2448937G5031681981/82168propproppropProposition 1981/82:168PropositionProposition16801982-03-25 00:00:002024-12-27 14:58:162008-06-13 08:21:42om vårdnad och umgänge m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G503168/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G503168https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G503168
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om vårdnad och umgänge m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 25 mars 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:207.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CARL AXEL PETRI</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås ändringar i de nuvarande reglerna
om vårdnad och umgänge. Ett syfte med de nya reglerna är att stärka barnens
rättsliga ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt propositionen bör man på olika sätt främja en ökad
användning av gemensam vårdnad. Sålunda skall makar efter en skilsmässa kunna
fortsätta att gemensamt utöva vårdnaden om sina barn, ulan att domstolen
behöver fatta något beslut. En nyhet är också att ogifta föräldrar som bor
tillsammans med sina barn skall kunna få gemensam vårdnad genom en enkel
anmälan liU pastorsämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna innebär vidare att föräldrar kan fråntas
vårdnaden om ett barn när de gör sig skyldiga till missbruk eller försummelse
vid utövandet av vårdnaden eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett
sätt som medför en beslående fara för barnets hälsa eller utveckling.
Föräldrarna kan också i undantagsfall fråntas vårdnaden om ett barn som har
rotat sig i ett fosterhem, om det är uppenbart bäst för barnet att vårdnaden
flyttas över till fosterföräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för de nya reglerna om umgänge är att barn
har behov av goda kontakter även med en förälder som inte är vårdnadshavare.
Ansvaret för alt detta umgängesbehov tillgodoses ligger i första hand på
vårdnadshavaren. En nyhet är att barnet har rätt till umgänge även med andra
som står barnet särskilt nära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=99>
<tr>
<td valign=top align=left height=99 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 6 kap., 11 kap. 8 och 17 §§, 13
kap. 8 § och 21 kap. 7 § föräldrabalken' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 kap.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse Om vårdnaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn
står under vårdnad av bägge eller den ena av sina föräldrar eller av särskilt
förordnad förmyndare till dess det fyllt aderton år eller ingått äktenskap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
har vårdnad om barn skall sörja för barnets person och giva det sorgfållig
uppfostran. Vårdnadshavare skall tillse att barnet erhåller uppehälle och
utbildning efter vad som är tillbörligt med hänsyn till föräldrarnas villkor
och de tillgångar barnet kan äga samt barnets anlag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavaren skall utöva den uppsikt över barnet som är
erforderlig med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller
annan kränkande behandling.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vårdnad och umgänge</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas
för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn
står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har
anförtron vårdnaden åt en eller två särskih förordnade förmyndare. Vårdnaden
om ett barn består till dess aU barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår
äktenskap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för
barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 §
blir tillgo dosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den
tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga
omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning
och UtbUdning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska
förhållanden finns bestämmelser i 9-16 kap.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Balken omtryckt 1978:853.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1979:122.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnet
står från födelsen under vårdnad av bägge föräldrarna, om dessa äro gifta med
varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingå föräldrarna senare äktenskap
med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem bägge-Förstå
stycket gäller ej, om annat följer av 7-10 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stå
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och vilja föräldrarna eller en av dem
att vårdnaden icke längre skaU tillkomma dem gemensamt, har rätten på talan av
endera att förordna vem av dem som skall ha vårdnaden om barnen eller, om ej
alla barnen böra stå under den enes vårdnad, hur de skola fördelas mellan
föräldrarna. Äro föräldrarna ense, skall rätten besluta i överensstämmelse med
vad de önska, om det ej är uppenbart stridande mot barnens bästa. I annat fall
beslutar rätten efter vad som finnes skäligt med hänsyn till barnens bästa.
Finnes med hänsyn till barnens bästa uppenbart att ingendera av föräldrarna bör
utöva vårdnaden, skall denna anförtros åt sårskilt förordnad förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dömes till äktenskapsskillnad mellan föråldrarna, skall
rätten tillika förordna angående vårdnaden om barnen. Härvid åger första
stycket motsvarande tillämpning. Äro föräldrarna ense om att vårdnaden skall
tillkomma dem gemensamt, skall dock rätten besluta i överensstämmelse därmed,
om det ej är uppenbart stridande mot barnens bästa.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse Vårdnadshavare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnet
står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med
varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap
med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om
inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskih
förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna
står barnet även därefter under båda föråldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma
vårdnaden upplöses enligt 5, 7 eller 8 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt
utöva vårdnaden, skall rätten på talan av dem båda förordna i enlighet med
deras begäran, om inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets
bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
förordnande om vårdnaden inte meddelats tidigare, kan föräldrarna efter
anmälan av dem båda till pastorsämbetet få gemensam vårdnadgenom registrering,
under förutsättning att föråldrarna och barnet år svenska medborgare och
kyrkobokförda på samma fastighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av båda föräldrarna och vill någon av dem att vårdnaden
inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda
anförtro vårdnaden om barnet åt en av föräldrarna efter vad som är bäst för
barnet. Rätten kan också i mål om äktenskapsskillnad utan yrkande förordna om
vårdnaden enligt vad som nu har sagts, om gemensam vårdnad är uppenbart
oförenlig med barnets bästa.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barn under vårdnad av endast den ene av föråldrarna, skall rätten på talan av
den andre överföra vårdnaden till honom, om det finnes skäligt med hänsyn till
barnets bästa. Äro föråldrarna ense att vårdnaden skaU överföras till den andre
eller att vårdnaden skall tillkomma dem gemensamt, skall rätten på talan
besluta i överensstämmelse därmed om det ej är uppenbart stridande mot barnets
bästa.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och viU den andre att
vårdnaden flyttas över till honom eller henne, skall rätten på talan av denne
eller båda föräldrarna anförtro vårdnaden åt den andra föräldern, om detta är
bäst för barnet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>9P</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barn under vårdnad av bägge föråldrarna och gör sig
en av dem skyldig till grovt missbruk eller grov försummelse vid vårdnadens
utövande eller innebår hans deltagande i vårdnaden eljest fara för barnets
utveckling, skall rätten på talan av socialnämnd förordna att vårdnaden skall
tillkomma endast den andre, om det ej är uppenbart med hänsyn till barnets
bästa att vårdnaden bör anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barn under vårdnad av endast den ene av föråldrarna
och inträffar i fråga om honom sådan omständighet som avses i första stycket,
skall rätten på talan av socialnämnd förordna den andre att utöva vårdnaden, om
det ej år uppenbart med hänsyn tiU barnets bästa att vårdnaden bör anförtros åt
sårskilt förordnad förmyndare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk
eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som
medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta
om ändring i vårdnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under båda föråldrarnas vårdnad och gäller
vad som sägs i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den
andra föräldern ensam. Brister också denne i omsorgen om barnet på det sätt som
sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till en eller två särskilt
förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall
rätten i fall som avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra
föråldern eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas
på talan av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om
äktenskapsskillnad mellan föräldrarna eller i annat mål som avses i 5 eller 6
§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i annat
enskilt hem ån föräldrahemmet och är det uppenbart bäst för barnet att det rådande
förhål-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste lydelse 1981:26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den
eller dem som har tagk emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne
eller dessa att såsom särskih förordnade förmyndare utöva vårdnaden om barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första
stycket prövas på talan av socialnämnden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barn under vårdnad av bägge föräldrarna och dör en av
dem, tillkommer vårdnaden den andre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barn under vårdnad av endast den ene av föräldrarna
och dör han, skall rätten på ansökan av den andre eller på anmälan av
socialnämnd förordna den andre ati utöva vårdnaden, om det ej år uppenbart med
hänsyn tiU barnets bästa att vårdnaden bör anförtros åt särskilt förordnad
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äro bägge föräldrarna döda, utövas vårdnaden av
förmyndaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 a f</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slår
barn under vårdnad av särskilt/öro/-dnarf förmyndare, kan rätten besluta att
vårdnaden skall överföras till föräldrarna eller till en av dem, om det år
skäligt med hänsyn till barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om att överföra vårdnaden /("// förälder prövas
på talan av förälder eller socialnämnd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna och dör en
av dem, tillkommer vårdnaden den andre ensam.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och dör denne, skall rätten på
ansökan av den andre eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt
den andra föräldern eller, om det år lämpligare, åt en eller två särskilt
förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År båda föräldrarna döda, utövas vårdnaden av barnets
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slår
barnet under vårdnad av en eller två särskilt förordnade förmyndare och vill
någon av barnets föräldrar eller båda få vårdnaden överflyttad till sig,
skall rätten besluta efter vad som är bäst för barnet. Rätten får flytta över
vårdnaden till föräldrarna gemensamt endast om föräldrarna är ense om det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första
stycket prövas på talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av
socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadens utövande</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet an bestämma i
frågor som rör barnets personliga angelägenhe-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>■t Senaste lydelse 1981:26. 5 Senaste lydelse
1981:26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
vårdnadshavare låtU barnet taga tjänst eller annat arbete, varigenom barnet
blivit i stånd att försörja sig, får barnet, sedan det fyllt sexton år, själv
säga upp avtalet samt sluta avtal om annat arbete av liknande art.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavare har rätt att håva avtal som barnet har
slutU enligt första stycket, om det är erforderligt med hänsyn tiU barnets
uppfostran eller välfärd. Har avtalet hävts, får barnet ej därefter själv sluta
arbetsavtal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om verkan av avtal, som barnet slutU utan
erforderligt samtycke, stadgas i 9 kap.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets
stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och
önskemål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnet
ingår självt avtal om anställning eller annat arbete, men endast om
vårdnadshavaren samtycker tiU avtalet. Barnet får självt säga upp avtalet och,
om barnet har fyllt sexton år, utan nytt samtycke avtala om annat arbete av
liknande art.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet eller vårdnadshavaren får säga upp avtalet med
omedelbar verkan, om det behövs med hänsyn till barnets hälsa, utveckling
eller skolgång. Har vårdnadshavaren sagt upp avtalet av detta skål, får barnet
inte därefter träffa nytt avtal utan vårdnadshavarens samtycke.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om verkan av att barnet ensamt har träffat avtal om arbete
utan att ha rätt till det finns bestämmelser i 9 kap. 6 och 7 §§.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slår barn
under vårdnad av bägge föräldrarna, skall vad som sägs i 2-4 §§ gälla
föräldrarna i förening. Är en av föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller
annan orsak hindrad att deltaga i beslut rörande vårdnaden, vUket icke utan
olägenhet kan uppskjutas, utövas bestämmanderätten av den andre. Denne får
dock icke ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid,
niéd~mindre barnets bästa uppenbariigen kräver det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad
som sägs i 11 eller 12 § gälla dem tillsammans.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är en av
vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad
alt ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas,
bestämmer,den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av
ingripande betydelse för barnels framlid, om inte barnets bästa uppenbarhgen
kräver del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
rätten för barn och vårdnadshavare att få stöd och hjälp hos socialnämnden
finns bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620). Socialnämnden förmedlar
kontakter med medlare och andra rådgivande samhällsorgan.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fader
eller moder som är skild från vårdnaden får ej betagas tillfälle till umgänge
med barnet, med mindre särskilda omständigheter föranleda det. Nöjes han ej med
vad som härom bestämmes av den som har vårdnaden, skall rätten besluta i
frågan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga
rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har
sitt hemvist. Sådan fråga kan upptagas även i samband med äktenskapsmål. Finns
ej behörig domstol enligt vad som nu har sagts upptages vårdnadsfrågan av
Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om vårdnad som avses i 7-9 §§, 10 a § samt II §
handlägges i den ordning som är föreskriven för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets vårdnadshavare har en ansvar för att barnets behov
av umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som
står barnet särskih nära så långt möjligt tillgodoses.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som
begärs av en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av
denna förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motsätter
sig barnets vårdnadshavare det umgänge som' begärs av någon annan än en
förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden i frågan om umgänge efter
vad som är bäst för barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet i mål och ärenden om vårdnad eller umgänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för
föräldrar som inte är gifta med varandra görs hos pastorsämbetet i den
församling där föräldrarna och barnet är kyrkobokförda. Anmälan skall göras
skriftligen av båda föräldrarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut av pastorsämbetet får överklagas hos domkapitlet
genom besvär. Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om vårdnad eller umgänge tas upp av rätten i den
ort där vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavarna har sitt hemvist. Sådana
frågor kan tas upp även i samband med äktenskapsmål. Om det inte finns någon
behörig domstol, tas frågorna upp av Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om vårdnad som avses i 4-8 och 10 §§ samt frågor om
umgänge som avses i 15 § handläggs i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tvistemål. Står barnet under vårdnad av föräldrarna eller
en av dem och äro föräldrarna ense i saken, kunna de dock anhängiggöra/råga«
genom ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är fråga om vårdnad anhängig-gjord i behörig ordning, kan
utan stämning i vårdnadsmålet yrkas underhåUsbidrag för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dom i
vårdnadsmål får meddelas utan huvudförhandling, om parterna åro ense i saken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den ordning som är föreskriven för tvistemål. Står barnet
under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och är föräldrarna överens i
saken, kan de dock anhängiggöra saken genom ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om vårdnad kan underhållsbidrag för barnet yrkas
utan stämning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dom i mål om vårdnad eller umgänge får meddelas utan huvudförhandling,
om parterna är överens i saken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten skall se till att frågor om vårdnad och umgänge
blir tillbörligt utredda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad eller
umgänge skall socialnämnden höras eller, om det är tillräckligt, beredas
tillfälle att yttra sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnet
får höras inför rätten, om barnet självt begär det eller särskilda skäl annars
talar för det samt det år uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål
eller ärende angående vårdnad om barn kan rätten för tiden intiU dess laga
kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om vårdnaden efter vad som
finnes skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande enhgt första stycket kan på yrkande
meddelas utan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om samtal i syfte att nå enighet i fråga om vårdnad eller
umgänge har inletts mellan parterna genom socialnämndens eller något annat
organs försorg, kan rätten, om någon av parterna begär det och fortsatta samtal
kan antas vara till nytta, förklara att målet skall vila under en viss tid. Om
det finns särskilda skäl, kan rätten förlänga denna tid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål eller ärenden om vårdnad eller umgänge kan rätlen,
för tiden tiU dess att det föreligger ett avgörande som har vunnit laga kraft,
förordna om vårdnad eller umgänge efter vad rätten finner skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande enligt första stycket kan på yrkande
meddelas utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall
motparten beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats,
prövar rätten när målet eller ärendet avgöres, om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande som nu nämnts går i verkställighet lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudförhandling. Innan förordnande meddelas skall
motparten beredas tillfälle alt yttra sig över yrkandet. Rätten kan inhämta upplysningar
från socialnämnden i frågan. Har förordnande meddelats, skaU rätlen när målet
eller ärendet avgörs pröva om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordnande
som nu har nämnts går i verkställighet på samma sån som en dom som har vunnit
laga kraft men kan när som helst återkallas av rätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål eUer ärende angående vårdnad om barn gälla i fråga
om rättegångskostnad andra och tredje styckena i stället för 18 kap. 1-7 §§
rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vardera
parten skall bära sin rättegångskostnad. Part kan dock förpliktas alt helt
eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad, om han har förfarit
på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken eller om annars
särskilda skäl föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SkaU part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta
motpartens rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller
biträde förfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken och
därigenom vållat kostnaden eller del därav, kan han förpliktas att Jämte parten
ersätta kostnaden. Rätten kan besluta härom även utan yrkande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första - tredje styckena äga motsvarande tillämpning vid
målets eller ärendets handläggning i högre rätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål
eller ärenden om vårdnad eUer umgänge gäller i fråga om råtte-gångskostnader
andra och tredje styckena i stället för 18 kap. 1-7 §§ rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vardera
parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock förpliktas att helt
eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad, om han eller hon har
förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken
eller om det annars finns särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall
en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens
rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde
förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken
och därigenom vållat kostnaden heh eller delvis, kan han eller hon förpliktas
alt tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätlen kan besluta om detta även
om någon part inte yrkar det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet
handläggs i högre rätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmyndare äger på begäran bUva</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En förmyndare har rätt att på</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>entledigad från förmynderskapet. begäran bti
entledigad från förmyn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts gäller dock ej, om derskapel. De»fl
gäller dock ej, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmynderskapet för underårig ulö- förmynderskapet för
en underårig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vas av föräldrarna eUer en av dem och särskilda skäl tala
mot att förmyndaren entledigas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl
talar mot att förmyndaren entledigas.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har två
särskUt förordnade förmyndare utsetts att gemensamt utöva ■ vårdnaden om
ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara
gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om
barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17
§"</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>mer //// det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ärende
som avses i första stycket skall rätten, när det rör omyndig som fyllt sexton
år, bereda denne tillfälle alt yttra sig, om det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
rättens beslut i ärende som avses i första stycket får lalan föras, förutom
av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra
ansökan.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan
om förmyndares förordnande eller entledigande får göras, förutom av
överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om han fyllt sexton år,
samt av hans make och närmaste fränder. Förmyndare, som gjort sig skyldig till
försummelse i vårdnaden om underårig, får entledigas även på ansökan av
socialnämnd. Fråga som avses i denna paragraf skall rätten också taga upp
självmant, när anledning förekommer därtill.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om
förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, förutom av
överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om denne har fyllt
sexton år, saml av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En
förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden om en underårig får
entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna
paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har omyndig flera förmyndare, skola de, såvitt rörer
egendomen, handhava förmynderskapet gemensamt; dock må rätten förordna, att
tillgångarna skola för förvaltning på visst sätt dem emellan fördelas, eller
att, med bibehållande i övrigt av gemensam förvaltning, vissa tillgångar skola
förvaltas av en förmyndare ensam. Den som skall ensam råda över vissa
tillgångar må ock ikläda</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>!§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en omyndig flera förmyndare, skaU de, såvitt rör
egendomen, ha hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att
tillgångarna skaU för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att
vissa tillgångar skall förvaltas av en förmyndare ensam. Den som ensam råder
över vissa tillgångar/dr också ikläda den omyndige sådana förbindelser som
faller inom områ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Senaste lydelse 1981:26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den omyndige sådana förbindelser som falla inom området
för dessa tillgångars förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillkommer
ej vårdnaden om underårig föräldrarna eller en av dem, skall vårdnaden, om
flera förmyndare förordnas, utövas av den bland förmyndarna som rätten utser
därtill. Denne må, om det finnes lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten
alt deltaga i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som
är förklarad omyndig flera förmyndare,/örorrfne rätten en av dem att hava den
omsorg om myndlingens person, varom i 1 § sägs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunna, där den omyndige har flera förmyndare, dessa ej
enas i ärende, vari avgörandet tillkommer dem, gälle den mening som överförmyndaren
finner sig kunna biträda. Är fråga om åtgärd, vartill överförmyndarens
samtycke erfordras, må samtycke till åtgärden givas utan hinder av
meningsskiljaktighet mellan förmyndarna. Innan i dessa faU beslut meddelas,
skall överförmyndaren bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det för dessa tillgångars förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder
och har flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland
förmyndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att
gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tiUsammans
under äktenskapsliknande förhåUanden. Den eller de som har anförtrotts
vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten alt
delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är
förklarad omyndig flera förmyndare, förordnar rätten en av dem att ha den
omsorg om myndlingens person som anges i 1§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har en
omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som rör den
omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den mening som
överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver överförmyndarens
samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna har olika mening.
I sådana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndare tillfälle att
yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 6 § äga motsvarande tillämpning, när
föräldrar eller adoptivföräldrar gemensamt ha vårdnaden och en av dem utan
beaktansvärt skäl egenmäktigt bortfört eller kvarhåller barnet samt den andre
begär rättelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 6 § gäller också när föräldrar,
adoptivföräldrar eller särskilt förordnade förmyndare gemensamt har vårdnaden
och en av dem ulan beaktansvärt skäl egenmäktigt bortfört eller kvarhåller
barnet samt den andre begär rättelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
föreskrifter som har ersatts av bestämmelser i denna lag, tUlämpas i stället de
nya bestämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 10 och 48 §§ socialtjänstlagen (1980:620) skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 i</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=72>
<tr>
<td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämnden
bör genom hjälp i hemmet, färdtjänst eller annan service underlätta för den
enskilde alt bo hemma och ha kontakter med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden
bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer,
socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig
verksamhet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden
kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att
hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den
enskilde begär eller samtycker till det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden
kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att
hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den
enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyUt femton år
får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker
till det. Har barnet fy Ut femton år får kontaktperson utses endast om barnet
självt vill det.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
504.0pt;padding-bottom:0cm;padding-left:504.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48 §'</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=171>
<tr>
<td valign=top align=left height=171 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppdrag
att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse
endast uppgifter som anges i följande lagrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 4§ föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken,
dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta all inte påbörja utredning eller
att lägga ned en påbörjad utredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag alt besluta på socialnämndens vägnar får när det
gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:162.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 4 § föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken,
dock inle befogenhet enhgt 9 § att besluta att inle påbörja utredning eller
att lägga ned en påbörjad utredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ö kap. 18 § andra stycket föräldrabalken,</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=58>
<tr>
<td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 kap.
7, 11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna
avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 kap. 7,
11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna
avtal som innefattar åtgande att utge engångsbelopp. Uppdrag att besluta på
socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i
frågor som avses i 25, 27 eller 28 § denna lag eller att fullgöra vad som
ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller
enligt 9§ lagen (1964:143) om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. 'Senaste
lydelse 1981:1244.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 7 kap. 4 § brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:136.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
kap. 4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skiljer
någon obehörigen barn under femton år från den som har vårdnaden; dömes, om det
ej är brott mot frihet, för egenmäktighet med barn till böter eller fängelse i
högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delsamma
skall gälla, om fader Delsamma skall gälla, om (ienom<br>
eller moder utan beaktansvärt skäl gemensamt med annan har vårdna-<br>
egenmäktigt bortför barn under fem- den om ett barn under femton år utan<br>
ton år, som står under båda föräld- beaktansvärt skäl egenmäktigt bort-<br>
rarnas vårdnad, eller om den som för barnet eller om den som skall ha<br>
skall hava vårdnaden obehörigen vårdnaden obehörigen bemäktigar<br>
bemäktigar sig barnet och däri- sig barnet och därigenom själv M/-sig<br>
genom själv tager sig rätt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag' skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=330>
<tr>
<td valign=top align=left height=330 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten
att uppbära allmänt barnbidrag för visst barn tillkommer, där barnet står
under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder, eller om föräldrarna
gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa, barnets fader. Är fader
eller moder som uppbär bidrag enligt vad nu har sagts till följd av frånvaro,
sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att dehaga i vårdnaden,
skall rätten alt uppbära bidraget i stället tillkomma den andre av
föräldrarna. Har föräldrar gemensamt vårdnaden om ell barn, men bor barnet
varaktigt tillsammans med endast en av dem, tillkommer rätten att uppbära
allmänt barnbidrag efter anmälan denne förälder. Står barnet ej under
föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätten att uppbära bidraget den
som har vårdnaden om barnet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlen att uppbära allmänt barnbidrag för ett barn
tillkommer, där barnet slår under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets
moder eller, om föräldrarna gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa,
barnets fader. Är den förälder som uppbär bidrag enligt vad nu har sagts till
följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad all
deltaga i vårdnaden, skall rätten alt uppbära bidraget i stället tillkomma den
andra föräldern. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om ett barn men barnet
varaktigt bor tillsammans med endast en av dem, tillkommer rätten att uppbära
aUmänl barnbidrag efler anmälan den förälder som barnet bor hos. Slår barnet ej
under föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätten att uppbära bidraget
den som har vårdnaden om barnet. Har två särskUt förordnade förmyndare utsetts
att utöva vårdnaden gemensamt, skall vad som nyss har sagts om barnets fader
och moder i stället gälla den manlige respektive den kvinnliga förmyndaren. I
fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som
med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utiändskl barn för vård och
fostran i syfte all adoptera del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
försäkringskassa får på framställning av socialnämnd förordna all allmänt
barnbidrag för barn, som genom socialnämndens försorg placerats i enskilt hem,
skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt hem av
annan än socialnämnd, får sådant förordnande meddelas på framställning av den
som enligt första stycket uppbär bidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lagen omtryckt 1973:449.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse 1981:703.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 9 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 §2<br>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidragsförskott
utbetalas till vård-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidragsförskott utbetalas till
vård-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nadshavaren. Vistas barnet i annat nadshavaren eller, om
vårdnaden<br>
enskilt hem, får försäkringskassan har anförtrotts åt en särskilt förord-<br>
efter framställning från vårdnadsha- nad förmyndare, denne. Har två<br>
våren betala förskottet till den som särskih förordnade förmyndare ut-<br>
fostrar barnet.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>setts att utöva vårdnaden
gemensamt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utbetalas bidragsförskottet till den kvinnliga förmyndaren
eller, om förmyndarna begär det, till den manlige förmyndaren. Vistas barnet i
annat enskilt hem, får försäkringskassan efter framställning från vårdnadshavaren
betala förskottet till den som fostrar barnet. Om synnerliga skäl förehgga, får
förskottet på framställning av socialnämnd utbetalas tUl lämplig person eller
till nämnden att användas för barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdas barnet under hel månad i familjehem eUer hem för
vård eller boende inom socialtjänsten, utbetalas bidragsförskottet till det
kommunala organ som svarar för vårdkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bidragsförskoltsbelopp som först förfaller till
betalning efter beslut om förskott må, där barnet under den tid å vilken
förskoltsbdoppet belöper i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna
medel, till den del beloppet motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit
försörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivit för barnets försörjning
uppbäras av myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lagen omtryckt 1976:277.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse 1981:44.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-02-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsrådet UUslen, ordförande, och statsråden
Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo,
Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om vårdnad och umgänge m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1970-talet inleddes en genomgripande reform av den
familjerättsliga lagstiftningen. Denna reform har delvis berört barns
rättsliga ställning. Lagstiftningsarbetet i denna del har bl. a. gått ut på alt
avveckla den särreglering som gällt för de s. k. utomäktenskapliga barnen. Är
1976 genomfördes en reform som innebar att begreppen "barn inom
äktenskap" och "barn utom äktenskap" utmönstrades ur
lagstiftningen. Samtidigt infördes en möjlighet för ogifta eller frånskilda
föräldrar all ha gemensam vårdnad om sina barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1977 tillsattes utredningen (Ju 1977:08) om barnens
rätt'. Utredningen fick i uppdrag att överväga olika åtgärder för att stärka
barnens rättshga ställning. Sedan utredningen i ett första delbetänkande (SOU
1978:10) föreslagit att ett förbud mot aga av barn togs in i föräldrabalken,
något som också genomfördes den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:67, LU 11, rskr 190,
SFS 1979:122), har utredningen i ett andra delbetänkande (SOU 1979:63) Om
föräldraansvar m. m. föreslagit omfattande ändringar i reglerna om vårdnad,
umgänge och överlämnande av barn. Betänkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en
sammanfattning av betänkandet m. m. som bilaga 1, dels de lagförslag som läggs
fram i belänkandet som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna och
en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Justitieombudsmannen Tor Sverne, ordförande, saml
riksdagsledamoten Märta Fredriksson, utredningssekreterarna Yvonne Hedvall och
Kerstin Sandelius, departementssekreteraren Lars Strand och ombudsmannen Maria
West. Wesl ersattes senare av bitr. professorn Lars Dencik. Sakkunniga: barnombudsmannen
Rigmor von Euler, medicinalrådet Karl Grunewald, byråföreständaren Gunni
Jentzsch, direktören Gunnar Krantz, advokaten Valborg Lundgren, författaren
Gunnel Linde, avdelningsdirektören Anna-Lisa Melidén, byråchefen Ivan Ottoson,
hovrättsassessorn Nina Pripp och hovrättsrådet Anders Thunved, Experter:
professorn Michael Bohman och psykologen Inga Gustafsson.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
betänkandet avgells har en ny lag om barn och föräldrar (den s. k. Allmänna
utgångs-barneloven) införts i Norge den 1 januari 1982. Reglerna i denna lag
om punkter vårdnad och umgänge bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 4. Också i Danmark och Finland pågår f. n. en översyn av gällande regler
om föräldrar och barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta lagstiftningsärende har överläggningar ägt rum med företrädare för de
danska, finländska och norska justitiedepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.1
Reformens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler om vårdnad om barn härstammar från de lagar om föräldrar och barn som
kom till under åren 1917-1920. Mot bakgrand av de ökade strävandena mot
jämställdhet mellan kvinnor och män inleddes under 1970-talet en reform av
äktenskapslagstiftningen, som delvis fick återverkningar även på reglerna om
vårdnaden om barn. Ett viktigt steg togs år 1973, då reglerna om
äktenskapsskillnad ändrades. Genom denna ändring, som innebar bl. a. att en
makes skuld inte längre kunde åberopas som grand för äktenskapsskiUnad, fick
frågan om vem av makarna som bar skulden tiU söndringen inte heller tillmätas
någon betydelse vid avgörandet av vem av dem som efter en skilsmässa skulle få
vårdnaden om sina barn. Vidare stärktes möjligheterna för fäder all få
vårdnaden om sina barn i de fall föräldrarna inte var gifta med varandra (prop.
1973:32, LU 20, rskr 256 samt SFS 1973:645 och 646). År 1976 ändrades
vårdnadsreglerna ytterligare. Då beslutades, som inledningsvis nämnts, nya
regler om gemensam vårdnad för ■ ogifta dier frånskilda föräldrar (prop.
1975/76:170, LU 33, rskr 397 och SFS 1976:612).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samlad översyn av vårdnadsreglema har numera, som också tidigare berörts,
gjorts av utredningen om barnens rätt, som i betänkandet (SOU 1979:63) Om
föräldraansvar m. m. har lagt fram förslag till en genomgripande förändring av
de centrala bestämmelserna om vårdnaden om barn. Sålunda föreslås ändringar i
reglerna om vårdnadshavare, om vårdnadens innehåll och utövande och om umgänge.
Vidare föreslår utredningen vissa nya regler om domstolsprövningen, vilka bl.
a. handlar om talerätt och ombud för barnet, samt en del ändringar i fråga om
socialnämndernas medverkan för att lösa vårdnadskonflikter m. m. Slutligen
innehåller betänkandet förslag till omfattande ändringar i reglerna om
verkställighet av domstols avgörande om vårdnad och umgänge. En allmän
utgångspunkt för utredningens förslag är att barnens ställning bör stärkas
genom att deras behov och den hänsyn som bör tas till dem i högre grad än nu
markeras i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Praktiskt laget alla remissinstanser har anslutit sig till
utredningens 2 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattning
att reglerna om vårdnad m. m. behöver ändras för att bättre Allmänna
utgångs-svara mot barnens behov och anpassas till de förändringar i samhället
och punkter familjens utveckling som har ägt rum under senare år. De ohka
förslag som utredningen i detta syfte fört fram har emellertid fått ett blandat
mottagande, även om de flesta remissinstanserna är positiva till förslagens
inriktning. Några remissinstanser anser att utredningens förslag i vissa delar
behöver bearbetas ytterligare. Från många håll pekas också på alt utredningens
förslag kan bh kostnads- och personalkrävande och att de ställer särskilda krav
på utbildnings- och informationsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del viU jag till en början framhålla att flertalet av de bestämmelser som
nu gäller på föräldrarältens område har sina rötter i ett samhälle som
återspeglade andra förhållanden och värderingar än dem som råder i dag. Bestämmelserna
utgår bl. a. från den starka föräldramyndighet som rådde tidigare. Kunskaperna
om barns villkor och behov har därefter ökat. Numera finns en stor medvetenhet
om att barn har en med stigande ålder och mognad allt större förmåga alt själva
ta ansvar i frågor som rör deras personliga förhållanden. En strävan i dagens
samhälle är att fostra barn till självständiga individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om lagstiftningen redan i dag har barnens bästa som utgångspunkt anser jag, i
likhet med utredningen och flertalet remissinstanser, att det är angelägel att
lagstiftningen i högre grad än de nuvarande reglerna sätter barnens behov i
centram och framhäver alt förhållandet mellan föräldrar och barn skall bygga på
ömsesidigt hänsynstagande och ömsesidig respekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i sitt betänkande redovisat några synpunkter på barns behov. Denna
redogörelse, som har tagils in i bilaga 1, har mottagits positivt av
remissinstanserna och utgör enligt min mening en viktig grundval för
utformningen och tillämpningen av en ny lagstiftning på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förstärkning av det rent rättsliga skyddet för barn är naturligtvis bara en av
många åtgärder som behövs för att skapa goda uppväxtbetingelser för bam och
främja deras harmoniska utveckling. Bl. a. är det nödvändigt att samhället genom
olika socialpolitiska åtgärder stöder dem som har ett särskilt hjälpbehov.
Genom den nya lagstiftning om samhällets socialtjänst som trädde i kraft den 1
januari 1982 har målen och riktlinjerna för samhällets insatser på delta område
slagits fast (prop. 1979/80:1, SoU 44, rskr 385 samt SFS 1980:620 och 621). Som
utredningen om barnens rätt har framhållit är det viktigt att de olika stöd-
och hjälpinsatser som erbjuds inom socialtjänsten tas till vara för att trygga
barnens uppväxtförhållanden. I enlighet med vad socialutskottet har uttalat i
betänkandet SoU 1979/80:44 är det också angeläget att socialtjänstens regler om
vård och skydd av barn i särskilt utsatta situationer samordnas med
föräldrabalkens regler om vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
avgörande betydelse för att barn får växa upp under trygga och goda
förhållanden är givetvis all föräldrar och andra fostrare handlar i en anda av
omtanke om barnen och låter deras rättmätiga behov gå före det egna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intresset.
Nya lagregler som sätter barnens intresse i förgranden kan Allmänna
utgångs-medverka till en önskvärd altilydföfskjulning. Del är därför angeläget
alt punkter information lämnas om dessa regler. Jag återkommer till detta i
avsnitt 2.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.2
Reformens omfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har som tidigare nämnts föreslagit en omfattande revision av hela
vårdnadslagstiftningen. Förslaget berör framför allt reglema om vårdnad i 6
kap. föräldrabalken och reglerna om verkställighet av vårdnadsavgöranden m. m.
i balkens 21 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det först gäller vårdnadsreglerna innebär utredningens förslag att
möjligheterna för frånskilda och ogifta föräldrar att ha gemensam vårdnad om
sina barn väsentiigt utökas. De nya regler om denna vårdnadsform som infördes
år 1976 har emellertid hittills varit i kraft endast en kortare tid. Innan
närmare erfarenheter har vunnits om hur dessa regler har utfallit i praktiken
bör man enligt min mening gå fram med försiktighet när det gäller en ytterUgare
utvidgning av institutet gemensam vårdnad. Det hindrar dock inte att en viss sådan
utvidgning bör kunna ske redan nu. Detta återkommer jag till i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vanlig missuppfattning är att gemensam vårdnad innebär att barnet skall bo
växelvis under längre eller kortare perioder hos båda föräldrarna (s. k. delad
vårdnad). Ett sådant växelvis boende har ofta kritiserats i den allmänna
debatten om gemensam vårdnad. För alt undvika missförstånd vill jag understryka
att det inte i första hand är denna form av delad faktisk vårdnad som avses när
frågan om en utvidgning av möjligheterna till gemensam vårdnad diskuteras i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omständighet som kan ha verkat avhållande på föräldrarnas benägenhet alt välja
gemensam vårdnad är att det tidigare inte har gått att få underhållsbidrag och
bidragsförskott i dessa fall. Med anledning av detta vill jag framhålla att en
sådan möjlighet har införts den 1 juli 1979 genom de ändringar i reglerna om
underhållsbidrag och bidragsförskott som då trädde i kraft (se SFS 1978:853 och
858).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
möjligheter som finns att flytta över vårdnaden från föräldrarna till en
särskUt förordnad förmyndare, när föräldrarna inte är lämpUga som
vårdnadshavare, är f. n. starkt begränsade. Enligt utredningen bör dessa
möjligheter vidgas något. Utredningen anser också att vårdnaden i undantagsfall
skall kunna flyttas över till fosterföräldrar hos vilka barnet har rotat sig,
även om föräldrarna inte i och för sig är olämpliga som vårdnadshavare. Som jag
senare kommer att utveckla närmare delar jag utredningens uppfattning alt
vårdnadsreglerna bör ändras också i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har vidare föreslagit att den nuvarande bestämmelsen om rätten för en förälder
som inte är vårdnadshavare att ha umgänge med barnet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändras
så att även barnets behov av umgänge med denna förälder framhävs. Allmänna
utgångs-</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Enhgt utredningen bör
det också slås fast att barnet har rätt tiU umgänge med punkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
än en förälder som står barnet nära. Dessa förslag bör enligt min</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mening i aUl väsentligt
genomföras. Jag återkommer också till detta i det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat av utredningens förslag går ut på att man i vårdnadsreglerna skall samla
samtiiga de bestämmelser som gäller i fråga om det juridiska ansvaret för ett
barns personliga angelägenheter och slopa den anknytning till
förmynderskapsreglerna som i dag finns när vårdnaden om ett barn anförtros ål
någon annan än barnets föräldrar. Förslaget har fördelen att regelsystemet blir
lättare att överblicka. Förslaget innebär emellertid samtidigt sådana sakliga
förändringar som behöver diskuteras ytteriigare i ett vidare sammanhang. Detta
bör ske inom ramen för den aUmänna översyn av lagstiftningen om förmynderskap
och godmanskap som riksdagen nyligen har begärt (LU 1981/82:24, rskr 7). Jag
avser att senare föreslå att utredningen om barnens rätt ges detta uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag till ändrade regler om verkställighet av domar eller beslut om vårdnad
m. m. har fått ett blandat mottagande hos remissinstanserna. Förslaget rör ett
område som rymmer svåra awägningsproblem. Ett särskilt problem utgör del ökande
antalet fall då en förälder som inte har vårdnaden om ett barn olovligen för ut
barnet ur landet och på så sätt skiljer barnet från dess vårdnadshavare. Detta
problem har på senare år tilldragit sig särskild uppmärksamhet inom Europarådet
och Haagkonferensen för internationell privaträtt. Båda organisationerna har
efler det att utredningens betänkande lades fram var för sig antagit en
konvention i syfte att förbättra det internationella samarbetet för att
motverka sådana fall av kidnapping. Enligt min mening är det lämpligast att
ställning tas i ett sammanhang till såväl frågan om utformningen av de interna
bestämmelserna som frågan om Sveriges anslutning till dessa konventioner. Jag
är inte beredd alt nu göra en sådan samlad bedömning. De ytterligare
överväganden som krävs bör i stället senare i år redovisas i en
departementspromemoria, som efter sedvanlig remissbehandling kan läggas till
grund för en proposition i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser inte heller att nu lägga fram något förslag om talerätt för barn i mål om
vårdnad e. d. eller om representanter för barn i form av barnombud eller en
särskild barnombudsman. Utredningens betänkande i denna del innehåller ohka
alternativa förslag, och ytterhgare synpunkter har förts fram under
remissbehandlingen. Dessa förslag kräver vidare bearbetning. Utredningen bör
därför genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att fullfölja delta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.3
Terminologiska frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit ett par ändringar av delvis terminologisk natur. Enligt
utredningens uppfattning bör föräldrarnas ansvar för sina barn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>komma
till ett tydligare uttryck i lagen. Av delta skäl föreslår utredningen att
Barns grundlag-termen vårdnad ersätts med ordet föräldraansvar. En tanke med
detta gande rättigheter förslag är också att komma ifrån den sammanblandning
mellan den juridiska m. m. vårdnaden och den faktiska vården om barnet som
nu ofta görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har fått ett blandat mottagande under remissbehandlingen. Del avstyrks av en
knapp majoritet av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del har jag i och för sig förståelse för de syften som ligger bakom
förslaget. Uttrycket föräldraansvar har dock nackdelar av annat slag än de som
i dag finns beträffande uttrycket vårdnad. I de fall det juridiska ansvaret för
barnels person anförtros ål någon annan än en förälder är termen föräldraansvar
motsägelsefull. Det kan vidare av psykologiska skäl framstå som olämpligt att
en förälder som mister eller ej betros med det juridiska ansvaret berövas sitt
"föräldraansvar". Man bör därför, i varje faU tills vidare, behålla
uttrycket vårdnad som beteckning för det juridiska ansvaret om ett barns
personliga angelägenheter. Det kan dock vara lämpligt att utredningen, som
enligt vad jag tidigare har förordat skall överväga samspelet mellan vårdnadsreglerna
och förmynderskapsreglerna, på nytt diskuterar om del går att hitta ett bättre
uttryck än vårdnad för att markera skillnaden mellan det juridiska ansvaret för
och den faktiska vården om ett barn. Utredningen bör senare ges i uppdrag att
ytterligare överväga denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
lagregler om vårdnad och umgänge finns i föräldrabalken. Enligt utredningen bör
det redan av balkens namn framgå att barn har rättigheter som måsle respekteras
av föräldrarna. Utredningen har av delta skäl föreslagit att balkens namn
ändras till barn- och föräldrabalk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
majoritet av remissinstanserna är positiva till alt balkens namn ger uttryck
för att balken innehåller regler inle bara om föräldrar utan även om barn.
Några remissinstanser intar emellertid en avvisande hållning till förslaget.
Ett skäl som framförs mot förslaget är att det i balken regleras även andra
förhållanden än sådana som rör föräldrar och barn, såsom omyndighet för vuxna,
godmanskap saml förmyndares och överförmyndares skyldigheter. Till detta kommer
att det finns materiellt betydelsefulla lagregler om barn även på annat håll än
i balken. Ytterligare ett skäl som anförs mot det föreslagna balknamnet är att
detta blir tungt och tUl sin uppbyggnad kommer att skilja sig från övriga
balkars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att de skäl som kan finnas för att ändra balkens namn inle
överväger de nackdelar som är förbundna med del föreslagna balknamnet. Jag
anser därför all balken även i fortsättningen bör benämnas föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Barns grundläggande rättigheter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 kap. 2 § föräldrabalken skall den som har vårdnaden om ett barn sörja för
barnels person och ge barnet sorgfäUig uppfostran. Vårdnadshavaren skall också
se till att barnet får uppehälle och utbildning. Vidare gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
6 kap. 3 § föräldrabalken att vårdnadshavaren skall utöva den uppsikt Barns
grundläg-<br>
över barnet som behövs, samtidigt som del anges att barnet inte får
utsättas gande rättigheter<br>
för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör det av föräldrabalken framgå att barn har rätt till omsorg,
trygghet och förståelse samt till fostran och utbildning. Utredningen har
därför föreslagit särskilda bestämmelser om delta, vilka också anger att del är
barnets vårdnadshavare som skall se till alt dessa behov tillgodoses samt utöva
den tillsyn över barnet som behövs. Slutligen anser utredningen att det
nuvarande förbudet mot aga av barn bör behållas i oförändrat skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har godtagits eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.
Från något håll uttalas dock att det inle är lämpligt att lagstifta om de
känslor som människor bör hysa för varandra. Också i övrigt riktas viss kritik
mot den närmare beskrivning av barnets rättigheter som utredningen har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredningen och flertalet remissinstanser anser jag att det är värdefullt om
föräldrabalken på ett bättre sätt än f. n. ger ullryck för de grandläggande
behov som barn har rätt att få tillgodosedda av sina föräldrar och andra
vårdnadshavare. I första hand kan en uppräkning av de rättigheter barn har
gentemot sina vårdnadshavare ge dessa vägledning om vad de skall iaktta vid sin
uppfostran av barnen. En sådan uppräkning kan vidare få betydelse vid tvister
om vårdnaden om eller umgänge med ett barn på så sätt att domstolen bör välja
den lösning som kan antas bäst främja att de angivna rättighetema blir
tillgodosedda. Slutligen kan bestämmelser som slår fast dessa rättigheter
uppfattas som allmängiltiga normer och därmed indirekt påverka även andra än
vårdnadshavare som har hand om barn eller bestämmer i frågor som rör barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller det närmare innehållet i en beskrivning av barns grandläggande
rättigheter bör till en början - i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens
förslag - anges all barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Vidare bör föreskrivas att barn skall behandlas med aktning för sin person och
egenart. Genom en sådan föreskrift markeras, på ett bättre sätt än den av
utredningen valda formuleringen, att barn behöver förståelse och skydd för sin
integritet för att kunna utveckla sin personhghet. I anslutning till denna
föreskrift kan lämpligen tas in del nuvarande förbudet mot kroppslig
bestraffning eller annan kränkande behandling av barn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 kap. 2 § föräldrabalken skall vårdnadshavaren se till att barn får utbildning
efter vad som är tillbörligt bl. a. med hänsyn till barnets anlag. Utredningen
anser att denna bestämmelse i stället bör utformas som en rätt för barnet till
utbildning som motsvarar dess önskemål, behov och förutsättningar. Med
anledning av delta vill jag erinra om att del av bestämmelserna i skollagen
(1962:319) om skolplikt framgår att barn har en ovillkorlig rätt till studier i
grundskolan eller motsvarande. Möjligheterna för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett barn alt bedriva studier på högre nivå är däremot
givetvis beroende av Rätten att bestäm-vilka olika alternativ som står till
buds och vilka villkor som har ställts upp för ma tillträde till de högre
studierna. Av stor betydelse kan också vara vilka ekonomiska möjligheter som
föreligger för alt barnet skall kunna studera vidare. Av 7 kap. 1 § andra
stycket föräldrabalken följer att föräldrarna i mån av förmåga är
underhållsskyldiga för barnets studier i grundskolan, gymnasieskolan eller
annan jämförlig grundutbildning. Om föräldrarna inte helt kan ekonomiskt svara
för barnels försörjning, blir barnet beroende av de bidrag, lån eller
ekonomiska stöd i annan form som finns. Sammantaget gäller alltså att ett barns
möjligheter att bedriva studier på högre nivåer än grundskolan är beroende av
skilda omständigheter som vårdnadshavaren inte alltid råder över. Jag finner
det därför lämpligt att man i föräldrabalken, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gäller i dag, endast föreskriver all vårdnadshavaren skall bevaka
att barnet får tillfredsställande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ansvaret för vårdnaden om barn ingår enligt 6 kap. 2 §
föräldrabalken en skyldighet för barnets vårdnadshavare att se till att barnet
får uppehälle efler vad som är tillbörligt med hänsyn till föräldrarnas villkor
och de tillgångar barnet kan äga. Utredningen anser att denna skyldighet kan
utmönstras, eftersom föräldrarnas ekonomiska ansvar för sina barns försörjning
regleras på annat håll (se 7 kap. föräldrabalken). Det är emellertid en sak för
sig vem som har det ekonomiska ansvaret för barnets underhåll. En annan sak är
vem som skall bevaka att detta ansvar fullgörs. Enligt min mening bör det även
i fortsättningen anges att vårdnadshavarna skall bevaka att barnet får
tillfredsställande försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårdnadsfunktionen ingår slutligen enhgt 6 kap. 3 §
föräldrabalken att utöva den uppsikt över barnet som behövs med hänsyn till
barnets ålder och övriga omständigheter. Avsikten med bestämmelsen är i första
hand att barnet skall skyddas från att skada sig självt. Den är emellertid även
ett uttryck för den skyldighet att hålla tillsyn över barnet som
vårdnadshavaren har i förhållande till utomstående. Liksom utredningen anser
jag att denna bestämmelse bör behållas. Termen uppsikt bör dock bytas ut mot
ordet tillsyn, som enligt min mening bättre anger vad skyldigheten gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Rätten att bestämma i frågor som rör barns personliga
förhållanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I föräldrabalken saknas uttryckliga regler om vem som
bestämmer i frågor som rör barns personliga förhållanden. Del ligger dock i
sakens natur alt den som har vårdnaden om ell barn också måste kunna besluta i
frågor som rör barnet. I vissa fall är denna befogenhet emellertid inskränkt
genom föreskrifter i olika författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har endast i begränsad utsträckning getts en laglig
rätt att själva bestämma eller komma till tals. Ell exempel på en sådan
bestämmelse finns i 6 kap. 4 § föräldrabalken. som reglerar barns rätt all ingå
eller säga upp avlal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om anställning. I viss utsträckning anses emellertid att
ett barn, som har nått Rätten att bestäm-<br>
tillräcklig mognad, även utan direkt lagstöd kan bestämma självt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör det genom en uttrycklig bestämmelse
i föräldrabalken slås fast att barnels vårdnadshavare har rätt och skyldighet
att bestämma rörande barnets personliga förhållanden. Avsikten är emellertid
inle att vårdnadshavaren generellt och ulan diskussion skall bestämma vad
barnet skall göra. Tvärtom framhåller utredningen alt det är av stor vikt för
barnets personlighetsulveckling att barnet självt får möjlighet all la del i
besluten. Av detta skäl föreslår utredningen att det också skrivs in en
skyldighet för vårdnadshavaren att så snart det är möjligt samråda med barnet i
angelägenheter som rör dess personliga förhållanden saml alt, med iakttagande
av bestämmelserna om vårdnadshavarens ansvar för barnels behov, ge barnet en
med stigande ålder och mognad allt större rätt att självt bestämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har allmänt anslutit sig till
utredningens grundsyn när det gäller bestämmanderätten i frågor som rör barnet
rent personligen. Beträffande den närmare utformningen av reglerna framförs
dock olika uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att det är en självklar
utgångspunkt att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor
som rör barnets personliga angelägenheter. Jag delar utredningens uppfattning
alt detta bör slås fast genom en uttrycklig bestämmelse i föräldrabalken. En
sådan regel markerar klart vårdnadshavarens ansvar och ger också - mot bakgrund
av vad som tidigare har sagts om vårdnadshavarens ansvar för alt barnets behov
tillgodoses - vårdnadshavaren stöd för att hävda barnets intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som vårdnadshavarens principiella
bestämmanderätt slås fast är det naturligtvis viktigt all också barnet ges
möjlighet att självt komma till tals i frågor som rör dess person. Genom alt
uppmuntra barnet till alt uttrycka en egen åsikt tränas barnet, som utredningen
har uttryckt det, till alt bli en självständig och ansvarskännande människa.
Jag anser därför alt den nyss förordade regeln om vårdnadshavarens
bestämmanderätt bör kompletteras med en bestämmelse som anger all
vårdnadshavaren skaU ta hänsyn till barents egna önskemål och synpunkter. En
sådan skyldighet får emellertid inte utformas så alt vårdnadshavaren skulle
vara förhindrad att sälta sig över barnets vilja i de fall då barnels bästa
kräver del. Barnets behov av all med tiden alltmera frigöra sig från sina
föräldrar får naturligtvis inte medföra överdrivna hänsynstaganden till barnets
önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl angelägenhetens beskaffenhet som varje enskilt barns
individuella förutsättningar varierar så starkt att det knappast är möjligt att
i lagtexten annat än i mycket allmänna ordalag ge uttryck för del ökande hänsynstagande
till barnels synpunkter och önskemål som bör följa med barnets personliga
utveckling. Jag anser därför att bestämmelsen bör ges del innehållet att en
vårdnadshavare skall i takt med barnels stigande ålder och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utveckling la allt större hänsyn till barnets synpunkter
och önskemål.</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensam vård-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>vissa fall kan den fråga del gäller vara av sådan
art alt del ter sig naluriigt nad alt barnet får bestämma självt, utan att
vårdnadshavaren lägger sig i saken. Del gäller framför allt i enkla och
vardagliga frågor som rör barnets personliga förhållanden. Den bestämmelse som
jag nyss har förordat innebär också att vårdnadshavaren bör låta barnet
bestämma självt i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans
beskaffenhet och barnets mognad. Någon uttrycklig föreskrift om barnels
bestämmanderätt behövs därför inle. I sammanhanget bör dock understrykas att
den möjlighet som vårdnadshavaren sålunda har att ge barnet rätt alt självt
bestämma inte bör få leda till att vårdnadshavaren övervältrar sitt ansvar som
beslutsfattare på barnet. För barnets trygghet är det väsentligt alt barnet
inle tvingas att självt fatta beslut som barnet inle känner sig moget för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till frågan om rätlen för barn all bestämma i frågor om
påbörjande eller avslutande av en anställning återkommer jag i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Gemensam vårdnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Erfarenheterna av 1976 års reform</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrar som är gifta med varandra har automatiskt
gemensam vårdnad om sina barn. Före 1976 års reform av vårdnadslagstiflningen
kunde andra föräldrar inte ha gemensam vårdnad. Genom denna reform fick
emellertid frånskilda föräldrar möjlighet att efter skilsmässan fortsätta eller
på nytt börja utöva den gemensamma vårdnaden. En förutsättning för detta är att
båda föräldrarna är ense om denna vårdnadsform och att domstol förordnar om
sådan vårdnad. Även föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra
kan efter 1976 års reform få gemensam vårdnad om sina barn, om båda föräldrarna
begär del hos domstol. Domstolen kan emellertid i fråga om både frånskilda och
ogifta föräldrar vägra att förordna om gemensam vårdnad, om ett sådant
förordnande skulle vara uppenbart stridande mot barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med de nya reglerna om gemensam vårdnad har i
första hand varit att främja goda förhållanden mellan barnet och båda
föräldrarna. Beträffande den närmare bakgrunden till reglerna kan hänvisas
till prop. 1975/76:170 s. 141-154 och LU 1975/76:33 s. 79-82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon riksomfattande statistik över antalet avgöranden om
gemensam vårdnad som har meddelats sedan de nya reglerna trädde i kraft finns
inle. Tillgängliga undersökningar visar dock all möjligheten all begära
gemensam vårdnad hittills har utnyttjats i ganska begränsad utsträckning, även
om antalet avgöranden på senare tid tenderar att öka. Ett skäl för att
vårdnadsformen under de första åren inte kom till större användning kan ha
varit att frågan om underhållsbidrag och bidragsförskott i dessa fall då ännu
inte hade lösts. En ändring i denna del kom till stånd genom de nya regler om
underhåll och bidragsförskott till barn vilka i sina huvuddelar trädde i kraft</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:12).</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensam vård-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon bredare vetenskaplig studie av 1976 års
vårdnadsregler finns såvitt nad känt inle. Reglerna har dock studerats i
examensarbeten av olika slag vid universiteten och högskolorna i landet. Vid
pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet pågår f. n. ett
forskningsprojekt om gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våren 1978 tillsatte socialstyrelsen en arbetsgrupp med
uppdrag att studera vårdnad om barn vid separation. Resultatet av gruppens
arbete har publicerats i skriften "Mamma, pappa - eller båda?"
(Socialstyrelsen redovisar 1979:8). I skriften redovisas erfarenheterna under
år 1977 hos ett antal kommuner, PBU-ceniraler, socialkonsulenter och allmänna
advokatbyråer av vårdnadsreformen saml en del statistiska uppgifter. Bl. a.
framgår all Stockholms tingsrätt år 1977 meddelade sammanlagt 245 avgöranden om
gemensam vårdnad. Nästan 50 % av dessa gällde ogifta sammanboende föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt en annan undersökning, gjord vid Uppsala
universitet, valdes under år 1977 gemensam vårdnad i samband med
äktenskapsskillnad i 9 % av målen vid Stockholms tingsrätt. Motsvarande siffror
var för samma tid för Uppsala tingsrätt 12,5%, för Uppsala läns södra tingsrätt
3% och för. Norrköpings tingsrätt 1,5 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ytterligare en undersökning, gjord vid Stockholms
universitet, hade antalet avgöranden om gemensam vårdnad som meddelats av
Stockholms tingsrätt under år 1979 ökal till 515. Den största gruppen av dem
som hade begärt gemensam vårdnad var nu de frånskilda föräldrarna, som svarade
för 256 avgöranden mot 89 avgöranden är 1977. Antalet ogifta sammanboende
föräldrar som år 1979 erhöll gemensam vårdnad vid tingsrätten var enligt samma
undersökning 162. Undersökningen visar också att tingsrätten detta år i 42 fall
anförtrodde vårdnaden gemensamt ål frånskilda föräldrar av vilka efter
äktenskapsskillnaden endast en från början varit vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt uppföljning av 1976 års vårdnadsregler kom
till stånd våren 1981 vid en konferens om gemensam vårdnad som anordnades av
Allmänna barnhuset. En dokumentation från mötet finns i skriften Gemensam
vårdnad - Konferensrapport från Sätra bruk 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del material som sålunda finns ger inte någon entydig bild
av skälen till alt föräldrar väljer eller avstår från att välja gemensam
vårdnad. Del framgår inle heller hur gemensam vårdnad har utfallit i praktiken
i de fall denna vårdnadsform har valts. En av orsakerna till att ogifta föräldrar
som bor tillsammans inte har vall gemensam vårdnad i större utsträckning är
enligt utredningen om barnens rätt att föräldrarna har funnit del dyrt och
krångligt alt hos domstol få bekräftat ell ansvar som de redan har tagit på sig
i praktiken. Av de föräldrar som inle bor tillsammans och som har valt gemensam
vårdnad har många som intervjuats i olika undersökningar angett all de sett den
gemensamma vårdnaden som en naturlig vårdnadsform även när föräldrar bor isär.
Andra föräldrar har kommit fram till denna lösning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdnadsfrågan därför att ingen av föräldrarna har velat
släppa ifrån sig Gemensam vårdvårdnaden om barnet eller förlora en nära
kontakt med barnet. Några av nad dessa föräldrar har närmast på försök
bestämt sig för en gemensam vårdnad, medan andra har sett den gemensamma
vårdnaden som en möjlighet att slippa ifrån en uppslitande vårdnadsprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt för de flesta särboende föräldrar som har valt
gemensam vårdnad har varit intresset och ambitionen att upprätthålla en nära
och god kontakt med barnet trots särboendet. Av en undersökning (Ds S 1981:18)
Ensamförälder 1980, som har gjorts vid Umeå universitet på uppdrag av
ensamförälderkommiltén (S 1977:16), framgår också att kontakterna mellan barn
och föräldrar som inte sammanbor med barnet är markant tätare när föräldrarna
har gemensam vårdnad än när de inte har det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det material som i övrigt finns om gemensam vårdnad visar
alt många föräldrar har saknat informafion om följderna av att välja gemensam
vårdnad och hur den gemensamma vårdnaden bör utövas för all fungera i
prakfiken. Eftersom referensmaterial om de praktiska följderna i stort sett
saknades vid reformens början har många föräldrar i stor utsträckning fått
pröva sig fram till de arrangemang som de funnit lämpligast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tillgängliga utredningsmaterialet visar att en klar
majoritet av de ogifta eller frånskilda föräldrar som har gemensam vårdnad är
nöjda med de nya vårdnadsreglerna. De vill också i allmänhet rekommendera
gemensam vårdnad även för andra föräldrar. Bland de positiva upplevelser som
redovisas från tillfrågade föräldrar är, främst från männens sida, känslan av
att få vara med och ta del i vad som händer barnet och en tätare och mer
otvungen samvaro med barnet. Från framför allt kvinnornas sida anges som
särskilt positivt att slippa att ensam behöva ta ansvaret för barnet och all ha
någon att tala med om barnets uppfostran. Bland negativa reaktioner hos
föräldrarna framhålls del arbetskrävande i att hålla fortlöpande och nära
kontakter med varandra och att ha en god planering. Några föräldrar har upplöst
den gemensamma vårdnaden eller överväger alt göra del, eftersom de finner
vårdnadsformen svår eller alltför krävande. Det förekommer också att
föräldrarna tycker sig märka att barnet inle far väl av de praktiska
arrangemang som har valls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur barnet självt upplever en gemensam vårdnad, när
föräldrarna bor isär, saknas det närmare uppgifter om. I många fall torde den
gemensamma vårdnaden bidra till att tillgodose barnets behov av nära och goda
relationer till båda sina föräldrar. I den kritik som har förts fram mot
gemensam vårdnad - såväl i remissyttrandena över utredningens betänkande som i
den aUmänna debatten - hävdas dock att det finns en risk för alt särboende
föräldrar kan välja denna vårdnadsform inle för barnets skull utan för all
åstadkomma rättvisa mellan föräldrarna. Detta kan komma till uttryck bl. a. i
att föräldrarna kräver alt ha barnet boende hos sig lika långa tider"var.
En rakt motsatt effekt kan följa när föräldrarna ser gemensam vårdnad som en
möjlighet att själva slippa la ställning i vårdnadsfrågan. De kan då alltför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mycket övervältra ansvaret för olika beslut på barnet,
något som kan försätta Gemensam vård-barnet i svåra lojalitetskonflikter eller
skapa otrygghet. En ytterligare nad negaliv effekt kan inträda när föräldrarna
inte har löst sina inbördes konflikter men ändå ger sig in i en vårdnadsform
som kräver samförståndslösningar. Även här kan barnet utsättas för
lojalitetskonflikter och en uppväxt utan den fasthet och trygghet som barnet
behöver. Barnet kan också komma att utnyttjas av en förälder som kontaktlänk
med en partner som föräldern inle förmår att helt skilja sig ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den krifik som riktas mot reformen om gemensam vårdnad för
ogifta eller frånskilda föräldrar hänför sig främst till hur föräldrarna
faktiskt sörjer för barnels person. Efter det att 1978 års underhållsreform
trädde i kraft har det endast i begränsad utsträckning framförts kritik mot de
juridiska och ekonomiska följderna. Däremot anses det mer allmänt all det
brister i den information som föräldrar behöver när de har alt la stäUning till
hur vårdnaden om barnet bör anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Gemensam vårdnad som huvudregel för alla föräldrar?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för utredningen har varit all båda
föräldrarna till ett barn skall känna lika stort ansvar för barnet vare sig de
är gifta eller frånskilda eller över huvud taget inte har varit gifta med
varandra. Utifrån denna utgångspunkt har utredningen diskuterat om inle alla
föräldrar, oavsett vilken kategori de tillhör, bör automatiskt ha gemensam
vårdnad om sina barn, om inte domstol förordnar annat. Ett annat alternativ,
som delvis kompletterar del förra, är att domstol i särskilda fall skall kunna
förordna om gemensam vårdnad även mot en förälders vilja, dvs. kunna antingen
vägra att upplösa en gemensam vårdnad eller besluta om gemensam vårdnad på
begäran av endast den ena av föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens majoritet har stannat för alt inte lägga fram
något av dessa alternativ som utredningens huvudalternativ. Mot detta har tre
ledamöter reserverat sig. De flesta remissinstanserna har emellertid anslutit
sig till majoritetens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del har jag i och för sig förståelse för syftet
med förslaget om att föräldrar i princip alltid bör ha gemensam vårdnad om sina
barn. Med en sådan ordning skulle barnens behov av samhörighet med båda
föräldrarna markeras tydligare än f. n. Som flera remissinstanser har påpekat
lämpar sig emellertid denna ordning inle för alla föräldrar. Om vårdnadsformen
skall kunna fungera och vara det stöd för barnen som är avsett kräver den att
föräldrarna står i nära kontakt med varandra och sina barn och att föräldrarna
har vilja och förmåga att samarbeta. I vissa fall kan förutsättningarna för en
sådan nära föräldrakonlakl saknas. Del kan också uppslå slitningar mellan
föräldrarna som försvårar eller omöjliggör del samarbete som krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt innebär till en början all gemensam
vårdnad inte bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påtvingas föräldrar som inte båda är positivt inställda
till denna vårdnads- Gemensam vårdform. Det bör alltså inle komma i fråga all
domstol skall kunna förordna om nad gemensam vårdnad mot en förälders vilja
eller vägra att upplösa en sådan vårdnad trots alt en förälder begär del. Men inte
heller i övrigt är det lämpligt att generellt föreskriva gemensam vårdnad som
huvudregel. Även om inte föräldrarna själva eller någon av dem uttryckligen
motsätter sig denna vårdnadsform, är det angeläget att den används endast av
dem som kan antas ha förutsättningar för alt leva upp till de krav som den
gemensamma vårdnaden ställer på dem. Detta hindrar emellertid inle alt
möjligheterna till gemensam vårdnad bör utvidgas i förhållande till vad som nu
gäller. Den frågan behandlas i de båda följande avsnitten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Gemensam vårdnad för frånskilda föräldrar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrar som är gifta med varandra har direkt på grund av
lag gemensam vårdnad om sina barn (6 kap. 7 § första stycket föräldrabalken).
Om föräldrarna begär äktenskapsskillnad, är domstolen skyldig att i samband med
äklenskapsskillnadsdomen förordna om vårdnaden om barnen. Önskar föräldrarna då
fortsätta den gemensamma vårdnaden, skall domstolen besluta i överensstämmelse
med deras önskan, om del ej är uppenbart stridande mot barnets bästa (6 kap. 7
§ andra stycket föräldrabalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att domstolen inte längre skall
vara skyldig att alltid meddela förordnande om vårdnaden när föräldrarna
erhåller äktenskapsskillnad. Utredningen anser att de problem som en
skilsmässa ofrånkomligen för med sig ofta ökar genom den prestigekamp om barnen
som föräldrarna kan driva. Enligt utredningen torde det många gånger kunna
skapas bättre förutsättningar för all skilsmässan görs upp i godo, om
vårdnadsfrågan inte måsle ingå i denna uppgörelse. Utredningen anser vidare att
den obligatoriska prövning som domstolen i dag skall göra markerar en onödigt
negativ inställning till möjligheten för båda föräldrarna att ha ett fortsatt
gemensamt ansvar för sina barn. Utredningen har därför föreslagit att den
gemensamma vårdnaden automatiskt skall fortsätta även efter en
äktenskapsskillnad, såvida inte föräldrarna eller en av dem begär att den
gemensamma vårdnaden upplöses. Utredningen är emellertid inle enig. I en
reservation förordas att den nuvarande obligatoriska domstolsprövningen vid
äktenskapsskillnad står kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissopinionen är i denna fråga splittrad. En majoritet
tillstyrker att den gemensamma vårdnaden automatiskt fortsätter även efter en
äktenskapsskillnad, om inte föräldrarna begär annat. Många remissinstanser
pekar emellertid på alt förslaget kan vara förenat med vissa risker för barnet.
Bl. a. framhålls att ett borttagande av den nuvarande domstolsprövningen kan
leda till att föräldrarna på grund av obetänksamhet, eftergivenhet hos den ene
eller en önskan att slippa en uppslitande vårdnadstvisl kommer i en
vårdnadssituation som de inle bemästrar. Förmår föräldrarna inte samarbeta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller störs samarbetet av inbördes motsättningar mellan
dem, kan barnet Gemensam vård-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt dessa remissinstanser tvingas leva i en otrygg och
i övrigt skadlig nad</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ser jag fördelar i all en äktenskapsskillnad
inte automatiskt behöver medföra ett förordnande från domstolens sida om
vårdnaden om makarnas barn. Med hänsyn till vad jag tidigare har sagt om nyttan
med gemensam vårdnad är det en naturlig utgångspunkt alt denna vårdnadsform
fortsätter även efter det all föräldrarna har skift sig och utan att domstolen
behöver ta upp frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sätt att nå detta resultat är att, som utredningen har
föreslagit, den gemensamma vårdnaden upplöses endast om föräldrarna själva
eller någon av dem begär det. Spörsmålet är då hur stora riskerna är för att
barnet skall "glömma bort" eller att föräldrarna inte inser följderna
av sin passivitet, om domstolen prövar vårdnadsfrågan endast på föräldrarnas
eget initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte några föräldrar torde undgå praktiska problem när en
äktenskapsskillnad är förestående. I fråga om barnen reser sig omedelbart
frågan var de skall bo och hur underhållsansvarel för dem skall fördelas mellan
föräldrarna. I samband med detta torde det i de flesta fall bli aktuellt att
diskutera också vem av dem som skall ha den juridiska vårdnaden om barnen. Att
denna fråga skulle "glömmas bort" ter sig därför enligt min mening
inte särskilt sannolikt. Däremot kan det finnas en risk för att föräldrarna
inte får eller nås av den information som är nödvändig för all de skall kunna
lösa frågan om den juridiska vårdnaden på ett sätt som svarar mot barnens
behov. Vad som behövs är en information inte bara om de juridiska, ekonomiska
och faktiska effekterna av den ena eller den andra vårdnadsformen efter en
separation. Viktigt är också att föräldrarna görs uppmärksamma på de allvarliga
påfrestningar som barnen utsätts för vid en äktenskapsskillnad och all
föräldrarna får upplysning om vilka rådgivningsorgan som finns alt tillgå och
vilken hjälp i övrigt som samhället och enskilda organ kan erbjuda familjer som
står i begrepp att splittras. Enligt min mening är del angeläget att informationsinsatserna
i dessa delar förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en sådan förbättrad information kan jag inte se alt en
ordning, enligt vilken den gemensamma vårdnaden automatiskt fortsätter efter en
äktenskapsskillnad om inte föräldrarna eller någon av dem begär annat, skulle
behöva få några negativa följder. Domstolen bör dock även vid denna ordning ha
möjlighet att i samband med domen på äktenskapsskillnad upplösa den gemensamma
vårdnaden, om det genom socialnämnden eller på annat sätt har kommit fram att
någon av föräldrarna är så olämplig alt han eller hon inte längre bör få stå
kvar som vårdnadshavare för barnet eller om gemensam vårdnad av andra skäl är
uppenbart oförenlig med barnets bästa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensam vård-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nad Som förut nämnts gäller f. n. att föräldrar som inte
är eller har varit gifta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med varandra kan få gemensam vårdnad om sina barn endast
efler ansökan av dem båda hos domstol. Enligt utredningen bör del emellerfid i
fortsättningen vara tillräckligt att de tillsammans anmäler till pastorsämbetet
att de önskar denna vårdnadsform. Förfarandet föreslås bli kostnadsfritt och
stå öppet för såväl sammanboende som särboende föräldrar. I en reservation har
dock förordats all anmälningsförfarandel erbjuds endast sammanboende föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de faU båda föräldrarna dagligen lar del i den faktiska
omvårdnaden om barnet och barnets uppfostran är det enligt min mening naturligt
att föräldrarna också har ett gemensamt rättsligt ansvar för barnet. Så är
fallet i dag beträffande gifta föräldrar, vilka automatiskt har gemensam
vårdnad. Situationen för ogifta samboende föräldrar torde i allmänhet inte
skilja sig nämnvärt från den som råder i en familj där föräldrarna är gifta med
varandra. I fråga om de ogifta samboende föräldrarna saknas emellertid den
officiella registrering av samhörigheten som vigseln utgör för de gifta
föräldrarna. Det är därför, som också utredningen har kommit fram fill, inte
möjligt alt enbart med utgångspunkt i föräldrarnas samboende som sådant knyta
någon regel om gemensam vårdnad, utan man är hänvisad till att föräldrarna
själva tar initiativ till denna vårdnadsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De möjligheter som ogifta samboende föräldrar har i dag
att ansöka hos domstol om gemensam vårdnad synes hittills ha utnyttjats i
ganska liten utsträckning. Enligt vad utredningen har redovisat och som också
har nämnts i det föregående kan en av orsakerna till detta vara alt många
finner det dyrt och krångligt alt hos domstol få bekräftat ett ansvar som de
redan har tagit på sig i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förslag om en gemensam anmälan till pastorsämbetet som
utredningen har fört fram har allmänt vunnit gillande under remissbehandlingen.
Förfarandet är enkelt, och både föräldrar och domstolar besparas arbete. I de
flesta fall då faderskapet till barn fastställs genom ett faderskapserkännande
torde föräldrarna med hjälp av den information som socialnämnden lämnar ha
möjlighet att redan i samband med att faderskapet fastställs anmäla sitt
önskemål om gemensam vårdnad. En anmälan som sker i detta sammanhang kan läll
vidarebefordras av socialnämnden fill pastorsämbetet i samband med att nämnden
fullgör sin skyldighet att till ämbetet anmäla faderskapserkännandet. Också jag
anser därför att ogifta samboende föräldrar i fortsättningen bör kunna få
gemensam vårdnad genom en enkel anmälan till pastorsämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majoritet inom utredningen har föreslagit all
möjligheten att efter anmälan få gemensam vårdnad bör stå öppen också för
ogifta särboende föräldrar. Föräldrar som tillhör denna kategori kan tidigare
ha sammanbott utan att då anmäla önskemål om gemensam vårdnad. Del kan också
vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fråga om föräldrar som aldrig någonsin har sammanbott.
Flera remissinstan- Gemensam vård-ser har godtagit att också dessa båda grupper
ges möjlighet till ett förenklat nad förfarande för att få gemensam vårdnad.
Själv är jag dock inle övertygad om att det är lämpligt att helt utan prövning
ge dessa föräldrar ell gemensamt rättsligt ansvar för sina barn. Har
föräldrarna inte under sin samboendetid valt gemensam vårdnad, bör de alltså
liksom nu vara hänvisade till att göra ansökan hos domstol. Och detsamma bör
gälla, när föräldrarna över huvud taget inte har bott ihop och inte heller gör
det när de vill ha gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår jag att möjligheten att genom
en enkel anmälan till pastorsämbetet få gemensam vårdnad erbjuds endast ogifta
föräldrar som bor tillsammans. Lagtekniskt bör förutsättningarna för att en
registrering av den gemensamma vårdnaden skall ske hos pastorsämbetet utformas
så att båda föräldrarna och barnet skall vara kyrkobokförda på samma fastighet.
Vidare bör som förutsättning för registrering av gemensam vårdnad gälla att
vårdnadsfrågan inte tidigare har prövats av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att underlätta pastorsämbetenas handläggning bör
möjligheten att anmäla gemensam vårdnad kunna utnyttjas endast när både
föräldrarna och barnet är svenska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 Upplösning av gemensam vårdnad Betänketid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 11 kap. 1 § giftermålsbalken skall makar som vill
skiljas iaktta en betänketid bl. a. om en av dem varaktigt bor tillsammans med
ett eget barn under 16 år som står under denna förälders vårdnad. Betänketiden
är minst sex månader och högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att behovet av eftertanke innan en
gemensam vårdnad om barn under 16 år upplöses är lika stort vare sig
föräldrarna är gifta med varandra eller inte. En betänketid på minst sex
månader och högst ett år föreslås därför för alla dessa fall. Denna lid skall
enligt förslaget börja löpa när föräldrarna eller en av dem begär hos domstol
att den gemensamma vårdnaden skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utredningens förslag har åsikterna brutit sig
under remissbehandlingen. De remissinstanser som stöder förslaget är ungefär
lika många som de som tar avstånd från detta (se bil. 3 avsnitt 3.4 och 5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En betänketid får antas ha sin största betydelse i fall då
föräldrarna är oense om huruvida den gemensamma vårdnaden skall upplösas eller
vem av dem som vid en sådan upplösning skall ha vårdnaden om barnet. I dessa
fall skulle en betänketid kunna ge lid för eftertanke innan domstolen slutligt
avgör vårdnadsfrågan. I vårdnadstvister brukar domstolarna emellertid normalt
begära en vårdnadsutredning från socialnämnden. Redan den tid som förfiyter
innan denna utredning är klar torde i de fiesla fall - även om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningstiden förkortas (se avsnitt 2.7.4) - vara
tillräcklig för att Gemensam vårdföräldrarna skall hinna tänka igenom sin
situation. Jag anser därför all i de nad fall då vårdnadsfrågan är Ivistig och
en vårdnadsulredning alltså äger rum någon särskild betänketid inte behövs
innan domstolen slutligt avgör vårdnadsfrågan. Och om betänketiden även är
avsedd att förhindra en möjlighet till ell interimistiskt avgörande i denna
fråga, är detta enligt min mening inte någon lämplig lösning. Detta återkommer
jag strax till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan har antytt torde skälen för att införa en
betänketid vara ännu mindre i de fall då föräldrarna är överens om all den
gemensamma vårdnaden skall upplösas och om vem av dem som ensam skall vara
vårdnadshavare i fortsättningen. Det är knappast troligt att en betänketid i
dessa fall skulle fylla någon egentlig funktion. Tvärtom finns del risk för att
de motsättningar som har gjort att föräldrarna har enats om alt upplösa den
gemensamma vårdnaden förvärras, om de tvingas alt fortsätta denna vårdnad under
en belänketid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag all det inte finns skäl att,
vid sidan av den betänketid som nu gäller för gifta föräldrar före en
skilsmässa, införa en särskild belänketid inför upplösningen av en gemensam
vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Interimistiska beslut</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 6 kap. 13 § första stycket föräldrabalken kan
domstolen interimistiskt besluta beträffande vårdnaden om barn. Detta innebär
att domstolen meddelar ett provisoriskt beslut som gäller till dess att
vårdnadsfrågan har avgjorts genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft.
Ett sådant interimistiskt beslut kan omprövas av domstolen när som helst under
rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det underlag som domstolen bygger det interimistiska
belutet på är ofta magert. Det hindrar inle att delta beslut i praktiken får
stor betydelse för domstolens slutliga ställningstagande i vårdnadsfrågan.
Utredningen anser därför alt ett interimistiskt beslut om vårdnaden bör få
meddelas endast om del finns särskilda skäl för det, t. ex. då det på grund av
missbruk av en förälder vid utövande av vårdnaden skulle visa sig nödvändigt
att omedelbart skilja föräldern från vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för ett interimistiskt beslut om vårdnaden bör
domstolen enligt utredningen i första hand besluta interimistiskt om bostaden
för barnet. Utredningen anser alt en sådan ordning är ägnad att förstärka
känslan hos föräldrarna av ansvar och intresse för barnet. Ingen av föräldrarna
blir då helt avskuren från vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag har fått ett blandat mottagande under
remissbehandlingen. Förslagen tillstyrks resp. avstyrks av i stort sett lika
många remissinstanser (se bil. 3 avsnitt 3.4 och 5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del är jag inte övertygad om att det är någon
fördel med en ordning som innebär att domstolen interimistiskt kan besluta om
bostad för barnet i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall då föräldrarna är oense om vem av dem som skall ha
vårdnaden om Gemensam vård-barnet. Kan de inle enas i den vikliga frågan om
bostaden, är det knappast nad troligt all de efler ett sådant beslut kan
samarbeta i övriga frågor som rör vårdnaden. Enligt min mening är del därför
alt föredra att domstolens interimistiska prövning får gälla vårdnaden i dess
helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nämnt i avsnitt 2.4.2 har jag den uppfattningen
alt man inte bör tvinga föräldrar att utöva gemensam vårdnad när de inle båda
är överens om denna vårdnadsform. Om en av dem vill få den gemensamma vårdnaden
upplöst, bör domstolen därför kunna förordna om detta och besluta vem som skall
ha vårdnaden under tiden till dess att vårdnadsfrågan kan definitivt avgöras.
Jag anser därför att det inte finns anledning att begränsa de möjligheter som
domstolen f. n. har att interimistiskt besluta om vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har framhållits alt det enligt
gällande rätt inte finns någon ovillkorlig rätt för föräldrarna alt få ell
interimistiskt beslut om vårdnaden (se bil. 3 avsnitt 5.2.3). Detta påpekande
är enligt min mening så till vida riktigt all domstolen inle är tvungen att
omedelbart meddela ett sådant beslut så snart del har begärts. Det kan också
många gånger vara fördelaktigt att domstolen väntar med detta beslut till dess
att ett tillfredsställande underlag finns för beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att domstolen - för att få ett
bättre underlag för det interimistiska beslutet än f. n. - skall ha möjlighet
att skyndsamt inhämta upplysningar från socialnämnden i vårdnadsfrågan. Till
detta förslag återkommer jag i avsnitt 2.8.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet av vårdnadshavare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med alt en gemensam vårdnad upplöses skall
domstolen enligt 6 kap. 7 § föräldrabalken förordna vem av föräldrarna som i
fortsättningen skall ensam utöva vårdnaden. Är föräldrarna överens om detta,
skall domstolen besluta i överensstämmelse med deras önskemål om det inte är
uppenbart stridande mot barnets bästa. Är föräldrarna oense om vem som skall ha
vårdnaden, skall domstolen besluta efler vad som är skäligt med hänsyn till
barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör bedömningen av vem av föräldrarna
som i denna situation skall anförtros vårdnaden uteslutande grundas på vad som
är bäst för barnet, oavsett om föräldrarna är överens om vem som skall ha
vårdnaden eller ej. Denna uppfattning har i allmänhet lämnats ulan erinran
under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening har del ett egenvärde alt föräldrarna,
när de inte längre vill ha gemensam vårdnad, kan enas om vem av dem som skall
ha vårdnaden om barnet. I aUmänhet torde det bäst gagna barnets intresse att
föräldrarna inle inbördes strider om denna fråga. Liksom utredningen och
remissinstanserna anser jag emellertid att del i lagen i första hand bör
markeras att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdnaden
skall anförtros åt den förälder som är lämpligast som vårdnads- Gemensam
vård-havare, oavsett vilken inställning föräldrarna själva har i denna fråga.
Del nad kan inte uteslutas alt del finns situationer när föräldrarna mindre ser
till barnets behov och mera beaktar sina egna intressen. Bakom föräldrarnas
uppgörelse kan ligga t. ex. ekonomiska överväganden eller ett rältvisetän-kande
som inle i tillbörlig grad tar hänsyn till vad barnet självt vill. Även om
föräldrarna är överens i vårdnadsfrågan bör detta alltså inte vara utslagsgivande
för domstolens bedömning av vårdnadsfrågan, lål vara alt föräldrarnas
överenskommelse bör fillmätas stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser aUtså alt då en gemensam vårdnad upplöses vårdnaden om barnet aUtid bör
anförtros åt den av föräldrarna som är lämpligast som vårdnadshavare, oavsett
om föräldrarna är överens i denna fråga eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en förälder som har gemensam vårdnad om barnet tillsammans med den andra
föräldern är uppenbart olämplig som vårdnadshavare, kan domstolen enligt 6 kap.
7 och 9 §§ föräldrabalken i mål om äktenskapsskUI-nad mellan föräldrarna eller
annars på talan av socialnämnden la ifrån denna förälder vårdnaden om barnet. I
ett sådant fall skall den andra föräldern tillerkännas vårdnaden ensam, om det
inte med hänsyn till barnets bästa är uppenbart att inte heller denna förälder
bör anförtros vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall då en förälder som har gemensam vårdnad om ett barn är olämplig som
vårdnadshavare bör domstolen enligt utredningen föratsätlningslösl pröva om
vårdnaden bör anförtros åt den andra föräldern eller åt någon annan. Något
företräde för den andra föräldern bör med andra ord inte gälla i denna
situation. Denna uppfattning har i allmänhet inle kommenterats under
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag del naturligast att, om en förälder som har gemensam vårdnad
om ett barn inte längre bör vara vårdnadshavare, vårdnaden om barnet får
fortsätta att utövas av den andra föräldern, förutsatt att inte också denne är
olämplig som vårdnadshavare. Jag delar alltså inte utredningens uppfattning att
man i denna situation bör kunna ta ifrån en i och för sig lämplig förälder
vårdnaden, om det finns någon annan som kan anses lämpligare som
vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har sagt har tillämpning också i fall då en förälder som har gemensam
vårdnad om ett barn dör. Detta överensstämmer med vad som gäller f. n. enligt 6
kap. 10 § första stycket föräldrabalken. Också i denna situation bör vårdnaden
alltså i regel fortsätta all utövas av den andra föräldern. Undantag bör dock
givetvis gälla, om denne är olämplig som ensam vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
frågan när en förälder kan anses olämplig som vårdnadshavare återkommer jag i
avsnitt 2.5.2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>36</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Överflyttning av vårdnaden</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Överflyttning av</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>vårdnaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>2.5.1 Överflyttning av
vårdnaden till en annan förälder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett barn står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den andra föräldem
vill få vårdnaden överflyttad till sig, skall domstolen enhgt 6 kap. 8 §
föräldrabalken bifalla denna begäran om det är skäligt med hänsyn till barnets
bästa. Är föräldrarna överens om att vårdnaden flyttas över till den andra
föräldern, skall domstolen besluta i överensstämmelse med deras önskemål om det
inte är uppenbart stridande mot barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all bedömningen av om vårdnaden skall flyttas över från en förälder till
en annan bör, liksom när en gemensam vårdnad upplösas, grandas på vad som är
bäst för barnet oavsett om föräldrarna är överens om överflyttningen eller ej.
Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till denna uppfattning. För egen
del kan jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnitt 2.4.5 beträffande den
motsvarande bedömning som skall göras när en gemensam vårdnad upplöses. Jag
anser alltså alt vårdnaden skall flyttas över till den andra föräldern endast
om denne är lämpligare som vårdnadshavare, oavsett om föräldrarna är överens om
överflyttningen eller ej. Del ligger dock i sakens natur att del i allmänhet är
bäst för barnet, om den lösning väljs som föräldrarna gemensamt har kommit fram
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
frågan om att flytta över vårdnaden från den ena till den andra föräldern
aktuaUseras vid domstol, kan domstolen f. n. förordna någon annan som
vårdnadshavare endast om socialnämnden för talan om detta under åberopande av
att båda föräldrarna är uppenbart olämpliga som vårdnadshavare (se 6 kap. 8 och
9 §§ föräldrabalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör domstolen i ett mål om överflyttning av vårdnaden från den ena
till den andra föräldern kunna anförtro vårdnaden åt någon annan, om det är
bäst för barnet. Under remissbehandUngen har denna uppfattning inte
kommenterats särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening ligger del i och för sig nära till hands att domstolen, om den
finner att vårdnaden bör flyttas över från en förälder därför alt denne inte är
lämplig som vårdnadshavare, i första hand anförtror vårdnaden ål den andra
föräldern. Det är dock inte lika naturUgt att denne har företräde till vårdnaden
i detta fall som då en gemensam vårdnad upplöses. I det senare fallet är ju
föräldern redan vårdnadshavare. Att vårdnaden då bör anförtros åt någon annan
endast om också denna förälder kan anses olämplig som vårdnadshavare har jag
tidigare förordat i avsnitt 2.4.5. När föräldern inte redan är vårdnadshavare
men vill få vårdnaden överflyttad på sig bör domstolen däremot kunna
anförtro'vårdnaden åt någon annan, om det framstår som en lämpligare lösning
trots att föräldern inte själv är olämplig som vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
bedömning bör enligt min mening göras, om en förälder som ensam har vårdnaden
om ett barn dör. Även i detta fall bör den andra föräldem anförtros vårdnaden,
om det inte är lämpligare att någon annan utses som vårdnadshavare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Överflyttning av vårdnaden till någon annan än en
förälder</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överflyttning av</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning av vårdnaden från olämpliga föräldrar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en förälder grovt missbrukar eller grovt försummar
vårdnaden om sitt barn eller annars utövar vårdnaden pä ett sätt som innebär en
fara för barnets utveckling, skall domstolen enligt gällande rätt på lalan av
socialnämnden la ifrån föräldern vårdnaden och förordna den andra föräldern som
vårdnadshavare, om det inle med hänsyn till barnets bästa är uppenbart att
vårdnaden bör anförtros åt en särskih förordnad förmyndare (6 kap. 9 §
föräldrabalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om en förälder skall fråntas vårdnaden om ett barn
kan, som förut har nämnts, också bli aktuell i samband med att föräldrarna
ansöker om äktenskapsskiUnad eller när någon av föräldrarna begär upplösning av
en gemensam vårdnad. Om del är uppenbart med hänsyn tiU barnets bästa alt ingen
av föräldrarna bör utöva vårdnaden längre, skall domstolen även i detta fall
anförtro vårdnaden åt en särskilt förordnad förmyndare (6 kap. 7 §
föräldrabalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening bör större möjligheter skapas
att ta ifrån en olämpUg förälder hans eller hennes juridiska vårdnad om barnet.
Enligt utredningen föreligger i de flesta fall risker för ett barns utveckling
inte bara i de fall då en förälder grovt missbrukar eller försummar vårdnaden
utan också då föräldern på ett påtagligt sätt underlåter att uppfylla barnets
grundläggande behov. Avgörande för frågan om en förälder skall fråntas
vårdnaden bör inle vara om förälderns misskötsamhet har varit av viss
kvalificerad art ulan i StäUet om föräldern har visat en olämplighet som kan
antas vara bestående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har därför föreslagit att domstolen skall
kunna frånta en förälder vårdnaden, om han eller hon på grund av missbruk eller
försummelse av vårdnaden är olämphg som vårdnadshavare. Detta förslag har
överlag fått ett positivt mottagande under remissbehandhngen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag till en början erinra om de
skyldigheter som socialljänstlagstiftningen ger socialnämnderna alt, i första
hand i samråd med barnets föräldrar och i förekommande fall med barnet självt,
finna en god lösning när problem uppkommer i en familj. Jag kan hänvisa till
framför allt 12 § socialtjänstlagen (1980:620) och till de uttalanden som har
gjorts i förarbetena till denna lag om samhällets insatser för barn och ungdom
(prop. 1979/80:1 s. 250 ff, 310 ff och 499 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de faU en förälder som har vårdnaden om ett barn eller
barnet självt, om det har fyllt 15 år, inte frivilligt medverkar till den hjälp
som nämnden finner nödvändig, kan vård enligt lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU) komma i fråga. Sådan vård skall enligt 1 §
andra stycket 1 LVU beredas barnet, om brister i omsorgen eller något annat
förhållande i hemmet medför en fara för barnels hälsa eller utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flertalet fall bör ett ingripande enligt LVU vara
tillräckligt för att skydda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet från en förälder som missbrukar sitt ansvar som
vårdnadshavare. Överflyttning av Genom ett sådant ingripande kan barnet
placeras i ett nytt hem, och vårdnaden socialnämnden kan i den omfattning
del är nödvändigt ta över vissa av de befogenheter som föräldrarna har i
egenskap av vårdnadshavare (se 11 § första och fjärde styckena LVU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I särskilda fall kan dock en överflyttning av vårdnaden
från föräldern till någon annan vara en för barnet bättre utväg. Detta bör
enligt min mening kunna ske, om del när vård enligt L"VU övervägs står
klart att det medför en bestående fara för barnels hälsa eller utveckling att
föräldern slår kvar som vårdnadshavare eller om barnet redan har vårdals utom
hemmet och barnet, trots långvariga och omfatiande insatser från socialnämndens
sida, inte kan återvända till sina föräldrar (jfr SoU 1979/80:44 s. 99).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår jag att vårdnaden om ett barn
skall kunna las ifrån den förälder som gör sig skyldig till missbruk eller
försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför
en bestående fara för barnets hälsa eller utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har sagt bör en överflyttning av
vårdnaden i de fall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna har gemensam vårdnad kunna ske till någon
annan än föräldrarna endast om båda föräldrarna är så olämpliga att ingen av
dem bör stå kvar som vårdnadshavare. Också i de fall barnet står under endast
en förälders vårdnad och denne på grund av brister bör fråntas vårdnaden,
ligger det närmast till hands att den andra föräldern får överta vårdnaden. Är
det emellertid lämpligare för barnet att vårdnaden anförtros åt någon annan, t.
ex. en fosterförälder eller en släkting som står barnet nära, bör vårdnaden i
stället anförtros åt denne såsom särskilt förordnad förmyndare. Det bör också
vara möjligt att flytta över vårdnaden till två särskilt förordnade förmyndare
gemensamt, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under
äktenskapsliknande förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhgt utredningens förslag skall talan om överflyttning av
vårdnaden från en förälder kunna föras inte bara, som f. n., av socialnämnden
utan också av en annan vårdnadshavare eller en förälder som inle har del i
vårdnaden, Uksom av barnet självt. Detta förslag har inte kommenterats närmare
av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller rätten för barnet självt att föra talan
vill jag erinra om alt jag i avsnitt 2.1.2 har förordat att frågan om en
taleräll för barn övervägs ytterligare av utredningen. En rätt för barn att
föra talan i fråga om vårdnaden bör därför inle nu införas. Enligt min mening
finns det inle heller anledning att i övrigt ändra de gällande reglerna om
rätlen att föra talan om överflyttning av vårdnaden från en förälder i
förevarande fall (jfr prop. 1975/76:170 s. 182). Denna taleräll bör därför,
hksom hittills, förbehållas socialnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning av vårdnaden tiU fosterföräldrar</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överflyttning av</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> c-</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o . , o</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdnaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. finns det inle någon möjlighet att anförtro
vårdnaden at någon annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än en förälder, om inte båda föräldrarna kan anses
olämpliga som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdnadshavare. Utredningen anser emellertid alt del även
när föräldrarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte i och för sig är olämpliga kan vara förenligt med
barnets bästa att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna fråntas vårdnaden. Utredningen tänker framför
allt på fall då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet en längre tid har vislats i ett fosterhem (dvs. ett
annat hem än det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egna), där barnet har rotat sig och funnit sig till rätta.
Utredningen föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför att domstolen skall kunna flytta över vårdnaden
till någon annan än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna, om barnet varaktigt bor hos honom eller henne
eller om del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annars finns synnerliga skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över
förslaget är i sig positiva till tanken alt ett barn som har rotat sig i ett
fosterhem också skall kunna få stanna kvar i del hemmet om det är lämpligt. Men
i frågan huruvida barnet bör få detta skydd genom att möjUgheterna vidgas all
flytta över vårdnaden om barnet går meningarna isär. Bl. a. framhålls att en
möjlighet att flytta över vårdnaden i dessa fall kan försvåra ansträngningarna
att på friviUig väg genom socialnämndens försorg få till stånd en placering av
barnet i ett lämpligt fosterhem. Ett annat skäl som anförs mot förslaget är att
man med detta kan få till stånd adoptioner mot föräldrarnas vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En betydelsefull roll när del gäller att ge barn en god
fostran och vård i fall då föräldrarna inte själva kan svara för omsorgen om
barnet spelar de frivilliga placeringar av barn i fosterhem som sker genom
socialnämndernas försorg. Det har också i förarbetena till socialtjänstlagen
understrukits att socialnämnderna i ökande omfattning skall sträva efter att
förmedla vård i sådana hem som ett led i en samförståndslösning med föräldrarna
(se prop. 1979/80:1 s. 311).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ett barn placeras hos någon annan än föräldrarna är
givetvis av ingripande betydelse för både barnet och föräldrarna. Del är
angeläget alt föräldrarna inte skaU behöva tveka att låta barnet placeras i ett
annat hem av rädsla för alt de genom placeringen kanske för gott förlorar sitt
barn. I förarbetena tUl socialtjänstlagen har betonats all en placering av ett
barn i ett fosterhem i princip bör inriktas på en återförening av barnet och
föräldrarna. Arbetet på en återförening kan emellertid ta tid. Enbart det
förhållandet att barnet varaktigt bor hos någon annan än sina föräldrar bör
därför inle i sig leda till att vårdnaden om barnet kan tas ifrån föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall när barnet bor i ett fosterhem kan det
emellertid stå klart att det är bäst för barnet att få stanna där. Den möjhghet
som i dag finns att hindra en förälder från att ta tillbaka sitt barn är- om
ett omhändertagande för vård enligt L"VU inte kan komma i fråga - alt
socialnämnden enligt 28 § socialtjänstlagen meddelar förbud för vårdnadshavaren
att la hem barnet. För all förbud av detta slag skall kunna meddelas krävs all
det finns en risk som inte är ringa för att barnels kroppsliga eller själsliga
hälsa skadas, om det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propl 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skiljs från fosterhemmet. Sådana flyttningsförbud är
emellertid avsedda Överflyttning av främst som en temporär åtgärd för att
förhindra att föräldrarna omedelbart vårdnaden tar hem barnet. Och om
föräldrarna trotsar förbudet har fosterföräldrarna eller socialnämnden ingen
möjlighet att få tillbaka barnet till fosterhemmet så länge inte sådana
missförhållanden föreligger som kan föranleda ett ingripande enligt L"VU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När socialtjänstiagen kom till anmärkte riksdagen alt ett
flyltningsförbud enhgt lagen kunde bli bestående under lång tid ulan att det
gick alt flytta över vårdnaden om barnet till fosterföräldrarna. Riksdagen
uttalade att det var angeläget att reglerna i socialtjänstlagen om vård och
skydd av barn i särskilt utsatta situationer samordnades med reglerna i föräldrabalken
om vårdnaden om barnet. Detta gäUde inte bara beträffande flyttning av barn
utan även vid sådan vård utom hemmet som sammanhängde med vårdnadshavarnas
förhållanden (se SoU 1979/80:44 s. 77 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sätt att få till stånd en samordning är att, i
enlighet med utredningens förslag, vidga möjligheterna alt flytta över
vårdnaden om barnet till fosterföräldrar. En förutsättning för en sådan
utvidgning bör vara att barnet har rotat sig i fosterhemmet och där funnit en
sådan trygghet och gemenskap att barnet uppfattar detta hem som sitt eget. En
fördel med att vårdnaden flyttas över i dessa fall är att barnet kan ges en
uppväxt under stabila och trygga förhållanden, samtidigt som de nya
vårdnadshavarna får möjlighet att självständigt sköta barnet och ta del i
omvårdnaden om barnet på samma sätt som om barnet vore vårdnadshavarnas eget.
En överflyttning av vårdnaden kan också innebära en avlastning av ett ansvar
som den biologiska föräldern inte förmår bära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett skäl mot att införa en möjlighet till överflyttning av
vårdnaden till fosterföräldrar e. d. även när de biologiska föräldrarna i och
för sig inte är olämpliga som vårdnadshavare har av vissa remissinstanser, som
nämnts, ansetts vara att det på så sätt skulle bli möjligt att genomdriva en
tvångsadoption mot föräldrarnas vilja. De nuvarande adoptionsreglerna innebär
nämhgen att ett barn under 18 år inte kan adopteras utan vårdnadshavarens
samtycke (se 4 kap. 10 § andra stycket föräldrabalken), medan del däremot inte
krävs samtycke från föräldrar som ej är vårdnadshavare. Med anledning av detta
vill jag framhålla alt det givetvis inte bör komma i fråga att flytta över
vårdnaden från föräldrar som håller en god kontakt med barnet medan del vistas
i ell fosterhem. Föräldrarna behöver alltså i dessa fall inte tveka inför
tanken på en fosterhemsplacering av rädsla för att bli fråntagna vårdnaden och
därmed utsättas för en risk alt barnet adopteras av fosterföräldrarna mot deras
vilja. Dessutom bör beaktas att också föräldrar som inte är vårdnadshavare skall
höras när fråga uppkommer om adoption av deras barn, och de kan aUtså på så
sätt framföra de synpunkter som de kan ha i adoptionsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fosterföräldrar utses till vårdnadshavare för ett barn
som har placerats hos dem genom socialnämndens försorg, bortfaller visserligen
kommunens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighet att utge "fosterlön" till dem. Det bör
dock beaktas att de som har Umgänge tagit emot barnet kan såsom vårdnadshavare
få bidrag tiU barnels försörjning i form av barnbidrag, underhållsbidrag och, i
förekommande fall, bidragsförskott. Vidare har den som är vårdnadshavare för
andras barn rätt att i de flesta fall få ersättning av kommunen för omvårdnaden
av barnet (se 15 kap. 19 § föräldrabalken). Jag kan alltså inte se alt
ekonomiska skäl skulle hindra att vårdnaden om ett barn flyttas över till
fosterföräldrarna, om del är uppenbart bäst för barnet. En annan sak är att det
kan finnas anledning att undersöka om de nuvarande ersättningsmöjhgheterna till
alla delar är tillfredsställande. Utredningen har för sin del uttalat att den
avser att senare ta upp denna fråga till närmare behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad jag nu har sagt förordar jag alt, om
ett barn har stadigvarande vårdats och fostrats i ett fosterhem och det är
uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandel får bestå och att
vårdnaden flyttas över till fosterföräldrarna, domstolen skall kunna utse dem
alt som särskilt förordnade förmyndare utöva vårdnaden om barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Umgänge</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.1 Umgänge mellan barn och föräldrar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har en förälder som är
skild från vårdnaden rätt att umgås med barnet, om inte särskilda skäl talar
mot detta. I första hand är det vårdnadshavaren som bestämmer om detta umgänge.
Är den andra föräldern inte nöjd med vårdnadshavarens beslut, kan han eller hon
vända sig till domstol för att få umgängesfrågan avgjord. Om vårdnadshavaren
vägrar all följa domstolens beslut beträffande den andra förälderns umgänge med
barnet, kan denne ansöka bos länsrätten om att barnet lämnas över till honom
eller henne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att dessa bestämmelser ger uttryck för
en ensidig föräldrarätl. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna ändras
så alt det i stället är barnet som får rätt till umgänge med båda sina
föräldrar. Förslaget innebär att varje bedömning om och i vilken utsträckning
umgänge skall utövas görs utifrån vad som är förenligt med barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett alternativ, som har diskuterats inom utredningen, går
ut på att bestämmelserna utformas så att de ger uttryck för en ömsesidig rätt för
föräldrar och barn till umgänge med varandra även då föräldrarna bor åtskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allra flesta remissinstanserna delar utredningens
uppfattning att de nuvarande bestämmelserna om umgänge bör ändras så att
barnets rätt till umgänge med sina föräldrar markeras. Beträffande den närmare
utformningen av en sådan regel bryter sig dock åsikterna. En knapp majoritet
av remissinstanserna tillstyrker att den utformas enligt det alternativa
förslag som har diskuterats av utredningen, dvs. så att barn och föräldrar ges
en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ömsesidig rätt till umgänge med varandra.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umgänge</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också jag anser att de nuvarande bestämmelserna om umgänge
bör ändras så alt del framgår all barnets behov av umgänge med en förälder som
inle är vårdnadshavare skall fillgodoses så långt det är möjligt. Det synes
naturligt att ansvaret för delta i första hand läggs på vårdnadshavaren, på
samma sätt som i fråga om barnets grundläggande rättigheter i övrigt (se
avsnitt 2.2). Om vårdnadshavaren motsätter sig ett umgänge med den andra
föräldern som denna förälder anser rimligt, bör umgängesfrågan liksom hittills
kunna avgöras av domstol. Vid domstolens bedömning om och i vilken utsträckning
umgänge skall utövas bör största möjliga hänsyn las till barnels egna behov och
önskemål. Bedömningen bör alltså göras med utgångspunkt i vad som är förenligt
med barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och för sig skulle man kunna tänka sig att också barnet
fick en rätt att, om vårdnadshavaren inle vill tillgodose barnets behov av
umgänge med en förälder som ej är vårdnadshavare, hänskjula umgängesfrågan till
domstolens avgörande. Frågan om en sådan taleräll har emellertid samband med
det allmänna spörsmålet om barns talerätt i olika situationer. Som jag har sagt
i avsnitt 2.1.2 bör detta spörsmål övervägas ytterhgare av utredningen. En
särskild talerätt för barn i fråga om umgänge bör aUtså inte nu införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Umgänge mellan barn och andra ån föråldrar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. har endast biologiska föräldrar och adoptivföräldrar
en lagfäst rätt till umgänge med sina barn. Utredningen anser emellertid att
barn bör ha rätt till umgänge även med andra personer som barnet har en nära
anknytning till. Utredningen har lagt fram två olika förslag som har denna
innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag innebär all barn skall ha en
lagstadgad umgängesräll dels med dem som tidigare har haft vårdnaden om barnet,
dels med en avliden förälders släktingar. Som ett alternativ föreslår
utredningen att barn skall ha en lagfäst rätt alt även när föräldrarna är i
livet få umgås med andra personer som barnet har nära anknytning till.
Härigenom skulle barnet få rätt att umgås med tidigare fosterföräldrar,
styvföräldrar eller andra personer som barnet har nära anknytning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är, med något undanlag, positiva till
all bestämmelserna om umgänge även reglerar frågan om rätt för barnet att få
umgås med andra än föräldrarna. Utredningens huvudförslag tillstyrks av ungefär
hälften av remissinstanserna, medan övriga remissinstanser föredrar del
alternativa förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klart är alt barn i vissa fall kan ha starka band även med
andra vuxna personer än sina föräldrar. Om barnet t. ex. en längre tid har bott
hos en släkting eller hos fosterföräldrar, ligger det ofta i barnets intresse
att få upprätthålla kontakten med dem även sedan barnet har flyttat tillbaka
till sina föräldrar. I dessa situationer gäller det att inte rubba barnels
positiva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bindning till den andra personen mer än som är nödvändigt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umgänge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med utredningen anser jag därför alt barns behov
av umgänge även med andra än föräldrarna bör komma till direkt uttryck i
lagtexten. Jag kan inte se någon anledning att begränsa detta umgänge till
vissa särskilda personkalegorier eller till vissa särskilda situationer, utan
del bör i lagtexten endast anges alt umgänget kan avse sådana personer som
barnet har en särskilt nära anknytning till. I praktiken torde det emellertid i
första hand bli fråga om tidigare fosterföräldrar eller, när den ena föräldern
är död, vederbörande mor- eller farföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom när del gäller barns umgänge med en förälder som ej
är vårdnadshavare är det naturligt all ansvaret för att barnets umgängesbehov
så långt möjligt tillgodoses i första hand läggs på vårdnadshavaren. För det
fall att denne inle uppfyller delta ansvar bör umgängesfrågan kunna hänskjutas
till domstol. Domstolens uppgift blir då alt bedöma om det föreligger en sådan
nära anknytning mellan barnet och den andra personen att barnet kan anses ha
behov av umgänge med denne och i så fall i vilken utsträckning umgänget är
förenligt med barnets bästa. Att var och en som anser sig ha en så nära
anknytning till barnet som nu avses skulle kunna föra talan vid domstol om ett
sådant umgänge synes dock mindre lämpligt. Rätten att föra talan om umgänge i
dessa fall bör i stället läggas på socialnämnden. Det ligger i sakens natur all
det endast i sällsynta fall kan finnas anledning för nämnden att föra en sådan
talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.3 Omfattningen och utövande av umgänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. finns del inte några lagregler som anger hur och i
vilken omfattning umgänge bör förekomma mellan barn och föräldrar. Utredningen
har diskuterat om sådana lagregler bör införas men avvisat denna tanke. Enligt
utredningen bör i stället omfattningen av umgänget bestämmas med utgångspunkt i
vad som är förenligt med barnets bästa i varje särskilt fall. Jag delar denna
uppfattning, som har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Jag
återkommer i specialmotiveringen till de faktorer som enligt min mening bör
utgöra grunden för bedömningen av umgängets omfattning i olika fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheten visar att utövandet av umgänge med barn ofta
vållar praktiska problem. I vissa fall är del barnet som inle vill träffa den
umgängesberättigade föräldern. 1 andra fall kan det vara barnet som vill träffa
föräldern, medan denne själv inle är intresserad av att umgås med barnet. Något
som inte är helt ovanligt är alt den förälder som är vårdnadshavare försvårar
den andra förälderns möjligheter alt träffa sitt barn, vilket kan leda till att
denna förälder i sin tur motarbetar vårdnadshavaren på olika sätt. Dessa olika
typer av motsättningar har alla det gemensamt alt de allvarligt kan störa
barnets behov av lugna och harmoniska uppväxlvillkor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening är det därför med hänsyn till barnet av största vikt alt föräldrarna så
långt möjligt försöker alt själva och i samråd med barnet komma överens i
frågor om umgänge. Vid oenighet bör parterna ta till vara de möjligheter till
slöd- och hjälpinsatser som samhället erbjuder bl. a. i sådana fall. Jag
återkommer till detta i avsnitten 2.7.2 och 2.7.3.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Socialnämndernas befattning med vårdnads- och
umgängesfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.1 Socialnämndernas allmänna uppgifter inom
socialtjänsten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänstiagen innebär alt varje kommun har det
yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp
som de behöver (3 §). För att fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten
finns i varje kommun en socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till socialnämndens uppgifter hör bl. a. att genom uppsökande
verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda
levnadsförhållanden och att svara för omsorg, service, upplysningar, råd, slöd
och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som
behöver det (5 §). På socialnämnden ligger eti särskilt ansvar att verka för
att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden (12 § första
meningen). Del har också särskilt föreskrivits att socialnämnden skall lämna
vårdnadshavare och andra som vårdar barn i sitt hem råd, stöd och annan hjälp
som de behöver (26 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig del i socialtjänsten är att socialnämndernas
insatser för den "enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med
denne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer
och andra föreningar (9 §). Om det behövs kan socialnämnden också utse en
särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den
enskilde och dennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär
del eller samtycker till det (10 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om det närmare innehållet i socialtjänstlagen och
socialnämndernas ansvar kan hänvisas till lagens förarbeten (prop. 1979/80:1,
SoU 44, rskr 385).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.2 Kontaktperson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En situation då en kontaktperson kan ulses enligt 10 §
socialtjänstlagen är då en vårdnadshavare begär hjälp i vårdnaden. En annan
situation är då en förälder som inle är vårdnadshavare vill träffa sitt barn
och anser sig behöva stöd och hjälp av socialnämnden för att få ett
tillfredsställande umgänge med barnet. Även barn som har fyllt 15 år kan begära
all en kontaktperson utses (se 56 § första stycket socialtjänstlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden är inte skyldig att utse en kontaktperson så
snart någon enskild begär det, utan nämnden har alltid all göra en prövning av
om det i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del
särskilda fallet är lämpligt all en kontaktperson ulses. Nämnden är å andra
sidan oförhindrad att vid behov förordna en kontaktperson trots att någon
enskild inle har begärt det. Som tidigare framgått får nämnden dock inte utse
en kontaktperson mot den enskildes vilja. Vid förordnande av en kontaktperson
för barn och ungdomar krävs det enligt förarbetena till socialtjänstlagen att
samtycke har getts både av vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna och av den
unge själv om denne har fyllt 15 år (se SoU 1979/80:44 s. 71).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av socialtjänstlagen diskuterades om inte en kontaktperson för
barn och ungdomar borde kunna förordnas även utan samtycke av den unge och
dennes vårdnadshavare. Sedan frågan väckts i en motion till riksdagen (mot.
1979/80:68) uttalade socialutskottet att hela socialtjänstlagen vilar på den
förutsättningen att socialtjänsten skall hjälpa den enskilde i samförstånd med
honom eller henne. Utskottet ansåg att avsteg från denna princip, som fick
antas spela stor roll för den allmänna inställningen till och förtroendet för
socialtjänsten, inte borde komma i fråga annat än på grund av särskilda, tungt
vägande skäl. Enligt utskottets mening förelåg inte i det lagstiftningsärendet
tillräckliga skäl att göra några undantag från den grundläggande principen om
frivillighet. Utskottet ville dock inle utesluta all del senare kunde finnas
anledning all ändra socialtjänstlagen på denna punkt i samband med behandlingen
av del förslag som utredningen om barnens rätt vid denna tidpunkt hade lagt
fram (SoU 1979/80:44 s. 71 f). Vad utskottet sålunda anförde godtogs av
riksdagen (rskr 1979/80:385).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att socialtjänstlagen ändras på så sätt att en kontaktperson
för barn och unga skall kunna förordnas även om vårdnadshavaren motsätter sig
det. Utredningen anför bl. a. alt det lätt kan uppstå motsättningar i
förhållande till ett barns föräldrar, om socialnämnden vill ingripa för alt
hjälpa barnet. Det kan då vara svårt att få de samtycken som behövs, trots att
barnet kan befinna sig i en svår situation och behöva stöd. Enligt utredningen
bör föräldrarna aUtid yttra sig om behovet av kontaktperson för barnet. Del
bör emellertid därefter vara socialnämndens sak att besluta i frågan efler vad
som är förenligt med barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har många remissinstanser ställt
sig tveksamma till eller uttryckligen avstyrkt utredningens förslag. Det finns
emellertid också remissinstanser som hälsar förslaget med tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening talar övervägande skäl för att en kontaktperson skall kunna utses för
ett barn över 15 år så snart barnet självt begär detta. Detta bör alltså gälla
även om barnets vårdnadshavare motsätter sig att kontaktpersonen utses. Även
när inte barnet självt har uttryckligen begärt att få en kontaktperson men
samtyckt till detta, bör nämnden ha möjlighet att utse en sådan mot
vårdnadshavaren eller vårdnadshavarnas vilja. Vårdnadshavarnas instäUning kan
dock givetvis vara en omständighet som gör att socialnämnden anser del
olämpligt att förordna någon kontaktperson och i stället söker på annat sätt
förbättra barnels situation. Socialnämnden har möjlighet att på</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olika sätt bistå barn och ungdomar som vänder sig till
nämnden för att få hjälp i konfiiktsiluationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del
däremot gäller barn under 15 år anser jag inte all del i detta
lagstiftningsärende har kommit fram några nya omständigheter som föranleder en
annan bedömning än den som riksdagen gjorde när socialtjänstlagen antogs. Någon
kontaktperson bör alltså inte kunna förordnas i detta fall mot vårdnadshavarnas
vilja. Jag vill dock understryka alt del åligger socialnämnden att hålla sig
underrättad om hur barnels förhållanden utvecklas och snabbt ingripa med andra
lämpliga åtgärder, om det visar sig nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör
tilläggas att en kontaktperson för ett underårigt barn inte heller bör kunna
ulses, om barnet när det är över 15 år motsätter sig delta trots all
vårdnadshavarna har begärt alt en kontaktperson utses. Även beträffande yngre
barn bör socialnämnden ta stor hänsyn till barnets inställning i denna fråga.
Har barnet nått en sådan mognad att det är naturligt alt del får vara med och
bestämma i angelägenheter som rör dess personhga förhållanden, torde det i
allmänhet inte vara lämpligt att utse en kontaktperson för barnet i strid mot
barnets egen vilja (jfr 56 § andra stycket socialtjänstlagen).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.3 Samarbetssamtal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skilsmässor och andra separationer innebär naturhgtvis i
de flesta fall stora påfrestningar för både barnen och föräldrarna. Under
senare år har många kommuner inlett en försöksverksamhet för all vid
skilsmässokonflikter och i liknande situationer hjälpa föräldrarna att bearbeta
sin konflikt och i samförstånd söka lösningar för framtiden. Oftast har en
sådan konfliktbearbetning erbjudits föräldrarna när socialnämnderna har kommit
i kontakt med dem under en vårdnadsutredning som har gjorts på begäran av
domstol. Vanligt är att föräldrarna då har fått tillfälle alt tillsammans med
erfarna samtalsledare diskutera sin situation. Vid behov har de också kunnat få
hjälp av barnpsykiatrisk expertis, jurister eller andra sakkunniga personer
utanför socialnämnden för att söka lösningar på sina problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rätt har närmare tagit del av den
försöksverksamhet som pågår inom olika kommuner och de erfarenheter som har
vunnits av denna verksamhet. Härvid har framkommit alt kommunerna genomgående
har mycket positiva erfarenheter av sina konfliktbearbetningsmetoder. I nära
2/3 av de fall där föräldrarna från början tvistat om vårdnaden om sina barn
har kommunerna genom sina särskilda insatser kunnat bidra till att föräldrarna
har nått samförståndslösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det stora behov som finns av stöd och
hjälp åt föräldrar och barn vid separationer och till de positiva erfarenheter
som kommunerna har av den försöksverksamhet som har påbörjats föreslår
utredningen att alla kommuner i princip skall vara skyldiga alt erbjuda
konfliktbearbetning i form av s. k. samarbetssamtal till de föräldrar som vid
domstol har begärt upplösning av gemensam vårdnad och som tvistar om vårdnaden
om eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>umgänget
med barnen. En förutsättning bör dock enligt utredningen vara all föräldrarna
är villiga att delta i dessa samtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
samarbetssamtal avser utredningen samtal med föräldrarna som leds av två
personer vilka är erfarna i relationsbehandling av vuxna och har särskilda
kunskaper om barn och barns behov. Målet för samtalen skall vara att få
föräldrarna all nå sådana samförståndslösningar i fråga om barnen som gagnar
samtliga inblandade parter. Samtalsledarna, som enligt utredningen bör ha
möjlighet alt få fortlöpande handledning av erfarna psykiatriker, psykologer
eller vidareutbildade socionomer, skall under samtalens gång också kunna anlita
särskild expertis när sådan behövs. Beträffande samarbetssamialens närmare
uppläggning och utformning kan hänvisas till belänkandet s. 95 ff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten till samarbetssamtal bör enligt utredningen
slå öppen även för föräldrar vars skilsmässokonflikt ännu inte har dragils
inför domstol. Med hänsyn till att efterfrågan på samarbelssamlalen troligen
skulle öka betydligt, om kommunerna skulle ha skyldighet att erbjuda även dessa
grupper denna form av konfliklbearbetning, har utredningen dock stannat för att
kommunerna endast bör rekommenderas att erbjuda samarbetssamtal till dessa
grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag har fått ett mycket positivt mottagande
under remissbehandlingen. Värdet av att familjer som står inför en separation
erbjuds samarbetssamtal har allmänt vitsordals. Från kommunernas sida har dock
framhållits att samarbetssamtal i de former som utredningen har föreslagit kan
bli kostnadskrävande och kan framtvinga särskilda utbildningsinsatser för den
personal som skall syssla med uppgiften. Även andra remissinstanser har
uttryckt farhågor för all del kan bli svårt att få lag i kompetenta personer,
om del blir en obligatorisk skyldighet för kommunerna alt erbjuda
samarbetssamtal. Bedrivs arbetet felaktigt eller med samtalsledare som inte är
vuxna sin uppgift, riskerar man enligt dessa remissinstanser att denna
särskilda stöd- eller hjälpinsats gör mer skada än nytta och på sikt förvärrar
i stället för alt lösa upp föräldrarnas konflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesta remissinstanserna delar utredningens uppfattning
alt samarbetssamtal bör erbjudas endast föräldrar som är villiga alt delta i
verksamheten. Ett fåtal remissinstanser anser dock att del bör vara en skyldighet
för föräldrarna att medverka vid samarbetssamtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
tidigare framhållits har barn i allmänhet behov av nära och goda relationer
till båda föräldrarna även om dessa har flyttal isär. Det är därför viktigt all
föräldrar som överväger att separera går igenom vilka förutsättningar som
finns för all tillgodose detta behov hos barnen och i vilka former det bör ske
samt hur de även på annat sätt skall kunna lindra de negativa följderna för
barnen av deras separation. Det ligger vidare i sakens natur att det är bäst
för barnen om föräldrarna i samförstånd löser de motsättningar som kan finnas
när det gäller vårdnad och umgänge, så att inle dessa frågor blir föremål för
en utdragen och upprivande process. Förutsättningarna för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en sådan samförståndslösning torde också i allmänhet vara
störst, om föräldrarna bearbetar sina konflikter redan innan de vänder sig till
domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De samarbetssamtal som bedrivs försöksvis inom vissa
kommuner är enligt min mening ett betydelsefullt medel för alt i ett så tidigt
skede som möjligt lösa de konflikter som kan finnas mellan föräldrarna vid en
separation. Som nyss har nämnts är erfarenheterna av denna verksamhet också
positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om all alla kommuner av detta skäl
bör åläggas en skyldighet att börja en verksamhet med samarbetssamtal innebär
en statlig styrning av kommunernas resursanvändning. Som har framhållits i
regeringens reviderade budgetförslag i kompletleringsproposilionen 1980/81:150
bör emellertid sådana styrningar begränsas. I stället bör kommunerna få ökad
frihet att disponera sina resurser på ett effektivt sätt (prop. 1980/81:150
bil. 2 s. 20). Att ålägga kommunerna en skyldighet alt erbjuda samarbetssamtal
skulle innebära ett avsteg från de principer som har angetts i denna
proposition. Kommunerna bör därför själva avgöra i vilken takt samarbetssamtal
skall införas. Delta har också den fördelen att denna slöd- och hjälpverksamhet
fortlöpande kan vidgas allt efter som tillgången på utbildad personal och
handledare ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat skäl mot att nu reglera samarbetssamtalen
närmare är att huvudmannaskapet för och samordningen av de uppgifter som
fullgörs inom familjerådgivningen och den psykiska barn- och ungdomsvården f.
n. ses över. Inom båda dessa verksamheter fullgörs uppgifter som till sin
karaktär ligger mycket nära socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna bör alltså inte åläggas en laglig skyldighet
att erbjuda föräldrar samarbetssamtal. På sikt torde del emellertid bli mindre
kostsamt för kommunerna att lägga ned resurser på att genom samarbetssamtal
lösa konflikter mellan föräldrarna redan innan ett akut krisläge har uppkommit
än att behöva göra tidsödande och för både familjen och vederbörande
socialljänstemän påfrestande vårdnadsulredningar sedan familjen väl har
splittrats. Sådana samtal kan också minska behovet av de särskilda insatser i
övrigt som många gånger måsle göras inom socialtjänsten för att hjälpa
föräldrar och barn som har fått sociala problem till följd av en upplösning av
familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdet av samarbetssamtal och andra former av
konfliklbearbetning kan, som förut nämnts, antas vara störst om föräldrarna
använder sig av denna hjälp redan innan de vänder sig till domstol. En erinran
om del slöd och den hjälp som socialnämnderna kan ge föräldrar och barn i
vårdnads- och umgängeskonflikter och om den hjälp som genom nämndernas
förmedhng kan erhållas från andra hjälporgan bör tas in i föräldrabalken. I de
fall samarbetssamtal eller annan konfliklbearbetning har inletts genom socialnämndens
eller annat organs försorg under en rättegång bör rimlig tid ges för alt
slutföra ansträngningarna all nå en samförståndslösning. Domstolen bör därför,
om någon av föräldrarna begär det och det kan antas vara till nytta all</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samtalen
fortsätter, kunna förklara målet vilande. En bestämmelse med detta innehåll bör
också föras in i föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetssamtalen
kan utformas efler flera olika modeller. Enligt min mening torde det vara
lämpligt att i stort sett följa den modell som utredningen har förordat i sitt
betänkande. Det innebär bl. a. alt samarbetssamtal bör erbjudas endast
föräldrar som båda är villiga att delta i denna verksamhet. Vidare bör barnets
roll i samarbetssamtalen uppmärksammas. Som utredningen har sagt är det rimligt
att i första hand se samarbetssamtalen som ett instrument för föräldrarna att
gemensamt och i samråd själva besluta om vårdnad och umgänge med barnet. Del
behov som barnet kan ha av att tala med någon utomstående om sin situation bör
i första hand tillgodoses på annat sätt än genom samarbetssamtal, t. ex. genom
anlitande av barnpsykologisk expertis. Det är emellertid också givet att barnet
självt måste komma med i samtalen om hur vårdnaden om och umgänget med barnet
skall anordnas i framtiden. Del bör vara samtalsledarens uppgift att bevaka att
barnet får vara med och påverka sin situation, i den mån barnet har nått
tillräcklig ålder och mognad för att delta i beslutet. Som utredningen har
uttalat bör samtalsledaren träffa barnet både enskilt och i sällskap med
föräldrarna och diskutera den rådande situationen (se betänkandet s. 103).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i
övrigt påpeka att socialstyrelsen kan utarbeta de allmänna råd om
samarbetssamtal m. m. som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viktig
förutsättning för all samarbetssamtal skall kunna genomföras på ett
ändamålsenligt sätt är att föräldrarna vet att de kan anförtro sig ål
samtalsledaren utan risk för att de uppgifter som de lämnar förs vidare och
eventuellt används emot dem exempelvis vid senare avgöranden om vårdnaden eller
umgänget. Utredningen har framhållit all de uppgifter som kommer fram vid
samarbetssamtal bör ha samma sekretesskydd som uppgifter som har lämnats inom
kommunal familjerådgivning. Denna uppfattning har praktiskt tagel genomgående
godtagits under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 7
kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) gäller ett särskilt starkt
sekretesskydd för uppgifter som har lämnats i förtroende vid familjerådgivning
eller som har inhämtats i samband med sådan rådgivning. Vid samarbetssamtal
e.d. som bedrivs i sådana mera organiserade former som det nu är fråga om får
uppgifter som kommer fram i samband med dessa samtal anses åtnjuta det
sekretesskydd som gäller enhgt den nämnda bestämmelsen. Någon särskild
bestämmelse om sekretess för dessa uppgifter behövs därför inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt familjerådgivare och deras biträden i regel inte får
höras som vittnen om vad de har erfarit i samband med rådgivningen följer av 36
kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har pekat på att det kan finnas ekonomiska svårigheter för föräldrarna att
träffas för de regelbundna samarbetssamtal som krävs. 4 Riksdagen 1981/82. 1
saml Nr 168</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilt
gäller delta om föräldrarna är bosatta i olika kommuner långt från varandra.
Huruvida ekonomiskt stöd bör ges från samhällets sida för att underlätta
samarbetssamtal eller hknande verksamhet när föräldrarna lever isär är en fråga
som faller inom ramen för del uppdrag som Ugger på ensamförälderkommiltén (S
1977:16). Jag finner därför inte anledning alt la upp frågan till närmare
behandling i detta sammanhang.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.4 Vårdnadsutredningar m. m. Utredningsmetoder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tvister vid domstol som rör vårdnaden om eller umgänge
med barn begär domstolen vanligtvis att socialnämnden skall yttra sig i målet.
Enligt 50 § socialtjänstlagen skall nämnden då ulan dröjsmål inleda en
utredning om vårdnaden eller umgänget. En sådan utredning kan också bli aktuell
om socialnämnden överväger att själv föra frågan till domstol. Några närmare
föreskrifter finns inte om hur utredningsarbetet skall bedrivas. Av de allmänna
principer som gäller för all offentlig förvaltning följer dock att arbetet skaU
bedrivas skyndsamt och på ell sådant sätt att den enskilde inle onödigtvis
tUlfogas obehag (jfr prop 1979/80:1 s. 401). Vidare gäller enligt 54 §
socialtjänstlagen alt parterna har rätt till insyn i ärendet och rätt alt inte
bara skriftligen utan också muntligen meddela sig till nämnden innan den
beslutar sitt yttrande till domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningar i tvister om vårdnad eller umgänge utförs i
allmänhet av en tjänsteman vid socialnämnden som samtalar med föräldrarna,
vanligtvis var och en för sig, om hur de ser på tvisten och framliden. Många
gånger träffar utredaren också barnet. Utredaren brukar vidare ta kontakt med
personer som föräldrarna har hänvisat till. Sedan utredaren har sammanställt
vad som har kommit fram under utredningen, inklusive de uppgifter som finns i
oUka myndighetsregister, avges ett förslag till hur tvisten mellan föräldrarna
enligt utredarens mening bör lösas. Föräldrarna skall ta del av utredningen
innan den överlämnas tUl socialnämnden, som sänder över utredningen till
domstolen tillsammans med ett eget yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De utredningsmetoder som hittills har brukat användas har
under senare år utsatts för kritik i ohka avseenden. Beträffande det närmare
innehållet i kritiken kan hänvisas tiU utredningens belänkande (s. 93-94) och
socialstyrelsens skrift "Mamma, pappa eller båda?".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritiken mot de nuvarande utredningsmetoderna har lett
till att många kommuner har sökt finna nya metoder. Utredningen om barnens rätt
har tagit del av de erfarenheter som vunnits ute i landet och med utgångspunkt
i dessa redogjort för några omständigheter som enligt utredningen bör prägla
socialnämndernas arbete. Denna redogörelse mynnar ut i följande rekommendationer
(se närmare betänkandet s. 101-102):</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrarna bör kontaktas snarast
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stora krav bör ställas på
utredarens kompetens och kunskap i fråga om såväl vuxna som barn och relationer
mellan människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om möjligt bör mer än en person
arbeta med utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrarna bör om möjligt delta
gemensamt i samtalen med utredaren och söka förmås att tillsammans hjälpa till
att lösa tvisten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredaren bör la kontakt med barnet
och själv eller genom någon annan lämplig person söka utröna barnels egen
inställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredaren bör sträva efter alt i
möjligaste mån begränsa utredningen. Restriktivitet bör gälla när det är fråga
om att la in referenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsarbetet bör bedrivas
skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har inte lagt fram något förslag till en
rätislig reglering av hur socialnämnderna bör bedriva sina utredningar i
tvister om vårdnad eller umgänge.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
olika synpunkter har överlag kommenterats positivt under remissbehandlingen.
Också jag anser att de bildar en god utgångspunkt för hur nämnderna bör bedriva
sitt utredningsarbete. Lika litet som utredningen anser jag det nödvändigt alt
ta in särskilda bestämmelser om detta i lagen (jfr prop. 1979/80:1 s. 562.) Det
ankommer på socialstyrelsen att meddela de allmänna råd som kan behövas. Enligt
vad jag har inhämtat avser styrelsen, som redan har redovisat olika
utredningsmetodiker (se "Mamma, pappa eller båda?"), att återkomma
med rekommendationer om utredningsarbetet och närliggande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
emellertid erinra om vad jag i del föregående har sagt om värdet av att
föräldrarna i samförstånd söker komma överens i vårdnads- och umgängesfrågor
och att de redan innan de vänder sig till domstol anlitar de olika
rådgivningsorgan som kan hjälpa dem i deras konflikt. Också när föräldrarna
redan har inlett en rättegång i en vårdnads- eller umgängeslvist bör
ansträngningar göras att söka fä föräldrarna att nå en samförståndslösning. Om
domstolen har begärt yttrande från socialnämnden och en vårdnadsutredning har
inletts, bör utredaren därför vara särskilt uppmärksam på om det finns
förutsättningar för föräldrarna att fillsammans komma fram till en lösning av
tvisten. Om så är fallet bör föräldrarna hänvisas till alt försöka lösa sin
konflikt genom samarbetssamtal eller hknande. Sådana samtal bör således inte
komma i fråga inom ramen för en vårdnadsutredning. Detta innebär att
utredningen kan behöva ligga nere under den lid samarbetssamtalen pågår. Som
jag har sagt i det föregående avsnittet kan domstolen i detta fall förklara
målet vilande i avvaktan på att samarbetssamtalen slutförs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden i mål om vårdnad eller umgänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndernas kompelens att avgöra ärenden framgår i
första hand av socialtjänstlagen. Enligt 38 § i den lagen, jämfört med
3 kap. 12 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunallagen (1977:179), kan en socialnämnds
beslutanderätt i olika frågor delegeras till en särskild avdelning, bestående
av ledamöter eller suppleanter i nämnden, eller till enskilda ledamöter,
suppleanter eller tjänstemän hos kommunen eller landstingskommunen. Undanlag
gäller dock i fråga om framställningar eller yttranden till fullmäktige, liksom
yttranden med anledning av överklaganden av nämndens beslut. Beträffande den
verkliga beslutanderätten, dvs. rätlen att fatta beslut som får överklagas
självständigt, krävs vidare att kommunfullmäktige har medgett att nämndens
beslutanderätt delegeras (se vidare KU 1976/77:25 s. 77).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När en
socialnämnd skall avge ell yttrande till domstol i ett mål om vårdnad eller
umgänge las ärendet normalt upp vid ett sammanträde med hela nämnden. Före
sammanträdet skall parterna ha fått la del av handlingarna i ärendet (54 §
socialtjänstiagen). Parterna har också rätt att delta i mötet antingen med
eller ulan ombud (55 § socialtjänstlagen). Som underlag för nämndens beslut om
yttrande finns den utredning som har gjorts och utredarens förslag till
yttrande samt del material i övrigt som kommer fram vid sammanträdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rätt har ifrågasatt om det är
lämpligt att ärenden om yttrande till domstol beslutas av socialnämnden i dess
helhet. Som skäl mot denna ordning anför utredningen att den prövning som sker
i hela nämnden innan målet avgörs av domstolen kan förstärka konflikten mellan
föräldrarna och också förlänga den tid under vilken föräldrar och barn får leva
i ovisshet om framtiden. Utredningen anser därför all den rätt som kommunerna
har att delegera beslutanderätten i fråga om yttranden i mål om vårdnad eller
umgänge bör få ökad användning. Enligt utredningen bör delegation i första hand
komma i fråga till en liten grupp av förtroendevalda eller tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig i
denna del har ställt sig avvisande till att delegation skulle kunna ske till en
tjänsteman eller en grupp av tjänstemän. Enligt remissinstanserna bör uppgiften
att yttra sig i mål om vårdnad eller umgänge vara anförtrodd de
förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När förslaget till 1977 års kommunallag förelades
riksdagen redovisade föredragande statsrådet bl. a. följande principella
synpunkter på delega-tionsinstilutels användning (se prop. 1975/76:187 s. 260):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller alt bedöma i vilken utsträckning nämndernas
beslutanderätt bör få delegeras får man göra en avvägning mellan
demokratiaspekter och kravet på effektivitet i förvaltningen. Detta innebär bl.
a. att de förtroendevalda bör kunna följa den fortlöpande verksamheten även om
man inte fattar beslut i varje enskilt ärende. Delegation i mindre viktiga
ärenden kan ge de förtroendevalda möjlighet att ägna mer tid åt planering,
riktlinjer och andra principella frågor. Delegation bör förekomma främst i
rutinärenden t. ex. ärenden där det är fråga om en direkt tillämpning av
riktlinjer som nämnden fastställt. Några närmare anvisningar för tillämpningen
av delega-tionsinstitulet bör inte ges i lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgängesfrågor</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har ifrågasatt om det är förenligt med dessa uttalanden att en socialnämnd
delegerar uppgiften att-avge yttranden i mål om vårdnad eller umgänge. Del är
givelvis en fråga som i första hand kommunerna själva har att ta ställning
till. Enligt min mening torde det dock inte möta några hinder mot en sådan
delegation, bl. a. med hänsyn till att ett sådant yttrande - även om det kan få
stor betydelse - inle innebär något avgörande i själva saken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan
också se vissa fördelar i att ansvaret för yttranden i mål om vårdnad eller
umgänge anförtros åt en grupp förtroendevalda. Däremot bör delegation till en
grupp tjänstemän eller en enskild tjänsteman hos nämnden komma i fråga endast i
undantagsfall. Det händer inte så sällan att en förälder under en
vårdnadsutredning e. d. ifrågasätter utredarens objektivitet eller kunnighet.
Med den stora betydelse som utredningen vanligtvis har som underlag för
domstolens prövning är del givelvis angeläget alt de anmärkningar som
föräldrarna kan rikta mot utredningen diskuteras och prövas av nämndledamöter
eller suppleanter innan utredningen lämnas över till domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser jag att det finns skäl som talar för alt socialnämnderna i större
utsträckning än f. n. delegerar uppgiften att avge yttranden till domstolarna i
mål om vårdnad eller umgänge. Liksom hittills bör det emellertid, som jag
tidigare har sagt, ankomma på kommunerna att själva bestämma hur
delegationsreglerna i kommunallagen skall tillämpas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlaget
för</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domstolarnas</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgöranden</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Underlaget för domstolarnas avgöranden i mål om
vårdnad eller umgänge</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.1 Hörande av socialnämnden inför det slutliga avgörandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. finns del inte någon uttrycklig föreskrift om alt
domstolarna skall inhämta yttrande från socialnämnden innan mål om vårdnad
eller umgänge avgörs. 1 praktiken torde domstolarna så gott som undantagslöst
höra socialnämnden, om föräldrarna inle är ense i vårdnadsfrågan. I de fall då
föräldrarna är överens, är praxis i domstolarna mer varierande. Många domstolar
godtar i dessa fall utan vidare föräldrarnas överenskommelse. Andra domstolar
följer emellertid en rekommendation av justitieombudsmannen, som går ut på att
socialnämnden skall beredas tillfälle att inom viss kortare tid ange om nämnden
vill yttra sig i målet (JO 1962 s. 28; jfr JO 1981/82 s. 38 ff.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att domstolarnas nuvarande praxis i
de tvistiga fallen lagfästs och att socialnämnden alltså då alltid skall höras.
Beträffande de fall då föräldrarna är överens är det enligt utredningen inte
tillfredsställande att domstolarna så ofta godtar deras överenskommelse utan
alt någon utredning har gjorts om huruvida denna lösning är förenlig med
barnets bästa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår därför alt domstolarna skall bereda
socialnämnden tillfälle att yttra sig även när föräldrarna är överens om vem aV
dem som skall ha vårdnaden om barnet eller hur umgänget skall anordnas. Ett
alternativ som har diskuterats inom utredningen är att socialnämnden också i
dessa fall skall göra en vårdnadsutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att socialnämnden alltid bör höras i frågor om vårdnad eller umgänge
när föräldrarna är oense har i allmänhet tillstyrkts under remissbehandlingen.
De flesta remissinstanserna har också instämt i utredningens uppfattning att
socialnämnden skall beredas tillfälle att yttra sig i dessa frågor även när
föräldrarna är överens. Några remissinstanser är dock tveksamma till detta och
ifrågasätter om vinsterna med en sådan ordning är tillräckligt stora för att
den skall genomföras i ett resursknappl läge. Praktiskt taget alla
remissinstanser anser att det i varje fall inte är realistiskt att tänka sig att
socialnämnden skulle göra en fullständig utredning i samtliga fall, alltså även
då föräldrarna är överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag erinra om alt socialnämnden redan i
dag så gott som undantagslöst torde höras i mål där föräldrarna är oense om hur
vårdnaden eller umgänget skaU anordnas. Jag delar utredningens uppfattning alt
del genom en uttrycklig lagbestämmelse bör slås fast att domstolen i sådana mål
har en i princip ovillkorlig skyldighet att höra socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i sådana fall där föräldrarna är ense bör domstolen,
som har angetts i ett tidigare avsnitt, besluta efter vad som är förenligt med
barnels bästa. Prövningen kommer i dessa fall i första hand all ske på grundval
av vad som framgår av handhngarna i målet. Enligt min mening skulle det föra
för långt om domstolen i alla dessa situationer skulle behöva anmoda
socialnämnden att yttra sig. Däremot kan det även i dessa fall vara lämpligt
att handlingarna i målet sänds över tiU nämnden för en kontroll av att inte
uppenbart olämpliga lösningar kommer till stånd eller att domstolen i varje
fall telefonledes tar kontakt med nämnden för att få detta bekräftat. Om
nämnden inte har några uppgifter om familjen och överenskommelsen förefaller
godtagbar även från barnets synpunkt, saknar nämnden anledning att gå djupare
in på saken och kan då helt underlåta all höra av sig till domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar därför att domstolen, i fall då socialnämnden
inte finnes böra höras i målet, skall bereda nämnden tillfälle att yttra sig i
fråga om vårdnaden eller umgänget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlaget
för</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domstolarnas</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgöranden</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.2 Hörande av socialnämnden inför interimistiska
avgöranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett interimistiskt beslut av domstol om vårdnad eller
umgänge meddelas oftast i anslutning till den muntliga förberedelsen i målet.
Beslutet grundas då vanligen på parternas egna uppgifter vid förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämnts i avsnitt 2.4.5 anser utredningen alt de
interimistiska besluten ofta bygger på ett alltför magert underlag. Utredningen
föreslår därför att domstolarna skall ges möjlighet att skyndsamt inhämta
upplysningar från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialnämnden innan ell sådant beslut meddelas.
Utredningen har även diskuterat möjligheten att tillåta att muntlig bevisning
tas upp vid förberedelsen men har avvisat denna tanke av flera skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har yttrat sig i denna del har så gott som genomgående
ställt sig positiva till förslaget att domstolen inför det interimistiska
beslutet skall kunna inhämta yttrande från socialnämnden. Flera socialnämnder
framhåller dock att den tid inom vilket yttrandet skall avges inte får vara
alltför knappt tilltaget. Från något håll pekas också på risken för att
socialnämndens förhandsbesked försvårar samarbetssamtal som kan ha inletts.
Sveriges advokatsamfund anser alt man i stället för en snabbutredning borde
tillåta en ordentlig utredning genom sakkunniga och vittnen innan det
interimistiska beslutet fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom ett
interimistiskt beslut om vårdnaden avgörs hos vem av föräldrarna barnet skall
bo under den ibland ganska långa tid som hinner förflyta innan frågan slutligt
avgörs av domstolen. Erfarenhetsmässigt överensstämmer det interimistiska
beslutet oftast med det slutliga avgörandet. Detta förhållande skulle i och
för sig kunna bero på att domstolen redan från början kan bilda sig en säker
uppfattning om hur tvisten slutligt bör lösas. Del är dock även naturligt att
det interimistiska beslutet i sig har en viss styrande inverkan på den slutliga
utgången, vilket hänger samman med synsättet alt barn inte i onödan bör flyttas
från sin invanda miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför önskvärt alt domstolens bedömning grundas på
ett så fylligt underlag som möjligt. Samtidigt måste man emellertid se till att
tyngdpunkten beträffande utredningen inte förskjuts till målets förberedelse.
Sålunda bör det inte komma i fråga att med avsteg från allmänna
rättegångsregler tillåta bevisupptagning i form av vittnesförhör och liknande
under förberedelsen. Utredningens förslag om alt domstolen på detta stadium i
stället skall kunna inhämta ett snabbyttrande från socialnämnden är en annan
sak. Mot en sådan ordning skulle däremot kunna anföras att den medför en viss
tidsutdräkt innan det interimistiska beslutet kan meddelas. Någon större
fördröjning skulle del emellertid knappast behöva bli fråga om, i allmänhet
inle mer än en eller ett par veckor. Jag delar utredningens uppfattning alt en
sådan fördröjning i de allra flesta fall inte kan ha någon avgörande betydelse.
Domstolen bör därför ha möjlighet att inhämta yttrande från socialnämnden innan
det interimistiska beslutet fallas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den utredningsverksamhet
som socialnämnden på delta stadium skulle bedriva är inle avsedd alt bli
omfattande. Tanken är exempelvis inle att det skall höras lika många personer
som vid en sedvanlig vårdnadsulredning. Socialnämndens yttrande bör i stället
kunna grundas på kontroll av olika myndighetsregister samt samtal med parterna
och om möjligt även med barnet. All socialnämnden på delta sätt yttrar sig till
domstolen innebär inte all nämnden också måste uttrycka en preliminär
uppfattning i tvistefrågan. Tvärtom är det i allmänhet en fördel om nämnden på
detta stadium begränsar sig till att genom upplysningar om sakförhållanden
bredda underlaget för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlaget
för</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domstolarnas</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgöranden</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>domstolens bedömande. Saken ställer sig givetvis annorlunda,
om nämnden finner att en viss lösning av vårdnadsfrågan i förhållande till
andra alternativ framstår som klart mindre lämplig eller renlav direkt olämplig
från barnets synpunkt. Nämnden bör i sådana situationer vara oförhindrad att ge
uttryck för sin uppfattning till domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagtexten
bör utformas så att det läggs i domstolens hand att i det enskilda fallet
bestämma om upplysningar snabbt skall inhämtas från socialnämnden. Det ligger i
sakens natur att denna möjhghet bör begagnas främst i fall där parterna inle är
ense om vem som skall ha vårdnaden under tiden till dess att frågan blir
slutligt avgjord.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlaget
för</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domstolarnas</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgöranden</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.3 Hörande av barnet självt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. finns ingen bestämmelse som direkt reglerar i vad
mån barnet kan höras inför domstolen i en tvist mellan föräldrarna om vårdnaden
eller umgänget. Att barnet hörs i sådana mål torde vara mycket sällsynt. Det
finns emellertid inte något formellt hinder mot detta (jfr JO 1981/82 s. 25 ff,
särskilt s. 33).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har övervägt möjligheten att införa en
lagregel om att barnet skall kallas personligen att höras vid
domstolsförhandling i mål om vårdnad eller umgänge. Utredningen har emellertid
ansett att del skulle vara olämpligt, även för äldre barn, att behöva höras i dessa
mål och har därför inte föreslagit någon bestämmelse av detta innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens ståndpunkt har kommenterats endast av ett
fåtal remissinstanser. Förvaltningsutskottet vid Stockholms läns landsting
framhåller att det generellt synes olämpligt att barn tvingas delta i rättegång
(se bil. 3 avsnitt 5.2.25). Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
anser å andra sidan att man inte helt bör avvisa tanken att höra barnet inför
domstolen. Enligt fakultetsnämnden kan del i varje fall i fråga om äldre barn
tänkas vara lämphgt alt höra barnet upplysningsvis (se bil. 3 avsnitt 5.2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis bör åtminstone något äldre barn få tillfälle att
i en eller annan form uttrycka sin egen åsikt om hur vårdnaden eller umgänget
bör anordnas. Om föräldrarna tvistar om detta kommer barnet normalt att höras
under socialnämndens utredning. Del är givet att ett sådant förfarande i
allmänhet är del lämpligaste och skonsammaste för barnet. Även för ett äldre
barn kan det utgöra en allvarhg påfrestning att höras inför domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan det emellertid undantagsvis finnas
situationer där det ter sig rimligt och lämpligt att barnet hörs inför
domstolen. Jag tänker då främst på fall där barnet självt begär alt få
framträda inför domstolen och lägga fram sina synpunkter. Del skulle då
knappast vara rimligt att inle låta barnet komma till tals. Även om barnet inle
självt direkt begär att få höras kan del i särskilda fall tänkas ändamålsenligt
att ett sådant förhör äger rum. Barnet kan t. ex. under vårdnadsutredningen ha
gett uttryck för en bestämd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppfattning i vårdnadsfrågan utan att för den skull ha
framställt någon Information om<br>
begäran alt få höras inför domstolen.</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de nya reglerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför att del genom en uttrycklig lagregel bör
slås fast att barnet självt kan höras inför domstolen. En förutsättning måsle
dock vara att det är uppenbart att barnet inte genom att försältas i en svår
eller ohållbar situation kan la skada av det. För bedömningen av denna fråga är
naturligtvis barnets inställning av stor betydelse. Det kan inte komma i fråga
att barnet skulle medverka i rättegången mot sin vilja. Ett krav är alltså
under alla förhållanden all barnet går med på att höras inför domstolen. Andra
omständigheter som måste beaktas är barnels ålder och mognad. Någon bestämd
nedre åldersgräns bör inte anges i lagtexten. Det får i stället ankomma på
domstolen att i det enskilda fallet la ställning till om del framstår som
uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. Barn som är yngre än
omkring 12 år torde endast sällan ha nått en sådan mognad att de bör medverka i
en rättegång. Domstolen bör på förhand kunna bilda sig en uppfattning på
grundval av vad bl. a. föräldrarna och vårdnadsulredaren yttrar i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag alt barnet bör kunna höras
inför domstolen, om barnet självt begär det eller särskilda skäl annars talar
för detta och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av det. Jag vill
understryka att det inte är meningen att barn mera regelmässigt skall medverka
i rättegången. Del normala bör liksom hittills vara all barnet hörs endast av
vårdnadsutredaren. När barnet undantagsvis hörs inför domstolen är det vidare
av största betydelse hur själva förhöret genomförs. Till den frågan återkommer
jag i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Information om de nya reglerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har sagt är det angeläget alt information
lämnas om de nya regler om föräldrar och barn som jag har förordat i det
föregående. Särskilt viktigt är att familjer informeras om vad gemensam vårdnad
innebär och om vilka rådgivningsorgan som finns att tillgå när problem
uppkommer t. ex. vid en separation. En central roll när del gäller spridningen
av denna information spelar socialnämnder, familjerådgivningsbyråer, medlare
och familjerättsadvokater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU en del bör informationsbehovet kunna täckas genom
skriftligt material. Inom socialstyrelsen förbereds f. n. en kortfattad
information om de nuvarande reglerna om gemensam vårdnad, vilken beräknas vara
klar till hösten 1982. Som jag har nämnt i det föregående kan socialstyrelsen
vidare sammanställa allmänna råd om samarbetssamtal och vårdnadsulredningar m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också pastorsämbetena och domstolarna bör kunna bidra till
att sprida information om de nya reglerna. Ett särskilt ansvar för dessa
informationsåtgärder vilar på riksskatteverket resp. domstolsverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Kostnader
och resursbehov</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna medför inte i sig några ökade kostnader
för berörda myndigheter. Alt ogifta samboende föräldrar i fortsättningen skall
kunna få gemensam vårdnad om sina barn genom anmälan till pastorsämbetet
innebär tvärtom alt domstolarna inte längre behöver behandla ansökningar om
gemensam vårdnad i dessa fall. För pastorsämbetena torde handläggningen av
dessa skäligen enkla ärenden kunna klaras med de personalresurser som finns.
Vidare medför de nya reglerna att domstolarna inle i varje skilsmässomål måsle
pröva hur vårdnaden skall anordnas i fortsättningen, vUket också kan leda till
en viss kostnadsbesparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot kan socialstyrelsens informationsåtgärder medföra
en ekonomisk belastning för styrelsen. Själva utarbetandet av
informationsmaterialet är dock en engångsåtgärd som kan rymmas inom ramen för
tillgängliga " anslag. Även kostnaderna för alt trycka och distribuera
delta material bör kunna inrymmas i befintliga anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också riksskatteverkets och domstolsverkets kostnader för
information om de nya reglerna kan täckas av tillgängliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kommunernas del kan de nya reglerna leda till att
resurserna inom socialnämnderna behöver omfördelas. Sålunda är del en ny
uppgift för nämnderna att avge snabbyttranden till domstol i mål om vårdnad
eller umgänge (se avsnitt 2.8.2). De särskilda arbetsinsatser som krävs för alt
fullgöra denna uppgift innebär dock att nämnderna i motsvarande mån behöver
lägga ned mindre arbete på utredningen inför det slutliga avgörandet av
vårdnaden eller umgänget. Att domstolarna i fortsättningen bör bereda nämnderna
tillfälle att yttra sig även när föräldrarna är överens om hur vårdnaden eller
umgänget skall anordnas bör inte heller leda till någon nämnvärd ökad
arbetsbelastning för nämnderna. Också i övrigt torde de nya reglerna i fråga om
kommunerna vara av det slaget att de kan genomföras ulan att några
personalförstärkningar krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa frågor har jag samrått med chefen för
socialdepartementet och chefen för kommundeparlemenlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att de nya lagreglerna träder i kraft så
snart som möjligt. Del bör dock beaktas all reglerna kräver en del
förberedelsearbete, framför allt i fråga om informationen om dem. Tid behövs
också för all socialstyrelsen skall hinna färdigställa de allmänna råd som
behövs. Med hänsyn till dessa omständigheter bör reglerna träda i kraft först
den 1 januari 1983.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med del anförda har inom justitiedepartemenlel
upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i socialtjänstlagen (1980:620),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott. Lagförslagen under 2, 4 och 5 har
upprättats i samråd med chefen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialdepartementet. Förslagen bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 5.'</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 kap.
Om vårdnad och umgänge</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte
utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 1-4 och 7 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som innehåller bestämmelser om barns
grundläggande rättigheter, ersätter delvis de nuvarande bestämmelserna i 6 kap.
2 § och 3 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen inleder de nya reglerna om vårdnad och umgänge.
Av 6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § andra stycket framgår att det i första hand är barnets
föräldrar eller en av<br>
dem som skall se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda, om inte<br>
ansvaret för vårdnaden om barnet har anförtrotts åt en eller två särskilt<br>
förordnade förmyndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rätten till omvårdnad ingår inle endast rätten för
barnet att få sina materiella behov tillfredsställda. Minst lika viktig är den
del som kan hänföras till barnets psykiska behov. I barnets rätt till trygghet
ligger bl. a. att få leva i ett stabilt förhållande och att ha någon att lila
på. Till en god vård och fostran hör att barnet får känna att del behövs och
att barnet för pröva sin förmåga och utveckla sina inneboende resurser för att
efter hand frigöra sig från sitt beroende av vårdnadshavarna. I en god fostran
ligger också att barnet får lära sig all sälta gränser för sitt handlande och
ta ansvar. Om barnets rätt att självt få medverka i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter finns särskilda bestämmelser i 6 kap. 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' 1 bilagan har lagförslagen under 2-5 uteslutits. De är
likalydande med dem som är fogade till propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn skall
vidare behandlas med aktning för sin person och egenart. Vårdnadshavarna skall
alltså ta hänsyn och visa respekt för de individuella egenskaper och de särdrag
som ett barn har. Barn har med stigande ålder rätt till ett allt starkare
integritelsskydd. Barnets rätt till ett privatiiv och skydd mot insyn kan dock
av naturliga skäl inte vara absolut. Inskränkningar måste tålas och accepteras
för alt vårdnadshavarna skall kunna fullgöra sin tillsynsskyldighet (se 6 kap.
2 § andra stycket). Vårdnadshavarna kan t. ex. behöva genomsöka barnels privata
tillhörigheter eller t. o. m. öppna brev som har adresserats till barnet, om
det behövs för att skingra eller få bekräftat misstankar om alt barnet deltar i
något som kan vara skadligt för barnet eller på annat sätt är olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nära anknytning till bestämmelsen om barns integritet har
del förbud mot kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling som f.
n. finns i 6 kap. 3 § andra stycket. Denna bestämmelse har förts över till
förevarande paragraf.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av
dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskUt förordnade
förmyndare. Vårdnaden om ett barn består till dess barnet fyller arton år eller
dessförinnan ingår äktenskap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har vårdnaden om en barn har ett ansvar för
barnets personliga förhållanden och skaU se tiU att barnets behov enligt 1 §
blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den
tiUsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga
omständigheter samt skall bevaka att barnet får tUlfredsställande försörjning
och utbildning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska
förhållanden finns bestämmelser i 9-16 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 4 och 5 §§, 6 § tredje stycket samt 8 och 9 §§
i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som innehåller vissa allmänna bestämmelser om
vilka som är barnets vårdnadshavare och om del ansvar som dessa har gentemot
barnet, motsvarar delvis de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. 1 och 2 §§ saml 3
§ första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Med vårdnad förstås det juridiska ansvaret
för barnels person. Normalt svarar det juridiska ansvaret också mot den
faktiska vården om barnet. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men
bor isär, kommer dock i allmänhet den dagliga omsorgen och vården om barnet att
huvudsakligen ligga på den ena föräldern. Den faktiska vården om barnet kan
också ha lämnats över till någon annan. Detta kan ha sketl på friviUig väg, då
ansvaret för den juridiska vårdnaden om barnet ligger kvar hos den eller de
föräldrar som är vårdnadshavare. Barnet kan emellertid också genom
socialnämndens försorg ha placerats i ett annat hem än det egna med slöd av
lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Även då slår föräldrarna
eller en av dem juridiskt kvar som vårdnadshavare. Deras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättigheter
och skyldigheter kan emellertid genom placeringen av barnet utom hemmet ha
urholkats och kan ytterligare inskränkas i den mån det behövs för att genomföra
vården om barnet (se 11 § fjärde stycket LVU). Under särskilda förhållanden kan
domstolen besluta all den juridiska vårdnaden om barnet skall flyttas över till
en eller två särskilt förordnade förmyndare. Om detta finns bestämmelser i 6
kap. 7 och 8 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
vårdnaden om ett barn berstår till dess barnet fyller 18 år eller dessförinnan
ingår äktenskap överensstämmer med vad som gäller f. n. För ungdomar under 18
år gäller alltså olika regler om de gifter sig eller om de endast bor
tillsammans med en partner utan giftermål. Har någon uppnått den ålder alt en
familjebildning är aktuell torde dock föräldrarnas vårdnadsansvar i allmänhet
vara mycket uttunnat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
stycket. Utöver bestämmelserna i detta stycke finns vissa föreskrifter om vad
en vårdnadshavare skall iaktta i 6 kap. 11,12 och 15 §§. Särskilda bestämmelser
finns vidare i andra kapitel i föräldrabalken och i en del andra författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
barnets vårdnadshavare skall se till att barnet får sina grundläggande behov
enligt 1 § tillgodosedda innebär inle att vårdnadshavaren personligen måste
tillgodose dessa behov, även om det normalt bör vara så att vårdnadshavaren
själv tar åtminstone någon faktisk del i barnels vård och fostran. Ett stort
ansvar för att barnet får en god uppväxt vilar också på samhället. En viktig
del utgör här den kommunala barntillsynen, förskolorna, skolorna och de
fritidsaktiviteter som det allmänna erbjuder barn och ungdomar. Genom
samhällets socialtjänst kan vidare de barn och föräldrar som behöver del få
särskild hjälp. En betydelsefull roll spelar vidare det ekonomiska slöd i olika
former som samhällel ger till barn och barnfamiljer, vare sig del är fråga om
ett direkt stöd -1, ex. barnbidrag - eller ett indirekt stöd i form av
exempelvis fri eller subventionerad utbildning, vård eller behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av
grundläggande betydelse för barnels försörjning är det underhållsansvar som
barnets föräldrar har. Underhållsskyldigheten grundas på föräldra-skapel,
oavsett vem som är vårdnadshavare. Den som är vårdnadshavare för ett barn utan
att vara dess förälder har ingen underhållsskyldighet för barnet. Av
bestämmelsen i andra meningen framgår dock all vårdnadshavaren även i ell
sådant fall skall bevaka alt barnet får de bidrag till sin försörjning som
barnet har rätt till, t. ex. underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets vårdnadshavare skall vidare bevaka alt barnet får
tillfredsställande utbildning. Bestämmelsen har f. n. motsvarighet i 6 kap. 2
§ andra meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till andra stycket har med en redaktionell ändring förts
över de bestämmelser som f. n. finns i 6 kap. 3 § första stycket om
vårdnadshavarens tillsynsskyldighet. Om innebörden av detta ansvar kan hänvisas
till utredningens betänkande s. 64 samt NJA 1976 s. 458 och 1977 s. 186.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket. Här har tagits in en erinran om att de frågor som gäller Förslaget
till lag<br>
ansvaret för barnets ekonomiska förhållanden regleras särskilt genom om
ändring i för<br>
bestämmelserna om förmynderskap.</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>äldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vårdnadshavare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Barnet
slår från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med
varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap
med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om
inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskih
förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Om det dömts till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna står barnet
även därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma vårdnaden
upplöses enligt 5, 7 eller 8 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Jfr
6 kap. 9 och 10 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bestämmelser om vem eller vilka som direkt på grand av lag är
vårdnadshavare för ett barn. Reglerna motsvarar delvis de nuvarande
bestämmelserna i 6 kap. 1 och 6 §§. Vissa undanlag från bestämmelserna i
förevarande paragraf regleras i 6 kap. 4-10 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket. Huvudregeln i första meningen motsvarar vad som gäller f. n. enligt 6
kap. 6 § första meningen. Också bestämmelsen i andra meningen om att barnets
föräldrar automatiskt blir vårdnadshavare för barnet, om de gifter sig först
efter barnets födelse, motsvarar vad som gäller f. n. enligt 6 kap. 6 § andra
meningen. Bestämmelsen innebär bl. a. att, om vårdnaden om ett barn i samband
med en skilsmässa har anförtrotts åt en av föräldrarna och dessa därefter
gifter sig på nytt med varandra, båda föräldrarna då åter blir vårdnadshavare
för barnet utan att de behöver särskilt ansöka om delta hos domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
en eller två särskilt förordnade förmyndare anförtrotts vårdnaden om barnet
medan föräldrarna inte var gifta med varandra, står förmyndaren eller
förmyndarna kvar som vårdnadshavare även sedan föräldrarna har ingått nytt
äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket. En nyhet är all föräldrarnas gemensamma vårdnad om ett barn i princip
fortsätter även om föräldrarna skiljer sig. Den gemensamma vårdnaden skall dock
upplösas i detta fall, om föräldrarna själva eller en av dem begär det eller om
domstolen i äktenskapsskillnadsmålel självmant eller efter ansökan av socialnämnden
beslutar om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all domstolen i ett äktenskapsskillnadsmål skall kunna få underlag för sin
bedömning av om den gemensamma vårdnaden bör fortsätta kan det vara lämpligt
att domstolen underrättar socialnämnden om att en skilsmässa är aktuell och alt
ingen av föräldrarna har begärt all ensam få utöva vårdnaden. Om nämnden har
sådana upplysningar om föräldrarna att fortsatt gemensam</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdnad
kan antas vara uppenbart olämplig för barnet, kan domstolen få veta delta genom
nämnden (jfr speciaimotiveringen till 6 kap. 4 § första stycket). Nämnden kan
också föra talan vid domstolen enligt 6 kap. 7 § fjärde stycket om att en av
föräldrarna eller båda skall fråntas vårdnaden om barnet i fall då
förutsättningarna för detta är uppfyllda enligt den paragrafen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och
vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden, skall rätten på talan av dem båda
förordna i enlighet med deras begäran, om inte gemensam vårdnad är uppenbart
oförenlig med barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har förordnande om vårdnaden inte meddelats tidigare, kan
föräldrarna efter anmälan av dem båda till pastorsämbetet få gemensam vårdnad
genom registrering, under förutsättning att föräldrarna och barnet är svenska
medborgare och kyrkobokförda på samma fastighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 10 § andra stycket och 13 § andra stycket och
18 § i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för
ogifta eller frånskilda föräldrar all få gemensam vårdnad om sina barn. Första
stycket har motsvarighet i den nuvarande bestämmelsen i 6 kap. 8 § andra
meningen, medan andra stycket är en nyhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förstastycket. Bestämmelsen tar i första hand sikte på
ogifta föräldrar som inte bor tillsammans. Också föräldrar som i samband med en
äktenskapsskillnad har fått den gemensamma vårdnaden upplöst eller som i
övrigt har fått vårdnadsfrågan prövad tidigare av domstol måste emellertid,
liksom föräldrar som är utländska medborgare, vända sig till do"mstol för
att få gemensam vårdnad. I dessa fall kan alltså gemensam vårdnad inte
åstadkommas genom en enkel anmälan till pastorsämbetet enligt andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 6 kap. 18 § andra stycket framgår att domstolen innan
vårdnadsfrågan avgörs skall höra socialnämnden eller, om del är tillräckligt,
bereda nämnden tillfälle alt yttra sig över föräldrarnas ansökan. Om nämnden
inle har några uppgifter om föräldrarna eller barnet som bör föranleda en
närmare granskning av överenskommelsen, torde den i allmänhet kunna godtas. Del
ankommer på nämnden själv att ta ställning till om någon särskild kontakt
behöver tas med föräldrarna eller barnet. Ibland kan det vara lämpligt all
nämnden kontaktar föräldrarna för att förvissa sig om att de är införstådda med
vad en gemensam vårdnad innebär och kräver. Ell fall då det kan finnas skäl alt
nämnden tar kontakt med föräldrarna är om det av handlingarna framgår alt dessa
bor långt från varandra och barnet ännu inle har hunnit komma upp i tonåren.
Det finns i dessa fall en särskild risk för all barnet vid gemensam vårdnad kan
utsättas för tröttande resor eller återkommande miljöbyten i en omfattning som
kan skada barnet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolen
kan vägra gemensam vårdnad, om det kan antas att någon av föräldrarna eller
båda har så allvarliga brister i förmågan att sörja för barnets person att han
eller hon inle bör anförtros vårdnaden enligt 6 kap. 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
stycket. En förutsättning för gemensam vårdnad efter anmälan till
pastorsämbetet är att förordnande om vårdnaden inte tidigare har meddelats i
Sverige eller i ett annat land vars vårdnadsavgöranden erkänns här (jfr 8 och
22 §§ förordningen 1931:420 om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap, adoption och förmyndarskap och lagen 1936:79 om erkännande och verkställighet
av dom som meddelats i Schweiz). Ytterligare en förutsättning för gemensam
vårdnad efler anmälan till pastorsämbetet är att både föräldrarna och barnet är
svenska medborgare. Det utgör dock inget hinder om någon av dem dessutom har
medborgarskap i något annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt
gemensam vårdnad skall kunna registreras efter anmälan till pastorsämbetet
krävs vidare att faderskapet för barnet är fastställt i behörig ordning genom
ett svenskt faderskapserkännande eller en svensk dom, oavsett vilket lands lag
som har lagts till grund för prövningen, eller genom ett utiändskl
faderskapsavgörande som erkänns i Sverige.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna och vill
någon av dem att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på
talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt den av
föräldrarna som är lämpligast som vårdnadshavare. Rätten kan också i mål om
äktenskapsskillnad utan yrkande förordna om vårdnaden enligt vad som nu har
sagts, om gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 12 och 18 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som innehåller bestämmelser om domstolens
prövning när föräldrarna eller en av dem begär upplösning av gemensam vårdnad,
ersätter de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom enligt gällande rätt är domstolen skyldig att
upplösa en gemensam vårdnad, om föräldrarna eller någon av dem begär det. I
paragrafen regleras endast det fallet all någon av föräldrarna skall anförtros
vårdnaden. Om överflyttning av vårdnaden till särskilt förordnad förmyndare
finns bestämmelser i 6 kap. 7 och 8 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En vanlig situation då det kan bli aktuellt att begära
upplösning av en gemensam vårdnad är då föräldrarna eller en av dem i anslutning
till en skilsmässa eller annan separafion finner alt de inte kan fortsätta att
gemensamt ha vårdnaden om barnet. Även i andra fall kan det inträffa alt
föräldrar som har gemensam vårdnad finner alt denna vårdnadsform inle längre är
lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolen kan i ett äklenskapsskillnadsmål upplösa den
gemensamma vårdnaden även när makarna inte själva begär del, om del är
uppenbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen har fått en något annan lydelse i
propositionsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oförenligt
med barnets bästa att den gemensamma vårdnaden fortsätter (se
speciaimotiveringen till 6 kap. 3 § andra stycket). Också i detta fall skall
domstolen anförtro vårdnaden om barnet ål den av föräldrarna som är lämpligast
som vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del ligger
i sakens natur att, om föräldrarna är överens om vem av dem som skall ha
vårdnaden om barnet, den lösning som de har valt i allmänhet också kan antas
vara bäst för barnet. Någon ingående utredning av vårdnadsfrågan behövs därför
sällan i dessa fall. Oftast torde det vara tillräckligt att domstolen bereder
socialnämnden tillfälle att yttra sig över ansökningen (jfr 6 kap. 18 § andra
stycket och avsnitt 2.8.1 i den allmänna motiveringen). Om nämnden inte genom
de uppgifter som nämnden har om familjen eller av ansökningens innehåll finner
anledning till det, torde några särskilda åtgärder från nämndens sida inle
behövas. I motsatt fall bör kontakt tas med föräldrarna och; om del är
lämpligt, även med barnet självt. Om kontakter tas med familjen bör nämnden
snarast underrätta domstolen om det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
föräldrarna inte är överens om vem som bör anförtros vårdnaden måsle
vårdnadsfrågan däremot utredas närmare. Domstolen bör i sådana fall i allmänhet
begära yttrande från socialnämnden. Även annan utredning kan ibland behövas (se
6 kap. 18 § första stycket), t. ex. yttrande från barnpsykiatrisk expertis
eller annan sakkunnig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av vem av föräldrarna som är lämpligast
som vårdnadshavare måste domstolen från fall till fall pröva hur barnels behov
av omvårdnad, trygghet och en god fostran bäst kan tillgodoses och vilka
förulsätlningar barnets föräldrar har all i övrigt uppfylla del ansvar och de
uppgifter som vilar på en vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
förälder som anförtros vårdnaden om barnet måste ha förmåga all förstå barnets
känslor och att tillfredsställa barnets behov. Föräldern måste emellertid också
kunna sätta gränser för barnets handlande, samtidigt som barnet fostras till
att självständigt la ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För vissa
barn är del ett Irygghetskrav alt få bo tillsammans med den ena av föräldrarna.
För andra barn däremot kan bindningen till en förälder eller en förälders
inflytande på barnet hämma eller på annat sätt skada barnels utveckling.
Barnels beroende av en förälder och betydelsen av denna omständighet måste
prövas från fall till fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av stor
betydelse för barnets trygghet är också den yttre miljö som barnet lever i.
Genom särskilda bestämmelser är del sörjt för alt den förälder som anförtros
vårdnaden om barnet vanligtvis kan behålla den bostad som familjen har bott i
före upplösningen, se lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars
gemensamma bostad och lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.
Av betydelse är också de dagliga kontakterna med personer i barnets omgivning.
Dit hör - utöver föräldrar och släktingar - kamrater, daghemspersonal och
lärare. I de fall en familj splittras får föliderna av att barnet blir utsatt
för ell miljöbyle eller annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
tilllag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förändring av sin miljö vägas in bland övriga
omständigheter som har betydelse för just del aktuella barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan faktor som i allmänhet är viktig för att barnet
skall få en trygg uppväxt och en god utveckling är all barnet har nära och goda
relationer till båda sina föräldrar, även om föräldrarna bor isär. Om inte
andra omständigheter talar för en annan lösning bör domstolen till
vårdnadshavare förordna den av föräldrarna som kan antas bäst främja ell nära
och gott umgänge mellan barnet och den andra föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga är om och hur barnet självt bör komma
till tals i vårdnadstvister. Normalt bör del vara en uppgift för socialnämnden
att i anslutning till vårdnadsulredningen ta den kontakt med barnet som är
lämplig och i vårdnadsutredningen redovisa de synpunkter som barnet kan vilja
ha framförda (se avsnitt 2.7.4 i den aUmänna motiveringen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är ytterst domstolens uppgift att utreda om barnet har
några egna synpunkter på vårdnadsfrågan. Det är emellertid viktigt att barn
inle tvingas att ta ställning i denna fråga. Om barnet inte självt vill del.
Detta innebär å andra sidan inle alt ett barn skall förhindras att säga sin
mening. Om barnet självt begär det eller del annars finns särskilda skäl, kan
barnet höras personhgen inför domstolen (se 6 kap. 18 § tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens uppgift är att söka den lösning som kan antas
bäst svara mot barnets behov. Om barnet har en bestämd uppfattning och har nått
en sådan mognad alt dess önskemål bör respekteras, bör domstolen i allmänhet
följa barnets önskan. När barnet har nått en sådan mognad kan inte besvaras
generellt. Många gånger kan uppgiften all söka utreda vad barnet verkligen vill
försvåras av att barnet uttrycker en uppfattning som inte svarar mot barnets
innersta önskan. I allmänhet torde domstolen därför vara hänvisad till att väga
in barnets egna uppgifter i den helhetsbedömning av samtliga omständigheter som
bör beaktas i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 6 kap. 19 § framgår att domstolen kan förklara målet
vilande i de fall föräldrarna under en pågående rättegång har vänt sig till
socialnämnden eller annat rådgivande samhällsorgan för att söka lösa sin
konflikt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och
vill den andre att vårdnaden flyttas över till honom eller henne, skall rätten
på talan av denne eller båda föräldrarna anförtro vårdnaden åt den andra
föråldern, om denne är lämpligare som vårdnadshavare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 13 § första stycket och 18 § i utredningens
förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåUer bestämmelser om överflyttning av
vårdnaden från en förälder till en annan. Den motsvarar delvis den nuvarande
bestämmelsen i 6 kap. 8§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den faktiska situation som regleras i förevarande paragraf
kan många gånger vara densamma som gör att föräldrarna viU att en gemensam
vårdnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen har fått en något annan lydelse i
propositionsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upplöses.
Det kan vara frågan om vårdnaden om barn till ogifta samboende föräldrar som
avser att flytta isär. Det kan också gälla vårdnaden om barn tUl redan
särboende föräldrar, av vilka modern ensam är vårdnadshavare för barnet direkt
på grund av 6 kap. 3 § eller av vUka den ena föräldern i samband med
äktenskapsskillnad eller annan separation har anförtrotts vårdnaden. Paragrafen
kan vidare bli tillämplig, om vårdnaden om barnet tidigare har flyttats över
till en av föräldrarna på ansökan av denne enligt förevarande paragraf eller på
talan av socialnämnden enligt 6 kap. 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
domstolens uppgift att utifrån de förhållanden som föreligger i det enskilda
fallet pröva om den andra föräldern är lämpligare som vårdnadshavare. I fråga
om domstolens prövning kan i första hand hänvisas till vad som har sagts i
speciaimotiveringen till 6 kap. 5 §. Även i de fall som avses i förevarande
paragraf bör en överenskommelse mellan föräldrarna om hur vårdnadsfrågan skall
lösas tillmätas särskild betydelse. En sådan överenskommelse har dock inte
utslagsgivande betydelse (se avsnitt 2.5.1 i den allmänna motiveringen).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör
sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen
om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller
utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad
som sägs i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den
andra föräldern ensam. Brister också denne i omsorgen om barnet på det sätt som
sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till en eller två
särskilt förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall
rätten ifall som avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra
föräldern eller, om det är lämpligare, till en eller två sårskilt förordnade
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas
på talan av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om
äktenskapsskillnad mellan föräldrarna eller i annat mål som avses i 5 eller 6
§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 14 och 18 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som ersätter de nuvarande bestämmelserna i 6
kap. 7 och 9 §§, innehåller bestämmelser om när en förälder på grund av brister
i omvårdnaden om ett barn kan fråntas vårdnaden om barnet ulan att den andra
föräldern har begärt att ensam få vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges förutsättningarna för att domstol
skall besluta om ändring i vårdnaden. Andra stycket innehåller bestämmelser om
vem som skall anförtros vårdnaden när barnet står under föräldrarnas gemensamma
vårdnad, medan tredje stycket behandlar del fallet att bara en av föräldrarna
är vårdnadshavare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första,
stycket. En förälder som brister i omvårdnaden av ett barn kan fråntas
vårdnaden, om barnet befinner sig i en sådan risksituation alt ett ingripande
med stöd av 1 § andra stycket 1 LVU kan komma i fråga och denna risksiluation
kan antas bli bestående. Det är i och för sig inte nödvändigt att ett beslut om
vård enligt LVU har meddelats för alt förevarande paragraf skulle kunna
tillämpas. Men det torde höra till undantagsfallen att en fråga om att flytta
över vårdnaden enligt denna paragraf tas upp ulan en föregående placering
enligt LVU. Som har framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5.2) är
det angeläget att alla ansträngningar görs för att i samförstånd med barnets
föräldrar och i förekommande fall barnet självt söka finna lämphga lösningar
när det uppkommer problem i familjen. I första hand har socialnämnden alt
erbjuda det slöd och tillhandahålla de behandlingsåtgärder och annan hjälp som
ryms inom socialtjänsten. Om barnet genom socialnämndens försorg placeras i ett
annat hem än det egna, skall nämnden också i princip arbeta för en återförening
av barnet till föräldrarna. Kan en återförening emellertid inte komma till
stånd trots långvariga och omfattande insatser från nämndens sida, kan det bli
nödvändigt alt begära en överflyttning av vårdnaden enligt förevarande
paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de
flesta faU torde sålunda förevarande paragraf i praktiken aktualiseras bara när
barnet har tagits om hand med stöd av LVU. En överflyttning av vårdnaden bör
inte heller ske annat än om det finns någon annan, lämplig person som är villig
alt utöva vårdnaden och som barnet har ell så gott förhållande till alt barnet
självt kan eller rimligen bör acceptera denne som vårdnadshavare. Det betyder
att ett beslut om att omedelbart skilja en förälder från vårdnaden om ell barn
redan när förälderns olämplighet kommer till myndigheternas kännedom i aUmänhet
kan meddelas bara om den andra föräldern är lämplig alt ensam ta över ansvaret
för barnet. I övriga fall torde det många gånger vara nödvändigt att barnet har
bott en tid i ett fosterhem för alt man skall kunna avgöra hur denna placering
har utfallit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om barnet
bor i ett fosterhem efter beslut om vård enligt LVU och vårdnaden om barnet
fiyttas över till fosterföräldrarna med slöd av förevarande paragraf, torde
någon grund för att bereda barnet vård med stöd av 1 § andra stycket 1 LVU inle
längre föreligga. Socialnämnden skall då enligt 5 § första stycket LVU besluta
alt vården skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
vårdnaden om ett barn flyttas över till barnets fosterföräldrar, faller den
särskilda tillsynsskyldighet bort som nämnden har enligt 26 § socialtjänstlagen
i fråga om fosterhemmet. Kvar slår emellertid nämndens allmänna skyldighet
enligt 12 § socialtjänstlagen alt verka för att barn och ungdomar får växa upp
under goda förhållanden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafen
gäller endast när det är föräldrarna som är vårdnadshavare för barnet. Har
vårdnaden redan anförtrotts åt en eller två särskih förordnade förmyndare och
uppkommer fråga om att ta ifrån en sådan förmyndare</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdnaden,
tillämpas 11 kap. 9 och 17 §§. Om en förälder vill få vårdnaden om sitt barn
överflyttad till sig från en särskilt förordnad förmyndare gäller vad som sägs
i 6 kap. 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
stycket. Om en förälder som har gemensam vårdnad om ett barn är olämplig som
vårdnadshavare på det sätt som sägs i första stycket, skall vårdnaden om barnet
liksom f. n. fortsätta alt utövas av den andra föräldern. En förutsättning är
dock att inte också denne är olämplig som vårdnadshavare på det sätt som sägs
i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om båda
föräldrarna är olämpliga som vårdnadshavare, skall vårdnaden anförtros ål en
eller två särskilt förordnade förmyndare. Av 13 kap. 8 § framgår alt domstolen
kan anförtro vårdnaden om ell barn åt två särskilt förordnade fömyndare
gemensamt endast om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under
äktenskapsliknande förhållanden. Det är givet att gemensam vårdnad inte bör
anförtros ål förmyndare som inte själva är villiga att gemensamt ta det
juridiska ansvaret för barnets person (jfr 11 kap. 8 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje
stycket. Om en förälder som ensam har vårdnaden om ell barn inte är lämplig som
vårdnadshavare på det sätt som sägs i första stycket, Ugger det närmast till
hands att vårdnaden fiyttas över till den andra föräldern. Har denna förälder
inle visat något intresse för sill barn kan det dock för barnet vara en lämpligare
lösning all vårdnaden anförtros åt en eller två särskilt förordnade förmyndare.
Delsamma gäller om barnet och den andra föräldern endast har haft en sporadisk
kontakt med varandra och barnet har funnit en trygghet och gemenskap hos någon
annan som är beredd alt ta på sig ansvaret som vårdnadshavare. Del kan då vara
lämpligare att denne anförtros vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fjärde
stycket. Liksom gäller f. n. kan socialnämnden föra talan vid domstol om att
vårdnaden skall tas ifrån en förälder som är olämplig som vårdnadshavare.
Enligt 42 § första stycket socialljänstförordningen (1981:750, omtryckt
1981:1226) skaU nämnden göra framställning eller ansökan till domstolen, om
nämnden får veta alt någon åtgärd behöver vidtas i fråga om bl. a. vårdnaden om
ett barn. Nämndens talan kan gå ut på att vårdnaden i detta fall anförtros ål
den andra föräldern. Är också denna förälder olämplig som vårdnadshavare, kan
nämnden yrka att vårdnaden flyttas över till en eller två särskilt förordnade
förmyndare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolen
kan även självmant i mål om äktenskapsskillnad meUan föräldrarna eller i ett
mål om vårdnad enligt 5 eller 6 § förordna att vårdnaden skall flyttas över
till en eller två särskilt förordnade förmyndare, om båda föräldrarna är
olämpliga som vårdnadshavare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i annat
enskiU hem än det egna och är det uppenbart bäst för barnet att det rådande
förhållandet får bestå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafens första stycke har jämkats något i
propositionsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har
tagit emot barnet eller Förslaget till lag<br>
någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom sårskilt
förordnade om ändring i för-<br>
förmyndare utöva vårdnaden om barnet.</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket
prövas på talan av socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 15 och 18 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i gäUande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. En förälder kan enligt denna bestämmelse i
vissa undanlagsfall bli fråntagen vårdnaden om sill barn även om föräldern inte
har brustit i omvårdnaden om barnet på ett sätt som medför en bestående fara
för barnels person. Bestämmelsen har till främsta syfte alt förhindra att
fosterbarn som har rotat sig i ett fosterhem blir uppryckta från en miljö där
de har funnit sig till rätta och känner en större trygghet och känslomässig
förankring än i del tidigare hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I allmänhet torde det krävas att barnet har boll i
fosterhemmet under flera år innan det kan bli aktuellt att över huvud taget
överväga att flytta över vårdnaden till fosterföräldrarna med stöd av
förevarande bestämmelse. För domstolen blir del givetvis nödvändigt all utreda
vilken anknytning barnet har till detta hem och hur kontakterna mellan barnet
och de biologiska föräldrarna har förlöpt. Har föräldrarna inle visat barnet
något intresse under den tid det har vistats i fosterhemmet eller har
kontakterna varit sporadiska eller skett under uppslitande former, kan en
flyttning av vårdnaden bh aktuell. Stort avseende måste emellertid alltid
fästas vid barnets egen inställning. Som nyss har antytts krävs det att barnet
har fått en så stark bindning till sitt nya hem att det uppfattar det som sitt
eget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. Det är endast socialnämnden som kan föra
talan om en överflyttning av vårdnaden enligt denna paragraf. Befogenhet att
besluta i denna fråga kan inle delegeras tiU enskilda förtroendevalda eller
tjänstemän i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna och dör en
av dem, tillkommer vårdnaden den andre ensam.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och
dör denne, skall rätten på ansökan av den andre eller på anmälan av
socialnämnden atiförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det år
lämpligare, åt en eller två sårskilt förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är båda föräldrarna döda, utövas vårdnaden av barnets
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 16 och 18 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller f.
n. enligt 6 kap. 10 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. F. n. gäller enligt 6 kap. 10 § andra
stycket att domstolen skall anförtro vårdnaden åt den efterlevande föräldern,
om det inte är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppenbart
med hänsyn till barnets bästa alt vårdnaden bör anförtros åt en särskilt
förordnad förmyndare. Också i den nya bestämmelsen i förevarande stycke har den
efterlevande förälderns företräde som vårdnadshavare behållits, men möjUgheten
att i stället anförtro vårdnaden åt någon annan än föräldern har vidgats något.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
domstolen prövar vem som skall utses till vårdnadshavare för ett barn efter en
förälders död bör särskilt beaktas under vilka förhåUanden barnet har levt
medan föräldern var i livet och vilka relationer som barnet haft och har till
den efterlevande föräldem eller någon annan vuxen person (t. ex. en släkting
eller styvförälder). Av stor betydelse för barnets trygghet är att barnet efter
förälderns död så snart som möjligt får en anknytning till någon som barnet kan
känna förtroende för och som kan erbjuda barnet ett stabilt förhållande. I
övrigt kan hänvisas till vad som sagts i specialmotiveringen till 6 kap. 7 §
tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje
stycket Bestämmelsen motsvarar vad som gäller f. n. enligt 6 kap. 10 § tredje
stycket. Vid valet av förmyndare skall domstolen beakta hur barnets behov bäst
kan tUlgodoses.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av en eller två särskilt
förordrmde förmyndare och vill någon av barnets föråldrar eller båda få
vårdnaden överflyttad till sig, skall rätten besluta efter vad som är bäst för
barnet. Rätten får flytta över vårdnaden till föråldrarna gemensamt endast om
föräldrarna är ense om det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket
prövas på talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av
socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 17 och 18 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som innehåller bestämmelser om överflyttning
av vårdnaden till barnets föräldrar eller en av dem från särskilt förordnade
förmyndare, motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. 10 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Frågan huruvida vårdnaden skall flyttas
över till en av föräldrarna eller båda måste prövas mot bakgrund av de skäl som
en gång har förelegat för alt utse en särskilt förordnad förmyndare för barnet.
Här, liksom i andra fall, får domstolen pröva hur barnels behov av omvårdnad,
trygghet och en god fostran bäst kan tillgodoses. Beaktas bör särskilt barnels
behov av alt få växa upp under stabila förhållanden och skyddas mot att bh
utsatt för omotiverade uppbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller f. n.
enligt 6 kap. 10 a § andra stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadens utövande 11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i
frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid
i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till
barnets synpunkter och önskemål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 6 § i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som saknar direkt motsvarighet i de nuvarande
bestämmelserna i 6 kap., reglerar vårdnadshavarens skyldighet alt sörja för
barnets personliga förhållanden. Om ansvaret för barnets ekonomiska
förhållanden finns särskUda regler i 9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För barnet innebär vårdnadshavarens bestämmanderätt att
barnet i princip skall följa vad vårdnadshavaren beslutar om. Vårdnadshavaren
skall emellertid i takt med barnets stigande ålder och utveckling la allt
större hänsyn till barnels synpunkter och önskemål. Vårdnadshavaren får dock
givetvis inte avbörda sig sitt ansvar för barnet genom att låta barnet självt
bestämma i en omfattning som det inte är moget för. Vårdnadshavaren är skyldig
att ingripa om ett barn kan komma till skada eller om barnet visar sig inte
vara moget att självt fatta beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnet har två vårdnadshavare, skall de båda i
allmänhet tillsammans utöva sina rättigheter och skyldigheter enligt
förevarande paragraf (se 6 kap. 13§).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet ingår självt avtal om anställning eller annat
arbete, men endast otn vårdnadshavaren samtycker till avtalet. Barnet får
självt säga upp avtalet och, om barnet har fy Ut sexton år, utan nytt samtycke
avtala om annat arbete av liknande art.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet eller vårdnadshavaren får säga upp avtalet med
omedelbar verkan, om det behövs med hänsyn till barnets hälsa, utveckling eller
skolgång. Har vårdnadshavaren sagt upp avtalet av detta skäl, får barnet inte
därefter träffa nytt avtal utan vårdnadshavarens samtycke.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om verkan av att barnet ensamt har träffat avtal om arbete
utan att ha rätt till det finns bestämmelser i 9 kap. 6 och 7 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 7 § i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen ersätter de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. 4
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Bestämmelsen innebär att det är barnet
självt som oavsett ålder ingår avtal om arbete. Barnets vårdnadshavare har
ingen rätt att träffa ett sådant avtal för barnet. En annan sak äratt ett barn
som inte studerar inle kan kräva underhåll från föräldrarna för att slippa att
arbeta. Barnet kan därför, när det har fullgjort sin skolpUkt, av ekonomiska
skäl tvingas ut i arbetslivet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Valet av
arbete i det utbud som finns ligger hos barnet. För alt barnets avtal om arbete
skaU gälla krävs dock alt vårdnadshavaren har samtyckt till avtalet. Barnet har
också rätt att självt säga upp avtal om arbete. Den nuvarande åldersgränsen för
denna rätt, 16 år, har tagits bort. Om barnet en gång har fått vårdnadshavarens
samtycke till alt ingå avtal om ett arbete, får barnet ulan alt det krävs något
nytt samtycke avtala om annat arbete av liknande art. En förutsättning är dock,
liksom i dag, att barnet har fyllt 16 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första stycket gäller allt slags arbete,
även t. ex. tillfälliga extra- eller feriearbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
stycket. Redan av första stycket följer all barnet kan säga upp ett
anställningsavtal att upphöra efler en viss uppsägningstid. Barnet kan också
frånlräda anställningen med omedelbar verkan i de fall som anges i 4 § tredje
stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd. Denna bestämmelse kompletteras
av bestämmelsen i första meningen av förevarande stycke, som innebär alt
anställningen också kan sägas upp med omedelbar verkan om det behövs med hänsyn
till barnets hälsa, utveckling eller skolgång; jfr 5 kap. 2 § andra stycket
arbetsmiljölagen (1977:1160). Behöriga att säga upp avtalet på denna grund är
både barnet och dess vårdnadshavare. Har vårdnadshavaren sagt upp avtalet av
detta skäl, gäller en inskränkning i barnels rätt enligt första stycket att
träffa ett nytt avtal utan vårdnadshavarens samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 kap. 4
§ tredje stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slår barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad
som sägs i 11 eller 12 § gälla dem tillsammans.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom
eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som
inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock
inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte
barnels bästa uppenbarligen kräver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 11 § utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 6 kap.
5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätten för barn och vårdnadshavare att få stöd och
hjälp hos socialnämnden finns bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620).
Socialnämnden förmedlar kontakter med medlare och andra rådgivande samhällsorgan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen är ny. Den utgör en erinran om de tjänster som
samhället erbjuder föräldrar och barn i frågor som rör vårdnaden m. m. (se
särskilt 3,5,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 och 12
§§ socialtjänstlagen). I socialtjänstlagen ingår också rätten till bistånd (se
6 § socialtjänstlagen). En närmare redogörelse för socialnämndernas befattning
med vårdnads- och umgängesfrågor har lämnats i avsnitt 2.7 i den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
betydelsefull del i socialnämndernas arbete är att hjälpa konfiiktdrab-bade
familjer alt bearbeta och själva söka lösa sina problem. Det är kommunerna som
bestämmer hur denna hjälp skall utformas. Viktiga uppgifter i fråga om
personlig rådgivning och stödjande behandling i konfiiktsiluationer fullgörs
också utanför socialnämnderna av bl. a. läkare och annan sjukvårdspersonal och
kyrkliga företrädare. Insatser med inriktning på barn- och ungdomsgrupper och
på problem inom familjer görs vidare av den psykiska barn- och ungdomsvården,
skolans dewårdande personal, medlare och familjerådgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av 9 §
socialtjänstlagen följer att socialnämnderna i sina insatser för den enskilde
vid behov skall samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och
andra föreningar. En erinran om de kontakter med andra samhällsorgan som
nämnderna kan förmedla har tagits in i andra meningen av förevarande paragraf.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:328.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgänge 15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets
behov av umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon
annan som står barnet särskUt nära så långt möjligt tillgodoses.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som
begärs av en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av
denna förälder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som
begärs av någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden
i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 20-23 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som innehåller bestämmelser om umgänge mellan
barn och föräldrar saml andra som står barnet särskilt nära, ersätter nuvarande
6 kap. 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Av 6 kap. 2 § framgår att barnets
vårdnadshavare har ett ansvar för barnels personliga förhållanden och för all
barnet får sina grundläggande behov tillfredsställda. Bestämmelserna om umgänge
utgår från samma synsätt, nämligen att en vårdnadshavare skall se till alt
barnet får sitt behov av umgänge med olika personer tillfredsställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta ansvar ligger alt vårdnadshavaren på olika sätt
skall uppmuntra barnet att träffa en förälder som inte har vårdnaden eller
andra personer som står barnet särskilt nära, t. ex. tidigare fosterföräldrar.
Det förekommer att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
förälder som inle är vårdnadshavare underlåter att träffa barnet eller inte i
övrigt visar något intresse för det. I sådana fall kan vårdnadshavaren vända sig
till socialnämnden och diskutera möjligheten att få hjälp för att umgänget
skall fungera. En förutsättning bör dock vara att barnet självt har en uttalad
vUja att träffa den andra föräldern. I takt med alt barnets mognad ökar bör
allt större hänsyn tas till barnets egen inställning till umgängesfrågan (jfr.
6 kap. 11 § tredje meningen). Del bör också nämnas alt förhållandena efter en
separation kan vara sådana att barnet behöver viss ro innan umgänget med en
förälder kan inledas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. I likhet med vad som gäller f. n. kan den
förälder som är skild från vårdnaden få frågan om umgänge prövad av domstol, om
vårdnadshavaren motsätter sig det umgänge som den andra föräldern begär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för domstolens bedömning bör vara alt det
är till fördel för barnet alt ha umgänge med båda föräldrarna. Vid avgörandet
av huruvida och i vilken utsträckning umgänge bör komma till stånd i del
enskilda fallet bör hänsyn också las till bl. a. följande faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare har framhållits i olika sammanhang behöver
barn normall ett stabilt förhållande till båda föräldrarna. För små barn kan
dock ett längre avbrott i kontakten med den förälder som det huvudsakligen
vistas hos utgöra en stor påfrestning. Inte minst allvarligt är upprepade
avbrott i kontakten med föräldern. Vid bestämmande av umgänget med den andra
föräldern måste hänsyn sålunda tas till barnets ålder och mognadsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänsyn måste även las till den anknytning som barnet har
till den andra föräldern. Särskilt för små barn är det viktigt att barnet har
en god känslomässig anknytning även till denna förälder, så att barnels
trygghetskänsla inte bhr störd när umgänget utövas. Kan det befaras alt barnet
på grund av den yttre miljön eller av annan orsak kan komma att ta fysisk eller
psykisk skada vid umgänge med denna förälder, bör umgänge inle få komma till
stånd. Barnet skall sålunda t. ex. inle behöva umgås med en förälder som vistas
i en miljö där alkohol eller narkotika missbrukas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förut nämnts har också barnets egen instäUning stor
betydelse i sammanhanget. Del är dock viktigt att vårdnadshavaren uppmuntrar
barnet att besöka den andra föräldern. Vårdnadshavaren får således inte, genom
alt underblåsa en mer eller mindre tillfällig viljeyttring från barnels sida,
motverka att umgänge kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig faktor är slutiigen föräldrarnas förhållande
till varandra. Blir umgänget en konfliktskapande faktor mellan föräldrarna, kan
barnet la skada av detta. Domstolen får i sådana fall göra en avvägning mellan
å ena sidan barnets behov och intresse av alt få umgås med den förälder som
inte är vårdnadshavare och å andra sidan del behov barnet har av trygga
uppväxtförhållanden. I vissa fall kan det bli nödvändigt att umgänget upphör
temporärt till dess att konflikten mellan föräldrarna har kunnat lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket. Som har nämnts i avsnitt 2.6.2 i den
allmänna motiveringen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan det i
vissa fall ligga i barnets intresse att få upprätthålla kontakten med t. ex.
tidigare fosterföräldrar även om barnets vårdnadshavare motsätter sig ett
sådant umgänge. Genom att behörigheten att föra talan om detta umgänge har
anförtrotts åt socialnämnden och inle ål var och en som anser sig slå barnet så
nära att umgänge bör komma i fråga skapas garantier för all frågan inte
onödigtvis kommer till domstol. Socialnämnden får för sin del göra en utredning
och bedömning av om del tilltänkta umgänget är till fördel för barnet innan
nämnden beslutar sig för att föra lalan vid domstolen. Som har nämnts i den
allmänna motiveringen torde nämnden endast i undantagsfall finna anledning att
föra en sådan talan. Uppgiften all besluta om en sådan talan kan inte delegeras
(jfr 48 § första stycket socialtjänstlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet kan ha intresse av att hålla kontakt inte bara med
tidigare fosterföräldrar utan även med t. ex. en avliden förälders släktingar
eller tidigare styvföräldrar. Det blir i sista hand domstolens sak att avgöra
om barnet har en så när anknytning även till andra personer än föräldrarna att
umgänge bör komma i fråga med dem.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet i mål och ärenden om vårdnad eller umgänge 16
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för
föräldrar som inte är gifta med varandra görs hos pastorsämbetet i den
församling där föräldrarna och barnet är kyrkobokförda. Anmälan skaU göras
skriftligen av båda föråldrarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut av pastorsämbetet får överklagas hos domkapitlet
genom besvär. Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 24 § i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Den
reglerar förfarandet när ogifta samboende föräldrar vill få gemensam vårdnad
genom anmälan till pastorsämbetet (jfr 6 kap. 4 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. De juridiska följderna av en gemensam
vårdnad inträder så snart föräldrarnas anmälan registreras hos pastorsämbetet.
I allmänhet torde detta ske inom några dagar efter anmälningen. Om
kyrkobokföringen för föräldrarna eller barnet är under utredning, kan
registreringen dock dröja tills denna utredning är klar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andrastycket. Patorsämbetets beslut kan överklagas, vare
sig föräldrarnas anmälan bifalls eller inte. Om beslutet innebär all
anmälningen avslås men beslutet därefter ändras av domkapifiet, bör föräldrarna
anses ha fåll gemensam vårdnad den dag då domkapitlets beslut om detta
antecknas i kyrkoböckerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om vårdnad eller umgänge tas upp av rätten i den
ort där vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavarna har sitt hemvist. Sädana
frågor kan tas upp även i samband med äktenskapsmål. Om det inte finns någon
behörig domstol, tas frågorna upp av Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om vårdnad som avses i 4-8 och 10 §§ samt frågor om
umgänge som avses i 15 § handläggs i den ordning som är föreskriven för
tvistemål. Slår barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och är
föräldrarna överens i saken, kan de dock anhängiggöra saken genom ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ mål om vårdnad kan underhållsbidrag för barnet yrkas
utan stämning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dom i mål om vårdnad eller umgänge får meddelas utan
huvudförhand-hng, om parterna är överens i saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 25 och 26 §§ i utredningens förslag)
Paragrafen har motsvarighet i nuvarande 6 kap. 12 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten skall se till att frågor om vårdnad och umgänge
blir tillbörligt utredda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad eller
umgänge skall socialnämnden höras eller, om det är tillräckligt, beredas
tillfälle att yttra sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet får höras inför rätten, om barnet självt begär det
eller särskilda skäl annars talar för det samt det är uppenbart att barnet inte
kan ta skada av att höras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 28 och 30 §§ i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. En motsvarande bestämmelse finns f. n. i 3
kap. 9 § föräldrabalken. Det har ansetts lämpligt att också när det gäller mål
om vårdnad eller umgänge markera all domstolen har en skyldighet att se till
att målet blir tillbörligt utrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. Bestämmelsen är tillämplig såväl när
föräldrarna tvistar om vårdnaden som när de är överens i denna fråga. Det
ankommer på domstolen att i del enskilda fallet avgöra om socialnämnden skall
höras eller om det är tillräckligt att nämnden endast bereds tillfälle att
yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om föräldrarna tvistar om vårdnaden bör nämnden i
allmänhet höras i målet, dvs. anmodas att inkomma med yttrande i
vårdnadsfrågan. Det kan emellertid tänkas att domstolen redan har tillgång till
utredning i denna fråga. I så fall kan det räcka alt domstolen bereder nämnden
tillfälle att yttra sig. Nämnden behöver då höra av sig endast om den har
ytterligare material eller ytterligare synpunkter att tillföra målet. Och i
fall då föräldrarna är överens om vem av dem som skall ha vårdnaden om barnet,
torde del vanligen ligga närmast till hands att domstolen på detta sätt bereder
nämnden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillfälle att yttra sig inom en viss kortare lid. Om det
står klart för domstolen all nämnden har mottagit en sådan förfrågan, bör målet
sedan kunna avgöras även om nämnden inte hör av sig till domstolen. I många
fall kan del vara lämpligt att kontakten med socialnämnden tas per telefon.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Normall
bör domstolen vända sig till socialnämnden i den kommun där barnet är
kyrkobokfört. Om någon av föräldrarna är bosatt i en annan kommun, kan del vara
lämpligt att domstolen kontaktar även socialnämnden i den kommunen. En annan
möjlighet är att socialnämnden i barnets hemkommun inom ramen för sin utredning
tar kontakt med den andra socialnämnden. Denna samordningsfråga bör domstolen
lösa från fall till faU på det sätt som bäst kan antas tillgodose intresset alt
utredningsfrågan blir allsidigt belyst. Det bör exempelvis undvikas all två
skilda socialnämnder utan föregående samråd avger yttrande om var sin förälders
lämplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje
stycket. Om barnet självt begär att få höras, bör domstolen före förhandlingen
på lämpligt sätt förvissa sig om att detta motsvarar barnets verkliga vilja.
Detta är givelvis särskilt betydelsefullt, om domstolen skulle misstänka att
barnet har påverkals all begära företräde inför domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
exempel på sådana särskilda skäl som kan tala för att barnet hörs, trols att
barnet inte självt har begärt det, har i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.8.3) anförts att barnet under vårdnadsulredningen har gett uttryck för en
bestämd uppfattning i vårdnadsfrågan ulan att för den skull ha framställt någon
direkt begäran alt höras inför domstolen. Även i dessa situationer krävs alt
del framstår som uppenbart att barnet inte kan ta skada av ett förhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utvecklats i den allmänna motiveringen ankommer det på
domstolen att i det enskUda fallet la ställning till om det är lämpligt all
barnet hörs. En förutsättning är under alla förhållanden att barnet går med på
alt framträda inför domstolen. Vidare måste barnets ålder och mognad vägas in i
bedömningen. Barn som är yngre än 12 år torde endast sällan vara så mogna att
de bör medverka i rättegången. För all kunna bilda sig en uppfattning i denna
fråga bör domstolen i första hand höra vilken uppfattning föräldrarna och
vårdnadsulredaren har i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När barn
hörs inför domstolen är det givelvis av största vikt att förhandlingen går till
på sådant sätt att barnet inle utsätts för någon press. Barnet skall inte under
några omständigheter behöva la direkt ställning i en vårdnadskonflikt mellan
föräldrarna eller i övrigt i ett vårdnadsmål. Något förhör i egentlig mening
kan det inle bli fråga om. Domstolen bör verka för att barnet hörs i en så
långt möjligt avspänd atmosfär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om samtal i syfte att nå etughet ifråga om vårdnad eller
umgänge har inletts mellan parterna genom socialnämndens eller något annat
organs försorg, kan rätten, om någon av parterna begär det och fortsatta samtal
kan antas vara tiU</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nytta, förklara att målet skaU vila under en viss tid. Om
det finns särsk ilda skäl, kan rätten förlänga denna tid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föräldrar
som är oense i en vårdnads- eller umgängesfråga bör normall söka lösa sin
konflikt genom samarbetssamtal hos något av de rådgivningsorgan som nämns i 6
kap. 14 § innan de vänder sig till domstol med sin tvist. Ingel hindrar
emellertid att föräldrarna kontaktar dessa organ, för första gången eller på
nytt, sedan tvisten har börjat handläggas vid domstol. Om del kan antas att
samarbetssamtal kan vara till nytta, kan domstolen då förklara målet vilande i
avvaktan på resultatet av dessa samtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
målet skall förklaras vilande enligt förevarande paragraf torde del i allmänhet
krävas alt båda föräldrarna är överens om det. Vidare bör domstolen la kontakt
med det familjerådgivningsorgan som kan komma i fråga för att höra om
samarbetssamtal i det läget är meningsfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
domstolen beslutar att förklara målet vilande i ett fall då vårdnadsutredning
redan har påbörjats, bör den socialnämnd som har hand om denna utredning
underrättas om beslutet så snart som möjligt. Nämnden bör då avvakta med
vårdnadsutredningen till dess att samarbetssamtalen har slutförts. Skulle samtalen
inle leda till att föräldrarna kommer överens, bör vårdnadsulredningen dock
slutföras så snabbt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
inte samarbetssamtalen, och därmed målets fortsatta handläggning, skall dra ut
på tiden alltför länge, skall domstolen när målet förklaras vilande bestämma en
lid då målet skall las upp på nytt. Om samtalen inle är slutförda när denna tid
har gått ut, kan domstolen emellertid förlänga tiden i fall då fortsatta samtal
kan antas vara till nytta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål eller ärenden om vårdnad eller umgänge kan rätten,
för tiden till dess att det föreligger ett avgörande som har vunnU laga kraft,
förordna om vårdnad eller umgänge efter vad rätten finner skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas
utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas skall motparten beredas
tillfälle all yttra sig över yrkandet. Rätten kan inhämta upplysningar från
socialnämnden i frågan. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet eller
ärendet avgörs pröva om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande som nu har nämnts går i verkställighet på
samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft men kan när som helst
återkallas av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 31 § i utredningens förslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen överensstämmer i stort sett med nuvarande 6
kap. 13 §. Vissa redaktionella jämkningar har dock gjorts. Vidare har en ny
bestämmelse tagils in i andra stycket tredje meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya bestämmelsen överlåter till domstolen all i det
enskilda fallet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avgöra om
upplysningar skall inhämtas från socialnämnden innan ett interimistiskt
förordnande meddelas. Detta kan bli aktuellt främst när parterna inte är ense i
frågan om vem av dem som skall anförtros vårdnaden under liden till dess att
målet eller ärendet slutligt avgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ett
interimistiskt förordnande begärs redan i stämningsansökningen, kan det vara
lämpligt att domstolen förelägger svaranden all inom en kortare tid inkomma med
skriftligt yttrande över denna begäran. Om denne bestrider delta yrkande, kan
domstolen begära att snabbi få upplysningar från socialnämnden och samtidigt
kalla till muntlig förberedelse vid en lidpunkt då dessa upplysningar kan
beräknas ha inkommit. Domstolen kan under hand samråda med nämnden om hur lång
lid den behöver för alt få fram upplysningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har
nämnts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8.2) är det inle avsett att den
utredningsverksamhet som socialnämnden bedriver på detta stadium skall bli
omfattande. Det får anses tillräckligt all utredaren efler kontroll av
tillgängliga myndighetsregister samtalar med parterna och om möjligt även med
barnet. Socialnämnden behöver sålunda inte uttrycka någon egen uppfattning i
tvistefrågan. I vissa fall kan del emellertid vara lämpligt alt nämnden gör
det, exempelvis när omständigheterna ger vid handen alt en viss lösning i
vårdnadsfrågan är olämplig från barnels synpunkt. I så fall blir de
bestämmelser tillämpliga som gäller för yttranden av socialnämnden i mål och
ärenden om vårdnad eller umgänge (se 48 och 54 §§ socialtjänstlagen). Dessa
bestämmelser gäller däremot inte när nämnden endas,: tillhandahåller domstolen
upplysningar som har insamlats inför det interimistiska förordnandet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål eller ärenden om vårdnad eller umgänge gäller i
fråga om rättegångskostnader andra och tredje styckena i stället för 18 kap.
1-7 §§ rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vadera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part
kan dock förpliktas all helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad,
om han eUer hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 §
rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis
ersätta motpartens rättegångskostnad och har parlens ställföreträdare, ombud
eller biträde förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 §
rättegångsbalken och därigenom vållat kostnaden heU eller delvis, kan han eUer
hon förpliktas att tUlsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan besluta
om detta även om någon part inte yrkar det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf tUlämpas också när målet eller ärendet
handläggs i högre rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Jfr 6 kap. 33 § i utredningens förslag) Paragrafen
motsvarar nuvarande 6 kap. 14 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från
förmynderskapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet för en underårig
utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot alt
förmyndaren entledigas.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har två
särskilt förordnade förmyndare utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett
barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara
gemensam, skall rätten på lalan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om
barnet åt den av dem som är lämpligast som vårdnadshavare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förstastycket. Bestämmelsen motsvarar den nuvarande
bestämmelsen i 11 kap. 8§.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
stycket. Bestämmelsen, som är ny, reglerar upplösning av gemensam vårdnad för
två särskilt förordnade förmyndare. Den har utformats efter förebild av 6 kap.
5 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare
får göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om
denne har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar.
En förmyndare som inte längre är lämplig ati utöva vårdnaden om en underårig
får entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna
paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekommer tiU det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärende som avses i första stycket skaU rätten, när det
rör omyndig som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle alt yttra sig, om del
kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot rättens beslut i ärende som avses i första stycket får
talan föras, förutom av den som beslutet särskUt rör, av var och en som har
rätt att göra ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens rätt att ansöka om entledigande av en
förmyndare enhgt första stycket har utvidgats till att gälla alla fall då
förmyndaren inte längre är lämplig att utöva vårdnaden (jfr 6 kap. 7 § och 11
kap. 9 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en omyndig flera förmyndare, 5:0// de, såvitt rör
egendomen, ha hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att
tillgångarna skaU för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att
vissa tillgångar skaU förvaltas av en förmyndare ensam. Den som ensam råder
över vissa tillgångar/ör också ikläda den omyndige sådana förbindelser som
faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Paragrafens andra stycke har fått en något annan lydelse
i propositionsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och
har fiera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland
förmyndarna som rätlen utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att
gemensamt utöva vårdnaden, om de år gifta med varandra eller bor tillsammans
under äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts
vårdnaden kan, om det är lämpligt, av rätlen befrias från skyldigheten att
delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är
förklarad omyndig flera förmyndare, förordnar rätten en av dem att ha den
omsorg om myndhngens person som anges i 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haren omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett
ärende som rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den
mening som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver
överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna
har olika mening. I sådana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndare
tillfäUe att yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen har sakliga ändringar gjorts i andra och
tredje styckena. Dessutom har paragrafen moderniserats språkligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket. En nyhefär alt vårdnaden om ett barn kan
anförtros åt två särskih förordnade förmyndare i förening, om de är gifta med
varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Det
gemensamma ansvaret för barnet består även om förmyndarna senare skiljer sig
eller flyttar isär, om de inte själva begär alt gemenskapen skall upplösas (se
den nya betämmelsen i 11 kap. 8 § andra stycket). Enligt 11 kap. 17 § första
stycket sista meningen skall domstolen självmant la upp frågan om att entlediga
en förmyndare när del finns anledning till det. Om en eller två särskilt
förordnande förmyndare, som är gifta med varandra och gemensamt utövar
vårdnaden om någon annans barn, ansöker om äktenskapsskillnad, kan det vara
lämpligt att domstolen underrättar socialnämnden om ansökningen (jfr specialmotiveringen
till 6 kap. 3 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av andra stycket följer att den som anförtros vårdnaden om
ett barn kan befrias från de uppgifter i övrigt som ankommer på en förmyndare.
Det är således inget som hindrar att en eller två förmyndare har hand om vårdnaden
om barnet medan en annan förmyndare ansvarar för det egenfiiga förmynderskapet.
Gällande bestämmelser medger också all föräldrarna eller en av dem helt eller
delvis har kvar sill juridiska ansvar för barnet men att medförmyndare
förordnas (se 11 kap. 7 § andra stycket). Det är dock inte möjUgt att anförtro
vårdnaden om ett barn ål en medförmyndare, om någon av föräldrarna eller båda
är vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket. Om en omyndig har flera förmyndare som
inle kan enas i en fråga som rör förmynderskapet, gäller f. n. att
överförmyndaren får avgöra frågan. Denna bestämmelse har nu ändrats på så sätt
alt oenighet mellan förmyndarna i fortsättningen skall avgöras av
överförmyndaren endast i de fall det är frågan om en åtgärd som rör den
omyndiges egendom. Uppkommer oenighet mellan två särskilt förordnande
förmyndare i en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>vårdnadsfråga
bör de, liksom föräldrar som har gemensam vårdnad, själva Förslaget till lag<br>
söka lösa tvisten. Lyckas inte delta, kan del ytterst bli nödvändigt att
upplösa om ändring i soci-<br>
den gemensamma vårdnaden.</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>altjänstlagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 6 § gäller också när föräldrar, adoptivföräldrar eller särskih förordnade
förmyndare gemensamt har vårdnaden och en av dem utan beaktansvärt skäl
egenmäktigt bortfört eller kvarhåller barnet samt den andre begär rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
är föranledd av all även särskilt förordnade förmyndare skall kunna få gemensam
vårdnad enUgt de nya reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrifter som har ersatts av
bestämmelser i denna lag, tillämpas i stäUet de nya bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om vårdnad eller umgänge som har väckts före ikraftträdandet men då ännu inte
avgjorts handläggs och prövas enligt de nya bestämmelserna. Om inte domstolen
före den 1 januari 1983 har berett socialnämnden tillfälle alt avge yttrande i
ett mål eller ärende om vårdnad eller umgänge, måste detta ske innan målet
eller ärendet kan avgöras (se 6 kap. 18 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
makar, som har gemensam vårdnad om ett barn, har ansökt om äktenskapsskillnad
före lagens ikraftträdande utan att begära att vårdnaden skall anförtros åt
endast en av dem, fortsätter den gemensamma vårdnaden efter ikraftträdandet i
fall då målet ännu inte har avgjorts och domstolen inte finner skäl att
självmant upplösa denna vårdnad enligt 6 kap. 5 § andra meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål om vårdnad som har anhängiggjorts före ikraftträdandet kan domstolen efter
denna tidpunkt självmant ta upp frågan om alt anförtro vårdnaden ål någon annan
än föräldrarna enligt 6 kap. 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
bör genom hjälp i hemmet, färdtjänst eller annan service underlätta för den
enskUde att bo hemma och ha kontakter med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer,
socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig
verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller
en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga
angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till del. För barn som
inte har fy Ut femton år får kontaktperson utses endast om barnets
vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt femton år får
kontaktperson utses endast om barnet självt vill det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket har kompletterats med ett par nya
bestämmelser om socialnämndens möjligheter att utse en kontaktperson för ett
barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När barnet är under 15 år är vårdnadshavaren alltid
behörig att begära en kontaktperson för barnet. Om barnet självt vill ha en
kontaktperson men vårdnadshavaren motsätter sig del, kan någon kontaktperson inte
utses. Om å andra sidan vårdnadshavaren vill ha en kontaktperson för barnet
medan barnet motsätter sig detta, finns del inle något formellt hinder mot alt
nämnden utser en kontaktperson. Om barnet har nått en sådan mognad att dess
vilja bör respekteras, kan det dock vara ett skäl mot att en kontaktperson
ulses trots vårdnadshavarens begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När barnet är över 15 år kan en kontaktperson aldrig utses
mot barnets vUja. Om barnet däremot begär alt få en kontaktperson, har
vårdnadshavarens inställning inte i och för sig någon avgörande betydelse. Ett
skäl mot att utse kontaktperson för ett barn som har fyllt 15 år kan dock vara
att vårdnadshavaren motsätter sig del. En sådan inställning från vårdnadshavarens
sida kan innebära alt kontaktpersonens möjligheter att hjälpa barnet och hans
familj allvarligt försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en kontaktperson eller andra stödålgäder för ett barn
inte kan eller anses böra komma i fråga, får det inte innebära att
socialnämnden avstår från alt hålla sig underrättad om hur barnets eller den
unges förhållanden utvecklas (jfr SoU 1979/80:44 s. 71). Nämnden har ett
särskilt ansvar för att utvecklingen noga följs i sådana ärenden där
erforderliga samtycken till åtgärder, som i och för sig är önskvärda, inle har
stått att få. Nämnden måste vidare vara beredd alt vid behov tillhandahålla
andra behandhngsåtgärder eller ingripa på annat sätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i socialtjänstlagen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det
gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 4 § föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 1,4-6,8 och 9 §§
föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja
utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 18 § andra stycket
föräldrabalken,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 7, 11 och 14 §§
föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna avtal som
innefattar åtagande att utge engångsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag alt besluta på socialnämndens vägnar får inte
heller omfatta befogenhet alt meddela beslut i frågor som avses i 25, 27 eller
28 § denna lag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller att
fullgöra vad som ankommer på nämnden enhgt 5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag eller enhgt 9§ lagen (1964:143) om bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket har ytterligare en grupp beslut som är
ddegeringsbara förts in. Del gäller beslut om yttranden till domstol i mål om
vårdnad eller umgänge. Skälen till detta har angetts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.7.4). Som har sagts där bör dock delegation till andra
än förtroendevalda i nämnden komma i fråga endast i undanlagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det bör
erinras om alt parterna även då delegation sker har rätt till insyn i ärendet
och rätt att meddela sig muntligen (se 54 § socialtjänstiagen). Parterna har
enligt 55 § socialtjänstlagen också rätt att få företräde inför nämnden innan
ärendet avgörs. Om rätten all avge yttrande i ett mål om vårdnad eller umgänge
delegeras till t. ex. en grupp förtroendevalda, har parterna alltså rätt att få
företräde inför denna grupp innan den på nämndens vägnar beslutar detta
yttrande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
om ändring i lagen om allmänna barnbidrag</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap. 4 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skiljer någon obehörigen barn under femton år från den som
har vårdnaden, dömes, om det ej är brott mot frihet, för egenmäktighet med barn
till böter eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delsamma skall gälla, om den som gemensamt med annan har
vårdnaden om ett barn under femton år utan beaktansvärt skäl egenmäktigt
bortför barnet eller om den som skall ha vårdnaden obehörigen bemäktigar sig
barnet och därigenom själv tar sig rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagändringen har föranlelts av de nya reglerna om gemensam
vårdnad för två särskilt förordnande förmyndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Förslaget om ändring i lagen (1947:429) om allmänna
barnbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för ett barn
tiUkommer, där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder
eller, om föräldrarna gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa, barnets
fader. Är den förälder som uppbär bidrag enhgt vad nu har sagts till följd av
frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre lid förhindrad att deltaga i
vårdnaden, skall rätten att uppbära bidraget i stället tillkomma den andra
föräldern. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om ett barn men barnet varaktigt
bor tillsammans med endast en av dem, tillkommer rätlen att uppbära allmänt
barnbidrag efter anmälan den förålder som barnet bor hos. Står barnet ej under
föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätlen all uppbära bidraget den som
har vårdnaden om barnet. Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att
utöva vårdnaden gemensamt, skall vad som nyss har sagts om barnets fader och
moder i stället gälla den manlige respektive den kvinnliga förmyndaren.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om rätten alt uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som
med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utiändskl barn för vård och
fostran i syfte att adoptera det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>AUmän försäkringskassa får
på framställning av socialnämnd förordna att allmänt barnbidrag för barn, som
genom socialnämndens försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som
fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt hem av annan än socialnämnd, får
sådant förordnande meddelas på framställning av den som enligt första stycket
uppbär bidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringen
har föranlelts av de nya reglerna om gemensam vårdnad för två särskilt
förordnade förmyndare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Förslget till lag om
ändring i lagen om bidragsförskott</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragsförskott
utbetalas till vårdnadshavaren eller, om vårdnaden har anförtrotts åt en
särskilt förordnad förmyndare, denne. Har två särskilt förordnade förmyndare
utsetts att utöva vårdnaden gemensamt, utbetalas bidragsförskottet tiU den
kvinnliga förmyndaren eller, om förmyndarna begär det, till den manlige
förmyndaren. Vistas barnet i annat enskilt hem, får försäkringskassan efter
framställning från vårdnadshavaren betala förskottet till den som fostrar
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
synnerliga skäl förehgga, får förskottet på framställning av socialnämnd
utbetalas tiU lämplig person eller tUl nämnden att användas för barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdas
barnet under hel månad i familjehem eller hem för vård eller boende inom
socialtjänsten, utbetalas bidragsförskottet till det kommunala organ som svarar
för vårdkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bidragsförskottsbelopp som först förfaller till betalning efter beslut om
förskott må, där barnet under den tid å vilken förskottsbeloppet belöper i
väsentlig mån erhåUit sin försörjning av allmänna medel, till den del beloppet
motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit försörjningen visar sig hava
för nämnda tid utgivit för barnets försörjning uppbäras av myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringen
har föranletts av de nya reglerna om gemensam vårdnad för två särskilt förordnade
förmyndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGRÅDET</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=125 valign=top style='width:94.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådets</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=125 valign=top style='width:94.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yttrande</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=125 valign=top style='width:94.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
sammanträde</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=125 valign=top style='width:94.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982-03-16</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet DeUn, justitierådet Bengtsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 18
febraari 1982 har regeringen på hemstäUan av statsrådet och chefen för
justitiedeparlementet Petri beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Nina Pripp. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lagändringar som föreslås enligt remissen kan inte anses som särskilt
genomgripande. Avvikelserna från nuvarande rättsregler går inte så långt som
enligt utredningsförslaget (SOU 1979:63). Lagstiftningen rabbar inte den
nuvarande huvudprincipen att vårdnadshavaren har att bestämma i barnets
angelägenheter utan fastslår tvärtom uttryckUgen hans eller hennes rätt och
skyldighet till detta (6 kap. 11 §) . De nya bestämmelserna präglas
visserligen, i ännu högre grad än de nu gäUande, av en strävan att betona
betydelsen av barnets bästa och - i viss utsträckning - av barnets egna
synpunkter och önskemål. I några situationer har också myndigheterna getts ökad
befogenhet att i strid med föräldrarnas vilja ingripa för alt tillgodose
barnets intresse. Särskilt är att märka den möjlighet att överflytta vårdnaden
om ett barn till fosterföräldrar som stadgas i 6 kap. 8 §. Av motiven framgår
emellertid att sådana ingripanden skall kunna ske bara i fall där åtgärden
måste anses verkligt angelägen av hänsyn till barnet. Vad angår barnels
inflytande på sina egna förhållanden är främst alt märka vissa nya regler, som
avser att låta barnets inställning i större utsträckning än nu är fallet
påverka myndigheternas avgörande i vårdnads- och umgängesfrågor. Några vägande
invändningar synes inle kunna riktas mot dessa bestämmelser, under
förutsättning att de tillämpas med omdöme och med hänsyn till barnet; lagrådet
återkommer härtill på tal om 6 kap. 18 §. I övrigt har man i fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnels inflytande inom familjen inskränkt sig till att
särskilt i 6 kap. 11 § Lagrådets uttala vissa allmänt hållna principer, som
knappast kan väntas få större yttrande rättslig betydelse men kan vara
ägnade att på längre sikt inverka på inställningen hos föräldrar och andra
vårdnadshavare. Barnets rätt att bestämma om sitt eget arbete har vidare i
någon mån vidgats (6 kap. 12§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår de utökade möjligheter lUl gemensam vårdnad bl.
a. efler äktenskapsskillnad som förslaget innebär, torde det vara för tidigt
att nu ta ställning tiU frågan om ett sådant system allmänt sett är det
lämpligaste från barnets synpunkt. Även om systemet principiellt kan förefalla
tiUtalande, torde del under alla omständigheter vara ägnat att medföra vissa
praktiska komplikationer. Emellertid kan den gemensamma vårdnaden upplösas på
begäran av föräldrarna om anordningen ter sig olämplig, eventuellt genom
interimistiskt beslut av domstolen. Risken för olägenheter för barnet synes
inte vara sådan att det finns någon anledning till invändning mot den
föreslagna ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från de synpunkter lagrådet har att beakta finns det
varken i nu berörda hänseende eller i övrigt skäl till erinran mot de
huvudprinciper varpå förslaget bygger. De följande påpekandena rör endast
detaljer i lagens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När gemensam vårdnad skall upplösas, skall enligt
lagtexten vårdnaden anförtros den av föräldrarna som är lämphgast som
vårdnadshavare. Enhgt nuvarande 6 kap. 7 § är det utslagsgivande i denna
situation "vad som finnes skäligt med hänsyn till barnets bästa". Den
nu föreslagna formuleringen kunde tyda på att domstolen i stället skulle bygga
på en jämförelse mellan föräldrarna med hänsyn till deras personliga
egenskaper. Detta lär inte stämma med förslagels syfte; meningen är att man i
denna situation liksom annars skall anse barnets bästa avgörande, och här
inverkar också andra faktorer än föräldrarnas egenskaper. Mot den nya
formuleringen kan också invändas, att en sådan jämförelse som där antyds kan
kännas nedsättande för den förälder som bedöms som mindre lämplig än den andre.
På grund av det anförda torde avfattningen av paragrafens första mening böra
jämkas på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Slår barnet. . . anförtro vårdnaden om barnet åt en
av föräldrarna efler vad som är bäst för barnet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av liknande skäl som anförts under 5 § kan man sätta i
fråga om lämphghelen som vårdnadshavare bör anges som del avgörande vid
bedömningen av vårdnadsfrågan. I den nu aktuella situationen, där frågan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ofta är om
barnet skall fiyttas från sin tidigare miljö, ter det sig än mera diskutabelt
om vårdnaden skall överfiytlas så snart någon skillnad föreligger i fråga om
föräldrarnas lämplighet. Också här lär det avgörande vara vad som är bäst för
barnet, något som torde motivera alt man tillämpar överflylt-ningsregeln med en
viss återhållsamhet. Även förevarande paragraf bör därför få en något jämkad
lydelse, förslagsvis följande: "Står barnet. . . den andra föräldern, om
detta är bäst för barnet".</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådets
yttrande</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens tredje stycke ges en uttrycklig regel om alt
barnet får höras personhgen vid rätten i mål om vårdnad och umgänge. För detta
förutsätts antingen att barnet själv begär sill hörande eller också alt
särskilda skäl talar för delta; i båda fallen fordras dessutom att det är
uppenbart att barnet inte kan la skada av att höras. Ulan tvivel kan del tänkas
situationer där del kan ge en värdefull belysning av tvistefrågan alt barnet
direkt får framföra sina synpunkter inför domstolen. Lagrådet vill emellertid
understryka den i remissprotokollet utvecklade synpunkten, alt domstolen bör
tillämpa regeln med stor återhållsamhet. Detta gäller även om det står klart
att ett förbud inle är ägnat att bli direkt skadligt för barnet. Inle ens då
bör en uppgift från ena föräldern eller dennes ombud, att barnet själv vill
uttala sin mening vid huvudförhandling i målet, ulan vidare föranleda att
barnet hörs. Visserligen är del, som framhålls i specialmotiveringen till 5 §,
en uppgift för domstolen att utreda om barnet har några egna synpunkter på
vårdnadsfrågan; men värdet av barnets personliga närvaro lär sällan vara så
stort, att det motiverar alt barnet försätts i en konfliktsituation under
sådana förhållandevis dramatiska former. Vad barnet under mera avspända
förhållanden uppgetl t. ex. inför vårdnadsutredaren kan ge en tillräckligt god
bild av dess inställning, och det är då lämpUgl att domstolen inskränker sig
till att höra utredaren om de närmare omständigheterna när uppgifterna
lämnades. När det gäller de mindre barn som vårdnadstvister oftast brukar avse,
torde det bara i sällsynta undanlagsfall finnas tillräckligt vägande skäl att
höra barnet inför rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet lämnar förslagen ulan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JUSTITIEDEPARTEMENTET</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutproto-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>koll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1982-03-25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahriand, Mohn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om vårdnad och umgänge m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslagen
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i föräldrabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i socialtjänstlagen (1980:620),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför
följande beträffande förslaget till ändring i föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. 5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lagrådet har anfört är avsikten alt domstolen, när en
gemensam vårdnad upplöses, skall besluta efter vad som är bäst för barnet. Jag
har därför ingen erinran emot alt lagtexten ändras på det sätt som lagrådet har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte heller något att erinra mot att denna
paragraf ändras på det sätt som lagrådet har föreslagit. Jag delar lagrådels
uppfattning att det kan finnas skäl all tillämpa paragrafen med viss
återhållsamhet när det gäller alt flytta ett barn från sin tidigare miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Beslut om lagrådsremiss fatlat vid regeringssammanträde
den 18 februari 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
kap. 18 §</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Slutproto-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådet i denna del har uttalat om hörande av barn inför domstol kan koll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jag ansluta mig lUl. Jag
vUl tillägga att det inte heller behöver bli aktuellt för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>domstolen att höra
vårdnadsutredaren om vilken inställning barnet kan ha,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för det fall att
vårdnadsutredningen som sådan ger en tillräckligt god bild av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>barnets
inställning. Utöver vad jag nu har sagt bör en mindre ändring göras i 6 kap. 8
§ första</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stycket. Vidare bör som en
följd av ändringen i 6 kap. 5 § en motsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ändring
göras i 11 kap. 8 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna
ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982............................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänna utgångspunkter................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformens
inriktning.............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reformens
omfattning........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Terminologiska
frågor ........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barns
grundläggande rättigheter m. m............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rätten att
bestämma i frågor som rör barnets personliga förhållanden </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensam
vårdnad ......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheterna
av 1976 års reform ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensam
vårdnad som huvudregel för alla föräldrar? </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensam
vårdnad för frånskilda föräldrar ...</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensam
vårdnad för ogifta föräldrar. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upplösning av
gemensam vårdnad........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänketid ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Interimistiska beslut.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet av vårdnadshavare...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Överflyttning av vårdnaden.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överflyttning
av vårdnaden till en annan förälder </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överflyttning
av vårdnaden till någon annan än en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förälder.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning av vårdnaden från olämpliga föräld<br>
rar ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning av vårdnaden till fosterföräldrar .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Umgänge.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umgänge mellan
barn och föräldrar...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umgänge mellan
barn och andra än föräldrar.,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfattningen
och utövande av umgänge </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.................................................................... Socialnämndernas
befattning med vårdnads- och umgäng<br>
esfrågor ........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialnämndernas
uppgifter inom socialtjänsten</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontaktperson....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetssamtal
................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdnadsutredningar
........................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsmetoder............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden i mål om vårdnad eller umgänge....</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8...................................................... Underlaget
för domstolarnas avgöranden i mål om vård<br>
nad eller umgänge.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>2.8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hörande av socialnämnden inför
det slufiiga avgörandet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>2.8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hörande av socialnämnden inför interimistiska
avgöranden </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.8.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hörande av barnet självt................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Information om de nya reglerna................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kostnader och resursbehov...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.
Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
socialtjänstlagen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
brottsbalken... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1964:143) om bidragsförskott </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådets
protokoll den 16 mars 1982....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Udrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 25 mars 1982 ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90<br>
Bilagor, se separat bilagedel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
la</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>av utredningens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rätt, som har i uppdrag all
undersöka i vilka fall och på vilka sätt barns rättsliga ställning bör stärkas,
tar i detta betänkande upp reglerna om vårdnad, umgängesätt och överflyttning
av barn. I betänkandet lämnas dels ett huvudförslag med lagbestämmelser och
dels några alternativa förslag till lösningar av vissa av de frågor som
föreligger är att utredningen hoppas alt på sätt kunna få en allsidig
diskussion till stånd innan den sluthga lösningen bestäms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör reglerna om vårdnad, umgängesrätt
och överflyttning av barn anpassas till de förändringar som skett i samhället
och i familjemönstret. Vid omprövningen bör den kunskap som numera finns om bam
och deras förhållanden tas till vara. Detta kräver en betydande omarbetning av
de nuvarande bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller också det angelägna i att regler,
som berör förhållandet mellan föräldrar och barn blir omsorgsfullt diskuterade.
Detta är av betydelse för att påverka föräldrars och vuxnas attityder till
barn. En attitydförändring behövs om barnets ställning skall förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen betonar namnet föräldrabalk alltför
starkt föräldrarnas rätt och skjuter barnets rätt i bakgrunden. I syfte at
bättre spegla balkens innehåll föreslår utredningen att balkens namn ändras
till barn- och föräldrabalken (BFB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås att uttrycket vårdnad ersätts med
föräldraansvar, eftersom föräldraansvar på ett bättre sätt än vårdnadsbegreppet
uttrycker att förälder eller den som ersätter förälder har ett ansvar för
barnet i den omfattning som lagen anger. Andra ord som i attitydpåverkande
syfte föreslås utbytta är "verkställighet" och "överflyttning av
barn" som nu förekommer i 21 kap. FB. I förslaget används i stället för
dessa uttryck ordet "överlämnande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett särskilt kapitel lämnas några synpunkter på
grundläggande behov som barn har rätt att få tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet om föräldraansvar (6 kap. BFB) inleds med
bestämmelser som ger uttryck för barnets rätt till fysisk och psykisk omsorg,
trygghet, förståelse för sina särskilda behov och förutsättningar saml forstran
och utbildning. Det är den som har föräldraansvaret (i fortsättningen kallad
förälder) som skall se till alt dessa behov tillgodoses. Förälder har vidare
ansvaret för att barnet får behövlig tillsyn. Utredningen framhåller att det är
viktigt att dessa krav på föräldrarna förenas med en principiell rätt och
skyldighet för föräldrarna all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämma över barnet i personliga angelägenheter. I annat
fall kan Bilaga la föräldrarnas möjligheter att uppfylla sitt föräldraansvar
avsevärt försämras. Föräldrarnas rätt att bestämma över sina barn bör dock inte
gälla oinskränkt ■ som nuvarande lagstiftning anger. Barnet bör mycket
tidigt ges möjlighet att få påverka sin situation i egna angelägenheter för att
på så sätt vänja sig vid all fatta beslut och stå för dessa följder.
Föräldrarna skall sålunda samråda med barnet i angelägenheter som rör barnets
person så snart detta är möjligt med hänsyn till barnets ålder och
utvecklingsgrad. Efter hand som barnet blir äldre bör det få rätt all i allt
större utsträckning själv bestämma i personliga angelägenheter. Om konflikt i
fråga om bestämmanderätten uppslår mellan förälder och barn får föräldrarna dock
inte frånsäga sig ansvaret alt bestämma i saken. Föräldrarnas beslut skall
därvid grunda sig på vad som är förenligt med barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter bestämmelserna om vad föräldraansvaret innebär anges
vem som skall ha föräldraansvaret för barn. Föräldraansvaret vilar som
huvudregel på bägge eller en av föräldrarna. Detta är i enlighet med nuvarande
ordning. Liksom f. n. kan föräldraansvaret enligt förslaget i vissa situationer
i stället anförtros åt annan person. I förhåUande till gäUande rätt innehåUer
förslaget i delta hänseende den nyheten att denne person inte behöver vara
särskilt förordnad förmyndare för barnet. Valet av sådan person bör i stället
grundas på om personen i fråga kan vara en bra ersättningsförälder för barnet.
En nyhet är vidare att två personer -1, ex. fosterföräldrar - skall kunna
erhålla föräldraansvaret gemensamt i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om gemensamt föräldraansvar innehåller förslaget
följande nyheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har tagit som utgångspunkt att båda
föräldrarna skall känna lika stort ansvar för barnet oavsett om de är gifta med
varandra eller inte. Målsättningen har därför varit att så långt möjligt
likställa gifta och ogifta föräldrar när det gäller föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrar som är gifta med'varandra skall enligt
huvudförslaget kunna få gemensamt föräldraansvar genom ett enkelt kostnadsfritt
anmälningsförfarande hos pastorsämbetet. Sådan anmälan skall kunna göras
exempelvis i samband med att faderskapserkännandet registreras. Syftet med
förslaget är att i möjligaste mån underlätta för ogifta föräldrar att la på sig
ett gemensamt ansvar för sina barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett alternativförslag är att alla föräldrar automatiskt
får gemensamt föräldraansvar för sina barn i och med barnels födelse eller - i
fråga om ogifta föräldrar - så snart faderskapet fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är föräldrarna gifta med varanda är huvudregeln att det
gemensamma föräldraansvaret skall fortsätta även efler äktenskapsskillnad. Bara
om förälder yrkar upplösning av det gemensamma ansvaret skall frågan upptas
till prövning vid rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt föräldraansvar förutsätter enligt
höuvudförslaget all föräldrarna, liksom f. n., är ense om att ha detta. Som
ett alternativ diskuteras att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>domstol även skall kunna besluta gemensamt föräldraansvar
mot den ene Bilaga la förälderns bestridande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innehåller en bestämmelse om betänketid,
innebärande att föräldrar inte skall kunna upplösa gemensamt föräldraansvar
utan föregående betänketid. Bestämmelsen utgör en komplettering av stadgandet
om betänkelid i giftermålsbalken och är utformad på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tiden intill dess slutiigl avgörande rörande
föräldraansvaret föreligger föreslås att rätten skall kunna förordna om barnets
bostad. Bara om särskilda skäl föreligger skall för samma tid kunna förordnas
om föräldraansvaret. Enligt ett alternativt förslag skall rätten kunna meddela
även slutligt beslut i bostadsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu gällande bestämmelse om alt vårdnaden
(föräldraansvaret) skall fråntas förälder som grovt missbrukar eller grovt
försummar vårdnaden föreslås ändrad för alt få ökad användbarhet. Sålunda skall
enligt förslaget förälder som på grund av missbruk eller försummelse av
föräldraansvaret visat sig olämpUg att ha föräldraansvar för barnet fråntas
detta ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En helt ny bestämmelse i förslaget är alt föräldraansvaret
i vissa situationer skall kunna flyttas över från förälder till annan person
ulan att föräldern i och för sig är olämphg att ha föräldraansvaret. Som
exempel när sådan överflyttning kan bli aktuell nämns det fallet att barn
vistats längre tid i fosterhem och har rotat sig där. Det kan i en sådan
silaulion vara förenligt med barnets bästa att fosterföräldrarna får
föräldraansvaret för barnet. Även i vissa fall när föräldrarna i praktiken
upphört att fungera som föräldraan-svariga för barnet kan det vara lämpligt alt
föräldraansvaret förs över på anna person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en särskild paragraf ulsägs att rätten vid prövning av
fråga om ändring i föräldraansvaret skall grunda sin bedömning på vad som är
förenligt med barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgängesrått</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att nuvarande bestämmelse om
umgängesrätt ger uttryck för en stark föräldrarätt. I sitt huvudförslag
föreslår utredningen att bestämmelsen omformas så att del är barnet som har
rätt tiU umgänge med båda sina föräldrar. Förslaget innebär alt varje bedömning
om och i vilken utsträckning umgängesräll skall utövas skall ske utifrån vad
som är förenligt med barnels bästa. Vilar föräldraansvaret på endast en av
föräldrarna eller på annan person och motsätter sig denne att umgängesrätt
kommer till stånd beslutar rätten i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ett alternativt förslag skall bestämmelsen om
umgängesrätt i stället utformas så alt den ger uttryck för en ömsesidig rätt
för föräldrar och barn till umgänge med varandra även då föräldrarna bor
åtskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudförslaget innehåller vidare den nyheten alt
lagstadgad umgängesrätt för barnet införs dels med annan person än förälder
som tidigare haft</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldraansvaret och dels - om den ene föräldern avlidit -
med den avlidnes Bilaga la släktingar och andra barnet närslående som
barnet annars skulle riskera alt förlora kontakten med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta hänseende föreslås alternativt alt barnet skall ha
lagstadgad rätt till umgänge med släktingar och andra barnet nästående,
exempelvis tidigare fosterföräldrar, även om föräldrarna lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövning av fråga om umgängesrätten skall vad som är
förenligt med barnels bästa vara ledstjärnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens och domstolens befattning med mål om
föräldraansvar och umgängesrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gällande rätt finns inle någon uttrycklig bestämmelse om
att domstol skall inhämta yttrande från socialnämnd före avgörandet av mål
eller ärende angeånde vårdnad (föräldraansvar) eller umgängesrätt. I praktiken
torde dock rätten höra nämnden om föräldrarna inte är ense eller det annars
föreligger särskilda skäl. I förslaget har intagits en uttrycklig bestämmelse
om all rätten i sådana situationer skall höra socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser det inte tillfredsställande att
överenskommelser mellan föräldrar om upplösning av det gemensamma
föräldraansvaret i princip godtas av domstol utan att del görs någon utredning
om att barnets bästa tillgodosetts i sammanhanget. Är föräldrarna överens i
fråga om föräldraansvaret skall rätten enligt förslaget bereda socialnämnden
tillfälle att yttra sig över om föräldrarnas överenskommelse är förenlig med
barnets bästa. Ett alternativförslag i denna del är att nämnden skaU avge
yttrande även om föräldrarna är ense i fråga om föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en skilsmässitvisl mellan föräldrar är det av
väsentlig betydelse för såväl föräldrarna som barnen alt föräldrarna får hjälp
med att själva lösa frågan om föräldraansvaret. Föräldrarna behöver ofta hjälp
med detta av utomstående. I förslaget har därför kommunerna ålagts skyldighet
att erbjuda föräldrar, som i mål om upplösning av gemensamt föräldraansvar
tvistar om föräldraansvaret eller umgängesrätten, hjälp att bearbeta sin
konflikt och ta ansvar för ett beslut som gagnar alla inblandade parter. Denna
hjälp skall ges i form av samarbetssamtal med för ändamålet särskilt utbildad
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägrar föräldrarna att ställa upp för samarbetssamtal
eller leder samtalen inle till samförståndslösning skall socialnämnden liksom
f. n. göra en utredning om föräldraansvaret eller umgängesrätten. I förslaget
lämnas vissa rekommendationer hur en sådan utredning bör utformas och behandlas
av nämnden. Bl. a. rekommenderas att n ämnden i möjligaste mån utnyttjar
möjligheten att delegera ärendet till en mindre grupp av förtroendevalda eUer
tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som behandlas i delta avsnitt är de
interimistiska besluten och del underlag, som domstolar därvid har tiUgång till
för att kunna besluta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om föräldraansvaret. Del framhålls att domstolarnas
material ofta är mycket Bilaga la magert, trots att dessa beslut spelar en
betydelsefull roll för domstolens sluthga ställningstagande. Kan föräldrarna
inte enas om var barnet skall bo under den lid målet pågår föreslås därför att
räten skall ha möjlighet att skyndsamt inhämta upplysningar i frågan från
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om det bör införas möjlighet för domstol all höra
vittnen och annan muntlig bevisning under förberedelsen i mål om föräldraansvar
las också upp i detta sammanhang. Nackdelarna med att tillåta sådan bevisning
på detta stadium av processen har bedömts så stora, alt någon bestämmelse i
detta hänseende inle föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om förfarandet i hovrätt vid överprövning av
interimistiska beslut rörande föräldraansvar eller umgängesrätt förordas, alt
hovrätt i princip alltid skall hålla muntlig förhandling i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlämnande av barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande bestämmelser om överlämnande av barn återfinns i
21 kap. FB. Förslaget innehåller i denna del väsentliga nyheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till en början kan nämnas att bestämmelser om överlämnande
av barn föreslås intagna i 8 kap. BFB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om överlämnande av barn har mycket ofta mer eller
mindre direkt samband med problemställningar som rör föräldraansvar och
umgängesrätt. Bl. a. av denna orsak, föreslås att beslutande myndighet i frågor
om överlämnande blir de allmänna domstolarna och inle som f. n. länsrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås att parterna i dessa mål skall kallas till
muntiig förberedelse inför rätten om inte den som har hand om barnet kan förmås
att frivilligt överlämna barnet. Domaren skall vid denna förhandhng sträva
efler en samförslåndslösning mellan parterna. Vid behov skall domaren har möjUghet
alt låta förberedelsen gå över i ett sammanträde inför en av rätten förordnad
medlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten skall, om del Ugger i barnets intresse att frågan
om föräldraansvar eller umgängesrätt omprövas, självmant kunna förordna att
sådan fråga skall tas upp till prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det huvudsakliga tvångsmedlet för att få ett överlämnande
till stånd skall enligt förslaget vara vite. Vid överlämnande för umgängesrätts
utförande föreslås alt vite skall vara det enda tvångsmedlet. När fråga är om
överlämnande till den som har föräldraansvaret skall det i vissa undanlagssituationer
vara möjligt att förordna om hämtning av barnet. För att hämtning skall få ske
krävs att sådan är påkallad på grund av all barnet riskerar lida skada i den miljö
det vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid hämtning skall - förutom barnets kontaktperson -
barnläkare, barnpsykiater eller barnpsykolog medverka. Kraven på fackkunskap i
sammanhanget har därmed skärpts i förhållande till nuvarande ordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talerätt och ombud för barnet (barnombud)</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga la</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslås att barnet får oinskränkt talerätt i mål och
ärenden enligt 6 kap. BFB med undantag för mål om upplösning och återupptagande
av gemensamt föräldraansvar. Beträffande dessa senare mål begränsas barnets talerätt
till en rätt alt, sedan lalan väckts av någon av föräldrarna, delta i processen
som part och fullfölja lalan till högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om mål angående överlämnande av barn föreslås att
barnet får oinskränkt talerätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten all barnet enligt förslaget skall ha
talerätt i ovan angivna situationer innebär inte att barnet i egen person skall
föra sin talan. En föratsättning för alt barnet i det konkreta fallet skall få
föra talan är att det utsetts särskild ställföreträdare för barnet (barnombud).
Barnombud förordnas av rätten. Bestämmelser om barnombud föreslås intagna i
rättshjälpsla-gen. De regler som gäller för offentligt biträde skall därvid
delvis tillämpas på barnombudet. En skillnad mellan del offentliga biträdet och
barnombudet är alt barnombudet föreslås få rätt att utan fullmakt väcka talan
för barnet, föra barnets lalan och fullfölja lalan till högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall barnet, förälder eller annan
föräldraansvarig samt socialnämnd kunna göra ansökan om alt barnombud ulses.
Vidare skaU rätten självmant kunna ta upp frågan om den anser att behov av
barnombud föreligger. Barnombud skall dock inle förordnas automatiskt då
ansökan görs utan domstolen har att la ställning till om barnet befinner sig i
sådan situation att det behöver någon som bevakar uteslutande barnets intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktperson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn behöver i mång situationer stöd och hjälp av en
person som kan koncentrera sig uteslutande på barnels intresse. Delta gäller
såväl i de sitautioner då barnombud skall ulses som i andra situationer då
föräldras-tödet sviktar, exempelvis då problem uppstått beträffande
umgängesrätlen. En lämplig ordning för alt ge barnet stöd och hjälp från
utomstående är enligt utredningen alt bygga ut den av socialulredningen
föreslagna konlaklman-nafunktionen. I motsats till vad som föreslås att gälla
för kontaktperson enligt socialtjänstlagen, föreslås i detta förslag att
kontaktperson skall kunna förordnas för barn även i de fall förälder motsätter
sig detta. Kontaktpersonens uppgift skall vara att hjälpa och stödja barnet i
risksituationer saml i förekommande fall vara förmedlande länk mellan barnet
och barnombudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har från flera håll hävdats alt den helhetssyn på
familjeproblemen, som numera gälelr, har inneburit att barnels speciella
situation i samman-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hanget inte fåll tillräcklig framtoning i nämndernas
arbete. Ett sätt att råda Bilaga la bot på denna siutalion skulle enligt
utredningen kunna vara att avdela någon person inom kommunen eller socialnämnden
eller utse en särskild statlig tjänsteman med uppgift att vara förmedlande länk
mellan allmänheten och socialnämnden i barnfrågor. Denna person - som i
förslaget kallas barnombudsman - skulle bl. a. ha till uppgift alt ge
allmänheten råd i olika barnfrågor och eventuellt även vara handledare ål
kommunens kontaktpersoner. Vidare skulle barnombudsmannen kunna la initiativ
till att kontaktperson ulses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativa förslag rörande taleräu och representant för
barnet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I alternativt förslag diskuters möjligheten att inte ge
barnet talerätt i mål och ärenden om föräldraansvar, umgängesrätt och
överlämnande av barn utan att en person, motsvarande den tidigare
barnavårdsmannen, å det allmännas vägnar skulle företräda barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare presenteras förslag innebärande att
slällförelrädarskapet och stödfunktionen för barnet utövas av en och samma
person. Denna person skulle kunna fungera antingen i kommunal eller statiig
regi. Ett alternativ är här att socialnämnden utser en person - vilken skulle
kunna benämnas barnassistent- i de fall barnet befinner sig i en risksituation.
Barnassistenlens ukppgifter skulle bli en kombination av kontaktpersonens och
barnombudels dock med den jämkning att barnassistenten i processer om
föräldraansvar, umgängesräll eller överlämnande av barn skulle kunna anlita ett
juridiskt biträde. Barnassistenten skulle sålunda vara barnets ställföreträdare
i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen diskuterar även barnassisten som en statlig
funktion. Exempelvis skulle man kunna låta barnavårdskonsulenterna vid länsstyrelserna
få till uppgift att utse, övervaka och entlediga barnassislenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare ell alternativ är att bygga ut del nuvarande
godmanskapet i 18 kap. FB till att avse även nu aktuella situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande kostnaderna för de reformer som föreslås
konstateras till en början alt eftersom det enligt gällande lag åligger
kommunerna alt verka för barn växer upp under trygga och goda förhållanden är
det naturligt att merparten av kostnaderna för reformen läggs på kommunerna. I
många kommuner kommer del att krävas nya resurser för all möjliggöra samarbetssamtal
för föräldrar som inle är överens om föräldraansvaret och umgängesrätlen. Behov
kommer att finnas av personer som kan fungera som samtalsledare och personer
med funktion som handledare. Vidare kommer att krävas viss utbildning av denna
personal. I vissa mindre kommuner kan de bli fråga om att köpa dessa tjänster
från andra kommuner. Härtill kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnader
för att bereda föräldrar som bor på skilda orter, tillfälle att mötas i
Bilaga la samarbetssamtal. Å andra sidan kommer enligt utredningen konfliktbearbetning
på sikt att medföra besparingar i andra sammanhang, t. ex. kan antalet tvister
som leder fill utredning i frågor om föräldraansvar och umgängesrätt komma att
minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om inställelse fill muntlig förberedelse och särskild medling i mål om
överlämnande av barn kan komma att kräva ökade rättshjälpskostnader för
parterna. Med hänsyn till alt antalet sådana mål är förhållandevis litet bedöms
kostnadsökningen dock bli ganska marginell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för barnombudet skall enligt förslaget utgå av allmänna medel. Antalet mål,
vari barnombud kommer att förordnas, torde vara svårt att beräkna men blir
sannolikt inle alltför omfattande. Under alla förhållanden är detta en kostnad
som staten bör ta på sig för att barnens rättsliga ställning skall stärkas i
dessa sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår kostnaderna för kontaktperson anser utredningen att kommunerna bör svara
för dessa. Utredningen menar alt det f. n. torde vara ogörligt att beräkna
behovet av kontaktpersoner för barn och sålunda även kostnaderna härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införs
barnombudsman tillkommer för kommunernas del lönekostnad för sådan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga Ib Utdrag ur utredningens betänkande Några
synpunkter på barns behov Barn som individer med egna behov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under det senaste århundradet har del skett stora
förändringar i vårt samhälle. Dessa förändringar har påverkal familjen och
familjemedlemmarnas roller. Jämsides därmed har även synen på barnen, fostran
av barn och målet för fostran ändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ännu i början av detta sekel var samhällel klassbundel och
auktoritärt. Lydnad var något myckel viktigt och något som i hög grad reglerade
förhållandel mellan individer och samhällsklasser. Lydnad var i viss
utsträckning en förutsättning för detta samhälles existens. Föräldraauktoriteten
blev en förebild för relationerna mellan människor ute i samhället. Man
ifrågasatte därför inte att barn alltid skulle lyda föräldrar och andra vuxna
samt att föräldramakten skulle vara stark. Om barnet inte lydde hade
föräldrarna rätt och skyldighet att med kroppslig bestraffning (aga)
lillrällaföra barnet. Man var vid denna tid i allmänhet inte medveten om de
skador, såväl fysiska som psykiska, som kunde bli följden av sådan fostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallellt med att det i samhället skedde snabba
ekonomiska och sociala förändringar blev andra egenskaper hos medborgarna än
lydnad viktiga. Den officiella målsättningen för fostran av barn blev därmed en
annan. Barn skulle fostras till självständiga individer med förmåga att
samarbeta med andra, alt komma fram till egna omdömen och alt kunna fatta egna
beslut. Medvetenheten hos vuxna om att barn är individer med egna behov samt
kunskapen om vilka problem och skadeverkningar som kan bli följden av en
alltför hämmande fostran har ökat allmera under detta sekel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att lagen bör ge klart uttryck för dessa
kunskaper och den syn som samhället idag har på frågor som rör förhållandel
mellan föräldrar och barn, barns behov och barns rätt att utveckla sin egen personlighet.
Innan vi övergår till alt redogöra för de ändringar, som vi förslår, vill vi
ange några av barns grundläggande behov, som barnet har rätt att få
tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi i detta kapitel använder begreppet förälder avser
vi därmed såväl biologisk förälder, adoptivförälder, fosterförälder som den
eller de som eljest varaktigt har barn i sin vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några grundläggande behov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>n Barn behöver omvårdnad och skydd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>□<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek tiU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>□<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
ett stabiU och varaktigt förhållande till föräldrar.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D Barn behöver utvecklas i en miljö som
tillgodoser dess behov av Bilaga Ib</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stimulans. O Barn behöver föräldrars hjälp med ati sätta
gränser för sUt handlande. a Barn måste få känna alt de behövs och alt de får
ta ansvar. D Barn behöver få påverka sin situation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D Barn behöver efter hand frigöra sig från sitt beroende
av föräldrarna. D Barn har behov av samhörighet med båda föräldrarna även om
dessa är i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konflikt med varandra.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att del lilla barnet över huvud taget skall kunna
överleva måsle det få omvårdnad och skydd. Bamets behov av näring måste
tillgodoses. Föräldrarna måste se till att risker inte uppslår för barnets
hälsa. De måste vidare vaka över barnet, så att det inte utsätts för fara till
liv och lem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har behov av människor som de kan ta emot kärlek av
och ge kärlek till. De behöver bli erkända och igenkända som individer på sina
egna villkor. De behöver känna att de trots fel och brister i grunden är
godtagna, dvs. bli villkorslöst mottagna i världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stabilt och varaktigt förhållande tUl föräldrar är av
väsentlig betydelse för barn. Längre avbrott i kontakten med föräldrarna medför
i regel en mycket stor påfrestning för barnet. Sådana avbrott kan få barnet att
känna sig varaktigt övergivet och därmed föreligger risk för att barnets
trygghetskänsla blir i grunden störd. Inte minst allvarligt är upprepade
avbrott i kontakten med föräldrarna, vilket kan leda till att barnels
känslomässiga bindning till föräldrarna försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör i detta sammanhang framhållas alt barn har en
annan lidsuppfattning och en annan minnesförmåga än vuxna. Ett endast några
månader gammalt barn har inle några egentliga minnesbilder av föräldrarna. Om
det vid denna ålder skiljs från föräldrarna saknar det inte dessa som
individer, ulan snarare den stimulans som föräldrarna gett såsom föda, ömhet,
hudkontakt m. m. Allmänt gäller all ju yngre barnet är desto svårare har det
all i sitt minne hålla kvar bilden av föräldrarna. Allt eftersom barnet blir
äldre, börjar det emellertid få mer fast förankrade minnesbilder av föräldrarna
och hur dessa tillfredsställer dess behov och önskningar. Först framemol
Ireårsåldern får barnet en mer stabil, varaktig förmåga att inom sig fasthålla
minnesbilder av och föreställningar om föräldrarnas existens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de första levnadsåren klarar inle barnet längre
avbrott i kontakten med föräldrarna - avbrott som sträcker sig över veckor
eller månader - utan all uppleva sig varaktigt övergivet med risker för
störningar i dess trygghetskänsla. Barnets tidsuppfattning är då ännu så
outvecklad att det inle kan överblicka ens den närmaste framtiden. Därmedblir
det också svårt eller omöjligt för barnet alt uppfatta föräldrarnas
förklaringar om skilsmässans längd och deras återkomst som en verklig tröst.
Barnet har således under sina första levnadsår ett mycket stort behov av den
trygghet som det innebär att utan längre avbrott ha föräldrarna i sin närhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> 11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När barnet blir litet äldre behöver del föräldrarna att
identifiera sig med Bilaga Ib och efterlikna. En sådan identifikation sker bäst
då de känslomässiga banden är stabila. Ett avbrytande av den känslomässiga
kontakten med föräldrarna kan utgöra en myckel stor påfrestning för barnet och
medföra risker för dess personlighetsutveckling, både den intellektuella och
känslomässiga. Detta är speciellt fallet vid upprepade avbrott i kontakten med
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det är så viktigt för barnet med ett stabilt och
varaktigt förhållande till föräldrarna, bör man så långt möjligt undvika all
rubba detta. Om ett barn av någon anledning - exempelvis till följd av sjukdom,
skilsmässa eller dödsfall - måsle skiljas från sina föräldrar, bör åtgärder
vidtas för att hjälpa barnet. Dessa åtgärder bör grundas på kunskaper om
barnets mognad och utveckling i olika åldrar och om vad avbrott i kontakten med
föräldrarna innebär, så att påfrestningar och därmed risker för skadeverkningar
så långt det är möjligt minskas eller undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är också viktigt att barn får tillfälle alt
känslomässigt och socialt träna sig i samspelet med andra barn och med vuxna av
skilda kön, åldrar och personligheter i såväl sin egen hemmiljö som i andra
miljöer. Barnet har också behov av all få utforska omvärlden och göra nya
erfarenheter. Över huvud tagel behöver barnet få leva i en miljö som kan
tiUgodose dess olika behov av stimulans. Barn har också behov av att
föräldrarna ägnar intresse åt deras utveckling, såväl den fysiska som den
psykiska. Det är därför viktigt att barnet får slöd och engagemang från
föräldrarnas sida under exempelvis sin skolgång och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn - framför allt mindre barn - kan ha svårt att skilja
mellan vad som är fantasier, förnimmelser och vad som sker i verkligheten
utanför barnet. De kan också ha svårt alt skilja mellan vad som är orsak och
verkan. Barn vill genast ha sina behov tillfredsställda och kan inle vänta på
delta till ett senare tillfälle. De kan inte heller inse följderna av ett visst
handlande. Barnet, i synnerhet det mindre barnet, behöver föräldrarnas hjälp
all hanlera sina inre impulser, t. ex. då det överväldigas av besvikelse och
ilska. Barnet behöver sålunda den trygghet del innebär att få hjälp av
föräldrarna med alt lära sig sätta gränser för sin handlande. När föräldrarna
måste hindra barnet från att göra sådant som kan skada barnet själv eller dess
omgivning måste de göra detta ulan att ta avstånd från barnet och med
godtagande av barnels känslor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn måste få känna an de behövs, att de har en uppgift
alt fylla och att de får la ansvar. Utifrån sin mognad bör barnet i hemmet,
förskolan och skolan bli tilldelat meningsfulla uppgifter, som del kan klara av
och som gör att del känner sig delaktigt av och kan identifiera sig med
vuxenvärlden. Barn behöver också lära sig ta ansvar och fatta beslut. De måsle
med stigande ålder och mognad få ta allt större ansvar för sina personliga
förhållanden och sitt eget handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn bör ha rätt all få påverka sin situation. Det är
viktigt att föräldrarna är lyhörda för om barnet har en egen åsikt och låter
barnet ge uttryck för denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt att de lar största möjliga hänsyn till vad barnet
anser. Föräldrarna bör Bilaga Ib även uppmuntra barnels förmåga och vilja att
uttrycka sina önskemål. Delta innebär givetvis inte att föräldrarna alllid kan
låta barnet fatta alla beslut som rör barnet. I vissa lägen har föräldrarna
förmåga att bättre än barnet inse konsekvenserna av ett visst handlande. De
måste därför i sådana situationer fatta besluten och ta ansvaret för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts är det viktigt all del lilla barnet
får leva i ett nära beroende till sina föräldrar. Minst lika viktigt är
emellertid att föräldrarna, när barnet blir äldre, kan godta barnets gradvis
växande behov av att frigöra sig från föräldrarna för att så småningom bli
självständigt. Detta innebär att föräldrarna måsle visa respekt för barnels
egenart, åsikter och personliga integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har behov av samhörighet med båda sina föräldrar.
Föräldrarna bör respektera alt barnet känner lojalitet och samhörighet med båda
föräldrarna även om dessa är i konfiikl med varandra. SärskUd uppmärksamhet bör
ägnas de situationer där föräldrarna slår i motsatsförhållande till varandra
och håller på alt skiljas från varandra. Barnet skall inle behöva välja sida
och ta ansvar i dessa konflikter. Men det skall inte heller lämnas okunnigt om
föräldrarnas beslut. Barnet bör i denna svåra och för barnet omvälvande
situation få hjälp att reda ut sina problem. Konflikter mellan föräldrar
innebär ofta en stor påfrestning för barnet och kan äventyra dess utveckling.
Det ligger därför även i barnets intresse att föräldrarna får hjälp att lösa
dessa konflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta kapitel har vi velat la med vad vi anser vara
några av barns grundläggande behov. Vi är medvetna om att barn även har andra
behov som kanske är minst lika viktiga. De behov, som vi redogjort för ovan, är
i första hand sådana som föräldrarna bör tillgodose. Men också de företrädare
för samhället som har att ta ställning till barns framtid måste ta hänsyn till
dessa vid sina överväganden och beslut. Självfallet kan föräldrarna i vissa
situationer ha svårt att tillgodose dessa behov. Föräldrarna kan då behöva slöd
av andra människor i sin omgivning och av samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken dels att 21
kap. skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att rubriken till balken och 6 kap. skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i balken skall införas ett nytt kapitel, 8 kap., av
nedan angivna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn- och föräldrabalk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:182.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. Om föräldraansvar Föräldraansvarets innebörd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Barn har rätt till omsorg, trygghet och förståelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Barn har rätt till fostran men
får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller anan kränknade behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Barn har rätt till utbildning som
motsvarar dess önskemål, behov och förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Föräldraansvaret medför
skyldighet att se till att barnels behov enligt 1-3 §§ blir tillgodosedda samt
att den tillsyn utövas över barnet som behövs med hänsyn till barnets ålder,
utvecklingsgrad och övriga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Föräldraansvaret medför rätt och
skyldighet alt bestämma rörande barnels personliga förhållanden om annat inte
följer av 6 eller 7 § eller föreskrift i annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Föräldraansvaret medför också
skyldighet alt, så snart det är möjligt, samråda med barnet i angelägenheter
som rör dess personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har föräldraansvaret skall, med iakttagande av
bestämmelserna i 4 §, ge barnet en med stigande ålder och mognad allt större
rätt att själv bestämma i personliga angelägenheter. Vad nu sagts innebär inte
inskränkning i bestämmanderätt som enligt annan författning tillkommer
föräldraansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rätt alt bestämma över barnet i ekonomiska förhållanden
finns bestämmelser i 9-16 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§ Har barn, med samtycke av den som har föräldraansvaret,
tagit Bilaga 2 arbete, får barnet, sedan det fy Ut sexton år, själv säga upp
avtalet och sluta avtal om annat arbete av liknande art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvaret medför rätt att häva avtal som barnet har
slutit enligt första stycket, om det är påkallat med hänsyn till barnets
utveckling eller hälsa. Har avtalet hävts får barnet inte därefter själv sluta
arbetsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om verkan av avtal, som barnet slutit ulan
erforderligt samtycke,<br>
finns bestämmelser i 9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Föräldraansvaret består från barnets födelse till
dess barnet har fyllt<br>
arton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser otn vem som har föräldraansvaret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Föräldraansvaret vilar på bägge eller en av föräldrarna.
Rätten kan<br>
dock fiylta över föräldraansvaret till annan person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Är vid barnels födelse föräldrarna gifta med
varandra eller gifter de<br>
sig senare har de gemensamt föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är vid barnets födelse föräldrarna inte gifta med varandra
och har de inle efter anmälan som avses i 24 §, gemensamt föräldraansvar, vilar
föräldraansvaret på barnets moder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första och andra styckena gäller inle om annat följer av
12-17 §§ eller 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II § Föreligger gemensamt föräldraansvar och kan en av
de föräldraan-<br>
svariga till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak inte delta i beslut<br>
rörande barnet beslutar den andre ensam. Detta gäller dock inte om beslutet<br>
utan olägenhet kan uppskjutas. Inte heller får beslut av ingripande betydelse<br>
för barnels framlid fattas, såvida inte barnels bästa uppenbarligen kräver<br>
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring i fråga om föräldraansvaret m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Föreligger gemensamt föräldraansvar och vill de
föräldraansvariga<br>
eller en av dem, att deras gemensamma ansvar för barn skall upphöra, skall<br>
rätten på talan av de föräldraansvariga eller en av dem förordna förälder eller<br>
annan person all ha föräldraansvar för barnet. Sedan talan väckts har barnet<br>
rätt att delta i rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om betänketid vid upplösning av gemensamt föräldraansvar
finns bestämmelser i 32 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Vilar föräldraansvaret på en av föräldrarna kan
rätten på lalan av den<br>
andre föräldern eller barnet överföra föräldraansvaret till den andre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldern eller till annan person.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har föräldraansvaret genom dom lagts på en av föräldrarna
kan rätten, på talan av föräldrarna, förordna att föräldrarna skall ha
gemensamt ansvar för barnet. Sedan talan väckts har barnet rätt att delta i
rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Är föräldraansvarig på grund av missbruk eller
försummelse av<br>
föräldraansvaret olämplig alt ha föräldraansvar för barnet, skall rätten<br>
förordna att föräldraansvaret anförtros ål annan föräldraansvarig ensam<br>
eller överförs till förälder ulan del i föräldraansvaret eller till annan<br>
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om alt överföra föräldraansvaret enligt första
stycket prövas på talan av föräldraansvarig, förälder utan del i
föräldraansvaret, barnet eller socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Bor barn varaktigt hos annan än
den som har föräldraansvar för barnet kan rätten på talan av barnet eller
socialnämnd förordna all föräldraansvaret flyttas över till annan person.
Sådant förordnande får också meddelas i annat fall om synnerliga skäl
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Föreligger gemensamt
föräldraansvar för barn och dör en av de föräldraansvariga får den andre
föräldraansvaret ensam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finns efler föräldraansvarigs död inle någon som har
föräldraansvar för barnet skall rätten på ansökan av förälder, barnet eller på
anmälan av socialnämnd förordna förälder eller annan person att ha
föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har föräldraansvaret anförtrotts
åt annan person än föräldrarna kan rätten på lalan av förälder, barnet eller
socialnämnd, besluta alt föräldraansvaret skall föras över på föräldrarna
eller på en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Rätlen skall vid prövning av
fråga om ändring i föräldraansvaret besluta efler vad som är förenligt med
barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Förändring av föräldraansvaret
kan ske även enligt lagen (1980:00) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barns räti tUl umgänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Barnet har rätt till umgänge med
bägge föräldrarna. Vilar föräldraansvaret endast på en av föräldrarna eller på
annan person och motsätter sig denne all umgängesrätten utövas beslutar rätten
i frågan på lalan av förälder eller barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Barnet har rätt till umgänge med
annan person som haft föräldraansvaret. Är förälder död har barnet även rätt
till umgänge med den avlidnes</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>släktingar och andra som har nära anknytning till barnet.
Motsätter sig Bilaga 2 föräldraansvarig all umgängesräll utövas beslutar
rätten i frågan på talan av barnet eller socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Rätlen skall vid prövning av fråga om umgängesräll
besluta efter vad<br>
som är förenligt med barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlens avgörande får förses med villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 § I fråga om umgängesrätt under rättegången finns
bestämmelser i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa rättegångsbeståmmelser m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 § Anmälan om gemensamt föräldraansvar för föräldrar
som inte är<br>
gifta med varandra görs hos pastor i den församling där barnet är eller skall<br>
vara kyrkobokfört. Om barnet inle är eller skall vara kyrkobokfört i svensk<br>
församling, görs anmälan till pastor i den församling där barnet vistas. Vistas<br>
barnet i sådant fall inte i riket, får anmälan i stället göras hos annan<br>
myndighet, som regeringen bestämmer. Anmälan kan göras även före<br>
barnets födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan skall göras skriftligen av bägge föräldrarna och
bevittnas av två personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föranleder anmälan inte anteckning i kyrkobok eller hos
myndighet som avses i första stycket får talan föras genom besvär. Talan mot
beslut av pastor förs hos domkapitlet. Mot domkapitlets beslut och mot beslut
av myndighet som avses i första stycket förs talan hos kammarrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § Fråga rörande föräldraansvar eller umgängesrätt
upptas av rätlen i<br>
den ort där den föräldraansvarige är mantalsskriven. Sådan fråga kan upptas<br>
även i samband med äktenskapsskillnadsmål. Saknar barnet föräldraansva<br>
rig skall frågan upptas av rätten i den ort där barnet är mantalsskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finns inte behörig domstol enligt vad som sägs i första
stycket upptas fråga om föräldraansvar eller umgängesräll av Stockholms
tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 § Fråga om föräldraansvar eller umgängesräll som
avses i 12-15 §§,<br>
17 § samt 20 eller 21 § handläggs i den ordning som är föreskriven för<br>
tvistemål. Har bägge föräldrarna eller en av dem föräldraansvaret och är<br>
föräldrarna ense i saken, kan de dock anhängiggöra frågan genom<br>
ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är fråga om föräldraansvar eller umgängesräll
anhängiggjord i behörig ordning, kan utan stämning i målet underhållsbidrag
yrkas för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dom i mål om föräldraansvar eller umgängesräll får
meddelas ulan huvudförhandling om parterna är ense i saken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Barnets talan i mål eller ärende om föräldraansvar eller
umgängesräll Bilaga 2 förs av barnombud. Närmare bestämmelser om barnombud
lämnas i rättshjälpslagen (1972:429).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Innan rätlen avgör mål eller ärende angående föräldraansvar eller
umgängesräll skall rätten höra socialnämnden i den kommun där barnet är
kyrkobokfört. Är föräldrarna ense i frågan kan rätten i stället bereda nämnden
tillfäUe att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
barnet inte är eller skall vara kyrkobokfört i svensk församling får rätten
vända sig till socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Vistas barnet i
sådant fall inte i riket får rätten i stället vända sig till socialnämnden i
den kommun där någon av föräldrarna är kyrkobokförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Föreligger i mål om upplösning av gemensamt föräldraansvar oenighet
i fråga om föräldraansvaret eller umgängesrätten skall socialnämnden, om inte
särskilda skäl är emot del, erbjuda de föräldraansvariga tillfälle till
samarbetssamtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Är mål om föräldraansvar eller umgängesräll tvistigt eller
föreligger annars särskUda skäl skall barnets mening i frågan inhämtas, om det
är lämpligt och möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I mål eller ärende angående föräldraansvar eller umgängesrätt kan
rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger
förordna om bostad för barnet och om umgängesrätt efter vad rätlen finner
förenligt med barnets bästa. Föreligger särskilda omständigheter kan rätlen för
samma tid förordna om föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvudförhandling. Innan
förordnande meddelas skall motpart beredas tillfälle alt yttra sig över
yrkandet. Är parterna oense eller föreligger annars särskilda skäl kan rätten
inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
som nu nämnts går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när
som helst återkallas av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
Upplösning av gemensamt föräldraansvar enligt 12 § skall, när fråga<br>
är om barn under 16 år, föregås av betänkelid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkelid
inleds när de föräldraansvariga gemensamt ansöker om upplösnig av
föräldraansvaret eller när föräldraansvarigs yrkande om upplösning delges den
andre föräldraansvarige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
betänketid löpt under sex månader skall rätten, om föräldraansvarig framställer
yrkande om upplösning av föräldraansvaret, förordna förälder eller annan person
att ha föräldraansvar för barnet. Har sådant yrkande inte framställts inom ett
år från betänketidens början, är frågan om upplösning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gemensamt föräldraansvar förfallen. Avvisas talan eller
avskrivs mål om Bilaga 2 upplösning av gemensamt föräldraansvar upphör
betänketiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Löper betänkelid enligt giftermålsbalken och framställs
yrkande om upplösning av gemensamt föräldraansvar senast i samband med fullföljd
av ansökan om äktenskapsskillnad skall sådan betänketid tiUgodoräknas även vid
upplösning av gemensamt föräldraansvar, såvida inte parterna är ense om att
särskild betänketid bör löpa innan det gemensamma föräldraansvaret slutligt
upplöses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 § I mål eller ärende angående föräldraansvar eller
umgängesrätt gäller i fråga om rättegångskostnad andra och tredje styckena i
stället för 18 kap. 1-7 §§ rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Part skall bära sin rättegångskostnad. Dock kan part
förpliktas att helt eller delvis ersätta motparts rättegångskostnad, om han
förfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken eller om
annars särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta
motparts rättegångskostnad och har parlens ställföreträdare, ombud eller
biträde förfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6§ rättegångsbalken och
därigenom vållat kostnaden eller del därav, kan han förphktas att jämte parten
ersätta kostnaden. Räten kan besluta om detta även utan yrkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första-tredje styckena skall ha motsvarande tillämpning
vid målets eller ärendets handläggning i högre rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. Om överlämnande av barn efter dom eller beslut
rörande föräldraansvar m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlämnande av barn efter dom eller beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Har i dom eller beslut bestämts om föräldraansvar
eller umgängesräll<br>
kan den som enhgt domen eller beslutet har rätt att få barnet överlämnat till<br>
sig begära rättens förordnande om barnets överlämnande. Sådan begäran<br>
kan även göras av barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har domen eller beslutet inte vunnit laga kraft och är
inte särskilt medgett att överlämnande ändå får ske, får rätten inle vidta
annan åtgärd enligt detta kapitel än som anges i 11 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § När förordnande för överlämnande av barnet begärts,
får rätten<br>
uppdra åt företrädare för socialtjänsten att verka för att den som har hand om<br>
barnet frivilligt skall överlämna barnet. Sådant uppdrag får även lämnas ål<br>
annan lämplig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som fått uppdrag enligt första stycket skall inom tid
som rätten bestämmer lämna denna en redogörelse för de åtgärder som vidtagits
och vad som förekommit vid uppdragets utförande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Anser rätlen att åtgärd enligt 2 § inte bör vidtas eller har åtgärden inle
Bilaga 2<br>
lett till överlämnande, skall rätten kalla parterna till förberedelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kallelse
till sådan förhandling bör även tillställas kontaktperson för barnet, om sådan
utsetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Under förberedelsen skall rätten söka uppnå överenskommelse<br>
mellan parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finner
rätlen all särskild medling bör ske, kan rätten förelägga parterna att inställa
sig till sammanträde inför medlare, som förordnas av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Kommer förberedelsen inte till stånd eller uppnås inte överenskom<br>
melse mellan parterna, får rätten, om det är förenligt med barnels bästa,<br>
besluta all barnet skall överlämnas i enlighet med domen eller beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förordnande om överlämnande får rätten förelägga vite eUer, om överlämnande
begärts av den som har föräldraansvaret och det anses påkallat med hänsyn till
barnets bästa, besluta att barnet skall hämtas genom polismyndighetens försorg.
Rätlen kan även i samband med förordnandet lämna uppdrag enligt 2 §, om sådant
inte förekommit tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Vid hämtning skall kontaktperson för barnet och barnläkare, barn<br>
psykiater eller barnpsykolog medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
särskilda skäl föreUgger får rätten, för att underlätta barnets överlämnande,
föreskriva att barnet tillfäUigt skall omhändertas på lämpligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bör
barnet på grund av sjukdom inte flyttas eller möter annat särskilt hinder,
skall hämtningen uppskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Om det ligger i barnets intresse att fråga om ändring beträffande<br>
föräldraansvar eUer umgängesräll prövas av rätten, kan rätten vägra<br>
överlämnande och uppta frågan om föräldraansvaret eller umgängesrätten<br>
till prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överlämnande
av barn i andra fall</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Även om dom eller beslut som avses i 1 § inte förehgger kan den som<br>
har föräldraansvaret, när barnet vistas hos annan, begära rättens förordnan<br>
de att barnet skall överlämnas till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
skall gälla vid gemensamt föräldraansvar om en av dem som har föräldraansvaret
ulan beaktansvärt skäl bortfört eller kvarhåUer barnet och den andre begär
överlämnade av barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt skall 2-7 §§ ha motsvarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gemensamma
bestämmelser</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Fråga om överlämnande av barn upptas av rätten i den ort där den som<br>
har hand om barnet är mantalsskriven eller där barnet uppehåller sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I mål om överlämnande av barn skall barnels mening i frågan
inhämtas, om det är lämpligt och möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Föreligger i mål enligt detta kapitel fara att barnet förs ur landet
eller är målet av annan anledning brådskande, kan rätten förordna all barnet
omedelbart skaU omhändertas på sätt rätlen finner lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
beslut enligt första stycket inte avvaktas, får polismyndighet vidta sådan
omedelbar åtgärd som kan ske utan skada för barnet. När sådan åtgärd vidtas
skall om möjligt företrädare för socialtjänsten och läkare vara närvarande.
Åtgärden skall genast anmälas till rätlen, som utan dröjsmål prövar om den skaU
bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Hämtning och annan åtgärd beträffande barnet skall utföras på ett
för barnet så skonsamt sätt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I mål enligt detta kapitel kan rätten förordna alt barnet skall
undersökas av läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kallelse till läkarundersökning får rätten förelägga vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Rätten bestämmer efter vad som finns skäligt om och till vilket<br>
belopp tappande part bör ersätta motpart hans kostnad i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer
kostnad för utförande av uppdrag enligt 2 § första stycket andra punkten och 4
§ andra stycket, för hämtning eller omhändertagande av barn eller för
läkarundersökning betalas kostnaden av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
.som har hand om barnet får tillerkännas ersättning och förskott i anledning av
kostnad för resa och uppehäUe i samband med inställelse vid läkarundersökning
enligt 13 §. Härvid skall förvallningsprocesslagen (1971:291) ha motsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om ersättning enligt andra och tredje styckena prövas av rätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Rätten kan förordna att dom eller beslut enligt detta kapitel, som
inte avser utdömande av vite eller ersättning för parts kostnad, skall gälla
ulan hinder av att domen eller beslutet inte vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Beslut angående överlämnande av barn utgör inte hinder mot all den
därvid avgjorda frågan prövas på nytt, när ändrade förhållanden eller annat
skärskilt skäl föranleder del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Barnels lalan i mål enligt detta kapitel förs av barnombud. Närmare
bestämmelser om barnombud lämnas i rätlshjälpslagen (1972:429).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1981/82:168</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>21</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.
Förslag till</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen (1972:429)' dels att rubrikerna närmast
före 46 och 49 §§ skall utgå, dels att nuvarande 46-51 §§ skall betecknas 52-57
§§ och ha motsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rubriker
som tidigare, dels att i lagen skall införas nya paragrafer 46-51 §§, och
närmast före den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nya
46 § rubrik av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rättshjälp
genom barnombud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>46<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Rättshjälp genom barnombud lämnas i mål eller ärende om
föräldraansvar eller umgängesräll enligt 6 kap. barn- och föräldrabalken och om
överlämnande av barn enligt 8 kap. samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Barnombud förordnas för barnet om del behövs för alt la till vara
barnets rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnombudet
är barnets ställföreträdare i målet eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>48 §
Barnombud förordnas efler ansökan av barnet, förälder eller annan<br>
föräldraansvarig, socialnämnd eller då annars anledning föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnombud
förordnas av den domstol som handlägger målet eller ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>49<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Innan barnombud förordnas skall socialnämnd beredas tillfälle att
yttra sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>50<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I fråga om barnombud tillämpas vad som i 22 § första och andra styckena
samt 23 § är föreskrivet i fråga om offentligt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
till barnombud utgår av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>51 §
I fråga om barnombuds rätt alt föranstalta om utredning skall 45 §<br>
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
omtryckt 1979:240.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Förslag till</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:00)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 10 och 48 §§ socialtjänstlagen
(1980:00)' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Socialnämnden bör genom hjälp i hemmet, färdtjänst
eller annan service underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter
med andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster
genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan
därmed jämförlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller
en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga
angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För barn kan kontaktperson utses utan samtycke av den som
har föräldraansvaret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 §<br>
Updrag att besluta på socialnämn- Uppdrag att besluta på socialnämn<br>
dens vägnar får när det gäller föräld- dens vägnar får när del gäller barn-<br>
rabalken avse endast uppgifter som och föräldrabalken avse endast upp-<br>
anges i följande lagrum</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gifter som anges i följande lagrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 4 § föräldrabalken,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 kap. 4 § barn- och föräldrabal-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ken,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. föräldrabalken, dock inte</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2 kap. barn- och föräldrabalken,<br>
uppgifter enligt 7 § eller beslut all dock inle uppgifter enligt 7 § eller<br>
inte påbörja utredning eller att lägga beslut att inte påbörja utredning<br>
ned påbörjad utredning enligt 9 §, eller att lägga ned påbörjad utred<br>
ning enligt 9 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. föräldrabalken,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 kap. barn- och föräldrabalken,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. 28 och 31 §§ barn- och<br>
föräldrabalken,<br>
7 kap. 2 och 7 §§ föräldrabalken,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>7 kap. 2 och 7 §§ barn- och föräl-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dock inte om avtalet innefattar åta- drabalken, dock inte
om avtalet<br>
gande att utge engångsbelopp, samt innefattar åtagande att utge en-<br>
Il § föräldrabalken.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gångsbelopp, samt 11 § barn- och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrabalken. Uppdrag att besluta på socialnämnds vägnar
får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i fråga som avses i 25,
27 eller 28 § denna lag eller all fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5
§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enhgt 9§ lagen (1964:143) om
bidragsförskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lydelse enligt prop. 1979/80:1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.
Förslag till</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i gifterihålsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 11 kap. 1 § giftermålsbalken skall,ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:133.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Om äktenslcapsskiUnad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§<br>
Är makarna ense om alt äktenska-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Är makarna ense om att äktenska-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>pet skall upplösas, har de rätt till pel skall upplösas, har de rätt
till<br>
äktenskapsskillnad. Äktenskaps- äktenskapsskillnad. Äktenskaps<br>
skillnaden skall föregås av betänke- skillnaden skall föregås av betänke<br>
tid om makarna begär det eller om tid om makarna begär det eller om<br>
make varaktigt bor tillsammans med make varaktigt bor tillsammans med<br>
eget barn under sexton år som står eget barn under sexton år som han<br>
under den makens vårdnad.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>har föräldraansvar för.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Om betänketid i samband med upplösning av gemensamt föräldraansvar
finns bestämmelse i 6 kap. 32 § barn- och föräldrabalken.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över utredningens om
barnens rätt delbetänkande (SOU 1979:63) Om föräldraansvar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
Göta hovrätt. Kammarrätten i Stockholm. Stockholms tingsrätt, länsrätten i
Stockholms län, länsrätten i Göteborgs och Bohus län, domstolsverket,
socialstyrelsen, riksskatteverket (RSV), kyrkobokföringsinspektören i Uppsala
stifts södra inspektionsområde, länsstyrelsen i Stockholms län,
barnavårdskonsulenlen i Jämtlands län, skolöverstyrelsen (SÖ), Stockholms
universitet, juridiska fakullelsnämnden, Uppsala universitet, juridiska
fakultelsnämnden, statsvetenskapliga institutionen och
familjeforskningsgruppen vid sociologiska institutionen, högskolan i Örebro,
statens invandrarverk (SIV), familjelagssakkunniga (Ju 1970:52),
rättegångsutredningen (Ju 1977:06), sociala centralnämnderna i Stockholms,
Göteborgs, Malmö, Botkyrka, Gotlands, Umeå och Ludvika kommuner, Stockholms
läns landsting, förvaltningsut-skoltel. Svenska kommunförbundet.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/ SR, Moderata Kvinnoförbundet (MKF), Centerns
Kvinnoförbund (CKF), Folkpartiets kvinnoförbund (FPK), Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF) Moderata Ungdomsförbundet,
Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU), Sveriges advokatsamfund, Sveriges
domareförbund, Kommunal-och Landstingsanställda familjerådgivare (KLFR),
Fosterhemmens Riksförbund (FR), föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhällel,
Rädda Barnens Riksförbund, föreningen Familj och Rätt (FoR), upplösta
föreningen Nike, Fredrika-Bremer-Förbundet, Riksförbundet Hem och Skola (RHS)
och Husmodersförbundet Hem och Samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden har dessutom kommit in från länsrätterna i
Uppsala och Södermanlands län, ett antal barnavårdskonsulenler i landet.
Svenska Läkaresällskapet, Delegationen för familjerådgivning. Barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken. Östra sjukhuset, Göteborg, Svenska föreningen för barnpsykiatriska
kuratorer och Sveriges skolkuratorers förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del följande återges yttrandena i oavkortat skick under
olika avsnitt. För åskådlighetens skull har dock i vissa fall
remissinstansernas rubriker utelämnats och avsnittshänvisningar formulerats om
redaktionellt. 1 fotnoter till avsnitt 1 Allmänna synpunkter har angetts de
underremisser m.m. som legat till grund för yttrandena från
Barnavårdskonsulenlerna i landet (avsnitt 1.8), SIV (avsnitt 1.15), sociala
centralnämnderna i Stockholm (avsnitt 1.18), Göteborgs (avsnitt 1.19), Botkyrka
(avsnitt 1.21), Gotland (avsnitt 1.22), Umeå (avsnitt 1.23) och Ludvika
(avsnitt 1.24) saml Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet (avsnitt
1.25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de nämnda yttrandena har också skrivelser kommit in
i ärendet från enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsgruppen, Svenska kvinnors vänsterförbund.
Centerns ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Kommunistisk
ungdom och Sveriges socionomförbund har beretts tillfälle att avge yttranden
men har avstått från att yttra sig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Göta hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det av utredningen framlagda betänkandet är till stora
delar all betrakta som ell principbetänkande. De många alternalivförslagen
medför all man inte för närvarande kan förutse vilken inriktning det kommande
lagstiftningsarbetet kommer att få. De av utredningen framlagda lagförslagen
har därför endast granskats översiktligt. Denna granskning har lett till vissa
påpekanden beträffande författningstexten, som anges nedan i anslutning till de
olika avsnitten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Kammarrätten I Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 belänkandet har kommittén tagit upp reglerna om vårdnad
och umgängesrätt i fråga om barn saml om överflyttning av barn. Kommittén har
härvid behandlat och sökt lösa problemen med utgångspunkt från barnets bästa
som del centrala och avgörande. All frågan om barnels bästa intar en
framskjuten plats i dessa sammanhang är naturligt. Det innebär inte heller vare
sig något nytt eller banbrytande. Den konsekvens med vilken linjen har drivits
ger dock ett resultat, som i avsevärd mån avviker från vad som hitintills har
tillämpats. Betänkandet utgör ett viktigt och värdefullt inlägg i den
familjepolitiska debatten på området. Denna tillförs också särskilda nyanser
genom alt i så pass stor utsträckning alternativa förslag och säriösningar har
redovisats av såväl kommittén som enskilda ledamöter och sakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som har sagts nu innebär inte all kammarrätten finner
sig genomgående kunna ansluta sig till de lösningar som läggs fram av kommittén.
1 fiera betydelsefulla frågor är kammarrätten av avvikande mening på sätt
redovisas i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt befarar kammarrätten att en del av förslagen, om
de genomförs, är ägnade att skapa eller underblåsa konfiikler mellan barnet och
föräldrarna eller endera av dem. Det finns därmed enligt kammarrättens mening
risk för att förslagen inte genomgående verkligen främjar barnets bästa i vid
mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten håller vidare före att en del av de lösningar
som har valts på det processuella planet eller annars när det gäller olika
myndigheters och tjänstemäns medverkan i konfiiktsiluationer, särskilt
sammantagna, i praktiken kommer alt visa sig onödigt omständliga och
byråkratiska samt därmed kostnadskrävande. På några punkter, t. ex. när det
gäller samarbelsavlal och andra försök att på frivillig väg lösa konflikter
som har uppkommit, är emellertid kammarrätten positiv och tillstyrker förslag
som har lagts fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet föreslås alt handläggningen av mål om
överflyttning av barn skall föras över från allmän förvaltningsdomstol till
allmän domstol. Som närmare utvecklas senare avstyrker kammarrätten en sådan
ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten vill i anslutning till detta spörsmål anföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under det senaste årtiondet har de allmänna
förvaltningsdomstolarna byggts upp till en parallell inom sitt område till de
allmänna domstolarna. Reformen får nu anses vara helt genomförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten finner önskvärt all. när nu två fullständigt
utbyggda domslolsorganisalioner står till förfogande, antingen i lämpligt
sammanhang</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en samlad genomgång görs av målområdena i syfte att pröva
inom vilken av Bilaga 3 organisationerna som de olika målen naturligast hör
hemma eller också att detta spörsmål övervägs rättsområde för rättsområde när
större reformer inom delsamma är aktuella. Det är exempelvis tänkbart att
arvsskatlefrå-gorna, åtminstone i andra instans, skulle ligga väl till för
förvaltningsdomstolarna. Del är inte heller givet all de familjerätlsliga
målen över lag är mest lämpade för allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med beaktande av att här främst är fråga om ett
idébetänkande anser kammarrätten att kostnadseffekterna - både de direkta och
indirekta - hade bort penetreras och redovisas i en helt annan omfattning än
som har sketl i belänkandet (11 kap.). Kammarrätten tror att en hel del av
förslagen ställer sig så kostnads- och i övrigt resurskrävande att det kan pä
ell avgörande sätt påverka frågan om vilka lösningar som bör väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fortsättningen har kammarrätten utformat sitt yttrande i
anslutning till de särskilda avsnitten i betänkandet. Härvid berörs i allmänhet
inle förslag mot vilka kammarrätten ej har funnit anledning till invändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Stockholms tingsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stor tillfredsställelse har tingsrätten tagit del av
betänkandet. Utredningen har överskådligt och klart i stora drag redovisat
forskningsresultat och erfarenheter, debatter och uppfattningar som under de
senaste decennierna förekommit inom det viktiga område, som rör barns behov och
intressen, relationerna mellan föräldrar och barn samt barns rättsliga
ställning. På ett förtjänstfullt sätt har mot denna bakgrund framförts förslag
till lagstiftning som bättre än den nuvarande skall tillgodose barnets rätt och
stå i bättre samklang med de förhållanden och attityder, som föreligger i
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten finner del tillfredsställande, att utredningen
starkt betonat bagge föräldrarnas ansvar för barnen och nödvändigheten av all
förhållandel föräldrar-barn präglas av hänsynstagande till och respekt för
bägge sidors åsikter och uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Malmö tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde stå utom tvivel att många barn far illa i dagens
samhälle. För många av dem är situationen allvarlig. Detta torde dock inle bero
på föräldrabalkens utformning. Tingsrätten menar för sin del att vad dessa barn
behöver är förändringar i de vuxnas attityder och personliga engagemang och
sannolikt hjälp i åtskilliga andra former men knappast ändringar i en hittills
i stort sett väl fungerande lagstiftning. Detta utesluter givetvis inte all
reformer i detta hänseende kan vara befogade. De förändringar som föreslås i
betänkandet förefaller dock enligt tingsrättens uppfattning med vissa undantag
vara av tvivelaktigt värde. Det samlade intrycket av förslaget är att det
skulle leda till ett med kraftigt ökade kostnader utbyggt syslem av byråkrati
utan någon motsvarande ökning av det personliga engagemanget för barn i utsatt
ställning. Förslaget synes också präglat av en alltför stark</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>misstro mot föräldrarnas möjligheter att fostra och sörja
för sina barn och i BUaga 3 motsvarande mån en övervärdering av samhällets
möjligheter att framgångsrikt ingripa i olika hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt tingsrättens mening överskattar förslaget också
värdet av terminologiska nyheter. Det verkar t. ex. i högsta grad osannolikt
att någon märkbar förändring av föräldrarnas attityder till sina barn skulle
kunna åstadkommas genom alt föräldrabalkens namn ändras till "barn- och
föräldrabalken"'. Dylika försök alt med språkets hjälp omforma
verkligheten brukar sällan vara framgångsrika. Enligt tingsrättens uppfattning
finns del inte heller i övrigt något behov av den föreslagna förändringen. Den
avstyrkes därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Socialstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om barns rätt har haft i uppdrag all undersöka
i vilka fall och på vilka sätt barns ställning bör förstärkas. En rad förslag
har lagts fram i denna riktning som rör reglerna om vårdnad, umgängesräll och
överflyttning av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den nuvarande lagstiftningen framstår barnet mer som ett
objekt än som en självständig person. Med större kunskap om barn börjar man nu
inse barns rätt alt få sina behov tillgodosedda. 1 betänkandet har utredningen
tagit fram och belyst barns behov i förhållande till föräldrarna. Socialstyrelsen
anser det tillfredsställande att utredningen utgått från barnet som del
centrala i lagstiftningen. Respekt för barnet som individ och strävan att ge
barnet ett med åldern ökat ansvar har kommit till uttryck i utredningens
förslag, vilket socialstyrelsen finner positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tillfredsställelse konstaterar länsstyrelsen att den
föreslagna lagstiftningen i betydligt större utsträckning än den nuvarande lar
sikte på barnets bästa i civilrältsliga sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Länsrätterna i Uppsala och Södermanlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten anser inte att utredningens förslag annat än i
detaljer utgör någonting principiellt nytt. De regler i t. ex. föräldrabalken
och bamavårdslagen, som nu gäller, tillgodoser i allt väsentligt barnens rätt.
Det är emellertid sannolikt alt lagreglerna inte alltid tillämpas på det sätt
som «. lagstiftaren tänkt sig. Skälen till detta kan vara många. En bidragande
orsak kan vara bristen på resurser inom t. ex. sociala centralnämnderna. En
viktig orsak är också den bristande hänsyn till barnets bästa som föräldrar
ofta visar, när de befinner sig i konfliktsituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundläggande förutsättning för att barnets rätt skall
kunna tillvaratas måste ändå till sist vara de vuxnas attityder till barnen och
förståelsen för deras behov. Många av de problem som utredningen berör, hör
enligt vår meningsamman med den brist på kunskap om barnet och barnets behov,
som många vuxna har. Möjligheterna att genom nya lagregler förändra detta bör
inte överdrivas. Däremot kan en förbättrad information och rådgivning om redan
nu gällande regler vara mycket betydelsefull, liksom ett bättre utnyttjande av
de barnavårdande resurser som ryms hos social- och barnavårdskonsulenterna på
länsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är självklart att det också inom det barnavärdande
området finns Bilaga 3 behov av ökade resurser. Med den knapphet på
resurser, som nu finns, bör i stället eventuella förbättringar genomföras inom
den nuvarande organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad sålunda anförts finner länsrätterna
att utredningens förslag i de delar som berörts endast i några enskilda
detaljer bör föranleda förändring i gällande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Barnavårdskonsulenterna i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landets barnavårdskonsulenter har samrått och enats om
följande yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudprinciperna i betänkandet hälsas med
tillfredsställelse. "Barn har rätt till . . ." är enkelt och klart
framhävt i § 1. Förändringen av namnet "Föräldrabalken" till
"Barn- och föräldrabalken" markerar entydigt att barnels ställning
har lyfts fram i lagstiftningen. Förslaget, att barn skall ha partslällning
oavsett ålder i mål och ärenden enligt kap. 6 BFB är en viktig och glädjande
reform. Barnens rätt all erkännas som självständiga individer har äntligen
vunnit insteg i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet innehåller mycket som förbättrar och
förstärker barnens rättsliga ställning. Barnens position flyttas fram på ett
sätt som vi tidigare aldrig sett diskuteras eller bli förankrat i
lagstiftningen, men som många av oss känt behov av och längtat efter. Gällande
rätt behandlar inte barnen som de självständiga individer vi med dagens synsätt
ser dem. Del kan inte ifrågasättas alt FB är i behov av ändring på flera
viktiga punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen är av skiftande kvalité. 1 del stora hela
resonerar utredningen klokt och nyanserat om barns behov och rättigheter och
kring det psykologiska samspelet mellan barn och föräldrar. Man slår fast alt
barn är självständiga individer med egna behov och försöker all anpassa
lagreglerna efter några av barnens grundläggande behov. Flera av utredningens
lagförslag syns också välbetänkta. Utredningens svagheter ligger främst i all
man inte helt lyckats anpassa olika psykologiska resonemang till den praktiska
och juridiska verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet berör inle direkt SÖ:s ansvarsområde. Indirekt
är emellertid de frågor som behandlas i betänkandet av stor betydelse för
verksamheten i skolan, eftersom de rör relationerna mellan föräldrar och barn
och därmed förutsättningar för all barnen skall kunna få en trygg tillvaro.
Först när barn fått sina primära behov av trygghet och omvårdnad tillgodosedda,
kan de ta emot kunskaper och fungera i gemenskap med andra människor. Detta är
utgångspunkten för de synpunkter SÖ anför i det följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppgift har enligt direktiven varit
'"all undersöka i vilka fall och på vilka sätt barns intressen och behov
bör tillgodoses bättre än f. n. genom föreskrifter som - huvudsakligen inom
ramen för lagstiftningen i övrigt - särskilt tar sikte på barnens rätt".
Särskild uppmärksamhet borde därvid främst ägnas reglerna om vårdnad och
umgängesrätt samt överflyttning av barn. I övrigt har utredningsuppgifterna
inle närmare preciserats i direktiven; i det väsentliga har det i stället
överlåtits åt kommittén att "själv kartlägga problemområdet och ange i
vilka ämnen lagändringar bör komma ifråga". I en första etapp borde
kommittén enligt direktiven "inrikta sitt arbete på att mera
diskussionsvis presentera olika uppslag och förslag till lösningar, gärna i
form av alternativ", varefter framlagda synpunkter och förslag borde
remissbehandlas. Enligt direktiven skulle en sådan arbetsmetod göra "det
möjligt för kommittén att tillgodogöra sig erfarenheter och synpunkter från
betydligt fler instanser än som rimligtvis kan delta i själva
utredningsarbetet. Samtidigt kan förfarandet stimulera den allmänna debatten i
de viktiga frågor som det här rör sig om".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rätt har i sitt andra delbetänkande
följt den ulredningsmodell, som föreslagils i direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rent principiellt är fakultetsnämnden positiv till att man
i vissa fall använder en ulredningsmodell, som innebär att utredningen får
tillfälle att tillgodogöra sig synpunkter från olika remissinstanser innan
slutligt förslag framlägges. Emellertid kan en sådan utredningsmodell leda till
att en del av utredningsarbetet övervältras på redan arbetstyngda
remissinstanser. Det vore därför enligt fakultelsnämndens mening värt att
undersöka om man inte skulle kunna på ell mera rationellt sätt uppnå del
eftersträvande målet, dvs. att utredningen får tillfälle att ventilera sina
förslag innan den fattar slutlig ståndpunkt. En metod skulle kunna innebära att
utredningen på ett tidigt stadium av sitt arbete skisserade sina förslag och
all det sedan anordnades "hearings" med företrädare för olika
instanser. Genom en sådan arbetsmetod skulle bl. a. mindre fruktbara förslag
kunna avföras från vidare diskussion på ett tidigt stadium och utredningen
erhålla bättre möjligheter att själv ingående penetrera sådana förslag, som
vunnit mera allmän anslutning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har helt i enlighet med direktiven använt
tekniken att i flera frågor presentera både huvud- och allernativförslag. Det
uppges alt samma vikt skall tillmätas alternalivförslagen som huvudförslagen. 1
princip har samtliga ledamöter ställt sig bakom båda typerna av förslag. (Se
dock s. 182). Dessutom har del gängse systemet med reservationer och särskilda
yttranden från namngivna ledamöter brukats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden finner tillvägagångssättet, i vart fall
sådant del utförts i delta belänkande, mindre lyckat. Vissa alternativförslag
är djärvare, andra försiktigare än respektive huvudförslag (ex. automatiskt
gemensamt föräldraansvar s. 14 och barnels taleräll s. 19). I vissa frågor
ligger huvud- och allernativförslag myckel nära varandra (ex. ömsesidig
umgängesräll s. 15). De sakliga skillnaderna mellan allernativförslag och
reservationer respektive särskilda yttranden är i flera fall subtila (ex.
barnets talerätt s. 19 och s. 187). I stort sett utgör innehållet i de med
olika tekniska termer rubricerade förslagen variabler på vissa grundläggande
tankegångar snarare än uttryck för skilda och inbördes kontroversiella idéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom att framställningssättet gör betänkandet
svåröverskådligt ger del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett bedrägligt sken av fullständig malerialredovisning.
Isjälva verket har man Bilaga 3 varit restriktiv vid redovisning av material
som inte stämmer med de egna tankegångarna. Som exempel kan nämnas den korta
hänvisningen till den viktiga och omfattande debatt om de biologiska
föräldrarnas särställning i vårdnadsmål som fördes i slutet av 50- och början
av 60-lalel och ingående behandlats av JO bl. a. genom remissförfarande. (JO:s
ämbetsberättelse 1962 s. 28 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själva grundidén i betänkandet all behandla barnet som
självständig individ kan reservalionslöst stödjas. Frågan gäller emellertid hur
detta skall ske i förhållande till vårdnadshavare, i första hand föräldrarna.
Relationen mellan föräldrar och barn har en påtaglig dagsaklualitel för många
människor och ett ställningslagande till balansen av inbördes rättigheter och
skyldigheter grundas ofta pä kulturella och religiösa åskådningar. Det finns en
djupdimension i de problem som betänkandet angår som är myckel påtaglig.
Fakultetsnämnden vill framhålla alt denna djupdimension ställer stora krav pä
lagstiftning inom området. Dessa krav är särskilt svåra alt uppfylla vid
utarbetande av processuella regler och flertalet av de regler utredningen
föreslår ändrade är processuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden är kritisk mot del sätt på vilket
utredningen tycks ha gått till väga i detta avseende. Det förefaller som om de
processtekniska reglerna, exempelvis de beträffande taleräll och umgängesräll.
har blivit applicerade i efterhand. Men om inte de processuella reglerna är
inordnade så att de ideologiska övervägandena slår igenom i rättegång och vid
verkställighet stannar förslaget vid retorik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen synes icke ha varit medveten om den
progressiva utveckling av riktlinjer av relevans för utredningens ämne som ägt
och äger rum genom Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg
liksom genom den därtill anknutna Europeiska Kommissionens verksamhet. Del
centrala stadgandet är här Art 8 i den Europeiska konventionen (SÖF 1952:35
etc.) vars stadgande om rätt till skydd för familjeliv tolkas genom
Strasbourgorganen så alt numera en tjugofemårig praxis föreligger av omedelbar
betydelse för de till Europakonventionen anslutna staternas rätt. Utredningen
borde beaktat denna praxis vid utformningen av sitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet innehåller ell stort antal förslag som inte
har berörts i detta yttrande. Fakultetsnämnden utgår emellertid från att ell
förnyat omfattande utredningsarbete måste ske innan ell slutligt förslag om
ändring av 6 kap. FB kan presenteras. Innan så sker bör närmare analyser göras
bl. a. av barnets situation då föräldrarna har gemensam vårdnad och inle bor
tillsammans samt av behovet av integritetsskydd för barnet. En djupare
penetrering av området skulle kanske ge till resultat ett förslag om samordning
av bestämmanderätten över barnet i personligt och ekonomiskt avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.12 Uppsala universitet. Juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningsförslagen utgår från en förtjänstfull analys,
grundad på moderna barnpsykologiska rön. av barns grundläggande behov och av
föräldraansvarels lämpliga utformning i allmänhet. Mot bakgrunden härav
framläggs förslag beträffande större eller mindre förändringar av flertalet av
föräldrabalkens regler om vårdnad. Fakultelsnämnden kan instämma i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningens grundläggande värderingar om lämpligheten av
att i ökad grad Bilaga 3 beakta barns behov. Denna grundläggande inställning
ger emellertid inte utan vidare svar på alla de frågor, som utredningen
diskuterar. Olika delfrågor kan aktualisera särskilda, rätlspoliliska och
rättslekniska hänsynstaganden, vilka gör att det kan råda delade meningar om
åtskilliga av utredningens förslag, även om det finns anledning alt ha en
positiv grundinställning till betänkandet i dess helhet. Utredningen har också
på ell uppslagsrikt sätt fört fram olika, nya lösningar, delvis i form av
alternativa förslag. Alla frågor, som diskuteras, torde emellertid inte ha
samma sociala betydelse. Den socialt betydelsefullaste förändringen gäller
möjligen förslaget om införande av samrådssamtal, när föräldrar är oense om
fördelningen av vårdnaden. Möjligheterna att i övrigt påverka föräldrars
attityder genom utformningen av själva lagreglerna, är antagligen begränsade.
För uppnående av de mål som utredningen eftersträvar, är det därför önskvärt
att en allmän förståelse för barns situation skapas genom föräldrautbildning
och på andra sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden vill allmänt också framhålla, att
förslaget till lagtext är svåröverskådligt och ganska invecklat samtidigt som
en del enskilda lagrum skulle kunna utformas klarare. Konkreta påpekanden av
detta slag kommer att göras i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.13 Uppsala universitet, familjeforskningsgruppen vid
sociologiska insti<br>
tutionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen för fram barnets bästa som det grundläggande
motivet vid en reviderad lagstiftning om relationen mellan barn, dess föräldrar
och vårdnadshavare. Familjeforskningsgruppen ser ingen anledning att för sin
del ha avvikande uppfattning om de slutsatser utredningen kommer fram till
annat än beträffande vissa detaljer. Även detaljer kan dock vara synnerligen
betydelsefulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.14 Högskolan i Örebro</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den uppläggning betänkandet fått - med en rad
alternativa förslag -kan det i vissa delar vara svårt att avgöra efter vilka
linjer utredningsmajoriteten önskar få till stånd en förändring av aktuella
rättsregler och detta leder till att remissyttrandet bitvis kan förefalla väl
utförligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strävan efter korthet och stringens leder samtidigt till
att det kan förefalla som om vissa avsnitt i belänkandet lämnats obeaktade.
Utformningen av yttrandet påverkas naluriiglvis av utredningens önskemål att få
till stånd en allsidig diskussion innan den slutliga lösningen bestäms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ej annat anges ansluter sig dock styrelsen till de
resonemang utredningsmajoritelen för och till de förslag den presenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförande och tillämpning av lagförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa av de brister i gällande rätt, som utredningen pekar
på i betänkandet, anser styrelsen så allvarliga att skyndsamma lagändringar
och/eller ändringar i radande praxis hos domstolar och socialnämnder krävs.
Detta gäller t. ex. reglerna om överförande av vårdnaden (föräldraansvaret)
till annan person än barnets biologiska föräldrar. Del gäller utgångspunkten
för prövningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>var vårdnaden (föräldraansvaret) ska ligga och om
umgängesrätten ska Bilaga 3 medges dvs. all denna också i realiteten skall vara
"barnels bästa" och ej slyras av de relativt fasta och till stor del
på föräldrarätten grundade presumtioner som påslås bestämma rättstillämpningen
i dag. Även de föreslagna reglerna om obligatoriskt remissförfarande
(underrättelseskyldighet till socialnämnden) i värdnadsmål hör hit. Samtliga
ej kostnadskrävande reformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följden av att vissa frågor bryts ut för skyndsam
behandling får inle medföra all de övriga förändringarna uteblir, då även de är
angelägna, även om förhållandena i dessa fall medger den tidsutdräkt som följer
av ytterligare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man - som utredningen gör- brukar den i dag helt
dominerande s. k. syntetiska lagstiftningstekniken blir behovet av utförliga
förarbeten betydande och möjligen kunde belänkandet varit något fylligare. Det
framstår dock som myckel positivt att utredningen inte låst sig vid bestämda
ståndpunkter och tekniska lösningar, då delta skulle kunna medföra alt tillämpningen
inle blir så stelbent som den nuvarande. Samtidigt råder inle någon tvekan om
utredningens huvudtanke - att större hänsyn i framliden måste tas till barnens
intressen. Styrelsen ansluter sig till betänkandet under den förutsättningen
alt denna grundläggande tanke bärs vidare i lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den moderna lagstiftningstekniken följer emellertid
också all den praxis som utvecklas får en mer självständigt normbildande
funktion. I detta perspektiv blir reglerna om barns partställning och rätt till
barnombud kanske lika angelägna, som de regler som tidigare nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundreglerna för vårdnaden (föräldraansvaret) och
umgängesrätten tillhör dem som styrelsen menar bör reformeras, även om
reformeringen lål all skjutas något. Samma sak gäller reglerna om överlämnande
av barn och överförande av beslutsrätten i hithörande frågor frän
förvallningsrättsorga-nisationen till de allmänna domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller dessa frågor delar styrelsen inle helt
utredningens åsikter. Styrelsen menar också att man i anslutning till frågan om
överförande av beslutsrätten bör pröva möjligheten att inarbeta reglerna om
tvångsvård av barn i de s. k. miljöfallen i föräldrabalken (barn- och
föräldrabalken) och därvid överföra även dessa beslutsfunktioner från länsrätten
till tingsrätten. En så genomgripande reformering kräver dock ytterligare
utredningsarbete och som tidigare framhållits bör just dessa regler ändras
redan nu - en ändring som styrelsen ser som ett steg i rätt riktning och inle
som en slutgiltig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid avfattandet av remissvaret har styrelsen utgått från
all den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, som ingår
i Prop. 1979/80:1 ("Om socialtjänsten") kommer alt antas av riksdagen
i de delar som är av intresse här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.15 Statens invandrarverk (SIV)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV) instämmer i syftet med
utredningens förslag om att stärka barns rätt, om att föräldrar skall ha ett
gemensamt ansvar för sina barn och all vårdnads- och umgängesrällsfrågor skall
lösas i samförstånd mellan föräldrar med utgångspunkt från barnets bästa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generella synpunkter</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen säger att alla beslut skall utgå från vad som
är barnets bästa, men man går inte närmare in på frågan om vem som avgör vad
som är barnets bästa eller när och hur barnets vilja blir avgörande. SIV anser
alt det är viktigt med fortsatt debatt och utredning i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 all lagstiftning som rör barn och familj krävs särskilda
överväganden om vad förslagen kommer all innebära för invandrarbefolkningen och
vilka särskilda åtgärder som behövs för att föreslagna förbättringar skall nå
fram och vara till gagn för invandrarbarnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV begränsar sill yttrande till de punkter i förslaget,
som vi uppfattar vara av särskilt intresse ur invandrarsynpunkt eller som kan
kräva särskilda överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befolkningsstrukturen i Sverige har förändrats genom
invandringen. Vart fjärde barn som föds i landet i dag har en eller två
föräldrar med annat ursprungsland än Sverige. Vid sekelskiftet beräknas detta
gälla vart tredje barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen utgår från den svenska normalfamiljen och den
officiella svenska synen på barn och barnuppfostran. Barnuppfostran är inte
något entydigt begrepp ens för infödda svenskar. Sociologen Rita Liljeström
visar i "Uppväxlvillkor" att uppfoslringsmönster är
socialgruppsbundna. Hon säger att föräldrar från socialgrupp III i sin fostran
lägger större vikt vid lydnad. Barnen får tidigt del av sina föräldrars
situation alt inte kunna påverka andra och inte få del av andras
bevekdsegrunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarföräldrar tillhör till övervägande det
socialgrupp III. Många av dem har en osäker ställning på arbetsmarknaden och
dålig kunskap om svenskt samhällsliv. De har i ännu högre grad än motsvarande
svenska föräldrar upplevelsen av alt inte kunna påverka sin situation eller sin
omgivning. Många av dem kommer dessutom från samhällen med en helt annan syn på
familjen och förhållandet föräldrarätt-barns rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de barn som är föremål för tvångsåtgärder enligt
barnavårdslagen kommer en övervägande del från socialgrupp III. Enligt
rapporter från olika kommuner i landet är en oroande stor och ökande andel av
dessa barn invandrarbarn. Invandrarbarn har också i ett flertal fall placerats
i svenskspråkiga fosterhem med olyckliga följder för den fortsatta
föräldra-barnkontakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandraräktenskap utsätts i samband med
migralionsprocessen för stora påfrestningar. Barnen påverkas i skolan och av
kamrater av svenska värderingar och försvenskas i föräldrarnas ögon på ell sätt
som kan skapa konflikter i familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barns rått</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i detta belänkande närmast behandlat barns
rätt i förhållande till föräldrars rätt. Barns rätt kan ses ur ett vidare
perspektiv och avse ett samhälle som bättre tillgodoser barns och föräldrars
behov. SIV anser att invandrarbarns rätt skulle bäst tillgodoses genom alt
invandrarföräldrar får den trygghet och förankring i det svenska samhället,
som skulle göra del möjligt för dem alt fungera bra som föräldrar för sina barn
i Sverige och själva tillvarata sina barns rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall utredningens förslag få någon positiv betydelse för
invandrarbarn krävs att de föreslagna stödåtgärderna anpassas till olika
invandrargruppers</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behov. I dagens läge kan t. ex. invandrarfamiljer och
invandrarbarn i kris Bilaga 3 inle få stöd från familjerådgivning och PBU
därför att det saknas personal med adekvat utbildning som också har språk- och
kullurkompetens. Får inle barn och föräldrar inom olika invandrargrupper
tillgäng till de föreslagna stödåtgärderna riskerar vi att "överflyttning
av föräldraansvar", enligt § 15 i lagförslaget i likhet med
Ivångsparagraferna i barnavårdslagen, kommer att användas mer just i
förhållande till resurssvaga föräldragrupper. Föräldrar som samhällets
stödåtgärder inte når fram till får samhället i stället stifta lagar för alt
skydda barnen mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många invandrarföräldrar liksom många resurssvaga svenska
föräldrar har redan upplevt konfrontationen med det svenska samhällel i frågor
som rör barnen. Del är naluriigt om dessa delvis känner del föreliggande
lagförslaget som ett hot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valfriheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarföräldrars rätt all behålla sin kulturs
barnuppfostringsmönster skall respekteras, säger utredningen. Men, säger
utredningen, om invandrare har värderingar som är oförenliga med några av våra
mest grundläggande värderingar, t. ex. fostran utan våld, bör det svenska
synsättet prägla fostran. Del finns andra frågor än aga som kan kollidera med
grundläggande svenska värderingar. Vem skall t. ex. bestämma om tonårsflickor
skall fortsätta sin skolgång eller stanna hemma och se efter småsyskon? Vem
skall bestämma när och med vem en flicka eller pojke skall gifta sig? Den
svenska invandrarpolitiken har som delmål valfriheten - alt behålla sin
kulturella identitet. Men det svenska samhället har givetvis grundläggande
värderingar som är av betydelse för samhällets funktion och fortsatta
utveckling och som måste godtas av alla som bor i Sverige. De förs vidare genom
skolor och samhällsinstitutioner. De kommer också till uttryck i lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundlagsfäst svensk värdering är den om allas lika
rätt och värde. Den ligger till grund bl. a. för lagstiftningen om jämställdhet
mellan män och kvinnor, men även till det här lagförslaget, som syftar till att
stärka barns rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behandlas inle dessa frågor med varsamhet är det risk för
alt barn blir tillhyggen i en tvist om kulturers rätt all överleva och olika
värderingars överlägsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV har presenterat del föreliggande utredningsförslaget
för en referensgrupp sammansatt av representanter från olika invandrarorganisationer'.
Ett referat av de synpunkter som framfördes av invandrarrepresentanter vid
detta tillfälle bifogas som bilaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från invandrarrepresenlanternas sida uttrycks farhågor för
att lagförslaget kommer alt ge upphov till konflikter mellan invandrarföräldrar
och svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige. Jugoslaviska
Riksförbundet. Grekiska Riksförbundet, Turkiska Riksförbundet, Estniska
Kommittén, Assyriska Föreningars Riksförbund i Sverige samt
Immigrant-Institutet,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialvårdsmyndigheler. Förslaget ansågs bygga på svensk
samhällssyn och Bilaga 3 svenska värderingar som del kommer att la lång tid för
invandrarföräldrar all få förståelse för. Man uttryckte också oro för all
förslaget om alt föräldrarätlen i vissa fall kan överflyttas på
fosterföräldrar, innebär risk för att invandrarfamiljer splittras. Man pekade
på alt det redan finns erfarenheter av foslerhemsplaceringar av invandrarbarn
som inneburit familjesplilt-ringar. Ett invandrarbarn som placeras i ett
svenskt fosterhem kan snabbt försvenskas och knyta an till fosterföräldrarna.
Del har dels samband med språket. Fosterhemsplaceringen innebär också ofta all
barnet kommer att bo bättre och att det kommer till en lugnare skola.
Fosterföräldrarna har dessutom större prestige i skola och inför kamrater och
kan bättre än föräldrarna bevaka barnets intressen. Alla dessa faktorer kan
medverka till alt barnet börjar se ned pä och förakta det som föräldrarna står
för. Man menade alt del innebär att invandrare med personliga resurser att
fungera bra som föräldrar ändå riskerar att förlora sina barn på grund av ell
konstant underläge i alla kontakter med svenska myndigheter. Det framhölls
också att om invandrarbarn måste placeras i svenskt fosterhem skall del finnas
en lagfäst rätt för barnet att genom särskilda åtgärder i form av hemspråksundervisning
osv. få stöd för att kunna behålla sin språkliga och kulturella särart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.16 Familjelagssakunniga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt fört fram
"barnels bästa" såsom ledstjärnan för en reviderad lagstiftning om de
förhållanden mellan barnet och dess föräldrar som hittills sammanförts under
begreppet vårdnad. Förslaget bygger härvidlag på de erfarenheter och rön som
forskningen gjort under senare tid och som skickligt utnyttjats när utredningen
förklarar vad som numera i olika av lagen behandlade situationer bör inläggas i
uttrycket "barnels bästa". Utredningen har därigenom lagt en mycket
god grund för en reformering av vårdnadsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt vår mening vidare en lovvärd strävan att
utredningen så uttryckligt betonar båda föräldrarnas ansvar för barnet och
söker i lagen undvika en systematik som i fall av särlevnad lägger ansvaret
uteslutande hos den ene. Utredningen går här vidare på den väg mot ett utvidgat
gemensamt ansvar som beträddes genom 1976 års lagstiftning. Sakligt och
terminologiskt kan förslaget diskuteras och vi återkomer till detta i det
följande. De vid sidan av huvudförslaget redovisade alternativa förslagen visar
för övrigt att även bland utredningens egna ledamöter förelegat olika
uppfattningar om hur långt man för närvarande kan gå. Den valda färdriktningen
är emellertid tveklöst den rätta och de erinringar vi kommer att framföra
gäller inle så mycket målen som medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativa förslag framläggs på flera vikliga punkter. I
vissa fall är alternativen till utredningens huvudförslag flera och
representerar tillsammans med gällande rätt en provkarta på de uppfattningar
som för närvarande dominerar debatten i vårdnadsfrågor. Tillvägagångssättet har
den fördelen att remissinstanserna genom all laga ställning till konkreta
förslag får anledning att allsidigt yttra sig i berörda frågor. Utredningen
presenterar emellertid de olika alternativen huvudsakligen genom att ange de
särskilda fördelar som följer med varje enskilt alternativ och någon samlad
värdering av fördelar och nackdelar med ohka alternativ såsom grund för
utredningens egen huvudståndpunkt görs inte i betänkandet. Tekniken ställer
stora krav</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på läsaren. Förhoppningsvis skall ett av utredningens
förverkligade mål - att Bilaga 3 framlägga förslaget under del internationella
barnaåret - innebära att det därunder ökade intresset för vårdnadsfrågor tas
tillvara till gagn för lagstiftningsärendet och kompensera det av utredningen
angivna förhållandet alt arbetet skett under tidspress (s. 42 f). I frågor där
utredningen över huvud inle framlagt något förslag har vi dock inle sett som
vår uppgift att komma med synpunkter, även om utredningens huvudförslag synes
aktualisera ytterligare åtgärder. Vi syftar på sådana frågor som
följdändringar i andra balkens kapitel än de berörda (t. ex. 7:2 och 11:1) och
särskilda övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.17 Rättegångsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi begränsar i huvudsak vårt yttrande till processuella
frågor. Vi utgår därvid från alt tvister om föräldraansvar, umgängesräll och
överlämnande av barn skall handläggas av allmän domstol, i stort sett inom
ramen för tvistemälsprocessen, och att de i belänkandet föreslagna materiella
reglerna i barn- och föräldrabalken (BFB) skall gälla. Därmed är inte sagt all
vi är övertygade om att detta är den lämpligaste lösningen av föreliggande
frågor. Man kan t. ex. ifrågasätta om de nuvarande institutionella formerna för
handläggning av frågor om föräldraansvar, överlämnande av barn m. m. borde
omprövas mera föratsätlningslösl än vad utredningen om barnens rätt har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.18 Stockholms sociala centralnämnd '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis bör framhållas alt socialförvaltningen
ställer sig positiv till huvuddragen i utredningens arbete. Den nuvarande
föräldrabalken utmärks av ett starkt hävdande a\ föräldrarätten dvs.
föräldrarnas rätt till sina barn. 1 belänkandet läggs förslag som utgår från en
ny principiell syn, nämligen att del är barnels rättigheter som skall vara det
primära. Åtgärder skall endast få vidtas om de är befogade utifrån barnets
bästa. I förslaget till lagtext har utredarna bemödat sig om att ordval och
formuleringar skall ha en attitydpåverkande funktion i riktning mot alt stärka
barnels ställning som rättssubjekt och självständig person. Sålunda har
begreppen föräldrabalk och vårdnad utmönstrats och ersatts med barn- och
föräldrabalk respektive föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande lagstiftning öppnar möjligheten för en passiv och
ointresserad förälder all dra sig undan annat ansvar än ekonomiskt underhåll. I
den män begreppsändringen kan åstadkomma en allmän attitydförändring i
samhällel innebärande en ökad medvetenhet om vikten av all föräldrar aktivt
engagerar sig i sina barn är detta givetvis positivt. Möjligen är utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Som sociala centralnämndens yttrande har överlämnats och
åberopats ell tjänsteutlåtande från socialförvaltningen. Utlåtandet har
utarbetats vid sociala avdelningen efter diskussioner i en särskild för
ändamålet bildad arbetsgrupp med representanter från berörda arbetsenheter inom
avdelningen. Belänkandet har även diskuterats i grupparbelsform vid en
heldagskonferens med omkring 150 socialarbetare och med de båda sekreterarna
från utredningen om barnens rätt närvarande. Till sociala centralnämndens
yttrande har fogats en reservation och två särskilda yttranden, vilka i denna
remissammanställning redovisas i anslutning till de punkter vartill de hör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>väl optimistisk när del gäller möjligheterna att påverka
en ointresserad Bilaga 3 förälder all pålaga sig ett aktivt föräldraansvar
för ett oönskat barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 2. Allmänna överväganden gör utredarna en
rapsodisk genomgång av samhällsutvecklingen i Sverige under de senaste 50 åren
och konstaterar att den gällande föräldrabalken dåligt harmonierar med det
nuvarande samhället. Barnets situation i dagens Sverige är helt annorlunda än
för 50 år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkligheten i dag ser otvivelaktigt helt annorlunda ut -
det materiella välståndet har t. ex. ökat - men del antyds inte att utvecklingen
från barns synpunkt också kan ha haft negativa sidor. Hur har t. ex. det
emotionella klimatet förändrats? Hur ser slorstadsbarnels verklighet ut i dag?
Vad innebär den stora invandringen till Sverige och hur ser invandrarbarnens
verklighet ut? Sådana frågor berörs knappt i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa inledande invändningar får inle undanskymma det
faktum att förvaltningen i huvudsak betraktar utredningens förslag som en
angelägen reform. I del följande granskas ulredningsbelänkandel kapitel för
kapitel. Kapitlen 1-4 som behandlar utredningsdirektiven, utredningsarbetet,
allmänna överväganden, viss motsvarande utländsk rätt och barns behov lämnas
dock okommenterade utöver vad som anförts i denna inledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationer frän andra vice ordföranden Göran Åstrand
(m) och ledamoten Göran Ericsson (m) samt tjänstgörande suppleanterna Margareta
Hedelius (m), Anders Nordin (m) och Louise du Rielz-Svenson (m) som till
remissens besvarande beslutade överlämna och i huvudsak åberopa förvaltningens
tjänsteutlålande saml anföra:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det måste förutsättas att utredningens förslag skall
kunna genomföras inom tillgängliga kostnadsramar genom att andra
arbetsuppgifter minskar i omfattning. Om utredningens förslag slutligen
utformas så alt detta inte blir möjligt måste staten tillskjuta medel för alt
läcka de ökande kostnaderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.19 Göteborgs sociala centralnämnd '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De överväganden som görs och förslag som lämnas i
betänkandet tillgodoser i hög grad önskemål som länge funnits att stärka
barnens rätt. Utredningen betonar vikten av att de frågor som behandlas blir
föremål för en allsidig diskussion innan den slutliga lösningen bestämmes.
Intentionerna i utredningen är att se barnet som en individ med egen rätt och
ge möjligheter att tillgodose den rätlen. Som en röd tråd genom utredningen går
också uppfattningen alt barn själva bör vara med och ha inflytande i frågor som
rör dem, dock givetvis i förhållande till deras ålder och mognad. En annan
viktig utgångspunkt är att barn bör ha samma ställning oberoende av om deras
föräldrar är gifta eller ogifta. Därför föreslår man lagändringar, som gör del
möjligt för de flesta föräldrar att ha gemensamt föräldraansvar. "Barn har
rätt till båda sina föräldrar". Man ger i utredningen i allmänhet ett
huvudförslag och ett eller flera alternativförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Sociala centralnämnden har som eget yttrande översänt
ett inom förvaltningens kansliavdelning upprättat tjänsteutlåtande, tillstyrkt
av socialdirektören. Samtliga socialavdelningar har getts möjligheter att lämna
synpunkter på utlåtandet. Särskilt samråd har ägt rum med familjerättssektionen
och juridiska byrån.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.20 Malmö sociala centralnämnd</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar av samhällsstrukturen, könsroller, normer och
ekonomi under 1970-talel har bidragit till all familjebildningen ändrat
karaktär. Antalet skilsmässor uppgår nu till hälften av antalet ingångna
äktenskap. Allt fier väljer all sammanbo och andelen barn till icke gifta
föräldrar har mer än fördubblats och är nu ca 35 %. Betydligt fler barn än
tidigare kommer att utsättas för separationskriser och ha relationer till och
kontakt med föräldrar som lever åtskilda och med slyvföräldrar. Under senare år
har vi fått vidgade kunskaper om barns villkor och behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftningen inom familjerätten har under 1970-talel
strävat efler alt likställa barn till ogifta och gifta föräldrar och alltmer
framhäva faderns betydelse för barnet. Föräldrabalken får i sin nuvarande
utformning anses hävda en stark föräldrarätl. Utredningen avser att skapa en
bättre balans mellan barns och föräldrars behov, rättigheter och skyldigheter,
vilket redan anges i den föreslagna beteckningen "Barn- och
föräldrabalken". Lagstiftning brukar oftast bekräfta ett redan befintligt
beteende i samhällel. Detta förslag till lagstiftning är emellertid framsynt och
avser all påverka människors attityder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner nämnden alt förslagen i
betänkandet i huvudsak tillgodoser den angelägna målsättningen att stärka
barnens rättigheter vid familjerätlsliga konfiikler. I vissa stycken anser
nämnden att ytterligare utredning är nödvändig innan reformer genomförs
särskilt vad avser möjligheter alt vid långvariga fosterbarnsförhållanden
överflytta föräldraansvaret till fosterföräldrarna och förslaget alt mot
föräldraansvarigs vilja förordna särskild "kontaktperson".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.21 Botkyrka sociala centralnämnd '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt om utredningen och dess avgränsning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en motion 1975/76:1111 i riksdagen yrkades all man i en
arbetsgrupp borde se över hela området för barns rättsliga ställning. Detta med
anledning av riksdagens behandling av ny lagstiftning om faderskap och vårdnad.
Utredningen har även haft som uppgift alt presentera alternativa förslag till
lösningar. Främst skulle man se över reglerna för vårdnad och umgängesräll samt
överlämnande av barn. Den har lämnat ell huvudförslag med lagtext och en del
alternativa lösningar utan lagtext. Förslaget rör endast födda barn, och hur
viktigt det än kan vara att även del ofödda barnets rätt tas tillvara anser
utredningen sig inte ha hunnit la med den problemaliken. Inom en del avsnitt
har utredningen utgått ifrån den sociala vårdlagstiftning som förekommer i
regeringspropositionen om socialtjänsten. Man har också tänkt sig att vid ett
senare tillfälle inom utredningen ta upp frågor rörande internationella
adoptioner, fosterbarn m. m. Den attitydförändring som behövs för att stärka
barnets rättsliga ställning mot vuxna sker inte bara genom lagstiftning, utan
också genom information, råd och stöd samt utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Sociala centralnämnden har som eget yttrande översänt en
inom socialkontoret upprättad tjänsteskrivelse. '</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur det skall ske har man berört rätt allmänt inom
avsnitten eller inle alls. Bilaga 3 Själva utredningen är i sig själv
attitydpåverkande. Föräldrabalken föreslås hela barn- och föräldrabalken (BFB),
i syfte att spegla dess innehåll. Den har ett avsnitt om grundläggande behov
hos barn, som genomsyrar själva lagförslaget på olika sätt. Utredningen har
många bra konkreta förslag till förbättringar, men den har också lämnat en del
obearbetade frågeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Registreringen
för gemensamt föräldraansvar bör ske automatiskt sedan faderskapet fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagstiftningen
bör anvisa en skyldighet för föräldrarna att inställa sig för samarbetssamtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
handläggning av remisser från domstolen beträffande interimistiskt beslut om
barnets bostad är de föreslagna lidsramarna för snäva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om vidgad tjänslemannaddegation i yttranden till tingsrätterna avseende
föräldraansvar och umgängesrätt saknar tillräckliga motiveringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid upplösning
av gemensamt föräldraansvar föreslås en betänketid på 6 månader även för de som
inte är gifta, vilket är väsentligt för att förhindra förhastade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterföräldrarnas
möjlighet att få föräldraansvaret överfört på sig vid långa foslerhemsvistelser,
även utan att de föräldraansvariga har missbrukat sitt ansvar, stödjer
socialkontoret principiellt, men känner viss tveksamhet om inte den här
möjligheten skapar onödig oro vid foslerhemsplaceringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen bör
återkomma i frågan om hävande av föräldraansvar vid barns sammanboende under
äktenskapsliknande former före 18 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller
barnels rätt till umgänge med fosterföräldrar, bör den möjligheten finnas med i
lagtexten, även när de biologiska föräldrarna lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget att
överföra handläggningen av ärenden rörande verkställighet av dom eller beslut
enligt Föräldrabalken 21 kap. från länsrätten till allmän domstol är riktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om hämtning av barn vid tvister om föräldraansvar och umgängesräll bör
utgå ur lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialkontoret
stödjer utredningens principiella och konkreta förslag om barnombud, men saknar
motsvarande bestämmelser i samhällsvårdsären-den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-Förutsättningarna för att utse s.k. kontaktperson är
alltför vagt formulerade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnombudsman
bör inrättas men utredningen bör utveckla frågan om Bilaga 3 antal,
arbetsuppgifter, organisatorisk tillhörighet och huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om del ler
sig svårt all heltäckande överblicka de olika lagförslagens effekter innebär de
ändrade bestämmelserna i nuläget icke obetydliga kostnadsökningar för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.22 Gotlands kommuns sociala centralnämnd '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadsgruppen vid Gotlands Kommuns socialförvaltning har
med intresse och tillfredsställelse tagit del av utredningen. Vårdnadsgruppen
beslår av 4 socialassistenter, 1 familjerättsassislenl, 1 familjeterapeut och 2
familjerådgivare, vilka alla i sina olika funktioner medverkat i utredningar,
samarbetssamtal och handledning vid vårdnadskonfiikler. Vårdnadsgruppen har i
uppdrag att svara för socialförvaltningens yttrande och önskar beträffande
utredningen anföra följande synpunkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är positivt att utredningen tagit fasta på dagens
kunskap om barns grundläggande behov och att de tankegångar som genomsyrar
utredningen så starkt betonar nödvändigheten av att stärka barnels rättsliga
ställning och intressen i frågor som rör föräldraansvar och umgängesräll m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.23 Umeå sociala centralnämnd </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag innebär allmänt en kraftig
förstärkning av barnens rättsliga ställning i förhållande till föräldrarna
samtidigt som de senares ansvar för att barnet får omsorg, trygghet, fostran
och utbildning markeras. Denna förstärkning av barnets rättsliga ställning och
samhällets skyldighet att bevaka den kan ej genomföras utan en försvagning av
föräldrarnas/ familjens integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ta vara på de goda idéer som framläggs i
betänkandet rörande barns behov och föräldraansvarels innebörd bör samhällel
göra en omfattande satsning på föräldrautbildning för alla blivande föräldrar.
Föräldrautbildningen kunde på lämpligt sätt knytas till mödravårdscentralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreliggande lagförslag synes vara påfallande löst kopplat
till förslaget orn socialtjänstlag. Man önskar att det senare lagförslaget vore
genomsyrat av samma anda alt hävda barnels rätt som det lagförslag som här
behandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.24 Ludvika sociala centralnämnd-'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direktiven är utredningens uppgift att undersöka i
vilka fall och på vilka sätt barns rättsliga ställningar bör tillgodoses
bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Sociala centralnämnden har som yttrande avgett ett av
socialförvaltningens vårdnadsgrupp utarbetat förslag till yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Vid utarbetandet av yttrandet har personal vid berörda
enheter inom socialkontoret medverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Sociala centralnämndens yttrande har beslutats efter
förslag utarbetat av avdelningschefen K G Josefsson och
familjerättsassistenterna A M Landin och I B Hag-ström.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i delbetänkandel tagit upp reglerna i
föräldrabalken om Bilaga 3 vårdnad, umgängesräll och överfiyttning av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller att reglerna på ovannämnda områden
bör anpassas till de förändringar som skett i samhällel och i familjemönslrel.
Genom en omsorgsfull diskussion kring bestämmelserna, som rör förhållandet
mellan föräldrar och barn, kan enligt utredningen föräldrars och andra vuxnas
attityder till barn påverkas, vilket behövs om barnels ställning skall
förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar denna uppfattning. Reglerna bör i högre grad än
f. n. utgå från barnels bästa. Barnen är samhällets viktigaste resurs.
Utredningens förslag om namnändring till "Barn- och föräldrabalken"
är befogad och synes kunna bidra till den altitydförskjutning som eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all uppnå förändringar i attityder etc. synes del
viktigt med omsorgsfull information om kommande lagändringar samt barns behov
och reaktioner vid konfliklfyllda situationer mellan föräldrarna och risker för
skadeverkningar hos barnen i samband därmed. Sådan information bör bl. a.
innefattas i föräldrautbildning. Vidare bör ökad information ges i grundskolan
och följas upp på gymnasienivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolans insatser på detta område bör också stödjas utifrån
genom information och diskussion exempelvis inom föreningen Hem och Skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.25 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordförandeberedningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 föreliggande betänkande tar utredningen om barns rätt
upp och föreslår ändrade regler för vårdnad, umgängesrätt och överflyttning av
barn i syfte att anpassa reglerna på dessa områden till förändringarna i
samhället och i familjemönstren. Frågan om taleräll och ombud för barnet
behandlades också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärendet har remitterats till hälso- och sjukvårdsnämnden,
omsorgsnämnden och sociala nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden har vid sammanträde den 12
februari 1980 beslutat ulan eget ställningstagande överlämna ett av bitr.
sjukvärdsdirek-lören den 31 januari 1980 avgivet tjänsteutlåtande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bitr. sjukvårdsdireklören anser i tjänsleutlåtandel all de
föreslagna ändringarna i lagstiftningen utgör en välkommen förbättring för
barns rätt och säkerhet. Förvaltningen delar i allt väsentligt sålunda de
tankegångar som kommer till uttryck i utredningens förslag. Beträffande ombud
och taleräll för barnet ansluter sig hälso- och sjukvårdsförvaltningen till
utredningens alternativa förslag om barnassislenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Pörvallningsutskottet har som yttrande åberopat en
skrivelse från ordförandeberedningen, som i detta avsnitt återges i sin helhet
under rubriken Ordförandeberedningen. De till skrivelsen bilagda utlåtandena
från skilda nämnder återges också här och i följande avsnitt under respektive
nämndnamn. Mot förvaltningsutskottets yttrande har anförts två reservationer, i
det följande återgivna under underrubrikerna Reservation till förmån för
förslag från Olov Lekberg resp. från Gunnar Agrcn. Till förvaltningsutskottets
beslut har anslutit sig suppleanterna Forsling. Hallcrby. Kjellgren. Lindahl,
Rydberg. Wallensten och Åkerman samt landstingsråden Björsne. Könbcrg och
Roscll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsnämnden har den 14 februari 1980 beslutat uppdra åt
ordföranden Bilaga 3 alt såsom remissvar till förvallningsutskoltet inge av
förvaltningen överarbetat tjänsteutlålande nr 3 av den 25 januari 1980,
reviderat den 18 februari 1980, med anmälan till nämnden vid nästa sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av tjänsleutlåtandel framgår alt omsorgskontoret ansluter
sig till utredningens grundtankar. Kontoret trycker särskilt på vad
utredningen framhåller om barns behov av en mot insyn skyddad sfär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala nämnden har den 27 februari 1980 beslutat
överlämna och åberopa ett av förvaltningskontoret den 18 februari 1980 avgivet
tjänsteutlålande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamöterna i den socialdemokratiska gruppen lät till
protokollet anteckna alt de ej deltog i beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningskontoret delar de grundläggande synpunkterna
som utredningen redovisar. Kontoret finner det angeläget all särskilt framhålla
de handikappade barnens speciella situation och understryker alt barnels behov
av rehabilitering inte får eftersättas i samband med en kris i familjen. När
det gäller reglerna för umgängesräll förordnar förvaltningen
allernativförslagel, där föräldrar och barn ges ömsesidig rätt till umgänge med
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande landstingsrådet Könberg har anfört följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen inom landstinget har
remissinstanserna genomgående ställt sig positiva till utredningens
grundläggande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ett par punkter har utredningens s. k.
alternativförslag tillstyrkts framför huvudförslaget. När del gäller frågan om
ombud och talerätt för barnet förordnas förslaget om s. k. barnassislenter och
ifråga om umgängesrätlen tillstyrks förslaget där barn och föräldrar ges
ömsesidig rätt till umgänge med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig mot den här bakgrunden till vad
remissinstanserna anfört. Jag kan också instämma i de förord som i två fall
lämnats för utredningens alternativförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att ordförandeberedningen måtte föreslå
förvaltningsutskottet besluta föreslå landstinget besluta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all som svar på remissen överlämna och åberopa denna
skrivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordförandeberedningen biträder föredragande
landstingsrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation till förmån för förslag från Olov Lekberg'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sitt andra belänkande lar utredningen om barnens rätt
upp reglerna om vårdnad, umgängesräll och överflyttning av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens uppfattning att föräldrabalken inle
ändrats i takt med den samhällsförändring som sketl och därför inte heller
anknutits till den förändrade synen på barns behov och villkor. En förändring
av lagstiftningen skall medföra att barnens rätt lyfts fram. Flera av
utredningens förslag är här rikliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen pekar dock själv på de begränsningar en ändrad
lagstiftning innebär för att reell stärka barns ställning. Vi är medvetna om
detta och vill därför understryka behovet av att olika samhällsinsatser för
barnfamiljer som barnomsorg, föräldraförsäkring, ekonomiskt stöd av typ barn-
och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Reservation av s-ledamöterna med instämmande av
suppleanterna Andersson, Farm. Rinsholm och Slrömberg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bostadsbidrag byggs ut för att stärka barnen och deras
föräldrar. Då ökar Bilaga 3 möjligheterna för båda föräldrarna att
praktiskt dela ansvaret för försörjning och barnens uppfostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När lagstiftningen om vårdnad, umgängesrätt och
överflyttning av barn förändras måste utgångspunkten vara att lagen ska vara
ett slöd i kritiska situationer. Inte minst i situationer där föräldrarna inle
kan talas vid om barnens situation eller i familjer där förhållandel mellan
föräldrarna inte är jämställt och där familjemönstret fortfarande är djupt
traditionellt. Lagstiftningen skall också fungera för alla de familjer som
inte har för vana alt tala om problem. Det batteri av olika former av samtal
som utredningen förespråkar kan inle bli det enda sätt pä vilket samhället kan
ställa upp för att stödja barnfamiljer i kris. Lagstiftningen fär inle heller
utformas så att de föräldrar som genom brist på utbildning, kulturell bakgrund
och liknande har svårigheter alt genomföra olika former av krissamtal ska
riskera starkare ingrepp från samhällets sida än om lagen inte erbjudit sådana
möjligheter. Utredningen har inle analyserat detta tillräckligt. Underlaget kan
därför leda till att en ny klasslag införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen presenterar sina förslag samtidigt som den nya
socialtjänstlagen är föremål för riskdagsbehandling. Bärande tankar i den
reformen är dels en helhetssyn på de problem socialtjänsten ska möta dels ett
ökat utbud av samhällets stödåtgärder i syfte att erbjuda människor sådan hjälp
i kritiska situationer som de själva finner meningsfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna från de sociala centralnämnderna tyder på
att barnavårdsärenden fått större utrymme nu i en samlad nämndorganisalion än
de haft i de tidigare barnavårdsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delvis har detta skett pä bekostnad av nykterhetsvärden.
Mot bakgrund av de begränsade resurser som finns för utbyggnad av den nya
socialtjänsten vill vi peka på behovet av en utbyggd nyklerhetsvård. Den kommer
också att förbättra situationen för barn som lever i mycket utsatta
situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag kräver en omfattande förstärkning av
resurserna för familjerådgivning, kristerapi och speciella tjänstemän med
uppgift alt bevaka barnens situation. Förstärkningarna måste bli omfattande om
de i lagförslagen angivna stödåtgärderna ska bli meningsfulla och inte enbart
formella förordnanden såsom många gånger var fallet med de tidigare
barnavårdsmännen. Delta måste analyseras närmare innan lagen förändras. 1 annat
fall kommer människor i konflikt bara all möta mer byråkrati och utdragen
handläggning än ett verkligt slöd. Kostnaderna för en utbyggnad blir betydande.
Vi motsätter oss all lagen ändras om inle riskdagen garanterar att en rejäl
utbyggnad av stödåtgärderna kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En föreslagen ny bestämmelse är att föräldraansvaret i
vissa situationer ska kunna flyttas över frän en förälder till annan person
utan att föråldern i och för sig är olämplig alt ha föräldraansvaret.
Utredningen nämner bam i fosterhem där en överflvltning inte är förenligt med
barnets bästa. Detta kan medföra ökade svårigheter all komma överens om
önskvärda frivilliga placeringar i fosterhem. Det måste finnas bättre
möjligheter än i dag all skydda barn mot hämtningar från fosterhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men innan man ökar möjligheterna till överflyttning av
föräldraansvaret måste man göra klart för sig vilket stöd samhällel i så fall
är skyldigt ge föräldrar som frivilligt placerar sina bam i fosterhem för att
de ska kunna ha en god kontakt med barnen under fosterhemsplaceringen. Dessa
insatser blir betydande och ställer ökade krav pä fosterhemmen. Redan i dag har
vi i Stockholms län stora svårigheter att rekrvtera fosterhem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation till förmån för förslag från Margö
Ingvardsson</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 3.3.27.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets rätt förefaller kanske självklar för de flesta
vuxna i vårt samhälle där alla i princip har rätt till trygghet beträffande
arbete, bostad, rättshjälp, socialhjälp, vård vid sjukdom och ålderdom,
jämlikhet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande barns rätt är en vanlig tolkning att
föräldrarnas skyldigheter är delsamma som barnets rättigheter, vilket också har
sin giltighet i flera avseenden. För alt tillgodose barnels rätt i den delen
måste föräldrars och andra fostrares liksom samhällets skyldigheter klargöras
och läggas fast i lagar och föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande lagar och föreskrifter kan inle anses vara
tillfredsställande utformade i detta hänseende. Inte heller barnavårdslagen kan
sägas skydda barnet och tillgodose barnets rätt i alla delar. Utredningens syn
pä barns rätt innebär en vidgning av barnens skydd och rättigheter i
förhållande till vad som i dag finns reglerat i föräldrabalken och
barnavårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrarnas rätt till umgänge med sina barn bör uttryckas
som barnels rätt till umgänge med sina föräldrar och utredningens förslag
präglas här av en perspektiv förskjutning till barnels förmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alla som arbetar med barn utgör förslagen till
ändringar i lagen en välkommen förbättring för barns rätt och säkerhet. Om
lagändringarna ska fä genomslagskraft och bli verkningsfulla krävs framför allt
en bearbetning och förändring av attityder på alla nivåer, såväl hos
handläggare av värdnadsfrågor som hos allmänheten. Ell starkt uttryck för en
önskad attitydförändring ligger redan i förslaget att benämningen
"föräldrabalk" och "vårdnad" byts ut mot "barn- och
föräldrabalk" och "föräldraansvar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kategorier inom hälso- och sjukvårdsnämnden som närmast
berörs av frågor som gäller barn är barnhälsovårdens och barnsjukvårdens
personal. Vårdnadsmälsutredningar, omhändertaganden och fosterbarnsärenden är
undantagslöst känsliga och svåra för alla inblandade. Särskilt svåra är fall
där det gäller att skilja föräldrar och barn ät samt bedömningar och åtgärder
vid misstänkt barnmisshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen betonar när del gäller förstärkning av barns
rätt, att barnets intressen ska tillförsäkras bevakning i någon form. Flera
möjliga lösningar härtill presenteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen delar i allt väsentligt de tankegångar som
kommer till uttryck i utredningens förslag. Den lagstiftning som finns på
området motsvarar inte de krav man med dagens synpunkter på barns behov har
rätt att ställa. Det är angeläget all barnens rättsliga ställning stärks och
att deras intressen bättre las tillvara i konflikter mellan föräldrar, barn och
samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är förvaltningens förhoppning alt den kommande
föräldrautbildningen skall kunna bidraga till en ökad förståelse för barns
grundläggande behov: behov som i första hand bör tillgodoses av föräldrarna.
Även sådana</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Nämnden har utan eget ställningstagande överlämnat ett
av bitr. sjukvårdsdirektören avgivet tjänsteutlålande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhällets företrädare som har att ta ställning i frågor
som gäller barns Bilaga 3 framlid måste emellertid ha barnens intressen i
förgrunden vid sina överväganden och beslut. Konflikter mellan föräldrar
innebär ofta en påfrestning för barnet och kan även inverka negativt på dess
utveckling. Det ligger därför i barnets intresse att föräldrarna när så behövs
får hjälp all lösa sina konflikter genom slöd av andra människor i sin
omgivning och av samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens mening all föräldrabalken inte
ändrats i takt med den samhällsförändring som skett och därför inle heller anknylils
till den förändrade synen på barns behov och villkor. Själva namnet
föräldrabalk betonar alltför starkt föräldrarnas rätt och skjuter barnets rätt
i bakgrunden. Vi stöder utredningens förslag all balkens namn ändras till barn-
och föräldrabalken (BFB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 remitterade delbetänkande tas särskilt reglerna om
vårdnad, umgängesräll och överflyttning av barn upp till prövning. Alla
förslag till ändring och komplettering av dessa syftar till all stärka barnets
rättsliga ställning, liksom förslaget att barnet får oinskränkt talerätl i de
flesta domstolsärenden via ett barnombud. Inte minst i rällslvister kan barnet
vara i behov av ytterligare stöd och hjälp från någon utomstående som kan
koncentrera sig uteslutande på barnets intresse och i förekommande fall vara
förmedlande länk mellan barnet och barnombudel. Vi delar utredningens
uppfattning alt detta lämpligen kan ske genom att bygga ut den av
socialulredningen föreslagna kontaktmannafunktionen. Vidare anser vi att
utredningens förslag om en särskild tjänsteman, som har till uppgift att ge
allmänheten råd i olika barnfrågor och handleder kommunens kontaktpersoner, på
ett bra sätt knyter ihop samhällets och den enskilde samhällsmedborgarens
intresse av all skydda barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller vad gäller bestridandel av
kostnaderna för betänkandets förslag, alt eftersom del enligt gällande lag
åligger kommunerna att verka för all barn växer upp under trygga och goda
förhållanden är del naturligt alt merparten av kostnaderna läggs på kommunerna.
Vi instämmer helt i detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala nämnden svarar inom landstingsområdet för
barnhemsvård, familjerådgivning, vård och behandling av rörelsehindrade barn
och ungdomar, psykiskt barn- och ungdomsvård (PBU) samt rehabilitering och
arbetsanpassning. Verksamheten omfattar främst vård och behandling av barn och
ungdomar i åldern 0-20 år med psykiska och/eller sociala problem eller
rörelsehinder saml familjer med samlevnadsproblem. Inom verksamheten finns
både öppen och institutionell verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen delar de grundläggande synpunkter som
kommittén redovisar i betänkandet beträffande barns rättsliga ställning.
Förvaltningen har i det följande begränsat sig till frågor som bedöms vara av
särskild betydelse för sociala nämndens verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén lar i följande nio punkter upp barnels
grundläggande behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
omvårdnad och skydd</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
föräldrars hjälp med all sätta gränser för sill handlande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn måste fä
känna att de behövs och all de får ta ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver få
påverka sin situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
efter hand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn har behov
av samhörighet med båda föräldrarna även om dessa är i konfiikl med varandra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisningen av barns grundläggande behov finner
förvaltningen mycket<br>
värdefull. I likhet med kommittén anser förvaltningen alt en lagstiftning om<br>
barns rättigheter bör utgår från dessa behov. Del bör dock framhållas att<br>
innebörden i olika begrepp kan tolkas olika beroende på läsarens kunskaper,<br>
kulturmönster, emotionella förutsättningar m. m. Så t. ex. kan sannolikt<br>
frågor som gränssättning i barnuppfostran uppfattas olika liksom barns rätt<br>
att själv få la ansvar med hänsyn till ålder, utvecklingsnivå, allmänna<br>
förmåga m.m.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av ovanstående anges i första punkten barns
behov av omvårdnad och skydd. Förvaltningen finner det angeläget all man för
den stora gruppen barn med olika former av handikapp beaktar den speciella
situation dessa barn lever i. Barnets behov av habilitering får inle
eftersättas i samband med en kris i familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av avgörande betydelse är vilka resurser samhället kommer
all ställa till förfogande för all hjälpa barn och föräldrar att förverkliga
innehållet i lagförslaget. Enligt förvaltningen kan den i annat sammanhang
beslutade föräldrautbildningen bli ett värdefullt instrument.
Föräldrautbildning och annan allmän upplysning om barnets biologiska och
psykosociala utveckling och allmänna känslomässiga behov måste utformas så all
lagförslagets intentioner förverkligas. Härutöver vill förvaltningen dock
framhålla att ökade resurser även erfordras för enskild rådgivning om syftet
med föreslagen lagändring i verkligheten skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.26 Svenska kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår nuvarande föräldrabalk präglas av en stark
föräldrarätl och av ett materiellt tänkande när del gäller barns behov.
Utredningens principiella synsätt innebär att barnets rätt och barns
psykologiska behov skjuts i förgrunden, vilket styrelsen också ser som
angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.27 Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har haft till uppgift att undersöka i vilka
fall och på vilket sätt barns rättsliga ställning bör stärkas. I betänkandet
har förslag framlagts, som innebär en anpassning av reglerna om vårdnad,
umgängesrätt och överflyttning av barn, till de förändringar som skett i
samhällel och i familjemönslrel och med utgångspunkt i att barnets bästa skall
tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO ställer sig positiv till grundtankarna i
ulredningsbelänkandel. Det finns dock anledning att vara tveksam inför de
förhoppningar som utredningen ställer till möjligheterna aft påverka attityder
genom att byta ord och uttryck i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagstiftningen. Attityder utvecklas inle som resultat av
formuleringar i Bilaga 3 lagtext utan ur de livsvillkor människor lever
under. Det innebär i detta fall att barns och föräldrars ekonomiska, sociala
och kulturella livsvillkor måste förändras för alt attityderna skall kunna
ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debatten om barnens rätt har i en del sammanhang fått en
slagsida på så vis all barnen ses alltför skilda från de sociala sammanhang de
lever under. Detta lyser till vissa delar igenom även i denna utredning. Idén
om barnen som självständiga individer får inte drivas för långt. Då kan man
hamna i en situation där del ställs orimliga krav pä ställningstaganden från
barnen till hur de vill alt relationerna till föräldrar och andra
vårdnadshavare skall utformas. Delta problem kan i sin tur lätt leda till att
vad som är bäst för barnen skall avgöras av utomstående sociala och
psykologiska experter och där beslut alltför ofta fattas i rättsliga och andra
myndighetssammanhang. Utgångspunkten måsle ändå vara att samhälle och enskilda
i första hand skall stödja den sociala enhet där barnen vistas så att barnens
legitima behov kan tillgodoses där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.28 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal utredningar om barns och i viss mån föräldrars
situation, har under de senaste åren initierats från regering och riksdag.
Vissa förändringar har också genomförts, men trots delta far många barn illa.
Hos barnen visar sig delta i psykiska problem, störningar etc, som också
uppmärksammats i utredningar och undersökningar. En stor del av de barn som har
problem har också föräldrar med problem. Detta innebär alt man inle på allvar
kan förbättra barnens situation, ulan att angripa föräldrasituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om Barnels rätt har i detta delbetänkande
tagit upp frågor rörande vårdnad, umgängesräll, barnels talerätt, kontaktperson
för barnet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser del helt riktigt att dessa frågor las upp med
utgångspunkt från barnes rätt och behov. TCO ifrågasätter dock hur stor effekt
de olika förslagen kommer att få för barnen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.29 Centralorganisationen SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets bästa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Socialutredningen gavs förslag till lagtexländringar om
barns rätt till en trygg och utvecklingsbefrämjande uppväxt. Som många
remissinstanser framhållit, utgick man där ifrån föräldrarnas och familjens
situation och betonade viklen av all familjen fick slöd och hjälp. 1
propositionen om Socialtjänsten (1979/80:1) har man också i stor utsträckning
haft hela familjens bästa för ögonen, även om en del ändringar gjorts vad
beträffar barnets specifika situation. Dock har man i inget av dessa förslag
sett problemen ur barnels synpunkt och det finns risker att barnels rätt
därigenom inle tillräckligt tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen om Barnets rätt utgår man konsekvent från
vad som är del bästa för barnet. SACO/SR anser det lovvärt, att man i takt med
förändringar i familj och samhälle börjat uppmärksamma barns rått och behov pä
ett sätt, som tidigare ej sketl, då lagstiftning beträffande barn endast fanns
i föräldrabalken med självklar betoning på föräldrars rätt gentemot barnet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att i stället utgå från barnens grundläggande behov,
mognadsgrad Bilaga 3 och intressen och betrakta barnen som självständiga
individer med rättskapacitet innebär del en klar brytning med tidigare
rättssilualion. Del är positivt att delta synsätt förs in i barn- och
föräldrabalken genom 6 kap. 1 §: "Barn har rätt till omsorg, trygghet och
förståelse". Sådana tankar och med förslag till åtgärder för också SACO/SR
fram i sitt av kongressen nyligen antagna familjepolitiska program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots en betoning i många sammanhang av barnels ålder och
mognad är det ibland oklart vad utredningen avser särskilt i de allmänna
grundsatserna. Det hade blivit lättare att la ställning till lagförslag och
kommentarer om man tydligare skilt på olika åldrar hos barnen. Om den inle vill
använda termer av typen förskolebarn, barn i förpuberteten respektive
puberteten kunde den åtminstone ha angivit "yngre" barn och
"äldre" barn. Man riskerar annars att bli missförstådd. Ell exempel:
Utredningen påpekar, att föräldrarnas rätt att bestämma över sina barn ej bör
gälla oinskränkt, såsom nuvarande lagstiftning anger. . . . "barnet bör
myckel tidigt ges möjlighet att få påverka sin situation i egna angelägenheter
för att på så sätt vänja sig vid att fatta beslut och stå för de följder de för
med sig. Härigenom torde barnet även ges den insikten att varje människa har
rätt till en åsikt och att frihet i detta hänseende leder till ansvar".
SACO/SR vill helt instämma i de tankegångar som här framförs och menar att
utredningen på ett förtjänstfullt sätt ställer krav och visar vägar för att
förbättra situationen för barnen i dagens samhälle. Samtidigt menar SACO/SR att
eftersom utredningen inte skilt på olika åldrar hos barnen är det en olycklig
formulering. Det är orimligt att ställa sådana krav på små barn, särskilt
"slå för dess följder". Små barn måsle respekteras som barn, vilket
bl. a. betyder alt man inte ställer samma krav på barnels bestämmande över sin
egen situation som pä vuxna, bara för att barnet skall ha samma rättigheter som
alla andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.30 Moderata Kvinnoförbundet (MKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata Kvinnoförbundet MKF ser mycket positivt på det
initiativ, som ligger bakom utredningen kring "Barnets rätt-2 Om föräldraansvar
m. m". Det är otvivelaktigt så, att lagstiftningen kring barns rätt inte
på något sätt står i överensstämmelse med den i mänga fall omvälvande
utveckling som skett beträffande barns vardag, deras familjeförhållanden etc.
Inte heller har lagstiftningen hunnit kapp den forskning om barns behov, som
lagts fram under de senaste decennierna. Vi har i dag en mycket större kunskap
om barns behov, en kunskap som måsle komma fram och las tillvara i
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MKF vill därför understryka vikten av att samtliga
förslag, som skall läggas fram som grund för kommande lagstiftning vad
beträffar förhållandet barn-föräldrar/annan fostrare hela liden måste utgå från
barns behov och låta dessa gå före andra intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.31 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund ser betänkandet som ett viktigt
första steg pä väg när del gäller barns rättigheter. Frågan om barns
rättigheter kommer med all sannolikhet alt bli en av de stora fråcorna för
1980-lalet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan föräldrabalken 1949 har samhället förändrats och
föräldrabalken Bilaga 3 speglar i dag en förgången lids uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barns rätt berör dels sociala frågor, dels juridiska
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CKF ser därför med tillfredsställelse att Socialminister
Karin Söder i 1979 -1980 års budgetproposition tagit ett samlande grepp kring
de sociala barnfrågorna genom all inrätta ell barnmiljöråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CKF finner det nödvändigt att arbetet vad gäller barns
rätt fortsätter. Inte minst viktigt är att principdebatten om barns situation
fördjupas. För att öka kunskaperna om barns rätt och situation finner Centerns
Kvinnoförbund det angeläget att forskningen på området intensifieras och därför
bör också en särskild tvärvetenskaplig professur inrättas för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår uppfattning hade del varit önskvärt att man i
betänkandet hade redovisat mer av de överväganden som måsle ha gjorts med
utgångspunkt frän barns olika åldrar. Gränsdragningarna är naturligtvis svåra
eftersom barns mognadsgrad är så olika men måste ändå diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barns rättigheter - sedda ur juridisk synpunkt - är ett
komplicerat område med tekniska regelsystem som griper in i varandra. Dessa får
dock inte hindra en analys och ell arbete för att på bästa sätt tillvarata
barns rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkt för vidare utredning måste vara grundlagen,
enligt vilken barnen har samma skydd vad gäller fri- och rättigheter som vuxna
har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO har framhållit att barn bör ges större möjligheter än
de har i dag att utöva sina medborgerliga fri- och rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla ställningstaganden bör ske utifrån barnens situation
och med hänsyn till barnens bästa. Vi instämmer i utredningens förslag att
barnen skall ges ökad rätt att lägga synpunkter på sin situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund instämmer också i grundtanken i
utredningens förslag all vårdnaden om barnen blir båda föräldrarnas ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.32 Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis vill förbundet betona all del är väsentligt
att reglerna om vårdnad, umgängesräll och överflyttning av barn nu anpassas
till de förändringar som sketl i samhällel och i familjemönslrel. Föräldrar har
huvudansvaret för att barns behov tillgodoses. Barn bör mycket tidigt få
möjligheter alt påverka sin egen situation. Del är därför viktigt att
föräldrarna inle, som nuvarande lag säger, har oinskränkta möjligheter alt
bestämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rent allmänt anser förbundet att de framlagda förslagen är
bra. Klara framsteg är gjorda, även om mycket återstår, för att hävda barnets
rätt och intressen. Överhuvud kräver det ändrade belraktelsesältet där barnen
jämställs med sina föräldrar alt barnens mening efterhörs och att barnens
situation undersöks i större utsträckning än i dag. För all denna attitydförändring
hos föräldrar och andra vuxna skall kunna uppnås fordras information och
utbildning av berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.33 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens första betänkande ledde till förbud mot aga.
Detta andra betänkande är en utökning av barnets rätt och vi kan tillstyrka
delsamma, då del ligger i linje med våra strävanden till barns möjligheter att
utvecklas under så gynnsamma förhållanden som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.34 Moderata
Ungdomsförbundet</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta yttrande avser vi att begränsa oss till synpunkter
på de för vår del mest intressanta avsnitten. Del innebär dock inle alt vi för varje
övrigt avsnitt ställer oss bakom utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis vill vi poänglera att vi ser positivt på all
barnens situation om än sent om sider nu har blivit föremål för närmare
granskning av en rad utredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi instämmer med utredningen i alt reglerna om vårdnad,
umgängesrätt och överflyttning av barn bör anpassas till de förändringar som
skett i samhället och i familjemönstret. En viktig princip måste då också vara
alt nya regler tar hänsyn till det enskilda barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.35 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FPU hälsar utredningens betänkande med glädje. Barnens
ställning måsle stärkas, både i samhällel och gentemot föräldrarna. Del är dags
all bryta föräldrarnas oinskränkta makt över sina barn. Ell barn är en
frislående människa med egna rättigheter, inte en ägodel till sina föräldrar.
Utredningen har en lång rad mycket bra förslag för att driva utvecklingen i en
sådan situation. Del är vår stora förhoppning och absoluta ståndpunkt att ett
lagförslag i betänkandets anda ska läggas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill nedan uppmärksamma de viktigaste punkterna i
förslaget och dessutom ta ställning till de alternativ som utredningen lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill vi återigen uttrycka vårt starka stöd
för tankegångarna i belänkandet och betona viklen av att stärka och befästa
barnens rätt i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.36 Sveriges advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Advokatsamfundet anser att utredningens förslag trols den
lovvärt höga ambitionsnivån både formellt och innehållsmässigt uppvisar sådana
brister, all det inte bör i sin nuvarande form läggas till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundets mening tillämpas gällande lag av
domstolarna på sådant sätt att barnets bästa i önskvärd utsträckning
tillgodoses. Samfundet ifrågasätter därför om lagändringar i syfte att få till
stånd sådana attitydförändringar, som utredningen säger sig eftersträva, över
huvud är påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.37 Sveriges domareförbund '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På senare tid har synen på barn och på förhållandet mellan
föräldrar och barn starkt förändrats. Mot bakgrund av den kunskap som numera
finns om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Deltagare: Hans B Andersson, ordf., Ulf Ankarloo.
Carl-Gustaf Grotander, Bodil Hulgaard, Bo Lenter, Ulla Ljungh-Hoff. ref.,
Anders Palm, Hans Sjöberg, Anders Stendahl. Lars Svensson och Lars-Erik
Tillinger. Skiljaktig mening, se avsnitten 6.35 och 7.33.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barns behov och intressen har utredningen på ett
förtjänstfullt sätt lagt fram Bilaga 3 olika förslag till en lagstiftning
som bättre än hittills skall tillgodose barnets rätt. Stark tonvikt har därvid
lagts på bägge föräldrarnas ansvar för sina barn och på barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet har inte i detalj granskat föreslagna lagtexter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.38 Svenska Läkaresällskapet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet får efter hörande av bl. a. sina
sektioner för barn- och ungdomspsykiatri, pediatrik och skolhygien saml
psykiatri anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sällskapet finner del lovvärt att man i takt med
förändringar i familj och samhälle börjat uppmärksamma barns rätt och behov på
ett sätt som tidigare ej skett, då lagstiftning beträffande barn endast fanns i
föräldrabalken med självklar betoning på föräldrars rätt gentemot barnet. Barns
egna rättigheter bör stärkas vid familjerättsliga konflikter och i fall av
omplaceringar på grund av samhällsvård. Sällskapet har därför med glädje
noterat utredningens förslag om ny benämning av lagen till "Barn- och
föräldrabalken". Sällskapet finner, alt förslagen i belänkandet i stort
tillgodoser målet att stärka barnens rättigheter i olika konfliktsituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.39 Föreningen Kommunal- och
landstingsanställda familjerådgivare<br>
(KLFR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker det är positivt alt betänkandet kommit till
stånd och åstadkommit en fokusering på barnets förhållanden och villkor.
Barnens behov har på senare lid ofta blivit eftersatta i det sociala arbetet
enligt helhetssynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av ovanstående tycker vi att lagförslaget till
övervägande del är bra. Vi är dock övertygade om att många av de goda
intentionerna i lagförslaget inle går att genomföra enbart genom lagstiftning
utan de måsle åtföljas av en intensiv upplysning och undervisning på alla nivåer.
Del är nödvändigt att människor får kunskap om barns rättigheter och behov samt
de påfrestningar som en separation alllid innebär för såväl barn som vuxna och
kännedom om de förebyggande resurser samhället har att erbjuda vid
familjekonflikler. Detta möjliggör en attitydförändring, som vi menar, är en
nödvändig förutsättning för all den aktuella lagen skall kunna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.40 Delegationen för familjerådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta århundade har åtskilligt skrivits om barn och
deras behov och man har ansett 1900-talel som barnets århundrade. Trots detta
är barnen fortfarande en utsatt grupp ofta utlämnad till vuxnas godtycke och
utan möjligheter alt själva påverka sin situation. Barn växer upp pä de vuxnas
villkor. Det är därför av största vikt att samhällel klart utsäger och i lagen
formulerar barnens rätt till fysisk och psykisk omsorg, trygghet, förståelse
för sina särskilda behov och förutsättningar saml deras rätt till fostran och
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle bara föräldrar utan alla vuxna bör skaffa sig
kunskaper och insikt om betydelsen av att barnens grundläggande behov blir
tillgodosedda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen drar ej upp några detaljanvisningar rörande
uppfostran utan Bilaga 3 nöjer sig med att påpeka att en målsättning bör vara
att hjälpa barnet till att ta ansvar för sig själv och visa hänsyn till andra.
Här kommer också föräldrarnas behov in i bilden. För all de skall orka med att
engagera sig för sina barn. har de också rätt att få leva ell liv som i rimlig
utsträckning tillfredsställer dem själva. Det måsle här bli en strävan efler
jämvikt och balans både när del gäller barns och vuxnas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.41 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östra
sjukhuset, Göteborg'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under det senaste årtiondet har ökade kunskaper om barn
och barns behov medfört en förändrad syn på förhållandet mellan föräldrar och
barn. Runt om i världen har denna kunskap salt spär i lagstiftning rörande barn
och handläggning av mål rörande vårdnad, umgänge och placering av barn.
Utredningen lar nii på ett förtjänstfullt sätt upp dessa internationella
tongångar och försöker se förhållandena ur barnets synpunkt ulan att för den
skull bli alltför radikal i sina förslag. Utredarna är väl medvetna om att de
djupt rotade föreställningarna om föräldrars rätt till sina barn behöver lång
tid av påverkan och allmän attitydförändring för all övergå i ett erkännande av
barnet som självständig individ med egna rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.42 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi finner det mycket positivt att utredningen utgår från
dagens kunskap om barns grundläggande behov liksom all utredningen helt igenom
så starkt betonar barnets bästa i samband med frågor om umgänge och föräldraansvar.
Barns grundläggande behov är ytterst vikliga saker som vi, som barnpsykialriska
kuratorer, många gånger får anledning att tänka över, då vi ofta möter barn som
myckel bristfälligt får dessa behov tillfredsställda. Utredningen beslår dock
av så många förslag, alternativ och reservationer att man blir förvirrad och
får svårt att skilja mellan dem och förslå konsekvenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.43 Sveriges skolkuratorers förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delbetänkandel tar upp reglerna om vårdnad
(föräldraansvar), umgängesrätt och överflyttning av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast kortfattat beskrivs den verklighet som finns bakom
att nästan var annat barn i Sverige i dag drabbas av sina föräldrars
skilsmässa. Vi anser att detta är en mycket olycklig utveckling och en
katastrof för våra barns trygghet. Många samhällsinsatser inom skilda områden
behövs för att motverka denna utveckling såsom arbetsmarknadspoliliska åtgärder,
utbyggd barnomsorg, föräldrautbildning, attitydförändringar i samlevnadsfrågor
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ställer oss mycket positiva till att barns rättsliga
ställning stärks. 1 vårt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Yttrandet har utarbetats av klinikchefen i sarhråd med
kurator och psykolog. Styresmannen för sjukhuset har förklarat sig uppleva de
synpunkter som framförs i vttrandel som mycket beaktansvärda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dagliga arbete är vi ofta vittnen till alt barn far illa
av all alltför stor hänsyn las Bilaga 3 till föräldrars behov och känslor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är rikligt alt förebyggande, stödjande insatser sätts
in för alt förbättra dåliga familjesituationer, men det finns en gräns för hur
långt man kan utsträcka dessa insatser ulan att barn kommer i kläm. Det är
viktigt att stödjande åtgärder sätts in i ell så tidigt skede som möjligt,
vilket bl. a. kan ske genom ökade sociala insatser i och via skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill nu närmare kommentera några av utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.44 Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill uttrycka vår stora uppskattning av betänkandets
anda och mening samt utredarnas vilja att sätta barnet i centrum och ge det en
väsentligt förstärkt rättslig ställning i många livsavgörande situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet ger ullryck för en förändrad syn på barnet och
låter den ökade psykologiska kunskap vi har i dag om barnet, dess olika behov
och utvecklingsstadier, vara vägledande vid utformningen av lagtexten. Detta
nya synsätt har också fört med sig alt man i en mängd situationer strävar efler
all lösa Ivisligheter kring barn utan rättsligt förfarande. 1 stället skall
annat slöd ges ål familjer i kris så alt de själva skall la ansvar för och
finna en lösning pä sina problem. Sålunda välkomnar vi varmt förslagen om
samarbetssamtal vid Ivisligheter om vårdnaden, möjligheten att tillsätta
kontaktperson för barn även mot föräldrarnas vilja, medlare i frågor rörande
överlämnande av barn samt den barnombudsman som genom sina insatser skall
bidraga till förbättrade villkor för barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill i detta sammanhang poängtera vikten av att nya
resurser verkligen ställs till socialnämndens förfogande för att uppfylla dessa
reformer i enlighet med utredarnas intentioner. Förutom de rent mänskliga
vinster som reformerna rätt genomförda kommer att ge i form av mindre svåra
konflikter vid skilsmässor, färre ångestskapande situationer för barn etc., så
kommer de samhällsekonomiska vinsterna såsom minskade kostnader för utredningar
och domstolsbehandlingar vid tvister kring föräldraansvar, minskad vård av
psykiska störningar och minskal behov av övriga samhällsinsatser åt såväl barn
som vuxna att täcka de kostnader de nyinrättade tjänsterna inom
socialförvaltning och domstolsväsende innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet behandlas i betänkandet som en fullvärdig individ
med tillgång till de mänskliga rättigheter som för vuxna individer länge
ansetts självklara. Vi ser det som väsentligt all barn på detta sätt görs mer
jämlika i rättsligt hänseende. I dagens storstadssamhälle har den lilla
familjeenhelens isolering ökal, vilket bidrar till all barnet mer och mer
utlämnas ål föräldrars godtycke och kommer utom räckhåll för den sociala
kontroll som tidigare fanns med som en naturlig del i samhällsbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principiellt ställer sig BRIS alltså bakom betänkandet och
stöder det. Vi anser emellertid all lagtexten i vissa fall kunnat få en klarare
skrivning för att undanröja alla tveksamheler om utredarnas intentioner.
Lagtexten har en viktig uppgift som information och kan, när den är tydlig och
insiktsfull, ge uppslag till lämpliga handlingsnormer och åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De justeringar av lagtexten som BRIS föreslår i det
följande grundar sig på faktisk erfarenhet av var behov av kompletterande
lagstiftning är för handen. Genom vårt arbete med uppföljning av anmälningar om
barn som far illa har vi inom föreningen samlat en bred erfarenhet om situationer
där barns behov och intressen kommer i kläm. Vi kan därför la fram konkreta
händelser som pekar på viklen av de föreslagna ändringarna och förtydligandena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.45 Rädda
Barnens Riksförbund</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna för vårdnad, umgängesräll och överfiyttning av
barn har granskals i detta betänkande och utmynnat i dels ett huvudförslag med
lagbestämmelser dels några alternativa förslag till lösningar i vissa frågor.
Arbetet har gått ut på att anpassa lagstiftningen till dagens samhälle och till
den nya syn på barn och barns behov, som nu råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårt svar har vi valt all följa rubriksättningen i
utredningens sammanfattning utan att gå in i delaljgranskning av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.46 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i tidigare remissvar har FoR uppehållit sig
relativt kortfattat kring förslag där uppfattningarna överensstämmer med
utredningens. På många punkter är dock FoR synnerligen betänksam för alt inle
säga mycket kritisk till utredningens förslag. Anledningarna till detta torde
framgå i de separata avsnitten men redan här vill påpekas, att FoR anser del
närmast häpnadsväckande all utredningen inle tagit fram ell signifikant
bakgrundsmaterial i form av statistik m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än mer anmärkningsvärt är att vid kontroll av de
faktauppgifter som undantagsvis lämnas finner man sällsynt grova fel. Som
exempel kan nämnas att utredningen påstår alt antalet tvistiga vårdnads- och
umgängesmål utgör ca 2 000 per år. I själva verket är det rätta antalet över 4
000. Varken fiertalel remissinstanser eller senare beslutsfattarna torde
normalt ägna tid åt kontroll av statistik i ett betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning: Två steg bakåt - marsch! '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En klingande jämlikhetsfanfar var dåvarande
justitieministerns direktiv till familjelagssakkunniga 1969. Tonerna som t. ex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att lagstiftningen är ett instrument av fiera i
reformsträvandena mot ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhälle där varje vuxen individ kan la ansvar för sig
själv ulan att vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomiskt beroende av anhöriga och där jämlikhet mellan
män och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvinnor är en realitet, liksom alt lagstiftningens funktion
är inle att privilegiera en samlevnadsform</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framför andra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har blivit temat inte bara i den omvälvande
familjelagstiftningen ulan också i lagsfiftningen på många andra områden under
hela 70-talet. Statsrådet Klings starka intonering av jämlikhelsprincipen har
också lett till synnerligen ändrade attityder inom hela samhällel. Jämlikheten
- i varje fall den teoretiska - ifrågasätts inle längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftaren har under del gångna decenniet tvärpolitiskl
tagit tillvara dessa intentioner men också företrätt ett ofrånkomligt och
behövligt nytänkande inom familjerätten i vårt snabbt föränderliga samhälle.
Man får därvid inte glömma att fram t. o. m. 70-talets reformer vilade
huvuddelen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Till yttrandet i denna del har föreningen fogat en
sammanställning av uttalanden om att umgängessabotage utgör grund för
omprövning av vårdnaden enligt förarbetena till 6 kap. FB (delar ur SOU 1972:41
s. 210. prop. 1973:32 s. 131 och LU 1973:21$. 114 och 1975/76:33 s. 101).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vår familjerätlsliga lagstiftning på tankegångar från åren
före och kring Bilaga 3 1920.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del blir då med undran och med skräck som FoR - liksom en
gång bonden i Snoilskys Stenbocks kurir - konstaterar all den starkt
kvinnodominerade utredningen om barnens rätt i 70-lalels slutfas ilat fram för
att lägga en depesch med begäran om privilegier om inte på drottningens så dock
regeringens bord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att spekulera över orsakerna till detta kunde vara
fantasieggande men definitivt inte konstruktivt i remissammanhang. Däremot är
det betydelsefullt att ha nedanstående citat ur direktiven i minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"De nya regler om föräldrars gemensamma vårdnad som
riksdagen beslöt i fjol och som trädde i kraft den 1 januari 1977 syftar till
att främja barnets intresse av goda förhållanden till båda föräldrarna.
Kommittén bör undersöka vilka möjligheter som står till buds att ytterligare
tillgodose barnets eget intresse i vårdnadsfrågor. Den bör sålunda söka belysa
den centrala frågan om vilka faktorer som bestämmer barnels bästa i vårdnads-
och umgängesfrågor."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av skäl som utredningen inle redovisar - men som läsaren
möjligen mellan raderna kan sluta sig till - har den inte lyckats "belysa
den centrala frågan". I stället beslutar den göra "på stället -
marsch" eller vad värre är t.o. m. "två steg bakåt - marsch" när
den kräver privilegier för gifta föräldrar respektive ensamma vårdnadshavares
släkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ex. 1: Gemensam vårdnad. Efter de första, litet tveksamma
intentionerna om gemensam vårdnad i de klingska direktiven 1969 fick vi sedan
frågan varit uppe i riksdagen 1973 (LU20), 1974 (LU 1) och 1975 (LU 14) genom
1976 års reform gemensam vårdnad. En u tö k ad gemensam vårdnad har därefter
behandlats vid de båda följande riksmötena (LU 1976/77:26 och 1977/78:9).
Motionerna om utökad gemensam vårdnad har avstyrkts med s. k. "positiv
skrivning" under hänvisning till pågående utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens majoritet priviligierar äktenskapet och den
ogifta modern genom sin "på stället - marsch"! Är föräldrarna gifta
får de gemensam vårdnad automatiskt. Är föräldrarna inte gifta tvingas de gemensamt
företa en a k t i v handling, som entydigt bestäms av m o d e r n . Hon skall
ge sitt uttryckliga medgivande till all fadern f å r la på sig sin del av
föräldraansvaret. Inte ens domstol kan ge honom del i del!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ex. 2: Ensam vårdande (obs ej = "ensam") mor
dör. För mindre än sex (6) år sedan gällde att om föräldrarna var ogifta och
modern dog så hade fadern inget som helst legalt företräde framför någon annan
alt bli vårdnadshavare för barnet. Barnavårdsnämnden eller t. o. m. allmänne åklagaren
(ja, faktiskt den gamla landsfiskalen) kunde föreslå vem som helst istället för
fadern. Det krävdes inle ens alt denne utomstående skulle vara "mera
lämplig". Denna skymfande diskriminering av den ogifta fadern (obs detta
gällde även om han sammanbodde med modern och barnet) har tagits bort i två
steg genom 1973 och 1976 års reformer. Familjelagssakkunniga gav en utförlig
både allmän och specialmolivering, när man 1972 ansåg att om modern avlider
"står fadern alltid närmast till att överta vårdnaden". 1
propositionen ägnades stort utrymme åt frågan i specialmotiveringen. Lagtexten
innebar alt den efterlevande föräldern skulle förordnas "att utöva
vårdnaden, såvida ej denna med hänsyn till barnels bästa finnes böra anförtros
åt särskilt förordnad förmyndare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att även den ogifte fadern näst intill automatiskt bör slå
närmast till alt överta vårdnaden underslröksän mer i 1976 års reform då
regeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(prop. 1975/76:170) föreslog all lagtexten skulle vara:
"förordna den andre Bilaga 3 att utöva vårdnaden, om det ej är
uppenbart med hänsyn till barnels bästa att vårdnaden bör anförtros ål särskilt
förordnad förmyndare". Detta förslag tog riksdagen enhälligt den 1 juni
1976 - en av de få enhälliga punkterna vid riksdagens behandling av LU
1975/76:33.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den här frågan gör utredningen - obs utan motivering -
två steg bakåtmarsch, dvs. tillbaka till gamla liders matriarkatiska
uppfattning. Utredningen skriver faktiskt alt den ogifte fadern skall inle
längre stå närmast till all överta vårdnaden utan han jämställs med "annan
person" t. ex. "morföräldrarna" för att citera utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mest anmärkningsvärt (- nej, skamligt är ordet) i
sammanhanget är alt utredningen i specialmotiveringen påslår all
"Paragrafen motsvarar huvudsakligen nuvarande 10 a §. Det tillägget har
gjorts alt även barnet kan väcka talan i frågan."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del måste anses synnerligen tvivelaktigt att ulan närmare
motivering ändra en endast tre år gammal lagbestämmelse. Men alt försöka dölja
ändringen genom påståendet alt omskrivningen "huvudsakligen motsvarar
nuvarande" lagtext skulle i varje annat sammanhang fallit under brottsbalkens
bedrägeribegrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ex. 3: Umgängesvägran: Lagstiftaren har gång på gång under
70-lalet uttalat sig myckel fördömande, då det gällt umgängessaboterande
vårdnadshavare, (se bilaga). Bl. a. har konstaterats att "Samhället kan
inle tolerera åtgärder från en vårdnadshavares sida som syftar till att
omintetgöra eller försvåra för den umgängesberättigade att träffa barnet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ser då utredningen på en umgängesvägrande förälder?
Den har inte sett någon alls och lar inte upp problemet över huvud tagel - vad
FoR kan se efler idogt letande bland de 200 sidorna. Däremot ger utredningen
med varm hand en helsida med tips om hur man skall förfara för att få umgängesrätlen
fråntagen en förälder, men mer därom i avsnitt 4: UMGÄNGE.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jo, en typ av umgängesvägran lar utredningen upp, dvs. den
s. k. omvända vägran när vårdnadshavaren vill men inte den umgängesberättigade.
Då har utredningen förslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Om en förälder som inle har del i föräldraansvaret
helt motsätter sig att umgås med barnet. . . kan vara lämpligt alt
kontaktperson ulses och gör vad som är möjligt för att få till stånd positivt
umgänge."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR håller med om detta i princip men sätter frågetecken
för ett påtvingat umgänge. Däremot sätter FoR inga frågetecken vid
konstaterandet alt utredningen totalt negligerat del allvarliga problem som
umgängessabotage utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna inledning har riktals en stark kritik mot
utredningen, vilket inte hindrar att FoR pä en rad punkter ser mycket positivt
på innehållet i betänkandet. T. ex. på kap. 4 Några synpunkter på barns behov -
avsnitt 3.2.31 i denna remissammanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad göra med betänkandet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR vill inte betvivla utredningens goda intentioner men
slutresultatet, dvs. delbetänkandet, framstår som ett konglomerat av olika ofta
molstri- • dande åsikter och ståndpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet kan därför i sin nuvarande form, enligt FoR:s
uppfattning, inte läggas till grund för en ändrad eller ny lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som FoR ser det finns efter remissomgången två
möjligheter: 1. Betänkandet jämte remissvaren återsänds till utredningen'
för om-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/överarbetning, vilket f. ö. vore i enlighet med dåvarande
juslitieminis- Bilaga 3 tern Sven Romanus' direktiv till kommittén. 2.
Justitiedepartementet utarbetar på grundval av betänkandet och remisssvaren
ett antal deparlementspromemorier. som efler ny remissbehandling kan ligga
till grund för etappvisa delreformer. Det senare alternativet är enligt FoR:s
bedömning lämpligast. Därvid har FoR inte främst tagit hänsyn till tänkbara
ekonomiska och personella resurser ulan huvudmotivet är att förändringar inom
familjerätten bör ske stegvis för att inle komma i olakt med samtidigt
nödvändiga attitydförändringar i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 arbetet med FoR:s remissvar har deltagit ell 15-lal
medlemmar av båda könen i varierande åldrar och med högst olika yrken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.47 Fredrika-Bremer-Förbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundet arbetar för jämställdhet mellan
kvinnor och män byggt på lika rättigheter och lika skyldigheter i hem, yrkesliv
och samhälle. FBF är partipolitiskt och religiöst obundet och sedan starten
1884 öppet för både kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig del i arbetet för jämställdhet är att söka
åstadkomma att föräldraansvar delas lika och upplevs som lika viktigt av både
kvinnor och män. All lagstiftning som betonar all både mammor och pappor är
föräldrar och därmed ansvariga för sina barn och deras vårdnad anser vi bidrar
till de attitydförändringar som vi eftersträvar. 1 dag är barnens värld i
huvudsak en kvinnovärld. Män som arbetar med barnavård är en sällsynthet både i
hemmen och i arbetslivet (daghem, förskolor m. m.). Det är fortfarande nästan
enbart kvinnor som tar ut barnledighet och som arbetar deltid. Föräldraansvaret
delas ej lika mellan föräldrar i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.48 Riksförbundet Hem och Skola (RHS)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill RHS återkomma till att det
återstår ett stort och angeläget rättsligt reformarbete när det gäller alt
precisera konsekvenserna av föräldrarnas ansvarsförhållande till barnet. Del
känns en smula genant att peka på dessa elementära ting men utredningens
försummelse härvidlag tvingar fram dessa pekpinnar: hur skall föräldrarna kunna
åläggas alt tillgodose "barnels behov" exempelvis i materiellt
avseende om de saknar arbete. Det är för övrigt ett känt faktum all
arbetslöshet - för att enbart ta ett av många möjliga exempel - starkt påverkar
också den psykiska miljön inom familjen. Utredningens slumhel i detta
hänseende-som ju är centralt för att föräldraansvaret skall få en verklig
mening - är besvärande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS vill markera gillande av de försök som utredningen
genomfört att verkligen belysa den psykologiska innebörden av de olika
rättsliga regleringarna som gäller vid skilsmässa, omhändertagande, hämtning
av barn osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som utredningen härvidlag också försöker att
åberopa sig på forskning- exempelvis beträffande barns reaktioner på
separationer - så är det konkreta erfarenheismaterialet som utredningen bygger
argumenten pä invcket tunt. Den senaste forskningen - som är mycket omfattande
- ger starka belägg för att barn även vid lyckliga skilsmässor reagerar med
djupare sorg och med långvarigare sorgereaktioner ån nian tidigare kunnat notera.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS menar att utredningen om barnens rätt vid diskussionen
om dessa Bilaga 3 förhållanden har en märklig brist på balans. Man diskuterar
utförligt barnets rätt när del gäller att ta ställning till vilken part som
skall ha föräldraansvaret/ vårdnaden om barnet. Man tar upp - de antagligen
sällsynta - fall där del är ell intresse för barnet alt separera frän
föräldrarna. Man nämner inte med eli ord att det kan vara i barnets intresse
att föräldrarna inte skiljs!</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En diskussion av det erfarenhetsmalerial som nu föreligger
skulle antagligen tvingat in utredningen på en diskussion om inle del i många
fall är för lätt att - i de vuxnas intresse - åstadkomma en skilsmässa mellan
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Ändring av balknamnet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitten 1.4, 1.8, 1.24, 1.38 och 3.2.28.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Göta hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag (s. 161) att ändra föräldrabalkens
namn till barn- och föräldrabalken skulle få till följd att balken blir den
enda balk, som har ett dubbelnamn. Förutom alt namnet blir tungt kommer det
till sin uppbyggnad all skilja sig från övriga balkars. Hovrätten vill därför
avstyrka del föreslagna namnbytet. Hovrätten förordar i första hand att det
nuvarande namnet bibehålls. 1 andra hand föreslår hovrätten alt balken får heta
barnabalken. Hovrätten vill alternativt föreslå att namnet ändras till
familjebalken, vilket tillgodoser utredningens krav på att namnet ej skall
framhäva föräldrarnas rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Kammarrätten i Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del har gällt att utforma lagtexten har kommittén sökt
att även i terminologi och ordval få fram de intentioner som förslaget ger
uttryck för. Sålunda föreslås alt beteckningen föräldrabalk skall utbytas mot
barn- och föräldrabalk. Kammarrätten ställer sig tveksam till en sådan ändring.
Till en början bör beaktas att det i balken i avsevärd utsträckning regleras
även andra förhållanden än sädana som rör föräldrar och bam, såsom omyndighet
för vuxna, godmanskap saml förmyndares och överförmyndares skyldigheter.
Vidare finns åtskillig annan materiellt betydelsefull lagstiftning som rör barn
men som inte inryms i balken. Som exempel kan nämnas barnavårdslagen
(1960:97), lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lagen (1964:143) om
bidragsförskott. Härtill kommer all en ändring kan ge intryck av alt balken har
getts nytt innehåll i avsevärt större omfattning än vad som faktiskt är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan slutligen inle bortse från fördelen med nuvarande
korta beteckning, som står i god överensstämmelse med utformningen av namnen på
övriga balkar. Kammarrätten har också andra invändningar mot den terminologi
som kommittén har valt och återkommer härtill i det följande. Rent allmänt kan
frågetecken sättas för metoden att vid partiella reformer av denna art mera av
psykologiskt betingade skäl ändra på en väl inarbetad och konsekvent
terminoloiii.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Stockholms tingsrätt</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten biträder utredningens uppfattning, att
beteckningen föräldrabalk bör ändras och har ingen erinran mot del föreslagna
namnet Barn- och föräldrabalk (BFB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>------ Lika med utredningen anser domstolsverket alt
"barn- och föräldra<br>
balken" bättre än "föräldrabalken" speglar balkens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Socialstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning att
föräldrabalken bör få ett annat namn, som bättre svarar mot dess innehåll, och
tillstyrker del föreslagna namnet barn- och föräldrabalk (BFB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna benämningen Barn- och föräldrabalk (BFB)
ger bättre uttryck för innehållet i lagen än nuvarande Föräldrabalk (FB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till all benämningen på nuvarande FB
ändras till Barn-och föräldrabalken. Detta uttrycker bättre än FB del
ömsesidiga samspelet och förhållandel mellan barn och föräldrar. Benämningen FB
betonar alltför mycket föräldrarnas behov och rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,8 Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om terminologin vill fakultetsnämnden tillstyrka
att namnet Föräldrabalk byts mot Barn- och Föräldrabalk, vilket bättre
uttrycker balkens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Högskolan i Örebro</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen ställer sig bakom de terminologiska förändringar
som föreslås. Dvs. att föräldrabalken (FB) döps om till barn- och
föräldrabalken (BFB), all begreppet '"vårdnad"' ersattes med
'"föräldraansvar"' och all uttrycken "verkställighet" och
"överflyttning av barn" i 21 kap. ändras till "överlämnande av
barn". Styrelsen står även bakom de skäl som åberopas för förändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsättningsvis används den "nya" och den
"gamla" terminologin omväxlande beroende på vad som med hänsyn till
sammanhanget är mest naturligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Familjelagssakkunniga</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande beteckningen "Föräldrabalk"
återspeglar ett äldre synsätt och vi delar utredningens uppfattning att namnet
bör ändras. Eftersom utredningsförslaget i enlighet med nutida synsätt inle i
samma mån tillmäter det biologiska föräldraskapel ett försteg framför barnets
relationer till andra vuxna och då balken redan innehåller åtskilliga
bestämmelser som inle direkt berör dess föräldrar men väl genomgående barnet
själv, förefaller del mest konsekvent att ge balken beteckningen
"Barnabalk". Som utredningen nämner föreslogs detta redan när balken
kom till i slutet av 1940-talel. Skulle den av utredningen föreslagna rubriken
väljas synes den språkligt böra ges utformningen "Barna- och
föräldrabalk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Svenska kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen delar utredningens uppfattning, att ordet
föräldrabalk alltför starkt betonar föräldrarnas rätt och anser därför, all
balkens namn bör ändras till barn- och föräldrabalken (BFB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all föräldrabalkens namn ändras till
barn- och föräldrabalken. TCO stöder denna ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13 Centralorganisationen SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att en attitydförändring behövs för att barnets ställning
skall förändras känns självklart och del är i delta sammanhang viktigt alt
förhållandet mellan föräldrar och barn öppet blir föremål för en omsorgsfull
diskussion. Det är positivt alt man vill försöka uppnå en balans mellan
föråldrar och barn ur rättslig synpunkt. Ett exempel på detta är förändringen
av balkens benämning till barn- och föräldrabalken (BFB). Nuvarande benämning
betonar för starkt föräldrarnas rätt och skjuter barnets rätt i bakgrunden. Det
finns även klara fördelar med all i attitydpåverkande syfte ändra uttrycken
vårdnad till föräldraansvar samt verkställighet och överflyttning av barn till
överlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens synpunkter på betydelsen av ordval kan vi
naturligtvis instämma i. Det är därmed positivt alt ändra från nuvarande
"Föräldrabalk" till del föreslagna "Barn- och föräldrabalk".
Ordval betyder mycket och kan på sikt medverka till den attitydförändring som
behövs på detta område. Att använda ordet "föräldraansvar" i stället
för '"vårdnad" och att vi skall "överlämna" barnen i
stället för "överflytta" eller "verkställa" är en klar
förbåttrine.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.15 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligtvis riktigt att döpa om föräldrabalken
till barn- och föräldrabalken och att i den slå fast ett barns grundlägcande
behov. Ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varnande pekfinger bara: man förändrar inle samhället
genom några till intet Bilaga 3 förpliktande meningar. Del är viktigt att
det inte stannar vid vackra men tomma ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.16 Sveriges advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all föräldrabalkens rubrik ändras
till barn- och föräldrabalk, med motivering all den gamla benämningen allt för
starkt betonar föräldrarnas rätt och sätter barnels rättigheter i bakgrunden.
Då den nuvarande rubriken är vedertagen och knappast kan föranleda några
missförstånd, avstyrker samfundet den föreslagna ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.17 Sveriges domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte alt rikligare återge balkens innehåll föreslär
utredningen att dess namn ändras till barn- och föräldrabalken (BFB).
Utredningen framhåller att ell kort namn - föräldrabalk eller barnabalk - har
vissa språkliga fördelar men anser del inle minst från attitydpåverkande
synpunkt vara viktigt att namnet ändras till del föreslagna (s. 161).
Domareförbundet kan inte finna alt en ändring av namnet är påkallad. Skall en
ändring likväl ske anser förbundet all benämningen bör vara barnabalk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.18 Rädda Barnens Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis konstateras att lagens namn Föräldrabalk
alltför starkt betonar föräldrars rätt på bekostnad av barnens, och utredningen
vill därför genomföra en namnändring till Barn- och föräldrabalken. Ell sådant
namnbyte synes helt i konsekvens med de föreslagna förändringarna inom lagen
och tillstyrks därför.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.19 Husmodersförbundet Hem och Samhälle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi instämmer också i utredningens förslag att beteckningen
"föräldrabalken" utbyts mot "barn- och föräldrabalken".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Föräldraansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Ändring av benämningen vårdnad m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.1 Göta hovrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag (s. 61) att byta ut begreppet vårdnad
mot uttrycket föräldraansvar är ej avsett att åstadkomma någon saklig
förändring av innebörden av vårdnadsbegreppet. En av fördelarna med denna
förändring skulle enligt utredningen vara att man kommer ifrån begreppen
rättslig och faktisk vårdnad. 1 praktiken måste emellertid ändå dessa begrepp
finnas kvar, eftersom den faktiska vårdnaden i en del fall kommer att utövas av
annan än den som har den rättsliga vårdnaden. Vidare kommer det även i
fortsättningen all finnas fall där en förälder helt fråntas den rättsliga
vårdnaden. Att detta skulle kallas att bli fråntagen föräldransvaret måste för
den det drabbar i högre grad än f. n. upplevas som all bli definitivt skild
från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sitt barn. Uttrycket föräldraansvar innefattar något
vidare än begreppet Bilaga 3 vårdnad, vilket mera för tanken till den faktiska
vården. Den förälder, som är fråntagen vårdnaden har fortfarande ett ansvar för
barnet, främst genom all betala underhåll och utöva umgängesrätt. Förslaget
synes därför motverka sitt syfte att i högre grad betona föräldrarnas ansvar
för sina barn. Med hänsyn härtill samt att man ej utan tungt vägande skäl bör
ersätta inarbetade begrepp med andra, avstyrker hovrätten förslaget all utbyta
begreppet vårdnad mot föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.2 Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att begreppet vårdnad skall utbytas mot
ullrycket föräldraansvar. Till slöd för ändringen åberopas intresset av att
båda föräldrarnas ansvar mot barnet betonas även för det fall alt föräldrarna
bor åtskilda. Vidare anförs den begreppsförvirring som råder i fråga om
begreppen rättslig vårdnad och faktisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten är ense med kommittén om att det skulle vara
önskvärt att en annan term än vårdnad valdes. Kammarrätten anser emellertid att
uttrycket "föräldraansvar" är olämpligt genom att del, direkt mot vad
utredningen har avsett, är ägnat alt ge intryck av alt den förälder som är
skild från vårdnaden inte längre skulle ha något som helst ansvar för barnet.
Kammarrätten avstyrker därför förslaget i denna del. Del är emellertid värt all
undersöka om inte den väg som kommittén har antytt under 5.2.1.1 är framkomlig,
dvs. att göra vårdnad och förmyndarskap till en gemensam funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.3 Stockholms lingsräll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser (s. 61) all vårdnadsbegreppel betonar
något positivt men att man bör ersätta det med ett nytt begrepp kallat
föräldraansvar för att betona alt föräldrar "(eller motsvarande)" har
ansvar för sina barn i den omfattning lagen anger. Vid framställandet av detta
förslag säger sig utredningen även ha beaktat att ullrycken rättslig vårdnad
och faktisk vård har skapat begreppsförvirring. Utredningen framför därefter att
föräldraansvaret kan anförtros annan än föräldrarna samt att utredningen, när
den fortsättningsvis talar om föräldrar, i princip avser även personer som
särskilt förordnals att ha föräldraansvaret för barn (s. 62).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen föreslår är i högsta grad förvirrande och
kan inle tillstyrkas. Då det måsle anses självklart att inga andra personer än
biologiska föräldrar och adoptivföräldrar kan kallas barnets föräldrar är det
främmande alt med "föräldraansvar" avse något annat än dessa personers
ansvar. Om man, som utredningen föreslår, byter ut uttrycket vårdnad mot
föräldraansvar får man beträffande barn vars vårdnad är anförtrodd annan än
föräldrarna två slags föräldraansvar. För det kan väl inte vara utredningens
avsikt att de föräldrar som ej är vårdnadshavare inte skall ha kvar ell
allmänt, moraliskt och ekonomiskt ansvar för barnet? Detta är i så fall en
försämring för barnet och kan ej tillstyrkas av tingsrätten. - För alt försöka
undanröja nu rådande förvirring beträffande uttrycket vårdnad föreslår
tingsrätten att det ersätts med "vårdnadsansvar".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.4 Malmö tingsrätt</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna del inleds betänkandet med ännu ett förslag
angående en terminologisk förändring: begreppet "vårdnad" skulle
utbytas mot "föräldraansvar". Tingsrätten menar för sin del att
relativt tungt vägande skäl bör anföras om man skall byta ut en juridisk term,
som hunnit bli tämligen väl inarbetad såväl hos jurister som hos allmänheten.
Tingsrätten kan inle finna att de skäl som i detta fall anförts är speciellt
övertygande; om man vill betona föräldrarnas ansvar för sina barn framstår väl
redan ordet "vårdnad" som en lämplig term - något som f. ö.
utredningen själv påpekar (s. 61 nederst). Härtill kommer, all begreppet
"föräldraansvar" förefaller direkt olämpligt åtminstone i den
situationen all en av föräldrarna skills från "föräldraansvaret",
något som väl även i framtiden tyvärr får antas bli inte helt ovanligt.
Vederbörande förälder skulle då lätt kunna få uppfattningen att han eller hon
helt och hållet berövats ansvaret för barnet. Utredningen synes i övriga
hänseenden med all rätt vilja motverka uppkomsten av en sådan uppfattning.
Tingsrätten avstyrker förslaget i denna del och kommer fortsättningsvis alt
använda begreppet "vårdnad" då utredningens förslag om
"föräldraansvar" diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i.7.5 Länsrätten i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar utredningens uppfattning (5.2.1.3) att
det i vissa situationer kan vara mer ändamålsenligt att till föräldraansvarig
utse annan person än den särskilt förordnade förmyndaren. Länsrätten utgår
emellertid från alt förmyndaren i normalfallet även är föräldraansvarig eller
en av två personer, t. ex. fosterföräldrar, som har gemensamt föräldraansvar.
Länsrätten tillstyrker således utredningens förslag i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.6 Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttrycket vårdnad infördes 1920 och får anses inarbetat
och väl känt. Enligt utredningen betonar uttrycket något positivt, nämligen
omsorgen om och ansvaret för barnet. Domstolsverket delar denna uppfattning och
avstyrker ändring av uttrycket till "föräldraansvar". Om föräldrarnas
ansvar för barnet önskas ytterligare betonat är "vårdnadsansvar" att
föredra. Uttrycket föräldraansvar har bl. a. den nackdelen att förälder som
inte har eller fråntas föräldraansvaret kan få känslan att inle ha något ansvar
alls som förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.7 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt ordet vårdnad byts ut mot föräldraansvar tillstyrks av
socialstyrelsen. Föräldraansvar uttrycker bättre innebörden i begreppet än vad
vårdnad gör. Dessutom kommer man ifrån den begreppsförvirring som f. n. råder.
Förväxling av begreppen rättslig vårdnad och faktisk vårdnad förekommer
nämligen alltför ofta. Med del föreslagna uttrycket blir det lättare all
klargöra skillnaden i innebörden av de båda begreppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att endast en person kan ulses till vårdnadshavare i de
fall föräldrarna inte har vårdnaden måste anses som en brist i nuvarande
lagstiftning. Många gånger är ju vårdnadshavaren gift eller sammanboende med
någon som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upplever sitt ansvar för barnet lika starkt som
vårdnadshavaren gör. Bilaga 3 Socialstyrelsen tillstyrker därför
utredningens förslag, att till föräldraansvariga för ell barn skall kunna
förordnas två personer gemensamt, även om ingen av dem är biologisk förälder
till barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.8 Riksskatteverket (RSV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis vill RSV la upp en terminologisk fråga.
Ullrycket "vårdnad" har ersatts med "föräldraansvar".
Inneborden av uttrycket "vårdnad" har för många människor inte varit
helt klar. Det har, som utredningen påpekar, rått en viss begreppsförvirring
beträffande "rättslig vårdnad" och "faktisk vård". Men RSV
vill ifrågasätta lämpligheten av det i stället för "vårdnad" valda
uttrycket "föräldraansvar". Utredningen har visserligen tänkt sig alt
föräldrarna i större utsträckning än tidigare skall ha föräldraansvaret
gemensamt men det kan ofta förekomma fall när föräldraansvaret anförtros endast
den ene av föräldrarna. Den andre föräldern har dock även i sådana fall ett
ekonomiskt ansvar för barnets uppehälle och utbildning. Alt då tala om alt
"föräldraansvaret" endast åvilar en av föräldrarna kan hos den andre
skapa en negativ inställning till att fullgöra det ekonomiska ansvaret.
Föräldrarna bör uppmuntras att gemensamt känna ansvar för sina barn även om de
befogenheter att bestämma för barnet som nu följer med den rättsliga vårdnaden
ligger hos en av föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom både den nuvarande termen vårdnad och den
föreslagna termen föräldraansvar från olika synpunkter kan kritiseras bör
enligt RSV:s mening annan benämning användas. Ordet "föräldraomsorg"
för snarast tanken till "omsorg om föräldrar". Ordet
"barnomsorg" är redan taget i anspråk för vissa samhällsfunktioner
enligt lagen 1976:381 om barnomsorg. Del bästa kan vara att lagfästa uttrycket
"rättslig vårdnad" eller "legal vårdnad" som torde användas
ganska allmänt bl. a. av myndigheter just för att allmänheten inte skall
förväxla vårdnad i juridisk mening med den faktiska vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.9 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ordet vårdnad utmönstras ur lagstiftningen finner
länsstyrelsen väl motiverat, då detta ofta sammanblandas med ordet vård. Den
föreslagna benämningen föräldraansvar är bättre. Den medför dock en påtaglig
olägenhet i de fall dä endast en av föräldrarna har föräldraansvaret. Den andre
kallas ju alltjämt förälder men faller alltså utanför begreppet föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.10 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att begreppet vårdnad utmönstras. Som
motiv anförs dels att "föräldraansvar" på ett bättre sätt uttrycker
att förälder (eller motsvarande) har ansvar för sitt barn i den omfattning
lagen anger dels att begreppet vårdnad ofta har sammanblandats med faktisk
vård. Jag vill liksom utredningen betona att förälder (eller motsvarande) skall
ansvara för att barnels behov tillgodoses i den omfattning lagen kräver, men
jag är tveksam till begreppet föräldraansvar, då det finns risk för alt det
förväxlas med ell allmänt ansvar som alla föräldrar känner eller antas känna
för sina barn. Risk finns för tolkningen att föräldraansvar automatiskt
inträder i och med föräldraskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppen vårdnad och vård har ibland vållat oklarheter,
men vårdnad Bilaga 3 har ändå både juridiskt och i allmänt språkbruk fått
starkt fotfäste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om begreppet vårdnad skall utmönstras bör det nog ersättas
med ett klarare begrepp än föräldraansvar. Jag tror alt begreppet
föräldraansvar kan ge upphov fill mera oklarheter än vad vårdnad gör i dag.
Kunde man kanske behålla ordet vårdnad, men med tillägget - ansvar =
vårdnadsansvar för att bättre beskriva ansvaret gentemot barnen?!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.11 Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande termen "vårdnad" har åstadkommit
begreppsförvirring beträffande rättslig och faktiskt vårdnad. Utredningen
föreslår bl. a. av det skälet att termen i fråga utbytes mot termen
"föräldraansvar" - en term som möjligen hämtats från det år 1977
avlämnade norska belänkandet Lov om barn og foreldre (barneloven). Den
föreslagna termen skulle enligt utredningen på ett bättre sätt än vårdnad
betona båda föräldrarnas ansvar gentemot sina barn, även när föräldrarna leyer
åtskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man i begreppet "föräldraansvar" lägger in
inle blott det rättsliga föräldraansvaret utan även det mera allmänna moraliska
föräldraansvar som väl varje förälder bör känna - jämför f. ö. förslagets
definition av begreppet föräldraansvar i kap. 6 där det bl. a. sägs att
föräldraansvarels innebörd är att barnet "har rätt till omsorg, trygghet
och förståelse" - kan även denna term vålla begreppsförvirring. Om man i
begreppet föräldraansvar inkluderar del moraliska ansvaret synes det dessutom
stötande att en förälder skall kunna befrias härifrån. Fakultetsnämnden är dock
även av följande skäl negativt inställd till förslaget all införa termen
föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omedelbara betydelsen av domen i vårdnadsmål är dels att
vinnande part blir ställföreträdare för barnet i frågor som rör dess person,
dels att vinnande part kan låta verkställa domen genom all få barnet överlämnat
till sig med hjälp av myndigheterna. Dessa två följder av domslutet ger den
vinnande parten bestämmanderätt över barnet i psykiskt och fysiskt avseende.
Den juridiskt korrekta beteckningen på domen är dom om bestämmanderätt över
barn. Den medelbara betydelsen av domen i vårdnadsmål är bl. a. att den
hänvisar till andra regler och regelkomplex, exempelvis till reglerna i 6 kap.
FB om innehållet i vårdnaden. Rätten att bestämma över barnet medför en
skyldighet för föräldrarna som preciseras i nuvarande 2-A §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De processuella reglerna är uppbyggda efler domens
juridiska betydelse. Vinnande part är den som får bestämmanderätten över
barnet. De regler som gäller om gemensam vårdnad angår medbestämmanderätt för
särboende förälder. Den som mister bestämmanderätten är förlorande part och har
tidigare ålagts att betala motpartens rättegångskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna termen föräldraansvar stämmer däremot inle
till sill språkliga innehåll med de processuella reglerna. Den som förklarades
fri från ansvar skulle betecknas som förlorande part. - Om man nu över huvud
tagel kan tala om att befria en förälder från att känna ansvar för sitt barn! -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den juridiskt korrekta termen dom om bestämmanderätt över
barn har den givna fördelen att den i klartext uttrycker vad saken gäller. Det
faktum att föräldrar enligt lag har bestämmanderätt över sitt barn är den
nödvändiga utgångspunkten för en diskussion om begränsning av densamma.
Utredningen har själv använt denna teknik vid utformning av reglerna om
föräldraansvarels innebörd då man i 5-7 §§ behandlat förälders bestämmanderätt
och barnets själv- och medbestämmande. </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt är faktullelsnämnden medveten om att termen
bestämmande- Bilaga 3 rätt kan ha en icke avsedd psykologisk effekt. Att
föreslå införande av termen kan ge sken av all man vill stärka föräldrarnas
bestämmanderätt över barnet, vilket givetvis inte är avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nu termen föräldraansvar, som utredningen föreslagit,
inte stämmer med de processuella reglerna och termen bestämmanderätt över barn
ter sig psykologiskt oklok, är måhända den nuvarande termen vårdnad att
föredra. Den innefattar både en rättighet och en skyldighet. Fakultetsnämnden
håller emellertid för troligt all man efler en ingående analys av de
närliggande begreppen faktisk vård och förmyndare skulle komma fram till alt
del behövdes en genomgripande omsystemalisering av den rättsliga regleringen av
förhållandet mellan föräldrar och barn. Om en sådan kom till stånd skulle en
bättre lösning även av den terminologiska frågan kunna bli följden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.12 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden avstyrker däremot att begreppet (rätislig) vårdnad
byts mot ordet föräldraansvar. Även om distinktionen mellan rättslig och
faktisk vårdnad kan leda till missförstånd i praktiken, är det ingenting som
hindrar att man försöker skapa större kunskap genom upplysning. Samtidigt
skulle införande av termen föräldraansvar kunna medföra ännu större missförstånd.
Ordet kan nämligen lätt leda till en sammanblandning av det rättsliga
föräldraansvaret med del allmänna föräldraansvar, som varje förälder bör känna
vare sig han har del i den rättsliga vårdnaden eller inte. Psykologiskt kan det
också kännas som ell större ont alt bli utesluten från föräldraansvaret än frän
den rättsliga vårdnaden. I linje härmed ligger att del verkar något främmande
att införa termen föräldraansvarig för den som inte är barnels förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begreppsmässig fråga är också förhållandet mellan
vårdnaden och förmynderskapet. Utredningen säger sig (s. 61) ha övervägt
möjligheten att göra de båda begreppen till en gemensam funktion. Allmänt sett
skulle dessa frågor säkert vara förtjänta av en närmare analys, bl. a. ur
rältsteknisk synvinkel, eftersom Föräldrabalkens regler är ganska komplicerade
0(:h delvis oklara beträffande detta samband. Fakultetsnämnden anmärker blott i
förbigående att det kan finnas skäl att bibehålla förmynderskapet som en sak
för sig i den mån lagen innehåller regler, som gör del möjligt att lägga
förmynderskapet på annan person än förälder, som är vårdnadshavare.
-Utredningen föreslår dock på en punkt en teknisk förändring, nämligen alt
vårdnaden, när den fråntas båda föräldrarna, bör överföras till en särskild
vårdnadshavare som kan förutsättas vara en bra ersättningsförälder för barnet.
(Se 6 kap. 14 §ochs. 62). Fakultetsnämnden gör här det påpekandet, att ett
förverkligande av detta förslag aktualiserar en ändring även i 11 kap. 1 §. Det
blir eljest inte klart vad som skall ske med förmynderskapet för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.13 Uppsala universitet, familjeforskningsgruppen vid
sociologiska insti<br>
tutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår (s. 62) att ordet vårdnad i lagen
skall ersättas med ordet föräldraansvar. Argumenteringen kring detta förslag är
något oklar. Termerna "begrepp", "uttryck" och
"term" används ömsevis och del synes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som om i synnerhet termen "begrepp" och termen
"term" i vissa fall står som Bilaga 3 synonyma. Del kan knappast
sägas vara begreppet vårdnad som utredningen ifrågasätter utan endast termen.
Det vore fel tro att termer eller etiketter är betydelselösa. Man skall dock icke
ha en övertro på termernas infiytande. All ändra från termen vårdnad till
föräldraansvar kan knappast vara begreppsklargörande eller på annat sätt
förändra bilden av vad vårdnad kan vara. Del faktum all den legala och den
verkliga eller fakfiska vårdnanden är två från varandra teoretiskt skilda
begrepp slår fast oavsett termer och förvirringen i termfrågan och möjligen
också i begreppsbildningen står säkert kvar även om man söker en nykonstruerad
term. Termer såsom delad vårdnad, gemensam vårdnad, legal vårdnad och faktisk
eller verklig vårdnad börjar nu bli igenkända och ganska vanliga i
vardagsspråket och bl. a. därför finns inle heller någon anledning att ändra
termerna i lagstiftning eller försöka göra så i de vardagliga diskussionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskolan i
Örebro Se avsnitt 2.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som vi nyss anförde anser vi i enlighet med utredningen
det riktigt att söka betona båda föräldrarnas ansvar gentemot sina barn även i
det fall föräldrarna bor åtskilda. Utredningen vill byta ut begreppet vårdnad
mot uttrycket föräldraansvar, vilket sägs bättre uttrycka alt föräldrar har
ansvar för sina barn i den omfattning lagen anger (s. 61 f). Samtidigt skulle
man därmed komma ifrån den begreppsförvirring som nu råder beträffande rättslig
vårdnad och faktisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots all utredningen inte vill sakligt ändra innebörden
av vårdnadsbegreppet kan del ifrågasättas om inte förslaget ändå kan komma att
uppfattas på det sättet. Liksom gällande rätt utgår förslaget ifrån att en
förälder i vissa fall kan komma att fråntas sitt ansvar eller aldrig erhålla
del i detta. Att fråntas föräldraansvaret torde uttrycksmässigt lätt kunna
komma att uppfattas som en mer ingripande åtgärd än att fråntas vårdnaden. Man
undgår visserligen en sammanblandning med frågor som avser enbart den dagliga omsorgen
om barnet - den faktiska vården - men genom att så starkt betona ansvaret löper
man i stället risken att motsvarande begreppsförvirring uppstår mellan å ena
sidan föräldraansvaret i lagens mening och å andra sidan det moraliska ansvar
som varje förälder bör känna för sitt barn oavsett vem som anförtrotts
vårdnaden om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del vore enligt vår mening olyckligt om den i
föräldraansvaret ej delaktige föräldern kom att uppfatta sig själv såsom
uteslängd eller befriad från allt vidare an.svar för barnet. Vårdnadsbegreppet
är på det sättet mindre värdeladdat. Från den synpunkt vi här anlagt kan det
närmast vara en fördel att det för tankarna till den faktiska vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>---- Se avsnitt 3.3.20.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi återgår till den terminologiska frågan innebär vårt
ställningstagande till det gemensamma ansvaret att det alternativ som skulle ha
gett en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighet att begagna termen föräldraansvar inle bör
väljas. En annan Bilaga 3 möjlighet att kunna godtaga termen skulle kanske
föreligga om man sökte en kompromisslösning. Den skulle då utgå från alt
föräldraansvaret i princip är gemensamt och att förälder skulle kunna helt
fråntas detta ansvar blott vid ådagalagd olämplighel för uppgiften. Om del
emellertid skulle visa sig alt det gemensamma föräldraansvaret bjuder på
svårigheter ulan alt den ene kan sägas vara olämplig som förälder, skulle
rätten kunna bestämma vem av föräldrarna som i första hand har all fullgöra
ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lösningen innebär alt endast den direkt olämplige
uteslängs från föräldraansvaret. En nackdel är emellertid att i stället för två
kategorier föräldrar- med resp. utan del i vårdnaden - man får tre: de med
fullständigt föräldraansvar, de med begränsat föräldraansvar och de utan
föräldraansvar. Det förefaller tveksamt om fördelarna med termen föräldraansvar
uppväger de nackdelar som följer med en sådan kompromisslösning. Sammanfattningsvis
vill vi därför förorda all vårdnadsbegreppet tills vidare bibehålls. Kanske kan
fortsatta överväganden visa på någon annan, framkomlig väg att undgå de med
vårdnadsbegreppet sammanhängande nackdelarna. Utredningen antyder själv
möjligheten alt göra vårdnaden och förmynderskapet till en gemensam funktion
såsom länkbar lösning (s. 61).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den antydda lösningen synes vara en så mycket mer naturlig
utväg som förmyndarens plikter enligt 1974 års lagstiftning i princip omfattar
också att sörja för myndlingens person, något som innebär alt vårdnaden om
underårig redan nu kan betraktas som en speciell, mera utförligt reglerad
funktion av förmynderskapet (FB 13 kap 1 § första och tredje styckena).
Förhållandel mellan förmynderskap och vårdnad är dock i nuvarande lag oklart
och förvirrande. En omarbetning är önskvärd. Del är väl förklarligt att
utredningen i första hand tvekat att ge sig in på ett så omfattande arbete. Goda
skäl talar dock för att denna väg bör prövas. Därigenom skulle det bli möjligt
att såsom föräldraansvar ge uttryck ät den moraliska skyldigheten att sörja för
barnet, medan tillgodoseende av barnets behov samt rätt och skyldighet alt
bestämma för barnet i personliga frågor skulle fullgöras såsom ett led i
förmynderskapet. En betydande förenkling av föräldrabalken torde kunna vinnas
på delta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.16 Stockholms sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framförts redan i inledningen anser
socialförvaltningen att del är bra att begreppet vårdnad byts mot
föräldraansvar. Vårdnad förväxlas ofta med begreppet vård, dvs. den dagliga
omsorgen om barnet. Förvaltningen ställer sig skeptisk till en gemensam vårdnad
som i praktiken innebär gemensam vård dvs. ett växelvis boende hos föräldrarna
med ideliga miljöbylen för barnet. Oftast är denna typ av gemensam vård en
eftergift för föräldrarnas rältvisekrav och utgår ingalunda från barnels behov.
Barnet skall självklart ha möjlighet alt umgås med båda sina föräldrar även om
dessa inle bor tillsammans men del får inte medföra att barnet skall vara
bosatt på två häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid reformens genomförande är det viktigt med ordentliga
informationsinsatser där bland annat innebörden i begreppet föräldraansvar
förs ut så att den nuvarande otydligheten vårdnad/vård försvinner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.17 Göteborgs sociala centralnämnd</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis kan också nämnas alt i utredningen föreslås
en ändring av namnet föräldrabalken till barn- och föräldrabalken, likaså alt
begreppet vårdnad byts ut mot föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan ifrågasätta om utbytet av begreppet vårdnad mot
föräldraansvar är lämpligt. För de flesta människor täcker ordet föräldraansvar
så myckel mer och är inle någonting som kan las ifrån en förälder genom beslut
av domstol. I de allra flesta fall där föräldrar efter skilsmässa har beslutat
att en av dem skall vara vårdnadshavare är det självklart att den andra
fortfarande har kvar ett föräldraansvar, som man inte alls vill ifrågasätta.
Att likställa begreppet vårdnad med ansvar känns därför stötande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.18 Botkyrka sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6:e kapitlet i nuvarande föräldrabalk om vårdnaden skall
enligt förslaget ha en helt ny rubrik. Om föräldraansvar, och en lagtext som
förklarar dess innebörd. Begreppet redovisar på ell bättre sätt än vårdnad
föräldrarnas ansvar för sina barn och får bedömas som en mer adekvat
formulering, även om det i sak inle förändrar innehållet i begreppet vårdnad.
Normalförhål-landel skall vara alt föräldraansvaret gäller frän barnels födelse
och ej upphör förrän barnet uppnår 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.19 Umeå sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att byta ut ordet "vårdnad"
mot "föräldraansvar" förtydligar vad del är fråga om; föräldrarnas
ansvar för barnet i den omfattning lagen anger. Innebörden i begreppet vårdnad har
för många föräldrar varit svårtydd och förvirrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.20 Ludvika sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att begreppet vårdnad bytes ut mot termen föräldraansvar
anser vi vara en förändring till det bättre. Därigenom betonas ansvaret mer än
rättigheten i förälderns roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan också bekräfta att det f. n. ofta sker en
sammanblandning av termerna juridisk vårdnad, faktiskt vårdnad och
samhällsvård. Ordet föräldraansvar kan bidra till alt bilden i detta avseende
klarnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms läns
landsting, förvaltningsutskottet Se avsnitt 1.25 Hälso- och sjukvårdsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare stöds förslaget om all ersätta ordet vårdnad med
ordet föräldraansvar dels för att undvika förväxlingar med ordet vård dels för
att understryka all förälder har ansvar för sitt barn i den omfattning lagen
anger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.23 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO stöder vidare ändringen av begreppet
"vårdnad" till "föräldraansvar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.24 Centralorganisationen SACO/SR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom alt i lagtexten föra in begreppet föräldraansvar
läcker man förhållandel mellan föräldrar och barn på ett bättre sätt än
hittills både ur juridisk och praktisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF) Se avsnitt 2.14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.1.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all det nuvarande begreppet vårdnad
byts mot föräldraansvar, vilket enligt utredningens uppfattning bättre betonar
föräldrarnas ansvar för sina barn och råder bot på den begreppsförvirring som
nu råder mellan rätislig vårdnad och faktisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundels mening är delta inte tillräckligt
vägande skäl för att byta ut det invanda begreppet vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att förlora vårdnaden kan för en förälder kännas svårt
nog, men att fråntagas sitt föräldraansvar - vilket enligt utredningens förslag
skall kunna förekomma - kan upplevas som att hela egenskapen av förälder sätts
i fråga. Begreppet vårdnad är betydligt mindre känsloladdat och provocerande.
Det hör samman med vård, och det är trots allt lättare att acceptera att enbart
den ena föräldern skall ha hand om denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet vill sålunda avstyrka det föreslagna bytet av
begreppet vårdnad mot föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.27 Sveriges domareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör uttrycket vårdnad ersättas med
uttrycket föräldraansvar, enär detta på ett bättre sätt skulle framhålla båda
föräldrarnas ansvar för sina barn även då föräldrarna bor åtskilda. Man skulle
därigenom också undgå den svårighet många haft alt skilja på begreppen rättslig
vårdnad och faktisk vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är visserligen riktigt all ullrycken vårdnad och vård
emellanåt skapat förvirring. Domareförbundet kan emellertid inle finna all
större klarhet skulle vinnas genom användande av begreppet föräldraansvar.
Ansvaret tillkommer i många fall någon som inte är förälder liksom man kan vara
förälder utan att ha "föräldraansvar". Också den förälder som ej har
del i vårdnaden har ett ansvar för sill barn inle bara moraliskt ulan också
juridiskt i form av en principiell bidragsskyldighet. Utredningens förslag
skulle -tvärtemot sitt syfte - kunna leda till att den förälder som ej har del
i "föräldraansvaret" känner sig åsidosatt på ell sätt som skulle
kunna inverka menligt på barnet. Det anförda ger enligt förbundets mening vid
handen att förslaget ej medför några fördelar ulan snarare inbjuder till nya
svårigheter. Själva ordet föräldraansvar är dessutom längre, klumpigare och
mindre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nyanserat än ordet vårdnad. Med hänsyn härtill och då
utredningen själv är Bilaga 3 av den uppfattningen att vårdnadsbegreppet
betonar något positivt, nämligen omsorgen om och ansvaret för barnet, föreslår
domareförbundet i första hand att det nuvarande begreppet bibehålls. I andra
hand vill förbundet föreslå uttrycket vårdnadsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.28 Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare<br>
(KLFR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker det är bra alt begreppet vårdnad föreslås bli
ersatt av föräldraansvar som bättre uttrycker föräldrarnas ansvar för sina
barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.29 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göte<br>
borg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nomenklaturförändringarna som föreslås - barn- och föräldrabalk
istället för föräldrabalk, föräldraansvar istället för vårdnad, överlämnande av
barn istället för överfiyttning m. m. - är i linje med försöken att öka
respekten för barnet som individ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.30 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har varit svårt för allmänheten alt skilja mellan
begreppen "vårdnad" och "vård". "Föräldraansvar"
anger på ett tydligare sätt än "vårdnad" att det handlar om juridiskt
ansvar mer än praktisk vård. Det är värdefullt att lagtexten och utredningen
tar upp vad föräldraansvaret innehåller av rättigheter och skyldigheter för
barn och föräldrar. Utifrån denna uppräkning är det dock tveksamt hur förälder
som bor på långt avstånd från sitt barn ska kunna utöva sitt föräldraansvar,
fast den då har tryggheten alt bli underrättad i viktiga frågor som gäller
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.31 Fosterhemmens Riksförbund (FR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande begreppen vårdnad och förmynderskap har
diskuterats göras till gemensam funktion, men utredningen orkade inle lägga
fram något sådant förslag. Däremot utbytes, utan någon innehållsmässig
förändring, begreppet vårdnad mot föräldraansvar, eftersom uttrycken rättslig
vårdnad och faktisk vård skapar begreppsförvirring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.32 Rädda Barnens Riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet vårdnad, som är svårbegripligt, föreslås
ersättas med föräldraansvar. Enligt vår mening är detta ett förtydligande som
underlättar för många att förstå vad det innebär. Ord som verkställighet och
överflyttning av barn föreslås försvinna och ersättas med överlämnande - också
en positiv förändring.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.33 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR ansluter sig till utredningens förslag att ersätta
begreppet "vårdnad' med uttrycket "föräldraansvar".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.34 Riksförbundet Hem och Skola- (RHS)</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den övergripande terminologiska diskussionen
vill RHS också tillstyrka utredningens förslag all begreppet vårdnad ersätts av
begreppet föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.35 Husmodersförbundet Hem och Samhälle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beteckningen föräldraansvar i stället för vårdnad är
enligt förbundets åsikt bra, eftersom i ordet föräldraansvar kan läggas in hela
ansvaret för barnet och inle bara del juridiska ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Föräldraansvarets innehåll och varaktighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten anser det värdefullt om föräldrabalken (FB)
kompletteras med positiva bestämmelser som ger uttryck för barnets rätt till
psykisk och fysisk omsorg, trygghet i förhållande till sina särskilda behov och
förutsättningar saml fostran. I likhet med ledamöterna Märta Fredrikson och
Yvonne Hedvall anser kammarrätten dock att det aktuella kapitlet i balken även
i fortsättningen bör inledas med bestämmelser om vem som har vårdnaden och vad
detta innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en sådan inledning faller de följande bestämmelserna
naturligare in i det samlade mönstret (se t. ex. 6 kap. 4 § i förslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna författningstexten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. barn- och föräldrabalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som också har utvecklats i det föregående förordar
kammarrätten alt kapitlet utformas på sätt kommittéledamöterna Yvonne Hedvall
och Märta Fredrikson har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.2 Stockholms tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. 1-8 §§ BFB. I likhet med reservanterna Yvonne
Hedvall och Märta Fredrikson anser tingsrätten att 6 kap. BFB bör inledas med
bestämmelse, som betonar vikten av del ansvar förälder eller annan
vårdnadsansvarig har gentemot barnet. Tingrätlen kan biträda reservaternas
förslag till utformning av 1 §, dock att ordet vårdnadsansvarig - i enlighet
med vad som tidigare sagts - bör användas i stället för föräldraansvarig och
att sista meningen avslutas med "... bästa, ge det omsorg, trygghet och förståelse".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot innehållet i övriga §§ i detta avsnitt har tingsrätten
ingen erinran. Tredje stycket i förslaget 6 § bör enligt tingsrättens
uppfattning infogas som st 2 under 5 §. I fråga om den i 8 § angivna
bestämmelsen om föräldraansvarets varaktighet - vilken enligt tingsrättens
förslag skulle ingå som ett led i bestämmelserna i 1 § - kan följande anmärkas.
Enligt nuvarande bestämmelser upphör vårdnaden därest barnet före 18 års ålder
ingår äktenskap. Egen familjebildning före 18 års ålder torde numera
åstadkommas i minst lika stor omfattning genom att barnet ulan giftermål
flyttar hemifrån för att leva tillsammans med en partner. Som utredningen
funnit finns del skäl alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>likställa dessa två grupper självständiga barn när del gäller
föräldraansvaret. BUaga 3 Det förefaller tingsrätten av skilda skäl olämpligt
alt införa en bestämmelse om att föräldraansvaret upphör om barnet fiyttar
hemifrån för samboende, även om föräldraansvaret i dessa fall - liksom när del
gäller gifta underåriga -ofta är mycket uttunnat. I lagtexten bör därför som
utredningen förordat uttalas, all föräldraansvaret generellt gäller till dess
barnet fyllt 18 år. Dock bör samtidigt i lagtexten eller i propositionen
erinras om den rätt, som sedan gammall tillkommer gift underårig att själv föra
talan i sina personliga förhållanden i äklenskapsmål. Måhända bör också på
lämpligt sätt erinran göras om att gift underårig har rätt inte bara att själv
träffa avtal enligt föreslagna 6 kap. 7 § BFB utan också ingå rättshandling
enligt nuvarande 9 kap. 2a§FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.3 Malmö tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet om vårdnaden inledes i förslaget med en
bestämmelse om barnets rätt till "omsorg, trygghet och förståelse".
Enligt tingsrättens mening hör fraser av denna typ inle hemma i en lagtext. Man
kan inle lagstifta om de känslor människor bör hysa för varandra. Stadgandet
innefattar ingenting annat än en from förhoppning som beklämmande ofta torde
komma all gendrivas av en motsträvig verklighet. Bestämmelsen har ingen
praktisk betydelse och kan av naturliga skäl inte förses med sanktioner. Av
dessa skäl och med hänsyn till stadgandets likheter i övrigt med en politisk
slogan torde det snarast väcka misstro hos såväl jurister och andra
professionella lagläsare som de fåtaliga personer utanför dessas krets som kan
komma att läsa det. Någon annan psykologisk effekt torde det inle ha.
Tingsrätten avstyrker därför förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De följande stadgandena (2 §-6 §) innebär enligt
tingsrättens mening i stort sett inga förbättringar i förhållande till nu
gällande rätt, som får anses ge ett koncist och begripligt besked om innebörden
av vårdnadsbegreppet. Delvis är det fråga om självklarheter (t. ex. 6 §) som
måsle kunna intolkas även i de nuvarande bestämmelserna och som i varje fall
inle behöver skrivas in i lagen. Tingsrätten finner det dock lämpligt att en
erinran om betydelsen av barnets egna önskemål i fråga om dess utbildning
intages i nuvarande 6 kap. 2 §. Detta torde kunna ske genom en enkel
omredigering av stadgandet, t. ex. genom att efter orden "barnels
anlag" inskjules "och önskemål". Med delta undantag avstyrkes
förslaget i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten delar utredningens uppfattning om det
önskvärda i att ändra bestämmelsen om barns rätt alt sluta arbetsavtal och
tillstyrker förslaget i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.4 Länsrätten i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar i allt väsentligt de uppfattningar som
utredningen för fram i detta avsnitt. Det är viktigt att barnels rättigheter
och de skyldigheter som föräldraansvaret medför karlläggs och kommer till
uttryck i lagtext. Del kan dock enligt länsrättens uppfattning ifrågasättas om
del är meningsfullt att i lagtext införa skyldigheter som del inte finns någon
som helst möjlighet all övervaka. Länsrätten avser närmast utformningen av
bestämmelsen i 6 § om skyldighet för föräldraansvarig alt samråda med barnet.
Det är självklart att ett sådant samråd bör förekomma, men del uppnår man inte
genom att införa en lagregel om del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.5 Domstolsverket</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte all särskilt betona det ansvar vårdnaden innebär
kunde 6 kap. barn-och föräldrabalken (BFB) inledas pä följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Barn står under vårdnad av bägge
eller den ene av sina föräldrar eller av annan person till dess barnet fyllt 18
år eller ingått äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som har vårdnaden ansvarar
för att barns rättigheter enligt 3-5 §§ tillgodoses (motsvarar 1-3 §§ i
förslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.6 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om föräldraansvarels innehåll föreslås få
en delvis ändrad uformning. Bl. a. uttrycks barns behov av psykisk omsorg som
en rättighet för barnet i stället för en skyldighet för föräldrarna. Med hänsyn
till bestämmelsens placering är del givet att den i första hand riktar sig till
föräldrarna. Socialstyrelsen tillstyrker bestämmelsens innehåll och utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår vidare att barnet med stigande ålder
och mognad skall få ell ökal inflytande på sina personliga angelägenheter. I
vissa hänseenden föreslås också en vidgad självbestämmanderätt för barnet, t.
ex. vad gäller möjligheterna all ingå arbetsavtal. I ett visst avseende har
emellertid utredningen helt avstått från att la ställning. Del gäller frågan
när barnet själv skall få bestämma om medicinska ingrepp och behandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. får del anses som myckel oklart vad som gäller i
detta avseende. Den unge kan redan före 18 års ålder i viss utsträckning vägra
att genomgå medicinska åtgärder utan att föräldrarna eller samhällel kan lägga
sig i detta. En sådan situation finns t. ex. beskriven av Bramstång i hans
uppsats "Farlig för eget liv eller vårdslösande av den egna hälsan - en
lucka i barnavårdslagen" i publikationen Uppsatser i
socialförvallningsrätt. Viss speciallagstiftning kan också lägga hela ansvaret
för ett medicinskt ingrepp på den unge. En sådan lagstiftning är abortlagen.
Ingen annan än kvinnan - oavsett hennes ålder- kan bestämma om abort skall ske.
Endast om kvinnan inte kan avge ett giltigt samtycke, skall hennes uttalade
mening inle beaktas. Detta medför emellertid att aborten inte kan genomföras,
eftersom ingen annan kan besluta på hennes vägnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra medicinska ingrepp eller åtgärder torde ibland
förutsätta samtycke från den unge för alt kunna genomföras. Som villkor gäller
emellertid an del är den unges EGEN vilja, som kommer till uttryck i hans
uttalande, samt an den unge uppnått viss ålder. Del hade varit värdefullt om
utredningen haft möjligheter att närmare analysera denna fråga och lägga fram
förslag hur man bör förfara om den unge inle vill fä genomförd åtgärd eller
behandling, som är av betydelse för hans liv eller hälsa, och från vilken ålder
den unge i princip bör få ha bestämmanderätt över sin egen kropp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.7 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tänkesätten bakom 6 §. som föreskriver samråd med barnet i
personliga angelägenheter och att barnet skall ha rätt till självbestämmande, har
i utredningen beskrivits på ett utmärkt sätt. Når man tar del härav slås man av
en önskan att information i dessa angelägna frågor genom föräldrautbildning
eller på annat sått skall föras ut till personer med föräldraansvar och andra,
som har befattning med barn. Det blir eljest fråga om en kunskap endast för
initierade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.8 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några synpunkter på barns behov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i anslutning till delta kapitel uttrycka min
stora tillfredsställelse över alt utredningen har som utgångspunkt all försöka
ange barns behov. Del hade varit önskvärt att även socialutredningen i sina
betänkanden och i den följande propositionen velat behandla barnavårdsfrågorna
utifrån ell barnens-behov-tänkande. Delta kap. ser jag som detcenlralai
belänkandet. I olika avsnitt hänvisas till kap. 4 varför jag gärna skulle se en
starkare betoning av kapitlets betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De grundläggande behov som utredningen anger anser jag väl
överensstämma med vad barn har rätt alt få tillgodosett, men jag saknar en
starkare skrivning om att barn har rätt att få bli fostrade till självständiga
individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anger att den bl. a. har haft som mål alt
lagen klart bör ge uttryck för barnens behov och deras rätt att utveckla sin
personlighet. Trols detta finner jag all det generellt är svårt att omvandla de
grundläggande behoven till den i BFB 6: 1-8 föreslagna lagtexten och vice
versa. Jag efterlyser en bättre överensstämmelse vad gäller del direkta
ordvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet anges att man med begreppet förälder avser
biologisk förälder, adoptivförälder, fosterförälder även som den eller de som
eljest varaktigt har barnet i sin vård. 1 lagtexten fastslås endast den eller
de föräldraansvarigas skyldighet att tillgodose barnens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var finner vi några skyldigheter för fosterföräldrar eller
för den eller de som eljest varaktigt har barnet i sin vård att tillgodose
några av barns grundläggande behov? Fosterföräldrar eller motsvarande bör på
samma sätt som föräldraansvariga vara skyldiga all tillgodose vissa av de i
kap. 4 angivna behoven. Här är önskvärt med en koppling till socialtjänstlagen
och LVU. Se vidare avsnitt 4.11 Umgängesrältens omfattning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förälder och föräldraansvarig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall anförtros enligt gällande rätt vårdnaden till
en särskilt förordnad förmyndare. Barnet har i dessa situationer inte sällan
vistats i fosterhem, blir kvar i fosterhemmet, medan vårdnadshavaren förblir en
utomstående person som inle har barnet hos sig. Enligt min uppfattning är det
riktigare som utredningen anser all till föräldraansvarig utse en person som
verkligen kan bli en bra ersättningsförälder för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens resonemang om att dela på funktionerna
föräldraansvarig och förmyndare förslår jag däremot inte riktigt. Jag kan inte
länka mig så många situationer där del måsle anses befogat med en
föräldraansvarig och en annan som förmyndare. Tänkbara situationer kan vara när
barnet har en stor förmögenhet, eller är involverat i omfattande ekonomiska
transaktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur gör man klart all föräldraansvaret innebär
förmyndarskap även när man överflyttar del på annan person? Skall man alltid
räkna med att föräldraansvaret endast innefattar vad som anges i BFB 6: 1-8 och
all förmyndarskapet ligger kvar där del fanns före förändringen? Begreppet
förmyndare behandlas i FB 9-16 kap., emedan BFB 6 kap. enbart talar om
föräldraansvaret. Utgångspunkten bör enligt min mening vara att föräldraansvaret
även i dessa situationer skall (liksom nar förälder är föräldraansva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rig) innefatta en förmyndares funklon. Utredningens
skrivning på denna Bilaga 3 punkt bör nog bli föremål för ett klargörande,
även om specialmotiveringen till BFB 6:9 ger en viss ledning, "Denne
(föräldraansvarige) måste inte nödvändigtvis vara även barnels förmyndare....".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I specialmotiveringen till BFB 6:9 anges vidare att
föräldraansvaret föreslås kunna anförtros flera personer, l.ex.
fosterföräldrar, i stället för som i dag en person. Lagtexten säger "annan
person", varför jag finner den missvisande på denna punkt. Förslaget i sig
är positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvarets innehåll och varaktighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det innehåll som utredningen vill ge föräldraansvaret
finner jag vara välbetänkt. På några punkter vill jag dock kommentera
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att bestämmelserna i FB 6 kap. om
föräldrarnas ansvar för barnels uppehälle kan utmönstras. Dä del ju
fortfarande, trots de modifieringar som skett rörande gränsen mellan samhällets
respektive föräldrarnas ekonomiska ansvar, i första hand är föräldrarna som
svarar för barnens uppehälle har jag svårt alt förslå varför delta inle
förtjänar att bli omnämnt i BFB 6 kap. Enligt min mening bör i BFB 6 kap. göras
en hänvisning till BFB kap. 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser inle all någon särskild bestämmelse om
integritelsskydd för barnet behövs. Man exemplifierar integritelskränkande
handling med öppnande av barns brev, avlyssnande av deras telefonsamtal m. m.
Utredningen menar att inlegritetsskyddet får anses ligga i att föräldraansvarig
skall se till all barnels behov av omsorg, trygghet och förståelse tillgodoses.
Jag saknar här en koppling till begreppet "annan kränkande
behandling" i BFB 6:2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsnittet som behandlar medbestämmanderätt för barnet
skriver utredningen "rent allmänt bör föräldrarna vid utövande av
föräldraansvaret i möjligaste mån försöka tillgodose barnets bästa". Är
det inte en självklarhet alt föräldrarna alltid skall försöka tillgodose
barnels bästa vid utövandet av föräldraansvaret?!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.9 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ ser med tillfredsställelse all förslaget till barn-och
föräldrabalk inleds med bestämmelser om barnels rätt till fysisk och psykisk
omsorg, trygghet, förståelse för sina särskilda behov och förutsättningar samt
fostran och utbildning. 2 § har dock fått en formulering som enligt SÖ:s mening
kan ge ordet fostran en negativ klang. Eftersom fostran är något positivt kan
kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling inte vara en del eller
ett led i fostran. SÖ föreslår därför att ordet "men" i 2 § utbyts
mot "och" varigenom 2 § skulle få följande lydelse: "Barn har
rätt till fostran och får inle utsättas för kroppslig bestraffning eller annan
kränkande behand-ling"\</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ vill i anslutning till formuleringen i denna paragraf
peka pä de kullurkollisioner som kan uppstå för vissa invandrarfamiljer när det
gäller uppfostringsmetoder. Tvåspråkig social eller psykologisk expertis kan
hjälpa och stödja dessa familjer i sådana situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 § sägs att barn som tagit arbete med samtycke av den
som har föräldraansvaret får, när han fyllt 16 år, säga upp avtalet. SÖ anser
alt del år lämpligt att barnet både skall ha fyllt 16 år och ha fullgjort sin
skolplikt för alt själv få säga upp ett avlal om arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ vill särskilt understödja utredningens förslag (s. 68)
om att föräldra- Bilaga 3 ansvaret inle i något fall skall upphöra förrän
barnet fyllt 18 år. Delta är viktigt för alt tillförsäkra barnet den totala
trygghet del har rätt till all känna även under tonåren. Det gäller bl. a. det
stöd barnet behöver för att skaffa sig utbildning och inför inträdet i
arbetslivet. Föräldrarnas ansvar för sina tonåringars levnadsmönster, l.ex.
alkoholvanor, blir också tydligare om föräldraansvaret gäller till dess barnet
fyllt 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.10 Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden<br>
Barnets bästa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur förhållandel mellan föräldrar och barn bör fungera är
behandlat i regler om innebörden av vårdnaden. Hur förhållandel har fungerat
och kan väntas fungera i framliden skall prövas i vårdnadsmål enligt den
lagiekniska lokutionen barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit normer för förhållandet mellan
barn och föräldrar i 1-7 §§. Bl. a. har man framhållit barnels behov av omsorg,
trygghet och förståelse samt behandlat frågor om föräldrarnas bestämmanderätt
och barnets rätt till själv-och medbestämmande. Vad gäller regler för prövning
av hur del förhållit sig i ett konkret fall och prognosslällande har man
föreslagit en "redaktionell" förändring av lagtexten. Lokutionen
barnets bästa skulle anges endast i en paragraf med hänvisning för tillämpning
i samtliga mål om "föräldraansvar". Härigenom har man åstadkommit ett
förslag som även innebär en bevisrätislig förenkling. De nu gällande olika
styrkekraven på bevisning om barnets bästa i olika typer av vårdnadsmål skulle
automatiskt falla bort. Detta synes innebära att domstolarna bör söka det bästa
länkbara alternativet för barnet ulan alt ge föräldrarna företräde vid
konkurrens med utomstående. Ändringen skulle -om den gick igenom - få stor
betydelse och förslaget innehåller väsentligen något mer än en redaktionell
ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av motiven framgår all utredningen tillmätl samma
omständigheter betydelse vid diskussion om tolkning av begreppet barnets bästa
som vid angivande av barnets behov som exempel på "föräldraansvarets
innebörd". Fakullelsnämnden anser alt denna tanke bör komma till uttryck i
lagtexten. Detta kan ske mycket enkelt genom en hänvisning i 18 § att domstolen
vid bedömning av frågan om vad som är "barnels bästa" skall söka
ledning av innehållet i reglerna i 1-7 §§. Domstolarna skulle i enlighet härmed
i varje konkret fall pröva exempelvis hur barnets behov av "omsorg,
trygghet och förståelse" tillgodoselts och kunde länkas bli lillgodosell i
framtiden av vardera föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att i lagtext ge en dylik hänvisning skulle man
förse reglerna om "föräldraansvar" med en typ av sanktioner och
därigenom förslärka den "attitydpåverkande" effekten. Del framstår
som angeläget all framhålla denna effekt därför att utan en sådan kan en
lagstiftning om barnels psykiska behov framstå som meningslös.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.11 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att 6 kap. skall inledas med fyra
paragrafer i vilka barnels rätt till omsorg m. m. och föräldrarnas skyldigheter
härvidlag anges. Fakultetsnämnden instämmer i lämpligheten av alt en
målangivelse för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdnaden sker i lagtexten. Del blir emellertid en något
katekesliknande Bilaga 3 uppräkning att låta innehållet i barnets rätt
fördelas på tre olika lagrum. Vad som sägs i dessa hänseenden skulle enligt
nämndens mening med fördel kunna sammanföras i en enda lagparagraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.12 Uppsala universitet, statsvetenskapliga
institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om barnens rätt har i uppdrag att undersöka i
vilka fall och på vilka sätt barns rättsliga ställning bör stärkas. Uppgiften
är att kartlägga problemområdet och ange vilka lagändringar som kan komma i
fråga. 1 det här aktuella belänkandet behandlas reglerna om vårdnad,
umgängesräll och överfiyttning av barn. Ett förslag till ändrade
lagbestämmelser lämnas. Vidare presenteras några tänkbara alternativa förslag.
Från statsvetenskapliga utgångspunkter kan vi emellertid inte finna alt vi har
speciell sakkunskap att förmedla vad gäller utredningens problemområde. Del
förefaller i stället vara jurister och beleendevetare som tillför området
kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill emellertid göra en kommentar i anslutning till
föräldraansvarels innebörd, 3-4 §§6 kap. i förfallningsförslagel till ny barn-
och föräldrabalk. I 3 § anges all barn har rätt till utbildning som motsvarar
dess önskemål, behov av förutsättningar. 4 § ålägger föräldrarna att bevaka
barnels rätt enligt 3§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen inte tagit upp till behandling är
samhällets roll i utbildningsväsendet. Det synes emellertid väsentligt att ta
upp till granskning konsekvenserna vad avser barnets rätt och
föräldraskyldigheten inom området. Samhället har åtagit sig att svara för
utbildningsväsendet både vad gäller resurser och tillgång på
utbildningsplatser. Att överföra en del av detta åtagande till
föräldraskyldighet innebär en ändrad målsättning från statsmakternas sida. Vår
slutsats blir därför att vid utformningen av de nämnda paragraferna bör beaktas
samhällets åtagande i fråga om utbildning ställt i relation till den eventuella
föräldraskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.13 Högskolan i Örebro</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan naturligtvis råda delade meningar om vilka av de
rättigheter som bör tillkomma barn som uttryckligen ska anges i lagtexten. Den
inledande bestämmelsen i 6 kap. uttrycker allt nog väl de allmänna krav som
barn bör kunna ställa oavsett vilka rättigheter del rör sig om. Styrelsen anser
att man, som utredningen gör, särskilt bör peka ut barnels rätt till fostran
och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att bo hos föräldrarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är dock om inte ytterligare en specialbestämmelse
bör införas, som uttrycker barns rätt att bo hos de personer som bär
föräldraansvaret. Någon av de föräldraansvariga bör alltså, typiskt sett, ha
någon del i den faktiska vården av barnet. En sådan bestämmelse förefaller
naturlig med hänsyn till innebörden av reglerna i 14 och 15 §§ om överfiyttnad
av föräldraansvaret till annan än en biologisk förålder och den vikt som fästs
vid rätlen för barn till umgänge med personer som är betydelsefulla för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då föräldraansvaret bärs gemensamt och föräldrarna inte
sammanbor får det inte bli så att föräldrarna tror. att det eemensamma ansvaret
medför alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet ska bo ungefär lika lång lid hos vardera föräldern.
Regeln bör Bilaga 3 emellertid kunna formuleras så att misstag av den typen
undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln måste också innehålla en reservation för de fall
barnet inte kan få bo hemma - t. ex. i samband med alt samhället funnit det
nödvändigt att bereda barnet särskild vård, eller all barnet måste vistas på
sjukhus eller annan vårdinrättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skulle kunna införas som en ny 4 § och lyda: "Om
inte särskilda omständigheter omöjliggör det, har barn rätt alt bo hos någon av
de personer som bär föräldraansvaret och rått till umgänge med föräldraansvarig
som barnet inte bor hos".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ytterligare stryka under denna barnets rätt bör 6
§ förses med ett nytt stycke av följande lydelse: "Innan föräldraansvarig
beslutar att barri mer varaktigt ska bo hos annan bör samråd ske med
socialnämnden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reglering av detta slag slår i god överensstämmelse med
socialulred-ningens önskemål (se SOU 1977:40 s.209 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.14 Familjelagssakkunniga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot del sätt på vilket utredningen vill lagfästa
innebörden av föräldraansvaret har vi ingen erinran. Såvitt avser
föräldraansvarets varaktighet föreslår vi dock att orden"från barnels
födelse" i 6 kap. 8 § balkförslaget får utgå. Denna begränsning finns inte
i nuvarande lag och torde vara obehövlig. Vidare vill vi när det gäller
förslaget att föräldraansvaret skall oinskränkt gälla till dess barnet fyllt 18
år och alltså inte längre upphöra om barnet innan dess ingår äktenskap anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är rimligt att utgå från principen att
föräldraansvaret består till dess barnet fyllt 18 år. I stigande grad måste
dock barn i en ålder som närmar sig denna gräns ha rätt att själv bestämma i
personliga angelägenheter, något som särskilt kan bli aktuellt då barnet flyttal
hemifrån. Man kan jämföra med vad som gäller om barnets rätt att i en sådan
situation själv ingå rättshandlingar enligt FB 9 kap. 2a §. Motsvarande
befogenheter dä del gäller rätt att bestämma i personliga angelägenheter synes
icke ha kommit till ett riktigt uttryck i 6 §, då där sägs att den
föräldraansvarige skall "ge"' barnet en sådan rätt. Bestämmelsen bör
omformuleras så alt därav klart framgår att denna rätt med stigande ålder och
mognad verkligen tillkommer barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan gammalt gäller den oskrivna principen att en make
som är underårig detta till trots äger själv föra sin talan i äktenskapsmål
såvitt avser rent personliga förhållanden. Med denna princip har stämt väl
överens att vårdnadsansvaret upphört vid den underåriges gifte. I sak bör givetvis
fortfarande gälla att den underårige själv - förutsatt alt han eller hon över
huvud är processbehörig - har att bestämma exempelvis om ansökan om
äktenskapsskillnad skall inges eller om andra makens ansökan därom skall medges
eller bestridas. Att till förebyggande av missförstånd om innebörden av den
föreslagna bestämmelsen om föräldraansvarels varaktighet ta in en särskild
föreskrift om talerälten i GB är en lösning som tidigare avvisats (se NJA </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1916 s. 255 ff). En strävan synes
för övrigt numera vara att samla bestämmelser om verkan av omyndighet i FB (jfr
upphävandet av GB 15 kap. 3 §, prop. 1974:142 s. 192).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen för emellertid själv ett utförligt resonemang
om den med stigande ålder och mognad allt större självbestämmanderätt som bör
tillkomma barnet i frågor som rör dess person (5. 2. 2. 5). Vidare konstaterar
utredningen i samband med den föreslagna betämmelsen om föräldraansva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rets varaktighet, att del sedan barnet flyttat hemifrån på
grund av äktenskap Bilaga 3 eller samboende kommer all röra sig om ell myckel
uttunnat föräldraansvar och att vad som kommer att finnas kvar blir vissa
beståndsdelar som har betydelse för barnels välfärd och framlid, t. ex. att
tillgodose barnets rätt till utbildning (s. 68). Mot den bakgrunden tror vi det
vara tillräckligt om det i propositionen görs uttalanden av den innebörden att
talerätl i äktenskapsmål angående rent personliga förhållanden är något som
klart faller under barnels självbestämmanderätt enligt det föreslagna andra
stycket i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamoten Ingrid Sundberg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är del myckel viktigt alt föräldrarnas
ansvar för barnet betonas. Även om utredningen i motiven är inne på samma
tanke, har lagtexten i förslaget inle fåll en utformning som tillräckligt
tydligt framhäver detta ansvar. Jag anser att 6 kap. i balkförslaget bör
inledas med en bestämmelse som slår fast att ansvaret för barnet åvilar dess
föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.15 Malmö sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enhgt nuvarande lagstiftning gäller vårdnaden till dess
barnet fyllt 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Allt fler ungdomar
väljer alt sammanbo ulan att gifta sig. I dessa fall har föräldrar kvar
ansvaret för barnets välfärd och framlid. Utredningen anser att barns viUkor
skall vara likställda vare sig de ingår äktenskap eller ej. Man föreslår därför
att föräldraansvaret skall gälla till dess barnet fyllt 18 år. Delta är alltså
en utvidgning av förälders skyldigheter i positiv riktning för alt likställa
barns villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.16 Botkyrka sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet skall bestämma mera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets medbestämmanderätt i för barnet väsentliga frågor
skall öka i takt med dess utveckling, mognad och stigande ålder. Utredningen
föreslår en del smärre ändringar. Barnet skall fortsättningsvis ha rätt alt
själv ingå avlal om förvärvsarbete, efter att ha fått föräldraansvariges
samtycke. Efter fyllda 16 år kan även barnet själv häva ell sådant avtal och
ingå ett nyfl vad gäller arbete av liknande slag. En annan ändring gäller, att
barn som före 18 års ålder flyttar samman med annan skall jämställas med barn
som före 18 års ålder ingår äktenskap vad avser dess förhållande till
föräldraansvaret. Utredningen har i del här avsnillet uttryckt sig synnerligen
oklart. Del kan inle vara utredningens mening all en tonåring kan genom ett
sammanboendeförhållande utom hemmet undandra sig föräldrainflytandet.
Utredningen menar att barn som ulan att gifta sig flyttar ihop sakligt sätt
befinner sig i samma situation som barn som ingår äktenskap . Enligt nuvarande
lagstiftning kan barn under 18 år inle ingå äktenskap utan tillstånd från
länsstyrelsen (Giftermålsbalken 2:1). I samband härmed företas viss utredning
om lämplighet innan tillstånd beviljas. Om föräldraansvaret skall upphöra vid
sammanboendeförhållanden kan ifrågasättas om inle samma regler bör gälla. Det
finns knappast enligt socialkontorets uppfattning några vägande skäl för att
lagstiftningsvägen underlätta sammanboende under äktenskapsliknande former för
ungdomar under 18 år. Utredningen nöjer sig med all konstatera vad den har för
uppfattning, men anvisar inte på vilket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätt den skall få praktisk användning. Del är av synnerlig
vikt att utredningen Bilaga 3 preciserar sig i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.17 Ludvika sociala centralnämnd .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden kring föräldraansvarets innebörd
- barnets grundläggande behov etc. - finner vi vara väsentliga. En lämplig
avvägning mellan föräldrars och barns ställning synes ha skett i den föreslagna
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller bestämmelserna om samrådsförfarande i 6 §
BFB, torde i vissa fall komplikationer kunna uppslå och medföra osäkerhet hos
föräldrarna om vilken hänsyn som skall tas till barnens egna ståndpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta torde dock balanseras av huvudregeln i 5 § BFB om
föräldrars principiella skyldighet att bestämma över barnens personliga
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sådana sammanhang torde möjligheten till kontaktperson
vara en hjälp för den enskilde föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.18 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet<br>
Omsorgsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belänkandet med avseende på de psykiskt utvecklingsstörda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla barn har vissa grundläggande behov och alla barn har
rätt att få dessa tillgodosedda. I betänkandet anger utredarna nio behov som
grundläggande i den meningen att det i första hand är sådana som föräldrar,
eller de som eljest varaktigt har barn i sin vård, bör tillgodose.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
omvårdnad och skydd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
människor som de kan la emot kärlek av och ge kärlek till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
föräldrarnas hjälp med att sätta gränser för sitt handlande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn måste få
känna all de behövs och all de får la ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver få
påverka sin situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn behöver
efler hand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Barn har behov av samhörighet med båda föräldrarna även
om dessa är i<br>
konflikt med varandra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det utsågs klart all också de företrädare för samhället
som har att ta ställning till barns framtid måste la hänsyn till dessa behov
vid sina överväganden och beslut. Vi vill kraftigt understryka detta. Inte
minst är det viktigt när det gäller psykiskt utvecklingsstörda barn och
ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller utvecklingsstörda förekommer det all den
som har vårdnaden om barnet i rättslig mening tvingas lämna över den faktiska
vården till annan t. ex. fosterföräldrar, elevhems-personal. Vi vill i del här
sammanhanget speciellt framhålla vad utredningen säger om barnets behov av en
mot insyn skyddad sfär. "Vi finner det angeläget - för all barnet skall
kunna utveckla en sund självkänsla - att det åtnjuter ett rimligt integritets-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr. 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skydd gentemot föräldrarna". (Med föräldrar avses här
även "ersättnings- Bilaga 3 föräldrar").</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet vårdnad innebär enligt gäUande rätt en
sammanfattning av olika rättsliga skyldigheter och befogenheter som gäller i
förhållande till barn. Man har alltså all skilja på rättslig vårdnad och
faktisk vård, vilket lätt skapar begreppsförvirring. Bl. a. därför föreslår
utredningen alt uttrycket vårdnad i lagen ersätts med ullrycket föräldraansvar.
Enligt gällande rätt knyts föräldraansvaret till särskilt förordnad förmyndare
om föräldrarna inte kan eller skall ha delta ansvar. Vi delar utredarnas
uppfattning, att det många gånger vore mer ändamålsenligt att till
föräldraansvarig för barnet i dessa situationer utse en person, som kan
förutsättas vara en bra ersättningsförälder för barnet, till särskild
förordnad föräldraansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Detta innebär sålunda att barnet kan ha såväl förmyndare
förordnad enligt bestämmelserna i 11 kap. FB, som särskild förordnad
föräldraansvarig)-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen skall förmyndaren enligt lagen även sörja för
myndlingens person, men utredarna menar att detta inte har en tiUräckligt
framstående plats i förmyndarens faktiska sysslor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror att detta är riktigt, även om den förordnade
förmyndaren självfallet många gånger kan vara lämplig att handha även uppdraget
som föräldraansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 1.25 Sociala nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.19 Moderata Kvinnoförbundet (MKF) Barnets rätt till
fysisk och psykisk omsorg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhället har i stor utsträckning gått in med ekonomiskt
slöd för att underlätta för föräldrarna att skapa goda förutsättningar för att
ge barnen en god uppväxt. MKF delar uppfattningen, att samhällel har ansvar för
att utjämna skillnaderna mellan barns ekonomiska förutsättningar. Förbundet
vill emellertid i del sammanhanget betona, att det enskilda föräldraansvaret
varken bör eller kan föras över på samhällel. SamhäUet kan enbart i
nödsituationer ersätta den enskilde förälderns ansvar för sitt barn. Lagstiftning
och ekonomiskt stöd måsle hela tiden vara baserat på medvetenhet om detta
faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det känns väsentligt all barns rätt slås fast i den
kommande lagstiftningen. I likhet med vad som anförts i reservation av Yvonne
Hedvall och Märta Fredrikson anser MKF att 6 kap. 1 § BFB skall innehålla
föreskrift om såväl föräldraansvar som barnets rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MKF vill understryka vikten av att invandrare ges
möjlighet att till sina barn föra vidare sina egna traditioner och sin egen
kultur. Det är väsentligt för barns trygghet och självförtroende att de får
känna alt deras egna värderingar och traditioner har ell värde också - och
kanske i synnerhet - i det nya, främmande landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är emellertid lika väsentligt alt lagstiftningen utformas
så att del klart framgår att i fall då den främmande kulluren hyser
värderingar, som går emot våra grundläggande värderingar, exempelvis
förespråkar aga i uppfostran eller i övrigt omfattar kulturella riter, som är
oförenliga med vår uppfattning om barns, och människors, integritet, typ
omskärelse etc, del svenska synsättet bör prägla fostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medbestämmanderätt för barnet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveklöst är det så att ett ansvar som är avpassat efler
barnets individuella Bilaga 3 mognad och förmåga leder till
självständighet och ansvarskännande. Innebörden i medbestämmanderätten
måste vara att barnet skall ha möjlighet alt iförhållande tiU mognad och
övriga individuella förutsättningar öva inflytande över beslut som rör dess person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.20 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har rätt till omsorg, trygghet och förståelse, vilket
står inskrivet i 1 § i förslaget till barn- och föräldrabalkens 6 kap. om
föräldraansvar. Däremot säger denna text ingenting om vem som har ansvaret för
att ge barnen omsorg, trygghet och förståelse. Eftersom föräldraansvaret aren
grundtanke i betänkandet bör det också framgå i första paragrafen. CKF ställer
sig därför bakom Märta Fredriksons och Yvonne Hedvalls reservation. Föräldrarna
kan aldrig frånsäga sig sitt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som vi tidigare framhålht har barnet också rätt alt
bestämma om sin egen situation och all ta ansvar. Detta är en del i den
mänskliga integriteten som alla har rått till. Barnens rätt all ta ansvar måste
anpassas efler dess ålder och är en del av de behov barn har ulöver de
grundläggande att få mat, kläder och sömn. Barn har också många andra behov,
som betänkandet beskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många invandrare i vårt land har p. g. a. sin
kulturbakgrund en annan syn på barnuppfostran. De konflikter som kan uppstå i
detta sammanhang måsle särskilt beaktas, så att invandrarbarnens bästa
tillgodoses, utan alt deras relationer till föräldrarna och deras kulturella
bakgrund försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.21 Moderata Ungdomsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen av föräldrabalkens namn betonar hela familjens
betydelse. Detta återkommer också helt riktigt när utredningen beskriver
föräldraansvaret. Att föräldrarna är de som bär huvudansvaret för sina barn
och deras behov måste vara självklart. Likaså all de samråder med barnen allt
efler barnens ålder och förutsättningar, stämmer väl överens med vår syn på
familjen. Först när det finns risk för att familjen inte längre kommer att
fungera bra åvilar del personer utanför den alt träda in. Vid sådana tillfällen
ställs stora krav på all den "utomstående" verkligen griper in. Vi
avvisar därmed utredningens förslag till inledning av balken, vilket inte
inrymmer något klarläggande av föräldrarnas ansvar, till förmån för reservation
av Yvonne Hedvall och Märta Fredrikson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.22 Sveriges advokatsamfund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet ifrågasätter lämpligheten av att i lagtext ta in
en sådan allmän räliighetskalalog, som utredningen föreslår i 6 kap. 1-6 §§.
Även formellt har dessa bestämmelser fått en olämplig utformning. Den
föreslagna 6 § utgör ett klart exempel härpå. Enligt samfundels mening bör
denna del av lagtexten under alla förhållanden omarbetas, sä all lagreglerna
får en klarare och mer verklighetsanpassad utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.23 Sveriges domareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslagna kapitlet om föräldraansvar inleds med
bestämmelser om ansvarets innebörd, innefattande bland annat viss med- och
självbestäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>manderätl för barnet i personliga angelägenheter saml rätt
att - med Bilaga 3 föräldraansvarigs samtycke - själv sluta arbetsavtal.
Bestämmelserna torde överensstämma med hur del numera i de flesta fall fungerar
i praktiken och föranleder inte någon erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.24 Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under denna rubrik påpekar utredningen, att föräldrars
rätt att bestämma över sina barn ej bör gälla oinskränkt, såsom nuvarande
lagstiftning anger. "Barnet bör mycket tidigt ges möjlighet att få påverka
sin situation i egna angelägenheter för att på så sätt vänja sig vid att fatta
beslut och slå för dess följder." Denna formulering anser Sällskapet vara
mycket olycklig. Det torde vara orimligt att ställa sådana krav på barnet och
särskilt då "stå för dess följder".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.25 Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare<br>
(KLFR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är tveksamma till ordet samråda i paragraf 6 första
stycket. Del handlar inle om ett beslutsfattande där barnet är på jämställd
nivå ulan beslutsansvaret är föräldrarnas. Dock bör dessa väl beakta barnets
synpunkter. Barn bör t. ex. aldrig pressas till att välja mellan föräldrarna i
en skilsmässosituation, något som tydligare bör framkomma i själva lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.26 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göte<br>
borg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av föräldraansvaret är i stort sett delsamma
som nuvarande för vårdnad med den viktiga nyheten alt en skyldighet skall
finnas för föräldrarna att samråda med barnet i angelägenheter som rör dess
personliga förhållanden. Ullrycket "personliga förhållanden" kommer
säkert att ges myckel skiftande innebörd, men torde också vara svårt att
precisera närmare. Det viktigaste är dock att hänsyn till barnels åsikter skall
tagas. Tveksamheten alt fastslå åldersgräns på grund av att barn mognar så
olika förefaller ologisk, då man på annat håll i förslaget fastslår en bestämd
åldersgräns ("15 år eller motsvarande mognad"). Med en åldersgräns
för medbestämmande från 7 års ålder eller motsvarande mognadsgrad (som finns i
norsk lagstiftning) skulle diskussioner på denna punkt kunna undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.27 Sveriges skolkuratorers förening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvaret skall bestå fills dess barnet fyller 18
år. Vi tycker det är bra alt nuvarande bestämmelse, att vårdnaden upphör om
barnet gifter sig, tas bott. Dels är del riktigt att barn som fiyttar hemifrån
ulan alt gifta sig hkställs med dem som gifter sig, dels behöver de ungdomar
som fiyttar hemifrån ha kvar sina föräldrars slöd och föräldraansvaret bör
beslå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.28 Fosterhetnmens
Riksförbund (FR)</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn- och föräldrabalken (BFB) är utredningens förslag som
namn på den nya lag som.ersätter den nuvarande föräldrabalken. Därmed antyds
alt lagen i första hand skall se till barnels rätt och inte förälderns. Lagen
ger barnet rätt till fysisk och psykisk omsorg, trygghet, förståelse för sina
behov och förulsätlningar saml fostran och utbildning. Den som har
föräldraansvaret skall se till att dessa behov tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall invandrare har värderingar som är oförenliga med
våra mest grundläggande värderingar bör det svenska synsättet prägla barnets
fostran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ovanstående ser Fosterhemmens Riksförbund (FR) som
positiva förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.29 Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället<br>
Förfatlningsförslag och motivering '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFB 6 kapitlet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf anser vi har fått en alltför allmän
skrivning. För att kunna ge den rätta vägledningen till föräldrar och
myndigheter som skall värna om barns rättigheter bör den göras mer konkret.
Ordet "egenart" i 1 § är tänkt alt täcka både personlighet och
utvecklingsgrad hos barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Förfatlningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har rätt till kroppslig och själslig omvårdnad med
hänsyn till och aktning för sin egenart.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.30 Rädda Barnens Riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet om föräldraansvar föreslås inledas med ell
klarläggande av barnets rätt till fysisk och psykisk omsorg, trygghet,
förståelse för sina särskilda behov och förutsättningar saml fostran och
utbildning. Man utgår alltså från barns behov till skillnad från den gamla
lagstiftningen. Barns behov har för övrigt fått ett eget kapitel i betänkandet
med en översikt över den kunskap om barn som finns i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvaret går ut på att se till att barns behov i
största möjhga utsträckning tillgodoses- en positiv förändring för barnet.. Men
föräldrarna har dessutom ansvar för alt barnet har erforderlig tiUsyn och också
rätt och skyldighet att bestämma över barnet i personliga angelägenheter.
Föräldrars rätt alt bestämma föreslås dock uppluckrad så alt i föräldraansvaret
ligger skyldighet för förälder all i möjligaste mån se till barnets bästa. För
all kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Som inledning till föreningens kommentarer lill de
enskilda författningsförslagen har anförts följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS föreslår nedan ändringar av vissa paragrafer, men har
inte haft lidsmöjlighel att arbeta in samma ändringar i alla därav avhängiga
paragrafer. Vi hoppas att våra intentioner i förfaltningsförslagen och
motiveringarna skall vara vägledande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göra det förutsätts alt föräldrar ger sig tid att lyssna
på sitt barn och i samråd Bilaga 3 med detta komma fram till beslut. Barn bör
enligt utredningen, under sin uppväxt, tränas till att uttrycka en genomtänkt
åsikt. Man har dock inte velat sälla en viss åldersgräns för dellagande i
beslut eftersom barn utvecklas och mognar olika snabbt. Men barn skall inte
tvingas alt ge uttryck för sin mening i personliga angelägenheter. Delta med
tanke på bl. a. den skuldbeläggning som kan tänkas uppkomma om barn tvingas
till ställningstagande för eller emot en förälder t. ex. vid skilsmässa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag all barns mening bör inhämtas i
angelägenheter som rör barnet självt, är ett vällovligt försök att få
föräldrarna att lyssna, men tyvärr har man små möjligheter att tillse att så
verkligen sker. Föräldrarna kommer troligen även fortsättningsvis att anse sig
som experter på sina egna barns behov. Barns legala rån blir inte utökad.
Därför måste utredningens förslag kombineras med resurser, som ger möjlighet till
attitydpåverkan av föråldrar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.31 Föreningen Familj och Rätt (FoR) Barnels behov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är med tillfredsställelse FoR tagit del av
utredningens tankegångar kring några grundläggande behov hos barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR uppfattar det som synnerligen angelägel all en kommande
lagstiftning, som på ell så avgörande och allvarligt vis kommer att reglera
barns ställning i förhållande lill sina föräldrar, så långt möjligt förankras i
de kunskaper och erfarenheter om barn och deras behov, som i dag finns
dokumenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så mycket viktigare är detta som vissa personer emellanåt
använder barns behov - bästa - intresse - rätt - vilja som nära nog synonyma
begrepp. Vid försök ge begreppen ell innehåll visar det sig mycket snart att
exempelvis barnets uttalade vilja kan stå i direkt motsatsförhållande lill vad
som egentligen är såväl dess rätt som bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I många lägen känns det helt självklart utifrån barns
mognadsnivå i vilken mån deras vilja kan få göra sig gällande eller ej. Givet
är t. ex. att barn skall hindras från handlingar som kan vara till skada för
dem själva eller andra. Klart svårare är att veta hur ofta vi vuxna styr barns
vilja genom all mer eller mindre öppet inta en viss hållning. Barn har en
djupgående känsla av sitt beroende av föräldern/föräldrarna och är vanligen mycket
lyhörda för de förväntningar som ställs på dem. Det yngre barnet är direkt
beroende av föräldern/föräldrarna för sin överlevnad vartill kommer för dem,
liksom för barn i alla åldrar, en långtgående lojalitet med sina närslående. I
sig är detta något positivt och utgör ju dessutom delvis grundvalen för den
fostran vi vill ge våra barn. Det viktiga är emellertid alt vi har en
medvetenhet om detta förhållande vid samvaron med barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som föräldrar på allt sätt bör uppmuntra barn
att "med stigande ålder och mognad få la allt större ansvar för sina
personliga förhållanden och sitt eget handlande" finns det dock tillfällen
då barns behov/bästa och barns rätt kräver att de vuxna fattar beslut för deras
räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All vid separation låta barn välja förälder är all ställa
oerhörda krav på barnet och något som det definitivt inle skall utsättas för
förrän i puberteten. Även då kan del vara tveksamt hur långt barnels vilja
skall få bli avgörande. Den barnpsykologiska erfarenheten ulvisar all också
äldre barn många gånger känner stor kluvenhet i valet mellan föräldrarna. Det
är inte heller alltför sällan som en direkt negaliv attityd till en förälder pä
ell djupare plan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ända motsvaras av en längtan efter densamme. Del är
viktigt all komma ihåg Bilaga 3 att ett val för barnet inte bara innebär ett
val t i 11 någon utan också ett val bort från någon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR kommer längre fram i remissvaret alt la upp ett
resonemang kring lämpligheten av att använda s. k. kontaktperson. Redan här
vill dock FoR kraftigt vända sig mot ätt sådan person skall vara "den som
bäst kan ge barnombudel upplysningar om vad barnet vill och vad som är bäst för
barnet". Det sägs vidare all det för barnet kan "vara väderfullt alt
få avge denna viljeförklaring, till en neutral person" (s. 149). Detta
syns FoR så myckel mer anmärkningsvärt som utredningen själv tidigare (s. 111)
talar om svårigheten med "att veta vad som är barnels verkliga
vilja".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnpsykiatern Gudrun Brun, som har en exepliondll stor
erfarenhet på området, säger i en efterskrift till sin utmärkta bok "Barn
och skilsmässa":</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Under alla omständigheter ställer uppgiften det
kravet på undersökaren att vederbörande utom en solid teoretisk och klinisk
bakgrund måste vara i besittning av en ordentlig portion självkännedom för att
inte riskera att provokationer eller personligt engagemang gör all konklusionen
kommer all vila på osaklig grundval."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR vet att så inle är fallet men anser alt det borde få
höra lill barns grundläggande behov att inte få användas av föräldrar som
slagträn i deras separationstvister. Men eftersom detta sker- inte minst genom
indoktrinering - är det viktigt att olika företrädare för samhället som möter
föräldrar i kris har så gedigna kunskaper på området som möjligt. FoR vill här
ge ett exempel, som inte är unikt, genom ett citat ur ett ullålande från
BUP-kliniken i Malmö hösten 1978, där utredarna med hänvisning till Gudrun Brun
bl. a. just framhåller alt det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"inte sällan kan förekomma att barn på ytan yttrar en
bestämd åsikt och i sitt fanlasimaterial visar helt andra önskningar. Oftast
brukar då barnet på ytan hålla med den av föräldrarna som har vårdnaden och som
det bor hos medan en eventuell önskan att flytta till den andra parlen endast
kommer fram i fantasimaterial vid projektiv testning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del citerade är på inget vis nya kunskaper men däremot
alltför litet beaktade -- i varje fall utanför den barnpsykialriska kretsen. I
dag finns i samhällel åtskilliga förespråkare för att låta även yngre barn få
en vidgad medbestämmanderätt när det gäller att "välja förälder". FoR
vänder sig med skärpa mot att så får ske. Ytterst handlar vårdnads- och
umgängelsetvister om föräldrarnas olösta separation. I likhet med utredningen
anser FoR att del är denna som i första hand bör fokuseras för att därmed på
sikt reducera antalet tvister om barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid genomläsning av avsnittet 4.2 om några av barns
grundläggande behov finner man att behoven punktats ner ufifrån barnets
stigande ålder, som bör leda fram till ett ökal ansvarstagande och så småningom
en frigörelse från föräldrarna. Den föreslagna BFB är avsedd att gälla för barn
mellan 0-18 år och redan delta gör del komplicerat att täcka in de skilda behov
barnen har i olika åldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser inle att lagtexten skall splittras upp all gälla
barn i olika åldrar då FoR - helt i linje med utredningen - har uppfattningen
alt "barn i samma ålder kan vara olika utvecklade och ha varierande
mognadsgrad". Däremot menar FoR att del är av synnerlig vikt, att man i
det här avseendet framöver</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinnlägger sig om att ytterligare förtydliga, konkretisera
de ståndpunkter Bilaga 3 utredningen företräder. Förarbetena kommer med rätta
att spela en avgörande roll vid den framtida rättstillämpningen och då måsle
det vara lill stöd för kommande uttolkare av lagen om denna vilar på en
skrivning som bättre än utredningens skiljer på hur barns behov förändras under
uppväxten från spädbarn till myndig ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet innehåller i sin nuvarande
utformning/skrivning alltför många glidningar både när del gäller barnets ålder
och dess mognadsnivå. Risken är inte bara att detta kan kännas förvirrande för
läsaren ulan också ge utrymme för mer eller mindre godtyckliga tolkningar vid
rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR delar utredningens uppfattning att som något
värdefullt "betona båda föräldrarnas ansvar gentemot sina barn även i de
fall föräldrarna bor åtskilda". I åtskilliga fall kan det säkert bli en
nyttig påminnelse för den förälder som har vården om barnet all inle negligera
dess rätt till omvårdnad också från den andre föräldern. Dessutom har vi en
ganska stor grupp föräldrar som behöver uppmärksammas på att barnen har rätt
att ställa krav på dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad innebär föräldraansvar? I likhet med utredningen anser
FoR som angeläget framhålla barnets "behov av psykisk omsorg för en
välbalanserad och social anpassning". FoR har också redan i avsnitt 1
"Barnets behov" uttryckt sin tillfredsställelse över kapitel 4, där
utredningen närmare redovisar några av barnels grundläggande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en strävan än mer göra allmänt känt dessa grundläggande
behov, som inbegriper såväl psykisk som fysisk omsorg förespråkar FoR att dessa
lagfästs redan i 1 § BFB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utformning utredningen vill ge 1 § känns för FoR som
uttunnad och inte särskilt förpliktande. Formuleringen torde knappast i någon
högre grad bli vägledande för föräldrar. Det är välkänt hur olika innebörd vi
ger abstrakta begrepp bl. a. beroende på vilka normer, värderingar vi omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR föreslår - i nära anslutning till Yvonne Hedvalls och
Märta Fredriksons reservation - att 1 § får följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Föräldraansvar för barn vilar på bägge eller en av
föräldrarna eller på annan person till dess barnet fyllt 18 år. Den
föräldraansvarige skall iaktta barnels bästa genom att tillgodose barnets
grundläggande behov."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller barns grundläggande behov vill FoR avrunda
med att uttrycka sin samstämmighet med utredningen, då denna framhåller att
dessa också innefattar barnets "rätt och skyldighet att ta ansvar för sina
handlingar" utifrån dess mognadsnivå. FoR ser det som mycket positivt alt
utredningen även behandlat den aspekten, då det ingalunda är befrämjande för
barns utveckling med föräldrar som "offrar allt" för dem och som för
jämnan åsidosätter egna rimliga behov. FoR vill här göra en markering då det inom
detta område fortfarande behövs en myckenhet av information och upplysning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I linje med del ovan sagda tycker FoR all barnens rätt
till utbildning bör Bilaga 3 bestämmas av "behov och
förutsättningar". FoR anser inle alt "önskemål" skall las med i
lagtexten. Enligt FoR:s uppfattning bör den föräldraansvarige stimulera lill en
efter barnets förutsättningar anpassad utbildning men måsle också ha rätt sälta
stopp för önskemål som inte känns riktiga med tanke på familjens totala
situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ungdomar skulle pressa föräldrar till mer långtgående
åtaganden än de egentligen är beredda lill, bedömer FoR vara en större risk än
att föräldrar i dag medvetet mot barns uttryckliga vilja skulle tvinga dem lill
en oönskad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den av FoR föreslagna ordalydelsen av 1 § följer vissa
smärre justeringar i ell par av de följande paragraferna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 §: "Barnet har rätt till den tillsyn, som behövs
med hänsyn till barnets ålder, utvecklingsgrad och övriga omständigheter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§2:a st.: "Den som har föräldraansvaret skall, med
iakttagande av<br>
bestämmelserna 1 1 §§, ge barnet ".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§: Utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.32 Riksförbundet Hem och Skola (RHS)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundets utgångspunkt vid ställningstagande lill
utredningens betänkande är alt föräldrarna har ett givet, och närmast i
föräldrabalken uttryckt, ansvar för barnens fostran. Detta föräldraansvar har
också rätislig innebörd i den meningen all föräldrarna kan fråntas rätten all
fostra barnet om man finner att de brister i sin foslrargärning
(barnavårdslagen). Självklart är också barnets rätt visavi föräldrarna uttryckt
i olika lagrum i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS är av den meningen att föräldraansvaret i dess olika
former är ell rättsligt begrepp som på ett utomordentligt dåligt sätt är
förankrat i "angränsande" lagstiftning. I utredningens förslag lill
text i Barn- och föräldrabalken, 6 kap. "Om föräldraansvar" är
ordalydelsen "Barn har rätt lill utbildning som motsvarar dess önskemål,
behov och förutsättningar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del praktiska arbetet har RHS olaliga exempel på hur
uddlös föräldraansvaret är som grund för föräldrarnas krav på en skola som
skall ge barnen trygghet och utvecklingsmöjligheter. Kravet - utgående från del
fakfiska föräldraansvaret - har stor genomslagskraft när del gäller att påverka
allmänna formuleringar i läroplaner, utredningsförslag etc. Villrådigheten är
däremot satt i syslem när man hävdar vissa konkreta förändringar med
föräldraansvaret som legitim grund för anspråken i fråga. Då övertrumfas denna
oerhört viktiga men vaga grundsals av de principiellt mindre vikliga men preciserade
reglerna om arbetstidsavtal, medbestämmanderegler osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är en klar brist enligt RHS mening all utredningen
inte alls går in på den sida av barnets rättigheter som borde ha följt på
analysen av föräldraansvaret: barnet har rätt an ha föräldrar som kan hävda
föräldraansvarets princip i barnets intresse i olika sammanhang.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS noterar att utredningens förslag inte ger
föräldraansvaret ett principiellt nytt innehåll utöver del nu existerande. Den
enda verkliga förändringen i föräldrarnas rättsliga ställning i förhållande
till barnet är utredningens förslag om barnets talerätl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RHS finner alt utredningens diskussion i detta hänseende
är omsorgsfull och tillstyrker förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Vem skall ha föräldraansvaret?</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.1 Göta hovrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande frågan vem som enligt lag automatiskt skall
vara vårdnadshavare ger utredningens allernativförslag beträffande gemensamt
föräldraansvar (5.2.3.4) uttryck för ett idealförhållande, som i och för sig
är ett mål att sträva efler. Det ligger naturligtvis något positivt i att
lagfästa alt båda föräldrarna har ell gemensamt föräldraansvar. 1 praktiken
måste dock delta föräldraansvar för föräldrar som ej sammanbor få liten reell
innebörd för den förälder som ej sammanlever med barnet. Dessvärre kan dessutom
direkta nackdelar uppstå. Som exempel kan anföras fall, där varken modern eller
barnet sett fadern efler barnets födelse. Vill modern i sådant fall alt fadern
skall skiljas från det gemensamma föräldraansvaret, kan del uppslå stora praktiska
svårigheter för myndigheterna att spåra fadern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De lagregler om gemensam vårdnad som redan nu finns har
varit i kraft endast sedan 1977 och har utnyttjats i ringa utsträckning.
Orsakerna härtill kan vara mänga, men enligt hovrättens mening har man för liten
erfarenhet av denna form av vårdnad för att man skall ta steget fullt ut och
införa generell gemensam vårdnad. Hovrätten vill således förorda utredningens
huvudförslag om vem som automatiskt skall vara vårdnadshavare enligt lag.
Hovrätten tillstyrker därjämte utredningens förslag (s. 70 f) om ett förenklat
förfarande vid ansökan om gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.2 Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagändring år 1977 öppnades möjlighet för föräldrar
alt ha gemensam vårdnad om barn efter äktenskapsskillnad saml i fall dä
vårdnaden dittills hade tillkommit endast en av föräldrarna. I syfte framför
allt alt, när del gäller vårdnaden, i möjligaste mån jämställa barn lill
föräldrar som är gifta med varandra och barn till föräldrar, som inle är del,
föreslår kommittén all möjligheterna till gemensam vårdnad skall byggas ut
enligt mer eller mindre långt gående alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandet redovisas en enkät som socialstyrelsen har
företagit i fråga om hur den nya möjligheten till gemensam vårdnad efter
äktenskapsskillnad utnyttjades under 1977. Enkäten ger vid handen all
möjligheten under del första året togs i anspråk i ringa utsträckning. Orsaken
är enligt enkäten bl. a. oenighet om hur myckel barnet skall vistas hos vardera
föräldern, tvistigheier kring den faktiska vården samt oenighet i ekonomiska
frågor. Genom lagändring fr. o. m. den 1 juli 1979 har möjlighet öppnats lill
underhållsbidrag, bidragsförskott och avdrag i beskattningshänseende för
underhåll som har utgetts när endast en av föräldrar med del i gemensam vårdnad
varaktigt sammanbor med barnet. Av naturliga skäl har det ännu inle hunnit
utredas om möjligheten till gemensam vårdnad därefter utnyttjas i större
utsträckning än vid tiden för enkäten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det kan anses önskvärt att alla barn så långt som
möjligt likställs nied avseende på föräldraomsorg, anser kammarrätten alt,
innan man går vidare på den inslagna vågen, en utvärdering bör ske av
utvecklingen efler 1977 och särskilt då från andra halvåret 1979. Det år
sålunda angeläget att en reform inte genomförs som senare visar sig väsentligen
stanna på papperet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det emellertid anses att en reform bör komma till stånd
redan nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föredrar kammarrätten huvudförslaget, dvs. all föräldrar -
oavsett om de Bilaga 3 sammanbor eller ej - som önskar gemensam vårdnad kan få
sådan genom anmälan lill pastorsämbete. Kammarrätten sätter dock i fråga om
möjlighet verkligen behöver öppnas till alt anmäla gemensam vårdnad redan innan
ett barn föds. Det synes också tveksamt om något praktiskt behov föreligger av
att göra anmälan beträffande barn som inle är kyrkobokförl i riket eller ens
vistas här. Del skulle från administrativ synpunkt vara en fördel om anmälan
endast fick ske hos pastor i den församling där barnet de facto är
kyrkobokfört. Om det anses all anmälan även skall kunna göras beträffande barn
som vistas i riket utan alt vara kyrkobokfört här, förordar kammarrätten att
anmälan beträffande sådant barn får göras till central myndighet och inte till
pastor i församling där barnet tillfälligt vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten avstyrker bestämt del alternativa förslag som
har tagils upp under 5.2.3.4 att föräldrar som inle är gifta med varandra
automatiskt, även om de inte sammanbor, skulle få gemensam vårdnad i samband
med all barnet föds eller när faderskapet fastställs. Det är inte
ändamålsenligt att i en sådan situation gemensam vårdnad påtvingas någon mot
vederbörandes vilja. En förutsättning för sådan vårdnad bör vara att
föräldrarna aktivt har tagit ställning för densamma. Om föräldrar ej lever
tillsammans och inte önskar ha något vidare samröre med varandra måste en
gemensam vårdnad vara en belastning för dem ulan alt den torde innebära någon
nytta för barnet. Vad som har sagts nu gäller även om möjlighet finns all få
den gemensamma vårdnaden hävd efter hänvändelse till domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna författningstexten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. barn- och föräldrabalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket i 24 § bör utgå med hänsyn till att frågan
om besvär i kyrkobokföringsärende regleras i 45 § kyrkobokföringsförordningen
(1967:198). Den text som har föreslagits är f.ö. inte uttömmande med hänsyn
lill all klagan kan länkas även i andra situationer, t. ex. över alt pastor
förment felaktigt har gjort anteckning om anmälan. Här kan tilläggas att, om
pastor anser att anmälan inte skall föranleda anteckning i kyrkobok, han bör
meddela ett formellt besked därom med besvärshänvisning. Om något beslut inte
har meddelats, kan nämligen besvär inte anföras. Jfr 12 § första stycket
förvaltningslagen (1971:290).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.3 Stockholms tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. 9-11 och 24 §§ BFB. Tingsrätten delar utredningens
uppfattning att samboende föräldrar - gifta såväl som ogifta - i princip bör ha
ett gemensamt föräldraansvar och biträder huvudförslaget all det gemensammma
föräldraansvaret när del gäller ogifta föräldrar skall konstitueras på sätt
anges i 24 §. Därmed lar tingsrätten avstånd från det alternativa förslaget all
gemensamt föräldraansvar automatiskt skall uppslå i och med barnels födelse
resp. fastställandet av faderskapet och således gälla automatiskt och utan
registrering även i fråga om ogifta föräldrar. Det torde när det gäller ogifta
ej samboende föräldrar finnas alltför många fall. där förutsättningar för ett
gemensamt föräldraansvar helt saknas. Det förefaller orealistiskt att tro att
ett formellt gemensamt föräldraansvar i dessa fall skulle vara ägnat att stärka
den ej med barnet samboende förälderns "intresse och känsla av ansvar för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet". I stället kan befaras en
motsatt effekt där betydelsen av Bilaga 3 föräldraansvaret kan
komma att uttunnas. De föräldrar som verkligen önskar erhålla ett gemensamt
föräldraansvar kan ju enligt huvudförslaget på ett mycket enkelt sätt uppnå
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.4 Malmö tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågorna om vem som skall ha vårdnaden om barnet
kompliceras av problemet med alt likställa barn till gifta och ogifta
föräldrar. Utredningens utgångspunkt har varit att sådan likställdhet bör komma
lill stånd i möjligaste mån. Tingsrätten delar i princip denna uppfattning. En
full likställdhet är emellertid praktiskt svår att åstadkomma. Man kan väl
också fråga sig om en ordning med olika regelsystem för gifta och ogifta
föräldrar egentligen borde inge några större betänkligheter. De föräldrar som
väljer all inte gifta sig känner nog i allmänhet till alt andra regler gäller
för dem än för gifta, och de har träffat sitt val bl. a. med utgångspunkt frän
detta faktum. Så länge regelsystemen för de båda kategorierna av barn fungerar
och är acceptabla från andra synpunkter bör det enligt tingsrättens mening
kunna godtas all det finns skillnader mellan dem. - En annan av utredningens
utgångspunkter säges vara den. att de faktiska förhållanden under vilka
föräldrar lever bör vara avgörande för vårdnaden. Denna princip synes
emellertid inte ha inverkat på utredningens förslag till reglering enligt
vilket, såvitt tingsrätten kunnat finna, vårdnadsreglerna för såväl ogifta som
gifta föräldrar är desamma oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller ej. För
ingen av grupperna tycks samboendet enligt förslaget ha någon rätislig betydelse.
Detta sammanhänger synbarligen med svårigheterna att "vid exempelvis
kyrkobokföringen utröna når ett samboendeförhållande år av sådant slag alt
gemensamt föräldraansvar bör uppkomma" (belänkandet s. 70). Dessa
svårigheter är förståeliga och utgör enligt tingsrättens uppfattning ett av
problemen med att likställa föräldrar av de båda kategorierna, såsom närmare
skall beröras nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten övergår härefter till alt behandla
utredningens förslag om vem som skall ha vårdnaden. Ett centralt problem är här
frågan om hur vårdnaden efler skilsmässa och separation skall ordnas. Då
bedömningen härav enligt tingsrättens mening inverkar även på
slåndpunktslagandel till viktiga delar av förslaget i övrigt, behandlas detta
spörsmål först. Utredningen har föreslagit att den gemensamma vårdnaden enligt
huvudregeln skall fortsätta även efler äktenskapsskillnad eller separation och
att frågan om vårdnaden alltså inte automatiskt skall las upp i mål om
äktenskapsskillnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten vill här hänvisa lill den reservation som
avgivits av Yvonne Hedvall, till vars synpunkter i denna fråga tingsrätten
ansluter sig. Gemensam vårdnad om barn efter skilsmässa torde i själva verket
vara något som ställer stora krav på dem som skall utöva vårdnaden. Det
förutsätter hos båda föräldrarna mognad och respekt för varandra och tillika
förmåga att smidigt lösa praktiska problem och all samarbeta. Dessutom
erfordras insikt i barnels behov av trygghet och en fast punkt i tillvaron. Del
vore väl om de allra flesta människor som skilt sig från varandra hade dessa
egenskaper men det är enligt erfarenheterna i tingsrätten tyvärr sangviniskl
att anta alt del år sa. Om utredningens förslag genomförs måste riskerna
bedömas som stora för att åtskilliga frånskilda föräldrar kan komma att hamna i
en situation som de saknar förutsättningar att klara. Detta drabbar i första
hand barnen. Tingsrätten kan inle frigöra sig frän uppfattningen att
utredningens förslag på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna punkt utgår ifrån hur verkligheten borde vara
snarare än hur den är. Bilaga 3 På grund av del nu sagda avstyrker tingsrätten
förslaget i denna del. Delta innebär givelvis inte alt de nuvarande reglerna om
möjligheterna att få gemensam vårdnad efler äktenskapsskillnad bör avskaffas. -
Del nu sagda leder in på frågan om reglerna om vårdnad före äktenskapsskillnad
och separation. I fråga om barn till föräldrar som är gifta med varandra
ansluter sig tingsrätten till utredningens förslag att den nuvarande ordningen
bör behållas. När det gäller de ogifta föräldrarna har tingsrätten i princip
ingenting att invända mot all de ges möjlighet att genom registrering få
gemensam vårdnad om barnen så länge samboendeförhållandet består. Om de ogifta
föräldrarnas förhållande upplöses - vilket får jämställas med all gifta personer
skiljer sig - blir situationen emellertid en annan. Om utredningens förslag
godtogs skulle föräldrarna även efler separationen automatiskt få gemensam
vårdnad, något som tingsrätten i enlighet med vad nyss sagts om vårdnad efter
äktenskapsskillnad inte finner acceptabelt med hänsyn till barnens bästa. De
praktiska svårigheterna att registrera när ett samboendeförhållande upphör
torde vara lika stora som alt konstatera när ett sådant förhållande etableras
(jfr ovan). Med hänsyn till vad nu sagts kan tingsrätten inte tillstyrka att
ogifta föräldrar skall kunna få gemensam vårdnad efter registrering. De
nuvarande reglerna bör därför gälla även fortsättningsvis. Detta avser även
möjligheten för ogifta föräldrar alt hos domstol ansöka om gemensamt
föräldraansvar. Tingsrätten menar alt föräldrar som tagit stegel alt göra en
sådan ansökan normall får antas ha tänkt igenom sin situation i sådan grad att
de torde ha förutsättningar all klara en gemensam vårdnad även efler separation
eller - om så behövs -begära en upplösning av den gemensamma vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nu sagda innebär alt del även fortsättningsvis kommer
all finnas skillnader mellan vårdnadsreglerna för barn lill gifta och ogifta
föräldrar. Som tidigare anförts finner tingsrätten detta godtagbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.5 Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten har inle något alt erinra mot utredningens
huvudförslag beträffande föräldraansvarets utformning utom vad gäller reglerna
om överflyttning av ansvaret från försumlig förälder varom mera nedan. I
enlighet med ett alternativt förslag skall föräldrar som inle är gifta med
varandra automatiskt få gemensamt föräldraansvar så snart barnet fötts. Del är
sannolikt alt det ofta - i vart fall om föräldrarna inle är sammanboende
-händer att en av dem inle är beredd all dela ansvaret för barnet trots den
principiella skyldigheten därtill. I dessa fall kan sådan förälder inte fråntas
föräldraansvaret på annat sätt än efter allmän domstols prövning. Enligt
huvudförslaget får föräldrar som ej är gifta med varandra gemensamt
föräldraansvar genom en enkel anmälan enligt 6 kap. 24 § föräldrabalken i
förslaget. Med hänsyn härtill anser länsrätten att huvudförslaget är det mest
ändamålsenliga trots att del strider mot principen att alla föräldrar skall
behandlas lika oberoende av om de är gifta med varandra eller inle. Ett
gemensamt föräldraansvar förutsätter vidare att föräldrarna hela tiden har
kontakt med varandra och äger förmåga all samarbeta. Är föräldrarna inte
överens om en så grundläggande fråga som ett delat ansvar, föreligger knappast
förutsättningar för ett samarbete. Också på den grunden förordar länsrätten
utredningens huvudförslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.6 Länsrätten i Göteborgs och Bohus län</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om föräldrar som bor tillsammans anser länsrätten
- i likhet med utredningen - att det är naturligt all de har ett gemensamt
föräldraansvar, även om de inle är gifta med varandra. Det är därför angelägel
att underlätta för ogifta föräldrar alt få ett gemensamt föräldraansvar.
Utredningens förslag är ändamålsenligt. Länsrätten tillstyrker också att ogifta
föräldrar som inte bor tillsammans kan få ett gemensamt föräldraansvar om de så
önskar endast efter anmälan. Länsrätten anser däremot inle att del alternativa
förslaget att ogifta föräldrar automatiskt får gemensamt föräldraansvar är
ändamålsenligt. Om föräldrarna inte är ense om all påta sig gemensamt
föräldraansvar kan del knappast medföra någon positiv effekt för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5.7 Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighet bör finnas för ogifta och skilda föräldrar att
ha gemensam vårdnad. Frågan är emellertid om gemensam vårdnad bör prioriteras i
lagstiftningen på det sätt som föreslås på flera ställen i betänkandet. Den
attilydpåverkade betydelse en prioritering kan ha väger lätt om reglerna
fungerar dåligt i praktiken. Gemensam vårdnad ställer stora krav på
föräldrarnas samarbetsförmåga och förutsätter täta och kontinuerliga kontakter
i frågor kring barnet. Många skilda eller separerade föräldrar klarar inte
detta. Intill dess del närmare utretts varför institutet utnyttjas i så liten
omfattning bör försiktighet iakttas innan dess användningsområde utökas. Med
hänsyn till del anförda avstyrker domstolsverket såväl att generell gemensam
vårdnad införs för alla föräldrar med gemensamma barn som att den gemensamma
vårdnaden automatiskt skall fortgå efler äktenskapsskillnad om make inle begär
upplösning. I det sistnämnda fallet finns risk för att parterna låter den
gemensamma vårdnaden bestå utan alt ha diskuterat igenom saken med senare
uppkommande problem som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det nuvarande sättet för erhållande av gemensam
vårdnad för ogifta föräldrar ej med fog kan betecknas som '"dyrt och
krångligt" tillstyrks den modell med registrering för att erhålla gemensam
vårdnad som utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.8 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens målsättning har varit att så långt möjligt
likställa gifta och ogifta föräldrar när det gäller föräldraansvaret. Det har
också ansetts viktigt alt barns behov av nära och goda relationer till bägge
föräldrarna tillgodoses, även när de bor åtskilda genom att föräldrarna ges bättre
möjligheter all la på sig större ansvar för sina barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För gifta föreslås ingen förändring. För ogifta föreslås
att den nuvarande prövningen vid domstol skall ersättas med ett enklare
registreringsförfarande vid pastorsämbetet. Som alternativ föreslår utredningen
ett generellt gemensamt föräldraansvar, som automatiskt skulle uppstå i och med
barnets födelse resp. fastställandet av faderskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett automatiskt föräldraansvar kan innebära vissa risker
för barnet. Om t. ex. faderskapet har fastställts efter en lång och komplicerad
utredning, där parterna haft betydande meningsmotsättningar kan del knappast
förväntas att de utan vidare skall kunna samarbeta i omsorgen om barnet. Inle
heller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan det vara lill gagn för barnet med gemensamt
föräldraansvar i sådana Bilaga 3 situationer där föräldrarna helt saknar
kontakt med varandra och inte heller är intresserade av att ha en sådan
kontakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den möjlighet lill gemensam vårdnad som i dag finns har
utnyttjats i mycket blygsam omfattning. Orsakerna till delta är inle fullt
klarlagda. Om en möjlighet jnförs, att enklare få gemensamt föräldraansvar än
vad som i dag gäller, är del viktigt alt följa upp reformen och se hur vanligt
förekommande del blir att föräldrarna begagnar sig av denna möjlighet. Först
därefter kan man få en uppfattning om det är någon idé att diskutera införandel
av ett automatiskt föräldraansvar. Någon anledning all gå längre än vad som
sägs i huvudförslaget finns därför f. n. inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.9 Riksskatteverket (RSV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan om gemensamt föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. antecknas domstols slutliga beslut om vårdnad i
barnets personakl. Något behov av anteckning i föräldrarnas personakter har
inle ansetts föreligga. Inle heller antecknas vårdnad i födelse-och dopboken.
Denna bok är inte avsedd för löpande anteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att anmälan skall kunna föranleda
anteckning i kyrkobok eller hos annan myndighet är naturligtvis att faderskapet
blivit fastställt i laga ordning, inte att "faderskap för barnet erkänts
eller fastställts" som sägs i specialmotiveringen s. 168. Delta
uttryckssätt för tankarna till den tid då erkännande kunde ske inför pastor.
För ''''i o" är kyrkobokförl i Sverige skall fastställt faderskap vara
antecknat i barnels personakl om fastställelsen skett genom svensk
barnavårdsnämnds medverkan. Del är då lätt för pastorsämbetet i barnels
kyrkobokföringsorl att kontrollera att faderskapet blivit i laga ordning
fastställt innan anmälan om gemensamt föräldraansvar antecknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan bör göras lill pastorsämbetet (inle
"pastor") i den församling där barnet är kyrkobokfört. Orden
"eller skall vara" i den föreslagna 6 kap. 24 § bör sålunda utgå.
Förebilden till uttrycket torde vara 3 kap. 1 § giftermålsbalken om
hindersprövning (tidigare lysning). Frågan om kyrkobokföring skall ske eller
inle skall naturligtvis prövas av pastorsämbetet när anledning finns (36 §
folkbokföringsförordningen). Det finns emellertid inte något skäl all knyta en
anmälan lill en presumtiv kyrkobokföring. RSV har framhållit detsamma beträffande
anmälan i namnärenden i remissyttrande över namnlagsutredningens belänkande
"Nya namnregler" (SOU 1979:25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RSV:s mening är det direkt olämpligt att anmälan
skall kunna göras till pastorsämbetet i den församling där barnet vistas.
Pastorsämbetet där saknar måhända varje anteckning om barnet eller dess
föräldrar i sina kyrkoböcker. Anmälningar avseende barn som inle är
kyrkobokförda i Sverige bör göras till myndighet som regeringen bestämmer.
Denna myndighet bör lämpligen vara barnavårdsnämnden i Stockholm. Det får då
ankomma på den myndigheten alt utreda huruvida faderskap blivit fastställt
enhgt svensk lag eller om ett i utlandet faslslälll faderskap kan ligga lill
grund för anteckning av gemensamt föräldraansvar (jfr 2 kap. 2 § och 3 kap. 3
och 7 §§ föräldrabalken). I administrativ ordning kan föreskrivas att
barnavårdsnämnden skall underrätta RSV som centralmyndighet för att
säkerställa alt anteckning om vårdnad blir infört i kyrkobok för den händelse
barnet senare skulle kyrkobokföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall anmälan om gemensamt föräldraansvar
kunna göras Bilaga 3 före barnets födelse. Enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken kan
faderskapserkännande göras före barnels födelse. Stadgandet innehåller enligt
sin ordalydelse intet hinder för barnavårdsnämnd alt också godkänna
erkännandet före barnets födelse. Från Stockholms socialförvaltning har i annat
sammanhang inhämtats att ell erkännande sällan godkänns före barnels födelse.
Om delta är riktigt synes en anmälan om föräldraansvar före barnets födelse
inle tjäna något egentligt syfte. Det finns heller inte någon församling som är
behörig att ta emot sådan anmälan eller någon kyrkobok att anteckna mottagen
anmälan i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation av Yvonne Hedvall (s. 181) framförs som ett
led i annat förfarande än utredningen föreslagit all "En tänkbar lösning
skulle här kunna vara att pastorsämbetena meddelar separation till
socialnämnden". RSV vill i anledning av detta framhålla all uppgift om
samboende f. n. inle finns antecknad i kyrkobokföringen. Mellan makar finns
samhörighelsbe-teckning men ej mellan ogifta samboende. Den tänkta uppgiften om
att samboende har separerat kan sålunda inte lämnas av pastorsämbetet med någon
säkerhet. Detta kan dock eventuellt bli möjligt i framliden. Statistiska
centralbyrån undersöker i samråd med bl. a. RSV på regeringens uppdrag frågan
om all kommande folk- och bostadsräkningar skall göras helt registerbaserade.
En viktig förutsättning för detta mål är all lägenhelsnum-mer kan införas i
folkbokföringen, dvs. att en person skall registreras som boende inte endast på
viss fastighet ulan också på viss lägenhet. F. n. saknas emellertid praktiska
förutsättningar för att realisera reservantens förslag alt pastorsämbetet skall
underrätta socialnämnden om att tidigare samboende personer har flyttat isär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.10 Kyrkobokföringsinspektören i Uppsala stifts södra
inspektionsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser att yttra mig endast över avsnittet 3.2.3 och
vad där anföres om anmälan om gemensamt föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Påpekandet att ogifta samboende i sig inte kan konstituera
ett gemensamt föräldraansvar synes mig viktigt. Därför måsle man kräva någon
form av registrering liksom f. n. Men nuvarande förfarande med prövning av
domstol synes vara en alltför besvärlig ordning. Många drager sig för ett
sådant förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av all ett gemensamt föräldraansvar föranleder
anteckning i kyrkobok beror ju på alt vid utfärdande av bevis av olika slag
måsle kunna anges vem eller vilka har föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget all lösa frågan om registrering av det gemensamma
föräldraansvaret genom en skriftlig bevittnad anmälan från båda föräldrarna
till pastorsämbetet måste ifrågasättas, eftersom någon prövning ej kan ske hos
pastorsämbetet. Risken är att det hela kan uppfattas som något mindre
betydelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig få komma med följande förslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faderskapserkännande del sker ju skriftligen hos
barnavårdsnämnden och ett sådant erkännande måste skriftligen godkännas av
modern. Vore det inte rikligt att här skulle en koppling äga rum mellan
faderskapserkännandet och gemensamt föräldraansvar. Barnavårdsnämnden torde
vara mest lämpad att ge erforderlig information och äger därtill den
personkännedom, som behövs för ev. prövning av anmälan. Barnavårdsnämnden har
redan nu skyldighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt lill pastorsämbetet anmäla faderskap och en sådan
anmälan kan ju Bilaga 3 kombineras med anmälan om gemensamt föräldraansvar.
Detta förfarande skulle också tillgodose de formella krav som måste ställas på
en sådan här anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.11 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ogifta föräldrar föreslår utredningen att de
skall kunna erhålla gemensamt föräldraansvar genom anmälan till pastorsämbetet.
Detta förslag, som innebär ett förenklat förfaringssätt jämfört med nuvarande
domslolsförfarande, tillstyrkes av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett alternativförslag går ut på att gemensamt
föräldraansvar automatiskt skall inträda så snart faderskapet fastställts och
anmälts lill pastorsämbetet. Om inle föräldrarna önskar gemensamt
föräldraansvar skall domstolen ta ställning till upplösning av detsamma. Detta
förslag kan länsstyrelsen inle finna välgrundat. Det skulle ge anledning lill
alltför många domstolsförhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslaget innebär också att den ena föräldern i
princip inte skall kunna motsätta sig en önskan från den andra föräldern att
också bli föräldraansvarig. Länsstyrelsen anser att detta ur psykologisk
synpunkt bör vara möjligt. Det finns situationer, då en sådan lösning även för
barnet kan vara bra. Utredning bör kunna ge vid handen i varje särskilt fall om
detta är till barnets bästa. En förälder bör t. ex. inle bli delaktig i
föräldraansvaret om han själv motsätter sig det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamoten Jacobson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar uppfattningen i alternativförslaget
som innebär att ett generellt gemensamt föräldraansvar införs för alla
kategorier föräldrar. Ett föräldraansvar som automatiskt uppslår i och med
barnels födelse resp. fastställande av faderskapet. Det generella gemensamma
föräldraansvaret understryker det ansvar varje förälder har för sitt barn oavsett
om föräldrarna sammanbor, separerat eller aldrig varit sammanboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förälder skall kunna skiljas från sitt föräldraansvar
endast om barnels bästa talar för att så skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.12 Barnavårdskonsulenterna i landet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att begreppet vårdnad ersätts av
benämningen föräldraansvar. Utredningen motiverar förslaget med en fin
beskrivning av barns primära behov som måste tillgodoses genom
föräldraansvaret. Grundprincipen, att föräldraansvaret åvilar barnets båda
föräldrar oavsett civilstånd är rikfig och odiskutabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen lämnar två alternativa förslag angående
föräldraansvar för föräldrar, som inte är gifta med varandra. Det ena förslaget
innebär ell registreringsförfarande hos pastorsämbetet i samband med anmälan
från socialnämnden om faderskapet genom en av föräldrarna skriftlig, bevittnad
handling om föräldrarnas önskemål alt ha gemensamt föräldraansvar. Alternativt
härtill föreslås, att föräldrar oavsett civilstånd automatiskt och ulan
registrering får gemensamt föräldraansvar för sina barn. Detta alternativ
överensstämmer med grundprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsmässigt innebär emellertid alternativförslagel en
förstärkning av Bilaga 3 föräldrarätten på bekostnad av barnels rätt. Konsekvensen
av ett automatiskt gemensamt föräldraansvar även i tillfälliga förbindelser
kan bli att fier ouppklarade faderskapsärenden uppkommer. Alternativet kommer
också i konflikt med vad vi längre fram anför om föräldraansvar mot någons
vilja. En likgiltig förälder med bestämmanderätt över barnet, strider mot
föräldraansvarets innehåll till skada för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den rådgivning som kan erfordras i frågor om
föräldraansvaret föreslås skriftligen kunna tillhandahållas allmänheten förutom
hos socialnämnd även hos domstolar, advokater och pastorsämbeten, enligt
utredningens förslag. För de flesta blivande föräldrar är mödravårdscentralerna
ell mer närliggande rådgivningsställe än de i förslaget uppräknade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.13 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>, Utredningen föreslår all del skall bli lättare alt få
gemensamt föräldraansvar (vårdnad), än f. n. Nuvarande domstolsprövning
föreslås bli ersatt av ett enkelt registreringsförfarande hos PÄ på
föräldrarnas eget initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker all del först och främst finns behov av att
skilja mellan föräldrar som sammanbor resp. inte bor tillsammans. För de
föräldrar som stadigvarande sammanbor är situationen i allt väsentligt all
jämföra med den i ett äktenskap. Vad gäller denna grupp förefaller utredningens
förslag rimligt. Emellertid är situationen, av skäl som nedan redovisas en
annan för de föräldrar som ej stadigvarande bor tillsammans. Situationen är
dessutom inte minst för barnen mycket olika beroende på om föräldrarna
sammanbor eller ej. Detta tycker jag visar på ett behov av all kunna skilja
grupperna ål. Eftersom PÄ:s uppgifter är för osäkra för delta ändamål, bör
ansökan om gemensamt föräldraansvar även framdeles göras hos domstol oavsett
man sammanbor eller inte. Huvudregeln bör dock vara att föräldrar som sammanbor
och söker gemensamt föräldraansvar bör få sådant. Den skrivning som finns i
nuvarande FB 6:8 bör kunna gälla, men endast avse föräldrar som stadigvarande
sammanbor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de föräldrar som inte stadigvarande sammanbor bör
enligt min mening gälla annat. Gemensamt föräldraansvar bör naturligtvis inte
uteslutas för denna grupp, men en sådan ansökan är ett steg som kan och bör fä
stora konsekvenser för både barn och föräldrar. Ett sådant steg bör noga
övervägas, om ett gemensamt föräldraansvar skall få ett reellt innehåll. Jag
kan inte ansluta mig till utredningens förslag om ett så enkelt registreringsförfarande
utan diskussion och prövning. Om delta gemensamma föräldraansvar å andra sidan
är tänkt att vara en formalitet t. ex. med syfte att underlätta lösningen av en
prestigekonfiikt mellan föräldrarna finns del knappast någon anledning för
lagstiftaren att fillåta en situation som i sig innehåller potentiella problem
för barnet. Om ell gemensamt föräldraansvar inte har en rimlig spegling i den
verkliga ansvarsfördelningen gentemot barnet kan det t. ex. uppslå situationer
där en löst engagerad förälder med lagens hjälp helt plötsligt ställer orimliga
krav på medbestämmanderätt beträffande barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel om att gemensamt föräldraansvar kommer
lill stånd automatiskt är mot bakgrund av förda resonemang ännu sämre. I flera
fall avlas ju dessutom barn i kortvariga förbindelser. Respektive fäder är
många gånger inte alls intresserade av barnet och ger sig inle ens till känna
förrän i domstolen. Man kan knappast påslå alt ett sådant föräldraansvar står i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överensstämmelse med de i BFB 6 kap. angivna riktlinjerna.
Alternativför- Bilaga 3 slaget strider dessutom enligt min mening mot den
grundsyn som anges i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens ställningstagande har enligt min mening
brister. Jag ansluter mig till utredningens förslag alt ogifta, sammanboende
föräldrar i princip bör kunna få gemensamt föräldraansvar (dock ej genom reg.),
men kan alltså inle ansluta mig till alt ogifta, icke sammanboende föräldrar
utan diskussion och närmare prövning skall erhålla gemensamt föräldraansvar.
Beträffande båda dessa grupper skall rätlen i dag jml FB 6:8 besluta som
föräldrarna vill "om det ej är uppenbart stridande mot barnels
bästa". Vad gäller gruppen sammanboende bör nuvarande FB 6:8 kunna
kvarstå, medan det däremot för den senare gruppen bör vara en starkare prövning
exempelvis "om det är förenligt med barnels bästa".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang påtala behovet av information
om vad ett gemensamt föräldraansvar innebär och om eventuella problem som kan
uppslå. Sådan bör företrädesvis kunnas ges hos socialnämnden. Informationen
bör även kunna vara rådgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föräldrautbildning som bedrivs inom landstingens
mödra- och barnhälsovård kan också ge lämplig möjlighet all diskutera gemensamt
föräldraansvar och hjälpa föräldrar att förbereda sig inför ett sådant
ställningslagande. Samverkan mellan exempelvis familjerällsassistent och
företrädare för barnhälsovården kan här vara lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.14 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har ett huvudförslag och ell alternativt
förslag beträffande föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ förordar av två skäl del alternativa förslaget
beträffande gemensamt föräldraansvar som innebär ett generellt gemensamt
föräldraansvar för alla föräldrar som har gemensamma barn. För det första
understryker en bestämmelse, som utgår från alt del alltid föreligger gemensamt
föräldraansvar i och med att barnet är fött eller all faderskapet är
fastställt, föräldrars gemensamma ansvar för sina barn och barnels rätt till
sina föräldrar. För det andra anser SÖ att det från jämslälldhelssynpunkt måste
vara självklart att både fadern och modern har samma rätt och skyldighet
gentemot sitt barn. Från den aspeklen måste det anses stötande att fadern i
vissa sammanhang skall vara tvungen att anmäla att han tänker ta sitt
föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av samma skäl som angivils ovan vill SÖ förorda del
alternativa förslaget (s. 76) i fråga om gemensamt föräldraansvar. En
obearbetad konflikt mellan föräldrarna bör inle få leda till att barnet berövas
kontakt med den ena föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.15 Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden<br>
Gemensam vårdnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan 1977 kan alla föräldrapar - om det ej är uppenbart
stridande mot barnets bästa - erhålla gemensam vårdnad oberoende av om de varit
gifta med varandra eller inte och oberoende av om de lever tillsammans eller
inte. - Enligt utredningens förslag skall gemensam vårdnad bibehållas efler
skilsmässa om föräldrarna inte begär upplösning av den. Vidare skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gemensam vårdnad kunna erhållas av icke gifta
föräldrar genom ett Bilaga 3 registreringsförfarande. - Enligt ett mer
vittgående allernativförslag skall gemensam vårdnad inträda automatiskt vid
barnets födelse eller sedan faderskapet fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang har följande nu gällande regler
betydelse. Vid förändring av vårdnaden gäller särskilda regler för handläggning
och beslutsfattande om föräldrarna är eniga. Domstolen har alt besluta i
enlighet med föräldrarnas gemensamma överenskommelse om denna inle uppenbart
strider mot barnets bästa. Sedan 1979 gäller all föräldrarna kan lämna in
gemensam ansökan till domstol varefter vårdnadsfrågan kan avgöras ulan
huvudförhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan enligt nuvarande regler kan föräldrar inbördes komma
överens om vem av dem som faktiskt skall ha hand om barnet om de inle lever
tillsammans. För detta behövs inle att föräldrarna har gemensam vårdnad. Genom
den gemensamma vårdnaden även mellan särboende föräldrar har man emellertid
legaliserat föräldrarnas rätt att själva bestämma om vem som skall ha hand om
barnet. Om man lagfäster utredningens förslag om gemensam vårdnad som
huvudregel försvinner den kontrollmöjlighet beträffande barnels bästa som
domstolarna haft i samband med beslutande om skilsmässa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekten av de föreslagna reglerna kan bli myckel
påtaglig. Antalet fall av gemensam vårdnad för särboende föräldrar kommer att
öka - hur mycket är ovisst. Om särboende föräldrar önskar flytta barnet från
den ena till den andra och är eniga därom behöver de inle en gång föra frågan
lill domstol för summarisk handläggning. De kan bibehålla den gemensamma
vårdnaden och göra privata överenskommelser. De fall i vilka föräldrarna i dag
är eniga i ärenden inför domstol utgör omkring 95 procent av samtliga vårdnadsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om merparten av fall, i vilka föräldrar är eniga om en
förändring av vårdnaden inte kommer till domstol, kan frågan om utredning av
barnels situation över huvud laget inte aktualiseras i dessa fall. Del är
därför anmärkningsvärt all utredningen framfört som en väsentlig nyhet alt
sociala centralnämnden skulle beredas tillfälle till yttrande i de fall
föräldrarna är eniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden ställer sig över huvud taget tveksam till
en ytterligare påbyggnad av reglerna om gemensam vårdnad innan någon grundlig
utredning gjorts av barnels situation i fall av gemensam vårdnad för särboende
föräldrar. Man vet inte i dag om barnet far illa eller inte av just del skälet
att även den särboende föräldern har bestämmanderätt. Dessutom skulle de
föreslagna reglerna kunna föra mycket långt i fråga om att undandra från
domstolens prövning typer av vårdnadsmål, vilka hittills varit föremål för
domstols prövning, om än i summarisk form. Därmed skulle en väsentlig
kontrollmöjlighet beträffande barn i den s. k. riskzonen bortfalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar alternativförslagel med automatiskt
gemensamt föräldraansvar för icke gifta föräldrar har fakultetsnämnden en
särskild erinran att göra. Om kvinnan endast haft en flyktig förbindelse med
barnels far eller om hon före barnets födelse brutit kontakten med barnels far
och icke önskar upptaga den igen, kan det innebära en stor påfrestning för
henne att få barnels far som medbestämmande. För att undgå detta kan del länkas
alt många kvinnor därför vägrar att uppge barnafaderns namn. Fakullelsnämnden
anser att en sådan effekt inte ligger i barnels intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden kan i dagens läge inle tillstyrka
införandet av de regler om gemensam vårdnad som utredningen föreslagit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.16 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensam vårdnad över barn lill ogifta föräldrar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om vem som enligt lagens huvudregler skall ha
föräldraansvaret utgår utredningen från värderingen all reglerna i möjligaste
mån bör likställa barn till föräldrar som är gifta med varandra med barn lill
föräldrar som inte är det. För ogifta föräldrar leder detta till två
alternativa förslag. Enligt det ena skall föräldrarna genom anmälan till
pastorsämbetet kunna få gemensam vårdnad. Enligt det andra skall även ogifta
föräldrar automatiskt få gemensam vårdnad när ett barn fölls. Enligt
fakultetsnämndens mening, som så långt torde överensstämma med utredningens,
bör en riktpunkt vara alt reglerna inte är till nackdel för barnet. Eftersom
ett gemensamt föräldraansvar i form av gemensam rättslig vårdnad kan vara lill
fördel för barnet, finns det i viss utsträckning anledning för lagstiftningen
all uppmuntra denna lösning. I viss mån är detta emellertid en annan
utgångspunkt än utredningens principiella inställning att gifta och ogifta föräldrar
bör jämställas, nämligen på del sättet att utredningen inte alls aktualiserar
frågan om det på längre sikt kan finnas nackdelar av utvecklingen att föräldrar
i ökad grad underlåter alt gifta sig. Fakultetsnämnden har inte möjlighet all i
delta sammanhang gå djupare in på denna omfatiande och vikliga fråga. På längre
sikt är del emellertid möjligt att den nuvarande svenska utvecklingen leder
lill uppbyggnaden av ett regelsystem för samlevande ogifta, som delvis
överensstämmer, delvis avviker från reglerna för gifta; nämnden tänker inte hår
på reglerna om barnens situation utan på hela mellanhavandet mellan föräldrarna
och därmed sammanhängande regler. Efter en tillfällig uppgång år 1974 har
giftermålsfrekvensen fortsatt alt sjunka och andelen barn födda av ogifta
föräldrar var år 1979 högre än någonsin tidigare, nämligen 37,5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den gängse uppfattningen är visserligen att samboende par
förr eller senare gifter sig med varandra. F. n. finns emellertid tecken på alt
samboende föräldrar, som fåll barn ogifta, i ökad grad låter bli alt gifta sig
även vid långvarig samlevnad. En riksrepresentativ specialundersökning vid
fakulteten har visat all av ogifta föräldrar, som fick barn tillsammans 1971
och sammanbodde med varandra ännu 1975 och 1979, så hade 47 resp. 62 % gift sig
med varandra t. o. m. de angivna åren. Tydligen har emellertid inom denna
speciella föräldragrupp runt om i landet 38 % av de hela tiden samboende
föräldrarna låtit bli att gifta sig trots att barnet under 1979 fyllt 8 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om de förändrade familjebildningsvanorna sedan
ungefär femton år tillbaka utlösts av allmänna sociala faktorer, är det myckel
möjligt att lagstiftningen som sådan bidrar till en fortsalt nedgång i
giftermålsfrekvensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden måsle anse det vara en brist all det i
allt fler lagstiftningsärenden las som en given utgångspunkt att gifta och
ogifta samboende bör behandlas på i huvudsak likartat sätt utan att påverkningseffekterna
på giflermålsfrekvensen eller sammanhangen inom regelsystemet i stort
egentligen alls intresserar. I den mån lagstiftningen som sådan bidrar till ett
ökat antal fall av långvarig samlevnad ulan äktenskap, samtidigt som
regleringen i dessa samlevnadsfall kommer att vara ofullständig jämfört med vad
som gäller för gifta, är del möjligt alt del pä lång sikt tillskapas ett
rättsläge, som visar sig medföra även socialt oacceptabla konsekvenser,
särskilt om samlevnadsfall i ökad grad upplöses genom dödsfall. Vad just</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angår barnens situation är det i varje fall en motsägelse
i lagstiftningen, om Bilaga 3 det å ena sidan av hänsyn lill barnen
uppställs en betänketid i Giftermålsbalken för alt gifta föräldrar med barn
skall kunna vinna äktenskapsskillnad, samtidigt som lagstiftaren i andra
sammanhang ställer sig likgiltig till frågan om föräldrar över huvud taget
gifter sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den nu nämnda bakgrunden framstår vissa av de förslag
som framlagts av utredningen om barnens rätt - liksom åtskilliga andra
lagförslag på senare år - som aningslösa i den meningen att man utan vidare lar
jämställande av gifta och ogifta samlevande pä vissa rättsområden (men inle på
alla) som en lämplig riktpunkt utan alt alls uppmärksamma svårigheterna med
denna utveckling pä längre sikt. När fakultetsnämnden velat markera all ett
annat grundläggande synsätt skulle kunna ha fog för sig vid
familjelagstiftningen i vid mening, blir dock skillnaderna i praktiska
lösningar ändå inte särskilt stora såvitt angår lagstiftningen om barn. Som
tidigare berörts finns det nämligen av hänsyn till barnens intresse i viss
utsträckning anledning alt underlätta t. ex. gemensam vårdnad även för ogifta
föräldrar. Nämnden tänker här inte så myckel pä ogifta, samboende föräldrar.
Den kategorin skulle nämligen lätt kunna åstadkomma gemensam vårdnad genom att
parterna gifter sig med varandra. En sådan ståndpunkt intogs f. ö. så sent som
i 1973 års proposition (1973:32 s. 129) om nya skilsmässoregler m. m., när
frågan om gemensam vårdnad för frånskilda och ogifta föräldrar diskuterades för
första gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kategori som emellertid inte kan rekommenderas
giftermål är sådana föräldrar, som inte lever tillsammans; det kan vara
frånskilda ogifta och i det senare fallet tidigare ha eller inte ha bott
tillsammans. Även i sådana fall kan otvivelaktigt den gemensamma vårdnad, som ju
föreligger som en möjlighet sedan några år tillbaka, ha ett värde för barnets
skull. Eftersom det även med tanke på barnens intressen finns anledning för
samhällel att hävda att föräldrar bör gifta sig med varandra - och naturligtvis
helst leva samman -ställer sig nämnden dock i varje fall avvisande lill
alternativförslagel att gemensam vårdnad även för ogifta föräldrar skulle
automatiskt uppstå när barnet fölls. Härför kan också åberopas den praktiska
synpunkten, all sannolikt fem - sex procent av alla barn som föds, har en
ensamstående mor i den meningen att hon inte bor tillsammans med barnafadern,
vare sig som gift eller ogift. Enligt den nämnda undersökningen av
förhållandena år 1971, vilken genomförts vid fakulteten, var i varje fall
andelen verkligt ensamstående av alla mödrar det året sex procent runt om i
landet. För de fall då föräldrarna inle ens vid barnels födelse bor tillsammans
passar en lösning med automatisk, gemensam vårdnad mindre väl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot är det i och för sig möjligt att godtaga alternativlösningen
med gemensam vårdnad på grund av skriftlig anmälan lill pastorsämbetet, trots
att det vore än önskvärdare att ogifta, samboende föräldrar gifte sig med
varandra. Vill man betona att det är önskvärt av många orsaker att äktenskap
ingås, kan det emeUertid vara ett skäl för alt låta den gemensamma vårdnaden
inträda först efter ansökan till domstol jämte den prövning av om gemensam
vårdnad uppenbarligen strider mot barnets bästa, som f. n. förekommer.
Utredningen har till slöd för införandet av en anmälan lill pastorsämbetet
åberopat (s. 70) all domstolsprövningen bör ersättas av ett enklare förfarande.
Eftersom, vilket utredningen också påpekar, prövningen vid domstol är i
huvudsak av formell natur, verkar dock inte heller den nuvarande ordningen
särskilt omständlig. Den kan också försvaras med den nämnda synpunkten, all
alla vårdnadsfrågor med hänsyn till barnels bästa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör kunna göras till föremål för domstolens bedömning. Av
intresse i Bilaga 3 sammanhanget är att även enligt utredningens förslag (s.
75) domstol måste förordna om gemensam vårdnad för den händelse alt vårdnaden
tidigare efler skilsmässa legat på endera av föräldrarna, vilka emellertid nu
önskar få gemensam vårdnad ålerinförd. Systemet blir då enhetligast om även
ogifta föräldrars ansökan om gemensam vårdnad går till domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.17 Uppsala universitet, familjeforskningsgruppen vid
sociologiska institutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser (s. 69) att tiden är "mogen att när
del gäller föräldraansvaret] möjligaste mån likställa barn lill föräldrar som
är gifta med varandra med barn till föräldrar som inte är del". Det
verkliga vardagslivet har redan gjort så' och vad som sägs i betänkandet skulle
således vara en kodifiering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
uppenbart att i verkligheten känner båda föräldrarna lika stort<br>
ansvar för barnet oavsett om de är gifta med varandra eller inte. Det<br>
väsentiiga är om de sambor under äktenskapsliknande förhållanden eller<br>
inte. Då föräldrarna inte sambor är del vanligt och förståligt alt den som icke</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har någon faktisk vårdnad om barnet inle heller känner
samma ansvar som den som har den faktiska vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen sägs också "Gemensamt föräldraansvar
torde vara ägnat att stärka föräldrarnas intresse och ansvar för barnet lill
gagn för barnels samhörighet med båda föräldrarna" (s. 69). Undersökningar
har visat att föräldrarna de facto har gemensam vårdnad och inte på något sätt,
annat än i undanlagsfall, varseblir sin egen situation annorlunda än gifta
föräldrars i dessa avseenden. Gemensam vårdnad i legal mening eller vad som i
utredningen kallas gemensamt föräldraansvar torde på inga sätt stärka
föräldrarnas intresse för barnet och inte heller deras ansvarskänsla. Såväl
intresset som ansvarskänslan finns redan där oavsett om de är gifta eller
ogifta samboende. En indikator på detta är ytterligare del faktum att mycket få
samboende par begärt gemensam vårdnad för sina barn. En ytterligare indikator
är del faktum att en hel del par vid separationen begär gemensam vårdnad - det
tyder klart på alt de redan under samboendet har betraktat sin situation som
alt de har haft gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del sägs i utredningen att "många finner det dyrt och
krångligt att hos domstol få bekräftat ett ansvar som de redan påtagit sig i
praktiken" (s. 69). Del torde inle vara alt de föreställer sig del vara
dyrt och krångligt att få vårdnaden bekräftad - det är bara del att det inle
finns någon som helst anledning att göra del. Del finns ingen anledning därför
alt föräldrarna i normalfallen inle varseblir några som helst problem med att
inte ha den legala gemensamma vårdnaden utan endast den faktiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del föreslås i ett alternativt förslag att alla barn
automatiskt skulle ha båda sina biologiska föräldrar som vårdnadshavare. Del
sägs alt ett sådant förhållande skulle vara "ägnat all stärka båda
föräldrarnas intresse och känsla av ansvar för barnet" (s. 71). Del är väl
riktigt att en lagändring skulle markera barnets rätt lill och behov av
fortlöpande relationer till båda föräldrarna och all kanske också till en
början ansvaret och intresset skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Jfr Jan Tröst: Unmarried cohabitation, Internalional
Library, Västerås, 1979 (fotnot i institutionens yttrande).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma att öka hos en hel del föräldrar. Efter en
övergångstid är det dock Bilaga 3 sannolikt att situaitonen stabiliserar sig
och inle på en bättre nivå än f. n. utan på sannolikt ungefär samma nivå.
Fördelen med en sådan förändring skulle alltså vara en förändrad inställning
endast övergångsvis men sannolikt ha mycket minimala följdeffekter. Till de negativa
effekterna, som också utredningen påpekar, kommer den oklarhet och förvirring
som kan tänkas råda och också det smärtsamma beslut som inte sällan kommer all
vara giltiga då den gemensamma vårdnaden upphör på begäran av den ene av
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen föreslås alt huvudregeln skall vara att dén
gemensamma vårdnaden automatiskt skall fortsätta även efter en
äktenskapsskillnad på samma sätt som den gör det då samboende ogifta föräldrar
separerar. Familjeforskningsgruppen har inga som helst invändningar mot det
förslaget. I Kalifornien gäller en sådan lag sedan 1 januari, 1980. I samband
med skilsmässan kan där dock domstolen på eget initiativ upphäva den
automatiska gemensamma vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har sökt underbygga sina tankegångar och
förslag med en del av det forskningsarbete som utförts. Det hade dock varit
synnerligen värdefullt om förslagen hade varit än mer underbyggda av befintliga
material och av för ändamålet specialinsamlade dala och gjorda analyser.
Familjeforskningsgruppen tänker här på den diskussion och de studier som
gjorts i t. ex. Kalifornien under 70-lalet och som sedermera också lett fram
lill den ovan nämnda lagändringen där. Idén om gemensam vårdnad för föräldrar
som inte är gifta med varandra kom där i anslutning lill krav frän frånskilda
föräldrar om möjligheten alt inte bara ha faktisk gemensam vårdnad ulan också
få legal sådan. Bakgrunden här i Sverige är ju annorlunda nämligen med kravet
under 1960-talels slut från ett antal debattörer om gemensam vårdnad för
samboende ogifta föräldrar. Likheterna i lagstiftningen och skillnaderna i
bakgrunden hade varit intressanta att få belysta och diskuterade. Det skulle
sannolikt ha varit avsevärt lättare för dem som behöver ta ställning till
förslaget om en sådan diskussion och analys hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även erfarenheterna här i Sverige, sedan den nya lagen om
gemensam vårdnad tillkom, borde ha studerats något mera noggrant. Vad händer de
facto med den gemensamma vårdnaden? Blir det faktiskt ett större ansvar från
båda föräldrarnas sida? Vilka blir komplikationerna för barnen och för
föräldrarna när föräldrarna inle bor samman men har legal gemensam vårdnad etc?
Dessa frågor skulle man förhållandevis lätt ha kunnat få svar på genom en serie
smärre studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill således Familjeforskningsgruppen
avstyrka den föreslagna lermändringen från vårdnad till föräldraansvar.
Familjeforskningsgruppen anser att inga invändningar bör kunna göras från dess
utgångspunkter mot förslaget om automatisk fortsatt gemensam vårdnad i samband
med äktenskapsupplösning. Familjeforskningsgruppen vill för det tredje
framhålla betydelsen av väl underbyggda ställningstaganden och förordar därför
alt uppföljning och utvärdering av de vidtagna lagändringarna görs i syfte alt
skapa tungt vägande empiriska och teoretiska underlag för
lagsliflningsförslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.18 Högskolan
i Örebro</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3<br>
Huvudregeln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anser att lagtexten bör utformas så all det av
den klart framgår alt samhällel utgår från att föräldrarna gemensamt är skyldiga
att la på sig ansvaret för sina barn. Detta bör gälla reservalionslöst och
alltså-till skillnad från i dag gällande rätt - även i de fall föräldrarna inte
år gifta med varandra då barnet föds. Endast om särskilda skäl föreligger skall
föräldraansvaret kunna överföras på endast en av föräldrarna eller på annan
person, enligt de regler som återfinns i 12-17 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § i förslaget bör därför ges följande lydelse:
"Föräldraansvaret vilar på bägge föräldrarna. Rätlen kan dock i de fall
som anges i 12-17 §§ eller 19 § förordna all föräldraansvaret ska åvila endast
en av föräldrarna eller överföras på annan lämplig person."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett nödvändigt undanlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en sådan förändring i förslaget blir de regler som
föreslås i 10 § onödiga och de kan därför ersättas med följande bestämmelse:
"Är föräldrarna inte gifta med varandra vid barnels födelse vilar
föräldraansvaret på modern ensam tills frågan om faderskapet till barnet blivit
fastställt genom erkännande eller dom som anges i första kapitlet i denna
lag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenser av ändringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av dessa ändringar kan 24 § i förslaget utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i de fall föräldrarna inte är gifta med varandra vid
barnets födelse kommer reglerna om betänkelid i 32 § all bli tillämpliga om
upplösningen av det gemensamma föräldraansvaret aktualiseras av någon av dem.
En konsekvens som framstår som tilltalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle sådana missförhållanden råda att någon av de eller
båda automatiskt föräldraansvariga bör fråntas ansvaret, enligt 14 eller 15
§§, kan socialnämnden antingen föra lalan om detta själv eller tillse att
barnet får ell barnombud som kan sköta saken. Då kommer inle någon betänketid
att löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.19 Statens invandrarverk (SIV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV förordar huvudalternativet i förslaget vad gäller
gemensamt föräldraansvar för föräldrar som inle är gifta med varandra, dvs.
ell anmälningsförfarande på pastorsämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.20 Familjelagssakunniga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>---- Se avsnitt 3.1.15-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill man nå de fördelar som ändå är förenade med
utredningens förslag förefaller det oss därför ligga närmast till hands alt gå
fram enligt det alternativa förslaget (5.2.3.4) och "införa ett generellt
gemensamt föräldra-an.svar för alla föråldrar som har gemensamma barn" (s.
71). Bara förälder som visat sig olämplig för uppgiften skulle kunna fråntas
föräldraansvaret, exempelvis vid klart fall av missbruk av ansvaret. Denna
tanke synes stämma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>väl överens med den som framförts i reservationen av
Kerstin Sandelius, Lars Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strand och Lars Dencik och som går ut på att en förälder
skulle kunna skiljas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från sitt föräldraansvar endast om barnels bästa talar
därför (s. 182). Den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terminologiska frågan blir därigenom beroende av den
ställning man vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlaga lill förslaget om ett väsentligt utvidgat gemensamt
föräldraansvar. Vi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall därför först la upp den frågan trots all vi
därigenom kommer att avvika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>något från systematiken i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten för andra än med varandra gifta föräldrar alt
ha vårdnaden om barnet gemensamt har funnits en förhållandevis kort lid. I
betänkandet redovisas resultatet av en enkät som socialstyrelsen ulfört vid fem
av landets tingsrätter (s. 69 ff). Av den framgår alt möjligheten till gemensam
vårdnad begagnats i liten omfattning. När del gäller gemensam vårdnad efter
äktenskapsskillnad sägs del låga utnyttjandet bero på bl. a. oenighet om hur
myckel barnet skall vistas hos vardera föräldern, oenighet kring den faktiska
vården av barnet i övrigt samt tvist om ekonomiska frågor (s. 73).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror att den införda möjligheten till gemensam vårdnad
är av myckel stort värde när det gäller all skapa eller bibehålla ett gott
förhållande mellan barnet och båda föräldrarna. Särskilt torde detta gälla när
föräldrarna inte bor tillsammans. Bor föräldrarna tillsammans med varandra och
med barnet är det - som enkäten låter antyda - den faktiska situationen som
överskuggar den rättsliga. Föräldrarna håller ihop så länge förhållandel mellan
dem är gott och detta påverkar givelvis också gynnsamt förhållandet lill
barnet. Rättens beslut om vårdnaden framstår i sådana fall för föräldrarna mer
eller mindre som en formell bekräftelse av ett redan fungerande faktiskt
förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bor föräldrarna däremot inle tillsammans får den
gemensamma vårdnaden utöver sina praktiska fördelar en väsentlig psykologisk
betydelse. Fungerar den som den skall får föräldrarna känna all för barnet
vikliga avgöranden inle träffas utan bådas medverkan. Även om den dagliga
omsorgen kanske till övervägande delen kommer att skötas av den ene kan de lill
väsentiiga delar känna sig jämställda med varandra när det gäller förhållandet
till barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensam vårdnad för föräldrar som inte bor tillsammans
förutsätter i dag all de kan komma överens. Det längst gående alternativet i
utredningens förslag skulle däremot innebära att vårdnaden eller
föräldraansvaret i utgångsläget alltid vore gemensamt och endast kunna upplösas
i vissa särskilt angivna fall, exempelvis visad olämplighel hos ena föräldern.
Frågan är om delta kan vara en ordning som länder till barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är omöjligt att erhålla säker kunskap om hur den
gemensamma vårdnaden hittills verkat i praktiken. Vi har fått uppgifter om fall
där den fungerat utmärkt och verkligen länt lill barnets bästa. Vi har också
hört om fall där gemensam vårdnad erhållits och utövats som ett led i
föräldrarnas inbördes kamp i samband med upplösningen av deras samlevnad. Inte
ens kravet på enighet mellan föräldrarna kan således garantera alt gemensam
vårdnad uteslutande blir till barnets fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår mening kan man ej, i vart fall inle innan
ytterligare erfarenheter vunnits, införa ell gemensamt rättsligt ansvar på sätt
som angivits i det längst gående alternativet (5.2.3.4). Visserligen skulle vi
gärna se en ordning som helt utgår från det gemensamma ansvaret men om detta
ansvar skulle ges någon reell betydelse och inte bli blott en innehållslös
symbol borde man kunna utgå från såsom del normala att föräldrar under den kris
som ett uppbrott innebär och även därefter kunde hålla sina persontiga
konflikter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helt utanför den samverkan dem emellan som gemensam
vårdnad förulsät- Bilaga 3 ler. Denna tanke förefaller
verklighetsfrämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulan tvekan måste del av hänsyn lill barnels bästa vara
möjligt att upplösa del gemensamma ansvaret även i andra fall än sådana, där en
av föräldrarna visat sig klart olämplig att över huvud bära föräldraansvar. Man
kan såga att del i fråga om del gemensamma ansvaret borde uppställas ett
särskilt och mer omfattande lämplighetsrekvisil, där bl. a. förälderns förmåga
att samarbeta med den andre skulle vara betydelsefull. Men därmed skulle man ha
infört en lämplighetsprövning som förefaller svårare alt göra än den som nu
förekommer i vårdnadslvisler. Att finna några sakliga kriterier efter vilka del
kan bedömas om gemensamt ansvar skall utövas eller inle år därför svårt. Det
enda mer objektiva rekvisitet är föräldrarnas utåt visade enighet, vilket som
vi antytt väl inle helt garanterar barnels bästa men däremot inte bäddar för
onödiga och uppslitande vårdnadstvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med utredningens huvudförslag anser vi därför
att man fortfarande bör bygga på föräldrarnas överenskommelse om gemensamt
ansvar. All man vid äktenskapsskillnad presumerar alt en sådan överenskommelse
föreligger såvida inte endera yrkar upplösning av det gemensamma ansvaret,
anser vi också vara en godtagbar lösning, förutsatt att det åläggs rätten all i
skillnadsdomen upplysa makarna om att ansvaret fortfarande är gemensamt. Likaså
vill vi tillstyrka alt man genom ell kostnadsfritt anmälningsförfarande gör det
lättare för ogifta föräldrar att erhålla gemensamt ansvar. Värdefull är också
den föreslagna möjligheten all ge andra än föräldrarna - exempelvis
fosterföräldrar - gemensamt ansvar för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.21 Stockholms sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flertalet fall kommer föräldraansvaret alt ligga på en
eller båda barnels biologiska föräldrar. I vissa fall (t. ex. när båda
föräldrarna är döda) överförs föräldraansvaret till annan person. Som en nyhet
i förhållande till gällande rätt föreslår utredningen att två personer, som
inte är barnets föräldrar, skall kunna få gemensamt föräldraansvar för barn.
Förslaget synes praktiskt t. ex. när del gäller fosterföräldrar och tillstyrkes
av förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen ansluter sig lill tanken att barn lill
föräldrar som sammanbor utan all vara gifta i möjligaste mån skall likställas
med barn vars föräldrar är gifta med varandra. Ogifta sammanboende skall genom
en enkel och kostnadsfri anmälan till pastorsämbetet få gemensamt
föräldraansvar. 1 dagens läge kan del vara så alt många drar sig för att ansöka
om gemensam vårdnad eftersom beslutet skall fattas av domstol. Det blir en
onödigt krånglig procedur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För icke samboende ogifta föräldrar föreslår utredningens
majoritet också att gemensamt föräldraansvar skall kunna erhållas genom anmälan
till pastorsexpeditionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tre av utredningens sex ledamöter har reserverat sig till
förmån för ell allernativförslag som innebär generellt gemensamt föräldraansvar
för alla föräldrar som har gemensamma barn. Förslaget, menar man, markerar
samhällets uppfattning all barnet har rätt till och behov av båda sina föräldrar
och alt föräldrar har en skyldighet att ta ansvar för sina barn. Vidare,
framhålls det i betänkandet, likställs alla barn med avseende på rätten till
föräldraomsorg från båda föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen ställer sig kritisk lill
alternativförslagel. Del är visserligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en vacker tanke all alla barn skall likställas vad
beträffar rätten lill Bilaga 3 föräldraomsorg men denna rätt skulle många
gånger i praktiken bara bli en tom paragraf eftersom man inle
lagstiftningsvägen kan tvinga en ointresserad förälder alt börja bry sig om
sitt barn. 1 de fall faderskapet motvilligt erkänts eller dom avkunnats mot
vederbörandes övertygelse om faderskapet är föratsätlningarna synnerligen
ogynnsamma för alt fadern skall fylla föräldraansvaret med ell aktivt
innehåll. En trolig utveckling som en följd av generellt gemensamt
föräldraansvar är dessutom alt antalet kvinnor som vägrar uppge vem som är
barnets fader kommer att öka av del enkla skälet all de inte vill ha gemensamt
föräldraansvar med fadern. För alt få det gemensamma föräldraansvaret hävt
måste ju modern vända sig till domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt uttalande av tjänstgörande suppleanten Margareta
Hedelius (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Föräldraansvaret bör i princip tillkomma alla
föräldrar, som har ett gemensamt barn oavsett om föräldrarna-lever i äktenskap,
sammanbor utan äktenskap eller inte har - eller avser att ingå i - någon form
av gemenskap. Ett lagfäst gemensamt föräldraansvar kan självfallet aldrig
tillskapa ett intresse från en förälder för ett barn men måste enligt min
uppfattning åtminstone i livels begynnelse vara ett självklart uttryck för
barnets rätt till båda föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De möjligheter som lagförslaget erbjuder i fråga om
upphävande av gemensamt föräldraansvar på yrkande av den ena föräldern och
tillkomsten av ett särskilt ombud som lar tillvara barnets rätt samt
möjligheten att vid missbruk eller försummelse frånta en förälder
föräldraansvaret talar enligt min uppfattning för ett generellt gemensamt
föräldraansvar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.22 Göteborgs sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagändringen 1977, som ökade möjligheterna lill gemensam
vårdnad, har endast i begränsad omfattning utnyttjats. Detta kan bl. a. bero på
all lagen ännu inte blivit tillräckligt känd och att de ekonomiska frågorna
länge var olösta och delvis ännu är del. Det är viktigt att det som återstår,
t. ex. en översyn av skallereglerna, göres. Möjligen kan tveksamheten inför
lagen också bero på alt gemensam vårdnad, framför allt efler skilsmässa, kräver
generositet och förmåga hos båda föräldrarna all komma tillrätta med den
bitterhet och besvikelse som ofta finns efter skilsmässa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt föräldraansvar har en positiv betydelse för
barnet endast om båda föräldrarna vill och kan ta detta ansvar. Majoriteten i
utredningen tycks dela den uppfattningen. Förmodandel att de allra flesta
föräldrar vill och kan ta sitt gemensamma ansvar är positivt, men inle helt
realistiskt. Det gemensamma föräldraansvaret efter skilsmässa kommer säkert
inle alltid alt fungera. Detta kommer all förorsaka en del praktiska
svårigheter, bl. a. när gemensamma beslut skall fattas, dock knappast i den
utsträckningen alt del skulle behöva hindra alt lagändringen sker. Allvarligare
är det all en del föräldrar kommer att skjuta upp nödvändig
konfliklbearbetning, när de inte längre tvingas att ta ställning i samband med
skilsmässan. Detta kan medföra att barnet får fortsätta alt leva i en
konfiiklfylld miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i dag en tendens-som inte heller utredningen är
helt främmande för-att skuldbelägga de föräldrar som inle vill ha gemensamt
föräldraansvar efter skilsmässa. Man kan inte bortse ifrån alt det finns
situationer när del är bäst för samtliga parter, även barnet, att del
gemensamma föräldraansvaret</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upphör. Det behöver för den skull inte vara frågan om
någon misskötsamhet Bilaga 3 från någon sida, inte heller om människor som är
extremt ovilliga alt samarbeta om barnet. Ett exempel är när föräldrar skiljs
därför att deras värderingar har kommit att utvecklas i helt olika riktningar.
Ett annat är när en av föräldrarna till varje pris vill hävda sin mening. Att
ha gemensamt föräldraansvar kräver en viss storsinthet och mognad. Del finns
inte någon anledning att moralisera över dem som inle anser sig orka med
gemensam vårdnad, det kan" ligga verklig omsorg om barnet bakom. Det vore
mycket olyckligt om de föräldrar som inte anser sig vilja ha gemensamt
föräldraansvar fick stämpel på sig all vara dåliga föräldrar. I värsta fall
skulle det kunna medföra all de inte vågar begära domstolens prövning av rädsla
för att det skall ligga honom/henne lill last vid prövning av
föräldraansvarsfrågan. Del alternativa förslaget att gemensamt föräldraskap
skall kunna beslutas av domstolen mot en förälders vilja bör avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De möjligheter att ha gemensamt föräldraansvar som redan
finns har förorsakat en dd problem. Det händer inte så sällan att föräldrar
löser det gemensamma föräldraansvaret genom att låta barnet bo en vecka eller
månad hos vardera föräldern. Detta kan bero på alt man tror att barnels rätt
kräver en sådan uppdelning. Det kan också bottna i ell rätlvisetänkande
och/eller skuldkänslor som man inle kommit tillrätta med, och som man
kompenserar på detta sätt. Socialbyråerna har börjat få en del samtal från
daghem, släktingar och föräldrar till dessa barn, som oroar sig för dem, därför
att de börjat visa tecken på otrygghet och koncentrationssvårigheter.
Utredningen uppmärksammar delta problem, men frågan är om inle de risker del
kan medföra att utsätta barn för täta miljöbyten behöver accentueras
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De barn som föds efter tillfälliga sexuella förbindelser
och vars föräldrar inte har någon egentlig relation till varandra kan sällan ha
någon glädje av gemensamt föräldraansvar. Snarare kan man befara motsatsen. Del
skulle också kunna föra med sig att en del kvinnor vägrade alt medverka vid
faderskapsfaslslällelsen. Av dessa anledningar kan alternativförslagel om
automatiskt inträdande gemensamt föräldraansvar för föräldrar som ej är gifta
med varandra ej tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En väsentlig avsikt med de förslag i utredningen, som
syftar lill alt göra det gemensamma föräldraansvaret till den vanligaste formen
av föräldraansvar, är att åstadkomma en atlitydpåverkan i riktning mot ell ökat
ansvarstagande från båda föräldrarnas sida. En annan avsikt är all
avdramatisera själva skilsmässositualionen framför allt för barnen. Såväl
domstolsförhandlingar som vårnadsulredningar har visat sig kunna väcka och
skärpa konfiikler mellan föräldrarna och därigenom försvåra det fortsatta
samarbetet mellan dem om barnen. Även om utredningen visar en något överdriven
tro på lagens förmåga att påverka människor, kan man instämma i, all en
lagstiftning som förutsätter gemensamt föräldraansvar kan hjälpa människor alt
undvika låsningar och konflikter. Inte minst med tanke på att skilsmässo-och
"separations" barnen kraftigt ökar i antal är del angelägel alt göra
det som går att göra för att underlätta för barnen. Socialförvaltningen
tillstyrker därför, trots de tveksamheler som redovisats, utredningens
huvudförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.23 Malmö sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gifta föräldrar har gemensam vårdnad om barn. Är
föräldrarna inle gifta vid barnels födsel har modern vårdnaden. Genom
lagändring 1977 öppnades</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheter för ogifta föräldrar att vid domstol ansöka om
gemensam Bilaga 3 vårdnad mot en stämpelavgift på ca 100:-. Bakgrunden till
lagändringen var bl. a. all allt fler väljer att sammanbo ulan all gifta sig.
Möjligheten utnyttjades emellertid i ganska liten utsträckning. Många finner
det dyrt och krångligt att hos domstol få bekräftat ett ansvar som de redan
påtagit sig i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag är alt föräldrarna genom en
skriftlig, bevittnad handling, gemensamt anmäler lill pastorsämbete att de
avser att ha gemensamt föräldraansvar för sitt barn. Anmälan, som förutsätts
vara kostnadsfri, bör vanligtvis kunna ske i samband med anmälan om faderskap
från socialnämnden. Gemensamma föräldraansvaret bör gälla från den dag
föräldrarnas önskemål registreras i kyrkoboken, eller från den dag barnet föds.
Förslaget är ett led i en medveten strävan alt likställa barn till gifta och
ogifta föräldrar. Andelen barn lill ogifta föräldrar har ökat kraftigt under
1970-lalet på grund av att allt fier vall att sammanbo. Det får enligt
centralnämndens mening anses angeläget att mannen i betydligt större utsträckning
än nu tar sin del i föräldraansvaret. Hittills har kvinnan nästan alltid varit
ensam vårdnadshavare. Genom att information och blanketter kan ges i samband
med fastställande av faderskapet blir förutsättningarna större för att
betydligt fier föräldrar får gemensamt föräldraansvar. Att ansökan är
kostnadsfri och skall inges lill pastorsämbetet har stor psykologisk och
praktisk betydelse. Samtidigt är det viktigt att pastorsämbetet på personbevis
anger att gemensamt föräldraansvar föreligger bland annat i samband med
delgivning i barnavårdsärenden. Informationsmaterial bör utarbetas av central
myndighet för att reformen härigenom skall få större genomslagskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel är att gemensamt föräldraansvar
automatiskt skall uppstå i och med fastställande av faderskapet ulan särskild
ansökan. I en del fall torde emellertid föräldrarna sakna egentliga
förutsättningar för gemensamt föräldraansvar, tillfälliga förbindelser där
blodundersökning måsle företas på flera män och faderskapet slutligen fastställas
i domstol, de mycket unga, minderåriga föräldrarna som ej är mogna för alt ta
ett gemensamt föräldraansvar. Nackdelarna med ett obligatorium är uppenbara och
kan förutses leda till onödiga konflikter varför nämnden inle förordar detta
alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.24 Botkyrka sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ogifta föräldrar, oavsett om de bor tillsammans eller ej,
skall enligt utredningsförslaget ha möjlighet att få gemensamt föräldraansvar
registrerat genom ett kostnadsfritt anmälningsförfarande på pastorsexpeditionen
i samband med anmälan om faderskap från socialnämnden. Motiveringen till
anmälningsplikten är att föräldrarna skall fä möjlighet att tänka över om de
vill ha gemensamt föräldraansvar. Utredningen presenterar även ett
allernativförslag som i korthet innebär all registreringen på pastorsexpeditionen
skall ske automatiskt när faderskapet är fastställt. 1 båda förslagen skall
modern ensam ha föräldraansvaret tills dess faderskap fastställts.
Socialkontoret stödjer inle huvudförslagets linje om anmälningsplikt. Innebörden
i föräldraansvaret är bl. a. förknippat med ett ansvarstagande som inte skall
prövas frän föräldrarnas utgångspunkt när del gäller barnets rätt. Utredningens
motiveringar väger avsevärt tyngre i alternativförslagel. Det är viktigt alt
alla barn likställs med avseende på rätten till föräldraomsorg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från båda föräldrarna. Alternativförslaget innebär att
mannen har möjlighet Bilaga 3 alt avböja ett delat föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.3.25 Umeå
sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden anser det vara en riklig målsättning, att så långt
är möjligt likställa gifta och ogifta föräldrar när del gäller föräldraansvaret
och att ogifta, som önskar gemensamt föräldraansvar kan anmäla delta fill
pastorsämbetet. Att automatiskt ge alla föräldrar gemensamt föräldraansvar i
och med barnels födelse förefaller mer tveksamt, eftersom inte alla "vall
att bli förälder". Därför bör gemensamt föräldraansvar vara något man
ansöker om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att möjligheten lill gemensamt
föräldraansvar finns även efter skilsmässa eller sedan parter, som låtit
registrera gemensamt föräldraansvar flyttat isär. Det föratsätter dock, all
föräldrarna enas om att barnet skall bo stadigvarande hos den ene, eftersom dét
eljest innebär ständiga skiften av boendemiljö, daghem eller skola för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.26 Ludvika sociala centalnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens uppfattning att utgångspunkten bör
vara att båda föräldrarna skall kunna känna lika stort ansvar för barnet,
oavsett de är gifta eller inte och att del är viktigt att barn har nära och goda
relationer till båda föräldrarna. Detta är också i linje med lydelsen i
giftermålsbalken, där det säges all man och hustru gemensamt skall vårda hem
och barn och i samråd verka för familjens bästa. Det synes dock inle
realistiskt att i enlighet med alternativförslagel införa en regel som medför
att alla biologiska föräldrar automatiskt får gemensamt föräldraansvar genom
barnets födelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan ordning skulle i vissa fall komma alt framstå som
ganska meningslös och urholka innebörden och allvaret i föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ogifta föräldrar föreslår utredningen en
förenkling, som innebär all föräldrarna -i stället för alt ansöka hos allmän
domstol - kan göra anmälan till pastorsexpeditionen om gemensamt
föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser positivt på ett sådant förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har tänkt sig alt information om denna
möjlighet skall kunna lämnas av socialvården i samband med godkännande av
faderskapserkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan nu ges föräldrarna information om innebörden i
vårdnadsbesläm-melserna i samband med faderskapserkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag får informationen en
obligatorisk prägel, blir mer ingående samt i högre grad än tidigare syftar
till ett ställningstagande från föräldrarnas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget synes inte enbart avse nytillkomna
faderskapsärenden. Man kan även räkna med en tillströmning av ärenden från
föräldrar vars faderskapsärenden tidigare avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utredningens förslag genomföres bör man därför
uppmärksamma att detta kommer att kräva ökade arbetsinsatser för berörd
personal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.27 Stockholms
läns landsting, förvaltningsutskottet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Bilaga 3<br>
Hälso- och sjukvårdsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitlet om föräldraansvar (6 kap. BFB) ges en tolkning
av begreppet föräldraansvar och därefter anges olika alternativ för vem som ska
ha föräldraansvaret för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen ansluter sig till förslaget att sammanboende
föräldrar - gifta såväl som ogifta - i princip bör kunna ha gemensamt
föräldraansvar och all formerna för att erhålla detta förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation lill förmån för förslag från Margö Ingvardsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk-gruppen föreslår att förvallningsutskoltet som svar på
rubricerade remiss beslutar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt överlämna och i tillämpliga delar åberopa
förvaltningarnas tjänsleut-låtanden och därutöver anföra:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I frågan om vem som skall ha föräldraansvaret delar
förvallningsutskoltet uppfattningen i alternativförslagel som innebär att ett
generellt gemensamt föräldraansvar införs för alla kategorier föräldrar. Ett
föräldraansvar som automatiskt uppstår i samband med barnels födelse resp.
fastställande av faderskapet. Del generella gemensamma föräldraansvaret
understryker del ansvar varje förälder har för sitt barn oavsett om föräldrarna
sammanbor, separerat eller aldrig varit sammanboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förälder skall kunna skiljas från sitt föräldraansvar
endast om barnets bästa talar för att så skall ske."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.28 Svenska kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen delar utredningsmajoriletens uppfattning, att
barn till föräldrar som sammanbor utan all vara gifta med varandra så långt
möjligt skall likställas med barn till föräldrar, som är gifta med varandra.
Nuvarande regler om gemensam vårdnad verkar i den riktningen. Frågan om
gemensam vårdnad väcks dock vanligen först när någon förälder eller båda
föräldrarna önskar separera och möjligheten har hittills utnyttjats i blygsam
omfattning. Skall det gemensamma vårdnadsansvaret fungera krävs närhet mellan
föräldrarna både på det psykologiska och geografiska planet. I de flesta fall
saknas sådana förutsättningar p. g. a. att makarna bor långt isär eller p. g.
a. djupgående konflikter mellan makarna. Därmed faller också grunden för det
gemensamma vårdnadsansvaret. Andra svårigheter som mött föräldrar som övervägt
gemensamt vårdnadsansvar är bl. a. gällande skattelagstiftning och regler för
bostadsbidrag. För närvarande behandlas den av föräldrarna, hos vilken barnet
är kyrkobokfört, förmånligare i skattehänseende än den av föräldrarna, som inle
har barnet kyrkobokfört på sin adress men som i praktiken ofta har barnet hka
mycket hos sig. Reglerna för bostadsbidrag är något generösare och medger rätt
lill bostadsbidrag (dock ej statligt) för båda föräldrarna, förutsatt att
barnet vistas hos dem båda minst under 2 månader varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så länge föräldrarna kommer överens och naturligt delar på
ansvaret för barnet har regeln om gemensamt föräldraansvar ingen praktisk
betydelse. Del kan dock vara lämpligt alt redan i samband med barnels födelse
ta upp frågan om gemensamt föräldraansvar för att förebygga konflikter i ett
senare skede. Skall del gemensamma föräldraansvaret få någon reell innebörd
krävs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all båda föräldrarna vill ta ansvar för sitt barn. Detta
förhållande torde vara Bilaga 3 svårt alt påverka lagstiftningsvägen. Lagen
kan knappast tvinga fram positiva relationer mellan barn och föräldrar ulan är
som författarna till boken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Barnets rätt - eller rätten till barnet?"
skriver " ell relativt okänsligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>instrument. Lagen har förmåga att förstöra mänskliga
relationer men har inle styrka alt tvinga relationer att utvecklas. Den har
varken känsligheten eller resurserna att uppehålla eller övervaka de dagliga
händelserna mellan föräldrar och barn". Mot denna bakgrund avvisar
styrelsen utredningens alternativ förslaget som innebär automatiskt
föräldraansvar för alla föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln om gemensamt föräldraansvar antas få stor psykologisk
betydelse för både barn och föräldrar. På sikt bedöms den påverka samhällets
attityder lill barn, vilket i sig är värdefullt. Det bör därför vara angeläget,
att så långt möjligt förenkla proceduren för de föräldrar som vill ha ell
gemensamt föräldraansvar. Styrelsen ansluter sig sålunda till utredningens
förslag om anmälan till pastorsämbetet i stället för till domstol. I detta
sammanhang vill styrelsen samtidigt framhålla viklen av, all också reglerna för
beskattning, bostadsbidrag och andra sociala förmåner ses över; detta för att
få ett underlag för fortsatt reformarbete inom familjerättens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.29 Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO delar utredningens grundinställning angående
föräldraansvaret, att föräldrarna gemensamt, oavsett om de är gifta, samboende
eller frånskilda, har ansvar för sina barn och deras utveckling. Den föreslagna
anmälningsskyldigheten för att ogifta föräldrar skall få gemensamt
föräldraansvar är vi emellertid tveksamma till. Liksom reservanterna Sandelius,
Strand och Dencik anser vi att detta skall ske automatiskt i samband med
barnets födelse och faderskapets fastställande. Utöver de motiveringar de
framfört vill vi nämna att ett anmälningsförfarande missgynnar dem som är sämst
informerade. Låginkomslutredningen påvisade att det i Sverige finns ett stort
antal politiskt fattiga och del är närmast dessa grupper som skulle kunna
drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO vill dessutom framhålla att del är mycket väsentligt
att insatser görs på andra områden för att hjälpa och stödja inle minst fäderna
alt ta ett större praktiskt ansvar för barnen. Vi ser t. ex. en kvolerad
föräldraförsäkring som en sådan reform liksom andra insatser för att öka
jämställdheten mellan kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.30 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har tagit som utgångspunkt alt båda
föräldrarna ska känna lika stort ansvar för barnet oavsett om de är gifta med
varandra eller inte. TCO ställer sig bakom denna strävan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller föräldrar som inte är gifta med varandra
stöder TCO utredningens huvudförslag all dessa ska kunna få gemensamt
föräldraansvar genom ett enkelt och kostnadsfritt anmälningsförfarande hos
pastorsämbetet. Sådan anmälan ska kunna göras exempelvis i samband med att
faderskapserkännandet registreras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.31 Centralorganisationen
SACO/SR</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är positivt alt gifta och ogifta föräldrar i så stor
utsträckning som möjligt likställs när det gäller föräldraansvaret. Det är bra
alt ogifta slipper gå till domstol för att få gemensam vårdnad och att i
stället genom en ansökan hos pastorsämbetet kan få detta registrerat. SACO/SR
måste dock ta avstånd ifrån alternativförslagel om att alla föräldrar
automatiskt får gemensamt föräldraansvar så snart faderskapet fastställs.
Likaså att domstolen mot den ena förälderns vilja kan besluta om gemensamt
föräldraansvar. En likgiltig och av barnet helt ointresserad förälder kan
knappast fullgöra sill föräldraansvar efter de riktlinjer som utredningen
anger. Huvudförslaget att del gemensamma föräldraansvaret även skall fortsätta
efter äktenskapsskillnad måste ses som principiellt positivt. Del är i detta
sammanhang dock viktigt att poängtera att barnet tillförsäkras kontinuitet i
sitt boende, så alt inte gemensam vårdnad uppfattas som en rättvisefråga av
föräldrarna. Många praktiska exempel har visat del orimliga i denna situation,
som för barnet ofta leder till osäkerhet och otrygghet. Först i och med en
skolplacering brukar vanligen dessa unga barn garanteras en varaktig hemort,
något som varje barn även i yngre åldrar bör ha rätt lill. I sådana situationer
tycks föräldrars egna behov av rättvisa förbise barnels behov av kontinuitet i
boendet, kamratsamvaron m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR vill dock understryka att centralorganisationen
inle är beredd att ta slutlig ställning i denna fråga. I utredningsförslaget
har barnens rätt varit ställt i centrum. Klart är att vi har för lite kunskap
om vad gemensam vårdnad har för inverkan på barnens utveckling. Om man skall
förändra och förbättra lagstiftningen inom delta område vore det enligt
centralorganisationen rimhgt att först inhämta kunskap om vilka effekter en
gemensam vårdnad har för barnens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser all innan en lagstiftning antages inom detta
område borde det genomföras en vetenskaplig undersökning av hur det gått för de
barn som vuxit upp med gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.32 Moderata Kvinnoförbundet (MKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vem skall ha föräldraansvaret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag som framförs under denna huvudrubrik (5.2.3)
syftar samtliga till att i möjligaste mån likställa förhållandena för barn i
äktenskap och barn i samboendeförhållanden. MKF delar utredningens åsikt, att
det är väsentligt, att barn i största möjliga utsträckning får behålla båda
föräldrarnas tillgivenhet och umgänge även efter en separation. Förbundet
stöder emellertid inte utredningens förslag, som de utformats här utan ansluter
sig till Yvonne Hedvalls reservation kring de olika delförslagen. Förbundet gör
del med så mycket större övertygelse som det visat sig att gemensam vårdnad
kunnat innebära stora svårigheter för barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.33 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förenklade syslem som föreslås för att erhålla
gemensamt föräldraansvar anser CKF vara bra. Det enklaste sättet är att
föräldrarna automatiskt får gemensamt ansvar oavsett om de är gifta, samboende
eller inle. Om föräldrarna är överens om alt de inte vill ha gemensamt ansvar
för barnet bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detta kunna anmälas via ett enkelt anmälningsförfarande. I
övriga fall måsle Bilaga 3 upplösning av föräldraansvaret prövas av
domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.34 Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvaret vilar på bägge föräldrarna eller en av
dem, men skall enligt förslaget kunna överlåtas lill en eller två andra
personer. Förbundet anser att föräldrar automatiskt bör få gemensamt
föräldraansvar för sina barn i och med barnels födelse eller i fråga om ogifta
föräldrar så snart faderskapet fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.35 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKf)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller föräldraansvar gäller att gifta och ogifta så
långt möjligt jämställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ogifta skall anmäla om gemensamt föräldraansvar i samband
med fastställande av faderskap till pastorsexpeditionen. För gifta skall det
kvarstå efter äktenskapsskillnad som nu, om man är ense. Delta om obligatorisk
anmälan understryks i en särskild reservation, som överensstämmer med SSKFs
skrivningar från 1972 i vårt program om familjepolitiken i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.36 Moderata Ungdomsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande föräldrarnas gemensamma ansvar så ser vi det
som en idealsilualion att alla föräldrar tar ett sådant. Samtidigt som vi har noterat
det relativa fåtal som hittills har begärt gemensam vårdnad vill vi ändå
poängtera problemen med att utgå ifrån alt alla skall ha gemensam vårdnad om
barnen. Detta inte minst som del de facto i dag många gånger enbart är en
förälder som tar ansvaret för barnen även när föräldrarna sammanbor. Det
innebär ofta alt barnen också har tytt sig till denne förälder. En gemensam
vårdnad efter en skilsmässa kan verka splittrande på barnen i ett sådant fall.
Vi upplever på så sätt en viss risk för att det för föräldrarna blir någon form
av status alt behålla en gemensam vårdnad av barnet. D. v. s. att man felaktigt
kommer att se till föräldrarnas bästa i stället för barnels. Vi ställer oss
således positiva till gemensam vårdnad när föräldrarna är sammanboende, men
instämmer i huvudsak i Yvonne Hedvalls reservation avseende icke sammanboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.37 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är viktigt att likställa gifta och ogifta föräldrar.
Samhället ska slå neutralt till olika samlevnadsformer både för föräldrars och
barns skull. Självfallet ska det gemensamma föräldraansvaret uppstå automatiskt
i och med barnets födelse. Utgångspunkten måste vara att barnet har rätt till
båda sina föräldrar. FPU anser från samma utgångspunkt alt domstolen ska kunna
förordna om gemensamt föräldraansvar även om föräldrarna är oense. Den ena
föräldern ska inle, om del inte är befogat, kunna utestänga den andra från
föräldraansvaret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.38 Sveriges
advokatsamfund</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet tillstyrker alt man genom ett
registreringsförfarande underlät-larl för varaktigt samboende föräldrar all få
gemensam vårdnad om sina barn, men ställer sig tveksamt till utredningens olika
förslag all utöka den gemensamma vårdnaden för särboende föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.39 Sveriges domareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan vem föräldraansvaret skall tillkomma
föreslår utredningen alt föräldrar som inle är gifta med varandra skall kunna
få gemensamt föräldraansvar genom ett anmälningsförfarande hos pastorsämbetet,
exempelvis i samband med registrering av ett faderskapserkännande. Alternativt
föreslås att dessa föräldrar automatiskt skall få gemensamt föräldraansvar för
sina barn i samband med barnets födelse eller faderskapels fastställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det domslolsförfarande som för närvarande krävs för alt
ogifta föräldrar gemensamt skall få vårdnaden om sina barn innebär i realiteten
inte någon prövning av del lämpliga i en sådan anordning. Mot bakgrund härav
synes förfarandet utan olägenhet kunna utbytas mot ett registreringsförfarande,
och domareförbundet anser sig därför kunna tillstyrka ett sådant. Däremot
avvisar förbundet det framlagda alternativet med hänsyn till de många fall där
förhållandet mellan föräldrarna inbördes och mellan fadern och barnet aldrig
varit eller avsetts bli sådant att ett gemensamt ansvar skulle kunna gagna
barnet på sätt utredningen åsyftat. Ett sådant påtvingat ansvar skulle för
övrigt lämhgen snart leda till dess upplösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.40 Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare<br>
(KLFR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är positivt att föräldraansvaret blir gemensamt
oavsett föräldrarnas formella band. Huvudförslaget med registreringsförfarande
i samband med faderskapserkännande och anmälan till pastorsämbetet är att
föredra framför automatiskt gemensamt föräldraansvar. Allernativförslagel förefaller
oss orealistiskt och bör utgå då vi anser det omöjligt att samarbeta med en
person som man saknar förtroende för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.41 Delegationen för familjerådgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen ansluter sig till utredningens alternativa
förslag att införa ett generellt gemensamt föräldraansvar för alla som har
gemensamma barn oavsett om de sammanbor eller ej. Kraven pä jämställdhet skall
hållas levande. Både kvinnor och män måsle bli medvetna om sitt ansvar för
barnen och inse att delta inte bara har negativa ulan i högsta grad även
positiva sidor. Del är inte bara barnen som har behov av sina föräldrar utan
även föräldrar -mödrar och fäder - som har behov av sina barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.42 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslagna förfarandet för ogifta föräldrar att
erhålla gemensamt föräldraansvar synes utmärkt. Om föräldrar däremot
automatiskt får ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gemensamt föräldraansvar torde stora praktiska svårigheter
kunna uppstå av Bilaga 3 samma art som vid skilsmässa om föräldrar ej
sammanbor och har dålig kontakt med varandra förutom att hela den psykologiska
innebörden av föräldraansvar med omsorg och förståelse för barnet kan tappas
bort om en förälder ej är engagerad i barnet utan bara utövar en
bestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.43 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är helt i tiden och bra att föräldrar får gemensamt
föräldraansvar endast genom gemensam anmälan lill kyrkobokföringen i de fall de
inte är gifta. Huvudförslagels tanke alt det inte finns grund för gemensamt
föräldraansvar om föräldrarna inle är överens därom, anser vi stämmer. I övrigt
se även vår kommentar under domstolens interimistiska och slutliga bedömning
(se avsnitt 5.2.40).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.44 Sveriges skolkuratorers förening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt föräldraansvar: Enligt betänkandets förslag
skall gifta föräldrar vid barnets födelse ha gemensamt föräldraansvar. Ogifta
föräldrar skall anmäla lill pastorsämbetet om de önskar gemensamt ansvar, i
annat fall har modern ensam föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser emellerfid i enlighet med allernativförslagel,
all föräldraansvaret skall vara obligatoriskt för alla föräldrar, gifta som
ogifta. Alla barn bör likställas med avseende på rätlen lill föräldraomsorg av
båda föräldrarna och båda föräldrarna bör ha skyldighet att ta på sig föräldraansvar
för barnet om inte synnerliga skäl talar emot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.45 Fosterhemmens Riksförbund (FR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det alternativa förslaget lill gemensamt föräldraansvar
finner vi tveksamt då vi inte tror alt det har förankring i det allmänna
rättsmedvetandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.46 Rädda Barnens Riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller vem som kan vara föräldraansvarig, vill man
införa nyheten, att även annan än föräldrar och särskilt förordnad förmyndare
skall kunna komma i fråga. Man föreslår möjligheten alt utse två utomstående
föräldraansvariga t. ex. fosterföräldrar. Detta kan motverka att barn, som i
flera år vistats i fosterhem och rotat sig där, kan rivas upp från sin invanda
miljö - man har också velat likställa gifta och ogifta föräldrar, när det
gäller föräldraansvaret. Detta kan enligt förslaget fillgå så, alt föräldrar,
som inte är gifta med varandra, kan få gemensamt föräldraansvar genom anmälan
lill pastorsämbetet i samband med att faderskapserkännande registreras. Detta
förutsätter alt föräldrarna är överens. Alternativt föreslår utredningen att
ett gemensamt föräldraansvar uppslår, så snart faderskapet fastställts. Med
hänsyn tagen till ambitionen att likställa gifta och ogifta föräldrar och till
det faktum att det är rån naturligt att ansvar för ett barn uppkommer i samma
stund som barnet föds och man blir förälder, skulle vi vilja förorda den senare
lösningen. Men det finns naturligtvis invändningar: Barnafadern kan redan vara
borta ur bilden långt innan barnet föds, och dessutom kan modern tänkas vilja
förhindra ett gemensamt föräldraansvar genom att helt enkelt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppge att barnafadern är okänd. Detta skulle vara till
skada för barnet. Bilaga 3 Genom alt domstolen föreslås få vidgade möjligheter
att frånta en olämplig förälder föräldraansvaret, borde nackdelarna med
förslaget kunna motverkas. En naturlig följd av detta förfarande blir, alt
föräldrar inte nödvändigtvis måste vara eniga om ett gemensamt föräldraansvar,
vilket i så fall kommer att avvika från nuvarande lagstiftning och utredningens
huvudförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.47 Föreningen Familj och Rätt (FoR) Vem har
föräldraansvar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Gemensamt föräldraansvar torde vara ägnat att stärka
föräldrarnas intresse och ansvar för barnet till gagn för barnets samhörighet
med båda föräldrarna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR instämmer gärna i ovannämnda citat från utredningen
såsom en målinriktning när del på sikt gäller att tillvarata barnets bästa. Som
en yttersta konsekvens anser FoR all ett sådant uttalande även klart markerar
att män och kvinnor från tillblivelse-/avelseögonblickel har ell gemensamt
ansvar. FoR är medveten om att vi i dag fortfarande har långt kvar innan ett
dylikt synsätt på allvar genomsyrat samhället men anser samtidigt alt del är
ett av lagstiftarens privilegier att få visa vägen för en önskad utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR förordar således för sin del alternativförslaget om
automatiskt gemensamt föräldraansvar "i och med barnels födelse respektive
fastställande av faderskapet". FoR vill i detta sammanhang peka på
möjligheten att få det gemensamma föräldraansvaret upplöst i samband med
fastställandet av faderskapet om detta sker i domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har en förhoppning att en lagändring i denna riktning
på sikt skall öka medvetenheten kring föräldraskapels ansvar. Del bör inle få
vara så alt kvinnan utan domstols prövning skall kunna utestänga mannen - inte
heller så alt han ulan synnerliga skäl skall kunna undandra sig ett medansvar
för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all fråntas eller befrias från ett föräldraansvar
skall enligt FoR:s förmenande krävas en a k t i v handling. Utredningens
huvudförslag innebär motsatsen. Enligt det skall alla icke gifta föräldrar i
stället vidtaga en aktiv handling för att erhålla gemensam vårdnad och med
kvinnan som allenabe-stämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur viktigt det är att långsiktigt bereda jordmånen för
mer genomgripande reformer visar lagen om gemensam vårdnad som trädde i kraft
för tre år sedan. Tillämpningen av den är ell utmärkt exempel på vår inneboende
tröghet lill förändring i synnerhet om den berör familjens revir.
Socialstyrelsens enkät "Mamma, pappa eller båda?" bekräftar att
antalet ansökningar om gemensam vårdnad första året höll sig på en blygsam nivå
och så mycket högre kanhända inte siffrorna ligger för de två efterföljande
åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande efter tre år är det inle bara bland folk i
allmänhet som det råder förvirring och osäkerhet om vad gemensam vårdnad
egentligen innebär utan ganska uttalad skepsis finns hos ett stort antal
handläggande tjänstemän - advokater, socialassistenter, familjerådgivare t. ex.
Mindre ofta men fortfarande sammanblandas gemensam vårdnad med delad vårdnad
och delad vård - inle minst i den morgontidning som är huvudorgan för
motståndarna lill gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än mer motstånd skulle givelvis möta alternativförslagel
om "generellt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldraansvar för alla föräldrar som har gemensamma
barn" vare sig dessa Bilaga 3 "sammanbor, separerat eller aldrig
varit sammanboende". FoR kan förutse all en rad problem troligen uppstår -
i vart fall i ell inledningsskede - med en sådan reform men anser likafullt all
dessa inle får hindra något som FoR är övertygad om kommer barnen lill godo på
sikt. Nämligen alt varje barn skulle få rätt till båda sina föräldrar under
uppväxten. Under en övergångstid kommer våra domstolar säkert alt belastas med
fier processer när del gäller ' föräldraansvaret. Förhoppningen är dock alt även
dessa genom all visa restriktivitet med upplösning så småningom aktivt bidrar
till en attitydförändring på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.48 Fredrika-Bremer-Förbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi instämmer i utredningens grundläggande syfte, att
stärka barnets rättsliga ställning. Ell barn måsle ha rätt lill båda sina
föräldrar även om föräldrarna avbryter ett sammanboende. Vi tillstyrker därför
att, för gifta föräldrar gemensamt föräldraansvar skall fortsätta även efter
äktenskapsskillnad och all för ogifta föräldrar gemensamt föräldraansvar inträder
automatiskt så snart faderskapet fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.49 Husmodersförbundet Hem och Samhälle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt föräldraansvar skall kunna anmälas till
pastorsämbete utan alt man skall behöva gå över domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet stöder förslaget att gemensamt föräldraansvar
när föräldrarna inle är gifta skall vara frivilligt. Det gemensamma
föräldraansvaret måste innebära att båda föräldrarna har ell reellt intresse av
all ta delta ansvar för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Föräldraansvaret efter skilsmässa eller separation m.
m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.1 Göta hovrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om automatiskt gemensamt föräldraansvar efter
äktenskapsskillnad har, som utredningen påpekar, varit upp i riksdagen i
samband med införandet av gemensam vårdnad. Enligt hovrättens mening har de
skäl, som departementschefen anförde i prop 1975/76:170 för alt beslut i
vårdnadsfrågan alltid skall meddelas i samband med äktenskapsskillnad,
alltjämt betydande styrka. Någon form av beslut om barnet måsle alltid fattas i
samband med äktenskapsskillnad, och enligt hovrättens mening är det en fördel
alt domstol medverkar lill dessa beslut. Hovrätten föreslår därför att
nuvarande ordning, att beslut i vårdnadsfrågan alltid skall meddelas i samband
med äktenskapsskillnad, bibehålls. Eftersom gemensam vårdnad enligt hovrättens
uppfattning kräver att föräldrarna är överens och kan samarbeta, avstyrker
hovrätten utredningens alternativförslag (5.2.5.3) om gemensamt föräldraansvar
mot den ene förälderns bestridande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.2 Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av skäl som departementschefen har anfört i prop.
1975/76:170 anser kammarrätten att även i fortsättningen vårdnadsfrågan alltid
skall las upp till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av domstolen i samband med äktenskapsskillnad.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten ansluter sig till förslaget (s. 76) alt, om
domstol har förordnat angående vårdnaden, förordnandet endast kan ändras genom
nytt domstolsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.3 Stockholms tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. 12-15 §§ BFB. På de skäl som utredningen i sitt
huvudförslag anfört (s. 74) biträder tingsrätten uppfattningen alt som
huvudregel skall gälla att det gemensamma föräldraansvaret automatiskt
fortsätter även efler äktenskapsskillnad, såvida inte någon av makarna begär
alt ansvaret skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt huvudförslaget skall - liksom enligt gällande rätt
- del gemensamma föräldraansvaret i alla sammanhang upplösas om endera
föräldern begär del. Enligt alternativförslagel skulle en upplösning av det
gemensamma ansvaret kunna ske endast om barnets bästa talade för detta. Utan
all ta ställning för allernativförslagel vill tingsrätten dock framhålla, att
del enligt domstolens erfarenhet i undantagsfall kan föreligga situationer, då
det kunde vara befogal att vägra att hupphäva ett gemensamt ansvar. Tingsrätten
vill som exempel peka på ett fall då den förälder, hos vilken barnet inte bor,
har ell starkt intresse och god kontakt med barnet men av praktiska eller andra
skäl ej själv kan ha barnet hos sig och således anser sig förhindrad att begära
att bli ensam föräldraansvarig. Denne förälder är helt "i händerna
på" den andra, som kanske av helt ovidkommande skäl vill upplösa det
gemensamma ansvaret. Tingsrätten anser därför att man bör överväga om inte en
möjlighet bör öppnas för rätten att vid synnerliga skäl vägra upplösa ett
gemensamt föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen i övrigt anfört i anslutning till 12-15 §§
och mot utformningen av dessa lagrum har tingsrätten ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När ett gemensamt föräldraansvar skall upplösas enligt 12
§ kan den bakomliggande faktiska situationen vara mycket olikartad;
förhållandena kan variera från fallet med familjen med samboende gifta
föräldrar som skall skiljas till fallet ogifta aldrig med varandra sammanboende
föräldrar med registrerat gemensamt föräldraansvar. Tingsrätten instämmer i
utredningens uppfattning att ett fungerande gemensamt föräldraansvar minskar
påfrestningarna för barnen vid föräldrarnas skilsmässa eller separation och
att starka krav därför måste ställas på föräldrarna att noga länka igenom
situationen, innan de eller endera av dem begär upplösning av gemensamt
föräldraansvar när det gäller barn under 16 år. Med hänsyn härtiU vill
tingsrätten inte motsätta sig att en bestämmelse om betänketid införs enligt
förslagets 32 §, oaktat en inte obetydlig kategori - föräldrar som bor
tillsammans ulan alt vara gifta och ulan att ha registrerat gemensamt föräldraansvar
- inte omfattas av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.4 Malmö tings räti Se avsnitt 3.3.4.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.5 Länsrätten
i Göteborg och Bohus län</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skäl som utredningen har anfört för förslaget all del
gemensamma föräldraansvaret automatiskt skall bestå även efler
äktenskapsskillnad, om inte någon av makarna begär att del skall upplösas, är
enligt länsrättens mening bärkraftiga. Det måsle dock i sammanhanget kraftigt
strykas under att det gemensamma föräldraansvaret inle behöver eller inte ens
bör innebära all barnet växelvis skall bo lika långe hos båda föräldrarna.
Barnets bästa torde i stället i regel bäst tillgodoses om del bor hos en av
föräldrarna och att den andre har en väl tillmätt umgängesräll med barnet. Det
gemensamma ansvaret bör i stället främst komma till uttryck när del gäller
betydelsefulla beslut om barnets utbildning etc. Ett gemensamt föräldraansvar
för barn efter skilsmässa ställer dock så stora krav på föräldrarnas förmåga
alt samverka, att de ofta inte har möjlighet all klara av del i vart fall inle
utan hjälp av utomstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.6 Domstolsverket<br>
Se avsnitt 3.3.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.7 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att det gemensamma föräldraansvaret
automatiskt skall fortsätta även efter en äktenskapsskillnad, såvida inle någon
av makarna begär alt del gemensamma ansvaret skall upplösas. Socialstyrelsen
anser att detta förfarande i en del fall kan minska riskerna för sådana
känslomässiga konflikter, som lätt uppslår vid tvist i vårdnadsfrågan i samband
med en skilsmässa. Genom den föreslagna möjligheten skapas också större
likställighet mellan gifta och ogifta föräldrar. Man måste emellertid vara
uppmärksam på alt, i den mån konflikter finns, dessa kan kvarstå olösta och del
gemensamma föräldraansvaret därigenom fungera dåligt. Det blir angeläget all
föräldrar vid separation och skilsmässa får information om vad gemensamt
föräldraansvar innebär och får tillfälle att länka igenom om del är det bästa i
deras fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I olika sammanhang har framkommit att föräldrar med
gemensam vårdnad i vissa fall delat på omsorgen om barnet, genom att låta del
bo växelvis lika långa perioder hos båda föräldrarna. Denna
"'millimelerrältvisa" mellan föräldrarna har säkert ofta sin
förklaring i ett missförstånd om innebörden av lagbestämmelsen. Socialstyrelsen
anser i likhet med utredningen, alt det i de fiesla fall torde vara alt
förorda, alt föräldrar med gemensamt föräldraansvar som bor åtskilda, kommer
överens om att barnet huvudsakligen bor hos en av dem. Också här visar sig
behovet av information.Den information som lämnas bör ordentligt klargöra vad
gemensamt föräldraansvar innebär samt skillnaden mellan begreppen
föräldraansvar och faktisk vård. Sådan information kan socialförvaltningen ge
både när föräldrarna överväger att åla sig gemensamt föräldraansvar och när
problem uppslår för föräldrar som redan har gemensamt föräldraansvar.
Socialstyrelsen är beredd att vid behov hjälpa till med information i denna
fråga. Del skulle enligt styrelsens uppfattning också vara av stort intresse
med en uppföljande undersökning av hur den gemensamma vårdnaden utfallit för
barnen i de fall där sådan beslutats efter lagändringen 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser dock förslaget, alt det gemensamma
föräldraansva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ret automatiskt fortsätter även efter äktenskapsskillnad
såvida inte någon av Bilaga 3 makarna begär att det skall upplösas,
vara övervägande positivt och tillstyrker det därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.8 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag att det
gemensamma föräldraansvaret automatiskt skall fortsätta efter
äktenskapsskillnad om inte någon av makarna begär att det skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.9 Barnavårdskonsulenterna i landet<br>
Ändringar i samlevnadsförhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår som huvudregel att del gemensamma föräldraansvaret
automatiskt fortsätter, såvida inle någon av makarna begär all det gemensamma
ansvaret skall upplösas. Del påpekas, alt det inte finns förutsättningar för
ett gemensamt föräldraansvar, om inte båda föräldrarna är överens om en sådan
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I alternativförslag om gemensamt föräldraansvar kap.
5.2.5.3 föreslås emellertid, att om det är förenligt med barnets bästa, skall
en förälder kunna begära och få gemensamt föräldraansvar med den andre
föräldern även om denne motsätter sig detta. En sådan begäran måste bli föremål
för domstolsprövning. Vi motsätter oss detta förslag, då del inle kan bli ett
fungerande samarbete lill barnels bästa om någon åläggs föräldraansvar mot sin
vilja. Om sådant åläggande sker, skapas fler förutsättningar för att pröva om
föräldraansvarig försummar all uppfylla barnets grundläggande behov och på så
vis visar beslående olämplighet som föräldraansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.10 Barnavårdskonsulenlen i Jämtlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att del gemensamma föräldraansvaret
automatiskt skall fortsätta efter skilsmässa och separation om inle någon av
föräldrarna yrkar på dess upplösning. Här stödjer jag Yvonne Hedvalls
uppfattning (s. 180) att utredningen ger uttryck för ett idealförhållande men
att vardagen ser annorlunda ut. På av mig tidigare anförda grunder måste jag
avvisa även detta förslag. Dessutom förtjänar det att påpekas alt man här har
alt göra med två personer som ansett sig tvungna alt bryta sin samlevnad. Det
ligger nära till hands att förutsättningarna i många fall är sämre än annars
för att stridiga viljor och personligheter skall kunna förenas omkring barnet.
Att ingen av parterna begär upplösning av det gemensamma föräldraansvaret är
naturligtvis ingen garanti för alt fortsatt gemensamt föräldraanasvar är
välbetänkt, önskvärt eller, framför allt, förenligt med barnels bästa. Det kan
t. ex. vara så all ingen av föräldrarna vågar begära upplösning av del
gemensamma föräldraansvaret för egen del av rädsla att förlora. Det kan också
vara så att endera parlen befinner sig i psykiskt underläge och gär med , på en
konstruktion mot bättre vetande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att fortsatt gemensamt föräldraansvar alllid
skall prövas av domstol vid skilsmässa och separation. Former måste alltså
skapas för all nå de ogifta sammanboende föräldrar som ämnar separera. Att
använda PÄ i kombination med socialnämnden förefaller ej ge erforderliga
garantier för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all man når alla.</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel att man skall kunna besluta om
gemensamt föräldraansvar mot den ene förälderns bestridande anser jag helt
orimligt enär ell påtvingat föräldraansvar måste vara till men för barnet. Hur
har utredningen tänkt sig alt det kvalitativa innehållet i ett sådant
föräldraansvar skulle bli?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, juridiska fakultetsnämnden Se avsnitt 3.3.15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
universitet, juridiska fakultelsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad särskilt beträffar möjligheten av gemensamt
föräldraansvar efter skilsmässa eller separation vill utredningen (s. 72 ff)
främja ett fortsalt, gemensamt föräldraansvar genom förslaget all sådant ansvar
automatiskt skall fortsätta alt löpa, om inte någon av föräldrarna begär att
ensam få vårdnaden. Enligt utredningens mening innebär den nuvarande
obligatoriska prövningen av vårdnadsfrågan vid en skilsmässa en onödigt
negaliv inställning till möjligheten för föräldrarna att fortsätta alt ha
gemensamt juridiskt ansvar för sina barn. Utredningen framhåller också (s. 74)
att det många gånger kan skapas bättre förutsättningar för föräldrarna att göra
upp i godo om vårdnadsfrågan inte nödvändigtvis måsle ingå i en skilsmässouppgörelse.
Dessa båda synpunkter förefaller knappast övertygande. Att domstol får
tillfälle att godkänna en överenskommelse om gemensam vårdnad behöver inte
innebära någon negaliv grundinställning till den gemensamma vårdnaden som sådan
utan blott vara ett uttryck för alt samhällel känner ett aktivt intresse för
barnens situation. Tanken alt föräldrarna lättare skulle kunna komma överens i
olika frågor vid skilsmässa, om de inle behöver la ställning i värdnadsfrågan
förefaller också tvivelaktig. Ingenting hindrar ju alt föräldrarna kommer
överens om fortsatt gemensam vårdnad, och farhågan för att de kan ha
svårigheter alt nå en uppgörelse beträffande vårdnaden innebär ju i själva
verket blott en förskönande omskrivnjng av risken för att de, om de inte
behöver redovisa någon ståndpunkt, undviker att la ställning till ett
föreliggande problem i samband med skilsmässan; risken blir då att
misshälligheler kan uppslå senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell allmänt skäl för försiktighet i fråga om befrämjandet
av den gemensamma vårdnaden är vidare, all det saknas egentliga, empiriska
erfarenheter av hur den gemensamma vårdnaden hittills fungerat i förekommande
fall. Med denna utgångspunkt blir det för fakultelsnämnden också självklart alt
gemensam vårdnad bör förekomma endast om båda föräldrarna är överens om en
sådan ordning. Nämnden delar uppfattningen (s. 74) alt del endast när
föräldrarna är överens om detta finns förutsättningar för alt den gemensamma
vårdnaden skall fungera tillfredsställande. Nämnden måste följaktligen avstyrka
allernativförslagel (s. 76) att den ene föräldern i princip inle skall kunna
motsätta sig en önskan från den andra föräldern att få del i vårdnaden över
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 5.1.11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.13 Uppsala universitet, familjeforskningsgruppen vid
sociologiska insti- Bilaga 3 tutionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 3.3.17.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.14 Högskolan i Örebro</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvaret skall alltså vara gemensamt om inte
speciella förhållanden i det enskilda fallet föranleder annat. Hävdar man den
ståndpunkten behövs ingen särskild regel om verkningarna av en
äktenskapsskillnad. Även efter äktenskapels upplösning består det gemensamma
föräldraansvaret, såvida ingen av föräldrarna med stöd av 12 § yrkat pä all
även det skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ståndpunkten följer däremot inle att domstolen skulle
kunna påbjuda gemensamt föräldraansvar mot den ene förälderns bestridande,
eller vägra upplösning av sådant om någon av föräldrarna begär del. Det kan
rimligen aldrig slå i överensstämmelse med barnets bästa, som ju ska vara
avgörande för bedömningen, alt försöka tvinga en förälder lill annat än att
fullgöra det ekonomiska ansvar som följer av reglerna i 7 kap. BFB om
underhållsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.15 FamUjelagssakkiinniga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>---- Se avsnitt 3.3.20.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med utredningens huvudförslag anser vi därför
all man fortfarande bör bygga på föräldrarnas överenskommelse om gemensamt
ansvar. Att man vid äktenskapsskillnad presumerar att en sådan överenskommelse
föreligger såvida inte endera yrkar upplösning av det gemensamma ansvaret, anser
vi också vara en godtagbar lösning, förutsatt att del åläggs rätten att i
skillnadsdomen upplysa makarna om alt ansvaret fortfarande är gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamoten Ingrid Sundberg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att gifta föräldrar i samband med
äktenskapsskillnad skall behålla del gemensamma föräldraansvaret, såvida inle
någon av dem yrkar att ansvaret upplöses. Familjelagssakkunniga förutsätter i
sitt yttrande alt rätlen i förekommande fall i skillnadsdomen upplyser makarna
om all det gemensamma ansvaret fortsätter trols alt äktenskapet blivit upplöst.
Jag instämmer häri. Genom denna upplysning får föräldrarna anledning att
överväga situationen, för den händelse de inle redan i samband med
skilsmässoöverläggningarna gjort detta och därvid bestämt sig för att behålla
del gemensamma ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den faktiska situationen är emellertid densamma när ogifta
samboende föräldrar med gemensamt ansvar upplöser sin samlevnad. Jag anser att
också i delta fall föräldrarna bör göras uppmärksamma på det rättsliga lägel, så
all de kan överväga om det gemensamma ansvaret fortfarande skall bestå eller om
del skall upplösas. Del bör åläggas pastorsämbetena att vid sådana ändringar i
folkbokföringen som lyder på alt samboende ogifta föräldrar med gemensamt
föräldraansvar flyttat isär sända föräldrarna en underrättelse om att det
gemensamma ansvaret fortfarande består.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.16 Stockholms sociala centralnämnd</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att del gemensamma föräldraansvaret
automatiskt skall bestå efter skilsmässa om inte någon av makarna särskilt
begär alt del skall upphöra. En sådan ordning ligger i linje med utredningens
starka betonande av barnets behov av båda sina föräldrar. Genom förslaget
understryks att ansvaret finns kvar även hos den förälder som inte har barnet
boende hos sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förvaltningens mening finns anledning att redovisa
tveksamhet inför detta förslag. Det är inte alllid givet alt det är till
barnels bästa all det gemensamma föräldraansvaret beslår efter en skilsmässa.
De erfarenheter som finns av gemensam vårdnad efter äktenskapsskillnad ger vid
handen att föräldrar ibland väljer denna form för att kringgå konfiikler och
motsättningar. Dessa kommer fram först senare vid utövandet av det gemensamma
ansvaret. Självklart går sådana obearbetade konflikter ut över barnet.
Föräldrarnas bristande möjligheter att samarbeta kommer all drabba barnet. Om
förslaget om automatiskt gemensamt föräldraansvar efler skilsmässa genomförs
måste en regel tillkomma, som stadgar var barnet skall bo eller hos vilken av
föräldrarna barnet huvudsakligen skall vistas. Detta för att undvika alt
gemensamt föräldraansvar tolkas som alt barnet skall bo växelvis hos sina båda
föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.17 Malmö sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår utredningen den huvudregeln alt det
gemensamma föräldraansvaret automatiskt fortsätter även efler
äktenskapsskillnad, såvida inte någon av föräldrarna yrkar alt del skall
upplösas vid domstol. Betänketid om 6 månader i samband med upplösandet skall
gälla även då föräldrarna inte är gifta med varandra. Förslaget är positivt och
avsett att få föräldrarna all belänka sitt ansvar gentemot barnet och alt
minska konflikten i samband med skilsmässa eller separation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.18 Gotiands kommuns sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är tilltalande all man i lagförslaget önskar förslärka
synsättet att gemensamt föräldraansvar skall vara del naturliga också efter en
skilsmässa eller en separation. Detta behöver emellertid inle hindra att man
ändå i samband med skilsmässa och separation kräver någon form av ställningstagande
från kontrahenterna till vad del fortsatta gemensamma ansvaret kan komma att
innebära. I konsekvens härmed anser vi all del behövs någon form av
registrering av föräldrarnas önskan och beslut. Om del gemensamma
föräldraansvaret försätter automatiskt, så som man i lagförslaget tänker sig,
torde del finnas risk för att föräldrarna frestas att "'sopa problem under
mattan". Enligt utredningen skulle ell av skälen för bibehållande av
gemensamt föräldraansvar efler skilsmässa vara att värderingen av föräldrarna
som lämpliga eller olämpliga och striden omkring barnen överhuvudtaget skulle
vålla de allvarligaste motsättningarna mellan de vuxna. Vi har tvärtom
intrycket all striden om barnen istället orsakas av föräldrarnas olösta
konflikter, av smärtan vid en skilsmässa och känslan hos en av parterna alt
vara "ratad". Risken är stor alt dessa olösta konflikter visar sig
senare i samarbetssvårigheler kring barnet och kring umgänget, kanske långt
efler del att skilsmässan är ett faktum. Alla som arbetat med skilda par i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>situationen vet vilken svår uppgift det är alt då börja
röra i gamla sår, att Bilaga 3 komma åt och bearbeta separationskrisen. I
synnerhet om parterna vid det laget etablerat sig och kommit lill ro i nya
förhållanden.Även om del är olänkbart all alla föräldrar skall kunna erbjudas
konfliktlösande samtal i samband med skilsmässa eller separation bör man på
något sätt markera alt det är viktigt att de stannar upp och verkligen inse all
de har ett ansvar för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser även klara risker med att föräldrar tror att den
gemensamma vårdnaden innebär att barnet skall "delas" mellan dem,
vilket utredningen påpekar också varit fallet många gånger. Vi menar all valet
av en sådan ordning ofta utgår från föräldrarnas behov av millimelerrältvisa
och tröst snarare än från omsorgen om barnet. Vi tror att det oftast är mycket
ogynnsamt för ett barn all inle ha en fast bostad och anser därför att del i
samband med ett nytt lagförslag måsle framkomma att gemensam vårdnad kan föra
med sig att barnet inte vet var det hör hemma, om man låter del i alltför stor
utsträckning bo ömsevis hos båda föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel om gemensam vårdnad mot den ena
förälderns vilja anser vi klart olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt hänvisar vi till reservation b av Yvonne Hedvall,
s. 179-182.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.19 Ludvika sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller föräldraansvar i samband med
äktenskapsskillnad, föreslår utredningen en huvudregel, som innebär alt det
gemensamma föräldraansvaret automatiskt fortsätter att gälla även efter
äktenskapsskillnaden, om inte någon av makarna begär att det gemensamma
föräldraansvaret skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte frågan om föräldraansvaret nödvändigtvis behöver
ingå i skilsmässoprocessen, kan enligt utredningen ökade förutsättningar skapas
för föräldrarna alt göra upp i godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi finner denna huvudregel välbetänkt. Erfarenheten av
nuvarande regler är alt föräldrarna i tvistiga vårdnadsärenden, centrerar
problemen kring sina egna upplevelser av prestigekamp etc, varigenom barnet
ofta kommer på mellanhand, även om föräldrarna verbalt hävdar att de har
barnens bästa för ögonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En huvudregel av ovannämnda slag kan också bidra till
upplevelsen hos föräldrarna all de skiljer sig från varandra men inle fån
barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa frågor är den eftersträvade attitydförändring' n
på detta område av allra största betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.20 Svenska kommimförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår, alt det gemensamma föräldraansvaret
automatiskt fortsätter efler en separation eller skilsmässa, såvida inle någon
av parterna begär alt del gemensamma ansvaret skall upplösas. Sett ur barnets
synpunkt är det självfallet önskvärt att föräldrarna gemensamt tar ansvar för
barnet även efler en separation eller skilsmässa. Verkligheten ser dock
vanligen annorlunda ut. Från barnpsykologiskt håll har hävdats, alt gemensam
vårdnad i många fall är ett sätt för föräldrarna att gå förbi en konflikt som
på djupet består. Det finns anledning anta, all föräldrarna i dessa fall inte
kan samarbeta om barnet utan att barnet tvingas leva i en mycket konfliktfylld
miljö. Denna risk ökar med den av utredningen föreslagna huvudregeln om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsatt gemensamt föräldraansvar efter skilsmässa eller
separation. En Bilaga 3 förälder som inle har ork och kraft att ta itu med
konflikten försvagas ytterligare om den andre föräldern, som inle bor
tillsammans med barnet, ständigt hävdar sin rätt att utöva sitt föräldraansvar.
Styrelsen vill göra utredningen uppmärksam på de risker för barnets utveckling
som regeln kan innebära men ansluter sig ändå lill utredningens huvudförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.21 Tjänstemännes centralorganisation (TCO)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår utredningen all del gemensamma
föräldraansvaret ska fortsätta även efter äktenskapsskillnad eller separation
(gifta respektive ogifta föräldrar). Möjligheterna all få gemensam vårdnad
efter äktenskapsskillnad har hittills utnyttjats i liten utsträckning (145 par
1977).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen pekar på att en "sådan ordning torde
kunna bidra lill att förstärka synsättet att gemensamt föräldraansvar skall
vara del naturliga för föräldrar med gemensamma barn". Bara om föräldrarna
yrkar upplösning av det gemensamma ansvaret ska frågan upptas till prövning vid
rätten. Gemensamt föräldraansvar förutsätter enligt huvudförslaget alt
föräldrarna, liksom för närvarande, är ense om alt ha detta. TCO kan acceptera
denna lösning men vill ändå peka på de problem som kan uppstå!Människor som har
för avsikt att skiljas eller separera befinner sig vanligtvis i kris.
Föräldrarnas kristillstånd drabbar också barnen. Bakom föräldrars lill synes
väl genomtänkta och planerade överenskommelser om föräldraansvar och ordnande
av boende för barnet/barnen kan ligga djupa konflikter och otillfredsställande
förhållanden för barnet/barnen. TCO anser att utredningens förslag om ell
fortsalt gemensamt föräldraansvar vid skilsmässa eller separation - när
föräldrarna lill synes är överens - tillgodoser föräldrarnas rätt men inte
alltid barnens rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnets rätt ska garanteras anser TCO all någon utanför
familjen ska övervaka barnets bästa. Delta kan ske genom samarbetssamtal i
linje med vad utredningen föreslår. Möjligheten lill samarbetssamtal måste dock
utsträckas så att kommunerna kan erbjuda detta lill alla föräldrar som så
önskar, inte bara i de fall där föräldrarna tvistar om föräldraansvaret. TCO
vill poänglera vikten av alt den som leder samarbetssamtalen också sätter sig
in i familjens förhållanden och träffar barnet hemma. Vad som vidare är viktigt
alt beakta är de ekonomiska konsekvenser som en gemensam vårdnad innebär. Båda
parter måste vara väl informerade om bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel att domstol även ska kunna besluta om
gemensamt föräldraansvar mot den ene förälderns bestridande kan TCO inte
acceptera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR Se avsnitt 3.3.31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.4.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns
Kvinnoförbund (CKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudregeln i betänkandet all det gemensamma
föräldraansvaret kvarstår vid en skilsmässa anser CKF vara riktig, och helt i
linje med grundtanken att föräldrarna gemensamt har ansvar för barnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.24 Folkpartiets
kvinnoförbund (FPK)</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudregeln bör också vara att det gemensamma
föräldraansvaret skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsätta efler äktenskapsskillnad om föräldrarna är ense
om detta. </span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>1}</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.25 Sveriges advokatsamfund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheten av de nu gällande lagreglerna visar att
gemensam vårdnad om barn efter en skilsmässa myckel ofta innebär en förlängning
av skilsmässoproceduren med eljest onödiga konfliktsituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakom föräldrarnas överenskommelse om gemensam vårdnad i
en skilsmässas inledningsskede ligger myckel ofta rädsla för en långt utdragen
plågsam vårdnadsulredning eller ekonomisk press. En utfästelse om ett generöst
underhållsbidrag byts mot del i vårdnaden. När betänkteliden gått, samboendet
upphörl och pressen lättat, visar del sig ofta att någon överenskommelse om
fortsall gemensam vårdnad inle längre träffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundets mening är det klart olämpligt att
föräldrar efter separation automatiskt skall ha gemensam vårdnad. Föräldrarna
bör i samband med äktenskapsskillnaden la ställning till vårdnadsfrågan och har
då möjlighet all välja gemensam vårdnad om samarbetet dem emellan är gott.
Detsamma bör gälla beträffande samboende som erhållit gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet vill här i huvudsak ansluta sig till de
synpunkter som framförts i särskilt yttrande av Yvonne Hedvall på s.180 ff i
delbetänkandet och anser det angeläget all finna en lösning pä problemet att
fastställa när samboende upphör och värdnadsfrågan för gemensamma barn skall
prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En gemensam vårdnad som inle fungerar bör kunna upplösas
på den ena förälderns begäran utan angivande av skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.26 Sveriges domareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande gifta föräldrar tillstyrker domareförbundet på
skäl som anförts (s.74 ff) utredningens huvudförslag att föräldrar också efter
äktenskapsskillnad skall ha gemensamt föräldraansvar för sina barn såvida inte någon
av dem begår att del gemensamma ansvaret skall upplösas. Det är förbundets
bestämda mening att en förutsättning för gemensamt ansvar måste vara att
föräldrarna är överens härom. Det är svårt all föreställa sig att alternativet
med gemensamt föräldraansvar mot ena förälderns önskan skulle kunna lända
barnet lill gagn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.27 Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaresällskapet önskar också framhålla i fråga om
gemensamt föräldraansvar efler skilsmässa eller separation, det orimliga i
vissa barns boende omväxlande hos den ene och den andre föräldern som ett
resultat av ell extremt rältvisekrav från de vuxnas sida. 1 dessa situationer
har barnets behov av kontinuitet i boendet, kamralsamvaro m m ej tillräckligt
tillgodosetls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.28 Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare Bilaga 3 (KLFR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår uppfattning bör möjligheten för föräldrar alt
ha gemensamt föräldraansvar även efter skilsmässa resp separation finnas kvar.
Vi kan dock inte ansluta oss lill att fortsalt gemensamt föräldraansvar
automatiskt skall gälla om ingen av föräldrarna begär annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår erfarenhet vid familjerådgivningen är alt vi ofta
möter föräldrar som kortare eller längre lid prövat gemensam vårdnad och funnit
att den inle fungerar. Att välja gemensam vårdnad är många gånger att följa
minsta motståndets lag och därigenom undvika att bearbeta såväl
separalionskrisen som all ta ställning till viktiga frågor för barnet. Detta
har inneburit all man täckt över konfiikler och motsättningar som sedan spelats
ut över barnet vid de oundgängliga praktiska besluten i del gemensamma
föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt förslag är helt i linje med den reservation Yvonne
Hedvall gjort och går ut på att man lar ställning lill föräldraansvaret i
samband med separation. Väljer man gemensamt föräldraansvar skall anges vem som
skall ha den huvudsakliga vården d. v. s. hos vem barnet skall vara
kyrkoskrivel och hur umgänget med den andre föräldern skall fungera. Härigenom
ställs krav på föräldrarna att länka igenom del praktiska innehållet i
gemensamt föräldraansvar och ge eventuella motsättningar och konflikter
möjlighet att komma fram och bli föremål för bearbetning på ell tidigt stadium.
Del är framför allt barnet som far illa av obearbetade konflikter mellan
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.29 Delegationen för familjerådgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvensen av den ovan framförda ståndpunkten blir all
huvudregeln med det gemensamma föräldraansvaret automatiskt fortsätter även
efter en separation - äktenskapsskillnad, såvida inle någon av makterna begär
att det gemensamma ansvaret skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.30 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel 5.2.5.3 där förälder mot sin vilja kan
bli föräldraansvarig anser vi helt förkastligt, dä det skulle förändra en god
intention lill pappersparagraf ulan innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.31 Föreningen BRIS - Barnens RäU I Samhället
Upplösning av gemensamt föräldraansvar - talerätl för barnet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarna ser föräldrarnas önskemål om att efter en
skilsmässa ha fortsatt gemensamt föräldraansvar som ett uttryck för att de
verkligen kan samarbeta i frågor som rör barnet. BRIS delar inte denna
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En jämförelse med förmyndarinslilutet visar alt i FB 12
kap görs inga inskränkningar för den händelse att föräldrarna skulle vara
överens och därmed kapabla att handla i enlighet med barnels bästa. När det
gäller den ekonomiska förvaltningen åt barn som förvärvar egendom överstigande
2 ggr basbeloppet är lagstiftarna mycket måna om att renodla barnets intressen.
BRIS anser att det är hög lid att prioritera barnets känslomässiga förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår erfarenhet har den nya möjligheten till
gemensamt föräldraans-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>var efler skilsmässa ofta utnyttjats på ett felaktigt
sätt. Det är vanligt att Bilaga 3 föräldrarnas juridiska ombud förordar
gemensam vårdnad för all låta dem shppa den påfrestning som vårdnadsutredningen
och domstolsprövningen innebär. Enligt vårt förmenande skjuts då endast
problemen på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt föräldraansvar innebär all föräldrarna skall
kunna samråda i alla frågor av vikt för barnet. En obearbetad
skilsmässokonflikl gör dem sällan islånd till detta. Svåra störningar i
föräldrarnas samarbete är att förutse, vilket kan bli mycket konfliktskapande
för barnet. Vi anser därför att det är av största vikt att barnet även här har
talerätt och ett ombud som enbart ser lill dess bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS vill förorda all socialnämnden åläggs att göra någon
form av utredning i samtliga skilsmässor där barn berörs för att utröna om
föräldrarnas överenskommelse om föräldraansvaret verkligen är förenligt med
barnets bästa. Utredningen kunde exempelvis gå lill på det sätt som föreslås i
avsnittet 7.2.1. angående oklara fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar barn lill sammanboende, icke-gifta-föräldrar
med gemensamt föräldraansvar ansluter vi oss till förslaget i Yvonne Hedvalls
reservation att ge alla barn en likvärdig behandling vid skilsmässa resp.
separation mellan föräldrarna. Barnets bästa bör vara utgångspunkten, inle
föräldrarnas civilstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.32 Fredrika-Bremer-Förbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill ej tillstyrka att domstol skall kunna besluta om
gemensamt föräldraansvar mot den ene förälderns bestridande utan menar att
bestämmelsen om belänketid för upplösande av gemensamt föräldraansvar ger
parterna tid att enas om det är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.33 F. ordföranden i upplösta föreningen Nike</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om Barnets rätt har som målsättning
uppenbarligen att i första hand söka minska konflikter för barn - inle minst
vid och efler skilsmässa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man utgår därvid ifrån, alt man med nya lagar skall kunna
styra människor emot ell ökat hänsynstagande och en ökad respekt i lägen, även
där man bryter upp, därför att det brister inom dessa områden! Minskal
ansvarslagande och ökat våld i samhället, samt att männen inle alls ställer
upp inom familjerna som man förutsatt, kommer göra utredarnas förslag lill en
utopi. Alternativt kommer man istället skapa konflikter mellan vuxna och barn,
eftersom förslagen inte är verklighetsförankrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I många fall, där vårdnaden givils till fadern, kommer
barnen till modern och ber om hjälp; att få mat eller sina kläder lagade, att
få sova över natten för alt pappa är borta, ja, t. o. m. ber att få komma hem.
Pappa följer inte med på föräldramötet, barnen får sköta städning och
malinköpen och hemmet fungerar helt enkelt dåligt - helt enkelt därför att man
i vårdnadsutredningen utgått felaktigt ifrån att fäder klarar barn lika bra som
mödrar. Eftersom klara undersökningar bekräftar att fäderna högst ovilligt
biträder i hemmet under äktenskapets bestånd, så torde man fortsättningsvis bli
tvungen all undersöka detta, innan man överväger allmängiltiga skäl om
föräldrars lika lämplighet. "Barnels rätt" utgår felaktigt ifrån all
barn generellt skulle behöva mer av sina fäder och att mödrar mer eller mindre
är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett hinder. Detta är icke korrekt. Del är fler fäder som
vänder sina barn Bilaga 3 ryggen - än del finns barn som vänder sina fäder
ryggen och detta är ytterligt väsentligt. Mödrarna spelar en tämligen liten
roll, men den har likaledes felaktigt uppförstorats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad kommer man då fram till? Jo, båda föräldrarna
sfca//enas om barnens villkor i delat föräldraansvar. Vem skall övervaka all så
sker? Vad händer om den ene undandrar sig ansvaret - som nu sker i de flesta
familjer? Skall det utdömas straff och har skilda föräldrar skyldighet att
hålla öppen telefonlinje mellan sig? Som bekant har många kvinnor på grund av
telefonterror efler skilsmässa nödgats hålla sig med hemligt telefonnummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag år faktiskt inte ute för att generalisera, ulan för
all varna för ett utökande av de mesta flagranta missförhållanden, som redan nu
råder. Barnen kan ju komma alt leva under fortsatt press, med träta över sina
huvuden om inle skilsmässan får fungera som den befrielsemöjlighet som den är i
många familjer. Just därför att man inte klarade all dela ansvaret. Nu föreslår
man att förälder inte får lov fatta beslut om barnets intressen och behov, utan
att höra den andres mening. Ett otroligt förslag!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man vet ju uppenbarligen ingenting om, hur föräldrar kan
uppträda, när de tror sig kränkta i sina heliga juridiska rättigheter. VUka
möjligheter till öppna och barnfientliga konflikter skapas ej, om den
frånvarande föräldern vill ha utrett om ett beslut angående barnet bort invänta
hans ankomst eller hörande. Hänsyn till barnet skall ju vara barns rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var finns tonåringarnas tragedier i utredningen, och var
finns problemen som uppslår, sedan samhällel med nya äktenskapsregler breddal
möjligheten att byta partner?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>---- (se avsnitt 4.43 )-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idag sitter domstolar och söker övertala - särskilt kvinnor
- att gå med på gemensam vårdnad. Varför gör man det? Ofta blir det i praktiken
fyra som skall "enas" omkring barnen, när det redan är svårt med två.
Går förslaget igenom, måsle man inför domstol bevisa förälders olämplighel för
att slippa de kanske olidliga förhållanden som var skäl lill skilsmässan.
Ständiga bråk framför barnen kan ju bara förnekas av motparten. Vill man
verkligen återinföra bevisskyldighelen om skuld - men nu i föräldrabalken?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi lever i ett samhälle med män som i hela världen ökar
sin benägenhet att tillgripa våld för alt lösa sina problem. Även inom familjen
ökar denna benägenhet - kvinnomisshandel och våldtäkter ökar och det talar sitt
tydliga språk. Männen hotar med ytterligare våld om man anmäler för att få
bevis. En utredning om familj och barn kan inte bortse från dagens faktum. Det
måste betecknas som aningslöst att inle observera kvinnors ofta dagliga dilemma
inom hemmets fyra väggar idag. Eller åtminstone omnämna fenomenet. Vi måste
alla inse att eftersom ingen kan leva med en våldsman i längden, så kommer med
logisk följd kunna konstateras all det finns fier problemmän bland de
frånskilda än bland gifta män, liksom missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändock andas utredningen en luft som vädrar mäns krav så
är det även inom familjen. Barns rätt tolkas nu som rätten att vårdas av eller
umgås med (vanligen) fadern. Men är del alltid så säkert att denna rätt är
barnels? Se på våldet och se på det bristande intresse som fäder visar i
hemmen. Verkligheten är inte alls som den beskrivs och de svidande problem som
inte precis beror på missbruk, men som ingen initierad kan förneka, de lar man
bara inle upp. Vägran lill umgängesräll är som sägs tidigare tämligen liten,
det visar tabellerna. Utredarna synes ha fått sig problemet förelagt av starka
krafter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>---- (se avsnitt 4.43) </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-------------------------------------------- </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis betonas värdet av "gemensam
vårdnad" förutsatt att den bygger på föräldrars eniga och stabila vilja
att samarbeta. God medlare modell Öberg kommer säkert kunna åstadkomma myckel
gott i mån av resurser i tidiga och ej alltför negativa lägen. Maktsökande och
svaga föräldrar som paras ihop genom en falsk motivation om barns rätt klarar
inte gemensam vårdnad utan konflikter. Säkert har en överskattning av ett
sådant instituts positiva värde råkat få den felaktiga beteckningen Barnels
rätt. Effekten kan bli den rakt motsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Överflyttning av föräldraansvaret till någon annan än
en förälder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.1 Göta hovräu</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag (5.2.6.2) om överflyttning av
vårdnaden, om förälder är olämplig som vårdnashavare på grund av missbruk eller
försummelse, innebär i förhållande lill gällande rätt en utvidgning av
bestämmelsens tillämpningsområde, vilket i och för sig kan godtagas. Hovrätten
vill dock förorda, att kravet i BFB 6:14 skärps något i förhållande till
förslaget, på så sätt att föräldraansvarig skall vara uppenbart olämplig alt ha
föräldraansvar för barnet, för att överförande av föräldraansvaret skall komma
till stånd. Mot denna bakgrund kan man dock ifrågasätta behovet av den
föreslagna bestämmelsen i BFB 6:15 2 p (5.2.6.3). De exempel som utredningen
lämnar pä när bestämmelsen kan komma till användning är vagt utformade. Även om
bestämmelsen enligt utredningen bör tillämpas med stor urskiljning, kan man
inte frigöra sig frän tanken alt bestämmelsen kan komma att missbrukas.
Hovrätten ifrågasätter därför nödvändigheten och lämpligheten av denna
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.2 Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att talan om överfiyttning av vårdnad
vid fall av missbruk och försummelse från vårdnadshavare i fortsättningen bl.
a. skall kunna las upp av förälder som inte har del i vårdnaden. F. n. kan
sådan talan endast föras av barnavårdsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten sätter i fråga om tillräckligt praktiskt
behov föreligger av en sådan ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet föreslås att vårdnad skall kunna flyttas
över från föräldrarna till annan som barnet bor hos ulan att vårdnadshavarna
kan klandras för misskötsel. Härvid hänvisas lill den situationen att ett barn
efler många trygga år i fosterhem förs tillbaka till biologiska föräldrar som
barnet inle alls känner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är givetvis inte lämpligt all ett barn försätts i en
sådan situation som har sagts nu. Kammarrätten håller emeUertid före alt
kommittén inte tillräckligt har penetrerat i vilka andra lägen den föreslagna
regleringen kan bli tillämplig. Denna kan medföra att exempelvis den
vårdnadshavare, som under sjukdom behöver bistånd med barntillsyn, tvekar alt
begära hjälp enligt 31 § barnavårdslagen (1960:97). Detta gäller så mycket mera
som del i motiven uttalas all avsikten med bestämmelsen är att förbättra
möjligheterna för fosterföräldrar till en framlida adoption. Det sägs
visserligen också att någon rädsla för att förlora vårdnaden och eventueUt se
barnet bortadopterat inte behöver hysas av den förälder som håller god kontakt
med sitt barn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under foslerhemsvisldsen.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan emellertid inle uteslutas att möjligheterna till
en sådan kontakt saboteras. Pä skäl som har anförts nu avstyrker kammarrätten
det aktuella förslaget i den utformning som del har getts i betänkandet. Under
alla omständigheter är den aktuella bestämmelsen för allmänt utformad. Den
återhållsamhet som anbefalls i motiven kommer inte lill uttryck i författningstexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten är ense med kommittén om att det bör ankomma
på domstol alt pröva vem vårdnaden i fortsättningen skall tillkomma när
vårdnadshavare har avlidU. Det uttalas emellertid i motiven att förhållandena
i vissa fall kan vara sådana att det ter sig mindre lämpligt att kvarlevande
förälder erhåller vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härvid pekar särskilt på fall där denne tidigare inle har
haft någon kontakt med och visat ringa intresse för barnet. Del kan inle
uteslutas att den efterlevande föräldern på grund av misshälligheler med den
andre har hindrats från all hålla kontakt med och dokumentera sitt intresse för
barnet. I en sådan situation har naturligtvis de indicier som kommittén har
anfört mindre tyngd i vårdnadsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna författningstexten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. barn- och föräldrabalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bristande överensstämmelse råder mellan 75 § och motiven
till bestämmelsen. Del framgår sålunda inle av författningstexten att
bestämmelsen avses bli använd med stor restriktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 19 § bör omformuleras och införas i en
särskild paragraf efter 8§, förslagsvis med följande lydelse: Om vissa
inskränkningar i vårdnaden stadgas i lagen (1980:00) med särskilda bestämmelser
om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.3 Stockholms tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen i övrigt anfört i anslutning till 12-15 §§
och mot utformningen av dessa lagrum har tingsrätten ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller föräldraansvaret efter dödsfall kan det
enligt tingsrättens erfarenhet förekomma fall, där del vore önskvärt att rätt
förelåg för barnet närstående person - exempelvis slyvförälder eller annan som
haft gemensamt hem med den avlidne ensamt föräldraansvarige - att göra ansökan
direkt till rätten beträffande föräldraansvaret. Tingsrätten vill därför
förorda att kretsen av laleberältigade enligt 16 § 2 st utsträcks till att
omfatta även "annan som har nära anknytning till barnet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.4 Malmö tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna reglerna om överflyttning av vårdnaden vid
missbruk eller försummelse förefaller enligt tingsrättens mening betänkliga
såtillvida som kriterierna för det långtgående ingripande del här är fråga om
synes påfallande vagt angivna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.5 Länsrätten
i Stocholms lån</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande härefter utredningens förslag om överflyttning
av föräldraansvaret på grund av missbruk eller försummelse hos den ansvarige
kan länsrätten ej ansluta sig lill förslaget. Detta innebär bl. a. all
socialnämnd hos rätten kan yrka överflyttning av ansvaret från olämplig
förälder även om bristerna hos denne inte medför fara för barnets hälsa eller
utveckling. Här avsedda brister är en förutsättning för alt nämnden enligt nuvarande
lagstiftning skaU få omhänderta barn för samhällsvård. I huvudsak samma
omständigheter föreslås vara en förutsättning för tillämpning av lagen om
särskilda bestämmelser om vård av unga (prop. 1979/80:1). Socialnämnd bör
enligt länsrättens uppfattning ej ha möjlighet att i det särskilda fallet välja
om den vill tillämpa vårdlagstiftning eller yrka överflyttning av
föräldraansvar. Länsrätten anser därför att den ur föräldrasynpunkt mera
drastiska åtgärden alt överflytta föräldraansvaret bör komma ifråga endast i
fall av grovt missbruk eller grov försumlighet från den ansvariges sida
särskilt med tanke på att syftet med samhällsvården skall vara att så långt
möjligt skapa förutsättningar för den unge att återknyta gemenskapen med
familjen under trygga förhållanden. Beträffande föreslagen utvidgning av
talerätten kan skäl ej anses ha förebragts som motiverar utvidgningen. På grund
av vad sålunda anförts anser länsrätten att nu gällande lagstiftning
beträffande överflyttning av vårdnad enligt 6 kap. 9 § föräldrabalken skall
kvarstå oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.6 Länsrätten i Göteborgs och Bohus lån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar utredningens förslag och vill- i likhet
med utredningen -särskilt framhålla att den föreslagna möjligheten att föra
över föräldraansvaret på annan än förälder, även om föräldrarna inte har
misskött föräldraansvaret, måsle tillämpas med stor försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.7 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Missbruk eller försummelse vid föräldraansvarets utövande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt krävs grovt missbruk, grov
försummelse eller eljest fara för barnets utveckling för att föräldrar skall
kunna fråntas vårdnaden. Utredningen föreslår att det skall räcka med
"missbruk eller försummelse" och slopar grunden "eljest fara för
barnels utveckling". I utredningen sägs att missbrukar eller försummar någon
av föräldrarna påtagligt sitt föräldraansvar torde i de flesta fall föreligga
risker för barnels utveckling. Utredningen menar också att förslaget skapar
större möjligheter att frånta olämphg förälder föräldraansvaret.
Socialstyrelsen ifrågasätter om del föreslagna stadgandet verkligen täcker alla
de situationer där indikationen "eljest fara för barnets utveckling"
nu är tillämplig. Då styrelsen inte vill se någon, uttunning av barnets
rättsskydd, föreslår styrelsen att denna grund får stå kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annat missförhållande vid föräldraansvarels utövande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har infört en ny grund för överflyttande av
föräldraansvaret, nämligen alt barn varaktigt bor hos annan än den som har
föräldraansvaret för barnet. Som exempel nämner utredningen den situationen när
barn vistats lång tid i fosterhem och föräldrarna under denna tid inle hållit
kontakt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med barnet. Socialstyrelsen anser det värdefullt, all
möjlighet införs att Bilaga 3 överflytta det rättsliga föräldraansvaret för
barn på de personer som i praktiken fungerar som barnets föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med nuvarande ordning kan emellertid fosterföräldrar som
förordnas till föräldraansvariga inte uppbära någon foslerlön. Barnet kan
nämligen i ett sådant fall inte vara omhändertaget för samhällsvård.
Utredningen har också uppmärksammat detta hinder för fosterföräldrar alt kunna
åta sig all bli föräldraansvariga för barn som är omhändertagna för
samhällsvård och angett att de avser alt senare återkomma till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen får emellertid peka på, att i den
föreslagna socialtjänstlagen (SOL) liksom i lagen om vård av unga (LVU) frågan
om ersättning till personer, som tar hand om andras barn, inte är direkt
kopplad lill del förhållandel all ingripande har skett med stöd av LVU. SOL och
LVU kan därför inle anses lägga hinder i vägen all utbetala ersättning till den
som tar hand om annans barn, även om vederbörande förordnas till
föräldraansvarig för barnet. Genom införande av SOL och LVU torde den av
utredningen väckta frågan bli löst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya bestämmelsen har betydelse även för en annan grupp
barn, nämligen dem som invandrar lill Sverige utan sällskap av sina föräldrar.
Före lagändringen 1977 fanns en möjlighet att få vårdnaden överflyttad på annan
om vårdnadshavare till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre
tid var förhindrad att delta i vårdnaden. Som skäl för alt denna grund slopades
angavs att sådant förhållande i vissa fall torde kunna anses utgöra grov
försummelse vid vårdnadens utövande och på det sättet åberopas som grund för
att vederbörande skulle fråntas vårdnaden. Lagstiftaren förbisåg då emellertid
de situationer här avses och som blir allt vanligare. Föräldrarna har kanske
vetskap om alt barnet befinner sig i en trygg miljö, t. ex. hos släktingar. Det
kan då knappast anses alt föräldrarna försummat sitt vårdnadsansvar. Vårdnaden
kan därför med nuvarande lagstiftning inte fråntas dem och anförtros ål en för
barnet i den aktuella situationen lämpligare person. Med den av utredningen
föreslagna bestämmelsen öppnas emellertid möjlighet, att lägga föräldraansvaret
på den person hos vilken barnet vistas, utan att barnets biologiska föräldrar
varh försumliga eller missbrukat föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 3.1.7 om att förordna två utomstående
personer till vårdnadshavare för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.8 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En helt ny bestämmelse föreslås i 15 §. Enligt denna skall
föräldraansvaret kunna flyttas över på annan person om barnet varaktigt bor hos
annan än den som har föräldraansvaret, även om missförhållande enligt 14 § inle
föreligger. Vidare skall föräldraansvaret kunna överflyttas från de biologiska
föräldrarna även i andra fall om "synnerliga skäl" föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen avses vara tillämplig på barn som bott lång lid
i fosterhem. Den avses också vara tillämplig när det kan finnas skäl för ett
barn all slippa inflytande från sina föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är inte beredd att tillstyrka detta förslag.
I stället förordas en förstärkning av bestämmelserna om förbudet mot skadliga
fosterbarnsför-flytlningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller ändringar av föräldraansvaret på grund av
"synnerliga skäl" anser länsstyrelsen att en sådan bestämmelse lätt
kan komma att missbrukas. Barn har inle den mognad som behövs för all inse
konsekvenserna av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överflyttningen. Det finns i regel andra utvägar att lösa
de problem som kan Bilaga 3 uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen uttalas att det kan vara lämpligt att
föräldraansvaret skall kunna flyttas över på fosterföräldrar gemensamt.
Länsstyrelsen kan inle dela detta synsätt. Även om reglerna ändras, så att
fosterföräldrar som har föräldraansvar skall kunna få såväl foslerlön som stöd
m. m. inom ramen för fosterbarnsverksamhelen, vore det enligt länsstyrelsens
mening olämpligt all fosterföräldrar får föräldraansvaret. Om de biologiska
föräldrarna finns i livet, vilket är fallet i utredningens exempel, kan onödiga
konflikter uppslå, som inte är till gagn för barnet. Risk finns också alt
motståndet från föräldrar lill all barn placeras i fosterhem kan komma att öka.
Flera andra skäl kan anföras mot detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamöterna Hallerby, Lunde och Nilsson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsnitt 3.5.8, andra - femte styckena ersätts med
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att föräldraansvaret i vissa situationer skall kunna
flyttas över från förälder till annan person utan att föräldern i och för sig
är olämplig torde skapa större trygghet, t. ex. i sådana fall där barn vistats
länge i fosterhem. Förhoppningsvis minskar därmed tragiska och för barn
obegripliga förändringar och brytningar av relationer till andra vårdare än
föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker därför utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med nuvarande regler kan fosterföräldrar som har
föräldraansvar inte få fosterlön. Om den föreslagna Socialtjänstlagen (SOL)
genomförs liksom Lagen om vård av unga (LVU) försvinner också detta hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.9 Barnavårdskonsulenterna i landet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ur många synpunkter önskvärt att överflyttning av
föräldraansvaret kan ske lill annan, som ger barnet varaktig vård eller av
andra synnerliga skäl. Det är tillfredsställande alt fosterföräldrars stäUning
stärks och att barnels trygghet hos psykologiska föräldrar skyddas. Man måste
dock vara på sin vakt att inte någon form av "rörligt föräldraansvar"
uppkommer genom praxis. Om föräldraansvaret överflyttats från biologiska
föräldrar till annan, måste största möjliga restriktivitet iakttas för dem att
återfå föräldraansvaret. I § 19 BFB föreslås, alt förändring av
föräldraansvaret kan ske enhgt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU). Här finns inte klart angivet i utredningen om BFB:s lagregler är
tvingande i förhållande till LVU. Ett förtydligande i lagförslaget måsle ske
angående delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.10 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att förutsättningarna för fråntagande
av föräldraansvaret vid missförhållanden skall modifieras i förhållande till
gällande rätt. Ändringarna syns i sak vara av tre slag. För det första behöver
inte missbruket/försummelsen enligt utredningens förslag vara grov. För det
andra vill utredningen lägga tonvikten vid olämplighelen hos den föräldraansvarige
snarare än vid missbruket/försummelsen som sådant. För det tredje försvinner
den allmänt hållna formuleringen - "eller innebär hans dellagande eljest
fara för barnets utveckling -".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig lill utredningens förslag att vilja skapa
större möjligheter all frånta olämplig förälder föräldraansvaret, men jag anser
alt del finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oklarheter i förslaget och har vissa invändningar.
Bestämmelsen i BFB 6:14 Bilaga 3 bör ses i relation till LVU 1:1. Utredningen
gör här endast ett kort omnämnande av ett uttalande av socialutredningen i dess
slutbetänkande SOU 1977:40. Kopplingen borde enligt mitt förmenande ha
analyserats noggrannare och dessutom borde man med fördel istället ha relaterat
lill prop. 1979/80:1 då denna innebar en viss förskjutning beträffande
förulsätlningar för beredande av vård jml LVU. Utredningens förslag kan
innebära att förutsättningarna för fråntagande av föräldraansvaret blir
ungefärligen jämbördiga med förutsättningarna för vård jml LVU 1:1. Detta
förhällande föranleder tveksamhet, eftersom det förstnämnda väl måsle anses
vara det mest ingripande. En kvalitetsskillnad i rekvisiten är enligt min
mening påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att skära bort sista ledet av
fråntaganderekvisiten i FB 6:9 skulle kunna få negativa konsekvenser. Förslaget
i BFB 6:14 utesluter ju fråntagande i de fall olämpligheten har annan grund än
missbruk/ försummelse av föräldraansvaret. Därigenom minskas regelns
skyddseffekt. Detta synes ej överensstämma med utredningens syfte. Kan man anse
all BFB 6:14 tillsammans med BFB 6:15 täcker sista ledet i fråntaganderekvisiten
i nuvarande FB 6:9?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller barn som vistals länge och rotat sig i ett
fosterhem skall man enligt utredningens förslag BFB 6:15 kunna överfiylla
föräldraansvaret till fosterföräldrarna. Jag är helt överens med utredningens
resonemang i denna fråga och vill kraftigt understryka att del finns många
exempel på att överflyttning av ett fosterbarn från fosterhem fill föräldrarna
inneburit stor otrygghet och känslomässiga störningar hos barnet. Både BvL och
kommande socialtjänstlag med LVU styrs av den starka föräldrarätlen och ger ej
tillräckligt skydd för fosterbarnen som ofta lever i stor osäkerhet inför sin
framtid och som inle så sällan vill ha garantier för alt fä stanna hos sina
fosterföräldrar, vilka de mänga gånger betraktar som sina psykologiska
föräldrar. Den känslomässiga kontakten mellan barnet och fosterföräldrarna
måste naturligtvis tillmätas stor betydelse vid bedömningen i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förutsätter att en överfiyttning av föräldraansvaret
fill fosterföräldrarna innebär att samhällsvård jml § 25 a BvL, § 31 BvL och
vård jml LVU 1:1 upphör då grunder ej kvarstår, men hur skall samhällsvård jml
25 b BvL, LVU 1:2 ses i förhållande till förändringen av föräldraansvaret. Det
anses ej vara förenligt med gällande bestämmelser i BvL att ett barn, som är
omhändertaget för samhällsvård, sammanbor med sin vårdnadshavare. 1 sådana fall
måste samhällsvården upphöra. Möjligen kan kommande LVU medge en viss kombination
av vård jml LVU och vistelse hos vårdnadshavaren. Kopplingen mellan BFB och
BvL, LVU borde även på denna punkt bli föremål för en analys. Kommer en
förändring av föräldraansvaret alt innebära att man fråntar de biologiska
föräldrarna möjlighet all begära omprövning av eventuellt beslut om
samhällsvård, LVU, då detta är ytterst angeläget för all barnen ej skall oroas
av täta utredningar och omprövningar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föratsätter alt de biologiska föräldrarna endast kan
begära att återfå föräldraansvaret, men får vi dessa gränser klargjorda genom
textens utformning? Om dessutom de biologiska föräldrarna t. ex. har kvar sitt
förmyndarskap för barnet har de också jml FB 13:1 att "sörja för
myndlingens person"". Vad innebär del i dessa fall?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den föreslagna texten i BFB 6:16 2 st vill jag
ansluta mig till all domstolen skall pröva om det år förenligt med bamets bästa
att föräldraansvaret överförs på den efterlevande föräldern, men att man i
inte alltför få fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får anta att det är bättre för barnet att annan t. ex.
styvföräldern förordnas Bilaga 3 som föräldraansvarig. Även i dessa fall är
del viktigt att påtala behovet av en nyanserad helhetsbedömning av barnels
situation, och att inle utgå ifrån att barnet alllid får del bäst hos sin
biologiske förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.11 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 6 kap 14 och 15 §§ föreslår utredningen något vidgade
möjligheter att överfiylla vårdnaden från de biologiska föräldrarna jämfört med
vad som f. n. gäller. Fakultetsnämnden har i och för sig förståelse över att
det kan vara lämpligt med hänsyn till barnets bästa all tillskapa sådana
möjligheter. Emellertid är del enligt nämndens mening här fråga om ett spörsmål
vilket inle enbart kan avgöras med hänsyn lill barnels bästa ulan även de
biologiska föräldrarnas intresse av all inte varaktigt bli fråntagna vårdnaden
över barnet kräver hänsynslagande. Som framgår av utredningens motiveringar (s
76 ff) får här göras nyanserade avvägningar. Dessa hänsynlaganden kommer
emellertid dåligt fram i lagtexten, som i fråga om de berörda paragraferna
blivit för oprecis. I 18 § ges visserligen den allmänna ledstjärnan för rättens
prövning av frågor om ändring i vårdnaden, att rätten skall besluta efter vad
som är förenligt med barnets bästa. När det gäller att fråntaga de biologiska
föräldrarna vårdnaden är emellertid denna allmänna riktpunkt inte tillräcklig
enligt fakultelsnämndens mening. Allmänt sett kan det också om den föreslagna
18 § sägas att den betraktad som lagregel är egendomlig, eftersom den blott
innehåller ett fristående rekvisit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad förslaget till 14 § beträffar, delar fakultelsnämnden
den uppfattning som kommer till uttryck i motiven (s 77) att del är den visade,
beslående olämpligheten hos en förälder, som bör vara avgörande för
tillämpningen. Kravet på beslående olämplighel bör lämpligen komma till ullryck
i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om del, på sätt som föreslagits genom 15 §, ibland
kan vara lämpligt att vårdnaden för barn överfiytlas lill fosterföräldrar eller
andra personer, även om de biologiska föräldrarna inte är olämpliga som
vårdnadshavare, måste denna lösning tillgripas med stor försiktighet. Just på
denna punkt finns det anledning alt ta hänsyn lill de biologiska föräldrarnas
intresse att inte mista sitt barn. Lagtexten i den föreslagna 15 § är enligt
nämndens mening alltför liberal lill överflytlningsmöjligheten; saken blir
heller inle tillfredsställande belyst om det allmänna uttalandet om hänsyn till
barnets bästa enligt 18 § dras in i bedömningen. Frågan är om inle möjligheten
att överflytta vårdnaden lill fosterföräldrar bör begränsas av ell krav på alt
fortsatt vårdnad av de biologiska föräldrarna är olämplig med hänsyn till
barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.12 Högskolan i Örebro</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överförande av föräldraansvaret från
"'olämpliga'' förä1d ra r</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordning med sociallagstiflningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att 14 § skall uppta en regel om alt
rätten skall kunna förordna alt föräldraansvaret överflyttas frän
"olämpliga" föräldrar till annan person. Del framhålls (sid 77 f) att
avgörande för frågan om föräldraansvarig ska skiljas från föräldraansvaret
måste vara om föräldern visat olämplighet som föräldraansvarig som kan antas
vara bestående. De</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>situationer av "olämplighet" som åsyftas
motsvarar dem i de s. k. miljöfallen Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i 25 § a) barnavårdslagen eller i 1 § 2 st 1 p lagen med
särskilda bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med vård av unga (LVU) - som ingår i del förslag till ny
socialtjänst som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligger hos riksdagen för beslut. Skillnaden är all
vårdbehovet för ingripande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt dessa bestämmelser också kan vara kortvarigt. För
alt LVU ska kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämpas förutsätts också all föräldrarna inle går med på
den aktuella vården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frivilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtexten i 14 § bör utformas på ett sätt som
understödjer-inte motverkar de strävanden som styr socialvården. Ett minikrav
är då att den utformas så att föräldrar som "inser" behovet av och
"frivilligt" medverkar lill all de vårdinsatser som socialvården
finner påkallade behandlas förmånligare ån de som driver fram beslut om "tvångsvård".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen föreslår därför att 14 § formuleras enligt
följande: "Har domstol efter ansökan från socialnämnd med stöd av 1 § 2 st
1 p lagen (1980:000) med särskilda bestämmelser om vård av unga beslutat att
vård får meddelas enligt lagen och kan vårdbehovet inte antas bli kortvarigt,
skall rätlen förordna att föräldraansvaret överförs lill förälder utan del i
föräldraansvaret eller lill annan person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om att överföra föräldraansvaret enligt första
stycket prövas på talan av förälder ulan del i föräldraansvaret, barnet eller
socialnämnd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör framhållas att styrelsen föreslår att
föräldraansvaret i dessa fall inte ska kunna anförtros ål annan redan tidigare
föräldraansvarig ensam, och att denne inte skulle kunna väcka lalan om sådan
överflyttning. Om tillstånd till vård enligt LVU meddelats och vården kommer
inle att bli kortvarig måsle det innebära att den föräldraansvarige som det här
rör sig om, inle heller fullgjort sina skyldigheter som sådan. Annars borde
denne kunnat få föräldraansvaret överfört på sig, enligt 12 och 13 §§, eller i
allt fall, med stöd av 31 § kunnat förmå rätten att meddela ett interimistiskt
förordnande om barnets bostadsort och/eller föräldraansvarets placering (se
vidare avsnitt 5.2.14 under Utredning vid interimistiska beslut). Vården enligt
LVU skulle därvid ha upphörl om föräldern gått med pä de åtgärder som
socialnämnden vill genomföra eller om den efler domstolsbeslutet bedömts som
obehöv-lig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialmetodiska skäl för samordningen med LVU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialulredningens förslag till LVU innehåller som bekant
regler om alt all vård enligt lagen skall vara tidsbegränsad. Dessa regler har
strukits i del förslag som återfinns i propositionen "Om
socialtjänsten". Ändringarna är en eftergift till de starka protester som
denna dd av förslaget mött bland remissinstanserna och verksamma inom
socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del av den kritik som förslaget mötte torde ha berott
på alt kritikerna inte observerat möjligheten för socialnämnderna att utverka
domstolsbeslut om ändring av vårdnaden i de fall vården inle kunde begränsas på
del sätt utredningen tänkte sig eller att man inte ansåg alt föräldrabalkens
regelsystem utgjorde tillräckligt skydd för barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen påpekat har också dessa bestämmelser i
föräldrabalken kommit lill användning endast i ringa omfattning och det även
för tiden efter det att riksdagen utvidgade möjligheterna alt använda dem,
genom alt skjuta in rekvisitet ""eller innebär hans deltagande i
vårdnaden eljest fara för barnets utveckling"", i samband med all
möjligheten lill gemensam vårdnad för ogifta infördes. En trolig anledning till
delta är att man inom socialvården önskar undvika de betydande negativa
effekter på behandlingsarbetet som ofta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle följa om nämnden först omhändertar klientens barn
och sedan driver Bilaga 3 en lika upprivande process om att klienten skall
fråntas föräldraansvaret helt och hållet. (Jmfr t. ex. Justitieombudsmannens
ämbetsberättelse 1978/ 79).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett skäl att samordna 14 § med LVU är då också att man
delvis motverkar dessa negativa effekter. Det förutsätts ju - som framgår i den
av styrelsen föreslagna lagtexten - att frågan om skäl finns för ingripande
enligt LVU redan prövats när tingsrätten kommer in i bilden. Naturligtvis
ankommer del inle på rätten all ånyo pröva denna fråga. I processmaterialet
från LVU-prövningen torde också finnas del grundläggande underlaget för
bedömning om vården kan förväntas bli långvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Längre gående samordning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns dock all anledning all undersöka om det inle är
möjligt alt gå än längre i samordning av de två regelsystemen. Kanske kan de s.
k. miljöfallen i LVU behandlas som någon form av inledande
föräldraansvarsprocess. Genom regler om Vilandeförklarande av
föräldraansvarsmålen skulle man t. ex. ges tid all bedöma hur fostrarnas
situation och barnels hemmiljö utvecklas innan målet slutligen avgörs och
föräldraansvaret överförs på en eventuellt tidigare "interimistiskt"
förordnande särskilt föräldraansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med styrelsens diskussion kring
vilandeförklarande av föräldraansvarsmålen kan också nämnas att
ålalsrätlskommittén i betänkandet "Färre brottmål" (SOU 1976:47 s
169-207) diskuterar åtalsunderiåldse i s. k. resocialiseringsfall och därvid
funnit (se närmare nyssnämnda betänkande s 103 f) att ålalsunderlålelse i
dessa fall bör kunna göras villkorad av ell positivt ulfall av en aktuell
resocialiseringsålgärd. Uppmärksammas bör också den försöksverksamhet med vård
av narkomaner som bedrivs med stöd av en speciallagstiftning härom (SFS
1979:661), som innebär att ell brottmål där en narkoman står tilltalad kan
vilandeförklaras i avvaktan på utfallet av viss narkomanvård, vilket resultat
skall påverka domstolens val av påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget finns del slutligen även anledning att
återge ett citat ur lagrådets (här regeringsrådet Petrén ensam) yttrande över
förslaget lill LVU (se prop. 1979/80:1 del B s369): "Enligt min mening bör
det på sikt övervägas om man icke borde bygga upp skilda regelsystem för de
fall då det allmänna måste ingripa för att avhjälpa brister i omsorgen av ett barn
och för del fall då ingripande blir ofrånkomligt p. g. a. den unges beteende i
form t. ex. kriminalitet eller missbruk av beroendeframkallande medel. På detta
sätt skulle man kunna komma fram till regler som är bättre anpassade lill de
skilda kategoriernas verkliga behov. Bestämmelserna kunde också ges ökad
precision och den vaghet minskas, som nu reglar många stadganden därför att de
måsle ha så stor spännvidd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En följdändring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet själv bör dock ges samma möjligheter att få
föräldraansvar överfört från olämpliga föräldrar som i utredningsförslaget.
Detta åstadkoms genom all barnet ges talerätt även i de fall som avses i 12 §.
Risken för missbruk av barnets möjligheter att få föräldraansvaret överflyttat
till annan person ökar endast obetydligt om barnels taleräll utvidgas på detta
sätt. Styrelsen förordar därför alt orden "eller barnet" skjuts in i
första stycket i paragrafen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efter orden "eller en av dem", varefter sista
meningen i stycken kan Bilaga 3 utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På så sätt erhålls ett helgjutet och konsekvent
regelsystem och resultatet av den tidigare föreslagna förändringen av 14 § blir
närmast skenbar, när det gäller barnels och förälders rätt att väcka lalan om
förändring av föräldraansvaret i de fall den föräldraansvarige undviker beslut
om vård enligt LVU genom att samlycka till de åtgärder socialnämnden finner
påkallade. Föräldrarna får alltid rätt all agera enligt 12 § resp. 13 §,
socialnämnden enligt 14 § och 15 §. Barnet och förälder utan del i
föräldraansvaret enligt 14 § samt barnet även enligt 12, 13 och 15 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överförande av föräldraansvaret då barnet bor
hos annan än förälder sedan länge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § kan komma all användas av socialnämnd eller barnet
för alt få till stånd ändring av föräldraansvarets placering i de fall den vård
som beslutats enligt LVU skulle visa sig bli längre än först planerats eller om
den vård som anordnats för barnet bedrivits med de föräldraansvarigas samtycke
(varvid ju LVU inte är tillämplig) och barnet under en relativt lång period
bott hos en och samma person som inle är föräldraansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen kommer förmodligen alt bli mycket betydelsefull
för de många fosterbarn i landet som varit omhändertagna för samhällsvård
enligt barnavårdslagen under en stor del av sitt liv och önskar knytas närmare
till sina fosterföräldrar, men där någon särskild grund för överföring av
vårdnadsansvaret/föräldraansvaret inle föreligger då de biologiska föräldrarna
går med på vården, dock ulan att engagera sig för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör uppmärksammas att förändringen i fråga om
föräldraansvar ofta kommer att möjliggöra för fosterföräldrarna att adoptera
barnet med påföljd alt de biologiska föräldrarnas möjligheter att återkomma som
föräldraansvariga närmast helt försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helt utsläcks dock inte föräldrarätten för att
föräldraansvaret överförs på annan person än förälder. Dels har barnet rätt
till umgänge med de biologiska föräldrarna, dels kan de återfå föräldraansvaret
enligt 17 §. Detta är naturligtvis helt i sin ordning. Liksom hittills måste
adoption tillgripas om man mer definitivt vill avskära de rättsliga
relationerna till de biologiska föräldrarna. Detta är också den avsedda verkan
av en adoption. Ur denna aspekt står förslaget inte i överensstämmelse med
adoplionsinstitulets syfte, eftersom 21 § i lagförslaget medför att barnet
trots adoptionen har rätt lill umgänge med föräldrarna, då de efter adoptionen
i allt fall måste ses som "annan person som haft föräldraansvaret".
Del finns ingen anledning att invända mot regeln. Snarare utgör kollisionen en
påminnelse om att reglerna om adopfion nu står i tur för en översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidsramarna för beslut enl 14 och 15 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förarbetena bör de tidsramar som skall gälla såväl vid
tillämpningen av 14 som 15 §§ diskuteras närmare, även om några fasta
tidsgräriser inte kan spikas. Betydelse måsle tillmätas bl. a. barnets ålder
och i vilken utsträckning de föräldraansvariga visat intresse för och
upprätthållit kontakten med barnet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets bästa (18 §)</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för rättens beslut när det gäller ändring av
föräldraansvaret skall enligt 18 § vara "barnets bästa". Styrelsen
delar helt den uppfattning utredningen ger uttryck för på s. 109-112 i
betänkandet om vad som bör förslås med uttrycket. Styrelsen anser del vara
synnerligen viktigt all rättstillämpningen i framliden inte styrs av olika
rangordnade presumtioner, utan att en helhetsbedömning sker av samtliga
föreliggande omständigheter i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en sådan nyanserad bedömning av vad som är
"barnels bästa" är riskerna små att barnen skulle kunna bryta sig
loss från sina föräldrar p. g. a. tillfälliga slitningar t. ex. i tonåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man bör i detta sammanhang hålla i minnet att del åligger
rätten all höra socialnämnden innan målet avgörs och man borde kunna förutsätta
all de sociala myndigheterna i de fall talan förs av barnet kommer att försöka
få till stånd samtal mellan barnet och de föräldraansvariga, som blir minst
lika omfattande som de samarbetssamtal som skall föregå en eventuell utredning
om placeringen av föräldraansvaret i de fall föräldrarna önskar upplösning av
ell gemensamt sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle heller föreligger någon risk för att reglerna kommer
all missbrukas på det sättet att barn "titt som tätt" begär, som del
formulerats i massmedia "skilsmässa" från föräldrarna, även om barnet
ges talerätl i samtliga fall där del kan bli fråga om ändring av
föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden ska ju beredas tillfälle all yttra sig redan
innan barnombud ulses och nämnden kommer naluriiglvis redan dä alt försöka
avstyra onödiga processer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudel måsle också pröva om en lalan om ändring av
föräldraansvaret verkligen står i överensstämmelse med "barnets
bästa" innan talan väcks. Ersättningen till ombudet från statsverket ska
nämligen jämkas om denne genom vårdslöshet eller försummelse föranleder extra
kostnader för rättshjälpen. (Detta enligt 50 § RHL i förslaget som hänvisar
lill bl. a. 22 § 2 st samma lag.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därtill kommer att barnet måste hitta någon som är beredd
och lämplig att ta på sig föräldraansvaret, vilket förmodligen i de allra
flesta fall förutsätter ett aktivt bistånd från socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar i f ö r ä 1 d r a a n s va r e t s innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § anser styrelsen vara olyckligt formulerad. Den
formuleringen utredningen vall kan föranleda missförståndet 'om all
föräldraansvaret överflyttas till annan om vård enligt LVU kommer till stånd.
Del är dock endast en del av de uppgifter som ankommer på de föräldraansvariga
som överfiytlas i dessa fall. Om paragrafen skall vara med som en upplysning
bör därför stå att det är innehållet i föräldraansvaret som ändras och alltså
inle placeringen av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.13 Statens invandrarverk (SIV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV instämmer i all det i vissa situationer kan vara
fördelaktigt att kunna flytta över föräldraansvaret på annan. Del kan t. ex.
gälla för flyktingbarn som kommer lill Sverige utan någon av sina föräldrar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.14 Familjelagssakkunniga</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>---- Värdefull är också den föreslagna möjligheten
att ge andra än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna - exemeplvis fosterföräldrar - gemensamt
ansvar för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.15 Stockholms sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen ansluter sig till utredningens förslag att
föräldrar som försummar eller missbrukar föräldraansvaret skall kunna fråntagas
delta. Förvaltningen tillstyrker även förslaget om att föräldraansvaret i vissa
situationer skall kunna överflyttas från förälder till annan person ulan att
föräldern i och för sig är olämplig att ha detta ansvar. Dessa bestämmelser
kommer framför allt att få betydelse för att stärka fosterbarnets ställning.
Vissa grupper av invandrarbarn berörs också av förslaget. Att föräldrarätlen är
lika stark i de fall barn vislats i fosterhem många år och rotats djupt i sin
nya miljö som i de fall där det rör sig om korta slödplaceringar är lill
avsevärd nackdel för många fosterbarn. Del finns dock anledning peka på några
problem i sammanhanget. Det kan ställa sig svårt för de fosterföräldrar till
vilka föräldraansvaret överfiytlas, att klara de biologiska föräldrarnas
eventuella aggression ulan socialarbetare som mellanhänder. Det kan även vara
svårt alt överlåta föräldraansvar lill vissa släklinghem/fosterhem som kan
hamna i svåra lojalitetskonflikter. Hänsynen till föräldrarna kan i vissa fall
påverka foslerhemmet/släklinghemmet på sådant sätt att fosterföräldrarna inte
klarar av att ge barnet det odelade stöd del behöver. Bestämmelsen att
överflytta föräldraansvar måste enligt förvaltningens mening användas med stor
försiktighet och endast i de fall synnerliga skäl för ett sådant förfarande
föreligger.Förvaltningen föreslår all lagtexten kompletteras med inskränkningen
"synnerliga skäl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tydlighetens skull föreslås även en omformulering av
lagtexten i § 14, vars första stycke lyder:"Är föräldraansvarig på grund
av missbruk eller försummelse a föräldraansvaret olämplig att ha föräldraansvar
för barnet, skall rätten förordna all föräldraansvaret anförtros åt annan
föräldraansvarig ensam eller överförs till förälder utan del i föräldraansvaret
eller lill annan person." Orden missbruk och försummelse bör byta plats
för att del klart skall framgå att det rör sig om missbruk av föräldraansvaret
och inle om t. ex. alkoholmissbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.16 Göteborgs sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag alt föräldraansvaret skall kunna
flyttas över till annan person än föräldrar om barnet varaktigt bor hos annan
person ger värdefulla möjligheter för barn att slippa tvingas bryta upp från
fosterhem, som blivit deras verkliga hem. Bestämmelsen bör också kunna
tillämpas när en förälder dör och en styvfar eller styvmor länge fungerat som
barnets far eller mor. Denna regel bör få konsekvenser även vid översynen av
regler om adoption, fosterhemsersällning m.m. Socialförvaltningen är positiv
till delta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.17 Malmö sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att man i större utsträckning än nu
skall kunna överflytta föräldraansvaret. I vissa fall kan det ur barnets
synvinkel vara önskvärt, men del är viktigt alt man närmare preciserar vilka
situationer och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilket tidsperspektiv som avses. Annars finns det risk för
ett allt för flitigt Bilaga 3 användande som ibland kan vara till skada för
relationen barn - föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Således föreslår utredningen, som en viktig nyhet all om
barn bor varaktigt hos annan än den som har föräldraansvar för barnet, skall
domstol på lalan av barnet eller socalnämnd kunna förordna att föräldraansvaret
flyttas över lill annan person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget kan få vittomfattande konsekvenser om del inte
användes med stor urskiljning. Kriterierna är enligt centralnämndens mening
alltför dåligt preciserade i ett så viktigt avsnitt. Begreppet "längre
tid" kan tolkas gälla några månader lill flera år. Ell lämpligt
tidsintervall kan anses vara 3-5 år. "Känslomässig kontakt" mellan
barn och fosterförälder kan vara svårdefi-nierad och vem skall göra
bedömningen. Barnet kan här vara i en beroendesituation och del kan ha svårt
all överblicka konsekvenserna. Någon person med stor erfarenhet av barns rätt
att fungera bör utröna barnels uppfattning. "God kontakt" mellan barn
och föräldrar skall finnas för att undvika all föräldraansvaret flyttas. Vad innebär
ullrycket i tidsintervaller för barn i olika åldrar? Vilka praktiska
möjligheter finns alt hålla kontakt på grund av kostnader och geografiskt
avstånd? Fosterbarns-assistenten får här liksom genom socialtjänsten
överhuvudtaget ett extra ansvar för att motivera föräldrar och fosterföräldrar
att hålla kontakt. Finns de tidsmässiga resurserna för att på ett
tillfredsställande sätt klara dessa nya arbetsuppgifter? Kontinuiteten kan vara
svår alt hålla på grund av personalomsättning och utbildning och handledning
behövs. Möjigheten alt rekrytera fosterhem kan försvåras genom stora krav på
kontakt med föräldrar. Om kontakten inle kan upprätthållas kan fier
fosterföräldrar se möjligheten att på sikt få adoptera sitt fosterbarn. Mot
bakgrund av dessa centrala frågeställningar är nämnden därför tveksam till
förslaget. I vart fall måste ytterligare utredning föregå ett genomförande av
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt överflytta föräldraansvaret då en tonåring
flyttat hemifrån och är i konflikt med föräldraansvarig måste användas myckel
restriktivt. Vissa motsättningar är nödvändiga i frigörelseprocessen i tonåren
och medverkar till utveckling och mognad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där endast den ene föräldern är föräldraansvrig och då
denne avlider föreslår utredningen att domstol prövar huruvida det är förenligt
med barnets bästa alt föräldraansvaret överflyttas på kvarlevande förälder.
Kontakten mellan barn och förälder är här avgörande. Om den inte är bra kan
annan person ulses i stället. Delta innebär en positiv förändring där man lar
hänsyn i första hand till barnets bästa och inte som nu bara till
föräldrarätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.18 Botkyrka sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Missbrukat eller försummat föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I situationer där föräldrarna missbrukar eller försummar
föräldraansvaret eller efler dödsfall, diskuterar utredningen vilka personer
som kan vara tänkbara att ta över föräldraansvaret. En nyhet innebär att
fosterföräldrar kan få föräldraansvar, då ett fosterbarn vislats där en längre
tid och rotat sig. Det här förslaget kan tillämpas även då direkt misskötsamhet
vid utövandet av föräldraansvaret från föräldrarnas sida inle föreligger. Del
kan även användas i situationer när en överflyttning av ett fosterbarn från
fosterhemmet till sill biologiska hem kan vara aktuellt och där den åtgärden
medför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allvarlig skada för barnet. Genom den här åtgärden
förlorar fosterföräldrar- Bilaga 3 na sin fosterlega enligt nuvarande
lagstiftning. Utredningen har med anledning härav för avsikt att återkomma
beträffande fosterföräldrarnas ersättningsmöjligheter. Socialkontoret stödjer
principiellt utredningens ställningstagande sett utifrån barnets rätt, men
känner ändå en viss tveksamhet huruvida den här möjligheten kan påverka vårt
samarbete negativt med föräldrar som begär sina barn placerade i fosterhem. Del
kan befaras all denna möjlighet lill överflyttning av föräldraansvaret kan
komma att skapa oro hos de biologiska föräldrarna om de i och med en
fosterhemsplacering riskerar att förlora sina barn. Å andra sidan kan denna
medvetenhet om risken att förlora föräldraansvaret leda till att föräldrar
bättre lägger sig vinn om att hålla en god kontakt med del placerade barnet och
fosterföräldrarna. Detta skulle i sådant fall kunna vara en positiv effekt och
ytterst till gagn för barnet. Utredningen borde ha utvecklat sina
ställningstaganden med fler gripbara och konkreta argument. Som förslaget ser
ut i dag, blir det helt och hållet en efterföljande rättstiilämpning som blir
avgörande. Denna effekt är troligen inte utredningens avsikt. I stället kan man
skymta bittra erfarenheter från gällande lagstiftning på området där barnets
rätt inte tillgodoselts. Del har i stället varit vårdnadshavarens/ .
vårdnadshavarnas rätt som vägt tyngst vid hemtagningar av fosterbarn som
vislats länga tider i fosterhemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.19 Umeå sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala centralnämnden ser positivt på möjligheten att
kunna överflytta föräldraansvar och förmyndarskap lill fosterföräldrarna i
vissa lägen (5. 2. 6. ). Då måste dock bestämmelserna angående foslerlön ändras
så alt denna kan utgå även i dessa fall. Analogt med detta bör
fosterbarnstillsyn kvarstå till dess barnet adopteras. Erfarenheterna talar
dock för, alt del inte alltid är lämpligt att flytta föräldraansvar och
förmyndarskap lill fosterföräldrarna. Vid eventuellt behov av omplacering
underlättas den om del finns en särskilt förordnad föräldraansvarig och
förmyndare. Man kopplar ju inte bort föräldrarna eller barnets släkt genom att
man fråntar föräldrarna vårdnaden och förmyndarskapet. Det kan bli oroligt och
svårt ur många synpunkter om fosterföräldrarna ensamma ska handskas med
umgängesrätten och ha ansvar för denna. Vid en adoption av barnet kan det
också vara lämpligast all en utomstående person varit med och bestämt i
adoplionsfrå-gan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.20 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att föräldraansvaret i vissa situationer skall kunna
flyttas över från förälder lill annan person utan all föräldern i och för sig
är olämplig torde skapa större trygghet, t. ex. i sådana fall där barn vistals
länge i fosterhem. Förhoppningsvis minskas därmed tragiska och för barn
obegripliga förändringar och brytningar av relationer till andra vårdare än
föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.21 Svenska kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen ser positivt på, att nu gällande bestämmelser om
att vårdnaden (föräldraansvaret) skall fråntas förälder som grovt missbrukar
eller grovt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försummar vårdnaden föreslås ändrad för att få ökad
användbarhet. Bilaga 3 Detsamma gäller förslaget om alt föräldraansvaret i
vissa situationer skall kunna överflyttas från förälder till annan person utan
alt föräldern i och för sig är olämphg att ha föräldraansvaret. Båda reglerna,
i synnerhet den sistnämnda, är ägnade att stärka fosterbarnets rätt, vilket ses
som mycket angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.22 Centralorganisationen SACO/SR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mest revolutionerande i bestämmelserna kring
föräldraansvaret är förslaget om alt föräldraansvaret i vissa situationer skall
kunna flyttas över från förälder till annan person ulan att föräldern i och för
sig är olämplig att ha föräldraansvaret. Exempel på detta är då barn har
vislats i fosterhem en längre tid och rotat sig där.Då kan det med hänsyn till
barnets behov vara del bästa att fosterföräldrarna får föräldraansvaret för
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta är enligt SACO/SR ett mycket viktigt förslag inte
minst med tanke på dagens situation då barn på grund av föräldrars behov,
tvingas uppleva upprepade flyttningar mellan föräldrahem och fosterhem med allt
vad detta innebär av otrygghet och risk för beteendestörningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.23 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att föräldraansvaret i vissa fall
(exempelvis när föräldrarna är döda) kan ges till annan person än förmyndaren ,
instämmer vi i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fosterföräldrar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnens bästa, som kan innebära att föräldraansvaret
överföres på fosterföräldrar, får inte innebära att fosterföräldrarna kommer i
en sämre situation när del gäUer slöd och hjälp från myndigheterna. Denna
situation måste ses över. Största möjliga hänsyn skall las till såväl de
biologiska föräldrarna som till fosterföräldrarna, men hela tiden med barnets
bästa i förgrunden. Då barn ofta är starkt känslomässigt knytna lill sina
biologiska föräldrar, måste de ha rätt att få hålla kontakt med dessa, även om
de av andra orsaker inle kan leva tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fosterföräldrar till invardrarbarn, bör ha kunskaper i
barnels hemspråk för alt inle barnets kontakt med sin kulturella bakgrund skall
gå förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.24 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man skaU överflytta föräldraansvar från biologiska
föräldrar till annan person måste rätten vid prövning la allra största hänsyn
till barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.25 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi instämmer i utredningens förslag att öka användbarheten
av nu gällande bestämmelser om att föräldraansvaret ska fråntas förälder som
grovt missbrukar eller grovt försummar sill ansvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill understryka utredningens uppfattning att
föräldraansvar ska kunna Bilaga 3 överflyttas till annan även i de fall dä
föräldrarna inte bedöms som olämpliga, t. ex. när barnet rotat sig i ett
fosterhem.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.26 Sveriges domareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller förslaget om ändring av föräldraansvaret vill
förbundet anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet delar uppfattningen att det kan bli nödvändigt
att i större utsträckning än för närvarande skilja föräldrar från
föräldraansvaret för sina barn. Utredningen vill skapa förutsättningar härför
genom att ändra lagen så att det ej längre skall krävas grovt missbruk eller
grov försummelse av ansvaret för all detta skall ske. En allmän
rättsuppfattning är att föräldraansvaret inte skall kunna fråntagas
föräldrarna utan starka skäl. Den föreslagna lagtexten kan ge intrycket att det
skulle bli möjligt att göra detta även vid mindre allvarliga fall av
försummelse av ansvaret. Detta torde inte ha varit utredningens mening. För att
undvika missförstånd bör lagtexten därför utformas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär vidare - med det undantag som framgår av
15 § - att förälder för att fråntagas föräldraansvaret måste ha missbrukat
eller försummat ansvaret för barnet. Det kan emellertid finnas fall när
olämpligheten är dokumenterad på annat sätt än genom misskötsamhet av ansvaret
för just det aktuella barnet. Det är tveksamt om enligt förslaget föräldraansvaret
kan överföras i sådana fall. Delta bör enligt domareförbundels mening
klargöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslagets 15 §, vari ges bestämmelser om överfiyttning
av föräldraansvaret när barnet varaktigt bor hos annan än den som har
ansvaret, stadgas i andra meningen: "Sådant förordnande får också meddelas
i annat fall om synnerliga skäl föreligger." Vilka fall som åsyftas med
detta förslag framgår inte av motiven (s. 79 och 165). Förbundet efterlyser ett
klargörande på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall föräldraansvaret i vissa
situationer kunna anförtros "annan person". Meningen är att i sådana
fall också två personer, till exempel fosterföräldrar, skall kunna erhålla
gemensamt föräldraansvar. Den föreslagna lagtexten bör ändras så att det direkt
av denna framgår att mera än en person kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.27 Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta skall enligt utredningen kunna ske även till annan
person exempelvis fosterföräldrar. Kraftfullare bör påpekas situationer där
föräldraansvarig ej enbart dokumenterat uppenbara missförhållanden av olika
slag, utan även visat sådan olämplighel som kan antagas vara bestående och till
men för barnels fortsatta uppväxt och utveckling. I socialutredningens
förfatlningsförslag sägs angående beredande av vård av underårig att
"denna tid ej får överstiga 3 månader från det vården inletts".
Länsrätten kan dock förordna att vård, som har beslutats på grund av brister i
omsorgen eller annat förhållande i hemmet, som kan medföra fara för underåriga
barns hälsa eller utveckling, får bestå under längre lid eller tills vidare.
Lagförslaget innebär emellertid möjlighet för biologiska föräldrar att med allt
för korta intervaller begära omprövning av omhändertagandet med oro och
osäkerhet för både</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barn och fosterföräldrar till följd. Utredningen om
barnens rätt föreslår att Bilaga 3 föräldraansvaret i vissa situationer skall
kunna flyttas över från föräldrar lill annan person utan att föräldern i och
för sig är olämplig all ha föräldraansvaret. Sällskapet vill allvarligt
understryka behovet av kontinuitet i föräldrakonlakl för just de barn, som
längre tid vistas i fosterhem och rotat sig där. Ett av barns grundläggande
behov anses vara ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldern. Ett
foslerhemsplacerat barn bör via adoption kunna garanteras sådant varaktigt förhållande,
även mot biologisk förälders önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.28 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten alt överflytta föräldraansvar utan att
biologiska föräldrarna förklaras olämpliga till personer som i praktiken utgör
barnels "psykologiska föräldrar" fyller ett länge känt behov och
skulle kunna göra tillvaron för fosterbarn och fosterföräldrar betydligt
tryggare. Ett faktum är ju också att barn först ganska högt upp i åldrarna får
en föreställning om vad blodsband innebär. Barn som under tidig ålder och lång
tid skötts av icke biologiska föräldrar kan inte uppfatta dessa personer annat
än som föräldrar. Biologiska föräldrar som ej håller kontakt med sina barn i
fosterhem och kanske kommer efter tre år och begär hem barnet, är för barnet
vilken tant och farbror som helst. I sådana hemtagningsärenden är dock hos
beslutsfattande myndighet - i första hand socialnämndens ledamöter -
fortfarande biologiska föräldrars rätt till sina barn förhärskande och "
barnets bästa" tillgodoses sällan. Varje separation innebär en kris för
ett barn. Alt la emot fosterbarn innebär att ta emot ett barn i kris, varför
del också här är viktigt att samhällsresurser ställs till förfogande för en
gemensam bearbetning tillsammans med fosterhemmet, likaså vid återlämnandet av
barnet lill biologiska föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.29 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ganska självklart att den andre föräldern i första
hand bör bli ensam föräldraansvarig om den har varit delaktig tidigare eller eljest
har god kontakt med barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning på annan än förälder t. ex. styvförälder är
också naturligt, men när det gäller fosterföräldrar blir det mera tveksamt för
det har så många andra frågor i sig som behöver tänkas igenom mer noggrant än
utredningen hunnit med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dels beträffande ekonomin, eftersom det sätter
fosterföräldrarna i en svår press och kräver ett ställningslagande av dem som
kanske aldrig varit påtänkt, att välja mellan alt ha kvar barnet utan
ersättning, men med föräldraansvar, och att låta del återgå till de biologiska
föräldrarna trols alt barnet inte har haft någon kontakt med dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dels beträffande möjligheten alt fosterföräldrarna efler
att ha erhållit föräldraansvaret ska kunna adoptera barnet ulan alt biologiska
föräldrarnas medgivande är nödvändig. Det verkar som lurendrejeri mot
föräldrarna även om del ur barnets synpunkt är klart tryggare alt vara
adoptivbarn än fosterbarn. Delta förutsätter även annan handläggning i
fosterbarnsärenden än nu gällande. Det handlar också om tillsynen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.30 Sveriges
skolkuratorers förening</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är föräldraansvarig p. g. a. missbruk eller försummelse av
föräldraansva<br>
ret olämplig att ha föräldraansvar för barnet, skall rätlen förordna att<br>
föräldraansvaret anförtros åt annan </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta innebär en förändring mot nu gällande bestämmelse
att vårdnaden skall fråntas förälder som
grawfmwi/)n</crtre//e/-grovr/ö««wwar vårdnaden. I linje med att stärka
barnens rätt är del helt riktigt att ordet grovt tas bort ur lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvaret skall i vissa situationer kunna flyttas
över från förälder lill annan person, utan att föräldern i och för sig är
olämplig all ha föräldraansvaret. Exempelvis om barnet har vistats en längre
tid i fosterhem och rotat sig där, är det ibland förenligt med barnets bästa
att fosterföräldrarna får föräldraansvar för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tycker att detta är en mycket viktig förändring i
lagen. Hittills har många barn farit illa av all behöva slitas från
fosterföräldrar mot sin egen vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.31 Fosterhemmens Riksförbund (FR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom nu kan "olämplig förälder" fråntas
föräldraansvaret. Enligt förslaget skall detta kunna ske även i andra fall, t.
ex. där barnet en längre tid vistals i fosterhem och där rotat sig.
Fosterföräldrar skall kunna överta föräldraansvaret, vilket skulle innebära
både för- och nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR är principiellt med på utredningens gemensamma
föräldraansvar, men vi tror inle att rättsuppfattningen i samhället
överensstämmer med dessa tankegångar. Resultatet blir att man kommer att få
stora problem med rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nackdelar vi inte kan acceptera är följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fosterföräldrar som föräldraansvariga kan inte få
fosterlega eftersom barnet inte längre räknas som fosterbarn. Den ekonomiska
grunden för fosterbarnsverksamhelen rycks härmed undan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fosterföräldrarna har föräldraansvar erfordras ej
längre samtycke från de biologiska föräldrarna för att en adoption skall komma
till stånd. Detta kan medföra att i och för sig önskvärda foslerhemsplaceringar
undviks av förälder p. g. a. rädsla för bortadoplion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR ställer sig undrande till vad som händer med
fosterbarnens arvsrätt vid den föreslagna konstruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR ställer sig också frågande lill om fosterföräldrar med
föräldraansvar kan disponera fosterbarnets ev. förmögenhet (= förmyndare).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad händer med föräldraansvaret om detta förts över från
de biologiska föräldrarna lill fosterföräldrarna och barnet därefter placeras
på institution?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.32 Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldraansvar till annan än förälder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS välkomnar speciellt BFB 6 kap. 15 § som gör del
möjligt för fosterföräldrar eller andra, hos vilka barnet under lång lid fått
sin känslomässiga trygghet och förankring, att få även det formella föräldraansvaret.
Pä detta sätt undanröjs det hot mot kontinuiteten i vården som nuvarande starka
koppling mellan den juridiska föräldrarätten och det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>biologiska föräldraskapel utgör.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt fosterföräldrar får föräldraansvaret måste enligt vår
mening innebära alt de även vid en eventuell skilsmässa berörs av de
bestämmelser om betänkelid som gäller för andra föräldraansvariga med barn
under 16 år. Det är för fosterbarn speciellt viktigt att förutsättningarna för
deras tillvaro inte plötsligt förändras. Det är välkänt alt följderna av
plågsamma separationer blir allvarligare ju fler gånger de upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfatlningsförslag och motivering BFB 6 kapitlet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14, 17 och 17 a §§ Sammanfattande motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt förslag lill 14 § betyder att barnet uppvisar
störningar eller uttalar allvarligt missnöje med hemsiluationen eller alt det
på annat sätt framgår att hemmet inte uppfyller barnets väsentliga behov enligt
BFB 6:1 eller enligt barnavårdslagen. Naturligtvis bör man precis som annars
först undersöka om förbättring i hemsituationen kan åstadkommas i sådan mån och
inom sådan tid som är acceptabelt för barnels behov, innan föräldraansvaret
överflyttas till annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller barns trygghet är det inle alllid
föräldrarnas lämplighet som är den i sig helt avgörande frågan. Del finns
situationer där föräldrarna är lämpliga (rent allmänt sett), men där
omständigheterna är så negativa att föräldraansvaret totalt sett ändå blir en
belastning för barnet. Om barnet t. ex. har vistats hos och rotat sig hos
fosterföräldrar eller någon släkting under en följd av år och sedan den
biologiske föräldern (eller båda) kräver tillbaka barnet (ibland med tvång), så
kan barnet skadas varaktigt. Ofta kan barnet inte förmå sig all knyta an till
den, i barnels ögon, främmande person som ryckt undan dess trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i sådana här situationer absolut nödvändigt alt del
är barnels behov som prioriteras och inte någon allmän lämplighetsnorm. Med
nuvarande lagstiftning kan vi inle göra något i sådana här fall förrän barnet
redan knäckts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har vi nu en gång bestämt oss för all lagen skall ge
uttryck främst för barnets behov bör vi vara konsekventa och låta det gälla
även i vårdnadsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bevisning av ev. olämplighet hos föräldrar är dessutom
oftast en omöjlighet, helt bortsett från att den också är destruktiv och t. o.
m. irrelevant i många fall enligt ovan. Föräldraansvariga visar normalt inte
upp sin ev. olämplighet för andra. Det är på barnen sådant märks tydligast,
inte på föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhoppningsvis kommer del all gagna hela
familjerelationen i familjer där samhällel måsle gripa in att föräldrarna inle
som extra börda skall offentligt odugligförklaras. BRIS förutspår också all
socialarbetare (och jurister) välkomnar en sådan ändrad inriktning av sina
arbetsuppgifter som innebär att de slipper tvingas utdöma föräldrarna innan de
skall försöka hjälpa familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller alt överföra föräldraansvaret enligt 17 och
17 a §§, så är det ibland befogat med en extra lång "inskolningstid"
och kraftigt utvidgad umgängesräll. I flera fall som BRIS kommit i kontakt med
har barn boll under en lång, sammanhängande och viktig småbarnsperiod hos t.
ex. mor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller farföräldrar men ulan något formellt förordnande om
fosterhemspla- Bilaga 3 cering. Dör då den föräldraansvarige föräldern eller
bedöms denna som olämplig föräldraansvarig, så kan beslut om en plötslig
förflyttning till den andra föräldern eller till annan skada barnet myckel
allvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontinuiteten i positiva känslobindningar är för barnet
ett primärt behov som inte får rubbas, men som inte nödvändigtvis hänger ihop
med det biologiska föräldraskapel. Därför är del viktigt att betona (betr. BFB
6:17 m. fl.) att talan om överföring av föräldraansvar får väckas endast när
det är i överensstämmelse med barnets bästa och som huvudregel också i enlighet
med barnets vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett barn som har del bra vill inte flytta och får inte
flyttas heller, enligt BRIS' mening, annat än i de fall då den aktuella
bindningen är ett uppenbart hot mot barnets bästa. Sådana bindningar kan vara
exempelvis incestuösa förhållanden eller barns relationer lill missbrukande
och/eller psykiskt störda föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Förfatlningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en förändring av föräldraansvaret är nödvändig, skall
rätten förordna alt föräldraansvaret anförtros åt annan föräldraansvarig ensam
eller överförs till förälder ulan del i föräldraansvaret eller till annan
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om alt överföra föräldraansvaret enligt första
stycket prövas på talan av föräldraansvarig, förälder ulan dd i
föräldraansvaret, barnet, barnombudsmannen eller socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har föräldraansvaret anförtrotts ål annan än förålder kan
rätten om det ligger i barnets intresse och inte strider mot barnets vilja, på
talan av förälder, barnet, barnombudsmannen eller socialnämnden besluta att
föräldraansvaret skall föras över på föräldrarna eller en av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 a § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ändring i fråga om föräldraansvar skall sådant ansvar
anförtros tiU person som barnet redan har en positiv bindning till, om det kan
förenas med barnets bästa även på lång sikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövning av fråga om överförande av föräldraansvar
skall barnets mening inhämtas och vara utslagsgivande om det inte uppenbart
strider mot barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rädda Barnens
Riksförbund Se avsnitt 3.3.46.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
Familj och Rätt (FoR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring av föräldraansvaret. Även om FoR ansluter sig till
utredningens uppfattning - på sätt som anges i 15 § - all del i en del lägen
kan finnas skäl för alt "föräldraansvaret flyttas över lill annan
person" ser FoR som nödvändigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att ändå uttrycka vissa farhågor beträffande de följder
denna nya paragraf i Bilaga 3 BFB kan få. Fosterföräldrar är och kommer många
gånger att vara direkt ovärderliga när del gäller att ge barn omvårdnad och
kärlek. Samtidigt som de biologiska föräldrarna vet detta och mestadels önskar aUt
gott för sina barn känner de sig ofta kluvna inför överlämnandet av ett barn
lill fosterhem. Även gånger då det är fråga om 31 § BvL - dvs.
frivilligparagrafen -framkommer mycken oro om de kan känna sig säkra på att få
hem barnet, när de så önskar. Redan i nuläget kan det vara svårt att få
föräldrarnas medverkan till att lämna bort ett barn. Del händer alt en
placering blir åtskilligt framskjuten i tiden för alt föräldrarna med rätt
eller orätt har en rad föreställningar om samhällets/myndigheters möjligheter
att ta barnen frän dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur kommer denna grupp av oroliga föräldrar att reagera
inför vetskapen att lagen erbjuder en faktisk möjlighet överflytta
föräldraansvaret "även om vistelsen i fosterhem inle sträckt sig över ell
flertal år"? Om dessutom möjlighet sedan ges för fosterföräldrarna
"alt adoptera barnet eftersom samtycke då inte längre fordras från de
biologiska föräldrarna" kommer med största sannolikhet ovilligheten att
lämna ifrån sig sill barn att bli än större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen understryker själv "att bestämmelsen bör
tillämpas med stor urskillning" och tror därmed att de farhågor som finns
mot förslaget kommer att förlora i tyngd. FoR delar inte den uppfattningen ulan
befarar all 15 § kan komma att försvåra åtskilliga foslerhemsplaceringar i framliden.
FoR kan inle se hur man skall finna en lösning av konfiikten mellan
"barhels bästa" och de biologiska föräldrarnas behov av garantier att
inte mista barnet. FoR:s uppfattning är att frågan behöver penetreras
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra meningen i 15 § kan saklösl strykas utan någon
penetrering. Det finns definitivt inget behov av den. Däremot kan den i
oansvariga händer bli en mycket farlig "kautschuk-paragraf.
Omformuleringarna i den nya 14 § täcker alla behov. Av samma anledning föreslår
FoR att 19 § skall utgå. Enligt FoR:s uppfattning gäller del all snarast få en
väl utvecklad rättspraxis avseende den omformulerade 14 §. Det vore då
synnerhgen olyckligt med tre i det närmaste identiska lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då utredningen framfört en rad både progressiva och
utmärkta förslag syns det FoR minst sagt egendomligt med den återgång lill en
äldre lagstiftning som presenteras i 16 § 2:a stycket. FoR har redan i
inlednings-avsnittet vänt sig mot förslaget, varför del inte hår finns skäl
lill en upprepning. Del är emellertid svårt förslå hur utredningen vill
motivera sin uppfattning - särskilt som specialmolivering saknas. Del finns
ingen som helst orsak - inte ens om del funnits en specialmotivering - alt gå
60 år tillbaka i tiden. FoR föreslår att - och utgår från att så sker - den
nuvarande formuleringen bibehålls. Det skall till synnerligen starka skäl för
att ändra en endast tre år gammal lagstiftning. Alt göra det heh ounderbyggl
faller på sin egen orimlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskrimineringen av den ogifta fadern logs bort genom 1973
års reform och hans företräde betonades än mer i 1976 års reform. Om FoR inte
missminner sig fanns som bakgrund till ändringarna bl. a. en myckel intensiv
interpellationsdebatt, där del ansvarige statsrådet betvivlade inlerpellantens
uppgifter men tvingades erkänna att denne hade rätt. Utredningen har inte
kunnat visa på ett enda fall då den nya lagtexten varit lill förfång för något
barn. Däremot finns det många exempel på delta från gamla tiders lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har i början av detta avsnitt föreslagit all i BFB 6:1
definieras barnels Bilaga 3 bästa med utgång från utredningens utmärkta
tankegångar i kapitel 4. 1 analogi härmed skulle då följande lydelse erhållas
av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §: "Rätten skall vid prövning av fråga om ändring
i föräldraansvaret besluta efter vad som är förenligt med barnels bästa med
utgång från barnets grundläggande behov."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till var FoR framför i avsnittet 7.40
"Talerätt och ombud för barnet" föreslås att ordet "barnet"
stryks i 13 § l:a st, 14 §2:asl, 15 §och 16 §2:asl. I samtliga skall i stället
införas: "Sedan talan väckts har barnet rätt alt delta i
rättegången."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.35 Riksförbundet Hem och Skola (RHS)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill RHS markera den stora betydelsen som
barnels kontakt med "den frånvarande parten" har. Det gäller såväl
den frånskilda föräldern som den förälder vars barn omhändertagits.
Undersökningar visar här entydigt att barnet utvecklas bäst - känslomässigt och
intellektuellt - om denna kontakt upprätthålls även om förhållandena i yttre
avseende är ogynnsamma. När det gäller det omhändertagna barnet har härvidlag
amerikansk forskning (se David Fanshel, Columbia University NY) lett fram till
lagförslag som innebär att del bör ingå i föräldraansvaret alt ha
"kontaklskyldighel" med barnet även vid ett omhändertagande. RHS
ställer sig därför myckel tveksamt lill utredningens förslag att
föräldraansvaret i vissa fall skall kunna berövas en biologisk förälder -
särskilt på de indikationer utredningen diskuterar. I verkligheten kan också
möjligheten av överflyttandet av föräldraansvaret bli en målsättning för
exempelvis fosterföräldrar i stället för en konsekvens av föräldrarnas negativa
hållning och därigenom leda lill ett försämrat socialt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5.36 Husmodersförbundet Hem och Samhälle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning av föräldraansvar i vissa fall bör kunna
ske, t. ex. om det efter utredning visar sig att barnet har haft stark
känslomässig anknytning till fosterhemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:259.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Umgängesrätt 4.1 Göta hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag ser umgänget mellan föräldrar
och barn uteslutande som barnets rätt till umgänge, delta för att komma från
tanken pä umgänge som en rättighet för föräldrarna och en skyldighet för
barnet. Även om man kan ha förståelse för detta tänkesätt, kan huvudförslaget,
på sätt utredningen beskriver (s. 85), utnyttjas av vårdnadshavaren som ett
argument för att försvåra umgängesrätlen. Hovrätten vill av den anledningen
förorda alternativförslagel i denna del (6.2.5), vilket betonar barns och
föräldrars ömsesidiga rätt till umgänge med varandra. Ett skydd för barnet
ligger ju i den allmänna bestämmelsen i BFB 6:22 all umgängesrätlen skall vara
förenlig med barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt hovrättens mening är det i och för sig av värde alt
barnet har rätt till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>umgänge med olika personer som del har nära kontakt med.
Det är dock Bilaga 3 tveksamt om rätt metod är alt lagfästa en sådan
umgängesräll. Hovrätten vill därför tillstyrka förslaget om lagfäst
umgängesrätt enbart i vad avser tidigare föräldraansvarig, däremot ej i fråga
om avliden förälders släktingar och andra som har nära anknytning lill barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Kammarrätten i Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs huvudförslag har barnet en i princip
ovillkorlig rätt till umgänge med sina föräldrar men däremot inle en
motsvarande skyldighet att umgås med förälder som det normalt inte vistas hos.
Barnets vilja bör enligt kommittén vara av väsentlig betydelse för
umgängesrätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten anser också all del är viktigt att hänsyn tas
till barnels vilja. Del är emellertid inte säkert att barnet förstår vad som är
dess eget bästa. Klart är att det typiskt sett är viktigt att barnet om möjligt
har kontakt med båda sina föräldrar. Den lösning som har förordals kan - som
kommittén själv påpekar - ge förälder som är vårdnadshavare och som vill
motarbeta barnets umgänge med den andra föräldern än starkare skäl än nu att
söka påverka barnet lill alt motsätta sig samröre med denne. Kammarrätten
förordar därför att bestämmelser om umgängesräll utformas enligt alternativförslagel
under 6.2.5 som en ömsesidig rätt för föräldrar och barn lill umgänge med
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan påpekas alt kommittén helt förbigår den i
praktiken olösliga frågan om hur barnets umgängesräll skall kunna utövas när
förälder, som ej har vårdnaden, inte vill träffa barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att också barnets rätt lill umgänge med
andra personer än föräldrarna skall lagfästas. Enligt huvudalternativet skall
denna rätt avse dels annan person som har haft vårdnaden om barnet, dels -
under förutsättning att förälder är död - släktingar till den avlidne och andra
som har nära anknytning till barnet. Enligt ett allernativförslag skall barnet
ha rätt till umgänge med personer, som del har nära anknytning till, även när
föräldrarna lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten är ense med kommittén om all det normalt är
av vikt för barnets utveckling att kontakten med den som har haft vårdnaden
inte bryts och vill därför inle motsätta sig att del införs en lagstadgad rätt
till umgänge i detta fall. Man fär dock ha klart för sig att en sådan reglering
kan på sikt motverka att lugna förhållanden inträder för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är betydelsefullt för barnet att del får tillfälle
till umgänge även med andra personer som står del nära. Kammarrätten håller
dock före att del även i fortsättningen bör ankomma på vårdnadshavaren att
bedöma i vilken utsträckning umgänge får ske. Om allvarligare olägenheter
skulle ge sig till känna bör saken las upp genom kontaktperson eller
barnassislenl. Beslut av domstol om sådant umgänge och om eventuella
tvångsåtgärder bör inle kunna förekomma i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna författningstexten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. barn- och föräldrabalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten sätter i fråga om inte 22 § andra stycket kan
utgå. Rätten torde även utan en sådan bestämmelse vara oförhindrad all
föreskriva villkor som behövs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Stockholms
tingsrätt</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten anser det ej adekvat alt inordna bestämmelser
om "Barns rätt till umgänge" under kapilelrubriken
"Föräldraansvar"'. Vad gäller frågor om umgängesrätt biträder
tingsrätten emellertid det alternativa förslaget alt bestämmelserna om
umgängesrätt barn - föräldrar utformas sä att dessa ges en ömsesidig rätt till
umgänge med varandra även om de inle bor tillsammans. Som rubrik lill 20-23 S§
kunde dä anges endast "Umgängesrätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten förordar alltså här det alternativa förslag som
innebär alt rätten lill umgänge mellan föräldrar och barn skall vara ömsesidig.
Då barnels bästa skall vara utgångspunkten vid ställningstaganden i fråga om
umgängesrätt, bör risken för all del framtvingas ur barnets synpunkt olämpliga
kontakter föräldrar-barn kunna minskas inom ramen för en ändrad
rättstillämpning. Att frånta förälder lagreglerad rätt till umgänge med sina
barn anser tingsrätten olämpligt inle minst av psykologiska skäl. Del torde
vidare föreligga en icke obetydlig risk att en dominant föräldraansvarig genom
alt påverka barnet helt utestänger den andre föräldern frän möjligheten all
träffa sill barn, vilket i sista hand i allmänhet vore till nackdel för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen anfört som bakgrund till 21 § finner
tingsrätten beaktansvärt och tillstyrker att bestämmelser införs enligt del
föreslagna lagrummet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det alternativa förslaget att i lagen införa uttrycklig
rätt för barnet, även när föräldrarna lever, till umgänge med personer som
barnet har nära anknytning till. kan tingsrätten däremot inte biträda. Barnels
behov av utökad umgängesräll gör sig ej gällande med samma styrka i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för uttrycket den föräldraansvarige i 25 § bör
användas föräldraansvarig (vårdnadsansvarig) då i åtskilliga fall två
föräldraansvariga kan förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande 26 § vill tingsrätten anmärka, all den i 2 st
införda bestämmelsen att underhållsbidrag ulan stämning kan yrkas i mål
angående umgängesräll, ej överensstämmer med gällande rätt. Tingsrätten, som
vill erinra om alt part i underhållsfrågan är barnet, avstyrker att en sådan
bestämmelse införs. Det är också oklart vad utredningen avser i denna del.
Vilken underhållsfråga skulle exempelvis kunna prövas vid rättegång om
umgängesräll enligt 21 §?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Malmö tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De huvudsakliga förändringar som föreslagils i detta
hänseende synes vara, att barnels rätt lill umgänge betonas mer ån tidigare och
all prövningen av umgängesrällsfrågor enligt uttryckligt stadgande skall ske
med utgångspunkt från barnets bästa. Att barnet skall ha "rätt" lill
umgänge med båda sina föräldrar kan tyckas självklart. Frågan år dock vad
uttrycket kan ha för verklig innebörd. Om ett barn motsätter sig umgänge med
någon av föräldrarna uppkommer knappast frågan om en "rätt" för
barnet-däremot möjligheten frågan om förälderns rätt. Om däremot barnet önskar
umgänge med föräldern i fråga kan man tänka sig två fall. Den ena är alt
föräldern vill träffa barnet och då aktualiseras inte frågan om barnels rätt
gentemot den föräldern. Däremot kan naturligtvis den andra föräldern motsätta
sig umgänget och det blir dä eventuellt tal om alt göra barnets rätt gällande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom att väcka talan. Frågan om hur detta skall gå till
sammanhänger med Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om barnet
bör ges talerätl. Hur man än löser denna fråga får del väl dock</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förmodas
att det oftast blir den förälder som vill träffa barnet som väcker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talan mot
den andre föräldern. Det ler sig då en smula illusoriskt enbart alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tala om
barnets "rätt". Del andra fallet är det, att barnet vill ha umgänge
med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
förälder som motsätter sig detta. Att i ett sådant fall laborera med en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"rätt" för barnet synes besynnerligt och kan
frammana bilder av tredskande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föräldrar
som med polis hämtas till matinéföreställningar och kondiloribesök</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för all i
föreskriven omfattning umgås med sina fordrande barn. Tingsrätten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vill i och
för sig inle motsätta sig all barnels rätt till umgänge framhålles i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen om
detta av psykologiska eller andra skäl anses nödvändigt. Men det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör i så fall framgå all även föräldrarna har en rätt till
umgänge med sina</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barn,
något som måste anses självklart. Tingsrätten föreslår därför alt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>umgängesrätlen
blir ömsesidig: föräldrar och barn har rätt till umgänge med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten ansluter sig lill ståndpunkten alt bedömningen
av umgängesrällsfrågor måste ha sin utgångspunkt i barnets bästa men vill
framhålla alt även föräldrarnas synpunkter måsle vägas in då denna bedömning
göres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten tillstyrker förslaget att barnet skall få rätt
lill umgänge med tidigare vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Länsrätten i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten förordar de alternativa förslagen på de skäl
som utredningen anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Länsrätten i Göteborgs och Bohus län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande rätt ger uttryck för en stark föräldrarätl.
Utredningen föreslår alt utgångspunkten i stället bör vara att barnet har rätt
till umgänge med båda föräldrarna. Ett sådant synsätt får emellertid inle
medföra att intresset all tillgodose barnets rätt blir alltför ensidigt.
Avgöranden om umgängesrätt bör alltid ske med barnets bästa som riktmärke. I
barnets bästa ligger i regel möjlighet att hålla kontakt med båda föräldrarna.
För alt inte försvåra för barnet all få den önskvärda kontakten med den
förälder som inte har föräldraansvar bör därför denne uttryckligen också få
rätt till umgänge med barnet. Länsrätten vill därför i denna del tillstyrka det
alternativa förslaget lill umgängesräll som innebär att förälder och barn har
ömsesidig rätt lill umgänge med varandra även om de inte bor tillsammans.
Länsrätten tillstyrker också del alternativa förslag som innebär att del införs
en laglig möjlighet lill umgänge mellan ell barn och sådan annan person än
förälder som barnet har nära anknytning lill även i det fall att föräldrarna
lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förälder som är skild från vårdnaden har enligt 6 kap 11 §
FB rätt lill umgänge med sill barn om inte särskilda skäl talar emot det. Den
rättsliga grunden enligt förslaget för förälderns rätt att föra talan framgår
endast indirekt. Förälder utan del i föräldraansvaret har enligt förslaget rätt
all föra lalan om att barnets rätt till visst umgänge med föräldern fastställs.
Domstolsverket finner oklart vilken betydelse i verkslällighelshänseende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som kan tillmätas en dom som utverkats av förälder utan
del i föräldraan- BUaga 3 svaret om att barnet har rätt till visst umgänge
med föräldern. Reglerna om överlämnande anknyter till rätlen enligt dom eller
beslut att få barnet överiämnal till sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnet får rätt att själv föra talan om umgängesrätt
ansluter domstolsverket sig till utredningens allernativförslag om ömsesidig umgängesrätt
för barn och förälder utan del i föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Socialstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnels rätt till umgänge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt huvudförslaget har barnet rätt till umgänge med
båda sina föräldrar. Med den föreslagna lagstiftningen ändras barnels umgänge
med föräldrarna från att vara en rättighet för föräldrarna till en rättighet
för barnet. Socialstyrelsen anser all detta är en positiv utveckling. På sikt
har del säkert också stor betydelse för den föräldraansvarige, som kan betrakta
umgänget främst som barnels rätt till båda sina föräldrar och inte som en
rättighet för den andra föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgängesräll med tidigare föräldraansvarig, släktingar m.
fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt barnet skall fä en lagfäst rätt
lill umgänge med annan person som varit föräldraansvarig och med släktingar
till en avliden förälder. Socialstyrelsen anser delta myckel positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet har enligt huvudförslaget, med undanlag för annan
person som varit föräldraansvarig och släktingar lill en avliden förälder,
ingen möjlighet att mot föräldrarnas vilja umgås med personer som barnet har
nära anknytning till, t. ex. tidigare fosterföräldrar. Socialstyrelsen anser
detta vara en brist och tillstyrker därför det särskilda yttrande Ivan Ottoson
lämnat lill denna punkt. Enligt hans yttrande bör barn ges umgängesräll även
med tidigare fosterföräldrar, så all den känslomässiga kontakt de har fått kan
upprätthållas även efter en avslutad placering. Socialstyrelsen anser emellertid
att denna umgängesrätt inle bör inskränkas till tidigare fosterföräldrar. Det
kan sannolikt förekomma andra situationer där föräldrarna motsätter sig all
barnet umgås med någon närstående, t. ex. tidigare styvförälder. Att bryta en
sådan kontakt kan för barnet innebära en stor sorg och påfrestning. Enligt socialstyrelsens
uppfattning är del därför angeläget att barnet får en lagfäst umgängesräll även
i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att lagtexten skall fastslå
barnels rätt till umgänge med båda föräldrarna. Alternativt föreslås all
bestämmelsen i stället utformas sä all föräldrar och barn har ömsesidig rätt
lill umgänge med varandra. Länsstyrelsen vill för sin del tillstyrka
alternativförslaget i denna del. Länsstyrelsen instämmer i förslagsställarnas
motivering all delta skulle ge den förälder som inte har del i föräldraansvaret
psykologiskt stöd i sammanhanget och även betona den förälderns ansvar för sitt
barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har också föreslagit en utvidgning av
umgängesrätten till att avse barnets rätt till umgänge med vissa andra
personer. I huvudförslaget har man stannat vid eventuell tidigare
föräldraansvarig saml om förälder avlidit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dennes släkting eller annan närstående, till exemepl
samboende med den Bilaga 3 avlidne. Mot detta har länsstyrelsen intet alt
invända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del föreliggande alternativförslaget att den utvidgade
umgängesrätten även skall gälla tidigare fosterföräldrar och andra personer som
barnet haft nära relationer lill, även om föräldrarna lever, kan länsstyrelsen
inle instämma i. Det skulle kunna medföra aUtför många förvecklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamöterna Hallerby, Lunde och Nilsson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsnitt 4.9 första stycket, mening 3: "i denna
del" stryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket: Sista meningen stryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket ersätts med: Alternativförslagel innebär,
alt den utvidgade umgängesrätlen även skall gälla tidigare fosterföräldrar och
andra personer, som barnet haft nära relationer till, även om föräldrarna
lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom alternativförslagel ger barnet störst möjlighet
all fä sina grundläggande behov tillfredsställda, tillstyrker länsstyrelsen
detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Barnavårdskonsulenterna i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en viktig och länge efterlängtad förändring i
lagstiftningen, all det är barnet, som har rätt till umgänge med bägge
föräldrarna. Umgängesrätlen har varit en svår lagstiftning att handskas med.
Utredningen anser att lidpunkt och liknande föreskrifter inte lämpar sig för
lagreglering. Starka skäl talar för en sådan åsikt, då sådana föreskrifter ofta
förhindrar den flexibilitet som fordras för att del enskUda barnets bästa skall
tillgodoses. Vid konflikter mellan föräldrar om umgänget är det oenighet om
utövandeformerna, som dominerar på bekostnad av vad som gagnar barnet.
Skrivningen av lagförslaget och diskussionerna i anslutning därtill tar alltför
lätt på detta problem och speglar en optimistisk tro på föräldrarna goda vilja
och omdöme. Vid skilsmässokonflikler fördunklas omdöme och god vilja. Genom en
av socialnämnden förordnad kontaktperson tänker sig utredningen komma lill
rätta med sådana problem. Utredningen föreslår, att kontaktperson i dessa och
andra frågor rörande barns partslällning skall kunna förordnas ulan samtycke av
den som har föräldraansvaret. Detta innebär en ändring av 10 §
socialtjänstlagen, som urholkar friviiligheten som huvudprincip i detta senare
lagförslag. Det är ett sätt alt bakvägen återinföra övervakarfunktionen, som vi
ser skeptiskt på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser också med tveksamhet på regeln om barns rätt lill
umgänge med släktingar som anges i § 21 BFB. I allernativförslag kap. 6.2.5 föreslås
att i lagen införs uttrycklig rätt för barnet till umgänge med personer som
barnet har nära anknytning till även när föräldrarna lever. Detta förslag
garanterar på ett bättre sätt, att nära relationer av betydelse för barnet
bibehålles. Vi ansluter oss också lill Ivan Ottosons reservation, att barns
rätt lill fortlöpande umgänge med tidigare fosterföräldrar lagfästs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnels rätt till umgänge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förälder som är skild från vårdnaden har i gällande FB
rätt till umgänge med barnet, medan någon motsvarande rätt för barnet inte
finns inskriven.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta ger egentligen inga möjligheter all la hänsyn lill
barnels vilja. Bilaga 3 Rättspraxis har dock på senare lid börjat ändra pä
detta förhållande, om än i liten omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är, som utredningen anger, ofta barnet som befinner
sig i underläge i en skilsmässo- eller separalionskonflikl mellan föräldrarna.
Jag anser det därför vara riktigt all man skall stödja barnet. Del är barnet
som skall ha rätt till umgänge med föräldrarna, men däremot inle ha någon
skyldighet att umgås med förälder som är skild från föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövning av umgängesrätten anser jag del riktigt alt
man i BFB 6:22 slår fast att bedömningen skall ske utifrån vad som är förenligt
med barnets bästa. Se vidare avsnitt 5.2.11 Domstolens slutliga bedömning. Vad
är förenligt med barnels bästa? Man bör la stor hänsyn till barnels ålder och
mognadsgrad, barnets anknytning lill föräldrarna, om barnet kan antas komma all
la fysisk eller psykisk skada av umgänget, barnels vilja samt föräldrarnas
förhållande till varandra. Vad gäller den sista punkten ansluter jag mig lill
utredningens resonemang om tillfälligt upphörande av umgängesrätlen i de fall
denna är en konfliktskapande faktor mellan föräldrarna och därmed till men för
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig lill vad utredningen säger beträffande
barnels rätt lill umgänge med båda sina föräldrar samt med annan person som
tidigare haft föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utvidgade umgängesrätten skall även omfatta barnets
rätt till umgänge med annan person än förälder och annan tidigare
föräldraansvarig t. ex. fosterföräldrar eller annan som långvarigt varit
ersättningsförälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rent principiellt vill jag fastslå att barnet oavsett om
föräldrarna lever eller ej har rätt till umgänge med släktingar och andra
personer som länge stått det nära och som barnet är fästad vid, men att
lagstifta om sådant måsle anses synnerligen tveksamt då man inte kan utesluta
all det skulle medföra svåra konfliktsituationer för barnet. Här måsle
frivillighet råda!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgängesrättens omfattning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till utredningens förslag att det är
mindre lämpligt med fastställda schabloner för umgängesrältens utövande.
Umgängesrältens omfattning skall prövas med utgångspunkt från det enskilda
fallet och vara beroende inte minst av barnels egen vilja. Del är bra all
utredningen påpekar att hänsyn skall las till barnets fritidsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolen bör även i fortsättningen kunna ge närmare
föreskrifter för utövandet av umgängesrätlen. Dessa skall då vara lill gagn för
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet har rätt att få vissa grundläggande behov
tillgodosedda. I kapitlet om umgängesräll saknar jag synpunkter på detta. En
koppling till kap. 4 kunde vara lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagtexten föreslås vilka skyldigheter den
föräldraansvarige skall ha gentemot barnet. För alt även garantera barnets
välbefinnande när det umgås med icke föräldraansvarig borde i BFB 6 kap. under
rubriken "barns rätt lill umgänge" inskrivas en generell regel om hur
dessa personer skall förhålla sig gentemot barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.12 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna 22 § innebär bl. a. att rätten vid prövning
av fråga om umgängesräll skall besluta efler vad som är förenligt med barnets
bästa. SÖ</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vill poängtera all vad som är barnets bästa kan variera
med barnets Bilaga 3 utveckling och mognad och därmed förändrade behov.
Detta innebär alt barnet kan behöva intensiv kontakt med än modern, än fadern
under olika utvecklingsfaser av sitt liv. I dessa sammanhang kan barnets kontaktperson
få stor betydelse som förmedlare av barnets önskningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ instämmer i utredningens alternativa förslag (s 85) i
fråga om umgängesrätt men anser härutöver alt barnets rätt till kontakt med
personer, som barnet har eller haft nära kontakt med, behöver stöd i lagtext.
Detta kan gälla t. ex. fosterföräldrar eller förälders tidigare sammanboende.
Inte sällan får lärare och elevvårdspersonal förtroende från barn, som längtar
efler någon som barnet inte får träffa för den förälder som har vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.13 Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har tagit upp det norska förslaget att i lagen
skriva in barnets rätt lill umgänge med bägge föräldrarna (NOU 1977:35). Idén
är väl förankrad hos psykologisk expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett beslut om umgängesräll måste sällas i relation lill
beslutet om vårdnaden, dvs. om bestämmanderätten över barnet. Den som får umgängesrätt
får rätt att för en viss lid överta bestämmanderätten över barnet i fysiskt
avseende. Rätten att företräda barnet utåt berörs däremot inte - den
kvarstannar opåverkad hos vårdnadshavaren. Det finns inte något lagsladgal
ansvar för den umgängesberättigade motsvarande det för vårdnadshavare i
nuvarande 1-4 §§ och föreslagna 1-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler för verkställighet av umgängesrätt siktar endast på
ett tillfälligt fysiskt överförande av barnet till den umgängesberättigade. I
dag finns i svensk rätt vitesföreläggande för vårdnadshavaren och
tvångshämtning av barnet. Del har diskuterats påföljd av tredska frän
vårdnadshavarens sida i form av omprövning av vårdnadsrätten. Utredningen har
föreslagit mildare medel att användas i första hand i form av samarbetsavtal
och förhandlingar mellan parterna på olika nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det system som finns och i ännu större utsträckning det
syslem som utredningen föreslår innehåller ett stort antal detaljregler och
engagerar ell stort antal olika kategorier av myndighetspersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligtvis möjligt att som utredningen föreslagit
ta bort något tvångsmedel. Ur systematisk och principiell synpunkt kvarstår
emellertid huvudsyftet att genomföra den umgängesberälligades bestämmanderätt
över barnet vare sig man har kvar del nuvarande verkställighelssystemet
ograveral eller delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man önskade att ändra lagen till en umgängesrätt för
barnet och göra denna ändring meningsfull skulle man ta bort hela del nuvarande
systemet för verkställighet och ersätta del med ett nytt. Det väsentliga härvid
är att alla moment av tvång mot barnet och mot vårdnadshavaren i den mån dessa
tvångsåtgärder indirekt drabbar barnet skulle avlägsnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bibehåller man däremot det nuvarande
verkställighelssystemel, må vara med vissa undanlag, saknar man täckning för
alt rubricera förslaget som angående barnels rätt till umgänge. Termen blir
grovt missvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att även vissa barnet närstående
skall ha umgängesrätt med barnet. Det måsle väl vara ett förbiseende från
utredningens sida att inle undanta denna grupp från verkslällighetsreglerna!
Del kan väl inle vara utredningens mening att mor- eller farföräldrar som fått
umgängesräll med sitt barnbarn skall kunna låta verkställa denna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden anser att förslaget om umgängesräll i det
skick det nu Bilaga 3 föreligger inte lämpar sig som underlag för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.14 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sina förslag (6 kap. i bet) om rätten lill umgänge
mellan barn och fader eller moder, som är skild från vårdnaden betonar
utredningen att frågor om umgängesrätt skall bedömas med ledning av vad som är
bäst för barnet, och all umgängesrätlen bör ses som en rätt enbart för barnet
eller möjligen, enligt alternativförslagel, för både barn och förälder".
Denna utgångspunkt är också såtillvida befogad, att umgängesfrågorna inle bör
ses som enbart en fråga om förälderns rätt. (Jfr f. ö. även Högsta domstolens
dom i NJA 1978 s. 181.) Inte desto mindre innebär utredningens ståndpunkt en
något onyanserad inställning och en sammanblandning av å ena sidan vad man
skall uppfatta som rättsanspråk, möjliga att konkret verkställa, och å andra
sidan de bakomliggande ändamålsskäl, som läggs till grund för lagreglernas
utformning och tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rättsanspråk i formell mening bör man lämpligen tala
bara i den mån som anspråken går att principiellt verkställa med rättsliga
medel. Osanktionerade önskemål om att ett visst tillstånd skall uppnås eller
om att vissa synpunkter skall vara vägledande för rättstillämpningen bör inte i
lagen betecknas som rättsanspråk. När utredningen i förslaget till 6 kap. 20 §
som en första regel fastslår att ett barn har rätt till umgänge med båda
föräldrarna, ger terminologin intryck av rättsanspråk. Utredningen finner
emellertid själv (s. 84) alt det inte lämpar sig för lagreglering att fastslå
all en förälder är skyldig alt umgås med barnet i den utsträckning som en dom
anger. Följaktligen innebär talet om barnels rätt till umgänge i varje fall
inte att något rättsligt tvång kan riktas mot någon "umgängesskyldig"
förälder. En annan sak är att föräldrar och barn kan ha moraliska skyldigheter
mot varandra. Utredningen tycks emellertid ha uppfattat umgängesrätten som en
rättighet och en skyldighet, som barnet och föräldern kan ha mot varandra.
Synsättet kommer lill uttryck också på s. 82 där del sägs all barnet har en
skyldighet all umgås med den förälder som det normalt inle vistas hos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid är det enligt fakultelsnämndens mening en
grundläggande felsyn, som får vissa praktiska konsekvenser, alt se rätten till
umgänge som en sådan ömsesidig, rättslig skyldighet för förälder och barn att
umgås med varandra. Ett umgänge kan inte rimligen tvingas fram med rättsliga
medel annat än möjligen ifråga om mindre barn. (Jfr dock den nuvarande regeln i
FB 21:4 om förbud mot verställighet i strid mot barnels vilja.) Hela
umgängesrätlen - betraktad som ett rättsanspråk - bör snarare ses som en rätt
för barn och förälder som inte har del i vårdnaden, att träffas ulan att
vårdnadshavaren kan motsätta sig det. En sådan uppfattning synes också ligga
bakom den nuvarande regeln om umgängesrätt i FB 6:10, som talarom att fader
eller moder, som är skild från vårdnaden, normall inte får belas tillfälle lill
umgänge med barnet. Umgängesrätten är m. a. o. utformad som en inskränkning i
den rätt all bestämma över barnels person, som eljest i princip tillkommer
vårdnadshavaren. Delta synsätt kan också ge realistiska resultat i fråga om
reglernas utformning just som rättsanspråk. Fakultelsnämnden förordar därför
att de grundläggande reglerna om umgängesräll även i framtiden utformas på ett
motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör framgå all umgängesrätten är en rätt även för
föräldern. Detta synes sakligt högst motiverat. Intresset för en förälder att
få träffa sitt eget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barn bör inte glömmas bort därför att lagstiftningsarbetet
sätter barnets Bilaga 3 intresse i centrum. Eftersom föräldern enligt
utredningens förslag faktiskt ges talerätl för alt bryta vårdnadshavarens
eventuella motstånd mot hans umgänge med barnet, är det formellt också
naturligt alt i nämnda mening faktiskt se umgängesrätten som ell rättsanspråk
även för föräldern. Utredningen har m. a. o. i realiteten utformat
umgängesrätten som en rätt även för föräldern, faslän utredningen själv
förnekar detta genom talet om alt enbart barnet skulle ha umgängesräll enligt
huvudförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrunden av de anförda synpunkterna kan det
ifrågasättas om den föreslagna lagtexten ger den bästa ledningen för
bedömningen. Den avgörande frågan är när umgängesrätt skall kunna vägras.
Lagtexten anger överhuvudtaget inte detta förhållande utan säger blott i 20 §
alt barnet har rätt lill umgänge med båda föräldrarna och i 22 § aft rätten vid
prövning av fråga om umgängesrätt skall besluta efler vad som är förenligt med
barnets bästa. Detta innebär att lagtexten faktiskt inte preciserar något
rältsfaklum, som skall kunna föranleda all umgängesrätt vägras. Den aUmänna
hänvisningen till barnels bästa kan dessutom ge det felaktiga intrycket att
umgängesrätt skall få utövas bara om det kan utredas vara till större fördel än
nackdel för barnet att umgänge kommer till stånd. Som utredningen nyanserat
utvecklat i den allmänna motiveringen bör emellertid presumeras att umgänget är
av värde för barnet, och det bör vägras bara om särskilda skäl talar däremot.
(Jfr nuvarande 7:11.) Lagtexten skulle med fördel kunna utformas som en föreskrift
lill ömsesidig rätt lill umgänge för barnet och förälder, som inte har del i
vårdnaden, i den mån utövandet av umgänget inte kan antas strida mot barnets
bästa. Delta betyder också att 22 § inte bör utgöra något frislående lagrum.
(Jfr vad som ovan sagts om 6:18.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden tillstyrker förslaget (6:21) all
umgängesrätt skall införas även mellan barnet och vissa andra personer än den
förälder, som ej har del i vårdnaden. Betraktat som rättsanspråk blir det också
här fråga om en rätt som begränsar vårdnadshavarens bestämmanderätt över
barnet. Det låter sig diskuteras om denna rätt bör tillkomma inte bara barnet
utan även dessa andra personer, som tidigare haft vårdnaden eller är släktingar
till avliden förälder. Fakultetsnämnden delar dock utredningens uppfattning att
dessa personer inte bör ges egen talerätt. I enlighet med utredningens
Ståndpunkt finns del dä heller inte anledning att ange dem som umgängesberättigade
, utan det räcker med att barnet ges en rätt till umgänge i den mån detta anses
förenligt med barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.15 Högskolan i Örebro</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens ståndpunktstagande att rätten till umgänge
bör knytas till barnels intressen och ej lill förälderns (oavsett om denna är
biologisk eller förvärvad) anser styrelsen tilltalande och det blir dä en
självklarhet att formulera 20 § så alt det är barnet som har rätt till umgänge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsekvenserna av detta synsätt får dock inte överdrivas.
Även frågan om umgängesrätlen bör avgöras med utgångspunkt från en sådan vidare
bedömning av vad som är bäst för barnet som angavs i kommentaren till 18 §.
Barnels tillfälliga viljeyttringar kommer då inle att påverka frågan om
umgängesräll ska föreligga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning av barn för utövande av umgänge</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet bör å andra sidan inte kunna tvingas till umgänge
med stöd av ett domstolsbeslut enligt här aktuella bestämmelser och i
överensstämmelse med denna tankegång föreslår utredningen att tvångshämlningar
av barn aldrig skall få ske för att tvinga fram den umgängesräll som domstolen
bestämt. Även denna förändring ställer styrelsen sig positiv lill, eftersom det
i praktiken aldrig kan vara bra för barnet att sådant överlämnande kommer till
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan sak är att en föräldraansvarigs vägran alt lämna
över barnet för umgänge till den icke föräldraansvarige föräldern, i likhet med
andra åtgärder som slår i strid med barnets intressen, kan komma alt beaktas i
en process om ändring av föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om möjligheten alt använda direkt verkande tvång
bör dock inte sammanblandas med möjligheten alt genom vitesföreläggande riktal
mot den föräldraansvarige indirekt tvinga denna atf lämna nödvändig medverkan
för att umgängesrätlen skall kunna realiseras. Sådana regler föreslås också och
styrelsen har inget att invända mot det, såvida utdömande av förelagt vite inte
sker om anledningen lill all umgänget uteblir beror pä barnets vägran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgängesräll med annan än förälder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tvistefråga i utredningen, som resulterat i alternativa
förslag, har varit i vilken utsträckning barn skall ha rätt till umgänge även
med andra än biologiska föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen kan inle se några vägande skäl som skulle tala
för en begränsning av umgängesrätlen på det sätt utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhålls av ledamoten av utredningen Gunnel Linde i
ett särskilt yttrande i betänkandet (s. 184) bör barn, som kanske från födelsen
och flera år framåt varit i ell gott fosterhem (utan att vårdnaden eller
föräldraansvaret överflyttats lill fosterföräldrarna) och sedan flyttats till
sina biologiska föräldrar, självklart har rätt att också i fortsättningen
träffa fosterföräldrarna. Barnet bör också ha rätt att träffa andra för det
betydelsefulla personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen föreslår därför att 21 § 1 st 1 p ges följande
lydelse: "Barnet har rätt till umgänge med annan person som haft
föräldraansvaret. Barnet har även rätt lill umgänge med andra som har nära
anknytning till det."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här ovan föreslagna regeln kommer säkert inte att
föranleda särskilt många processer. Dess huvudsakliga verkan kommer förmodligen
alt ligga på det "icke-rällsliga" planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.16 Statens invandrarverk (SIV)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV förordar det alternativ i utredningens förslag, som
går ut på att barn och föräldrar har en ömsesidig rätt till umgänge, även då
barn och föräldrar inte bor tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många invandrarmän som har barn med svenska kvinnor för en
envis kamp för att få träffa sina barn. I sådana fall kan det vara ell
psykologiskt slöd, att del är en gemensam rätt för barn och förälder all få
träffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV instämmer också i förslaget om att barnet vid ena
vårdnadshavarens död skall ha rått till umgänge med den avlidna förälderns
släktingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.17 Familjelagssakkunniga</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I princip bör barnet kunna umgås med alla, vare sig
släktingar eller andra som finns i dess närhet. Åtskilligt ligger därför i
tanken att ge barnet en mycket vidsträckt umgängesräll enligt ett av de
alternativa förslagen (6.2.5 senare delen). Frågan är dock om det går att
lagfästa en så vidsträckt umgängesrätt. Det kan förekomma fall där det måste
läggas i vårdnadshavarens makt att förhindra kontakt ulan att det kan direkt
slås fast att barnet skulle ta skada av umgänget. När del gäller personer som
inte tidigare haft del i vårdnaden eller är nära släkt med barnet måste det
liksom hittills överlämnas åt vårdnadshavaren att bedöma i vilken omfattning
umgänge skall få ske. I praktiken kommer frågan mest att få betydelse för
mindre barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller personer som tidigare haft vårdnaden om
barnet utan att vara dess föräldrar föreligger alldeles speciella skäl för
umgängesräll. I del fallet måste det som utredningen framhåller (s. 83) vara
viktigt för barnets utveckling alt den tidigare relationen inle tillåls bli
helt avklippt utan att i så fall starka skäl talar för detta. Motsvarande
gäller i fråga om barnels umgänge med avliden förälders släktingar eller
samboende, ett umgänge som kan ha fortgått lill bamets bästa under förälderns
livslid men nu hotas att avbrytas, kanske som följd av motsättningar mellan den
andre föräldern och den avlidnes efterlevande anhöriga. Vi vill tillstyrka det
förslag till en utvidgad lagfäst umgängesräll som utredningen föreslår i nu
nämnda hänseenden (6.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förefaller rimligt att som utredningen föreslår
barnets rätt till umgänge med annan person än förälder inte skall kunna prövas
på talan av envar som anser sig ha den förutsatta nära anknytningen lill barnet
(21 §). Förutom av barnet föreslås lalan i sådant fall kunna väckas av
socialnämnd. Därigenom kan förhoppningsvis i åtskilliga fall frågan om
umgängesräll lösas innan den behöver bringas till rättslig prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag ser umgänget också med
föräldrarna som en uteslutande barnets rätt (6.2.1). Detta får den konsekvensen
att förälder utan del i föräldraansvaret uttryckligen måsle ges rätt att föra
talan i frågan (20 §). Avgörande för utredningen har varit en önskan att komma
ifrån den äldre uppfattningen om umgängesrätten som en föräldrarnas rätt och en
barnets motsvarande skyldighet (s. 82). Vi förstår denna önskan och anser inte
att de av utredningen befarade, psykologiskt grundade betänkligheterna mot
huvudförslaget - utmynnande i allernativförslagel om en föräldrars och barns
ömsesidiga rätt till umgänge med varandra (6.2.5) - har sådan tyngd att de
väger över. Att i delta sammanhang särskilt betona föräldrarnas ansvar för sitt
barn blir för övrigt obehövligt, om man i enlighet med vårt förslag (se avsnitt
3.1.15)undviker att terminologiskt utpeka den med vilken barnet skall ha rätt
till umgänge såsom varande utan föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.18 Stockholms sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande umgängesrätten förordas utredningens
allernativförslag, nämligen alt föräldrar och barn ges en ömsesidig rätt till
umgänge med varandra. Om umgängesrätten, som i huvudförslaget, knyts endast
till barnet finns risken att den förälder som barnet bor tillsammans med har
starka förväntningar på barnet att det inte skall träffa den andre föräldern.
Barnet kan hamna i en konfliktsituation där det å ena sidan vill träffa den
icke</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hemmavarande föräldern men där det å andra sidan inte förmår
att motstå en Bilaga 3 press från den andre föräldern alt avslå. De
formuleringar i betänkandet som berör detta problem är orealistiska. Där
framhålls alt del är viktigt att den föräldraansvarige uppmuntrar barnet alt
besöka den andre föräldern och all den andre föräldern och alt den
föräldraansvarige föräldern inle får motverka att umgänge kommer lill stånd. Om
människor fungerade på detta sätt skulle det knappast finnas några problem med
umgängesrätten. Men just därför att människor ofta handlar på motsatt sätt är
det vikfigt att umgängesrätlen görs ömsesidig. Oenighet rörande rätten lill
umgänge kommer i högre grad all bli en fråga för föräldrarna. Barnet kan
härigenom befrias från svårare lojalitetskonflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagtexten § 20 står att domstol beslutar om umgängesrätt
om den föräldraansvarige motsätter sig att umgängesrätten utövas. Verbet
"motsätter sig" kan misstolkas som alt det måsle röra sig om en
absolut vägran all umgängesrätlen utövas. Förvaltningen föreslår alt texten
ändras till att domstol beslutar i de fall föräldrar inte kan enas om hur
umgängesrätlen skall utövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen tar i huvudförslaget upp en utvidgning av
umgängesrätten. Barnet får rätt till umgänge dels med annan person än förälder
som tidigare haft föräldraansvaret och dels - om den ena föräldern avlidit -
med den avlidnes släktingar och andra barnet närstående personer. I ett
alternafiv-förslag går man ytterligare ett steg och föreslår att barnet skall
ha rätt till umgänge med släktingar och andra barnet närslående personer t. ex.
tidigare fosterföräldrar även om föräldrarna lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen har inget att invända mot att umgängesrätten
utökas. Huvudförslaget förordas dock. Om båda föräldrarna lever får förutsättas
att kontakter med släktingar och andra närslående kommer lill stånd genom
föräldrarna. Det posifiva med alternativförslagel är framför allt att det
öppnar möjligheten till umgänge med f. d. fosterföräldrar och f. d. slyvföräldrar.
Om föräldrar motsätter sig sådant umgänge torde det dock i praktiken knappast
gå att genomföra i vart fall inle beträffande mindre barn. Möjligen skulle en
sådan bestämmelse kunna medföra en önskvärd attitydförändring. Många fosterbarn
har redan i dag - utan lagstadgad rätt - efter att återvänt till hemmet
bibehållit och utvecklat fina kontakter med de tidigare fosterföräldrarna. Om
alternativförslaget skulle genomföras är det viktigt att den begränsningen görs
att lalan endast får föras av barnet eller socialnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.19 Göteborgs sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om umgängesrätt har länge använts så gott
som uteslutande för att tillgodose föräldrarnas behov. Många barn har utsatts
för en grym behandling, och det är inte ovanligt att lagen använts så alt barn
fått leva hela sin uppväxttid som föremål för föräldrarnas strider om umgängesrätten.
Det är visseriigen vikfigt att barn har tillgång fill båda sina föräldrar, men
inte till vilket pris som helst. En och annan gång går del kanske att lösa
problemet genom en överflyttning av vårdnaden, men ofta är föräldrarna så låsta
i sin negativism mot varandra all det inte löser några problem. Fokuseringen av
barnels rätt kan förhoppningsvis förhindra alt barnet utnyttjas i striderna
mellan föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen är positiv till huvudförslaget att
barnet har rätt till umgänge med båda sina föräldrar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.20 Malmö
sociala centralnämnd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet umgängesrättskonflikler har ökat väsentligt under
senare år bl. a. beroende på ökningen av antalet skilsmässor och separationer i
sammanboendeförhållanden. Den obearbetade konflikten mellan föräldrarna
påverkar oftast barnet negativt. Den föräldraansvarige har här ell övertag och
kan använda barnet som ell vapen mot den andre. Barn i lägre åldrar har
knappast någon möjlighet alt själv påverka situationen. Barn har behov av en
stabil känslomässig kontakt med båda föräldrarna. Del bör därför ställas stora
krav på den föräldraansvarige att pä ett positivt sätt medverka till att
umgänge kommer lill stånd. Endast i ett fåtal fall bör man kunna anföra att
barnet lar direkt fysisk eller psykisk skada av att träffa den andre föräldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag är att barnet har rätt till
umgänge med båda föräldrarna. Betonas barnels rätt till umgänge alltför myckel
kan det länkas att den föräldraansvarige anser sig ha en större anledning att
försvåra alt umgängesrätten utövas. Därför förordar sociala centralnämnden
alternativ-förslaget att barn och föräldrar har ömsesidig rätt till umgänge med
varandra. Härigenom betonas båda föräldrarnas ansvar för sitt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller omfattningen och utövandet av
umgängesrätten bör hänsyn tas till bland annat barnets ålder, förhållande till
förälder, barnets fritidsintressen, förälders arbetstider och geografiskt
avstånd. I de flesta fall kan föräldrarna själva komma överens om hur umgänget
lämpligen skall utformas. Möjhghet skall finnas all få hjälp hos socialnämnden
alt bearbeta eventuell konflikt och söka gemensamma lösningar för barnets
bästa. Kan föräldrarna inte komma överens kan de överlåta ål domstol alt falla
beslut. Om beslutet sedan inte efterlevs och barnels bästa åsidosätts kan detta
vara ett skäl till att överflytta föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland flyttar den ene föräldern lill en bostad som är
belägen ganska långt från den andres. Svårigheter med umgänget uppstår då på
grund av restid och kostnader, vilket kan medföra sämre kontakt.
Umgängeskoslnaderna avseende uppehälle för barnet har från den 1 januari 1980
reglerats i Föräldrabalken 7 kap. 4 § genom avdrag från underhållsbidraget
under vissa omständigheter. Reskoslnaderna kan ibland vara mycket betungande
och avgörande för tätheten i kontakten. Del är angeläget att finna former för
att komma tillrätta med detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande lagstiftning är del endast biologiska
föräldrar och adoptivföräldrar som har lagstadgad umgängesrätt med sina barn.
Utredningen menar att en käslomässig anknytning kan finnas även lill andra
personer t. ex. tidigare fosterföräldrar. Föräldraansvarig kan försöka hindra
att kontakten bibehålls av olika skäl. Om det med hänsyn lill barnets bästa finns
ullalat behov av att kontakten bibehålls kan det i speciella fall vara
motiverat alt domstorkan fastställa umgängesräll. Särskilt kan delta gälla
tidigare föräldraansvarig och avliden förälders släktingar. Vid bedömningen bör
las hänsyn lill hur stark den känslomässiga anknytningen är och hur många
övriga personer barnet har umgängesrätt med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.21 Botkyrka sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet har rätt lill umgänge med båda sina föräldrar. Den
tidigare anvisade skyldigheten för kommunerna att erbjuda samarbetssamtal vid
tvister om föräldraansvar gäller även vid tvister beträffande umgängesrätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget ger även barn rätt till umgänge med andra än
föräldrarna. Bilaga 3 Exempelvis i samband med alt en av föräldrarna avlider,
kan barnet få umgängesräll med släktingar lill den avlidne och andra med nära
anknytning till barnet. En reservant påpekar behov av lagfäst rätt för barnet
till umgänge med tidigare fosterföräldrar med utgångspunkt i vissa givna
situationer även när föräldrarna lever. En sådan situation är för handen när
ett barn efter en längre fosterhemsvistelse återgår till föräldrahemmet.
Socialkontoret delar reservantens uppfattning att denna möjlighet borde finnas
tydligt angiven i lagtexten. Del slag av foslerhemsplacering som här avses ger
känslomässiga bindningar som det utifrån barnets utgångspunkt inte är bra att
plötsligt och tvärt bryta av. Utredningen anvisar förutom samarbetssamtal en
möjlighet att få en kontaktperson utsedd av kommunen när umgängesrätten inte
fungerar. Det finns fler förslag i utredningen på vilket sätt rhan skall lösa
frågan om umgängesrätlen, som denna tjänsleskrivdse berör på annat ställe.
Kommunens möjligheter att medverka och även skyldighet all agera med slöd av
innehållet i kommande socialtjänstlag kan vid ett första påseende vara
tillräckligt. Utredningen lämnar dock problematiken lite lättvindigt och
hänskjuler frågeställningen till den kommunala socialtjänsten. Att lösa
konflikter med samarbetssamtal även innan tvisten kommer inför domstol förefaller
från socialkontorets sida fullt tillfredsställande. I det här avseendet har
utredningen fullt klart för sig behovet men ryggar tillbaka inför
kostnadsaspekten. Man rekommenderar kommunerna att erbjuda samarbetssamtal och
avslår från alt införa mer tvingande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.22 Umeå sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt alt barnet har rätt till umgänge med annan
person som tidigare haft föräldraansvar för barnet samt avliden förälders
släktingar. Fortsatt umgänge med personer, som stått barnet nära under
uppväxten är betydelsefullt för att motverka rotlöshet och isolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.23 Ludvika sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens betoning av barnets rätt till umgänge med
båda föräldrarna framstår som en riklig förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser dock att erfarenheterna pekar på alt den
svårighet som alternativförslagel uppmärksammat bör beaktas i
lagstiftningsarbetet. Enligt huvudförslaget inskränker sig släktingars och
andra närslåendes lagliga rätt till umgänge lill situationer, då förälder
avlidit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ifrågasätter också, om det inle i lagtexten borde
förtydligas att föräldrarna har ett ansvar för att barnets kontakt med andra
närstående så långt möjligt tillgodoses utifrån barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.24 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt bestämmelsen om umgängesräll skall utformas
så att det är barnet som i princip har ovillkorlig rått till umgänge med båda
sina föräldrar med samtidig bedömning om detta är förenligt med barnets bästa
innebär större möjligheter men samtidigt minskal tvång för barnet.
Huvudförslaget innehåller en för barnet viktig nyhet, nämligen lagstadgad
umgängesrätt dels</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
annan person än förälder vilken tidigare haft föräldraansvaret och dels
Bilaga 3 om den ene föräldern avlidit - med den avhdnes släktingar och andra
barnet närslående, vilka barnet annars skulle riskera att förlora kontakten
med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociala
nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att nuvarande bestämmelser om umgängesräll ger uttryck för en stark
föräldrarätl. I sitt huvudförslag föreslår kommittén att bestämmelsen omformas
så att det är barnet som har rätt till umgänge med båda sina föräldrar.
Förslaget innebär all varje bedömning om och i vilken utsträckning umgängesräll
skall utövas utifrån vad som är förenhgt med barnets bästa. Vilar föräldraansvaret
på endast en av föräldrarna eller på annan person och motsätter sig denne att
umgängesrätten kommer till stånd beslutar rätten i frågan. Enligt ell
alternativt förslag skall bestämmelsen om umgängesräll i stället utformas så
all den ger uttryck för en ömsesidig rätt för föräldrar och barn lill umgänge
med varandra även då föräldrarna bor åtskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudförslaget
innehåller vidare den nyheten att lagstadgad umgängesräll för barnet införs
dels med annan person än förälder som tidigare haft föräldraansvaret och dels -
om den ene föräldern avlidit - med den avlidnes släktingar och andra barnets
närstående som barnet annars skulle riskera all förlora kontakten med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta hänseende föreslås alternativt att barnet skaU ha lagstadgad rätt till
umgänge med släktingar och andra barnet närstående, exempelvis tidigare
fosterföräldrar, även om föräldrarna lever. Vid prövning av fråga om
umgängesrätlen skall vad som är förenligt med barnets bästa vara "ledstjärnan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen
förordar alternativförslagel då detta ger barnet störst möjlighet att få sina
grundläggande behov tillfredsställda. Alternativförslaget framhåller även den
ömsesidiga rätten till umgänge mellan barn och föräldrar och bidrar därmed till
en nyanserad bedömning av begreppet barns rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2S
Svenska kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att bestämmelsen om umgängesrätt omformas så att det är barnet som har
rätt till umgänge med båda sina föräldrar. En sådan regel skulle enligt
styrelsens uppfattning betona förälderns skyldighet alt träffa sitt barn och
därmed bättre tillvarata barnets intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är känt att många barn av sin omgivning påverkas till en negativ uppfattning om
den förälder som inte har vårdnaden. Barnets vårdnadshavare spelar i detta
sammanhang ofta en framträdande roll. Risken för alt barnet under sådana
förhållanden drabbas av svåra lojalitetskonflikter är stor och måste
uppmärksammas från samhällets sida. Alt barnet intar en avog attityd till
umgänge med den förälder, som barnet inte bor tillsammans med, leder ofta till
att föräldern undandrar sig vidare kontakt med sitt barn. I själva verket finns
det ofta en önskan hos båda parter alt träffas - en önskan som hindras av
missuppfattningar på båda håll. Förälderns undanglidande attityd kan innebära,
att barnet får sina föreställningar om alt föräldern inte villha kontakt
bekräftade. En sådan bekräftelse kan innebära stora risker för barnets
identitets- och personlighetsutveckling. Det är därför angelägel, att
kommunerna uppmärksammar behovet av stödinsatser i samband med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>umgängestvister och att man utvecklar metoder för att
aktivt bearbeta de Bilaga 3 konflikter som ligger till grund för tvisten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inte uteslutas, att umgängestvister uppdagas
oftare om en missgynnad förälder kan stödja sig på en rätt till umgänge med
sitt barn. En sådan rätt kan innebära alt hans eller hennes intresse av att
söka kontakt med någon utomstående person för att bearbeta problemet ökar.
Detta talar för att umgängesrätten bör utformas enligt utredningens allernativförslag,
som ger uttryck för en ömsesidig rätt för föräldrar och barn lill umgänge med
varandra, även då föräldrarna bor åtskilda. Erfarenheten har dock visat att
många föräldrar missbrukar sin umgängesräll till skada för barnet. Styrelsen
ansluter sig därför lill utredningens huvudförslag och förutsätter att barnets
umgängesräll visas sådan respekt, all barnet också får träffa föräldrarna när
det är till barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår vidare, att lagstadgad umgängesräll
för barnet även införs med dels annan person än förälder, som tidigare haft
föräldraansvaret dels - om den ene föräldern är avliden - med den avlidnes
släktingar och andra barnet närstående personer. Styrelsen ansluter sig lill
utredningens förslag i denna del men vill dessutom understryka viklen av, att
barnet även ges rätt till umgänge med tidigare fosterföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.26 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelser om umgängesrätt ger uttryck för en
stark föräldrarätt. TCO delar utredningens förslag om alt bestämmelsen omformas
så all det är barnet som har rätt till umgänge med båda sina föräldrar.
Förslaget innebär att varje bedömning om och i vilken utsträckning
umgängesrätten ska utövas ska ske utifrån vad som är förenligt med barnets
bästa. TCO stöder vidare förslaget om att lagstadgad umgängesrätt för barnet
införs med annan person än förälder, som tidigare haft föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När föräldrarna bor i skilda kommuner är samråd och ell
gott samarbete kommunerna emellan väsentligt. TCO vill också understryka vikten
av att alla utredningar om föräldraansvar etc. verkligen arbetar skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.27 Centralorganisationen SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelser angående umgängesräll ger uttryck
för en stark<br>
föräldrarätt. Del är föräldrarna som har rätt till umgänge med barnet. Det är<br>
enligt SACO/SR positivt att detta synsätt ändras till att gälla all det är
barnet<br>
som har rätt till umgänge med båda sina föräldrar. Även lill tidigare<br>
fosterföräldrar, släktingar etc. Bedömning måste alltid ske utifrån vad som är<br>
förenligt med barnets bästa.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.28 Moderata Kvinnoförbundet (MKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MKF delar i huvudsak utredningens åtsikter och stöder
förslagen. Det är naluriiglvis så alt föräldrarna har behov av all träffa och
umgås med sina barn också efler en praktisk separation från dem. Det måste
emellertid klart framgå att del är barns rätt lill umgänge med sina föräldrar
eller andra vuxna med vilka barnet har nära och levande kontakt som skall vara
grunden och utgångspunkten för all lagstiftning kring umgängesrätlen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MKF anser alt i 6 kap. 21 § BFB bör införas ell stycke som
ger barnet rätt Bilaga 3 all umgås med personer som det har nära anknytning
till eller som del är fäst vid. Detta bör inte vara förknippat med nuvarande
eller tidigare föräldraansvar. Bl. a. bör barnets rätt lill umgänge med t. ex.
släktingar till biologisk förälder som aldrig haft föräldraansvar säkerställas,
oavsett denna förälder lever eller är död.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.29 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt föräldraansvar efler skilsmässa innebär inte att
barnen måste bo växelvis hos sina föräldrar, men all barnen måste ha rätt lill
umgänge med båda föräldrarna. Barnens bästa bör här som alltid vara
rättesnöret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag anser CKF vara en bra utgångspunkt.
En kontaktperson som för barnels lalan, enligt förslaget, bör kunna vara till
hjälp i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel alt umgängesrätlen skall kunna omfatta
även andra än de föräldraansvariga är intressant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som får föräldraansvaret har, eventuellt i samråd med
sociala myndigheter, ansvar för att barnen kan umgås och hålla kontakt med
personer som de har känslomässig anknytning lill t. ex. mor- och farföräldrar
och tidigare vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.30 Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje bedömning om och i vilken utsträckning umgängesräll
skall utövas bör ske utifrån vad som är bäst för barnet. Barnet bör ha rätt
lill umgänge med bägge sina föräldrar. Vidare instämmer förbundet i förslaget
alt barnet skall ha lagstadgad rätt till umgänge med släktingar och andra
barnet närstående, exempelvis tidigare fosterföräldrar, även om föräldrarna
lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.31 Moderata Ungdomsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här menar vi att oavsett förändringar i vem/vilka som har
föräldraansvaret så måsle barnet ges rätt lill att upprätthåUa umgänget med
personer som de tidigare haft ett stadigvarande umgänge med t. ex. föräldrar,
släktingar och vissa fosterföräldrar. Genom alt lagfästa sådana riktlinjer ges
barnet större möjligheter all behålla ett sådant umgänge oavsett förälderns
inställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.32 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgängesrätlen ska givetvis omformas så alt det är barnet
som har rätt lill umgänge med sina föräldrar. Barnets bästa ska ju stå i
centrum och vi kan tänka oss många fall där barnels bästa slår i bjärt kontrast
mot en rättighet för förälder alt träffa barnet. Barnet bör också ha
umgängesrätt med släktingar och andra närstående utan all rättigheten
förknippas med ena förälderns frånfälle.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.33 Sveriges
advokatsamfund</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet anser inle alt man bör på sått utredningen
föreslår se umgänget mellan föräldrar och barn uteslutande som en barnets rått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheten visar all barn efler skilsmässor ofta
påverkas av vårdnadshavaren till en negativ inställning till den andre
föräldern. Den förälder, som är utesluten frän vårdnaden behöver i en sådan
situation få känna, alt lagen i varje fall ger honom eller henne rätt att umgås
med sitt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundets uppfattning har utredningen i sin
strävan att tillgodose barnels rätt i vissa avseenden tagit allt för litet
hänsyn lill föräldrarna, vilket i sin tur kan negativt påverka barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet tillstyrker alt umgängesrätten utsträcks lill
person som haft föräldraansvar samt - om en förälder är död - till far- eller
morföräldrar. En lagfäst umgängesräll måste dock avse en begränsad krets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.34 Sveriges domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget inleds med bestämmelser som anger
föräldraansvarets innebörd. En viktig del av föräldraansvaret är barnels rätt
lill umgänge med bägge föräldrarna. Detta bör komma till uttryck i de inledande
paragraferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av största vikt för barnet att det bibehåller goda
relationer till bägge sina föräldrar och att det därför bör ha tillfälle alt
regelbundet träffa den förälder som det inle bor hos. Enligt utredningens
huvudförslag skall bestämmelsen om umgängesräll formuleras så att del ger
barnet rätt till umgänge med bägge föräldrarna. Alternativt föreslås en
utformning innebärande en ömsesidig rätt för föräldrar och barn till umgänge
med varandra. Det är givelvis önskvärt att bestämmelsen utformas så att den på
allt sätt underlättar del umgänge som eftersträvas. Det synes förbundet som om
allernativförslagel bäst tillgodoser samtliga berörda personers intressen och
därmed skapar större förutsättningar för ett fungerande umgänge. Förbundet
tillstyrker därför detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår vidare all en lagstadgad umgängesrätt
för barnet införs dels med annan person än förälder som haft föräldraansvaret,
dels -om den ena föräldern avlidit - med den avlidnes släktingar och andra
barnet närstående, exempelvis sammanboende med den avlidne. Alternativt
föreslås att rätten till umgänge med sist angivna personer skall gälla när
föräldrarna lever. Även om domareförbundet har full förståelse för de motiv som
ligger bakom förslaget ställer förbundet sig dock tveksamt till detta, enär det
lätt kan leda lill nya konflikter som kan medföra skada för barnet. Skulle
något av förslagen leda till lagstiftning synes huvudförslaget vara minst ägnat
all skapa koriflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.35 Föreningen Kommunal- och
landstingsanställda familjerådgivare<br>
(KLFR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utngängesrätten stöder vi del alternativa
förslaget som ger föräldraroeh barn öwei/rf/g rätt till umgänge med varandra,
även om de inte bor tillsammans. Detta bör gälla för alla föräldrar med och
utan formellt föräldraansvar saml för alla barn. Som familjerådgivare har vi
mångårig erfarenhet av motvilliga vårdnadshavare som på olika sätt omöjliggjort
umgänge med andre föräldern. Vi vill betona föräldrars skyldighet lill en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>positiv påverkan för att få ett fungerande umgänge till
stånd. En förälder som Bilaga 3 uppenbart motsätter sig den andre
förälderns kontakt med barnet menar vi inte handlar med utgångspunkt från
barnets bästa och kan därför ifrågasättas som lämplig föräldraansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om barnels rätt lill kontakt med tidigare
föräldraansvarig eller avliden förälders släkting eller närstående tycker vi är
riktigt då del för barnet är viktigt att goda känslomässiga relationer ej
onödigtvis bryles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.36 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man skall ta hänsyn till barnets känslomässiga
bindningar bör rätten tiU umgänge med alla som barnet tidigare haft anknytning
till vara en självklarhet och bör slås fast som en grundläggande princip,
alltså även rätt all umgås med personer som inle haft föräldraansvar men som
barnet haft nära anknytning lill. 1 de fall där umgängesrätten leder till
tvist, frågar man sig dock om utredningens förslag gagnar barnet. Varje form av
tvång i delta sammanhang måsle leda till spänningar och olust för alla parter,
inle minst barnet, vid umgängesrältens utövande. Konfliklbearbetning torde vara
enda möjligheten för en positiv lösning av dessa tvister. Misslyckas delta,
borde rätten i de fall begäran om umgänge ej gagnar barnet ej tillåta
umgängesrätt med hänvisning lill all barnet kan antas fara psykiskt illa om
umgänget kommer till stånd. Om svårigheterna beror på tredskande
föräldraansvarig borde rättens möjlighet att la upp frågan om överflyttning av
föräldraansvar vara ett bättre "hot" än vitesföreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.37 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket positivt all barnens rätt till umgänge med båda
föräldrarna betonas. När det gäller rätt till umgänge med andra anser vi del
mera tveksamt vilken verkan lagstiftning kan ha. Barnen måsle själva vara
såpass gamla att de kan tillvarata sin rätt eljest blir den inle tillgodosedd
om inte den föräldraansvarige medverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt lill umgänge med annan person som innehaft
föräldraansvar innebär långt ifrån alla fosterföräldrar utan snarare en minoritet.
Socialnämnden bör i samtliga dessa fall kunna medverka till att barnen får
hälsa på hos f. d. fosterföräldrar på frivillig väg. Om det är nödvändigt med
heltäckande lagstiftning är alternativförslagel som gäller rätten lill umgänge
med alla personer barnet har nära anknytning till bättre, även om del verkar
byråkratiskt att behöva lagstifta om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är positivt att inga fler än föräldrar, barn och
socialnämnd kan föra lalan i umgängesrällsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.38 Sveriges skolkuratorers förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tror all det under barnels första år kan vara
nödvändigt att rättsligt bestämma umgänget, men med stigande ålder bör umgänget
med den förälder som barnet ej bor tillsammans med ske på ell sätt som känns
naturligt för barn och förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är förälder död har barnet rått lill umgänge med den
avlidnes släktingar och andra som har nära anknytning till barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi stöder istället det alternativa förslaget att barnet
skall ha rätt till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>umgänge med släktingar och andra barnet närstående,
exempelvis tidigare Bilaga 3 fosterföräldrar, även om båda föräldrarna
lever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi stöttar utredningens förslag alt bestämmelserna om
umgängesräll omformas så att del är barnet som har rätt till umgänge med båda
sina föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.39 Fosterhemmens Riksförbund (FR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR anser att borttagandet av de biologiska föräldrarnas
lagliga umgängesräll är riklig. Vi tror däremot inle all man skall överflytta
denna lagliga rätt till barnen. Umgänge bygger på ett ömsesidigt, känslomässigt
behov som inte kan frammanas medelst lagstiftning. Är del däremot utredarnas
mening att tillförsäkra barnet umgängesräll då tredje person motsätter sig
detta kan vi instämma i behovet av rättsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.40 Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag och motivering BFB 6 KAPITLET</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med kännedom om alt situationer kan uppslå då barnet inte
psykiskt orkar med umgängesräll med förälder, anser vi del i överensstämmelse
med betänkandets anda att barnet även i denna fråga får möjlighet all väcka
talan. Barnet skall räknas som självständig part även betr. samarbetssamtalen
om del är behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet har rätt till umgänge med bägge föräldrarna.
Motsätter sig föräldraansvarig att umgångesräu utövas eller råder oenighet om
umgängesrättens utövande skall socialnämnden erbjuda parterna tillfälle till
samarbetssamtal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan parterna inte enas om umgängesrätten med hjälp av
samarbetssamtal beslutar rätten i frågan på talan av föräldraansvarig, förälder
utan del i föräldraansvar, barnet, barnombudsmannen eller socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf är alltför snäv. Den situationen kan mycket
väl vara för handen att ett barn under längre lid vistats exempelvis hos en
släkting och fått starka känslomässiga band till denne utan att denne haft del
formella föräldraansvaret. Om föräldern sedan av någon anledning motsätter sig
en fortsalt kontakt mellan barnet och den som stått del nära bör rätlen kunna
besluta om sådan umgängesrätt, såvida det inle strider mot barnels bästa. Att
förälder är i livet eller ej är inle av betydelse för övriga känslomässiga
bindningar, där barns behov av kontinuitet alllid är ell primärt behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § Författningsförslag:</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet har rätt till umgänge med annan person än
föräldraansvarig, som är eller har varU en känslomässigt betydelsefuU person
för barnet. Kan föräldraansvarig(a) inte enas med annan berörd person om
umgängesrättens utövande enligt denna paragraf, skaU samarbetssamtal erbjudas
eller rätlen besluta i enlighet med 20 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger oenighet beträffande föräldraansvar eller
umgängesräll eller andra särskilda skäl skall barnels mening i frågan inhämtas
på ett för barnet lämpligt sätt och med stöd av därför utsedd lämplig person.
Barnets önskemål skall prioriteras otn de inte uppenbart strider mot barnets
bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.41 Rädda Barnens Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelser om umgängesräll ger uttryck för en
stark föräldrarätt. Även här vill man ge barnet vidgade möjligheter att hävda
sin rätt. Föräldrars rätt att efler en skilsmässa kräva umgänge med barnet
förbyts till en rätt för barnet att få umgås med båda sina föräldrar, även om
föräldrarna inle bor tillsammans. Det är viktigt för barnet all ha goda
relationer lill båda sina föräldrar, och det hör till undantagsfallen, all
barnet vill avstå från umgänge med endera av sina föräldrar. Men sådana fall
finns givelvis, då det inte kan anses förenligt med barnets bästa all uppehålla
kontakten med en förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktigt att man vid beslut om umgängesrätten lar
hänsyn lill barnels ålder och mognad och också till den bindning barnet har
till den förälder, som umgänget avser. Vad barnet själv vill är naturligtvis
viktigt att ta reda på men här kommer - liksom tidigare - den förälder som har
barnet boende hos sig alt ha ett avgörande inflytande. Alt se lill barnels
bästa kan helt komma i bakgrunden, när föräldrar inte lyckas lösa sina
gemensamma konflikter. Alternativförslaget, som bygger pä såväl barns som
föräldrars ömsesidiga rätt till umgänge, ökar möjligheterna för en normalisering
av umgängesrätten, varför vi vill förorda en sådan lösning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat för barnet viktigt förslag är att umgängesrätten
även skall kunna omfatta andra personer än föräldrar. Ell barn som varit
placerat hos fosterföräldrar och med dem byggt upp ell vänskapsförhållande,
skall kunna få rätt att även i fortsättningen träffa sina fosterföräldrar. Även
släktingar lill föräldrar, som inte längre bor tillsammans med barnet, kan
komma ifråga. Vi ser positivt på en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.42 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detaljerade bestämmelser i form av lagtext och allmänna
riktlinjer för umgänge mellan barn och föräldrar/släktingar behövs självfallet
endast om kontrahenterna är oense. Tyvärr måste konstaleras all
umgängesstridigheterna under senare är ökat. En tänkbar förklaring lill detta
är att båda föräldrarna numera mer aktivt tar del i barns fostran och vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en brytning/separation vill självfallet då även den
förälder som inte har vårdnaden bibehålla sin kontakt med barnen inle minst
beroende på den allt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mer ökande insikten om att 'barn har behov av samhörighet
med båda Bilaga 3 föräldrarna även om dessa är i konflikt med varandra".
Detta senare har särskilt påpekats av utredningen i kap 4 Några synpunkter på
barns behov. I all nyare litteratur på området poängleras viklen av barnets
kontakt med båda föräldrarna och de långsiktigt mycket allvarliga
konsekvenserna för barnen om de berövas kontakten med den andra föräldern,
speciellt om del rör sig om förälder av motsatt kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftaren har under 70-talet vid upprepade tillfällen
(se bilaga till inledningsavsnitlel) med kraftfull skärpa vänt sig mot
umgängesvägrande föräldrar och konstaterat att det är uppenbart att samhället -
självfallet i barnens intresse även om detta endast har underförslåtts - inte
kan tolerera umgängessabotage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund är det minst sagt förvånande alt
utredningen på sina fem sidor om umgänge inte tagit upp problematiken kring
umgängesvägrande förälder. Det kan definitivt inte bero på att samtliga
ledamöter/ sakkunniga saknar personlig erfarenhet av umgängestredskande
förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av utomordentlig vikt för den framlida
rättstillämpningen att de långsiktiga, allvarliga konsekvenserna för barnen vid
umgängesvägran betonas i de fortsatta förarbetena till en ny eller ändrad
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftaren har tidigare bl. a. påpekat all när
vårdnadshavare saboterar umgängesrätt syns det välgrundat att ompröva
vårdnadsfrågan. Trols all det nu gått många år sedan första påpekandet gjordes
har - enligt vad FoR känner till - ännu inte i något mål vårdnaden överförts
från en förälder lill den andra på grund av umgängessabolage. Med den kunskap
vi i dag har genom barnpsykiatrisk forskning om de för barnen allvarliga
följderna av umgängesvägran anser FoR tiden nu mogen all införa inte bara en
allmän rekommendation, som lagstiftarens tidigare uttalanden kan anses vara, ut
a n en entydig lagbestämmelse all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Om vårdnadshavare med åsidosättande av barnels behov
konsekvent vidtager åtgärder i syfte att försvåra eller omintetgöra umgänge
mellan umgängesberättigade skall rätten förordna att vårdnaden överförs till
den andra föräldern eller lill annan person, om detta inte uppenbart strider
mot andra av barnets grundläggande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om alt överföra vårdnaden enligt första stycket
prövas på talan av förälder, barnet eller socialnämnd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt den lämpligaste vårdnadshavaren är den förälder som
kan samarbeta och handskas med umgängesrätten är ingenting nytt även om del
inte starkt framhållits förrän under 70-talet. Det har t. ex. framförts i
psykologerna Brofalks och Olterslens examensarbete "Bedömning av barn och
föräldrar vid vårdnads- och umgängeslvister" (Ped insl SU 1975) s. 62
sista meningen och s. 66 st 3. I "Socialstyrelsen redovisar" 1979:8 "Mamma,
pappa eller båda?'" finns liknande påpekanden bl. a. på s. 19 st. 3, s. 28
st. 8, s. 30 st. 3 och 5, s. 33 st. 3, s. 41 st. 5, s. 42 st. 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta som bakgrund - båda källorna finns i
betänkandets litteratur-hänvisning- är det mer än anmärkningsvärt alt
utredningen nöjer sig med ell myckel allmänt konstaterande "Del är
betydelsefullt att föräldrarna kan samarbeta om umgängesrätten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har däremot tagit upp den typ av
umgängesvägran som förekommer när en förälder som inle har vårdnaden är ovillig
att umgås med barnet. Delta är ett synnerligen svårlöst problem, som rent
praktiskt inte går att lösa lagstiftningsvägen. FoR ansluter sig lill
utredningens förslag att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämplig person förordnas av socialnämnden för att göra vad
som är möjligt Bilaga 3 för att få till stånd ett positivt umgänge. FoR skulle
önskat att utredningen gått ett steg längre och i vart fall diskuterat
eventuell möjlighet att till domstol stämma den tredskande föräldern. Inte för
alt genom vite eller böter tvinga föräldern till umgänge men för att framtvinga
ett samtal om betydelsen av alt barnet har umgänge med båda föräldrarna. FoR
tror inte att man med en dylik åtgärd omedelbart åstadkommer ett positivt
umgänge, men anser alt åtgärden skulle kunna innebära en allvarlig tankeställare
för den umgängesovillige och kanske på sikt medföra en attitydförändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förekommer också ganska ofta att en umgängesberältigad
endast vill ha sporadiskt och högst oreglerat umgänge, medan vårdnadshavaren
både med tanke på barnet och sig önskar ett mer lidsplaneral. Med nuvarande
lagstiftning går detta inte att lösa på annat sätt än att vårdnadshavaren
temporärt vägrar allt umgänge och att den andre som motåtgärd påkallar rättens
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskt borde det vara möjligt lösa denna problemalik
genom att även låta vårdnadshavaren kunna väcka lalan om alt umgänget skall
regleras genom dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande lagstiftningen ger förälder som är skild
från vårdnaden rätt lill umgänge med barnen. FoR har i många år - med
utgångspunkt från barnels behov - hävdat principen om en ömsesidig rätt till
umgänge för både barn och förälder. Utredningens majoritet (?) syns på något
grumliga grunder vilja ta bort förälderns rätt under framhävande av att
"barnet bör sålunda ha en i princip ovillkorlig rätt men däremot inte som
f. n. en motsvarande skyldighet att umgås med förälder som del normall inle
vistas hos".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att på sätt som utredningen härmed gör understödja
umgängesvägrande föräldrar kan samhället inle tolerera (jämför lagstiftarens
uttalanden). Utredningsmajoriletens uppfattning - eller i bästa fall
"olyckliga skrivning" - pekar på att man trols hänvisning på s. 103,
men då i annat sammanhang, till den danska barnpsykialer Gudrun Bruns
"Barn och skilsmässa" antingen inle förstått eller totalt negligerat,
vad denna erfarna barnpsykialer summerar av journalmalerialel på 500 barn
fördelade på 322 familjer under tioårsperioden 1960-70 i samband med vårdnads-
och umgängeslvister. FoR rekommenderar en snabbläsning av s. 27 st. 1, s. 28
st. 1 och 3, s. 46 sista meningen, s. 166 st. 1 och sista meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tre av utredningens parlamentariska ledamöter (s, fp, vpk)
tycks ha motsatt sig majoritetens inbjudan till umgängesvägran och ansett att
den föreslagna BFB 6:20 skall inledas med orden "Barn och föräldrar har
ömsesidig rätt till umgänge med varandra". Med tanke på de attityder som
tyvärr finns hos många ensamma vårdnadshavare är detta den enda formulering som
tillgodoser barnets behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har enhälligt föreslagit all barnet får
lagstadgad umgängesräll med tidigare föräldraansvarig. FoR tillstyrker detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har också diskuterat umgängesrätt med
släktingar m. fi. Tyvärr har man även här splittrat sig i ett huvudförslag och
ett alternativförslag baserat på om någon av de biologiska föräldrarna avlidit
eller om båda lever. Återigen kan inte FoR förslå motiven till majoritetens
inskränkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om barnets lagfästa umgängesrätt med släktingar,
styv- eller fosterföräldrar eller eventuellt andra närslående kan definitivt
inte få bli avhängig av alt en av de båda biologiska föräldrarna m å s t e ha
avlidit. Som exempel på majoritetens "dåligt genomtänkta" och
"närmast förvirrande"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(citat från socialkonsulent Britt Persson i Socionomen nr
3/80) förslag i denna Bilaga 3 fråga vill FoR peka på den tyvärr inte ovanliga
situationen att endast den ene föräldern är vårdnadshavare och att den andra,
trots att den lever, är ointresserad av umgänge med sitt barn. Skulle barnet dä
inte ha rätt till umgänge med den senare förälderns släktingar, andra
anförvanter eller t. ex. tidigare fosterföräldrar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antingen är huvudförslaget "dåligt genomtänkt"
eller - vad värre är - ett uttryck för majoritetens uppfattning att en ensam
vårdnadshavare oavsett egna olösta separalionskonfiikter skall ha en lagfäst
rätt all utan tanke på de långsiktigt allvarliga konsekvenserna för barnet få
sälla sig över ett av barnels grundläggande behov, dvs. kontakten och känslan
av samhörighet även med andra än vårdnadshavaren. FoR hoppas - med tanke på
kommitténs eventuellt framtida utredningsarbete - alt huvudförslaget är
"dåligt genomtänkt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser all barnets lagfästa umgängesräll även skall
omfatta släktingar och andra närstående. Med tanke på de för barnet olyckliga
attityder, som ibland finns hos vårdnadshavare - såväl "ensamma" som
"dubbla" - bör lagtexten i den föreslagna BFB 6:21 vara:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Barnet har rätt lill umgänge med fidigare
föräldraansvarig, släktingar och andra personer som har nära anknytning till
barnet. Motsätter sig föräldraansvarig att umgängesrätt utövas beslutar rätten
i frågan på lalan av barnet eller socialnämnd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket graverande omständigheter skall i dag enligt
rättspraxis föreligga för alt en förälder skall fråntagas sin umgängesräll.
Utredningen tycks vilja ändra på denna praxis och ger på nästan en helsida (s.
82-83) en kalalog över omständigheter, som enligt utredningens sätt all se,
utgör skäl lill all inskränka eller helt ta bort umgängesrätten. Med den
skrivning kalalogen fält kommer den alt bli ett gentemot barnet förödande vapen
i händerna pä en umgängesvägrande förälder och dennes ombud. Det skulle vara
läll men tyvärr utrymmeskrävande att med hjälp av litteraturhänvisningar visa
att utredningen gör sig skyldig till en rad miss- och felbedömningar i detta
avsnitt samt alt man motsäger sig själv. På del senare ges här ett exempel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kategoriskt konstaterar utredningen: "barnets vilja
bör vara av väsentlig betydelse för umgängesrätlen". I en fotnot hänvisas
sedan till kap 10: "Kontaktpersonen (l.ex. daghemspersonal) blir i
praktiken den som bäst kan ge barnombudet upplysningar om vad barnet vill och
vad som är bäst för barnet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så enkel är inle problematiken - se t. ex. tidigare
hänvisningar till Gudrun Brun eller till betänkandets s. 111 st. 5. Utredningen
är tyvärr ofta motsägelsefull - en kompromiss (?) för all tillfredsställa
ledamöter och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sakkunniga - med alltför myckel av "å ena sidan... men
å andra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sidan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbart har utredningen själv också kommit underfund med
att den ibland är motsägelsefull. Katalogen över umgängesinskränkande faktorer
avslutas t. ex. med "finns del givetvis andra omständigheter som kan
påverka bedömningen" och en hänvisning fill del utmärkta, entydigt skrivna
kap 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgängesrältens omfattning har utredningen inle heller
kunnat förbigå men tacknämligt nog låtit bli "alt slå fast schabloner
för". Den påpekar att nuvarande lagtext inte lämnar någon vägledning men
uraktlåter nämna all del finns en väl utvecklad praxis då det gäller såväl
"en normal umgänges-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt" som "en generös umgängesräll - två olika
rekommendationer som Bilaga 3 sociala centralnämnder brukar göra i sina
yttranden lill domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med "normal umgängesräll" menas enligt praxis
två dygn var tredje veckoslut, 8-10 dygn kring årsskifte, vartannat sportlov
och vartannat påsklov samt fyra veckor, 30 dygn, under sommaren. Med
"generös umgängesrätt" menas tvä dygn vartannat veckoslut, 8-10 dygn
kring årsskiftet, vartannat sport- och vartannat påsklov, fem veckor eller
längre under sommaren samt dessutom loven i anslutning till Kristi
himmdfärdsdag och Alla helgons dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den svenska lagstiftningen finns f. ö. indirekt vissa
vägledningar. Vi har t. ex. regeln om avdrag på underhållsbidraget vid mer än
fem dygns umgänge (det var väl aldrig lagstiftarens mening att del endast
skulla vara tillämpligt under sommarumgänge?) samt bestämmelsen om
bostadsbidrag, om man har barnet hos sig mer än 60 dagar per är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har istället för "all slå fast
schabloner" kastat blickar på ett norskt lagförslag (är detta anlaget av
stortinget?) som är av väsentligt - obs ej "något" - "annan
omfattning än vad som i allmänhet fastställs vid tvist om umgänge i
Sverige".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessvärre har utredningen också fdrefererat det norska
förslaget, när man gör gällande att förslaget endast ger umgängesräll
"varannan helg". Norrmännen har faktiskt tänkt sig vartannat
veckoslut. Observera all det är skillnad på s ö n - och h e 1 gdagar!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om formuleringarna i avsnittet "6, 2, 3
Umgängesrättens utformning" är "dåligt genomtänkta" eller resuhatel
av en medveten negativ men outtalad inställning till barns och föräldrars m.fl.
umgängesrätt borde i efterhand redovisas av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.43 F. ordföranden i upplösta föreningen Nike</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>---- (se avsnitt 3.4.33)-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen tänkte på barnen, dä denna lättvindiga
skilsmässoanledning infördes. Det är inte alla barn som utan vidare kan
acceptera alt pappa eller mamma ersätts med annan person. Det fordras i dag
"inskolning" på daghem, men till en så pass revolutionerande händelse
som ny familjebindning från ena dagen till den andra - behövs ingen
känslomässig hänsyn tas till barn. Ansvarslagandet har minskal påtagligt och
kan inte återinföras med eflerkloka lagar om "barns rätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sett bam fly hemifrån, när umgängesdagen kommer
och den rättsliga maklen skall börja fungera, jag har sett barn malslrejka och
kräkas när vårdnadshavaren fullgör sin övertalningsplikl - eller då barnet inte
klarar umgänget med t. ex. pappa och hans nya unga kärlek. Kan vi klandra
barnet eller modern om de känner det som ett svek de första svåra veckorna?
Betänketiden är ju helt värdelös, när man bildar familj igen och innan den
förra har upplösts. I sanning man underskattar vad barn känner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skilsmässa kommer ofta som en befriande faktor efter många
år av missbruk av såväl makt som alkohol inom familjen, inte minst för barnen.
Men nu skall del kallas barnens rätt all umgås. Man talar inle om andra
undantag än missbruket och bevisbördan skymtar hela liden i bakgrunden. Bevisen
om förälders skuld? Detta är ett av utredarnas största misstag. Jag betvivlar
inle ett ögonblick deras goda uppsåt, men okunnigheten om vad som sker efter en
skilsmässa dokumenteras sida efler sida i SOU 1979:63.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga som helst enkäter eller någon statistik angående
tvister i vardagsfamil- Bilaga 3 jen bildar underlag för vad man anser om
barns bästa eller sämsta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför ställer jag mig tveksam lill att man skriver så
myckel om barnels rätt till båda föräldrarna. I och för sig ett rimligt krav,
men man har uppenbarligen missal vilka som på ett ev. otillbörligt sätt
förhindrar detta. Vi vet alt de flesta fäder ställer sig kallsinniga lill
umgänge och all delta är det största problemet med umgängesräll. All kalla det
barnets rätt all umgås med sin far gör förmodligen ingen ointresserad förälder
mer aktiv. Utredningen förstorar det mindre problemet och förtiger det större:
Far har inte lid, vill inte, orkar inle, har inle råd med barn -alltid. Han
skjuter alltför ofta ifrån sig barnfrågorna såväl under äktenskapet som efter.
Del är hårda ord. men finns att läsa i andra utredningar och i statistiken om
barnfamiljerna. Man har försökt alt råda bot på bristerna genom olika
stödåtgärder: delat ansvar vid barnsbörd, sjukdom och lämnat ATP-poäng och
föräldraförsäkring lill barnavård, men först när pappor antogs vilja engagera
sig med barnen. Några avgörande attitydförändringar kan inte skönjas annat än
temporärt. De ställer inte upp i familjerna och med hemarbetet i samma
utsträckning som mödrar. Skall vi fortsätta att utgå ifrån premisser där vi förutsätter
ett positivt fadersengagemang? Ja, visst, men inle där fäder ofta är orsaken
lill alt man separerar, i det att han underlåter att visa intresse för varken
hemmet eller barnen, utan skaffar sig andra sysselsättningar som ofta är klart
familjefrånvända. Ingen kan förneka att skilsmässor kommer lill stånd därför
alt modern lämnas ensam med dubbelarbetet och barnen - tills hon tröttnar. En
sådan pappas nymornade intresse för barnen kan ofta bero på presligeförlusl när
han ser maktbalansen rubbas. Det måsle vara fel all gynna ell sådant
uppvaknande med RÄTTIGHETER till ansvar m. m. Barn är lyhörda för den sortens
förändring och kan känna det som förtryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man tolkar också ensidigt vad som sker om umgänget
klickar, cil: "En förälder som motarbetar eller försvårar umgänget. . .
har inte lyckats lösa sin skilsmässokonflikl. . . vilket kan få negativa
konsekvenser för barnet". Hur vet man att den umgängesberättigade har löst
sin skilsmässokonflikl. . .? Det bör rimligen vara vårdnadshavarens plikt att
vara vaksam emot att barnet kan ta skada vid umgänget. Inte bara vid missbruk.
Hon måste få påtala eller söka förståelse eller hjälp för sin oro. Men vilken
medlare kommer hem och lyssnar direkt, när femåringen kommer hem och berättar:
"Pappa säger all du är ett as, och att jag skall flytta hem till honom
fill hösten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Socialnämndens och domstolens befattning med mål om
föräldraansvar och umgängesrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 När föräldrarna är ense</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.1 Göta hovrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens prövning, i mål angående gemensam ansökan om
vårdnad, huruvida föräldrarnas överenskommelse verkligen är till barnens bästa
kan enligt hovrättens mening inle bli någon verklig prövning om man inle i
varje enskilt fall begär en fullständig utredning av socialnämnden. All införa
en sådan ordning i enlighet med utredningens alternalivförslag (7.2.2) är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid på grund av de resurser detta skulle kräva
orealistiskt. Av hänsyn Bilaga 3 till de enskilda parterna bör man ej
heller onödigtvis föranstalta om omfattande utredningar. Utredningarna skulle
förmodligen bara i ett ringa antal fall leda till ändring av föräldrarnas
överenskommelse. Hovrätten avstyrker därför delta alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man därefter ser på utredningens huvudförslag, så
förefaller delta i teorin bra. Som utredningen påpekar, tillämpas förslaget i
enlighet med ett JO-uttalande 1962 redan vid vissa domstolar. Nämndens kontroll
inskränker sig i praktiken till en kontroll i olika register om familjen
förekommer där eller ej. Eftersom kontrollen år så summarisk, kan man ifrågasätta
om det av utredningen föreslagna förfarandet verkligen innebär någon
förbättring i förhällande till gällande ordning sådan den tillämpas vid
flertalet domstolar. Man kan med visst fog utgå från att vårdnaden om barn i de
familjer som år kända hos nämnden bevakas av nämnden själv. Mera grannlaga
överväganden om vårdnaden, där inga yttre anmärkningar kan riktas mot någon av
föräldrarna, är inte möjliga med det föreslagna remissförfarandet. Hovrätten
vill därför ifrågasätta om genomförfarandet av huvudförslaget i denna del
skulle fylla någon verklig funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.2 Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten ansluter sig i princip till del huvudförslag
som kommittén har lagt fram med avseende på socialnämnds befattning med mål om
vårdnad och umgängesräll, när föräldrarna är ense. Man får dock ha klart för
sig all, om ändringen inle skall bli ett slag i luften, den torde ta avsevärda
resurser i anspråk hos nämnderna med hänsyn lill den mängd mål det rör sig om.
Det sätts därför i fråga om vinsterna kan beräknas bli tUlräckligt stora för
alt reformen skall genomföras i ett resursknappl läge. Under alla förhållanden
framstår krav på en utförligare utredning som orealistiskt av skäl som har
anförts i betänkandet (s. 89). En sådan lösning skulle säkerligen också av
skötsamma föräldrar ofta uppfattas som ett otillbörligt intrång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna författningstexten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. barn- och föräldrabalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 28 § anges från vilken socialnämnd rätten skall inhämta
yttrande. Kammarrätten sätter i fråga om inle en generell bestämmelse bör las
upp i lagtexten om vilken socialnämnd som är behörig i olika fall; se 14, 15,
17, 21, 29 och 31 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.3 Stockholms tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remisser till sociala nämnder i mål och ärenden rörande
föräldraansvar och umgängesräll bör normalt komma ifråga endast då tvist råder.
För de fall föräldrarna är ense torde det i allmänhet vara tillfyllest all
bereda social nämnd tillfälle all yttra sig. Tingsrätten anser inle alt
skyldigheten att höra socialnämnden i de fall föräldrarna ej är ense bör göras
obligatorisk. Enligt tingsrättens erfarenhet kan det förekomma fall då yttrande
från nämnden är obehövligt - tillförlitlig utredning i frågan kan redan
föreligga eller förebringas på annat sått, exempelvis genom hörande av annan
sakkunnig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller genom viltnesbevisning. Mot den av utredningen
föreslagna "model- BUaga 3 len" för behandlingen av gemensamma
ansökningar (s. 89 och 90) har tingsrätten ingen invändning utan finner den
värd att prövas. Förfarandet torde dock i allt fall i Stockholm, Göteborg och
Malmö medföra behov av utökad personal inom socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternalivförslagen innebärande all i samtliga mål och
ärenden rörande föräldraansvar inhämta yttrande från socialnämnd resp. all
kalla till förberedelse vid rätten avstyrks som orealistiska inle minst av
kostnads- och tidsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten vill påpeka att bestämmelsen i 28 § 2 st bör
kompletteras med bestämmelse att om behörig socialnämnd ej finns enligt vad som
i lagrummet sagts skall rätten i stället vända sig till socialnämnden i
Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.4 Malmö tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(se inledningen lill avsnitt 5.2.4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä två punkter, som båda har anknytning lill domstolens
arbete, vill tingsrätten dock närmare kommentera förslaget. Det gäller
handläggningen när föräldrarna är ense om alt vårdnaden skall upplösas och när
domstolen har att interimistiskt bedöma vårdnadsfrågor. Beträffande den första
frågan vill tingsrätten som sin bestämda uppfattning uttala, all mycket starka
skäl måste kunna åberopas om en överenskommelse om vårdnaden inle skall godtas.
Risken är stor för att en uppslitande konflikt om vårdnaden blir följden av ett
överambitiöst letande efter fräldrarnas bevekdsegrunder med åtföljande
ifrågasättande av överenskommelsen. Även en uppgörelse som är behäftad med
vissa brister är bättre än ell domstolsbeslut om vårdnaden som nästan alltid
väcker bitterhet hos någon av parterna och som föregåtts av en konflikt med
olyckliga konsekvenser för barnen. Man får nog också räkna med att det kommer
att väcka stark irritation hos många människor alt behöva underkasta sig en
förhörsliknande procedur, ledd av en social tjänsteman som på kort tid skall
bilda sig en uppfattning om vad som är bäst för de barn de själva uppfostrat,
måhända under många år. Det sagda utesluter naturligtvis inte att del kan finnas
fall där föräldrarnas överenskommelse inle är godtagbar, t. ex. om den utsedde
vårdnadshavaren är drog-eller alkoholmissbrukare. Sådana fall torde emellertid
oftast upptäckas under handläggningen i domstolen; ell visst ansvar får här
läggas på ombuden. Om förslaget skall kunna godtas bör enligt tingsrättens
uppfattning socialnämndens prövning i stort sett inskränkas till- en
rutinmässig registerkontroll, men även ett sådant förfarande synes innebära en
omfattande och på del hela taget onödig administrativ omgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7.5 Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag beträffande handläggning av
fråga om föräldraansvar eller umgängesräll när föräldrar är ense förordas
liksom utredningens huvudförslag då fråga är om tvist mellan föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.6 Länsrätten i-Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget all den beslutande myndigheten får
möjlighet att undersöka om föräldrarnas överenskommelse är förenlig med barnels
bästa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild utredning i varje enskilt fall skulle föra
alltför långt och också Bilaga 3 strida mot den utgångspunkten, som rimligen
bör gälla, att föräldrarna har sett till barnets bästa. Den lösning som
utredningen föreslår som huvudalternativ kan länsrätten därför ansluta sig
lill. Den ger en möjlighet för de sociala myndigheterna all ingripa om
särskilda skäl talar för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7.7 Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av utredningen föreslagna modellen för utredning i mål
om upplösning av gemensamt föräldraansvar tillstyrks. Den torde i huvudsak
överensstämma med vad som redan nu tillämpas vid flertalet tingsrätter och
nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När föräldrar tvistar om föräldraansvar eller umgängesrätt
är det enligt domstolsverkels mening angelägel alt representanter för
socialnämnden på ett så tidigt stadium som möjligt kan sammanföra föräldrarna
för samtal. Härigenom torde åtskilliga tvistiga mål kunna undvikas.
Domstolsverket ansluter sig därför till vad utredningen anfört i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.8 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att i de fall föräldrarna gemensamt
ansöker om en ändring i föräldraansvaret, skall domstolen skicka ansökningen
till social- • nämnden för att höra om nämnden har något att erinra mot
föräldrarnas överenskommelse. Det är viktigt att finna ett lämpligt
tillvägagångssätt för nämndens handläggning av dessa ärenden. Det skulle vara
både oekonomiskt och ell onödigt intrång om nämnden, som föreslås som
alternativ i betänkandet, ålades all alltid göra en utredning. Den modell som
förs fram i huvudförslaget ger sannolikt ett visst mått av säkerhet, för att
man kommer att uppmärksamma fall, där nämndens uppgifter tyder på all en person
är olämplig som föräldraansvarig. Samtidigt leder den till att nämnderna inle
överarbetar dessa ärenden. Socialstyrelsen tillstyrker därför huvudförslaget-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7.9 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tiUstyrker utredningens förslag all rätten
alltid skall meddela socialnämnden när ansökan om ändring beträffande
föräldraansvar eller umgängesräll inkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det alternativa förslaget all nämnden i samtliga fall
skall företa utredning anser länsstyrelsen bli onödigt betungande för
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.10 Barnavårdskonsulenterna i landet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall föräldrarna är ense i frågor om föräldraansvar
eller umgängesräll skall tingsrätten höra med socialnämnden om föräldrarnas
överenskommelse är till barnels bästa. Den föreslagna modellen, all om nämnden
saknar uppgifter om familjen och överenskommelsen förefaller vara godtagbar,
nämnden meddelar tingsrätten, alt nämnden inte påkallar utredning i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Yttrande från barnavårdskonsulenlen i Jämtlands län, se
avsnitt 5.2.11.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärendet, är i sådana fall tillräcklig. Om det däremot
finns skäl all undersöka Bilaga 3 om överenskommelsen är förenlig med barnets
bästa, verkar förslaget, att en familjerätts- eller socialassistent genom
familjesamtal ger underlag lill nämndens bedömning, som realistisk och
genomförbar, lill skillnad från alternativförslagel. att i alla sådana ärenden
nämnden skall ha obligatorisk skyldighet all yttra sig. Följden av detta blir
en arbetsbelastning för nämnden som leder till schablonisering av ärendena i
stället för ett förbättrat skydd för barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Poängteras bör emellertid, att i skiismässosituationer
föräldrars gemensamma överenskommelser ofta fallas i trötthetens tecken och
utan att de berörda barnen är informerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänslemannen måste därför förvissa sig om, att
barnet är informerat och all överenskommelsen motsvarar barnets önskemål, innan
nämnden beslutar om utredning erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.11 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt fakultelsnämndens mening har utredningen pä ett
utmärkt sätt belyst svårigheterna för socialnämnder och domstolar, som har att
handlägga frågor om vårdnad och umgängesräll. På vissa punkter kan det dock
råda delade meningar om de framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden finner det vara en praktiskt lämplig
avgränsning all domstolen i sådana fall, där föräldrarna är ense om vårdnaden,
skall ge socialnämnden tillfälle till yttrande. Det torde däremot bli ell väl
resurskrävande system att kräva obligatorisk utredning i alla icke-tvistiga
fall. Enligt förslaget kommer socialnämnden emellertid inte ens att få
tillfälle till yttrande i sådana fall, da föräldrarna efler äktenskapsskillnad
låter den gemensamma vårdnaden beslå ulan att alls aktualisera frågan vid äktenskapsskillnaden.
I motsats till vad som nu gäller (FB 7:7 st 2) skall domstol enligt
utredningens förslag nämligen i dessa fall inle ha skyldighet att meddela något
förordnande om vårdnaden vid dom på äktenskapsskillnad. På denna punkt känner
fakultetsnämnden tvekan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt sett bör det vara en av de viktigaste uppgifterna
i samband med äktenskapsskillnad att skapa garantier för alt barnens intressen
tillvaratas. Även om det finns anledning tro att bibehållen gemensam vårdnad
vanligen är i barnets intresse, kan det inte uteslutas att den gemensamma
vårdnaden i ett enskilt fall är en ogenomtänkt lösning, som får fortsätta
därför att föräldrarna inte velat ta itu med sina problem. Utredningens förslag
synes inte ge något utrymme för vare sig domstol eller socialnämnd all ingripa
mot gemensam vårdnad ens om det skulle klart framgå att den gemensamma
vårdnaden är en dålig lösning. (Den i motiven helt oförklarade bestämmelsen i
den föreslagna 25 § 1 st 2 p synes inle ha sådant syfte.) Detta synes inte
tillfredsställande och är f. ö. i dålig överensstämmelse med den hävdvunna
utgångspunkt, som utredningen visserligen inle diskuterat, nämligen att
vårdnadsmål med hänsyn lill barnels intresse bör vara indisposiliva. Som
påpekats ovan saknas än så länge också säkra kunskaper om hur den gemensamma
vårdnaden kan fungera i praktiken. En mera försiktig linje vore därför att
bibehålla den ståndpunkt som intogs när den gemensamma vårdnaden infördes för
några år sedan, nämligen att domstol alltid bör meddela beslut i vårdnadsfrågan
vid äktenskapsskillnad, varigenom föräldrarna måste tänka igenom sina problem,
även om de väljer all låta den gemensamma vårdnaden beslå. (Se prop.
1975/76:170 s. 148f.) Del torde inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vålla några större praktiska besvär alt låta även dessa
fall omfattas av BUaga 3 skyldigheten för domstol att ge socialnämnden
tillfälle till yttrande. Genom detta förslag fångar man visserligen inte in de
formlösa separationerna mellan ogifta, samboende föräldrar, som tidigare begärt
gemensam vårdnad. För att undvika att sådana fall uppkommer borde dock
lagstiftaren mera generellt rekommendera föräldrar all gifta sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden vill i sammanhanget lägga lill all den
anser en alternativ möjlighet, som utredningen berört i förbigående (s. 90),
vara intressant, nämligen alt föräldrarna alllid skulle kallas lill muntlig
förhandling inför domstolen även när de är ense i frågor om vårdnad och
umgänge. En sådan lösning, som torde förekomma på sina håll utomlands, skulle
vara särskilt ägnad all inskärpa betydelsen av alt barnets intressen blir
tillgodosedda. Utredningens egen invändning, alt man inte kan höra barnet inför
domstolen, behöver inle ha större vikt, eftersom domstolen, om den finner
fallet tveksamt, kan överlämna frågan till socialnämnden för närmare utredning
under vilken barnet kan höras på vanligt sätt. Inte heller genom denna lösning
når man dock fallen av formlösa separationer mellan ogifta samboende med
gemensam vårdnad över bam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.12 Högskolan i Örebro Se avsnitt 5.2.14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.13 Familjelagssakkunniga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och för sig vore det naturligtvis önskvärt att samtliga
beslut i vårdnadsfrågor kunde föregås av en utredning om vad som ligger i linje
med barnets bästa. Det är dock helt orealistiskt alt tänka sig all detta skulle
kunna göras i samtliga fall, alltså också i sådana där föräldrarna är eniga och
bara begär rättens fastställelse av vad de kommit överens om. Det av
utredningen i huvudförslaget skisserade förfarandet, enligt vilket domstolen i
sådana fall tillställer socialnämnden föräldrarnas ansökan för att höra om
nämnden har någon erinran (s. 89f), synes oss vara en godtagbar medelväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.14 Rättegångsutredningen<br>
Se avsnitt 5.2.17.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.15 Stockholms sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att rätten innan den avgör mål eller
ärende som rör föräldraansvar eller umgängesräll skall höra socialnämnden i den
kommun där barnet är kyrkobokförl. Om föräldrarna är ense i frågan är det
tillräckligt att rätten bereder socialnämnden tillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen vill understryka all socialnämndens
möjlighet all avge yttrande lagfästs även i de fall föräldrarna är överens. En
sådan ordning tillämpas sedan många år av i stort sett alla tingsrätter utom
Stockholms. 1 det stora flertalet fall ger en enkel regislerslagning besked om
all nämnden inte känner till något som talar mot föräldrarnas överenskommelse.
I ett litet antal ärenden kommer däremot troligen registerslagningen visa all
nämnden har grundad anledning alt utifrån barnets bästa begära formell remiss.
Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förekommer även att vårdnadsöverflyttningar görs för att
kringgå eller undgå Bilaga 3 nämndens ingripande med stöd av barnavårdslagen.
Den nye vårdnadshavaren är kanske lika olämplig som den förste eller agerar
bulvan för denne. Utredningen har ett alternalivförslag i delta avseende som
går ut på all socialnämnden alltid skall yttra sig även om föräldrarna är
överens. Genomförandel av alternativförslagel skulle medföra en kraftigt ökad
arbetsbelastning och ställa krav på nya resurser i en omfattning som enligt
förvaltningens uppfattning inle slår i rimlig proportion till förslagels
fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen vill föreslå ett tillägg till lagtexten i §
28: Om barnet är foslerhemsplacerat bör rätten inle höra socialnämnden enbart i
den kommun där barnet är kyrkobokfört utan i första hand socialnämnden i den
kommun som utövar tillsynen över fosterhemsplaceringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.16 Göteborgs sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i nuvarande lagstiftning inle någon bestämmelse
om alt social nämnd skall höras i mål om föräldraansvar och umgängesrätt. Det
är därför rimligt att en sådan kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel att nämnden alltid skall höras skulle
bli orimligt dyrbart. Det skulle dessutom ifrågasätta alla föräldrars förmåga
att lösa föräldraansvarsfrågan på ett för barnen tillfredsställande sätt. Redan
huvudförslaget, all domstolen kan höra nämnden även när föräldrar år eniga om
föräldraansvarets upphörande, inger vissa farhågor. Dels kan även detta förslag
bli ganska dyrbart för socialvården, dels kan det ifrågasättas om del är
rimligt att inte tillmäta föräldrar förmåga all själva tillgodose barnets bästa
i dessa fall, när man så tveklöst gör del når del gäller fortsatt gemensamt
föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de mål där nämnden har en ingående kännedom om familjen
på grund av pågående utredning eller åtgärd enligt barnavårdslagen är det
angeläget alt nämnden ges möjlighet att yttra sig. Förslaget att nämnden -
såsom del skisseras i utredningens överväganden - efler ett enstaka samtal med
familjen skall kunna lämna uppgifter av värde för domstolens bedömning ter sig
dock både meningslöst och riskfyllt. Ett sådant förfaringssätt kan ge sken av
att tillvarata barnels intresse och därigenom tillmätas större betydelse än del
i verkligheten kan ha. Detta resonemang gäller också förslaget all nämnden
skall kunna lämna uppgifter inom 14 dagar i de fall där domstolen
inlerimisliskl måsle besluta om var barnet skall bo. Del kan kanske länkas att
nämnden genom ett hembesök och samtal med familjen kan få ell bättre underlag
för ett interimistiskt beslut än domstolen kan vid förhandlingen. Men det år
tveksamt om del finns så mycket att vinna på del att det är värt merarbetel hos
nämnden och fördröjningen av ärendets handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förfaringssätt för kommunikation mellan domstol och
nämnd som föreslås år omständligt. Socialförvaltningen vill istället föreslå
följande: Domstolen underrättar socialnämnden om alla ansökningar om upphörande
av gemensamt föräldraansvar där föräldrarna är eniga. 1 de fall där familjen är
okänd och det alltså inte finns någon grundad anledning alt ifrågasätta
föräldrarnas ansökan behöver nämnden inle svara. När nämnden finner det
önskvärt all utredning görs och yttrande lämnas underättar nämnden inom 14
dagar domstolen härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen tillstyrker huvudförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.17 Malmö
sociala centralnämnd</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att föräldrarnas vilja i detta
hänseende ej skall tillmätas så stor betydelse som det för närvarande gör.
Detta anser sociala centralnämnden vara ett principiellt rikligt resonemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 utredningen diskuteras införandel av kontrollfunktioner
som är betydligt mer ingående än de nuvarande, exempelvis yttrande i varje
värdnadsärende - även när föräldrarna är ense. Ett sådant förfaringssätt vore
enligt sociala centralnämndens uppfattning alltför omfattande och
resurskrävande. Däremot ansluter sig nämnden lill utredningens förslag enligt
vilket tjänsteman vid socialförvaltningen i den kommun där barnet bor avger
yttrande huruvida överenskommelsen är till gagn för barnet eller om
samarbetssamtal respektive utredning bedömes nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.18 Umeå sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag rörande handläggning av fråga om
föräldraansvar eller umgängesräll når föräldrarna är ense (7.2.1) bedömer
sociala centralnämnden vara mest realistiskt och där har nuvarande praxis
delvis gått före utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.19 Svenska kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att domstolen bör ge socialnämnden
tillfälle all yttra sig även över de fall, där föräldrarna är överens om hur
frågan om föräldraansvaret skall lösas. Eftersom nämnden därigenom endast
kommer i kontakt med vissa grupper av föräldrar - gifta föräldrar och
föräldrar, som ulan att vara gifta, har gemensamt föräldraansvar - ställer sig
styrelsen tveksam till utredningens förslag. Socialnämndens förutsättningar alt
inom två veckor bedöma skäligheten i den uppgörelse föräldrarna träffat är
dessutom ytterst begränsad. De möjligheter som står till buds är i princip att
lila till registeruppgifter. Del finns ingenting som talar för att uppgörelsen
skulle vara mindre bra, därför att en eller båda föräldrarna tidigare haft
kontakt med socialnämnden eller på annat sätt registrerats av myndighet. Då
socialnämnden inle har resurser att närmare gå in på alla de fall som skulle
komma alt anmälas genom domstolen samt ej heller på naturlig väg kommer i
kontakt med föråldrar, som separerar utan att ha gemensamt föräldraansvar, bör
regeln om automatiskt meddelande till socialnämnden slopas. Domstolen bör i
stället regelmässigt upplysa föräldrarna om möjligheten all kontakta
socialnämnden för alt med någon utomstående person få tala igenom de problem,
som trols den gemensamma uppgörelsen, kan kvarstå mellan föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) Se avsnitt 8.24.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorgarusationen
SACOISR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt SACO/SR en klar nackdel all föräldrar kan
upplösa ell gemensamt föräldraansvar, vilket godkänns av domstolen ulan att man
gör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en utredning om all hänsyn las till barnels bästa.
Socialnämnden bör enligt Bilaga 3 centralorganisationen självklart få tillfälle
all yttra sig över att föräldrarnas överenskommelse ej strider mot barnels
behov. Alternativförslaget om att nämnden skall avge yttrande även om
föräldrarna är ense i fråga om föräldraansvar kan ifrågasättas. Detta förslag
skulle komma alt innebära krav på kraftiga personalförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moderata
Kvinnoförbundet (MKF) Se avsnitt 5.2.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiets
kvinnoförbund (FPK)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För avgörandet av mal och ärende angående vårdnad eller
umgängesrätt bör socialnämnd ges tillfälle alt yttra sig om föräldrarnas
överenskommelse är förenlig med barnets bästa. Är föräldrarna oense skaU
socialnämnden höras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.24 Sveriges advokatsamfund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att rätlen alllid skall höra
socialnämnden i vårdnads-och umgängesmål. Är föräldrarna ense kan rätten i
stället bereda nämnden tillfälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnderna klarar f. n. inle uppgiften att inom
rimlig lid presentera en vårdnadsutredning för domstolarna i dessa mål. Det
vore därför felaktigt all införa en skyldighet för domstolen att i alla mål
höra socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om socialnämnden endast beredes tillfälle att yttra
sig i fall där föräldrarna är ense, skapar redan delta högar av ärenden på
nämndens bord och försenar handläggningen vid domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundets mening bör man liksom hittills kunna
lämna till domstolens bedömande om socialnämnden skall höras eller inle. Det är
ytterst sällsynt att en domstol avslår en begäran om utredning, och när så sker
är det uppenbart alt inget behov av utredning föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund Se avsnitt 5.2.35.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaresällskapet stöder utredningens förslag om att vid
alla skilsmässor och separationer föräldrarnas överenskommelse skall
underställas yttrande av socialnämnden via tjänsteman eller kontaktperson för
barnet och detta för all säkerställa att barnels behov tillgodoses. Hittills
har icke gifta föräldrar och barn haft denna garanti. Rutinmässigt torde stora
utredningar ej behöva komma till stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.27 Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare Bilaga 3<br>
(KLFR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslås all socialnämnden skall beredas tillfälle att
yttra sig i alla ärenden angående föräldraansvar, även då föräldrarna är ense i
frågan. Vi finner detta motsägelsefullt med hänsyn lill att intentionerna i
lagförslaget betonar föräldrarnas eget ansvar samtidigt som deras kompelens på
detta sätt ifrågasattes. Vi tror att det är risk för alt de människor som redan
förekommer i sociala register blir mest uppmärksammade och alt yttrande i
övrigt blir slentrianmässiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.28 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göte<br>
borg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det i skilsmässoärenden föreslagna tillvägagångssättet med
samarbetssamtal innan positionerna år alltför låsta och parterna smutskastat
varandra i rätten hälsas också med tillfredsställelse. Svårigheten torde vara
alt skaffa fram utbildad personal på socialbyråerna både som samlalsledare och
handledare åt dessa och utredningens optimism i fråga om möjligheterna till
konfliktlösning är väl stor. Förslaget att socialnämnden skall yttra sig resp.
beredas tillfälle yttra sig i alla skilsmässomål kommer också att innebära alt
ökade resurser måste tillföras socialbyråerna. 1 de fall föräldrarna är ense om
att yrka upplösning av gemensamt föräldraansvar räcker det ej med att
socialnämnden beredes tillfälle yttra sig. Motiven för en sådan överenskommelse
bör alllid undersökas. Att undersöka familjer enbart kända på socialnämnd
diskriminerar också dessa grupper ytterligare och icke önskvärda attityder mot
dessa utvecklas, vilket icke gagnar barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.29 Svenska föreningen för barnpsykialriska kuratorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är värdefullt all både socialnämnden och domstolen får
riktlinjer när det gäller att förstå och särskilt uppmärksamma innebörden för
barnen av föräldrarnas skilsmässouppgörelse, antingen föräldrarna är ense eller
oense.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är säkert så, alt hade socialnämnden ekonomiska och
personella resurser alt träffa alla föräldrar som är på väg alt bryta sin
samlevnad, så skulle många senare tvister kring umgänge och föräldraansvar
undvikas. Bra dock att socialnämnden åläggs all granska alla fall där det
gäller ändring av föräldraansvaret, även om föräldrarna gemensamt gjort
ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.30 Sveriges skolkuratorers förening<br>
Samarbetssamtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mycket viktigt att föräldrar får hjälp all bearbeta
sin konflikt vid en skilsmässa. Barnen kan annars i flera år känna av följderna
av att föräldrarna inle kan komma överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall socialnämnden erbjuda de
föräldraansvariga tillfälle till samarbetssamtal. Detta gäller i mål om
upplösning av gemensamt föräldraansvar och om oenighet föreligger om
föräldraansvaret eller umgängesrätlen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser alt i princip är alla föräldrar vid en skilsmässa
i behov av Bilaga 3 familjerådgivning, men vid knappa resurser tillhör förstås
ovanslående grupp de som är i störst behov av de föreslagna samarbetssamtalen.
Detta är en avsevärd förbättring i jämförelse med nuvarande ordning, dar
föräldrarnas tvister inför domstol och länsrätterna handhas på ett alltför
juridiskt inriktat sätt. Advokater med jurislutbildning försöker överträffa
varandra i bevisföring, när del egentligen handlar om mdlanmänskliga
konflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen BRIS
- Barnens Rätt I Samhället Se avsnitt 3.4.31.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.1.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rädda
Barnens Riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nuvarande lagstiftning krävs inte all rätlen skall
inhämta yttrande från barnavårdsnämnden för avgörande av mål eller ärende om
vårdnad eller umgänge. Det är därmed inte ovanligt, att en så viktig fråga som
vem barnet i fortsättningen skall bo hos efler en skilsmässa avgörs
slentrianmässigt och till förfång för barnet. Dessutom blir det oftast ett
smärtsamt uppvaknande för den förälder, som invaggats i tron all umgängesrätten
skall fungera efler muntligt löfte från den andra parlen. Del finns därför
anledning för rätten att närmare granska de överenskommelser om föräldraansvar,
som fattas av föräldrar ulan alt del görs någon utredning huruvida besluten är
lill barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag är att när rätten erhållit
ansökan från föräldrar om upplösning av ell gemensamt föräldraansvar eller
andra ändringar i fråga om föräldraansvaret, går ansökan till socialnämnden med
förfrågan huruvida nämnden har något att erinra emot föräldrarnas
överenskommelse. Nämnden har sedan i sin lur skyldighet att lämna besked om
den påkallar utredning i ärendet. Har nämnden anledning att ifrågasätta
överenskommelsen föreslås att exempelvis en tjänsteman inom nämnden lar kontakt
med familjen för ett samtal med föräldrarna och barnet. I vissa fall kan detta
resultera i godkännande av föräldrarnas överenskommelse. Om så inte blir
fallet, dvs. om man finner att uppgörelsen inte är gjord med tanke på barnets
bästa, får rätten meddelande härom och kan då besluta antingen i enlighet med
föräldrarnas önskan eller om en utredning av föräldraansvaret. Förhoppningsvis
kan ett sådant förfaringssätt bidra lill att beslut fattas för barns räkning
som utesluter behov av snar omprövning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.33 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När föräldrar i dag vid skilsmässa är ense om hur
vårdnads- och umgångesfrågan skall lösas följer domstolarna, liksom
socialnämnderna om de får yttra sig, praktiskt taget alllid
"föräldrarna-vel-bäsl''-presumtionen. Denna torde ibland, liksom
"föräldrarna-är-bäsl"-presumlionen kunna ifrågasättas. Dessa två
närmast legala, även om de inte är uttryckta i lagtext, presumtioner
ifrågasätts dock mycket sällan i praktiken av sociala myndigheter/samhället
under ell äktenskap/sammanboende eller när det är fråga om en ensam
vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den naturliga frågan är då: Varför skall presumlionerna
ifrågasättas i samband med en separation? Utredningen anger en del skäl för
detta och har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också försökt lösa kontrolluppgiften. Tyvärr har den inte
enats ulan lägger Bilaga 3 fram ett huvudförslag och ett alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslagel innebär all socialnämnderna alllid
skall göra en utredning om föräldrarnas överenskommelse är lämpligast för
barnet. Åtskilliga invändningar kan riktas mot förslaget hur positiv man än
vill vara till grundidén all tillgodose barns behov. Förslaget faller dessutom
på omöjligheten alt inom överskådlig lid tillhandahålla ekonomiska och
personella resurser. Därtill kommer att även om dessa resurser kunde tillskapas
sä vore del klart bättre att satsa dessa på alla tvistiga ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudförslaget innebär att domstolen - lill skillnad mot
nu - a 111 i d skall sända alla ansökningar lill socialnämnden, som sedan avgör
om det är påkallat med utredning eller inle. Kriterier för utredningen skall
vara: Finns familjen i socialregistret eller finns andra negativa uppgifter om
familjen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet behövs någon form av urvalskriterier. Annars
blir huvudförslaget och alternativet identiska och lika omöjliga att
genomföra. Men tror man alt frånvaron av anteckning i socialregislret indikerar
"föräldrarna-vet-bäsl" gör man en felbedömning liksom om man till
äventyrs a priori tror att en anteckning i socialregistret påkallar utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har också visat på möjligheten att domstolen
kallar parterna till muntlig förhandling även når de är ense. Utredningen
påstår att del rör sig om ca 12 000 mål per år. (FoR har tyvärr ingen statistik
framtagen på annan väg men tror pä goda grunder alt antalet är väsentligt
högre.) Genom domstolsverket har FoR fåll statistik som visar all antalet
avgjorda tvistemål "alla kategorier" under 1979 var ca 60 000. Därav
avgjordes 38 000 utan förhandling och 22 000 efler förhandling. En
överfiyttning av enbart 12 000 mål skulle öka antalet
"förhandlingsmål" med över 50 %. Detta år omöjligt med tanke på
ekonomiska och personella resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell FoR-alternativ. Det finns ytterligare en möjlighet,
som dock inte tagits upp av utredningen. Denna har tänkt sig gemensam vårdnad
som huvudregel, dvs. om ingen av föräldrarna yrkar att den gemensamma
vårdnaden skall upphöra så bibehålls den. Om föräldrarna i sin gemensamma
ansökan till domstolen yrkar att föräldraansvaret endast skall tillkomma den
ena eller att föräldraansvaret för syskon skall fördelas på dem, kunde man i
lagtexten kräva alt ett frångående av huvudregeln skulle motiveras skriftligen.
• Saknas motivering skulle domstolen översända ansökan till socialnämnden med
begäran om yttrande. Skulle motiveringen enligt domstolens bedömning vara
bristfällig eller inte i överensstämmelse med barnets/barnens grundläggande
behov bör rätten ha möjlighet översända ansökan till socialnämnden med - efler
rättens prövning - antingen en fråga om nämnden har något all erinra mot
överenskommelsen eller en begäran om yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR år medveten om att även detta förslag innehåller"
brister. Den språkliga utformningen kan komma att avsiktligt dölja alt andra
intressen än barnets grundläggande behov ligger bakom föräldrarnas enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men om man inte skall ha den heltäckande metoden med
utredningar i samtliga mål måste någon form av urval/sortering äga rum. Många
faktorer talar enligt FoR för att domstolen ex officio på sätt som föreslagils
prövar om föräldrarnas avtal överensstämmer med barnets behov. Med rätt eller
orätt anser svensken i gemen att en d o m a r e är neutralare än en socialtjänsterna
n och accepterar i vart fall något mer domstolsbeslut än social-nämndsbeslut.
Därtill kommer all föräldrar som fåll sitt avlal "underkänt" av
socialnämnden redan från början har en negativ inställning till social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämndens utredare och förmodligen så småningom i domstolen
kommer alt Bilaga 3 strida för sitt ursprungliga avtal om socialnämnden i sitt
yttrande framför en annan uppfattning. Efter en dylik meningsskillnad
socialnämnd-föräldrar emellan får man förmoda alt ingen av föräldrarna på lång
tid vänder sig lill socialförvaltningen även om hjälp skulle erfordras i någon
framtida angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser alltså inte att det i föräldrabalkens 6 kap.
skall inskrivas skyldighet för domstolen att alltid bereda socialnämnden tillfälle
yttra sig. Det räcker i princip med nuvarande möjlighet som finns jml RB40:1
och som då föräldrar år oense praktiskt tagel alltid åberopas av endera eller
båda parterna. Införes en skyldighet för domstolarna att alltid höra
socialnämnden bör enligt FoR:s bestämda uppfattning i samma paragraf införas
bestämmelserna i RB 40:1 om sakkunnigutlåtande eller åtminstone en hänvisning
till detta lagrum. Del finns flera skäl för FoR:s uppfattning. Ett uttryckligt
stadgande om hörande av socialnämnd kan (miss)lolkas i kommande rättspraxis som
all socialnämnd är den enda sakkunniga som kan komma ifråga. (Alt
socialnämndernas fackkunskap i dag på många håll starkt ifrågasätts kan lämnas
därhän.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Handläggningen när föräldrarna tvistar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.7 Göta hovrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag all erbjuda föräldrar som tvistar om
vårdnaden samarbetssamtal är enligt hovrättens mening ell steg i rätt riktning.
Del primära måste vara att föräldrarna själva söker lösa sina konflikter i
stället för att myndigheter fattar besluten åt dem. Förslaget ställer dock
stora krav på dem som skall leda dessa samtal och del finns skål anta att
verksamheten blir resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten vill instämma i den kritik som kan riktas mot
del nuvarande underlaget för domstolarnas bedömning av interimistiska yrkanden
angående vårdnad och umgängesrätt. Beslut i dessa frågor har med hänsyn till
status quo-principen stor betydelse. Hovrätten tillstyrker därför utredningens
förslag om hörande av socialnämnd före avgörande av sådana frågor. Muntliga
förhör bör kunna hållas i hovrätten. för såvitt det inte är uppenbart att
anledning till förhöret saknas. RB 52:10 ger visserligen redan f. n. hovrätt
möjlighet att hålla muntliga förhör i dessa frågor. Om förslaget genomförs
förordar dock hovrätten all bestämmelsen om muntliga förhör vid bedömning av
interimistiska yrkanden angående vårdnad och umgängesrätt lagfästs i
föräldrabalken med ovan angiven begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot ställer sig hovrätten tveksam till förslaget all
den interimistiska prövningen i flertalet fall skulle utmynna i enbart ett
förordnande om barnets bostad. Till namnet är detta något annat än ett
interimistiskt beslut om vårdnad, men i praktiken kan det upplevas likadant som
ett sådant och kan komma alt åberopas av parterna i ett status quo-resonemang när
del gäller all avgöra den slutliga vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.2 Kammarrätten i Stockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten tillstyrker förslaget om samarbetssamtal i
frågor om föräldraansvar och umgängesräll när föräldrarna inte är ense. Enligt
kammarrättens mening är förslaget i denna del en av de mer väsentliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkterna när det gäller att få till stånd förhållanden
som gagnar barnels Bilaga 3 bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén diskuterar ingående hur samtalen bör skötas och
av vem. Kammarrätten anser all del väsentliga är att inte samma person får hand
om samarbetssamtalen och en eventuell vårdnadsulredning. Det är också angeläget
att vad som har förevarit vid samarbetssamtalen inle får användas i
vårdnadsulredningen. Blotta misstanken om att så skulle kunna ske är uppenbart
ägnad all rubba förtroendet för samlalsledaren och att minska värdet av
samtalen. Det är därför önskvärt att samtalen anförtros åt tjänstemän som inte
är direkt knutna lill socialnämnden. Kammarrätten anser all i första hand
befattningshavare inom kommunernas eller landslingens familjerådgivning, som
åtnjuter sekretesskydd, bör komma i fråga. En särskild fördel är all inom
familjerådgivningen också finns tillgång lill personer med den kompetens som
ofta torde vara en förutsättning för ell tillfredsställande resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten vill starkt understryka vad kommittén har
framhållit om att vid vårdnadsutredning barnet inle skall behöva la ställning
till konflikten mellan föräldrarna. Risk föreligger annars för
lojalitetskonflikter och skuldkänslor hos barnet. Barnets uppfattning bör
emellertid om möjligt inhämtas under lämphga former, om barnet har nått sådan
grad av mognad att dess hörande ter sig meningsfullt. Stor varsamhet år härvid
påkallad. Kammarrätten håller emellertid före att en uttrycklig föreskrift bör
undvikas om att barnels uppfattning skall inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lika med kommittén anser kammarrätten att
vårdnadsutredning även i framtiden bör underställas socialnämnd. Kammarrätten
ansluter sig också lill kommitténs förslag att kommun fortsättningsvis bör i den
ordning som följer av kommunallagen (1977:179) kunna delegera yttranden i mål
om vårdnad eller umgångesräu.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kommittén anger stämmer det interimistiska
förordnandet om vårdnad i de flesta fall överens med den slutliga domen. 1
syfte att förbättra underlaget för den interimistiska bedömningen föreslås i
belänkandet att rätten skall få möjlighet att inhämta upplysningar om parterna
från socialnämnden innan något beslut fattas. Kammarrätten anser att det är en
fördel om en sådan möjlighet skapas. En förutsättning är dock att nämnderna har
sådana resurser att någon mera avsevärd tidsutdräkt inte uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommittén bör det interimistiska beslutet normall
inte längre gälla vårdnaden ulan endast var barnet skall bo och eventueU
umgängesrätt. Kammarrätten avstyrker detta förslag och förordar att nuvarande
ordning behålls. Förordnande rörande enbart bostaden och umgängesrätten kan
visserligen låta mindre ingripande än ett interimistiskt beslut i själva
vårdnadsfrågan. I praktiken torde det dock bli fråga om-och uppfattas som
-samma sak. Är föräldrarna oense i boendefrågan torde förutsättningar också
saknas för gemensam vårdnad i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarätlen avstyrker allernativförslagel under 7. 2. 3. 7
som klart olämpligt. Ell slutligt beslut av denna art är ägnat all skjuta
konflikter på framtiden men knappast att förebygga dem. Gemensam vflr(7/7fl(i
förutsätter enligt kammarrättens mening att föräldrarna är ense.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lika med utredningen anser kammarrätten att möjlighet inle
bör öppnas lill att höra vittnen eller andra på förberedelsestadiet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att upplösning av gemensam vårdnad
alllid skall föregås av betänketid i likhet med vad som nu gäller vid
äktenskapsskillnad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>när makarna har barn under 16 år. Bakom förslaget ligger tanken
alt barn till Bilaga 3 ogifta föräldrar skall jämställas med barn lill
gifta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten avstyrker förslaget i denna del. I
äklenskapsskillnadsfallet är fråga om upplösning av ett band mellan vuxna, som
i den givna situationen anses behöva en betänketid. I det senare fallet finns
inle något band av denna art utan endast vårdnadsfrågor återstår. Risk
föreligger därför alt betänketiden uppfattas som en onödig formalitet av
föräldrarna utan alt regleringen medför någon egentlig nytta för barnet. Att en
lösning av vårdnadsfrågan förskjuts kan t. o. m. vara ägnat att skapa eller
underblåsa konfiikler mellan föräldrarna. Detta kan typiskt sett gå ut över
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna författningstexten: Lag om ändring i
giftermålsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har utvecklats i det föregående bör 11 kap. 1 § andra
stycket utgå. Del finns inle i övrigt några bestämmelser i giftermålsbalken som
avser andra sammanboende än makar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 5.1.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.3 Stockholms Ungsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 5.1.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten delar helt utredningens uppfattning alt
föräldrar, som tvistar om föräldraansvar eller umgängesrätt, i första hand
skall erbjudas av kommunen obligatoriskt tillhandahållen hjälp att bearbeta sin
konfiikl för alt själva kunna komma fram till en uppgörelse och ta ansvar för
sitt beslut. På s. 93 ff i yttrandet utvecklar utredningen bl. a. sin syn på
hur den föreslagna konfliktbearbelningen skall tillgå med samarbetssamtal inför
kvalificerade samlalsledare, som har möjlighet alt anlita expertis från annat
håll. Tingsrätten instämmer i utredningens uttalande att stora krav måste
ställas pä kompetensen hos den personal, som skall syssla med denna verksamhet.
Även tingsrätten är av den uppfattningen, alt del bör finnas vattentäta skott
mellan samarbelssamlalen och en eventuell följande utredning om föräldraansvaret,
och all vad som förekommer vid samtalen skall vara sekretesskyd-dat. Önskvärt
synes vara, alt de personer som skall syssla med verksamheten ges en fristående
ställning i förhållande lill den kommunala socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten biträder utredningens förslag all rätten då
oenighet föreligger mellan föräldrar skall kunna inför ell interimistiskt
beslut skyndsamt inhämta upplysningar från socialnämnden. Däremot motsätter sig
tingsrätten bl. a. på de skäl, som angetts i 1 st. s. 108 i belänkandet, alt
möjlighet till bevisupptagning under förberedelsen införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten biträder likaså förslaget i 31 § att
interimistiska beslut i mål eller ärenden om föräldraansvar begränsas till
frågan om barnets bostad om ej särskilda omständigheter påkallar förordnande
angående föräldraansvaret. Där igenom undvikes ett mer eller mindre
prejudicerande beslut i ett stadium då utredningen ännu är ofullständig. Kanske
också möjligheten alt slutligen bevara det gemensamma föräldraansvaret blir
större genom denna ordning. Tingsrätten finner det oklart varför i samma lagrum
upptagits bestämmelse om interimistiskt beslut angående umgängesrätt. Åsyftas
därmed endast möjlighet alt meddela sådant beslut i mål eller ärenden angående
umgängesrätt eller är meningen att öppna en möjlighet all i samband med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>interimistiskt beslut angående bostad i mål om
föräldraansvar interimistiskt Bilaga 3 förordna om umgängesrätt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller interimistiska beslut vill tingsrätten
vidare framhålla följande. Inte minst mot bakgrund av förslagets syfte all
befrämja gemensam vårdnad och ge föräldrar hjälp och möjlighet alt själva komma
fram till beslut rörande barnels bostad/föräldraansvarel/umgängesräll kommer
det att föreligga fall, då domstolen finner det lämpligast all för dagen
interimistiskt beslut inle ges i den aktuella situationen. Det kan exempelvis
finnas skäl att bereda parter, som ej utnyttjat möjligheten till
samarbetssamtal, rådrum att anlita sådana eller skäl att låta parterna under
någon tid ytterligare överväga sina ståndpunktstaganden eller avvakta lösningen
av någon aktuell praktisk fråga. Tingsrätten finner det därför angeläget att i
lagtext eller motiv klart anges, att parterna inle har en ovillkorlig rätt att
i alla situationer erhålla ett interimistiskt beslut ulan all domstolen om
särskilda skäl föranleder därtill kan underlåta alt meddela interimistiskt
förordnande oaktat parterna eller någon av dem påkallat sådant. Möjligheten att
under målets fortsatta handläggning återkomma med begäran om interimistiskt
beslut står ju alltid öppen för parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten är tveksam men vill inle helt avvisa
alternativförslagel att införa möjlighet att meddela slutligt förordnande om
bostad för barnet. Om föräldrarna är ense i denna del och önskar rättens
förordnande om bostad bör möjlighet till sådant beslut finnas. Men även då
oenighet föreligger i bostadsfrågan synes skäl tala för att domstol på
föräldrarnas begäran avgör tvisten. Tingsrätten vill erinra om att ett beslut
angående bostad kan ha viss betydelse i fråga om underhållsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagets 33 § motsvarar nuvarande 14 §, men tingsrätten
finner här anledning lill en kort kommentar. Väl medveten om att 33 § 3 st. i
förslaget har sin motsvarighet i RB 18:7 och att en översyn av
rätlegångsförfarandet pågår, vill tingsrätten efterlysa en möjlighet alt
förplikta försumligt ombud att ensam ersätta rättegångskostnad i mål och
ärenden enligt BFB. Tingsrätten vill också påpeka att sista meningen i 33 § 3
st. kan vara vilseledande så till vida alt rättens möjlighet att ex officio
frångå huvudregeln om kostnadsfördelning i mål eller ärende rörande
föräldraansvar eller umgängesrätt omfattar jämväl den situation som anges i 2
st. i samma lagrum, där motsvarande befogenhet ej anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om betänketid se avsnitt 3.5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.4 Malmö tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i denna del handlar i stor utsträckning om
socialnämndens befattning med ifrågavarande mål. Tingsrätten har inle sett som
sin uppgift att ingå i en närmare bedömning av dessa frågor, som till stor del
ligger utanför domstolens verksamhetsområde. Såvitt tingsrätten kan bedöma
förefaller dock förslaget om "konfliktbearbetning" i stället för
utredning ändamålsenligt och det synes utgöra ett led i en riktig strävan att ersätta
byråkrati med mänskliga kontakter och hjälpa människor att ta ett eget ansvar
för sina handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad härefter angår handläggningen av interimistiska
vårdnadsfrågor finner tingsrätten den föreslagna möjligheten för domstolen att
i dessa fall inhämta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981.'82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upplysningar från socialnämnden vara en utmärkt och
välbehövlig reform. Bilaga 3 Om förslaget kan praktiskt genomföras är måhända
en annan fråga men tingsrätten vill för sin del tillstyrka det. Däremot
förefaller del inte speciellt lämpligt all det interimistiska avgörandet
inskränkes lill ett beslut om var barnen skall bo. Om föräldrarna t. ex., såsom
inte sällan är fallet, är djupt oense, är det angelägel att få ett snabbi
beslut om vårdnaden lill stånd. I andra fall kan del måhända ibland räcka med
ett förordnande om var barnet skall bo. Ingen av dessa möjligheter bör dock
enligt tingsrättens uppfattning ges företräde i lagtexten. - - - (se avsnitt
5.1.4.) - - - -I detta sammanhang skall också kommenteras förslaget om betänketid
vid upplösning av gemensam vårdnad. I konsekvens med vad tingsrätten tidigare
uttalat om gemensam vårdnad för ogifta föräldrar avstyrkes förslaget. I de få
fall där ogifta föräldrar hos domstol begärt gemensam vårdnad får man utgå från
all de, om de vill få den gemensamma vårdnaden upplöst, har tillräckligt tänkt
igenom sin situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten i
Stockholms län Se avsnitt 5.1.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten
i Göteborgs och Bohus län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa hänseenden innebär utredningens förslag väsentliga
förändringar i förhållande till dagsläget. Länsrätten anser att del är
angelägel all de riktiinjer, som utredningen drar upp om konfliktbearbetning i
stället för utredning, kommer att följas. Särskild vikt bör fästas vid
samarbetssamtalen. Det kommer emellertid att ställa stora krav på resurser hos
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även vad som anförs i betänkandet om utredningar om
föräldraansvar eller umgängesräll och om hörande av barn bör kunna vara
vägledande för berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om socialnämndens yttrande tillstyrker länsrätten
alt möjligheten för kommun att delegera yttranden i mål om föräldraansvar eller
umgängesräll behålls och ser gärna all sådan delegation kommer till ökad
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar vidare utredningens uppfattning att
domstolens interimistiska bedömning endast bör omfatta var barnet skall bo och
eventuell umgängesrätt. Del är också angelägel att beslutet grundas på ett
säkrare underlag än vad fallet ofta är i dag. Remiss på kort tid lill
socialnämnden är därför ofta alt förorda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.7 Domstolsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tid det i allmänhet tar att ulföra vårdnadsutredning
bör nedbringas. Detta gäller särskilt om utredning framdeles skall föregås av
samarbetssamtal. Lång väntetid är olämplig med hänsyn främst lill alt den i
praktiken ofta verkar för den förälder som interimistiskt har barnet hos sig.
Tidsutdräkt medför även besvär för domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande ordning underställs vårdnadsutredningen
sociala nämndens prövning. Domstolsverket instämmer i den kritik som
utredningen redovisat emot denna ordning. En "förprocess" inför sociala
nämnden är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ägnad att förstärka och förlänga tvisten mellan parterna.
Föräldrars Bilaga 3 medverkan kan sålunda enligt förslaget förekomma vid
muntlig förberedelse, samarbetssamtal, vårdnadsulredning, sammanträde inför
sociala nämnden samt vid huvudförhandling. Del bör allvarligt övervägas att
frikoppla socialnämnden från yttrandena på sätt utredningen angivit i
betänkandet (s. 106). Den statistik utredningen redovisat i denna del ger inte
slöd för att ett borttagande av sociala nämndens mellankommande prövning i
någon nämnvärd utsträckning skulle ändra förutsättningarna för domstolarnas
beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens interimistiska bedömning (7.2.3.6)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket tillstyrker förslaget om all domstol som
grund för interimistiskt beslut i mål om föräldraansvar och umgängesräll skall
kunna inhämta upplysningar från socialnämnden. Enligt den av utredningen
skisserade ordningen skulle två förberedande inställelser normall bli följden i
mål där upplysningar inhämtas. Domstolsverket anmärker alt skriftligt svaromål
ofta torde kunna ersätta den första inställelsen i mål där tingsrätten vid
talans väckande har anledning alt anta att vårdnads- eller umgängesfråga är
Ivistig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller utredningens förslag att interimistiskt beslut
om föräldraansvar skall kunna ersättas av förordnande om bostad och eventueU
umgängesrått anmärks att det enligt nuvarande regler inte är möjligt all
förordna om umgängesrätt när gemensam vårdnad gäller. Denna ordning har
utredningen utgått ifrån i sitt förslag lill 6 kap.20 § BFB. Del framgår ej om
utredningen förbisett detta eller om ändring föreslås dithän all gemensamt
föräldraansvar ej utgör hinder för (interimistiskt) förordnande om
umgängesräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket delar inte utredningens uppfattning alt
hovrätt alltid bör hålla muntlig förhandling vid överprövning av interimistiskt
beslut angående föräldraansvar eller umgängesrätt. Frånsett att en sådan
ordning kan orsaka praktiska problem för hovrätt och parter samt ökade
kostnader torde behov av muntlig förhandling inte finnas i alla dessa mål. Det
kan anmärkas alt hovrätten, om utredningens förslag på denna punkt godtas, har
möjlighet all inhämta upplysningar enligt 6 kap. 31 § BFB samt la del av
eventuella upplysningar som inhämtats av tingsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belänketid vid upplösning av gemensamt föräldraansvar
(7.2.3.9)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tUlstyrks under förutsättning alt del kopplas
lill möjlighet till interimistiskt beslut på grunder som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.8 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den undersökning socialstyrelsen gjort
(Socialstyrelsen redovisar 1979:8) om utredningsförfarandel i vårdnadslvisler
har man funnit en allmän tendens i flertalet kommuner vara en strävan efter alt
frångå del traditionella utredningsförfarandel. Oftast arbetar nämnderna med
målet all få till stånd en gemensam överenskommelse mellan föräldrarna i
vårdnads- eller umgängestvisten. Vårdnadsutredaren försöker också få dem att
åter kommunicera med varandra, vilket innebär alt de arbetar med föräldrarna
vid gemensamma samtal. I en del kommuner arbetar två assistenter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillsammans. Socialstyrelsen finner det därför mycket
tUlfredsslällande att Bilaga 3 utredningen föreslår ett arbetssätt i samband
med en domslolsremiss i vårdnads- och umgängesärenden, som i stora delar
överensstämmer med den melodikförändring som nu pågår i många kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetssamtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utformning av samarbetssamtalen som föreslås
fillstyrks av socialstyrelsen. Bl. a. nämns som en punkt alt de uppgifter som
lämnats till samlalsledaren inte får användas i en eventuell kommande
utredning. Del har därför bedömts alt samtalsledaren inte bör anlitas som
utredare i ell senare led. Socialstyrelsen vill framhålla vikten av all detta
upprätthålls. En förutsättning för all samarbetssamtalen skall bli meningsfulla
är att de uppgifter föräldrarna lämnar inte skall kunna användas mot dem i
framtiden. Vidare bör som föreslås, dessa uppgifter bli sekrelesskyddade och
samtalsledaren i detta avseende likställas med en familjerådgivare. Särskilt
viktigt är all samtalsledaren inle får vittna i en eventuell framtida
rättegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all stora krav på kompetens bör
ställas på de personer som skall leda samarbetssamtalen. Vidare framhålls
viklen av fortlöpande handledning. Socialstyrelsen finner det angeläget alt
höga krav ställs på utbildning och kompetens. Man får dock inle bortse från de
ekonomiska svårigheter som mindre kommuner med små resurser härigenom kan
förorsakas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om föräldraansvaret eller umgängesrätten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När samarbetssamtal inte kunnat genomföras eller inle lett
fram till en lösning föreslås all nämnden sätter igång en utredning.
Socialstyrelsen tillstyrker den uppläggning av utredningen som föreslås. Det är
viktigt att nämnden, som framhålls i belänkandet, är restriktiv när det gäller
att la in referenser i utredningen. Vidare är del, enligt socialstyrelsens
uppfattning, angeläget att nämnden nästan uteslutande kontaktar personer som
har speciella kunskaper om barn och i sin yrkesutövning möter barnet såsom
personalen vid daghem m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hörande av barnet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur man skall få vetskap om barnets inställning är kanske
den svåraste och mest känsliga frågan i hela utredningsförfarandel. De
uttalanden utredningen här gör bör enligt socialstyrelsens uppfattning kunna
tjäna som god vägledning för nämnderna i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens yttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning, att
kommunerna även i fortsättningen bör ha möjlighet, att delegera yttranden i
vårdnads- och umgängesärenden lill tjänsteman eller grupp av tjänstemän. Vidare
anser styrelsen, i likhet med utredningen, all denna möjlighet bör få ökad
användning. Med hänsyn till de svåra ställningstaganden som kännetecknar dessa
ärenden är del dock viktigt att del slutliga avgörandet inle ligger hos
utredaren ensam utan hos en grupp tjänstemän med speciella kunskaper på
området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens interimistiska bedömning</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom undersökningar har visals att det interimistiska
förordnandet av vårdnaden i övervägande antal fall överensstämmer med den
slutliga domen. Detta motiverar som utredningen anför ett mera underbyggt
beslut om barnets placering redan från början. Socialstyrelsen tillstyrker
därför utredningens förslag, att domstolarna inhämtar upplysningar frän socialnämnderna,
innan de fattar det interimistiska beslutet. Detta förfarande kan dock medföra
att parterna starkare än i dag kan uppleva det som om frågan om föräldraansvar
är avgjord redan i samband med del interimistiska förordnandet. Socialstyrelsen
vill därför betona vikten av att nämnden försöker se lill att när den egentliga
utredningen senare görs, denna inte drar ut pä liden, utan bedrivs med största
möjliga skyndsamhet. Osäkerhet om det slutliga avgörandet är en negativ faktor
för alla berörda parter och barnet behöver snarast möjligt fä sin definitiva
placering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.9 Riksskatteverket (RSV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande om bostad för barn enligt 6 kap. 31 § i
författningsförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV anser del föreslagna stadgandet lämpligt även från
folkbokförings-synpunkt. I folkbokföringsförordningen 1967:198 finns inga
särskilda föreskrifter om hur anmälan, t. ex. flyllningsanmälan, skall göras
för omyndig (jfr SOU 1966:16 s. 80-81). I praxis godtas att flyttningsanmälan
gemensamt för en familj med barn kan göras av endera maken. 1 situationer när
föräldrar har gemensam vårdnad och fiyttar isär kan dock konflikt uppkomma om
behörigheten att göra flyttningsanmälan för barnen. Principiellt bör då krävas
båda föräldrarnas anmälan men detta kan vara svårt att iaktta i praktiken. Har
domstol förordnat om bostad för barnet behöver någon tveksamhet inte uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan emellertid ifrågasättas om domstols förordnande om
bostad för barnet skall - om förordnandet inte går i verkställighet och barnet
exempelvis kvarbor hos ena föräldern trots att domstol förordnat att barnet
skall bo hos den andra föräldern - innebära att undantag skall göras från
huvudregeln i 12 § folkbokföringsförordningen, all barnet skall vara
kyrkobokfört där det faktiskt vistas. Är detta avsikten bör en
undantagsbestämmelse från den s. k. dygnsviloregeln införas i folkbokföringsförordningen
av innehåll att barn alltid skall kyrkobokföras där rätten så beslutat
beträffande bostad oavsett de verkliga förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.10 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att så kallat samarbetssamtal blir en vanligare form att
lösa konflikter i fråga om föräldraansvar och umgängesräll genom alt
föräldrarna, som utredningen föreslagit, obligatoriskt erbjuds detta, anser
länsstyrelsen vara mycket tiUfredsställande. Del torde emellertid enligt
länsstyrelsens uppfattning bli svårt att få fram tillräckligt antal
välutbildade och lämpliga personer för att leda samtalen. Särskilda
utbildningsinsatser bör därför övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i 30 § fastslagit att barnets mening skall
inhämtas i tvistiga mål om föräldraansvar eller umgängesräll. Vad utredningen anfört
om hörande av barnet och vad som är förenligt med barnets bästa anser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsen vara av stort värde för de personer som
skall avge yttrande i Bilaga 3 sådana mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens interimistiska bedömning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 stället för nuvarande ordning beträffande interimistisk
vårdnad föreslår utredningen att något interimistiskt beslut om
föräldraansvaret inte skall fattas. I stället skall rätten besluta om var
barnet skall bo om föräldrarna inte är ense härom. Detta anser länsstyrelsen vara
ett bra förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan rätten lar ställning till frågan var barnet skall bo
skall ett skyndsamt yttrande (om möjligt inom 14 dagar) inhämtas av
socialnämnden. Företrädesvis skall det ske genom delegation lill någon
tjänsteman hos nämnden. Jämfört med nuvarande ordning anser länsstyrelsen detta
vara ett steg i rätt riktning. Det måste emellertid anses otillfredsställande
att en tjänsteman ensam skall la ställning och dessutom på myckel kort tid.
Slalus-quo-pre-sumtionen torde vara lika stark vare sig rätten beslutar om
föräldraansvaret eller om var barnet skall bo. Länsstyrelsen ifrågasätter om
inte beslut om var barnet skall bo i de allra flesta fall kan anstå tills
samarbetssamtal eller eventuell grundligare utredning hunnit genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativt föreligger ett förslag att rätten även
slutligt skall kunna förordna om barnels bostad. Delta skulle vara ett
alternativ lill all förordna om föräldraansvaret. Utredningen anför bland annat
att detta skulle ligga i linje med huvudprincipen om gemensamt föräldraansvar.
Det skuUe också kunna ha viss psykologisk betydelse för föräldrarna. Med
åberopande av vad utredningen anfört härom tillstyrker länsstyrelsen delta
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.11 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län Handläggning
av fråga om föräldraansvar eller umgängesrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I BFB 6:28 fastslås att rätten innan den avgör mål eller
ärende angående föräldraansvar eller umgängesrätt skall höra socialnämnden. Det
får ur barnels synpunkt ses som en klar förbättring jämfört med gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det helt nödvändigt att domstolen i alla mål och
ärenden, förutom där föräldrarna är ense, skaU höra socialnämnden. I detta
sammanhang vill jag även påpeka del värdefulla i att belänkandet behandlar på
vilket sätt man tycker att domstolen skall utforma sin framställan till
socialnämnden. I dag uppstår inte alltför sällan tveksamheler vid socialförvaltningarnas
tolkning av domstolens begäran om yttrande. Betänkandets förslag, att remissen
utformas som en begäran om utlåtande av vilken lösning som är förenligt med
barnels bästa, är att hälsa med stor tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om föräldraansvar eller umgängesrätt när
föräldrarna är ense ansluter jag mig till utredningens huvudförslag, som
innebär att domstolen skall bereda socialnämnden tillfälle all yttra sig. Del
är av stor betydelse för barnet alt socialnämnden får möjlighet alt bedöma om
den finner skäl att påkalla utredning i ärendet. All däremot som alt. förslaget
förordar ålägga socialnämnden att obligatoriskt yttra sig i dessa ärenden
finner jag mindre realistiskt och inle heller metodiskt tilltalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i sammanhanget påpeka att jag finner BFB 6:28
något vilseledande i uttrycket "kan". Man kan lätt få den
uppfattningen alt rätten själv får avgöra huruvida den vill låta socialnämnden
komma till tals eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom jag ej stödjer huvudförslagen om gemensamt
föräldraansvar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. 5 får detta till följd att domstolen enligt min
mening även skall ta Bilaga 3 ställning till erhållande av gemensamt
föräldraansvar för ogifta samt till fortsatt gemensamt föräldraansvar efler
skilsmässa och separation. I likhet med ovan bör även dessa ärenden behandlas
jml BFB 6:28.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadsulredningen - samarbetssamtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskriften i BFB 6:29 att socialnämnden obligatoriskt
skall erbjuda konfliklbearbetning i form av samarbetssamtal finner jag bra.
Genom att göra detta till ett obligatorium skapas lika rättigheter för alla
oavsett vilken kommun man bor i. Del vore dessutom ännu bättre om
socialnämnderna i likhet med utredningens resonemang redan på ett tidigare
stadium än efler inledd process kunde erbjuda samarbetssamtal. På detta sätt
skulle antalet processer vid domstol förmodligen begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många kommuner kommer troligtvis att uppleva en brist på
resurser för att möjliggöra samarbetssamtal. I socialulredningens
slutbetänkande och sedermera i prop. 1979/80:1 diskuteras en eventuell
huvudmannaskapsförändring för den icke primärkommunala familjerådgivningen och
den psykiatriska barn- och ungdomsverksamheten. Huvudmannaskapsfrågan för dessa
föreslås bh föremål för utredning och om en av eller båda dessa verksamheter
tillförs socialtjänsten blir de en resursförstärkning icke minst för ärenden
som kräver relationsbearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av Bente och Gunnar Öberg anförda kritiken mot s. k.
traditionella vårdnadsutredningar kan i vissa fall vara befogad, men den får
inle ses som aUmängiltig. Jag vill reservera mig emot att utredningen så
kraftigt betonar makarna Öbergs åsikter. När del gäller samarbetssamtalen vill
jag understryka behovet av att samlalsledarna skall ha en kvalificerad
utbildning, men alt de också skall äga livserfarenhet och fallenhet för
uppgiften. Socionom-dier psykologutbildning synes vara mest lämplig. Jag vill
dock samtidigt varna för att samarbetssamtalen kan få karaktären av aUtför stor
"expertinblandning" och som följd därav inte blir ett godtagbart
alternativ för många föräldrar. Vi kommer naturligtvis att få räkna med att
många inte alls kan eller vill delta i samarbetssarntal. Utformningen av dessa
betyder mycket för hur många föräldrar vi skalli kunna nå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattentäta skott bör råda mellan samarbetssamtalen och en
eventuell utredning. De uppgifler;som framkommit bör sekretesskyddas. Del bör
dessutom finnas en regel sorn säger alt de som lett samtalen ej anlitas vid
eventuell efterföljande iilredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill trols min positiva syn på samarbelssamlalen
avslutningsvis varna för att alltför stora förhoppningar knyts till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande barnels eventuella medverkan i
samarbetssamtalen se under rubriken Hörande av barnet - barns medverkan i samarbetssamtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om föräldrar inte når en samförståndslösning genom
samarbetssamtal eller inte vill delta i sådana återstår ingen annan möjlighet
alt utröna vad som är bäst för barnet än all göra en utredning. De nya
utredningsmetoder som föreslås är en klar förbättring av vår traditionella
vårdnadsulredningsmelo-dik. Jag vill särskilt understryka behovet av att fler
än en person arbetar med utredningen, att den begränsas samt aft man iakttar
restriktivitet vad gäller referenser. De i avsnittet rekommenderade
utredningsmetoderna bör framdeles få gälla som riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anger att del bör stå samlalsledaren fritt all
anlita expertis från annat håll. Jag förutsätter parternas medgivande
till ett sådant</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arrangemang såväl vid samarbetssamtal som vid utredning.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande barnets vilja se nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hörande av barnet - barns medverkan i samarbetssamtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först vill jag fastlå att barn aldrig får tvingas ta
ställning i föräldrarnas konflikt. Barnels vilja bör tillmätas stor betydelse,
och skall vägas in i helhetsbedömningen som en viktig faktor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen diskuterar barnets dellagande vid
samarbetssamtal. Del konstateras på s. 99 all barnet bör kunna delta i
samarbetssamtalen, men all dessa i första hand är avsedda för att bearbeta
föräldrarnas konflikt, och att barnens behov av känslobearbetning skall
tillgodoses på annat sätt t. ex. genom att anlita barnpsykialriska resurser. På
s. 103 däremot skriver utredningen alt det är viktigt för barnet alt delta i
samtalen för att få lägga fram sina synpunkter och diskutera skuldkänslor,
rädsla och besvikelser med anledning av föräldrarnas konflikt. Jag tycker det
år viktigt all det klart fastslås att samarbetssamtalen handlar om föräldrarnas
bearbetning av sin konflikt och menar därmed all skrivningen på s. 103 i delta
fall får anses olycklig. Barnels deltagande vid samarbetssamtal bör givelvis
bedömas frän fall lill fall, men jag tycker skrivningen på s. 99 år en bättre
utgångspunkt i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att utröna barnels vilja bör samlalsledaren, som
utredningen skriver, träffa barnet såväl enskilt som tillsammans med
föräldrarna. En träff med föräldrarna och barnet skall då inle ha karaktären av
konfliklbearbetning ulan handla mera om den rådande situationen. Jag tycker del
är viktigt att påpeka att dessa samtal bör ske i barnels hemmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utredning om föräldraansvar eller umgängesräll är del
kanske känsligare an vid samarbetssamtal att utröna barnets vilja, beroende på
hur barnet upplever föräldrarnas konflikt. Det är viktigt alt förslå all barnet
i dessa situationer har svårt att ta ställning och man måste, som anges i
betänkandet, vara försiktig med alt redovisa barnels synpunkter, annars kan
risk föreligga för att dessa senare används mot barnet. Jag förutsätter även i
dessa fall att utredaren träffar barnet såväl enskilt i dess hemmiljö som
tillsammans med föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förordar ingen särskild åldersgräns när del
gäller att samtala med barnet. I lagtexten BFB 6:30 anges all barnels mening i
frågan skall inhämtas om det är lämpligt och möjligt. I detta kapitel skriver
utredningen all samtal skall ske så snart det är möjligt med hänsyn lill
barnels mognadsgrad. Här diskuteras inle alls lämpligheten! Jag anser verkligen
all barnet skall få komma lill tals och ge uttryck för sin vilja, sina
synpunkter, men jag menar nog alt man inle urskiljningslöst får samtala med
barn i förskoleåldern. Mognaden skall i första hand bedömas av samlalsledaren/
utredaren och föräldrarna tillsammans och därmed lämpligheten av samtal med barnet.
Kontaktman eller barnassistent kan vara lill god hjälp i detta sammanhang. I
tveksamma fall bör barnpsykiatriska och/eller barnpsykologiska resurser kunna
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens yttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All sociala centralnämnden enligt gällande ordning behandlar
och beslutar i vårdnadsärenden in plenum har som utredningen säger ibland
kritiserats. Kritiken har dä oftast gällt alt parternas inbördes konflikt
förstärkts bl. a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom företrädet inför nämnden. Jag anser mig i viss mån
kunna ansluta mig Bilaga 3 till denna kritik, men vill samtidigt betona
behovet av en instans som bevakar all utredningen har en godtagbar kvalité,
och där vi får behålla ett lekmannainflytande redan på detta stadium (inle
bara i domstolen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina synpunkter på förfaringssättet hos sociala
centralnämnden i dag gör all jag vill ansluta mig lill utredningens förslag om
att kommunerna i större omfattning än vad nu sker delegerar yttranden i ärenden
om föräldraansvar och umgängesrätt. Delegation bör komma ifråga lill en liten
grupp förtroendevalda, men enligt min mening inte lill tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då del däremot gäller besked som sociala centralnämnden
avger enligt BFB 6:28 där föräldrarna är ense, bör sådant vara delegerat till
tjänsteman. Detsamma bör kunna gälla i ärenden jml BFB 6:31.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens interimistiska bedömning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens ambitioner är alt förbättra beslutsunderlaget
vid interimistiska beslut rörande föräldraansvar och umgängesräll. Mot denna
bakgrund finner jag det förvånande alt den föreslagna BFB 6:31 inle innehåller
en mer tvingande formulering vad gäller inhämtande av upplysningar från socialnämnden.
Mig förefaller det självklart all socialnämndens åsikt skall inhämtas.
Erfarenheter har visat att interimistiska beslut ofta får stor betydelse för
ärendets slutgiltiga bedömning, varför beslutsunderlaget måste breddas jämfört
med vad som sker i dag. Tyvärr har jag flera negativa erfarenheter av
interimistiska beslut, vilka visat sig ej vara lill barnels bästa och som torde
ha blivit annorlunda, om socialnämndens åsikt inhämtats. Om socialnämnden redan
på detta stadium i en process får kännedom om ärendet, har man dessutom
möjlighet att nå barn till tvistande föräldrar tidigare än som i dag oftast
sker. I BFB 6:31 föreslås att endast bostadsfrågan och umgängesrätt skall lösas
interimistiskt. Jag ansluter mig till utredningens motiv lill detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens slutliga bedömning Vad är förenligt med barnets
bästa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser del självklart alt barnets bästa skall vara
ledstjärnan vid bedömningar i ärenden om föräldraansvar och umgänge. Domstolen
skall, som utredningen anger, söka efter del bästa av tillgängliga alternativ
för all trygga barnels uppväxt och utveckling. De omständigheter som i detta
kap. anses betydelsefulla för barnels bästa saml vad som i kap. 4 anförts om
barns behov bör enligt min mening ligga till grund för en nyanserad helhetsbedömning
av vad som är förenligt med barnets bästa. Vid bedömning av umgängesrått skall
dessutom stor vikt läggas vid de faktorer som är omnämnda i kap. 6 s. 82-83.
Varför finns i detta avsnitt ingen hänvisning lill kap. 6?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ovanslående skall naturligtvis gälla både vid domstolens
och socialnämndens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänketid vid upplösning av gemensamt föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all upplösning av gemensamt
föräldraansvar skall föregås av 6 månaders betänketid. Betänketiden skall dä
gälla oavsett om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna är gifta med varandra eller ej och oavsett om
de bor tillsammans Bilaga 3 eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag syns välbetänkt i de fall när
föräldrarna är gifta med varandra eller sammanbor eftersom förhållandena då år
att jämställa med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om föräldrarna däremot inle sammanbor ställer jag mig
tveksam till behovet av en betänktetid. Jag tycker all den faktiska situationen,
sammanboendet-separationen, har större betydelse för barnet än upplösningen av
del gemensamma föräldraansvaret i sig har. Belänketid är också tveksam mot
bakgrund av den disproportion som skulle uppstå mellan svårighetsgraden att
påbörja respektive upplösa det gemensamma föräldraansvaret, om utredningens
förslag om anmälan till PÄ för att erhålla gemensamt föräldraansvar skulle
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.12 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redovisar försök som har gjorts med
samarbetssamtal som ersättning för vårdnadsutredningar. Dessa försök har visat
att del är viktigt för barnens välbefinnande att föräldrarna bearbetar sina
konflikter. Enligt utredningens mening bör kommunerna rekommenderas att erbjuda
samarbetssamtal som alternativ lill vårdnadsulredning och utredningen lämnar
förslag till minimiulbildning för de personer som skall leda dessa samtal. SÖ
anser inte att denna minimiulbildning är lillräckling för att kunna ge en
fullgod grund för samarbetssamtal av godtagbar kvalitet. En socionom eller
psykolog utan tidigare erfarenheter av detta slag av arbete kan inte hinna
tillägna sig den insikt om egna reaktioner vid konflikter som är nödvändig för
att kunna fungera bra i en terapeutisk situation. Annan än välutbildad
personal, som får kontinuerlig handledning, bör enligt SÖ:s mening inte utföra
detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De familjerådgivare som redan finns bör dock kunna åla sig
en del av detta arbete samt dessutom medverka i fortbildning av yrkesverksamma
socionomer och psykologer med kunskap om och egen erfarenhet av relationsbearbetning
i grupp. Även psykologer och socionomer inom barn- och ungdomspsykiatrisk
verksamhet bör kunna komma ifråga för dessa samarbetssamtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.13 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller utredningen i fall av tvist mellan föräldrarna
instämmer fakultelsnämnden i de förslag som utredningen framlagt på grundval av
en omsorgsfull analys (s. 93 ff). Särskilt värdefullt är förslaget all
socialnämnden skall vara skyldig alt erbjuda tvistande föräldrar s. k.
samarbetssamtal, varigenom föräldrarna kan få större förståelse för sin
situation och hjälp med lösandet av sina personliga problem, eventuellt på
sådant sätt att vårdnadsfrågan i godo får en så lämplig lösning som möjligt.
Emellertid torde framgången med samarbetssamtal i hög grad bero på tillgången
på kunniga och erfarna samlalsledare. De hittills vunna goda erfarenheterna kan
i viss utsträckning tänkas bero på att föregångsmännen på området varit
särskilt insiktsfulla och skickade för uppgiften. Fakultetsnämnden vill i detta
sammanhang understryka viklen av att familjerådgivningen i landet organiseras
på ett tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakullelsnämnden instämmer också i all det normall
antagligen inle år</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämpligt att höra barnet i en vårdnadstvisl personligen
inför domstolen men Bilaga 3 däremot under samarbetssamtal liksom i eventuell
utredning genom socialnämnden (se s. 102 ff). Att redan från början för varje
fall avvisa barnets hörande inför domstolen, är kanske dock att gå för långt.
Del är något överraskande all utredningen, som vill ge barnet talerätl,
samtidigt är så avvisande till hörande av barnet. I varje fall i fråga om äldre
barn kan hörande av barnet upplysningsvis tänkas vara lämpligt. I vilket fall
som helst konstaterar nämnden, att den föreslagna lagtexten i 6:30 är onödigt
intetsägande i frågan om hur barnets mening skall kunna inhämtas. Del bör
framgå av lagtexten alt barnets mening normalt skall inhämtas under
socialnämndens utredning. Lagtexten bör också ge besked i frågan om domstolen
under några förhållanden skall kunna höra barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om införande av särskild betänketid
för upplösande av gemensam vårdnad mellan föräldrar innebär, som utredningen
själv berör (s. 112), att man kompletterar Giftermålsbalkens regel om
betänketid för äktenskapsskillnad, när det finns barn under 16 år, med en annan
form av betänketid om sex månader. I skilsmässofallen skall emellertid
betänketid enligt Giftermålsbalken kunna tillgodoräknas som betänkelid enligt
Föräldrabalken, om föräldrarna redan i skilsmässomålet begär upplösning av den
gemensamma vårdnaden. Fakultelsnämnden avstyrker av flera skäl förslaget om
särskild betänketid för upplösning av gemensam vårdnad. I skilsmässofallen
skulle del med hänsyn till barnens intressen vara lyckligast om föräldrarna
under goda inbördes relationer kunde fortsätta äktenskapet. Betänketiden för
äktenskapsskillnad är uppställd i detta syfte. I jämförelse härmed är det, om
dom på äktenskapsskillnad ändå kommit till stånd, förhållandevis mindre .betydelsefullt,
om föräldrarna väljer alt senare upplösa även den gemensamma vårdnad, som de
tillsvidare behållit efter skilsmässan. Del kan länkas bara leda till
irritation om föräldrarna i detta läge skulle nödgas underkasta sig ytterligare
en belänketid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även från rältsteknisk synpunkt vore det ett egenartat och
onödigt komplicerat syslem all ha dubbla betänketider i skilsmässofallén. För
de fall åter, när föräldrarna inle är gifta med varandra, måste man i praktiken
räkna med alt gemensam vårdnad långtifrån kommer att förekomma i alla fall. När
modern är ensam vårdnadshavare men föräldrarna sammanbor, skulle den föreslagna
regeln bli ett slag i luften. Utredningen har konstaterat detta (s. 113) med
visst beklagande och under hänvisning lill sin strävan alt likställa gifta och
ogifta föräldrar med samma sociala situation. Utredningens inställning
demonstrerar samtidigt i vilka invecklade regelbyggnader man kan hamna när man
med den svenske lagstiftarens neutralitetsideologi ser sig nödsakad att bygga
upp ett extra regelsystem för ogifta sammanboende i stället för att av
praktiska skäl rekommendera samboende att gifta sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.14 Högskolan i Örebro</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetssamtalen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så snart det blir fråga om upplösning av gemensamt
föräldraansvar borde däremot de sociala myndigheterna verka för att
samarbetssamtal mellan föräldrarna kommer till stånd. Man skulle också kunna
länka sig all en kontaktperson för barnet regelmässigt ulses i dessa
situationer och alt denne, en barnassislenl eller ett barnombud bereds tillfäUe
att delta i åtminstone</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>några av samarbetssamtalen. (I betänkandet - s. 97 under E
- nämns också Bilaga 3 att del bör vara möjligt för samtalsledaren all under
samtalens gång inkalla andra än föräldrarna i dem.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid samarbetssamtalen skall man också försöka få båda
föräldrarna medvetna om olika typer av svårigheter som ofta möter ensamstående
föräldrar, vilka naturligtvis indirekt drabbar även barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En skyldighet för kommunen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom del är oklart vilka kostnader som skulle följa
med en sådan skyldighet för kommunerna att ordna samarbetssamtal, bör
bestämmelsen i en första lagstiflningsetapp avse endast en uppmaning till det,
såvida upplösningen av föräldraansvaret sker med stöd av en godvillig
uppgörelse mellan föräldrarna. När del gäller tvister om föräldraansvar och
umgänges-rätt bör dock åtgärderna redan nu göras obligatoriska och det bör
också krävas att nämnden i dessa fall mer aktivt "verkar för" all
samtalen blir av. Dock ulan alt några tvångsmedel får tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 29 föreslås därför få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I mål om upplösning av föräldraansvar bör
socialnämnden om möjligt erbjuda de föräldraansvariga tillfälle till
samarbetssamtal. Föreligger oenighet i fråga som nu nämnts eller om
umgängesräll ska fastslås skall nämnden verka för att sådana samarbelsavlal
kommer lill stånd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grannlaga uppgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandet (s. 95-100) påpekas alt ledningen av
samarbetssamtalen bedöms som en krävande uppgift. Den precisering av kraven på
samtalsledarnas teoretiska utbildning som presenteras ler sig dock väl
detaljerade och utgör enligt styrelsens förmenande uttryck för en klar
underskattning av den kompetens som finns inom många sociala myndigheter som
hänger samman med mångårigt kvalificerat arbete. Del är däremot klart att samtalsledarna
bör vara erfarna psykiater, psykologer eller socionomer. Påpekas bör vikten av
att samtalsledarna får möjlighet lill fortlöpande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Integrilelsproblemen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mycket betydelsefullt att del blir - som
utredningen uttrycker del -"vattentäta skott" mellan dem som leder
samarbetssamtalen och utför den eventuella utredningen om föräldraansvarets
placering, därför måsle särskilda regler införas i sekretesslagen. 17 kap. 4 §
2 st i den nya sekretesslagen (se prop. 1979/80:2) bör formuleringen "eller
vad som yppas vid samarbetssamtal enligt barn- och föräldrabalken"
inskjutas efter orden "inom kommunal familjerådgivning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör alltså inle komma ifråga all uppgifter som lämnas
eller framkommer under samtalen sprids. Givet är att de som deltagit i samtalen
inte heller får användas som utredare om inte samtliga inblandade parter går
med på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots detta och trots att del måste anses olämpligt att
tvinga fram samarbetssamtal kan föräldrarnas inställning och beleende tillmätas
viss betydelse vid prövning av frågan om var föräldraansvaret skall ligga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ointresse all verka för en samförståndslösning (t. ex.
omotiverad vägran alt Bilaga 3 inställa sig till de inledande
samarbetssamtalen) måste få tas i beaktande då frågan om var
föräldraansvaret skall ligga avgörs. Som utredningen framhåller är det
viktigt all föräldrarnas ombud upplyser dem om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrande från socialnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnden får kännedom om att ett mål av aktuellt slag
är anhängigt hos rätten genom all rätten åläggs höra nämndens uppfattning om
vem som ska anförtros föräldraansvaret, om föräldrarna ej är ense därom, och
eljest genom att bereda nämnden möjlighet all yttra sig (28 § 1 st).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär alt den av JO (se Justitieombudsmännens
ämbetsberättelse 1962 s. 28 ff) förordade s. k. Stockholmsmodellen ska
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den nyligen utgivna tredje upplagan av den ansedda och
flitigt brukade "Kommentaren till föräldrabalken" i Norstedts Blå
bibliotek anges att domstolen endast undanlagsvis behöver kontakta
barnavårdsnämnden om parterna (i dag föräldrarna) är ense i vårdnadsfrågan.
Lagutskottet har dock uttalat alt det utgår från all Stockholmsmodellen
tillämpas (se lagutskottets utlåtande 1975/76 nr 33) s. 88 n. För att nu få ett
slut på osäkerheten om rättsläget och den starkt varierande praxis som råder
vid landets domstolar torde en reglering i lag vara nödvändig. En sådan
reglering bedöms vara av hög angelägenhelsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen vid interimistiska beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När 31 § 1 st. diskuteras finns anledning att särskilt
uppmärksamma vilken utredning rätten kommer alt kunna lägga lill grund för
avgörandet. Utredningen har funnit (107 ff) att nackdelarna med att tillåla
bevisning före huvudförhandlingen i målet skulle bli så stora att någon sådan
regel inte föreslås. Utredningen konstaterar dock att domstolarnas praxis visar
alt man sällan frångår det ställningslagande som görs i de interimistiska
besluten -trols del magra material som man hade till sitt förfogande vid
beslutsfattandet - huvudsakligen parternas egna uppgifter. Denna praxis anses
vara ett utslag av den s. k. status quo-presumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om man tar avstånd från användningen av olika
presumtioner vid rättstillämpningen torde verkan av resonemang av det slag som
ligger bakom nyssnämnda presumtion inle gå alt undvika heller i framtiden. De
interimistiska besluten blir därför betydelsefulla även i fortsättningen och
därmed blir även frågan om vilken utredning som får förebringas innan beslutet
fattas del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första delen av domstolsprocessen ska, enligt de
tankar som ligger bakom rättegångsbalken, endast vara en formell förberedelse
för den egentliga processen och utredningen ser det som ett för stort brott mot
dessa tankegångar alt tillåta bevisning redan då. Den lösning måsle dock väljas
som bäst gagnar det resultat som eftersträvas och för stor vikt får inte
tillmätas innehållet i det tidigare formulerade regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förtjänar också all framhållas att besluten redan - på
grund av rådande praxis - förlorat sin interimistiska karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen menar vidare att möjligheten lill
bevisupptagning under förberedelsen kan leda till ökade motsättningar mellan
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot utredningens farhågor talar att parterna endast
undanlagsvis kommer alt kunna presentera sådan bevisning som kan påverka det
interimistiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutet. Värdet av den torde dock öka när så är möjligt.
Kanske kan i en del Bilaga 3 fall ingripanden från det sociala undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan också invändas all domaren, enligt de allmänna
rättegångsreglerna, ska verka för att onödiga detaljer inle dras in i målet.
Så ska t. ex. en begäran om att få presentera onödig bevisning avvisas. Och den
generella effekten av detta torde bli all ombuden inte känner någon press alt
försöka få presentera all bevisning som kan tänkas föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma effekt följer av att domaren ska verka för att
godvilliga lösningar kommer till stånd och att agerande som innebär att
konflikten mellan föräldrarna skärps mer än nödvändigt måste bedömas som
belastande när det gäller att avgöra vem av föräldrarna som ska anförtros
föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.15 Statens invandrarverk (SIV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV instämmer i förslaget om kommuners skyldighet alt
erbjuda samarbetssamtal lill föräldrar som tvistar om föräldraansvar och
umgängesräll. I en stor del av dessa ärenden är invandrarföräldrar inblandade.
1 drygt 30 % av de ärenden som var aktuella vid socialförvaltningen i Malmö
under 1979 var en eller båda parter invandrare. Motsvarande andel i Stockholm
under två kvartal 1979 var cirka 50 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall invandrarföräldrar kunna erbjudas samarbetssamtal
krävs att kommunen har tillgång till lämpligt utbildade personer med språk- och
kullurkompetens, eftersom del i annat fall visat sig omöjligt att genomföra
behandlande eller konfliktiösande samtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.16 Familjelagssakkunniga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När föräldrarna inte är eniga utan tvistar om vårdnaden,
blir det enligt förslaget liksom enligt gällande rätt fråga om att göra en
grundligare utredning. Mot nuvarande rutiner för sådan utredning har i flera
hänseenden riktats allvarlig kritik. Utredningen redovisar huvuddragen av denna
kritik och kommer med åtskilliga egna synpunkter och förslag till
förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De försök som under senare år gjorts att i stället för den
traditionella vårdnadsutredningen få föräldrarna att själva bearbeta sin
situation och komma fram till en samförståndslösning när del gäller barnen har
givit intressanta resultat, redovisade av utredningen (s. 93 ff). Ett steg i
riktning mot ett lagfästande av denna ordning innebär utredningens förslag om
samarbetssamtal i frågor om vårdnad och umgängesrätt (29 §). Vi vill livligt
tillstyrka alt någon form av sådan konfliktbearbetning tillhandahålls som en
möjlighet för föräldrarna att frivilligt begagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anger sina önskemål i fråga om vilka som skall
leda samarbetssamtalen och hur de skall gå till. Vi kan i allt väsentligt
instämma i de synpunkter som framförs. Vi noterar särskilt önskemålen all
samtalen skall ledas av kvalificerade personer med särskild utbildning för
ändamålet, alt dessa bör ha tillgång till specialister såsom barnpsykialriker
och jurister, att av hänsyn till förtroendet för samarbetssamlalet som sådant
"vattentäta skott" bör råda mellan samarbetssamtalen och eventuell
utredning om föräldraansvaret samt att samtalen skall kunna komma till stånd
även ulan samband med pågående rättegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De önskemål vi här återgivit pekar enligt vår mening
tydligt pä alt samarbelssamlalen bör bli en uppgift för en utbyggd
familjerådgivning. Vi har tidigare i vårt belänkande Familj och äktenskap I
(SOU 1972:41) och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>senare i våra remissyttranden över socialutredningens
betänkanden Social- Bilaga 3 vården - mål och medel (SOU 1974:.39) och
Socialtjänst och socialförsärk-ringstillägg (SOU 1977:40 och 41) betonat vikten
av alt familjerådgivningen snarast byggs ut och ges en organisation som kan
möta önskemål av precis delta slag. Familjerådgivare sägs av utredningen
visserligen kunna komma i fråga såsom ledare av samarbetssamtal men bara som
några bland fiera. I övrigt skulle bl. a. personer med direkt anknytning lill
socialvården kunna anlitas, exempelvis social- och familjerättsassistenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjerådgivningen sysselsätter personer som är utbildade
för och väl förtrogna med den typ av konfliklbearbetning som samarbetssamtalen
skall gå ut på. Till rådgivningen är också knuten sådan expertis som
utredningen efterlyser. Vidare - och detta är kanske den viktigaste synpunkten
- bör familjerådgivningen med sitt sekretesskydd bättre än andra alternativ
kunna fylla de krav som är ägnade att skapa ett förtroende hos allmänheten och
alltså garantera att vad som förekommer vid dessa samtal inle påverkar en
eventuell vårdnadsutredning. Även om en socialassistent som varit ledare av
samarbetssamtal inle därefter kan komma ifråga som utredare i vårdnadstvisten
mot föräldrarnas vilja, är redan sammankopplingen med socialvården äventyrlig
för allmänhetens förtroende. Vad man nämligen kommer att lägga märke lill är
att samma personer uppträder i båda rollerna. Att så får ske i ett och samma
fall bara under vissa förutsättningar lär inle komma alt bli något verksamt
argument när det gäller så känsliga frågor; blotta möjligheten att
samtalsledaren kan komma att överta även vårdnadsutredningen är enligt vår
mening en olämplig ordning. Vad som anförs i utredningens förslag inte bara
visar alt samarbetssamtalen bör ankomma på familjerådgivningen utan ger
dessutom ökat stöd ål vår i remissyttrandet över socialutredningens
slutbetänkande anförda ståndpunkt att familjerådgivningen måste ges en från
kommunens socialvård frislående ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om domstolens befallning med vårdnadslvisler vill
vi ansluta oss till förslaget att rätten för all få ell bättre underlag för
sitt interimistiska ställningslagande skall kunna skyndsamt inhämta
upplysningar från socialnämnden (7.2.3.6). Att gå längre och medge upptagande
av bevisning genom all höra vittnen och sakkunniga finner vi inle vara någon
lämplig lösning. Utredningens betänkligheter häremot synes oss väl motiverade.
Likaså anser vi oss kunna tillstyrka förslaget all hovrätt vid överprövning av
interimistiskt förordnande skall höra parterna vid förhandling, förutsatt att
det finns anledning att ändra beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens interimistiska förordnande skall enligt
utredningens förslag i första hand omfatta endast var barnet skall bo samt
eventuell umgängesrätt. Ett sådant förordnande sägs bli mindre ingripande än
ell beslut om föräldraansvar. Ingen förälder skulle bli helt avskuren från
ansvaret för barnet, en ordning som skulle vara ägnad att hos föräldrarna
förstärka känslan av ansvar och intresse för barnet (s. 107).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi betvivlar inle att del kan finnas fall där ett
förordnande om barnets bostad är tillräckligt i avvaktan på rätlens slutliga
ställningstagande i fråga om föräldraansvaret. Även om bostadsfrågan kan
betecknas som den generellt sett viktigaste måste del dock inom ramen för
föräldraansvaret i lagens mening rimligen komma att uppstå åtskilliga andra
frågor, vilka påkallar ett skyndsamt ställningstagande och om vilka föräldrarna
inte kan enas. Att enbart hänvisa till möjligheten alt upplösa det gemensamma
ansvaret på grund av förälders missbruk av ansvaret eller liknande anledning
förefaller oss otillfredsställande. Med utredningens huvudslåndspunkt - att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gemensamt ansvar förutsätter att föräldrarna är ense därom
- torde vara mest Bilaga 3 förenligt alt föräldraansvaret kan upplösas också
interimistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller utredningens alternativa förslag all
rätten skall kunna slutligt förordna enbart om bostadenl .2.3.1). Mot bakgrund
av utredningens nyss angivna huvudslåndpunkt förutsätter allernativförslagel
att föräldrarna kan enas om allt utom barnels bostad, vilken fråga de
överlämnar till rättens prövning. Detta torde komma all bli en opraktisk
situation. Alternativförslaget har nog ell större berättigande om man i fråga
om föräldraansvaret väljer den lösning som utgår från ell i det närmaste
obligatoriskt gemensamt ansvar (5.2.3.4). Genom all medge en domstolsprövning i
vart fall av bostadsfrågan - själva kärnpunkten i vårdnaden eller föräldraansvaret
-undanröjs de värsta olägenheterna med denna lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ser man möjligheten för domstolen alt slutligt förordna
enbart om bostaden på detta sätt är man snubblande nära den av oss under
föräldraansvaret diskuterade kompromisslösningen, enligt vilken rätten vid
oenighet mellan föräldrarna skulle kunna bestämma vem av dem som i första hand
har att fullgöra föräldraansvaret. Man får alltså motsvarande indelning av
föräldrar i tre kategorier, där de med fullständigt föräldraansvar enligt
kompromisslösningen motsvaras av dem hos vilka barnet skall bo enligt
förevarande alternativförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av här och tidigare under föräldraansvaret anförda skäl
(se avsnitt 3.1.15) vill vi därför avstyrka förslaget att domstolen skall -
interimistiskt eller slutligt - kunna förordna enbart om bostaden. Vi
konstaterar återigen att de psykologiska skäl utredningen anför till stöd för
förslagen - att ingen förälder skall känna sig helt avskuren från ansvar
närmast är att tillskriva den valda terminologin. Genom all begagna termen
föräldraansvar drar man vid utförandet av de konkreta lösningarna onödigtvis på
sig problem av den naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksamma ställer vi oss också till förslaget att det
gemensamma ansvaret i princip skall kunna upplösas först efler en betänketid om
sex månader. Visserligen kan man här, liksom när äktenskap skall upplösas, göra
gällande all förhastade ställningstaganden bör undvikas. Den viktiga skillnaden
föreligger dock att fördröjningen i skilsmässofallet går ut över makarna själva
- två vuxna - men i vårdnadsfallet berör en tredje - barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man, som vi tror, har anledning räkna med att de flesta
ansökningar så småningom också leder lill upplösning av del gemensamma ansvaret
- på samma sätt som de flesta ansökningar om äktenskapsskillnad leder till äktenskapets
upplösning - torde fördröjningen kunna komma att bli av mycket begränsat värde
och i stället medföra olägenheter som lätt går ut över barnet. Särskilt gäller
detta om ett interimistiskt förordnande i princip skall kunna avse blott var
barnet under tiden skall bo, inle själva föräldraansvaret. Den ene föräldem
kanske inför de samarbetssvårigheler som uppstått hellre än alt riskera bråk
med den andre ger efter för dennes vilja i förhoppningen att därigenom kunna
skona barnet. Tänkbart är också att den ene föräldern i stället söker få del
gemensamma ansvaret upplöst på grund av den andres olämplighet eller annan
grund som inte kräver föregående betänkelid. De konsekvenser som kan befaras av
utredningens förslag om betänkelid är alltså inle försumbara. Vi avstyrker
därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.17 Rättegångsutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frånsett förslaget om talerätl för barn, vilket behandlas
i ett senare avsnitt nedan, innehåller belänkandet såvitt gäller föräldraansvar
och rätt till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pröp. 1981/82:168</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>umgänge (6 kap. BFB) få nyheter som kräver någon
kommentar ur Bilaga 3 processuell synvinkel. Vi kan därför från våra
utgångspunkter till stora delar lämna förslaget utan erinran. På några enskilda
punkter ställer vi oss emellertid kritiska, på sätt som framgår av det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet (s. 107) avvisas tanken på en möjlighet till
upptagande av muntlig bevisning under förberedelsen i syfte att bredda
underlaget för rätlens interimistiska beslut. Vi ser ingen anledning att i
detta yttrande kommentera det faktiska behovet av en sådan möjlighet. Det bör
däremot sägas att tillåtande av muntlig bevisning under förberedelsen i mål om
föräldraansvar m. m. är förenat med processrättsliga problem som inle är
lätllösta. Det är emellertid fråga om en generell problematik, som inle bör
bedömas isolerat just för denna målkategori. Om del under remissbehandlingen
framkommer skäl som anses tala för att möjlighet till muntlig bevisning införs,
bör vi därför få tillfälle att yttra oss i denna del i ett senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller handläggningen i hovrätt av besvärsmål
rörande interimistiskt beslut om föräldraansvar m. m., sägs i betänkandet (s.
108) att "hovrätten i princip skall kalla parterna till muntlig
förhandling", innan sådan fråga avgörs. Del föreslås dock inle någon
ändring i gällande regler, enligt vilka hovrätt skall hålla förhandling i
besvärsmål, om det "finnes för utredningen erforderligt" (52 kap. 10
§ RB). Det är möjligt att man i betänkandet anseti del räcka med ett motivuttalande
för att få hovrätterna alt gå över till munllighel i erforderlig utsträckning.
I anslutning härtill vill vi uttala att del inle nu bör komma i fråga att
införa några specialregler för just dessa målkategorier. Spörsmålet om
handläggningsformerna i hovrätt bör i stället övervägas i ett större
sammanhang. Man torde kunna utgå från att vi kommer att behandla dessa frågor i
ett senare skede av vårt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 13 § 1 st. i den föreslagna lagtexten öppnas möjlighet
att överföra föräldraansvaret från den ene föräldern lill den andre föräldern
eller till annan person. Enligt specialmotiveringen (s. 164) skall en sådan
överföring kunna ske på yrkande av förälder eller barn, men rätten skall också
" självmant" kunna besluta alt överföra föräldraansvaret till annan
person. Meningen med detta uttalande måste rimligen vara att rätten skall i ett
anhängigt mål vara obunden av parts yrkande i fråga om vem som skall anförtros
föräldraansvaret. Enligt vår mening framgår rätlens obundenhet härvidlag inte
tillräckligt tydligt av den föreslagna lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslagets 25 § bör orden "den
föräldraansvarige" bytas ut mot "föräldraansvarig", för all
läcka den situation där två föräldraansvariga finns och är mantalsskrivna på
olika orter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslagels 26 § ges bestämmelser om i vUka fall fråga om
föräldraansvar m. m. skall handläggas i den ordning som är föreskriven för
tvistemål. Konsekvensen av förslaget synes vara att som domstolsärende skall
handläggas endast fråga enligt 16 § 2 st, dvs. fråga om förordnande av
föräldraansvarig i sådana fall där det efter föräldraansvarigs död inte finns
någon som har föräldraansvaret. Eftersom det normalt inte finns någon motpart i
dessa fall, synes det naturligt att låta ärendereglerna bli tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt förfarandet skall hållas så snabbi och billigt som
möjligt är del viktigt alt remisser tiU socialnämnderna i ärenden rörande
föräldraansvar m. m. görs så begränsade som möjligt. Om tvist föreligger, skall
remiss vara obligatorisk enligt förslaget. Vi ifrågasätter om domstolen inte
bör kunna underlåta remiss i vissa fall, t. ex. när utgången framstår som
uppenbar eller tvisten i realiteten avser en annan del av målet. Och i de faU
där föräldrarna är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ense i frågan bör det - som också framhålls i betänkandet
- normall räcka Bilaga 3 med all nämnden bereds tillfälle till yttrande. En
formell begäran om yttrande bör ske endast om rätten har särskild anledning
misstänka att föräldrarnas överenskommelse inte är till barnets bästa. Denna
ordning bör enligt vår mening komma lill klarare uttryck i lagtexten,
förslagsvis genom att i 28 § 1 st. andra meningen orden "kan rätten"
byts ut mot "skall rätten, om ej särskilda skäl föranleder annat".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.18 Stockholms sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som tilldragit sig stort intresse vid diskussionerna
inom förvaltningen är utredningens förslag om samarbetssamtal. Sådana samtal
skall erbjudas föräldrar i skilsmässolvisler i syfte all nå en gemensam lösning
vid oenighet om föräldraansvar eller umgängesräll. Vid samarbetssamtalen skall
strävan vara alt bearbeta föräldrarnas konfiikl och att de själva kommer fram
lill ett gemensamt beslut som gynnar alla parter. I betänkandet talas det om
att göra föräldrarna till bra skilsmässoföräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen delar den kritik som utredningen för fram mot
de metoder som tidigare användes i vårdnadsulredningar och anser att förslaget
med samarbetssamtal är bra. Pä flera håll i landet bl. a. i Stockholm har man i
samband med vårdnadsutredningar sökt erbjuda föräldrar olika former av
konfliktbearbetning. -Erfarenheterna härav är goda. Om föräldrarna får
tillfälle att bearbeta sin konflikt vid skilsmässa och separation så ökar också
förutsättningarna för att de skall klara av ett gemensamt föräldraansvar eller
en fungerande umgängesrätt sedan de skilts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen har redan tidigare i detta remissvar
redovisat tveksamhet lill förslaget om automatiskt gemensamt föräldraansvar
efler skilsmässa av den anledningen att del kan befaras att många föräldrar
väljer gemensamt föräldraansvar för att undvika ta upp den egna konflikten.
Denna förblir oarbetad och kommer säkerligen senare återverka menligt när
föräldrarna skall samarbeta kring frågor som rör barnet. Förvaltningen vill
därför framhålla att del är viktigt alt samarbelssamlalen kommer in på ett så
tidigt stadium som möjligt. Förvaltningen finner det därför nödvändigt all
kommunerna åläggs ett obligatoriskt ansvar att erbjuda någon form av
samarbetssamtal även till föräldrar vars konflikt inte dragits inför domstol.
Som utredningen påpekar kommer detta sannolikt leda lill att antalet
samförslåndslösningar ökar och att tvistiga mål vid domstol om föräldraansvar
och umgängesrätt minskar, vilket skulle gynna både barnet och samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införande av samarbetssamtal kommer att medföra krav på
nya resurser för förebyggande verksamhet vid socialdistriklen,
familjevårdsbyrån och vid familjerådgivningen. Stora krav på kompetens och
utbildning måste ställas på samtalsledarna. Del är myckel viktigt att
kontinuerlig handledning och övriga möjligheter till metodutveckling ges.
Vidare är del en fördel om två samlalsledare deltar i samtalen och all de är av
olika kön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetssamtalen skall syfta till konfliklbearbetning och
om möjligt ett gemensamt beslut. Kan delta inte åstadkommas måste frågan om
föräldraansvar och umängesrätt avgöras av domstol. Frågan är då om
samtalsledarna skall medverka i utredningen om föräldraansvaret
(vårdnadsutredningen). I betänkandet menas att så inte bör vara fallet.
Vattentäta skott bör uprättas mellan samarbetssamtalen och utredningen om föräldraansvar.
Den kunskap om parterna och information som kommer fram vid samarbetssamtalen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall inle få användas i utredningen. Starka skäl talar i
och för sig för denna Bilaga 3 ståndpunkt. Samarbetssamtalen kan ses som en
krisbehandling, en bearbetning av föräldrarnas konflikt där syftet inte är all
utröna vem som är lämplig förälder. Samtalen tar inte primärt sikte på barnets
bästa vid detta tillfälle ulan snarare på barnets bästa efler skilsmässan genom
målet all göra bra skilmässoföräldrar av parterna. En garanterad sekretess kan
leda till en större öppenhet när föräldrarna vet att del som behandlas i
samtalen inte senare kommer att användas mot dem när frågan om föräldraansvaret
skall avgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den försöksverksamhet med konfliklbearbetning i samband
med vårdnadsutredningar som ägt rum vid Stockholms socialförvaltning har
emellertid lämnat motsatta erfarenheter. Försöksverksamheten visar att man når
mycket goda resultat även om samtaldsledaren och vårdnadsulredaren är en och samma
person. Den "taktiska och misstänksamma hållning" gentemot
samlalsledarna från föräldrarnas sida som utredningen befarar skulle bli
följden om man kombinerade funktionerna motsägs av erfarenheterna från
Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall föräldrarna, om
samarbetssamtalen inte lett till lösning, möta en ny tjänsteman vid
socialförvaltningen och börja om från början igen. Förvaltningen finner del
angeläget all erfarenheterna från Stockholm beaktas vid övervägande om den
slutliga utformningen av hur denna fråga skall lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt betänkandet skall samarbetssamtalen föregås av
inlroduklionssam-tal. För all få föräldrarna alt ställa upp bör del inpräntas
hos dem, säger utredningen, att det är mycket viktigt alt föräldrarna kan
samarbeta kring barnet och att uteblivande från inlroduktionssamtalen kan komma
att tillmätas en viss betydelse vid prövning av frågan om vem som skall få
föräldraansvaret. Denna formulering förefaller väl drastisk. Det kan inte
enligt förvaltningens mening vara en bra utgångspunkt för samarbetssamtalen om
föräldrarna tvingas till introduktionen med sådana påtryckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen räknar med att vissa föräldrar inle kommer att
utnyttja erbjudandet om samarbetssamtal. I dessa fall måsle en utredning om
föräldraansvar och umgängesrätt ske. Delsamma gäller de föräldrar, som efter en
serie samarbetssamtal inle kunnat komma överens. Förvaltningen vill framhålla
all det vid utredningen inle bara är värdefullt utan självklart att utredaren
gör hembesök hos barnet för all se hur del agerar i sin hemmiljö tillsammans
med föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarna föreslår all delegation av yttranden i mål om
föräldraansvar eller umgångesräu skall kunna ske lill en liten grupp av
förtroendevalda eller till tjänstemän. Resonemanget är inle särskilt väl underbyggt.
Förvaltningen finner ingen anledning frångå nuvrande ordning alt besluten
fallas av förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med domstols interimistiska beslut om var barnet
skall bo och om umgängesrätten fram till dess frågan får sin slutliga
reglering, föreslås i betänkandet all domstolen för att få ett bättre underlag
för sitt beslut skall ha möjlighet att skyndsamt inhämta upplysningar från
socialnämnden. Delta är enligt förvaltningens mening en mycket viktig fråga.
Del har visat sig att omkring 75 procent av de interimistiska besluten också
blir domstolens slutliga beslut. Det är rimligt att anta att domstolarna kommer
att fästa stort avseende vid de upplysningar som inhämtas från socialnämnden. I
betänkandet preciseras "skyndsamt" till 14 dagar. Om det endast är
en enkel registerslagning som åsyftas kan delta åstadkommas inom denna tid men
vill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man ha mer omfattande upplysningar är 14 dagar alldeles
för kort lid. Ett Bilaga 3 sådant yttrande måste föregås av kontakt med barn
och föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen vill slutligen redovisa en viss tveksamhet
inför förslaget om betänketid vid upplösning av gemensamt föräldraansvar,
särskilt när föräldrarna redan levt åtskilda en längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskih uttalande av andre vice ordföranden Göran Åstrand
(m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framlägger förslag om samarbetssamtal. Det
bästa vore, i fall där vårdnadsulredning kommer lill stånd, att denna
innehåller två steg: Samtal plus eventuell utredning. Samarbelssamlalen bör
vara en naturlig del av den situation som följer på en vårdnadstvist, bör ej
kunna ifrågasättas eller avböjas. Det handlar om barnets bästa, obearbetad
skilsmässa blir en konfiikl för barnet, det blir barnet som kommer i kläm om
föräldrar ej vill samarbeta. Det är också viktigt att del är två olika personer
som medverkar i samarbelssamlalen och vårdnadsulredningen. Del är en
förtroendfråga, större öppenhet kan uppnås från föräldrarnas sida om de vet att
de kan prata fritt ulan att orden används i kommande vårdnadsutredning. - De
flesta erfarenheterna tyder på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.19 Göteborgs sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om domstols begäran om yttrande från sociala
centralnämnden, se avsnitt 5.1.16.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om remiss för bedömning av interimistiskt beslut
om var barnet skall bo är förvaltningen tveksam till och förutsätter i varje
fall att det endast användes undanlagsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att socialnämnden skall ha skyldighet
alt erbjuda samarbetssamtal till människor, som tvistar om föräldraansvar och
umgängesräll inför domstol, är avsett all ge människor i denna situation
möjlighet alt tillsammans med kunniga samlalsledare bearbeta konflikter och
själva komma fram lill en lösning av frågan. Det är ingen tvekan om att de
beslut som föräldrarna själva fattar har mycket större förutsättningar att
fungera än de som tvingas på dem utifrån. Del förutsattes då alt föräldrarna
kommer fram till en lösning som även tillgodoser barnets bästa. Man kan dock
ifrågasätta om det finns anledning att så starkt prioritera de föräldrar som
vänt sig lill domstol all man gör erbjudandel till dem obligatoriskt. 1 en del
av domstolsfallen är det redan från början klart att samarbetssamtal är
utsiktslösa, i varje fall med del begränsade antal samtal som av resursskäl
kommer alt stå till buds. I andra fall är det olämpligt, t. ex. när man vet alt
en av föräldrarna är kraftigt alkoholiserad, eller när barnen är omhändertagna
för samhällsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det händer allt oftare att människor vänder sig till
socialvården för att be om hjälp med att tala igenom vårdnadsfrågan innan man
vänder sig till domstol. En del advokater hänvisar människor till socialvården
i denna situation. Ju tidigare samtalen kan komma till stånd desto större
möjligheter har man att förhindra låsningar och allvarliga konflikter om
barnen. Det vore bättre om bestämmelsen utformades så alt socialnämnden ålägges
all ha resurser för samarbetssamtal, men själv får avgöra vilka fall som skall
prioriteras. Det är angeläget alt använda knappa resurser så effektivt som
möjligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som samtalsledare föreslår utredningen socionomer med
vidareutbildning Bilaga 3 och/eller psykologer med erfarenhet av
krisbehandling. Man föreslår också kvalificerad handledning och betonar vikten
av välutbildade samlalsledare. En stor del av den personal som i dag arbetar
med familjerätt saknar eller har endast delvis föreslagen utbildning. Det vore
olyckligt om förslaget skulle behöva genomföras alltför snabbi. Den bästa
lösningen är om samarbetssamtalen införes successivt. Del skulle göra del
möjligt att utbilda redan anställd personal. Del skulle också göra del möjligt
att pröva sig fram lill den bästa formen av dessa samtal. I dag finns det
åtminstone två "skolor": Den som menar att samarbetssamtalen måsle
vara helt skilda från vårdnadsutredningar och föräldrar försäkras en
fullständig sekretess och den som menar alt det myckel väl går att ha dem i
samband med utredningen. Det finns ännu alldeles för hten erfarenhet av detta
för att man skall kunna ha någon säker uppfattning. Någon uppföljning av de
försöksverksamheter som funnits har ännu ine kunnat göras. En svårighet med de
samtal som föratsätter absolut lystnadsplikt från samlalsledarna är, att man
enligt nuvarande lag inle kan lova någon sådan. Om uppgifter av den arten att
nämnden bör ingripa enligt barnavårdslagen lämnas under samtalen är löftet inte
möjligt att hålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det finns anledning att ställa stora förhoppningar
på samarbetssamtalen kommer det alllid att finnas människor som inte kan enas
om föräldraansvarsfrågan. Vårdnadsutredningar kan man därför aldrig komma
ifrån. Den vårdnadsulredningsmelodik som tidigare använts ler sig nu,med våra
ökade kunskaper om barn och mänskliga relationer, otillfredsställande. Det är
angeläget att en bättre metodik arbetas fram, där hänsyn till barnets behov är
viktigare än till föräldrarnas, samtidigt som man undviker att stämpla
föräldrar som olämpliga. De människor som inte har kunnat enas under
samarbetssamtal har rätt lill en omsorgsfull och med yrkeskunskap gjord
utredning. Man får inte heller bortse ifrån att en väl genomförd utredning
också kan verka konfliktiösande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen tillstyrker förslaget all
socialnämnden skall åläggas skyldighet att ha resurser för samarbetssamtal, men
med den ändringen alt nämnden själv får avgöra vilka fall som skall erbjudas
sådana samtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.20 Malmö sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då föräldrarna är bosatta på olika orter begär domstolen
yttranden från båda kommunerna. Detta syslem är ofta alltför otympligt.
Utredarna tenderar inte så sällan att bli "försvarsadvokater" för
sina respektive parter. Detta hindrar i regel arbetet för lösningar som är
godtagbara för alla inblandade parter. Dessutom tenderar beslutsunderlaget för
domstolen att bli svåröverskådligt. Därför bör den kommun där barnet bor ha
huvudansvaret för yttrandet. Den kan vid behov anlita hjälp från annan kommun
för utredning om den andra parten. Samråd bör i så fall ske under utredningens
gång - helst bör också något gemensamt samtal mellan utredarna och båda
föräldrarna arrangeras. De merkostnader i form av utgifter för resor etc. som
är förknippade med båda dessa alternativ bestrides av domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetssamtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De försök som gjorts, bland annat i Malmö sedan 1974, med
samarbetssamtal har gett goda resultat. Upp emot 75 % av de föräldrar som
påbörjat samtal har kunnat enas i vårdnads- eller
umgängesrätlskonfliklen. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samarbetssamtalen ges de tvistande föräldrarna unika
möjligheter att Bilaga 3 bearbeta sin konflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetssamtalen bygger på att parterna är motiverade att
söka en förändring i sin situation. Det är därför önskvärt att föräldrarna
redan i domstolen informeras om samarbetssamtalen och att domstolen markerar en
positiv inställning till samarbetssamtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De resurser som skulle krävas om kommunerna ålades all
erbjuda samarbetssamtal skulle kunna tryggas genom en viss utbyggnad av den
kommunala och landstingskommunala familjerådgivningsverksamheten. De
merkostnader som ett obligatorium skulle innebära bör därför bli relativt
begränsade. Däremot anser sociala centralnämnden, till skillnad från
utredningen, all de merkostnader som parterna åsamkas genom resor och förlorad
arbetsförtjänst bör bestridas av den allmänna rättshjälpen och ej av
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ovan har påpekats all en del av de föräldrar som befinner
sig i vårdnadskonflikt inle accepterar erbjudandel om samarbetssamtal. För all
undvika att motsättningarna permanentas eller förvärras anser sociala
centralnämnden, i likhet med utredningen, att man inom vårdnads- och
umgängesrättsutredningens ram bör arbeta för ell bättre samarbete mellan
föräldrarna. Försök har gjorts bland annat i Malmö med utredningar där
principerna och målsättningarna från samarbetssamtalen tillämpats vid
kontakterna med föräldrarna. Erfarenheterna härifrån visar att det med denna
metod går att förmå föräldrarna att bättre beakta det gemensamma ansvaret för
barnet och till och med nå samförståndslösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har emellertid också visat sig att utredarna i vissa
ärenden kan hamna i en rollkonflikt. Parterna kan uppleva ambitionen att
bearbeta familjens situation som bristande objektivitet hos utredaren. Det är
därför nämndens uppfattning att utredningarna i görligaste mån bör bedrivas med
en samförslåndslösning som ett av målen. I vissa ärenden torde del dock
fortfarande bli nödvändigt med en traditionell utredningsmetodik med enskilda
samtal med föräldrarna och med en strikt redovisning av deras upplevelser och
ståndpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hörande av barnet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de flesta håll, däribland i Malmö, tillämpas regeln alt
utredaren samtalar med barnet om det är 10-12 år och uppåt. I praktiken handlar
det ofta om att varsamt pejla in, barnels aktuella situation. Utredaren bör
undvika att ställa barnet inför en omöjlig valsituation där det skall välja
bort en förälder. Såväl domstol som utredare bör starkt understryka
föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets framtid och
vårdnads-/umgängesrättsfrå-gans lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall där det är fråga om myckel djupgående
konflikter mellan föräldrarna kan barn långt ner i åldrarna av omständigheterna
tvingas ta ställning för den ena föräldern. Generellt anser sociala
centralnämnden att domstolarna bör använda sig av en mera flexibel åldersgräns,
beroende på vilket beslutsunderlag som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens yttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande ordningen med en politiskt sammansatt social
nämnd som ansvarig för yttrandet utgör en garanti såväl för utredningarnas
kvalitet som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för en likartad bedömning i olika ärenden. Denna ordning
bör därför Bilaga 3 bibehållas. Till skillnad mot utredningen anser nämnden
emellertid inte att nu gällande möjUghet till delegation bör vidgas eller att
särskild förtroen-demannadelegation bör få ökad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens interimistiska bedömning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande ordning fattas för vårdnads- och
umgängesrällsfrågans slutliga lösning viktiga beslut i samband med de interimistiska
förordnandena. Dessa beslut fallas ofta med ett mycket bristfälligt
beslutsunderlag. En följd har bland annat blivit att domstolarna i de allra
flesta fall ger modern den interimistiska vårdnaden. Domstolarna speglar
härigenom på intet sätt fädernas på senare år ökade delaktighet i barnens
uppfostran. Utredningens förslag om ett kortare yttrande från delegerad
tjänsteman vid socialförvaltningen inom 14 dagar skulle här kunna bidraga lill
en mera nyanserad och mindre schabloniserad bedömning i samband med det
interimistiska beslutet. Ytlrandeliden bör dock föriängas till 3 veckor. I de
större kommunerna med ell stort antal vårdnads- och umgängesrältskonfiikter
kommer del dock alt innebära ett behov av viss resursförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.21 Botkyrka sociala centralnämnd Samarbetssamtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en skilsmässa mellan föräldrarna fortsätter det
gemensamma föräldraansvaret. Det är bara i särskilda fall man går in på
avvikelser. På grund av ändrad lagstiftning 1979 beträffande underhållsbidrag
och bidragsförskott har man undanröjt hindret till fortsalt föräldraansvar på
grund av ekonomiska skäl (SFS 1978:835).Den avgörande frågan vid en
skilsm.ässa mellan föräldrarna kvarstår beträffande var barnet skall bo. För
att få föräldrarna att komma överens anvisar man bl. a. en lösning genom en
skyldighet för kommunerna att erbjuda samarbetssamtal med för ändamålet
särskilt utbildad personal. Här har socialkontoret den erfarenheten att det
inte räcker med att erbjuda en sådan lösning. En skyldighet från föräldrarnas sida
att medverka borde ingå i lagförslaget. Utredningen borde således ha infört mer
tvingande bestämmelser vad avser föräldrarna i en sådan avgörande fråga för
barnets rätt. De allmänt goda avsikterna i den föreslagna lagstiftningen synes
brista på den här punkten. Det kan inle vara problemlösande att lagstifta om
kommunens skyldighet, när man utifrån barnets utgångspunkt inom familjen
befinner sig i kris. Lagstiftningen borde i stället anvisa en skyldighet för
föräldrarna alt inställa sig för samarbetssamtal. Kommunen skall därvid
självklart vara beredd att medverka till lösningar. Utredningen anser del
olämpligt att tvinga föräldrarna till en bearbetning av sina konflikter. Enligt
socialkontorets uppfattning kan dock även en mer eller mindre påtvingad kontakt
vändas till någonting positivt som gynnar barnet. Man menar också utifrån
handläggningssynpunkt vid domstolarna att det är viktigt, all de föreslagna
samarbetssamtalen inte får dra ut på tiden för mycket. En extra tidsutdräkt kan
i vissa fall anses motiverad om samtalsledarna finner samtalen gagnlösa så bör
man enligt utredningen snarast övergå till att göra utredning om
föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Botkyrka används familjesamlal vid vårdnadskonflikter.
Alla remitterade ärenden kan inte erhålla dessa, utan traditionella
vårdnadsutredningar om den lämpligaste vårdnadshavaren görs av både externa
utredare och handläggare på familjerältssektionen. En utvidgning av denna form
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konfiiklbearbelning med samarbetssamtal, kommer att ställa
stora krav på Bilaga 3 nya resurser för socialkontoret. Vår erfarenhet av
familjesamlal är genomgående positiv. De fiesla som kommer fram till en
överenskommelse på del här sättet, känner en lättnad och det fortsatta umgänget
med barnet blir bättre. En avvägningsfråga föreligger alllid hur långt
konfliktbearbelningen skall gälla föräldrarnas inbördes problem.
Vårdnadsulredningar får dock betraktas som ell misslyckande och någon av
parterna upplever ofta den som nedvärderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Interimistiskt beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del tidigare interimistiska beslulförfarandet om vårdnad i
avvaktan på utredning kvarstår. Rätten för varje medborgare att så snabbt som
möjligt få sin sak prövad om domstol, och domstolens krav på snabb
handläggning, måste ställas i relation lill barnets rätt till god kvalité i
underlaget för domstolens prövning och kompetens av den personal som handlägger
frågan. Utredningen tänker sig, att det gemensamma föräldraansvaret skall beslå
lill dess alt frågan slutligen är avgjord. Är föräldrarna ense om var barnet
skall bo, anser utredningen att man skall godta den lösningen ulan vidare
prövning. Är föräldrarna inte ense skall rätten inom 14 dagar kunna inhämta
upplysningar från socialnämnden. Man ser det som lämpligt att en delegation ges
i första hand till någon tjänsteman, som kan ha detta uppdrag. Den här
frågeställningen pä vilket sätt utredningen skall genomföras och de resurser
som krävs för dessa skyndsamma miniulredningar är svår all få en klar bild av i
dag. Förhoppningsvis skall antalet ärenden kunna hållas ganska lågt om
utredningens olika delförslag kan samverka i full skala. Enligt socialkontoret
måsle målsättningen vara, all dessa snabba utredningar inle skall förekomma.
En skilsmässa är ofta en lång process, där man i nästan samtliga fall kan
utesluta snabba lösningar. Barnet har rätt att ställa krav på de vuxna att man
skall komma överens beträffande den så viktiga frågan var barnet skall bo.
Socialkontoret stödjer huvudförslagets linje beträffande de interimistiska
besluten men är tveksam till de så snävt tilltagna tidsramarna som utredningen
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej till ökad delegation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen tar upp möjligheten lill delegation för
socialnämnden att låta tjänsteman avge yttrande lill domstol i mål beträffande
föräldraansvar eller umgängesräll. Man anser att denna möjlighet bör få ökad
användning. Socialkontoret delar inle utredningens uppfattning till ytterligare
tjänsle-mannaddegation i dessa komplicerade ärenden, där
förtroendemanna-medverkan får bedömas som värdefullt. Även om del slutliga
ställningstagandet sker i domstol - med lekmannainflytande - finns det inle
tillräckliga skäl i utredningen som stödjer förslaget. Utredningen har även
övervägt att socialnämnden helt skulle frikopplas från infiytande i
ytlrandeärenden av den här typen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belänketid för alla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid frågan om upplösning av gemensamt föräldraansvar
föreslår utredningen en utvidgning från gällande rätt beträffande belänketid
under 6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>månader för föräldrar med barn under 16 år. Den skall
gälla alla fall av Bilaga 3 gemensamt föräldraansvar oavsett om
föräldrarna år gifta eller inte. Socialkontoret stödjer utredningsförslaget
eftersom del syftar till att fördröja förhastade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.22 Gollands kommuns sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tillfredsställande alt utredningen betonar att del
skall vara obligatoriskt för kommunerna att erbjuda samarbetssamtal och
framhåller vikten av utbildning och kontinuerlig handledning för samtalsledare.
Liksom att man starkt trycker på behovet av utbildning och handledning för de
personer som skall fungera som barnets representant eller ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande interimistisk vårdnad har vi erfarenheten att
tingsrättens beslut varit omdömesgilla och utgjort en god grund för den
fortsatta handläggningen av ärendet vid socialförvaltningen och i samarbetssamtalen.
Vi ansluter oss lill tanken alt huvudregeln bör vara att del gemensamma
föräldraansvaret beslår intill dess rätten slutligt avgjort tvisten om föräldraansvaret
och alt sålunda del interimistiska beslutet i första hand får omfatta endast var
barnet skall bo saml eventuell umgängesrätt. Angående domstolens möjlighet att
inhämta yttrande frän socialnämnden inför en interimistisk dom ställer vi oss
tveksamma. Dels finns del risk för en slentrianmässig behandling i brådskans
tecken, dels kan samarbetssamtalen försvåras om socialnämndens förhandsbesked
skulle komma att uppfattas negativt av ene parten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.23 Umeå sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag rörande handläggning av fråga om
föräldraansvar eller umgängesrätt när föräldrarna är ense (7.2.1) bedömer
sociala centralnämnden vara mest realistiskt och där har nuvarande praxis
delvis gått före utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller konfliktbearbetning i stället för
utredning (7.2.3.2.) där kritiken mot den gängse metoden vid vårdnadsutredningar
är riktig. Däremot visar erfarenheter från socialkontorets
familjerättsavdelning hur viktig konfiiktbearbelningen hos parterna är just för
alt göra dem till båttre skilsmässoföräldrar. Kan föräldrarna bli ense vad
gäller föräldraansvaret slipper barnen komma in i en oftast svår
lojalitetskonfiikl. Slussningen av parterna till ell samarbetssamtal bör ske så
tidigt som möjligt, helst innan parterna hunnit gå lill domstol med ärendet.
Del är av största vikt för ärendets handläggning om man kan förmå parterna att
frivilligt gå med på samarbetssamtal. Rätten kan dock om särskild anledning
finns förelägga parterna att inställa sig inför medlare, som rätten förordnar.
Kan man genom samarbetssamtalen komma fram lill överenskommelser vad gäller
föräldraansvar och umgänge blir det ett beslut, som parterna respekterar,
vilket inte alltid är fallet när en domstol beslutar mot en parts vilja.
Liknande samtal förekommer i dag på familjerådgivningsbyråer, på
barnpsykiatriska kliniker och hos psykologer. Socialbyråerna har normalt inte
dessa resurser och personalen kommer därför att behöva kompletterande
utbildning samtidigt som en personalförslärkning blir nödvändig. Behovet av
fortlöpande handledning för berörd personal berörs även i utredningsförslaget.
Det förtjänar att påpekas, att den sociala personalens vidareutbildning bör
komma före lagens ikraftträdande och inte i efterhand. Kostnaderna som är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förenade med utredningsförslaget föreslås i första hand
stanna hos kommun- Bilaga 3 erna såväl vad gäller ökade personalresurser
och utbildning som föräldrarnas utgifter för resor och förlorad arbetsförtjänst
i samband med samarbetssamtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om samarbetssamtal vägras eller befinns vara gagnlösa
återstår endast att göra en utredning om vem som skall erhålla föräldraansvaret
eller hur umgängesrätten skall utövas. Utredningsförfarandet behandlas
utförligt (7.2.3.3.) och bl. a. betonas vikten av att barnen får framföra sin
åsikt i sammanhanget. I skilsmässosituationen mellan föräldrarna kan barnen komma
all ställas i svåra lojalitetskonflikter och det blir därför en mycket
grannlaga uppgift för utredaren att inhämta barnens uppfattningar och önskemål.
Bistånd av barnpsykologisk expertis kan i många fall bli nödvändig. I
utredningsförslaget framhålls, att det är önskvärt att såväl samarbetssamtalen
som utredningarna om föräldraansvar ulföres av fler än en person. Delta kan
även ha en praktisk fördel genom att samarbetssamtalen eller utredningsarbetet
inte behöver helt avstanna om någon av samtalsledarna eller utredarna får
förhinder genom sjukdom e. d. En dubblering av personalen i dessa ärenden
medför dock krav om personalförstärkning, eftersom man inle kan anta all
arbetet genomförs på hälften av den tid en enmansutredare behöver. Vinslen med
tvä samlalsledare och utredare ligger framförallt på det kvalitativa planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytteriigare utredningsuppgifter kommer på kommunerna om de
ska lämna domstolarna underlag för interimsbesliu vid oenighet hos föräldrarna
om vem som skall ha föräldraansvaret, särskilt om denna placering på goda
grunder kan bedömas bli den slutgiltiga. Delta kommer alt bli en krävande
arbetsuppgift bl. a. med tanke på den korta utredningstiden och all yttrandet
får en för alla parter närmast avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det är viktigt att ett inlerimsbeslut snabbt
kommer till stånd måste utredningstiden på fjorton dagar anses allt för kort.
Särskilt som man redan pä detta stadium måste lägga ner stor möda på att
försöka få föräldrarna att enas om placeringen av barnet, så att beslutet blir
deras och inte domstolens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala centralnämnden delar utredningens uppfattning om
att betänketid införes i alla fall när del gäller upplösning av gemensamt
föräldraansvar oavsett om föräldrarna är gifta med varandra eller inte
(7.2.3.9). Med hänsyn till de påfrestningar separationen mellan föräldrarna
medför för barnet är det viktigt att förhastade beslut ej sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.24 Ludvika sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har pekat på de risker som barn utsattes för
vid separation mellan föräldrarna. Flera kommuner har börjat pröva en
konfliktbearbet-ningsmoddl för att om möjligt uppnå samförslåndslösningar
mellan föräldrarna lill gagn för barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag upptar en regel om alt socialnämnden
skall erbjuda samarbetssamtal, om det i mål om upplösning av gemensamt
föräldraansvar föreligger oenighet i fråga om föräldraansvaret eller
umgängesrätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte samtalen ger resultat, skall utredning i vanlig
ordning ske. Vi finner denna regel vara av stor betydelse. Den innebär också i
viss mån ett fastläggande av den praxis som börjat utvecklas i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör samtidigt uppmärksammas all en sådan arbetsmetod -
i varje fall under en övergångslid - kräver utbildning av befintlig personal,
ökade tids-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och arbetsinsatser saml fortlöpande handledning
av särskild person. Bilaga 3 exempelvis psykolog. Visserligen kan man
räkna med att det ger vinster på sikt, inle minst för de barn som är
drabbade i skilsmässokonflikter. Resursförstärkningar i ett inledningsskede
synes dock ofrånkomligt. Delta kan medföra problem främst för de små och
medelstora kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför viktigt att det i informationen - bl. a.
genom massmedia -underslrykes alt kommunerna endast har skyldighet all erbjuda
samarbetssamtal i samband med upplösning av gemensamt föräldraansvar.
Utredningen rekommenderar att kommunerna även i andra fall erbjuder samarbetssamtal.
Ur barnens synpunkt vore del i och för sig önskvärt om möjligheterna därtill
kunde garanteras. Är resurserna i praktiken otillräckliga hos kommunerna all
möta ell så brett behov, kan uppammande förväntningar hos allmänheten vändas i
besvikelse och skapa en orimlig press pä den personal som ansvarar för dessa
arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit obligatorisk betänktetid för
föräldrar vid upplösning av gemensamt föräldraansvar, om barnet är under 16 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser positivt på denna regel, då den torde underlätta
samarbetssamtal och ge parterna tid alt tänka igenom situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.25 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna betänketiden vid förändring av
föräldraansvaret torde vara till fördel för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämnds och domstols befattning med mål om
föräldraansvar och umgängesrätt är ett område som ligger utanför hälso- och
sjukvårdsnämndens kompetensområde. Förvaltningen anser dock att utredningens
förslag om skyldighet för kommunen att erbjuda föräldrar hjälp att bearbeta
sina konflikter och själva ta ansvar för beslut som gagnar samtliga inblandade
borde skapa förutsättningar för frivilliga överenskommelser och därmed öppnare
och bättre relationer mellan de berörda. Regelrätt domslolsförfarande eller
beslut i socialnämnd borde inte tillgripas annat än i undantagsfall och då en
lösning inte kan nås på annat sätt, eftersom en part alltid blir en förlorande
part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetssamtal och tillsättande av kontaktpersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn behöver i många situationer stöd och hjälp av en
person som kan koncentrera sig uteslutande på barnets intresse. En lämplig
ordning för all ge barnet stöd och hjälp från utomstående är enligt kommittén
all bygga ut den av socialutredningen föreslagna kontaktmannafunktionen. I
motsats till vad som föreslås att gälla för kontaktperson enligt
socialtjänstlagen, föreslås i detta förslag att kontaktperson skall kunna
förordnas för barn även i de fall förälder motsätter sig detta.
Kontaktpersonens uppgift skall vara att hjälpa och stödja barnet i
risksituationer samt i förekommande fall vara förmedlande länk mellan barn och
barnombud. Förvaltningen tillstyrker kommitténs förslag om kontaktmän.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom kommittén anser förvaltningen det angelägel all
föräldrar bereds Bilaga 3 möjlighet få hjälp med bl. a. konfliklbearbetning
i samband med skilsmässa vare sig det gäller frågor om föräldraansvar, barnets
boende eller andra konfliktskapande problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen finner det angeläget understryka viklen av
utbildning och handledning för både samtalsledare och kontaktpersoner. Utöver
goda kunskaper om barn och dess olika behov bör såväl kontaktpersoner som
samtalsledare ha kunskaper om både barns och vuxnas reaktioner i krissituation.
Det är även angelägel att bland dessa finns personer med kunskap om
handikappade barns och dess familjers speciella problem, som kan bli särskilt
accentuerade i en krissituation av detta slag. Kunskaper och erfarenheter
rörande konfliklbearbetning finns bl. a. inom landslingens och kommunernas
familjerådgivning samt inom den psykiska barna- och ungdomsvården (PBU). Det
kan därför vara lämpligt att personal från nämnda verksamhetsområden anlitas
som handledare, men även, där så är möjligt, som samlalsledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hörande av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om ändring av föräldraansvaret föreslår
utredningen i § 12 och 13 att barn sedan talan väckts har rätt att delta i
rättegången. I betänkandet slås fast att barnet ej bör "pressas" till
att ha en åsikt i frågan om föräldraansvaret eller umgängesrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generellt synes det olämpligt att barn tvingas delta i
rättegång. Barnels talan skall enligt förslaget föras av barnombud. Det bör
dock påpekas att de val som barnet gör i en speciell situation inte alllid och
på lång sikt är lill barnels bästa. Förvaltningen anser att om en utredning
måsle ske på rätlens initiativ bör barnpsykiatrisk expertis alllid kopplas in
så snart kontaktperson förordnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.26 Svenska kommimförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen ser däremot positivt på förslaget att kommunerna
i en framtid bör kunna erbjuda tvistande föräldrar samarbetssamtal under
sakkunnig ledning. Styrelsen ser del som angelägel alt stimulera en sådan
utveckling men finner att kommunerna idag saknar de resurser som ett
obligatorium skulle kräva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar samtalsledarnas antal och kompelens bör
denna fråga kunna avgöras av kommunen. Del bör enligt styrelsens uppfattning
inte vara uteslutet att anlita även annan personal än den av utredningen
föreslagna. Här bör familjerådgivningen kunna komma in. Viktigast blir
självfallet den personliga lämpligheten för uppgiften och den utbildning
vederbörande har skaffat sig därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen ställer sig tveksam lill de vattentäta skott som
antyds mellan samtalsledare och vårdnadsutredare i händelse av alt
samarbetssamtalen inle leder fram till någon gemensam uppgörelse. Föräldrarna
kan inte i detta sammanhang tillförsäkras någon absolut integritet, om
förhålladen av betydelse för barnets utveckling yppas under samtalen.
Samtalsledaren kan således inte underlåta att meddela sina iakttagelser och
intryck om han eller hon under samtalens gång kommer i kontakt med förhållanden
som innebär allvarlig fara för barnets fysiska eller psykiska utveckling.
Önskvärt är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid, all kommunen i möjligaste mån skiljer ut
samarbetssamtalen från Bilaga 3 en påföljande vårdnadsutredning för att
bästa möjliga resultat skall kunna uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) Se avsnitt 8.24.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) Se avsnitt 3.4.21.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att kommunerna åläggs skyldighet alt erbjuda föräldrar s.
k. samarbetssamtal får anses som positivt. Föräldrar behöver ofta hjälp all
bearbeta sina konflikter då det gäller tvister om t. ex. upplösning av
gemensamt föräldraansvar, umgängesrätt etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för detta är dock all samarbelssamlalen
leds av kunniga personer. Utredningen förordar också att samlalsledarna skall
ha socionom-eller psykologulbildning med erfarenhet av relationsbehandling av
vuxna i konfiiktsiluationer eller annan jämförbar utbildning. SACO/SR instämmer
helt i dessa synpunkter. Om en sådan nyordning genomföres torde en stor procent
av de föräldrar och barn som nu fixeras i olösta konflikter i samband med
skilsmässa på ett konstruktivt sätt kunna få hjälp med sina svårigheter och
åtminstone komma närmare del mål som utredningen ställer, att barnen får
behålla en positiv kontakt med två föräldrar som på ell moget och ansvarsfullt
sätt samarbetar för deras bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen resonerar om för- och nackdelar med att ha
barnen med i samarbelssamlalen och menar att det ibland kan vara bättre att
begära hjälp av barnpsykologisk expertis. Del gäller också vid själva utredningen
om föräldraansvaret när föräldrarna inle kommer överens, att barnpsykologisk
expertis eller "kontaktperson'" för barnet bör anlitas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SACO/SR:s mening är utredningen på denna punkt inte
helt konsekvent vad gäller att föreslå det bästa för barnet. Den citerar å ena
sidan forskare som betonar all det viktigaste vid vårdnadskonfliklen är att
bearbeta föräldrarnas inställning och alt denna är avgörande för hur den
fortsatta samvaron mellan föräldrar och barn kommer att gestalta sig. Samtidigt
hänvisar utredningen t. ex. till en undersökning av skilsmässobarn som visar
alt "för dessa barn innebar skilsmässan mellan föräldrarna ett stort
ingrepp i barnens liv och alt barnen tog skada av skilsmässan från
pappan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under sådana omständigheter torde del vara viktigt att
även tillgodose barnens behov av bearbetning av konflikterna. I stället för all
barnpsykologisk expertis kan tillkallas, bör sådan engageras. Det måste också
starkt betonas att om barn skall vara med i samarbetssamtalen måste åtminstone
någon av samlalsledarna vara skolad att hjälpa barn i krissituationer. Personer
som år utbildade att bearbeta vuxenkonflikter har sällan kunskaper och
erfarenheter av hur man kommunicerar med barn om deras svårigheter.
■'Någon kurs om barn och barns behov" täcker på intet sätt det
kunskapsbehov som här är nödvändigt. Barn är handikappade i vuxensamtal inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minst genom sitt annorlunda, ofta symboliska, sätt all
berätta om och BUaga 3 bearbeta sina tankar och känslor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnittet öm hörandet av barnet hos vem av föräldrarna
det vill vara, är utredningen helt medveten om denna problemalik och betonar
behovet av barnpsykiatrisk eller barnpsykologisk hjälp. SACO/SR instämmer också
i utredningens hållning all viljeyttringar från barnet får vägas in i en
helhetsbedömning. Tillgången pa specialutbildad personal, särskilt vad gäller
den specifika barnkunskapen, är givelvis ett problem, men i små kommuner där
man inte har tillgång lill egen personal, bör man kunna utnyttja den expertis
som finns exempelvis inom BUP-organisalionen eller barnpsykologer anställda
inom barnomsorgen eller barnhälsovården. Väsentligt är under alla
omständigheter all man i samtal med bearbetning av konflikter har tillgång till
sakkunnig handledning, vilket också utredningen framhåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.30 Moderata Kvinnoförbundet (MKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MKF delar utredningens uppfattning om de risker barn
utsätts för vid skilsmässa mellan föräldrarna. Förbundet ställer sig också i
huvudsak positivt till de förslag som framlagts i syfte att i möjligaste mån
stödja och hjälpa både barn och föräldrar genom den livskris, som en skilsmässa
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.31 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrarna måste få hjälp att lösa sina problem vid
skilsmässa via t. ex. samtalsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eventuellt bör dessa samtal kunna ske i
familjerådgivningens regi. Familjerådgivningen bör få större spridning och
skall finnas i alla kommuner. I detta arbete är del viktigt all experter med
livserfarenhet anslälles. Ell speciellt problem utgör invandrarna och de bör få
all den hjälp vårt samhälle kan erbjuda så att de inle blir diskriminerade på
grund av språk eller kulturbarriärer. Detta bör bl. a. kunna ske genom
tvåspråkig personal. CKF anser alt socialnämnderna kan ge domstolarna
värdefulla synpunkter i bedömningen av olika ärenden och dessa skall beaktas.
Det bör emellertid räcka med att ge nämnden rätt att yttra sig vid behov. Att
låta nämnden yttra sig i alla fall skulle öka arbetsbelastningen i nämnden
vilket vi inte anser rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall föräldrar tvistar om vem som skall ha
föräldraansvaret vill vi understryka angelägenheten av all dessa ärenden avgörs
så snabbi som möjligt. Ur både föräldrarnas och barnens synpunkt är tiden fram
till slutligt avgörande myckel pressande. Snabbi besked om barnets bostad
bedömer vi också som angeläget. 1 den svåra situation som barnet befinner sig i
bör man så långt möjligt undvika miljöbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.32 Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redovisar den kritik som förekommit mot
vårdnadsutredningar och man kommer med en rad konkreta förslag på hur dessa
skall kunna förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid missförhållanden som utredningen bara
valt att återge. Det talas, säkert helt riktigt, om att vårdnadsutredningar är
subjektiva och präglade av de värderingar som den enskilde utredaren har.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del visar sig också att modern i långt högre grad, tre
gånger så ofta som Bilaga 3 fadern, får vårdnaden om det/de gemensamma
barnen. Svårigheten för papporna all få vårdnaden gäller särskilt de yngsta
barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke på de traditionella könsrollerna är dessa
uppgifter föga förvånande. I många fall är det säkert av ren slentrian som
modern får vårdnaden eftersom hon förutsätts vara en bättre ansvarslagare för
barnen. Del är dock märkligt att utredningen inte ger några förslag på hur
faderns rättigheter bättre skall kunna tillvaratas vid vårdnadslvisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund anser att "barnels
bästa" även fortsättningsvis skall vara avgörande för vilken av
föräldrarna som skall få vårdnaden (föräldraansvaret) av barnet. Det är en
självklar princip. Men barnels bästa kan i många fall innebära att just fadern
bör vara den som får vårdnaden. I en undersökning som redovisas i utredningen
(sid. 94) har man t. ex. kommit fram lill att pojkar och flickor i en viss
ålder särskilt riskerar att la skada av att skiljas från fadern. FPK vill
därför betona vikten av alt pappans rättigheter verkligen tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 5.1.23.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.33 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadslvisler lär tyvärr även i framliden bli
oundvikliga. Del har visat sig att mödrarna väsentligt oftare än fäderna får
vårdnaden om barnen. De traditionella könsrollsattityderna har säkert stor
inverkan på domslolsulsla-gen i den bemärkelsen att mödrarna enligt gamla
invanda mönster anses som en bättre förälder. Utredarnas subjektiva bedömningar
spelar även in. Detta är helt oacceptabelt. "Barnels bästa" är i
många fall förenligt med all just fadern får vårdnaden, vilket utredningen
visar genom att återge undersökningsresultat. Det finns därför anledning alt
se över hur pappans ställning i denna typ av tvister ska kunna stärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.34 Sveriges advokatsamfund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet avstyrker förslaget att upplösning av en inle
fungerande gemensam vårdnad skall föregås av betänketid. Del är enligt
samfundets mening stor risk för att en sådan betänketid just utnyttjas för
påtryckningar och skapar en oro, som är skadlig både för föräldrar och barn.
Gemensam vårdnad bör förutsätta enighet och en sådan finns inte om upplösning
begärts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att möjligheterna till samarbetssamtal
i vårdnads-och umgängeslvister, som redan nu praktiseras vid flera
socialnämnder, skall utökas. Samfundet ställer sig positivt till detta förslag
men vill understryka alt samlalsledaren bör vara skild från socialnämnden, som
senare kan komma alt företaga en vårdnadsulredning, och vill därför förorda att
uppgiften lämnas åt familjerådgivningen, som i samband därmed bör byggas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag till ändrade procedurregler i
vårdnadsmål kommer i många fall att medföra att tiden från målets anhängiggörande
till slutlig dom förlänges. Detta innebär all det blir än mer betydelsefullt
var den faktiska vården av barnet kommer all ligga under målels handläggning.
Utredningen har i § 31 föreslagit att rätten intill dess laga kraftägande dom
eller beslut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreligger skall förordna om barnets bostad och
umgängesräll men endast när Bilaga 3 särskilda omständigheter föreligger om
föräldraansvar. Detta är enligt samfundels mening spegdfäkleri. Beslutet om var
barnet skall ha sin bostad kommer att i praktiken innebära ett vårdnadsbeslut.
Där barnet bor kommer del att rota sig under den tid - kanske år - under vilken
utredningen pågår, och därifrån kommer del alt bli mycket svårt att flytta
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att rätlen skall ha möjlighet all
före ell interimistiskt beslut inhämta ett skyndsamt yttrande från
socialnämnden. Detta kommer givetvis att ytterligare belasta socialnämnderna
och göra all tyngdpunkten förskjuts från den större utredningen lill
snabbutredningen, som också i de flesta fall kommer att bli avgörande för den
slutliga utgången av målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundets mening är delta ingen tillfredsställande
kompromiss. Då erfarenheten visar att del interimistiska beslutet i övervägande
antalet mål blir avgörande för domen, bör man rätta sig efter verkligheten och
tillåta en ordentlig utredning genom sakkunniga och vittnen innan det interimistiska
beslutet fallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet tillstyrker förslaget all hovrätten vid
överprövning av interimistiska beslut om vårdnad och umgängesräll skall kalla
parterna lill muntlig förhandling. Del är angeläget att sådan förhandling äger
rum i så nära anslutning lill tingsrättens avgörande som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.35 Sveriges domareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall domstolen före avgörande
av mål eller ärende angående föräldraansvar och umgängesräll höra
socialnämnden. Om föräldrarna är ense i frågan kan dock domstolen i stället
bereda nämnden tillfälle att yttra sig. Alternativt föreslås att nämnden skall
avge yttrande även i denna situation. I praktiken inhämtas yttrande i de allra
flesta fall då föräldrarna inte är ense eller del eljest föreligger särskilda
skäl. Det förekommer dock enligt domareförbundels erfarenhet fall då ett
yttrande ter sig meningslöst, såsom dä föräldrarnas lämplighet inte i något
avseende ifrågasätts utan bedömningen gäller endast deras yttre - ostridiga
-förhållanden. Det kan också tänkas fall där föräldrarna vill förebringa
utredning på ett enklare och snabbare sätt än genom socialnämndens försorg och
en sådan utredning är tillfyllest. Med hänsyn till det anförda anser
domareförbundet bestämmelsen böra utformas på sådant sätt att domstolen inle
undantagslöst är skyldig att inhämta yttrande när föräldrarna är oense. Det
förtjänar framhållas att en socialnämndsutredning ofta drar mycket långt ut på
tiden och därför är pressande för berörda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domareförbundet delar utredningens uppfattning att någon
form av prövning av föräldrars överenskommelser om föräldraansvar och umgängesrätt
bör ske. Det ter sig olämpligt att, såsom föreslagits allernativt, föreskriva
obligatorisk utredning av socialnämnden i dessa fall. Föräldrarnas överenskommelser
kan inte gärna tillmätas så liten betydelse all samhället regelmässigt skall
gripa in med tidsödande och emellanåt konfliktskapande utredningar. Det
framlagda huvudförslaget är då att föredraga. En annan möjlighet kunde vara att
föreskriva skyldighet för föräldrarna alt lämna domstolen skriftlig upplysning
om hur föräldraansvaret och umgängesrätlen skall anordnas liksom om föräldrarnas
motiv och barnets inställning härutinnan. Domstolen kan därefter, om så skulle
anses erforderligt kalla föräldrarna till förhandling för ytterligare besked
eller också bereda nämnden tillfälle att yttra sig. Ett förfarande av nu
beskrivet slag skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snabbare leda till avgörande ulan att barnels intresse
därigenom skulle Biläga 3 eftersättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller det väsentliga i all föräldrar som
tvistar om föräldraansvaret och umgängesrätlen skall kunna få hjälp att
bearbeta sin konflikt i syfte att nå en samförståndslösning och föreslår därför
en bestämmelse av innehåll all socialnämnden skall erbjuda föräldrarna
tillfälle till samarbetssamtal om ej särskilda skäl är däremot. På s. 93 ff
lämnas en utförlig redogörelse för hur denna konfliklbearbetning bör tillgå.
Domareförbundet, som anser sig sakna anledning att ta ställning lill den
närmare utformningen härav, hälsar förslaget med tillfredssläUdse men vill
samtidigt betona vikten av att samarbetssamtalen inle bedrivs under alltför
lång tid, något som utredningen för övrigt själv framhållit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domareförbundet ansluter sig till förslaget all domstolen
för all få ett bättre underlag för sin interimistiska bedömning av
föräldraansvaret och umgängesrätten skall kunna skyndsamt inhämta upplysningar
från socialnämnden. Däremot bör på skäl utredningen anfört (s. 108) inte
införas möjlighet alt under förberedelsen höra vittnen eller sakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens huvudförslag skall ell interimistiskt
beslut i första hand avse endast var barnet skall bo och eventuell umgångesräu
(s. 107). Utredningen är av den uppfattningen alt en sådan anordning, varigenom
ingen av föräldrarna blir helt avskuren från föräldraansvaret, borde vara ägnad
alt hos dem förslärka känslan av ansvar och intresse för barnet. Endast orn
särskilda omständigheter föreligger, exempelvis missbruk vid utövandet av
ansvaret, skulle enligt förslaget interimistiskt kunna beslutas vem som skall
ha föräldraansvaret. I syfte alt så långt möjligt bibehålla del gemensamma
ansvaret föreslås allernativt alt domstolen skall kunna slutiigl förordna
endast om barnets bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom domareförbundet tidigare anfört är en
grundföratsättning för att gemensamt föräldraansvar skall kunna fungera och
vara till gagn för barnet alt föräldrarna kan komma överens i alla de frågor
som är av betydelse för barnet. Det förefaller föga troligt att föräldrar som
ej kan enas om var barnet skall bo skall kunna samarbeta i övriga frågor. Med
barnets bästa måste därför anses mest förenligt att del gemensamma ansvaret kan
upplösas interimistiskt utan den begränsning som föreslagits. Möjligen skulle
det dock i vissa fall vara av värde alt kunna inlerimisliskl förordna endast om
barnets bostad. Förbundet vill därför inle ställa sig helt avvisande lill
förslaget i denna del. Däremot avstyrkes förslaget såvitt gäller slutligt
förordnande endast om bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen (s. 108) skall hovrätt "i
princip" - enligt sammanfattningen (s. 17) "i princip alltid" -
hålla muntlig förhandling vid överprövning av interimistiskt beslut om
föräldraansvar och umgängesrätt.Enligt förbundets mening är det önskvärt att
förhandling äger rum i större omfattning än för närvarande, men något
ovillkorligt krav på förhandling bör inle uppställas. Förbundet vill framhålla,
alt en förutsättning för all ålägga hovrätt skyldighet att hålla förhandling i
den omfattning utredningen anger är att bestämmelserna i 52 kap 10 §
rättegångsbalken ändras. Enbart ett motivuttalande härom är inle till fyllest.
Vid en eventuell lagändring skulle föreskrifterna i 9 § sista stycket
förvallningsprocesslagen kunna tjäna som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall gemensamt föräldraansvar
för barn under 16 år kunna upplösas först efter en betänketid, konstruerad på
sätt som stadgas i giftermålsbalken, oberoende av om föräldrarna är gifta med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varandra eller inle och oavsett om de bor tillsammans
eller ej (s. 112 f). Bilaga 3 Motivet härför anges vara att en skilsmässa eller
separation i regel medför svåra påfrestningar för barnet. Domareförbundet
instämmer i detta uttalande men vill samtidigt understryka del utredningen
också framhållit, nämligen att det väsentliga för barnet i detta sammanhang är
att det mister den dagliga kontakten med den ena föräldern. Hur det juridiska
ansvaret för barnet gestaltar sig efler en skilsmässa eller separation torde i
allmänhet sakna betydelse för barnet. Härtill kommer, såsom utredningen
påtalat, att den föreslagna bestämmelsen inte kommer alt omfatta barn till
ogifta föräldrar som bor tillsammans men som ej har gemensamt föräldraansvar.
Domareförbundet kan inte finna all bestämmelsen om betänketid fyller någon
funktion och avstyrker därför förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den föreslagna 26 § stadgas i andra stycket att, då
fråga om föräldraansvar eller umgängesrätt är behörigen anhängiggjord,
underhållsbidrag kan yrkas för barnet utan stämning i målet. Av uttalande i
speciaimotiveringen (s. 168) framgår alt en saklig ändring av nuvarande 12 §
inle avsells. Sistnämnda paragraf tillåter emellertid inte att yrkande om
underhållsbidrag prövas i mål om umgängesrätt. Del förefaller som om den
föreslagna paragrafen av misslag fått en felaktig avfattning. Skulle så ej vara
fallet vill domareförbundet framhålla det synnerligen olämpliga i att
underhållsbidrag får yrkas helt formlöst i mål om umgängesrätt, enär därmed
oftast en annan part, nämligen barnet, inträder i rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.36 Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaresällskapet vill poängtera att en person ej ensam bör
leda samarbetssamtalen av skäl som väl dokumenterats i utredningen. Föräldrarna
bör redan i domstolen informeras om möjligheten att dellaga i samarbetssamtal.
En samförståndslösning bör även vara målet i en mer traditionell utredning om
föräldraansvar eller umgängesrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hörande av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaresällskapet önskar erinra om att domstolar bör
använda sig av en flexibel åldersgräns. Än viktigare än åldersgränsen är dock
barnets utveckling och psykiska mognad som riktiinje för hörandel. Direkt
utfrågning av barnet, där det tvingas la ställning i föräldrarnas konflikt med
skuldkänslor till följd bör ej få förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.37 Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare<br>
(KLFR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bra med betänketid beträffande upplösning av
gemensamt föräldraansvar. Vår erfarenhet är att i den akuta
skilsmässosituationen föräldrarna ofta är alltför upptagna av den egna
separationskonfliklen för all kunna se till barnets bästa. Om rätten har att
bestämma om barnets bostad när föräldrarna är oense därom, finns dock en risk
att den tidigare vårdnadsstriden i stället blir en bostadsstrid. Det är viktigt
att det framgår att rättens beslut om barnets boende under betänketiden icke
innebär några inskränkningar inom övriga områden av det gemensamma
föräldraansvaret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är kritiska mot det sätt på vilket många vårdnads- och
umgängesfrågor Bilaga 3 löses i dag men det ger trots allt barnet en
kontinuitet i boendet, som det blir svårare att tillgodose enligt det nya
lagförslaget. Vi önskar därför alt rätten i sitt ställningslagande till barnets
boende under betänketiden kommer all ta hänsyn till alt så få förändringar som
möjligt bör ske för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ifrågasätter också det lämpliga i att hos socialnämnden
skyndsamt inhämta upplysningar som skall ligga till grund för rätlens
ställningstagande till barnets boende under betänketiden. Löst grundade
uppgifter följer gärna med i den följande handläggningen av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetssamtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi stöder helt lagförslaget om kommunernas skyldighet att
erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som är oense i frågor om föräldraansvar
och umgänge. Vi finner det angelägel att del ställs ökade krav på föräldrarna
att själva komma till en lösning av eventuella konflikter beträffande föräldraansvaret
och att utredningen föreslår olika möjligheter lill hjälp att bearbeta sådana
konflikter. Samarbetssamtalen skall ge föräldrarna en möjlighet till
konfliklbearbetning och krisbehandling av den känslomässiga separationen, vUken
inte är densamma som den fysiska och geografiska separationen, med syftet att
de skall kunna bli goda skilsmässoföräldrar. Ett samarbetssamtal utgör en
förtroendesituation, där föräldrarna kan känna sig fria all lämna material som
inte senare kan åberopas i en utredningssitualion. Samarbetssamtalen måste också
utesluta en rollkonflikt för samlalsledarna, som inte både kan ha
förtroendesekretess och vara utredare åt beslutande myndighet. Samtalsledarna
bör således organisatoriskt slå helt fria från den utredande och beslutande
myndigheten och det bör vara klart och otvetydigt utsagt att vid en eventuell
senare utredning kan och får ej samtalsledarna användas som referenspersoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjerådgivare i Malmö har i flera år arbetat med den av
utredningen skisserade formen för samarbetssamtal. Detta har resulterat i ett
minskat antal utredningar och färre ärenden har gått till rätten. Det mest
positiva resultatet torde dock ligga i minskade personliga och sociala problem
för föräldrarna och en bättre möjlighet för dem att samarbeta kring barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill starkt betona att samarbetssamtal är ett
kvalificerat behandlingsarbete, som ställer stora krav på djupgående kunskaper
om och melodisk färdighet i att arbeta med vuxna människor i konflikt- och
krissituation. Arbetet är många gånger slitsamt och provocerande och förutsätter
även för erfarna behandlare tillgång till kvalificerad handledning. Att
uttrycka och bearbeta de starka känslor, som kan väckas i en
behandlingssiluation med emotionellt engagerade och många gånger upprörda
människor, är en förutsättning för ell fortsall konstruktivt arbete med
föräldrarna. Den av kommittén föreslagna minimikompelensen för samlalsledare -
en 48 timmars universitetskurs i kristeori och krisbehandling - finner vi
otillräck-lig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjerådgivningens arbete med separationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är förvånade över att kommittén inte beaktat och räknat
med att det finns en fungerande institution som arbetar med separationer.
Familjeråd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givningen har under snart 30 år arbetat med
korttidsterapier med familjer i Bilaga 3 kris- och konfiiktsiluationer. Många
ogenomtänkta separationer har kunnat förebyggas och många traumatiska
upplevelser- inle minst för barnen - har kunnat lindras eller undanröjas. De
förulsätlningar och arbetsformer som gäller för verksamheten - särskild
sekretess, frislående ställning och tillgång till konsulter - har skapat
förtroende hos människor som frivilligt söker hjälp med relationsproblem. I
takt med förändringar inom familjerätten, t. ex. slopandet av obligatorisk
medling, ändrade regler för skilsmässa och införandet av gemensam vårdnad, har
vi kunnat konstatera att man vänder sig lill familjerådgivningen i ett tidigare
skede av konfiikten, vilket innebär ökade möjligheter lill konstruktiva
lösningar. Ärenden med separations-, vårdnads- och umgängesproblematik har
påfallande ökat under de senaste åren. Föregående år gjordes en undersökning
vid Stockholms familjerådgivningsbyråer som utvisade alt 50 % av totala
antalet ärenden rör sig kring frågor av denna art. Vi har märkt en tendens att
de sökande blir allt yngre -två tredjedelar är under 35 år - och i dessa
familjer finns ofta mycket små barn. Vi ser familjerådgivningen som en väl
fungerande förebyggande verksamhet och menar alt familjerådgivare är just den
arbetsgrupp som har erfarenhet av och adekvat utbildning för samarbetssamtalen.
Ett obligatoriskt erbjudande av samarbetssamtal i separalionskonfiikter -
vilket vi förordar - kräver ökade resurser för familjerådgivningen oavsett om
familjerådgivarna arbetar som samtalsledare eller handledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.38 Delegationen för familjerådgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för familjerådgivning stöder utredningens
förslag om samarbetssamtal i de fall där föräldrarna tvistar om
föräldraansvaret eller eljest inte på egen hand kan komma fram till
samförståndslösningar vid en separation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen ställer sig bakom alla förslag som framförs i
denna del av utredningen. Vi vill understryka betydelsen av all två
samtalsledare arbetar tiUsammans i varje ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen vill dessutom kraftigt betona att stora krav
på utbildning, kompetens och personlig lämplighet måste ställas på den
personal, som utses att hjälpa föräldrarna i deras konfliklbearbetning. Detta
skall även gälla för dem, som skall arbeta med invandrare i dessa frågor.
Delegationen anser alt utredningens förslag om fortlöpande handledning för
samlalsledarna är absolut nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser familjerådgivningsbyråerna vara rätt forum för
samarbetssamtal, vilket måsle medföra ökad satsning och förstärkning av A L L
familjerådgivningsverksamhet i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.39 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göte<br>
borg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 5.1.28.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.40 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller tvist mellan föräldrarna ser vi del som ett
framsteg att domstolens begäran till socialnämnden om utredning, enligt
förslaget skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innefatta också erbjudan om samarbetssamtal. Avsnitten
7.2.3.2 och 7.2.3.3 Bilaga 3 hör till de mest rediga och klara i hela boken.
Mycket väsentiigt att del är så klart skilt åt vad som är samarbetssamtal och
vad som är utredning saml att inte samma personer kan ulföra båda. I och med
alt samtalsledarna i samarbetssamtalen får tystnadsplikt som likställs med
familjerådgivarnas, är det uteslutet att de kan medverka i utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ang. domstolens interimistiska resp. slutliga bedömning:
Vi ställer oss undrande till om det blir så mycket lättare för föräldrarna, som
utredningen gör gällande, om domstolen interimistiskt beslutar om bostad för
barnet och umgänge, men inte tar upp frågan om föräldraansvar även om föräldrarna
är oense i den. Då bostaden helst skall vara den slutgUtiga redan vid det
interimistiska beslutet är del ganska självklart att den förälder hos vilken
barnet vistas blir föräldraansvarig vid det slutliga beslutet. Under punkt
5.2.5.1 om föräldraansvar är huvudförslaget att om föräldrarna inte är överens
om var barnet ska bo, finns ingen grund för gemensamt föräldraansvar. Det är
vällovligt att vilja göra utredningen mindre sårbar för föräldrarna genom att
inle underkänna dem i föräldrarollen, men vi finner del tveksamt om det är
verklighetsförankral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.41 Sveriges skolkuratorers förening Se avsnitt 5.1.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.42 Rädda Barnens Riksförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När föräldrar inle är ense om vem som skall ha
föräldraansvaret, blir bilden mera komplicerad. Förslaget går här ut på att ge
föräldrar som tvistar ett erbjudande om hjälp till bearbetning av sin konfiikl,
för alt komma fram till ett beslut som gagnar alla inblandade. Ett sådant
erbjudande skulle i så fall kommunerna ha skyldighet alt ge. Här inställer sig
frågan om det finns resurser för en sådan satsning dels ekonomiskt, dels
personeUt? Om det är möjligt att genomföra förslaget, måste det trots allt ses
som ett bra försök att komma till rätta med bristerna i nuvarande lagstiftning.
Men om föräldrarna trots detta inte kommer överens, återstår den nuvarande
möjligheten till vårdnadsutredning med vissa smärre förändringar i
tillvägagångssättel. Vi förutsätter att man skapar resurser för bättre
vårdnadsutredningar än de som görs i dag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.43 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har blivit allt vanhgare att endera eller båda av
parterna vid oenighet i vårdnads- och/eller umgängesfrågan yrkar all domstolen
vid sidan av eller i samband med yttrande från socialnämnd även införskaffar
yttrande från den psykiska barna- och ungdomsvården (PBU- eller BUP-klinik).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta beror bl. a. på att föräldrar anser att PBU- och
BUP-kUniker äger större fackkunskaper, är mer neutrala och fokuserar arbetet på
en bedömning av såväl barnets aktuella behov av trygghet, aktivitet och kontakt
med föräldrar som barnets behov på dessa punkter under den återstående
uppväxten. PBU försöker sedan utröna respektive förälders förståelse för
barnets behov och förmåga alt tillgodose dessa d e I s i dagsläget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och d e 1 s i framtiden i den mån detta är möjligt.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde även någon gång hända att rätlen själv initierar
ett PBU-ytlrande. I Stockholm var det förr betydhgt vanligare än i dag att
barnavårdsnämnden inför sitt yttrande begärde sakkunnigutiåtande från PBU. Om
nedgången i Stockholm beror på ändrat huvudmannaskap för PBU eller annan
omständighet vet inle FoR. Företeelsen syns dock anmärkningsvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När domstol införskaffar yttrande från såväl socialnämnd
som PBU anser FoR det lämpligast att dessa skall avges oberoende av varandra.
Visserligen kan då den situationen uppstå att yttrandena går isär, men det
beror i så fall på all problemfokuseringen och arbetsmetodiken är olika vid en
PBU-ulredning och en vanlig vårdnadsulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två-kommuners-remisser från domstol ägnar utredningen
stort utrymme i anslutning till ell JO-ärende. FoR anser JO:s uttalande som
klart normgivande, särskilt när det gäller samordning av utredning. Däremot
vore det klart olämpligt om endast en kommun - den där barnet bor - skulle få
ansvaret för yttrandet. Skall rätten förordna om ansvarig kommun för samordning
av utredningen - obs ej yttrandet - bör uppgiften gå till den kommun där
parterna boll före separationen, såvida inte båda fiytlat då man bör välja
barnets boendekommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att socialnämnderna i två kommuner trots en samordnad
utredning kan komma att avge yttranden, som går helt isär, finner FoR inle på
något sätt anmärkningsvärt. Det visar enbart vilket bristfälligt instrument
dagens traditionella vårdnadsulredningar ofta är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stark kritik har FoR i över 10 års tid riktat mot det sätt
på vilket vårdnadsutredningar bedrivs. För en uppvaktning av
familjelagssakkunniga den 20 maj 1970 anförde FoR bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Mycket starka skäl torde tala för att en översyn och
komplettering av rådande bestämmelser, när det gäller vårdnadsfrågan och
särskilt vårdnadsutredningar, är sakligt befogad."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR påpekade vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Stor aktsamhet borde iakttagas för att undvika
'moraliskt grundade' slentrian- och klichéformuleringar i vårdnadsulredningar
med högst ödesdigra konsekvenser. Så är inte faUet i dag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sista orden i citatet är tyvärr lika giltiga i dag,
dvs. 10 år senare. Del är inte så egendomligt, 50- och 60-talens utredare har
fortsatt som utredare under 70-talet i den mån de inte - vad faktiskt än värre
är - har övergått till att bli handledare för nya utredare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR finner det därför tacknämligt att utredningen
redovisat den kritik som krisforskarna Bente och Gunnar Öberg riktat mot de
traditionella vårdnads-utredningarna. Med hänvisning lill deras
processbeskrivning av vad en skilsmässa innebär samt några smärre försök gjorda
av entusiaster inspirerade av makarna Öberg föreslår utredningen att
kommunerna skall åläggas skyldighet bereda alla oeniga föräldrar tillfälle till
samarbetssamtal (BFB 6:29). Tankegången är beslickande och i elva (11) punkter
A-K på s. 96-100 ger utredningen direktiv om hur samarbetssamtalen bör
utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR skall inle nagelfara punkterna eftersom
förhoppningsvis i allmänhet tankarna bakom dem varit bättre än den skriftliga
utformningen. Men några påpekanden måste göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen skriver t. ex. "Del viktigaste torde vara
att samtalsledarna godtar varandras sätt att arbeta" men menar i bästa
fall att det viktigaste är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
två terapeuter inser att de aldrig kan komma längre i en rdationsbehand-
Bilaga 3 ling av två individer än vad de själva nått i sin co-terapi-relation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Co-lerapeulerna,
obs. av skilda kön, skall vara en levande modell för föräldrarna. De skall
komplettera varandra och samtidigt vara jämspelta, samlränade och inte
konkurrerande. De skall vara lika kunniga, lika starka, men ha olika sätt att
uttrycka sin skicklighet, kunskap och styrka. (Se t. ex. Bente o. Gunnar Öberg:
Skilsmässa, sorg och förluster, s. 155-156.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
elementärt grundläggande krav på kristerapeuter har utredningen helt gett upp.
"Orealistiskt kräva olika kön", skriver den t. ex. När del gäller
utbildning/kunskap skall enligt utredningen minimikravet för den ene vara
"socialhögskolans fortbildningskurs i socialt behandlingsarbete",
dvs. en halvårskurs, men för den andre räcker det med "exempelvis en
48-timmar universitetskurs i kristeori och krisbearbetning"!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fara
för kvacksalveri. FoR har i många år hävdat alt den bakomvarande orsaken till
majoriteten av vårdnads- och umgängesslrider liksom underhålls- och
boddningslvisler är båda eller endera av föräldrarnas olösta
separationskonflikt. Denna tes har under senare år alltmer upptagits även av
andra. FoR anser det därför glädjande att utredningen så starkt förordar
samarbelssamtal/relationsbehandling/krislerapi, men måste samtidigt starkt
betona att kristerapi inte får la form av kvacksalveri. Skall kommunerna
åläggas skyldighet erbjuda alla oeniga föräldrar samarbetssamtal, så m å s t e
det finnas resurser till delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
påstår (s. 157) att "antalet tvistiga mål om föräldraansvar eller
umgängesrätt ligger för hela landet på ca 2 000 mål per år". Tyvärr säger
inte utredningen om man tagit fram siffran ur statistik eller höftat till den.
Utredningen anger inte heller någon fduppskattning - försiktigtvis kanske!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
100 %/e/har nämligen utredningen! Den rätta storleksordningen är 4 100+100 mål
per år! Enligt domstolsverkets statistik för 1979 inkom liU tingsrätterna mål
"vårdnad om barn m. m. (25) 3 684" samt domstolsärenden "vårdnad
om barn (41) 141" och "umgängesräll med barn (42) 5" dvs. totalt
3 830 mål/ärenden. Därtill kommer verkställighetsmålen i länsrätter som FoR med
utgång från egen statistik uppskattar till 270 ± 100.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SkiUnaderna
i statistik kan inte förklaras med att domstolsverkets siffror hänför sig till
1979 medan utredningens förmodligen syftar på 1977 - utredningen har inte
heller angivit något årtal!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett lagstiftningsarbete som kommer att medföra en stor ökning av de offentliga
utgifterna och som dessutom kräver stora personella resurser av en art som inte
finns i dag är del- enligt FoR -ett oavvisligt minimikrav att utredningen
redovisar något så när adekvata storleksordningar och källor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
flertalet remissinstanser eller senare beslutsfattarna torde normalt ägna sig
åt kontroU av statislikuppgifterna i ett betänkande!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Strutsattityd.
Det är en vitt spridd vanföreställning att vårdnads- och umgängestvister är
relativt sällsynta. Benteo. Gunnar Öberg skriver t. ex. på s. 568 i Skilsmässa,
sorg och förluster (1979) "Av alla gifta som skiljer sig utgör den grupp
som inför domstol strider om barnens vårdnad en myckel liten procent".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulla
Jacobsson, bitr. professor vid SU i processrätt skriver i Ett barns rättigheter
(1978) på s. 109 "Här skall tilläggas alt föräldrarna träffar avtal om
vårdnaden i 95 % av samtliga mål och ärenden om vårdnad".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
av författarna anger källa för sina påståenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den rätta storleksordningen av vårdnads- och
umgängeslvister i domstol Bilaga 3 torde vara 20 ± 5 % av antalet
separationer mellan föräldrar med barn enligt FoR:s tolkning av domstolsverkets
statistik. Därtill kommer alla de fall där föräldrarna är oeniga ulan att dra
upp tvisten i domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har i många år påtalat viklen av alt man tog fram
siffror på storleksordningen av dessa problem, vilket inte skulle kräva några
större varken personella eller ekonomiska resurser. Men det finns en ovilja mot
detta som närmast är enorm. Om nu delta beror på en olust inför något som berör
många av oss personligen eller på en insikt att statistiken kallt skulle visa
att vi i del moderna Sverige har en våldsam eskalering av familjekriserna, må
vara osagt. Strulsallilyden är dock entydig - vi vill inte se/höra
problematikens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke på delta finns del för överskådlig tid framöver
varken personella eller ekonomiska resurser att förelägga kommunerna skyldighet
erbjuda samarbetssamtal. Antingen måste hela den föreslagna paragrafen BFB 6:29
utgå eller ordet "skal 1" ändras lill "k a n" och bisatsen "om
inte särskilda skäl är emot det" strykas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnads- och umgänges utredningar kommer därför även i
fortsättningen tyvärr all bli del vanligaste instrumentet när föräldrarna är
oense. Även här har utredningen gjort en kalalog över faktorer, som bör prägla
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har i stort samma syn som utredningen, men några
detaljpåpekanden bör göras. FoR varnar allvarligt för alt låta någon
"kontaktperson" utröna barnets vilja. Härtill fordras barnpsykologisk
expertis. Att utredaren talar med barnen må vara en sak - dock långt ifrån
invändningsfri - men att tro att utredaren därmed får fram barnets vilja är all
tillskriva utredaren alltför stor barnpsykologisk insikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen sätter en gräns för barnpsykiatrisk eller
barnpsykologisk medverkan vid 12-årsåldern men påpekar med hänvisning till den
danska barnpsykialern Gudrun Brun att beträffande yngre barn kan värdefulla
iakttagelser göras genom projektiva tester.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själv är Gudrun Brun inte lika kategorisk när del gäller
åldersgräns:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Barn i åldern 13-16 år kan dock vara så mogna och
självständiga alt det skulle vara onaturligt att inte respektera deras val, om
man känner sig säker på att valet står i överensstämmelse med deras innersta
önskan och förhållandena i övrigt gör del försvarligt." (Citat ur Barn och
skilsmässa s. 50.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR tycker alt utredningen litet väl ofta
refererar/utnyttjar Gudrun Brun m. fl. på ett sätt som de förmodligen inle
odelat skulle uppskatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller referenser delar FoR uppfattningen att
antalet skall begränsas och att mindre vikt skall läggas vid dem än vad som
görs i dag. FoR anser emellertid - till skillnad mot utredningen - inte heller
att någon större vikt får läggas vid uttalanden från personal vid daghem,
förskolor, skolor och fritidshem, såvida personalen inte haft en långvarig
kontakt med båda föräldrarna redan före den akuta separationskonfliklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen bör göras av t v å utredare, som skall arbeta
samtidigt och parallellt. Det är viktigt all utredarna kompletterar varandra
och är jämbördiga på samma sätt som tidigare anförts om co-terapeuter. Resurser
måste tillskapas så att del normala är att utredarna arbetar i par. Stora krav
måste ställas på deras kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidsfaktorn tas också upp av utredningen, men tyvärr åter
igen med det<br>
dubbla budskapet "å ena sidan men å andra sidan".
Utredningstider-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na måste nedbringas. I Stockholm l.ex. är det
i dag vanligt att Bilaga3 domstolsremissen blir liggande 3 månader innan
utredare förordnas och sedan tar det ytterligare ell par månader innan
utredaren startar sitt arbete. Förhållandel är otillständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Formerna för socialnämndens yttrande tas också upp av
utredningen, som tycks förorda att själva avgivandet av yttrande skall
delegeras lill en tjänsteman. Detta skulle vara synnerligen olämpligt. I mindre
kommuner torde man i bästa fall ha tillgång till ett par kvalificerade utredare
och eventueUt en handledare för dessa. Skall handledaren avge yttrande? Även i
större kommuner skulle med säkerhet delegeringen ske lill någon av utredarnas
närmaste chefer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som argument för delegering till en enda tjänsteman gör
utredningen gällande alt man därigenom skulle "i många fall undvika den
förstärkning av konfiikten mellan parterna som kan uppkomma vid ell nämndsammanträde".
Vilka belägg finns för "en förstärkning av föräldrarnas konflikt"
genom alt föräldrar får närvara och framföra sina synpunkter? Majoriteten av
föräldrar upplever i dag säkerligen nämndens sammanträde betydligt mer avspänt
och betydligt mindre olustskapande än domstolsförhandlingen. Inför
socialnämnden blir del också mer föräldrarna som yttrar sig än i rätten, där
del är ombuden som för lalan och talar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsnittet om delegation fill en tjänsteman avslutas med
orden: "Slutligen skapar man möjlighet lill smidigare arbetsformer mellan
utredare och nämnd och möjligheter till ökad kunskap och kompetens hos dem som
har alt avge yttrande i ärendet". I meningen innan har utredningen vidare
framhållit att "behovet av att höra parterna då torde vara mindre".
Med ordet "nämnd" måste i citatet avses "utsedd
tjänsteman".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR i n s e r alt man "skapar möjlighet till
smidigare arbetsformer mellan utredare och den delegerade tjänstemannen"
om man dessutom med hänvisning till fakultativ rätt inte ens ger föräldrarna
möjlighet att själva få framföra sina synpunkter. Men inte ökar man med den
föreslagna metodiken föräldrarnas beredvillighet att acceptera
tjänstemannens/nämndens yttrande/förslag lill domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser FoR att del skulle vara lämpligt delegera
avgivandet av yttrande lill en mindre grupp, 4-6 personer, i socialnämnden. Men
självfallet skall föräldrarna som hittills få möjlighet alt själva framföra
sina synpunkter både på utredningen och utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens interimistiska bedömning är väsentlig vid den
slutliga domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Brodin och Hedqvist (1973) finner, i ett
examensarbete vid Socialhögskolan i Umeå, all det i de flesta fall är samma
vårdnadshavare i den interimistiska som i den slutgiltiga domen. Utifrån detta
konstaterande ifrågasätter de om vårdnadsutredningen fyller någon funktion,
eftersom beslutet om vem som är den mest lämpliga föräldern tycks fattas vid
föräldrarnas första möte inför domstol." (Citat ur makarna Öberg:
Skilsmässa, sorg och förluster, s. 65.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. Adamsson har i uppsatsen Data om tvistiga vårdnadsmål (SU
1979) visat på en nära 80-procenlig överensstämmelse mellan interimistiska och
slutliga beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även efler så avancerade former av samarbetssamtal och
krislerapi som makarna Öberg har bedrivit får interimbeslulet en nära
75-procenlig genomslagskrafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vem får den interimistiska vårdnaden? Utredningen
konstarerar med rätta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att förordnandet är "baserat på ett magert
underlag". I socialstyrelsens enkät Bilaga 3 "Mamma, pappa eller
båda?" har på s. 25 några tingsrätter uttalat sig om de omständigheter som
avgör det interimistiska beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Som exempel kan nämnas att vid interimistiska
avgöranden större återhållsamhet kan vara motiverad mot ett avgörande som
innebär alt barnet/barnen måste flytta från sin hittillsvarande bostad, byta
skola etc."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Parts möjlighet alt omedelbart kunna sörja för god
barntillsyn är en annan omständighet som kan få större betydelse vid det
interimistiska beslutet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Hänsyn tas bl. a. till vem av föräldrarna som skall
kvarsitta i boet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vem som har den faktiska vården är ej sällan
avgörande, om ej starka skäl talar för olämplighel hos den förälder som har
hand om barnet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbart är - av tingsrätternas egna uttalanden alt döma
- att domstolarna vid interimistiska beslut inle närmare tycks fundera över vem
av föräldrarna som på sikt kan förmodas ha bäst förutsättning att möta barnels
grundläggande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadsutredarna är starkt bundna av interimsbeslutet.
Andersson och Swanberg har i sin uppsats (1976) "Vårdnadsmål - juridisk
eller psykologisk angelägenhet" visat detta genom ett stort antal
intervjucitat från vårdnadsutredare i Stockholm, s. 74-75. PBU-psykologerna
Brofalk och Oltersten fann detsamma i sill examensarbete "Bedömning av
barn och föräldrar vid vårdnads- och umgängeslvister" på s. 104 ff. De
båda gav sina utredande kolleger inom PBU i Stockholm en svidande kritik för
detta genom all bl. a. påpeka alt det "lyder på bristande kunskaper och
insikter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två presumtioner har hittills styrt besluten. Moders-
och/eller status-quo-presumlionen. Beträffande den förstnämnda heter del i 1977
års upplaga av Beckman-Höglund Svensk familjerättspraxis: "Något legalt
företräde har i Sverige icke tillerkänts modern, men hennes naturliga företräde
särskilt i fråga om späda barn är allmänt erkänd i praxis". En nyanserad
och saklig kritik av moderspresumlionen har bl. a. gjorts av biträdande
professorn i processrätt vid SU Ulla Jacobsson i "Ell barns
rättigheter" s. 116 ff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatus-quo-presumtionen vilar på en företrädesvis
anglo-saxisk uppfattning att del år väsentligt för barns utveckling med
"kontinuitet i relationer, miljöförhållanden och miljöpåverkan"
(citat ur Goldstein-Freud-Solnet: '"Barnets rätt - eller rätlen till
barnet). Kontinuiletsteorierna är inte invändningsfria. Vikten av kontinuitet
får definitivt inte drivas på ett sådant sätt att denna ges företräde framför
barns övriga behov. FoR menar att så ofta sker i dag i domstolar och i
vårdnadsutredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr har utredningen inte tagit fram något statistiskt
material som visar hur stark slatus-quo-presumtionen är i olika led. Del hade
inle varit särskilt svårt eller tidskrävande all följa några hundratal
interimistiska beslut och se hur utredarens förslag ser ut i förhållande till
detta, därefter sociala centralnämndens yttrande och slutligen rättens dom. (Se
bilaga, intagen sist i detta avsnitt.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har inte heller kommit med något förslag om
hur domstolarna skall få ell i praktiken båttre underlag för interimistiska
beslut. FoR har i många år arbetat för en breddning av delsamma (se t. ex.
propositionen 1975/76:170 s. 121) exempelvis genom möjlighet redan vid
förberedelsen höra vittnen, åberopa tidigare sociala utredningar etc, trots att
FoR är medveten om alt det finns vissa negafiva sidor med viltnesbevisning m.
m. redan på delta stadium.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även PBU-psykologerna Brofalk o Oltersten tar i det
tidigare omnämnda Bilaga 3 exemensarbetel upp problemaliken med det vaga
underlaget:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Får man inle till stånd en ömsesidig överenskommelse
måste en bedömning och ell ställningstagande göras av expert. Om man redan vid
det interimistiska avgörandet gjorde denna bedömning, hade man den ursprungliga
kontakten mellan barn och föräldrer att la ställning till. Under den
interimistiska vårdnadstiden kan kontakten med den förälder som inle längre bor
hemma ha försämrats på grund av konflikterna, vilket försvårar avgörandet.
Föräldrarnas negativa attityd lill varandra har påverkal barnet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skenlösning. Utredningens enda förslag år att ersätta del
interimistiska vårdnadsbeslutel med ett förordnande om bostad för barnet. FoR
uppfattar förslaget som en skenlösning! Med tanke på den rådande
slatus-quo-presumtionen blir det i p r a k t i k e n ingen skillnad på ett
förordnande om bostad och ell interimistiskt beslut. Därtill kommmer alt bostadsförordnandet
bara skall gälla i sex månader (enligt tredje stycket i den föreslagna 32 §).
Sedan skall det bli ett interimisliskt(?) vårdnadsbeslul om någon av
föräldrarna yrkar detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som underlag för bostadsförordnandet föreslår utredningen
att domstolen skall kunna inhämta upplysningar från socialnämnden. Detta ärende
skall delegeras till "någon tjänsteman vid nämnden" och
"vanligtvis torde väl ell gemensamt samtal med föräldrarna och om möjligt
barnet kunna bilda stommen" för de upplysningar "som kan vara
värdefulla vid domstolens ställningstagande" skriver utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall "upplysningarna" inhämtas huvudsakligast
genom "ett gemensamt samtal med föräldrarna" torde del under alla
förhållanden vara lämpligare alt detta samtal sker direkt i domstolen under
domarens ledning i stället för att domaren skall få samtalet refererat för sig
skriftligen från en socialtjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon form av en snabb "förutredning" - obs den
måsle innefatta betydligt mer än ett samtal med föräldrarna - kan dock vara en
möjlighet, men då måsle samtidigt betonas att varken föräldrar, socialnämnd
eller domstol skall vara bundna av denna i samband med den slutliga vårdnadsulredningen,
som i så fall måste utföras av a n n a n socialtjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 praktiken skulle dock "förutredningen" få stor
genomslagskrafl även senare. Visserligen skulle man rent teoretiskt kunna tänka
sig en attitydförändring till rådande status-quo-presumtion, men det är nog
orealistiskt. Del finns dessutom både bekvämlighets- och undanfiyklsfaktorer
som spelar in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett FoR-förslag. Det allra bästa vore om tiden för
vårdnadsutredningar kunde nedskäras lill en bråkdel av nuvarande
utredningstider, där medianen troligen ligger omkring ell år. (Även på den här
punkten har utredningen underlåtit att la fram fakta, dvs. statistik. 1
socialstyrelsens enkät "Mamma, pappa eller båda?" finns på s. 27 en
del uppgifter om "faktisk utredningslid" - men bevisligen har både
Stockholm, Göteborg och Malmö socialförvalt-ningarsnyggal lill
tidsuppgifterna.) De långa utredningstiderna bör jämföras med den lagstadgade
maximitiden för utredning enligt 30 § BvL - nämligen fyra (4) veckor. På detta
område har det visat sig att det går att få fram utredningar snabbt - även om
fyraveckorsfrislen ibland anses vara i kortaste laget. Det är också ell myckel
stort antal utredningar som görs enligt 30 § BvL. Storleksordningen under
senare år (1977, 1978) år c:a 1 200 stycken. Ulöver dessa 1 200 §
30-utredningar görs det ca 3 600 utredningar om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omhändertagande för samhällsvård utan att §30 är
tillämplig (statistiken Bilaga 3 erhållen från socialstyrelsen, gäller för
1977). Majoriteten av dessa senare utredningar slutförs på kortare lid än två
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med siffrorna vill FoR visa att del går all göra
utredningar snabbt under förutsättning alt lagstiftaren angelt en uttrycklig
maximitid. Rent principiellt kan man självfallet ty eka att i en så här viktig
fråga - "Vad händer med barnet och föräldrarna under
utredningstiden?" - skulle lagstiftaren inte behöva delaljreglera, men
tyvärr syns del vara enda möjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagsvis borde en övre tidsgräns - en s. k.
"bortre parentes" - kunna sättas vid fyra (4) månader.
Eftersträvansvärt är givelvis att utredningstiden görs ännu kortare. Del kravet
måsle dock vägas mot alt erforderlig tidsrymd ges för en välunderbyggd
bedömning. Utan att forcera fram ett beslut borde fyra månader vara
tillräckligt lång tid för ett ställningslagande även i ärenden då utgångslägel
är mer än vanligt låst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett bra påpekande. Utredningen finner del
otillfredsställande alt hovrätten regelmässigt avgör besvär över interimistiska
beslut på handlingarna och anser att hovrätten i stället skall kalla parterna
till muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR delar helt utredningens uppfattning och vill starkt
betona viklen av att annan rättspraxis snarast kommer lill stånd. Del är helt
omöjligt för hovrätt all ulan muntlig förhandling skaffa sig en f r i s t å e n
d e uppfattning i frågan. Del är ju onekligen så att protokollet från
förberedelsen i tingsrätten är starkt avkortat och dessutom- helt mänskligt -
utformat på ett något subjektivt sätt för att underbygga domarens/tingsrättens
beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnittet Domstolens slutliga bedömning ger utredningen
litet statistik om fördelningen av barnen i vårdnadslvisler. Man hänvisar dels
till den gamla (1973) undersökningen i SOU 1975:24 dels till Adamssons uppsats
om 75 st. tvistiga vårdnadsmål 1977. Av oförklarlig anledning redovisar däremot
inle utredningen de intressanta siffror som finns i socialstyrelsens enkät
"Mamma, pappa eller båda?" på s. 26 och som gäller 32 tvistiga mäl
avgjorda 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersök-</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Modern</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delad</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fadern</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild för</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74%</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16%</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10%</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns anledning efterlysa orsaken lill varför
utredningen inte redovisar den senaste undersökningen liksom till att denna
inle tagit fram statistik som kan bli trovärdig genom alt man analyserar
tillräckligt många mål. Även om del i direktiven framhölls att regeringen
önskade ell "diskussions-belänkande" sä torde denna därmed inle
bannlyst ett faktaunderlag för diskussionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att domstolens beslut i vårdnads- och
umgängesfrågor bör ha som grund: "Vad är förenligt med barnels
bästa?". En s j ä I v k 1 a r -h e t för all inle säga plattityd när del
gäller ett betänkande från en statlig utredning!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När utredningen förklarar alt varje tvist om vårdnad eller
umgänge "är speciell och att några generella normer egentligen inte går
all ställa upp för vilka faktorer som bör beaktas i den slutliga
bedömningen", är den enligt FoR ute på ell riskabelt g u n g f 1 y . Kan
inle vi, dvs. samhället sett som en korporation av samhällsmedborgare, komma
fram till vad vi menar med barns grundläggande behov och utifrån dem skapa
vissa riktlinjer i vårdnads-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och urhgängeslvister så skall inle heller dessa behandlas
av samhällsorgan som socialnämnder och domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning alt "Stor hänsyn bör alllid tas till viljeyttring från
barnet'' måste FoR också mycket starkt ifrågasätta. FoR hänvisar bl. a. till
det Gudrun Brun-cilal som i sin helhet återges på s. 221 i delta remissavsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnets
vilja skall respekteras om barnet är sä moget och självständigt all det skulle
kännas onaturligt att inte respektera barnets vilja/val. Men ytterligare två förutsättningar
skall uppfyllas. Man skall vara s ä k e r på att barnels val slår i
överenskommelse med dess innersta önskan och förhållandena i övrigt skall göra
valet försvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betänketid
vid upplösning av gemensam vårdnad föreslås av utredningen. FoR frågar sig vad
utredningen egentligen syftar till med detta. FoR delar helt uppfattningen att
en separation medför svåra påfrestningar för barnet men förslår inte hur dessa
skulle minskas genom en belänketid. Under '"betänketiden" finns
normalt ett inlerimsbeslut om vårdnad och umgänge. Den ordningen har
utredningen tänkt sig även i framliden - nåja, utredningen vill kalla det
förordnande av bostad, men frånsett rena hårklyverierna ifråga om ordval rör
det sig i praktiken om samma sak. Införande av belänketid skulle endast ä n m e
r krångla lill procedurfrågorna utan all på något sätt vara till gagn för
barnet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:270.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principklass för undersökning av det interimistiska
beslutets betydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningen bör omfatta minst 300 interimistiska beslut
från olika tingsrätter. Uppföljningen skall slutföras även i de fall när någon
av föräldrarna återkallar sitt yrkande efter det interimistiska beslutet. 1
undersökningen skall särskiljas när mödrar resp. fäder tillerkänts vårdnaden
interimistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Ja" nedan står när man följt det interimistiska
beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:311.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Interimistiskt
beslut</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Ja Nej Ja Nej</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdnadsutredarens
förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialnämndens yttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens slutliga dom</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.44 Fredrika-Bremer-Förbundet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt kommunerna skall vara skyldiga all erbjuda
föräldrarna samarbetssamtal vid tvister om vårdnad och umgängesräll tycker vi
är rikligt och nödvändigt när man nu ser gemensamt föräldraansvar som del bästa
för barnet. De kostnader samhället lägger ner på alt minska konflikter mellan
vuxna som har eller borde ha ell gemensamt föräldraansvar menar vi ger vinster
som kanske ej direkt kan mätas i pengar, men som ändå år så värdefulla att
samhället ej kan undvara dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.45 Husmodersförbundet Hem och Samhälle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande konfliklbearbetning vid skilsmässa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att hjälp till bearbetning av konflikt mellan
föräldrarna skall ge ell meningsfullt resultat skall den vara önskad av båda
parterna. Om sådan konfliklbearbetning föreskrivs av domstol finns enligt vår
mening en risk för att det enbart blir en juridisk formalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.46 F. ordföranden i upplösta föreningen Nike</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullständigt verklighetsfrämmande är också tron på
samhällets förmåga att genom kontaktpersoner och medlare, barnombudsmän och
barnadvokater kunna skaffa barnet inflytande och hjälpa dem som blir utsatta.
Den bistra sanningen är alt det i dag finns över 100 katastroffall på varje
familjeassislenl och rådgivningsbyrå i de flesta kommuner. Ändå är denna
möjlighet tämligen okänd. Hur skall man få hjälp mot trakasserier och våld i
framtiden om fäderna fattar sina rättigheter så, all man kan tränga sig på sin
frånskilda familj och sina barn med sin beslutsrätt vid alla möjliga olika
tillfällen. Medan jag skriver detta ringer en förtvivlad finska och frågar vad
hon skall ta sig till. Fadern har just ringt och bett all få se sin son annan
lid än den stadgade. Får han inte det skall han slå in dörren och snarast se
lill alt sonen får en negativ uppfattning om modern. Del är fullständigt
meningslöst att skicka henne lill någon assistent. Hon får inte ens en lid,
ulan en uppmaning alt ringa igen om någon månad. Man kan också lagstifta i
dessa frågor utan alt få önskad effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser hur fäder egenmäktigt tar sitt barn från
vårdnadshavaren och vägrar insyn i sina förehavanden. Medlare och
kontaktpersoner utsedda alt tala med en sådan förälder slår hål i luften. Ingen
får komma i närheten av barnet - ty man kunde kanske komma på all del lar
skada!! Eller var utsatt för grov påverkan. Sådana upptäckter skulle kunna
åberopas i rättegång och ingår inte i den egenmäktiges planer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nej efler kanske åtta rättegångar förlorade under tre år,
får vanligen fadern hjälp av någon egendomlig läkare, som förklarar all barnet
lar skada om det återföres lill vårdnadshavaren. 1 utredningen bagatelliseras
dessa visserligen få men typiska fall av föräldramakt, där barn slutligen dömes
förbli hos den självrådige, utan att någon någonsin fåll se eller tala med
barnet. Alt modern senare frånlages umgängesrätlen hör till bilden. 1
vuxenåldern återser hon den unge med skador i nerver eller som missbrukare
eller som arbelsovillig. Skuldkänslan mot modern är stark, man anser sig ha
svikit henne genom faderns övergrepp och dä samhällel stod maktlöst. Problemet
är ju att lagen med medlare och kuratorer sätts ur spel av den som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vill detta. Barnet bhr en slags gisslan, som endast i
undantagsfall kan befrias Bilaga 3 från ockupanten. Visst skall vi tala om
föräldramakt! Och kvinnorna? Naturligtvis breder den negativa jämställdheten ut
sig - tyvärr. Tolereras makt och egenmäktighel blir en logisk följd alt även
mödrar tillämpar ett slags våld i ökad utsträckning. Lagförslag bygger ibland
på alt människan låter sig tillrätlaföras, men de som låter sig tillrättaföras,
drar ständigt det kortaste strået emot den som sätter sig över lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktpersoner eller medlare föreslås - men de finns inte
och KOMMER INTE ATT FINNAS i akuta kriser. Väntetider parade med förenklade
etiketter om barns rätt att. . . år fruktansvärda fiender till barnens behov av
omedelbar hjälp vid konfiikler, detta kommer ingen lagstiftning rå på. Därför
är lagar om delat föräldraansvar som huvudregel helt förkastligt. Del passar
ett fätal, del visar statistiken om gemensam vårdnad. Att tvinga eller motivera
någon härtill t. ex. genom domstolsbeslut molbestridande är ett oerhört
maklövergrepp och som främjar våld. Del rimmar inle med tanken om att enas. Man
får inte frånta någon rätten att säga nej och gä egna vägar i vissa lägen. Alt
säga nej till ett samarbete som innebär underkastelse som kanske förnedrar och
gör oss lill andliga krymplingar. 1 kritiska lägen kan del bli predislinerande
till våld - kanske t. o. m. till barnmisshandel. Belänketid vid kaos i samarbete
kan sluta lika illa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot har jag i årtionden vädjat om en klagomur, en
stressavledare eller kalla del gärna en kontaktperson som ges resurser att
omedelbart bistå barn och vuxna i krislägen. Med väntetider blir de värdelösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis är del min uppfattning att
skilsmässofrågorna icke beaktats pä ett objektivt sätt. Delta har medfört, att
jag själv icke kunnat åstadkomma full objektivitet i min skrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det fanns dock en grupp som kanske kunnat ge insikter, men
de har underligt nog inle ens beretts tillfälle att yttra sig.
Ensamförälderkommittén - varför har inle de fått "Barnels rätt" på
remiss? Den icke objektive drar givetvis den slutsatsen att ensamma föräldrar
som oftast är kvinnor kanske skulle gett en helt annan bild av verkligheten än
den som bildar underlag för SOU 1979:63.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Överlämnande av barn 6.1 Göta hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de samband som finns mellan å ena sidan
mål om vårdnad och umgängesräll saml å andra sidan mål om överlämnande av barn
finner hovrätten, i likhet med utredningen, övervägande skäl tala för att mål
om överlämnande av barn överförs //// de allmänna domstolarna. Hovrätten
förutsätter därvid att erforderliga resursförstärkningar ställs till de
allmänna domstolarnas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten fillstyrker även de föreslagna formerna för att
få till stånd ett frivilligt överlämnande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest mål om överiämnande av barn ej längre skall
handläggas av länsrätt, bör hänvisningen i BFB 8:14 3 st. till
förvallningsprocesslagen ändras till 9 § 2 st. 4 rätlshjälpslagen. Om man inle
vill ge den som har hand om barnet en ovillkorlig rätt till ersättning utan gå
efler en skälighetsbedömning, bör bestämmelsens innehåll direkt framgå av
lagtexten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Kammarrätten i Stockholm</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande bestämmelserna i 21 kap. FB om överlämnande
av barn har kommit lill förhållandevis sent och efler ett omsorgsfullt
lagstiftningsarbete under medverkan av framstående experter. De avser alt
reglera ett synnerligen svårbemästrat rättsområde, som rör myckel ömtåliga
mänskliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten, som har erfarenhet av tillämpningen av
bestämmelserna, anser alt dessa i allt väsentligt tillgodoser högt ställda krav
på en ändamålsenlig reglering av rättsområdet. Kammarrätten är väl medveten om
att det förekommer alt de domstolar som har all tillämpa reglerna misslyckas
med att på ett tillfredsställande sätt lösa de konfiikler som föreligger. Detta
torde dock mindre bero på brister i lagen än på svårighetsgraden av problemen i
de hårt låsta positioner som ofta är för handen i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan av den orsak som har angetts nu anser kammarrätten
alt så pass betydande ändringar av gällande regler som kommittén har föreslagit
inte bör genomföras ulan starka skäl. Kammarrätten kan inle finna att sådana
skäl har redovisats i betänkandet eller annars har gett sig lill känna. Det kan
befaras alt förslagen, om de genomförs, kan medföra försämringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har föreslagit att bestämmelserna om
överlämnande av barn skall föras överfrån21 kap. FB tiUeU nyu8 kap. Som skäl
anförs att, eftersom mål om överlämnande av barn enligt kommitténs förslag
skulle få nära anknytning lill mål om vårdnad och umgängesräll, del ler sig
ändamålsenligt att även lagbestämmelserna som rör dessa mål i möjligaste mån
knyts ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten avstyrker den omdisposifion som har
förordats. Enligt förslaget skulle 7 kap., som handlar om underhållsskyldighet,
komma att stå mellan det kapitel som rör vårdnad och det som avser överlämnande
av barn. Den sammanknytning som har eftersträvats uppnås alltså inle. För att
det angivna syftet skall vinnas torde reglerna om överlämnande av barn få tas
upp som ell nytt 7 kap. och bestämmelserna om underhållsskyldighet föras över
till 8 kap. En sådan omdisposifion synes överdriven. Reglerna om överflyttning
av barn avser typiska undanlagsfall och kan därför sägas ha en extraordinär
karaktär. Det är därför enligt kammarrättens mening inte onaturligt att de har
sin nuvarande placering i balken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att handläggningen av mål om
överlämnande av barn skall föras över från de allmänna förvaltningsdomstolarna
till de allmänna domstolarna. Till slöd för förslaget har inte åberopats några
brister i det nuvarande förfarandet hos förvaltningsdomstolarna. Kommittén
anser emellertid att det ändå finns tungt vägande skäl som talar för en
överföring. Kammarrätten kan för sin del inte finna alt de skäl som har
åberopats för en sådan lösning har den tyngd som utredningen gör gällande.
Kammarrätten anser i stället att goda skäl talar för att den nuvarande ordningen
bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till en början bör framhållas alt förvaltningsdomstolarna
har erfarenhet även av andra måltyper som rör olika sociala frågor, inte minst
barnavårdsmål. I sådana mål blir ofta fråga om bedömningar som är likartade de
som förekommer i målen om överlämnande av barn. I särskilt hög grad gäller
delta beträffande mål enligt 50 § barnavårdslagen (1960:97). Förfarandet vid
förvaltningsdomstolarna är mindre formbundel än vid de allmänna domstolarna.
Tvärtemot vad kommittén synes förutsätta förekommer muntlig förhandling i stor
utsträckning när mål av denna art handläggs. Även i övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har muntlig förhandling blivit allt vanligare i
förvaltningsdomstolarna. I Bilaga 3 förvaltningsprocessen skiljs inle på
förberedelse och huvudförhandling. Handläggningen kan jämförelsevis smidigt
anpassas efter förhållandena i det särskilda fallet. Ett mål kan även
handläggas utan muntlig förhandling. Detta kan vara ändamålsenligt eller t. o.
m. nödvändigt på grund av målets brådskande karaktär. Förvaltningsdomstolarna,
särskilt länsrätterna, är också vana vid att anlita och i övrigt ha kontakt med
social och barnpsykiatrisk expertis, exempelvis barnavårdskonsulenler,
socialtjänstemän och barnpsykiatriska kliniker m. fl. Länsrätterna har goda
möjligheter att inom ramen för den nuvarande ordningen, med eller ulan bistånd
av experter, verka för att ett frivilligt överlämnande kommer lill stånd. Så
sker också i avsevärd omfattning. Enligt vad kammarrätten har erfarit förekommer
del inte sällan att förlikning mellan parterna träffas i samband med muntlig
förhandling i länsrätt. I betänkandet har uppgelts att över 40 procent av alla
länsrättsärenden enligt 21 kap. FB år 1977 avskrevs eller återkallades. Detta
tyder på att möjUgheterna alt inom ramen för den nuvarande ordningen lösa
konflikterna utan tvångsåtgärder har varit ganska goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kammarrättens mening finns det även efter den
omorganisation av länsrätterna som har skett år 1979 betydande erfarenhet och
annan sakkunskap på området inom dem. Som kommittén själv har framhållit kan
det också fortfarande hävdas att länsrätterna har en organisation som är väl
anpassad för praktiska verkställighetsfrågor och för skyndsam handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget bör också framhållas alt den nya
socialtjänstlagen kommer att medföra att förvaltningsdomstolarnas sakkunskap
och erfarenhet av sociala mål väsentligt ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget torde erfarenheterna av mål av sådan karaktär
som är aktuell här redan vara och i framliden bli avsevärt större i
förvaltningsdomstolarna än i de allmänna domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad kommittén anfört har sålunda inte övertygat
kammarrätten om att de allmänna domstolarna med hänsyn till processformen,
särskild fackkunskap eller liknande är bättre skickade än förvaltningsdomstolarna
all handlägga mål om överlämnande av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett speciellt skäl för att föra över de aktuella målen
till de allmänna domstolarna har kommittén anfört alt del i vissa fall är
påkallat att vårdnads-eller umgängesrätlsfrägorna omprövas och all det då
skulle vara lämpligt alt omprövningen kan företas av samma domstol som har
prövat frågan om överlämnande, eventuellt på initiativ av domstolen själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kammarrättens erfarenhet är det i del stora
flertalet mål om överlämnande av barn inte påkallat alt ompröva tidigare beslut
av de allmänna domstolarna. När en sådan omprövning framstår som motiverad
synes det vara tillräckligt och mest lämpligt att - i enlighet med vad som nu
sker med slöd av 21 kap. 5 § FB - verkställighet vägras på den grunden och att
parten hänvisas att väcka talan hos vederbörande tingsrätt. Mål om överlämnande
av barn måsle i allmänhet handläggas mycket skyndsamt. Den ena parten har i
allmänhet intresse av att avgörandet fördröjs och försöker då vanligen utnyttja
alla möjligheter att förhala målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle part i varje mål om överlämnande kunna yrka att
frågan om vårdnad eller umgängesräll omprövas, föreligger stor risk för alt
målet skulle i onödan kompliceras och dra ut på liden till förfång för
motparten och barnet. Delta gäller även om domstolen i princip har möjlighet
att omedelbart ogilla yrkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ter sig vidare även från rättssäkerhetssynpunkt
tveksamt om vårdnads- Bilaga 3 och umgängesfrågorna bör direkt kopplas till
verkställighetsmålel. Det synes nämligen inte onaturligt alt en part kan
uppfatta risken för en sådan koppling som en otillbörlig press på sig själv.
Detta gäller särskilt om frågan skulle las upp på initiativ av domstolen själv,
något som av part också kan uppfattas som ett uttryck för bristande
objektivitet från domstolens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slöd för förslaget all föra över målen till allmän
domstol åberopas också i betänkandet att, om frågan angående överlämnande
prövas vid den domstol som har avgjort vårdnads- och umgängesfrägorna, bättre
förutsättningar skapas för enhetliga lösningar och en helhetssyn på problemen.
Argumentet kan te sig bestickande. Förutsättningarna är emellertid ofta helt
andra i överflyttningsärendet än i det ursprungliga målet. Omfattande ny
utredning är vanlig. Härtill kommer att, exempelvis om vårdnadshavaren har bytt
mantalsskrivningsort eller barnet uppehåller sig inom annan domstols område
(jfr 8 kap. 9 § i lagförslaget), annan domstol blir behörig än den som
ursprungligen prövade vårdnadsfrågan. Även om målen handläggs vid samma domstol
torde del vidare ofta möta organisatoriska hinder mot all de handläggs av samma
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten avstyrker bestämt kommitténs förslag all
barnet skall, vid sidan om föräldrarna, kunna vara självständig pari i mål om
överlämnande av barn. Kammarrätten hänvisar i denna del till vad som anförs
härom under 9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har kammarrätten avstyrkt att allmän
domstol skall handlägga mål om överlämnande av barn. Vad kommittén förordar i
fråga om tillvägagångssättet, när ett sådant mål har anhängiggjorts hos en
tingsrätt, föranleder endast följande kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bestämmelser som har föreslagils torde medföra alt
processen i vissa fall blir onödigt omständlig och tidsödande. Detta är
åtminstone delvis en följd av de processuella regler som gäller vid de allmänna
domstolarna. Detta är betänkligt, eftersom mål om överlämnande av barn ofta
måste avgöras myckel snabbt. Del kan t. ex. gälla fråga om en av föräldrarna
skall få möjlighet till umgänge med barnet under en viss helg eller
semeslerperiod, som är nära förestående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten sätter i fråga om det verkligen behövs
föreskrifter om både uppdrag ål lämplig person att verka för att barnet skall
lämnas över frivilligt (8 kap. 2 § lagförslaget) och förordnande av medlare (8
kap. 4 §). Del förra slaget av uppdrag, som har sin förebild i 21 kap. 2 § FB,
har visat sig ändamålsenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande lag skall i princip verkstäUighet ske av
beslut av allmän domstol om vårdnad och umgängesräll. Verkställigheten skall
emellertid enligt 21 kap. 4 och 5 §§ FB vägras i tre fall, nämligen 1) i
allmänhet om barn, som har nått tillräcklig mognad, motsätter sig
överflyttning, 2) om förhållandena uppenbart har ändrats väsentligt och det av
hänsyn till barnets bästa är påkaUat alt frågan om vårdnaden eller
umgängesrätlen omprövas, samt 3) om risk, som inle är ringa, föreligger för
skada på barnets kroppsliga eller själsliga hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa bestämmelser är enligt kammarrättens mening väl
avvägda för all på en gång tillgodose barnets bästa och ge uttryck för den även
i hithörande sammanhang inte oväsentliga grundsatsen alt domstols beslut skall
ålly-das.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår i stället (8 kap. 5 § första stycket i
lagförslaget) alt rätten "får" besluta att barnet skall överlämnas,
"om del är förenligt med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnets bästa". I motiven uttalas, att barnets vilja,
ändrade förhållanden och Bilaga 3 risk för barnets hälsa blir särskilt
viktiga faktorer när rätten prövar om överlämnande skall vägras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten hyser allvarliga farhågor för att den
bestämmelse som sålunda har föreslagits kommer alt få olyckliga följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ofta i det enskilda fallet mycket svårt att avgöra
vad som är barnets bästa. Det ter sig naturligt och ofrånkomligt att man i
dessa mål normall utgår från alt den domstol, som har beslutat om vårdnad eller
umgängesräll, har grundat sitt beslut på barnets bästa (jfr 6 kap. 18 och 22 §§
i lagförslaget). Skulle man i mål om verkställighet, som ofta måste avgöras
mycket snabbt för att syftet inle skall förfelas, normalt behöva föranstalta om
en ny grundlig utredning om vad som är barnets bästa, skulle delta i praktiken
leda lill något som liknar en omprövning av den tidigare domen. Delta kan inle
vara ändamålsenligt. Kommittén har tydligen inle heller tänkt sig alt en sådan
utredning genomgående skall ske (jfr s. 131 och 8 kap. 7 § i lagförslaget). Men
i så fall ler sig den föreslagna bestämmelsen alt rätten får besluta om
överlämnande "om det är förenligt med barnels bästa" missvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande frågan om vilken hänsyn som skall tas lill
barnets vilja uttalar kommittén all man enligt praxis aldrig tar hänsyn till
viljeyttring från barn under 11-12 år. Detta är enligt kommittén ell alltför
stelbent synsätt. Stor hänsyn bör enligt kommittén alllid tas till verkliga
viljeyttringar från barn i frågor som rör dess personliga förhållanden.
Problemet är att utröna vad barnet egentligen vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten vill framhålla all det naturligtvis inte är
säkert alt ett litet barn, även om det skulle ha en myckel bestämd vilja i det
aktuella fallet, alltid förstår sitt eget bästa. Del kan emellertid ibland,
även med nuvarande ordning, bli fråga om alt beakta viljan hos ett barn som är
yngre än 11-12 år. Så är fallet när rätten skall bedöma om en överflyttning
skulle medföra risk, som ej är ringa, för skada på barnets själsliga hälsa (jfr
21 kap. 5 § andra stycket FB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten förordar bestämt att bestämmelserna i 21 kap.
4 och 5 §§ FB bibehålls i sin nuvarande utformning, som ger en fast grund för
prövningen och tillräckligt utrymme för hänsyn lill barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår den betydelsefulla ändringen i
förhållande till gällande rätt all polishämtning aldrig skall få ske för att
verkställa beslut om umgängesrätt och att, när del gäller överlämnande av barn
till vårdnadshavare, hämtning skall få förekomma endast i sådana
undantagsfall, där barnet riskerar att lida skada där det vistas. Kommittén
förklarar att den i princip vill avskaffa hämtning som tvångsmedel. Som skäl
anförs att, även om fallen är få till antalet, hämtning innebär en ingripande
åtgärd och alt de fall som förekommer väcker stor uppståndelse, inte minst i
massmedia. Vidare lar enligt betänkandet barn skada av en sådan upplevelse som
en ivångsöver-föring innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten anser att kommittén har en oriktig
föreställning om verkligheten i aktuellt hänseende. Antalet polishämtningar
eller försök till sådana är mycket litet. Bara i sällsynta undanlagsfall torde
därvid förekomma sådan uppståndelse som utredningen talar om. Utredningen
synes ha förbisett att det också förekommer polishämtningar som sker lugnt och
utan dramatik. I en del fall leder ett beslut om hämtning till att den som har
barnet ger upp sitt motstånd och lämnar ifrån sig barnet, innan
hämtningsförrätl-ningen kommer till stånd. Ibland avbryts ett försök till
hämtning i ett tidigt skede.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en utväg all lösa problemet när den som har
föräldraansvaret vägrar Bilaga 3 att medverka till att umgänge kommer lill
stånd och viteshot inte hjälper pekar utredningen på möjligheten att ompröva
vårdnadsfrågan. Kammarrätten håller före att denna utväg inte är framkomlig i
flertalet fall. Den umgängesberättigade torde nämligen ofta antingen sakna
möjlighet eller vara mindre lämplig all överta vårdnaden. Hur skall för övrigt ett
eventuellt beslut om överflyttning av vårdnaden till den umgängsberälligade
kunna verkställas, om vite inte hjälper och polishämtning ej får ske?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fall då fråga arom överlämnande av barn lill
vårdnadshavaren och vite inle ger effekt har kommittén över huvud taget inte
anvisat någon utväg. Här bortses från sådana sällsynta undanlagsfall som då
barnet riskerar alt lida skada där det vistas. I sådana situationer skall
nämligen enligt förslaget hämtning få äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten anser att kommitténs förslag, som innebär att
möjligheten till polishämtning nästan helt avskaffas, inger allvarliga
betänkligheter. Erfarenheten visar att del redan med nuvarande bestämmelser
ofta är mycket svårt att förmå en tredskande part att lämna över ett barn till
vårdnadshavaren eller till den som har rätt till umgänge med barnet. Den som
faktiskt har barnet hos sig och som därmed läll kan påverka dess inställning
har alllid ett betydande överlag i konflikten. Detta gäller även om
vederbörande obehörigen har tillägnat sig eller behållit barnet. Ell
vitesföreläggande år ofta verkningslöst. 1 en sådan situation får man antingen
kasta yxan i sjön och medge samhällets oförmåga alt lösa konflikten eller också
måsle effektivare tvångsmedel finnas att tillgå. Om - såsom nu vanligen sker-
polishämtning används med stor försiktighet och endast när inga andra
möjligheter återstår, kan den vara ändamålsenlig. Man bör inte bortse från att
ibland blotta vetskapen om att barnet kan hämtas av polisen kan vara
tillräckligt för all en tredskande part skall ge upp sitt motstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten är emellertid väl medveten om alt en
polishämtning någon gång kan få ett olyckligt förlopp och att barnet då kan
lida skada. Detta torde dock endast hända i sällsynta undantagsfall. Om
emellertid möjligheten all som en sista utväg tillgripa polishämtning inte
längre skulle stå till buds, masta man räkna med att det blir mycket svårare
eller i många fall t. o. m. omöjligt att skydda barn mot att föräldrar och
andra egenmäktigt åsidosätter barnels rätt och intresse av att vistas hos den
som har befunnits lämpligast som vårdnadshavare likaväl som att umgås med båda
sina föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man får också vara medveten om att den som har barnet hos
sig ofta har en så svag ekonomisk situation all ett viteshot blir meningslöst,
något som vederbörande många gånger torde vara väl medveten om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 denna del vill kammarrätten ytterligare anföra att det
enligt dess mening skulle vara olyckligt om Sverige inle kan ansluta sig lill
den konvention om erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande
vårdnad och umgängesräll som har utarbetats inom Europarådet (bet. s. 130).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en samlad bedömning finner kammarrätten alt barnet
tillgodoses bäst om den nuvarande möjligheten lill polishämlning bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten vill i sammanhanget erinra om att enligt
australisk lag en domstol kan förelägga part alt efterkomma rättens beslut vid
vite inte endast i pengar utan även i form av fängelse. Det är möjligt att ett
sådant tvångsmedel också hos oss skulle kunna vara ändamålsenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett vilket eller vilka tvångsmedel som i framtiden
kommer alt finnas i mål om överlämnande av barn kan man utgå från all vite
kommer att vara det som vanligast förekommer. Del är därför angeläget att vitet
görs så effektivt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som möjligt. Under de år som kammarrätten har
handlagt mål om Bilaga 3 överlämnande av barn har domstolen emellertid
kunnat konstatera vissa brister i delta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har pekat på all endast ett ringa antal av de
förelagda vitena döms ut. Kammarrätten har anledning förmoda att orsaken till
delta förhållande ofta är att den som har sökt verkställigheten inle förstår
all det ankommer på honom själv att hos länsrätten yrka att vitet skall dömas
ut. Del synes därför ändamålsenligt att föreskrift om vad som gäller las in i
lagtexten och kanske också att erinran härom görs i vilesfördäggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten har också fått kännedom om fall där utdömt
vilesbdopp fortfarande lång tid efter utdömandet ännu inte har drivits in.
Kammarrätten har inte undersökt saken men håller för sannolikt att sådan
eftersläpning med indrivningen inle är ovanlig. Detta bidrar till all minska
betydelsen av vitet som påtryckningsmedel. Del kan därför finnas skäl att
överväga om inle föreskrifter bör meddelas av innebörd all viten av aktuellt
slag skall indrivas med förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oberoende av arten av tvångsåtgärd kan del ofta vara
lämpligt och ibland nödvändigt att det, i samband med förordnande om att barn
skall överlämnas, tillses att överlämnandet sker under medverkan av en lämplig
person eller institution som mellanhand. Som sådan kan anlitas t. ex. en
släkting, en socialljänstemän eller en barnpsykiatrisk klinik. Sådana
mellanhänder har hittills anlitats utan uttryckligt författningsstöd (jfr dock
21 kap. 3§ andra stycket FB och 8 kap. 6§ andra stycket i lagförslaget).
Kammarrätten föreslår att en bestämmelse las in i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klagolid vid fullföljd av lalan mot dom om överlämnande av
barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 7 § förvallningsprocesslagen (1971:291) skall
besvär över beslut av länsrätt ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor
från den dag då klaganden fick del av länsrättens dom. Kammarrätten, som i del
föregående har förordat att mål om överlämnande av barn även i fortsättningen
skall handläggas av förvaltningsdomstol, sätter i fråga om inte besvärstiden
bör förkortas, förslagsvis till en vecka. Till stöd härför vill kammarrätten
anföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 21 kap. 12 § FB följer att huvudregeln i fråga om
beslut angående överlämnande av barn är alt beslutet inte länder lill
efterrättelse förrän det har vunnit laga kraft. Länsrätten kan dock förordna
att beslutet skall lända lill omedelbar efterrättelse. Denna princip infördes
genom en lagändring 1976 (prop. 1975/76:170 s. 154f, jfr JO:s ämbetsberättelse
1975 s.215 ff). Ei"! liknande bestämmelse har inlagils i 8 kap. 15 § i
kommitténs förslag. Kammarrätten finner att bestämmelsen är lämplig. Vissa
problem i samband med den praktiska tillämpningen har emellertid gett sig till
känna och synes ha lett till att huvudregeln sällan tillämpas i praktiken. Länsrätterna
utnyttjar nämligen nästan alltid möjligheten att förordna att beslut om
överflyttning skall lända lill omedelbar efterrättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till detta torde vara att, när länsrätten
förelägger någon vid vite all överlämna ett barn, domstolen också bestämmer
viss tid då överlämnandet skall ske. Om beslutet inle skall gälla förrän det
har vunnit laga kraft, kan lidpunkten för överlämnandet aldrig sällas tidigare
än tre veckor efter det att beslutet kan beräknas ha delgelts med den som skall
lämna över barnet. Om länsrätten lägger fast en tidigare dag, kan nämligen
beslutet bli utan verkan. Ofta. särskilt när fråga år om umgängesrätt, kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man inle dröja så långe med överlämnandet ulan
rättsförlust för sökan- Bilaga 3 den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kortare besvärstid skulle kunna vara en lösning. Det
skulle då också finnas mindre möjligheter för sökandens motpart all förhala
ärendet, låt vara att han alltid kan fördröja att beslutet vinner laga kraft
genom alt överklaga del. Kammarrätten har emellertid då möjlighet all, om inle
besvären omedelbart avslås, antingen interimistiskt" förordna att
länsrättens beslut skall lända lill efterrättelse omedelbart eller också i sin
dom bestämma ny tid för överlämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten år väl medveten om alt vad domstolen har
föreslagit här inte ligger i linje med de önskemål som från tid till annan ger
sig till känna om enhetliga fullföljdstider. Fråga år emellertid om mål av så
speciell natur all en särlösning knappast behöver inge några allvarliga
betänkligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna författningstexten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. barn- och föräldrabalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt motiven till 5 § skall polishämtning endast få
förekomma i sådana undantagsfall där "barnet riskerar att lida skada där
del vistas" (s. 129, jfr s. 173). Vad som sålunda har uttalals låter sig
inle förena med lagtexten, enligt vilken rätten får besluta om polishämtning,
när överlämnande har begärts av den som har vårdnaden om "det anses
påkallat med hänsyn lill barnels bästa". 1 sak föredrar kammarrätten, som
dock i första hand har avstyrkt den inskränkning av institutet hämtning som
kommittén har förordat, den lösning som lagtexten ger uttryck för. Det kan
nämligen mänga gånger vara angeläget med hänsyn till barnets bästa att det får
komma till den förälder som av domstol har befunnits mest lämpad som
vårdnadshavare, även om barnet inle riskerar all lida skada hos den andre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till ärendets brådskande natur bör yttrande
från socialnämnd ej inhämtas i mål om verkställighet enligt 8 kap. i förslaget
lill barn- och föräldrabalk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordning om tUlämpningen av 8 kap. barn- och
föräldrabalken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i 77 § bör användas verbet "verkställa" i
stället för "genomföra".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kammarrättens mening är det i de fall som regleras
i 76 § alt föredra att underrättelseskyldigheten ligger på den domstol där
målet är anhängigt i stället för all uppgiften faller på vederbörande
tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Stockholms tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten biträder förslagen att i BFB införa ullrycket
överlämnande istället för överfiytlande samt all utmönstra ordet
verkställighet, allt i syfte att nedtona betydelsen av de exekulionsrättsliga
momenten i regelsystemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten delar vidare utredningens uppfattning att ett
barns bästa måste Bilaga 3 kunna prioriteras framför eU föräldraintresse även
om detta har stöd i ett beslut av myndighet. Delta fordrar uppenbarligen en
ändring av nuvarande lagstiftning. De förslag som utredningen framfört i sådant
syfte biträdes i huvudsak av tingsrätten. Möjligheten all tillgripa hämtning
vid verkställighet av beslut om umgänge bör dock bevaras om barnels bästa
påkallar del eller om eljest synnerliga skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten kan - när det gäller vitesförelägganden - inle
undgå all redovisa de erfarenheter rätten gjort beträffande sådana
förelägganden inom andra områden av familjerätten. Tingsrätten har funnit all
tvångsmedlet vite ofta saknar verkan; en tredskande part låter sig sällan
påverkas av viten, som efter hand kan nå betydande belopp och ofta inte kan
indrivas. För sådana fall av tredska har utredningen hänvisat till att följden
kan bli en omprövning av föräldraansvaret. Delta låter sig sägas men
situationen kan i sådana fall vara den, alt den som begär verkställighet av
umgängesrältsbeslutel inte har möjlighet all överta föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller överlämnande av barn till den som - ofta
efter vidlyftig utredning- av domstol i dom anförtrotts föräldraansvaret finner
tingsrätten del nödvändigt alt hämlningsbeslul skall kunna meddelas även i
andra fall än "när barnet riskerar att lida skada där del vistas" (s.
129 i betänkandet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår förslaget att frågor om överlämnande av barn i
fortsättningen skall handläggas av allmän domstol gör tingsrätten följande
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten anser ej alt tillräckligt vägande skäl för en
sådan reform framkommit. Väl kan sägas att de allmänna domstolarna har stor
erfarenhet av problemställningar rörande föräldraansvar och umgängesrätt. De
allmänna domstolarnas inriktning är emellertid här primärt en annan ån de
verkställande myndigheternas. I mål om föräldraansvar och umgängesräll åligger
del domstolen att så långt del är möjligt söka förmå parterna all med hänsyn
till barnels bästa träffa överenskommelse i tvistiga frågor. Först om så ej kan
ske har domstolen - ofta med slöd av yttrande från sociala myndigheter - att
utröna förutsättningarna för och utforma ett beslut som i mesta mån gagnar
parternas och barnets intressen och som har förutsättningar att kunna
tillämpas utan att verkställande myndigheter skall behöva kopplas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten finner det principiellt olämpligt att samma
domstol, som alltså i första hand sökt förena parterna eller, om så ej kunnat
ske. fattat ett beslut som så långt som möjligt tillgodoser de inblandades
intressen, skall ha att ingå i en ny prövning utan all förhållandena ändrats pä
annat sätt än att någon av parterna vägrat medverka i enlighet med vad
domstolen föreskrivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De problemställningar som uppkommer pä
verkställighelssladiet är i allmänhet också helt väsenskilda från de
underrätterna har erfarenhet av, och ett förfarande som är direkt inriktat på
verkställighet skiljer sig väsentligt från de allmänna domstolarnas. Varken
dessas organisation eller arbetsrutiner är anpassade för sådana frågor och en
omstrukturering härvidlag torde bli både komplicerad och kostsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen menar att om de allmänna domstolarna gjordes
till beslutande organ i fråga om överlämnande av barn skulle denna verksamhet
frikopplas från det exekutiva förfarandet. Tingsrätten ställer sig frågande
inför detta påstående. Så länge del gäller att tillämpa ett redan fattat
beslut, måste de exekutiva momenten bli de grundläggande, oavsett vilken
myndighet som handlägger frågan och oavsett om i prövningen finns inslag av
skälighetsbedömning och medling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser tingsrätten alltså all frågor om
överlämnande av Bilaga 3 barn även fortsättningsvis bör handläggas av
länsrätterna som första instans. Dessa har som utredningen anfört en
organisation som är väl anpassad för praktiska verkställighetsfrågor och för
skyndsam handläggning. Erfarenhet av problemställningar, som rör föräldraansvar
och umgängesrätt, torde inte saknas hos domare i länsrätt och arbetsrutiner i
fråga om handläggning av mål rörande överlämnande av barn torde - i den mån de
inle redan föreligger - lika lätt kunna utvecklas av lånsrätlsdomare som av
domare vid de allmänna underrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan överväga om del vore lämpligt alt öppna möjlighet
för länsrätt all när så anses påkallat överlämna ett ärende till allman domstol
för omprövning av föräldraansvaret eller utformningen av umgängesrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Malmö tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under denna rubrik behandlar utredningen till alt börja
med frågan om vilken myndighet som skall vara beslutande i mål om överlämnande
och föreslår all fortsättningsvis de allmänna domstolarna skall handlägga dessa
mål. Tingsrätten ansluter sig lill utredningens bedömningar i detta avseende
och tillstyrker förslaget, dock under den absoluta förutsättningen alt
nödvändig personalförstärkning kommer till stånd. Vad härefter angår själva
sakfrågan om överlämnande vill tingsrätten till alt börja med citera vad som
anföres i belänkandet på s. 117 nederst: "Enligt vår uppfattning bör även
fortsättningsvis utgångspunkten vara att domstols dom eller beslut angående föräldraansvar
eller umgängesräll bör efterlevas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta uttalande skulle kunna förstås så, att den angivna
principen enligt utredningens mening i och för sig kan diskuteras. Denna
tolkning framstår emellertid som så egendomlig att den inte kan vara riktig. Om
kravet på efterlevnad av domstolsavgöranden efterges bortfaller ju rimligen
hela meningen med processer i mål av detta slag; fältet är då fritt för den
hänsynslösaste, uthålligaste eller mest egenrätlfärdiga av parterna att
bestämma över barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ett vårdnadsmål prövas tvistefrågan omsorgsfullt och med
skärskådande av alla tänkbara aspekter, givelvis också den att domen skall
kunna verkställas. Domstolen låter företa omfattande utredningar och målet
passerar måhända flera instanser innan domen, som skall grundas på barnels
bästa, slutligen meddelas. Därmed är saken avgjord, och måste vara det. om
domstolsprövningen överhuvud skall ha någon mening. Del måste vara självklart
att avgörandet respekteras, och däri ligger också all det inte annat än i
undantagsfall skall kunna omprövas i en ny process angående verkställighet.
Denna process får inle heller i realiteten bli en upprepning av själva
vårdnadsmålet med åtgärder för frivilligt överlämnade, förberedelser,
huvudförhandling och möjlighet att överklaga i alla instanser. Framför allt
barnet måsle plågas och fara illa av ytterligare ett utdraget förfarande. Om
bedömningsgrunden skulle vara densamma som i det tidigare målet-barnets bästa -
kominer det dessutom att i åtskilliga fall bli fråga om en dubbel prövning av
samma sak. något som förefaller meningslöst. När frågan om överlämnande
avgjorts måsle beslutet kunna verkställas effektivt och utan dröjsmål. Endast
under dessa förutsättningar kan utrymmet för godtycke och förhalningslaktik
från parternas sida begränsas och intresset att tillgodose barnels bästa
skyddas på ett acceptabelt sått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av del sagda torde framgå att tingsrätten lar avstånd både
från de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värderingar som ligger bakom utredningens förslag om
överlämnande och Bilaga 3 från förslaget som sådant. Tingsrätten är emellertid
inte omedveten om att del kan förekomma fall där beslut eller domar i
vårdnadsmål inle bör verkställas; del gäller måhända främst i vissa fall när
barnet självt bestämt motsätter sig del och när verkställighet begärs lång tid
efter avgörandet. Enligt tingsrättens uppfattning bör emellertid presumtionen
vara stark för alt dylika avgöranden skall verkställas. Mål om överlämnande
borde också enligt tvingande processuella bestämmelser handläggas skyndsamt och
normall kunna avgöras av ensamdomare. Beslutet om överlämnande bör verkställas
utan dröjsmål och hämtning bör därvid omedelbart kunna komma ifråga om
vitesföreläggande bedöms bli verkningslöst. Tingsrätten tvivlar på all en
håmlningsförrättning, om den utföres snabbi och på ett så skonsamt sätt som
möjligt, i och för sig behöver vara till skada för barnet. Att representanter
för massmedia vid vissa tillfällen uppträtt mindre ansvarsfullt i samband med
hämtningsförrättningar är i och för sig mycket beklagligt. Siidant kan dock
inte antas komma att bli regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av vad nu sagts avstyrker tingsrätten
utredningens förslag i denna del utom såvitt avser överförandet av
handläggningen till allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 Länsrätten i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt regeringens proposition 1979/80:1 med förslag lill
lag med särskilda bestämmelser om vård av unga skall vård beredas den unge om
brister i omsorgen om honom eller något annat förhållande i hemmet medför fara
för hans hälsa eller utveckling. Beslut om sådan vård skall meddelas av
länsrätten efter ansökan av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten har för närvarande i samhällsvårdsmål alt
bedöma om barn behandlas på sådant sätt alt dess kroppsliga eller själsliga
hälsa utsätts för fara eller om dess utveckling äventyras på grund av fostrares
olämplighet som fostrare eller bristande förmåga alt fostra barnet. Motsvarande
bedömning kommer länsrätten all få göra om den föreslagna lagstiftningen tråder
i kraft. Lånsrätlsdomare har således i motsats till domare vid allmän domstol
stor erfarenhet av vad som år och kan vara skadligt för barn i nu berörda
hänseende. Visserligen har domare i allmän domstol alt i vårdnadslvisler la
hänsyn till barnets bästa men i det stora flertalet av dessa mål år frågan vem
av föräldrarna som år bäst lämpad alt ta hand om barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mål angående överflyttning av barn år frågan om
eventuella risker för barnels hälsa och utveckling av den allra största
betydelse. Länsrätten anser därför att det skulle vara mycket olyckligt alt
inte la till vara den erfarenhet som domare vid länsrätt har och även i
fortsättningen synes komma all fä vid handläggning av samhällsvårdsmål.
Beträffande länsrättsdomares erfarenhet av mäl angående överflyttning av barn
se nedan under rubriken Förhandling inför domstol och förhandlingens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill länsrätten påpeka att utbrytningen av länsrätt
från länsstyrelse inte såsom utredningen påslår på något sätt försvårat eller
minskat kontakten med socialkonsulenlerna. Exempelvis infordrar länsrätt
yttrande från dessa i ett stort antal samhållsvårds- och nykterhetsvårdsmål
samt även i mål angående överflyttning av barn och vid muntlig förhandling i
sådana mål förekommer det att soeialkonsulenl deltar. Denna anlitas även för
uppdrag som s. k. medlare eller för att lämna förslag på för sådant uppdrag
lämplig person. Socialkonsulents närvaro vid muntlig förhandling i länsrätt
under-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lättas av alt socialkonsulenlerna och länsrätt finns i
samma kommun. Där så Bilaga 3 ej är fallet skulle allmän domstol få nöja
sig med skriftligt yttrande vilket måste anses vara en brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen kan länsrätten inle hålla med utredningen då den
påslår att handläggningen av ifrågavarande mål ligger mer i linje med de
allmänna domstolarnas arbetsrutin än länsrätternas. Vid länsrätten i Stockholms
län förekommer muntliga förhandlingar varje arbetsdag på den avdelning som
handlägger enbart andra mål än skattemål. Genom handläggning av i första hand
samhällsvårdsmål är länsrättsdomare väl förtrogen med muntliga förhandlingar
och deras erfarenhet av att höra sådana sakkunniga som exempelvis psykolog och
psykiater torde vara väl så stor som domares vid allmän domstol med hänsyn lill
all just denna typ av expertis ofta anlitas i samhällsvårdsmålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad nu sagts anser länsrätten alt
beslutande myndighet när det gäller mäl angående överflyttning av barn alltjämt
bör vara länsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för frivilligt överlämnande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten har inte något att erinra mot utredningens
förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandling inför domstol och förhandlingens syfte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos länsrätt förekommer inte institutet förberedelse.
Förvallningsprocesslagen lägger emellertid inle något hinder i vägen för
länsrätt att kalla till en förberedelse och i mål angående överflyttning av
barn förekommer ofta ett förfarande som kan liknas vid förberedelse. Del är
således vanligt att målet efter länsrättens första sammanträde - sedan
ordföranden redogjort för aktuella bestämmelser och informerat sig om parternas
ståndpunkter samt parterna beretts tillfälle att enskilt, i förekommande fall
med biträde av sina ombud, diskutera en frivillig överenskommelse - förklaras
vilande för att avvakta utfallet av en träffad överenskommelse. Syftet med
muntlig förhandling i länsrätt är inte, som utredningen felaktigt påstår på s.
122, att dä fatta beslut om verkställighet och tvångsmedel. Länsrätten hänvisar
till 9 § förvallningsprocesslagen vari stadgas att förfarandet i länsrätt är
skriftligt men alt i handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande
viss fråga, når det kan antas vara till fördel för utredningen. Ett stort antal
mål varom nu är fråga kan efter det första sammanträdet i länsrätt avskrivas
sedan parterna träffat en frivillig överenskommelse och sökanden återkallat sin
ansökan. Vid nänmda sammanträde vet lånsrätlsdomare av egen erfarenhet från
tidigare mål att han måste kunna anpassa sig smidigt till situationen och även
före parternas enskilda samtal kunna med auktoritet styra parterna mot målet
med förhandlingen. Länsrätten delar sålunda utredningens åsikterom vad som bör
vara syftet med förhandlingen och anser alt del hos länsrätterna redan har
utvecklats en ändamålsenlig rutin för sådana sammanträden. Del finns sålunda
ingen anledning alt ändra på förfarandet i länsrätt. I delta sammanhang vill
länsrätten beklaga all i utredningen ej har deltagit någon som har erfarenhet
av förfarandet i förvaltningsdomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild medling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar utredningens uppfattning att det är
önskvärt och eftersträvansvärt iitt föräldrarna sk;ill kunna få möjlighet att
lösa frågan om överflyttning av barn genom frivillig överenskommelse parterna
emellan. Länsrätten anser emellertid trots detta inte att utredningens förslag
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medlare i det stadium av målets handläggning som
utredningen föreslår är Bilaga 3 ändamålsenligt. Medlingsuppdrag bör kunna
lämnas i ell tidigare skede av målets handläggning. Länsrätten föreslår därför
att det övervägs om inle sådant uppdrag skulle kunna lämnas person som
domstolen förordnal att verka för ett frivilligt överlämnande. Denna person
tiUhör oftast samma yrkeskategorier som utredningen föreslår skall anlitas för
medlingsuppdrag. Under sådana förhållanden skulle medlaren i sin redogörelse
lill domstolen även kunna redogöra för sitt medlingsuppdrag samt parternas ståndpunkter
om medlingen inte lyckats. På så sätt skulle domstolen få ell mer fullständigt
material att grunda sin dom på. Länsrätten anser också att medlaren bör kunna
anförtros uppgiften att utröna barnels vilja, i förekommande fall efter att ha
hört barnels kontaktman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar utredningens uppfattning att
verkställighet av ell beslut om överlämnande av barn lill föräldraansvarig
skall kunna ske genom all barnet hämtas genom polismyndighetens försorg.
Utredningens förslag till lagtext, vari anges att domstolen skall grunda sin
dom pä vad som är förenligt med barnets bästa förordas. Däremot kan länsrätten
inte instämma i vad utredningen säger i speciaimotiveringen lill denna
paragraf, nämligen alt hämtning endast får användas när barnet riskerar att la
skada om del fortsätter all vara i den miljö där del befinner sig. Del måsle
väl ändå förekomma även andra fall där det är förenligt med barnets bästa att
tillgripa hämlningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten ställer sig mycket tveksam till alt hämtning enligt
förslaget inle skall få tillgripas i umgängesfallen. Visserligen används detta
tvångsmedel nu sällan men dess blotta existens har med största sannolikhet stor
betydelse för all få part att ställa sig även ett vitesföreläggande till
efterrättelse. Länsrätten anser del vara så viktigt för ett barn att få umgås
även med den förälder som inte har föräldraansvar för barnet all regler om
hämtning inle kan undvaras i umgängesfallen. Behålls möjligheten till hämtning
även i umgängesfallen underlättas även Sveriges anslutning lill den konvention
om erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande vårdnad och
umgängesrätt som Europarådet nu håller på alt utarbeta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förnyad prövning av föräldraansvar eller umgängesräll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten förordar - med hänsyn till sin inställning
angående beslutande myndighet i frågor om överlämnande av barn - att nuvarande
regel i 21 kap. 5 § föräldrabalken om hinder för verkställighet på grund av
väsentligt ändrade förhållanden skall vara kvar oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten anser inle att domstol ex. officio bör kunna
pröva fråga om överflyttning av föräldraansvar i de fall part med sådant ansvar
vägrar motpart umgängesräll. Part som vägrar motpart umgängesräll kan - om
utredningens förslag godtas - komma i något som liknar en ulpressningssi-tuation.
Han får då la med i beräkningen att domstolen på eget initiativ kan beröva
honom föräldraansvaret om han - enligt domstolens mening - ej har goda grunder
för sin vägran att ge motparten tillfälle all umgås med barnet. Det bör över
huvud taget vara helt andra faktorer än vägrat umgänge som skall ligga till
grund för ett beslut om ändrat föräldraansvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Länsrätten i Göteborgs och Bohus län</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BUaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten ansluter sig till tanken att barnets bästa
måste vara ledstjärnan vid bedömning av fråga om överlämnande av barn skall få
ske. Barnets intresse måste alltid väga tyngst. Man måsle dock se till alt
barnets rått inte överbelonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten anser att de skäl som utredningen anför för att
mål om överlämnande av barn skall flyttas över från länsrätt till tingsrätt
inle är övertygande. Den omorganisation av länsdomslolarna som skedde den 1
juli 1979 innebar inte alls några betydande förändringar i länsrättens sätt att
handlägga mål av detta slag. Målen handläggs i samma ordning som tidigare. Den
tidigare länsrätten var i sig en helt självständig domstol, även om den
formellt tillhörde länsstyrelsens organisation. Möjligheten att samarbeta med
barnavårds- och socialvårdskonsulenterna har inte försämrats. Länsrätten har -
som utredningen också konstaterar - en organisation som är väl anpassad för
praktiska verkställighetsfrågor och för skyndsam handläggning.
Länsrällsdomarens erfarenhet från handläggning av mål om omhändertagande av
barn för samhällsvård är värdefull vid bedömning av frågor om överlämnande av
barn. Länsrätterna har ofta kontakt med de sociala nämnderna även i andra
sammanhang. Utredningen framhåller att domarpersonalen vid underrätterna har
stor erfarenhet av och rutin på muntliga förhandlingar, vari kan ingå bl. a.
medling och hörande av sakkunnig expertis. Del är i och för sig riktigt all
underrätlsdomaren har den rikare erfarenheten når det gäller muntliga
förhandlingar. Sådan erfarenhet saknar emellertid inle heller länsrätlsdomaren.
Det förekommer muntliga förhandlingar vid praktiskt tagel varje sammanträde
med nämnd för avgörande av förvaltningsmål, dvs. i allmänhet barnavårdsmål, mål
om överlämnande av barn, nykterhetsvårdsmål och körkortsmål. Vid länsrätten i
Göteborg hålls i regel två sådana sammanträden varje vecka. Ett skäl som kan
tala för att målen förs över lill lingsräll är att det inte sällan är påkallat
att föräldraansvaret eller utformningen av umgängesrätten tas upp lill omprövning
i stället för att överlämnande äger rum. Det har i praktiken visat sig att
besluten om umgängesräll inle så sällan har varit utformade på ett sådant sätt
att det har försvårat verkställigheten av beslutet. Del har förekommit alt
länsrätten gjort vissa mindre jämkningar i umgängesrätlen för att kunna hitta
en lämplig lösning av frågan. Länsrätten delar därför uppfattningen att det kan
vara påkallat att ompröva föräldraansvaret och umgängesrätten i samband med mål
om överlämnande av barn. Länsrätten anser emellertid inte alt slutsatsen av detta
resonemang nödvändigtvis måsle vara att målen flyttas över lill tingsrätt. Det
kan vara lika naturligt att länsrätten, som är en allmän förvaltningsdomstol,
ges befogenhet att i vissa situationer ompröva föräldraansvaret eller
utformningen av umgängesrätten. Länsrättsdomaren, som besitter en inte
föraktlig erfarenhet av alt handlägga mål som berör sociala problemställningar,
borde vara väl skickad för en sådan uppgift. Länsrätten vill i detta sammanhang
gå ett steg längre och ifrågasätta om inte sådana mål om förändring av
föräldraansvar och mål om umgängesräll, som inte har direkt samband med en
skillnadsprocess, borde kunna handläggas av länsrätt. En sådan lösning skulle
ligga väl i linje med utredningens förslag att frågan om föräldraansvaret inle
automatiskt skall prövas i mål om äktenskapsskillnad. Länsrätten anser därför
att de tankar som här har förts</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fram allvarligt bör övervägas. Del skulle också bidra till
att stärka länsrättens Bilaga 3 ställning som en allmän förvaltningsdomstol.
Utredningens förslag verkar i motsatt riktning. - Om utredningens förslag
skulle genomföras kommer personalbesparingen på länsrättssidan alt vara klart
marginell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för frivilligt överlämnande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen anför om förordnande av företrädare för
socialtjänsten och om förhandling inför domstol kan länsrätten i allt
väsentligt ansluta sig lill. Förhandlingsformerna går alldeles utmärkt att
tillämpa även i länsrätt. Länsrätten anser alt det är särskilt angelägel att
parterna ges tillfälle alt träffas och diskutera igenom de problem som har
uppstått kring umgängesrätlen innan målet tas upp till avgörande. Länsrätten
vill i delta sammanhang framhålla att den muntliga förhandlingen i länsrätt,
vilken inte har karaktär av huvudförhandling utan är ell inslag i en i övrigt
skriftlig process, mycket väl kan sluta i att parterna blir ense.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande om överlämnande av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten delar i huvudsak utredningens synpunkter i
detta avsnitt. Länsrätten vill emellertid när det gäller att la hänsyn till
barnels egen vilja stryka under alt man måste förvissa sig om all det år fråga
om barnels verkliga vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten anser i likhet med utredningen att del
huvudsakliga tvångsmedlet bör vara vite. Länsrätten anser emellertid att
hämtningsmöjligheten inte bör vara utesluten, när fråga är om all få till stånd
en av domstol fastställd umgängesrätt. Vitesföreläggande kan i vissa fall vara
helt verkningslöst. 1 sådant fall bör hämtningsmöjlighelen finnas, givetvis
under förutsättning att det inte föreligger annat än ringa risk all barnet tar
skada av hämtningen. Länsrätten anser alt barnets rätt till umgänge med
förälder, vilket bör vara riktmärket vid målets bedömning, i vissa lägen kan
främjas av att hämtningsmöjlighelen finns kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I annat fall kanske barnet inle får tillfälle alt utöva
sin umgängesräll. Vidare anser länsrätten att förutsättningarna för all
hämtning skall få genomföras i del fall att den föräldraansvarige begär att
barnet skall överlämnas är alltför rigorösa. Om barnet inte lider annan skada
än sådan som kan bedömas som ringa av alt hämtning sker, bör hämtning kunna
tillgripas även i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.7. Länsrätterna i Uppsala och Södermanlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens uppfattning att möjligheten lill
tvångsmedel inte kan undvarasvid verkställighet av beslut om vårdnad och
umgängesräll. Vi delar också uppfattningen alt språkbruket i 21 kap. FB kan
vara mindre väl valt även om det i sak inte har någon betydelse. Om det sakliga
innehållet i FB innebär, som utredningen anfört, att barnets behov ägnats
alltför liten uppmärksamhet kan däremot diskuteras. Del kan i myckel vara en
fråga om på vilket sätt föräldrabalkens bestämmelser tillämpas. Vi återkommer
lill denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för varje handlande måste givelvis vara,
att domstols dom eller beslut om föräldraansvar eller umgängesrätt bör
efterlevas. Redan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de nuvarande bestämmelserna i föräldrabalken visar att
avsteg från denna Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>principiella utgångspunkt måste kunna göras (4, 5 §§) och
ställer upp regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för sådana situationer (5 §). Även utredningens påpekande
om behovet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att förmå föräldern att känna sitt ansvar och att åtgärder
bör vidtas för en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samförståndslösning mellan föräldrarna regleras i
föräldrabalken (2 §). Vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en omprövning, då föräldrars och barns intressen vägs mot
varandra måsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnets bästa väga tyngst. Utredningen häri detta avseende
inle anfört något</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nytt. Svårigheten i sammanhanget är emellertid att utreda
eller på annat sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ange vad som både i ett längre och ett kortare perspektiv
är bäst för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon allmän lösning på detta problem finns inle. Det
måsle alltid prövas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från fall lill fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkställighet enligt 21 kap. FB bygger på den
förutsättningen att den allmänna domstolens ställningstagande i vårdnads- och
umgängesrältsfrågan är grundad på vad som är förenligt med barnets bästa.
Verkställigheten går dä ut på att bryta den tredskande förälderns motstånd.
Underlaget för domstolens beslut är emellertid i de flesta fall i huvudsak
föräldrarnas överenskommelse om vårdnaden och umgängesrätlen. Del finns som
regel inte anledning att ifrågasätta all överenskommelsen är förenlig med
barnels bästa. Om del trots allt uppkommer tvist, blir det i allmänhet ett val
mellan två i och för sig lämpliga föräldrar. Det behövs i dessa fall inte någon
utredning om vad som är lämpligt för barnet. Den förenklade process, som i
regel äger rum då föräldrar skiljs, är en föräldrarnas process där barnels
intresse kommer i skymundan. Eftersom det förutsätts vara förenligt med barnets
bästa att vistas hos föräldrarna, kommer det att förbli så även i framtiden och
kanske i än större utsträckning om utredningens tankar om gemensamt
föräldraansvar vinner genklang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheterna för barnet börjar som regel sedan
skilsmässan formellt är klar och den överenskomna umgängesrätlen praktiskt
skall tillämpas. Det kan sägas att först då börjar en process med barnets rätt
i centrum. Den processen sker sedan länge hos den allmänna
förvaltningsdomstolen som ell led i verkställighetsmålet. Länsrätterna har stor
erfarenhet av hur svåra, - i bland omöjliga - vårdnads- och umgängesrättsbeslut
är att verkställa. Del blir hos länsrätten sällan fråga om en renodlad
verkställighetsprövning med utgångspunkt från tingsrättens beslut. Det är i
stället en bedömning, som innebär en prövning av skäligheten i tingsrättens
beslut. Såsom ovan sagts utgör tingsrättens prövning i första hand en prövning
av föräldrarnas rätt, medan barnels rätt aktualiseras först hos länsrätten. Det
är hos länsrätten som frågan om vad som är förenligt med barnets bästa ställs
på sin spets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen anfört har frågan om vilken myndighet som
skall besluta i verkställighetsfrågorna diskuterats tidigare, bl. a. 1967. Då
anfördes att tingsrätterna inte skulle handlägga dessa frågor, därför att de
dittills inte ålagts verkställighetsuppgifter och all deras organisation och
arbetsrutiner inte var anpassade för sådana frågor. För de dåvarande
länsstyrelserna, i vilka bl. a. länsrättens funktioner ingick, talade bl. a. länsstyrelsens
erfarenhet av barnavårdsfrågor och tillgång till särskild sakkunskap i fråga
om behandling av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tingsrätternas del har sedan 1967 ej inträffat någon
organisatorisk eller annan förändring som synes böra föranleda någon annan
bedömning än som angivits. För länsrätternas del har, som utredningen anfört,
den organisalo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riska förändringen inträffat att de brutits ut frän
länsstyrelserna till Bilaga 3 självständiga domstolar. Dessa
organisationsförändringar är mycket vikliga, men saknar betydelse i dessa
sammanhang. Den nya organisationen förändrar inte länsrättens förutsättningar
att handlägga verkställighetsmål. Som utredningen själv angivit har länsrätten
fortfarande en organisation väl anpassad för verkställighetsfrågor och för
skyndsam handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framför många missuppfattningar om
länsrätternas verksamhet. Vi vill peka på några sådana. Länsrätten har
alltjämt inom sitt verksamhetsområde exklusiv tUlgång till barnkunskap i form
av socialkonsulenterna. Länsrättens domarpersonal förvärvar dessutom särskild
kunskap i dylika frågor genom sina täta kontakter med länels
socialförvaltningar, barnläkare och barnpsykologer. Muntlig handläggning är
regel i dessa mål. Handläggning av verkställighetsmålen syftar lill en
förlikningsförhandling. Ofta uppnås därvid en lämplig lösning, anpassad lill
barnels behov och föräldrarnas situation. Vid den muntliga förhandlingen hörs
om så erfordras expertis av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många gånger kan det vara förenligt med barnets bästa att
en tredskande förälder får ett snabbt och kraftfullt besked av länsrätten att
rätta sig efter tingsrättens beslut it. ex. umgängesfrågan. Länsrätternas
handläggningsordning möjhggör en sådan snabb behandling. I andra fall krävs en
försiktig och mycket grannlaga behandling för att nå ett så bra resultat som
möjUgt, ofta med personlig kontakt med föräldrarna. Länsrättens socialmål är ju
oftast av mycket känslig art och kräver en varsam handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom tidigare sagts uppslår svårigheterna med umgängesrätlen
oftast efler en skilsmässa. Det är då föräldrarnas goda vilja sätts på prov.
Med nödvändighet kommer då frågan om barnets bästa i förgrunden och vårdnads-
och umgängesrätten får en annan belysning. Enligt vår erfarenhet kan det dock
förekomma, att sådana ändrade förhållanden uppkommit att behov av att ompröva i
vart fall utformningen av umgängesrätten kan behövas. Vi anser det naturligt
att den myndighet som handlägger frågan om överlämnande också då - om så behövs
- bör kunna på ett smidigt sätt utforma umgängesrätten. Vi upplever den
nuvarande begränsningen i dessa möjligheter för länsrätten som ett hinder. Den
nuvarande ordningen innebär emellertid alt länsrätten i sista hand överprövar
tingsrättens dom om umgängesrätt t. ex. när länsrätten anser alt hinder
föreligger för verkstäUighet. Det är därför naturligt att den omprövning av
umgängesrätten, som kan behövas, bör ske i länsrätten i samband med
verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En närbesläktad fråga som kanske hade bort utredas är, om
det inte med hänsyn till länsrättens anknytning till övriga socialmål skulle
vara lämpligt att umgängesrältsfrågan åtminstone när tvist föreligger bör
handläggas av länsrätt. Länsrätten skulle härigenom få möjlighet all tillämpa
den kunskap och vana vid dylika frågor som finns på länsrätten. När skäl
därtill förelåg skulle länsrätten efter anmälan av barnavårdskonsulenten också
kunna pröva om umgängesrätlen även i andra fall är förenlig med barnets bästa.
I så fall skulle länsrätten få möjlighet att pröva samtliga aspekter på barnets
förhållanden, även bl. a. frågor om samhällsvård och socialvårdande
stödinsatser. Den möjlighet lill helhetssyn, som utredningen med rätta anser
angelägen, kan då utövas av länsrätten. Med den handläggningsform som
förvallningsprocesslagen medger finns det möjlighet för länsrätterna att avgöra
dessa mål med önskvärd snabbhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för frivilligt överlämnande</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i och för sig ingenting all invända mot vad
utredningen anfört om önskvärdheten av en frivillig uppgörelse i samförstånd.
Tvärtom är just förordnandet enligt 2 § FB ett uttryck för detta. Utredningen
beskriver i detta kapitel ett förfarande som regelmässigt tillämpas på våra
länsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandling inför domstol</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen anfört om förhandling inför domstol kan vi
helt instämma i. Den gjorda skissering av målens handläggning är riktig och väl
avvägd. Med vår erfarenhet av dessa mål vill vi dock tillägga att
domarpersonalen måste vara observant på sådana situationer, där medling redan
från början kan förutses bli resultatlös, så att inle lid i onödan spills på
förhandlingar av ohka slag. 1 övrigt vill vi endast göra den reflexionen alt
beskrivningen av den tänkta förhandlingens gång i allt väsentligt
överensstämmer med den handläggningsrulin vi sedan många år tillämpar vid våra
länsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande om överlämnande av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens principiella syn på alt rätten
precis som nu skall kunna vägra överlämnande, när del inte är förenligt med
barnets bästa. Vi är emellertid främmande för påståendet all praxis skulle vara
den alt hänsyn aldrig togs lill viljeyttring från barn under 11-12 år. Tvärtom
är länsrätten väl införstådd med alt ell barn yngre än så kan ha en bestämd
vilja, som bör tillmätas stor vikt. Det är bl. a. också därför som länsrätten
anser att barnavårdskonsulenten genom samtal med barnet bör försöka utröna dess
vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen säger (s. 127) att möjligheten att lämna
uppdrag enligt 2 § skall finnas kvar även i samband med förordnande om
överlämnande, men att förutsättningen bör vara att sådant uppdrag inte
förekommit tidigare i målet. När det gäller hämtningsfallen bör, anser vi,
frivilligt överlämnande, även om det sker i skuggan av ett beslutat tvång, så
långt möjligt eftersträvas. Kan överlämnande ske utan inblandning av andra
människor än medlaren är detta av godo. Vår erfarenhet är att
"frivillighet" kan uppnås när ahernativet är redan beslutad
polishämlning. Någon begränsning bör alltså inte föreskrivas i detta
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår erfarenhet är vite nära nog del enda
tvångsmedel som används i ifrågavarande sammanhang. Del innebär för den skull
inte att möjlighet till hämtning inte behöver finnas. Ibland kan enbart risken
för hämtning verka återhållande på den vårdnadshavare som överväger att inte
iakttaga sina skyldigheter. Vi är därför inte övertygade om lämpligheten av
utredningens förslag att hämtning under inga omständigheter skall få användas
för att få till stånd en av domstol fastställd umgängesräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheterna alt få umgängesrätlen att fungera beror
endast undanlagsvis på reaktioner hos barnet. Det är i stället så att den av
föräldrarna hos vilken barnet bor gärna använder sig av sitt övertag och sina
större möjligheter att påverka barnet i negativ riktning rörande den andra
föräldern. På så sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppstår så småningom den situationen alt också det lilla
barnet tvingas ta Bilaga 3 ställning fill vem av föräldrarna som del
"föredrar". Helt naturligt solidariserar sig del lilla barnet då
med sin aktuelle vårdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika sociala hänsyn gör alt vitet inte kan sältas aUlför
högt. Den situationen kan också uppstå att den betalningssvaga motparten saknar
medel, varför viteshotet blir utan effekt. Det skulle uppstå en orimlig
situation för den umgängessökande parlen, om inte något annat tvångsmedel då
fanns att tillgå. Det kan nämligen inte, som utredningen antar, anses sannolikt
alt frågan om föräldraansvaret endast på grund härav skall omprövas. Barnet kan
ju ha en god situation i ett kort perspektiv fastän den ena föräldern inte
godtar annans umgänge med barnet. Genom att på så sätt -kanske under flera år -
undandraga den andra föräldern umgänge med barnet skapas en situation, där
barnet kommer alt betrakta denne förälder som en främhng. Den begränsning av
möjligheten till hämtning, som utredningen föreslagit, får därför anses
olämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.8 Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet (8.4.2)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt domstolsverkets mening fungerar den nuvarande
ordningen i huvudsak bra. Starka skäl torde under sådana förhåUanden behöva
ändras för en överflyttning av ifrågavarande målgrupp till de allmänna
domstolarna. Visst utrymme finns även att tillgodose de övriga ändringar som
bedömts erforderliga inom ramen för förfarandet vid förvaltningsdomstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad domstolsverket har erfarit är nuvarande
handläggning i hög grad inriktad på medhng och förlikning. Muntlig förhandling
hålls i nästan alla mål som inte återkallas efter del särskilda
medlingsförfarande som inleder handläggningen (21 kap. 2 § FB). Allmänt sett
torde förvallningsprocesslagen för denna typ av mål medge både snabbare och
smidigare handläggning än rättegångsbalken utan att kravet på rättssäkerhet
eftersatts. Härvid är att beakta att den muntliga förhandlingen inte behöver
inriktas på beslut (jfr s. 122). Ny förhandling kan sättas ut eller annan
åtgärd vidtas om del bedöms erforderUgt. En överflyttning av målen till
tingsrätterna skulle vidare innebära att den kunskap och erfarenhet som nu
finns på detta område i förvaltningsdomstolarna inle längre kan utnyttjas i
handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser domstolsverket att tillräckligt
starka skäl inte anförts för en överflyttning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en överflyttning kommer till stånd skall ifrågavarande
mål handläggas enligt reglerna för indispositiva tvistemål. På
förberedelsestadiet har dock, med viss avvikelse från rättegångsbalkens regler,
föreslagits ett förfarande inriktat på medling och "förlikning".
Domstolsverket anser att tillräckliga skäl inte finns för särskild medling
enligt vad utredningen föreslagit (8 kap. 4 § 2 st. BFB) ulöver den som följer
av förslagels 8 kap. 2 § BFB och domarens allmänna skyldighet att medla under
den muntiiga förberedelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket anmärker att rättshjälpslagens nuvarande
bestämmelser inte torde medge alt ersättning utgår av allmänna medel för
inställelse och uppehälle när part kaUats till föreslaget medlingssammanträde
som inle hålls i samband med muntlig förberedelse. Gällande bestämmelser kräver
att personlig inställelse lill domstol ålagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket ifrågasätter om anledning finns att ändra
nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelser om tvångsmedel. En möjlighet till yttersta
tvång torde bidra Bilaga 3 till att överenskommelse träffas i många mål.
Enligt praxis leder tillämpning av gällande bestämmelser ytterst sällan till
alt hämtning verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att tingsrätt i vissa fall i mål om överlämnande
självmant skall kunna ta upp fråga om omprövning av vårdnad eller umgängesrätt
avstyrks såväl ur principiell som allmän synpunkt. Rättsordningens reglering av
tvistemål förutsätter att part tagit initiativ till rättegången. Flera av
rättegångsbalkens grundläggande bestämmelser (rättegångskostnad, påföljd
förutevaro, ändring av talan m. m.) är inte avsedda att tillämpas i situationer
där rätten självmant kan ta upp redan bestämda rättsförhållanden till
omprövning. Del kan anmärkas att olika regler gäller för
rättegångskosl-nadsersältning i mål om föräldraansvar respektive överlämnande
av barn. En risk med förslaget är vidare att t. ex. ensam föräldraansvarig
avstår från all göra sin rätt att få barn överlämnat till sig gällande av
rädsla för alt förlora vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.9 Socialstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att tingsrätterna skall ersätta
länsrätterna som beslutande myndighet när det gäller överlämnande av barn.
Socialstyrelsen finner att det av praktiska skäl kan vara lämpligt alt samma
domstol som beslutar i mål och ärenden rörande föräldraansvar och rätt till
umgänge också handlägger verkställighet av besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I delta sammanhang vill socialstyrelsen emellertid erinra
om en grupp principiellt likartade ärenden, nämligen överklagande av beslut
enligt 50 § BvL (beslut av socialnämnd om förbud all taga fosterbarn från
fosterhem). Besvärsinstans är här länsrätterna. Länsrätterna har också en nära
anknytning till länsstyrelsernas socialkonsulenter och skall även i
fortsättningen besluta om vård med slöd av LVU. Socialstyrelsen anser alt samma
domstol bör handlägga samtliga ärenden som kan medföra överlämnande av barn.
Detta talar för att länsrätterna även fortsättningsvis bör handlägga ärenden
rörande överlämnande av barn enligt föräldrabalken. I enlighet med vad
styrelsen anfört i föregående stycke skulle detta då innebära att länsrätterna
även borde ta över mål och ärenden rörande föräldraansvar och umgängesräll. En
sådan reform kan emellertid inte genornföras utan ett noggrant övervägande av
de praktiska konsekvenserna härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller utbildning av berörd domarpersonal anser
socialstyrelsen att denna fråga inte blivit tiUräckligt penetrerad. En
förutsättning för att kunna leda sådana förhandlingar hos domstolen som
skisserats, är enligt socialstyrelsens uppfattning, att berörd personal har
kunskaper om barns behov, samt ges kontinuerlig handledning. Likaså anser
styrelsen att den domstol som i framtiden handlägger dessa ärenden, på samma
sätt som länsrätterna i dag, anlitar personer med särskilda kunskaper om barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för frivilligt överlämnande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår olika åtgärder som domstolen kan
vidta för att uppnå ett frivilligt överlämnande. Domstolen kan förordna
företrädare för socialtjänsten eller motsvarande att ha samtal med
föräldrarna. Ytterligare led i handläggningen kan vara förhandling, medling och
huvudförhandling vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>domstolen. Det är svårt all på det underlag utredningen
presenterar avgöra Bilaga 3 om den föreslagna ordningen är den mest
lämpliga. Socialstyrelsen vill därför förorda alt en försöksverksamhet i
enlighet med förslaget sätts igång innan en lagändring genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande om överlämnande av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de fall parterna ej kan nå en överenskommelse anges i
den föreslagna lagtexten att överlämnande skall ske om det är förenligt med
barnels bästa. I motiven redovisas däremot de situationer som inte kan anses
förenliga med barnels bästa och då rätten skall vägra ell överlämnande.
Socialstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla att utgångspunkten bör vara
alt här aktuella domar skall efterlevas. Rätten skall vägra besluta om
överlämnande i de fall detta strider mot barnets bästa. Socialstyrelsen anser
att lagtexten bör utformas i överensstämmelse härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom vite föreslår utredningen alt hämtning skall
tillgripas i vissa undanlagssituationer. Styrelsen anser emellertid att tvister
mellan föräldrar principiellt inte skall lösas genom tvångsåtgärder mot barnet.
Sådana ingripanden bör bara få ske om barnets bästa talar för detta. Givelvis
skall barnet ha ett rättsUgl skydd. Delta skydd borde emellertid kunna
tillgodoses med användande av den lagstiftning som finns för ändamålet,
nämligen bamavårdslagen. I situationer där barnets bästa talar för att det inte
bör få stanna kvar hos den umgängesberättigade eller hos fosterföräldrarna
borde det kunna vara möjligt att ingripa med slöd av 25 § a och 29 § BvL.
SamhäUsvården kan då förklaras avslutad så snart barnet har omhändertagits och
överlämnats till den föräldraansvarige. Även I § andra stycket 1 p i den
föreslagna lagen om vård av unga (LVU) borde kunna användas för att skydda
barnet i sådana situationer som här sägs. Socialstyrelsen tillstyrker därför
det särskilda yttrande som avgivits av Ivan Ottoson i denna fråga. Om inte den
föreslagna lydelsen av 1 § LVU kan anses medgiva ingripande i den situation som
här angivits bör i stället 1 och 11 §§ i LVU kompletteras. Vad här sägs
förutsätter alt LVU träder i kraft samtidigt eller tidigare än de nu föreslagna
ändringarna. I annat fall gäller vad som här sagts om LVU i stället
barnavårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.10 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen använder ordet överlämnande i stället för
verkställighet och överflyttning. Även länsstyrelsen anser att ordet
överlämnande bättre anger den handling del rör sig om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att mål om överlämnande av barn skall
flyttas från länsrätt till de allmänna domstolarna. Ell huvudskäl härför är att
bättre förutsättningar för enhetiiga lösningar och en helhetssyn på problemen
skapas om samma myndighet, som tidigare prövat föräldraansvaret och
umgängesrätlen, också handhar målen om överlämnande av barn. När skäl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns att frågan om föräldraansvar eller umgängesrätt
ändras, skulle rätten Bilaga 3 självmant kunna la upp detta lill prövning.
Enligt utredningens förmenande skulle också frågan om överlämnande av barn
härigenom slutligt frikopplas från del exekutiva förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan inte på alla punkter instämma i de skäl
som anförs för en överfiyttning av dessa mål till tingsrätterna. Länsrätten har
stor erfarenhet av barnavårds- och umgängesrätlsmål. Det är också relativt
vanligt alt psykologisk expertis och andra sakkunniga inkallas och hörs av
länsrätten. Tillgången till social expertis från socialkonsulentorganisationen
finns i samma mån efler länsrättens utbrytning från länsstyrelsen som innan.
Trots ovanslående synpunkter anser emellertid länsstyrelsen, alt en helhetssyn
när del gäller föräldraansvar, umgängesräll och överlämnande av barn är så
viktig, alt dessa frågor bör behandlas av samma myndighet. Tingsrätterna har
dessutom en hävdvunnen erfarenhet av tvistiga familjerältsärenden. Efter
noggrant övervägande tillstyrker länsstyrelsen således förslaget alt mål
angående överlämnande av barn läggs över pä de allmänna domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamöterna Hallerby, Lunde och Nilsson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tre sista meningarna i del här närmast föregående
stycket ersätts med: Efter noggrant övervägande har länsstyrelsen kommit fram
lill, att länsrätten har bättre förutsättningar att handlägga dessa ärenden och
avstyrker därför utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens handläggning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlens möjlighet att lämna uppdrag alt verka för
frivilligt överlämnande enligt 21 kap. 2 § FB föreslås kvarstå. Utredningen
föreslår dessutom två nya led i rättegången. Om uppdraget inte leder till
resultat, eller om rätten anser all sådant uppdrag inte bör ges, skall rätlen kalla
parterna lill muntlig förberedelse. Denna skall ledas av ensam domare. Även
kontaktperson skall kallas om sådan finns. Sådan förhandling skall också kunna
hällas på barnets hemort. Om parterna är helt låsta i sina positioner skall
domaren kunna låta förberedelsen gå över i ett sammanträde inför en av rätten
utsedd särskild medlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen instämmer med utredningen i att det kommer
att ställas mycket stora krav på den domare och särskilda medlare som skall
leda dessa samtal. Det är också tveksamt om varaktigt resultat kan uppnås med
sädana förhandlingar och på den korta lid del kan bli fråga om. Om medlingssammanträdet
utsattes till en annan dag, vilket också skall vara möjligt, kan del finnas
större utsikter till framgång. Medlaren skulle då kunna tänkas få möjlighet
till extra sammanträffanden med parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens mening är uppdrag enligt 21 kap. 2 §
FB det mest verkningsfulla medlet för att få frivilligt överlämnande till
stånd. En risk kan vara, att denna effekt kommer att minska genom att man
förUlar sig på att ytterligare försök till frivilligt överlämnande kommer att
göras av rätten innan beslut fattas. Länsstyrelsen tillstyrker dock förslaget
då vitesföreläggande och polishämtning måste ses som den absolut sämsta
utvägen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen instämmer i utredningens förslag att
hämtning inte skall kunna beslutas för alt få umgänge lill stånd mellan
förälder som inte har föräldraansvaret och barnet. Man torde kunna utgå ifrån
att om en förälder begär polishämtning för att få umgås med sitt barn det
minskar förutsättningarna för att umgänget skall gagna barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det är fråga om föräldraansvarig som begär hjälp med
alt få hem sill barn instämmer länsstyrelsen med utredningens förslag all hämtning
får tillgripas endast om barnet riskerar att fara illa där del vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill den opposition som kan förväntas mot
restriktivare tillämpning av hämtning anser länsstyrelsen alt del skulle varit
värdefullt om utredningen införskaffat och redovisat erfarenheter från Norge
och Finland, som inte tillämpa hämtning i mål om överlämnande av barn för
umgänge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talerätt och ombud för barnet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor och betydelsefull nyhet utgör förslaget att barnet
skall ha egen talerätl i mål om överlämnande. Detta förslag mottas av
länsstyrelsen med tillfredsställelse. Länsstyrelsen anser det också vara
riktigt att barnet inte skall närvara vid domstolsförhandlingarna, ulan all
dess lalan skall föras av ett barnombud. Länsstyrelsen instämmer också i att
ombudet skall förordnas av rätten och inte av rättshjälpsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill understryka vikten av all barnombudet
har en god juridisk utbildning och en god kännedom om barn och barns behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.11 Barnavårdskonsulenterna i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att beslutande myndighet i frågor om
överlämnande blir de allmänna domstolarna och inte som för närvarande
länsrätterna. Länsrätterna hör nu i dessa frågor barnavårdskonsulenterna som
sakkunniga. Även om utredningen inte närmare diskuterat
barnavårdskonsulenternas medverkan i ärenden rörande överlämnande av barn, kan,
även om en annan myndighet blir beslutande, barnavårdskonsulenternas rådgivande
funktion till kommuner och allmänhet utnyttjas i komplicerade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ell välbetänkt krav i utredningsförslaget alt
fackkunskap rörande barn skärps i förhållande lill nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.12 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gällande rätt avgör allmän domstol frågan rörande
rättslig vårdnad och umgängesräll, medan frågor rörande verkställighet av dessa
beslut och domar handläggs av allmän förvaltningsdomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och för sig är del positivt att båda funktionerna läggs
på en och samma myndighet. Det finns dock starka argument för att denna
myndighet snarare bör vara länsrätt ån tingsrätt. Dessutom kan del ifrågasättas
om nuvarande ordning egentligen är så otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del första tycker jag att utredningen överbetonal
betydelsen av den nyligen genomförda länsrättsreformen. Länsrätten har
fortfarande och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommer även i framtiden att ha tillgång till barnkunskap i
form av Bilaga 3 socialkonsulenlerna/barnavårdskonsulenten. Del fastslås i
prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. att den
socialenhet inom länsstyrelsen, vari socialkonsulenterna/barnavårdskonsulenlen
skall ingå, skall bistå länsrätten med sociala bedömningar. För det andra
handlägger länsrätten många sociala mål, inle minst barnavårdsmål, vilket torde
göra den minst lika kompetent som tingsrätten när det gäller ärenden om
föräldraansvar och umgängesrätt. För del tredje har länsrätten i dag hand om
besvär rörande avgörande jml BvL § 50 (förbud mot flyttning av fosterbarn).
Dessa besvärsärenden är en direkt parallell till verkställighets-ärenden jml FB
kap. 21. Del finns anledning att låta dessa likartade ärenden handläggas av en
och samma myndighet. Detta blir inte fallet med utredningens förslag. För det
fjärde kommer länsrätten enligt prop. 1979/80:1 angående ny sociallagstiflning
att handlägga alla besvärsärenden, vilka framdeles förväntas öka med anledning
av utökade besvärsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätternas erfarenheter av barnavård kan alltså antas
bli betydligt större. Ärenden jml LVU kommer också att handläggas av
länsrätterna. Jag menar nog alt dessa kommer att ha goda möjligheter all följa
den barnavårdande verksamheten inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver delta vill jag göra utredningen uppmärksam på all
del i dag inte finns någon naturlig koppling mellan tingsrätterna och
socialkonsulenterna/ barnavårdskonsulenten, vilket med utredningens förslag kan
komma att innebära att den regionala socialtjänstmyndigheten blir sämre
utnyttjad än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bör uppmärksammas alt en domare i tingsrätt av
naturliga skäl måste ha både bredd och djup vad gäller juridiska kunskaper,
vilket naturligtvis präglar den juridiska utbildningen. En domare behöver
således besitta så myckel juridiska kunskaper alt det knappast finns något
större utrymme för en mera socialt inriktad utbildning. Mot denna bakgrund kan
del ifrågasättas om det i många fall inte är så alt den naturiiga erfarenhetsbakgrund
som länsrätterna har genom barnavårdsärenden m. m. mer än väl uppväger
tingsrätternas ofta strikt juridiska kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för frivilligt överlämnande - förordnande av
överlämnande av barn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt möjligheten all verka för ett
frivilligt överlämnande av barnet skall finnas kvar, BFB 8:2. Den som får
uppdrag jml BFB 8:2 skall som i dag vara rapporteringsskyldig till rätten och
uppdraget skall liksom nu ha dubbel funktion. Förutom att verka för överlämnande
bör uppdragstagaren jml § 6 i Förordningen om tillämpningen av 8 kap. BFB, ange
om del synes föreligga förhållanden som jml BFB 8:7 utgör hinder för
överlämnande. Varför bör uppdragstagaren endast redovisa hinder jml BFB 8:7? I
dag bör enligt Tillämpningskungörelsen § 6 anges om sådana förhållanden som
enligt FB 21:4,5 eller 6:2a st synes föreligga. Bör inte uppdragstagaren även
redovisa om andra hinder för överlämnande synes föreligga eller om ett
överlämnande över huvud taget kan anses vara förenligt med barnets bästa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att kunna bedöma eventuella hinder vill jag betona
behovet av möjligheten att göra en mera förutsättningslös utredning än vad
uppdraget jml BFB 8:2 egentligen ger möjlighet till. Man borde kunna behålla
den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ståndpunkt som utredningen tagit beträffande att det i
allmänhet är förenligt Bilaga 3 med barnels bästa och dessa domar och beslut
efterlevs, men samtidigt ge uppdragstagaren möjlighet till en mera
förutsättningslös utredning. Borde inte del i Förvallningsprocesslagens § 8
inskrivna utredningsansvaret kopplas till denna handläggning? Den som får
uppdrag jml BFB 8:2 måste i första hand få ett grepp om lägel innan några som
helst övertalningsförsök görs om all överlämna barnet. Man kan inte direkt verka
för ett frivilligt överlämnande ulan att tänka pä konsekvenserna för barnet
och framför allt i vissa fall låta barnet komma till tals. Vi får inte heller
bortse från de fall då förälder med respekt för myndigheter skyndar sig att gå
med på ett överlämnande av barnet trols att grund för vägrat överlämnande
eventuellt föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner utredningens förslag om slopande av nuvarande
lidsbegränsning för dessa uppdrag vara bra. Utredningen anger att detta bör
kunna leda lill all uppdragstagaren på ell mer målinriktat sätt kan ta itu med
svårlösta konfiikler. För alt kunna ta itu med dessa krävs enligt mina
erfarenheter inte bara tid till gemensamma samtal med dem. Utredningen föreslår
vid behov ett medlingsförfarande, BFB 8:4, i anslutning lill en muntlig
förberedelse i rätten. Jag finner detta förslag i och för sig bra, men menar
att det vore bättre om parterna kunde förmås/tvingas komma samman redan under
uppdraget jml § 2. Först då har uppdragstagaren egentligen möjlighet att mer
målinriktat ta itu med svårlösta konflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om uppdrag jml BFB 8:2 ej lett till frivilligt
överlämnande eller annan överenskommelse, som föranlett sökande part att dra
tillbaka sin ansökan, (vilket inte så sällan händer) skall rätten kalla till
muntlig förberedelse. Sådan förberedelse skall alltid föregå särskild medling.
Utredningen menar att underrättsdomare många gånger kan klara uppgiften att
förmå parterna till samarbete och en lösning som är lill gagn för barnet. Jag
tror dock att man nog får räkna med all sådan muntlig förberedelse inte så
särskilt ofta leder lill samförstånd ulan att domaren bör utgå ifrån behov av
hjälp genom särskild medlare. Om behov av medling föreligger bör denna vara
tvingande för parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den särskilda medlingen vill jag betona del nödvändiga
i att det inte bara blir ett sammanträffande utan det ges möjlighet till flera.
För att få kontinuitet i ärendet och med hänvisning till vad jag tidigare
anfört om innehållet i uppdraget jml § 2 anser jag tvärt emot utredningen det
vara positivt om medlaren är samma person som innehaft uppdrag jml § 2. Att
medlaren inte tidigare skall ha arbetat med parternas konflikt finner jag
däremot självklart. Jag vill se den särskilda medlingen som en fortsättning på
uppdraget jml BFB 8:2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen riktar kritik mot tillämpningen av FB21:4 och
menar att bestämmelsen i praxis uppfattas så att hänsyn i princip aldrig tas
lill viljeyttring från barn under 11-12 år. Delta anses vara ett alltför
stelbent synsätt. Jag delar utredningens uppfattning på denna punkt och
ansluter mig helhjärtat till all stor hänsyn alltid bör tas lill verkliga
viljeyttringar från barn i frågor som rör dess personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen menar alt barnet skall få komma lill tals så
snart det är möjligt och lämpligt med hänsyn till dess ålder och mognad. Jag
anser, liksom utredningen, alt betydligt mindre barn än 11-12 åringar kan ha en
nyanserad och beaktansvärd åsikt i dessa frågor, men jag vill samtidigt påpeka
vikten av all inte urskiljningslöst höra barn i förskoleåldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I specialmotiveringen till BFB 8:10 anges att överlämnande
i princip aldrig bör få ske om ett barn som fyllt 15 år eller uppnått
motsvarande mognad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motsätter sig detta. I analogi med vad jag skrivit om att
tillmäta barnels åsikt Bilaga 3 stor betydelse, tycker jag alt del vore
befogal med en sänkning av denna åldersgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens i övrigt allmänna resonemang kring grunderna
för förordnande av överlämnande - vägrat överlämnande är acceptabelt. Vad som
är svårförståeligt är den lagiekniska lösning som utredningen väljer för att
uppnå sitt syfte. Motsvarigheten till FB 21:5 st 1 rycks ut och placeras i en
egen paragraf, BFB 8:7. Övriga grunder slås ihop till en allmänt hållen
formulering om barnets bästa och placeras ganska obemärkt i BFB 8:5 som ju inte
handlar om vägrat överlämnande utan om motsatsen. För att kunna härleda
möjlighet till vägrat överlämnande tvingas man till en e contrario-tolkning av
BFB 8:5 som alltså i sig är tämligen oprecis. Stärker denna lagtekniska lösning
verkligen barnets rätt och bästa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig lill utredningens ståndpunkt att vite bör
vara del huvudsakliga tvångsmedlet. I vissa undanlagssituationer, när barnet
riskerar all lida skada där det vistas, krävs dock möjligheter till hämtning.
Hämtning bör endast få förekomma när den föräldraansvarige begär barnets
överlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några anser all de situationer när hämtning skulle
användas som tvångsmedel faller inom ramen för nuvarande BvL - kommande LVU och
att dessa bör göras tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler alt noga ha vägt utredningens förslag mot del ovan
beskrivna alternalivel har jag funnit det förra innebära bättre rättssäkerhet.
Jag finner också att utredningens förslag i ett fierlal tänkta situationer
kommer all tillvarata barnets intressen pä ell mera heltäckande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.13 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser alt del är viktigt att hämtning sker enligt
utredningens förslag (s. 127) i de fall barnet riskerar att lida skada där del
vistas. Vitesföreläggande utgör inte något skydd för barnet. SÖ kan inle se
detta som en lösning när föräldrar inle frivilligt överlämnar ell barn. SÖ
föreslår därför att i dessa fall med tredskande föräldrar omfatiande insatser
görs för att lösa tvisten samarbelsvägen med barnels bästa för ögonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.14 Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden övergår nu lill att kommentera
utredningens förslag om verkställighet av vårdnads- eller umgängesrätlsdom och
därmed sammanhängande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen skyggar för termen verkställighet och menar,
alt denna vore ägnad att leda tanken lill att barnet vore ett föremål, som
kunde flyttas som vilken sak som helst (s. 117). Givetvis förhåller det sig
icke så. och det år svårt att föreställa sig, alt någon verkligen skulle tänka
pä delta sått. Verkställighet av dom kan även i andra fall riktas mot person,
t. ex. vräkning av hyresgäst eller vitesföreläggande, utan att någon kommer på
den tanken, att exekuten vore att likställa med ett föremål. Utredningens
eufemismer i delta avseende är därför överflödiga. Därmed icke sagt, alt
utredningens term överlåmnan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de av barn icke skulle kunna godtagas.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår, att verkställighetsfrågan skall som
särskilt mål handläggas av allmän domstol (8:1 och 9). I förbigående kan
påpekas, att frågan om hur lalan i sådant mål skall väckas icke behandlats.
Visserligen gäller väl då RB 13:4 första stycket supplementärt, men del bör
övervägas, om del icke liksom enligt gällande rätt borde räcka med ansökan.
Liksom nu skulle alltså en vårdnads- eller umgängesrätlsdom icke vara
omedelbart verkslällbar, utan härför skulle krävas ett särskilt förfarande,
ehuru icke längre inför länsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>loch för sig är det ingalunda unikt, att allmän domstol
kan upplaga mål om verkställighet av dom. Sådant förekommer i vissa fall i
Förbundsrepubliken Tyskland. Något principiellt hinder mot att låta allmän
domstol avgöra verkställighetsfråga föreligger icke. Frågan blir dä,
omutredningen har rätt i att tingsrätterna är lämpligare än länsrätterna att
handlägga verkställighets-målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anför flera skål härför. För del första
upptages, att tingsrätterna har stor erfarenhet av vårdnads- och
umgängesrätlsmål. Häremot kan anföras, att länsrätterna å sin sida har
erfarenhet av mål enligt barnavårdslagen. För det andra påpekas, att
tingsrätlsdomarna har omfattande rutin beträffande muntlig förhandling och
förlikning. Emellertid kan muntlig förhandling förekomma även i länsrätt, och
därest domförhetsreg-lerna eller länsrätternas praxis därvidlag skulle hindra
en ändamålsenlig handläggning av ensamdomare, kan sådant ändras. Till grund för
utredningens skepsis mot länsrätterna synes ligga en farhåga, att
länsrältsdomarna skulle fortsätta i gamla administrativa hjulspår och icke
kunna tillägna sig konsten att leda ell förberedelsesammanträde och förlika
parter. Denna farhåga bör inle överdrivas. Måhända skulle en på så sätt ökad
munllighel rent av ha en gagnande inverkan på förvaltningsprocessen i övrigt.
Vad utredningen slutligen anför om ökad arbetsbelastning hos tingsrätterna
framstår som tämligen tveksamt, eftersom del väl icke kan helt uteslutas, att
utredningens förslag om ändrade förutsättningar för verkställighet kan leda
till ell ökat antal verksiällighetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens överväganden kan sålunda knappast anses utslagsgivande.
Fakultelsnämnden finner för sin del, all skälen för tingsrätt resp. länsrätt
väger ungefär jämnt. Nämnden saknar därför anledning att avstyrka förslaget. En
mindre komplikation med den nya ordningen vill fakultelsnämnden dock påpeka.
Del heter sålunda i 31 § tredje stycket i utredningens förslag till lagtext,
att interimistiska beslut i vårdnads- och umgängesrättsfråga skall gå i
verkställighet lika med lagakraftägande dom. Men sådan dom får verkställas
först efler rättens beslut. Om det vill sig illa, kan tingsrätten således få en
verkställighelsprocess alt avgöra, medan målet i vad avser själva saken
fortfarande handläggs av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang kan påpekas, att utredningen underlåtit
föreslå ändring av FB 20:11 i vad avser den nu gällande hänvisningen lill 6:13.
som enligt utredningens förslag får annat paragrafnummer. Det bör vidare
övervägas, om icke i 20:11 bör ingå hänvisning även till det föreslagna
stadgandet i 8:11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den vikliga frågan under vilka förutsättningar beslut om
överlämnande skall ske, har utredningen i sin i och för sig vällovliga strävan
alt tillgodose barnets bästa lockats till att framlägga vissa rättssystematiskt
oklara förslag. De nuvarande reglerna i 21 kap. Föräldrabalken bygger på all
domstols dom eller beslut om vårdnad och umgänge skall verkställas om
verkställandet inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>strider mot viljan hos ett något äldre barn (FB21:4),
eller om det är Bilaga 3 uppenbart att förhållandena ändrats väsentligt och att
vårdnadsfrågan därför med hänsyn lill barnels bästa bör prövas på nytt av
allmän domstol (21:5 st 1) eller att verkställighet i annat fall kan medföra
risk, som ej är ringa, för skada på barnels kroppsliga eller själsliga hälsa
(21:5 st 2). Utredningen vill ersätta regler med en allmän föreskrift om att
rätten får besluta om verkställighet endast om det är förenligt med barnets
bästa (8:5 1 st). Enligt fakultelsnämndens bedömning bör emellertid frågan om
vad som härvidlag är förenligt med barnels bästa beaktas redan vid avgörandet
av vårdnads- eller umgängesrättsfrågan. Detta sker också ofta i praktiken genom
att domstolarna i vårdnadsmål prövar om det är lämpligt att flytta ett barn
från dess hittillsvarande miljö. Redan i vårdnadsmålel bör alllid rätten, som
ju enligt utredningens förslag skall noggrannare än hittills pröva dessa
frågor, förutse att en verkställighetsfråga kan uppkomma och vid avgörandet av
själva saken väga in de skål, som kan tänkas anföras mot verkställighet. På så
vis skulle rätlen åtminstone i princip kunna i verkställighetsmålet begränsa
sin prövning till ändrade förhållanden. Utredningens i och för sig välmenta
förslag kommer väl eljest att leda till alt processandet i vårdnads- resp.
umgängesrätlsfrågan börjar på nytt. Och just denna åtminstone till synes ökade
möjlighet all bevara status quo kan medföra, att antalet tredskande parter och
därmed även antalet verkställighelsprocesser ökar. Särskilt orimligt förefaller
det, att part, som fått sitt vårdnadsyrkande ogillat av hovrätt eller högsta
domstolen, skall kunna fortsätta all processa vidare om samma sak i
verkställighetsmålel, också här kanske i flera instanser. En sådan ordning med
dess utdragna ovisshet synes ej heller vara särskilt gagnelig för barnet.
Fakultetsnämnden avstyrker alltså utredningens ifrågavarande förslag lill ny
huvudregel om förutsättningarna för verkställighet (8:5 st 1) och menar, att
förutsättningen för vägrad verkställighet bör vara ändrade förhållanden eller
nyvunnen kännedom om antingen risk för barnets hälsa eller barnets bestämda vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår förfarandet vid rättens handläggning av yrkande
om verkställighet är den väsentliga nyheten i utredningens förslag reglerna om
muntlig förberedelse inför rätlen samt möjligheten för rätten att tillkalla
särskild medlare. (Se 8:2 och 3 i förslaget till lagtext.) Fakullelsnämnden
menar att en muntlig förberedelse kan ha värde vid sidan av möjligheten för
rätten att överlämna till företrädare för socialtjänsten all verka för
frivilligt överlämnande av barnet. Utformningen av regeln skulle emellertid
kunna göras något annorlunda om man som fakultetsnämnden betonar, alt
huvudregeln måste vara att tidigare dom eller beslut skall verkställas och
inte. alt överlämnandefrågan ses som ganska fristående i förhållande lill
rätlens underliggande avgörande. Nämnden avstyrker därför alt rätten skall ha
skyldighet all alltid kalla parterna lill muntlig förberedelse, när företrädare
för socialtjänsten inle kunnat få till stånd ett frivilligt överiämnande. Det
bör räcka med en möjlighet för rätlen, och någon specialregel vid sidan av vad
som gäller enligt RB framstår inle som påkallad. Särskilt om rätten nyligen
avgjort vårdnadsmålet med beaktande av frågan om barnet bör flyttas från
tidigare miljö, vore det rent olämpligt om rätten skulle vara skyldig att vid följande
verkställighet alltid kalla parterna till muntlig förberedelse oavsett om nya
omständigheter åberopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om muntlig förberedelse inte görs obligatorisk, måste
inledningsorden i den föreslagna 8:5 ändras. Redan i utredningens förslag år de
missvisande, ty annan förberedelse än muntlig torde regelmässigt komma att
föregå rättens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgörande. Vad utredningen föreslagit i 8:2 tillhör
sålunda - processlekniskt Bilaga 3 sett - det som rätlen sysslar med under
förberedelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl för införandet av möjligheten till särskild
medUng efler förordande av rätten och med skyldighet för part att inställa sig
inför medlaren har utredningen åberopat (bet s. 134), att konflikten mellan
föräldrarna ofta uppstått först efler skilsmässan och sedan man i samband med
den löst frågan om vårdnad och umgänge på egen hand men på ett sått som senare
visar sig ha varit förhastat. Detta förslag innebär tydligen alt utredningen i
verkställighetsfrågan vill låta aktualisera en omprövning av den tidigare dom
på vårdnaden, som meddelats på grundval av en tidigare enighet mellan
föräldrarna, vilken nu inle föreligger. Denna situation bör emellertid inle
lösas genom alt rätten i en fråga om verkstäUighet söker få till stånd en
medling i den underliggande frågan om vem som egentligen skall vara
vårdnadshavare. Den riktiga lösningen bör i stället vara. all den part som vill
ha en ändring till stånd i vårdnadsfrågan på vanligt sått väcker talan därom.
Reglerna om verkställighet av tidigare dom eller beslut bör genom hänvisning
till möjligheten av ändrade förhållanden kunna ge underlag för vägrad
verkställighet i situationer som de nyss nämnda, om del inte är uppenbart alt
talan i del nya målet kommer att ogillas. Nämnden finner sålunda all förslaget
om särskild medling på förordnande av rätten bygger på en rättssystemalisk
felsyn. Önskemålet att få till stånd överlämnande i godo kan dessutom
tillgodoses redan genom ett uppdrag lill företrädare för socialtjänsten.
Dessutom är den föreslagna regeln onödig, ty om behov av särskild medling i
verkställighetsfråga någon gång skulle uppkomma, kan stadgandet i RB 42:17
andra punkten utnyttjas. Fakultetsnämnden avstyrker sålunda förslaget om
särskild medling efler förordnande av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår vidare (8:7), all rätten rent av ex
officio skall kunna uppta vårdnads- eller umgängesrättsfrågan tiU förnyad
prövning. All så skall ske, om part väcker talan därom, utgår utredningen också
från men menar, att sådan talan skulle kunna av rätten omedelbart ogillas, om
den befinns obefogad. Härom är alt säga, alt partens talan om en redan avdömd
vårdnads- eller umgängesrätlsfräga skall avvisas på grund av domens rättskraft,
för så vitt icke den nya talan grundar sig på omständigheter, som tillkommit
efler domen. Men åberopas sådana omständigheter, måste dessas eventuella
förhandenvaro och rättsliga betydelse prövas, och något omedelbart ogillande
kan i så fall icke komma i fråga, om inte saken undantagsvis skulle framstå som
uppenbar (RB 42:20 2 st 3 p). Och part kan naturligtvis icke hindras från all
överklaga domen. Att rätten kan ungefär samtidigt få ett verksiällighetsmål och
ell nytt vårdnads- eller umgängesrätlsmål att pröva, är sålunda inle något som
man kan förhindra genom lagstiftning, om man nämligen vill att rätten skall
pröva båda typerna av mål, och all part skall kunna begära omprövning av
vårdnadsfråga vid ändrade förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid skulle enligt utredningens förslag till lagtext
rätten kunna ex officio uppta vårdnads- eller umgängesrättsfrågan på nytt ulan
begränsning till den för part gällande förutsättningen, all nya omständigheter
tillkommit. Detta förslag nödgas fakultetsnämnden bestämt avstyrka under
hänvisning lill vad som redan tidigare anförts om vådan av att i
verkställighetsmålet processa på nytt i själva saken. De där anförda skälen
gäller mutatis mutandis även här. Dessutom talar all processuell erfarenhet
genom tiderna starkt mot att tillåta, att domstol över huvud tagel får ex
officio ta upp mål lill behandling. Redan utredningens antydningar ger sålunda
vid handen, alt råtlen kunde länkas utnyttja möjligheten till ett
ex-officio-upptagande som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en sanktion mot tredskande part, varvid sanktionstänkandel
lätt kan ta Bilaga 3 överhanden på bekostnad av omtanken om barnels bästa.
Därest omprövning av vårdnads- eller umgängesrältsfrågan framstår som påkallad
på grund av ändrade förhållanden, torde del vara betydligt lämpligare, att
domaren genom materiell processledning upplyser part om möjligheten av att
väcka ny lalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad härefter angår verkställighetsformerna, delar
fakultelsnämnden utredningens mening, att endast vitesföreläggande bör
ifrågakomma vid verkställighet av umgängesrällsdomar. Vilessanktionen har
emellertid en uppenbar svaghet. Sanktionen är verkningslös gentemot den, som
icke förfogar över tillgångar, som är åtkomliga för exekution. I vårdnadsmål
behövs därför en mera verksam sanktion. Fakultelsnämnden delar här
utredningsmajoritetens mening, att hämtning genom polismyndighets försorg bör
kunna komma i fråga, om intet annat hjälper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.15 Högskolan i Örebro</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutsrätten när del gäller bestämmelserna i 8 kap BFB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt beslutanderätten när det gäller
överfiyttnad (tidigare verkslällighetsreglerna i 21 kap. FB) överförs från
förvallnings-rättsorganisationen (länsrätter, kammarrätter och regeringsrätt)
lill de allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter och högsta domstolen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En anledning till en sådan reform är förvisso att nästan
varje "verkstäl-lighelsärende" (som alltså förutsätter att del meddelade
beslutet eller domen inte frivilligt följs) utgör ett indicium pä all del
beslut som rätten fallat om "föräldraansvar" och "umgänge"
inte är en bra lösning på de motsättningar och förhållanden som lett fram lill
beslutet. Samma instans som fattar beslut om överfiyttnad av barn bör därför,
också enligt styrelsens uppfattning, besluta om föräldraansvar och
umgängesräll. Tanken alt de senare frågorna skulle överföras till
förvaltningsmyndighetsorganisationen förefaller främmande. Den enda möjliga
lösningen är därför alt gå på utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kompetensen hos domarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid talar även andra skäl för en sådan lösning. Det
kommer att ställas stora krav på domslolsledamöterna när frågan om
"barnets bästa" ska avgöras i olika sammanhang. Chanserna för alt
ledamöterna tillägnar sig nödvändiga kunskaper och sätter sin in i diskussionen
ordentligt, är naturligtvis större om antalet mål, där liknande problem
förekommer, år stort hos domstolen. Den kompetens som därvid byggs upp bör
naturligtvis också i största möjliga mån utnyttjas. Del torde inte råda något
tvivel om all detta måste bli fallet om målen överförs till de allmänna
domstolarna. Dessa har redan viss erfarenhet av att handlägga frågor där
sociala aspekter gör sig gällande - t. ex. frågor om god man.
omyndigförklaring, underhållsfrågor, adoption och påföljdsfrågor i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stark - om ån delvis orättvis - kritik har också riktats
mot förvaltnings-domarnas lämplighet som domare i mål med sociala aspekter. Den
helt övervägande majoriteten mål hos länsrätter, kammarrätter och regeringsrätten
är skalle-och avgiftsmål. Det ligger inget omöjligt i tanken att alla mål med
stark social anknytning på sikt överförs till de allmänna domstolarna på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liknande sätt som de nu aktuella målen. Det har t. ex.
riktats krav på att vissa Bilaga 3 körkorlsfrågor skulle överföras lill denna
domstolsorganisation, då de brottmål om trafikförseelse som ofta föregår dem
avdöms där. På liknande sått kanske vissa skallebroltmål borde överföras till
förvaltningsråtlsorgani-salionen. Styrelsen finner del angelägel att framhålla
all sådana beslut inte får slyras av den begreppsapparat som hittills används
inom juridiken, ulan att avgörande i första hand får träffas med."
utgångspunkt från andra argument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggningsordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller torde processformerna vid de allmänna
domstolarna lägga hinder för en sådan överföring. Som utredningen också
föreslagits kan man alllid genom särregler lösa olika problem som möter. Hela
processen vid de allmänna domstolarna för närvarande är föremål för översyn av
rättegångsutredningen - Ju 1977:06.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partombudens kompelens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En problemalik som liknar den som nu berörts beträffande
domarna år partombudens kompetens. Det är nämligen inle osannolikt all del vore
lättare att fä fram ett antal advokater som är intresserade av mål med sociala
inslag om verksamheten förlades lill tingsrätterna. Del förekommer inte sällan
uttalanden från på fältet aktiva socialarbetare av innebörd all advokater
vanligen kan såväl förvaltningsprocessen som den sociala lagstiftningen dåligt
och då naturligtvis än mindre har förmåga att förslå den djupare problemaliken
i målen, vilket trots allt borde vare utgångspunkten för deras handlande. Del
hävdas till och med att advokä'ter inle ens förstått att de, precis som när det
gäller arbetet som offentlig försvarare, bör verka all sakförhållandena
klarläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 4.15 - Överflyttning av barn för utövande
av umgänge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.16 Statens invandrarverk (SIV)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV instämmer i förslaget om att polishämtning skall få
ske endast under förutsättning all barnet riskerar att lida skada i den miljö
där det vistas. Likaså instämmer SIV i att barnpsykolog, barnpsykialer eller
barnläkare skall medverka. Om del inte är möjligt att finna en sådan med samma
etniska ursprung som barnet, bör i varje fall en språk- och kullurkompetenl
person med lämplig bakgrund medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.17 Familjelagssakkunniga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten skall enligt förslaget fortfarande vara all
ett domstolsavgörande om föräldraansvar och umgängesrätt skall efterlevas.
Utredningen framhåller emellertid att verkställigheten av sådana avgöranden
inle helt kan jämföras med annan verkställighet utan all hänsynen till barnels
bästa påkallar åtskilliga särbestämmelser. Utredningen slår fast all del finns
situationer når barnet mår bäst av all överlämnande inte sker samt att
nuvarande ordning bör ändras så att den bättre tjänar barnets behov och
intresse (8.4.1).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens värderingar och finner dess förslag
väl ägnade att Bilaga 3 tillgodose barnels bästa. Vi tillstyrker således
förslaget att fråga om överlämnande av barn skall i fortsättningen prövas av
allmän domstol. Också vad utredningen förordar när det gäller handläggningen
vid domstol -åtgärder för frivilligt överlämnande, strävan efter en
samförståndslösning vid förberedelsen och möjligheten till särskilt sammanträde
för medling - finner vi väl förtjänt av att genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stark återhållsamhet visar utredningen när del gäller
tvångsmedlen. Ett avgörande om umgängesräll skall sålunda aldrig kunna leda
till alt barnet hämtas; endast vitesföreläggande skall komma i fråga. Tänkbart
är att denna ordning kan komma alt medföra en viss ökning av antalet fall då
den ansvarige föräldern vägrar att medverka, eftersom förhållandevis många
friviliga överlämnanden tycks äga rum sedan del väl förordnats om hämtning.
Detta anser vi dock vara en nackdel som får tas. I stället får vitespåföljden
anpassas så all den kan väntas leda till målet. Skulle den ansvarige föräldern
ändå vägra sin medverkan kan delta vara ett skäl att ompröva frågan var
föräldraansvaret skall ligga, något som domstolen enligt utredningens förslag
självmant skall kunna göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksammare är del om hämtningsmöjlighelen helt kan
undvaras när det gäller att återföra ett barn till den föräldraansvarige.
Utredningen vill inte gå så långt men önskar begränsa ullämningsmöjligheten
till vissa undantagssi-luationer, nämligen när barnet riskerar att lida skada
där del vistas och del är den föräldraansvarige som begär åtgärden. I och för
sig skulle hämtning därigenom förekomma bara i sådana speciella fall som ligger
nära dem BvL behandlar och det kan, som föreslås i ett särskilt yttrande av
Ivan Ottoson (s. 186 f), ifrågasättas om inle hämlningsinslitutet helt kunde
undvaras i balken om BvL:s bestämmelser om omhändertagande för samhällsvård i
stället gjordes tillämpliga på fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sak instämmer vi i utredningens synpunkter pä de
förutsättningar som bör gälla för ett ingripande genom hämtning. I fråga om
bestämmelsernas formella hemortsrätt finner vi det vara en onödig omväg att
begagna de sociala myndigheternas rätt att ingripa enligt BvL när del i de
berörda fallen ändock finns en föräldraansvarig som handlar i barnets intresse.
Att i enlighet med vad som anförts i del särskilda yttrandet omhänderta barnet
för samhällsvård och sedan förklara vården avslutad när barnet överlämnats lill
den föräldraansvarige innebär inga fördelar i förhållande till utredningens
förslag. Vi tillstyrker därför förslaget om en till vissa undanlagssitualioner begränsad
möjlighet till hämtning av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.18 Rättegångsutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man i betänkandet föreslår att ärenden om överiämnande
av barn framdeles skall handläggas av aUmän domstol - ell förslag som vi inte
har någon erinran mot - så anser man sig därmed (s. 120) ha "slutligt
frikopplal" överlämnandefrågan från det exekutiva förfarandet. Detta är
enligt vår mening en fördel endast så länge del är fråga om fall där en
omprövning av tidigare fattat beslut är aktuell. Men i de trols allt praktiskt förekommande
situationer, där det framstår som uppenbart att någon omprövning inte bör ske,
är ju överlämnandefrågan inle annat än just en verkställighetsfråga. Och för
sådana fall måste det vara en nackdel att man inle har tillgång lill ett
förfarande som är direkt inriktat på verkställighet, lål vara med lill
ändamålet särskilt anpassade tvångsmedel. Vi anser att förfarandet inför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tingsrätt måsle utformas så att det passar för båda de
kategorier av ärenden Bilaga 3 som nämnts nu. Hur detta bör ske utvecklas i
del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Processuellt sett framstår det som egendomligt att
förfarandereglerna för tvistemål skall vara tillämpliga i en fråga som formellt
måste anses gälla verkställighet av tidigare beslut av domstol. Från denna
synpunkt vore det bättre att låta överlämnandefrågor handläggas som
domstolsärenden. Med nuvarande regler blir det då emellertid inte möjligt att
avgöra ärende vid muntligt sammanträde inför ensamdomare, något som måste anses
värdefullt i dessa frågor. Vi accepterar därför att överlämnandefrågor, med de
reservationer som anges nedan, tills vidare får handläggas enligt de för
tvistemål gällande reglerna. Kanske kan våra kommande förslag,göra del möjligt
att sedermera övergå till en mer adekvat handläggningsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet har man tänkt sig all en bestämmelse om
tvistemålsreglernas tillämplighet skall las upp endast i
tillämpningsförordningen till 8 kap. BFB (se 1 § s. 38). Enligt vår mening
måste en sådan bestämmelse tas in i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvistemålsreglernas tillämplighet medför att mål om
överlämnande skall initieras genom ansökan om stämning. Från
processudl-terminologisk synpunkt torde det vara mindre tillfredsställande alt
detta begrepp används för en ansökan om verkställighet av domstols dom. Vi
anser alt tvistemåls-reglerna inle börvara tillämpliga i denna del. Förfarandet
bör i stället inledas med vad som lämpligen kan kallas endast
"ansökan".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ifrågasätter f. ö. om del alltid bör vara nödvändigt
med ett särskilt ansökningsförfarande för att få till stånd ell vitesföreläggande
för den som har barnet om hand. Del finns i praktiken fall där det redan när
domstolen fattar del ursprungliga beslutet om föräldraansvar eller umgängesräll
framstår som klart alt särskild åtgärd för beslutets genomförande kommer att
behövas. Det gäller framför allt sådana fall där den icke föräldraansvarige
begär beslut om umgängesrätt. Del torde då många gånger förorsaka en helt
onödig omgång om man inle redan i samband med del första beslutet om
umgängesrätt e. d. kan få till stånd ett vitesföreläggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att överlämnandefrågorna skall handläggas som tvistemål
innebär också att förfarandet skall uppdelas i förberedelse och
huvudförhandling. Av förslagels 3 § framgår all man tänkt sig all förberedelsen
alltid skall vara muntlig. Munllighelen år uppenbarligen av värde främst med
tanke på möjligheterna till frivillig överenskommelse. Del måsle emellertid
finnas fall där del med hänsyn till frågans tidigare handläggning framstår som
helt utsiktslöst att få lill stånd en överenskommelse och där andra skäl, t.
ex. parternas bostadsorter, starkt talar mot att de skall behöva inställa sig.
Vi menar att man med tanke på sådana fall bör ha möjlighet till skriftlig
förberedelse. Den föreslagna regleringen i 3 § kan då utgå, varvid RB:s
reglering i 42 kap. 9 § träder in. För att slippa kalla parter till huvudförhandling
t. ex. i fall där part uppenbart Iredskas kan vidare ifrågasättas om man inle,
i konsekvens med det nyss sagda, borde öppna möjlighet alt avgöra mål om
överlämnande under förberedelsen även mot parts vilja (jfr 42 kap. 18 § RB),
särskilt med tanke på de fall där omprövning inle är aktuell ulan där det
endast är fråga om ren verkställighet. Våra kommande förslag kan måhända skapa
utrymme för tillräcklig flexibilitet i denna del, utan att någon särreglering
behöver ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna bestämmelsen i 4 § första stycket, som
behandlar rättens skyldighet all söka förmå parterna lill en frivillig
uppgörelse, förefaller också väl reservationslös. Vad det i praktiken torde
vara fråga om är alt uppnå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enighet mellan föräldrarna. Det kan emellertid finnas fall
där det inte ens är Bilaga 3 lämpligt att söka få föräldrarna ense. Den
nämnda lagtexten bör därför förses med en inskränkning, t. ex. "om del är
lämpligt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet föreslås all ett särskih medlingsförfarande
skall kunna sällas in efler förberedelsen, trots att sådan verksamhet
dessförinnan bedrivits dels enligt 2 § i förslaget av företrädare för
socialtjänsten och dels enligt 4 § andra stycket av domaren under förberedelsen.
Vi ifrågasätter starkt om det - med hänsyn lill dessa tidigare
förlikningsförsök - i praktiken kan framstå som meningsfullt att fortsätta
försöken att nå frivillig överenskommelse. Snarare torde ett medlingsförfarande
oftast få ses som en onödig omgång. All, såsom man föreställer sig i
belänkandet (s. 124), medlingen skulle kunna ske i , , ., • omedelbar
anslutning lill den muntliga förberedelsen, torde av bl. a. personella skäl
vara orealistiskt. I stället får man tänka sig ett särskilt sammanträde med
tidsutdräkt och merkostnader som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbarligen har förslaget om särskild medlare sitt
mönster i stadgandet i 42 kap. 17 § RB om medling i dispositiva tvister. Det är
emellertid att märka att utrymmet för en uppgörelse genom medlarens försorg bör
vara större i den sorts tvister, som del där är fråga om, nämligen
förmögenhelsrältsliga, av domstol ännu icke avgjorda tvister som ofta är av
sakligt mycket komplicerad beskaffenhet. Meningen med medlarens verksamhet är
att man skall söka åstadkomma en frivillig uppgörelse utan all la hänsyn till
strikt juridiska överväganden och ulan att utreda målet i detalj, i samma
utsträckning som domaren, när denne söker åstadkomma en förlikning inom ramen
för rättegången. Del är alltså medlingsförsök med olika utgångspunkter, som i
vissa fall kan komplettera varandra. Frågor om överlämnande av barn är
emellertid enligt vår uppfattning inte av sådan beskaffenhet alt det är befogal
med medling med andra utgångspunkter än dem som redan domaren kan anlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ifrågasätter alltså behovet av ett särskilt
medlingsinslitut i mål om överlämnande. Skulle del emellertid anses att ett
medlingsförfarande skulle vara praktiskt användbart, kan vi inte finna några
sakliga skäl lill varför möjlighet till medling inte bör öppnas även för frågor
enligt 6 kap. BFB, dvs. frågor om föräldraansvar eller umgängesrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet "förutsätts" (s. 125) att
medlingssammanlrädet ingår som ett led i rättens handläggning av målet och att
sålunda rättshjälpslagens bestämmelser skall gälla. Det bör i anslutning lill
delta påpekas att så inle anses vara fallet när det gäller medling enligt 42
kap. 17 § RB, utan att därvidlag ansetts nödvändigt med en särskild bestämmelse
(se 9 § 2 st 8 p rättshjälpslagen i dess lydelse enligt SFS 1979:240).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell problem i överlämnandemålen som inte berörs i
belänkandet är hur bevisningen skaUförebringas. Man måste bl. a. ta ställning
till om de vittnen som hörts i den ursprungliga processen om föräldraansvar och
vilkas berättelser åberopas i målet om överlämnande måste höras om.
Alternalivel är alt stadga ett undanlag från RB:s princip om bevisomedelbarhet
och alltså göra det möjligt att förebringa upptagningar av vittnesförhör inför
tingsrätten i det förra målet (jfr även 50 kap. 23 § RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del sedan gäller frågan om rättegångskostnadernas
fördelning i mål om överlämnande, bör man enligt vår mening se till vilken
karaktär målet har. Om begäran om verkställighet leder lill en omprövning av
tidigare beslut, synes det naturligt att samma regler får gälla som för mål
enligt 6 kap. BFB, dvs. att kostnaderna i regel kvittas. Men i mål där
verkställighet begärs på grund av ren tredska hos den som har barnet hos sig,
bör den tappande som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regel stå för kostnaderna, dvs. huvudregeln i 18 kap. 1 §
RB bör gälla. Den i Bilaga 3 betänkandet föreslagna regeln (14 § 1 st)
täcker visserligen dessa riktlinjer, men framstår som alltför oprecis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen till 15 § förvallningsprocesslagen (14 § 3 st
i förslaget) framstår, eftersom målen skall handläggas av allmän domstol enligt
RB:s regler, som mindre lämplig. Om det anses alt en analog tolkning av RB:s
regler, t. ex. i 18 kap. 8 § om kostnadens skälighet, blir för komplicerad, är
det enligt vår mening bättre att direkt i BFB skriva in vad som avses gälla i
fråga om skälighet, rätt till förskott m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.19 Stockholms sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag
angående överlämnande av barn. Förslaget om begränsning av tvångsmedel är väl
motiverat. Vissa möjligheter lill verkställighet av beslut är dock nödvändiga,
då övriga bestämmelser i lagen annars skulle vara av ringa värde. Möjligheten
att hämta barn från den umgängesberättigade föräldern lill den som har
föräldraansvaret kan antas ha en allmänpreventiv och förebyggande effekt och
bör finnas med i den form huvudförslaget tar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutande myndighet i frågor om överlämnande föreslås bli
de allmänna domstolarna. Ett av skälen till denna förändring är att
länsrätterna efter sin omorganisation skulle ha sämre tillgång lill barnkunskap
och att de skulle ha färre möjligheter all följa den barnavårdande
verksamheten. Länsrätterna kommer visserligen att få än mer omfattande
erfarenhet av barnavårdsmål om förslaget till ny sociallagstiflning, främst LVU
(Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), genomförs. Med hänsyn lill
att överlämnande av barn så intimt hör samman med mål rörande föräldraansvar
och umgängesrätt ansluter sig dock förvaltningen till utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När förordnande om överlämnande av barn begärts, får
rätten uppdra åt företrädare för socialtjänsten eller annan lämplig person att
verka för ett frivilligt överlämnande. Rätten skall ange tid för sådant
uppdrag. Någon generellt angiven tid för utförande av uppdraget återfinns inle
i lagtexten, vilket förefaller rimligt med tanke på att uppdragen kan variera
avsevärt. Det finns dock risk för alt tidsutdräklen blir så lång alt barnet
hinner rota sig i den miljö där det vistas. Man bör därför överväga
rapportskyldighel till domstol efler viss fastställd lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om överlämnande av barn kan vidare anföras att
reglerna i barnavårdslagen och kommande lagstiftning (LVU) borde vara
tillämpliga på så sätt att lagen skulle kunna användas lill skydd för de barn
som far illa till följd av allvarliga konflikter mellan separerade föräldrar om
umgängesrätlen. En förutsättning för att så skall kunna ske är en utvidgning
av lagen till att omfatta även dessa situationer. Förvaltningen har nämligen
erfarenhet av fall, där barnet ryckts hit och dit mellan föräldrarna, gömts
undan etc. utan alt förhållanden som avses i § 25 a barnavårdslagen varit för
handen i någon av föräldrarnas hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.20 Göteborgs sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att begreppet verkställighet utbyts
mot överlämnande. Den föreslagna lagstiftningen innehåller stora förändringar.
Handlägg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen av dessa ärenden flyttas från länsrätten lill
allmän domstol. Vid Bilaga 3 bedömningen av umgängesrätlsfrågorna skall
ledstjärnan uteslutande vara vad som är förenligt med barnets bästa. Del
huvudsakliga tvångsmedlet skall vara vite. Hämtning av polis får endast
förekomma i undanlagsfall och inte för umgängesräll. Domstolen skall i första
hand verka för frivilligt överlämnande av barnet. Detta kan ske dels genom all
en därtill lämplig person får i uppdrag att under begränsad lid verka för
delta, dels genom muntlig förhandling i rätten, där medling av för ändamålet
lämpad person skall kunna ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga dessa bestämmelser måste på ell avsevärt myckel
bättre sätt kunna tillgodose barnels rätt och behov än nuvarande lagstiftning.
Att barnets bästa skall vara enda ledstjärnan vid handläggningen ger domstolen
skyldighet all tillgodose barnets behov av umgänge med sina föräldrar, men
också möjlighet att låta barnet slippa ett umgänge som det upplever som mycket
svårt. Att samma domstol skall handlägga ärenden om
föräldraan-svar-umgängesräll och överlämnande måsle innebära större möjligheter
för enhetliga och framsynta bedömningar. Domstolens möjlighet att själv ta upp
frågan om föräldraansvaret och umgängesrätten bör förhindra de ständigt
återkommande framställningarna om överlämnande av samma barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.21 Malmö sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall möjligheten alt begära
hämtning av barn för umgänge upphöra. De åtgärder som bör kunna vidtagas mot en
tredskande förälder bör i stället vara vitesföreläggande med kännbara belopp
samt att vid utredning om föräldraansvar stor hänsyn bör tagas till huruvida
förälder är "en god skilsmässoförälder".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om en ny modell för handläggning av
frågor om överlämnande är intressant och bör ha förutsättningar att bidraga
till att fler samförståndslösningar uppnås i dessa mål. Underrätten är den
domstol som har störst kompetens när del gäller separationskonflikler och
föräldraansvar. Det är därför motiverat att underrätterna i stället för
länsrätterna dömer i mål som rör överlämnande av barn. Ett intressant förslag
är all domaren vid förberedelse i målet kan förordna om sammanträde inför
särskild medlare. Det blir alltså här fråga om samarbetssamtal även i denna typ
av mål. En förutsättning är dock alt dessa medlare besitter stor
familjeterapeutisk kompetens. Sociala centralnämnden anser här att
familjerådgivare är den personalkategori som är lämpligast för denna speciella
uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.22 Botkyrka sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen blir inom del här kapitiel klarare i profil
och ställningstagande. Det är dessutom glädjande alt antalet ärenden, som 1977
redovisas i verkställd enkät från landels samtliga länsrätter, inte är fler.
Ändå måste målsättningen vara att dessa ärenden klaras av utan tvingande
åtgärder mot endera parten. Utredningens förslag att överföra nuvarande
uppgifter enligt FB 21 kap. från länsrätterna till de allmänna domstolarna
finner socialkontoret vara väl underbyggt. Nuvarande bestämmelser i FB 21:2 om
uppdrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till särskild person att medverka lill att frivilligt
överlämnande sker, kvarstår i Bilaga 3 utredningens förslag. Drygt
hälften av uppdragen sköttes i nämnda enkätundersökning av
socialvårdskonsulenter och återstoden fördelade sig jämt mellan företrädare för
barnavårdsnämnd och annan person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår följande i fall man inte kan komma
överens om en lösning av tvisten. Man tänker sig en muntlig förhandling under
ledning av en domare, som i sin tur skall ha till sitt förfogande en möjlighet
till särskild medling under medverkan av någon kompetent person. Man
förutsätter att ell sådant sammanträde (medling) skall kunna komma lill stånd
direkt efter muntlig förhandling, och därför bör rätten i tveksamma fall ha
försäkrat sig om medverkan av särskUd medlare. Man har också förslag på vilka
yrkeskategorier som kan vara aktuella. Kostnaderna för inställelse m. m. skall
exempelvis vid långa resor kunna klaras med hjälp av rätlshjälpslagen. Rättens
möjlighet att själv med stöd i vad som framkommer vid handläggningen la upp
frågan om förnyad prövning av föräldraansvar eller umgängesräll utgör i
praktiken ett visst påtryckningsmedel för föräldrarna. Kvar slår vad domstolen
gör när föräldrarna ändå inte kommer överens. Utdömande av vite föreslås som en
väg, men man kan även i fortsättningen använda hämtning. Av enkätundersökningen
fick man fram, att endast två fall av hämtning förekom 1977. I utredningen
finns en reservation som innehåller ett påpekande om del principiellt felaktiga
i all lösa en civilrättslig tvist mellan två parter genom alt en tredje person
kan hämtas med tvång. Socialkontoret stödjer reservantens motiveringar och kan
inte heller se, med stöd i tillämpningen av gällande lag där man knappast alls
utnyttjar möjligheten, varför den då skall vara kvar i en ny lagstiftning. Del
är ju alltid barnet som tar skada vid en hämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.23 Umeå sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den för barnet ytterst påfrestande hämtningen med tvång
bör användas endast i sådana undantagsfall, där risk föreligger att barnet tar
skada där det vistas. I denna situation kan ju även socialtjänstlagen bli
tillämplig och en komptenskonflikt kan uppstå, som ej är tillfredsställande
belyst i förslaget. F. ö. anser nämnden, att värdet för barnet alt få umgås med
båda föräldrarna inte uppväger den påfrestning en tvångsvis hämtning för sådant
umgänge innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.24 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser sig i princip vilja avskaffa hämtning av
barn som tvångsmedel men medger ändå hämtningsförfarande i vissa situationer.
Dock skall frågan avgöras av domstol och inte som nu av länsrätten. Om hämtning
av barn är en lämplig upplösning på en krissituation där frågan om
föräldraansvaret är orsak lill krisen, kan enligt förvaltningens mening
ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att parterna i mål om överlämnande av
barn skall kallas till muntlig förberedelse inför rätten om inte den som har
hand om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet kan förmås frivilligt överlämna barnet. Domaren
skall vid denna Bilaga 3 förhandling sträva efter en samförståndslösning
mellan parterna. Vid behov skall domaren ha möjlighet att låta förberedelsen gå
över i sammanträde inför en av rätten förordnad medlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen anser del oklart vad som i praktiken avses
med sammanträde. Om sammanträde innebär, endast etr samlalslillfälle anser
förvaltningen alt svårigheter kan uppslå att nå en lösning av konflikten om
medlaren inle har en förtroendefull relation lill föräldrar och barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom kan del bli svårt all snabbt engagera en person
som har erforderliga kunskaper och erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.25 Svenska kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har ingenting all erinra mot de regler som
föreslås beträffande överlämnande av barn ulan ansluter sig lill utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.26 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla inblandade måsle arbeta för ett överlämnande av barn
på frivillighelens väg. Barnets intresse skall alltid väga tungt. Det talas om
kontaktperson i förslaget och det vore önskvärt att denna person också har
möjlighet all leda samarbetssamtal, så alt det blir kontinuitet i ärendet. TCO
anser alt kontaktpersonen ska ha en sådan utbildning, som är lämplig för
uppgiften. Denna person ska alltså hjälpa och stödja i risksilualioner, så att
tvångsmedel kan undvikas. Vid överlämnande av barn bör hämtning användas endast
i yttersta nödfall och då barnet är i fara. TCO delar här utredningens förslag
liksom vad gäller förslaget om vite som det huvudsakliga tvångsmedlet för alt
få ell överlämnande lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.27 Centralorganisationen SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna del av lagstiftningen behandlar de vårdnads- och
umgängesrätts-ärenden, där konflikten mellan föräldrarna inbördes eller mellan
föräldrar och fosterföräldrar är ordentligt upptrappad och där barnet därför
befinner sig i speciellt dramatisk situation. Det tycks centralorganisationen,
som om utredarna i denna del inte lika tydligt som tidigare betonar all barnets
bästa måste vara ledstjärnan, och att man i största utsträckning måsle skapa
förutsättningar för så gynnsam social miljö för barnet som möjligt. SACO/SR
menar alt utredarna låst sig för ett alltför juridiskt synsätt och inle lill
fullo beaktat att ärenden av det här slaget är sociala och psykologiska lill
sin natur. Lagstiftningen bör därför enligt centralorganisationen endast ses
som ell verktyg all lösa problemställningen. Erfarenheten visar att
överlämnandeärenden efler tidigare dom eller beslut är relativt sällsynta men
att det påfallande ofta varit fråga om familjer där man löst vårdnads- och
umgängesfrågorna via gemensam ansökan. De båda föräldrarnas situation har därför
aldrig bedömts och de har inte heller beretts tillfälle all via samarbetssamtal
bearbeta sin konflikt. Det är därför av yttersta vikt att båda dessa
förhållanden beaktas i detta läge och alt tidsaspekten inte får spela någon
avgörande roll, annat än där risk föreligger där barnet föres ut ur landet,
eller del med skäl kan antas att barnet far illa i den aktuella miljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra ärenden får man anta, att det är till barnets
bästa, att det görs en Bilaga 3 grundlig bedömning om vem som skall anförtros
föräldraansvar och hur umgängesrätlen bör se ut och alt det således kan bli
fråga om en rätislig omprövning i dessa avseenden. Med hänsyn härtill menar
centralorganisationen att det är viktigt, som utredningen föreslår, att man
överflyttar ärenden av detta slag från länsrätterna till allmänna domstolar. På
så sätt garanteras mera enhetliga lösningar och en helhetssyn på problematiken.
SACO/SR delar också utredarnas uppfattning att del är en fördel om man kan
skapa en viss flexibilitet vad gäller rätt forum i dessa mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredarna bör gången av ell överlämnande-ärende
efler föregående dom eller beslut rörande föräldraansvar m. m. vara följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Samförståndslösning genom socialförvaltningens
försorg helt på frivillig<br>
basis. Del sägs i paragraf 2 att företrädare för socialtjänsten skall verka för<br>
att den som har hand om barnet frivilligt skall överlämna detta. Misslyckas<br>
socialtjänslemannen härmed skall han/hon meddela rätten som sedan<br>
trappar upp ärendet enligt punkt 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR menar alt det i denna paragraf i stället bör
uttalas alt socialtjänslemannen i första hand skall bilda sig en uppfattning om
vad som är bäst för barnet och först därefter eventuellt verka för frivilligt
överlämnande. I detta sammanhang bör man också bereda föräldrarna möjlighet att
mera grundligt bearbeta sin konflikt. På så sätt kan man sannolikt många gånger
undvika att ett sådant här ärende behöver dras inför domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Förhandling inför domstol. Utredningen har tänkt
sig att domaren också i<br>
första hand skall verka för en samförståndslösning, men utredningen har<br>
nu velat ha möjhghet att med tvång få parterna att instäUa sig. I vissa fall<br>
har den tänkt sig alt använda sig av särskild medlare, exempelvis<br>
familjerådgivare och barnavårdskonsulenl, personal med barnpsykologisk<br>
eller barnpsykiatrisk utbildning. Till dessa medlingssammanträden har<br>
man dock inte tänkt sig möjligheten av tvång för att få parterna att inställa<br>
sig. Om medlingen inte lyckas skall huvudförhandlingen komma till stånd.<br>
Barnets behov skall då vara vägledande för om man skall förordna om<br>
överlämnande eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR:s uppfattning är alt del föreslagna
förfaringssättet enligt denna punkt är alltför juridiskt förankrat. Det är
viktigt all det i detta skede generellt finns med företrädare för barnet och
någon som har gedigen kunskap och erfarenhet gällande relationsbearbetning.
Medlingsförfarandet bör således vara obligatoriskt, inte minst med tanke på
att ge material till den eventuellt kommande huvudförhandlingen. SACO/SR menar
också att del måste vara lika viktigt all med tvång kunna inställa parter till
den här typen av medlingssammanträde som till en förhandling med kanske enbart
domare och parterna. Som SACO/SR tidigare nämnt har centralorganisationen dock
redan under punkt 1 önskat få med de här skisserade insatserna och också den
uttryckliga formuleringen att barnels behov skall vara vägledande för om
överlämnande skall ske eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser inle att domstolen utan socialförvaltningens
hörande skall kunna avskriva ell överlämnande om en av parterna inte inställer
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En speciell typ av överlämnande-ärende gäller fosterbarn
som de biologiska föräldrarna skall fä tillbaka. Del är viktigt att man i dessa
ärenden mera än för närvarande beaktar barnels behov av att fä vara kvar i en
invand trygg miljö. SACO/SR hälsar därför med stor tillfredsställelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheten alt i vissa av dessa fall överflytta
föräldraansvaret till Bilaga 3 fosterföräldrarna. I princip bör relationen då
vara likartad med den som råder mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn och del
är önskvärt all adoption i flertalet fall kommer till stånd. Fosterbarnens
trygghet garanteras inte endast av att biologiska föräldrar inte kan göra
anspråk på dem utan också av att fosterföräldrarna inte skall frånsäga sig
ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller tvångsmedel vid överiämnande av barn är
SACO/SR av den uppfattningen, att endast vite bör komma i fråga och att detta
bör sättas förhållandevis högt. SACO/SR är emot Ivängshämtning via polis. Det
är centralorganisationens mening alt i de fåtaliga fall det kan bli fråga om
bör åtgärdas enligt barnavårdslagen och att eventuella ändringar därför bör
komma lill stånd i denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.28 Moderata Kvinnoförbundet (MKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MKF vill kraftigt understryka vikten av att i den kommande
lagstiftningen barnets rätt ställs i första rummet. Överlämnande/hämtning av
barn måste få ske enbart i synnerligen tvingande fall och då måste
utgångspunkten alllid vara all verkställigheten och del praktiska sätt varpå
denna sker skall vara lill barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MKF anser inte att detta principiella ställningstagande
undergräver respekten för eventuell dom om umgängesrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.29 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De polishämtningar som förekommer idag skall inle få
förekomma och CKF instämmer i utredningens bedömning härvidlag att barnets
bästa alllid skall väga tyngst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CKF är positiv till att rättsprövning i ifrågavarande fall
flyttas från länsrätterna till vanliga domstolar. Jurister som handhar dessa
ärenden bör få en god utbildning i mer allmänmänskliga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.30 Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller frågan om överlämnande av barn instämmer
förbundet i utredningens förslag. Vid s. k. samarbetssamtal är det av yttersta
vikt att särskilt utsedda samtalsledare medverkar vid konflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.31 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlämnandet av barn skall ske efter beslut av domstol
och inle som nu av länsrätt och under medverkan av barnläkare, psykolog eller
psykiater för att skydda barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.32 Moderata Ungdomsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 8.30.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.33 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LJlredningen anser att polishämtning i undantagsfall ska
kunna användas vid återlämnande till den som har föräldraansvar. FPU menar alt
polishämtning är en så extrem åtgärd att del endast ska få förekomma i
situationer där barnet far illa. På den här punkten instämmer vi alltså i det
särskilda yttrande som Ivan Ottoson lämnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.34 Sveriges advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet finner rikligt att frågan om överlämnande av
barn handläggs av allmän domstol, som har att pröva frågorna om vårdnad och
umgängesräll, och tillstyrker alt tillämpligt tvångsmedel endast skall vara
vite utom i de fall då fråga är om överlämnande av barn till vårdnadshavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstols beslut om vårdnad måste kunna verkställas.
Samfundet avstyrker därför förslaget alt en förutsättning för hämtning skall
vara att sådan är påkallad på grund av att barnet riskerar lida skada i den
miljö där det vistas. Denna väsentliga inskränkning i rätten lill hämtning
framgår av motiven men har inte kommit till klart ullryck i lagtexten, där man
talar om att hämtning kan tillåtas, om det är förenhgt med barnets bästa. Skall
bestämmelsen tillämpas i enlighet med motiven, kommer kampen att bli hård
mellan föräldrarna om att ha barnen hos sig när vårdnadsbeslutet meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.35 Sveriges domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domareförbundet kan i och för sig ansluta sig till
utredningens uppfattning (s. 117 ff) att del finns anledning att överväga om
vissa av de nuvarande bestämmelserna i 21 kap bör ändras eller jämkas så alt de
bättre tjänar barnets behov och intressen. Förbundet har sålunda ingen erinran
mot att vissa termer, såsom verkställighet och överflyttning, utbyts mot andra.
Vilka benämningar som än väljs måsle emellertid den grundläggande innebörden av
bestämmelserna om överlämnande av barn liksom tidigare vara all domstols dom
eller beslut bör efterlevas. Detta uppges också vara utredningens uppfattning
(s. 117). Bestämmelserna i det föreslagna 8 kap. är emellertid inte entydiga i
detta avseende. De kan inge föreställningen att frågan om vad som är bäst för
barnet i föräldraansvars- eller umgängesrätls-hänseende kan upptas till förnyad
prövning i målet om överlämnande. För undvikande av missförstånd bör lagtexten
utformas så att den ger klart uttryck för att hänsynen till barnets bästa inte
avser annat än frågan om överlämnande skall ske eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår (s. 120 ff) flera ändringar i
gällande regler för prövning av frågor om överlämnande av barn och föreslår
också alt de allmänna domstolarna i stället för länsrätterna i fortsättningen
skall besluta i dessa frågor. Vad utredningen anfört lill stöd för sistnämnda
förslag (s. 118 ff) är enligt domareförbundels mening inte övertygande. Som
förbundet uttalat ovan måste frågor om överlämnande av barn, även om vissa
termer utbyts mot andra, vara av huvudsakligen exekutionsrätlslig natur.
Uppgifter av sådan art har hittills inte ansetts böra åvila de allmänna
domstolarna och förbundet menar all det bör föreligga myckel starka skäl för
att denna princip skall frångås. För all allmänhetens tilltro till
myndigheterna skall kunna bibehållas måste enligt förbundels uppfattning i del
längsta undvikas all samma myndighet först beslutar och sedan också förordnar
om verkställig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>het. Detta gäller i särskilt hög grad om förordnandet om
verkställighet. Bilaga 3 såsom i nu förevarande fall, skall föregås av
lämplighetsbedömningar. Förbundet anser sålunda att verkställighetsfrågorna
liksom hittills bör handläggas av länsrätterna. Även praktiska skäl talar enligt
förbundels mening för en sådan ordning. Förbundet vill därvid i första hand
hänvisa till att länsrätterna redan har en organisation väl anpassad för
praktiska verkställighetsfrågor och skyndsam handläggning, vilket f. n. inle är
fallet med de allmänna domstolarna. Många av de mindre allmänna domstolarna
skulle dessutom, såsom framgår av den statistik som redovisats av utredningen
(s. 119), mycket sällan, kanske bara en gång vart annat år, få anledning att
pröva verkställighetsfrågor. Dessutom kan del för parterna framstå som
olämpligt att samme domare som meddelat domen eller beslutet också prövar
frågan om verkställighet. Den föreslagna ordningen skulle alltså förorsaka
flera praktiska problem och skulle inte heller, såsom uttalas av utredningen
(s. 119). skapa'"bättre förutsättningar för enhetliga lösningar och en
helhetssyn på de problem som är i fråga". Tvärtom anser förbundet att
dessa syften bättre nås om verkställighetsfrågorna handläggs av länsrätterna
som genom mängden av mål bibringas stor erfarenhet i dessa frågor. Det bör
också framhållas att länsrätterna har betydande erfarenhet av barnavårdsfrågor
genom sin handläggning av mål enligt barnavårdslagen. Domareförbundet
avstyrker således förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ordning, i vilken verkställighetsfrågorna för
närvarande handläggs, fungerar enligt domareförbundels erfarenhet väl, och
någon anledning till ändring därav föreligger inte i vidare mån än alt del bör
övervägas huruvida länsrätt skall kunna initiera en omprövning vid allmän
domstol av föräldraansvar och umgängesräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget angående begagnande av tvångsmedel föranleder
inle någon förbundels erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den händelse frågor om överlämnande av barn likväl
skulle anses böra handläggas av de allmänna domstolarna torde lagbestämmelserna
böra ge klarare ullryck för alt rättegångsbalkens regler om indispositiva mål
är tillämpliga. Den föreslagna bestämmelsen i 8 kap. 14 § första stycket om
rättegångskostnad bör under alla förhållanden omarbetas så att den
överensstämmer med föreskrifterna i förslagets 6 kap. 33 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skiljaktig mening av lagmannen Ankarloo</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande bestämmelserna i 21 kap. föräldrabalken om
överlämnande av barn präglas av ell exekulionstänkande. Ett mål om överlämnande
av barn innefattar emellertid många fler frågor än som normalt är förknippade
med verkställighet av dom eller beslut. 1 målet åberopas ofta samma
processmaterial som i vårdnadsprocessen. 1 andra fall är processmaterialel
visserligen nytt men av samma art som i ett vårdnadsmål. t. ex. när barnet har
tagits om hand av någon som ej har befogenhet att vårda barnet och som vägrar
att lämna barnet ifrån sig. Det finns därför starka skäl för att samma domstol
prövar både frågor om föräldraansvar och umgänge samt frågor om verkställighet.
Det måste vidare anses som en fördel att domstolen vid behandlingen av ell
verkställighetsyrkande utan omgång kan ta upp frågor om föräldraansvaret eller
inskränkning i en tidigare fastställd umgängesrätt. Det är därvid av
underordnat intresse om denna omprövning flyttas till förvaltningsdomstol eller
om prövningen av verkställigheten flyttas till allmän domstol.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.36 Svenska Läkaresällskapet</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaresällskapet tillstyrker alt hämtning som en möjlighet
för umgänge skall utgå. 1 vissa situationer bör dock hämtning finnas kvar,
exempelvis i sädana där uppenbara risker för barnets bästa föreligger i den
miljö barnet vistas. Utredningen föreslår all vid hämtning skall utöver
kontaktpersonen, barnläkare, barnpsykialriker eller barnpsykolog medverka. Man
har framhävt krav på fackkunksap i detta sammanhang. Del vore angeläget att
utredningen mera ingående beskriver vad som egentligen åsyftas vid medverkan av
dessa nämnda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.37 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tvångsmedel - vitesföreläggande och polishämtning - som
finns för att genomdriva ett domslut i fråga om överflyttning av barn kommer
lyckligtvis i praktiken sällan till användning. Ur barnspykialrisk synpunkt är
såväl vite som hämtning meningslösa åtgärder för genomförande av umgängesräll
(jfr avsnitt 4.36). När del gäller föräldraansvar är del något annorlunda. Dels
bör en sådan åtgärd kunna vara en engångsföreteelse till skillnad från
förhållandena vid umgängesrätt, dels kan del ha väsentlig betydelse för
barnets hela framlid. Alt hämtning bara skall kunna ske om barnet riskerar att
fara illa i den miljö det vistas i ger en ytterligare garanti för att delta
blir myckel sällsynta ingripanden, men i så fall kan delta ske snabbare enligt
BVL (LVU). Hämtning borde alltså kunna utmönstras som tvångsmedel och endast
vite kvarstå när det gäller tvister om föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.38 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helst önskar väl alla att man aldrig tvångsmässigt behövde
ta till vite eller överlämnande för att umgängesräll och återgång till den
föräldraansvarige skall fungera. Bra att förslaget endast innebär vite när del
gäller utövande av umgängesrätlen. Att utföra ell överiämnande av barnet så
skonsamt som möjligt är säkert svårt hur många människor barnet än har som
stöd. Det är viktigt att man både när det gäller umgängesräll och överlämnande
utgår från vad som är barnets bästa och eventuellt omprövar vem som skall ha
föräldraansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procedurreglerna med uppdrag lill en social tjänsteman alt
verka för frivilligt överlämnande, vite, muntlig förhandling och medling är
tidskrävande men naturligtvis viktiga för att om möjligt undvika ett
tvångsmässigt överlämnande. Utifrån den tid detta lar är del dock svårt all
förslå diskussionen på sid 129, att man skulle använda sig av
Barn-föräldrabalken för alt återföra ett barn från en olämplig miljö (ej hos
förälder), lill den föräldraansvarige, i stället för att omhänderta barnet
enligt barnavårdslagen. Idag består ett omhändertagande för utredning 4 veckor,
enligt Socialtjänstlagen kommer det att bestå kortare tid och ovanstående
procedur tar säkert lika lång lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När tvisten gått så långt som lill fråga om vite och
överlämnande skulle föräldrarna behöva myckel mer psykoterapeutisk hjälp än
juridisk medling och förhandling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.39 Sveriges skolkuratorers förening</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att aUmän domstol skall vara
beslutande myndighet i stället för länsrätterna, anser vi är ett steg i rätt
riktning. Länsrätterna bör inte vara berörd myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser emellertid alt utredningen i detta avsnitt inte
framhåller barns behov lika starkt som i föregående frågor. Del konstateras att
konflikter som ger upphov lill begäran om överlämnande av barn ofta är
svårlösta. Samtidigt föreslås att domare vid allmän domstol skall försöka komma
fram lill samförslåndslösningar. Vid behov skall domaren ha möjlighet att låta
förberedelserna gå över i sammanträden inför en av rätten särskild förordnad
medlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta förslag är inle lillfredsslällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi stöder utredningens förslag att hämtning ej får
förekomma vid umgängesrätts utövande, utan enbart vid överlämnande till den som
har föräldraansvaret och endast om barnet riskerar lida skada i den miljö den
vistas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.40 Fosterhemmens Riksförbund (FR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skärpning av reglerna som föreslås, ställer vi oss
positiva lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.41 Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betr. överlämnande av barn genom polismyndighetens försorg
anser BRIS att sådant överlämnande överhuvudtaget inle skall förekomma för
fullföljd av beslut om umgängesrätt. BRIS ansluter sig till Ivan Ottosons
särskilda yttrande om att överlämnande inte får komma ifråga annat än om barn
far illa i den miljö del befinner sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfatlningsförslag och motivering BFB 8 kapitiel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS har i sina förfatlningsförslag ändrat något i
paragrafindelningen, så alt utredningens 3 § i BFB 8 kap. skrivits ihop med 4
§. För övrigt följer våra paragrafer samma ordningsföljd som i betänkandet, men
med den ändrade numrering som föranleds av ovanslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad BRIS vill uppnå med att vända polishämtningen mot den
vuxne äratt i första hand undanröja den fruktansvärda hotsituation som
hundratals barn lever i idag i Sverige. Till Barnens Hjälplelefon på BRIS'
kontor får vi i genomsnitt ell samtal i veckan som gäller polishämtning av barn.
Flera barn har hämtats 2, 3 eller 4 gånger redan. Många barn har under åratal
levt med detta hot ständigt hängande över sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med vår omformulering av 4 § så riktas hotel
istället mot den vuxne. Vi hoppas alt del skall ha den effekten dessutom att
vuxna hejdar sig litet mer än de f. n. gör i sina konfiikler och inte på samma
sätt använder barnen som brickor i spelet. Som det nu är kan de göra det ulan
minsta konsekvens för egen del. men med svåra och ofta bestående psykiska
konsekvenser för de barn som drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meningen år att det första rekvisitet för att någon
överhuvudtaget skall få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>begära överlämnande av barn, är att överlämnandet ska
ske/ra« någonting destruktivt. Inte i något läge får barn överlämnas genom
ingripande i enlighet med BFB 8:4 enbart för all överlämnas tUl någonting.
Överhuvudtagel ska inle byte av miljö ske tvångsvis eller mot barnets vilja på
andra premisser. Polishämtningen ska upplevas som en räddning för barnet frän
en klart destruktiv miljö. För andra situationer finns andra medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra rekvisitet skall vara all man om möjligt skall
hämta den vuxne medan barnet inle är närvarande. Går inle det får man överväga
vilken åtgärd som förorsakar barnet minst skada, alt se den vuxne föras bort
eller alt själv utsättas för det. Någon som känner barnet väl (barnets
kontaktperson, lärare, annan vuxen förtrogen till barnet eller förälder) bör
kontaktas bäde för att bedöma barnets behov av hur hämtningen bör gå lill och
för alt vara ett stöd för barnet under och efter hämtningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandets 6 § 3 stycket är inle relevant längre när man
hämtar barn endast från myckel destruktiva situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 4 § i värt förslag har vi avsiktligt inte nämnt förälder
som första stödperson vid en polishämlning. Vi bedömer det så att både
situationen för, under och direkt efler en polishämlning är så uppskakande för
barnet alt barnet i normalfallet behöver främst en neutral, men trygg avstamp
från den starka upplevelsen. Del kan bli för häftigt med tvära känslomässiga
kast och krav för barnet. Ofta kan del vara helt nödvändigt för barnet att
först få ösa ur sig vad man upplevt för en neutral person, innan man orkar
knyta an igen till sin förälder eller annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en förälder utsatt barnet för den situation som varit
orsak till polishämlningen, så vill barnet ofta av lojalitelsskäl inte utlämna
en förälder lill den andra. Barnet tycker oftast om båda föräldrarna och
förslår kanske att den ena föräldern varit i en desperat situation. Barnet vill
kanske inte heller öka på konfiikten mellan sina båda föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS vill helt ha bort förfarandet med vitesföreläggande i
sådana här situationer. Vi tror inle att det har någon annan effekt än att göra
situationen ännu värre, dels förlänga den, dels öka på pressen på den person
som redan försall sig och barnet i en ohållbar sits. Att vitet i sig skulle
förmå en desperat person att inse att han/hon skall ändra sitt beteende
förefaller inte troligt i ett sådant här läge. Kan del visas att vitesholel
haft avsevärd effekt i sådana här situationer skall del naturligtvis behållas
men BRIS ställer sig tveksam till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS har som ett alternalivförslag lill 1 § skrivit ihop
den med 7 § för att betona alt överlämnande av barn i första hand inte är ell
maktmedel att utöva föräldraansvaret med utan en nödlösning när barn far myckel
illa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Allernativt författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När barn utan beaktansvärda skäl bortförs eller kvarhålls
kan den som har föräldraansvaret, förälder utan del i föräldraansvar eller
annan sotn barnet stadigvarande vistas hos begära rättens förordnande att
barnet skall överlämnas lill honom i enlighet med 2-5 §§ om det är uppenbart
förenligt med barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande enligt första stycket kan också begäras av
barnombudsmannen eller socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS bifogar Yttrande över motion 1977/78:1478 om
verkställigheten av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslut i vårdnadsärenden för att ytterligare förtydliga
våra synpunkter och erfarenheter av polishäintningar av barn.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har i dom eller beslut beslämls om föräldraansvar kan den
föräldraansvarige begära rättens förordnande om fullföljd av domen eller
beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Förfatlningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När förordnande enligt 1 § begärts skall rätten uppdra åt
företrädare för socialtjänsten att verka för all den som har hand om barnet
frivilligt skall överlämna barnet. Sådant uppdrag får även lämnas ät annan/ör
uppdraget lämplig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som fält uppdrag enligt första stycket skall inom tid
som rätten har bestämt lämna denna en redogörelse för åtgärder som vidtagits
och vad som förekommit vid uppdragels utförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Förfatlningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anser rätten att åtgärd enligt 2 § är utan verkan eller
har åtgärden inle lett till frivUligt överlämnande av barnet skall rätlen kalla
parterna tUl sammanträde inför medlare, som förordnas av rätten, eller till
förberedelse. Kallelse till sådan förhandling skaU även tillställas barnels
kontaktperson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ev. tillförordnad medlare skall i efterhand utan dröjsmål
lämna redogörelse till barnets kontaktperson om vad som förevant.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppnås inte överenskommelse mellan parterna genom medling,
förberedelse eller på annat sätt, får rätten besluta i enlighet med 1 S.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
första hand skall överlämnande av barnet ske på sådant sätt att den vuxne som
hindrar beslutets verkstäUighet tillfäUigt bortföres genom polismyndighetens
försorg så lång tid som det tar för barnets kontaktperson, annan för uppdraget
lämpad person, föräldraansvarig eller annan förälder utan det föräldraansvaret
att förbereda barnet för flyttningen och verkställa den.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I andra
hand skall barnet personligen hämtas genom polismyndighets försorg om den vuxne
som motarbetar beslutets fullföljd agerar på säu som är ägnat an ge barnet
större psykiska men vid hämtning enUgt andra stycket än enligt detta stycke,
eller om barnets fysiska eller psykiska hälsa utsätts för större risker i den
befintliga miljön än de psykiska men en polishämtning av barnet personligen
åsamkar barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SkaU överlämnande av barn ske genom polismyndighets
försorg i enlighet med 4 §, skall barnets kontaktperson, annan för uppdraget
lämplig person, föräldraansvarig eller förälder utan del av sådant ansvar och
barnpsykiater,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan, som innefattar två skrivelser, finns inlagen i
slutet av detta avsnitt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnpsykolog eller liknande fackman medverka för an ta
tillvara barnets intressen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligger får rätten, för att
underlätta barnets överlämnande, föreskriva att barnet tillfäUigt skaU
omhändertagas på lämpligt sätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlämnande av barn i andra fall 7 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om dom eller beslut som avses i 1 § inle föreligger
kan den som har föräldraansvaret, när barnet vistas hos annan, begära rättens
förordnande att barnet skall överlämnas till honom / enlighet med 4 och 5 §§,
om det är uppenbart förenUgt med barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande skall gälla vid gemensamt föräldraansvar om en
av dem som har föräldraansvaret utan beaktansvärda skäl bortfört eller
kvarhåller barnet och den andre begär överlämnande av barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt skall 2-6 §§ ha motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamma bestämmelser 9 § Motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS vill all om del överhuvudtagel är genomförbart skall
barnets mening inhämtas. Hur det skall gå lill varierar stort alltefter barnets
ålder, utvecklingsgrad, ålder och den allmänna aktueUa situationen. Barnpsykiatrisk
och barnpsykologisk expertis bör i normalfallet sköta sådant förfarande med
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudregel skall vara att barnets mening alltid blir
utslagsgivande pä precis samma sätt som enligt BFB 6 kap. 17 och 30 §§.
Undanlag skall endast medges för situationer liknande dem vi exemplifierat i
den sammanfattande motivering för BFB 6 kap. 14, 17 och 17 a §§. Barnet själv
vet mest om hur bra eller dåligt del är alt vara barn i just den familj som
just del barnet levt med. Ingen annan kan vela det bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om överlä/nnande av barn skaU barnets mening i
frågan inhämtas på ett för barnet lämpligt sätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets mening skall därvid vara utslagsgivande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betr. praktiska frågor vid umgängesrältens utövande (6.2.4
i betänkandet) och BFB 8 kap. 10 §:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fara alt ett barn förs ur landet vill BRIS
föreslå att i barnpass skall obligatoriskt medfölja utresetillstånd för alla
utlandsresor. Sådant utresetillstånd skall alltid vara bevittnat och utfärdat
och undertecknat av föräldraansvarig som ej medföljer på resan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rent praktiskt föreslår BRIS följande tillvägagångssätt: I
barnels pass anges den eller de föräldraansvarigas namn, personnummer,
passnummer, namnteckning saml foto.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd kan ges på separat papper eller genom enkel
förtryckt text i Bilaga 3 barnels pass: "Jag medger att detta barn
reser med (namn och personnummer) den (datum) från (land) till (land och
beräknad hemresedag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:146.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datering, namnteckning, bevillning,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bevillning av varje tillstånd är nödvändigt för all
undvika hotsituationer. För att inle onödigtvis komplicera tillvaron i familjer
där sådana här risker inte är aktuella skall generella tillstånd kunna ges för
exempelvis ett år i laget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS anser att de praktiska konsekvenserna av
tUlståndstvång år minimala jämfört med de fördelar förslaget innebär.
Nackdelarna är således alt båda föräldraansvariga måste hämta ut passet
personligen, jämfört med att den ena nu kan göra del med den andra
föräldraansvariges skriftliga tillstånd. Möjligheten all ge generella tillstånd
kan inte anses som särskilt betungande i de fall där riskerna för ev.
kidnappning bedöms som obefintliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelarna är däremot flera och betydligt tyngre vägande,
även om de kommer färre familjer tillgodo. Med detta förfarande undviker man
själva hotsituationen för barnet, vilket i många fall är en outhärdlig press.
Man undviker också en ökande konflikt mellan föräldrarna enbart p.g.a. rädslan
för alt en sådan här risk existerar att barnet skall kunna föras ur landet. Man
undviker förhoppningsvis också den kalastrof en kidnappning innebär för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen kan med något som helst anspråk på tillförlitlighet
i förväg uppskatta risken för att någon egenmäktigt skall föra barnet ur
landet. Det enda som slår oss till buds är att förhindra möjligheterna av att
en sådan situation uppslår. Som del är nu måste vi först vänta tills del väl
hänt. När det sedan hänt inser vi att vi nästan aldrig har några medel alt
ingripa med för alt rätta till den katastrof som inträffat. BRIS förordar
därför alt vi i Sverige gör allt för all undvika sådana här risker all barn
skall fara illa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Förfatlningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger i mål enligt detta kapitel fara att barnet förs
ur landet eller är målet av annan anledning brådskande, kan rätlen förordna alt
barnet omedelbart skall omhändertagas på sätt som rätlen finner lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan beslut enligt första stycket inle avvaktas får
polismyndighet vidtaga sådan omedelbar åtgärd som kan ske utan skada för barnet
och i enlighet med 4 och 5 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärden skall genast anmälas lill rätten, som utan
dröjsmål prövar om den skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hämtning och annan åtgärd beträffande barnet skall ulföras
på ell för barnet så skonsamt sätt som möjligt och med iakttagande av tillgängUga
kunskaper om barns behov därvidlag. Barnet skall alltid erbjudas kristerapi av
expertis i samband med åtgärder enligt detta kapitel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillfällig bostad för barn</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS föreslår all nedanstående förfatlningsförslag införes
i BFB 8 kap. mellan 12 och 13§§. Vi har därför preliminärt numrerat vårt
förslag till 12a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS har många gånger uppsökts av barn som befinner sig i
en akut krissituation. Det kan gälla misshandel i hemmet, fysisk likaväl som
psykisk, svårigheter i ell fosterhem eller vid en intagning på barnpsykiatrisk
klinik eller i andra situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt har i alla dessa fall varit att ingen vuxen
tagit deras hjälpbehov på allvar. När barnet bett om hjälp har del ignorerats
av den vuxne och många gånger har barnet med list eller våld förts tillbaka
till just den situation som barnet finner outhärdlig och söker hjälp för att
bearbeta eller komma ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sådana här fall kan barnet bli desperat och söka sig
till 'riskmiljöer' därför att det är del enda som återstår där ingen förväntas
vilja lura eller tvinga tillbaks barnet lill det barnet just då inle klarar av
att utsättas för. För att ge barnet en nödvändig paus i krissituationen vill
BRIS alt man i sådana fall skall förordna om tillfällig bostad för barnet och
vid behov även om umgängesrätlen i enlighet med barnels önskningar. Dä kan man
i lugn och ro bearbeta situationen och hinna finna lämpliga, mer varaktiga
lösningar samtidigt som barnet får tillgång till ett vuxet slöd i den akuta
krissituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande enligt 12 a § bör kombineras med
samarbetssamtal i enlighet med BFB 6 kap. 29 § och förhoppningsvis leda fram
till en fungerande lösning. Vill barnet prata i enrum med en terapeut skall
detta respekteras och begär barnet att vad som därvid yttras inte får föras
vidare skall även detta respekteras. Barnet bör delges möjligheten av att
företrädas av en egen terapeut och del bör beslutas i enlighet med barnets
önskemål därvid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 a § Förfatlningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har överlämnande av barn skett i enlighet med 4 och 5 §§
eller befinner sig barnet uppenbart i annan akut krissituation och uttrycker
klar motvilja att återvända hem eUer att stanna kvar där det är, kan tillfällig
bostad förordnas för barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första hand skall sådan bostad förordnas hos barnets
kontaktperson eller annan vuxen som barnet känner och har förtroende för.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behov skall tillfälligt förordnande meddelas även om
umgängesrätten. Förordnande enligt denna paragraf skall innebära erbjudande om
samarbetssamtal mellan berörda parter och förordnandet skall bestå så länge
barnet har behov därav. Sådant förordnande kan ske på begäran av barnet eller
av vuxen som uppmärksammat barnets behov av förordnandet till rätten,
socialnämnden eller barnombudsmannen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:41.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utfärdas förordnande i enlighet med denna paragraf av
rätten kan det meddelas utan huvudförhandling och går i verkställighet lika med
lagakraft ägande dom, men kan återkallas av rätten så snart barnets behov av
förordnandet upphörl.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga BUaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrande över motion 1977/78:1478 av Åke Polstam och Ella
Johnsson om verkställigheten av beslut i vårdnadsärende.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen BRIS/Barnens Rätt I Samhället vill härmed komma
med följande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS anser att det enda tillfälle där en polishämlning kan
vara motiverad är när barnet har det sä svårt i sin befintliga miljö att en
polishämlning trols allt gör mindre skada på barnet än den redan pågående
fysiska eller psykiska misshandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande lagtexten är formulerad på det sättet alt
länsrätten kan vägra verkställighet om risk, som ej är ringa, föreligger för
skada på barnets kroppsliga eller själsliga hälsa. Polis kan nu i praktiken
anlitas för att hämta barnet om del inle finns läkarintyg som gör det troligt
att sådan risk föreligger i polishämtningssiluationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inle ens mycket kvalificerade personer på barnavårdens
område, t. ex. läkare eller psykolog, kan i förväg bedöma vilka risker barnet
kan utsättas för i en situation som inte ägt rum. Även om risken skulle bedömas
som ej vara ringa är detta en felaktig utgångspunkt när del gäller för barn så
livsavgörande frågor som förflyttning mellan olika miljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS föreslår att redan vid ett tidigt stadium i
vårdnadsutredningen skall barnet få tillgång till en erfaren barnpsykolog och
få utse en egen förtroendeman. Del är viktigt att barnet haft förtroende för
denna senare person redan innan krisen blivit akut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många barn har i denna vårdnadssituation själva tagit
kontakt med BRIS och uttryckt sin vilja och sina önskemål. BRIS' erfarenheter
visar att barnen just i vårdnadsutredningsmål upplever situationen så starkt
att de tvingas ta ställning med eller mot sin vilja, även om de inte kan
formulera eller förmedla känslorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla barn, särskilt de som inle själva kunnat uttrycka
sina önskemål, behöver en kvalificerad barnterapeutkonlakt i dessa
krissituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS är klart av samma uppfattning som motionärerna, att
polisens befattning med verkställighet av beslut i vårdnadsärenden m. m. bör
begränsas till t. ex. vid fall av barnmisshandel där inget dröjsmål kan
tolereras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen BRIS vill samtidigt påpeka att barnet endast
delvis är hjälpt genom den föreslagna reformen. De men som barnet kan få i
hämtningssituationen beror dels på den oundvikliga förskräckelsen vid
polishämtningen men dels i minst lika hög grad på den förtvivlan som
övergreppet på barnels innersta vilja orsakar i de fall då man inle tagit
hänsyn till barnets egen önskan om vårdnadshavare. BRIS anser därför att varje
ansökan om hämtning av bam från en vårdare till en annan i sig ska utgöra
indikation till att en barnpsykolog inkopplas av länsrätten för att tillvarata
barnets intressen. Vid det beslut om ev. hämtning som sedan fallas skall
barnpsykologens utredning om barnets behov och önskemål vara utslagsgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga tiU BRIS' yttrande över motion 1977/78:1478 av Åke
Polstam och Ella Johnsson om verkställigheten av beslut i vårdnadsärende.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen BRIS anser att poUshämtningar inte ska
förekomma i rena vårdnadsfrågor. Särskilt inte när det handlar om barn som
själva tagit ställning och valt att bo hos t. ex. den förälder som formellt
inte är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdnadshavare. All barnpsykiatrisk expertis är ense om
att det för barnet är Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett mycket svårt avgörande att välja en förälder och då i
samma val avvisa den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra föräldern. Det är ett val som barn inte gör om de
inte har myckel starka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skäl till det. Men då ska också de vuxna respektera detta
svåra steg barnet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vuxna måsle la barn på allvar och inle ingripa mot deras
vilja därvidlag om inle barnels val samtidigt innebär allvarliga risker för
dess fysiska eller psykiska hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet inom BRIS, i likhet med alla andra som arbetar med
de barn som upplevt en eller flera polishämtningar, att varje polishämtning är
en allvarlig risk för barnels hälsa och att de men som dä uppstår är långvarigt
bestående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den riskbedömning man gör före polishämtningar är en
felaktig och meningslös utgångspunkt. Utgångspunkten i alla tvister där barn är
inblandade är enligt lagen barnels bästa. Del är myckel sällan man kan förena
barnets bästa med en polishämtning. Del handlar egentligen om ett maktmedel,
där den svagaste och mest sårbara parten, barnet, aldrig kommer till tals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS anser att när del gäller att höra barn om deras vilja
så behövs ell nytänkande både inom socialvården och rättsväsendet. De som har
ansvar all utreda och döma i känsliga vårdnads-, placerings- och
omhändertagandemål måste börja lyssna på och ta hänsyn lill barns egna önskemål
i en situation som gäller hela deras livsmiljö och uppväxlvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många barn kan inte uttrycka vem de vill vara hos. De
barnen behöver hjälp att reda ut sina känslor genom all få prata med någon som
är van all lyssna och erfaren i att tolka barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lagen är skriven nu så är det relativt sett kanske ett
fåtal barn som verkligen är direkt drabbade. Mångdubbelt fler lever dagligdags
under det ständiga hotet av en eventuell polishämtning. Så länge en part hotar
att ta lill detta tillåtna tillbygge i föräldrars prestigekamper, så länge
tvingas också barnen leva i den fullständiga rättslöshet som del innebär att
aldrig vela när eller om polisen kommer. Hem, till skolan, var som helst, när
som helst. Barnet kan aldrig känna sig säkert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan vara svårt för vuxna all föreställa sig vad det
innebär att leva med det hotet, men det är tyvärr en realitet för många barn.
En verklighet som vi tillåter så länge vi tillåter polishämtningar i rena
vårdnadstvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom BRIS har vi ofta exempel på andra förflyttningar av
barn, som för barnens del innebär samma svåra upplevelser som polishämtningar
och alltså bör förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går lill på så sätt att man flyttar barn från ell hem
till ett annat ulan alt förvarna vare sig barnet eller det hem där barnet
vistas. BRIS har dokument som visar att man 2-3 dagar före en sådan förflyttning
t. o. m. förnekar att den kommer att äga rum (varpå chocken blir ännu större
för barnet). Själva förflyttningen går lill så att barnet ulan förvarning
flyttas direkt från en sjukhusvistelse, från ett barnkalas, från skolan, från
ett fosterhem, från annan vårdare e. d. Barnet hinner inte ställa om sig
psykiskt, det hinner inte få med sig varken kläder eller trygghetssymboler. Det
kan också vara så alt det ställe barnet förs lill är just den plats på jorden
barnet helst av allt inle vill vistas på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet kan dessutom tro att de vuxna som barnet bott hos,
och som kanske är dess känslomässiga föräldrar, i hemlighet gått med på denna
förflyttning och inte vill ha barnet. Del är vanligt att man i dessa fall
utfärdar besöksförbud för de tidigare vårdarna "så alt barnet i lugn och
ro för växa in i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den nya miljön". Varpå barnets farhågor visar sig
bekräftade: de ville inte ha Bilaga 3 mig, de brydde sig inte om mig
egentligen. Sedan kan man försöka ge det barnet förtroendet tillbaka för vuxna.
Och myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill del ovanstående vill BRIS att lagen om
polishämtningar åtföljs av föreskrifter om vissa förutsättningar för hur en
förflyttning av barn kan få äga rum. I dessa föreskrifter skall stadgas hur
lång tid i förväg alla inblandade parter ska få veta detta beslut och hur lång
"inskolningslid" med minimum antal besök i varandras miljöer barnet
och den nya vårdaren måste göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS föreslår en inskolningstid på cirka två månader,
under vilken tid den nya vårdaren gör många besök i barnels aktuella hemmiljö
och all barnet också bör göra flera besök och övernattningar i den nya miljön.
Som besök skall i regel inle räknas kortare lid än en halv dag. Som ny vårdare
räknas alla andra än den som barnet bor hos när förflyttningen beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan den definitiva förflyttningen sker skall
obligatoriskt ingå alt den barnlerapeul, som skall följa barnets reaktioner
under hela inskolningen, avslutar med ett förutsättningslöst samtal där barnet
skall ha möjlighet all la ställning till den föreslående flyttningen. Anser sig
barnet behöva del skall inskolningstiden kunna förlängas; vägrar barnet
kategoriskt all alls flytta skall beslutet omprövas och barnets beslut ska ha
stor betydelse i den bedömningen. Vill barnet flytta till den nya miljön innan
inskolningstiden är över ska detta kunna medges när man övertygat sig om all
det är barnels verkliga vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fall av kidnappning (egenmäktighel med
barn) så är del orimligt alt länka sig att något barn orkar med all först
kidnappas och sedan polishämtas. Barnpsykolog tillsammans med en person som
barnet redan känner och har förtroende för, och som inle tillhör de stridande
parterna, bör kopplas in för alt tillvarata barnels intressen. De skall försöka
hitta andra gångbara lösningar än polisingripande. Fungerar ingen annan lösning
än polisingripandet skall barnpsykologen och förtroendemannen aktivt delta i
den situationen på ett sätt som mildrar chockupplevelserna för barnet så långt
möjligt är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill BRIS att resurser skall finnas så att de
barn som måst utsättas för polishämlning undantagslöst skall få bearbeta detta
trauma tillsammans med erfaren barnterapeut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.42 Rädda Barnens Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om överlämnande av barn har i allmänhet ett direkt
samband med tvister mellan föräldrar om vårdnad och umgängesrätt. Överlämnande
med hjälp av polis etc, som gjorts offentliga genom alt föräldrar lämnat ut sig
och barnen till allmänhetens bedömning genom tidningarna, har verkat pådrivande
när det gäller önskemål om förändringar av gällande bestämmelser. Men de allra
flesta överlämnanden av barn går lungt till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu föreslås att ärenden av denna typ överförs till aUmänna
domstolarna från länsrätterna, som f. n. handlägger dem. Man vinner att
samtliga ärenden som rör vårdnads- och umgängesräll handläggs av allmän
domstol. En nyhet är alt föräldrarna skall kallas till muntlig förberedelse
inför rätten, om inte den som har hand om barnet frivilligt kan förmås alt
överlämna barnet. Man vill försöka uppnå en samförståndslösning med
utgångspunkt från vad som kan anses vara del bästa för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att inkalla föräldrarna till rätten uppnår man en
situation, där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna tvingas sitta ner och diskutera fram en
lösning. Om man ändå inle Bilaga 3 kommer överens, kan rätten besluta om ett
sammanträde inför medlare. Detta bör kunna förhindra hämtningar genom
myndigheternas försorg, specieUt som rätten dessutom ges möjlighet att väcka
frågan om omprövning av föräldraansvaret, om det ligger i barnets intresse.
Vite och överlämnande av barn skall som tidigare kunna användas, men del senare
endast när det är fråga om överlämnande till den som har föräldraansvaret och
endast då det är uppenbara risker för barnet i den miljö det vistas. Till skydd
för den umgängesberättigade föreslås väsentligt höjda vitesbelopp i faU av
vägran att lämna över barnet. W anser att de föreslagna förändringarna kommer
att gagna barnet men också ge föråldrarna en chans att bättre penetrera de
hinder som uppstår på grund av olösta konflikter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.43 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under andra halvåret 1979 inkom till länsrätterna 245 mål
angående FB 21. På årsbasis bör antalet vara cirka 450. Dessa mål är alla
synnerligen allvarliga, de rymmer ofta mycken tragik och uppslitande, evigt
ihågkomna upplevelser för de inblandade barnen. Allt måste göras för att lätta
deras börda i dessa sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har alltsedan 1970 ägnat mycken uppmärksamhet ål FB 21
och i ett flertal sammanhang lämnat förslag till ändringar i FB 21 samt i
frågor med direkt anknytning härtill, så t. ex. länsrätternas roll. Senast FoR
framförde vissa synpunkter var i vårt remissvar på motion 1977/78:1478 av Åke
Polstam och Ella Johnsson om verkställighet av beslut i vårdnadsärenden. FoR
bifogar ett exemplar av detta svar emedan däri behandlade frågor ligger helt
inom rubriken för delta avsnitt. Med denna bilaga' förkortas också texten i
detta avsnitt saml påvisas kontinuiteten och uthålligheten i FoR:s tidigare
framförda åsikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LånsråtUtingsrätt. Redan 1970 framförde FoR som sin
uppfattning att länsrättens handläggning av mål enl FB21 borde läggas över på
den dömande instansen. Se bilagan. Det är således med tillfredsställelse FoR
konstaterar att utredningen nu föreslår all tingsrätterna skall överta
länsrätternas handläggning av mål enl FB 21.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrättsärenden - antal och verkningar av beslut. I
remissvaret, bilagan, motiverade FoR varför det vore angeläget för Lagutskottet
att söka kartlägga vad som beslutas i länsrätterna enl FB 21 samt verkningarna
av dessa beslut. Utredningen har presenterat statistik för 1977 avseende mål
vid landets länsrätter en FB 21, nämligen antal, antal "vägran" av
verkställighet, omfattning av vite och hämtning. I anslutning till detta har
utredningen i beklagligt ringa utsträckning presterat orsaksanalyser, exempelvis
varför så få viten utdömts och varför så få hämtningar behövt verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I inledningsraderna till detta avsnitt refererar FoR
aktuell statistik från Domstolsverket, som visar att antalet mål enligt FB 21
synes öka. FoR vill också hänvisa till sitt utredningsresultat i anslutning
till bilagan, vilket kan anses så aktuellt och kvalitativt gott all FoR bl. a.
när det gäller sitt ställningstagande till "hämtningar" vill stödja
sig på materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedan tar FoR upp några principiella frågor till behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om hot. I ett tvistemål, där parterna intagit låsta
positioner, är de oftast dåligt motiverade för medling och ger med sig först
när de konfronteras med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' BUagan finns Intagen i slutet av delta avsnitt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stort obehag eller hot om tvångsmedel. Som sådant
uppfattas troligen ofta Bilaga 3 redan en ansökan om verkställighet genom
hämtning. Över huvud saknar vi i detta sammanhang en allsidig analys från
utredningen om tvångsmedlens funktion. FoR önskar här hänvisa lill sin i bilagan
genomförda diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hämtning - massmedier. Utredningen har ägnat spaltutrymme
åt åsikter av typen alt hämtning vållat "stor uppståndelse inte minst i
massmedier" och "skett under uppseendeväckande former". Vi anser
det felaktigt alt på detta sätt kritisera hämlningsförfarandet utifrån ett par,
som vi kontrollerat, rena undantagsfall då ena parlen bjudit in pressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hämtning som tvångsmedel. Utredningen vill i princip
avskaffa hämtning som tvångsmedel. Utredningen skriver bl. a. att hämtning i
varje fall inte bör få komma i fråga "för att få till stånd en av domstol
fastställd umgängesrätt". Detta betyder att utredningen vill begränsa
hämtningsmöjlighelen till sådana undantagssituationer när barnet riskerar att
lida skada där del vistas och endast när den som har föräldraansvaret begär
barnets utlämnande. Detta ställningstagande ligger helt i linje med
utredningens förbluffande svaga engagemang för problemet
"umgängessabotage". Vi har prenelreral detta mer i detalj i avsnitt
4.42 (till denna remissammanställning) till vilket vi hänvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa frågor har vi ett helt annat synsätt än
utredningen. Självfallet bör vi försöka organisera en socialtjänst, som blir
kapabel all bidra lill en minskning av det antal krissituationer, som leder
fram till FB 21 -mål men vi får å andra sidan inle avhända oss det yttersta
tvångsmedlet vare sig i vårdnads- eller umgängestvister- diskriminering av
umgängesberättigade får inte förekomma för barnels skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutsproceduren</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår:</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>steg 1 (§2)</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>FrivilliBl överlämnande</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I , .,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt. förordnande av medlare I ■<br>
steg 2 (§ 3)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förberedelse/förlikning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>steg 3 (§ 4)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskild medling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>steg 4 (§ 5)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår ett mjukt tillvägagångssätt med
upprepade tillfällen lill medling och förhkning. Beklagligtvis innebär detta
att proceduren kommer att bli tidsmässigt utdragen - karakteristiskt nog har
tidsfristen tagits bort. FoR anser detta bryta mot ett imperativ i dessa
krissammanhang nämligen alt hela handläggningen måste gå så snabbt som möjligt.
I de vanligtvis låsta positioner, som parterna redovisat i steg 2 (om
förlikning ej sketl) tror vi inte att "särskild medling" kommer att
ge del resultat insalta resurser motiverar, snarare synes den endast medföra
tidsutdräkt. FoR anser att det gagnar saken bäst om beslutsproceduren förkortas
till 2 steg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjlighet lill
medling / förberedelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huvudförhandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser vidare att en tidsgräns bör sättas för steg a)
och att medlare inte skall förordnas om rätten finner det troligt att medling
kommer alt misslyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel - varning/vite/hämtning. Enligt utredningens
förslag får rätten vid förordnande om överlämnande förelägga vite. Av den
statistik för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977, som utredningen tagit fram, framgår att i 68 fall av
164 förelades vite. Bilaga 3 På grund av den bristfälliga statistiken vet
man tyvärr inte i vilken mån vitesföreläggandena ledde till verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande vite konstaterar FoR att i de fall den
vägrande parten har dålig ekonomi kan vitet inle indrivas och får således ingen
effekt - snarare sporrar del till upprepning. I motsatta fallet måste vitet bli
mycket högt för att få effekt och den höjden når inle vitet förrän efter
flerfaldigl upprepad vägran. Vid den tidpunkten har barnet säkerligen tagit
varaktig skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR finner det dock närmast absurt att en tredskande
förälder med hjälp av pengar skall kunna köpa sig fri från ett av barns
grundläggande behov -umgänget med den andre föräldern. Vilesfördäggandet bör
därför enligt FoR bestämda uppfattning kompletteras - ibland också ersättas -
av ett syslem med varningar. Detta system skulle gå ut på att i samband med
beslut om verkställighet av umgängesrätt skulle rätten också kunna meddela en
varning om att rätlen på eget inifiativ kan ta upp frågan om överfiyttning av
vårdnaden antingen till den andre föräldern eller annan lämplig person. Jämför
även bilagan till inledningsavsnitlel (= fotnot 1 till avsnitt 1.46).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En praktisk fråga i sammanhanget är hur en tingsrätt, som
handlägger ett mål enligt ovan skall kunna få reda på om en tredskande förälder
tidigare fått varningar. Här kan man länka sig alt kopia av dokumentet med
varningen sändes till och arkiveras hos tingsrätten i den tredskande förälderns
födelsekommun eller till central domstolsmyndighel.Del skall således inte vara
möjligt att "flytta sig ifrån" varningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hämtning menar FoR skall kvarstå som tvångsmedel enligt
kommentar ovan. Domstolsorganisation. Familjemål rubriceras tvistemål.
Tvisterna försiggår ofta mellan personer i starkt känsloengagemang. För att
lösa sådana tvister måste domstolarna ta hjälp från utomstående psykiatrisk och
annan expertis, från representanter för socialtjänsten etc. Detta gör dessa mål
unika och domstolarna bör obönhörligt inrymma experter med sådant kunnande som
krävs för dessa måls handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR vill i detta sammanhang hänvisa till bilaga A,
avsnittet Specialdomstol för familjemål där vi diskuterat denna fråga. FoR:s
uppfattning är således att familjemålen skall handläggas i speciella
familjedomstolar i vilka kunnande och erfarenhet skall ingå en annan symbios än
i den nuvarande domslolsor-ganisalionen. Intressant är att konstalera vad i
detta sammanhang föregångslandet Australien kunnat åstadkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsstatistik. För alt få grepp om familjemålens
omfattning i svensk rättsskipning har vi införskaffat viss statistik härom från
Domstolsverket avseende förhåUandena under år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätterna: Under 1979 var totala antalet inkomna mål
1645 st, varav ett obekant antal avsåg mål enligt FB, BL och lagen om utlämning
till de nordiska länderna för verkställighet av beslut om vård eller
behandling. Länsrätterna: Under andra halvåret 1979 inkom 965 mål angående BL
och 245 angående FB 21. Målen FB 21 uppskattas till cirka 450 på årsbasis.
Tingsrätterna: Totala antalet inkomna mål och ärenden var 162281. Härav
utgjorde tvistemålen 62851. Dessa senare grupperade sig enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemens, ansökan om äkl.- 18 776 GB 11 kap 1 §, 3
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skillnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan om åkt.-skillnad efter 5 533 GB 2 kap 2
§, 3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansökan om boskillnad</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>837 GB 9 kap 1 §, 2 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faderskapsmål</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>860 FB 3 kap 1 §, 2 §, 5 §,
Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§<br>
Omyndighetsmål</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>632 FB 10 kap 10 § 1, 2 st</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnad om barn</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 684 FB 6 kap 7, 8, 9, 10 a,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:207.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:113.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delsumma 30 322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga tvistemål</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 429</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:126.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa 62 851</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsals: TUl tingsrätterna inkomna familjemål utgjorde
under 1979 nära 50 % av alla tvistemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett försök till summering av samtliga lill tingsrätter och
länsrätter under 1979 inkomna mål och ärenden visar följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tvistemål enl. ovanst.
tabell</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>c:a30 300</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Domstolsärenden ang.
vård-</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nad, umgänge och
adoption</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>" 2 500</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.65pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mål enl. BL</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>" 1 800</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varav
c:a 800 enl. BvL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25,
29 §§</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsrätterna, mål FB 21</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>450</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>c: a 35 050</span></p>
</td>
<td width=126 valign=top style='width:94.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsats: Under 1979 inkom till domstolarna cirka 35 000
familjemål resp. ärenden. För beräkning av den arbetsbelastning (exempelvis i
arbetstimmar), som dessa mål och ärenden förorsakat i tingsrätter och
länsrätter, saknas tyvärr statistiskt underlag av tillfredsställande kvalitet.
FoR anser dock all man bör kunna uppskatta ianspråktagna resurser lill ung. 15
% av de totala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande domstolsorganisationen föreslår FoR
tillskapande av specialdomstolar för familjemål och i avvaktan på detta
tillstyrkes den av utredningen föreslagna överföringen av länsrätternas
handläggning av mål enligt FB 21 till tingsrätterna - något som FoR föreslog
redan i remissvaret 78-04-28. FoR ser överföringen som ett steg på väg mot
specialdomstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:267.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissvar motion 1977178:1478 av Åke Polstam och Ella
Johnsson om verkställigheten av beslut i vårdnadsärenden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan vid en uppvaktning 1970-05-20 av
familjelagssakkunniga framförde FoR vissa kritiska synpunkter på 21 kap
föräldrabalken som sådan och länsrätternas handläggning av ärenden enligt F 21.
Vi ansåg all lagstiftningens syfte, dvs. att på ett enklare och snabbare sätt
komma till rätta med bl. a. umgängesvägran, inte gett avsedd verkan. Vi hade
också vissa förslag till ändringar/kompletteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exakt ett år senare uppvaktades statsrådet Carl Lindbom
inför det väntade betänkandet varvid samma synpunkter och förslag framlades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både familjelagssakkunniga och föredragande statsrådet
ansåg dock - i Bilaga 3 betänkandet SOU 1972:41 resp. propositionen 1973:32
- att man inle borde vidtaga några ändringar betr. F 21 eftersom lagen varit i
kraft mycket kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen
framfördes i motionen 1973:1798 ett av FoR:s ovan nämnda förslag till ändring.
Lagutskottet avstyrkte motionen - LU 1973:20 s. 113.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom del verkade svårt alt få ändring av vare sig
själva F 21 eller länsrätternas tillämpning av F 21 i umgängesstärkande syfte
och det dessutom måsle anses ulomordenlligl väsentiigt all stridande föräldrar
på ett tidigt stadium fick en "neutral" instans att vända sig till
föreslog FoR i remissvaret angående departementspromemorian "Faderskap och
vårdnad" alt även en umgängesberältigad förälder skulle kunna få
"slöd och hjälp" enligt barnavårdslagen. FoR log också upp frågan i "motionstipspakelel"
1976-01-20 liU alla riksdagsledamöter under rubriken "Brist i barnavårdslagen",
vilket resulterade i de båda motionerna 1975/76:1122 och 1975/ 76:1126. 1 vår
skrivelse 1976-03-28 till samtliga riksdagsledamöter om anslutningsmotioner
till propositionen 1975/76:170 "Faderskap och vårdnad" framhöll vi,
alt vårt påpekande i remissvaret refererats utförligt i propositionen, s. 118,
men inte gett något resultat i form av förslag från regeringen. Frågan logs då
upp även i anslutningsmotionen 1975/76:2417.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagutskottet penetrerade motionerna om ändring av BvL § 3a
ingående vid hearings. Lagutskottet tUlstyrkte därefter all även
umgängesberättigade skulle få "slöd och hjälp" av de barnavårdande
myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En enhällig riksdag - ett av de få besluten 1976-06-01 som
skedde utan votering - beslöt också att hos regeringen begära förslag till
ändring av BvL § 3a enligt motionernas innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande efter nära två år har det inle kommit något
förslag från regeringen trots att ändringen kan ske genom att de tre orden
"och umgängesberältigad förälder" inskjules i befintlig text.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagsledamöterna Åke Polstam och Ella Johnsson har nu i
sin mofion berört ett av delproblemen/en av de delfrågorna i det stora
komplexet att få umgänges- och vårdnadsbeslut all fungera i praktiken, men de
har reducerat frågeställningen lill att i praktiken endast gälla om
polismyndigheten även i fortsättningen skall ha chefsansvarel då verkställighet
av umgänges- och vårdnadsbeslut måste ske genom hämtning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissunderlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har ansett det vara av stor vikt att i remissvaret
kunna redovisa synpunkter från föräldrar och andra som har personlig erfarenhet
av polishämtning. Av detta skäl sände vi ut ett frågeformulär - bilaga 1' -
till samtUga medlemmar. Härigenom fick vi också svar från medlemmar ulan egen
erfarenhet. Dessutom har vi kontaktat några advokater som varit ombud i mål om
hämtning hksom polisbefäl, som varU chef vid dyhk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt få ett något större material än de ca. 6 medlemmar
vi bedömde kunde ha personhg erfarenhet av "poUshämtning" vände vi
oss också lill samtliga länsrätter med en begäran om namnuppgift på parter i
mål som resulterat i beslut om polishämlning. Redan efter några länsrältssvar
bekräftades förmodan att beslut om polishämtning är sällsynt. Men samtidigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan har här uteslutils.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>visade det sig att det var betydligt färre beslut än t. o.
m. vad vi inom FoR Bilaga 3 vänlat oss. För all kunna redovisa något så när
säkra siffror tillskrev vi på nytt länsrätterna, bilaga 2', med begäran om
uppgifter om dels antalet ärenden enligt F 21 och dels antalet beslut om
polishämlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fyra polishämtningar om året</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR fick svar från 12 länsrätter om antalet F 21-ärenden
och från 17 länsrätter om antalet beslut om hämtningar, se bilaga 3.'
Svarsfrekvensen har varit så god och väl fördelad mellan stora och små län, all
vi ansett oss kunna göra en uppräkning och approximering gällande hela riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man finner all sedan F 21 trädde i kraft för drygt 10 år
sedan är antalet ärenden enligt F 21 i hela riket ca. 330 st per år. Av dessa
är del mindre än tre (3) procent som resulterar i beslut om polishämtning.
Medeltalet beslut härom per år rör sig kring 9 st. Det bör dock noteras att
beslut om polishämlning tycks har varit något vanligare under de första åren efter
F 21 :s tillkomst än senare år, vilket reducerar den aktuella årssiffran till
kanske 7-8. Beslut om polishämlning innebär vidare i n t e att polishämlning
verkställts. Några länsrätter har också redovisat verkställighetsgraden, men
eftersom redan antalet beslut rör sig om myckel små tal bör man vara försiktig
vid försök till statistik. Men uppenbart rör sig antalet verkställda
polishämtningar under de senaste åren i storleksordningen 3-5 per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad händer i 95 % av ärendena?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbart är att endast 1-2 procent av ärendena leder lill
att hämtning måste verkställas. Dessa mål är i allmänhet
"dubbelförda" i länsrätterna, dvs. samma ärende finns tidigare också
redovisat såsom vitesföreläggande och ev. vitesuldömande. Även om alla beslut
om polishämlning på delta sätt är redovisade tre gånger under "antal F
21-ärenden per år" så kvarstår dock att i n g e n vet idag, vad som händer
i 90 ~ 95 % av ärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har som berörts inledningsvis ända sedan 1970 haft
dubier om att F 21 inte någon gång fått eller ens i framliden får det syfte som
lagstiftaren avsåg. Vi har också haft och har fortfarande en rad hypoteser om
vad som sker i dessa90-95 % av ärendena. Men eftersom vi inte har ekonomiska
resurser-hela verksamheten bygger på de ca. 6 000 kr vi får in i medlemsavgifter
per år - kan vi varken bekräfta eller vederlägga våra hypoteser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av utomordentlig vikt alt man åtminstone grovt
försöker kartlägga vad som sker i dessa 90-95 % av ärendena. FoR hemställer
därför att lagutskottet beslutar föreslå riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att i skrivelse till regeringen begära all utredningen om
barnens rätt får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>direktiv om att dels kartiägga vad som blir beslutat i
länsrätlsärenden enligt F 21 dels kartlägga de fortsalla verkningarna av beslut
enligt F 21.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av FoR:s hypoteser skall här kortfattat redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överflyttning
av barn på grund av vårdnadsbeslul i allmän domstol beslutas snabbi och ofta av
länsrätt saml verkslälles i hög grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter att
dylikt beslut verkställts - oavsett vites- eller hämtningsvägen -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagorna har här uteslutits.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppkommer umgängessvårigheter, ofta en total
umgängesvägran från Bilaga 3 vårdnadshavarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överflyttning
av barn på grund av umgängesbeslul i allmän domstol beslutas sällan och i vart
fall inte förrän efter en långvarig (oftast) skriftlig handläggning i
länsrätten samt verkslälles i låg grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärenden om
umgänge avskrives ofta på grund av att den umgängesberättigade "ger
upp". Han/hon orkar helt enkelt inte med länsrätternas i vissa fall
längdragna sätt att handlägga ärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vårdnadshavaren
skaffar sig parisintyg från allmänläkare eller ibland barnpsykolog (i Stockholm
finns en omdebatterad barnpsykolog som skriver dylika på löpande band åt en
stor advokatfirma och t. o. m. åt sina närmast underlydande) eller undanlagsvis
barnpsykiater (åtminstone en BUP-klinik i riket är känd för delta) vari hävdas
att umgänge skulle vara skadligt för barnet utan att "experten" ens
varit i kontakt med den umgängesberättigade. Med hänvisning till partsinlyget
avslår så länsrätten den umgängesberälligades begäran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om den
umgängesberälligades ansökan bifalles av länsrätten blir det ofta endast en
"pappersseger".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid vitesföreläggande betalar vårdnadshavaren vitet om del
döms ut och hindrar sedan åter umgänge med hjälp av partsinlyg eller liknande.
Vitesföreläggande resulterar sällan i vitesuldömande. Genom partsinlyg eller
intyg från social myndighet visar vårdnadshavaren att den gjort
"rätt" genom att trots länsrältsbeslutet inte lämna barnet för
umgänge. Vid beslut om hämtning "skärras" barnet medvetet upp i sådan
grad att närvarande läkare anser alt ett verkställande skulle kunna innebära
skada för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Än en gång bör påpekas att ovanstående 6 punkter e n d a s
t är hypoteser. FoR skulle med glädje se alt de vid en undersökning blev
statistiskt vederlagda. Hypoteserna grundar sig på ett medlemsmaterial som vi
successivt tagit del av (ibland arkiverat) under en lO-årsperiod, men samtidigt
är FoR medveten om alt organisationen k a n s k e i stor utsträckning kommer i
kontakt med extremfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Toppen av ett isberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om länsrätterna har ca. 330 ärenden om året avseende
F 21, så är detta dessvärre endast en mycket liten del av alla umgängestvister.
Endast i ett fåtal av tvisterna vänder sig nämligen den umgängesberättigade
lill länsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudparten av advokaterna avråder från framställning till
länsrätten. FoR fann vid en genomgång av diariel hos länsrätten i Stockholm att
där fanns ett fåtal advokalnamn som ombud, men att dessa i stället återkom
ganska ofta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR avråder också umgängesberättigade från att vända sig
till länsrätten. Eller snarare påpekar vi med skärpa: "Du skall inte vända
Dig till länsrätten om Du inte orkar med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all det inte
blir något umgänge under liden länsrätten har ärendet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all del tar
minst tre månader men sannolikt två-tre gånger längre tid innan Du får ett
beslut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt chansen
till ett beslut i Din favör är minimal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) att även om Du vinner så är risken stor för en
"pappersseger".</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) alt även om Du vinner och får träffa barnet vid ett
umgängeslillfälle så är<br>
risken stor att del blir besvärligheter vid nästa,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f) att
oavsett seger eller förlust betala dryga rättegångskostnader."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del sista argumentet kan vi erfarenhetsmässigt stryka. I
dessa desperata situationer fäster inle den umgängesberättigade avseende vid
kostnaderna. Men de andra fem får majoriteten att avstå från att vända sig lill
länsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna känsla av att del antingen är meningslöst att vända
sig till länsrätten eller alt en hänvändelse lill länsrätten enbart ökar
umgängessvårighelerna känner f. ö. de fiesla umgängesberälfigade rent
intuitivt. Detta framgår bl. a. av bifogade brev, bilaga 4, som FoR fick i
anslutning till medlemsenkäten. FoR uppfattar inte brevet på något sätt som
patetiskt och beklagar djupt (för läsarens egen del) om någon skulle göra
detta. Del är - enligt FoR:s meningen realistisk bedömning av barnels och den
umgängesberälligades situation vid umgängeslvister, som del framkommit i något
lusental brev och samtal under åren. Tragiskt är däremot att trots
riksdagsbeslut (se tidigare om ändring av BvL § 3a) brevskrivarens sista mening
ännu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisman bäste chef</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR-enkäten till personer med personlig erfarenhet har
gett svar från fäder och mödrar som varit "sökanden" vid ett drygt
lO-tal hämtningar verkställda genom polishandräckning saml ett par svar från
personer som har egen erfarenhet utan alt ha varit "part i målet".
Materialet kan i förstone betraktas som magert. Men vid en analys visar det
sig, all det faktiskt rör sig om personliga erfarenheter från - statistiskt
sett - samtliga verkställda hämtningar under tre års tid. Materialet är därmed
snarast fylligt trots det ringa antalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enkäten visar alt vid hämtningarna har i medeltal 4-5
personer varit närvarande i den lägenhet där hämtningen skett. Av dessa har
poliserna utgjort 2-3 st. De polismän som befunnit sig inomhus har till 100 %
varit civilklädda och kommit i civila bilar. I något enstaka fall tycks
uniformerad polis i polisbil funnits i beredskap i närheten av kvarteret. I
samtliga fall har socialtjänsteman och/eller läkare varit närvarande - i de
flesta fall båda kategorierna. I flertalet fall har även den person som barnet
skulle hämtas till varit närvarande. Därutöver tycks ha förekommit advokat,
släkting, god vän eller granne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismännens uppträdande har nästan genomgående bedömts
som "vänligt och bestämt". Endast i ett fall har det ansetts att
någon - dock inte alla -polisman uppträtt bryskt i slutskedet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkarnas agerande faller över hela skalan och inte mer än
50 % bedöms ha uppträtt "vänligt och bestämt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller socialtjänslemannen är bedömningarna
entydigt starkt förskjutna ål vänster i formuläret, dvs. "partiskt",
"mycket bryskt" eller i bästa (?) fall "bryskt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ca. 70 % av fallen görs gällande att barnet blivit
skrämt i samband med hämtningen. I hälften av dessa påstås att det är den
närvarande modern -hämtningarna har skett från fadern - som genom sitt agerande
varit orsaken. Närvarande socialljänstemän beskylls också i flera fall för att
ha skärrat barnet. Endast i ett fall påslås att läkare och polis skrämt barnet.
I just detta fall utgör skildringen av polismännens och läkarens uppträdande en
mycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olustig läsning. Kanske kan det olämpliga agerandet ha
berott på alt Bilaga 3 hämtningen leddes av en ung, oerfaren,
semeslervikarierande polismästare saml alt läkaren gång på gång förklarade att
hon inle hade tid att stanna eftersom patienter väntade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som har personlig erfarenhet av polishämtning har lill
ca. 90 % angett all de anser att även i fortsättningen skall polismyndigheten
ha del direkta chefsskapel vid och ansvaret för en
"hämtningsoperation". I flertalet fall har de lämnat utförliga
motiveringar för sina uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oerfarna föreslår "det sociala"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har vidare fått ett drygt 30-tal svar från personer
utan egen anknytning till eller erfarenhet av polishämlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälften av dessa anser att ansvaret för den svåra
hämtningsuppgiflen skall läggas pä sociala myndigheter/befattningshavare, men
dock endast under vissa förutsättningar såsom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"särskilt
psykologiskt skolade"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"endast
mogna människor"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"barnavårdsman"
alt "barnombudsman"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"socialchef
med kunnande och makt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omkring 30 % av gruppen utan personlig erfarenhet har
likafullt förordat polismyndigheten såsom chef - oftast med angivande av en rad
skäl som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"ej
partisk"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"inle
tidigare inblandad i ärendet"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"bästa
utbildning för ovanliga situationer"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"bland
många befattningshavare är det lättare att finna den mest lämpade".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För FoR-styrelsen var det oväntat men glädjande att så många
som 30 % av den här gruppen ansåg polismyndigheten som mest lämpad för chefsansvaret.
Vid våra förberedande diskussioner trodde vi att på sin höjd 10 % av
"tyckarna" - dvs. personer utan egen erfarenhet - skulle förorda
polisen. Det uttalade förtroendet för polisen - trots alla stort uppslagna
artiklar i pressen om tvångshämlningar - alt kunna bemästra svåra och ovanliga
situationer uppfattar vi som mycket tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ofrånkomligt alt varje hämtning är upprivande och
starkt konfiiklfylld för berörda parter. FoR anser därför att verkställandet/
genomförandet av denna kräver</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en ansvarig
chef med psykologiskt kunnande och maktbefogenheter, men som inle tidigare
varit involverad i ärendet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
barnpsykologiskt myckel kunnig person (läkare, psykolog eller kurator med lång
PBU-erfarenhet) som har förmåga alt etablera kontakt med barnet även under
ogynnsamma förhållanden och som helst inte tidigare varit engagerad i ärendet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en polisman
(ev. fler polismän utanför i beredskap) som kan skydda inblandade parter och
tjänstemän mot våldshandlingar men också hjälpa till med att bära barnet om så
behövs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att släktingar,
goda vänner etc. om möjligt hålls från platsen för hämtningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att den som
barnet skall hämtas till absolut inle tillåts närvara vid själva Bilaga 3
hämtningen utan avvaktar utgången på neutral plats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att den
ansvarige chefen i god lid före om möjligt tar personlig kontakt -räcker ej med
telefonsamtal - med den som hämtningen skall äga rum från saml med denne diskuterar
hur hämtningen är tänkt tillgå och om möjligt också träffar barnet. (1 ett av
enkätsvaren och i en redogörelse från en länsrätt beskrivs detta
tillvägagångssätt. 1 båda fallen avlöpte hämtningarna helt friktionsfritt.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarig chef</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För hämtningen måste enligt FoR:s bedömning även i
fortsättningen vara en erfaren polisman. Barnexperten ovan skall vara rådgivare
men med veto-rätt. FoR anser det däremot helt omöjligt att den sistnämnde
skulle vara ansvarig chef och därmed ha befälsrält över närvarande polismän. Av
samma skäl samt omständigheten att de sociala myndigheterna praktiskt taget
alltid varit involverade i ärendet tidigare anser FoR det också omöjligt
överlämna chefsskapel till social befattningshavare. Alt chefsfunktionen
anförtros kronofogdemyndigheten måsle FoR också definitivt avstyrka. Vi tror
inte alt kronofogdemyndigheten har lika stor erfarenhet av ovanliga situationer
som polismyndigheten och vidare alt det - på grund av ett mindre antal tjänster
-skulle vara betydligt svårare alt inom ett kronofogdedistrikt än i ett
polisdistrikt finna en för uppdraget lämplig chef. Vidare brukar kronofogdemyndigheten
vid förrättningar som bedöms som svåra begära polismedverkan, vilket skulle
innebära att ytterligare en myndighet blev inkopplad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till ovanstående vill FoR föreslå
Lagutskottet att med betoning av vikten av en allmän översyn av F 21 dels
avstyrka motionen i den del som handlar om översyn i avsikt minska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>polisens befattning, dels hemställa att riksdagen begär
att regeringen i tilläggsdirektiv till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen om barnens rätt ger denna i uppdrag att
undersöka och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kartlägga vad som händer med ärenden enligt F 21 i
länsrätterna och hur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>umgänget fungerar efter hänvändelse till länsrätten, dels
hemställa alt riksdagen beslutar överlämna de inkomna remissvaren till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen om barnens rätt för beaktande vid utredningens
arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kring frågorna om överflyttning av barn, dels hemställa
att riksdagen hos regeringen begär alt snarast- dvs. utan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att avvakta eventuella förslag från utredningen - i
föreskrifterna om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillämpningen av F 21 eller i annan anvisning införs
föreskrifter om de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder som FoR anfört i delta remissvar i avsikt få
hämtningar att ske</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mer friktionsfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problem för länsrätterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med de statistiska uppgifterna har i några fall
representanter för länsrätter samtalsvis framfört vissa problem, som FoR
uppfattat så väsentliga alt det finns anledning ta upp dem - särskilt som ingen
länsrätt varit remissinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par länsrätter har påpekat att de allmänna domstolarnas
beslut om umgänge ofta är myckel "oklara", dvs. det saknas
detaljerade bestämmelser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om t. ex. plats och/eller klockslag för överlämnande av
barnet, vilket läll Bilaga 3 leder till tvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätterna tvingas då all "tolka" någonting
som inte är direkt angivet i beslutet/domen eller alt följa en
"praxis", som är myckel obestämd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det händer också - förhoppningsvis dock endast i
undantagsfall - att det är totalt o m ö j I i g t att tolka ett umgängesbeslul.
FoR kan ge exempel på ell dylikt, mycket färskt beslut från en
landsortstingsrätt, som även fastställts av en d:o hovrätt. Landsortslagmannen
har interimistiskt - och för övrigt utan något som helst underlag för sitt
beslut - på ett drastiskt vis skurit ner den av Stockholms tingsrätt ett år
tidigare beslutade umgängesrätten med ca. 50 %! Han har dock i
"beslutsskälen" skrivit: "skäl alt avkorta tiden för
sommarumgängel föreligger ej". Stockholms tingsrätt hade bestämt detta
lill "fyra sammanhängande veckor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorlsdomaren skriver sedan i beslutet: "dels fyra
sammanhängande veckor under sommaren från kl. 12.00 en fredag lill kl. 20.00
fjärde söndagen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den umgängesberättigade tolkade delta som fyra veckor (28
dagar) plus ett veckoslut (2 dagar), dvs. summa 30 umgängesdygn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavaren har - närmast obegripligt - tolkat del som
fyra hela veckor, från en fredag till den fjärde torsdagen, dvs. 27
umgängesdygn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rad tillfrågade jurister, socialtjänstemän m. fi. har
på frågan "Hur många dagar är umgängesfiden?" spontant svarat
"30 dagar", men när de ombetts la fram en almanacka och samtidigt
lyssna på lagmannens formulering har de efler en stunds tystnad ändrat sig:
"23 dagar - men menar han verkligen det?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagmannen ursprungligen menat och vad de fyra
hovrättsjuristerna senare fastställt torde väl aldrig kunna bli helt klarlagt,
men nog finns del utrymme för tolkningslvister i många domstolsinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frödings bevingade ord om att del är skönt för skalder att
få sova kommer lätt i tankarna, men även om det ofta "nickas till" i
våra domstolar, må det dock ifrågasättas i vilken grad högre domstolsjurister
skall få slumra - i vart fall ostörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kompromiss JO-nöl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En länsrätt har också tagit upp det problem, som det ofta
innebär alt domstolen endast har alt antingen bevilja eller avslå
framställningen om verkställighet. Länsrätten har ingen rätt att försöka få
fill stånd en kompromisslösning, även om parterna skulle vara beredda att
acceptera en dylik. För några år sedan lär del ha varit aktuellt alt JO skulle
tillskriva regeringen med begäran all F 21 ändrades, så att länsrätterna fick
denna möjlighet. JO lär dock ha avstått med motiveringen att erfarenheterna av
F 21 var aUtför ringa eftersom lagen var relativt ny.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den refererade länsrätten har vid något tillfället litet
egenmäktigt men med parternas accepterande ändrat på tingsrättens
umgängesbeslämmelser. Länsrätten har vidare följt upp umgängestvisten och
funnit all numera fungerar umgänget mycket bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en inspektion upptäckte dock JO
"egenmäktighelen" och inom länsrätten väntar man nu på en erinran
från JO! FoR varken vill eller kan gå in på frågan om en JO-erinran är lämplig
i detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Montesquieu's maktfördelningslära har i över 200 år varit
en närmast helig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>princip i västvärden. Med rätta kan det även idag starkt
ifrågasättas om Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkställande myndighet skall ha rätt ändra på dömande
myndighets beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kan leda lill inte önskvärda
"dubbelprocesser" som parallellt förs dels i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna domstolar dels i förvaltningsdomstolar. Men
samtidigt finns det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skäl att allvarligt ifrågasätta om det i a 11 a
situationer fortfarande är lämpligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med maktfördelningsprincipens modell av åtskilda
lagstiftande, dömande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och verkställande myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan för många år sedan - se inledningen - framförde FoR
alt det vore lämpligast att en och samma domstol fattade beslut om såväl
umgänge som verkställighet av densamma och påföljd vid umgängesvägran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den komplikation som den refererade länsrätten beskrivit
skulle då inte uppkommit. Dessutom skulle FoR-förslagel uppenbart minska risken
för att parterna i den ena domstolen, den dömande, framstår på e 11 sätt och i
den andra domstolen, den verkställande, på ett a n n a t sätt. Kontakterna med
länsrätter har visat all domstolar är medvetna om detta - särskilt i samband
med ett ombudsbyte är risken stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Specialdomslol för familjemål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR föreslog redan för många år sedan alt alla mål/ärenden
där föräldrarna var oense om vårdnad, umgänge och/eller underhåUsbidrag skulle
hänskjutas till specialdomslolar, där inle bara jurister och lekmän ingick utan
även expertis av olika slag. Samma tankegångar har även flera
riksdagsledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbart finns för närvarande en motvilja för att inrätta
fler specialdomstolar. FoR har svårt att förslå denna inställning, särskilt
som del är allmänt accepterat att i storstäderna, de stora kommunerna, är
tingsrätterna uppdelade på avdelningar, rotlar, som praktiskt tagel enbart har
vissa typer av mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser att resultatet av länsrätlsenkälen också talar
för inrättande av specialdomslolar inom familjerätlsområdet. Inle bara ur
aspekten att dömande och verkställande domstol i vårdnads- och umgängesmål bör
vara densamma utan även av det skälet att länsrätterna - bortsett från dem i
A-, M-och O-län - inte tycks ha ett beslut om t. ex. polishämlning mer än
ungefär vart femte år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ringa erfarenhet en länsrätt sålunda får av
umgängeslvister måste göra det omöjligt att skapa en rättskipning baserad på
erfarenhet och praxis. Varje dylikt ärende kommer - hur mycket arbete länsrätten
än lägger ner -att ytterst bli avhängigt del "tyckande" de enskilda
ledamöterna i domstolen har/upplever vid detta förmodligen enda tillfälle som
just dessa personer har alt avgöra ett för parterna och barnet så
betydelsefullt mål i sin domargärning. Utan att på något sätt vilja kasta en
skugga över länsrätternas bedömningar idag tror dock inte FoR alt den nuvarande
ordningen gagnar vare sig parterna eller rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Talerätt och ombud för barnet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Göta hovräU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten delar utredningens uppfattning alt barnels
intressen bättre än för närvarande bör tillgodoses i tvister som berör barnet
och att det finns många situationer, där barnet kan behöva slöd och
hjälp av någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utomstående person. Hovrätten tillstyrker därför att
barnet ges taleräll i de Bilaga 3 av utredningen angivna fallen (9.2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande frågan vem som skall företräda barnet i och
utom process, ger utredningens huvudförslag med dels barnombud dels
kontaktperson intryck av alt vara alltför byråkratiskt och kostsamt. Det
primära utgör enligt hovrättens mening den person som skall vara personligt
stöd för barnet (utredningens föreslagna kontaktperson). Hovrätten förordar,
att lill personligt stöd för barnet ulses den av utredningen som ell alternativ
föreslagna barnassistenten (10.5.3.2). Denne bör då ha rätt att företräda
barnet i alla situationer, där barnet behöver annan företrädare än föräldrarna.
Om barnels situation leder till process, bör barnassistenlen kunna anlita
juridiskt biträde eller ombud, men assistenten bör personligen delta i
rättegången i båda fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Kammarrätten i Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om vårdnad och umgängesräll enligt 6 kap. FB samt om
överflyttning av barn enligt 21 kap. FB saknas f. n. bestämmelser om särskild
lalerält för barn. Barnets intresse förutsätts i första hand bli tillgodosett
genom föräldrarna och i andra hand genom barnavårdsnämnd. Slutligen och inte
minst ankommer det på domstolen att beakta barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsikt all stärka barnels ställning har kommittén
föreslagit all barnet skall få ställning som part i sådana mål och all det i de
flesta fall även skall ha rätt att väcka lalan. Del har i huvudförslaget
förutsatts alt barnets talan skall föras av en ställföreträdare, barnombud. Det
får antas alt barnombudet, som skall ha juridisk utbildning, vanligen kommer
att vara advokat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten tror inte alt förslaget är ägnat att
tillgodose det angivna syftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten har erfarenhet av handläggningen av mål
enligt barnavårdslagen (1960:97), där offentligt biträde enligt
rättshjälpslagen (1972:429) har förordnats. I dessa mål har, förutom
vårdnadshavare, barn som har fyllt 15 år rätt alt själv föra talan. 1 sådant
fall finns i allmänhet anledning alt förordna offentligt biträde ål barnet.
Barnet kan då självt ge sin mening lill känna och instruera det offentliga
biträdet om vad som skall yrkas. Barnet kan också utfärda rällegångsfullmakl
för biträdel. De flesta barnavårdsmål gäller emellertid mindre barn, som inle
själva kan eller lämpligen bör ta ställning i målet. I sådana mål, i vilka
föräldrarna (vårdnadshavarna) alltid står mot barnavårdsnämnd, händer det
ibland all en advokat har förordnats som offenfiigt biträde åt barnet. Denna
advokat, som inle har möjlighet alt få några instruktioner om hur barnels talan
skall föras, skall gå in i processen och kan efter eget skön välja sida.
Antingen stöder han barnavårdsnämnden, som rimligen bör ha möjlighet och
resurser all själv - eventuellt med juridiskt biträde - fullgöra sin uppgift
att tillgodose barnels bästa, eller också stöder han föräldrarna, som ofta har
egen advokat som biträde enligt rätlshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kammarrättens erfarenhet tillför ett sådant
offentligt biträde åt ett minderårigt barn nästan aldrig målet något av
egentlig betydelse. Det kan inte heller antas att biträdets bedömning av vad
som är barnels bästa väger särskilt tungt i jämförelse med barnavårdsnämndens
och domstolens. Däremot brukar processen kompliceras och försenas genom att del
finns ytterligare en part i målet. Följden blir att det allmänna får stå för
kostnader som är helt onödiga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till bl. a. dessa erfarenheter tror
kammarrätten inte all del Bilaga 3 skulle föra med sig någon egentlig fördel
för barnet om kommitténs förslag genomförs att barn skall få föra talan genom
barnombud i mål om vårdnad, umgängesrätt och överlämnande av barn. Vad som har
sagts nu gäller trots att dessa mål inle är helt jämförbara med
barnavårdsmålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten håller före alt det närmast framstår som en
fiktion om små barn ges rätt att föra talan, så som kommittén har föreslagit.
Barnels bästa bör enligt kammarrättens mening kunna tillgodoses av domstolen,
som har möjlighet alt inhämta yttrande från den sociala nämnden eller annan
sakkunskap (jfr. 6 kap. 28 § och 8 kap. 13 § i lagförslaget). Som framgår av
vad kammarrätten har anfört om förhållandena i barnavårdsmålen skulle en
talerätt för barnet vidare komplicera processen och vålla onödiga kostnader
ulan att barnels rätt därigenom torde nämnvärt förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller större barn framstår del som mera
tveksamt om talerätt är befogad. I allt fall bör emellertid sådan taleräll
endast komma i fråga för barn som har uppnått minst 15 års ålder. Kammarrätten
finner dock övervägande skäl tala för att inle heller sådana barn tillerkänns
egen talerätl. Såsom kommittén har framhållit på fiera ställen i betänkandet
bör nämligen barnen inte behöva ta ställning i föräldrarnas konflikter.
Stridigheterna kan bli mera tillspetsade. Motsättningar mellan föräldrar och
barn kan uppstå eller fördjupas. Del föreligger en uppenbar risk för att den av
föräldrarna som har möjlighet därtill söker påverka barnet alt föra lalan och
därmed stödja den linje som föräldern själv företräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om överlämnande av barn - vilka mål nästan aldrig
gäller barn över 15 år - talar också tidsfaktorn starkt emot att barnet
tillerkänns talerätl genom barnombud. Sådana mål är ofta så brådskande att
tiden knappast medger - utan att syftet med processen förfelas - vare sig att
barnombud förordnas eller att eventuell skriftväxling utsträcks till
ytterligare en part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de skäl som har anförts här avstyrker kammarrätten att
barn ges taleräll i mål om vårdnad, umgängesräll och överlämnande av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Stockholms tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten biträder utredningens förslag att stärka
barnets rättsliga ställning genom att ge del självständig lalerält i mål och
ärenden enligt BFB. Tingsrätten har heller inget alt invända mot den föreslagna
omfattningen av talerälten. Däremot finner tingsrätten anledning att i korthet
ange några synpunkter beträffande frågan hur barnets talerätt skall komma till
uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fall där det kan förväntas alt barnet själv skall ta
tillvara sina intressen och föra sin lalan torde vara myckel sällan
förekommande, så utgångspunkten bör lämpligen vara att det tillskapas nya
regler för hur barnet skall ges stöd i risksilualioner och representeras i
tvister enligt BFB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten anser den i utredningens huvudförslag
uppbyggda organisationen med tre typer av funktionärer med olika arbetsuppgifter
vara alltför vidlyftig och komplicerad och inle ägnad all ge mot
organisationens omfattning svarande utbyte och fördelar. Därtill kommer
givetvis all den föreslagna anordningen säkerligen i nuvarande
samhällsekonomiska läge kommer alt bli alltför kostsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag innebär att barnets behov av
stöd och hjälp i risksilualioner skall kunna tillgodoses genom medverkan av en
kontaktperson. Om del blir aktuellt för barnet all inleda eller delta i en
rättegång skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidare kunna ulses ett barnombud, vilket såsom barnets
ställföreträdare skall Bilaga 3 föra dess talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten, som instämmer i att barnets intressen måste
tas tillvara redan då det blir känt att barnet befinner sig i en risksituation,
biträder det alternativa förslag som innebär att det redan i ett sådant skede
skall kunna utses en person, som utöver att ge barnet stöd och råd, också kan
agera som ställföreträdare för barnet. Denne, som kan benämnas barnassistent
eller ännu hellre barnombud, bör göras fristående frän de sociala nämnderna och
normalt rekryteras utom dessas personkrets för att med undvikande av
lojalitets-och intressekonflikter på ett fullt opartiskt och objektivt sätt
kunna la tillvara barnets intressen. Av denna anledning borde funktionen att
förordna, övervaka och entlediga barnassistent kunna tillföras något statligt
organ exempelvis barnavårdskonsulenl vid länsstyrelse, vilket utredningen också
föreslår som ett alternativ. Som framhållits i betänkandet måste stora krav
ställas på barnassislentes kvalifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnassistenlens funktioner skulle alltså normall ersätta
de funktioner som enligt huvudförslaget skulle utövas av kontaktperson och
barnombud. Endast för den händelse behov därav skulle uppstå skulle
barnassistenlen anlita juridiskt biträde. - I förhållande till huvudförslaget
torde detta -förutom att bättre gagna barnels intressen - uppfattas som en
enklare ordning och med all sannolikhet blir den också mindre kostnadskrävande.
Det kan nämligen befaras att om förslaget om barnombud vinner gehör, kommer
sådant att förordnas automatiskt i fiertalel tvister enligt BFB. Om däremot
barnet redan från början vid behov - här bör naturligtvis
barnavårdskonsulenterna av personella och ekonomiska skäl åläggas en viss
restriktivitet - erhåller en ställföreträdare som med full kraft kan ta
tillvara dess intressen, ökar troligen möjligheten att undvika rättegång. Om
sådan ändå blir nödvändig torde barnassistenterna ibland själva kunna föra barnets
lalan ulan att anlita juridiskt biträde. När biträdeshjälp erfordras torde
biträdel - då barnet regelmässigt kan antas vara berättigat till allmän
rättshjälp - komma att förordnas enligt rättshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Malmö tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad som uttalas i betänkandet anser utredningen
"starka skäl" tala' för alt barn ges talerätl i vissa angivna fall.
Tingsrätten finner dock de skäl som närmare angivits förvånansvärt kortfattat
och abstrakt beskrivna. Kärnpunkten synes vara att barn och föräldrar i en
skilsmässokonflikl kan ha helt skilda intressen alt bevaka. Så kan säkerligen
vara fallet. Även i en skilsmässoprocess kan väl barnet någon gång ha intressen
som står mot föräldrarnas. Om endast en av föräldrarna och barnet har
motstående intressen kan man enligt tingsrättens mening regelmässigt räkna med
all den andre föräldern uppträder till barnels hjälp på ell tillfredsställande
sätt. Om barnels intressen slår i strid med båda förädrarnas bör detta i första
hand uppmärksammas under utredningen, varunder barnets synpunkter bör kunna las
tillvara. Tingsrätten vill här hänvisa till vad som anförts i betänkandet om
det angelägna i all barnet höres när tvist föreligger om vårdnad eller
umgängesräll (s. 102 ff). Tingsrätten ifrågasätter därför om inte barnets
ifrågavarande intressen redan nu kan bevakas på ett tillfredsställande sätt.
Man kan invända att barnet kan ha ett eget intresse av att väcka talan även om
någon tvist inte redan är anhängig. De fall där ett sådant intresse kan
föreligga utan alt på annat sätt kunna tillgodoses måsle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid antas vara sällsynta. Härtill kommer att värdet
av en eventuell Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lalerält begränsas av att barnet ytterst sällan
personligen kan komma att la</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>några initiativ i rättegången. Under hela utövandet av sin
taleräll blir barnet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beroende av en mängd vuxna personer, som det oftast inte
känner. För att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet över huvud skall kunna komma i tillfälle att utöva
sin rätt krävs det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>initiativ av likaledes ofta främmande vuxna människor.
Detta ställer stora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krav på kontakten mellan barnet och dem som del är
beroende av för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utövande av sin rätt - och väl all märka bör en sådan
kontakt finnas redan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innan talerälten aktualiserats om barnets önskningar och
behov skall kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fångas upp. I realiteten blir del fråga om att de vuxna
skall bevaka barnets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt att föra talan. Dessa vuxna är samma personer som
redan nu är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>engagerade i vårdnadslvisler med skyldighet all ta
tillvara barnels intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inle heller bortse från risken att åtminstone
äldre barn i en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konfliktsituation genom att väcka egen talan kan komma att
spela ut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrarna mot varandra. I så fall torde talerälten vara
lill mera skada än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nytta. Lägg härtill de ökade kostnader och den
administrativa omgång som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett genomförande av talerätt för barn skulle medföra och
värdet av förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framstår som högst tvivelaktigt. Tingsrätten kan därför
inte tillstyrka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Länsrätten i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten ställer sig något tveksam lill utredningens
förslag alt barn skall ha taleräll i nu aktuella mal. Såsom även utredningen
påpekat kan det uppslå ett motsatsförhållande i processen mellan minst tre
parter, vilket kan vara ägnat att på ell onödigt sätt förslärka konflikten. Med
hänsyn till alt det under speciella förhållanden kan inträffa fall där barnels
intresse inte tillgodoses genom föräldrarna eller genom den sociala nämnden har
länsrätten emellertid stannat för all förorda utredningens huvudförslag om
barnombud. Länsrätten utgår därvid ifrån att föreslagna 47 § rättshjälpslagen
skall tolkas restriktivt. Ytterligare en förutsättning för genomförandet av
utredningens förslag bör vara all motsvarande regler samtidigt införs
beträffande samhällsvårdsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten vill också påpeka all utredningens redogörelse
under rubriken "Barns processrältsliga ställning" är missvisande.
Enligt nuvarande regler har barn rätt lill offentligt biträde under vissa
förutsättningar i mål eller ärende angående omhändertagande för samhällsvård
enligt 29 § Barnavårdslagen eller utredning enligt 30 § samma lag eller
angående sådan samhälls-vårds slutliga upphörande enligt 42 § samma lag.
Förälder har i dessa fall ej rätt till offentligt biträde däremot till allmän
rättshjälp med biträdesförordnande. Vad i Sou 1977:49 föreslås är inte att
barnet skall få rätt lill eget offentligt biträde i samhällsvårdsärenden, sä är
ju redan fallet, ulan att även förälder skall få rätt till offentligt biträde i
dessa mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Länsrätten i Göteborgs och Bohus län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten anser att barnets rätt i de flesta fall kan
tillgodoses genom att barnombud ges samma ställning som offentligt biträde. Att
ge barnet en självständig talerätt kan i vissa fall medföra en risk för all
barnet utsätts för påtryckningar att väcka talan ulan att barnet självt vill
föra talan. Länsrätten anser emellertid att det kan finnas situationer då
barnets rätt bör kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgodoses genom initiativ från utomstående. Det kan
därför vara lämpligt Bilaga 3 alt låta socialnämnd la initiativ till att
barnombud förordnas och att ombudet ges rätt att väcka talan. Länsrätten avser
bl. a. de fall när förälder missbrukar föräldraansvaret och när förälder som
ensam har haft föräldraansvaret har dött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.7 Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om talerätl och representation för
barnet i mål mot föräldrarna eller någon av dem rör frågor av stor betydelse i
samhället såsom hur barns rätt skall tillgodoses i krissituationer och vilken
grad av samhällelig inblandning i familje- och föräldraförhållanden som skall
tolereras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Önskemålet all någon utomstående före och under en process
uteslutande ägnar sig åt barnets behov tillgodoses enligt domstolsverkets
mening bäst genom att en samhällsrepresentant uppträder som part och inle
barnet självt. Den synen har hittills legat lill grund för lagstiftningen (6
kap. 9-10 a§§ FB). Talerälten bör inte göras så omfattande som föreslagits. Om
barnet får ställning av part medför detta, förutom rätlegångskoslnadsansvar,
risk för skärpning av konflikten. Vad utredningen anför angående barnavårdsman
(10.5.2) och god man (10.5.3.4) synes väl ägnat att ligga lill grund för vidare
överväganden i denna del. Del tillstyrks att barn i risksilualioner erhåller
stöd och hjälp av kontaktperson på sätt utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande av barnombud (9.2.3.3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag "Rättshjälp genom
barnombud" är en ny rättshjälpsform. Med undantag för rådgivning är de nu
gällande formerna för rättshjälp exklusiva, var och en på sitt område.
Domstolsverket förutsätter att utredningens förslag ligger i linje härmed så
att allmän rättshjälp inte skall kunna förekomma för barnet i mål där
rättshjälp genom barnombud kan lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmånerna vid allmän rättshjälp framgår av 9, 9a och 10
§§ rättshjälpslagen. Flera av där nämnda förmåner torde lämpligen böra utgå
även vid rättshjälp genom barnombud. Härvid kan bl. a. nämnas kostnad för
bevisning och befrielse från ansökningsavgifl. Om barnet tillerkänns ställning
av part bör det inte få sämre förmåner än vad som gäller för annan part med
allmän rättshjälp. Utredningen har vidare förutsatt att sagda rättshjälpsform
skall kunna förekomma innan talan väckts. Förslaget till ändring i
rättshjälpslagen synes inte ge utrymme för detta ("Rättshjälp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom barnombud lämnas i mål eller ärende ").
Förslaget lill 50 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätlshjälpslagen torde vidare behöva överarbetas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan avslutningsvis ifrågasättas om inte rättshjälp åt
barnet skulle kunna inordnas i systemet med allmän rättshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.8 Socialstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet får talerätt enligt utredningsförlsagel i mål och
ärenden enligt 6 och 8 kap. FB. Detta innebär enligt socialstyrelsens
uppfattning en angelägen förbättring av barns rättsliga ställning i sådana
familjekriser som här berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår dock inskränkning i talerälten i mål
om upplösning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och återupptagande av gemensamt föräldraansvar. Här får
barnet enbart rätt Bilaga 3 att föra lalan i process som förälder initierat.
När del gäller återupptagande av gemensamt föräldraansvar anser socialstyrelsen
del riktigt att barnet inte får rätt all väcka talan eftersom ett sådant
arrangemang bygger på frivillig överenskommelse mellan föräldrarna. Enligt
socialstyrelsens uppfattning är däremot mål om upplösning av del gemensamma
föräldraansvaret, för barnets del, att jämföra med mål om överflyttning av
föräldraansvaret från en förälder lill den andre. I de senare målen har barnet
initiativrätt. Det kan förekomma situationer när barnet har ell berättigat
intresse alt få del gemensamma föräldraansvaret upplöst. En sådan situation kan
vara om föräldrar med gemensamt föräldraansvar, som bor långt från varandra,
ofta låter barnet färdas genom landet för alt tillgodose föräldrarnas krav på
"millimeterrättvisa". Socialstyrelsen kan därför inle tillstyrka
utredningens förslag på denna punkt, utan anser att del är rimligt att barnet
också får rätt all väcka lalan i mål om upplösning av gemensamt föräldraansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.9 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 6.10.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.10 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till vad utredningen föreslår beträffande
talerätt för barnet. Att barnet själv inte bör utöva sin talerätl, utan behöver
en ställföreträdare finner jag självklart. Jag kan däremot av skäl som nedan
redovisas inle ansluta mig till utredningens huvudförslag vad gäller hur
talerälten skall utövas och inle heller hur barnels intressen i dessa frågor
skall tillvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom utredningen anser jag att det är helt nödvändigt
att barnet får bli bättre tillgodosett juridiskt, och att del vid behov även
skall få stöd och hjälp av en utomstående person. Utredningen har som sitt huvudförslag
vall att skilja dessa funktioner åt och kallar dem barnombud respektive kontaktman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utredningens huvudförslag genomföres tror jag att del
är stor risk för att den kurativa funktionen urholkas. Den kontaktman som
utredningen föreslår kan jämföras med dagens barnavårdsman jml BvL § 3 a. Vi
vet att sådana förordnanden är myckel fåtaliga. Trots fåtalet ärenden har
kommunerna stora svårigheter att finna lämpliga personer, som är villiga att
ta dessa uppdrag. I den mån dessa barnavårdsmän i dag finns innehas uppdragen
ofta av socialassistent/familjerätlsassistenl. Jag tror att det blir mycket
svårt att förverkliga utredningens förslag om kontaktman. Kvar av
huvudförslaget återstår då ett juridiskt barnombud, som enligt min mening väl
bör kunna vara barnets juridiska ombud, men som inte ensam kan tillvarata
barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner det principiellt felaktigt alt en kontaktman,
som enligt utredningen skall kunna ulses mot den enskildes samtycke, skall
ulses jml § 10 Socialtjänstlagen. Att stöd och hjälp för barnet får utses mot
föräldrarnas vilja finner jag riktigt, men detta bör dock inte innebära en
utvidgning av nämnda lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns däremot myckel som talar för en återgång till en
ny typ av de gamla barnavårdsmännen, eller del som i ett allernativt förslag
fått benämningen barnassislenl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening hör den juridiska funktionen och
stödfunktionen nära Bilaga 3 samman och bör om möjligt inte skiljas åt för att
barnels rätt och bästa verkligen skall kunna tillvaratas. Barnassistenten
möjliggör alt dessa två funktioner samordnas och kan utövas av en och samma
person. Sådan skall kunna förordnas mot föräldrarnas vilja. De risksilualioner
som i kap. 10 anges utgöra grund för förordnande av kontaktman bör istället
gälla förordnande ay barnassistent. Jag tycker det är viktigt alt barnet kan få
barnassislenl även vid andra risksilualioner än de som regleras i FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande barnets och därmed barnassistentens taleräll
förutsätter jag all den blir densamma som enligt huvudförslaget. Vid en process
bör barnassistenlen låta sig företrädas av ett juridiskt ombud. I detta sammanhang
vill jag betona vikten av att detta juridiska ombud besitter sådana kunskaper
saml har sådana erfarenheter alt hon/han förslår alt det är barnels intressen
som skall tillgodoses. Jag har i läns- och kammarrätt fått ett par myckel
tråkiga erfarenheter av advokater som i barnavårdsmål förordnals såsom
offentligt biträde för barnet och då ej förstått uppdragels innebörd utan
ställt sig på föräldrarnas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kap. 9 menar utredningen all del bör kunna övervägas om
inte konstruktionen med barnombud skulle kunna användas även i fråga om barn i
samhällsvårdsärenden. Eftersom jag förordar barnassistent föreslår jag att
utredningen i stället överväger denna konstruktion att användas i fråga om barn
i sociala barnavårdsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Funktionen att tillvarata barnels intressen bör således
enligt min mening institutionaliseras. Jag tycker att denna funktion, liksom
våra gamla barnavårdsmän bör knytas till särskilda befattningshavare inom
socialförvaltningarna. Barnassistenlens behov av kunskaper om gällande
lagstiftning både vad gäller familjerätt och lagstiftning i stort kan på detta
sätt tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnassistenlen bör utses av socialnämnden. En begäran bör
kunna göras av vem som helst men skall inle obligatoriskt leda lill ett
förordnande. Beträffande besvär över beslut om barnasistent vill jag instämma
med vad Ivan Ottoson anfört i sitt särskilda yttrande (sid. 188).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.11 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudel skall i rätten bevaka alt barnets bästa blir
tillgodosett. Enligt utredningen behöver barnombudet viss utbildning för detta.
SÖ finner det angelägel alt utbildningsbehovet preciseras och fastläggs på ett
klarare sätt än utredningen har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.12 Stockholms universitet,'Juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet saknar talerätt i mål enligt 6 kap. FB. Utredningen
har föreslagit införande av talerätl för barnet i viss begränsad utsträckning.
Man har däremot inte velat ge barnet rätt all självt i något fall utföra sin
lalan. Skilda förslag har förts fram i betänkandet i frågan om vem som skall
representera barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden anser all frågan om talerätt är central
för stärkning av barnets rättsliga ställning och menar all förslaget i denna
del blivit lidande av brist på analys. Analys behövs här i första hand
beträffande det sätt på vilket barnels intressen tillvaratas i det nuvarande
systemet. Fakultelsnämnden anser det orimligt att i ett remissyttrande
tillhandahålla en sådan fullständig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>analys öch kommer i det följande endast alt framhålla
några synpunkter som Bilaga 3 väsentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del rör sig här om två skilda frågor nämligen dels frågan
om hur man skall bringa barnets egna åsikter lill domstolens kännedom och
önskemål och dels frågan om infiytande för barnels räkning över domstolens
materiella prövning. Det är inte nödvändigt all ge barnet lalerält för att
bringa barnets egen uppfattning till domstolens kännedom. Detta kan ske genom
betydligt enklare reformer såsom införande av en regel om alt barnet skall
höras utanför eller i domstol eller en regel om vetorätt för barnet mot
föräldrarnas avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om lalerält gäller hur barnets intressen i vidare
mening skall tillvaratas i processen. Det gäller att ifrågasätta eller
komplettera det material som förts in genom föräldrarnas försorg och det gäller
att kunna överklaga domstols beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är avgörande för hela diskussionen att hålla isär
dessa två frågor. Om man nämligen avser att bringa barnels egen uppfattning
lill domstolens kännedom framstår det som angeläget all skapa regler för detta
främst i de fall föräldrarna är oeniga (s. 138). Om man däremot vill ge en
möjlighet all bättre än nu ta till vara barnets intresse i rättegång framstår
detta som angeläget främst i de fall materialet är av ringa omfattning och
ofullständigt. Därvid kommer de fall i blickpunkten i vilka föräldrarna är
eniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föräldrarnas enighet i vårdnadsfrågor tillmäts i dag stor
betydelse. Vare sig del gäller återupptagande av gemensam vårdnad, upplösning
av gemensam vårdnad eller överföring av vårdnaden från den ena föräldern lill
den andra kan detta ske genom ett enkelt registreringsförfarande om blott
föräldrarna är inbördes eniga. Föräldrarna lämnar in en gemensam ansökan och
domstolen handlägger ulan huvudförhandling. Om målet anhängiggjorts genom
stämning och föräldrarna under målels handläggning blir eniga skall domstolen
lägga deras överenskommelse fill grund för dom, om del ej är uppenbart
stridande mot barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vårdnadsmål i vilka föräldrarna varit eniga har tidigare
utgjort omkring 95 procent av samtliga vårdnadsmål. Det finns ingen anledning
alt anta alt denna siffra sjunkit efter 1978, dä det ovan skildrade förenklade
förfarandet infördes. 1 övervägande antalet vårdnadsmål förekommer alltså ingen
egentlig förhandling inför domstol. Frågan hur man kan bevaka barnets intressen
i dessa vårdnadsmål är därför inte löst genom en enkel regel alt ge barnet
talerätl. Man måste ställa frågan hur det skulle vara möjligt att få en sådan
talerätl att praktiskt fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har berört frågor av betydelse i detta
sammanhang ytterst kortfattat. De förslag man framlagt förefaller snarast att
kunna försvåra utövning av en talerätl så att den blir utan praktisk betydelse.
Barnet skulle inle automatiskt bli instämt i mål om föräldraansvar m. m. (s.
139). Barnet skulle inle få talerätl i det konkreta fallet om inle barnombud
utsetts. Barnombud skulle ulses i första hand om det förelåg tvist mellan
föräldrarna (s. 139 och s. 141).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om talerätl är påfallande ambivalent.
Man vill å ena sidan ge barnet talerätl medan man å andra sidan låter
uppfattningen att eniga föräldrar bäst vet vad som är bra för barnet styra
förslaget (s. 138). I detta sammanhang borde man ha redovisat kontroversiella
åsikter. (JO:s ämbetsberättelse 1962 s. 28 ff)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man utgår från all den föreslagna talerälten för barnet
skulle bli utan praktisk betydelse i de 95 procenten av vårdnadsmål, i vilka
föräldrarna är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eniga, bör man ställa frågan i vilka fall barnels taleräll
skulle kunna få Bilaga 3 betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid första anblicken förefaller svaret härpå bli i de
fall, i vilka det ordinära rätlegångsförfarandet tillämpas. Till dessa skulle
räknas dels mål i vilka föräldrarna är oeniga dels mål, vilka instämts av barnet.
- För att få resonemanget hanlerbart bortser vi från mål, vilka anhängiggjorts
genom stämning av föräldrarna och i vilka dessa enas i rättegången. -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vilken betydelse har barnels talerätl i mål, i vilka
föräldrarna är oeniga? Som tidigare nämnts är i regel föräldrarna i dessa mål
aktiva med att föra in ett omfatiande processmalerial. Barnels talerätl behövs
oftast inle för att driva fram utredningar m.m. Det gäller i stället att la
reda på barnets egen inställning och föra fram denna till domstolens kännedom
på ett lillförlitligt sätt. Frågan gäller vem som skall höra barnet och var,
dvs. i eller utanför rättegången. En talerätl för barnet synes i dessa fall
endast kunna spela en blygsam roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilken betydelse skulle en taleräll för barnet få genom
möjligheten för barnet att självt väcka talan? För del första är denna
möjlighet starkt begränsad genom att barnet inte skulle få rätt all självt
initiera rättegång om del gällde återupptagande eller upplösning av gemensam
vårdnad. Återstår i första hand de fall då endast en av föräldrarna eller en
utomstående är vårdnadshavare och barnet väckt talan om överföring av ansvaret.
Hur skulle de processrältsliga reglerna fungera för dessa fall? Skulle det bli
praktiskt möjligt för barnet alt utöva sin lalerält?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning redan för all barnet skulle kunna väcka
talan är att ell barnombud blivit utsett. Barnombud skulle förordas av domstol.
Utredningen har tänkt sig att den av socialulredningen i tidigare framlagt
betänkande föreslagne kontaktpersonen skulle förmedla kontakt mellan
barnombudet-juristen och barnet. Utredningen har föreslagit all socialnämnd
skall kunna utse kontaktperson för barnet även utan samtycke av den
föräldraansvarige (s. 37).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första förutsättningen för att barnet självt skaU kunna
väcka talan är alltså att socialnämnden utser en kontaktperson. Utan en sådan
synes det förenat med stora praktiska svårigheter för barnet att få ett
barnombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men barnet har inle en ovillkorlig rätt till barnombud
enligt förslaget. Enligt motiven (s. 141) skall barnombud utses endast om det
föreligger en tvist. Med tvist avses även att barnet slår i motsatsförhållande
till föräldrarna. Om man antar att systemet kan fungera med först socialnämnden
utseende av kontaktperson därefter domstolens förordnande av barnombud och
dennes väckande av lalan för barnels räkning, finns det inga invändningar
beträffande barnets möjligheter alt utöva en talerätt under rättegången i dessa
fall. Men del vikfiga avgörandet för alt systemet skall fungera ligger sålunda
hos socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de hittills här redovisade fallen av
talerätl anser fakultelsnämnden alt utredningens förslag är relativt
komplicerat och salt i samband med övriga processuella regler endast kan väntas
få betydelse om barnet självt väckt talan i de begränsade tyjjer av fall detta
skulle bli möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden finner det emellertid nödvändigt med några
ytterligare synpunkter på förslaget om talerätl för barn i samband med
gemensam vårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningar har föreslagit att barnet skall få endast en
begränsad talerätt då fråga är om återupptagande eller upplösning av gemensam
vårdnad. Talerätten skulle inle innefatta rätt för barnet att väcka talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förefaller som om utredningen har haft uppmärksamheten
riktad på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de fall då föräldrarna sammanbor. Genom att inte
tillerkänna barnet rätt att Bilaga 3 väcka talan har man tagit avstånd från
tanken alt ge barnet rätt till "skilsmässa" från föräldrarna i
fullständiga familjer. Man kan ha olika åsikter om lämpligheten härav. 1 detta
sammanhang vill fakullelsnämnden framhålla det inkonsekventa i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första har man bortsett från de fall då särboende
föräldrar har gemensam vårdnad. Om föräldrarna avtalat att barnet skall bo hos
endast den ena av dem och avtalet skett "över huvudet" på barnet
kunde en rätt att väcka talan ge barnet möjlighet att få vårdnaden prövad och
därmed även den faktiska vården ändrad. Situationen är parallell med den då
barnet kan väcka talan om överföring av vårdnaden från en förälder lill en annan
enligt förslaget. VUket skälet är alt föreslå skilda regler för dessa båda fall
framgår inte av utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra framstår själva gränsdragningen mellan
fullständiga och ofullständiga familjer som godtycklig. Fakultetsnämnden har
inte kunnat finna något bärande skäl fill alt ge barnet lalerält i
vårdnadsfrågan mot ensamförälder och avvisa tanken att barnet skulle kunna
väcka talan mot två föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I synnerhet de föreslagna reglerna om talerätl för barn
beträffande gemensam vårdnad är enligt fakultelsnämndens mening inte lämpade
att läggas till grund för lagstiftning i del skick som de nu presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden anser emellertid all förslaget vad rör
talerätl i vissa särskilda fall, 14-17 §§ i förslaget, är invändningsfritt. 1
detta sammanhang skall även nämnas att vi anser det vara ett viktigt steg
framåt att som utredningen föreslagit ta bort kravet att missbruk och
försummelse från vårdnadsansvarig skall vara grovt för all kunna åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett alternalivförslag föreslås all i stället för att ge
barnet talerätt i vårdnadsmål skulle talerätl tillerkännas en person "som
å del allmännas vägnar företräder barnet". Motiveringen anges vara att i
mäl av detta slag kan uppstå "motsatsförhållande i processen mellan minst
tre parter, vardera föräldern saml barnet, vilket kan vara ägnat att på ett
onödigt sätt förslärka konflikten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parentetiskt vill fakullelsnämnden framhålla att den enda
skillnaden mellan huvud- och alternalivförslag i denna fråga är alt barnet
enligt huvudförslaget skulle formellt slå som part, vilket inte skulle vara
fallet enligt alternativförslagel. Inte heller enligt huvudförslaget skulle ju
barnet få uppträda personligen i processen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativförslaget aktualiserar emellertid frågan om
partsstäUning då barnet - eller en myndighetsrepresentant - inträder i
rättegången. -Utredningen har använt uttrycket "delta i rättegången"
vilket lämnar åt de tillämpande myndigheterna all avgöra om man skall använda
exempelvis reglerna för vittne eller för ombud! Fakultelsnämnden tar dock för
givet att utredningen åsyftat partsställning. -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ställning man i det konkreta fallet ger barnet i en
process blir beroende på vilken lalan barnet för. Yrkar barnet att föräldern A
skall ha vårdnaden, blir barnet medpart lill A. Yrkar barnet att en utomstående
C skall ha vårdnaden kan olika konstellationer uppstå. Om föräldrarna vill ha
gemensam vårdnad blir partsslällningen barnet mot föräldrarna. Om föräldrarna
var för sig vill ha vårdnaden får man ett Ire-parts-förhållande, vilket
emellertid inte bör medföra några särskilda processtekniska svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang finns anledning att beröra frågan om
möjligheten att i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagstiftning ta hänsyn till olika ålderskategorier.
Utredningen har summa- Bilaga 3 riskt berört möjligheten men avvisat den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 flera olika frågor som angår vårdnaden är barnels ålder
av stor betydelse. Främst gäller detta processbehörigheten. Skillnaden mellan
ett två års barn och en 16-17-åring är så uppenbar alt den inle behöver
diskuteras. Likväl har utredningen underlåtit alt belysa möjligheten att låta
en 16-17-åring få processbehörighet i mål som angår dess egen person.
Fakultelsnämnden hyser inle någon bestämd uppfattning i frågan men anser den så
väsentlig att den borde ha blivit ingående belyst, (se s. 103 pch s. 111).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.13 Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en synnerligen beaktansvärd nyhet föreslås, all barnet
skall få oinskränkt talerätt i mål och ärenden enligt 6 kap. med undantag för
mål om upplösning (12 §) och återupptagande av gemensamt föräldraansvar (13 § 2
st). Tveklöst rör del sig om viktiga frågor för barnels person, där dess egen
instäUning förtjänar den största uppmärksamhet. Tämligen osökt inställer sig
emellertid spörsmålet, huruvida icke en dylik, vidsträckt talerätl för barnets
vidkommande i åtskilliga fall skulle kunna åstadkomma en besvärande disharmoni
mellan detta och föräldrarna, vilket onekligen skulle kunna inverka negativt på
barnels intressen i objektiv mening. Processföring torde, som utredningen flerstädes
uppmärksammat, helt allmänt knappast vara ägnad att bädda för avspända
relationer. Vidare torde icke helt kunna bortses från risken för att tvistande
vuxna kontrahenter kan söka utnyttja barnets talerätl i egna syften, mer eller
mindre väsensskilda från den unges egentliga intressen i saken. Är denna
förmodan icke totalt gripen ur luften, föreligger åtminstone i vissa fall fara
för alt barnet kan bliva utsatt för påtryckningar, som ingalunda är förenliga
med utredningens genomgående accentuerade omsorg om dess fysiska och psykiska
välbefinnande. Från dessa synpunkter vore del onekligen vida lyckligare, om
barnels intressen kunde lillfredsslällande tillvaratagas, utan att det
tillerkändes formell behörighet att själv väcka lalan. Ulan all besitta bärkraftigt
underlag för ell definitivt ställningstagande finner sig fakultetsnämnden
sålunda böra föreslå, att de av utredningen initierade spörsmålen om barnets
mer eller mindre vidsträckt utformade talerätt göres lill föremål för
ytterligare överväganden, varvid icke minst de ovan antydda farhågorna
förtjänar omsorgsfullt, nyanserat beaktande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligen skulle de ovan antydda frågorna kunna lösas i
enlighet med del alternativ förslag som redovisas å s. 153, enligt vilket
processbehörighelen (av utredningen benämnd "talerätl") skulle
tillkomma en person, förordnad av kommunen i situationer, där barnet behövde
någon, som kunde företräda dess behov och intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidhålles i fråga om talerälten huvudförslaget, torde det
under alla förhållanden förtjäna all övervägas, huruvida icke de ungas talerätl
lämpligen bör begränsas till åldersgrupperna över 15 år, vilket skulle
överensstämma bl. a. med minimiåldern för besvärsrält enligt barnavårdslagen.
Frågeställningarna härvidlag framstår otvivelaktigt som synnerligen likartade.
Fakultetsnämnden finner det onekligen en aning besynnerligt och följaktligen
ingalunda a priori godtagbart all barn, helt oberoende av ålder och en väl
däremot oftast svarande mognadsnivå, skulle tillåtas att (genom ombud) väcka
civil talan i mål orn vårdnad och umgängesrått, medan en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motsvarande behörighet i närliggande offenlligrältsliga
sammanhang är Bilaga 3 fixerad vid en viss åldersgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förtjänar understrykas, att även förslaget lill lag
med särskilda bestämmelser om vård av unga (prop. 1979/80:1) i 19 § begränsar
den unges talerätl lill fyllda 15 år. Anmärkas bör ytterligare, att utredningen
i andra sammanhang (samtycke till utseende av kontaktperson) är benägen att
tillerkänna ifrågavarande åldersgräns relevans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest huvudförslaget, oförändrat eller något modifierat,
förverkligas, måste givetvis barnets taleräll, i varje fall före uppnådda 15
år, utövas av en ställföreträdare. Vad utredningen härvidlag föreslår i fråga
om barnombud föranleder inga större invändningar. Den å s. 142 bestämda kretsen
av ansökningsberättigade (barnet, föräldrar-vårdnadshavare, socialnämnden och
rätten) är dock ägnad alt ingiva en del betänkligheter. Enklast vore onekligen,
om socialnämnden (f. n. barnavårdsnämnden) vid behov kunde laga initiativ till
förordnande av barnombud. Har barnet fyllt 15 år, bör på dess begäran ombud
kunna förordnas. I enlighet med det föregående bör dock barn, som uppnått sagda
ålder, själv få föra talan åtminstone i sådana situationer, där barnet framställer
eget yrkande, som icke sammanfaller med föräldrarnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.14 Högskolan i Örebro</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnombud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till kostnadsfri rättshjälp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När barnet väl givits status som part och erhållit
talerätt i olika sammanhang torde visserligen s. k. allmän rättshjälp med
biträdesförordnande enligt rätlshjälpslagen (RHL) kunna meddelas. Likaledes
torde barnet endast undantagsvis behöva betala någon rättshjälpsavgifl enligt
de allmänna reglerna. Förslaget att det skall införas särskilda regler som
möjliggör för barnen att erhålla rättshjälp genom barnombud välkomnas dock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt dem kommer barnet inle att bära något
kostnadsansvar för hjälpen, som ju huvudsakligen kommer att utgöras av den
"skäliga ersättning" barnombudet är berätigat till. Där återfinns
även den legala fullmakt till barnombudel att företräda barnet i ifrågavarande
mål som tidigare omtalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur barnombud förordnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RHL:s huvudregler skall den saken rör ansöka om
rättshjälp. För den som inte uppnått den ålder som krävs för processbehörighel
måste den legale ställföreträdaren eller möjligen en av rätten för ändamålet
utsedd god man medverka för all en giltig ansökan skall komma lill stånd.
Beträffande offentligt biträde gäller all sådan skall förordnas "efler
ansökan av den åtgärden avser" eller "då annars anledning
föreligger". Med slöd av den sist återgivna formuleringen kan t. ex.
länsrätten självmant förordna ett biträde. Även i andra fall - som när
socialnämnden eller annan ( t. ex. lärare, advokat, ungdomsledare, läkare,
sjuksköterska eller grannar) anmäler att behov av offentligt biträde föreligger
kan förordnande av offentligt biträde ske med stöd av "då annars anledning
föreligger".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag till 48 § RHL innebär att också
barnombud kan Bilaga 3 förordnas då skäl därtill föreligger. Utredningen
föreslår också all del av paragrafen explicit framgår all barnombud kan utses
efter ansökan av barnet, förälder eller annan föräldraansvarig eller
socialnämnden. Utredningen måsle då antas ha menat all barnet i detta sammanhang
är processbehörig tidigare än enligt allmänna regler. Hur del än förhåller sig
därmed finner styrelsen ingen anledning att formalisera ansökningsförfaran-del
ytterligare. Genom regeln att socialnämnden skall beredas tillfälle att yttra
sig innan barnombud utses torde som framhållits ändå onödiga förordnanden kunna
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudet ska vara "lämplig" för uppgiften</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är möjligt att det måste anses följa av sakens natur
att till barnombud skall utses någon för uppgiften lämplig person. Socialnämnden
har möjlighet alt ge förslag på barnombud när den bereds tillfälle att yttra
sig. Eftersom det är domstolar som skall utse barnombudet finns dock risken att
avseende i alltför stor grad kommer att fästas vid de kriterier som anses
utmärkande för en god jurist. I detta sammanhang bör dock andra kriterier bli
minst lika utslagsgivande. Detta borde för övrigt också ofta vara fallet vid
utseende av offentliga biträden i barnavårdsmål och offentliga försvarare i
ungdomsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lagregel som uttrycker att till barnombud skall utses
en för uppgiften lämpad person bör därför införas i lagförslaget. I förarbetena
till bestämmelsen bör närmare diskuteras vad som avses med lämplighetskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudet skall la tillvara "barnels bästa"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudels skyldighet alt verka för barnels bästa i
vidare mening bör framgå direkt av lagtexten. Del skulle kunna ske om ell
tredje stycke tilläggs 47 § RHL i förslaget med följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Barnombudet har att verka för alt barnets bästa blir
lillgodosell".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudet skall sträva efter att sakförhållanden
klarläggs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även frågan hur barnombudets sätt att verka för det
angivna målet bör anges i lagtexten. Enligt styrelsens mening kan det ske genom
att den norm som - enligt rättegångsbalken - gäller för offentliga försvarares
verksamhet fastslås även för barnombud - dvs. att denne skall verka för att
saken kommer i sin riktiga belysning. Delta kan ske genom att del nyss
föreslagna tillägget till 47 § RHL förlängs med orden "och har att i detta
syfte verka för att relevanta sakförhållanden klarläggs".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudet skall söka få kunskap om barnets vilja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste ankomma på barnombudet att utverka stöd från de
sociala myndigheterna om barnels situation ger anledning till det. Med hjälp av
barnets kontaktman eller annan i barnpsykologi kunnig person bör han söka
utreda barnels vilja i de fall den kan vara av betydelse för målets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall barnombud inte utses kan rätten, med slöd av 30
§ i stället försöka utröna barnels mening på annat sätt. Det bör
givetvis ej ske om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialnämnden i sitt yttrande avhandlat frågan. För alt
understryka vikten av Bilaga 3 barnets vilja - i de fall omständigheterna
tillåter all den ges sådan betydelse -bör paragrafen avfallas som anges i
reservationen på s. 185 i betänkandet. Se också avsnitt 3.5.12 - En
följdändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.15 Statens invandrarverk (SIV)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV instämmer i alt barnet för alt kunna genomföra den
föreslagna talerätten måste ha slöd av lämpligt utbildad person, som kan vinna
barnels förtroende. SIV förordar allernativförslagel att slällförelrädarskapet
och stödfunktionen utövas av en och samma person, benämnd barnassislenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av det ovanstående berörs invandrarbarn i
oproportionerligt hög grad av umgänges- och vårdnadslvisler. De kan också
befaras lill en ökande andel bli aktuella i situationer som innebär tvister
eller kriser. En person till stöd och hjälp kan då bli av stort värde just för
invandrarbarn. Om "stödpersonen" skall kunna bidraga till att lösa
konflikter i samförstånd med föräldrarna och undvika domstolsförhandlingar
krävs det av den personen ingående kunskaper om barnets och föräldrarnas
förhållanden och föreställningsvärld. Del krävs också att stödpersonen
språkligt kan kommunicera med såväl barn som föräldrar. Kommunvis eller
regionall behöver det byggas upp en resursbank av personer med språk- och
kulturkompetens som är lämpad för uppgifter av delta slag. Vid utformandet av
den föreslagna reformen behöver frågan om hur invandrarbarnen bäst skall
tillgodoses noga övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.16 Familjelagssakkunniga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag innebär i stort att barnet skall
ges en självständig talerätl i mål om föräldraansvar, umgängesrätt och
överlämnande av barn samt att dess talan därvid skall föras av ett barnombud.
Som slöd och hjälp åt barnet skall dessutom förordnas en kontaktperson. Sådan
skall även i övrigt utses i de s. k. risksiluationerna (10.3.2). Särskilda krav
ställs på den som skall uppträda som barnombud resp. kontaktperson. Vid varje
socialnämnd föreslås vidare en särskild tjänsteman bli avdelad som
barnombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi finner alt utredningen anfört vägande skäl för
ståndpunkten att barnets intressen bör bättre än för närvarande las tillvara i
en rättegång om föräldraansvar, umgängesrätt eller överlämnande av barn. Detta
kan ske på olika sätt, vilka utredningen diskuterar. Vi instämmer också i
kravet på slöd och hjälp åt barnet i övriga risksituafioner. Däremot
ifrågasätter vi om inte förordnandet av olika funktionärer, så som utredningen
i huvudförslaget angivit dem och deras uppgifter, kommer att ge ett väl
vidlyftigt och kostsamt förfarande, som inte slår i rimlig proporfion till de
fördelar det medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralt synes oss vara att barnet i de angivna
risksituationerna (10.3.2) -däribland tvist mellan föräldrarna om vårdnaden -
får någon vuxen som kan hjälpa barnet, som barnet kan tala med om sina problem
och som utåt kan företräda barnet i förhållande till föräldraansvarig eller
annan av den aktuella frågan berörd person. De åligganden som föreslås vila på
kontaktpersonen är således de primära. Behovet av ytterligare personella
insatser bör bedömas med hänsyn därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer t. ex. en tvist mellan föräldrarna om
föräldraansvaret bör i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första hand förordnas någon alt fullgöra de uppgifter
utredningen vill lägga Bilaga 3 på kontaktpersonen. På honom eller henne bör
det sedan ankomma att avgöra om barnets intressen kräver all den medgivna
talerälten utnyttjas i tvisten mellan föräldrarna. Det bör sålunda inle
automatiskt förordnas ell barnombud så fort del uppkommer tvist om
föräldraansvar, umgängesräll eller överiämnande av barn (s. 141). Ofta torde
barnets intressen kunna tillvaratas utan att någon talan vid domstol behöver
föras. Finner den för tillvaratagande av barnets intressen förordnade att så bör
ske, bör det ankomma på denne alt bedöma behovet av juridiskt biträde i
rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det anförda talar närmast för alt något av de alternativa
förslagen bör väljas, antingen en person som på det allmännas vägnar företräder
barnet (10.5.2) eller en barnassislenl som i sig förenar ställförelrädarskap i
rättegång med stöd och hjälp i samma funktion (10.5.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen lägger själv fram argument emot tanken alt
barnet skall ges en självständig talerätl i mål om föräldraansvar, umgängesrätt
och överlämnande av barn (10.5.2). Risk finns att barnets ställning som part
kan bidraga till alt skärpa konfiikten. Några särskilda processuella fördelar
med att barnet intar ställning som part kan vi inte finna. Vissa nackdelar
kanske däremot kan uppkomma, t. ex. när del gäller kostnadsansvaret. Tanken är
inle att barnet i någon situation skall kunna själv föra sin lalan utan detta
skall ske genom barnombudel. Den talan som behöver föras synes lika väl kunna
föras genom någon som uppträder på det allmännas vägnar. Kostnaderna för
tillvaratagandet av barnets intressen skulle därmed kunna i princip bäras av
del allmänna, dock möjligen med viss rätt till ersättning av motpart vid
försumlig processföring o.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om den förordnade för talan på det allmännas vägnar
är det i enlighet med vad vi nyss anförde viktigt all stödfunktionen inte
kommer i bakgrunden. Denna funktion, som enligt utredningen bör vila pä kontaktperson,
alternativt barnassislenl, bör kunna fullföljas av vederbörande funktionär även
om denne formellt uppträder på del allmännas vägnar. Alternativet med
ställförelrädarskap saml slöd och hjälp i samma funktion vill vi i motsats till
utredningen se utan den angivna förutsättningen all barnet har egen talerätl
(10.5.3.1), fast slällförelrädarskapet får i sådant fall inle den hävdvunna
processuella innebörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår mening bör alltså i någon av de angivna
risksiluationerna eller eljest när behov därav uppkommer en barnassistent kunna
förordnas för barnet. Barnassistenlen utses av socialnämnd och bör ha de kvalifikationer
som utredningen kräver av kontaktperson. Barnassistenten bör kunna själv föra
talan i mål enligt balken, formellt på det allmännas vägnar men sakligt helt i
barnels intresse. Om barnassistenlen finner del nödvändigt, bör han eller hon
äga anlita juridiskt biträde i rättegång eller annan angelägenhet. Kostnaderna
bör i princip bäras av del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.17 Rättegångsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde inte ankomma på oss att bedöma om det för
skyddande av barnets intressen i mål om föräldraansvar m. m. är nödvändigt att
ge barnet talerätl i processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man inför talerätt för barnet på de skäl som anges i
betänkandet, är det logiskt att låta barnet företrädas i processen av en
utomstående person - i huvudförslaget kallad barnombud. Förordnande av
barnombud är en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förutsättning för att talerälten över huvud taget skall
aktualiseras. Barnom- Bilaga 3 bud skall förordnas så snart behov därav
föreligger; del förutsätts i betänkandet (s. 176) att detta i tvisfiga mål om
föräldraansvar m. m. skall ske redan i samband med all stämning utfärdas, för
all barnombudel skall kunna påverka domstolens bedömning av de interimistiska
yrkandena. Såvitt vi kan förstå, måste detta leda till alt barnombud kommer att
förordnas i samtliga tvistiga mål om föräldraansvar. Eftersom domstolen på
detta stadium av målet normalt inte vet något om barnets behov av egen
talerätl, måsle man för alt undvika tänkbara rättsförluster för barnet för
säkerhets skull förordna ombud. Detta leder enligt vår mening lill ell oacceptabelt
resursslöseri. Ett allernativt förfarande är att alllid skicka remisser lill
socialnämnderna rörande frågan huruvida barnombud skall ulses. Detta medför å
andra sidan nackdelen med en avsevärd tidsutdräkt. På grund av vad nu anförts
anser vi all del måste betonas i lagtexten att barnombud skall förordnas endast
om del på grund av särskilda omständigheter behövs (47 § rättshjälpslagen
enligt förslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller den närmare lagtekniska regleringen av
barnombudets<br>
ställning kan till en början påpekas att det systematiskt sett måsle anses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egendomligt att reglera en legal ställföreträdares
ställning genom regler i rättshjälpslagen. I varje fall synes själva
slällförelrädarskapet (47 § 2 st rätlshjälpslagen i förslaget) böra skrivas in
i BFB (t. ex. i 6 kap. 27 § och 8 kap. 17 § i förslaget). Också övriga regler
om barnombudels ställning passar enligt vår mening i och för sig bättre i BFB,
men här talar onekligen praktiska skäl - barnombudets anknytning till reglerna
om rältshjälpsbilräde - för att de får slå i rätlshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen har (s. 143) uppställts vissa
kvalifikationskrav för barnombudet. Dessa krav kommer emellertid inle till
uttryck i lagtexten. Det synes lämpligt att i fråga om barnombud hänvisa lill
vad som gäller om biträde vid allmän rättshjälp (21 § 1 st första och andra
meningarna rättshjälpslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om entledigande av biträde vid allmän rättshjälp
och om bilrädesbyle, vilka äger motsvarande tillämpning pä offentligt biträde,
synes enligt förslaget inte avses gälla barnombud. Vi ifrågasätter om inte
dessa regler bör göras tillämpliga också på barnombud, t. ex. genom en
hänvisning lill 21 § första stycket sista meningen saml andra och tredje
styckena rätlshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller ersättning till barnombud reglerar den
föreslagna lagtexten inte frågan vem som har all fastställa ersättningen. Om
det inle anses självklart att detta är domstolens uppgift, kan lämpligen
hänvisning ske till 22 § tredje stycket rätlshjälpslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu gjorda påpekandena medför att 50 § 1 st
rättshjälpslagen i förslaget enligt vår mening bör utformas enligt följande: 1
fråga om barnombud tillämpas vad som i 21 § första - tredje styckena saml 22
och 23 §§ är föreskrivet i fråga om biträde vid allmän rättshjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 50 § 2 st i förslaget sägs all ersättning till barnombud
skall utgå av allmänna medel. Däremot föreslås ingen möjlighet att ålägga
återbetalnings-skyldighet för barnombudskostnad, tydligen efter mönster från
vad som gäller offentligt biträde. En parallell i denna del mellan barnombud
och offentligt biträde är emellertid på intet sätt självklar; när offentligt
biträde förordnas, finns i regel ingen motpart, vilket del praktiskt tagel
alllid gör i de mål där barnombudet föreslås verka. Vi ifrågasätter om det inte
bör skapas utrymme för all ålägga motpart ersättningsskyldighet för
barnombudskostnad, som påföljd för försumlig processföring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man tar i betänkandet upp alternativ till barnels
talerätl, och föreslår Bilaga 3 därvidlag (s. 153) att en särskild utomstående
person med anknytning till socialnämnden får talerätt i barnets ställe i mål om
föräldraansvar, överlämnande m. m. Det torde inle ankomma på oss att bedöma
vilket av alternativen som från materiell synpunkt är att föredra. Däremot bör
här pekas på vilka processtekniska konsekvenser som är förknippade med de båda
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ger man barnet talerätl, blir barnet part i målet. Detta
innebär fördelar därigenom att vissa processuella regler som syftar på part
kommer all träffa rätt person. Ett exempel är reglerna om domarjäv. En nära
släkting till barnet kan inle vara domare i målet om barnet är part. Andra
sådana regler är de som gäller vitlnespliktens omfattning. En ytterligare
konsekvens av att barnet är part blir att reglerna i 18 kap. RB om ansvaret för
rättegångskostnaderna blir tillämpliga på barnet. Vill man begränsa barnets
ansvar, måste man därför stadga undantag från ansvarigheten. En nackdel med att
barnet fåregen talerätt är vidare att de naturliga ställföreträdarna (dvs.
föräldrarna) inte passar i denna typ av processer, vilket medför behov av en
särskild konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man i stället väljer lösningen att lägga talerälten på
en utomstående person, får man till en början nackdelarna med alt reglerna om
domarjäv och vittnesplikl kommer att utgå från denne och inte från barnet. I
denna del torde krävas särskilda undanlagsregler t. ex. efler mönster från
stadgandet i 4 kap. 5 § 1 st lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
Vidare måste man överväga särskilda regler när det gäller
rättegångskostnadsansvaret, med anledning av att 18 kap. RB kommer att träffa
talerällshavaren och inte barnet. Något behov av en särskild reglering av
slällförelrädarskapet finns med denna lösning däremot inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.18 Stockholms sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att barnet skall ha oinskränkt
talerätt i mål och ärenden med undantag för mål om upplösning och
återupptagande av gemensamt föräldraansvar. Förvaltningen ansluter sig helt
till denna tanke, då den på ett påtagligt sätt förstärker barnets rätt - inte
minst i situationer då föräldrarna är eniga men då deras intressen inte
överensstämmer med barnets. Genom lagstiftning löses emellertid inle djupa
konflikter och personliga relatinsproblem. I regel överensstämmer de berördas
intressen. Det kan emellanåt bli svårt att bedöma när ett parlsförhållande
uppstår. Vid djupgående konflikter inom en familj då barnet har egna intressen
att bevaka är del givetvis nödvändigt att barnet har eget juridiskt ombud.
Förvaltningen avvisar dock förslaget om inrättande av en särskild inslitufion -
barnombud -som den lämpligaste lösningen för barnet när det gäller talerälten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De intressemotsättningar som råder i många tvister rörande
föräldraansvar och umgängesräll är oerhört svåra att bearbeta. Den som skall
företräda barnet i dessa frågor måste, som poängteras i betänkandet, ha
omfattande kunskap om och erfarenhet av arbete med barn och barnfamiljer i
kris. Huvudvikten av arbetet med all försöka tillgodose barnels intressen
ligger på ett socialt och psykologiskt plan. Det juridiska ombudet blir sedan
ett ytterligare instrument att i domstol driva de krav barnet har rätt att
ställa. Enligt förvaltningens mening är den naturligaste konstruktionen för
bevakning av barnels rätt alt barnet företräds av en person anställd hos
socialnämnden (i belänkandet benämnd barnassislenl) och att denna i sin tur</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid behov anlitar juridiskt ombud. Detta överensstämmer
med ett av Bilaga 3 alternalivförslagen. En sådan ordning gäller i dag i
faderskapsmål och fungerar väl. Ersättning utgår av allmänna medel. En
förutsättning för att bygga upp ett fungerande skydd för barnet är att
socialnämnderna garanterar ett tillräckligt antal välutbildade och erfarna
socialarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall då ärendet rör fosterbarn bör fosterhemsinspeklören
kunna företräda barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.19 Göteborgs sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets talerätt hör utan tvekan till de viktigaste
förslagen i utredningen. Del är en förutsättning för att barnets ställning i
för barnet så vikliga frågor som föräldraansvar, umgängesräll och överlämnande
skall stärkas. Socialförvaltningen finner dock icke motiverat alt neka barnet
rätt att väcka talan när det gäller upplösning eller återupptagande av det
gemensamma föräldraansvaret. Som tidigare framhållits finns det situafioner när
föräldrarnas beslut att icke begära rättens prövning av föräldraansvaret är
oförenligt med barnels bästa. Förvaltningen föreslår därför alt dessa undantag
utgår och tillstyrker i övrigt förslaget om talerätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vem som skall föra barnets talan är svårare att ta
ställning till. När del gäller domstolsförhandlingar, där parter företrädes av
jurister, synes dock utredningens förslag att barnet skall företrädas av
juridiskt förfaren person riktigt. Riskerna för att ett i juridiska frågor
otillräckligt utbildat ombud skall bli "överkört" av de andra
parternas ombud är för stora för att man skall våga ta dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen tillstyrker utredningens förslag om
barnombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att förslaget om juridiskt skolat ombud för barnet
tillstyrks innebär inle att de sociala och psykologiska kunskaperna
undervärderas. För att de ska få inflytande på domstolens handläggning av
ärendet krävs det ett nära samarbete mellan barnombudel och den person som har
till uppgift att hjälpa och stödja barnet. Del är också önskvärt med sådana
kunskaper hos domstolens ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.20 Malmö sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att barn skall få talerätl, dvs.
väcka talan, föra lalan som egen part i processen samt överklaga underrätts
dom. De situationer man avser är överföring av föräldraansvar, umgängesrätt och
överlämnande av barn. Man anser alt del däremot inte är lämpligt att låta
barnet ha rätt att väcka lalan om alt gemensamt föräldraansvar skall upplösas
eller återupptas. Barnet föreslås i dessa fall endast ha partslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de flesta fall förutsätts föräldrars och barns intressen
sammanfalla. Erfarenheten av vårdnads- och umgängesrätlsärenden visar
emellertid att barnet i en del fall som svagare part inte får sina behov och
intressen tillgodosedda. Föräldrarna är alltför upptagna av sin egen
konfliktsituation för att observera att barnet far illa. Utredningens förslag
om talerätl är därför positivt och markerar barnels ställning som självständig
individ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om barnombud synes vara en positiv
konstruktion som hjälper barnet att tillvarata sina intressen och utöva sin
talerätt. Advokater med särskilt intresse för uppgiften bör ges möjlighet till
viss utbildning om barns behov och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.21 Botkyrka
sociala centralnämnd</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En brist i gällande lag är barnets möjlighet att föra sin
egen talan. Barnet har som part i ett mål partsbehörighet men saknar talerätt,
om det är under 16 år. Det finns en del undantag där bland annat åldersgränsen
är sänkt till 15 år vad avser tale- och processrätt. Det gäller ärenden enligt
förvaltningslagen som rör barnet exempelvis ett barnavårdsärende. De nuvarande
bestämmelserna för barns möjlighet att i domstol framföra sin uppfattning är i
stor omfattning beskuren. Utredningens förslag till förbättringar är
socialkontoret till största delen nöjd med. De två undanlag från oinskränkt
talerätl som utredningen föreslår har mer karaktären av en lämplighelsfråga än
om barnets rätt. Det gäller rätten för barnet att endast vara part i en process
som förälder startat rörande upplösning och återupptagande av gemensamt
föräldraansvar. I den situationen förordar utredningen att barnets rätt
tillgodoses genom ett barnombud (se nedan). En sammanfattning av
utredningsförslaget med angivande av kapitel och paragraf ser ut på följande
sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- upplösning av gemensamt föräldraansvar (6;e kap. 12 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- överföring av föräldraansvaret från den ene
föräldern lill den andre eller<br>
till annan person (6:e kap. 13 § 1 st)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återupptagande
av gemensamt föräldraansvar (6:e kap. 13 § 2 st)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överföring av
föräldraansvaret vid missbruk o. d. från den föräldraansvariges sida (6:e kap.
14 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överföring i
annat fall av föräldraansvaret (6:e kap. 15 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- överföring av föräldraansvaret när den som har föräldraansvaret
dör<br>
(6:ekap. 16 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- överföring av föräldraansvaret från annan person
till förälder (6:e kap.<br>
17 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- umgängesrätt (6:e kap. 20 o 21 §§)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- överlämnande av barn efler dom eller beslut (8:e kap. 1
§)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- överlämnande av barn i andra fall (8:e kap. 8 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett barn som är under 16 resp. 15 år kan enligt nuvarande
bestämmelser svårligen föra sin egen talan genom ombud. Utredningen föreslår en
genereU rätt för barn att få ett ombud utsett när de skall utöva sin talerätl.
Utredningen kallar vederbörande för barnombud och bestämmelserna skall inrymmas
i reglerna om offentligt biträde. Handläggande domstol skall vara beslutande
myndighet. Kostnaderna skall ersättas av aUmänna medel. Som behöriga att göra
ansökan om barnombud föreslår utredningen; barnet, de(n) föräldraansvariga(e),
socialnämnden och domstolen själv. Socialkontoret stöder utredningens
principiella och konkreta ställningstagande i avsnittet om barnombud. Det finns
dock ett avsnitt som man lämnar öppet, nämligen frågan huruvida barnombud skall
kunna förordnas i samhällsvårdsärenden. Det är beklagligt att utredningen inte
redan nu tagit upp den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.22 Gotlands kommuns sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar frågan om ombud för barnet förefaller
ordningen med såväl barnombud som kontaktperson för barnet vara något otymplig,
varför vi i stället önskar uttala oss för alt barnets intressen tillvaratas av
en barnassistent och ansluter oss här till de synpunkter som Ivan Ottosson
framför i särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yttrande angående barnombud. Det förefaller orealistiskt
att tro att man Bilaga 3 särskilt lätt kan finna personer som besitter både en
sådan juridisk skolning att den är fillfyllest för all företräda barn i rätlen
och de ingående kunskaper om och erfarenheter av barn och barns behov i olika
utvecklingsfaser, så som utredningen tänker sig. Det torde kräva en omfattande
utbildningsverksamhet. Vad kontaktperson angår förefaller tanken alt man i
första hand söker denne inom en krets som redan har någon anknytning till
barnet riklig. Uppgiften som kontaktperson kommer emellerfid många gånger alt
vara utomordentligt grannlaga. Inte så sällan kommer uppdraget att innebära att
kontaktpersonen skall fungera när barn och föräldrars intressen står i strid
med varandra, och då behöver barnets representant vara en såväl omdömesgill
som orädd och självständig person. Stora krav ställs också på förmåga till
relationsbearbetning för alt inle motsättningarna mellan föräldrarna och barnet
i onödan skall skärpas och barnet hamna i en lojalitetskonfiikl. Vi tror alt
det vore lämpligare all låta en barnassislenl i sig förena de båda uppgifterna
barnombud - kontaktperson och att barnassistenten i rättsliga sammanhang låter
sig företrädas av juridiskt ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.23 Umeå sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I linje med betänkandets allmänna inriktning att stärka
barnels rätt ligger förslaget att barnet skall företrädas av barnombud vid
konflikter mellan föräldrarna rörande föräldraansvar, umgängesräll eller
överlämnande av barn. Barnet kan även ha behov av barnombudels företräde när
barnets intresse slår i motsatsförhållande fill föräldrarnas t. ex. att barnet
önskar kvarstanna i fosterhem mot föräldrarnas vilja. Införande av barnombud
enligt förslaget anser sociala centralnämnden vara en åtgärd av synnerlig vikt
för att tillgodose barnets rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.24 Ludvika sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om att barnet - med vissa undanlag -
får oinskränkt taleräuimål och ärenden enligt 6 kap. BFB synes välmotiverat och
torde vara en av förutsällningama för all lagens intentioner skall kunna
uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förefaller också nödvändigt att särskild
ställföreträdare för barnet, barnombud, förordnas av domstolen vid behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.25 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om mål angående överlämnande av barn föreslås att
barnet får oinskränkt talerätl. Då uppstår frågan vem som kan föra barnets
talan. Helhetssyn är ett honnörsord som ofta används ganska okritiskt i vårdsammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreliggande utredning redovisar att den s. k.
helhetssynen också har nackdelar och dess negativa konsekvenser kan drabba
barnen såtillvida att vid tillämpning av helhetssynen ingen ägnar sig exklusivt
åt barnen. Förvaltningen stöder i princip utredningens förslag att en särskild
person skall bevaka barnets rätt i förhållande lill de vuxna. Enligt
huvudförslaget förordas alt en kontaktperson med ansvar för närkontakl med
barnet och ett barnombud (motsvarande rättshjälp) skall företräda barnet vid en
process.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen menar dock att ett alternativt förslag
utformat i ett särskilt Bilaga 3 yttrande har vissa fördelar. Enligt detta
föreslås en barnassistent inom socialnämnd med särskild kompetens ges uppgiften
all vara både barnets kontaktperson och barnombud. Den ulredningsassislenl som
handhar ärendet inom socialnämnd bör företräda föräldrarna medan
barnassistenlen enbart bör bevaka barnels rätt. Båda bör vara ansvariga inför
socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.26 Svenska kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet bör som utredningen föreslår ges oinskränkt
lalerält i mål och ärenden enligt 6 kap. BFB med undantag för mål om upplösning
och återtagande av gemensamt föräldraansvar. Viktigast blir att barnet självt,
föräldrarna, socialnämnden eller rätlen på eget initiativ å bamets vägnar kan
väcka lalan och överklaga beslut i frågor som rör föräldraansvar, umgänge och
överlämnande av barn. Hur denna rätt skall utövas - av vem och i vilka
situationer är däremot inte lika självklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att barnombudel skall ha juridisk
utbildning och agera genom barnels kontaktperson. Kontaktperson skall enligt
utredningens förslag kunna förordnas även mot föräldrarnas vilja. Styrelsen
ställer sig tveksam till förslaget i båda dess delar av bl. a. följande skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt barnet ges oinskränkt taleräll innebär, att barnet ges
möjligheter alt påkalla en förändring av sin sociala situation. Frågor som rör
föräldraansvar, umgänge och överlämnande av barn bör därför i första hand
betraktas som sociala till sin natur. Del viktiga måste vara, att rätten för
sin bedömning tillförs kunskaper om barn och barns behov för att rätt kunna
balansera barnets intressen mot föräldrarnas. Del gäller därför att för rätten
beskriva de konsekvenser av social och psykologisk natur som följer för barnet
av den ena eller andra sociala situationen. Sådana beskrivningar bedöms enligt
styrelsens uppfattning bäst kunna ges av personer som har barnets förtroende
och är väl förtrogna med barnels sociala situation. Den juridiska kompetensen
blir därvid inle av lika stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på barnassistent ter sig mot denna bakgrund som mer
tilltalande än utredningens förslag om ett juridiskt utbildat barnombud. 1
barnassistenten kan psykologiska kunskaper om barn och barns behov förenas med
"tillräckliga" kunskaper för att företräda barnet i en process. Att
barnombudet skall ha juridisk utbildning och som tredje part i processen verka
för barnets rätt genom särskilt utsedd kontaktman torde snarast förstärka
processens juridiska karaktär när del i stället handlar om relationer mellan
barn och vuxna. För alt markera barnassistenlens lika ställning med föräldramas
ombud bör personen i fråga ändå benämnas barnombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunen ges i socialtjänslpropositionen del yttersta
ansvaret för alt de som vistas i kommunen får del slöd och den hjälp de
behöver. Socialnämnden är också skyldig att tillse, att barn och ungdomar som
vistas i kommunen växer upp under trygga förhållanden. Med denna skyldighet
följer bl. a. en skyldighet att i samverkan med andra samhällsorgan hjälpa
barnet lill en annan social situation genom sociala och juridiska åtgärder. Att
uppträda i rätten måsle bh en naturlig uppgift för socialarbetarna. Skall
barnels rätt stärkas i praktiken krävs dock att rätten fäster lika stort
avseende vid socialarbetarnas kunskaper och erfarenheter som juristernas. Med
hänvisning lill del ovan anförda bör barnombudet i normala fall hämtas inom
socialnämndens reguljära verksamhetsområde. I de fall ombudet anser sig behöva
slöd av juridisk sakkunskap bör juridiskt biträde kostnadsfritt kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anlitas i processen. Jurister som barnombud bör komma i
fråga endast i de Bilaga 3 fall juridisk sakkunskap tillmäts mycket stor
betydelse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen förutsätter alt Socialstyrelsens konsulenter
kommer all följa reformen med stor uppmärksamhet och alt deras kunskaper och
erfarenheter tas tillvara och utnyttjas av kommunernas personal. Styrelsen vill
dessutom understryka vikten av att de juridiska frågorna inom barn- och
ungdomsvården ägnas ökad uppmärksamhet i socionom-, psykolog- och
förskoleutbildningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.27 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO finner del helt riktigt att barnels rätt stärks samt
att barnet får en företrädare som kan föra barnels talan (barnombud). Det bör i
första hand vara en juridiskt utbildad person, då TCO anser all kontaktpersonen
kan fullgöra många uppdrag i inledande skeden i frågor om föräldraansvar,
umgängesräll och överlämnande av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att barnombud inle ska ulses automatiskt i ett
mål utan först efter domstols prövning finner TCO riktigt, eftersom ett förfarande
med obligatoriskt ombud för barnet kan leda till onödig byråkrati. Del är
viktigare att använda de personella resurserna till ärenden där barnet
verkligen är i behov av kvalificerad hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.28 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att låta barnen få ell ombud i domstolen som kan föra
deras talan anser CKF vara ett bra förslag, då det är olämpligt alt barnen
själva får uppträda där. Deras sypunkler måste dock beaktas eftersom det är
deras bästa del gäller och en kontaktman bör fylla detta krav. CKF ansluter sig
till det av utredningen förordade alternativ när det gäller behörighet alt
ansöka om barnombud, dvs. att vissa personer och myndigheter får denna rätt.
Den av utredningen föreslagna person och myndighetskretsen anser vi tillgodoser
det grundläggande kravet på att barnels bästa tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.29 Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Advokat som företräder parterna i skillnadsmål, dvs.
föräldrarna, har enligt förbundets mening att se till sina klienters intresse.
Man kan därför inte begära att de samtidigt, kanske emot sin klients intresse,
skall länka på barnets bästa. Barnombud bör därför förordnas i samtliga fall då
oenighet om vårdnaden (föräldraansvaret) föreligger. Delsamma gäller i de fall
barnet inte är ense med sina föräldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.30 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnels talerätl kommer all utökas och förutsätter att
barnet får ell barnombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.31 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi instämmer i utredningens förslag all öka användbarheten
av nu gällande bestämmelser om att föräldraansvaret ska fråntas förälder som
grovt missbrukar eller grovt försummar sill ansvar. FPU vill dock gå betydligt
längre; vi vill helt enkelt föreslå en lagstadgad rätt för barn att begära
skilsmässa från sina föräldrar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan regel skulle i princip kunna jämställas med
skilsmässorätten för Bilaga 3 makar. Man måste dock komma ihåg att konflikter
inom familjen är naturliga. De måste i första hand lösas i samförstånd. Här har
kommunen en viktig uppgift. Talerälten i 6 kap. bör göras helt oinskränkt genom
att utvidgas även till mål om upplösning eller återupptagande av gemensamt
föräldraansvar. Vi vill understryka utredningens uppfattning all föräldraansvar
ska kunna överflyttas till annan även i fall då föräldrarna inte bedöms som
olämpliga, t. ex. när barnet rotat sig i ett fosterhem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnels oinskränkta talerätl har, med ovanslående
utvidgning, vårffulla slöd. Utredningen framför två alternativa förslag om hur
talerätten ska utformas. FPU vill här ansluta sig till Ivan Ottosons särskilda
yttrande. Vi menar alltså all flera skäl talar för att samma person, en
barnassistent, ska vara barnels ställföreträdare och svara för de hjälpinsatser
som behövs. I processen ska barnassistenlen använda sig av juridiskt biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har dock lite svårt att förslå utredningens inställning
all ställföreträdare ska ulses endast i särskilda fall. Det finns ingen
anledning att, som utredningen, föratsälla "all del inle råder något
motsatsförhållande mellan föräldrar och barn" om föräldrarna är ense om
frågor som gäller föräldraansvar, umgängesrätt eller överlämnande av barn (s.
141). FPU vill i stället instämma i vad utredningen säger på s. 88: "Vi
menar alt antagandel 'föräldrarna vet bäst' inte bör fillmätas så stor
betydelse som det f. n. gör". En ställföreträdare ska självklart
tillsällas automatiskt då fråga enligt BFB 6 kap. väcks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.32 Sveriges advokatsamfund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om samfundet i princip anser att det föreligger behov
av stöd och hjälp åt barnet i tvist mellan föräldrarna om vårdnad, umgängesrätt
eller överlämnande, ställer sig samfundet tveksamt lill utredningens förslag i
förevarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av en självständig talerätt för barnet bör enligt
samfundets mening vägas mot de risker för en ännu mer infekterad konfiikl som
barnets inträde som part i målet mellan föräldrarna kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag förutsätts dessutom att
barnets intresse i vårdnads- och umgängesmål och mål angående överlämnande
skall tillvaratagas av en stor krets av personer: samlalsledare (vid
samarbetssamtal mellan föräldrarna), kontaktperson, barnombud och
barnombudsman. Dessutom skall föräldrar, socialnämnd och domstol vara verksamma
i målet. Det är en praktiskt och ekonomiskt helt ogenomförbar konstruktion som
samfundet bestämt avstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om barnets talan behöver föras i målet vill samfundet i
stället föreslå att delta sker genom en person, exempelvis av socialnämnd
utsedd barnassistent, som vid behov bör kunna anlita juridiskt ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet vill förorda alt reglerna om barns talerätl och
representation i mål mellan föräldrar om vårdnad, umgänge och överlämnande blir
föremål för en väsentlig omarbetning och förenkling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.33 Sveriges domareförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens huvudförslag skall barnet ges talerätl
i mål och ärenden om föräldraansvar, umgängesräll och överlämnande av barn.
varvid dess talan skall föras av ett barnombud, utsett av domstolen
enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelser i rätlshjälpslagen. Som slöd och hjälp åt
barnet, då det Bilaga 3 befinner sig i en risk- eller krissituation, skall
vidare av stal eller kommun utses en kontaktperson. Slutligen föreslås att det
allmänna skall förordna en person, barnombudsman, med uppgift bl. a. alt
tillhandagå allmänheten med råd i barnfrågor och alt ta initiativ lill utseende
av kontaktperson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domareförbundet delar utredningens uppfattning att barnets
ställning bör förbättras i processuellt hänseende. Det naturligaste härvidlag
är alt ge barnet ställning av part i en process. Såsom utredningen funnit talar
övervägande skäl för alt tillåta barnet att väcka talan i samtliga hithörande
fall utom då fråga är om upplösning eller återupptagande av gemensamt
föräldraansvar, något som det bör tillkomma föräldrarna alt initiera. För
sistnämnda fall föreslås barnet få rätt all inträda i rättegången som part, och
detta synes förbundet vara en lämplig anordning. Med regler av nu angivet
innehåll torde barnet inte kunna tvingas in i en process, vilket givetvis bör
förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överensstämmelse med utredningen anser domareförbundet
del inte vara lämpligt att ge barnet processbehörighet i mål och ärenden av
förevarande slag. För att barnels taleräll skall kunna utövas måste således en
ställföreträdare finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det system utredningen föreslår liU barnets hjälp framstår
enligt förbundets mening som alltför vidlyftigt. Förbundet ifrågasätter också
om kostnaderna står i rimligt förhållande till de fördelar som åsyftas. Av de
föreslagna personerna har otvivelaktigl den så kallade kontaktpersonen den
angelägnaste uppgiften. Eftersom denna person kommer att bh väl bekant med
barnels situation och önskemål ligger det enligt förbundet närmast tUl hands
alt han eller hon också äger företräda barnet i en process - själv eller genom
juridiskt ombud. Ett sådant system torde gagna barnet väl så bra som det
utredningen föreslagit och är betydUgt enklare. Utredningen har också övervägt
denna möjlighet och presenterat ett alternativt förslag härom. Personen ifråga
- av utredningen benämnd barnassislenl - bör utses av det allmänna, som i
princip bör svara för kostnaderna för tillvaratagandet av barnets intressen.
Det synes förbundet lämpligast att "barnassistenlen" intar en i
förhållande till socialnämnden fristående position.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skiljaktig mening av lagmannen Ankarloo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I alla de fall då föräldrarna inte är ense om hur
föräldraansvaret skall ordnas eller om omfattningen av umgängesrätlen behöver
barnels intresse tas till vara på ett bättre sätt än nu. De möjligheter som
finns att få en god man förordnad för barnet utnyttjas inte, vilket möjligen
kan bero på att de barnavårdande myndigheterna inte känner till bestämmelserna.
Det kan emellertid ifrågasättas om bestämmelserna kan tillämpas så att barnets
intresse blir lillgodosell på ett tillfredsställande sätt. Utredningens förslag
att det skall finnas en kontaktperson och, om del behövs, ett barnombud som kan
företräda barnet i en rättegång är en betydligt bättre lösning. Kontaktpersonen
bör ha sådan utbildning och erfarenhet alt den kan skaffa sig en egen
uppfattning om barnets behov och vilken lösning av konflikten mellan
föräldrarna som är bäst för barnet. Man bör däremot ej kräva all
kontaktpersonen skall kunna företräda barnet i en rättegång mellan föräldrarna.
Den som skall företräda barnet bör därför utses på annat sätt än
kontaktpersonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. reglerar bestämmelserna om förmyndare och god man i
föräldrabalken vem som äger företräda en omyndig person såsom
ställföreträdare. Det strider därför mot de nuvarande principerna för
lagstiftningen på detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>område att ta in en bestämmelse i rättshjälpslagen om vem
som skall vara Bilaga 3 barnets ställföreträdare i en rättegång om
föräldraansvar eller umgängesrätt. Att ta in bestämmelsen i rättshjälpslagen
har emellertid enligt min mening så stora praktiska fördelar att de teoretiska
betänkligheterna bör vika. Företrädarens behörighet skall gälla endast i det
mål vari förordnandet meddelas och förordnandet kan beslutas av samma domstol
som handlägger målet. Om man tillämpar samma system som gäller för offentligt
biträde, vinner man också den fördelen alt del inte behövs någon utredning om
barnets ekonomi, vilket fordras för allmän rättshjälp. Det behövs inte heller
några bestämmelser om vem av föräldrarna som slutligen skall svara för
kostnaderna, eftersom kostnader för offentligt biträde alltid stannar på
statsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktpersonen bör få ett större inflytande på valet av
barnombud än som föreslagits genom att kontaktpersonen får ansöka om barnombud
och genom att domstolen åläggs all alltid höra kontaktpersonen innan barnombud
utses. Om verkställigheten skall prövas av förvaltningsdomstol, bör det framgå
av lagtexten att offentligt biträde inle får förordnas i de fall då barnombud
kan ulses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.34 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de viktigaste reformerna i förslaget är
möjligheterna för barnet au väcka talan i mål rörande 6 och 8 kap. BFB och då
företrädas av barnombud. Ur barnpsykiatrisk synpunkt har länge efterlysts en
juridiskt skolad person som tar tillvara barnets intressen i dessa mål. Det är
svårt att länka sig alt denna person dessutom skall ha möjhghet att vara ett
personligt stöd för barnet, lära känna det och ha sådana erfarenheter och
kunskaper om barn, att han/hon kan utröna barnets vilja. Därför är tanken på en
kontaktperson för barnet, som har barnkännedom och erfarenhet och ej är knuten
varken till rätten eller till socialnämnden god. På delta sätt kan både en
samlad erfarenhet om processen i dessa mål vinnas hos barnombudet och det
enskilda barnets intressen tillgodoses av kontaktpersonen. Alt ge dessa båda
uppgifter lill samma person är en sämre lösning. Däremot skulle med rätt
utbildning "barnombudsman" fristående från socialnämnden eventuellt
kunna omfatta barnombudets uppgifter och handleda kontaktpersonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.35 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en viktig och efterlängtad reform att barnet får
talerätt i de fall som anges i Barn-föräldrabalken och vid omhändertaganden
enligt barnavärds-lagen. Samtidigt bör det beaktas att barnet just på grund
härav kan komma i konflikt med en eller båda föräldrarna. Det är väsentligt all
den jurist som utses tiU barnombud, verkligen också har kunskaper om barn och
barns behov i olika åldrar och förstår alt barnets behov ibland går tvärtemot
föräldrarnas önskan. Slöd och handledning kring uppgiften behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.36 Sveriges skolkuratorers förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen om barnombud (juridisk), kontaktperson (kurativ)
och barnombudsman ger ett virrigt intryck och förefaller inle tillräckligt
genomarbetat. Vi stöttar utredningens förslag all barnet skall ha talerätl via
ell ombud, men vi ställer oss tveksamma till att del juridiska stödet läggs på
en person, medan det kurativa slödel skall skötas av en annan person. Det finns
risk för - liksom nu - att alltför stor vikt läggs vid den juridiska sidan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.37 Fosterhemmens Riksförbund (FR)</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR ställer sig positivt till alt barnombud utses. Vi
förordar samma alternativ som utredningen med del tillägget alt även
fosterföräldrar ulan föräldraansvar skall kunna ansöka om att barnombud utses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.38 Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning till barnombud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De erfarenheter BRIS har när det gäller begäran om t. ex.
barnpsykiatrisk utredning är alt om den begärande myndigheten skall betala ett
ev. förordnande så blir den begärande myndigheten alldeles för restriktiv med
sådana ansökningar. När det gäller barn som själva inte kan hävda sina
intressen, är det viktigt all inte ovidkommande hänsyn utestänger barnet från
dess rätlmäfiga rättsmedel. BRIS förordar därför alt huvudman för barnombud
skall vara Landstinget eller annan myndighet som är fristående från de
myndigheter som kan begära eller tillstyrka förordnande om barnombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barndomstol</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill BRIS återkomma lill det förslag om
Barndomslol som vi fört fram tidigare i samband med vårt yttrande angående
Socialutredningens slutbetänkande, SOU 1977:40. Denna domstol skulle ha att
döma i samtliga mål som kan bli aktuella enligt betänkandet om Barnets Rätt
samt övriga mål som rör barn och ungdom (talan mot unga lagöverträdare etc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till dessa domstolar skulle knytas personal som förutom
sin juridiska kompetens skulle ha viss barnpsykologisk utbildning saml praktik
och erfarenhet av arbete med barn i kris. Hit skulle också knytas team av
barnsakkunniga. Vinslen skulle vara att stor erfarenhet skulle samlas här om
barn, deras behov, reaktioner och levnadsvillkor. Detta skulle i sin lur
medföra alt risken minskade för att det i mål som rör barn p. g. a. bristande
insikt dömdes på ett sätt som inte stod i samklang med barnets bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barns talerätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del enda berättigade undanlaget från all barn skall ha
talerätl är i den föreslagna 13 § 2:a stycket i BFB 6 kap. Vill förälder
återupptaga gemensam vårdnad av barn måsle det vara deras ensak all bestämma om
det, under förutsättning alt barnet blir processbehörigt i sådan process. 1
övrigt skall barn ha oinskränkt taleräll enligt BFB 6 och 8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Se även avsnitt 3.4.31)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag och motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Motivering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till resonemanget under vår rubrik
"upplösning av gemensamt föräldraansvar - talerätt för barnet" vill
vi förorda att paragrafen kompletteras på följande sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Förfatlningsförslag:</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger gemensamt föräldraansvar och vill de
föräldraansvariga, en av dem eller barnet alt deras gemensamma ansvar för
barnet skall upphöra, skall rätten på talan av de föräldraansvariga, en av dem
eller barnet förordna förälder eller annan person alt ha föräldraansvar för
barnet. Om betänkelid vid upplösning av gemensamt föräldraansvar finns
bestämmelser i 32 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.39 Rädda Barnens Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet inleds med en förklaring av begreppet talerätt. I
nuvarande lagstiftning har barn parlsbehörighel, dvs. det kan vara part i en
rättegång. Men för att barnet skall få ställning som part i ett visst mål,
krävs all barnet har talerätl beträffande den sak målet rör. I mål om vårdnad,
umgängesrätt och överlämnande av barn saknar barnet taleräll. Barnels intressen
förutsätts bli tillgodosedda av andra, i första hand föräldrar. Men barnet kan
ha intressen, som strider mot föräldrarnas, speciellt när det gäller vårdnad,
umgänge och överlämnande, och då är det viktigt att ge barnet en möjlighet all
påverka beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har fört en diskussion om möjlighet för barnet
att bli processbehörighet, dvs. direkt själv eller genom ombud dellaga i en
process om exempelvis umgängesräll, men slutligen stannat för förslaget alt ge
barnet talerätl i mål och ärenden rörande föräldraansvar m. m., men med krav på
en ställföreträdare för barnet i processen. I mål, där del föreligger intressekonflikt
mellan barn och föräldrar, anser man det lämpligt att utse ett särskilt
barnombud, som företräder barnet. Barn skall alltså kunna väcka talan i mål
rörande föräldraansvar m.m. där det föreligger konfiikler mellan barn och
föräldrar, utom i de fall då frågan gäller upplösning och återupptagande av
gemensamt föräldraansvar, då man tror att föräldrarnas beslut om gemensamt
föräldraansvar också gagnar barnets bästa. Har talan väckts, vill man ändå ge
barnet möjlighet alt som självständig part delta i processen. Gränsdragningen
ifråga om de fall där barnet kan respektive inte kan väcka talan ifråga om
upplösning av eU gemensamt föräldraansvar synes oklar och kräver en omprövning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ser positivt på denna möjlighet all bättre bevaka barns
rätt gentemot föräldrar i konfiiktsiluationer. Förutsättningen är alt barnet
dessförinnan har fått en ställföreträdare, ett barnombud, utsedd. Begäran om
detta som kan komma från barnet, föräldrar, föräldraansvarig eller
socialnämnden, föreslås prövas av allmän domstol i konsekvens med utredningens
förslag i övrigt. Barnels möjligheter alt själv ansöka om ett barnombud är
naturligtvis begränsade. Ett litet barn är helt beroende av alt vuxna ser till
dess behov. Men med stigande ålder har barnet lättare alt uttrycka sina tankar
även till en utomstående. Vilka personer finns i dag, som kan fylla uppgiften
att la hand om ett barns förtroende, när föräldrarna inte kan komma ifråga? I
lyckliga fall finns kanske en lämplig lärare, en skolsköterska, en släkting,
men aUtför ofta vet barnet inte vem det kan vända sig till. En barnombudsman
skulle kunna fylla uppgiften all se till att barnels rätt utnyttjas i de fall
del inle är uppenbart för barnets närmaste eller socialnämnd, att barnet
behöver hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett barnombud förutsätts ha specifika kunskaper för sitt
värv, dvs. kunskaper om barn och barns behov kombinerat med juridisk
utbildning. Vi ser med tillfredsställelse på att sådan kunskap tillförs
juristutbildningen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.40 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att stärka barnets rätt genom att
tillerkänna barnet talerätl i mål enligt 6 och 8 kapitien i den föreslagna BFB
hör lill del mer positiva i belänkandet. FoR tillstyrker att barn får talerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser inte FoR all barnet skall ha rätt väcka
talan i så stor omfattning som utredningen föreslår. Enligt FoR:s uppfattning
skall barn alltid ha talerätl i alla mål enligt 6 och 8 kapitlen BFB, sedan
lalan har väckts av annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR:s gentemot utredningen skiljaktiga mening om rätten
att väcka talan framgår av nedanstående tabell.</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lagrum</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ulr</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>FoR</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:12</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:13
Last</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:13
2:ast</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:14</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:15</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:16</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nej</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.95pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:17</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6:20-21</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8:1</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8:8</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ja</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upplösning av gemensamt
föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överföring av föräldraansvaret frän
den ene föräldern till den andre eller till annan person</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återupptagande av gemensamt
föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överföring av föräldraansvaret vid
missbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överföring i annat fall av
föräldraansvaret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överföring av föräldraansvaret när
den som har föräldraansvaret dör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överföring av föräldraansvaret från
annan person lill förälder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umgängesräll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. Överlämnande av barn efler dom eller beslut<br>
10. Överlämnande av barn i andra fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan FoR närmare motiverar inskränkningarna ovan i rätten
alt v ä c k a talan vill FoR framföra några allmänna synpunkter. Lagen omfattar
alla barn upp till 18 års ålder. Barns behov och (o)förmåga att uttrycka sina
önskemål och krav är väsentligt olika vid skilda åldrar. En särskilt känslig
period är puberteten. Vissa önskningar som då kan framföras, t. ex. att man
inle vill ha den ene eller andre föräldern som vårdnadshavare, kan vara
betingade av tillfälliga stämningar/kontroverser/kriser. Del kan inte anses
försvarligt att i sådana fall söka en skenlösning genom att barnet får väcka
talan om ändrat föräldraansvar. Uppenbart är f. ö. alt även barn har ansvar och
skyldigheter i en familjerelation, t. ex. att efterkomma föräldratillsägdser i
för barnet farliga fysiska och/eller psykiska situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ovanstående torde framgå FoR:s "nej" till
alt barn skall få väcka lalan enligt BFB 6:13 l:a stycket. När det gäller BFB
6:14-16 anser FoR att det inte finns anledning ge barnet rätt väcka talan,
eftersom del i de här aktuella situationerna finns vuxen person - eller 16:15
socialnämnd - som kan väcka lalan, o m del är motiverat med ändrat
föräldraansvar. "Nejet" vid 14-16 §§ är också betingat av de allmänna
synpunkter FoR framfört ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom utredningen anser FoR alt barnet inte själv skall
vara processbehörigt utan rätlen bör förordna en ställföreträdare för barnet,
ett barnombud, när föräldrarna är oense i vårdnads-, umgänges- eller
överlämnandefrågor. Man kan dock starkt ifrågasätta om del är nödvändigt med
ett särskilt barnombud vid alla tvister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR vill föreslå följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål där barnet i n t e får väcka lalan ulan endast
deltager som part kan rätten förordna ställförelrädare/barnombud, om rätten
anser att behov föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål där barnet får väcka lalan skall rätten alllid
förordna ställföreträdare/ombud, även om inte barnet har väckt talan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga av stor betydelse är vem som skall anses vara
behörig ansöka om Bilaga 3 barnombud. Även här delar FoR utredningens
uppfattning att kretsen inte får göras alltför vid. Rätten att ansöka om barnombud
bör inskränkas till barnet om del fyllt 15 år, föräldrarna eller annan som har
föräldraansvaret samt socialnämnden. Rätten skall på eget initiativ pröva
frågan, om ingen ansökt om barnombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av synnerlig vikt är att ansökan endast får avse
förordnande av ställförelrädare/barnombud; alltså inle begäran om alt viss
person skall förordnas. Det får endast ankomma på rätten alt utse lämplig
person. Detta är ett oavvisligt krav. Annars är risken myckel stor alt
barnombudel närmast blir en ombudsförstärkning för endera av de tvistande
föräldrarna, vilket skulle vara en skenreform. Barnombudet skall vara helt
självständigt gentemot inte bara föräldrarna ulan även mot socialnämnden.
Självfallet skall vid förordnandet iakttagas att barnombudet inte är arbetskollega
-t. ex. anställd på samma advokatbyrå - som något av de övriga ombuden i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvalifikationerna på barnombudel måste ställas högt.
Formella juridiska examina torde vara mindre betydelsefulla än kunskaper,
insikter och erfarenheter när del gäller barn och deras skilda behov i olika
utvecklingsfaser. Väsentligt är också att barnombudet har förmåga arbeta fram
samförslåndslösningar. Särskilt viktigt är detta i de mål där det kan bli
aktuellt att barnet genom sin ställföreträdare väcker talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett inledningsskede torde det bli svårt få fram ett
tillräckligt antal personer som är lämpade att vara barnombud. Desto viktigare
är det att domstolarna självständigt avgör vem som skall förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att innan barnombud förordnas
skall socialnämnden beredas tillfälle att yttra sig (se den föreslagna 49 § i
Lag om ändring i rätlshjälpslagen). FoR anser inte att det skall finnas en
tvingande skyldighet för domstol all först höra socialnämnd - åtminstone inte i
de fall där FoR föreslår ett obligatoriskt förordnande av barnombud, dvs. i
alla mål av den typ där barnet kan väcka talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.41 Riksförbundet Hem och Skola (RHS)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att inrätta barnombud som rättslig
institution kan enligt RFIS prövas. Barnombudsmannaskapel föratsätter alt
barnets intresse företrädes på ett otvetydigt sätt. En av svårigheterna nu när
det gäller tvistiga skilsmässor och när del gäller omstridda omhändertaganden
är att det är en förvirrande mängd av samhälleliga intressenter som drar i de
inblandade parterna. Inrättandet av barnombud bör därför medföra att del blir
barnets intressen som tillvaratas och ej i första hand samhällets. Tillgång
lill sakkunskap om barns upplevelser av separation, av separationsbearbelning
osv. är enligt RHS mening av synnerlig vikt i samband med de grannlaga
avgörandena om barns skiljande från förälder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Se även avsnitt 3.2.31)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.42 Husmodersförbundet Hem och Samhälle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphörande av gemensamt föräldraansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets situation vid föräldrarnas skilsmässa har enligt
förbundets åsikt inte alltid tillräckligt betonats. Del förekommer också alt
sociala central-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnderna som i sitt arbete tillämpar den s. k.
helhetssynen pä familjepro- Bilaga 3 blemen, inte tillräckligt har kunnat
uppmärksamma barnels situation. Därför måste förslaget om s. k. barnombudsman
hälsas med tillfredsställelse. Barnombudsmannen skall vara en juridiskt skolad
person som vid behov kan företräda barnet vid domstol. Barnombudsman skall
kunna förordnas av rätlen i varje särskilt fall efter ansökan från barnet,
föräldrar, eller annan föräldraansvarig eller på ansökan från socialnämnden.
Kostnaderna för barnombudsman, som bör finnas i varje kommun, skall delas
mellan stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Stöd och hjälp för barnet (kontaktperson)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Göta hovrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 7.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Kammarrätten i Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För andra situationer då barnet behöver stöd än de som har
angetts i 9 kap. föreslår kommittén att en särskild kontaktperson förordnas.
Vidare förordas att vid varje nämnd en tjänsteman avdelas som barnombudsman med
uppgift att vara förmedlande länk mellan allmänhet och socialnämnd när det
gäller frågor om barn. Vidare diskuteras i allernafiva förslag olika
kombinafioner av barnombud och kontaktperson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten är ense med kommittén om att det är viktigt
all barn i s. k. risksilualioner har tillgång till någon utomstående vuxen som
barnet kan tala med och få hjälp av. Det vill emellertid synas som om de
förslag som kommittén har lagt fram är onödigt komplicerade och alltför
kostnadskrävande. Överhuvudlaget synes del mera ändamålsenligt att det
anförtros åt socialnämnden alt efler eget skön hålla del stöd till hända som
behövs allt efter förhållandena i det särskilda fallet. Även en sådan ordning
torde emellertid bli mycket kostnads- och i övrigt resurskrävande. Som kammarrätten
har anfört inledningsvis hade också de olika lösningarna bort på ett helt annat
sätt än som har skett i betänkandet vägas mot kostnadsaspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommittén skall kontaktperson kunna utses även mot
föräldrarnas vilja. Kammarrätten avstyrker förslaget i denna del. Lika med
sakkunnige Ivan Ottoson anser kammarrätten nämligen att den roll som
kontaktpersonen enligt förslaget ges i familjerätlsliga tvister inte är
förenlig med hans - på förtroende byggda - allmänt stödjande roll i förhållande
lill hela familjen enligt socialtjänstlagen. Kammarrätten har också svårt alt
förstå hur en kontaktperson, som utses mot föräldrarnas vilja, i praktiken
skall kunna fylla en meningsfull funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland alternativen föredrar kammarrätten emellertid
förslaget med barnassistent (10.5.3.2), dock att vederbörande inte bör kunna
vara barnets ställföreträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Stockholms tingsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten har ingen erinran mot förslaget om
barnombudsman.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Malmö tingsrätt</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten utgår från att förslaget till socialtjänstlag
och de däri upptagna bestämmelserna om kontaktman kommer att genomföras. Frågan
är då om kontaktperson för just barn bör kunna förordnas i den utsträckning som
föreslås i belänkandet. Tingsrätten anser inte detta. Del kan t. ex. inte vara
rimligt att barnet regelmässigt skall sägas befinna sig i en
"risksiluation" vid oenighet mellan föräldrarna om vårdnaden eller
umgängesrätlen - eller vid namnbyte! Del förefaller också slötande all kontaktperson
alltid skall kunna ulses mot föräldrarnas vilja. Så bör enligt tingsrättens
mening kunna ske endast om särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill att den sociala lagstiftningen i övrigt
får anses tillvarata barnels intressen i tillräcklig grad och av kostnadsskäl
avstyrkes förslaget om inrättande av barnombudsmän.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Länsrätten i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten har inte något alt erinra mot utredningens
förslag om kontaktperson och barnombudsman.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Länsrätterna i Uppsala och Södermanlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten har i princip ingenting att erinra mot vad som
anförs i detta kapitel. Huruvida förslagen kan ha någon större praktisk
betydelse kan dock vara svårt alt överblicka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Domstolsverket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 7.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.8 Socialstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens huvudförslag skall barnets talerätt
utövas av ett barnombud som ställföreträdare för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom föreslås att barnet skall få möjlighet till stöd
och hjälp av en kontaktperson i vissa risk- och krissituationer. Som alternativ
föreslås i stället en barnassistent med en kombination av barnombudets och
kontaktpersonens uppgifter. 1 processer skall barnassistenten företrädas av
ett juridiskt ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnassislenl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om en barnassistent
med hänvisning lill vad som uttalas i särskilt yttrande av Ivan Ottoson. I
enlighet med delta yttrande anser socialstyrelsen alt del inte är lämpligt att
förena den civilrättsliga uppgiften all tillvarata barnets intresse med den
offenlligrältsliga funktion som kontaktperson enligt 10 § i socialtjänstlagen
är avsedd all fylla. Dessutom är det angeläget att bevara principen om
frivillighet när kontaktman enligt 10 § socialtjänstlagen skall ulses. En
barnassistent bör enligt socialstyrelsens uppfattning vara behörig att handla i
en rad frågor, som gäller barnet och inte enbart i en bestämd situation såsom
barnombudet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser alt förordnandet som barnassislenl
inte bör upphöra så Bilaga 3 snart situationen har bemästrats. Del måsle i
de allra fiesla fall också vara en angelägen uppgift att följa upp ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller vem som skall utses till barnassislenl för
ett visst barn, är det viktigt att nämnden ser till behovet av slöd i den
aktuella situationen. Barnets ålder och konfliktens art bör till viss del styra
valet av barnassislenl. Enligt socialstyrelsens uppfattning bör i första hand
personer utanför socialförvaltningarna utnyttjas. Vidare anser socialstyrelsen
i likhet med utredningen att barnassistenlen bör få en självständig ställning i
förhållande lill socialnämnden. Om ett socialt ärende pågår rörande familjen
är del vikfigt att barnassistenten, om denne är en socialtjänsteman, är
fristående från utredningen. Slutligen är del av största vikt att de som
förordnas som barnassistenter har tystnadsplikt och samma ansvar som tjänstemän
i socialförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser också att uttrycket barnassistent
inte är särskilt väl valt och ser gärna alt man försöker hitta ett annat namn
på denna funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår all socialnämnden avdelar någon
person med uppgift att vara förmedlande länk mellan allmänheten och
socialnämnden när del gäller barnfrågor. Bl. a. föreslås att man skall kunna
vända sig till denna person när barn befinner sig i risksituationer och behöver
hjälp och slöd av någon utomstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla hur
viktigt del är att socialförvaltningarna är organiserade så att allmänheten
lätt vet vart den skall vända sig med problem och vid tillfällen då barn
befinner sig i allvarliga situationer. Nämnderna bör kanske rekommenderas att
se över sin organisation med tanke på eventuella brister. Enligt
socialstyrelsens uppfattning är det emellertid osäkert om den enda och bästa
lösningen på detta problem är att utse en barnombudsman i alla kommuner i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen vill påminna om att styrelsen tidigare
tillstyrkt ett förslag till uppsökande verksamhet framlagt av
barnomsorgsgruppen (SOU 1975:87). Regeringen har också i
socialtjänslpropositionen förordat en uppsökande verksamhet med den inriktning
barnomsorgsgruppen föreslagit (Prop. 1979/80:1 sid. 169).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8,9 Länsstyrelsen i Stockholms län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har framfört några olika förslag i syfte att
tillgodose uteslutande barnets behov av stöd och hjälp i risksituationer. Som
huvudförslag har angetts tillsältande av kontaktperson. Del föreslås att
socialnämnden skall kunna tillsälta sådan även mot föräldrarnas vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner det tillfredsställande all
utredningen tagit upp denna fråga och vill för sin del tillstyrka förslaget
ävensom vad utredningen anfört beträffande rekrytering av kontaktpersoner saml
om kvalifikationer, fortbildning och handledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de alternativa förslagen lill stödpersoner för
barnet vill länsstyrelsen anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om barnassislenl har stora likheter med det
gamla barnavårds-mannainstitutel, som avskaffades 1973. All delvis återuppliva
detta, som en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäng avskaffats som otidsenligt, anser länsstyrelsen inte
vara tillrådligt.</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen föreslås att barnavårdskonsulenlen vid
länsstyrelsen får till uppgift att utse, övervaka och entlediga barnassistent.
Detta förslag kan inte godtas av länsstyrelsen. Barnavårdskonsulenten har ingen
beslutsfunktion. Denna funktion innehas av länsstyrelsens socialenhet. Länsstyrelsen
anser all förordnande, handledning etc. av kontaktpersoner eller motsvarande är
en kommunal uppgift och att kommunerna är bäst lämpade alt handha dessa
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamöterna Hallerby, Lunde och Nilsson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsnitt 8.9 andra-fjårde styckena ersätts med följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett allernativförslag är all en barnassistent i stället
ulses. Dennes uppgifter skulle bli en kombination av barnombudels och
kontaktpersonens. I processer skall barnassistenten företrädas av ell juridiskt
ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser, att del är positivt att uppgiften att
vara ställföreträdare och alt svara för hjälpinsatser kan utövas av en och
samma person och tillstyrker därför delta alternalivförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.10 Barnavårdskonsulenterna i landet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talerätt och ombud för barnet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen lar här upp olika alternativ, mer eller mindre
realistiska. I dessa ärenden är den sociala delen den väsentliga. I förhållande
till detta år juridisk kompetens en smal bit knuten främst till del rent
domstolslekniska. Eget juridiskt ombud för barnet enligt rätlshjälpslagen ger
endast juridisk expertis, men kunskap om barn och barns behov erhålls inle
genom juridiskt ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår kontaktperson för barnet och en
överordnad kommunal eller statlig barnombudsman all bevaka den sociala delen i
dessa ärenden. I ett allernativförslag föreslås en barnassislenl, eventuellt
med juridiskt biträde, att vara barnels ställföreträdare i målet. I utredningen
diskuteras alltså 4 olika representanter att företräda barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnassistenlen enligt allernalivförslaget motsvarar bäst
del behov, som föreligger. Även om benämningen barnassistent inte är helt bra,
ar tanken riklig att genom en kombination av kontaktmannens och barnombudets
uppgifter få en fullgod ställföreträdare för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnassistenlen får emellertid inle hamna isolerat i
socialnämnden! Tjänsten kan kopplas lill familjerättsassistenler eller
familjerådgivning inom socialförvaltningen. Benämningen barnombud är för oss
mer adekvat, och barnombudel skall vara en kommunal tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna barnombudsmannen har en märklig ställning,
en funktion som i vissa stycken övertar socialtjänstens åligganden och vissa av
socialarbetarnas i lagstiftning och instruktion ålagda arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna kontaktpersonerna har vi påtalat under
rubriken umgängesrätt (se avsnitt 4.10), men det kan tilläggas all
kontaktfunklionen, som den här beskrivs, hör hemma under paragrafen om rätt
till bistånd enligt förslaget lill socialtjänstlag S 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att barnombud skall ha alla i utredningen
föreslagna funktioner, men få juridiskt bistånd vid behov. Namnet barnombud bör
ersätta benämningen barnassislenl. Vi ansluter oss i övrigt lill Ivan Ottosons
reservation om barns talerätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningen föreslås alternativt, all länsstyrelsernas barnavårdskonsu-
Bilaga 3 lenter skulle utse, övervaka och entlediga barnassislenterna. Denna
ordning är orimlig. Barnassislenterna måste vara kommunala tjänstemän under
socialnämnden. Barnavårdskonsulenterna måsle bibehålla sin roll som
rådgivare för att inle förlora sin objektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.11 Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förordar i kap. 10 att särskilda barnombudsmän
ulses. Jag har svårt all inse behovet av sådana. I dag finns redan funktioner
inom socialvården, både lokalt och regionall, som i sitt dagliga arbete ger
allmänheten råd i barnfrågor och sörjer för att barn i risksilualioner får
hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag principiellt framhålla all vi för
att bättre tillgodose barnels intressen inle bör skapa nya organisationer och funktioner
som leder till fler samordningsproblem än vad som redan är fallet inom
samhällets barnavård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.12 Skolöverstyrelsen (SÖ)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen räknar upp ett antal personkalegorier,
lämpliga som kontaktpersoner för personligt slöd för barnet i risksilualioner
(s. 149). Man framhåller all personal med barnpsykologisk utbildning i första
hand bör utnyttjas för dessa uppdrag men räknar trols detta inle upp skolans
elevvårdspersonal som lämplig. SÖ vill framhålla, att devvårdspersonalen har
barnpsykologisk skolning. SÖ vill även betona vikten av all samtliga
kontaktpersoner har tillgång till stöd och handledning i sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.13 Uppsala universitet. Juridiska fakultetsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudels kunskaper om barnels uppfattning i vårdnads-
och umgängesfrågor tankes förmedlade genom en för detsamma utsedd kontaktperson,
vars viktigaste uppgift blir att utgöra ett personligt slöd för barnet, när det
hamnar i en risksiluation. Till skillnad frän vad propositionen med förslag
lill socialtjänstlag härutinnan innehåller, skall socialnämnden kunna utse
dylik kontaktperson för barnet, även om vårdnadshavare motsätter sig detta. Har
emellertid barnet uppnått 15 års ålder, bör, som redan antytts, enligt
utredningen dess samtycke krävas, för alt kontaktpersonen skall kunna utses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens konstruktioner är dess värre ägnade att
ingiva icke obetydliga betänkligheter av såväl principiell som praktisk natur.
Det i förslaget till socialtjänstlag redovisade vård- och behandlingssyslemet
grundas sålunda genomgående på uppfattningen om värdet av en friviUighet,
vilken icke oväsentligt skulle kunna komma alt urholkas, om legal möjlighet
erbjödes att i diverse olikartade, till den närmare innebörden tämligen
obestämda "risksilualioner" påtvinga vårdnadshavare en kontaktperson
med uppgift att uteslutande bevaka vad som må anses vara barnets intressen.
Konstruktionen måste, ehuru uppenbarligen välmenat, i varje fall från sådan
vårdnadshavares sida komma all de facto uppfattas som en form av
"övervakning". Alt så alt säga smygvägen i denna form
införa en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhällskontroll kan enligt fakullelsnäinndens mening
godtagas endast Bilaga 3 under förutsättning att synnerligen starka skäl
kan befinnas tala därför. Förslaget förtjänar på denna punkt ytterligare
övervägande, varvid fördelarna noga bör vägas mot de tidigare antydda
principiella och praktiska ölägenheterna. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad införandel av en särskild barnombudsman beträffar
känner sig fakultelsnämnden, efler all ha tagit del av de lill grund för
förslaget liggande övervägandena, icke helt övertygad om behovet därav saml
förmenar, alt de aktualiserade frågorna bör kunna lösas av respektive nämnder
på administrativ väg. Fakultelsnämnden finner emellertid ej anledning all
direkt motsätta sig ett förverkligande av utredningens tanke men vill tillfoga
ett påpekande: Skall ombudsmannen göras mera självständig i förhållande lill
socialnämnden (nuvarande barnavårdsnämnden), måste en dylik konstruktion
bringas att fungera i harmoni med länsstyrelsens lillsynsbefogenhel enligt 68 §
förslaget till socialtjänstlag (f. n. 4 § barnavårdslagen) samt därvid tillses,
att ej kompetenskonflikl kan uppkomma på olika nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa alternativa förslag i fråga om representant för
barnet presenteras, vilket fakullelsnämnden redan tidigare antytt.
Ställförelrädarskap samt stöd och hjälp i samma funktion (barnassistent såsom
kommunal eller statlig funktionär, god man) kan vid ett första påseende antagas
utgöra en mindre komplicerad och därför tilltalande konstruktion. När barnels
talerätl skall utövas, torde emellertid juridisk sakkunskap åtminstone i
flertalet fall behöva anlitas, varför ett i förhållande till huvudförslaget
enklare förfarande här knappast står att vinna. Den ifrågasatta barnassistenten
skall kunna förordnas, även om någon berörd enskild person motsätter sig del,
vilket föranleder motsvarande dubier som fakultelsnämnden tidigare framfört
avseende kontaktperson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.14 Statens invandrarverk (SIV)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV förordar, alt den föreslagna barnombudsmannen placeras
på statlig nivå, dvs. länsstyrelsen. Till barnombudsmannafunklionen är del
nödvändigt med jourlolk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.15 Familjelagssakkunniga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 7.16.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi finner det också lämpligt att inom varje socialnämnd
ulses någon som får lill särskild uppgift all vara förmedlande länk mellan
allmänheten och socialnämnden när det gäller barnfrågor. En sådan - av
utredningen kallad barnombudsman - bör kunna fylla en viktig funktion inom
ramen för den föreslagna ordningen. Vissa enklare frågor kanske kan lösas redan
vid kontakten med barnombudsmannen. 1 övrigt skulle barnombudsmannen få de av
utredningen angivna uppgifterna (10.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.16 Stockholms sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår en rad angelägna åtgärder som avser
att leda lill slöd och ökat skydd för barnet. Barnet har, enligt belänkandet,
fått en alltför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undanskymd ställning i den integrerade socialvården.
Enligt förvaltningens Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mening måste barnet alllid ges en chans alt bearbeta olika
kriser. Föräldrar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som själva befinner sig i en kris har ofta svårt all
tillgodose barnels behov och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet behöver hjälp av personer utanför familjekretsen
med samtal och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behandling av den egna situationen. I vårt samhälle med
ett ökande antal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skilsmässor utsätts barnen ständigt för risker för
separalionsskador och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ogynnsam identitetsutveckling som följd av föräldrarnas
bristande förmåga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till förståelse av barnets situation eller ibland
bristande intresse. Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför viktigt all familjen tidigt erbjuds professionell
hjälp lill bearbetning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sina inbördes relationer. Barnet har i svåra
familjekonflikter rätt att bli</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>garanterat särskild omsorg från myndigheternas sida. Denna
garanti måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finnas även i fall då insatser för barnels rätt sätts in
mot föräldrarnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är här fråga om mycket känsliga överväganden. Det är
ibland nödvändigt att barnet får stöd och hjälp även om föräldrarna motsätter
sig det. Detta framhöll förvaltningen redan vid behandlingen av förslaget fill
ny socialtjänstlag. När det gäller att bevaka barnels rätt ur olika synvinklar
uppstår naturligen svåra konfiikler mellan föräldrars och barns intressen.
Familjens integritet kan bli hotad, vilket dock inte får hindra att barnet får
den hjälp det behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialvårdens uppsökande verksamhet bland barnfamiljer
utvecklas alltmer. Förhoppningsvis kommer den all leda till att socialvården
tidigt kommer i kontakt med familjer och barn som har behov av slöd. En
metodutveckling sker fortlöpande, men brister finns fortfarande både vad gäller
kunskap och resurser. Den allmänna föräldrautbildningen kan med rätt
uppläggning och innehall ha en positiv inverkan på barns livsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens huvudförslag beträffande stöd och hjälp för
barnet innebär att särskild kontaktperson skall ulses för barnet i olika
konfliktsituationer. Som lämpliga kontaktpersoner anges t. ex. daghemspersonal,
lärare, personal vid barnavårdscentral. Denna tankegång bygger på dessa
kategoriers närhet till och kunskap om barnet. Förvaltningen anser emellertid
att detta är en tveksam konstruktion. I den svåra situation barnet befinner
sig, är del särskilt beroende av en konfliktfri relation till förskole- och
skolpersonal. Kraven pä den personalen blir orimliga med de
lojalitetskonflikter som den oundvikligen blir indragen i. Förvaltningen
ansluter sig i stället till alternativförslagel, som innebär att en
barnassistent anställd hos socialnämnden ansvarar för alt barnet får
erforderligt slöd. Denna assistent bör kallas barnombud, för att barnets rätt
särskilt skall betonas. Det finns inget skäLalt bygga upp en speciell
institution utanför socialnämndernas verksamhetsområde. Det är tvärtom mycket
angelägel att skapa en verksamhet i syfte att ge särskilt stöd åt barnen inom
ramen för nämndens reguljära arbete. Vissa regler för verksamhetens utformning
måste dock fastslås. De socialarbetare som skall fungera som barnombud måste få
möjlighet att specialisera sig på denna typ av arbetsuppgifter. Vissa krav på
specialutbildning måste ställas. Dessutom fordras regelbunden handledning och
tUlgång lill olika konsulter t. ex. barnpsykologer och barnpsykiatrer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämnts i föregående kapitel skall barnombudel även
kunna anlita juridiskt ombud. Ett särskilt problem vid uppbyggnaden av
stödresurser är del stora antal invandrarbarn som har behov av stöd och hjälp.
Vid bearbetning av relationsproblem är det omöjligt all arbeta genom tolk och
svårigheterna att rekrytera personal med språkkunskap och kännedom om olika
kulturmönster kan inte nog understrykas. Dessutom måste man länka sig möjligheten
av all socialnämnderna köper tjänster för vissa uppdrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om barnassislents arbete har försetts
med delaljreg- Bilaga 3 ler som ter sig administrativt krångliga. Enligt
förvaltningens mening torde någon detaljreglering inte behövas. Regler om årlig
granskning av uppdragen är exempelvis inte nödvändiga utan handledning och
granskning bör utformas pä samma sätt som övriga socialvårdsärenden. Den
viktigaste åtgärden för all garantera barnen erforderligt slöd är alt
socialnämnderna ser lill att resurser ställs till förfogande och att
socialvårdens organisation möjliggör ett kvalificerat stöd- och
behandlingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskih uttalande av andre vice ordföranden Göran Åstrand
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitd 9</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om barnombud är bra. Beroende på barnets ålder
bör barnet själv, genom ombud, få anföra sina synpunkter men samtidigt slippa
ansvaret att la ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.17 Göteborgs sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har, sedan samhället började uppmärksamma barns behov
av slöd, varit en av den kommunala socialvårdens mest centrala uppgifter all
tillvarata barns intressen. Utredningen presenterar en del kritik mot den
kommunala socialvårdens nuvarande sätt att fullgöra dessa uppgifter. Man
ursäktar socialvården med för stora arbetsbördor och med mångfalden av
uppgifter. Ulan att förneka att en del av kritiken kan vara berättigad, vill
förvaltningen påslå all det knappast löser några problem att inrätta nya
funktioner med samma eller liknande uppgifter som den kommunala socialvården
har. Barn har dessutom redan i dag många personer att vända sig lill med
uppgift all hjälpa och stödja dem, t. ex. personal vid daghem, skolkuratorer
och skolsköterskor, den psykiska barn- och ungdomsvården etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helhetssynen inom den kommunala socialvården har tillfört
arbetet väsentliga kvaliteter. Anpassningen till den sker inte ulan
svårigheter. Ur de erfarenheter som gjorts håller nu på alt växa fram nya
arbetsmetoder, där fortfarande helhetssynen är väsentlig, men där utformningen
av arbetet blir något annorlunda. Den kommunala socialvården är t. ex. inle
främmande för vissa specialfunktioner. Att splittra ansvaret för barnen på ännu
fler händer skulle vara olyckligt. De stödfunktioner som utredningen
förutsätter bör därför enligt socialförvaltningen ligga hos den kommunala
socialvården. Detta innebär inte att socialförvaltningen är negaliv till
förslaget om barnombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget all kunna utse kontaktperson mot föräldrars
vilja ställer sig socialförvaltningen tveksam till. En sådan åtgärd är till sin
natur en tvångsåtgärd och delta förutsätter att kriterier för dess användning
finns inskrivna i lagtexten, vilket ej är fallet. Barn med sådana problem som
avses i den föreslagna lagen om vård av unga (LVU) befinner sig ofta i de
risksituationer som kan tänkas vara kriterier för denna åtgärd, dvs. tvister i
samband med skilsmässa etc. LVU innehåller ej några möjligheter lill
förebyggande tvång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kan medföra risker för en utvidgning av
användningsområdet, som man får förmoda ej är avsedd. Del skulle också vara
svårt för människor att hålla isär de olika typerna. Del kan dessutom
ifrågasättas om en kontakt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>person, som inle accepteras av föräldrarna har möjlighet
alt fylla någon Bilaga 3 funktion. Del skulle i så fall gälla
tonårsbarnen, som ändå själva har möjligheter all la de kontakter de vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.18 Malmö sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen ger exempel pä risksilualioner som barnet kan
komma i och då vara i behov av stöd och hjälp från annan än förälder. Oenighet
om föräldraansvar och umgängesräll, överlämnande av barn, adoption, omhändertagande
för samhällsvård och fosterhemsplacering är några situationer då barn och
föräldrar kan ha skilda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kontaktperson kan vara ett personligt stöd för barnet i
dessa situationer och la reda på vad barnet vill och vad som är bäst för
barnet. Den kan vara en förmedlande länk mellan barnet och barnombudet i en
process. Kontaktpersonen skall besitta kunskap om och erfarenhet av barns
behov i olika utvecklingsfaser samt ha god självkännedom. Den skall kunna inge
förtroende hos barnet och få barnet all våga uttrycka sina känslor. Det bör
helst vara någon person som barnet redan har kontakt med t. ex. släkting,
bekant, daghemspersonal, lärare, fritidsledare, socialassistent. Behovet av
utbildning och fortlöpande handledning understryks särskilt. Socialnämnden
skall pröva om behov av kontaktperson föreligger och utse denne. Med denna
beskrivning sammanfaller den föreslagna kontaktpersonen väl med motsvarande
kontaktperson i den föreslagna socialtjänstlagen. Till skillnad mot denna (§
10) vill utredningen alt förordnande skall kunna ske utan föräldraansvarigs
samtycke. Enligt sociala centralnämndens mening undanröjer förslaget därigenom
den grundläggande principen i socialtjänstlagen om serviceinsalser pä frivillig
bas. De skäl som utredningen anför till stöd för sitt förslag är emellertid
angelägna men sociala centralnämnden menar alt behoven kan tillgodoses i annan
ordning. De tillfällen då en kontaktperson trols föräldraansvarigs motvilja bör
kunna ulses torde i allmänhet inskränka sig till särskild medlande funktion och
under en starkt tidsbegränsad - men intensiv - period. Dessutom bör det endast
ske i samband med tvist rörande vårdnad eller umgängesrätt. Del bör enligt
nämndens mening då vara domstol som på förslag av barnets ombud eller annan som
enligt utredningen föreslås kunna begära domstols förordnande av barnombud.
Beteckningen kontaktperson förefaller med denna roll missvisande och annan
beteckning bör då väljas i stället. Det är också viktigt att kretsen av
tänkbara lämpliga personer alt utöva denna medlande funktion görs vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om barnombudsman finner nämnden knappast
ändamålsenligt. Redan nu ankommer del på en rad myndigheter alt i sin löpande
och planeringsverksamhet beakta barns intressen och behov. Att skapa en
ytterligare institution som särskild barnombudsman menar nämnden är onödigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allernalivförslaget om barnassislenl är en kombination av
barnombud och kontaktperson där likheten i konstruktionen med den tidigare
barnavårds-mannainsiitutionen är påtaglig. Socialnämnden skall vid behov utse
socialassistenter, som förutom sin ordinarie verksamhet även skall handha
barnassistentfunktioner. Nämnden skall granska barnassistenlens handlingar
före den 1 april varje år. Socialassistenten förväntas tillvarata barns
intressen i sill dagliga arbete, varför situationen inle förändras av ell nytt
åliggande. Funktionen innebär onödig byråkrati och kontroll ulan att barnets
situation förändras nämnvärt. De tidigare förslagen alt skilja på barnombud</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och kontaktperson har däremot klara fördelar.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslås alternativt en utvidgad användning av
funktionen god man. Den uppenbara nackdelen med detta förslag är alt god man
saknar tystnadsplikt enligt nuvarande ordning, samtidigt som begreppet torde
vara alltför inarbetat för andra situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.19 Botkyrka sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen ägnar ett kapitel om hur man tänkt sig
kopplingen mellan barnet och den rättsliga instansen där frågor av tidigare
omnämnt innehall skall tas upp. Barnombudel t. ex. måste få information. Barnet
behöver ha någon att vända sig till. Socialtjänstens kontaktperson berörs av
utredningen i del här sammanhanget. Man vill ändra på förutsättningarna när en
kontaktperson kan utses enligt socialtjänsten, och utvidga dessa att även
inkludera situationer som inle kräver föräldrarnas samtycke. Ett antal
risksilualioner räknas upp, då en sådan situation kan uppstå. Det kan
exempelvis röra oenighet om föräldraansvar och umgängesrätt, vid omhändertagande
för samhällsvård och vid vissa fosterhemsplaceringar. Socialkontoret kan till
fullo inse utredningens problembeskrivning, men har svårt att följa
motiveringarna till denna utvidgning för socialtjänsten, och huruvida en
kontaktperson kan ersätta många av redan i dag etablerade kontaktvägar.
Utredningens koppling till den tidigare avskaffade
barnavårdsmannainsti-lutionen får till viss del illustrera den osäkerhet
socialkontoret känner inför förslaget. Det måsle stöta på svårigheter för
kommunerna alt genomföra den här idén i praktiken. Visserligen föreslår
utredningen alt uppdraget skall upphöra när situationen är bemästrad. Men på
vilket sätt skall en kontaktperson kunna vara ett personligt stöd för barnet i
exemplet med ett omhändertagandeärende. Förutsättningarna för att utse en
kontaktperson enligt utredningsförslaget torde föreligga ganska ofta.
Socialnämnden skall utse personen, som i sin tur skall agera som förmedlande
länk mellan barnet och socialnämnden. Handläggande socialassistent fyller
enligt socialkontorets uppfattning denna funktion redan i dag. Det kan
knappast vara tillfredsställande för familjen och barnet att den
omhändertagande nämnden tvångsmässigt också utser någon ytterligare person alt
hjälpa barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen borde i stället ha fullföljt frågan om
barnombud i samhällsvårdsärenden. När del gäller barnels kontaktytor genom
barnavårdscentraler, daghem och familjedaghem, skolhälsovård, landstingels
öppna sjuk- och hälsovård, polismyndighet, fritids- och kulturverksamhet, socialkontorels
socialassistenter m.fl., kan man hoppas pä större vaksamhet i frågor rörande
barnels rätt. Socialnämnden eller en av nämnden särskilt utsedd kontaktperson
inom socialtjänsten är i sin verksamhet intimt sammanvävd med ovan
exemplifierade verksamheter. Ulan en samverkan skulle många barn i dag lida
nöd. Del är socialkontorets uppfattning att man måste stödja redan etablerade
samverkansformer mellan myndigheter och enskilda, så att man kan lindra den oro
och rädsla som många känner. En strävan kan vara alt få människor alt på ett
mer öppet sätt söka slöd för sina problem. Myndigheten å sin sida behöver kunna
visa och inge förtroende. Vissa situationer kräver dess värre ingripande med
tvång mot enskilda från samhällets sida, men att utöka möjligheten genom
tillsällande av en kontaktperson under så allmänt formulerade förutsättningar,
är enligt socialkontoret en föga framkomlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redovisar några alternativa förslag.
Exempelvis all barnassi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stenter inrättas med socialvårdskonsulenterna vid
länsstyrelsen som samord- Bilaga 3 nare och en utbyggnad av godmanskapet. Det
framgår av formuleringar och förslag alt utredningen haft svårt alt hitta en
lämplig mellanform för kommunernas del. Ett annat förslag med en särskild
barnombudsman i kommunerna som kan vara allmänheten till stöd och ge råd i
olika barnfrågor, stödjer socialkontoret. Det är dock nödvändigt för
utredningen alt återkomma mer detaljerat och gå igenom arbetsuppgifter,
organisatorisk tillhörighet och huvudmannaskapsfrågan. En koppling lill den av
barn-olycksfallsutredningen föreslagna barnsäkerhetskonsulenten, kan möjligen
vara ell sätt. I så fall blir staten huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.20 Umeå sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningsförslaget behandlas barnels behov i vissa situationer
av en kontaktperson som uteslutande kan inrikta sig på barnets behov och
intresse till skillnad från barnavårdsmannainstilulionen, som skall bistå
vårdnadshavarna (den föräldraansvarige) i vårdnaden (föräldraansvaret) om
barnet. Kontaktpersonen skall bistå barnet när del hamnar i risksilualioner och
kan i en skilsmässoprocess vara den förmedlande länken mellan barnet och
barnombudet. I många avseenden får kontaktpersonen ansvar och uppgifter som
liknar de som en övervakare förordnad enligt barnavårdslagen har. Även
utredningens förslag på hur kontaktpersonerna skall rekryteras visar likhet med
övervakarinstitutionen. De yrkeskategorier som där nämnts är emellertid redan
nu så starkt engagerade i sina arbetsuppgifter att det kan bli svårt all lägga på
dem ytterligare bördor även om de hör lill de mest sakkunniga. Att
institutionalisera verksamheten framstår som stelt och byråkratiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.21 Ludvika sociala centralnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har utgått ifrån alt socialtjänstlagens
bestämmelser om kontaktperson även skall innesluta situationer som uppstår i
samband med tillämpning av barn- och föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid socialförvaltningen i Ludvika har man noterat att
antalet frivilliga barnavårdsmän enligt de nuvarande reglerna i barnavårdslagen
(3 § a) har ökal de senaste åren, vilket delvis torde sammanhänga med stegrat
antal separationer mellan föräldrar. Behovelav kontaktperson i
socialtjänstlagens mening kommer troligen att öka ytterligare i framliden. Del
är dock tveksamt om det är lämpligt att - som utredningen föreslår utvidga
möjligheterna i socialtjänstlagen alt omfatta förordnande av kontaktperson för
barn mot föräldrarnas vilja. Det synes bryta mot socialtjänstlagens uppbyggnad
i övrigt. Av föräldrarna kan "Ivångsförordnande" av kontaktperson
uppfattas som en form av övervakning och minska deras benägenhet att i andra
lägen begära frivillig kontaktperson, varigenom tidigt slöd för föräldrar och
barn riskerar all helt utebli. En möjlighet synes vara all förordnande av
kontaktperson för barnet ulan föräldrarnas samtycke sker enligt särskilda
regler i BFB och alt beslutet i sådana fall fattas av domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan diskuteras om inle barnombudels och
kontaktpersonens roller skulle kunna förenas, vilket ell alternativförslag i
utredningen tar upp. Del skulle nedbringa antalet funktionärer kring familjen.
Mot delta talar svårigheterna all i praktiken förena kravet på juridisk
sakkunskap hos</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnombudel med kontaktpersonens uppgifter, där
tyngdpunkten ligger på Bilaga 3 det psykologiska och personligt stödjande
planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller diskussionen om inrättande av en särskild
tjänst som barnombudsman för varje kommun, hyser vi vissa betänkligheter. En
fördel med lokal anknytning kan vara att gemene man lättare kan nå en sådan
befattningshavare utan skriftligt förfarande etc. Vid stationering i kommunen
kan del samtidigt vara vissa svårigheter för en barnombudsman att upprätthälla
full integritet och undgå påverkan i kontakterna med de lokala myndigheterna. I
stället för att bygga upp en ny organisation på detta område synes uppgifterna
för en barnombudsman med fördel kunna knytas till den befintliga
socialkonsulentorganisalionen, som besitter sakkunskap och erfarenhet på
området och synes ha förutsättningar alt göra helhetsbedömningar utifrån
barnens och indirekt föräldrarnas bästa. Innan institutet med barnombudsman
införes bör i vart fall någon form av försöksverksamhet ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.22 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt varje kommun bör avdela en person inom
kommunen eller dess socialnämnd alt vara förmedlande länk mellan allmänhet och
socialvård ser förvaltningen positivt på. Denna funktion borde dock som
utredningen också angett som en möjlighet, kunna kombineras med den funktion
som barnsäkerhetskonsulent vilket barnolycksfallsutredningen föreslagit. Alt
barnombudsmannen skulle vara en statligt anställd person ulan förankring i
kommunen eller socialnämnden förefaller knappast realistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Se även avsnitt 7.25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.23 Svenska kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller kontaktmannainstitutionen föreslår
utredningen alt denna utvidgas så att kontaktman för barnet kan förordnas även
om föräldrarna motsätter sig delta. Att göra så vore enligt styrelsens
uppfattning att också erkänna barnets ställning som självständig part vilket
ligger i linje med den syn utredningen företräder. Då emellertid ingen ändring
föreslås beträffande reglerna om vårdnad och förmynderskap finner styrelsen,
att förslaget inte kan genomföras ulan alt allvarligt påverka föräldrarnas ställning
som barnels vårdnadshavare och förmyndare. Konlaktmannainslilulionen måste
därför som föreslås i socialtjänstproposilionen bygga på frivillighet och
föräldrarnas initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att styrelsen ställer sig kritisk till utredningens
förslag om barnombud och kontaktman betyder inle att styrelsen vill försvaga
barnels rätt. Enligt styrelsens mening tillvaratas barnets rätt bäst om
samhället söker medverka till alt barnets föräldrar själva tar ansvar för sin
konfiikl. Frågor om föräldraansvar, umgängesräll och även överlämnande av barn
bör i ökad utsträckning kunna lösas genom andra åtgärder än genom all någon av
parterna drar saken inför domstol. Utredningens förslag ger också prov på
sådana insatser. Socialnämndens möjlighet alt utse kontaktperson för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Se avsnitt 7.26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medling i samband med umgängestvister, länsrättens
möjligheter alt uppdra Bilaga 3 åt lämplig person alt verka för ett
frivilligt överlämnande av barn, muntlig förhandling inför domstol och rättens
möjligheter att utse särskilt förordnad medlare i tvister som rör överlämnande
av barn siktar samtliga lill att åstadkomma/riv////ga uppgörelser mellan
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen ställer sig vidare kritisk till utredningens
förslag om en barnombudsman i varje kommun. I stället för att kanalisera
kontakterna mellan allmänhet och socialnämnden via en barnombudsman ser
styrelsen del som naturligare och mera önskvärt att alla som kommer i kontakt
med barn som far illa också meddelar socialnämnden sina iakttagelser. Endast så
kan vi bygga upp en ansvarskänsla hos alla vuxna för våra barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.24 Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheternas befattning med mål om umgängesräll och
föräldraansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i detta fall kan LO dela utredningens allmänna
grundsyn. Vi är dock utomordentligt tveksamma till den omfattning, komplexitet
och byråkrati vad gäller myndigheternas befattning med umgängesräll och
föräldraansvar m. m. som utredningen föreslår. Kompelensgränserna mellan
barnombud, kontaktpersoner, barnombudsmän, barnassislenter, domstolar,
socialnämnder och socialvårdskonsulenter är oklar och måste ses över innan
förslag läggs fram för riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO har tillstyrkt införandet av socialtjänstlagen. Denna
präglas bl. a. av en helhetssyn på människornas sociala situation och att
socialtjänsten i första hand skall ge service, slöd och råd. Del är viktigt att
kompletterande lagstiftning inte river sönder denna bild. Därför bör alla
förslag som innebär alt enskilda eller familjer skall ges stöd, råd och service
knytas lill socialnämndernas kompetensområde. Däremot bör förslag som innebär
tvångsåtgärder och myndighetsutövande läggas på andra organ, t. ex. de
rättsvärdande. Detta måste vara vägledande även när förslag om barnens rätt
utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.25 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att kontaktperson kan utses ulan föräldrars samtycke anser
TCO rikligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om införandet av en befattning som
barnassistent, som kan handha både kontaktmannens och barnombudels uppgifter
finner TCO oklart. TCO ställer sig tveksam lill inrättandet av en sådan
befattning i den form som redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt förbättra möjligheterna för allmänheten all komma
i kontakt med rätt tjänsteman när det gäller barnfrågor saml för att frågor
rörande barns villkor bättre ska tillvaratas föreslås att man inrättar en
kommunal eller statlig tjänst som barnombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsmannen skulle också kunna vara en person som man
vänder sig lill när barn befinner sig i en risksituation eller behöver hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO instämmer i att man måste komma tillrätta med
problemet att allmänheten inle kan nå rätt befattningshavare. Detta år dock,
enligt TCO:s uppfattning, snarare ett informations- och kommunikationsproblem,
som man bör lösa på annat sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I begreppet ombudsman (jämför konsumentombudsman,
juslilieombuds- Bilaga 3 man och jämställdhetsombudsman) ligger något av en
kontrollfunktion. Vad gäller dessa frågor finns dock förtroendevalda politiker
som skall tillvarata medborgarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO instämmer i att det finns ett behov av någon som man
kan vända sig till när barn är i risksilualioner, ge råd i barnfrågor samt vara
handledare ål kommunens kontaktpersoner. Hur detta bör organiseras måste enligt
TCO:s uppfattning dock vara de enskilda kommunernas och kommunalpolitikernas
sak all avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De delar av utredningen som syftar lill stödjande
funktioner för barnet (kontaktman, barnassistent) anser TCO snarare hör hemma i
socialtjänstlagen än i barn- och föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.26 Centralorganisationen SACO/SR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företrädare för barnet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att intentionerna i den nya lagstiftningen beträffande
barns rätt skall bli annat än papperskonslruktioner är det viktigt alt del
skapas nya funktioner med huvuduppgift att ta tillvara barnens intressen.
SACO/SR har samma uppfattning som utredarna, att det dels är nödvändigt att
barnen blir bättre juridiskt tillgodosedda än för närvarande och att de också
kan vara i behov av stöd och hjälp av en utomstående person. Utredarna har
tänkt sig lösa de här båda upgifterna genom ett juridiskt utbildat barnombud,
med viss kännedom om barns utveckling och behov samt genom en kontaktperson som
helst skulle utses ur barnets närmiljö när barnet befinner sig i en
risksituation. Sådan kontaktperson skulle också, i motsats till socialulredningens
förslag, kunna ulses mot föräldrarnas vilja och den skulle förordnas enbart med
utgångspunkt från barnets behov. Kontaktpersonens första uppgift blir att söka
vinna barnets förtroende och därigenom försöka bilda sig en uppfattning om vad
som verkligen är barnels önskningar. I princip uttalar utredningen alt det vore
önskvärt med barnpsykologisk utbildning för kontaktpersoner, men då detta är
orealistiskt föreslås en rad andra personkalegorier som kan komma i fråga t.
ex. förskollärare, daghemspersonal o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarna vill alltså inte förorda särskilda tjänster för kontaktpersonerna.
Beträffande ersättningsfrågan sägs bara att de bör ha skäligt arvode och
ersättning för sina uppgifter. I samband med diskussionerna om kontaktpersoner
gör utredningen en jämförelse med den tidigare barnavårdsmannainstilulionen.
Den har då tänkt sig att kontaktpersonerna skulle ombesörja barnavårdsmännens
mera kreativa uppgifter men att insatserna skulle bli betydligt mer kortvariga
och begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågeställningarna kring vem som på bästa sätt skall
företräda barnet hänger nära samman med frågorna om talerätt och processrätt
för barnet. SACO/SR vill härvidlag förorda alternativförslagel om barnassislenl
(se Ivan Ottosons yttrande) varvid de två huvudfunktionerna att vara
ställföreträdare för barnet och att svara för hjälpinsatser kan utföras av en
och samma person. SACO/SR förutsätter att barnet genom barnassistenlen ges
samma grad av taleräll som enligt huvudförslaget. När del gäller uppgifterna
alt tillvarata barnels rätt i process bör generellt gälla att barnassistenten
låter sig företrädas av ell juridiskt ombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR har således vall att institutionalisera funktionen
att tillvarata</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnets intressen och centralorganisationen har tänkt sig
att ifrågavarande Bilaga 3 befattningshavare liksom samtalsledarna kommer att
organiseras inom de nuvarande familjerältsavddningarna och förvaltningarna.
Skälet härtill är att centralorganisationen räknar med att de tänkta
företrädarna för barnet behöver ha en hög grad av professionalism. De bör ha
grundläggande kunskaper om gällande lagstiftning såväl vad gäller familjerätt
som samhällslagstiftning i stort. Vidare bör de ha insikter om barns
grundläggande behov och utveckling, framförallt utbildning och erfarenhet
beträffande relationsbearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR tror inte det är realistiskt att skapa en bred kår
av kontaktpersoner med denna gedigna bakgrund. Centralorganisationen menar att
utredarna har underskattat svårighetsgraden av ärenden av ifrågavarande slag.
Centralorganisationen ser direkta kontraindikationer mot att använda personer i
barnels närmiljö i delta syfte.Del är omöjligt alt en kontaktperson kan hålla
sig utanför föräldrarnas konfiikl. Då ett barn och hennes familj redan befinner
sig i kris, är det tvärtom viktigt att andra personer i närmiljön t. ex. en lärare/lärarinna
upplevs som trygg och konstant och det vore olyckligt om man äventyrade
hans/hennes relation lill barnet och föräldrarna genom all sätta dessa i den
vanskliga situation som ett kontaklpersonskap kan medföra. Dessutom är del
osannolikt all t. ex. en lärare eller daghemspersonal vågar riskera att få en
speciell relation lill ell visst barn i en grupp. Praktiska och ekonomiska skäl
talar också för att utredningens förslag om kontaktperson är orealistiskt.
SACO/SR anser del självklart att en barnassislenl i sill arbete på att etablera
en god kontakt med barnet använder sig av de värdefulla relationer som barnet
redan har utan att det för den skull behöver få några negativa konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsmannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att det kan finnas risk för att barnens
speciella situation inte beaktas tillräckligt i de sociala nämndernas arbete.
Erfarenheterna har visat att socialassistenterna i första hand måste prioritera
andra frågor. Centralorganisationen hälsar därför med tillfredsställelse
förslaget om alt inrätta en ny tjänst med uppgift att bl. a. vara förmedlande
länk mellan allmänheten och socialnämnden i barnfrågor. Centralorganisationen
har däremot svårt alt inse varför denna funktion skulle behöva placeras utanför
socialvårdsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.27 Centerns Kvinnoförbund (CKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets kontaktperson kommer enligt utredningens förslag
att vara en mycket viktig person. Denna "resursperson" skall kunna
lyssna sig till barnels vilja och önskningar. 1 kommunerna före
sammanslagningarna utgjorde ofta nämndernas ledamöter sådana resurspersoner,
som kunde ställa upp i olika sammanhang, utan alltför mycket byråkratiskt
krångel. Efter kommunsammanslagningarna har det emellertid blivit aUlför långt
mellan den enskilda kommuninnevånaren och de förtroendevalda, för alt delta
system skall fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens alternativa förslag med barnassistent eller
godman för barnet anser CKF inle tillfullo motsvara önskemålen. Systemet med
barnassislenl verkar invecklat och det statliga alternativet anser vi uteslutet
i sammanhanget. Eventuellt skulle ell utbyggt godmanskap kunna bli ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alternativ. Då måste emellertid lystnadsplikt föreläggas
godman. Kontakt- Bilaga 3 mannen måste få slöd genom rådgivning och
utbildning för sitt uppdrag. Att tvåspråkiga kontaktpersoner engageras till
hjälp för invandrarbarnen bör beaktas i största möjliga utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För barnets bästa bör inte alltför många personer vara
inkopplade i arbetet då detta kan verka alltför splittrande för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.28 Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande funktionerna barnombud, god man,
barnombudsman, kontaktperson och barnassistent, anser förbundet att man
klarare borde ha beskrivit respektive befattningshavares arbetsuppgifter saml
redan nu klargöra vem som skall administrera, - kommun, landsting eller stad?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.29 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår en barnombudsman som skall bevaka
barnets rätt, förmedla kontakter mellan olika organ och se till helheten i
situationen som uppkommer. Vi menar att denna uppgift kan läggas på nuvarande
barnavårdskonsulenler och vid behov förslärka den organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.30 Moderata Ungdomsförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med skilsmässotvister anser vi i likhet med
utredningen att det är väsentligt att hjälp ges till familjerna. Vi ställer oss
dock tveksamma till det . lämpliga i att ålägga kommunerna ytterligare
uppgifter. I stället bör denna rådgivande funktion kopplas till tingsrätten
alternativt barnavärdsassi-stenlen vid länsstyrelsen. Målen om överlämnande av
barn bör dock överflyttas till tingsrätten. Vi menar också att det är angeläget
att ev. hämtning av barn sker med tanke på barnet, så att del ej får skador p.
g. a. en negativ upplevelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi instämmer i alt någon funktion inom samhällel skall
kunna ge råd och hjälp till föräldrarna även i andra situationer än skilsmässa.
I likhet med vårt svar på barnolycksfallsutredningens föreslår vi att denna
funktion liksom barnsäkerhetsfrågor läggs på barnavårdscentralerna och senare
kopplas till organ inom eller nära skolan. Både BVC och skolan är institutioner
som såväl föräldrar som barn har en mångårig återkommande kontakt med. När man
har behov av hjälp och råd är det ofta lättare att ta kontakt med en
utomstående. Pä detta sätt kan man också begränsa samhällets merkostnader och
ändå uppmärksamma barnets situation i högre grad än för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.31 Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman i varje kommun är ett gammalt FPU-krav. All
ge kommunerna skyldighet all erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som tvistar
om ansvar eller umgängesrått är något som ytterligare stärker barnets
ställning. Vi vill bidra med ett tredje förslag; telefonjour i varje kommun dit
barn och vuxna kan ringa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.32 Sveriges
domareförbund</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det system utredningen föreslår till barnets hjälp
framstår enligt förbundets mening som alltför vidlyftigt. Förbundet
ifrågasätter också om kostnaderna slår i rimligt förhållande till de fördelar
som åsyftas. Av de föreslagna personerna har otvivelaktigt den s. k.
kontaktpersonen den angelägnaste uppgiften. Eftersom denna person kommer att
bli väl bekant med barnets situation och önskemål ligger det enligt förbundet
närmast till hands att han eller hon också äger företräda barnet i en process -
själv eller genom juridiskt ombud. Ett sådant system torde gagna barnet väl så
bra som det utredningen föreslagit och är betydligt enklare. Utredningen har
också övervägt denna möjlighet och presenterat ett alternativt förslag härom.
Personen i fråga - av utredningen benämnd barnassistent - bör ulses av det
allmänna, som i princip bör svara för kostnaderna för tillvaralagande av
barnels intressen. Det synes förbundet lämpligast all
"barnassistenten" intar en i förhållande till socialnämnden
fristående position.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.33 Svenska Läkaresällskapet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombud, kontaktperson, barnombudsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaresällskapet finner utredningens förslag väl
genomtänkt. Som kontaktperson bör personal från barnhälsovården ej glömmas
bort som en resurskälla. Vad gäller barnassislenl så finner Sällskapet detta
alternativa förslag osmidigl och tungrott. Med funktionerna som barnombud och
kontaktperson samt därtill den mer övergripande tillsynsfunktionen som
barnombudsman, torde skyddet för barnet vara tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.34 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se avsnitt 7.34.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.35 Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ang. kontaktperson: Kontaktpersonen får mycket svåra och
grannlaga uppgifter enligt Barn-föräldrabalken, eftersom kontaktpersonen ska
vara barnets företrädare mot en eller båda föräldrarnas vilja. Det är därför
viktigt att kontaktpersonen är orädd, har barnkunskap och förmåga till kontakt
både med barn och vuxna. För vissa av de yrkeskategorier som är tänkta att
kunna fungera som kontaktperson kommer man i konfiikl med en yrkesroll som går
ut på att så långt som möjligt ha ett bra samarbete med föräldrarna. Det är
därför synnerligen viktigt att kontaktpersonen får handledning och Slöd.
Lagparagrafen om kontaktperson bör införas i Barn-föräldrabalken för de tvister
som härrör dit. Risksituationer enligt barnavårdslagen kan tillgodoses via
utredande socialassistent resp. fosterbarnsinspektör, och man slipper
konflikten mellan tvång och frivillighet där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.36 Sveriges skolkuratorers förening</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktperson för barnet skall enligt förslaget kunna
förordnas även ulan föräldrarnas samtycke. Detta stärker barnets ställning.
Vi vänder oss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid mot att detta institut skall täckas in i
socialtjänstlagens 10 §. Bilaga 3 Socialtjänstlagens konlaklmannaskap
bygger på frivillighet och all då bifoga en tvångsmöjlighel skulle försvåra
socialnämndens användande av denna stödåtgärd i andra sammanhang. Utredningens
förslag till kontaktman bör därför regleras på annat sätt. Se även avsnitt
7.36.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.37 Fosterhemmens Riksförbund (FR)<br>
Kontaktperson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om kontaktperson tillstyrks enligt utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR har tidigare krävt barnombudsman och därvid betonat
vikten av att barnombudsmannen är fristående från alla inblandade parter d. v.
s. biologiska föräldrar, fosterföräldrar och sociala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi närmast har jämfört med är t. ex. JO och KO men i
decentraliserad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR finner därför inte utredningens förslag
tillfredsställande eftersom barnombudsmannen där förutsätts vara kommunalt
anställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR ifrågasätter vidare om det skall vara nödvändigt att ha
tre olika funktioner spridda: barnombud, kontaktperson och barnombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsmannen vore kanske den funktion som kunde
omfatta samtliga dessa tre behov, åtminstone borde barnombud och barnombudsman
vara samma person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FR:s förslag till barnombudsman är en stadigt
anstäUdperson med social och juridisk utbildning. Kanske behövs även en
psykologisk utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativt förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se ovan under rubriken "Barnombudsman."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.38 Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS stöder helt och fullt behovet av barnombudsman med de
angivna funktionerna. Möjligen skulle man önska all benämningarna barnombudsman
och barnombud skulle kunna justeras i någondera riktningen så att allmänheten
får lättare att skilja dem ål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS föreslår alt de nuvarande barnavårdskonsulenlerna får
en utvidgad funktion som barnombudsmän och får lill uppgift att godkänna
socialnämndens val av kontaktperson till barn i kris saml tillsätta, handleda
och besluta om entledigandet av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfatlningsförslag och motivering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättshjälpslagen</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRIS vill att kretsen av behöriga att via barnombudsmännen
initiera en utredning av barnets situation, tillsätta kontaktperson och
barnombud etc. skall vara så vid som möjligt för att fånga upp de barn som
annars skulle riskera att falla genom maskorna i samhällsmaskineriets grova
nät. Grunden för stöd till barn som far illa måste vara deras behov och inte en
fråga om vem som lagtekniskt får begära hjälpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 § Förfatlningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombud förordnas efler ansökan av barnet,
föräldraansvarig, förälder utan del i föräldraansvar, barnombudsman,
socialnämnd eller då annars anledning föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49 § Författningsförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan barnombud förordnas skall socialnämnd och
barnombudsman beredas tillfälle att yttra sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.39 Rädda Barnens Riksförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontaktperson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnavårdsmannainstilulionen avskaffades 1973 och de
uppgifter som åvilat en barnavårdsman överlogs av barnavårdsnämnden. I
förslaget lill socialtjänst vill man återigen erbjuda föräldrar, som tycker sig
ha behov av slöd och hjälp, en sådan tjänst, enligt förslaget särskild
kontaktman. En sådan kontaktperson bör enligt socialutredningen endast
tillsältas om den föräldraansvarige går med på del. Utredningen om barns rätt
anser emellertid all det i dag finns så många situationer under barnels
uppväxt, som medför risker för barnets utveckling, att man bör överväga
tillsättning av en kontaktperson även ulan de föräldraansvarigas medgivande. En
sådan person, som enbart skall företräda barnels intressen, kan tänkas bli den
förmedlande länken mellan barnet och det tillsatta barnombudet i t. ex. en
skilsmässoprocess. Det skall ankomma på socialnämnden att pröva behovet av och
också utse kontaktperson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågetecken kring del här förslaget finns. Svårigheterna
alt hitta rätt person kan bli stora. Möjligheterna för denna person att arbeta
tillsammans med en familj som aldrig godkänt tillsättningen, är en
komplikation. Det krävs dessutom personligt mod och vilja för att vara den som
ställer upp självständigt på barnets sida i svåra situationer. Ändå anser vi
utredningens förslag väl värt alt pröva tned hänsyn tiU den aUt större
isolering som omger familjer i dag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i Socialstyrelsens och Allmänna Barnhusets utredning
1974 om Barn som far illa, fanns tanken på en särskild barnombudsman. Sedan
dess har genomförandel av de sociala centralnämnderna verkställts, och barnfrågorna
har kommit i skymundan. Den barnkunskap som fanns tidigare har samtidigt
minskat till förfång för barnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rädda Barnen har sedan 1973 egen erfarenhet av
barnombudsmannaverk- Bilaga 3 samhet och har under denna tid sett olaliga
bevis på hur barn kommer i kläm i vuxenkonflikter och genom samhällets
agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför mycket viktigt, anser vi, andel skapas en ny
funktion som ser lill barnets rättigheter och behov både inom familjen och i
den yttre miljön, där samhällets ansvar ständigt måste uppmärksammas. Barn
behöver dessutom, i olika situationer, en egen kanal för kontakt med
vuxensamhällel, när andra vuxenkontakter inle fungerar. En sådan uppgift skulle
väl fyllas av en barnombudsman. Utredningens förslag stämmer väl överens med
vår syn på behovet av en befattningshavare, vars främsta uppgift är all se lill
barnels bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.40 Föreningen Familj och Rätt (FoR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör finnas en lagstadgad möjlighet för samhällel att
när så är påkallat gå in med råd och stöd lill familjer på sätt som föreslås i
10 § socialtjänstlagen. FoR instämmer dock i Ivan Ottosons särskilda yttrande
"att frågor om föräldraansvar, umgängesräll och överlämnande av barn får
en sammanhållen reglering utanför socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR delar också hans uppfattning att "uppgiften att
tolka barnels vilja och att vara dess språkrör i de känslo- och konfliktladdade
situationer del ofta blir fråga om ställer stora krav på barnkunskap och
erfarenhet av relationsbearbetning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser att utredningens förslag om kontaktperson
förefaller föga genomtänkt. Alt sådana i vissa fall dessutom mot föräldrars
samtycke skulle kunna åstadkomma något för barnet meningsfullt förefaller FoR
närmast utopiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan under förutsättning att föräldrarna lämnar sitt
medgivande måsle var och en inse vilken ytterst grannlaga uppgift som skulle
åvila kontaktpersonen. Utredningen tänker sig att som kontaktpersoner kan
utses förskollärare, daghemspersonal, skollärare m. fl. Risken att
kontaktpersonen skall hamna i ett motsatsförhållande lill föräldrarna måste
bedömas som stor. Många föräldrar skulle anse förordnandet av kontaktperson som
ett underkännande av dem själva och/eller i hög grad känna sig utlämnade i sin
egen kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser det synnerligen angeläget all värna om barnels
intressen men tror inle att det kommer barnet till godo utse kontaktperson med
vilken föräldrarna framöver i sin vardag förväntas samarbeta med trots en viss
beroendeställning, om inle föräldrarna själva önskar att just denne utses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utifrån vad som redan sagts i avsnitt 3.2.31 då det gäller
vinna klarhet beträffande barns vilja anser sig FoR inte ytterligare behöva
kommentera påståendet: "Kontaktpersonen blir i praktiken den som bäst kan
ge barnombudet upplysningar om vad barnet vill och vad som är bäst för
barnet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tve-tungat. FoR anser att utredningen emellanåt talar med
dubbla tungor. Å ena sidan framhålles att samarbetssamtal med föräldrarna skall
vila på frivillig basis och dessutom förutsätts att vid dessa skall två
yrkeskunniga personer anlitas bl. a. med tanke på samtalens krävande karaktär.
Å andra sidan förutsätts en kontaktperson kunna ge barnet hjälp även i strid
mot föräldrarnas önskemål. FoR har svårt all tro att någon på allvar menar att
denna kontaktperson skulle arbeta i ell slags vakuum gentemot föräldrarna. Hur
realistiskt år del då att kontaktpersonen kommer att kunna uppnå något</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för barnet positivt resultat? Utifrån den inblick FoR har
i PBU:s arbelsme- Bilaga 3 löder är FoR medveten om det svåra dilemmat att
se barns behov av hjälp utan att kunna få föräldrarna alt medverka lill en
förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombud. Som framgår av avsnitt 7.40 ser FoR som något
myckel värdefullt alt barn i en framlid kommer ha möjlighet att företrädas av
ett eget barnombud. Härigenom tillgodoses ett viktigt behov, som bör i stort
kunna genomföras enligt utredningens intentioner. Utseende av kontaktperson
anser vi däremot tyvärr i många fall skulle bli en skenlösning, såvida del inte
sker med föräldrarnas medgivande. Det är viktigt att reformer som avser vara
stöd och hjälp från samhällets sida inte blir en halvmesyr utan värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR har genom åren haft som sin strävan att om möjligt
inle bara ge negaliv kritik utan också försöka komma med konstruktiva förslag.
Något renodlat alternativ till kontaktperson har FoR tyvärr inte alt föreslå.
FoR vill dock återigen trycka på att del framledes ytterligare betonas
föräldrarnas ansvar att bearbeta sin separation för all därigenom också kunna
samverka kring barnen. För det ändamålet behövs en utbyggnad av samhällets
resurser som redan nu arbetar med denna problematik, bl. a. familjerådgivning
och PBU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnombudsman. Beträffande barnombudsman delar FoR
utredningens uppfattning att det idag föreligger behov av person, som är väl
insatt i barnfrågor och som kan bistå såväl allmänheten som socialnämnderna med
information av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoR anser att det vore till fördel om denne ges en i
förhåUande till kommunerna fristående ställning och i likhet med
barnavårdskonsulent blir stathgt anställd med placering vid länsstyrelsen
och/eller på fihal i de större kommunerna. Om det skulle vara möjligt att
barnavårdskonsulenlerna -med viss förändring av nuvarande arbetsuppgifter -
skulle kunna fungera som BO undandrar sig FoR:s bedömning, men FoR vill peka på
möjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur ge allmänheten information om BO:s existens och
funktion? I del åtstramningens decennium som av allt att döma ligger framför
oss anser FoR det viktigt att i första hand använda sig av de kanaler som redan
finns tillgängliga i samhället och att informationen tillhandahålles på ett
lättill-gänghgl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att i förbifarten kunna "slinka in",
ställa några frågor eller få en mindre folder med hänvisning till "vem som
ger hjälpen" vore eftersträvansvärt. Bl. a. personal inom bibliotek,
parklek, föreningsliv, skolhälsovård är ofta naturliga kontakter för såväl barn
som vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom har på senare år både inom och utanför Stockholms
kom.mun små lokala slöd- och informationscentra prövats, t. ex. Aspudden- och
Haningegruppen, som kanske kunde tjäna som modell för liknande verksamhet på
andra håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.41 Husmodersförbundet Hem och Samhälle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dagens samhälle kommer barn ofta i sådana situationer då
de behöver stöd och hjälp av en person som är neutral gentemot föräldrarna och
kan koncentrera sig på bamets intresse. En barnassistent,, förslagsvis en
socionom, anställd av kommunen, skall kunna ha denna uppgift. Assistenten skall
vid behov avgöra om barnet skall företrädas av barnombudsmannen och för övrigt
vara en länk meUan föräldrar - barn - allmänhet - socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>354</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Övriga frågor</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Kostnaderna för reformen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitten 1.2, 1.4 och 1.44.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.7 Länsrätten i Stockholms län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsrätten har inle något att erinra mot utredningens
betänkande i denna del om den av utredningen förordade reformen genomförs. 1
delta sammanhang bör emellertid erinras om att del inle krävs någon
resursökning vare sig hos de allmänna domstolarna eller hos länsrätten om mål
angående överflyttning av barn bibehålls hos länsrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.2 Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De reformer som utredningen föreslår lägger nya och tunga
arbetsuppgifter på i första hand socialförvaltningarna. Enligt
socialstyrelsens uppfattning hade det varit önskvärt att utredningen redovisat
vilka kostnader detta kommer att medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.3 Lånsrätterna i Uppsala och Södermanlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande av utredningens förslag skulle sannolikt
medföra betydande kommunala kostnadsökningar. Det bör påpekas, att kommunerna
fått löften från statsmakterna om alt sådana kostnadsökningar skall undvikas.
Utredningens antagande om besparingar i andra avseenden, som en effekt av ett
genomförande av förslaget vid t. ex. en konfliklbearbetning får antas vara ett
antal fromma förhoppningar och anlaganden som knappast kan anses vila på fast
grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens handläggning i fråga om överlämnande av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet mål om överlämnande av barn är allmänt sett
relativt få. Länsrätterna är organisatoriskt och personalmässigt anpassade lill
bl. a. sådana avgöranden. Genom mångfalden av sociala mål har länsrättens
personal en bred erfarenhet av sådana avgöranden. Härigenom förbilligas och
effektiviseras handläggningen också av mål om överlämnande av bam. Ett
överflyttande av målen till tingsrätten skulle därför inte medföra några
inbesparingar av betydelse på länsrätterna. Däremot skulle, som utredningen
själv anfört, kostnader uppslå på de allmänna domstolarna. En sådan
kostnadsökning torde inte komma att motsvaras av andra ekonomiska fördelar.
Några effektivitetsvinster torde ej heller kunna erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.4 Statens invandrarverk (SIV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV kan inle instämma i att kommunens ambitionsnivå skall
bli avgörande för om invandrarföräldrar skall erbjudas samarbetssamtal vid
vårdnadslvisler. Skall kommunerna åläggas skyldighet att erbjuda
samarbetssamtal till föräldrar som tvistar om vårdnad och umgängesrätt måsle
den skyldigheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rimligen också innefatta de invandrarföräldrar som är
bosatta i kommu- Bilaga 3 nen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall förslagen om all erbjuda samarbetssamtal och att
förordna en person som stöd och hjälp ål barnet, utformas så all de får någon
mening för invandrarbefolkningen, kommer det att medföra extra kostnader för
kommuner med stor andel invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV vill peka på den av utredningen nämnda
försöksverksamheten med samarbetssamtal, som med bidrag från SIV, bedrivs på
familjerältsbyrån i Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en verksamhet som kan vara av intresse för andra
kommuner att ta del av. Del är dessutom en modell för socialt behandlingsarbete
med invandrare, som kan vara tillämplig även i andra sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.5 Stockholms sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett realiserande av utredningens förslag innebär alt nya
och omfattande uppgifter läggs på samhället, företrädesvis kommunerna. Del är
givelvis omöjligt att i dagens läge göra en uppskattning om i vilken
utsträckning erbjudande om samarbetssamtal kommer all utnyttjas och än mindre
att förutspä om samarbelssamlalen kommer att medföra några nämnvärda
besparingar för det allmänna genom att antalet tvister, som leder till
utredning i frågor om föräldraansvar och umgängesräll minskar. Förvaltningen
gör dock den allmänna bedömningen att ell genomförande av reformen inte kommer
att kunna ske utan ett relativt kraftigt resurstillskott i form av ny personal
samt medel för utbildning och handledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förvaltningens mening är det också angeläget att
reformens genomförande föregås och åtföljs av omfattande informationsåtgärder
inte minst för alt uppnå åsyftad attitydpåverkan. Huvuddelen av dessa informationskostnader
bör staten påtaga sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även reservation i avsnitt 1.18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.6 Göteborgs sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser sig inte kunna göra några beräkningar av
kostnaderna för förslagets genomförande men förutser kostnadsökningar för
kommunerna. Det gäller bl. a. samarbetssamtalen, utbildningskostnader och
ökning av personal - kontaktpersoner, samtalsledare, handledare och barnombudsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan kommer, enligt utredningen,
konfliktbearbetning på sikt att medföra besparingar i andra sammanhang. Så kan
t. ex. antalet tvister som leder till utredning i frågor om föräldraansvar och
umgängesrätt komma att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen ullalar "alt det är kommunernas sak att
bekosta denna reform".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförvaltningen är givetvis ytterst kritisk till att
utredningen så lättvindigt avfärdar frågan om de ökade kostnaderna för
kommunerna (tre sidor av betänkandets 201) och i en tid av kris i den kommunala
ekonomin i det närmaste helt lämnar finansieringen åt kommunerna.
Kostnadsökningen för Göteborgs kommun kan antas närma sig 1 mkr per år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.7 Malmö
sociala centralnämnd</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De verkliga kostnaderna är svåra att beräkna bland annat
beroende på att om en väsentiig ökning av gemensamt föräldraansvar kommer till
stånd så kan man även förutse en ökning av antalet konflikter. Del är
emellertid viktigt för barnen att tvistande föräldrar ges möjlighet till
konfliklbearbetning. Mindre kommuner kan köpa tjänster av större. Staten
stäUer krav på ökade resurser genom ny lagstiftning medan kommunernas
ekonomiska läge blir aUl kärvare. En möjlighet vore att domstolen vid sin
remittering av ärenden till socialnämnden innefattade samarbetssamtalen i
rättegångskostnaderna och alltså finansierade dessa vid rätlshjälpslagen.
Härigenom skulle kommunernas nettokostnader minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för barnombudet finansieras genom
rätlshjälpslagen. Kontaktpersonfunktionen bör inte bli särskilt kostsam då del
rör sig om arvodering av ett ganska begränsat antal ärenden i varje kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.8 Botkyrka sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslaget innebär rätt kraftiga kostnadsökningar
för kommunen. Dels gäller del förslaget om samarbelssamlalen och dels
kontaktpersonerna. När del gäller barnombud och muntlig förhandling liksom
särskild medling, skall del betalas med statsmedel. Någon uppskattning har
utredningen inte gjort på den totala kostnadsökningen, eftersom större delen
kommer att ligga på kommunerna, och det inle heller i nuläget går att förutsäga
omfattningen. Enligt socialkontorets bedömning ger utökningen av
samarbetssamtalen en kostnadsökning motsvarande minst två hellids-tjänster (ca
210 000 kr/år). Den beräkningen grundar sig på nuvarande remitterade ärenden
från domstolarna. Utöver den kostnaden tillkommer utgifter för resor i ärenden
där föräldrarna är bosatta i olika kommuner, handledningsarvode, tolkarvoden
och/eller kostnader för externa tvåspråkiga utredare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är svårt att i dagsläget överblicka reformens totala
effekter. På lite längre sikt kan förslagen möjhgen leda lill vissa minskade
kostnader för socialvården, exempelvis mindre ingripanden enligt
barnavårdslagen liksom överhuvud mindre ingripanden i tvister mellan
vårdnadshavare. Kostnaderna drabbar emellertid kommunen i tiden långt före
eventuella och svåröverblickbara vinster, vilket bör beaktas eftersom landets
kommuner överlag i dagslägel befinner sig i en synnerligen ansträngd ekonomisk
situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.9 Ludvika sociala centralnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken i lagförslaget är en utökad service syftande bl. a.
till alt tillvarataga barnets rätt samt lill omsorgen om barnels förhållanden i
ivistesitualio-ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar som föreslås kommer, som tidigare nämnts, att
kräva ytterligare resurser för kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget all kostnadsaspekter etc. uppmärksammas i
god lid och att man - innan reformen genomförs - om möjligt ordnar med
försöksverksamhet på området, så att konsekvenserna någorlunda säkert kan bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns annars risk för att ändrad lagstiftning - i
likhet med ändringarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rörande underhållsbidrag - väcker förväntningar hos
allmänheten, som Bilaga 3 socialförvaltningarna i praktiken inte kan
motsvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.10 Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet<br>
Sociala nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande kostnaderna för de reformer som föreslås
konstaleras att då det enligt gällande lag redan åligger kommunerna att verka
för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden det är naturligt att
merparten av kostnaderna för reformen läggs på kommunerna. I många kommuner
kommer del att krävas ökade resurser för alt möjliggöra exempelvis
samarbetssamtal för föräldrar. Behov kommer alt finnas av personer som kan
fungera som samtalsledare och personer med funktion som handledare. I vissa
mindre kommuner kan det bli fråga om alt köpa dessa tjänster från andra
kommuner. Härtill kommer kostnader för all bereda föräldrar, som bor på skilda
orter, tillfälle alt mötas i samarbetssamtal. Samtidigt kommer enligt kommittén
konfliklbearbetning på sikt att medföra besparingar i andra sammanhang, t. ex.
kan antalet tvister som leder lill utredning i frågor om föräldraansvar och
umgängesräll komma att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sociala nämndens del kan sannolikt ökal resursbehov
bli följden av kommitténs förslag. En ökad efterfrågan kan förväntas avseende
personal såväl inom familjerådgivningsverksamheten som personal inom
PBU-verksamheten att fungera som samtalsledare och handledare. Möjligheterna
för nämndens nuvarande resurser att tillgodose en ökad efterfrågan varierar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 1.25.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.11 Svenska kommunförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutUgen beträffar kostnaderna förutsätter styrelsen
alt inga nya kostnader påförs kommunerna med anledning av reformen. Detta
innebär att kommunerna måste tillålas att utveckla sina metoder i den takt
resurserna medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.12 Landsorganisationen i Sverige (LO)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr har utredningen alltför lättvindigt gått förbi de
ekonomiska aspekterna av sina förslag. I sin iver att få förslagen accepterade
går utredningen så långt alt den framhåller att förslagen knappast kommer att
kosta något eftersom det ändå blir så få fall det gäller. Vilket är då värdet
av de föreslagna ändringarna? Såväl kostnader som finansiering måste preciseras
innan förslag läggs fram för riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7.7J Centralorganisationen SACO/SR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nödvändigt alt man drar konsekvenserna av de
föreslagna reformerna beträffande lagstiftningen om barns rätt och inser att
ett förverkligande härav kommer att medföra avsevärda kostnader, åtminstone
initiall. Den största kostnadsökningen kommer alt hänföras till skapandet av
nya personalkategorier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
dessa kommer att ha behov av speciellt tillrättalagd utbildning Bilaga 3
(liknande den nuvarande familjerådgivningen). Typ rdalionsbehandling,
parterapi, familjeterapi. Dessutom får man räkna med ökade kostnader för de
föreslagna juridiska förändringarna. I ett längre perspektiv tror SACO/ SR
dock, liksom utredarna, att de föreslagna insatserna kommer att medföra besparingar
i andra sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.7.74 Moderata
Kvinnoförbundet (MKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
MKF:s huvudsakligen positiva inställning måste emellertid förbundet peka på de
ökade ekonomiska resurser utredningens förslag kommer alt kräva och hänvisar
till vad som framförs i särskilt yttrande av Yvonne Hedvall: "Utredningens
förslag innebär att såväl kommunernas som statens kostnader kommer att öka.
Oavsett hos vem det ekonomiska ansvaret läggs kommer den ansträngda
samhällsekonomiska situationen alt kräva stark återhållsamhet med nya
kostnadskrävande reformer. Detta hur vällovliga dessa än är. Vein det
finansiella huvudansvaret åvilar är i delta sammanhang av mindre betydelse. Mot
denna bakgrand måste utredningens förslag - i likhet med övriga reformer -
vägas mot behovet av samhällelig återhållsamhet. Den prioritering av t. ex.
barnomsorg och långtidsvård som riksdagen flera gånger uttalat sig för minskar
utrymmet för nya sociala åtaganden. Effektiva åtgärder för att t. ex. minska
antalet tvister om föräldraansvar och umgängesrätt skulle förmodligen på sikt
lämna utrymme för utveckling av andra viktiga områden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.7.75 Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnader
för de i utredningen föreslagna förbättringarna kommer i första hand att vila
på kommunerna som redan nu har det grundläggande skyddet av barnen om hand.
Rättsväsendets kostnader åvilar staten och är svåra att uppskatta storleken av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
betänkandet betonar barnets rätt och vi vill framhålla betydelsen av att
föräldrars rätt alt dela ansvaret lika måste kompletteras med förändringar vad
gäller arbetstid, beskattning m. fl. reformer. Ingen förälder skall behöva
känna sig oförmögen eller underlägsen i sin ambition att fullgöra sitt ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.7.76
Svenska Läkaresällskapet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
viktigaste är att förslaget i sin helhet ej sätts på spel på grund av det
ekonomiskt svåra lägel för vem som än skall bestrida merkostnaderna. De
merutgifter som framför allt kommunerna får la på sig torde vara väl
försvarbara med tanke på alt man kan hindra en ogynnsam utveckling hos barnet genom
vissa primära åtgärder. Dessa torde bli mindre kostsamma än åtgärder som
eventuellt måste vidtagas senare. Dessutom kan barns situation genom sådana
förebyggande åtgärder som samarbetssamtal förebyggas på lång sikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.17 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östra
sjukhuset, Göte- Bilaga 3<br>
borg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innehåller utredningsförslaget flera
oerhört väsentliga och efterlängtade reformer för att tillgodose barnets
bästa. Barnets talerätt, möjlighet att få stanna hos "psykologiska
föräldrar" och försöken att Undra risken för psykiskt trauma i samband med
uppslitande skilsmässosituationer tillhör de viktigaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformen kräver framför allt en stor satsning på ökad
utbildning. I första hand givelvis fortsalt utökning av föräldrautbildningen
men också av lill domstolen knuten personal (domare, barnombud, medlare) och
framför allt socialnämndens samtalsledare, handledare, utredare och
barnombudsman. Härvid bör de utbildningsnormer som fastställts för olika typer
av psykoterapeutiskt arbete gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De största kraven på utbildning kommer alt ställas på
samtalsledarna. Utredningens förslag om "48 limmars universitetskurs i
kristeori och krisbearbetning" och "någon kurs om barn och barns
behov" är definitivt otillräckliga ulbildningskrav. Teoretisk
utbildningsnivå kan preciseras i kraven men därtill fordras erfarenhet och -
icke minst - insikt och förståelse för barnens behov och utveckling. Del behövs
också en intensiv utbildning av och information i barnkunskap till de personer
i domstolar, nämnder och socialtjänst m. fl. som skall tillvarata barnens rätt
om en attitydförändring skall kunna ske och lagreglerna i praktiken kunna
genomföras. Man får hoppas att detta inle verkar avskräckande inför
genomförandet av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1.18 Sveriges skolkuratorers förening</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det konstateras i utredningen alt det åligger kommunerna
att verka för alt barn växer upp under trygga och goda förhållanden. Merparten
av kostnaderna för reformerna föreslås därför läggas på kommunerna. Redan i dag
har emeUertid kommunerna som bekant en myckel ansträngd ekonomi. Vi märker att
anslag till barnomsorgen drastiskt skärs ned i kommunernas budgetar och
anslagen till dewårdande insatser i skolan är också mycket knappt tilltagna.
Kommunerna har i dag ingen möjlighet att stå för alla de utgifter som
utredningen föreslår. Staten måste antingen själv i större utsträckning ta på
sig kostnaderna eller via statsbidrag styra så att denna verksamhet kommer till
stånd. I annat fall är risken stor för att barnets rätt och rättigheter inte i
verkligheten förstärks i enlighet med utredningens intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Utbildning och information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 1.39.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2.7 Riksskatteverket (RSV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande information till föräldrar om vad
föräldraansvar innebär sägs på s. 70: "Det skulle sannolikt vara
värdefullt om skriftlig information om vad gemensamt föräldraansvar innebär
kunde tillhandahållas aUmänheten även hos domstolar, advokater och
pastorsämbeten. Det bör ankomma på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vederbörande
centralmyndighet att ombesörja sådan information." På s. 168 Bilaga 3
sägs: "Det är lämpligt att socialnämnderna lillhandagår med information om
gemensamt föräldraansvar till föräldrar som inte är gifta med varandra. Under
förutsättning att justitiedepartementet, socialstyrelsen eller annan myndighet
utarbetar en informationsbroschyr om vad föräldraansvar innebär bör sådan
broschyr också kunna distribueras till pastorsämbetena för att där hållas
tillgänglig för allmänheten. Att pastorsämbetena på eget initiativ skulle överlämna
broschyren till alla föräldrar eller vissa kategorier förefaller mindre
lämpligt. Information om vad föräldraansvar innebär synes vara lika viktig för
alla föräldrar vare sig de är gifta med varandra eller inte eller om de är helt
ensamstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.2.2 Skolöverstyrelsen
(SÖ)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
intentionerna i lagförslaget skall kunna uppfyllas, kommer det att krävas
betydande utbildnings- och fortbildningsinsatser. SÖ vill här särskilt betona
behoven av en utbyggd föräldrautbildning, som utgör en fortsättning på grundskolans
undervisning i barnkunskap m.fl. ämnesområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.2.3 Husmodersförbundet
Hem och Samhälle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enhgt vårt förmenande ett gott arbete som utredningen lagt ned på att
förbättra barnens juridiska ställning. En alltför stark byråkratisering med
många olika led är enligt vår åsikt ur många synpunkter förkasthg och kostar
dessutom mycket pengar. Vi tycker det är viktigt att stora resurser ges till
uppbyggnad av föräldrautbildningen. Enligt vår åsikt är denna utbildning f. n.
det viktigaste arbetet som vi hoppas så småningom skall leda till medvetandet
om att alla har lika ansvar för barnen i vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.3
Skatterättsliga synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
(RSV)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (s. 63) hänvisas när det gäller föräldrarnas ekonomiska ansvar för
sina barns försörjning alt dessa regler nyligen setts över och resulterat i en
ny lagstiftning om underhåll vilken gäller från den 1 juli 1979 (SFS 1978:853,
prop. 1978/79:121). Med hänsyn till denna reglering har utredningen angående
underhåll endast föreslagit att reglerna i vårdnadskapitlet om föräldrars
ansvar för barnets uppehälle skall utmönstras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den skatterättsliga regleringen om avdragsrätt för underhållsskyldighet mot
barn kan följande noteras. I familjelagssakkunnigas delbetänkande
"UnderhåU till barn och frånskilda" (SOU 1977:37) lämnas förslag till
underhållsregler anpassade bl. a. till reglerna om gemensam vårdnad. Skyldighet
att betala underhållsbidrag föreslogs i detta belänkande utsträckt till att
omfatta också fader eller moder som visserligen har del i vårdnaden men ej
varaktigt sammanbor med barnet. Vidare skulle den underhållsskyldige få viss
rätt att från bidraget avräkna sina egna kostnader vid längre besök av barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
yttrade i sitt remisvar över detta betänkande att verket inte ansåg alt det vid
denna tidpunkt var motiverat att ändra beskattningsreglerna som en följd av de
civilrältsliga bestämmelserna om gemensam vårdnad om barn och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>familjesakkunnigas
förslag inle förändrade detta synsätt. Beträffande frågan Bilaga 3 om den
underhållsskyldiges egna utgifter för barnet ansåg RSV det principiellt
sett vara riktigast att det vid beskattningen skulle kunna medges avdrag även
för belopp varmed det - enligt förslaget - i pengar utgående underhåUsbidraget
reducerats, allt dock inom ramen för 2 500 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
RSV:s yttrande över 1972 års skalteulrednings slutbetänkande (SOU 1977:91)
"Översyn av skattesystemet" - vari föreslogs bl. a. att beloppsgränsen
för underhållsbidrag skulle höjas med 500 kr. till 3 000 kr. - framförde verket
åsikten att det borde övervägas att föra in en hjälpregel i 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen om hos vem av parterna barn vid gemensam vårdnad rätteligen
skall anses hemmavarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nya lagstiftningen om underhåll som omnämnts i inledningen - som i huvudsak
trädde i kraft den 1 juh 1979 - infördes bestämmelsen att förälder är skyldig
att betala underhållsbidrag till barnet om han har vårdnaden om barnet
gemensamt med den andra föräldern, men barnet varaktigt bor tillsammans med endast
den andra föräldern (FB 7:2) samt en bestämmelse om rätt att tillgodoräkna sig
avdrag av underhållsbidrag vid längre besök av barnet (FB 7:4 senaste lydelse
SFS 1979:1066). Vidare preciseras tidpunkten för underhållsskyldighetens
upphörande (18 år, vid pågående skolgång 21 år).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop 1978/79:50 diskuteras frågan om avdrag för underhåll till icke hemmavarnde
barn mot bakgrund bl. a. av de utredningsförslag, propositioner och lagar som
ovan anmärkts. Som en följd härav ändrades 46 § 2 mom. 4) kommunalskattelagen
(SFS 1978:913, som trätt i kraft den 1 januari 1979). Ändringar har genomförts
så att i bestämmelsen antecknade åldergränser och möjligheten till
tillgodoräknande står i överensstämmelse med de civilrättsliga reglerna.
Samtidigt har beloppsgränsen höjts till 3 000 kr. - Däremot fann föredragande
departementschef efter övervägande det ej erforderligt med några särskilda
bestämmelser beträffande frågan om hos vilken av föräldrarna som barnet är
hemmavarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det ovan anförda anser RSV alt betänkandet från skattesynpunkt inte
bör föranleda några erinringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Bilaga 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur norska lagen om barn och föräldrar (barnelova)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapittel 5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Foreldreansvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 30 Innholdet i foreldreansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet har krav på omsul og omtanke frå dei som har
foreldreansvaret. Dei har rett og plikt til å ta avgjerder for barnet i
personlege lilh0ve innanför dei grensene som §§ 31 til 33 set. Foreldreansvaret
skal ut0vast ut frå barnet sine interesser og behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dei som har foreldreansvaret, er skyldige til å gje barnet
forsvarleg oppseding og forsyting. Dei skal syle for al barnet får uldanning
eller evne og givnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om retten til å ta avgjerd for barnet i 0konomiske tilh0ve
gjeld reglane i verjemålslova 22 april 1927 nr 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 31 Rett for barnet til å vere med på avgjerd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etter kvart som barnet ulviklasl og mognast, skal foreldra
h0yre kva barnet har å seie f0r dei lek avgjerd om personlege tilh0ve for
barnet. Dei skal leggje vekt på del barnet meiner. Det same gjeld for andre som
barnet bur hos eller som har med barnet å gjere.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Når barnet er fylt 12 år, skal del få seie si meining f0r
det vert teke avgjerd om personlege tilh0ve for barnet, herunder i sak om kven
av foreldra det skal bu hos. Det skal leggjasl stor vekt på hva barnet meiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 32 Uldanning, medlemskap i foreiningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn som er fylt 15 år, avgjer selv sp0rsmål om val av
uldanning og om å melde seg inn i eller ut av foreininger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 33 Barnet sin sj0lvråderelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Foreldra skal gje barnet stendig sl0rre sj0lvråderetl med
alderen og fram til det er myndig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 34 ' Foreldreansvaret når foreldra er eller har vore
gifte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Foreldre som er gifte, har foreldreansvaret saman for sams
barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Foreldre som separerer eller skil seg, kan avtale al dei
skal ha foreldreansvaret saman eller at ein av dei skal ha del åleine. Innlil
avtale eller avgjerd eller tredje stykket eller § 38 ligg f0re, har dei
foreldreansvaret saman. Er foreldra usamde om kven som skal ha
foreldreansvaret, eller om kven barnet skal bu saman med fast, kan kvar av dei
reise sak om sp0rsmålet for retten. Er dei samde om det, kan saka i staden gå
til fylkesmannen. Avgjerda skal f0rsl og fremst rette seg etter del som er best
for barnet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>363</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har foreldra foreldreansvaret saman, men barnet bur fast
saman med Bilaga 4 berre den eine, kan den andre ikkje setje seg mot al den
barnet bur saman med, lek avgjerder som gjeld den direkte daglege omsuta for
barnet, m a spörsmålet om barnet skal vere i barnehage o. </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som barnet ikkje bur saman med
fast, kan heller ikkje setje seg mot at den andre flyller med barnet til ein
annan stad i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 35 Foreldreansvaret når foreldra ikkje er gifte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Når foreldra ikkje er gifte, har mora foreldreansvaret
åleine.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Foreldra kan likevel etter avtale gje melding til folkeregisteret
om al dei skal ha foreldreansvaret saman eller at faren skal ha
foreldreansvaret åleine.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blir foreldra usamde om foreldreansvaret eller kven barnet
skal bu saman med fast, kan kvar av dei reise sak etter reglane i § 34 tredje
stykket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ugifte foreldre foreldreansvaret saman, men barnet bur
fast berre samen med den eine, gjeld reglane i § 34 fjerde stykket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 36 Foreldreansvaret etter d0dsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D0yr den eine av foreldra som har foreldreansvaret saman,
får den attlevande foreldreansvaret åleine dersom barnet budde saman med
vedkomande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F0rer d0dsfall til al ingen lenger har foreldreansvaret
for eit barn, skal lensmannen eller skifteretlen få opplysning om del i
d0dsfallsmeldinga. Det same gjeld der foreldre har foreldreansvaret saman og
barnet bur saman med berre den eine av dei og vedkomande doyr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som 0nskjer foreldreansvaret, skal vende seg til
herads- eller byretten der barnet bur. Retten kan la ein person få
foreldreansvaret åleine, eller la sambuande mann og kvinne få det saman. Får
nokon annan enn attlevande far eller mor foreldreansvaret i tilfelle som nemnt
i andre stykket andre punktum, skal retten også avgjere om faren eller mora
framleis skal ha del i foreldreansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>For den eller dei som får foreldreansvaret, gjeld reglane
i kaptlel her og kapitiel 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 37 Handsamingsmålen for krav om forddreansvar etter §
36.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kjem berre eitt krav om å få foreldreansvaret, skal retten
gå med på kravet, utan når det er fare for at barnet ikkje vil få forsvarleg
slell og fostring, eller at del vil lide skade på annan mate. Avslag på eit
krav om foreldreansvaret skal gjerast i orskurd og kan ankasl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kjem meir enn eitt krav om å få foreldreansvaret, skal
retten avgjere sp0rsmålel i orskurd, som kan ankasl. Retten skal til vanleg
kalle inn til munnleg forhandling fOr det vert teke avgjerd. Avgjerda skal
rette seg etter del som er best for barnet. Ingen kan få foreldreansvaret utan
å oppfylle vilkåra i f0rsle stykket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F0r retten avgjer saka, skal dei nseraste sleklningane til
barnet eller dei Bilaga 4 som barnet bur saman med ha h0ve til å uttale seg.
Er barnet fyll 12 år, skal retten h0yre kva det meiner. Retten kan sjå bort frå
ultalerelten eller delte stykket når saerlege grunnar gjer uttale uturvande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Retten kan setje som vilkår for avgjerda at barnet i ei
viss tid ikkje skal kunne flyttasl frå heimen der det bur, dersom flyttinga kan
vere uheldig for barnet, og del ikkje er rimeleg grunn til å flytte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gjev retten avslag på alle krav om foreldreansvaret, skal
den melde frå om del til barnevernsnemnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgjerd etter paragrafen her kan innslemnast på ny for
retten og endrast dersom saerlege grunnar talar for del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 38 F0rebels avgjerd om foreldreansvaret eller om kven
barnet skal bu saman med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I retssak om foreldreansvaret kan retten etter krav frå
ein part fastsetje i orskurd kven av partane som skal ha foreldreansvaret til
rettskraftig avgjerd ligg f0re. Retten kan ta f0rebels avgjerd for lida fram
til saka er endeleg avgjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regelen i f0rste stykket gjeld tilsvarande i sak om kven
barnet skal bu saman med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Retten kan også ta f0rebels avgjerd f0r saka er reist,
dersom saerlege grunnar tåler for del. Retten kan samstundes förby den andre av
foreldra å kome til den eigedommen eller detbustadshuset der barnet held til.
Dersom del ikkje trengst avgjerd stråks, skal retten så långt som råd er gje
den andre h0ve til å uttale seg. Dommaren skal i orskurden fastsetje ein frist
for å reise soksmål. Går frislen ut utan forlenging, fell tekne avgjerder bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 39 Endring av avtale eller avgjerd om foreldreansvaret
o 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Foreldra kan gjere om avtale eller avgjerd om
foreldreansvaret eller om kven barnet skal bu saman med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vert dei ikkje samde, kan kvar av dei i samsvar med § 34
tredje stykket reise sak for retten eller la ho gå til fylkesmannen. Avgjerd av
doms- eller styringsmakl og rettsforlik kan likevel berre endrast når saerlege
grunnar talar for det. F0rebels avgjerd etter § 38 kan endrast på same vilkår
av den domstolen som har hovudsaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har folkeregisteret fått melding om den tidlegare avtalen
(jf § 35), skal også endringa meldast dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 40 Kvar avgjerdene skal takast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgjerd om foreldreansvaret eller om kven barnet skal bu
saman med, skal takast av den retten eller den fylkesmannen der barnet har
heimting på den tid då saka vert leken opp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Saka kan flyttasl til annan rett etter reglane i § 15
andre stykket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 41 Bruk av sakkunnige og barnevernsnemnd.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I saker der det trengst, b0r sakkunnige eller
barnevernsnemnda uttale seg f0r det vert teke avgjerd. Kommuneslyrel kan, etter
framlegg frå sosialsly-ret, vedta at leiaren av sosialkontoret kan gje shk
fråsegn. For sosialstyret gjer framlegg som nemnt, skal barnevernsnemnda ha
sagt si meining i saka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 42 Tvangsfullf0ring av avgjerd om foreldreansvaret eller
om kven barnet skal bu saman med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endeleg avgjerd av doms- eller styringsmakl og rettsforlik
om kven som skal ha foreldreansvaret eller kven barnet skal bu saman med, kan
setjast i verk av namsmannen, den av foreldra som har foreldreansvaret eller
som barnet skal bu saman med, eller ved tvangsbol. Namsrelten fästset i orskurd
kva for tvangsåtgjerd som kan nyttast. Fastset namnrelten i orskurden al den
som har fått foreldreansvaret, kan setje avgjerda i verk sj0lv, eller at
avgjerda kan gjennomf0rast med tvangsbol, gjeld reglane i
tvangsfullf0rings-lova §§ 236 og 237 så långt dei h0ver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F0rebels avgjerd etter § 38 kan setjast i verk etter
reglane i f0rste stykket, enda om avgjerda ikkje er rettskraftig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 43 Utanlandsferd med barnet når det er tvist om
foreldreansvaret eller kven barnet skal bu saman med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Er foreldra usamde om kven som skal ha foreldreansvaret
eller kven barnet skal bu saman med, må ingen av dei ta barnet med seg ut av
landet ulan samtykke frå den andre. Dette gjeld likevel ikkje ved slulte
utanlandsferder når det synest openbert al barnet vil kome tilbake som
planlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synest det truleg at den eine av foreldra vil bryte
regelen i förste stykket, skal politiel förby han eller ho å ta barnet ut av
landet dersom den andre bed om del. Meiner politiel at eit slik forbod vil bli
brote, skal politiel syle for al barnet blir f0rt ut av passet til den som vil
forlate landet, eller at barnet vert sett bort til andre på forsvarleg mate til
saka er avgjord. I del siste tilfellel kan politiel krevje hjelp av
barnevernsnemnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:262.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapittel 6 Samvaersrett m m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 44 Samvjersrelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet har rett til samvaer med begge foreldra, jamvel om
dei lever kvar for seg. Foreldra har gjensidig ansvar for at samvcersretten
vert oppfyld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har foreldra levt saman etter at barnet vart f0dl, men
skilt lag seinare, har den av foreldra som barnet ikkje bur sarnan med, rett
til samvaer med barnet om ikkje anna er avtala eller fastsett. Har foreldra
ikkje levt saman etter at</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnet vart fodt, har den av foreldra som barnet ikkje bur
saman med. Bilaga 4 samvasrsrett berre når slik rett er avtala eller
fastsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ynskjer den eine av foreldra å ordne samvaersretten på
annan mate enn del som fylgjer av reglane her, eller er foreldra usamde om
omfånget av samvEersretten, kan saka reisast for retten. Er dei samde om det,
kan saka i staden gå til fylkesmannen. Avgjerda skal f0rsl og fremst rette seg
etter det som er best for barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vert del avtala eller faslselt »vanleg samvasrsrett», gjev
det rett til å vere saman med barnet ein ellermiddag i veka, annakvar helg, 14
dagar i sommarferien, og jul eller påske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andre av foreldra skal få melding i rimeleg lid f0reåt
når samvasret ikkje kan finne stad som faslselt, eller når lida for samvaerel
må avtalast naerare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 45 Samvaersrett for andre enn foreldra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Når den eine av foreldra eller begge er d0de, kan
sleklningane til barnet eller andre som er naer knytte til barnet, krevje at
retten fästset om dei skal ha rett tU å vere saman med barnet, og kva for omfång
samvaersretten skal ha. Når partane er samde om det, kan saka i staden gå til fylkesmannen.
Avgjerda skal rette seg etter det som er best for barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 46 F0rebels avgjerd om samvaersrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rellssak om foreldreansvaret, om kven barnet skal bu saman
med, eller om samvaersrett kan retten etter krav frå ein part ta avgjerd i orskurd
om f0rebels samvasrsrett. Slik avgjerd kan gjelde generell til rettskraftig dom
er fallen, eller for viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 47 Handsaming av saker om samvaersrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sp0rsmål om samvaersrett kan avgjerast i sak om foreldreansvaret
eller om kven barnet skal bu saman med, eller takast opp i eiga sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglane i §§ 40 og 41 gjeld på tilsvarende måle i saker om
samvaersrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglane i § 39 gjeld på tilsvarande måle for endring av avtale
eller avgjerd om samvaersrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 48 TvangsfullfOring av samvaersrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endeleg avgjerd om samvaersrett kan gjennomf0rasl ved tvangsbol.
For ei viss lid kan namsrelten fastsetje ei slåande tvangsbol som skal gjelde
for kvar gong samvaersretten ikkje vert respektert. Elles gjeld reglane i lvangfullf0-ringslova
§ 236 så långt dei hover.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F0rebels avgjerd etter § 46 kan gjennomf0rasl etter reglane
i f0rste stykke, jamvel om avgjerda ikkje er rettskraftig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 49 Rett til å bli h0yrd for ei avgjerd om framlida
til barnet.</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har samvaersrett med barnet, skal så långt råd er,
få uttale seg f0r den som har foreldreansvaret, lek avgjerder som vil gjere del
umogeleg eller vesentleg vanskelegare å utOve samvaersretten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§'50 Rett til opplysningar om barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har foreldra levt saman eller al barnet vart f0dt og den eine
har foreldreansvaret aleine eller samlivsbrotel, skal denne gje den andre opplysningar
om barnet, når det blir bede om det. Den andre har også rett til å få opplysningar
om barnet frå barnehage, skule, helse- og sosialvesen og politi, om ikkje teieplikla
gjeld andsynes foreldra. Slike opplysningar kan nektast gjevne dersom del kan vere
til skade for barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslag på krav om opplysningar etter f0rsle stykket andre
punktum kan påklagasl til fylkesmannen. Reglane i forvaltningslova kapittel </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VI </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gjeld så långt dei h0ver, jamvel om
avslaget er gjeve av privat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I saerlege h0ve kan fylkesmannen avgjere at den som ikkje
har foreldreansvaret, skal tape opplysningsretten etter paragrafen her.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>368
Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=99>
<tr>
<td valign=top align=left height=99 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremissens
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 6 kap., 11 kap. 8 och 17 §§, 13
kap. 8 § och 21 kap. 7 § föräldrabalken' skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=165 height=75>
<tr>
<td valign=top align=left height=75 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vårdnad och umgänge</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse Om vårdnaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn
står under vårdnad av bägge eller den ena av sina föråldrar eller av särskilt
förordnad förmyndare till dess det fyllt aderton år eller ingått äktenskap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
har vårdnad om barn skall sörja för barnets person och giva det sorgfållig
uppfostran. Vårdnadshavare skall tillse att barnet erhåller uppehälle och
utbildning efter vad som är tillbörligt med hänsyn till föräldrarnas villkor
och de tillgångar barnet kan äga samt barnets anlag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavaren skall utöva den uppsikt över barnet som är
erforderlig med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller
annan kränkande behandling.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas
för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av
dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskih förordnade
förmyndare. Vårdnaden om eti barn består till dess att barnet fyller arton år
eller dessförinnan ingår äktenskap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har vårdnaden om ett<br>
barn har ett ansvar för barnets per<br>
sonliga förhållanden och skall se till<br>
att barnets behov enligt 1 § blir tillgo<br>
dosedda. Barnets vårdnadshavare<br>
svarar även för att barnet får den<br>
tillsyn som behövs med hänsyn till<br>
dess ålder, utveckling och övriga<br>
omständigheter samt skall bevaka att<br>
barnet får tillfredsställande försörj<br>
ning och utbildning.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska
förhållanden finns bestämmelser i 9-16 kap.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Balken omtryckt 1978:853.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1979:122.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>369</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet står från födelsen under vårdnad av bägge
föräldrarna, om dessa äro gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam.
Ingå föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten
under vårdnad av dem bägge-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
stycket gäller ej, om annat följer av 7-10 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stå
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och vilja föräldrarna eller en av dem
att vårdnaden icke längre skall tillkomma dem gemensamt, har rätten på talan
av endera att förordna vem av dem som skall ha vårdnaden om barnen eller, om ej
alla barnen böra stå under den enes vårdnad, hur de skola fördelas mellan
föräldrarna. Äro föräldrarna ense, skall rätten besluta i överensstämmelse med
vad de önska, otn det ej år uppenbart stridande mot barnens bästa. I annat
fall beslutar rätten efter vad som finnes skäligt med hänsyn till barnens
bästa. Finnes med hänsyn till barnens bästa uppenbart att ingendera av
föräldrarna bör utöva vårdnaden, skall denna anförtros åt sårskilt förordnad
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dömes
till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna, skall rätten tillika förordna
angående vårdnaden om barnen. Härvid äger första stycket motsvarande tiUämpning.
Äro föräldrarna ense om att vårdnaden skall tillkomma dem gemensamt, skall
dock rätten besluta i överensstämmelse därmed, om det ej är uppenbart
stridande mot barnens bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 Riksdagen 1981/82. I saml Nr 168</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse Vårdnadshavare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet står från födelsen under vårdnad av båda
föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam.
Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten
under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden
åt en eller två särskilt förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna
står barnet även därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den
gemensamma vårdnaden upplöses enligt 5, 7 eller 8 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt
utöva vårdnaden, skall rätten på talan av dem båda förordna i enlighet med
deras begäran, om inte gemensam vårdnad år uppenbart oförenlig med barnets
bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
förordnande om vårdnaden inte meddelats tidigare, kan föräldrarna efter
anmälan av dem båda till pastorsämbetet få getnensam vårdnad genom
registrering, under förutsättning att föråldrarna och barnet år svenska
medborgare och kyrkobokförda på samma fastighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av båda föräldrarna och vill någon av dem att vårdnaden
inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda
anförtro vårdnaden om barnet åt den av föräldrarna som är lämpligast som vårdnadshavare.
Rätten kan också i mål om äktenskapsskillnad utan yrkande förordna om
vårdnaden enligt vad som nu har sagts, om gemensam vårdnad är uppenbart
oförenlig med barnets bästa.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>370</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barn under vårdnad av endast den ene av föräldrarna, skaU rätten på talan av
den andre överföra vårdnaden till honom, om det finnes skäligt med hänsyn till
barnets bästa. Äro föräldrarna ense att vårdnaden skall överföras till den
andre eller att vårdnaden skall tillkomma dem gemensamt, skall rätten på talan
besluta i överensstämmelse därmed, om det ej är uppenbart stridande mot barnets
bästa.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill den andre att
vårdnaden flyttas över till honom eller henne, skall rätten på talan av denne
eller båda föräldrarna anförtro vårdnaden åt den andra föräldern, oni denne är
lämpligare som vårdnadshavare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>9P</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.Står
barn under vårdnad av bägge föräldrarna och gör sig en av dem skyldig till
grovt missbruk eller grov försummelse vid vårdnadens utövande eller innebär
hans deltagande i vårdnaden eljest fara för barnets utveckling, skall rätten på
talan av socialnämnd förordna att vårdnaden skall tillkomma endast den andre,
om det ej år uppenbart med hänsyn till barnets bästa att vårdnaden bör
anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barn under vårdnad av endast den ene av föräldrarna
och inträffar i fråga om honom sådan omständighet som avses i första stycket, skaU
rätten på talan av socialnämnd förordna den andre att utöva vårdnaden, om det
ej är uppenbart med hänsyn tiU barnets bästa att vårdnaden bör anförtros åt
särskilt förordnad förmyndare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk
eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som
medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta
om ändring i vårdnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs i första
stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern
ensam. Brister också denne i omsorgen om barnet på det sätt som sägs i första
stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till en eller två sårskilt
förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under endast en förålders vårdnad, skall
rätten i fall som avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra
föräldern eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas
på talan av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om
äktenskapsskillnad mellan föräldrarna eller i annat mål som avses i 5 eller 6 §.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste lydelse 1981:26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>371</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ett
barn stadigvarande vårdats och fostrats i annat enskilt hem än det egna och är
det uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att
vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon
av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskih förordnade
förmyndare utöva vårdnaden om barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första
stycket prövas på talan av socialnämnden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 §'</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står barn
under vårdnad av bägge föräldrarna och dör en av dem, tillkommer vårdnaden den
andre.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av båda föräldrarna och dör en av dem, tillkommer
vårdnaden den andre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slår
barn under vårdnad av endast den ene av föräldrarna och dör han, skall rätten
på ansökan av den andre eller på anmälan av socialnämnd förordna den andre att
utöva vårdnaden, om det ej är uppenbart med hänsyn till barnets bästa att
vårdnaden bör anförtros åt sårskilt förordnad förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äro bägge föräldrarna döda, utövas vårdnaden av
förmyndaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>10 a f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barn under vårdnad av särskilt förordnad förmyndare, kan rätten besluta att
vårdnaden skall överföras till föräldrarna eller till en av dem, om det är
skäligt med hänsyn till barnets bästa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om att överföra vårdnaden till förälder prövas på
talan av förälder eller socialnämnd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och dör denne, skall rätten på
ansökan av den andre eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt
den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt
förordnade förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är båda föräldrarna döda, utövas vårdnaden av barnets
förmyndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står
barnet under vårdnad av en eller två särskilt förordnade förmyndare och vill
någon av barnets föräldrar eller båda få vårdnaden överflyttad till sig,
skall rätlen besluta efter vad som är bäst för barnet. Rätten får flytta över
vårdnaden till föräldrarna gemensamt endast om föräldrarna är ense om det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första
stycket prövas på talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av
socialnämnden.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Senaste lydelse 1981:26. 5 Senaste lydelse 1981:26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>372</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har vårdnadshavare
låtit barnet taga tjänst eller annat arbete, varigenom barnet blivit i stånd
att försörja sig, får barnet, sedan det fyllt sexton år, själv säga upp
avtalet samt sluta avtal om annat arbete av liknande art.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavare har rätt att häva avtal som barnet har slutU
enligt första stycket, om det är erforderligt med hänsyn till barnets
uppfostran eller välfärd. Har avtalet hävts, får barnet ej därefter själv sluta
arbetsavtal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om verkan av avtal, som barnet slutit utan
erforderligt samtycke, stadgas i 9 kap.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadens utövande 77 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i
frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid
i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till
barnets synpunkter och önskemål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet ingår självt avtal om anställning eller annat
arbete, men endast om vårdnadshavaren samtycker till avtalet. Barnet får
självt säga upp avtalet och, om barnet har fyllt sexton år, utan nytt samtycke
avtala om annat arbete av liknande art.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnet eller vårdnadshavaren får säga upp avtalet med
omedelbar verkan, om det behövs med hänsyn till barnets hälsa, utveckling
eller skolgång. Har vårdnadshavaren sagt upp avtalet av detta skäl, får barnet
inte därefter träffa nytt avtal utan vårdnadshavarens samtycke.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om verkan av att barnet ensamt har träffat avtal om arbete
utan att ha rätt till det finns bestämmelser i 9 kap. 6 och 7 §§.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Står barn
under vårdnad av bägge föräldrarna, skall vad som sägs i 2-4 §§ gälla
föräldrarna i förening. Är en av föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller
annan orsak hindrad att deltaga i beslut rörande vårdnaden, vilket icke utan
olägenhet kan uppskjutas, utövas bestämmanderätten av den andre. Denne får
dock icke ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framlid, med
mindre barnets bästa uppenbarligen kräver det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad
som sägs i 77 eller 12 § gälla dem tillsammans.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är en av vårdnadshavarna
till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i
sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas,
bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av
ingripande betydelse för barnels framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen
kräver del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74 §</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
rätten för barn och vårdnadshavare au få stöd och hjälp hos socialnämnden
finns bestämmelser i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>373</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialtjänstlagen (1980:620). Socialnämnden förmedlar
kontakter med medlare och andra rådgivande samhällsorgan.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fader
eller moder som är skild från vårdnaden får ej betagas tillfälle till umgänge
med barnet, med mindre särskilda omständigheter föranleda det. Nöjes han ej med
vad som härom bestämmes av den som har vårdnaden, skall rätten besluta i
frågan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga
rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har
sitt hemvist. Sådan fråga kan upptagas även i samband med äktenskapsmål. Finns
ej behörig domstol enligt vad som nu</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umgänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov
av umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som
står barnet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som
begärs av en förälder som inte är vårdnadshavare, beslutar rätten på talan av
denna förålder i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsätter sig barnets vårdnadshavare det umgänge som
begärs av någon annan än en förälder, beslutar rätten på talan av socialnämnden
i frågan om umgänge efter vad som är bäst för barnet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet i mål och ärenden om vårdnad eller limgänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för
föräldrar som inte är gifta med varandra görs hos pastorsämbetet i den
församling där föräldrarna och barnet är kyrkobokförda. Anmälan skall göras
skriftligen av båda föräldrarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut av pastorsämbetet får överklagas hos domkapitlet
genom besvär. Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om vårdnad eller umgänge tas upp av rätten i den
ort där vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavarna har sitt hemvist. Sådana
frågor kan tas upp även i samband med äktenskapsmål. Om</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>374</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har sagts upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om vårdnad som avses i 7-9 §§, 10 a § samt 11 § handlägges
i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Står barnet under vårdnad av
föräldrarna eller en av dem och äro föräldrama ense i saken, kunna de dock anhängiggöra/rågan
genom ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är fråga om vårdnad anhängiggjord i behörig ordning, kan
utan stämning i vårdnadsmålet yrkas underhållsbidrag för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dom i vårdnadsmål får meddelas utan huvudförhandling, om
parterna äro ense i saken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det inte finns någon behörig domstol, tas frågorna upp av
Stockholms tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om vårdnad som avses i 4-8 och 10 §§ samt frågor om
umgänge som avses i 15 § handläggs i den ordning som är föreskriven för
tvistemål. Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och är
föräldrarna överens i saken, kan de dock anhängiggöra saken genom ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 mål om vårdnad kan underhållsbidrag för barnet yrkas
utan stämning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dom i mål om vårdnad eller umgänge får meddelas utan huvud-förhandUng,
om parterna är överens i saken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten skall se till att frågor om vårdnad och umgänge
blir tiUbörligt utredda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad eller
umgänge skall socialnämnden höras eller, om det är tillräckligt, beredas
tillfälle att yttra sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnet
får höras inför rätten, om barnet självt begär det eller särskilda skäl annars
talar för det samt det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål
eller ärende angående vårdnad om barn kan rätlen för tiden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
samtal i syfte att nå enighet i fråga om vårdnad eller umgänge har inletts
mellan parterna genom socialnämndens eller något annat organs försorg, kan
rätten, om någon av parterna begär det och fortsatta samtal kan antas vara
till nytta, förklara att målet skall vila under en viss tid. Om det finns
särskilda skäl, kan rätten förlänga denna tid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål eller ärenden om vårdnad eller umgänge kan rätten,
för liden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>375</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intiU dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger
förordna om vårdnaden efter vad som finnes skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas
ulan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas
tillfälle att yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten
när målet eller ärendet avgöres, om åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande som nu nämnts går i verkställighet lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätlen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till dess att det föreligger ett avgörande som har vunnit
laga kraft, förordna om vårdnad eller umgänge efter vad rätten finner skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordnande
enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvudförhandling. Innan
förordnande meddelas skall motparten beredas tillfälle att yttra sig över
yrkandet. Rätten kan inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Har
förordnande meddelats, skall rätten när målet eller ärendet avgörs pröva om
åtgärden skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordnande
som nu har nämnts går i verkställighet på samma sått som en dom som har vunnit
laga kraft men kan när som helst återkallas av rätten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål eller ärende angående vårdnad om barn gälla i fråga
om rättegångskostnad andra och tredje styckena i stället för 18 kap. 1-7 §§
rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vardera parlen skall bära sin rättegångskostnad. Part kan
dock förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad,
om han har förfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eUer 6 § rättegångsbalken
eller om annars särskilda skäl föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall part enligt andra stycket helt eUer delvis ersätta
motpartens rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller
biträde förfarit på sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken och
därigenom vållat kostnaden eller del därav, kan han förpliktas att jämte parten
ersätta kostnaden. Rätlen kan besluta härom även utan yrkande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första - tredje styckena äga motsvarande tillämpning vid
målets eller ärendets handläggning i högre rätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål eller ärenden om vårdnad eller umgänge gäller i fråga
om rättegångskostnader andra och tredje styckena i stäUet för 18 kap. 1-7 §§
rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vardera
parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock förpliktas att helt
eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad, om han eller hon har
förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken
eller om det annars finns särskilda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skall
en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens
rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde
förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 eller 6 § rättegångsbalken
och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller hon förpliktas
all tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan besluta om detta även
om någon part inte yrkar det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet
handläggs i högre rätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>376</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmyndare äger på begäran bliva entledigad från förmynderskapet.
Vad nu sagts gäller dock ej, om förmynderskapet för underårig utövas av
föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl tala mot att förmyndaren
entledigas. '</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. 8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förmyndare har rätt att på begäran bU entledigad från förmynderskapet.
Detta gäller dock ej, om förmynderskapet för en underårig utövas av föräldrarna
eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har två särskih förordnade förmyndare utsetts att
gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att
vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem
eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt den av dem som år lämpligast som vårdnadshavare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17 §*</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>mer till det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ärende
som avses i första stycket skall rätten, när det rör omyndig som fyllt sexton
år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
rättens beslut i ärende som avses i första stycket får lalan föras, föratom
av den som beslutet särskUt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan
om förmyndares förordnande eller entledigande får göras, föratom av
överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om han fyllt sexton år,
samt av hans make och närmaste fränder. Förmyndare, som gjort sig skyldig till
försummelse i vårdnaden om underårig, får entledigas även på ansökan av
socialnämnd. Fråga som avses i denna paragraf skall rätten också taga upp
självmant, när anledning förekommer därtill.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om
förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, föratom av
överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om denne har fyllt
sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En
förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden om en underårig får
entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna
paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=39 height=30>
<tr>
<td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 kap. 8§</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
omyndig flera förmyndare, skola de, såvitt rörer egendomen, handhava förmynderskapet
gemensamt; dock må rätten förordna, alt tillgångarna skola för förvaltning på
visst sätt dem emellan fördelas, eller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har en
omyndig flera förmyndare, skall de, såvitt rör egendomen, ha hand om förmynderskapet
gemensamt. Rätten kan dock förordna att tillgångarna skall för förvaltning fördelas
på visst sätt mellan dem eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1981:26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>377</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att, med bibehållande i övrigt av gemensam förvaltning,
vissa tillgångar skola förvallas av en förmyndare ensam. Den som skall ensam
råda över vissa tillgångar må ock ikläda den omyndige sådana förbindelser som
falla inom området för dessa tillgångars förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUkommer ej vårdnaden om underårig föräldrarna eller en
av dem, skall vårdnaden, om flera förmyndare förordnas, utövas av den bland
förmyndarna som rätten utser därtill. Denne må, om det finnes lämpligt, av
rätlen befrias från skyldigheten att deltaga i handhavandet av den omyndiges
övriga angelägenheter. Har den som är förklarad omyndig flera förmyndare, förordne
rätten en av dem att hava den omsorg om myndlingens person, varom i 1 § sägs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunna, där den omyndige har flera förmyndare, dessa ej
enas i ärende, vari avgörandet tiUkommer dem, gälle den mening som överförmyndaren
finner sig kunna biträda. Är fråga om åtgärd, vartiU överförmyndarens samtycke
erfordras, må samtycke till åtgärden givas utan hinder av meningsskiljaktighet
mellan förmyndarna. Innan i dessa faU beslut meddelas, skall överförmyndaren
bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att vissa tillgångar skaU förvaltas av en förmyndare
ensam. Den som ensam råder över vissa tillgångar/år också ikläda den omyndige
sådana förbindelser som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Står en underårig inte under vårdnad av någon förålder
och har flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland
förmyndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att
gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans
under äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts
vårdnaden kan, om del är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att
delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är
förklarad omyndig flera förmyndare, förordnar rätten en av dem att ha den
omsorg om myndlingens person som anges i 1§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har en
omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som rör den
omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den mening som
överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver överförmyndarens
samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna har olika mening.
I sådana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndaren tillfälle att
yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 6 § äga motsvarande tillämpning, när
föräldrar eller adoptivföräldrar gemensamt ha vårdnaden och en av dem ulan beaktansvärt
skäl egenmäktigt bortfört eller kvarhåller barnet samt den andre begär rättelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. 7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 6 § gäller också när föräldrar,
adoptivföräldrar eller sårskilt förordnade förmyndare gemensamt har vårdnaden
och en av dem ulan beaktansvärt skäl egenmäktigt bortfört eller kvarhåller
barnet samt den andre begär rättelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 168</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.</span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrifter som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
ersatts av bestämmelser i denna lag, tillämpas i stället de' nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1.
Sammanfattning av utredningens överväganden, m. m. ...</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga2.
Utredningens lagförslag................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3.
Sammanställning av remissyttrandena............. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter ..-.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göta hovrätt................................................. ,.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i
Stockholm............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i
Stockholms län........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätterna i
Uppsala och Södermanlands län..: </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenterna
i landet .................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenlen
i Jämtlands län .......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
(SÖ).................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, juridiska fakultelsnämnden ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
universitet, juridiska fakultetsnämnden </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
universitet, familjeforskningsgruppen vid sociologiska institutionen </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskolan i
Örebro ..:...................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk (SIV)............................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
sociala centralnämnd................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs
sociala centralnämnd...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö sociala
centralnämnd........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Botkyrka
sociala centralnämnd......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gotiands
kommuns sociala centralnämnd........ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umeå sociala
centralnämnd............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ludvika sociala
centralnämnd.......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms läns
landsting, förvahningsutskottet </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet............................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO) ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation (TCO)..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR...................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moderata
Kvinnoförbundet (MKF)..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns
Kvinnoförbund (CKF)......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiets
kvinnoförbund (FPK)..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF) ...</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moderata
Ungdomsförbundet.......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiets
Ungdomsförbund (FPU)................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund................... ......... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.38<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>1.39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare (KLFR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Delegationen för familjerådgivning............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>1.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykialriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.43<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.44<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.45<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.46<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Familj och Rätt (FoR) .............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundet ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.48<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksförbundet Hem och Skola (RHS)........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 Ändring av balknamnet................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län ...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultelsnämnden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO). </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Sodaldemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Husmodersförbundet Hem och Samhälle...... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Föräldraansvar............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Ändring av benämningen vårdnad m.m.... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt. ................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län... 63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket (RSV)................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>3.1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.1.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenlen i Jämtlands län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'>3.1.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms universitet, juridiska fakullelsnämnden
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultelsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, familjeforskningsgruppen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sociologiska institutionen ......... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga.................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd..... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Umeå sociala centralnämnd ............ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd.......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvallningsutskoltet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO)....</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR....... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'>3.1.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF) </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund ................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'>3.1.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare (KLFR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'>3.1.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'>3.1.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fosterhemmens Riksförbund (FR) .... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Familj och Rätt (FoR)...... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'>3.1.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksförbundet Hem och Skola (RHS) </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1.35 Husmodersförbundet
Hem och Samhälle </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2
Föräldraansvarels innehåll och varaktighet </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'>3.2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen (SÖ)................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'>3.2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms universitet, juridiska fakullelsnämnden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:48.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt;text-indent:0cm'>3.2.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, statsvetenskapliga institutionen
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd............ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvallningsutskoltet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Kvinnoförbundet (MKF)...... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund (CKF)......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Ungdomsförbundet........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund ................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska LäkaresäUskapet .............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt;text-indent:0cm'>3.2.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Kommunal- och landstingsanstäUda
familjerådgivare (KLFR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt;text-indent:0cm'>3.2.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening ...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fosterhemmens Riksförbund (FR) ..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.2.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.31 Föreningen
Familj och Rätt (FoR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.31
Riksförbundet Hem och Skola (RHS) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3
Vem skall ha föräldraansvaret? .............. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket (RSV)................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:81.0pt;text-indent:0cm'>3.3.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kyrkobokföringsinspektören i Uppsala stifts södra
inspektionsområde </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenterna i landet...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen (SÖ)................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:81.0pt;text-indent:0cm'>3.3.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms universitet, juridiska fakultelsnämnden
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.3.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3.17 Uppsala
universitet, familjeforskningsgrappen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sociologiska institutionen .......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV)............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Umeå sociala centralnämnd ............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO)... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO)....</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Kvinnoförbundet (MKF)...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund (CKF).......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>3.3.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Ungdomsförbundet........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.37<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.38<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund ............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>3.3.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare (KLFR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Delegationen för familjerådgivning..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>3.3.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>3.3.43<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.44<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening ...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.45<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fosterhemmens Riksförbund (FR) .... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.46<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.47<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Familj och Rätt (FoR)...... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.48<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundet.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.49<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Husmodersförbundet Hem och Samhälle </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4
Föräldraansvaret efter skilsmässa eller separation m. m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:48.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län......... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenterna i landet..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län .......</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt;text-indent:0cm'>3.4.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms universitet, juridiska fakullelsnämnden
...: </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultelsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, familjeforskningsgruppen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sociologiska institutionen .......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gotiands kommuns sociala centralnämnd </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO)....</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR........ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund (CKF)......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)...... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet .............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt;text-indent:0cm'>3.4.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare (KLFR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Delegationen för familjerådgivning..... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt;text-indent:0cm'>3.4.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykialriska kuratorer ......:.... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>3.4.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundet.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4.33 F.
ordf. i upplösta föreningen Nike.... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5
Överflyttning av föräldraansvaret lill någon annan än en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förälder................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenterna i landet...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'>3.5.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
universitet, juridiska fakullelsnämnden</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskolan i
Örebro............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk (SIV).................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga.......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
sociala centralnämnd.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs
sociala centralnämnd........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö sociala
centralnämnd................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Botkyrka
sociala centralnämnd.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umeå sociala
centralnämnd ................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms läns
landsting, förvaltningsutskottet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns
Kvinnoförbund (CKF).............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(SSKF) .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiets
Ungdomsförbund (FPU)...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund ...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet .................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykialriska
kliniken. Östra sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för barnpsykialriska kuratorer </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
skolkuratorers förening ......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fosterhemmens
Riksförbund (FR) ........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen BRIS
- Barnens Rätt I Samhället..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rädda Barnens
Riksförbund.................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
Familj och Rätt (FoR)........... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförbundet
Hem och Skola (RHS) .... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Husmodersförbundet
Hem och Samhälle </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Umgängesrätt......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göta hovrätt.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i
Stockholm............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt. ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten i
Stockholms län ............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolsverket................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i
Stockholms län........................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenterna
i landet .................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten
i Jämtlands län .......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
(SÖ).................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
universitet, juridiska fakultetsnämnden ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
universitet, juridiska fakultetsnämnden </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV)..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd.................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Umeå sociala centralnämnd...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO). </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Kvinnoförbundet (MKF).............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund (CKF).................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Ungdomsförbundet.................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>4.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare (KLFR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>4.36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykiatriska khniken. Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.37<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykialriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.38<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fosterhemmens Riksförbund (FR)............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Familj och Rätt (FoR) .............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.43 F.
ordf. i upplösta föreningen Nike............. </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5
Socialnämndens och domstolens befattning med mål om föräld<br>
raansvar och umgängesrätt............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1
När föräldrarna är ense......................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län ........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt;text-indent:0cm'>5.1.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenterna i landet..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.1.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultetsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>•Rättegångsutredningen.................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Umeå sociala centralnämnd ............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO).... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Kvinnoförbundet (MKF)...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>5.1.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Kommunal- och landstingsanställda
familjerådgivare (KLFR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>5.1.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykialriska khniken. Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>5.1.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening ...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.1.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riks:förbund............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.33 Föreningen
Familj och Rätt (FoR) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2
Handläggningen när föräldrarna tvistar..... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket (RSV)................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'5.2.12</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
(SÖ)................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakuUelsnämnden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV)............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga.................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>5.2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen.................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>209</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
sociala centralnämnd.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs sociala
centralnämnd........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö sociala
centralnämnd................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Botkyrka
sociala centralnämnd.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gotlands
kommuns sociala centralnämnd </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Umeå sociala
centralnämnd ................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ludvika sociala
centralnämnd............... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms läns
landsting, förvallningsutskoltet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO)...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation (TCO)....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moderata
Kvinnoförbundet (MKF).......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centerns
Kvinnoförbund (CKF).............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiets
kvinnoförbund (FPK)........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkpartiets
Ungdomsförbund (FPU)...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund ...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet .................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
Kommunal- och landstingsanställda familjerådgivare (KLFR) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delegationen
för familjerådgivning........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn- och
ungdomspsykiatriska kliniken. Östra sjukhuset, Göteborg </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
föreningen för barnpsykiatriska kuratorer </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
skolkuratorers förening .......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rädda Barnens
Riksförbund.................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
Familj och Rätt (FoR)........... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fredrika-Bremer-Förbundet................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Husmodersförbundet
Hem och Samhälle </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.46 F. ordf. i upplösta föreningen Nike......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Överlämnande av barn............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göta hovrätt..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i
Stockholm............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten i
Stockholms län ............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätten i
Göteborgs och Bohus län............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsrätterna i
Uppsala och Södermanlands län </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolsverket................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
................................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i
Stockholms län......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenlerna
i landet ................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län ..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen (SÖ)............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultelsnämnden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV)..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd.................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Umeå sociala centralnämnd...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvallningsutskoltet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO). </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Kvinnoförbundet (MKF).............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund (CKF)..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiels kvinnoförbund (FPK)................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Ungdomsförbundet.................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.37<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.38<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fosterhemmens Riksförbund (FR)............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhällel. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6.43<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Familj och Rätt (FoR) ............. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7 Talerätt och ombud
för barnet...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län .................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län........ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sodalstyrelsen ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>7.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län ..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>309</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>390</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen (SÖ)........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms universitet, juridiska fakultelsnämnden
....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakultelsnämnden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Högskolan i Örebro ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Slatens invandrarverk (SIV)..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rättegångsutredningen........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Gotlands kommuns sociala centralnämnd..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Umeå sociala centralnämnd...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO). </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund (CKF).................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiels kvinnoförbund (FPK)............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU)........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bam- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.37<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fosterhemmens Riksförbund (FR)............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.38<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhällel. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Familj och Rätt (FoR) ............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Riksförbundet Hem och Skola (RHS)........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.42 Husmodersförbundet
Hem och Samhälle...... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
och hjälp för barnet (kontaktperson)......... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göta hovrätt......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län .................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätterna i Uppsala och
Södermanlands län </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenterna i landet ............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>336</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1981/82:168</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barnavårdskonsulenten i Jämtlands län....... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen (SÖ)........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala universitet, juridiska fakullelsnämnden </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Slatens invandrarverk (SIV)..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd.................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Umeå sociala centralnämnd...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd....... ........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvahningsutskottet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige (LO) ........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation (TCO). </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Centerns Kvinnoförbund (CKF).................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiets kvinnoförbund (FPK)............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF)...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Moderata Ungdomsförbundet.................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Folkpartiels Ungdomsförbund (FPU)............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.33<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Läkaresällskapet........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>8.34<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykialriska khniken. Östra
sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska föreningen för barnpsykiatriska kuratorer </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges skolkuratorers förening................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.37<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fosterhemmens Riksförbund (FR)............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.38<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rädda Barnens Riksförbund...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>8.40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Familj och Rätt (FoR) ............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.41 Husmodersförbundel
Hem och SamhäUe...... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9
Övriga frågor............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.1
Kostnaderna för reformen..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätten i Stockholms län ............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsrätterna i Uppsala och
Södermanlands län</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk (SIV)............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Stockholms sociala centralnämnd..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs sociala centralnämnd....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Malmö sociala centralnämnd............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Botkyrka sociala centralnämnd......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ludvika sociala centralnämnd........... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>9.1.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting, förvaltningsutskottet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>357</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1981/82:168</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>392</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige (LO)...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR............ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Moderata
Kvinnoförbundet (MKF).......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
Läkaresällskapet .................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barn- och ungdomspsykialriska
khniken. Östra sjukhuset, Göteborg </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
skolkuratorers förening .......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Utbildning och information................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksskatteverket
(RSV).......................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
(SÖ).......................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Husmodersförbundet
Hem och Samhälle </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Skatterältsliga synpunkter ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket (RSV) .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4. Utdrag ur norska lagen om barn och föräldrar
(barnelo<br>
va) .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5. Lagrådsremissens lagförslag........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>368</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G503168prop_198182__168.pdf23112127pdfom vårdnad och umgänge m.m.https://data.riksdagen.se/fil/8BEA4CDB-3953-42E3-972E-DDCAB7138E43