uirikesnämnden bör kunna fylla funktionen av
samrådsorgan i vapenexporifrågor av mera betydande utrikespolitisk räckvidd.
Kommittén har inte funnit anledning att ifrågasätta denna ståndpunkt. Kommittén
toreslår emellertid alt regeringen fortlöpande inhämtar utrikesnämndens råd i
fråga pm länderval, samarbelsavlal avseende gemensam utveckling och produktion
av krigsmateriel samt även i övrigt i större ärenden av principiell innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
statlig myndighet eller av stålen auktoriserad vapenimportör godtas som köpare
av svensk krigsmateriel. Systemet med att därtill begära intyg om all maierielen
skall användas av köparlandets egna försvarsstyrkor bör enligl kommittén, pm
inte särskilda skäl såspm malerielens karaktär, föranleder annat, tillämpas
regelmässigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Defensiva
I offensiva vapen m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
1971 års riktlinjer framgår all i varje expprlärende måsle köparlandeis inrikespoliiiska
förhållande pch utrikespolitiska siiuaiipn, materielens beskaffenhet och på
vilket sätt maierielen kan förväntas bli använd prövas. Att ell vapen i sig
bedöms defensivt innebär sålunda inle någpn garanti för all exporllillstånd
kommer all beviljas. Kommittén ansluter sig lill delta synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Krigsmaterielbegreppet
och gränsdragningen mellan dvU och militär materiel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har inte funnit att det genom generella föreskrifter går all lösa de problem
som förekommer vid gränsdragning mellan civil och militär materiel. Avgörandet måsle
oftast fattas med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har emellertid erfarit all krigsmaterielinspektören vid beredningen av sådana
frågor under hand brukar inhämta synpunkter från teknisk-vetenskaplig expertis
inom skilda områden. Kommittén vill mot bakgrund härav framföra länken på all
ge denna ordning en fastare form. Sålunda skulle regeringen kunna utse ett
antal fristående sakkunniga experter med erfarenhet av skilda tekniska områden.
En eller flera sådana perspner skulle sedan kunna anlitas för au avge råd vid
bedömningen av sådana besvärligare tekniska avgränsningsprpblem det härar fråga
om, Därigenpm skulle också en viss avlastning av krigsmaterielinspekiionens
utredande verksamhei på klassificeringspmrådei kunna uppnås samtidigt spm en
snabb och allsidig bedömning underlättas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övningsmateriel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommiiiéns
förslag, all bedömningar får göras från fall lill fall, innebär att del
nuvarande systemet skall bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reservdelar
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har anslulil sig lill nu gällande riktlinjer för expon av reservdelar och för
ingående av samarbelsavlal mellan förelag i Sverige och andra länder om
gemensam utveckling och produktion av krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Försäljning
av tillverkningsrättigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs uppdrag har ingåil ail pröva i vad mån försäljning av lill-verkningsrätligheier
bör underställas kpniroll av samma slag spm krigsmaterielexporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konsialerar att den inle funnit slöd för bl, a, i den allmänna debatten
framställda påsiåenden ati exportföretag utnyttjal försäljning av lillverkningsrältigheler
lill all kringgå eller undvika bestämmelser för krigsmaterielexport.
Emellertid omfattar inle del nuvarande - av företagen själva påtagna -
förfarandet alltid uppgifter om vilken rätt lill vidareexport som det köpande
landet får genom licensavialei, Deiärenligi kommitténs mening en uppenbar brist
i den nuvarande ordningen. Kommittén har också funnit - genom den
enkätundersökning spm kommittén gjort - au det i någpi fall förekpmmii avialsbesiämmelser
vilka knappast skulle ha godkänts om de varit underkastade myndigheisprövning.
Kommittén anser med hänsyn härtill och med beaktande av den brist i nuvarande
ordning som kommittén påtalat all del föreligger tillräckliga skäl för en
obligatorisk prövning även av försäljning av lillverkningsräuigheier avseende
krigsmateriel. Kommittén föreslär därför all försäljning lill ullandel av lillverkningsräuigheier
avseende krigsmateriel underkastas likartad kontroll som försäljning av
krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Annan
kunskapsöverföring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om koniroll av kunskapsöverföring har aktualiserats i samband med den s, k, Telub-affären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar all Sverige intagit en restriktiv hållning lill export av krigsmaieriel.
Kommittén slår vidare fast att utbildning inom rikei av köpare av sådan
materiel måste godtas. Kommittén anser emellertid all annan - ulan samband med
köp - utbildning med militär inriktning av utländsk medborgare bör regleras.
Kommittén föreslär därför all militärt inriklad utbildning av utländsk
medborgare inte skall få anordnas inom riket ulan tillstånd av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan reglering medför vissa avgränsningsproblem mol annan oftast önskvärd
utbildning av utländska medborgare. Kommittén föreslår därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
vissa verksamhetsområden, där antingen tillräckliga möjligheter redan finns för
statsmakterna aii förhindra icke önskvärd ulbildning eller där fulll legitima
skäl för utbildning föreligger, skall undantas från lagens tillämpning. Den ulbildning
som föreslås undantagen är sådan som slår under tillsyn av skolöverstyrelsen
eller universitets- och högskoleämbetet och som sker i enlighet med någon av
dessa myndigheter fastställd läroplan eller anordnas av staten eller av förelag
i samband med försäljning av krigsmateriel eller för anställning i företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rikthnjer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har anslutit sig till de redan nu gällande reglerna med innebörd att export
inte skall beviljas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
stal spm befinner sig i väpnad kpnfliki med annan stat, pavselt om krigsförklaring
har avgetts eller ej,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
siat .som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till
väpnad kpnfliki,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>n stal spm har inre
väpnade prpligheter eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
stal, spm på grund av deklarerade avsikter eller rådande politiska förhållanden
kan antas använda materielen för att undertrycka mänskliga rättigheter i strid
med FN-stadgan samt FN:s deklaration och konventioner på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Författningsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har regleringen av exporten av krigsmaieriel i rörfaliningsform kommit till
ullryck i en av regeringen utfärdad kungörelse, Enligl kommitténs mening bör de
grundläggande bestämmelserna härom vara fastlagda i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 196</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs författningsförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om förbud mot utförsel från Sverige av krigsmateriel m.
m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Krigsmaieriel får ej utföras
ur riket ulan tillstånd av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den spm inpm riket tillverkar
krigsmateriel får inte för fillverkning utom riket upplåta eller överiåta fatt
att tillverka sådan inateriel utan tillstånd av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Militärt inriktad utbildning
av utländsk medborgare får ej inom riket anordnas utan tillstånd av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller inte ulbildning spm står under tillsyn av skplöver-slyrelsen
eller universitets- och högskoleämbetet och som sker i enlighet med någon av
dessa myndigheter fastställd läroplan eller anordnas av staten eller av förelag
i samband med försäljning av krigsmateriel eller för anställning i företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4§
Om ärendet inte avser förhållande av slörre omfattning eller eljest är av slörre
vikt får chefen för handelsdepartementet meddela tillstånd enligt </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1-3 §§.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Regeringen meddelar föreskrifter om vad som avses med krigsmaieriel<br>
enligl denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för handelsdepartementet får i brådskande fall förordna att lagen under viss
kortare lid skall tillämpas i fråga om annan vara som kan få militär
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av skjulvapen
för personligt bruk eller för användning vid jakt, tävling eller övning utom
riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om ansvar för brott mol 1 §
finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som bryter mot 2-3 §§ döms, pm gärningen skett uppsåtligen, till böter eller
fängelse i högst två år eller, om gärningen skeu av grov oaktsamhet, lill
böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall ej dömas till
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>35</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som yttrat sig om de allmänna bedömningar som inleder
sammanfattningen av krigsmaterielkommitténs betänkande ansluter sig i allt
väsentligt till dessa. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen anmäler en
avvikande uppfattning och underkänner kommitténs arbete i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren
konstaterar att 1978 års försvarskommitté och 1979 års krigsmaterielexportkommitté
ger uttryck för samma syn som överbefälhavaren har på den svenska
försvarsindustrins betydelse för den svenska säkerhetspolitiken. Export kan
verksamt bidra till en förbättrad situation för att bibehålla en
konkurrenskraftig inhemsk försvarsindustri. Export av försvarsmateriel kommer ocksä
försvarsmakten tillgodo i form av lägre kostnader som följd av längre tillverkningsserier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren
är följaktligen angelägen att den svenska försvarsindustrin under
konkurrensmässiga förhållanden kan få avsättning för sina produkter såväl till
det svenska försvaret som genom export med i stort de regler som gäller enligt
1971 års kungörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
köpkraft har dock under senare är minskat och därmed den andel därav som kunnat
avdelas för materiel. Detta har lett till omstruktureringar inom
försvarsindustrin som om de fortsätter kan komma att ytterligare begränsa
försvarsmaktens möjlighet att anskaffa lämplig materiel i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren
anser alt en hög självförsörjningsgrad med krigsmateriel är väsentlig. En hög
självförsörjningsgrad blir svär att bibehålla om exporten av krigsmateriel
ytterligare begränsas. Försvarsmaktens materielanskaffning är i flera fall
inte tillräcklig för att bibehålla försvarsindustrins kompetens och kapacitet
mellan försvarsbeställningarna. Möjligheten till alternativ produktion för att
fylla luckorna är starkt begränsad för denna typ av industri. Begränsas
exporten av krigsmateriel ytterligare blir vårt beroende av utlandet större.
Med minskande inhemska försvarsbeställningar blir export en viktig faktor för
försvarsindustrins överlevnadsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
civilförvaltning liksom försvarets materielverk ansluter sig till de
grundläggande synpunkter beträffande riktlinjerna för krigsmaterielexport som
kommittén anfört. Materielverket framhåller att utveckUng och fillverkning inom
landet av den organisations- och effektbestämmande delen av vår
försvarsmateriel har många fördelar. Att värt land har en så hög
självförsörjning med högl kvalificerad materiel ger trovärdighet och respekt åt
vår säkerhetspolitik och åt våra försvarsförberedelser i vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bemärkelse.
Detta bidrar klart till den fredsbevarande effekten av vårt försvar. De olika
maktblockens möjligheter till påtryckningar av skilda slag på oss minskar.
Härigenom ökar tilltron till vår alliansfria politik och därmed också på våra
möjligheter att förbli neutrala i krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har genom en egen försvarsindustri goda möjligheter att skaffa materiel som i
olika avseenden är anpassad till det svenska försvarets behov. En angripare kan
därigenom inte generellt utnyttja de motmedel som han utvecklar mot
huvudmotståndarens vapen och han torde inte kunna utveckla exklusiva motmedel
mot oss. Materielens stridsvärde kan i vissa fall också lättare bibehållas och
utvecklas under lång tid genom återkommande renoveringar och modifieringar.
Delta har stor betydelse för våra möjligheter all till en rimlig kostnad hålla
ett för våra förhållanden tillräckligt starkt försvar pch en fredsproduktion
som nödvändig bas för en eventuell framtida krigsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
angiven bakgrund står det klart att vår höga självförsörjning med försvarsmateriel
har stort värde för vår säkerhetspolitik och för vårt försvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheterna
att bibehålla vår försvarsindustri i tillräcklig omfattning är emellertid
stora. Försvarets köpkraft har minskat liksom andelen därav som kan avdelas för
köp av materiel. Detta har lett till totalt sett mindre inköpsvolym Pch kprtare
serier. Också förändringen i de produkter som försvaret köper (t.ex. robotar i
stället för granater) medför krav på omstruktureringar inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheterna
för den svenska försvarsindustrin gör det nödvändigt att i fortsättningen ägna
ökat intresse åt industrifrågorna vid försvarsplaneringen. Vär
försvarsindustri måste vara konkurrenskraftig gentemot utlandet. Men vi måste
underlätta dess verksamhei genom samordning av hela försvarets beställningar
och tidsmässigt inpassa dessa så att vår inhemska försvarsindustri får
möjlighet att konkurrera om dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är omöjligt att bibehålla hög självförsörjningsgrad med krigsmateriel om
förutsättningar för export av sådan materiel begränsas väsentligt mer än för
närvarande. Försvarsmaktens materielanskaffning är inte tillräcklig för att ge
inhemsk industri en något så när jämn sysselsättning, vilket är nödvändigt för
att till rimliga kostnader bibehålla dess kompetens och konkurrenskraft.
Möjligheterna till s.k. alternativ produktion måste naturligtvis utnyttjas för
att fylla luckorna i försvarsmaktens ställningar. Dessa möjligheter är dock för
huvuddelen av den berörda industrin starkt begränsade. Export av minst samma
omfattning som för närvarande är därför nödvändig om värt beroende av utlandet
i detta viktiga avseende inte ska öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarets
materielverk framhåller slutligen att kommitténs förslag i stort ansluter sig
till nu gällande regler vilka enligl materielverkets uppfattning fungerar väl.
Detta är värdefullt för vårt försvar och vår säkerhetspolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets forskningsanstalt ansluter sig till
utredningens grundläggande bedömningar rörande behovet av krigsmaterielexport
som en fömtsättning för upprätthållandet av en svensk försvarsindustri av
tillräcklig kapacitet och betydelsen därav för möjligheterna att bibehålla ett
tillräckligt starkt försvar och att uppnå de säkerhetspolitiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar riktar
uppmärksamheten på betydelsen för svenskt försvar att få tillgång till
utländsk erfarenhet. För att andra stater skall vara beredda att delge
resultaten av sitt utvecklingsarbete fordras att Sverige har en forskning och
utveckling inom det militärindustriella området. För att möjliggöra för ett
land som Sverige med begränsade ekonomiska och personella resurser att hålla
ett starkt försvar krävs att den svenska krigsmaterielindustrin i fredstid kan
tillverka långa serier av krigsmateriel. Genom en viss export av produktionen
kan svensk krigsmaterielindustri uppnå långa produktionsserier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstyrelsen jör ekonomiskt försvar framhåller dels
betydelsen av ett icke allt för stort utlandsberoende vid utveckling och
produktion av krigsmateriel för främst försvarsmaktens behov och dels vikten
av en inhemsk produktionskapacitet som är större än vad som erfordras i fred
för att vid beredskap och i krig ge ökad flexibilitet och snabbhet när det
gäller att tillgodose då uppkomna behov. Dessa förhållanden talar för att en
stark svensk exportindustri är till fördel för försörjningsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län betonar att
förutsättningen för en trovärdig svensk alliansfri politik måste vara ett så
långt möjligt oberoende av omvärlden säväl ifråga om beväpning av den svenska
försvarsmakten som av försörjningsviktiga varor och tjänster. Inte minst gäller
detta sådan materiel som behövs i stor omfattning i ett på allmän värnplikt
uppbyggt folkförsvar. En väl fungerande och allsidig försvarsindustri,
kompetent alt ta fram för svenska förhållanden nödvändig materiel, är härvid
erforderlig. Om den svenska försvarsindustrin endast dimensioneras för inhemska
behov, föreligger en uppenbar risk att man hamnar i en kostnadsspiral, där
korta serier ger orimligt dyra vapen. Anslutande sig till den restriktiva syn
på vapenexporten som krigsmaterielexportkommitténs förslag innebär, vill
länsstyrelsen betona att en bred förankring av reglerna för vapenexport och en
tillfredsställande insyn i tillämpningen är angelägna krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Östergötlands, Värmlands, Örebro och
Västernorrlands län ansluter sig alla i sak till kommitténs uppfattning att
1971 års riktlinjer - med fortsatt restriktiv tillämpning - kan ligga som grund
för tillståndsprövningen även i fortsättningen. Länsstyrelsen i Blekinge län
framhåller att mot bakgmnd av exportens betydelse för upprätthållandet av
svensk krigsmaterielindustri borde i betänkandet också ha belysts möjligheterna
av att i enlighet med av riksdagen angivna riktlinjer främja exporten bäde
avseende omfång och sortiment. Nya områden som kan vara intressanta är
tjänstexport t, ex, svensk teknik. Prefabricerade stom-konstruktioner skulle
kunna komma i fråga för export. Även annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddsutrustning
t. ex. skyddsmasker o. d. skulle kunna exporteras för att därigenom öka
sysselsättningen i landet och samtidigt medverka till att vårt skyddsmaskprogram
blev mera ekonomiskt. Mot bakgrund av landets säkerhetspolitiska målsättning
bör även övervägas möjligheterna att exportera kompletta civUförsvarssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlskronavarvet
AB har i stort intet att erinra mot 1979 års krigsmate-rielexportkommittés
betänkande, men anser att försvarsindustrin bör ges klarare vägledning t.ex.
genom en bättre klassificering och gruppering av olika typer av
försvarsmateriel. Karlskronavarvet anser också att frågan om det ekonomiska
ansvarsförhållandet vid eventuellt avslag på exportlicens efter preliminärt
beviljad export bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund - till vars yttrande också Svenska arbetsgivareföreningen
hänvisar — anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
tillämpar när det gäller export av krigsmateriel en utomordentligt restriktiv
politik jämfört med andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår i huvudsak att nu gällande regler bör bibehållas. Det torde även
föreligga en allmän enighet i landet om att export av krigsmateriel skall
bedrivas med restriktioner. Men det är samtidigt angeläget att framhålla - som
också kommittén gör - att exporten av krigsmateriel ingår som en väsentlig del
i förutsättningarna för att upprätthålla vår försvarsindustri och därmed vårt
försvar i enlighet med de försvarspolitiska beslut som fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna möta svenska försvarets behov vid krig och avspärrning och för att
kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor vid löpande upphandling i fredstid
måste industrin fortsätta att tillverka tiUräckligt långa serier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Export
av krigsmateriel skiljer sig i väsentliga avseenden från övrig export eftersom
- säväl på köpar- som på säljarsidan - en regering ofta är involverad. Det är
därför angeläget att den svenska regeringen ger samma slöd till svensk industri
som andra regeringar ger sina industrier i ansträngningarna att exportera. Det
är därför också viktigt att exporten är så fri som möjligt från administrafiva
hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill ta tillfället i akt att påpeka att i ett för landet utomordentligt
allvarligt ekonomiskt läge en ökning av krigsmaterielexporten skulle kunna
effektivt bidra till att förbättra bytesbalansen. Sveriges andel av den
internationella krigsmaterielhandeln är obetydlig. En ökning av den svenska
exporten behöver inte påverka den internationella krigsmaterielhandeln annat än
symboliskt men skulle kunna få stor betydelse för möjligheten till fortlevnad
och därmed också sysselsättning och ekonomi hos många svenska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR hänvisar med instämmande till ett yttrande frän det till
organisationen anslutna Ingenjörsförbundet TLI där det heter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
säkerhetspolitik och försvarsförmåga grundas i väsentliga avseenden på den
svenska försvarsmaterielindustrins förmåga att i första</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hand
för svenska försvarets behov utveckla produkter som uppfyller allt högre
tekniska krav samt tillverka dessa till ett sådant styckepris som medger
anskaffning i erforderlig mängd. För a» kunna upprätthälla denna förmåga krävs
att utvecklade produkter tillverkas i tillräckligt stora serier. De därigenom
nödvändiga seriestorlekarna har under lång tid överstigit svenska försvarets behov
av materiel och försvarsmaterielindustrin har därför sökt sig ut på
exportmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trenden
inom svenska försvaret har under senare år varit en minskning av
anskaffningsvolymerna och förefaller att förbli sä inom överskådlig tid. Detta
innebär att försvarsmaterielindustrin måste öka sin exportandel i motsvarande
grad för att kunna behålla ovan nämnda förmåga. Om detta ej är möjligt kommer
således tillverkningsvolymerna att minska till en nivå som gör det omöjligt att
konkurrera med i många fall bättre gynnande utländska industrier. Detta har
också skett beträffande mer standardbeto-nade produkter där priset är
utslagsgivande. Tendensen är ocksä densamma idag för mer tekniskt avancerade
produkter. Den rådande ekonomiska situationen i världen missgynnar också svensk
export då många länder i första hand slår vakt om sin egen industri eller
kräver kompensationsköp eller kreditvillkor som är oacceptabla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Således
bör exporten av försvarsmateriel vara av minst den genomsnittliga storlek som
den är idag för att försvarsmaterielindustrin skall ha en chans att överleva
till gagn för det svenska försvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
försvarsindustri utvecklar och tillverkar idag mycket tekniskt avancerade
produkter som ligger helt i nivå med andra framstående industrinationers
förmåga. Svensk försvarsindustri är också i många fall föregångare när det
gäller att utveckla och tillämpa ny teknik. Den höga tekniska kompetens som
finns och utvecklas inom försvarsmaterielindustrin överförs på olika sätt till
den civila industrin som därigenom stärker sin förmåga att utveckla och
tillverka produkter konkurrenskraftiga på världsmarknaden, vilket otvivelaktigt
är lill fördel för Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
export av försvarsmateriel har ringa betydelse i internationella sammanhang,
men är ett livsvillkor för svensk försvarsmaterielindustri och även för svensk
försvarsförmåga. Idag när försvarsmaterielindustrin behöver öka sin export för
att överleva samt Sverige behöver exportinkomster finns det inte något skäligt
motiv för ökad begränsning av exporten då detta ej skulle påverka den
internationella situationen i någol avseende varken på kort eller lång sikt.
De nu gällande reglerna för begränsning av exporten av försvarsmateriel är
fullt tillräckliga och bör gälla oförändrade. Förändringar får ej heller ske
som förlänger handläggningstiden för tillståndsgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige erinrar om att i utredningen refereras till uttalanden av 1978 års
försvarskommitté som å ena sidan betonar att återhållsamhet i den svenska
vapenexporten är av betydelse för den svenska nedrustningspolitikens
trovärdighet och å andra sidan framhåller att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>export
av försvarsmateriel inom givna politiska ramar kan vara ett värdefullt
tillskott i den industriella beläggningen för att få bättre ekonomi. Detta måste
enligt LO påverka möjligheten att inom landet utveckla, tillverka och
underhålla försvarsmateriel, vilket 1978 års försvarskommilté framhåUer vara
av betydelse både för den svenska säkerhetspolitikens trovärdighet och för
försvarsmaktens utformning och utnyttjande. Formerna för den svenska
vapenexporten bör således utformas sä alt båda dessa önskemål från 1978 års
försvarskommitté kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
handelskammarförbundet understryker att den svenska försvarsindustrin har
avgörande betydelse för försvarets materielförsörjning och utgör en
betydelsefull fömtsättning för vår alliansfrihet och neutralitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upprätthållandet
av en egen försvarsindustri är mycket resurskrävande. Anslagsramarna för materielanskaffning
ät det svenska försvaret har under senare år minskat. Materielandelen i
försvarsbudgeten har successivt sjunkit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling har redan medfört en överkapacitet inom delar av svensk
försvarsindustri - ibland med undersysselsättning eller exportberoende som
följd. Svenska handelskammarförbundet anser mot bakgrund av denna utveckling
att en ökad export av krigsmateriel är nödvändig om vi skall kunna bevara en
konkurrenskraftig försvarsindustri till rimliga kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
sägs spela en roll i nedrustningen som är betydligt slörre än vad som skulle
kunna antas med hänsyn till landets storlek. Det bör emellertid observeras att
denna roll minskar paralleUt med att vi själva blir mer beroende av utländsk materieltillverkning
och ökad import. Ett ökat beroende av utländska leverantörer kan utnyttjas i
krissituationer och användas för påtryckningar. Än allvarligare är emellertid
att ett ökat beroende av import av viktiga komponenter utgör ett allvarligt hot
mot vår alliansfrihet och ytterst mot neutraliteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen är starkt kritisk mot betänkandet. Med
utgångspunkt från åsikten att vapenhandeln - såväl export som import - inte är
förenlig med den svenska neutraliteten eller de svenska nedruslningssträvandena
utan totalt sett bidrar till att öka väri-dens krigspotential bedöms kommitténs
förslag som svaga eller otillräckliga. Kommittén har inte varit vuxen
uppgiften att tackla de problem den satts att utreda. Det behövs en total
omvälvning av de nuvarande exportreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
för krigsmaterielexport måste skrivas restriktivt. Kontrollen av efterlevnaden
måste ligga hos riksdagen. Exporten mäste redovisas offentligt. Kryphål i lagen
mäste täppas till. En minskning av vapenexporten måste omedelbart komma till
stånd. En avvecklingsplan för vapentillverkningen i Sverige måste utarbetas.
En utvecklingsplan för övergång till civil produktion mäste upprättas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
kräver tillsättande av en ny utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
bedömning av tillämpningen av 1971 års riktlinjer för export av krigsmateriel
ifrågasätts inte av någon av remissinstanserna. De rikfiinjer som utfärdades
år 1971 har, framhåller/ÖreflJÉ' fabriksverken (FFV) upplevts som ett betydande
steg på vägen mot en klarare tillämpning av gällande regler. En ny produkt
innebär omfattande investeringar säväl hos tillverkare (utveckling, produktion,
marknadsföring) som hos köpare (anskaffning, utbildning, organisation,
underhåll). Avbrott i materielleveranser innebär således betydande svårigheter
och kostnader för såväl köpare som säljare. Detta gäller också reservdelar, 1971
års riktlinjer har medfört att, även om garantier för fullföljande av påbörjade
affärsförhandlingar och ingångna avtal aldrig kan erhållas, industrin i
praktiken känt större säkerhet än tidigare vid investeringar i produkter och
marknader. FFV har under det decennium som gått sedan nu gällande riktlinjer
tillkom, inle på någon väsenfiig punkt haft avvikande uppfattning om det sätt
på vilket de tiUämpats. Den administrativa handläggningen av utförselärendena
har enligt FFV:s uppfattning skett på ett sätt som reducerat de av
föreskrifterna förorsakade dröjsmålen lill ett minimum. Handläggningen har inte
försvårat marknadsföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att 1971 års riktlinjer för svensk krigsmaterielexport i huvudsak
fungerat tillfredsställande. Den relativt kraftiga ökningen av krigsmaterielexporten
under senare år förklaras av utredningen huvudsakligen med större och dyrare
försäljning lill traditionella köparländer. Utredningen bedömer att 1971 års
riktlinjer väl kan ligga till grund för tillståndsprövningen även
fortsättningsvis. LO har inte funnit anledningen att ifrågasätta denna
bedömning. LO vill dock understryka utredningens uttalande att fortsatt stor restriktivitet
och noggrannhet i tillämpningen av föreskrifterna är påkallad, speciellt när
det gäller ländervalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag om att regeringen fortlöpande inhämtar utrikesnämndens råd i fråga om länderval,
samarbetsavtal avseende gemensam utveckling och produktion av krigsmateriel
samt även i övrigt i större ärenden av principiell innebörd möter inga
invändningar hos remissinstanserna. Landsorganisationen, som betonar vikten av
att prövningen av krigsmaterielexportfrågor förankras i ett bredare forum än
regeringen, framhåller dock att en annan form för en ökad parlamentarisk insyn
och medverkan i frågor rörande krigsmaterielexporten är inrättandet av en särskild
rådgivande parlamentarisk nämnd. Detta föresläs också i betänkandet
"Svensk krigsmaterielexport" frän år 1970. LO vill för sin del
förorda att en särskUd rådgivande parlamentarisk nämnd inrättas. En sådan
särskild nämnd skulle ha bättre förutsättningar än utrikesnämnden att grundligt
följa tillämpningen av föreskrifterna för krigsmaterielexporten och medverka till
att dessa preciseras när behov av detta uppstår. Detta hindrar givetvis inte
att även utrikesnämnden rådfrågas när frågor uppstår av stor utrikespolitisk
räckvidd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förenade
fabriksverken anser att utrikesnämnden är rätt forum för en bredare politisk
förankring av principieUt viktiga frågor men vill erinra om nödvändigheten av
snabb handläggning av frågor av kommersiell natur, typ samarbetsavtal. De
alltmer komplexa och dyrbara vapensystemen kommer i framtiden att i allt större
utsträckning nödvändiggöra utvecklings- och produktionssamarbete med utländska
företag. Det är angeläget att de föreskrifter som inrymts i 1971 års riktlinjer
och som kommittén nu föreslär bli kvar tillämpas sä att förutsättningarna för
sådant samarbete underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av kommittén framförda tanken på att utse ett antal fristående experter för aft
bistå krigsmaterielinspektören i klassificeringsfrågor stöds bl.a. av styrelsen
för teknisk utveckling och försvarets forskfungsanstalt som erinrar om att
svårigheterna att definiera den materiel som bör omfattas av det principiella
exportförbudet ökat genom den snabba teknologiska utvecklingen, särskilt på elekfronikområ-det.
Förenade fabriksverken anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Definitionen
av krigsmaterielbegreppet kan vålla problem, speciellt inom elektronik- och
angränsande områden inom vilka systemuppbyggnad och applikafionsområden har
större betydelse än varudelen. De möjligheter som finns fill princip- och
underhandsdiskussioner med krigsmaterielinspektören (KMI) inför nya
affärsmöjligheter är härvid av mycket stor betydelse. Det "tekniska
råd" av fristående sakkunniga experter som kommittén föreslår inrättat och
ställt till KMLs förfogande borde kunna medverka till ökad klarhet i
gränsdragningsfrågorna. FFV biträder detta förslag förutsatt att KMLs funkfion
och ansvar inte urholkas och att KMI ges befogenhet att utnyttja experterna på
ett sädant sätt att handläggningstiderna inte förlängs och att nödvändig
kommersiell- och varuskyddssekre-tess kan tryggas. KMI måste också få rätt att
ta kontakt med andra externa experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund avvisar dock som enda instans tanken på ett expertråd.
Förbundet konstaterar att nuvarande rutiner vid krigsmaterielinspektionen,
dvs. att krigsmaterielinspekfionen vid behov i klassificeringsfrågor inhämtar
råd från teknisk vetenskaplig expertis, fungerar tillfredsstäUande. Att formalisera
detta förfaringssätt genom att regeringen utser särskilda sakkunniga experter
för att bistå krigsmaterielinspektionen skulle endast binda den till ett
begränsat antal rådgivare och skapa ett mer byråkratiskt system. Mot denna bakgmnd
anser förbundet att kommitténs förslag på denna punkt inle bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
överväganden beträffande vad som kan anses utgöra offensiv respektive defensiv
krigsmateriel möter inga invändningar; inte heller de genereUa slutsatser
kommittén redovisar efter att ha granskat frågan om gränsdragningen mellan civil
och militär materiel. Försvarets forskningsanstalt understryker angelägenheten
av att krigsmaterielbegreppet trots svårigheterna definieras med den grad av exakthet
som ändå kan vara möjlig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Påpekande
av liknande innebörd görs av granskningsnåmnden för försvarsuppfinningar. Krigsmaterielbegreppets
innebörd och/eller omfattning kommer att skifta från lid till annan; ändringar
får övervägas i belysning av gjorda erfarenheter. Patent- och
registreringsverket förklarar att krigsmaterielförteckningen har tjänat till
ledning vid den förberedande bedömning som patentverket gör av
patentansökningar rörande försvarsuppfinningar innan den prövning vidtar som
åvilar granskningsnämnden för försvars-uppfinningar. Krigsmaterielförteckningen
har tid efter annan reviderats, och patentverket har möjlighet att i viss
utsträckning följa teknikens utveckling på krigsmaterielområdel. Palentverket
finner att någon ny revision för närvarande inte är påkallad.
Civilförsvarsstyrelsen har den uppfattningen att viss i krigsmaterielförteckningen
uppräknad materiel kan användas för den humanitära verksamheten trots alt den framtagits
i ett annat syfte. Styrelsen utesluter inte att export av sådan materiel i
humanitärt syfte bör medges efter prövning från fall till fall. Lånsstyrelsen
i Värmlands län framhåller att det är angeläget från tillverkningsföretagens och
samhällets synpunkt att både krigsmaterielförteckningen och kriterierna för
tillståndsprövningen kontinuerligt ses över så att dessa anpassas till
utvecklingen och internationell praxis. Länsstyrelsen framhåller särskilt
behovet av en översyn beträffande jakt- och fävlingsvapen så att infe onödiga
belägganden med utförselförbud försvårar konkurrensen med länder där smidigare
exportbestämmelser tillämpas i gränsfallen. Andra remissinstanser har också
riktat uppmärksamhet på dessa speciella vapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Stockholms polisdistrikt framför följande synpunkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgår från att utförsel av skjutvapen för personligt bruk eller för användning
vid jakt, tävling eller övning även i framtiden skall regleras vid sidan av
vapenlagen. Styrelsen delar inte denna uppfattning. Det kan inte göras gällande
att vapenutförsel för sådana ändamål är att hänföra till export, i synnerhet
inte när det är fråga om återutförsel. Det rör sig inte heller om krigsmateriel
i egentlig bemärkelse, I många fall är vapnen inte ens upptagna i krigsmaterielförteckningen.
Av dessa skäl anser styrelsen att den aktuella bestämmelsen bör utgå ur
lagförslaget. Enligt styrelsens mening bör det närmare övervägas vilka
bestämmelser som erfordras i detta sammanhang och atf bestämmelserna förs in i
vapenlagstiftningen. En sådan lösning är både praktisk och ändamålsenlig. Det torde
inte heller vara svårt att utforma bestämmelserna så att krigsmaterielinspekiionens
anspråk tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förenade
fabriksverken föreslår att finkalibriga vapen och finkalibrig ammunifion för civilt
bmk snarast avförs från gällande förteckning över krigsmateriel och således undantas
från utförselförbud. FFV anser att en rättvisande klassificering av vilka vapen
respektive vilken ammunition som har utpräglat civilt bruk enkelt och entydigt
skulle kunna genomföras. Ett sådant förfaringssätt skulle underlätta
administrationen såväl för berörda företag som för KMI. Det skulle dessutom
innebära en anpassning fill exportbestämmelserna i flera konkurrentländer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län anser att vapen och ammunition för jakt och sportskytte
lämpligen kan undantas från reglerna för vapenexport. Också Sveriges
industriförbund föreslår att jaktvapen och jaktammunition undantas med
motivering att de endast torde ha civil användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag att beträffande övningsmateriel bibehålla det nuvarande systemet med
prövning frän fall till fall står, framhåller/ö/e«fl-de fabriksverken, i
överensstämmelse FFV:s syn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Saab-Scania
AB framhåller att betänkandet visar att svårigheterna att dra gränser när det
gäller övningsmateriel är stora. Detta får dock inte medföra att gränserna, för
att vara på den säkra sidan, sätts så snävt alt exportmöjligheterna i onödan
försvåras. Det finns tvärtom goda skäl att vidga de gränser som idag gäller.
Det förtroendefulla samarbetet med KMI kommer att fortsätta och detta möjliggör
myndigheternas övervakning och ger därmed möjlighet att om nödvändigt ge
direktiv i enskilda fall. Swedair AB som tillverkar och exporterar målmateriel
anser att en effektiv kontroll utan onödig byråkrati ställer krav på sädana
definitioner eller tolkningsföreskrifter som inriktar kontrollen pä materiel
som har någon nämnvärd och direkt betydelse för militära stridsinsatser. Detta
krav på avgränsning bör i synnerhet gäUa begreppet övningsmateriel, vars
definition i dag är så bred att den kan innesluta i princip alla produkter som
kan komma till fredslida utnyttjande inom en försvarsmakt - helt oavsett om
produkten har någon koppling till en stridsinsats eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedair
har tolkat direktiven till kommittén så att en viktig avsikt varit att
utmönstra sådan kontrpU spm saknar praktisk betydelse för syftet med den restrikfiva
svenska krigsmaterielexportpolitiken. .\v direktiven framgår t.ex. att
"sådan materiel, som inte kan utnyttjas för att påverka den föreliggande
krissituation, (bör) kunna tillåtas". I den sammanställning till ledning
för myndigheter och tillverkare som krigsmaterielinspektören gjorde 1976
framhålls på motsvarande sätt att "för att fillhöra begreppet krigsmateriel
måste varan emellertid ha anknytning till en möjlig stridsinsats". Mot
den ovan anförda bakgrunden föreslår Swedair en omprövning av begreppet övningsmateriel
så att sådan materiel, som inte kan ha något utnyttjande i en möjlig
stridsinsats, exkluderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillden
statistiska redovisningen av krigsmaterielexporten ger statistiska centralbyrån
(SCB) följande kommentar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av det stora intresse som den svenska krigsmaterielexporten under
senare år rönt i samhällsdebatten anser SCB att allmänheten i större
utsträckning än för närvarande bör ges statistisk information om den svenska krigsmaterielexportens
omfattning och fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
ansvarar för publiceringen av den officiella svenska utrikeshandelsstatistiken.
Exportstatistiken uppdelad på varor redovisas dels enligt tulltaxa med
statistisk varuförteckning (statistiska nummer), dels enligt SITC-nomenklaturen
(summeringar av olika statistiska nummer). Uppgifterna fördelas även på länder.
I syfte bl. a. att inte röja enskilda företags export</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>görs vissa begränsningar i redovisningen efter statistiska
nummer bl. a. vad gäller länderfördelning. Begränsningar i redovisningen av
denna anledning är relativt vanliga i fråga om krigsmateriel. SCB publicerar
dock månadsvis exportvärdeuppgifter under vammbriken "Vapen och
ammunition för militärt bmk (SITC 95), med fördelning på länder. SITC 95
innehåller ett antal olika statistiska nummer som dock endast omfattar en del
av de varor som av krigsmaterielinspektionen (KMI) bedöms utgöra krigsmateriel
på gmndval av den s. k. krigsmaterielförteckningen. Exportvärdet är därför ofta
markant lägre än det värde för den årliga krigsmaterielexporten som KMI
redovisar. Detta förhållande har skapat viss förvirring i den allmänna
debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB vill i detta sammanhang betona att den totala krigsmaterielexporten
enligt KMLs avgränsning f.n. inte kan särredovisas i utrikeshandelsstafi-stiken,
eftersom vissa varurubriker (statistiska nummer) i denna omfattar varor som har
både militär och civil användning, där den militära delen i avsaknad av
entydiga definitioner inte alltid kan särskiljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB är emellerfid för sin del beredd att medverka till en
utvidgad redovisning av krigsmaterielexporten inom ramen för sin publicering av
den officiella utrikeshandelsstatisliken. För detta syfte får SCB föreslå
följande. SCB:s uppgifter om exporten av vapen och ammunition för militärt bruk
kompletteras, så längt detta är möjligt, med uppgifter om exporten enligt KMLs avgränsning.
Det lämpligaste förfarandet torde vara atf SCB erhåller dessa uppgifter frän KMI
och publicerar dem i anslutning till exportstafistiken i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill SCB föreslå att det uppdras åt KMI att
undersöka möjligheterna att statistiskt belysa omfattningen av licensgivning
för tillverkning av krigsmateriel i utlandet samt annan tjänsteexport som kan
förekomma. Därjämte kan det finnas anledning att undersöka möjligheterna att
inhämta motsvarande information om eventuell vidareexport av licenstillverkad
materiel. En sädan redovisning skulle ge allmänheten en bättre bild än f.n. av
den totala omfattningen av svensk krigsmaterielexport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särredovisning som görs beträffande FFV i betänkandets
statistiska avsnitt kommenteras av förenade fabriksverken med att delta närmast
torde vara betingat av skillnader i förekomsten av källmateriel. Utöver det
faktum aft FFV är ett statligt ägt affärsdrivande verk finns inga
faktiska" skillnader mellan FFV:s förutsättningar och
verksamhetsbetingelser i förhållande till övrig svensk försvarsindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen tar i sht remissvar upp frågan om gränskontroll
av utförseln. Styrelsen förutsätter att utförselförbud enligt 1 § i
lagförslaget även avser sådan utförsel som sker efter transitering genom riket
eller efter mellanlandning här. Krigsmateriel som finns på fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik och som åtemtförs utan att ha lossats här i Sverige
faller sålunda för närvarande under utförselförbudet. Generaltullstyrelsen vill
i sammanhanget understryka att tullverkets möjligheter till kontroll av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
exportörer av krigsmateriel har tillstånd till utförseln är beroende av att uppgifterna
om exportvaran på exportanmälan och tillhörande handlingar är riktiga och
fullständiga samt att varans handelsbenämning angetts noggrant. Möjligheten
att genom fysisk undersökning av varan konstatera huruvida den utgör
krigsmateriel är mycket begränsade såvida inte varans beskaffenhet klart
framgår av förpackning eUer dylikt. Detta sammanhänger bl.a. med att
tullverket på grund av resursknapphet måste koncentrera konlroUverksamhelen
till importen. Med hänsyn till tullverkets kontrolluppgifter vid utförsel av
krigsmateriel är det angeläget att styrelsen får tillfälle att ge synpunkter på
de föreskrifter och den varuförteckning som regeringen kommer att utfärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningsfrågorna
berörs av flera av remissinstanserna. Arbetsmarknadsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag får väsentligen bedömas från andra synpunkter än de
arbetsmarknadsstyrelsen har att beakta. I betänkandet har inle sysselsättningsfrågorna
behandlats närmare eftersom frågor rörande alternativ produktion och
sysselsättning är föremål för särskild utredning. I de fall förändringar kan
bli aktuella vad gäller svensk krigsmaterielexport, vill dock styrelsen
framhålla betydelsen av att alla möjligheter till en omläggning av
produktionen tillvaratas så alt sysselsättningen så långt möjligt kan upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förenade
fabriksverken framhåller att all erfarenhet, såväl i Sverige som i utlandet,
visar entydigt att en omstrukturering av företag inom försvarsindustrin tiU
civil verksamhet är en mycket lång, dyrbar och mödosam process. Ur
samhällssynpunkt bör omstruktureringen om möjligt baseras på nya exklusiva
produkter och/eller koncentreras till expansiva behovsområden då annars redan
etablerad industri riskerar att slås ut varigenom endast en omlokalisering av
sysselsättningsproblemen har åstadkommits. Svensk försvarsindustri som i stor
utsträckning är lokaliserad till sysselsättningskänsliga orter har hög
kompetens inom sina specialområden. Denna kompetens kan enklast utnyttjas genom
satsningar pä export. Härigenom möjliggörs kostnadseffekfivare produktion,
vilket i sin tur verksamt bidrar till de lönsamhetsnivåer som är en
förutsättning för bibehållen sysselsättning. Kostnadseffekfivare produkfion
genom längre serievolymer kommer dessutom svenska försvarets materielanskaffning
tillgodo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av länsstyrelserna betonar vikten av att exportbestämmelserna så långt möjligt
utformas på ett sådan sätt att de producerande företagens planering både på
kort och lång sikt inte försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen
vid industrin är direkt beroende av försäljningens storlek, framhåller
lånsstyrelsen i Östergötlands län. Stora förändringar får tidigt
sysselsättningseffekter oavsett om förändringarna sker på den inhemska eller
på exportmarknaden. Några större begränsningar i förhållande till dagens
exportregler kan således inte göras utan att det får konsekvenser för
sysselsättningen. Östergötlands län har en arbetsmarknad som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är mycket beroende av utvecklingen inom försvaret och
försvarsberoende verksamhet. Antalet sysselsatta i sådan verksamhet är mera än
10000 personer. Huvuddelen av dessa finns vid Saab-Scanias flygdivision i Linköping
där den huvudsakliga tillverkningen är militära flygplanssystem. De produkter
som producerats har sålts såväl inom som utom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län uttrycker samma uppfattning.
Snabba förändringar i exportreglerna kan medföra aft företagen med kort varsel
tvingas genomföra genomgripande produktionsomställningar med åtföljande
förändringar av arbetskraftsbehov och sysselsättning. Inom länet finns två ammunifionsfabriker
varav en på en mindre ort med få alternativa sysselsättningsmöjligheter där en
arbetskraftsminskning medför mycket svårlösta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också länsstyrelsen i Örebro län betonar att om ändrade
regler med nya inskränkningar i exportmöjligheterna kommer att införas, måste
detta ske i sådan takt att företaget hinner lägga om produktionen till andra
produkter. En sådan omläggning skulle dock ta lång tid och kräva stora
kostnader för produktutveckling och investeringar. Krigsmateriel tillverkas av
många företag i länet. I ett mindre antal av dem, däribland AB Bofors i
Karlskoga, är produktion av försvarsmateriel den dominerande. Företaget, som är
Karlskoga kommuns klart dominerande arbetsgivare och länets största privata
arbetsgivare, har drygt 8000 personer anställda. Om exportreglerna - trots
utredningens förslag - snabbt ändras så att möjligheterna att exportera
företagets produkter minskas, kommer företaget och därmed Karlskoga kommun att
få allvarliga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysselsättningen är en viktig aspekt som utredningen helt
förbigår, skriver Svenska handelskammarförbundet. En ytterligare minskning av
exporten av krigsmateriel slår hårt mot sysselsättningen både direkt och
indirekt. De faktiska verkningarna på sysselsättningen blir betydande, då även
andra industrier än de som direkt tillverkar krigsmateriel berörs. Den
forskning och utveckling som sker i krigsmaterielindustrin tillgodogörs inte
sällan för civil produktion och export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrins ökade internationella beroende inom teknik och
kunnande berörs av försvarets forskningsanstalt, försvarets fabriksverk och
styrelsen för teknisk utveckling. Sistnämnda remnissinstans skriver:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU finner att utredningen inte uppmärksammat att
tekniköverföring genom export av materiel eller kunnande också många gånger
innebär en reexport av tekniskt kunnande som vi fidigare importerat. Detta
gäller såväl krigsmateriel som civila produkter, och härvidlag kanske främst
elektronikprodukter. Att detta kan ha utrikespolitiska konsekvenser för vårt
land illustreras av uppgifter nyligen om att i USA uttalats missnöje med den
svenska exporten till Sovjetunionen av ett flygtrafikledningssystem, i vilket
ingick teknik importerad från USA. Andra exempel föreligger också.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vär teknikimport är av grundläggande betydelse för
bibehållande av svensk industris framlida internationella konkurrenskraft.
Inskränkningar i denna på grund av restriktioner från levererande parts sida.
därför att denne motsätter sig eller fruktar reexport lill tredje part, skulle
skapa svårigheter. Detta problem må i och för sig falla något utanför utredningens
mandat, men det hade ändock varit värdefullt med en belysning härav i
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att de grundläggande bestämmelserna rörande
regleringen av exporten av krigsmateriel bör vara fastlagda i lag accepteras av
samtliga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med några undnatag tillstyrker också remissinstanserna
kommitténs förslag om att försäljning av tillverkningsrättigheter avseende
krigsmateriel till utlandet skall underkastas likartad kontroll som försäljning
av krigsmateriel. Kommitténs förslag om att militärt inriktad utbildning av
utländsk medborgare inte skall få anordnas inom riket utan tillstånd av regeringen
möter invändningar endast från Svenska handelskammarförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de allmänna kommentarerna till lagförslagen anser
överbefälhavaren att de nya regler för vapenexport som kommittén föreslår kan
ligga till grund för lagförslag till riksdagen. Överbefälhavaren vill dock
understryka att det vid tillämpningen av den nya lagen inte får skapas nya
beslutsnivåer eller andra begränsningar utöver dagens väl fungerande system.
Försvarets materielverk påpekar att de ytterligare restriktioner som kommittén
föreslär sammantaget ytterliga, e begränsar möjligheterna till export och i
mänga fall kommer att försvåra handläggningen av frågor angående exporttillstånd.
Med hänsyn till att föreslagna nya bestämmelser synes väl ägnade att skapa en
bred politisk förankring för den export som medges, anser materielverket att
förslagen, trots sin ytterligare restriktiva karaktär, måste accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försvarets
forskningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling, förenade fabriksverken och
Landsorganisationen i Sverige uttalar sin anslutning till kommitténs förslag om
att licensförsäljning och militärt inriktad utbildning inom riket av utländsk
medborgare regleras genom lag. Förenade fabriksverken framhåller i anslutning
till det senare förslaget att avgränsningen militärt - icke militärt bör
ytterligare preciseras och förtydligas för att undvika tillämpningssvårigheter.
Dessutom, fortsätter FFV, borde ett fristående utbildningsföretag antingen i
egen regi eller i samarbete med varuexporterande företag utan att ansöka om
tillstånd få genomföra åsyftad utbildning i Sverige på motsvarande materiel.
Avgörande kriterium för undantagsbestämmelsen i lagförslaget §3 skulle således
inte vara kopplat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
exportören utan i stället till det faktum att leverans avtalats för visst krigsmateriel
och att exportlicens beviljats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
framhåller att förslagen i betänkandet innebär i sak relativt små förändringar
i förhållande till nu gällande ordning. Kollegiet har därför - från de
synpunkter kollegiet har att företräda - i stort inget att erinra mot
föreliggande förslag. Vad gäller förslaget att i det reglerade området inlemma
även tillverkningslicenser föreligger från handelspolitisk synpunkt ej något
hinder mot ett sädant system. Det kan i sammanhanget noteras att de sanktioner
mot Sydafrika i fråga om krigsmateriel som Sverige fillämpar med anledning av FN:s
säkerhetsråds resolution 1977 även avser licensfall (förordning 1977:1127 om
vissa sanktioner mot Sydafrika). Enligt 5 § i den föreslagna lagen om förbud
om utförsel från Sverige av krigsmateriel m.m. meddelar regeringen föreskrifter
om vad som avses med krigsmateriel enligt lagen i fråga. Kollegiet fömtsätter
att regeringen i dessa föreskrifter tar in en förteckning i princip motsvarande
den som nu är fogad till krigsmaterielexportkungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
har för sin del inget att invända mot att utbildning med militär inriktning av
utländska medborgare regleras. SÖ anser i likhet med kommittén alt utbildning
som står under SÖ:s tillsyn och som anordnas i enlighet med av SÖ fastställd
läroplan bör undantas från lagens fillämpning. Eftersom regeringen i några
fall beslutar om läroplan eller del av läroplan (se bl.a. 8 kap 1 § skolförordningen
- SFS 1971:235 med senare ändringar - och </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>§
privatskoleförordningen - SFS 1967:270 med senare ändringar) bör även
utbildning som anordnas i enlighet med av regeringen fastställd läroplan undantas.
I folkhögskolan används begreppet studieplan medan begreppet läroplan inte
förekommer i folkhögskoleförordningen. Utbildning vid folkhögskolor som bedrivs
i enlighet med av SÖ godkänd studieplan bör likaledes undantas från lagens
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund intar en starkt kritisk hållning till förslaget att reglera
licensförsäljning genom lag. Förbundet skriver i sitt remissvar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyngdpunkten
i krigsmaterielexporten ligger på varuexport. Emellertid tvingas svenska
exportörer ibland ge licenser i samband med eller som förutsättning för varuexport.
Endast undantagsvis förekommer försäljning av licensrätligheter utan samband
med varuexport. Många licenser utnyttjas dessutom aldrig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar ocksä, att den inte funnit stöd för bl.a. i den allmänna debatten
framförda påstående att exportföretag utnyttjat försäljning av
tillverkningsrättigheter lill att kringgå eller undvika gäUande bestämmelser
för krigsmaterielexport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
konstaterar vidare att licensgivningen i flertalet fall ger obetydliga
inkomster och att licensintäkterna även totalt sett har ringa ekonomisk
betydelse. Vidare noteras att företagen frivilligt ofta rådfrågar krigsmaterielinspektören
i frågor om licensgivning som inte på annat sätt -vanligtvis till följd av att licensgivningen
utgör en del av varuförsäljningen — underkastas prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 196</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
detta föreslår kommittén att även försäljning av tillverkningsrättigheter
skall underkastas obligatorisk prövning på likartat sätt som vid krigsmaterielexport.
När det gäller varuexport är köparen vanligtvis en utländsk stat eller statlig
myndighet, medan det vid försäljning av lillverk-ningsrättigheter av naturliga skäl
i regel sluts ett avtal med ett företag i köparlandet. Stater som köpare är
vana vid regleringar på detta område medan privata parter är vana vid att vara
förhandlingskapabla. Att i licensärenden föra affärshandlingar som senare
kräver beslut i administrativ ordning kan försvåra förhandlingarna och
förorsaka sämre villkor eller rentav äventyra hela affären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill förbundet också peka på ett förhållande av närmast
teknisk karaktär som lämnats helt obeaktat i betänkandet. Vad som härmed
åsyftas är den konflikt som kan uppkomma mellan ett av svenska myndigheter
pålagt exportförbud i samband med licensförsäljning till företag inom EG och
det förbud mot konkurrensbegränsande avtal som finn. intaget i artikel 85 i
Romfördraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån konflikt föreligger kan det inte uteslutas att den utländska motparten
i ett pressat förhandlingsläge åberopar just konkurrensbegränsningsreglerna
inom EG för att genomdriva sitt krav på möjligheter till export. En
myndighetsprövning - med åtföljande tidsutdräkt - kan i ett sådant läge
innebära att hela affären stjälps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill av ovan angivna skäl avstyrka en lagreglering vid försäljning av fillverkningsrättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Saab-Scania
AB förklarar att problemen i samband med licensförsäljning är minst lika stora
som för produktförsäljning. Försök till hårdare politiskt betingad styrning av
licensavtal kan leda lill att svenska försvarsföretag inte längre blir
attraktiva som licensgivare och därmed inte heller, på gmnd av kraven pä licens
och samproduktion som villkor för köp, som leverantör av utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AB Hägglund
& Söner refererar i sitt yttrande till att kommittén konstaterar att
enligt hittills gällande riktlinjer och rutiner överiåtande av licenser bara i
något fall skulle ha resulterat i avtalsbestämmelser som knappast skulle ha
godkänts om de hade varit underkastade myndighetsprövning. Förslaget om förbud
mot överlåtande av licenser synes därför utomordentligt dåligt underbyggt.
Ytterligare restriktioner som försvårar/fördröjer förhandlingar bör ej införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
handelskammarförbundet riktar uppmärksamheten på förslaget till lagstiftning på
utbildningsområdet och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av Telub-affären föreslår kommittén en viss begränsning av
kunskapsöverföring från Sverige rörande krigsmaterielområdet. Förslaget
innebär att den utbildning som anordnas för utländska medborgare och har
huvudsaklig militär inriktning skall regleras. Utbildningen skall emellertid
ha viss varaktighet och omfattning. Enklare förevisningar eller informationsträffar
av sädan omfattning som normalt förekommer vid försälj-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av krigsmateriel är således inte aktuell. Sådan utbildning som står under
tillsyn av skolöverstyrelsen eller universitets- och högskoleämbetet och som
sker i enlighet med av dessa myndigheter fastställd läroplan liksom av statlig
myndighet anordnad utbildning undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet sägs att kommittén är väl medveten om de svårigheter som en sådan
reglering kan medföra. Man förutsätter att tillämpningen av lagen kan bli
aktuell endast i enstaka fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betänkandet framgår att kommittén mer eller mindre mot sin vilja tvingats
åstadkomma en begränsning av kunskapsöverföring av krigsmateriel. Svenska handelskammarförbundet
anser att man inte skall acceptera ett ingrepp som inte är reellt motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna begränsningen strider enligt Svenska handelskammarförbundet
slutligen mot riksdagens beslut om ökade statliga insatser för att stimulera
exporten av tjänster. Enligt detta riksdagsbeslut bör statliga företag,
myndigheter och verk eftersträva och arbeta för en ökad export av kunskaper
till utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av kommittén föreslagna begränsningen av kunskapsöverföring av krigsmateriel
kan verka hämmande pä exporten av svenskt kunnande, då gränsen mellan kunnande
som kan utnyttjas civilt respektive militärt är svår att dra. Svenska handelskammarförbundet
vill mot denna bakgrund allvarligt ifrågasätta kommitténs förslag till
begränsning av kunskapsöverföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
del av kommitténs lagförslag som avser att reglera upplåtelse eller överlåtelse
till utlandet av inhemsk tillverkningsrätt avseende krigsmateriel granskas av
en del remissinstanser med särskilt aktgivande pä dess tillämpningsområde.
Försvarets civilförvaUning som inledningsvis förklarar sig dela uppfattningen
att det föreligger tillräckliga skäl för en obligatorisk kontroll av
försäljningen av tillverkningsrättigheter anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs Förslag till Lag om förbud mot utförsel från Sverige av
krigsmateriel m.m. har därför i 2§ införts en bestämmelse med lydelsen:
"Den som inom riket tillverkar krigsmateriel får inte ...upplåta eller
överlåta rätt... utan tillstånd av regeringen". Denna paragraf är alltså
begränsad till en personkrets (person, företag, institution) som tillverkar
krigsmateriel. Ett företag eller en institution som inte tillverkar
krigsmateriel kan väl tänkas konstruera eller projektera sädan materiel för
tillverkning på annat håll, kanske utomlands. Det förefaller dä rimligt och i
överensstämmelse med den viljeinriktning, som kan utläsas i betänkandet, att
även sädan endast konstmerad eller projekterad krigsmateriel, som inte behöver
innefatta försvarsuppfinningar, bör vara underkastad samma kontroll som
"tillverkad" krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nämnda 2§ är vidare begränsad till en personkrets som "...inom riket
tillverkar krigsmateriel...". Om ett företag i Sverige konstruerar eller projekterar
men ej tillverkar krigsmateriel, som ej innefattar försvarsuppfinningar, och
sedan låter annat svenskinfluerat företag utomlands tillver-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ka
sådan krigsmateriel så skulle enligt förslaget sistnämnda förelag fritt kunna
upplåta eller överlåta tillverkningsrätten lill främmande företag utomlands
utan tillstånd av regeringen. Även sådana fall bör mot den bakgrund, som
tecknats av kommittén, kunna fångas upp av eventuell ny lagstiftning av nu
aktuellt slag, något som dock ej är möjligt med begränsningen "inom riket"
i lagförslagets 2§, rad </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att utbildning med militär inriktning av utländsk medborgare bör
regleras. Detta har kommit lill uttryck i lagförslagets 3§, som inleds med
orden: "Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare fär ej inom
riket anordnas utan tiUstånd av regeringen". Vad gäller begränsningen
"inom riket" i denna sats kan motsvarande synpunkter anläggas som i
det föregående framförts beträffande 2§. Enligt civilförvaltningens uppfattning
bör sädan utbildning med svensk medverkan ej heller ske oreglerat utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket skriver i sitt remissyttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
att utan tillstånd av regeringen upplåta eller överlåta rätt att tillverka
krigsmateriel utom riket är, såsom paragrafen är utformad, knutet till den som
inom riket tillverkar krigsmateriel. Den som inte tillverkar krigsmateriel, men
ändå innehar en tillverkningsråttighet, skulle således inte omfattas av det
föreslagna förbudet. Detta förefaller knappast motiverat. Det synes mera följdriktigt
att förbudet omfattar även sådana överlåtare eller upplåtare av
tillverkningsrätt som själva inte utövar tillverkning av krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill patentverket rikta uppmärksamheten på frågan om gränsdragningen
mellan vad som omfattas av den föreslagna regleringen och vad som faller
utanför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början kan konstateras att det skall vara fråga om en upplåtelse eller
överlåtelse av en rättighet och att följaktligen tillverkningen utom riket
skall vara beroende av upplåtelsen eller överlåtelsen för att komma till stånd.
Är tillverkningen i importlandet.fri därför att tillverkningen inte är
patenterad där eller eljest saknar legalt skydd kan det inte gärna vara fråga
om upplåtelse eller överlåtelse av en tillverkningsrättighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första hand får sålunda det föreslagna lagrummet sin tillämpning i fråga om
tillverkning som i importlandet är skyddad genom patent, mönsterregistrering
eller liknande rättsligt inslUul. Å andra sidan är det klart att enbart råd och
biträde när det gäller en tillverkning som är fri för utövning i landet i fråga
inte kan drabbas av det föreslagna förbudei. Det är ju här inte fräga om överiålelse
eller upplåtelse av nägon rättighet. Inte heller träffar förbudet ett betydligt
intimare samarbete, t. ex. i form av joinl venture, så länge det inte är fråga
om en överföring i en eller annan form av en skyddad tillverkningsrätt. Enbart
kunskapsöverföring faller vid sidan om förbudet. Mera svårbedömd kan frågan vara
när det gäller överföring av hemlig know-how. Den föreslagna författningstexten
lär dock knappast täcka andra know-how-licenser än sådana som är förenade med
patentlicens eller eljest med en överlåtelse eller upplåtelse av en skyddad
rättighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
patentverkets mening har följaktligen det föreslagna lagrummet eft mycket snävt
tillämpningsområde. Om lagstiftaren avser en vidare tiUämpning av det nya
förbudet mot "idéexport" måste lagrummet ges en annan utformning.
Därmed skulle emellertid gränsen för tillämpningsområdet sannolikt bli oklar
och lagrummet svårtolkat. Avlägsnar man sig frän kravet att upplåtelsen eller
överlåtelsen skall avse en juridisk rättighet, dvs. på det industriella
rättsskyddets område' en ensamrätt pä grund av t.ex. patent, hamnar man i ett
område där gränserna flyter mellan know how-licenser, samarbelsavlal och
kunskapsöverföring i andra former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Granskningsnämnden
för försvarsuppfinningar fäster uppmärksamheten på att förbudet att upplåta
eller överlåta fillverkningsrätt utom riket är knutet till att krigsmateriel
tillverkas inom landet. Paragrafen borde enligt granskningsnämnden utformas sä
att den gäller den som innehar tillverkningsrättigheter i Sverige avseende
krigsmateriel. Granskningsnämnden har inget att erinra mot att den föreslagna
lagparagrafen förs in under de förutsättningar kommUtén tagit upp, såsom att
vidareexporten skall tillmätas särskild vikt och att företagens beslutsmässighet
i förhandlingar med andra länder inte påverkas genom att prövningen är alltför
ingående och tidskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitiekanslern
finner i likhet med kommittén att de grundläggande bestämmelserna rörande
regleringen av exporten av krigsmateriel bör vara fastlagda i lag. Han
fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om tillstånd skall enligt huvudregeln i 1-3 §§ i förslaget avgöras av
regeringen. Enligt 4§ får chefen för handelsdepartementet besluta ensam i
ärenden som inte är av större omfattning eller eljest av större vikt. Departementschefen
får även enligt 5§ andra stycket i förslaget i brådskande fall förordna att
lagen skall vara tillämplig på andra varor som kan få militär användning än
sådana som efter föreskrift av regeringen är att betrakta som krigsmateriel.
Sistnämnda stadganden har sina motsvarigheter i nu gällande krigsmaterielkungörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget rikta uppmärksamheten på frågan om de bemyndiganden som
givits ät departementschefen står i överenstämmelse med regeringsformens regler
om beslutsform för regeringsärenden samt delegation av normgivningskompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
stadgandet i 7 kap. 3 § regeringsformen framgär att regeringsärenden skall
avgöras av regeringen vid regeringssammanträde. Endast i ett fåtal fall har
departementschef i särskild författning tillerkänts formell beslutanderätt.
Frågan om enskilda statsråds beslutanderätt har varit föremål för granskning av
konstUutionsutskottet (KU 1976/77:44 s. 12 ff med bil. 5). Inom utskottet
företogs en kartläggning av omfattningen av den beslutanderätt som enligt
författningsbestämmelser och särskilda regeringsbeslut tillkommer i första hand
departementschefer men även övriga statsråd. Härvid uppmärksammades bl.a.
bestämmelserna i krigsmaterielkungörel-sen enligt vilka frågor om utförsel av
krigsmateriel prövas av chefen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>handelsdepartementet.
Utskottet uttalade avslutningsvis bl.a. att granskningen inte gav anledning tUl
erinran mot de beslut av regeringen varigenom statsråd bemyndigats att avgöra
visst ärende eller viss grupp av ärenden. Utskottet anförde vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Mot
bakgrund av principen om kollektivt beslutsfattande inom regeringen vill
utskottet framhålla att denna princip inte bör urholkas genom alltför vidsträckta
bemyndiganden till enskilt statsråd. Liksom hittills bör därför enskilt
statsråd utom i vissa undantagsfall endast ges beslutanderätt i frågor som har
samband med departementsadministrationen och beredningsarbetet i vid
mening".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Som
ytterligare exempel på bestämmelser där enskilt statsråd fått beslutanderätt
må nämnas 75 § utlänningslagen (1980:376). Bestämmelsen tillkom är 1976 genom
en ändring av 1954 års utlänningslag. Härigenom infördes en möjlighet för det
ansvariga statsrådet att i ett återbrytnings-ärende besluta om inhibUion, dvs.
förordna alt verkställighet inte får ske förrän regeringen meddelat beslut i återbrytningsärendet.
Sådant beslut kan således fattas oberoende av regeringssammanträde. Vid sin
granskning av förslaget ansåg lagrådet att förslaget om delegering till det
enskilda statsrådet kunde godtas med hänvisning till att det endast var fråga
om interimistiska beslut och att besluten kunde bli av värde för den enskildes
rättssäkerhet. Lagrådet anförde vidare att någon annan lämplig lösning av frågan
om beslutsorgan knappast stod att finna (prop. 1975/76:18, s. 202 f).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om konstitutionsutskottet genom ovan nämnda uttalande kan anses ha godtagit de
i krigsmaterielkungörelsen gällande reglerna om enskilt statsråds beslutanderätt
torde frågan få förnyad aktualitet genom att dessa bestämmelser nu överförs
till lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om delegation av normgivningskompetens återfinns i 8 kap. regeringsformen. I 8
kap. 3§ stadgas att föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det
allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, skall meddelas genom lag.
Av bl.a. bestämmelsen i 8 kap. 7§ framgår att riksdagen i viss utsträckning kan
delegera befogenheten att meddela föreskrifter av berört slag till regeringen.
Nägon möjlighet att delegera normgivningskompetensen i sädana frågor till
enskilt statsråd föreligger enligt min mening icke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stadgandet
i 5 § andra stycket i kommittéförslaget motsvarar 3 § krigsmaterielkungörelsen.
Bestämmelsen tillkom är 1972 genom en ändring av kungörelsen. Motivet för att
ge chefen för handelsdepartementet detta bemyndigande är uppenbarligen behovet
att snabbt kunna stoppa export av civila varor som kan få militär betydelse.
Med hänsyn till de regler som gäller för regeringsarbetet har jag svårt att
inse i vilka fall stadgandet kan få praktisk betydelse. Något underiag för
bedömningen av denna fråga har inte redovisats i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Med
begränsning till de frågor som rör den straffrättsliga regleringen anför
riksåklagaren:</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
regeringen kommer att meddela föreskrifter om vad som enligt den föreslagna
lagen avses med krigsmateriel kan detta begrepp godtas som grund för en
kriminalisering i förevarande hänseende. Vad som avses med militärt inriktad
utbildning är däremot förhållandevis oklart och har inte närmare kommenterats i
betänkandet. Begreppet kan inte anses direkt uppfylla det krav på
konkretisering som bör ställas på en ansvarsbestämmelse och kan förväntas ge
anledning till betydande tolkningssvårigheter. Jag anser därför att
bestämmelsens innebörd bör närmare belysas under lagstiftningsärendets
fortsatta handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
specialmotiveringen till 7 § kan utläsas att straffbestämmelserna i allt väsentligt
avsetts skola motsvara de ansvarsbestämmelser som finns i varusmugglingslagen.
För egen del finner jag detta vara en ändamålsenlig lösning. Såvitt gäller
utförsel av krigsmateriel har detta kommit till uttryck genom en direkt
hänvisning till bestämmelserna i vamsmugglingslagen. Uppsåtligt brott kan
således föranleda ansvar för ringa varusmuggling, vamsmuggling eller grov
varusmuggling och latituden sträcker sig här frän böter upp till fängelse i sex
år och för brott som förövats av grov oaktsamhet kan ådömas böter eller
fängelse i högst två är med undantag för ringa fall som lämnas straffria. När
det gäller brott mot bestämmelserna i 2 och 3 §§ har enligt förslaget straffet
begränsats till böter eller fängelse i högst två vid uppsåtligt brott och böter
eller fängelse i högst sex månader med undantag för ringa fall vid brott som
förövats vid grov oaktsamhet. 1 denna del har således den föreslagna lagtexten
fått en utformning som klart avviker från vad som gäller enligt
varusmugglingslagen. För egen del kan jag inte finna annat än att gärningar
bestående i olovlig överiålelse av tillverkningsrättigheter och
militärutbildning kan vara minst lika straffvärda som olovlig utförsel av
krigsmateriel. Jag anser därför att de mot 2 och 3 §§ svarande
ansvarsbestämmelserna till 7 §, omarbetas så att strafflatituderna även har
blir anpassade till bestämmelserna i varusmugglingslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt anser att utredningens förslag synes svara mot målsättningen att vårt
land skall inta en restriktiv hållning till export av krigsmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
den av utredningen angivna utgångspunkten framstår det som logiskt att även
försäljning av tillverkningsrättigheler avseende krigsmateriel skall
underkastas en obligatorisk prövning. Hovrätten har inget att erinra mot
riktlinjerna för prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är likaledes följdriktigt att införa kontroll av militär utbildning. Som utredningen
anför kan gränsdragningsproblem uppstå. Det vore önskvärt, om ytterligare
försök till precisering kunde göras. Det kan i och för sig förefalla rimligt
att - som utredningen har föreslagit - undanta utbildning som redan stär under
viss tillsyn av statlig myndighet. Man kan ä andra sidan även hävda att t.ex.
läroplaner ibland kan ha en tämligen vag utformning. Man skulle därför kunna
överväga att införa åtminstone ett anmälningsförfarande för den utbildning som
avses för att ge bättre möjligheter till kontroll och överblick.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den lagtekniska utformningen framhåller
hovrätten:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det ligger
i linje med kommitténs allmänna inställning att ge grundläggande bestämmelser
om krigsmaterielexport i lag som beslutas av riksdagen i stället för som nu i
kungörelse som regeringen utfärdar. Utredningen har emellertid valt att i lagen
inte ange de kriterier enligt vilka prövningen skall ske. Motiveringen för
detta (s 83) synes inte helt övertygande. Av utredningens egna överväganden
framgår att man under cirka tio år har begagnat samma kriterier. Utredningen
föreslär inte heller några förändringar av dessa. Om man strävar efter att slå
fast riksdagens inflytande över krigsmaterielexporten, bör man mot den bakgmnden
överväga att föra in de kriterier som skall ligga till grund för prövningen i
själva lagtexten. Dessa skulle i sä fall kunna anges i ett andra stycke fill I
§ i kommitténs lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den slutliga utformningen av 4§ förtjänar övervägas
att man närmare preciserar i vilka fall handelsministern skall kunna besluta
och när det skall fordras regeringsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brott mot I § - dvs. att föra ut krigsmateriel utan
tillstånd - kan som framgär av bl.a. förslagets 7§ I st bestraffas enligt lagen
om straff för varusmuggling. Utredningen föreslår dessutom en särskild slraffsanktio-nering
(7 §) för brott mot 2 § och 3 § med ett straffmaximum på fängelse tvä är. Denna
kriminalisering framstår som rimlig. Förslaget får emellertid den följden att
brott mot 2§ och 3§ i motsats till brott mot l§ inte kan betecknas som grovt.
För att undgå en sådan inkonsekvens bör en särskild förhöjd straffskala anges
för grova brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt anför i sitt yttrande följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten ansluter sig till tanken att för de gmndläggande
bestämmelserna om reglering av krigsmaterielexport välja författningsformen
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget till 4§ synes ordet förhållande inte alldeles
väl valt såsom beteckning på försäljning av tillverkningsrättigheter eller
kunskapsöverföring. Möjligen kan vad som avses komma fill tydligare uttryck om
texten inleds med orden "Om det ärendet gäller inte har...".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5 § I st avses regeringen fä rätt att meddela
föreskrifter om vad som avses med krigmateriel. I andra stycket föreslås för
vissa fall att chefen för handelsdepartementet skall äga förordna om
tillämpning av lagen även på annan vara som kan få militär användning.
Tingsrätten ifrågasätter om dylik beslutanderätt för enskilt statsråd - som väl
icke är att uppfatta såsom förvaltningsmyndighet - står i god överensstämmelse
med 8 kap 3§ regeringsformen, jämförd med 7 och ll§§ samma kap. Dessutom synes
det strida mot sistnämnda lagrum att riksdagen namnger det organ, till vilket normgivningsrätten
delegeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt specialmotiveringen motsvarar de föreslagna
ansvarsbestämmelserna, intagna i 7§, i stort sett de som finns i lagen om
straff mot varusmuggling (1960:418). Uttalandet ger tingsrätten anledning att nägot
beröra det föreslagna innehållet i §:ns andra stycke. Genom hänvisning i 7§ I
st</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
vamsmugglingslagens ansvarsregler föreslås som påföljd för ringa fall av
uppsåtlig olovlig utförsel av krigsmateriel penningböter, högst 500 kr. För
sädana brott är sålunda straff utsatt. Annorlunda blir enligl kommitténs
förslag förhållandet vid brott mot 2 och 3 §§. Med den lydelse förslaget fill 7
§ 2 st erhållit kommer nämligen varken uppsåtligt eller grovt oaktsamt brott
mot dessa §§ att föranleda ansvar i ringa fall. Eftersom några exempel ej getts
och stadgandet inte närmare motiverats har tingsrätten över huvud laget svårt
att inse vari ringa fall av otiUåten licensförsäljning (2§) eller otillåten
kunskapsöverföring (3 §) skulle kunna bestå. I varusmugglingslagen föreskrivs
(5 § I st) endast i fråga om grovt oaktsamt brott mot I § eller 4 § samma lag
att ansvar ej skall ådömas i ringa fall. Kommitténs syfte med att tillfoga sista
meningen av 7 § 2 st kan därför antagas ha varit att undanta endast ringa fall
av grov oaktsamhet, om nu sådana kan tänkas, från del straffbara området. Om
detta varit avsikten tarvas ett förtydligande i lagtexten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>Förteckning över krigsmateriei enligt kungörelsen angående
förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i förteckningen använda bestämningen/o/- militärt bruk ui/brmade anger, att
materielen med hänsyn till sin militära användning skall ha konstmerais, utmstats
eller ändrats på sådant sätt att den påtagligt avviker från motsvarande civila
materiel. Bestämningarna speciella delar till och speciella tillbehör lill
ange, att maierielen icke skall ha civil användning ulan vara särskilt konstruerad
eller ändrad för att infogas i en slutprodukt som är krigsmateriei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1 Handeldvapen,
kulsprutor m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Pistoler,
revolvrar, gevär, karbiner, kulsprutor, kulsprutegevär och kul<br>
sprutepistoler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undanlag:
luft- och fjädervapen, slätborrade hagelgevär samt sådana skjutvapen som icke äro
underkastade bestämmelserna i vapenlagen (1973:1176).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Bajonetter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. Speciella
delar till materiel under a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2 Artilleripjäser,
granatkastare, eldsprutor m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Artilleripjäser,
säsom kanoner, haubitser och mörsare samt granatkastare<br>
och pansarvärnsvapen inbegripet granatgevär och pansarskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Eldspmtor
samt för militärt bmk utformade anordningar för utskjutning<br>
av pyroteknisk materiel och rökmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. För
militärt bruk utformade anordningar och utmstningar för hantering<br>
och uppställning av materiel under a. och b.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d. Speciella
delar till materiel under a.-c.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3 Ammunition
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Ammunition
till materiel under 1 och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Magasin
och matningsutmstningar för ammunition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. Speciella
delar till materiel under a. och b,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan ändrad senast 1978:629,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Robotar, bomber, raketer, torpeder m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Robotar,
bomber, raketer, torpeder, land- och sjöminor samt handgra<br>
nater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b. För
militärt bmk utformade apparater och andra anordningar för han<br>
tering, kontroll, armering, utskjutning, styrning, utläggning, lokalisering,<br>
röjning, svepning, desarmering eller sprängning av materiel under a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. Speciella
delar till materiel under a. och b.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5 Materiel
för stridsledning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Apparater
och andra anordningar för stridsledning och för eldledning<br>
av vapen eller vapensystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Apparater
och andra anordningar för störning av vapen eller vapensystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. För
militärt bmk utformade avståndsmätare, positionsangivare, höjdmä-<br>
tare och målsökare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d. För
militärt bmk utformade elektroniska, gyroskopiska, akustiska och<br>
optiska anordningar för riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e. Periskop
för vapenbärare eller vapenplattformar.<br>
f Speciella delar till materiel under a.-e.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6 ABC-stridsmedel
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Radiaktiva,
biologiska och kemiska stridsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Apparater
och andra anordningar för insättande eller spridning av ABC-<br>
stridsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. Speciell
delar till materiel under a. och b.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7 Sprängämnen
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Sprängämnen,
kmt och tändmedel för materiel under 3, 4 och 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. För
militärt bmk utformade sprängladdningar och tändmedel till sädan<br>
materiel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. För
militärt bmk utformad pyroteknisk materiel och rökmateriel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d. Drivmedel
särskilt utformade för robotar, raketer och torpeder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e. Gelatineringsmedel
för framställning av brandmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8 Fartyg
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a. För
militärt bmk utformade fartyg och båtar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>b. Ackumulatorer för
ubåtar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>c. Ubåts- och torpednät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d. För
militärt bmk utformade apparater och andra anordningar för transport<br>
av stridsmedel under vatten eller för lokalisering av föremål under vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>e. Speciella delar och
tillbehör till materiel under a.-d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Luftfartyg m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a. För
militärt bmk utformade luftfartyg och rymdfartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>b. Motorer för materiel
under a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantag:
kolvmotorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>c. För
militärt bmk utformade markutmstningar för hantering och betjäning<br>
av materiel under a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d. För
militärt bmk utformade G-dräkter, iryckdräkter, isoleringsdräkter,<br>
flyghjälmar, syrgasutmslningar, utmstningar för övertrycksandning, fall<br>
skärmar samt katapulter och andra utskjutningsanordningar för räddning<br>
av personal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>e. Specialutmstningar för flygburen
tmpp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>f Speciella delar pch
tillbehör till materiel under a-e.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10 Fordon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Stridsvagnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Bestyckade
eller pansrade fprdpn samt fprdon med anordningar för vapen<br>
och andra stridsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>c. Pansartåg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>d. För militärt bmk
utformade bandfordpn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>e. För militärt bmk utfprmade
amfibiefordon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>f
Övriga för militärt bmk utformade fordon och transportmedel för förflyttning
av materiel upptagen i denna förteckning, g. Speciella delar till materiel
under a-f</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11 Materiel
for strålning m. m,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. För
militärt bmk utformade apparater och andra anordningar för ljus<br>
strålning (synligt ljus, infrarött ljus, laserstrålning) samt utmstningar för<br>
upptäckande av sådan strålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Speciella
delar till materiel under a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12 Fotomateriel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. För
militärt bmk utformade kameror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. För
militärt bmk utformade apparater för fototydning och utvärdering<br>
av flygfotografier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. Speciella
delar till materiel under a och b.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13 Hj</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>lmar
m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. För
militärt bmk utformade hjälmar och skottsäkra klädespersedlar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b. Speciella
delar till materiel under a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14 Bromateriel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a.
För militärt bmk utformad bromateriel som endast är lämpad för användning inom
försvarsmakten, b Speciella delar och tillbehör till materiel under a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
Övningsmateriel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. För
militärt bruk utformad materiel för utbildning i handhavande av<br>
materiel upptagen i denna förteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>b. Speciella delar till
materiel under a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16
Maskiner, verktyg m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a. Maskiner,
verktyg och utmstningar särskilt utformade för tillverkning,<br>
underhåll och kontroll av samt försök med annan i denna förteckning<br>
upptagen materiel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>b. Speciella delar och
tillbehör fill materiel under a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1982-03-29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Fredlund, regeringsrådet Brodén, f d. jusfitierå-det Ljungar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådet den 29 mars 1982 tillhandakommet utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 18 mars 1982 har regeringen pä hemställan av
statsrådet och chefen för handelsdepartementet beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessor Pernilla Lindh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:196</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
HANDELSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1982-03-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Gustafsson, Elmstedt, Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition
med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om förbud mot utförsel av
krigsmateriel, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
upplyser att lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran och hemställer att
regeringen föreslår riksdagen att antaga förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 18 mars 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:196</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposilonen .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag lill
lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1982 ...</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering..................................... .....,,,............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundläggande synpunkter ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1971 års riktlinjer .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Krigsmaterielbegreppet m.m..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kunskapsöverföring.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upplåtelse eller överiålelse av fillverkningsrätt
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Militärt inriktad utbildning av
utländsk medborgare .,,.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggning m.m.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Straffbestämmelser ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrigt ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader ............. ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättat
lagförslag .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BUaga I
Kommitténs sammanfattning av betänkandet </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2
Kommitténs författningsförslag............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3
Sammanställning av remissyttrandena................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Bilaga till kungörelsen (1949:614) angående
förbud mot ut<br>
försel från riket av krigsmateriel ....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 5
Det remitterade förslaget (bilagan har uteslutits här) </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådets protokoll den 29 mars 1982 .......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars
1982 .,,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Trycksri, Stockholm 1982</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G503196prop_198182__196.pdf2696842pdfmed förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/B43C83EB-0EB7-4BA3-95D2-2E10E1E0A63A